Jordbruksutskottets betänkande
1988/89 :JoU22

Vissa dammsäkerhets- och vattenkraftsfrågor,
m.m.

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande proposition 1988/89:116 i de delar
sorn gäller vissa dammsäkerhets- och vattenkraftsfrågor, m.m. Utskottet
föreslår att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen anförts om
dammsäkerhet, översvämningar, beredskapsplanering, forskning och små
vattenkraftverk. Vidare tillstyrks i propositionen framlagda förslag om
ändring i vattenlagen (1983:291) m.fl. lagar, vilka bl.a. syftar till att öka
säkerheten vid vattenanläggningar.

Vidare behandlas fristående motioner och följdmotioner med synpunkter
på dels propositionens förslag, dels vissa vattenrättsliga frågor i övrigt.
Utskottet avstyrker dessa motioner.

Till betänkandet fogas 12 reservationer och 2 särskilda yttranden.

Propositionen

Regeringen (miljö- och energidepartementet) har i proposition 1988/89:116
dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om
dammsäkerhet, översvämningar, beredskapsplanering, forskning, små vattenkraftverk
och planen för vattenkraftsutbyggnad,

dels föreslagit att riksdagen antar i propositionen framlagda förslag till

1. lag om ändring i vattenlagen (1983:291),

2. lag om ändring i lagen (1983:292) om införande av vattenlagen
(1983:291),

3. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10).

Lagrådet har avgett yttrande över lagförslagen.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen behandlas olika åtgärder för att öka säkerheten vid landets
dammar samt förebygga översvämningar och minska skadorna av sådana. I
detta syfte föreslås vissa ändringar i bl.a. vattenlagen (1983:291). Dessutom
föreslås en ändring i vattenlagen avseende instansordningen i ärenden angående
skyddsområde och skyddsföreskrifter för yt- och grundvattentäkter.
Vidare redovisas vissa överväganden rörande utbyggnad av små vatten- 1

1988/89

JoU22

1 Riksdagen 1988/89. 16 sami. Nr 22

kraftverk samt utbyggnadsläget beträffande riksdagens plan för vattenkraftsutbyggnad.

Beredningen av ärendet

Den del av propositionen som avser plan för vattenkraftsutbyggnad jämte
vissa motioner i närliggande frågor har av jordbruksutskottet överlämnats
till bostadsutskottet för beredning (se 1988/89:BoU12). Dessa motioner är
de med anledning av propositionen väckta motionerna Jo29 yrkandena 6,
8, 10 och 11, Jo30 yrkande 3, Jo31, Jo32 yrkande 1 och den under allmänna
motionstiden väckta motionen J086O yrkande 18.

Propositionens lagförslag

Lagförslagen har intagits som bilaga till detta betänkande.

Motioner

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1989

1988/89:Jo435 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ge fiskeintressena starkare ställning i bl.a. vattenmål.

1988/89 :Jo508 av Lars Ernestam och Anne Wibble (båda fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om översyn av gällande lagstiftning i syfte att förhindra saltvatteninträngning
i grundvattnet i skärgårdskommunerna.

1988/89 :Jo860 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att 4 § 3 kap. i vattenlagen ändras så att ett vattenföretag inte får
tillåtas om de samlade olägenheterna är större än nyttan. Även sådana
olägenheter som inte är av ekonomisk natur skall vägas in,

1988/89:Jo901 av Bo Finnkvist och Leo Persson (båda s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om ersättning för skador i samband med översvämningar efter reglerade
vattendrag.

1988/89:Jo902 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om en sådan lagändring att vattenkraftprojekt i
undantagna älvar och älvsträckor alltid skall prövas av regeringen,

2. att riksdagen beslutar om en ändring av vattenlagen så att även mindre
vattenkraftsprojekt omfattas av samma utredningsmöjligheter som större
vattenföretag enligt VL 11 kap. 10 §,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljökonsekvensanalyser och utredningar i samband med vattenmål,

1988/89:JoU22

2

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av vattenlagens
tillåtlighetsregler i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen bör förbehålla sig prövningen av vissa minimikraftverk
som vägledning för vattendomstolarnas bedömning av allmänna
intressen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om dispensregeln i vattenlagen.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Bo509.

1988/89:Jo903 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hur vattenmål bör
handläggas med hänsyn till naturvårdssynpunkter.

1988/89:Jo904 av Birgitta Johansson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om länsstyrelsens tillsynsansvar enligt vattenlagen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om en särskild tillsynsavgift för tillsynsärenden enligt vattenlagen.

1988/89:Jo905 av Elving Andersson m.fl. (c,fp,vpk) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring
av vattenlagens ersättningsregler.

1988/89:Jo906 av Jan Strömdahl m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till sådana ändringar i vattenlagen att grundvattentäkt
blir tillståndspliktig i enlighet med vad som anförts i motionen.
Motiveringen återfinns i motion I988/89:T253.

Motioner väckta med anledning av propositionen

1988/89 :Jo29 av Åsa Domeij och Hans Lindforss (båda mp) vari yrkas

1. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
sambandet mellan skogsbruksmetoder och översvämningar,

2. att riksdagen ger regeringen till känna att kalavverkning och skogsdikning
begränsas i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen ger regeringen till känna att SMHI:s förslag till hydrologisk
prognos- och varningstjänst förverkligas i enlighet med vad som anförts
i motionen,

4. att riksdagen ger regeringen till känna att en professur inrättas i skogshydrologi
med anknytning till SLU:s skogsforskning,

5. att riksdagen ger regeringen till känna att Statens energiverks bedömning
av den utbyggnad av vattenkraften som är möjlig när hänsyn tagits till
motstående intressen med all sannolikhet är för högt tilltagen,

7. att riksdagen ger regeringen till känna att Statens energiverk inte ska
arbeta för vattenkraftutbyggnad i interimistiska naturreservat eller där
länsstyrelserna förbereder permanenta naturreservat,

9. att riksdagen ger regeringen till känna att det uttryckligen skrivs in i

1988/89:JoU22

3

1* Riksdagen 1988/89. 16 sami. Nr 22

vattenlagen att värden som inte kan mätas i pengar ska tas in i den avvägning
mellan kostnad och nytta som skall göras enligt vattenlagen,

1988/89:Jo30 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en starkare ställning för miljöintressena vid minikraftutbyggnad,

2.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en bättre redovisning av motstående intressen vid
minikraftutbyggnad än den som återfinns i propositionen,

1988/89 :Jo32 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar att skattefrihet för el producerad i små vattenkraftverk
med en effekt understigande 1 500 kW medges i enlighet med vad
som anförs i motionen.

1988/89:Jo33 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar anslå 10 milj. kr. för budgetåret 1989/90 till
åtgärder för att förebygga översvämningar,

2. att riksdagen hos regeringen begär ett program för prioriterade insatser
i enlighet med motionen,

3. att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som anförts om
miljökonsekvensbeskrivningar och forskning kring effekterna av olika
skogsbruksmetoder,

4. att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad som anförts om
behovet av översyn av vattenlagen och miljökompetensen vid vattendomstolen.

Utskottet

Säkerheten vid landets dammar
Propositionen

Regeringens överväganden innebär sammanfattningsvis att länsstyrelserna
även fortsättningsvis bör ansvara för tillsynen enligt vattenlagen (VL).
Dammsäkerhetsnämnden bör mer aktivt stödja länsstyrelserna i deras uppgift
som tillsynsmyndighet. Nämnden förutsätts bli förstärkt med kompetens
rörande räddningstjänst och hydrologi.

Det är enligt propositionen angeläget att återstående länsvisa damminventeringar
genomförs och avrapporteras. Det förutsätts att dammsäkerhetsnämnden
granskar dessa inventeringar i enlighet med vad nämnden har
åtagit sig i sitt remissyttrande. SMHI bör ges i uppdrag att utreda hur ett
register över i första hand sådana mindre dammar i Sverige som inte omfattas
av kraftföretagens egna dammregister kan byggas upp och vidmakthållas.

Under avsnittet Små dammar och kraftverk anför föredragande statsrådet
att det är för tidigt att nu bedöma om det behövs kompletterande insatser
från samhällets sida för att förebygga säkerhetsproblem vid små dam -

1988/89:JoU22

4

mar. Först sedan länsstyrelsernas damminventeringar har avslutats och utvärderats
är en sådan bedömning möjlig.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens överväganden under rubriken
Säkerheten vid landets dammar.

Översvämningar

Propositionen

Föredraganden anför inledningsvis att återkommande översvämningar i
många fall är en grundläggande förutsättning för ett rikt biologiskt liv längs
våra älvar och vattendrag. Det är först i samband med att översvämningar
leder till negativa konsekvenser för människors hälsa och säkerhet samt
påverkar stora ekonomiska värden som det Finns anledning att från samhällets
sida överväga förebyggande åtgärder mot översvämningar. Målet för
dammsäkerhetsarbetet bör vara att vidta förebyggande åtgärder så att en
balans uppnås mellan å ena sidan befolkningens berättigade krav på en
säker miljö och å andra sidan samhällets intresse av att bevara en naturlig
miljö, där översvämningar kan vara en förutsättning för bl.a. utvecklandet
av ett rikt biologiskt liv eller där t.ex. stora miljövärden kan hotas om i
naturen ingripande, förebyggande åtgärder vidtas.

På senare år har frågan aktualiserats om i vad mån en mer intensiv markanvändning
(kalavverkning, markavvattning m.m.) i kombination med vissa
extrema nederbördssituationer kan leda till mer omfattande och i tiden
mera koncentrerade flöden. Trots vissa kompletterande utredningsinsatser
har emellertid dammsäkerhetsutredningen inte kunnat påvisa ett sådant
samband. Föredraganden delar länsstyrelsens i Gävleborgs län oro över att
en förändrad markanvändning på sikt kan föra med sig negativa konsekvenser
från översvämningssynpunkt. Frågan om forskning i detta ämne
behandlas i ett särskilt avsnitt. Enligt detta bör SMHI i samverkan med
berörda myndigheter, kraftföretag m.fl. ges i uppdrag att utreda behovet av
forskningsinsatser rörande översvämningar.

Länsstyrelserna bör enligt propositionen få i uppdrag att som underlag
för kommunernas fysiska planering ställa samman uppgifter om översvämningskänsliga
områden och planeringsläget i länen. SMHI ansvarar för att
det finns en central överblick rörande översvämningskänsliga områden i
landet.

