Jordbruksutskottets betänkande 1988/89: JoU21
Jordbruksprisreglering m.m.
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas proposition 1988/89:140 om reglering av priserna på jordbmksprodukter, m. m. Förslagen läggs fram med utgångspunkt i den GATT-överenskommelse som träffats i böijan av april 1989 och utgör därför förslag till tillfälliga lösningar som endast bör tillämpas under den nu aktuella perioden. Vidare lämnas förslag om minskning av vissa regleringar inom livsmedelsområdet och förslag rörande användningen av genteknik vid växtodling.
Utskottet behandlar i detta sammanhang även 132 fristående motionsyrkanden om olika jordbmkspolitiska frågor samt 106 motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen.
Utskottet tillstyrker i huvudsak regeringens förslag om kompensation till lantbmket under regleringsåret 1989/90. I fråga om överskottsproduktionen av spannmål föreslår utskottet med anledning av motioner (m,fp,c) att statens delansvar för återstoden av innevarande femårsperiod skall utgöra 40 % av de verkliga kostnadema för överskottet vid normalskörd. Vidare förordar utskottet en förlängning av verksamheten med omställning av spannmålsproduktionen och föreslår i samband härmed även ett riksdagsuttalande om dispositionen av 1989 års ansvarsmedel.
Viss ytterligare utredning föreslås vad beträffar stmkturfrågor inom sockemäringen.
Regeringens förslag om ändringar i fråga om kvalitetskontrollen av mejeriprodukter, potatis och vissa andra livsmedel avstyrks.
Anslaget till prisstöd till jordbmket i norta Sverige föreslås uppräknat till 625 milj. kr., en höjning med 55 milj. kr. jämfört med regeringens förslag.
Till betänkandet fogas 34 reservationer och 10 särskilda yttranden.
Propositionen
I proposition 1988/89:140 har regeringen (jordbmksdepartementet) föreslagit
dels att riksdagen antar förslagen till
1. lag om ändring i växtskyddslagen (1972:318),
Riksdagen 1988/89. lösaml Nr21
1988/89 JoU21
2. lag om upphävande av vissa kungörelser om obligatorisk kontroll av 1988/89: JoU21 vissa livsmedel som exporteras,
3. lag om upphävande av kungörelsen (1959:187) angående kvalitetsbenämning på matpotatis,
dels att riksdagen
4. godkänner vad i propositionen förordats i fråga om prisregleringen på jordbruksprodukter inkl. sockerbetor och socker under regleringsåret 1989/90 (avsnitt 2.3),
5. godkänner vad i propositionen förordats beträffande dispositionen av anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbmkets område (avsnitt 2.3.1),
6. godkänner vad i propositionen förordats i fråga om användningen av avgiftsmedel som inflyter under regleringsåret 1989/90 (avsnitt 2.4),
7. godkänner vad i propositionen förordats i fråga om prisregleringen för ägg (avsnitt 2.5.1),
8. godkänner vad i propositionen förordats i fråga om kvalitetskontroll av ägg och matpotatis (avsnitten 2.5.2 och 2.5.3),
9. godkänner vad i propositionen förordats i fråga om stöd till jordbruket i norra Sverige (avsnitt 2.6).
Under mbriken Anslagsfrågor har regeringen föreslagit att riksdagen
10. till Särskilda åtgärder för jordbmket i norra Sverige för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 45 000 000 kr.,
11. till Statens jordbmksnämnd för budgetåret 1989/90 anvisar ett ramanslag på 31 415 000 kr.,
12. till Prisstöd till jordbmket i norra Sverige för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 570 000 000 kr.
Lagförslagen är av följande lydelse:
1 Förslag
till 1988/89: JoU21
Lag om ändring i växtskyddslagen (1972:318)
Härigenom föreskrivs i fråga om växtskyddslagen (1972:318) dels att i 3 —5 och 11 §§ ordet "Konungen" skall bytas ut mot "regeringen", dels att 2, 6, 8 och 10 §§ skall ha följande lydelse, dels att mbriken närmast före 8 § skall sättas närmast före 6§, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf 2a§, samt närmast före
2 a § en ny mbrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2§'
Lagen är ej tillämplig på insekts- Lagen tillämpas
inte på insekts
härjning som avses i 34 § skogs- härjning som avses i 20 § skogs
vårdslagen (1948:23 7). vårdslagen (19 79:429).
Användning av genteknik
2a§
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter omförbud mot eller villkor för användning av
1. genteknik på växter,
2. gentekniskt modifierade växter, samt
3. gentekniskt modifierade organismer vid växtodling.
6§
Innehavare av mark, byggnad el- Innehavare av mark, byggnad el
ler transportmedel är skyldig att ler transportmedel är skyldig att
lämna tillträde för åtgärd som avses lämna tillträde för åtgärd som avses
i 5 § första stycket 2, 3 och 7. i 5 § första stycket 2, 3 och 7 samt
för kontroll av att föreskrifter som meddelats med stöd av 2a§ efterlevs.
8§
För kostnad eller förlust som för- För kostnad eller förlust som för
anletts av beslut enligt denna lag anletts av beslut enligt denna lag
eller med stöd av lagen meddelade eller med stöd av lagen meddelade
bestämmelser kan utgå ersättning bestämmelser _/o> att bekämpa eller
av statsmedel. Fråga om ersättning hindra spridning av växtskadegöra-
prövas av Konungen eller myndig- re kan ersättning lämnas av stats-
het som Konungen bestämmer. medel. Frågor om ersättning prö
vas av regeringen eller den myndig
het som regeringen bestämmer.
' Senaste lydelse 1977:351.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1988/89: JoU21
10§
Till böter dömes den som uppsåt- Till böter döms den som uppsåt
ligen eller av oaktsamhet ligen eller av oaktsamhet
1. underlåter att göra anmälan enligt 4 §,
2. underlåter att efterkomma fö- 2. underiåter att efterkomma föreläggande eller bryter mot före- reläggande eller bryter mot föreskrift eller förbud som meddelats skrift eller förbud som meddelats med stöd av 5 §, med stöd av 2 a eller 5 §, eller
3. åsidosätter skyldighet enligt 6§.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.
2 Förslag till 1988/89: JoU21
Lag om upphävande av vissa kungörelser om obligatorisk kontroll av vissa livsmedel som exporteras
Härigenom föreskrivs att följande kungörelser skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1990, nämligen
1. kungörelsen (1950:506) med vissa bestämmelser angående utförsel av fisk, fiskrom och fiskkonserver,
2. kungörelsen (1958:528) med vissa bestämmelser angående utförsel av smör, ost och ägg.
3 Förslag till 1988/89: JoU21
Lag om upphävande av kungörelsen (1959:187) angående kvalitetsbenämning på matpotatis
Härigenom föreskrivs att kungörelsen (1959:187) angående kvalitetsbenämning på matpotatis skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1990.
Motioner 1988/89: JoU21
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1989
1988/89: Jo201 av Ingvar Karlsson i Bengtsfors och Elving Andersson (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändrad stödområdesindelning i norra Bohuslän och Dalslands skogs- och mellanbygder.
1988/89: Jo205 av Ulla Pettersson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av regional- och miljöpolitiska hänsynstaganden samt långsiktig planering avseende sockerbetsodlingen inom upptagningsområdena för de s. k. ö-bmken.
1988/89: Jo206 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arealersättning och förtur för det nombottniska jordbmket.
1988/89: Jo208 av Börje Hömlund (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att jordbmket inom samtliga kommuner och församlingar som erhåller glesbygdsstöd skall placeras i prisområde 1.
1988/89: Jo209 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sockerbetsodlingen på Öland och Kalmar läns fastland.
1988/89: Jo210 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas
1. att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en 95- procentig självförsörjningsgrad i sockerproduktionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökad sockerbetsareal på Gotland,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av längre avtalsperioder.
1988/89: Jo211 av Lennart Bmnander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppodling av viss skogsmark.
1988/89: Jo213 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kantzoner (skyddszoner) som miljöförbättrande åtgärder i jordbmket.
1988/89: Jo215 av Nils T Svensson och Bengt Silfverstrand (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om främjande av nya och miljövänligare sorter i svensk potatisodling.
1988/89: Jo216 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om målsättningen för beredskapen av livsmedel och insatsvaror. Motiveringen återfinns i motion 1988/89: FÖ503.
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 1988/89: JoU21 anförts om regional livsmedelsproduktion. Motiveringen återfinns i motion 1988/89: FÖS03.
1988/89: Jo217 av Ulla Tilländer m. fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande jordbmk och trädgårdsnäring,
1988/89: Jo218 av Kjell Ericsson och Jan Hyttring (båda c) vari yrkas
1. att riksdagen begär att regeringen justerar och kompletterar stödet till jordbmket i norra Sverige, bl. a. så att skogs- och mellanbygdema i Värmland kommer upp i högre stödområde,
2. att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag som ger ökad lönsamhet för jordbmket i norra Sverige
3. att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om rekryteringsstöd till unga jordbmkare,
4. att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om stöd för potatisodlingen i Värmlands skogsbygder.
1988/89: Jo219 av Stina Eliasson och Martin Olsson (båda c) vari yrkas att riksdagen beslutar att för budgetåret 1989/90 anvisa 100 milj. kr. till särskilda åtgärder för Norrlandsjordbmket i enlighet med vad som i motionen anförts.
1988/89: Jo221 av Cari Frick (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den skall snabbutreda fömtsättningama för ett stöd för den fortsatta utveckling av resurssnåla system för distribution av mjölk som bygger på att man använder returförpackningar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att utredningen också leder till en plan för hur en sådan systemutveckling kan påskyndas.
1988/89: Jo222 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vår framtida jordbmkspolitik.
1988/89: Jo223 av Birger Schlaug (mp) vari yrkas
1. att
riksdagen som sin mening ger regeringen i uppdrag att säkra fäbod-
bmkarnas rätt att leverera mjölk,
2. att
riksdagen som sin mening ger regeringen i uppdrag att också säkra
andra småbmkares rätt att leverera mjölk i glesbygd.
1988/89: Jo224 av Cari Frick (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att mängden jordbmksgifter måste halveras redan under odlingssäsongen 1990 genom en kvotering av giftmängdema på sätt som beskrivs i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ytteriigare minskningar av giftanvändningen skall ske påföljande år enligt en plan som skall framläggas för riksdagen senast under hösten 1989,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ökad användning av så kallade lågdospreparat inte skall få vara ett sätt att statistiskt visa på minskningar i giftanvändningen.
4. att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förbmk- 1988/89:
JoU21
ningen av försurande konstgödselmedel skall minska och att det skall
åligga jordbmksdepartementet att se till att vi också får en halvering av dessa konstgödselmedel under odlingssäsongen 1990,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ytterligare minskningar av användningen av försurande konstgödselmedel skall ske påföljande år enligt en plan som regeringen skall redovisa för riksdagen under hösten 1989,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regeringen skall initiera ett omfattande kalkningsprogram för att komma till rätta med det ökande kalkningsunderskottet och att de mest försurade markema prioriteras,
1988/89: Jo22S av Kersti Johansson och Stina Gustavsson (båda c) vari yrkas att ett särskilt prisstöd eller andra ekonomiska insatser kommer till stånd som gör det möjligt att bibehålla en mjölkproduktion och därmed ett öppet landskap och en levande landsbygd i skogs- och mellanbygderna i södra Sverige.
1988/89: Jo227 av Kari Erik Olsson och Ingbritt Irhammar (båda c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutarge regeringen till känna vad i motionen anförts om höjning av självförsörjningsgraden på socker,
2. att riksdagen hos regeringen begär utredning av samhällseffekterna av nedläggning av sockerbmk i enlighet med vad som anförts i motionen.
1988/89: Jo228 av Ingrid Hasselström Nyvall (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av betodling på Öland och Gotland.
1988/89: Jo229 av Håkan Hansson och Kari Erik Olsson (båda c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nya industriråvaror från lantbruket,
2. att riksdagen hos regeringen begär att fömtsättningama för en industriell utveckling av produkter från jordbmket övervägs, innan nya genomgripande förändringar av jordbruket föranstaltas.
1988/89:Jo231 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det framtida svenska jordbmket och stödsystemets utformning.
1988/89: Jo233 av Bo Lundgren m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att självförsörjningsgraden beträffande socker skall vara minst 95 %.
1988/89:Jo235 av Berit Oscarsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att Västmanlands bergslagsdel vad gäller prisstöd till jordbruk hänförs till stödområde 4.
1988/89: Jo236 av Bo Finnkvist (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening '
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att för- 1988/89: JoU21 ändra jordbmkspolitiken så att för miljön viktiga jordbmksenheter bevaras.
1988/89: Jo239 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att all bmkningsvärd åkermark skall bevaras,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konsumentmålet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av ett folkhälsomål,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inkomstmålet för jordbmkare,
5. att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de regionalpolitiska målen,
6. att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljömålet för jordbmkare,
9. att
riksdagen beslutar att samhällets delkostnadsansvar för överskotts
arealen skall vara 60 %,
10. att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio
nen anförts om inriktningen av samhällets delansvar för överskottsarea
lens kostnader,
11. att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio
nen anförts om samhällsekonomiskt mål,
12. att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio
nen anförts om inriktningen av den framtida jordbmkspolitiken,
1988/89: Jo240 av Arne Andersson i Ljung (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den framtida försörjningsberedskapen avseende livsmedel.
1988/89: Jo243 av Ingvar Eriksson och Rune Rydén (båda m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om användning av stråförkortningsmedel.
1988/89: Jo246 av Sven-Erik Alkemark och Torgny Larsson (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att jordbmksavgiftema och andra handelshinder bör lyftas av från de livsmedelsprodukter från u-länder för vilka Sverige tecknat GSP-avtal om tullfrihet.
1988/89: Jo247 av Nils T Svensson och Gunnar Nilsson (båda s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en kartläggning av de genomsläppliga markområdena och deras avrinningsområden i syfte att skapa naturreservat och liknande,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett utjämnande lånesystem för finansiering av skogsplantering på lättgenomsläppliga marker.
1988/89: Jo248 av Per Stenmarck och Rune Rydén (båda m) vari yrkas 10
1. att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 1988/89:
JoU21
anförts angående stöd till forskning och utveckling av altemativa jord-
bmksgrödor som kan användas som råvaror i industriell produktion,
2. att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående stöd till skogsplantering på åkermark.
1988/89: Jo249 av Börje Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att nödvändiga stmkturförändringar inom jordbmket i Kristianstads och Blekinge län bör genomföras med betryggande övergångstider och i övrigt under former som gynnar övergång till annan verksamhet i enlighet med vad i motionen anförts.
1988/89: Jo250 av Bertil Danielsson och Karl-Gösta Svenson (båda m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sockerbetsodlingen på Öland och Gotland och om beslutets långsiktiga karaktär, samt om en 95- procentig självförsörjningsgrad av socker.
1988/89: Jo251 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (båda m) vari yrkas
1. att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten av en ändrad prisstödsindelning i Värmland
innebärande en ökning av prisstödssumman med ca 15 milj. kr. inom ra
men för Norrlandsstödets anslag,
2. att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i övrigt
framhålls i motionen om åtgärder för att vidmakthålla och utveckla jord
bruksnäringen i Värmland med sin stora betydelse för landsbygden och
turistnäringen.
1988/89: Jo253 av Göran Engström och Birgitta Hambraeus (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om projektet Utvecklingsgården i Bergslagen.
1988/89: Jo254 av Bengt Rosén m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att 90 milj. kr. av regieringsmedel avsätts för att under budgetåret 1989/90-1991/92 stimulera de i motionen nämnda energiskogsprojekten,
1988/89: Jo2S7 av Sven Eric Lorentzon m. fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av kombinationen jord, skog och annat näringsliv,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om val av prislinje,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avreglering och jordbmksskydd,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om enskilt ägande och fritt företagande,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mångfald och fömtsättningar för detta inom det framtida jordbmket, 1 i
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 1988/89: JoU21 anförts om statens ansvar för överskottsproduktionen av spannmål,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arealanpassad djurproduktion,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jordbmket och miljön,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åkermarkens användning bl. a. till odling av biobränslen samt industriråvaror,
15. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av användningen av hittills influtna medel från skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Norrlandsstödet,
1988/89: Jo2S8 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas
1. att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rådgivning om altemativa odlingsformer under Biodynamiska
föreningens ansvar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en omprioritering av forskningsresurser så att behoven vid Nordisk Forskningsring för Biodynamisk odling kan tillgodoses,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arealbaserat stöd för omläggning till altemativ odling i form av ett fast omställningsbidrag och ett behovsprövat, rörligt avvecklingsbidrag.
1988/89: Jo260 av Bengt Harding Olson m. fl. (fp) vari yrkas
I. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tilläggsdirektiv till den parlamentariska jordbmksgmppens arbete. Motiveringen återfinns i motion 1988/89: A440.
1988/89: Jo261 av Siw Persson m. fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den produktiva jordbmksmarken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skapande av fömtsättningar för en långsiktig hushållning med jordbmkets produktionsreserver,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att sträva efter att på sikt upphöra med kemiska bekämpningsmedel,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade möjligheter till arealbidrag,
1988/89:
Jo262 av Arne Kjömsberg m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen utta
lar sig för att hushållningssällskapen, om möjligt tillsammans med studie
förbunden, bör utarbeta lämpligt studiematerial om kemikaliefritt od
lande.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89: U822. 12
1988/89; Jo264 av andre vice talman Christer Eirefelt och Margareta Fo- 1988/89: JoU21 gelberg (båda fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ändrad inriktning på jordbmkspolitiken. Motiveringen återfinns i motion 1988/89: N320.