Genom att 25 milj. kr. om året avsätts inom ramen för det extra skatteutjämningsbidraget
har de särskilt utsatta kommunerna möjlighet att få statligt
stöd till förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor,
främst översvämningar.

Under rubriken Beredskapsplanering, prognoser, varningssystem m.m.
anförs att det är viktigt att ansvariga organ samverkar i planeringen för att
minska konsekvenserna av inträffade dammbrott. De ansvariga myndigheterna
— främst plan- och bostadsverket samt räddningsverket — bör överväga
att meddela allmänna råd om samverkan när det gäller den fysiska
planeringen, befolkningsskyddet och räddningstjänsten. Räddningsverkets
inledda arbete med utgångspunkt i DSU:s förslag bör snarast fullföljas.
DSU:s och SMHI:s förslag att inrätta en särskild funktion — älvcentraler

1988/89:JoU22

5

— vid större älvar bör övervägas närmare genom att SMHI ges ett uppdrag
att samråda med kraftföretagen om inrättande av älvcentraler i utbyggda
älvar och utreda behovet av sådana centraler i outbyggda älvar.

Motionerna

I motion Jo901 (s) upprepas ett under tidigare riksmöten framfört motionskrav
att en fond bör inrättas för ersättning vid översvämningsskador i reglerade
vattendrag.

I motion Jo29 (mp) anförs att skogsbruksmetoder som kalavverkning och
dikning kan leda till större problem med översvämningar. Dessa metoder är
dessutom negativa från naturvårdssynpunkt och leder till ökade förluster
av växtnäring. Enligt motionen bör hyggesstorleken begränsas till 1 —5 ha
med siktet inställt på den nedre gränsen och skogsdikning stoppas temporärt
tills vi har mera kunskap om metodens miljöeffekter. Länsstyrelsen bör
ges möjlighet att vid särskilda skäl och efter en restriktiv prövning ge dispens
för skogsdikning (yrkandena 1 och 2). SMHLs förslag om älvcentraler
m.m. bör ej utredas ytterligare utan genomföras nu (yrkande 3). För att
säkra kompetensen inom landet och utveckla forskningen i skogshydrologi
bör en professur i detta ämne inrättas (yrkande 4).

I motion Jo33 (c) anförs att det vore olyckligt om brist på pengar skulle
stoppa nödvändiga åtgärder för att förebygga översvämningar m.m. Motionärerna
föreslår att 10 milj. kr. anvisas för budgetåret 1989/90 till förebyggande
åtgärder (yrkande 1). Regeringen bör därutöver utarbeta ett program
för prioriterade insatser för kommande sju år (yrkande 2). För att öka
kunskaperna om samband mellan översvämningar och skogsbruksmetoder
bör miljökonsekvensbeskrivningar införas för vissa skogsbruksmetoder
och forskningen ökas om effekterna av dessa metoder (yrkande 3).

Utskottet

De åtgärder som föreslås i propositionen i syfte att öka säkerheten vid
landets dammar och förebygga översvämningar ligger väl i linje med synpunkterna
i motion Jo901. Utskottet ställer sig dock tveksamt inför motionärernas
prioritering av åtgärder med avseende på reglerade vattendrag i
förhållande till oreglerade vattendrag. I oreglerade vattendrag finns nämligen
inget företag som eventuella ersättningsanspråk kan riktas mot, varför
behovet av ett icke företagsanknutet ersättningssystem kan förefalla större.
Dessutom finns i reglerade vattendrag betydligt större möjligheter att förebygga
skador genom att innehålla eller tappa vatten. Motionen avstyrks
med hänvisning till det anförda.

Som anförs i propositionen kan en förändrad markanvändning på sikt
medföra negativa konsekvenser från översvämningssynpunkt. I likhet med
föredragande statsrådet anser utskottet det lämpligt att SMHI ges i uppdrag
att närmare utreda frågan om behovet av forskning rörande översvämningar
m.m. Utskottet är i detta sammanhang inte berett att föreslå någon särskild
riksdagens åtgärd med anledning av yrkande 1 i motion Jo29.

Frågan om en ny professur eller andra forskningsresurser inom ämnet

1988/89:JoU22

6

skogshydrologi kan i och för sig framstå som en intressant fråga i de sammanhang
där utskottet har möjlighet att närmare bedöma behovet av ytterligare
kompetens på området inom ramen för en samlad bedömning av
skilda och angelägna forskningsbehov. Förutsättningarna för sådana ställningstaganden
är betydligt större när utskottet tar ställning till budgetfrågor
eller mera övergripande forskningsfrågor. Utskottet har därför inte funnit
vare sig anledning eller möjlighet att i samband med den nu aktuella propositionen
gå in på en prövning av behovet av nya forskningsresurser inom ett
specificerat kunskapsområde. Utskottet avstyrker således motion Jo29 yrkande
4.

I anslutning till yrkandena i motionerna Jo29 och Jo33 om vissa skogsbruksmetoder
får utskottet hänvisa till de ställningstaganden som redovisas
i utskottets betänkanden 1988/89:JoU 16 om vissa skogspolitiska frågor
m.m. och 1988/89:JoU12 punkt 16 om bidrag till skogsvård m.m. I dessa
betänkanden har utskottet utförligt behandlat bl.a. frågan om skogsbrukets
hänsynstagande till naturvårdens intressen. Riksdagsdebatten angående
betänkandet J0UI6 beräknas äga rum den 11 maj 1989. Utskottet anser inte
att det finns anledning att i detta sammanhang ta upp en förnyad diskussion
om dessa frågor och avstyrker därför yrkande 2 i motion Jo29 om begränsning
av vissa skogsbruksmetoder.

Med samma hänvisning avstyrker utskottet yrkande 3 i motion Jo33 om
miljökonsekvensbeskrivningar av olika skogsbruksmetoder m.m.

Som framgår av propositionen (s. 11) avsätts inom ramen för det extra
skatteutjämningsbidraget 25 milj. kr. om året för förebyggande åtgärder
mot vissa naturolyckor, bl.a. översvämningar. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet motion Jo33 yrkande 1 om budgetmedel för förebyggande
åtgärder på området. Vidare anser utskottet att de överväganden som redovisas
i propositionen kan anses uppfylla kraven på ett åtgärdsprogram mot
översvämningar och avstyrker därför yrkande 2 i motionen om ett sjuårsprogram
för prioriterade insatser.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag att SMHI bör samråda
med kraftföretagen om inrättande av älvcentraler i utbyggda älvar. Detta
innebär att utskottet avstyrker motion Jo29 yrkande 3.

Små vattenkraftverk

Propositionen

Statligt stöd till utbyggnad av små vattenkraftverk har i olika former förekommit
sedan den I juli 1978. Sedan den 1 januari 1984 har det utgått ett 15-procentigt investeringsstöd till sådana kraftverk, och fr.o.m. den 1 juli 1985
infördes även ett 50-procentigt stöd till förprojektering av små vattenkraftverk.
Dessa båda stödformer upphörde den 1 januari 1987 i enlighet med
vad som förutsattes i riksdagens beslut. Riksdagen har beslutat att det i
planen för utbyggnad av vattenkraften skall ingå små vattenkraftverk, motsvarande
400 GWh/år.

Det finns enligt statens energiverk en teoretisk potential i landet för utbyggnad
av små vattenkraftverk på i storleksordningen 2,5 TWh/år utanför
sådana områden som är undantagna från vattenkraftsutbyggnad genom

1988/89:JoU22

7

NRL. Den omfattar såväl orörda fallsträckor som nedlagda gamla kraftverk
och utbyggnader av befintliga anläggningar.

Under senare tid har ett antal projekt aktualiserats som bedöms förorsaka
konflikter med motstående intressen. Det gäller bl.a. projekt i orörda
biflöden till vissa exploaterade älvar i norra Sverige. Regeringen har genom
särskilda beslut förbehållit sig prövningen enligt VL av två av dessa projekt.

Regeringen gav i april 1988 tio länsstyrelser i uppdrag att till regeringen
översiktligt redovisa de mindre vattenkraftsprojekt som har aktualiserats.
Redovisningar har inkommit från länsstyrelserna i Uppsala, Skaraborgs,
Värmlands, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

De slutsatser som kan dras av materialet är enligt propositionen relativt
osäkra. Huvuddelen av de projekt som länsstyrelserna uttalat sig om förefaller
kunna genomföras utan allvarliga konflikter med motstående intressen.
1 vissa fall har länsstyrelserna dock konstaterat att allvarliga konflikter
föreligger gentemot naturvårdens intressen och till viss del kulturminnesvårdsintressen.
En sammanfattning av länsstyrelsernas synpunkter lämnas
på s. 19—20 i propositionen.

Föredraganden framhåller för egen del att det finns ett energipolitiskt
intresse av att få till stånd en viss fortsatt utbyggnad av små vattenkraftverk.
Utbyggnad av mindre vattenkraftverk kan vidare i vissa fall medverka till
att höja elsäkerheten i mer begränsade distributionsområden, s.k. Ö-drift.
Förutom dessa intressen som bl.a. har kommit till uttryck i riksdagens plan
för fortsatt vattenkraftsutbyggnad talar i varierande grad dammsäkerhetsskäl
och kulturhistoriska skäl för en fortsatt försiktig iståndsättning av anläggningar
för små vattenkraftverk. En sådan utbyggnad förutsätts dock
ske med stor hänsyn tagen till motstående intressen.

I sammanhanget erinras om vad dåvarande chefen för bostadsdepartementet
anförde i proposition 1985/86:3 med förslag till lag om hushållning
med naturresurser m.m. (s. 110): ”Minikraftverk kan ge avsevärda effekter
på miljön beroende bl.a. på hur anläggningen utformas. Vattenöverdomstolen
pekar i sitt yttrande på att minikraftverk i mindre vattendrag i förhållande
till varje producerad energienhet regelmässigt dels kostar mera, dels
medför mera omfattande skador än kraftverk i större vattendrag”.

Enligt 2 kap. 1 § NRL skall mark- och vattenområden användas för det
eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet
och läge samt föreliggande behov. Företräde skall enligt detta
lagrum ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god
hushållning. Enligt 1 kap. 2 § skall denna bestämmelse tillämpas vid prövningen
enligt bl.a. VL.

Länsstyrelsernas redovisningar och det underlag som erhållits från statens
energiverk ger inte belägg för att utbyggnad av mindre vattenkraftverk
generellt sett kan förväntas ge upphov till mer påtagliga konflikter gentemot
motstående intressen.