1988/89: Jo267 av Lars Wemer m.fl. (vpk) vari yrkas
1. att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en långsiktig livsmedelspolitik som underlag för
svenska ställningstaganden i internationella förhandlingar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att utveckla och bevara det svenska jordbmket,
3. att riksdagen uppdrar åt regeringen att vid internationella livsmedels-och jordbmksförhandlingar lägga stor vikt vid miljö- och kvalitetsaspekter,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att gmnderna för en långsiktig livsmedelspolitik skall vara:
- ett ekologiskt jordbmk
- ett jordbmk i hela landet
— goda arbetsförhållanden och försörjningsvillkor för de som arbetar inom jordbmk, förädlingsindustri, distribution och handel
— reellt inflytande för konsumenterna i livsmedelsproduktionens alla led
- ett jordbmk med låg sårbarhet i krissituationer
— en solidaritet med
tredje världens länder inom de intemationella rela
tionerna på jordbmksområdet,
5. att
riksdagen hos regeringen begär förslag till ett permanent stöd för
omläggning till altemativ odling,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag till utformande av ersättning för verksamhet vid s. k. modellgårdar,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en successiv utbyggnad av verksamheten ined rådgivning i altemativ odling,
10. att
riksdagen beslutar att spridning av slam på åkermark förbjuds
tills dess att gränsvärden som skyddar miljö och produkter fastlagts,
11. att
riksdagen hos regeringen begär förslag till etableringskontroll för
jordbmksföretag som genom nyinvesteringar uppnår 50 djurenheter eller
mer,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en större del av jordbmksstödet bör gå till mindre företag,
13. att riksdagen hos regeringen begär att utredningen om konkurrensförhållanden i svensk industri särskilt ska se över situationen inom livsmedelsproduktionens förädlingsled samt lämna förslag till åtgärder,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om solidaritet med tredje världen,
1988/89: Jo268 av Magnus Persson m. fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om framtida stödregler för jordbmket, 13
Motiveringen återfinns i motion 1988/89: A464.
1988/89: Jo269 av Birgitta Hambraeus och Göran Engström (båda c) vari 1988/89: JoU21 yrkas
1. att riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om extra omställningsstöd för att lansera Dalarna som ett försökslän för altemativ odling,
2. att riksdagen beslutar omfördela Norriandsstödet i enlighet med vad som anförts i motionen.
1988/89: Jo271 av Åsa Domeij m.fl. (mp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rådgivning till ekologiskt lantbmk,
1988/89: Jo272 av Karin Starrin m. fl. (c) vari yrkas
1. att
riksdagen hos regeringen begär en särskild plan för det fortsatta
stödet till den altemativa odlingen,
2. att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
i övrigt sägs om den altemativa odlingen.
1988/89: Jo276 av Bengt Silfverstrand och Nils T Svensson (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder mot slamanvändning i livsmedelsproduktionen.
1988/89:Jo277 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en omläggning av den svenska jordbmkspolitiken.
1988/89: Jo278 av Erik Holmkvist (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av ett ökat nyföretagande inom jordbmket i de norra länen i allmänhet och i Norrbotten i synnerhet.
1988/89: Jo280 av Nils-Olof Gustafsson och Marianne Stålberg (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det jämtländska jordbmket.
1988/89: Jo281 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av erforderiig uppräkning av norrlandsstödet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av särskilt stöd för underiättande av nyetablering och generationsväxling,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en översyn av avbytartjänsten i syfte att effektivisera och förbilliga servicen till jordbmkarna,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att genom ekonomiskt stöd och rådgivning underlätta bildandet av gemensamma lösningar inom djurhållning, t.ex. sambeten,
1988/89: Jo282 av Sven-Olof Petersson och Marianne Jönsson (båda c) 14
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i 1988/89: JoU21 motionen anförts om lantbmkets avbytartjänst.
1988/89: Jo284 av Olle Östrand m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att jordbmksutredningen ges i uppdrag att kartlägga avbytar-systemets framtida utformning och föreslå lösningar i syfte att trygga denna verksamhet.
1988/89: Jo289 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas
1. att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att reglera försäljningen av bekämpningsmedel,
2. att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om krav på bespmtningsfria zoner i lantbmket,
1988/89: Jo291 av Leif Olsson och Keiith Skårvik (båda fp) vari yrkas
3. att
riksdagen hos regeringen begär att kommunema Strömstad, Ta-
num, Sotenäs och Munkedal föres till prisstödsområde 3 och kommunerna
Lysekil, Uddevalla, Stenungsund, Omst, Tjörn och Kungälv till prisstöds
område 4.
1988/89: Jo292 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om angelägenheten av att jordbmksproduktionen på Gotland ges
en lämplig omfattning och inriktning. Motiveringen återfinns i motion 1988/89: A484.
1988/89: Jo293 av Inger Schörling m. fl. (mp) vari yrkas
1. att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige bör vara självförsörjande med baslivsmedel,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att åkermark bör användas i första hand för produktion av livsmedel, i andra hand för energi,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att minst den nuvarande åkermarken bör behållas i produktion,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att målsättningen bör vara att halvera kväveläckaget från jord-bmksmark inom tre år,
5. att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att användningen av konstgödselkväve bör minska med 30 %
inom tre år,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att användningen av konstgödselkväve bör minska med 50 % inom fem år,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att jordbmksföretag med djurhållning bör ha en lagringskapacitet för stallgödsel för minst 12 månader fr. o. m. 1992,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att jordbmksföretag i problemområden bör vara koncessionspliktiga, 15
9. att
användningen av kemiska bekämpningsmedel bör minska med 80 1988/89: JoU21
% inom sju år,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att spridningen av kadmium från fosfatgödsel bör minska med 90 % i förhållande till vad som spreds 1980,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att spridningen av rötslam på åkermark bör vara förbjuden,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att odlingsjord som innehåller mer än 1 mg Cd/kg ts inte bör användas till livsmedelsproduktion,
1988/89: Jo295 äv Claes Roxbergh m. fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sveriges livsmedelsberedskap bör gmndas på en levande landsbygd där mångformigt ekologiskt lantbmk kan bedrivas med lokal livsmedelsförsörjning. Motiveringen återfinns i motion 1988/89: Fö210.
1988/89: Jo734 av Lars Svensson m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen begär att regeringen beslutar att de regler som gällerjord-bruksmark skall utsträckas att gälla all jordbruksmark i Hallands län,
1988/89: Jo736 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett uthåUighets- och miljömål i jordbmkspolitiken med samma tyngd som övriga mål,
1988/89: Jo797 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöåtgärder i jordbruket,
1988/89: Jo9S6 av Gunilla André och Bengt Kindbom (båda c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bevarande av åkermarken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försöksverksamhet med åtgärder mot försurning,
1988/89: Jo963 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
3. att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bidragssystemet inom jord- och skogsbruk,
1988/89: Jo965 av Marianne Samuelsson och Birger Schlaug (båda mp) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kväveläckaget från jordbmket i stora delar av Norden bör minska med 30 % inom 3 år.
Motioner väckta med anledning av propositionen
1988/89: Jo42 av Börje Hörnlund m. fl. (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 16
anförts om att stödet till jordbmket i norra Sverige är att betrakta som ett 1988/89: JoU21 regionalpolitiskt stöd och att principiella ändringar i fråga om jordbmkspolitiska målsättningar skall godkännas av riksdagen,
2. att riksdagen anvisar ytterligare 101 milj. kr. utöver den höjning av prisstödet till jordbmket i norra Sverige som regeringen föreslagit,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om formen för utbetalning till producentema av den ökade ersättningen för merkostnadema i norra Sverige,
4. att riksdagen anvisar ytterligare 55 milj kr till det särskilda åtgärdsprogrammet för jordbmket i norra Sverige utöver vad regeringen föreslagit,
5. att riksdagen hos regeringen begär att den parlamentariska arbetsgmppen får i uppdrag att föreslå erforderliga åtgärder för att 1984 års produktionsnivå skall kunna långsiktigt upprätthållas,
1988/89: Jo43 av Börje Hörnlund och Per-Ola Eriksson (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att riksdagens beslut med anledning av prop. 1987/88:165 vad avser tvåprissystemets upphörande även bör fullföljas i fråga om att eliminera de negativa ekonomiska effektema för mjölkproducentema i norra Sverige i enlighet med vad som anförs i motionen.
1988/89: Jo44 av Martin Olsson och Görel Thurdin (båda c) vari yrkas att riksdagen beslutar att vad gäller prisstödet till jordbmket i norra Sverige inom Västemorrlands län överföra församlingama Borgsjö, Liden, Holm, Viksjö, Graninge, Helgum, Resele, Gideå och Gmndsunda från område 2 b till område 2 a och församlingarna Ådalsliden och Edsele från område 2 a till område 1.
1988/89: Jo45 av Hans Dau (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelningen av kompensationen till mjölkproducenterna och det särskilda stödet till jordbmket i norra Sverige.
1988/89: Jo46 av Sven Eric Lorentzon m. fl. (m) vari yrkas c
1. att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen av kommande förhandlingar inom GATT,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om principema för kompensation till jordbmket,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om minskning av de interna avgiftema,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsättningen av det s. k. omställningsprogrammet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbetalning avv kompensation till jordbmket,
6. att riksdagen beslutar att statens delansvarskostnad för 1989 års skörd skall vara 40 procent av de verkliga kostnaderna vid normalskörd,
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till medelsanvisning till
svensk spannmålshandel när de verkliga kostnaderna blir kända, 17
2 Riksdagen 1988/89. lö saml. Nr 21
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 1988/89: JoU21 anförts om prisregleringens utformning,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omfattningen av sockerbetsodlingen,
10. att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio
nen anförts om användningen av medel från införselavgifter,
11. att
riksdagen beslutar att packeribidragen ej skall betalas med regle
ringsmedel,
12. att riksdagen beslutar att prisstödet till jordbmket räknas upp med 100 milj. kr.,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskilda åtgärder för jordbmket i norra Sverige,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den praktiska användningen av genteknik,
15. att riksdagen beslutar att den av regeringen föreslagna 2a§ i växtskyddslagen (1972:318) skall vara i kraft längst till i juli 1991.