Föredraganden anser att gällande vattenlagstiftning och naturresurslagstiftning
redan nu ger tillräckliga möjligheter att förhindra utbyggnader
som påtagligt skadar motstående intressen. Det bör samtidigt finnas förutsättningar
för en viss fortsatt utbyggnad av minikraften med hänsyn tagen

1988/89:JoU22

8

till motstående intressen. Det torde i första hand gälla kompletterande utbyggnader
i anslutning till redan befintliga regleringar.

1 propositionen anförs vidare att Sveriges energiföreningars riksorganisation
(SERÖ) tagit kontakt med Älvräddarnas samorganisation och
Svenska naturskyddsföreningen för att närmare klarlägga förutsättningarna
för fortsatt utbyggnad av mindre kraftverk.

Slutligen redovisas vissa bedömningar av statens energiverk angående
den möjliga utbyggnadsnivån till mitten av 1990-talet av små vattenkraftverk.
För egen del vill föredraganden inte ta ställning till vilken utbyggnadsnivå
som kan vara realistisk till mitten av 1990-talet. Han anser det
emellertid sannolikt att det bör finnas möjligheter att uppnå minst den
utbyggnadsnivå som energiverket angivit. Det bör ankomma på energiverket
att följa den fortsatta utbyggnaden och som underlag för den redovisning
som avses ske till riksdagen år 1990 redovisa ytterligare underlag beträffande
möjlig utbyggnad av små vattenkraftverk samt vilka åtgärder som
kan visa sig nödvändiga för att uppnå utbyggnadsmålet.

Motionerna

I motion Jo29 (mp) anförs att ”statens energiverk inte skall lägga sig i det
regionala och lokala naturvårdsarbetet i syfte att öka utbyggnaden”. Det är
oacceptabelt att ett statligt verk går in för att bygga vattenkraft i naturreservat
(yrkande 7). Enligt yrkande 5 i motionen är energiverkets bedömning av
den utbyggnad av vattenkraften som är möjlig när hänsyn tagits till motstående
intressen med all sannolikhet för högt tilltagen.

Enligt motion Jo30 (fp) speglar regeringens behandling av frågor rörande
minikraftverk och älvutbyggnad ”en oengagerad och nonchalant inställning
till viktiga miljö- och naturvärden”. Motionärerna hänvisar till den
under allmänna motionstiden väckta motionen Jo902 (se nedan) och yrkar
tillkännagivanden rörande en starkare ställning för miljöintressena vid minikraftutbyggnad
och om behovet av en bättre redovisning av motstående
intressen vid sådan utbyggnad än den som återfinns i propositionen (yrkandena
1 och 2).

I motion Jo902 (fp) framförs yrkanden om obligatorisk regeringsprövning
av projekt i orörda älvar och älvsträckor, samma utredningskrav för
mindre och större vattenföretag, miljökonsekvensanalyser och utredningar
i vattenmål, ändring av VL:s tillåtlighetsregler, regeringsförbehåll rörande
vissa minikraftverk samt en restriktiv tolkning av dispensregeln i 3 kap. 3 §.
Motionen utgör en upprepning av yrkanden som behandlades senast hösten
1988 i utskottets betänkande 1988/89:JoU4.

I motion Jo903 (fp) yrkas en översyn av VL med avseende på vattendomstolarnas
kompetens i ekologiska frågor. Vidare yrkas att de miljömässiga
och ekologiska effekterna av vattenkraftsutbyggnad m.m. utreds på ett
grundligare sätt än vad som nu är fallet.

Också i motion Jo33 (c) yrkas en översyn av VL med avseende på miljökompetensen
vid vattendomstolarna. Vidare anförs att det bör finnas möjlighet
att ompröva vattendomarna för att minska riskerna för översvämningar
(yrkande 4).

1988/89 :JoU22

9

I motion J086O (mp) yrkande 17 hemställs att 3 kap. 4 § VL ändras så att
ett vattenföretag inte får tillåtas om de samlade olägenheterna är större än
nyttan. Även sådana olägenheter som inte är av ekonomisk natur skall
vägas in. Liknande synpunkter anförs i motion Jo29 (mp) yrkande 9.

Utskottets överväganden

I anslutning till motion Jo29 yrkandena 5 och 7 får utskottet framhålla att
propositionen i denna del innebär att regeringen för riksdagens information
redovisar vissa överväganden om tekniska och juridiska förutsättningar
för viss utbyggnad av små vattenkraftverk. Utskottet har inget underlag
för att i sak kritisera eller ta avstånd från de slutsatser som görs på grundval
av energiverkets planeringsunderlag. Verket har i detta hänseende fullgjort
den skyldighet som föreligger enligt gällande myndighetsinstruktion
(1983:646) att bl.a. bedriva planerings- och utredningsverksamhet på energiförsörjningens
område. 1 den mån de aktuella projekten kan komma att
beröra områden som skyddats enligt naturvårdslagstiftningen får eventuella
konflikter givetvis bedömas från fall till fall med utgångspunkt i gällande
lagstiftning m.m. Utskottet avstyrker således yrkandena 5 och 7 i motionen.

Utskottet delar regeringens bedömning att gällande vattenlagstiftning
och naturresurslagstiftning ger tillräckliga möjligheter att förhindra utbyggnader
som påtagligt skadar motstående intressen. Någon ytterligare
redovisning utöver den som lämnas i propositionen anser utskottet inte
påkallad. På grund härav och då utskottet nyligen behandlat frågor av det
slag som tas upp i motionerna Jo30, Jo902 och Jo903 (delvis) avstyrker
utskottet dessa motioner. För en närmare redovisning av utskottets ställningstaganden
i dessa frågor hänvisas till betänkandet 1988/89:JoU4.

1 motionerna Jo33 yrkande 4 och Jo903 delvis berörs frågan om vattendomstolarnas
sammansättning med särskilt avseende på domstolarnas
kompetens i ekologiska eller miljömässiga frågor. Liknande frågor har nyligen
behandlats av justitieutskottet. Enligt justitieutskottets mening har vattendomstolarna
och vattenöverdomstolen en sammansättning som är väl
ägnad att möjliggöra en allsidig bedömning av den utredning, bl.a. beträffande
miljövårdsfrågor, som domstolen har att ta ställning till. Vid den
bedömningen har justitieutskottet tagit fasta på dels de i vattenlagen bestämda
kraven på den tekniske ledamotens kvalifikationer, dels möjligheten
för rätten att besluta om tvä tekniska ledamöter i samma mål. Härigenom
kan i särskilda fall tillgodoses ett behov av ett vidare expertkunnande.
Det går i sammanhanget heller inte att bortse från rättens möjlighet att
förordna en särskild sakkunnig (I988/89:JuU23).

Jordbruksutskottet gör samma bedömning som justitieutskottet och avstyrker
de nu aktuella motionerna i motsvarande del.

Med anledning av motion Jo33 yrkande 4 i återstående del om vidgade
möjligheter att ompröva vattendomar får utskottet framhålla att de av regeringen
framlagda lagförslagen torde kunna tillgodose motionärernas önskemål
härom. Dessa förslag redovisas närmare i följande avsnitt. De inne -

1988/89:JoU22

10

bär bl.a. att vattenhushållningen får ändras utan tillståndsprövning i ett
nödläge och att villkor i en vattendom när som helst kan omprövas när
syftet är att förbättra anläggningens säkerhet.

I anslutning till mp-motionerna om tillståndsprövningen av vattenföretag
får utskottet erinra om att bestämmelserna i 3 kap. VL innebär att tillåtligheten
först skall prövas med utgångspunkt i allmänna planeringssynpunkter
och gällande planer enligt 1 och 2 §§. Även om det inte finns något
hinder mot företaget enligt 1 eller 2 § får det inte komma till stånd om någon
skada eller olägenhet av större betydelse uppkommer för allmänna intressen
(3 §). Vid tillämpningen av denna paragraf beaktas bl.a. sådana intressen
som avses i motionerna. Syftet med 4 § är att företaget dessutom skall
underkastas en samhällsekonomisk bedömning. Om emellertid hinder mot
företaget föreligger enligt 3 § blir en prövning enligt 4 § över huvud taget
inte aktuell. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
Jo29 yrkande 9 och J086O yrkande 17.

I propositionen föreslagna ändringar i VL m.fl. lagar
Propositionen

Regeringens förslag innebär sammanfattningsvis följande. Ett beslut eller
en dom som innebär att tillstånd lämnas till ett vattenföretag skall innehålla
bestämmelser om vattenföretagets säkerhet. Frågan om skadeersättning till
följd av särskilda vattenhushållningsbestämmelser får under vissa villkor
skjutas upp. Anspråk på ersättning för sådana skador skall prövas i den
ordning som gäller för oförutsedda skador.

I lagen införs vidare en bestämmelse om befrielse i nödlägen från tillståndsplikten
angående ändrad vattenhushållning. Ansökan om godkännande
av åtgärderna skall dock göras snarast möjligt. Detta medför ändringar
i straffbestämmelserna.

I VL införs ett undantag från huvudregeln att omprövning av villkoren
för ett tillstånd får ske först efter utgången av viss tidsfrist. Undantaget
innebär att villkoren när som helst kan omprövas på ansökan av kammarkollegiet,
om syftet är att förbättra anläggningens säkerhet. Skador som
drabbar tillståndshavaren i anledning av sådan omprövning ersätts inte.
Rätten till ersättning för förlorad andelskraft och ersättningskraft begränsas.
Tillståndshavaren skall svara för tredje mans kostnader i en rättegång
eller vid en förrättning.

Instansordningen ändras i fråga om överklagande av ärenden angående
skyddsområde och skyddsföreskrifter för yt- och grundvattentillgångar.
Länsstyrelsens beslut får överklagas till kammarrätten i stället för hos regeringen.

I plan- och bygglagen införs en bestämmelse som innebär att risken för
översvämning skall beaktas av kommunerna vid lokalisering av bebyggelse.

Utskottet tillstyrker förslaget till ändringar i vattenlagen och plan- och bygglagen
m.fl. lagar. Den del av förslaget som avser bl.a. möjlighet till omprövning
av villkor för att förbättra säkerheten vid en anläggning får — som

1988/89:JoU22

11

1** Riksdagen 1988/89. 16 sami. Nr 22

utskottet anfört ovan — anses ägnat att tillgodose motion Jo33 yrkande 4 i
återstående del.

Vissa vattenrättsliga frågor i övrigt

Motionerna

I detta avsnitt behandlas motioner om bl.a. fiskevårdsintressets ställning i
vattenmål, prövningen av grundvattentäkter, länsstyrelsens tillsynsansvar
enligt VL samt beskattningen av minikraftverk.