1988/89: Jo47 av Ulla Tilländer m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om KMÄ:s fortsatta verksamhet.
1988/89: Jo48 av Stina Gustavsson och Kersti Johansson (båda c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kostnadskompensationens karaktär av provisorium 1989/90,
2. att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om åtgärder för att bibehålla mjölkproduktionen och därmed ett öppet landskap och en levande landsbygd i skogs- och mellanbygdema i södra Sverige,
3. att riksdagen beslutar att samma krav skall gälla för importerade livsmedel som nu gäller för de svenskproducerade.
1988/89: Jo49 av Kjell Ericsson m. fl. (c,m,fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om justeringen av stödområdena i Värmland, nämligen att de av jordbmksnämnden föreslagna områdena flyttas upp i stödområde 3 samt att Arvika, Eda och Årjängs kommuner flyttas upp i stödområde 2B,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nyetableringsstöd,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det särskilda åtgärdsprogrammet för jordbmket i norta Sverige,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett fortsatt statligt delansvar för överskottsproduktionen.
1988/89: JoSO av Birger Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en förskjutning av sydgränsen söderöver så att norra Västmanland (Bergslagsdelen) hänförs till stödområde 4.
1988/89: JoS 1 av Gunhild Bolander och Martin Olsson (båda c) vari yrkas 1
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 1988/89: JoU21 anförts om erforderligt framtida stöd och skydd för fårskötseln.
1988/89: Jo52 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prisstöd på kött i stödområde 2a,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett särskilt prisstödsområde för inlandskommunerna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att överföra Haparanda och Kalix kommuner till prisstödsområde 1.
1988/89: JoS3 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen skyndsamt utreder behovet av regionalpolitiska insatser för att lantbmket på Gotland skall få en omfattning som harmonierar med befintlig fömödenhets- och livsmedelsindustri.
1988/89: Jo54 av Bengt Kindbom och Gunilla André (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslag till fömyat omställningsprogram.
1988/89:JoSS av Bengt Rosén m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen med avslag på regeringens förslag i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens delansvar för överskottsarealen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att statens bidrag till kostnaden för överskottsarealen bör utbetalas till regleringsorganet Svensk Spannmålshandel,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Omställning 90,
4. att riksdagen beslutar att tillställa Statens jordbmksnämnd ett förslagsanslag om 50 milj. kr. av budgetmedel för att förhindra att producentpriset på mjölk sjunker inom stödområdet.
1988/89: Jo56 av Bo Finnkvist (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödområdesindelningen i Värmland.
1988/89: JoS7 av Kari Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas
1. att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett fortsatt statligt delansvar för den s. k. överskottsarealen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åkermarken som produktionsresurs,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelningen av kompensationsbeloppet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inflationsuppräkning av kostnadskompensationen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sockerbetsproduktionen,
6. att
riksdagen avslår regeringens förslag beträffande avveckling av
storproduktionsavgiften inom äggproduktionen, ic
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 1988/89: JoU21 anförts om överläggningar med KMÄ och kontrollrådet,
8. att riksdagen anslår 156 milj. kr. till uppräkning av prisstödet till jordbmket i norra Sverige, en ökning med 101 milj. kr.,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nyetableringsstöd,
10. att riksdagen anslår 100 milj. kr. till det särskilda åtgärdsprogrammet tor jordbmket i norra Sverige, en ökning med 55 milj. kr.,
11. ätt riksdagen avslår regeringens förslag till bemyndigande på genteknikområdet.
1988/89: JoSS av Karin Starrin och Gunnar Björk (båda c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det ej bör ske någon frysning av stödet i område 4,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att stödet bör uppräknas med 5 öre/kg mjölk och i motsvarande grad nötkött, får och lamm,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att stödet till skogslänen bör utbetalas efter produktionsvolym och ej som föreslagits per djurenhet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omställningsprogrammet för vegetabilieproduktion.
1988/89: Jo59 av Karin Starrin och Stina Eliasson (båda c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att fåmäringen i framtiden bör ges större plats i den regionala planeringen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Nomlands-stödet beträffande får- och lammkött bör uppräknas.
1988/89: Jo60 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om användningen av pengama för det särskilda åtgärdsprogram
met för jordbmket i norna Sverige,
2. att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ytterligare medel för den generella uppräkningen av
norrlandsstödet.
1988/89: Jo61 av Sigrid Bolkéus m. fl. (s) vari yrkas
1. att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det svenska lammköttet i butiken bör vara tydligt svensk-
märkt,
2. att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att fåmäringen i framtiden bör ha en större plats i den regionala
planeringen.
1988/89: Jo62 av Inger Schörling m. fl. (mp) vari yrkas
1. att
riksdagen beslutar att höjningen av Nortlandsstödet skall läggas på
produktpriset,
2. att riksdagen — om yrkande 1 avslås — beslutar att höjningen av 20
Norrlandsstödet i Norrbottens län, Ångermanland och Dalarna läggs på 1988/89: JoU21 mjölkpriset,
3. att riksdagen beslutar att stödområdesindelningen ändras i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen beslutar att nivån på norrlandsstödet justeras upp i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att
riksdagen beslutar att det skall inrättas ett etableringsstöd till jord
bruket i norra Sverige,
6. att riksdagen beslutar att de pengar som satsas på åtgärdspaketet för jordbmket i norra Sverige även skall kunna användas till investeringar i jordbmksproduktionen,
7. att riksdagen beslutar att den obligatoriska kvalitetskontrollen skall bibehållas och att del 2.5.2 i propositionen därför avslås,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att jordbmket i norra Sverige är viktigt för att producera livsmedel.
1988/89: Jo63 av Börje Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning av sock-erbmkens framtida stmktur.
1988/89: Jo64 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om kostnaden för det öppna landskapet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om förlängning och utvärdering av omställningsprogrammet för jordbmket - "Omställning 90",
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om att självförsörjningsgraden för svensk sockerproduktion bör uppgå till 95%,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om den föreslagna metoden för kostnadskompensation.
1988/89: Jo65 av Börje Hömlund (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att även Bjurholm och Vindeln församlingar samt Fällfors församling inom Skellefteå kommun och Norrfors kyrkobokföringsdistrikt inom Nordmalings kommun bör föras till prisstödsområde 1.
1988/89: Jo66 av Ingvar Eriksson (m) vari yrkas
1. att
riksdagen beslutar att sockerbetsarealen bör uppgå till en areal som
vid normalskörd täcker minst 95 procent av den inhemska konsumtionen,
2. att
systemet för prisförhandlingar på sockerbetor och socker bör
återgå till det som varit rådande före 1988/89 års prisförhandlingar.
1988/89: Jo67 av Lars Wemer m. fl. (vpk) vari yrkas
1.
att riksdagen avslår regeringens förslag att kompensationsbeloppet för
regleringsperioden utbetalas i form av bidrag per djur av olika slag eller per
hektar av olika grödor, 21
2. att riksdagen beslutar att kompensationsbeloppet för regleringsperio- 1988/89: JoU21 den skall betalas i enlighet med jordbmksnämndens förslag,
3. att riksdagen begär att regeringen hösten 1989 till riksdagen lämnar en redogörelse för vilka beslut i jordbmksfrågor som fattats i andra länder med anledning av GATT-beslutet,
4. att riksdagen beslutar klargöra den livsmedelspolitiska arbetsgruppens status i enlighet med vad som i motionen anförts,
5. att riksdagen beslutar om förbud för import av livsmedel som tillverkats med metoder eller tillsatser som inte är tillåtna i Sverige,
6. att riksdagen, för den händelse yrkande 1 i denna motion avslås, beslutar att kompensationsbeloppen för regleringsperioden skall utbetalas den 1/7 1989 respektive den 1/1 1990,
7. att riksdagen beslutar att de delar av Älvsborgs län som omfattas av glesbygdsstödet också ingår i prisstödsområdet,
8. att riksdagen beslutar att område 2 A i Värmlands län skall omfatta följande kommuner och församlingar: Torsby kommun, Lysvik, Ekshärad, Skillinginark, Östervallskog, Töcksmark, Trankil, Västra Fågelvik, Holmedal och Bogen församlingar. Område 2 B: Blomskog, Sillemd, Silbodal, Karlanda församlingar, Eda Kommun utom Skillingmark, Arvika kommun utom Glava, Bogen och Stavnäs församlingar. Gränsmark, Sunne, Norra Råda, Munkfors, Övre Ullemd, Blombacka, Sunnemo, Hagfors, Älvsbacka, Gustav Adolf, Rämmen, Gåsborn, Nordmark, Fämebo, Brattfors, Filipstad, Kroppa, Storfors församlingar.Område 3: Bjurtjärn, Lung-sund. Norra Vase, Nyed, Ullemd, Östra Ämtervik, Västra Ämtervik, St.Kil, Boda, Frykemd, Värmskog, Borgvik, Stavnäs, Gillberga, Glava, Långsemd, Svanskog, Kila och Tveta församlingar samt att område 4 skall innefatta resterande församlingar i Värmlands län,
9. att riksdagen beslutar att församlingarna Borgsjö i Ange kommun. Liden och Holm i Sundsvalls kommun. Viksjö i Härnösands kommun samt Graninge, Helgum och Resele i Sollefteå kommun skall överföras från stödområde 2 B till 2 A,
10. att riksdagen beslutar om höjning av stödnivån i område 4 med 11 öre/kg mjölk och nötkött med 162 öre/kg och får- och lammkött med motsvarande belopp,
11. att riksdagen beslutar att den differentiering av stödområde 2 som gäller mjölk också skall gälla övriga produktionsgrenar,
12. att riksdagen beslutar att Norrlandsstödet skall beräknas på 100 % egenproducerat spannmål,
13. att riksdagen beslutar att mjölkproduktionen i stödområdet skall kompenseras genom ett generellt prispåslag på 10 öre/kg mjölk,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens delansvar för spannmålsöverskottet,
15. att riksdagen beslutar att till det särskilda åtgärdsprogrammet anslå 100 milj. kr.,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalt inflytande över dispositionen av medel inom ramen för det särskilda åtgärdsprogrammet.