I motion Jo435 (mp) yrkande 1 anförs att fiskevårdsintressena bör ges
starkare ställning i vattenmål.

I motion Jo508 (fp) anförs att saltvatteninträngning i kustkommunernas
grundvatten blivit ett allt större problem. Motionärerna hänvisar till en
rapport i ämnet som upprättats av tekniska högskolan och till vissa andra
undersökningar. Trots att — enligt rapporten — flera lagar har anknytning
till frågeställningen finns det knappast någon bestämmelse som direkt kan
tillämpas för att reglera grundvattenintag i syfte att förhindra saltvatteninträngning
i grundvattnet. En översyn av gällande lagstiftning bör enligt
motionen göras.

Samma problem tas upp i vpk-motionen Jo906. Denna motion utmynnar
i ett förslag att grundvattentäkt generellt blir tillståndspliktig enligt VL.

I motion Jo904 (s) yrkas att länsstyrelsernas tillsynsansvar enligt VL endast
skall avse tillståndsprövade anläggningar. Som motivering anförs
främst att länsstyrelsernas arbete med bl.a. mindre företag blivit långt mer
omfattande än vad som förutsågs i förarbetena till den nya lagen. Vidare
yrkas att en tillsynsavgift tas ut för tillsynen enligt VL efter mönster av vissa
andra lagar, t.ex. miljöskyddslagen.

I motion Jo905 (c, fp, vpk) yrkas att vattenlagens ersättningsregler ändras
så att även ersättning för s.k. ideell skada utgår. Motionen tar närmast sikte
på det rekreationsintresse som fisket representerar.

I motion Jo32 (c) yrkande 2 hemställs att skattefrihet medges för de första
500 000 kWh elektricitet som produceras i små vattenkraftverk med en
effekt understigande 1 500 kW.

Utskottets överväganden

Utskottet erinrar om att VL innehåller ett flertal bestämmelser som reglerar
hänsynstagandet till fiskevårdsintressena. Motion Jo435 innehåller i denna
del endast ett allmänt formulerat uttalande att fiskevårdsintresset måste ges
en starkare ställning gentemot exploateringsintressen. Om ett riksdagsuttalande
i enlighet med motionen skall ge avsedd effekt bör dessutom preciseras
vilka ändringar i vattenlagens bestämmelser om avvägningen mellan
olika motstående intressen som skulle vara motiverade. Motionen ger inte
utskottet någon vägledning för en bedömning av i vilka avseenden fiskevårdsintresset
bör stärkas eller vilka författningsändringar som skulle vara
påkallade. Utskottet avstyrker därför yrkande 1 i motionen.

Frågan om ersättning för s.k. ideell skada har relativt nyligen behandlats

1988/89:JoU22

12

av utskottet. Med hänvisning till detta ställningstagande, sorn redovisas i
betänkandet 1988/89:JoU4, avstyrker utskottet motion Jo905.

Frågan om saltvatteninträngning i grundvattnet har, som framgår av motion
Jo508, varit föremål för vissa utredningar där såväl tekniska som juridiska
frågor behandlats. Utskottet delar motionärernas synpunkter så till
vida att det är fråga om allvarliga problem både från vattenförsörjningssynpunkt
och allmänt ekologiska synpunkter. I kust- och skärgårdsområden
finns det en risk för att saltvatteninträngningen ökar i takt med att uttaget av
grundvatten från enskilda vattentäkter — både befintliga och nytillkommande
— successivt ökar. När saltvatteninträngningen nått en viss nivå blir
de ekologiska skadorna sannolikt bestående och oåterkalleliga. Det är givetvis
angeläget att dessa problem blir föremål för fortsatt uppmärksamhet
från berörda myndigheters och forskningsorgans sida. Vad beträffar behovet
av lagöversyn är utskottet inte berett att helt instämma med motionärerna.
Problemen med saltvatteninträngning bör i första hand ses som en planeringsfråga
och bör kunna förebyggas genom t.ex. tillämpning av bestämmelserna
i PBL om lokalisering av ny bebyggelse med hänsyn till vattenförsörjningen.
Utskottet utgår från att vid behov även bestämmelserna i VL om
vattenskyddsområde kan tillämpas i de situationer som avses i motionen.
Denna bör således inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Motion Jo906 berör delvis samma frågor som motion Jo508 men utmynnar
i ett yrkande om att all grundvattentäkt skall tillståndsprövas. Utskottet
hänvisar till vad som anförts ovan om problemen med saltvatteninträngning
i grundvattnet. Enligt utskottets mening skulle det innebära en alltför
omfattande och kostsam byråkrati om all grundvattentäkt, dvs. även husbehovstäkt,
skulle tillståndsprövas enligt VL. Motionen avstyrks.

Enligt utskottets mening är det av flera skäl inte lämpligt att inskränka
länsstyrelsernas tillsynsansvar enligt VL till enbart tillståndsprövade anläggningar.
En sådan ordning skulle få icke önskvärda konsekvenser när
det gäller möjligheterna att ingripa mot och kontrollera vattenföretag som i
något avseende drivs på ett otillåtet sätt. Utskottet har inte heller funnit
anledning att nu föreslå någon tillsynsavgift för tillsyn enligt VL. Med hänvisning
till det anförda avstyrker utskottet motion Jo904.

Utskottet utgår från att motionärerna i motion Jo32 åsyftar bestämmelserna
i lagen (1957:262) om allmän energiskatt (omtryckt 1984:994). Denna
lag tillhör skatteutskottets beredningsområde och berörs över huvud taget
inte i den nu aktuella propositionen. Utskottet saknar anledning att i detta
sammanhang gå in på frågor om beskattningen av elektrisk kraft. Det kan
tilläggas att skatteutskottet nyligen behandlat motioner om energibeskattningen
och därvid avstyrkt motioner om ändringar i denna beskattning
(1988/89:SkU35). Med det anförda avstyrker jordbruksutskottet motion
Jo32 yrkande 2.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande fond för ersättning vid översvämningsskador
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo901,

2. beträffande sambandet mellan vissa skogsbruksmetoder och
översvämningar

1988/89:JoU22

13

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo29 yrkande 1,

3. beträffande begränsning av kalavverkning och skogsdikning
att riksdagen avslår motion 1988/89 :Jo29 yrkande 2,

4. beträffande en professur i skogshydrologi

att riksdagen avslår motion 1988/89 :Jo29 yrkande 4,

5. beträffande miljökonsekvensbeskrivningar av vissa skogsbruksmetoder
m.m.

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo33 yrkande 3,

6. beträffande anslag till åtgärder mot översvämningar
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo33 yrkande 1,

7. beträffande ett program för prioriterade insatser
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo33 yrkande 2,

8. beträffande inrättande av älvcentraler

att riksdagen avslår motion 1988/89 :Jo29 yrkande 3,

9. beträffande uttalande om statens energiverks bedömning
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo29 yrkande 5,

10. beträffande uttalande om vattenkraftsutbyggnad i naturreservat
m.m.

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo29 yrkande 7,

11. beträffande förstärkning av miljöintressena

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo30 yrkande 1,

12. beträffande bättre redovisning av motstående intressen
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo30 yrkande 2,

13. beträffande regeringsprövning av undantagna älvar och älvsträckor att

riksdagen avslår motion 1988/89:Jo902 yrkande 1,

14. beträffande utredning av mindre vattenkraftsprojekt
att riksdagen avslår motion 1988/89 :Jo902 yrkande 2,

15. beträffande miljökonsekvensanalyser i vattenmål m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89 :Jo902 yrkande 3 och 1988/
89:Jo903 i motsvarande del,

16. beträffande vattenlagens tillåtlighetsregler

att riksdagen avslår motion 1988/89 :Jo902 yrkande 4,

17. beträffande regeringsprövning av vissa företag
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo902 yrkande 5,

18. beträffande dispensregeln i 3 kap. 3 § vattenlagen
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo902 yrkande 6,

19. beträffande handläggningen av vattenmål med hänsyn till naturvårdsintresset att

riksdagen avslår motion 1988/89 :Jo903 i motsvarande del,

20. beträffande vattendomstolarnas sammansättning

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo903 i återstående del och
1988/89:Jo33 yrkande 4 i motsvarande del,

21. beträffande den samhällsekonomiska tillåtlighetsprövningen i 3
kap. 4 § vattenlagen

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo29 yrkande 9 och 1988/
89:Jo860 yrkande 17,

22. att riksdagen lämnar utan erinran vad som i propositionen

1988/89 :JoU22

14

anförts om dammsäkerhet, översvämningar, beredskapsplanering,
forskning och små vattenkraftverk i de delar som ej berörs av utskottets
hemställan ovan,

23. beträffande lagförslagen i propositionen

att riksdagen dels antar de i propositionen framlagda förslagen till
lag om ändring i vattenlagen (1983:291), lag om ändring i lagen
(1983:292) om införande av vattenlagen (1983:291) och lag om ändring
i plan- och bygglagen (1987:10), dels lämnar utan vidare åtgärd
motion 1988/89 :Jo33 yrkande 4 i återstående del,

24. beträffande fiskevärdsintressets ställning i vattenmål
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo435 yrkande 1,

25. beträffande ersättning för ideell skada
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo905,

26. beträffande saltvatteninträngning i grundvattnet
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo508,

27. beträffande tillståndsplikt för grundvattentäkt
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo906,

28. beträffande inskränkning av länsstyrelsens tillsynsansvar m.m.
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo904,

29. beträffande energibeskattningen

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo32 yrkande 2.

Stockholm den 2 maj 1989

På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Hans Gustafsson (s), Håkan Strömberg
(s), Martin Segerstedt (s), Jens Eriksson (m), Jan Fransson (s), Margareta
Winberg (s), Åke Selberg (s), Ingvar Eriksson (m), Bengt Rosén (fp), Lennart
Brunander (c), Annika Åhnberg (vpk), Åsa Domeij (mp), Kaj Larsson
(s), Ove Karlsson (s), Carl G Nilsson (m) och Håkan Holmberg (fp).

1988/89:JoU22

15

Reservationer

1988/89:JoU22

1. Sambandet mellan vissa skogsbruksmetoder och
översvämningar m.m. (mom. 2—4)

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Sorn anförs”
och på s. 7 slutar med ”vissa skogsbruksmetoder” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförts i mp-motionen Jo29 om sambandet
mellan vissa skogsbruksmetoder och översvämningar. De i motionen
angivna metoderna ökar vattenavrinningen från skogsmarken, vilket i sin
tur sannolikt påverkar vattenflödet i vattendragen och förstärker problemen
med översvämningar. På grund härav och då kalavverkning och skogsdikning
dessutom är negativa från naturvårdssynpunkt m.m bör angivna
metoder begränsas på det sätt som anges i motionen. I detta sammanhang
vill utskottet även understryka behovet av ytterligare kunskaper om vattnets
rörelse i skogsmark. För att säkra kompetensen inom landet i detta
ämne och utveckla forskningen föreslår utskottet att en professur i skogshydrologi
inrättas med anknytning till Sveriges lantbruksuniversitet. Vad
utskottet anfört med anledning av yrkandena 1, 2 och 4 i motionen bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2—4 bort ha följande lydelse:

2. beträffande sambandet mellan vissa skogsbruksmetoder och
översvämningar

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo29 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande begränsning av kalavverkning och skogsdikning

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo29 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande en professur i skogshydrologi

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo29 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Anslag till åtgärder mot översvämningar m.m.
(mom. 6 och 7)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Sorn framgår”
och slutar med ”prioriterade insatser” bort ha följande lydelse:

Förslag om att avsätta medel för förebyggande åtgärder mot översvämningar
har framförts bl.a. av dammsäkerhetsutredningen. Utskottet delar
den uppfattning som framförs i motion Jo33 att det vore olyckligt om bristen
på pengar skulle stoppa nödvändiga åtgärder. Utskottet tillstyrker förslaget
att 10 milj. kr. av budgetmedel anslås till förebyggande åtgärder under
budgetåret 1989/90. Vidare ansluter sig utskottet till kravet att regering- 16

en bör utarbeta ett program för prioriterade insatser för de kommande sju
åren.

dels att utskottets hemställan under 6 och 7 bort ha följande lydelse:

6. beträffande anslag till åtgärder mot översvämningar

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Jo33 yrkande 1 till översvämningsförebyggande
åtgärder för budgetåret 1989/90 anvisar ett
reservationsanslag på 10 000 000 kr.,

7. beträffande ett program för prioriterade insatser

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo33 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Inrättande av älvcentraler (mom. 8 )

Annika Åhnberg (vpk) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jo29 finns det ett tillräckligt beslutsunderlag för att
nu definitivt ta ställning till SMHl:s och dammsäkerhetsutredningens förslag
om inrättande av älvcentraler. Ytterligare utredningar härom, som propositionen
syftar till, är inte nödvändiga. Utskottet föreslår att riksdagen
med anledning av motionen i denna del uttalar att förslaget om inrättande
av älvcentraler bör genomföras utan ytterligare dröjsmål.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande inrättande av älvcentraler

att riksdagen med anledning av motion 1988/89 :Jo29 yrkande 3 som
siri mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Uttalande om statens energiverks bedömning m.m.
(mom. 9 och 10)

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”1 anslutning”
och slutar med ” i motionen ” bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförts i motion Jo29 anser utskottet att den utbyggnadsnivå
som redovisas i propositionen sannolikt är för högt räknad med
utgångspunkt i de aktuella projektens påverkan på naturvården och andra
motstående intressen. Vidare anser utskottet att statens energiverk inte skall
lägga sig i det regionala och lokala naturvårdsarbetet i syfte att öka utbyggnaden.
Det är oacceptabelt-att ett statligt verk går in för att bygga vattenkraft
i naturreservat. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo29
yrkandena 5 och 7 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 och 10 bort ha följande lydelse:

9. beträffande uttalande om statens energiverks bedömning

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo29 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1988/89:JoU22

17

10. beträffande uttalande om vattenkraftsutbyggnad i naturreservat
m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo29 yrkande 7 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Förstärkning av miljövårdsintressena m.m.

(mom. 11 — 19)

Bengt Rosén (fp), Annika Åhnberg (vpk), Åsa Domeij (mp) och Håkan
Holmberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”1988/89:JoU4” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill till en början ansluta sig till de kritiska synpunkter på propositionen
som framförs i fp-motionen Jo30. Regeringens behandling av
frågor som rör älvutbyggnad speglar enligt utskottets mening en oengagerad
och nonchalant inställning till viktiga miljö- och naturvärden. Som
anförs i motionen finns det vidare en rad exempel på att omfattande skador
på natur, fiske och rennäring inte ansetts som tillräckliga skäl att stoppa
utbyggnaden av vattenkraften. Utskottet delar därför motionärernas åsikt
att miljövårdsintressena bör ges en starkare ställning i mål om anläggning
och utbyggnad av minikraftverk. Vidare bör regeringen återkomma till riksdagen
med en bättre redovisning av motstående intressen än den som lämnas
i propositionen.

I anslutning till de fristående motionerna Jo902 och Jo903 delvis hänvisar
utskottet i tillämpliga delar till reservationerna 1—3 i utskottets betänkande
1988/89:JoU4. På de skäl som anförs i dessa reservationer ansluter
sig utskottet till samtliga yrkanden i de berörda motionerna och föreslår att
riksdagen uppdrar åt regeringen att vidta de åtgärder som föranleds av att
motionerna tillstyrks.

dels att utskottets hemställan under 11 — 19 bort ha följande lydelse:

11. beträffande förstärkning av miljövårdsintressena

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo30 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. beträffande bättre redovisning av motstående intressen

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo30 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. beträffande regeringsprövning av undantagna älvar och älvsträckor att

riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo902 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. beträffande utredning av mindre vattenkraftsprojekt

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo902 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. beträffande miljökonsekvensanalyser i vattenmål m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Jo902 yrkande
3 och 1988/89:Jo903 i motsvarande del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

1988/89:JoU22

18

16. beträffande vattenlagens tillåtlighetsregler

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo902 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. beträffande regeringsprövning av vissa företag

att riksdagen med anledning av motion 1988/89 :Jo902 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. beträffande dispensregeln i 3 kap. 3 § vattenlagen

att riksdagen med anledning av motion 1988/89 :Jo902 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. beträffande handläggningen av vattenmål med hänsyn till naturvårdsintresset att

riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo903 i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Vattendomstolarnas sammansättning (mom. 20 )

Karl Erik Olsson (c), Bengt Rosén (fp), Lennart Brunander (c), Annika
Åhnberg (vpk), Åsa Domeij (mp) och Håkan Holmberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”1 motionerna”
och slutar med ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att vattendomstolarnas kompetens
i ekologiska och miljömässiga frågor bör förstärkas. Det kan t.ex. ske
genom att det till domstolarna knyts en fast befattning som teknisk ledamot
med särskild kompetens i de angivna frågorna. Vad utskottet anfört med
anledning av motionerna Jo903 delvis och Jo33 yrkande 4 delvis bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande vattendomstolarnas sammansättning

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Jo903 i återstående
del och 1988/89 :Jo33 yrkande 4 i motsvarande del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Den samhällsekonomiska tillåtlighetsprövningen enligt 3
kap. 4 § vattenlagen (mom. 21)

Annika Åhnberg (vpk) och Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”1 anslutning”
och slutar med ”yrkande 17” bort ha följande lydelse:

Som motionärerna anfört finns det exempel på att allmänna intressen
såsom t.ex. miljöintressen inte i tillräcklig utsträckning beaktats i tillåtlighetsprövningen
enligt 3 kap. VL. På grund härav bör även 3 kap. 4 § innehålla
bestämmelser om att värden som ej kan mätas i pengar skall beaktas i
tillåtlighetsprövningen. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag
till lagändring i enlighet med synpunkterna i motionerna Jo29 och
J086O i motsvarande del.

1988/89:JoU22

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

19

21. beträffande den samhällsekonomiska tillåtlighetsprövningen enligt
3 kap. 4 § vattenlagen

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89 :Jo29 yrkande 9
och 1988/89 :Jo860 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

8. Fiskevårdsintressets ställning i vattenmål (mom. 24 )

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet
erinrar” och slutar med ”i motionen ” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att fiskevårdsintressena bör
ges en starkare ställning gentemot exploateringsintressena. Detta bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande fiskevårdsintressets ställning i vattenmål

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo435 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Ersättning för ideell skada (mom. 25 )

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Frågan om”
och på s. 13 slutar med ”Jo905” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas syn på värdet av Fiskeupplevelsen som
sådan. Nuvarande ersättningsregler innebär att den ersättning som utgår
för att kompensera oundvikliga skador på fisket blir alltför låg och att de
Fiskevårdsåtgärder som kan utföras som kompensation blir alltför ringa.
Utskottet anser därför att vattenlagens regler bör ändras så att även s.k.
ideell skada kan ersättas. Vad utskottet anfört med anledning av motion
Jo905 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande ersättning för ideell skada

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo905 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Saltvatteninträngning i grundvattnet (mom. 26 )

Karl Erik Olsson (c), Bengt Rosén (fp), Lennart Brunander (c), Annika
Åhnberg (vpk), Åsa Domeij (mp) och Håkan Holmberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Frågan om”
och slutar med ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:

Frågan om (= utskottet) och oåterkalleliga. Enligt utskottets
mening måste även samhället ta ett ansvar för dessa allvarliga miljöoch
vattenförsörjningsproblem. Som anförs i motion Jo508 Finns det ingen
lagbestämmelse som direkt kan tillämpas för att reglera grundvattenuttag i

1988/89 :JoU22

20

syfte att förhindra saltvatteninträngning. En översyn av lagstiftningen
framstår således som i hög grad påkallad. Vad utskottet anfört med anledning
av motion Jo508 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. beträffande saltvatteninträngning i grundvattnet

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo508 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Tillståndsplikt för grundvattentäkt (mom. 27)

Annika Åhnberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Motion
Jo906” och slutar med ”Motionen avstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan redogjort för de allvarliga problem som är förknippade
med saltvatteninträngning i grundvattnet. I den översyn av gällande
lagstiftning som förordats bör särskilt uppmärksammas behovet av en tillståndsplikt
enligt vattenlagen för husbehovstäkt av grundvatten. Vad utskottet
anfört med anledning av motion Jo906 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. beträffande tillståndsplikt för grundvattentäkt

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo906 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Energibeskattningen (mom. 29)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet
utgår” och slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförts i motion Jo32, att de första
500 000 kWh el som produceras i vattenkraftverk med en effekt understigande
1 500 kW skall skattebefrias. Det innebär att 2 § lagen (1957:262) om
allmän energiskatt måste ändras. Eftersom denna lag tillhör skatteutskottets
beredningsområde är jordbruksutskottet för sin del inte berett att tillstyrka
motionens yrkande 2 som till ordalydelsen innebär att riksdagen nu
skall besluta om en sådan lagändring. Däremot föreslår utskottet att regeringen
till riksdagen återkommer med förslag om sådan ändring av energibeskattningen
som avses i motionen.

dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:

29. beträffande energibeskattningen

att riksdagen med anledning av motion 1988/89: Jo32 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

1988/89:JoU22

21

Särskilda yttranden

1988/89:JoU22

1. Miljökonsekvensbeskrivningar av vissa
skogsbruksmetoder (mom. 5)

Karl Erik Olsson (c), Bengt Rosén (fp), Lennart Brunander (c), Åsa Domeij
(fp) och Håkan Holmberg (fp) anför:

Denna fråga behandlades nyligen i samband med skogspolitiken (1988/
89:JoU16). I anslutning till det betänkandet har vi en reservation om detta.
Vi anser det inte meningsfullt att nu upprepa denna reservation. Vår uppfattning
är dock densamma.