22
17. att riksdagen beslutar att "Omställning 90"-programmet skall finnas 1988/89: JoU21 kvar i ytterligare två år,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ersättningsbeloppen inom ramen för Omställning 90 bör höjas,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingen av betodlingen,
20. att riksdagen avslår propositionens förslag om förändring av KMÄ,
21. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till samlad lagstiftning kring genteknik,
22. att riksdagen beslutar om förbud mot frisläppande av genetiskt manipulerade organismer i naturen, med möjlighet för regeringen att bevilja dispens.
1988/89: Jo68 av Jan Jennehag och Annika Åhnberg (båda vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar om ändring av stödområdesindelningeni Västernorrlands län enligt förslaget i motionen.
1988/89: Jo69 av Björn Samuelson och Annika Åhnberg (båda vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar ändra stödområdesgränserna i Värmland i enlighet med vad som anförs i motionen.
1988/89: Jo70 av Leif Marklund och Bmno Poromaa (båda s) vari yrkas
1. att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om att Haparanda och Kalix kommuner överförs till stödområde 1,
2. att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om ett särskilt prisstödsområde för inlandskommunerna.
Uppvaktningar, skrivelser m. m.
Utskottet har uppvaktats av representanter för Jämtlands, Västerbottens, Norrbottens och Västemorrlands län i fråga om stödet till jordbmket i norra Sverige samt av företrädare för kontrollanstalten för mejeriprodukter och ägg i fråga om kvalitetskontrollen av vissa livsmedel m. m. Skrivelser har inkommit, bl. a. från Sveriges potatisodlares riksförbund, lant-bmksnämnden i Gävleborgs län och Svensk matpotatiskontroll.
Utskottet Inledning
I
det följande redovisar utskottet sina ställningstaganden till regeringens
förslag om prisregleringen på jordbmksprodukter, m. m. för budgetåret
1989/90. Vidare behandlar utskottet 132 motionsyrkanden från allmänna
motionstiden 1989 om vissa livsmedelspolitiska frågor, såsom livsmedels
politikens mål och medel, jordbmkets miljöpåverkan, alternativ odling,
stöd till jordbmket i norra Sverige, sockerproduktionen samt vissa prisre
gleringsfrågor i övrigt.
I likhet med vad jordbmksministem anför inledningsvis i propositionen 23
kan utskottet konstatera att vi i dag befinner oss i en situation där kraven 1988/89: JoU21 på en omprövning och förändring av livsmedelspolitiken vuxit sig allt starkare. Mål och medel inom denna politik samt graden av måluppfyllelse ifrågasätts. På det internationella planet har strävandena att minska existerande gränsskydd och andra handelshinder på jordbmksområdet intensifierats och även lett till vissa konkreta resultat, som närmare anges nedan. En parlamentarisk arbetsgmpp har tillkallats med uppgift att utvärdera 1985 års livsmedelspolitik samt lämna förslag till en ny livsmedelspolitik. Gmppens arbete beräknas vara klart under hösten 1989, och den nya politiken bör enligt propositionen kunna genomföras under år 1990.
Under den senaste tioårsperioden har riksdagspartiema minst en gång årligen redovisat sin principiella syn på livsmedelspolitiken. Under inne-" varande riksmöte har motioner i detta ämne väckt dels under senhösten 1988 med anledning av proposition 1988/89:47 om vissa ekonomiskpolitiska åtgärder, m. m., dels under allmänna motionstiden 1989.1 förstnämnda sammanhang avgav utskottet i slutet av november 1988 ett yttrande till finansutskottet med vissa synpunkter rörande livsmedelspolitikens mål och medel (1988/89: JoU4y). På senare tid har utskottet alltmer ifrågasatt det ändamålsenliga i att riksdagen i sak tar ställning till denna typ av motioner vid varje motionstillfalle. I den situation som råder i dag med en nyligen tillsatt arbetsgmpp som inom en nära framtid förväntas lägga fram förslag om bl. a. långsiktiga ändringar inom livsmedelspolitikens områden kan det i ännu högre grad ifrågasättas om motionema nu bör bli föremål för en gmndlig beredning i sak.
Utskottet har förståelse för att jordbmksnäringens företrädare i det rådande läget känner oro och osäkerhet inför resultatet av den pågående omprövningsprocessen. Ökad klarhet kommer att vinnas efter hand som det pågående utredningsarbetet fortskrider och utvärderingen av GATT-överenskommelsen fullföljs. I anslutning till det föreliggande regeringsförslaget om jordbmksprisregleringen för regleringsåret 1989/90 har särskilt framhållits att förslaget är en provisorisk och tillfällig lösning för detta år. Som närmare framgår av utskottets ställningstaganden i det följande har utskottet på några punkter föreslagit ändringar i regeringens förslag, vilka i första hand är ägnade att gynna jordbmksnäringen.
Mot bakgmnd av det anförda har utskottet inte ansett det meningsfullt att nu göra en ingående behandling av de mera långsiktiga och principiella förslag rörande livsmedelspolitiken som framförs i motionema. Dessa redovisas dock kortfattat i följande avsnitt, i förekommande fall med de ytterligare kommentarer från utskottets sida som ansetts motiverade.
Jordbmks- och livsmedelspolitiken Motionerna
Moderata
samlingspartiet anför i sin kommittmotion Jo257 att jordbmket
utgör ett väsentligt inslag i det svenska samhället. Utgångspunkten bör
vara att bevara ett livskraftigt svenskt jordbmk och att jordbmkama även
i framtiden skall vara självständiga företagare. Kombinationen av jord, 24
skog och annat näringsliv är betydelsefull. I valet av prislinje avvisar mo- 1988/89: JoU21 tionärerna en renodlad lågprislinje med åtföljande arealbidrag eller andra stöd. Avregleringen måste göras i takt med andra länders ansträngningar och får inte medföra besvärande kapitalförluster och omställningssvårigheter för den svenske jordbmkaren. Enskilt ägande och fritt företagande skall vara basen för produktionen. Mångfald och inte likriktning bör prägla jordbmket. Ett statligt ansvar av någon form för spannmålsöverskottet kan behövas även efter utgången av den överenskomna femårsperioden. Åkermarken är en tillgång som bör användas för livsmedelsproduktion men också i framtiden för annat än traditionell jordbmksproduktion, t.ex. olika former av biobränslen och industriråvaror.
Motion Jo240 (m) tar upp frågor om försörjningsberedskapen på livsmedelsområdet. Enligt motionen är det angeläget att dessa frågor beaktas både i jordbmkspolitiska sammanhang och i den nu arbetande försvarskommittén.
Folkpartiet redovisar i sin partimotion Jo222 i en utförlig motivering partiets syn på jordbmkspolitiken inför 2000-talet. Man anför bl. a. att med en intemationalisering av jordbmket har det svenska jordbmket allt att vinna på en omläggning av politiken i riktning mot dels ökad marknadsanpassning, dels större miljö- och naturvårdshänsyn. I starkt sammanfattad form kan motionens slutsatser och förslag beskrivas i följande punkter:
— bibehållet gränsskydd intill dess detta kan trappas ned och avskaffas genom samordnade intemationella åtgärder
— avskaffande av prisregleringslagen och frisläppande av prisbildningen inom landet för huvuddelen av produkterna
— införande av arealersättning, dvs. en generell betalning för landskapsvård, beredskap m. m. till bmkama av landets ca 3 miljoner ha åker-, ängs-och betesmark.
I folkpartiets partimotion om naturvården yrkas att ett uthållighets- och miljömål införs i jordbrukspolitiken med samma tyngd som övriga mål (Jo736 yrkande 10).
1 centerpartiets partimotion Jo239 om jordbmkets framtid anförs att jordbmket har en stor livskraft som måste tas till vara. En rätt utformad jordbmkspolitik ger Sverige flera fördelar gentemot omvärlden. I sammanfattningen anförs att jordbmket skall producera livsmedel av hög kvalitet, producera råvaror till industrisektom, ta miljöhänsyn och bevara all bmkningsvärd åkermark. Samhällets insatser skall bestå i att föra en långsiktig jordbmkspolitik som skapar fömtsättningar för en rimlig företagsekonomisk lönsamhet inom jordbmket samt att ta sitt delansvar för överskottsarealen och för omställning av produktionen.