2. Anslag till åtgärder mot översvämningar (mom. 6)

Åsa Domeij (mp) anför:

Anslaget till hydrologiska undersökningar m.m. bör höjas väsentligt. Kunskapen
om hur vatten rör sig, främst i skogsmark, och hur näringsämnen,
utlakade giftiga metallföreningar och miljögifter följer med vattnet är
mycket begränsad. Ändå är dessa processer centrala för miljöproblematik
som bl.a. försurning och övergödning av hav.

Miljöpartiet de gröna har i trafikutskottets betänkande 1988/89:TU8 reserverat
sig för att SMHI skall få ytterligare 10 milj. kr. till denna typ av
undersökningar. Pengarna bör även kunna användas till uppbyggande av
s.k. älvcentraler. Älvcentraler avses förläggas till vissa större vattendrag där
problemen med översvämningar är påtagliga eller där vattenregleringen
ställer särskilt stora krav.

22

Propositionens lagförslag
1 Förslag till

Lag om ändring i vattenlagen (1983:291)

Härigenom föreskrivs i fråga om vattenlagen (1983:291)
dels att 4 kap. 4 §, 9 kap. 12 och 19 §§, 12 kap. 31 §, 13 kap. 13 och 47 §§,
15 kap. 1, 3 och 17 §§, 19 kap. 3§, 20 kap. 1 och 8 §§, 21 kap. 1§ och
22 kap. 6§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall inforas två nya paragrafer, 12 kap. 33 a § och
13 kap. 49 a§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

4 §

Om det till följd av en skada eller för att förebygga en skada är nödvändigt
att tillståndspliktiga ändrings- eller lagningsarbeten utförs utan dröjsmål,
får arbetena utföras utan föregående tillstånd. Ansökan om godkännande
av arbetena skall dock göras snarast möjligt.

Om det för att avvärja fara för liv
eller hälsa, rädda värdefull egendom
eller av annan sådan orsak är
nödvändigt att åtgärder vidtas som
strider mot meddelade bestämmelser
om innehållande och tappning
av vatten, får åtgärderna vidtas utan
föregående tillstånd. Ansökan om
godkännande av åtgärderna skal!
dock göras snarast möjligt.

9 kap.

12 §

Medför,-' omprövning enligt 15
kap. 3, 4, 9 eller 11 § förlust av vatten
eller fallhöjd eller inskränkning
i rätten att reglera vattnets avrinning
för tillståndshavare som omfattas
av omprövningen utgår ersättning
för förlusten eller inskränkningen,
om annat inte följer
av 14 §. Ersättning utgår inte till
den del förlusten eller inskränkningen
är att hänföra till förbättring av
en vattenanläggnings säkerhet.

Medför omprövning enligt denna lag skada för annan än tillståndshavare
som omfattas av omprövningen utgår ersättning härför. För mottagare
av andelskraft gäller dock viss begränsning enligt 19 §.

Beträffande ersättning enligt första eller andra stycket äger 1 —10§§
motsvarande tillämpning.

19 §

Om den kraftmängd som utgår Om den kraftmängd som utgår

såsom andelskraft minskas i fall såsom andelskraft minskas i fall

Medför omprövning enligt 15
kap. 3, 4, 9 eller 11 § förlust av vatten
eller fallhöjd eller inskränkning
i rätten att reglera vattnets avrinning
för tillståndshavare som omfattas
av omprövningen utgår ersättning
för förlusten eller inskränkningen,
om annat inte följer
av 14 §.

1988/89:JoU22

Bilaga

23

Nuvarande lydelse

som avses i 14 eller 15 § är mottagaren
av andelskraften skyldig att
utan ersättning tåla denna minskning
i samma mån som innehavaren
av det kraftverk varifrån andelskraften
tillhandahålls.

Föreslagen lydelse

som avses i 14 eller 15 § eller till
följd av omprövning för att förbättra
en vattenanläggnings säkerhet, är
mottagaren av andelskraften skyldig
att utan ersättning tåla denna
minskning i samma mån som innehavaren
av det kraftverk varifrån
andelskraften tillhandahålls.

12 kap.

31 §

Om det inte föreligger något hinder mot företaget, skall förrättningsmannen
meddela tillståndsbeslut.

Tillståndsbeslutet skall i behövlig
utsträckning innehålla bestämmelser
om

1. företagets ändamål, läge. omfattning
och tekniska utformning,

2. vilka som skall delta i företaget
och varje deltagares andelstal i fråga
om kostnaderna för utförande
och drift av företaget,

3. de områden som får tas i anspråk
och de särskilda tvångsrätter
i övrigt som medges för företaget,

4. utförande och underhåll av företaget,

5. tillsyn, besiktning och kontroll,

6. skyldighet att betala ersättning
eller att utföra skadeförebyggande
åtgärder samt hur betalningen skall
ske,

7. villkor i övrigt för att tillgodose
allmän och enskild rätt,

8. förrättningskostnaderna och
hur de skall fördelas,

9. tid inom vilken anspråk i anledning
av oförutsedda skador får
framställas,

10. tid efter vars utgång omprövning
enligt 15 kap. 3 och 14 §§ eller
15 § andra stycket får ske.

Tillståndsbeslutet skall i behövlig
utsträckning innehålla bestämmelser
om

1. företagets ändamål, läge, omfattning,
säkerhet och tekniska utformning
i övrigt,

2. vilka som skall delta i företaget
och varje deltagares andelstal i fråga
om kostnaderna för utförande
och drift av företaget,

3. de områden som får tas i anspråk
och de särskilda tvångsrätter
i övrigt som medges för företaget,

4. utförande och underhåll av företaget,

5. tillsyn, besiktning och kontroll,

6. skyldighet att betala ersättning
eller att utföra skadeförebyggande
åtgärder samt hur betalningen skall
ske,

7. villkor i övrigt för att tillgodose
allmän och enskild rätt,

8. förrättningskostnaderna och
hur de skall fördelas,

9. tid inom vilken anspråk i anledning
av oförutsedda skador får
framställas,

10. tid efter vars utgång omprövning
enligt 15 kap. 3 och 14 §§ eller
15 § andra stycket får ske.

Avser tillståndet arbeten för företaget, skall i tillståndsbeslutet anges den
tid inom vilken arbetena skall vara utförda (arbetstid).

33 a §

Fastställs bestämmelser om innehållande
och tappning av vatten för
att under osedvanliga förhållanden
tillgodose säkerheten hos en vatten -

1988/89:JoU22

Bilaga

24

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

anläggning och kan de skador som
följer om bestämmelserna utnyttjas
inte lämpligen uppskattas på förhand,
får förrättningsmannen skjuta
upp frågan om ersättning.

Anspråk på grund av skada som
avses i första stycket prövas på det
sätt som föreskrivs i 15 kap. 17§.

13 kap.

13 §

Ansökningsmål är mål om

1. bestämmande enligt 2 kap. 8§
andra stycket av ersättning för rätten
att ta i anspråk ett strömfall,

2. tillstånd enligt 4 kap. 1 § till
utförande av andra vattenföretag
än markavvattningsföretag,

3. godkännande enligt 4 kap. 4§
av ett utfört ändrings- eller
lagningsarbete som inte avser ett
markavvattningsföretag,

4. prövning enligt 4 kap. 5§ av
lagligheten av ett utfört vattenföretag
som inte är ett markavvattningsföretag,

5. inrättande enligt 6 kap. 3§ av
en gemensam anläggning för bevattning,
sedan en samfällighet enligt
6 kap. har bildats,

6. överflyttning enligt 9 kap. 18 §
första stycket av rätten till andelskraft,

7. tillstånd enligt 14 kap. 1§ till
utrivning av en vattenanläggning
eller prövning enligt 14 kap. 5§ under
vilka villkor en anläggning för
bortledande av grundvatten får tas
ur bruk,

8. tillstånd enligt 14 kap. 3§ första
stycket att bortskaffa flottledsanläggningar
eller rätt att, utan samband
med bortskaffning, överta
flottledsanläggningar enligt fjärde
stycket nämnda paragraf,

9. förlängning enligt 15 kap. 2§
andra stycket av arbetstiden,

10. omprövning enligt 15 kap. 3,
4, 8, 9, 11 och 12 §§,

Ansökningsmål är mål om

1. bestämmande enligt 2 kap. 8§
andra stycket av ersättning för rätten
att ta i anspråk ett strömfall,

2. tillstånd enligt 4 kap. 1 § till
utförande av andra vattenföretag
än markavvattningsföretag,

3. godkännande enligt 4 kap. 4§
av ett utfört ändrings- eller lagningsarbete
eller av åtgärder som
strider mot meddelade bestämmelser
om innehållande och tappning
av vatten, om arbetet eller åtgärderna
inte avser ett markavvattningsföretag,

4. prövning enligt 4 kap. 5§ av
lagligheten av ett utfört vattenföretag
som inte är ett markavvattningsföretag,

5. inrättande enligt 6 kap. 3§ av
en gemensam anläggning för bevattning,
sedan en samfällighet enligt
6 kap. har bildats,

6. överflyttning enligt 9 kap. 18 §
första stycket av rätten till andelskraft,

7. tillstånd enligt 14 kap. 1§ till
utrivning av en vattenanläggning
eller prövning enligt 14 kap. 5§ under
vilka villkor en anläggning för
bortledande av grundvatten får tas
ur bruk,

8. tillstånd enligt 14 kap. 3§ första
stycket att bortskaffa flottledsanläggningar
eller rätt att, utan samband
med bortskaffning, överta
flottledsanläggningar enligt fjärde
stycket nämnda paragraf,

9. förlängning enligt 15 kap. 2§
andra stycket av arbetstiden,

10. omprövning enligt 15 kap. 3,
4, 8, 9, 11 och 12 §§,

1988/89:JoU22

Bilaga

25

Nuvarande lydelse

11. förverkande enligt 15 kap.