Motionen
konkretiseras i yrkanden att all bmkningsvärd åkermark bör
bevaras, att konsumentmålet kompletteras med ett folkhälsomål, inbegri
pet sänkt moms för rimligare livsmedelspriser, att inkomstmålet omfor
muleras, att jordbmket ingår i en samlad regionalpolitik, att miljömålet
innebär att odlingslandskapet bevaras och jordbmket ses som en väsentlig
resurs i miljöarbetet, att samhällets delansvar för överskottsarealen skall 25
vara 60 %, att 250 milj. kr. avsätts som statligt stöd till omställning till 1988/89: JoU21 alternativ produktion, att ett samhällsekonomiskt mål fastställs samt att jordbmkama ges öppna och obegränsade produktionsmöjligheter.
I centerpartiets partimotion om livsmedelsberedskapen anförs att målsättningen för beredskap av livsmedel och insatsvaror bör vara 80 % självförsörjning och att regional livsmedelsproduktion bör eftersträvas (Jo216).
I motion Jo229 av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (c) redovisas utförligt vilka möjligheter som finns och som kan vara utvecklingsbara när det gäller produktion av olika industriråvaror i jordbmket. Enligt motionen bör bl. a. fömtsättningama för en industriell utveckling av produkter från jordbmket övervägas innan genomgripande förändringar av näringen genomförs.
Jordbmksmarkens värde som en produktionsresurs understryks även i den med anledning av proposition 140 väckta motionen Jo57 av Karl Erik Olsson m. fl. (c) yrkande 2.
Vänsterpartiet kommunisterna understryker i sin partimotion Jo267 behovet av en långsiktig livsmedelspolitik som underlag i internationella förhandlingar. I dessa förhandlingar måste stor vikt läggas vid miljö- och kvalitetsaspekter. Gmndema för en långsiktig jordbmkspolitik skall enligt motionen vara
— ett ekologiskt jordbmk
— ett jordbmk i hela landet
— goda arbetsförhållanden och försörjningsvillkor för dem som arbetar inom jordbmk, förädlingsindustri, distribution och handel
— reellt inflytande för konsumentema i livsmedelsproduktionens alla led
— ett jordbmk med låg sårbarhet i krissituationer
— solidaritet med tredje världen i de internationella relationerna på jordbmksområdet.
Vidare föreslås statligt stöd till s. k. modellgårdar, att en större del av jordbmksstödet fördelas till mindre företag och att konkurrensutredningen särskilt ser över livsmedelsindustrin.
I miljöpartiets partimotion om jordbmkspolitiken (Jo293) understryks bl.a. vikten av miljöhänsynen, både nationellt och internationellt. Denna del av motionen behandlas i ett följande avsnitt. I övrigt kan motionärernas synpunkter sammanfattas i att Sverige bör vara självförsörjande med både baslivsmedel och energi. Användningen av biobränslen bör fördubblas inom 10 år. Åkermarken bör användas i första hand för produktion av livsmedel och i andra hand för energi. Minst den nuvarande åkermarken bör behållas i produktion.
I partimotion Jo295 (mp) om lokal livsmedelsförsörjning anförs att Sveriges livsmedelsberedskap bör gmndas på en levande landsbygd, där mångformigt ekologiskt lantbmk kan bedrivas med lokal livsmedelsförädling.
I
fyra motioner från representanter för socialdemokraterna anförs olika
synpunkter på livsmedelspolitiken. Enligt motion Jo231 bör det anläggas
ett kvinnoperspektiv på jordbmkspolitiken. Det innebär enligt motionen
att kvalitetsaspekterna på livsmedel måste framhävas och att livsmedel 26
produceras med minsta möjliga negativa miljöpåverkan. Produktionsin- 1988/89: JoU21 riktningen måste gagna folkhälsan. Det framtida stödsystemet bör utformas så att det gynnar alternativodling, bättre djurhållning, minskad kemikalieanvändning samt produkter som bidrar till en från folkhälsosynpunkt bättre kosthållning.
Enligt motion Jo236 bör jordbmkspolitiken utformas så att jordbmk med betydelse för miljö och landskapsbild bevaras.
I motion Jo246 yrkas att jordbmksavgifter och andra handelshinder successivt avlyfts från livsmedelsprodukter vilka exporteras från u-länder med vilka Sverige tecknat s. k. GSP-avtal (General System of Preferences).
I motion Jo277 anförs en delvis ganska skarp kritik mot olika inslag i den svenska jordbmkspolitiken. Kritiken tar främst sikte på jordbmksprisregleringen, som enligt motionen resulterat i en bristande förmåga till förnyelse och stmkturomvandling. Systemet har efter hand gett upphov till permanenta överskottsproblem, medan den allt intensivare användningen av handelsgödsel och bekämpningsmedel blivit en svår belastning på miljön. Fömtsättningar måste skapas för marknadsmässiga inslag som ökad konkurrens och produktutveckling inom jordbmks- och livsmedelsektorn, samtidigt som miljövänligare odlingsmetoder måste prioriteras. Forskningspengar bör centraliseras till lokala utvecklingsprojekt i Skåne för altemativa odlings- och produktionsmetoder. En översyn av systemet med förmalnings- och slaktdjursavgifter bör göras. Mejerimonopolet bör utvärderas och den "extra matmomsen" i form av försäljningsavgifter för mjölk och mjölkprodukter likaså. Lantbmkets skatteförmåner i bostadshänseende bör bli föremål för översyn.
Utskottets överväganden
Som utskottet inledningsvis anfört har regeringen tillsatt en parlamentarisk arbetsgmpp med uppgift att utvärdera 1985 års livsmedelspolitiska beslut samt utforma förslag till en ny livsmedelspolitik från år 1990. En första utgångspunkt för arbetsgmppen är ett sänkt gränsskydd. Någon ensidig svensk neddragning är dock inte aktuell. En andra utgångspunkt är att de interna regleringarna minskas i omfattning och i vissa fall avskaffas. Den tredje utgångspunkten är att utveckla nya och mer direkta medel för att uppnå främst de beredskapsmässiga, regionalpolitiska och miljömässiga målen. Gmppens arbete och dessa utgångspunkter ligger enligt regeringen väl i linje med GATT-förhandlingamas inriktning, såväl i sak som tidsmässigt.
Vad särskilt beträffar beredskapsfrågorna kan nämnas att försvarskommittén enligt sina direktiv har att analysera samhällsutvecklingens betydelse från beredskapssynpunkt och därvid överväga behovet av ökad beredskapshänsyn i samhällsutvecklingen (Fö 1988:67).
Vissa
frågor om livsmedelsberedskap och beredskapslagringen av insats-
varor behandlades i jordbmksutskottets betänkande 1987/88: JoU 17 (s.
18f). Utskottet hade i detta sammanhang inhämtat yttrande av statens
jordbmksnämnd om försörjningen med vissa insatsvaror, regional försörj
ningsförmåga m. m. 27
I fråga om alternativ användning av åkermark har regeringen den 6 april 1988/89: JoU21 1989 beslutat om dispositionen av vissa medel som utgör statens delansvär för överskottsarealen. Beslutet innebär bl.a. att 50 milj. kr. överförs till stiftelsen lantbmksforskning för försöks- och utvecklingsinsatser för alternativ användning av åkermark i syfte att minska kostnadema för överskottsarealen. Därmed ges jordbmksnäringen möjlighet att satsa på olika angelägna utvecklingsprojekt som t. ex. energiodlingsprojekt. Vidare skall 30 milj. kr. användas för bidrag till jordbmksföretag som vidtar åtgärder för att öka variationsrikedomen i kulturlandskapet i slättbygder samtidigt som de bidrar till att minska kostnadema för överskottsarealen. Utskottet hänvisar också till vad som anförs i ett följande avsnitt om miljöhänsyn i jordbmket och om stöd till alternativ odling m. m.
Den överenskommelse i GATT i början av april 1989 om kortsiktiga och långsiktiga åtgärder för att minska subventioneringen m. m. och som redovisas i propositionen (s. 12) har också stor betydelse i sammanhanget, särskilt i förhållande till de motioner som förespråkar en ökad marknadsanpassning och internationalisering av det svenska jordbmket.
Sambandet mellan kostvanor och folkhälsa behandlades utförligt i samband med utskottets beredning av proposition 1988/89:68 om livsmedelskontroll (1988/89:JoU14). Frågan diskuterades även i den offentliga utfrågning som utskottet anordnade den 21 mars i år. Enligt utskottsbetänkandet är felaktiga kostvanor nutidens kanske största folkhälsoproblem. En förbättrad folkhälsa gmndad på hög kunskapsnivå och sunda kostvanor bör vara en central målsättning för livsmedelskontrollen och övriga samhällsinsatser inom ramen för en samlad livsmedelspolitik.
I nyssnämnda sammanhang gjorde utskottet även positiva uttalanden om värdet av en lokal vidareförädling av bygdens råvaror som ett led i en aktiv regionalpolitik.