5§,

12. omprövning, utan samband
med pågående ansökningsmål eller
förrättning, enligt 15 kap. 15 § första
stycket eller omprövning enligt
15 kap. 15 § andra stycket,

13. fastställelse enligt 15 kap. 16 §
av en överenskommelse.

Föreslagen lydelse

11. förverkande enligt 15 kap.

5§,

12. omprövning, utan samband
med pågående ansökningsmål eller
förrättning, enligt 15 kap. 15 § första
stycket eller omprövning enligt
15 kap. 15 § andra stycket,

13. fastställelse enligt 15 kap. 16 §
av en överenskommelse.

Berör ett ansökningsmål uteslutande en viss eller vissa sakägare och kan
målet avgöras med bindande verkan endast mot dessa, får vattendomstolen,
om sökanden medger det, förordna att målet skall behandlas enligt
vad som gäller för stämningsmål.

47 §

En dom som innebär att tillstånd
lämnas till vattenföretag eller andra
åtgärder enligt denna lag skall i förekommande
fall innehålla bestämmelser
om

1. företagets ändamål, läge, omfattning
och tekniska utformning,

2. de områden som får tas i anspråk
för företaget och de särskilda
tvångsrätter i övrigt som medges
sökanden,

3. tillsyn, besiktning och kontroll,

4. strömfallsfastighet,

5. vilka som skall delta i en vattenreglerings-
eller bevattningssamfällighet
samt varje deltagares andelstal
i fråga om kostnaderna för
företaget,

6. skyldighet att betala ersättning
eller att utföra skadeförebyggande
åtgärder samt hur betalningen skall
ske,

7. villkor beträffande tillhandahållande
av andelskraft och om
kostnadsbidrag härför,

8. skyldighet att betala avgifter,

9. villkor i övrigt för att tillgodose
allmänna och enskilda intressen,

10. tid inom vilken anspråk i anledning
av oförutsedda skador får
framställas,

11. tid efter vars utgång omprövning
enligt 15 kap. 3 § eller 15 § andra
stycket får ske,

12. den förlust av vatten eller annat
som tillståndshavare enligt 9

En dom som innebär att tillstånd
lämnas till vattenföretag eller andra
åtgärder enligt denna lag skall i förekommande
fall innehålla bestämmelser
om

1. företagets ändamål, läge, omfattning,
säkerhet och tekniska utformning
i övrigt,

2. de områden som får tas i anspråk
för företaget och de särskilda
tvångsrätter i övrigt som medges
sökanden,

3. tillsyn, besiktning och kontroll,

4. strömfallsfastighet,

5. vilka som skall delta i en vattenreglerings-
eller bevattningssamfällighet
samt varje deltagares andelstal
i fråga om kostnaderna för
företaget,

6. skyldighet att betala ersättning
eller att utföra skadeförebyggande
åtgärder samt hur betalningen skall
ske,

7. villkor beträffande tillhandahållande
av andelskraft och om
kostnadsbidrag härför,

8. skyldighet att betala avgifter,

9. villkor i övrigt för att tillgodose
allmänna och enskilda intressen,

10. tid inom vilken anspråk i anledning
av oförutsedda skador får
framställas,

11. tid efter vars utgång omprövning
enligt 15 kap. 3 § eller 15 § andra
stycket får ske,

12. den förlust av vatten eller annat
som tillståndshavare enligt 9

1988/89:JoU22

Bilaga

26

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1988/89:JoU22

kap. 14 och 15 §§ är skyldig att un- kap. 14 och 15 §§ är skyldig att un- Bilaga

derkasta sig utan ersättning, derkasta sig utan ersättning,

13. rättegångskostnader. 13. rättegångskostnader.

Avser tillståndet arbeten för företaget, skall i domen anges den tid inom
vilken arbetena skall vara utförda (arbetstid).

49 a§

Fastställs bestämmelser om innehållande
och tappning av vatten för
att under osedvanliga förhållanden
tillgodose säkerheten hos en vattenanläggning
och kan de skador som
följer om bestämmelserna utnyttjas
inte lämpligen uppskattas på förhand,
får vattendomstolen skjuta
upp frågan om ersättning.

Anspråk på grund av skada som
avses i första stycket prövas på det
sätt som föreskrivs i 15 kap. 17§.

15 kap.

1§

Om en dom som har meddelats i ett ansökningsmål enligt 13 kap. 13§
första stycket avser tillstånd till ett vattenföretag eller till någon annan
åtgärd enligt denna lag och domen har vunnit laga kraft, gäller tillståndet
mot alla, såvitt avser frågor som enligt denna lag är att bedöma i sådant
mål. Avser tillståndet utförandet av en anläggning, innefattar det rätt att
bibehålla anläggningen. Med stöd av 2 kap. 9§ eller bestämmelser i detta
kapitel kan dock ett tillstånd begränsas eller förenas med ändrade eller nya
villkor eller förklaras förverkat.

Med tillstånd avses i detta kapi- Med tillstånd avses i detta kapitel
även godkännande av arbeten tel även godkännande av arbeten

enligt 4 kap. 4§ och lagligförklaring eller åtgärder enligt 4 kap. 4§ och

enligt 4 kap. 5§. lagligförklaring enligt 4 kap. 5§.

3§

För att tillgodose allmänna in- För att tillgodose allmänna intressen
får vattendomstolen företa tressen får vattendomstolen företa

omprövning av villkoren för ett till- omprövning av villkoren för ett tillstånd
och därvid föreskriva ändra- stånd och därvid föreskriva ändrade
eller nya villkor. Omprövningen de eller nya villkor. Omprövningen

får inte ske förrän efter utgången av får inte ske förrän efter utgången av

en tid som domstolen bestämmer en tid som domstolen bestämmer

vid meddelandet av tillståndet, vid meddelandet av tillståndet,

minst tio år och högst trettio år från minst tio år och högst trettio år från

det tillståndsdomen vinner laga det tillståndsdomen vinner laga

kraft. Omprövning för att tillgodo- kraft. Omprövning för att förbättra

se sådana allmänna intressen som en vattenanläggnings säkerhet eller

berörs av väsentliga ändringar i för att tillgodose sådana allmänna

vattenförhållandena får dock ske intressen som berörs av väsentliga

redan före utgången av den bestäm- ändringar i vattenförhållandena får

da tiden. dock ske redan före utgången av

den bestämda tiden. 27

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Vattendomstolen skall i omprövningsdomen bestämma när de ändrade
eller nya villkoren skall börja tillämpas. När omprövning sker efter utgången
av den vid meddelandet av tillståndet bestämda tiden, skall också
bestämmas efter vilken tid, minst tio och högst trettio år, förnyad omprövning
får ske.

17§

Om ett vattenföretag eller en vattenanläggning, som har utförts i enlighet
med ett tillstånd enligt denna lag, medför skador som inte förutsågs av
vattendomstolen eller förrättningsmannen när tillståndet meddelades, får
den skadelidande framställa anspråk på ersättning enligt 9 kap. 1 —10§§.

Om fråga är om betydande skador för enskild eller för något allmänt
intresse, får begäras sådana ändringar på företagarens bekostnad av vattenföretaget
eller vattenanläggningen som, utan att medföra skador för
tredje man eller väsentliga olägenheter för tillståndshavaren, är ägnade att
förebygga eller minska framtida skador. I fråga om allmänna intressen förs
talan av kammarkollegiet eller kommunen.

Anspråk på grund av oförutsedda
skador skall för att få tas upp till
prövning anmälas till vattendomstolen
inom fem år eller den längre
tid, högst tjugo år, som kan ha bestämts
i samband med tillståndet.
Tiden räknas från utgången av den
av domstolen eller förrättningsmannen
bestämda arbetstiden.

Anspråk på grund av oförutsedda
skador skall för att få tas upp till
prövning anmälas till vattendomstolen
inom fem år eller den längre
tid, högst tjugo år, som kan ha bestämts
i samband med tillståndet.
Tiden räknas från utgången av den
av domstolen eller förrättningsmannen
bestämda arbetstiden. Vid
skada som avses i 12 kap. 33 a §
eller 13 kap. 49 a§ utgår anmälningstiden
dock aldrig tidigare än
två år från det att skadan uppkom.

Bestämmelserna i preskriptionslagen (1981:130) gäller inte anspråk enligt
denna paragraf.

19 kap.

3§

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får meddela
sådana föreskrifter om vad allmänheten
skall iaktta inom ett vattenskyddsområde
som behövs för
att tillgodose syftet med området.

Regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, länsstyrelsen får
meddela sådana föreskrifter om
vad allmänheten skall iaktta inom
ett vattenskyddsområde som behövs
för att tillgodose syftet med
området.

20 kap.

1§

I ansökningsmål, utom sådana som anges i andra stycket, och i mål som
avses i 13 kap. 13 § andra stycket skall sökanden svara för sina egna och
motparternas kostnader vid vattendomstolen. I ansökningsmål som innefattar
bildande av samfällighet för bevattning eller vattenreglering svarar
sökanden inte för kostnader i vattendomstolen som uppkommit för deltagare
i samfälligheten.

1988/89:JoU22

Bilaga

28

Nuvarande lydelse

I mål som gäller omprövning eller
förverkande enligt 15 kap. 3 — 6
eller 12 § skall kammarkollegiet och
tillståndshavaren svara för sina
kostnader vid vattendomstolen. I
mål enligt 15 kap. 3 § skall kammarkollegiet
dessutom svara för kostnader
vid vattendomstolen som
uppkommer för andra motparter
än tillståndshavaren. I mål som gäller
omprövning enligt 15 kap. 15 §
andra stycket av fråga om kretsen
av deltagare eller kostnadsfördelningen
eller enligt 16 § skall vaije
part svara för sina kostnader.