Det s. k. GSP-avtalet (General System of Preferences), som berörs i motion Jo246, gmndas på ett ensidigt åtagande från Sveriges sida gentemot utvecklingsländerna och omfattar i princip endast tullar men ej införselavgifter. Närmare bestämmelser finns i förordningen (1987:1285) om tullfrihet för varor från utvecklingsländema. Det har från Sveriges sida varit en strävan att successivt utöka tullfriheten för dessa varor. Senast har förslag om ytterligare tullfrihet framlagts i proposition 1988/89:135, som behandlas i skatteutskottet. När det gäller införselavgifter m.m. kommer självfallet även utvecklingsländema att beröras av de allmänna överens-kommelsema inom GATT och andra intemationella överenskommelser om neddragning av gränsskyddet.
Livsmedelsindustrins roll tas upp bl. a. i vpk-motionen Jo267. I anslutning härtill bör framhållas att regeringen nyligen tillsatt en konkurtens-utredning och att livsmedelssektom är en av de tre sektorer som särskilt skall uppmärksammas i utredningen.
Frågan om livsmedelsindustrin och en rad andra frågor på det livsmedelspolitiska området behandlades av jordbmksministem och flera av kammarens ledamöter i en omfattande interpellationsdebatt den 4 april 1989.
Vad utskottet anfört ovan innebär att de aktuella motionema i varie- 28
rande grad tillgodosetts eller kommer att tillgodoses. Som utskottet redan 1988/89: JoU21 tidigare framhållit har det inte framstått som meningsfullt att i detta sammanhang gå in på en mera detaljerad behandling av motionerna. Det bör emellertid understrykas att motionerna innehåller många synpunkter spm bör övervägas i det fortsatta utredningsarbetet. Det gäller framför allt partimotionerna Jo216, Jo222, Jo239 (yrkandena I —6 och 9—12), Jo257 (yrkandena 1 -5 , 9 och 13), Jo267 (yrkandena I -4, 8, 12, 13 och 18), Jo293 (yrkandena 1—3), Jo29S och Jo736 yrkande 10 samt motionerna JoS7 yrkande 2, Jo229, Jo23l, Jo240, Jo246 och Jo277. Utskottet anser det angeläget att den parlamentariska arbetsgmppen tar del av dessa motioner men är i övrigt inte berett att nu föreslå någon särskild åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionema i angivna delar.
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket. Alternativ odling m.m.
Motionerna
Miljöförbättrande åtgärder i jordbmket och därmed sammanhängande frågor berörs i ett antal fristående motioner.
Moderata samlingspartiet anför i sin kommittmotion Jo257 yrkande 12 att jordbmket har ett självklart miljöansvar som inte behöver innebära ett mindre intensivt bmkande. Ett effektivt jordbmk innebär enligt motionärerna att insatsmedel i form av gödning och växtskyddsmedel används på ett balanserat sätt och bidrar därmed inte till miljöförstörande utsläpp. Något motsatsförhållande mellan ett effektivt och ett miljövänligt jordbmk finns inte enligt motionärema.
1 centerpartiets partimotion Jo797 yrkande 31 om miljöpolitiken understryks att jordbmket kan hjälpa till att lösa miljöproblem i andra delar av samhället. En ökad användning av altemativa grödor skulle enligt motionärema kunna ge råvaror som kan ersätta fossila bränslen. En produktion av energigrödor och råvaror till massaindustrin och den kemiska industrin skulle få många positiva effekter på miljön. Den statliga jordbmkspolitiken måste främja en minskad användning av miljöskadliga kemikalier. Avgift som tas ut i samband med kemikaliehanteringen bör användas till miljöförbättrande åtgärder, ny teknik, omställningsstöd för nya grödor och stöd för avsättning av nya produkter. Motionärema betonar också växtföljdens ökande betydelse för växtnäringsläckaget från jordbmket. Bibehållet samband mellan djurhållning och växtodling skapar fömtsättningar för en total minskning av kväveanvändningen.
1 motion Jo963 (vpk) yrkande 3 anförs att en större del av de statliga bidragen till de areella näringarna borde utgå för åtgärder som skyddar, bevarar och förbättrar miljön.
En
halvering av giftmängderna som för närvarande sprids, senast under
odlingssäsongen 1990, krävs i motion Jo224 (mp) yrkande 1. Detta kan
enligt motionären ske genom en kvotering baserad på ett genomsnitt av de
inköp som har skett under odlingssäsongema 1987 och 1988. Enligt yrk
ande 2 skall giftmängdema sänkas ytterligare under påföljande år enligt en 29
plan som regeringen skall redovisa för riksdagen under hösten 1989. En 1988/89: JoU21 utökad användning av lågdospreparat får inte vara ett medel att uppnå ställda krav på en minskning av bekämpningsmedelsanvändningen (yrkande 3). I motion Jo293 (mp) yrkande 9 föreslås att användningen av kemiska bekämpningsmedel inom jordbmket minskas med 80 % fram till år 1995. Denna målsättning får dock inte uppnås genom användandet av effektivare preparat. Införande av vissa förbud och avgifter kommer att fordras för att uppnå målet, och s, k. lågdospreparat får endast användas i den mån teknik finns att spåra eventuella rester i livsmedel. I motion Jo289 (s) framhålls att flera åtgärder vidtagits under de senaste åren för att minska användningen av växtgifter m. m. Enligt motionärerna bör ytterligare åtgärder i detta hänseende vidtas, och som exempel föreslås införandet av en reglerad försäljning av bekämpningsmedel (yrkande 1). Dessutom bör krävas att lantbmkaren alltid lämnar en bespmtningsfri zon till angränsande mark och vatten (yrkande 2). Detta skulle delvis hindra bekämpningsmedel att läcka ut till bäckar och åar.
En halvering av konstgödselmedlen fram till år 1990 krävs i motion Jo224 (mp) yrkande 4. Förbmkningen av försurande konstgödselmedel måste minska, och det bör enligt motionären åligga jordbmksdepartementet att ansvara för att minskningen kommer till stånd. En ytterligare minskning skall ske under påföljande år enligt en plan som regeringen skall redovisa för riksdagen under hösten 1989 (yrkande 5). En omfattande kalkning av försurad mark måste omedelbart startas. Regeringen skall enligt motionären initiera en sådan kalkningsverksamhet och de svårast försurade markerna skall prioriteras (yrkande 6). Enligt partimotionen Jo293 (mp) är skärpta krav på stallgödselhanteringen inte tillräckligt för att komma till rätta med kväveläckaget. Målsättningen bör vara att halvera kväveläckaget från jordbmksmark inom tre år (yrkande 4). I miljöpartiets motion Jo96S yrkande 5 om nordiskt miljösamarbete framförs krav på att kväveläckaget från jordbruket i stora delar av Norden bör minska med 30 % inom tre år. Enligt motionärerna i motion Jo293 måste användningen av konstgödselkväve minskas med 30 % inom tre år (yrkande 5) och med 50 % inom fem år (yrkande 6). Kapaciteten att lagra stallgödsel måste ökas, och fr. o. m. år 1992 bör alla gårdar med djurhållning ha en lagringskapacitet på 12 månader (yrkande 7). Samtidigt förordar motionärerna att alla gårdar i problemområden med mer än 50 djur borde vara koncessionspliktiga. Härigenom möjliggörs en kontroll av antal djur i förhållande till tillgänglig areal för spridning av stallgödsel, lagringskapacitet för stallgödsel och ammoniakavgång samt ensilagehantering (yrkande 8). Fosforgödsel är enligt motionärerna en betydande orsak till kadmiumspridning på åkrarna. Genom att välja råfosfat och genom rening vid tillverkningen av handelsgödsel kan denna spridning minskas. En minskning med 90 % i förhållande till den mängd som spreds 1980 bör eftersträvas (yrkande 10).
1
motion Jo257 (m) yrkande 11 framförs krav på alt djurhållningen an
passas till den befintliga brukningsarealen, och i motion Jo267 (vpk) yrk
ande 11 föreslås införandet av en etableringskontroll inom animaliepro
duktiönen. Etableringskontrollen skall gälla företag som genom en nyinve
stering uppnår 50 djurenheter. Kontrollens syfte är att uppnå balans 30
mellan djurhållning och växtodling, till miljön och det tillgängliga produk- 1988/89: JoU21 tionsutrymmet.
Enligt motion Jo247 (s) är överföring av åkermark till skog ett effektivt sätt att minska utlakningen av kväve liksom fosforförlustema genom ytlig avrinning. Störst effekt erhålls om åkermark som i dag har sämst växtnäringshushållning överförs till skog. En kartläggning av de genomsläppliga markområdena och deras avrinningsområde bör genomföras för att möjliggöra en analys av dessa markers påverkan på miljön (yrkande 1). Med hänsyn till svårigheterna med att ställa om produktionen från jordbmksprodukter till skog bör stimulansåtgärder övervägas. Ett utjämnande lånesystem för finansiering av skogsplantering på lättgenomsläppliga marker skulle enligt motionärerna kunna underlätta denna omställning (yrkande 2).