Föreslagen lydelse

I mål som gäller omprövning eller
förverkande enligt 15 kap. 3 — 6
eller 12 § skall kammarkollegiet och
tillståndshavaren svara för sina
kostnader vid vattendomstolen. I
mål enligt 15 kap. 3 § skall kammarkollegiet
dessutom svara för kostnader
vid vattendomstolen som
uppkommer för andra motparter
än tillståndshavaren. Gäller ett mål
enligt 15 kap. 3§ omprövning för att
förbättra en vattenanläggnings säkerhet
skall dock tillståndshavaren i
stället för kammarkollegiet svara
för senast nämnda kostnader. I mål
som gäller omprövning enligt 15
kap. 15 § andra stycket av fråga om
kretsen av deltagare eller kostnadsfördelningen
eller enligt 16 § skall
varje part svara för sina kostnader.

1 sådana överklagade ansökningsmål som avses i första stycket första
meningen skall sökanden svara för sina egna kostnader i högre rätt och för
de kostnader som där har uppkommit för motparterna genom att sökanden
har klagat.

8§

Till förrättningskostnader hänförs

1. ersättning till förrättningsmän, gode män och sakkunniga,

2. kungörelsekostnader, ersättning till aktförvarare och andra kostnader
som är nödvändiga för förrättningen,

3. ersättning för kostnader som avses i 7 § första stycket,

4. ersättning för skador som avses i 12 kap. 24 §,

5. kostnad för förrättning som avses i 12 kap. 28 § första stycket.

Om tillståndsbeslut meddelas, skall förrättningskostnaderna fördelas
mellan deltagarna i markavvattningsföretaget efter vad som är skäligt.

Inställs förrättningen, skall sökanden betala de kostnader som har uppkommit,
om inte särskilda omständigheter föranleder att betalningsskyldigheten
fördelas mellan samtliga sakägare eller vissa av dem. Om den
inställda förrättningen har inletts på grund av ett beslut vid en fastighetsreglering,
skall dock kostnaderna anses som förrättningskostnader vid
fastighetsregleringen.

Om kammarkollegiet begär omprövning
av ett markavvattningsföretag,
skall staten svara för förrättningskostnaderna.

Om kammarkollegiet begär omprövning
av ett markavvattningsföretag,
skall kammarkollegiet svara
för förrättningskostnaderna. När
det gäller omprövning i syfte att förbättra
en vattenanläggnings säkerhet,
skall dock ersättning för kostnader
som avses i 7 § första stycket fördelas
mellan deltagarna i markavvattningsföretaget
efter vad som
är skäligt.

1988/89:JoU22

Bilaga

29

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Såsom sökande anses även den som har förenat sig med sökanden om
företaget samt den på vilkens begäran företaget har givits en större omfattning
än vad sökanden har begärt.

21

kap.

1§

Till böter eller fängelse i högst
två år döms den som med uppsåt
eller av oaktsamhet

1. bryter mot 4 kap. 1 § första
eller andra stycket eller 4 kap. 4§
första stycket andra meningen eller
andra stycket andra meningen,

2. bryter mot villkor eller föreskrifter
som har meddelats i samband
med tillstånd till ett vattenföretag
enligt denna eller äldre lag eller
i samband med godkännande av
arbeten eller åtgärder enligt 4 kap.
4§, lagligförklaring enligt 4 kap. 5§
eller prövning enligt 14 kap. 5§
första stycket eller motsvarande
äldre bestämmelser eller i samband
med prövning enligt 15 kap.,

3. åsidosätter skyldigheten att
underhålla en vattenanläggning eller
bryter mot 17 kap. 2 §,

4. underlåter att fullgöra vad som
åligger honom enligt 18 kap. 2§
första stycket,

5. bryter mot föreskrifter som har
meddelats enligt 19 kap. 2 eller 3§.

Till böter eller fängelse i högst
två år döms den som uppsåtligen
eller av oaktsamhet

1. bryter mot 4 kap. 1 § första
eller andra stycket eller 4 kap. 4§
andra meningen,

2. bryter mot villkor eller föreskrifter
som har meddelats i samband
med tillstånd till ett vattenföretag
enligt denna eller äldre lag eller
i samband med godkännande av
arbeten enligt 4 kap. 4§, lagligförklaring
enligt 4 kap. 5§ eller prövning
enligt 14 kap. 5 § första stycket
eller motsvarande äldre bestämmelser
eller i samband med prövning
enligt 15 kap.,

3. åsidosätter skyldigheten att
underhålla en vattenanläggning eller
bryter mot 17 kap. 2 §,

4. underlåter att fullgöra vad som
åligger honom enligt 18 kap. 2§
första stycket,

5. bryter mot föreskrifter som har
meddelats enligt 19 kap. 2 eller 3§.

I ringa fall döms inte till ansvar.

Till ansvar enligt första stycket döms inte om ansvar för gärningen kan
ådömas enligt brottsbalken.

I lagen (1950:596) om rätt till fiske finns bestämmelser om straff och
andra påföljder för den som överträder fiskeförbud som har meddelats
enligt denna eller äldre lag.

22

kap.

6§

Länsstyrelsens beslut enligt denna
lag får överklagas hos kammarrätten
genom besvär, om beslutet
avser

1. förordnande av förrättningsman
enligt 12 kap.,

2. förordnande om undersökningar
som avses i 18 kap. 2 § andra
stycket eller av besiktningsman enligt
18 kap. 3 eller 4 §,

3. kostnader som anges i 20 kap.
11 eller 12 §,

Länsstyrelsens beslut enligt denna
lag får överklagas hos kammarrätten,
om beslutet avser

1. förordnande av förrättningsman
enligt 12 kap.,

2. förordnande om undersökningar
som avses i 18 kap. 2 § andra
stycket eller av besiktningsman enligt
18 kap. 3 eller 4 §,

3. förordnande om vattenskyddsområde
och föreskrifter enligt 19
kap. 2 och 3 §§,

1988/89 :JoU22

Bilaga

30

Nuvarande lydelse

4. prövning av säkerhet enligt 3§
detta kapitel,

5. föreläggande enligt 2 kap. 9§
tredje stycket, 19 kap. 1 § tredje
stycket, 21 kap. 3§ eller förbud enligt
detta kapitels 4§ första stycket.

I övrigt får länsstyrelsens beslut
enligt denna lag och beslut av annan
myndighet än regeringen enligt 19
kap. 3 § överklagas hos regeringen
genom besvär.

Föreslagen lydelse

4. kostnader som anges i 20 kap.
11 eller 12 §,

5. prövning av säkerhet enligt 3 §
detta kapitel,

6. föreläggande enligt 2 kap. 9§
tredje stycket, 19 kap. 1§ tredje
stycket, 21 kap. 3§ eller förbud enligt
detta kapitels 4 § första stycket.

1 övrigt får länsstyrelsens beslut
enligt denna lag överklagas hos regeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om överklagande av beslut
som har meddelats före ikraftträdandet.

1988/89:JoU22

Bilaga

31

2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1983:292) om införande av
vattenlagen (1983:291)

Härigenom föreskrivs att 11 och 20 §§ lagen (1983:292) om införande av
vattenlagen (1983:291) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 §

Medför omprövning enligt 15 Medför omprövning enligt 15
kap. 3,4,9 eller 11 § nya vattenlagen kap. 3,4,9 eller 11 § nya vattenlagen
av ett tillstånd enligt vattenlagen av ett tillstånd enligt vattenlagen
(1918: 523) eller motsvarande äldre (1918:523) eller motsvarande äldre
bestämmelser skada för tillstånds- bestämmelser skada för tillståndshavaren
utgår ersättning till denne, havaren utgår ersättning till denne,
om annat inte följer av 12 §. om inte annat följer av 12 § eller

fråga är om omprövning för att förbättra
en vattenanläggnings säkerhet.

Medför omprövning enligt nya vattenlagen av tillstånd som avses i
första stycket skada för annan än tillståndshavaren utgår ersättning härför.
För mottagare av andelskraft eller av ersättning genom överföring av kraft
enligt vattenlagen (1918: 523) i dess lydelse före den 1 juli 1974 gäller dock
viss begränsning enligt 15§.

Beträffande ersättning enligt första eller andra stycket äger 9 kap. 1-10 §§
och 13 § nya vattenlagen motsvarande tillämpning. Därvid skall vad som
sägs om andelskraft tillämpas även på sådan ersättning genor" " rföring
av kraft varom stadgas i andra stycket.

20 §

Omprövning enligt 15 kap. 3 § första stycket första meningen nya vattenlagen
i fall som avses i 19 § första och andra styckena denna lag får, om inte
annat följer av andra stycket, ske efter utgången av år 1993, dock får
omprövning av tillstånd till vattenkraftverk eller vattenreglering för kraftändamål
ske tidigast trettio år från den dag då företaget enligt därom
meddelad föreskrift skall vara fullbordat eller, om nyprövning enligt 4 kap.
vattenlagen (1918:523) ägt rum, tidigast trettio år från den dag då domen
om nyprövning vann laga kraft.

Om företaget skulle ha kunnat underkastas nyprövning enligt 4 kap.
vattenlagen (1918: 523) vid tidpunkt efter den nya vattenlagens ikraftträdande,
får omprövning ske så snart den för nyprövning gällande tiden
utgått.

Omprövning enligt 15 kap. 3§ Omprövning enligt 15 kap. 3§
första stycket tredje meningen nya första stycket tredje meningen nya

vattenlagen får ske endast om änd- vattenlagen i annat syfte än att förringen
i vattenförhållandena inträtt bättra en vattenanläggnings säker efter

den nya vattenlagens ikraftträ- het får ske endast om ändringen i

dande. vattenförhållandena inträtt efter

den nya vattenlagens ikraftträdande.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

1988/89:JoU22

Bilaga

32

3 Förslag till
Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3§ plan- och bygglagen (1987:10) skall
ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

2 kap.

3§

Bebyggelse skall lokaliseras till
mark som är lämpad för ändamålet
med hänsyn till

1. de boendes och övrigas hälsa,

2. jord-, berg- och grundvattenförhållandena,

3. möjligheterna att ordna trafik,
vattenförsörjning och avlopp samt
annan samhällsservice,

4. möjligheterna att förebygga
vatten- och luftföroreningar samt
bullerstörningar.

Bebyggelse skall lokaliseras till
mark som är lämpad för ändamålet
med hänsyn till

1. de boendes och övrigas hälsa,

2. jord-, berg- och vattenförhållandena,

3. möjligheterna att ordna trafik,
vattenförsörjning och avlopp samt
annan samhällsservice,

4. möjligheterna att förebygga
vatten- och luftföroreningar samt
bullerstörningar.

Bebyggelse och anläggningar som för sin funktion kräver tillförsel av
energi skall lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen
och energihushållningen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

1988/89:JoU22

Bilaga

33