Spridning av slam från reningsverk är enligt motion Jo267 (vpk) ett sätt att åstadkomma en recirkulation så att till jorden återförs vad som tagits därifrån med de färdiga produkterna. Detta är enligt motionärema eftersträvansvärt och bra. Med hänsyn till att det i reningsverken samlas avfall som innehåller skadliga beståndsdelar bör gränsvärden fastställas som är så låga att åkermarkens produktionsförmåga och näringsbalans inte förstörs. Ett förbud mot spridning av rötslam tills gränsvärden fastställts bör därför införas (yrkande 10). I motion Jo276 (s) framhålls att vår matjord, vår livsmedelsproduktion och vår föda måste skyddas från okontrollerad spridning av miljögifter. Regeringen måste omgående tillse att sådana föreskrifter utfärdas som omöjliggör nuvarande spridning av organiska giftämnen på vår åkermark. I motion Jo293 (mp) yrkande 11 yrkas att spridningen av rötslam förbjuds i avvaktan på att kadiumhalten understiger 1 mg/kg ts och i övrigt innehåller mycket låga halter av andra tungmetaller och giftiga organiska ämnen. Odlingsjord med mer än 1 mg kadmium per kilo ts skall enligt motionärerna inte få användas för livsmedelsproduktion (yrkande 12).
1 motion Jo243 (m) ifrågasätts förbudet mot stråförkortningsmedel. Enligt motionärema finns det inga bärande skäl för att godta förbudet. Vidare framhålls förbudets olika konsekvenser för olika spannmålsslag och därmed sammanhängande behov av bekämpningsmedelsinsatser. Problemet att i svensk rågodling uppnå erforderlig brödsädeskvalitet kan för närvarande inte lösas genom annat sort val. Motionärerna understryker att forskningen på området måste intensifieras i syfte att få fram nya sorter och ny odlingsteknik som på sikt kan minimera eller onödiggöra behovet av stråförkortningsmedel.
Nödvändigheten av ett biotoprestaureringsarbete i dagens hårt stmktur-rationaliserade och miljöbelastade slättbygd understryks i motion Jo213 (fp). Kantzoner som åtgärd för att motverka att näringsämnen från åkrarna når vattendragen är ännu ett outforskat område. Utrymme bör dock finnas i dagens jordbmk att bevara kvarvarande vägkanter och dikeskanter, stengärdsgårdar, åkerholmar, aller, träd, våtmarker, småvatten m. m. Bevarandet av dessa kantzoner kan enligt motionären ses som miljöförbättrande åtgärder i jordbruket.
Situationen i våra kustområden inkl. Hallandskusten har enligt vad som 31
förs fram i motion Jo734 (s) under senare år försämrats alltmer. De spe- 1988/89: JoU21 ciella åtgärder som sker i anslutning till problemen i Laholmsbukten bör enligt motionärema omfatta all jordbmksmark i Hallands län (yrkande 2). 1 motion Jo956 (c) framhålls betydelsen av åkermarkens bevarande i Skaraborgs län. Den bästa garantin för ett vackert och öppet landskap är att åkermarken bmkas och hagarna betas (yrkande 1). Länet är också enligt motionärerna hårt drabbat av försurning och kalkningsbehovet är stort. Kalknings- och vitaliseringsinsatser bör genomföras, och en sådan försöksverksamhet kan enligt motionärema med fördel förläggas till Skaraborgs län (yrkande 2).
Den altemativa odlingen och därmed sammanhängande frågor är föremål för ett antal motionsyrkanden med varierande innehåll.
I folkpartimotionen Jo258 framhålls de brister som är förenade med dagens stordriftsproduktion av livsmedel. Resurser måste därför tilldelas arbetet med rådgivning och utbildning om altemativa odlingsformer under Biodynamiska föreningens ansvar (yrkande I). Möjligheten att bedriva fri forskning om alternativt jordbmk är enligt motionären helt avgörande för odlingens framtid. Lantbmksforskningens centralisering till lantbmksuni-versitet motsvaras inte av en samlad kunskapsnivå om denna odling. Kunskapen ligger i stället utanför denna institution hos framför allt Nordisk Forskningsring för Biodynamisk odling i Jama. För att Forskningsringen skall kunna bedriva ett mer långsiktigt arbete bör medel härför ställas till förfogande genom en omprioritering av tillgängliga resurser (yrkande 2). För övergång till biodynamisk odling avpassat efter olika jordbmkstypers behov fordras ett omställningsstöd. Stödet kan enligt motionären vara arealbaserat och utgå i form av ett fast omställningsbidrag och ett behovsprövat rörligt avvecklingsbidrag (yrkande 3).
I motion Jo267 (vpk) yrkande 5 framförs krav på införandet av ett kontinuerligt stöd för alternativ odling. Stödet skall omfatta både arealer med prisreglerade grödor och arealer för vall, grönfoderväxter och gröngöds-lingsgrödor. Verksamheten med rådgivning i altemativ odling bör enligt motionärema bli föremål för en successiv utbyggnad (yrkande 9).
1 miljöpartiets motion Jo271 framhålls att rådgivning har en nyckelfunktion i utvecklingen av den ekologiska odlingen. Dess betydelse förstärks ytterligare genom kommande omläggningsstöd till odlare som vill gå över till ekologisk odling (yrkande 2).
I motion Jo272 (c) om alternativ odling framförs krav på en plan för det fortsatta stödet till den altemativa odlingen (yrkande 1). Omläggning till sådan odling innebär svårigheter vad gäller resultat, växtföljder m. m. En snabb omläggning ställer stora krav på att det aktuella företaget står på en stadig ekonomisk gmnd. Det fortsatta behovet av stöd till såväl forskning som rådgivning och ekonomiskt stöd till omläggning är enligt motionärerna stort. Samhällets stöd måste dock vara långsiktigt och garantera en forsknings- och kunskapsuppbyggnad (yrkande 2).
I
motion Jo262 (s) framförs önskemål om att ett studiematerial om ke
mikaliefritt odlande utarbetas och att detta arbete lämpligen kan anförtros
till hushållningssällskapen. 32
Utskottets överväganden 1988/89: JoU21
I juni 1988 beslutade riksdagen om ett åtgärdsprogram för miljöförbättrande åtgärder i jordbmket m.m. (prop. 1987/88:128, JoU 1987/88:24, rskr. 374). Under treårsperioden den 1 juli 1988 — den 30 juni 1991 beräknas kostnadema till ca 230 milj. kr., varav 10 milj. kr. för försöks- och utvecklingsverksamhet och 20 milj. kr. för naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet enligt en plan som anges i proposition 1987/88:128. Genom sistnämnda anslag skapades möjligheter att inom ramen för lantbmksver-kets organisation stimulera till åtgärder som aktivt förbättrar landskapet i naturvårdshänseende.
Åtgärdsprogrammet omfattar ett antal selektiva åtgärder som baseras på naturvårdsverkets förslag till aktionsplan mot havsföroreningar. Bland åtgärderna kan nämnas regler för djurhållning, lagring och spridning av stallgödsel, åtgärder för att öka andelen bevuxen åkermark, växtodlings- och gödslingsplanering samt åtgärder för att minska användningen av handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel.
Det miljömål som lades fast i 1985 års riksdagsbeslut (JoU 1984/85:33, rskr. 393) om livsmedelspolitiken bekräftades. Verksamheten i livsmedelskedjans alla led bör bedrivas så effektivt och rationellt som möjligt samtidigt som andra viktiga samhälleliga krav beaktas. Jordbmket och livsmedelsproduktionen måste således liksom all annan verksamhet ta hänsyn till kravet på en god miljö och till behovet av en långsiktig och planerad hushållning med våra naturresurser.
Det ökande växtnäringsläckaget motiverade beslut om en bättre hantering av stall- och handelsgödsel. Regler om anpassning av djurhållningen till arealunderlaget skulle införas i form av generella föreskrifter för djurtätheten. Antalet djurenheter begränsades till en djurenhet per hektar när det gäller svin och höns och en och en halv djurenhet när det gäller nötkreatur. Föreskrifterna omfattar företag i hela landet med flera än tio djurenheter och skall vara uppfyllda senast den 1 januari 1995. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer bemyndigades att meddela generella föreskrifter för djurtätheten (LSFS 1988:44).
Spridningstidpunkten för stallgödsel anpassades för att minska utlakningen av växtnäringsämnen från åkermarken. Detta innebär att höstspridning på obevuxen mark begränsas i största möjliga utsträckning. Spridning under vintern tillåts under fömtsättning att nedbmkning sker samma dag. Om nedbmkning inte kan ske samma dag föreligger fr. o. m. år 1989 ett generellt spridningsförbud i hela landet under tiden den 1 december — den 28 febmari. För vissa delar av södra Sverige får spridning endast ske i växande gröda eller före höstsådd under perioden den I augusti - den 30 november. Sistnämnda restriktion skall tillämpas när erforderlig lagringskapacitet för stallgödsel byggts ut eller senast den 1 januari 1995. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer bemyndigades att meddela närmare föreskrifter angående begränsningen i tiden för spridning av stallgödsel och andra organiska gödselmedel.
Lagringsutrymmet för gödsel skall motsvara 8—10 månaders produktion och vara fullt utbyggt före år 1995. Inom vissa utsatta områden i södra
33
3 Riksdagen 1988/89. lö saml. Nr 21
34 |
Sverige gäller de skärpta kraven företag med flera än 10 djurenheter. I öv- 1988/89: JoU21 riga delar av landet gäller de skärpta kraven företag med fler än 100 djurenheter. Bidrag till utbyggnaden kan utgå enligt förordningen (1989:12) om statsbidrag till miljöförbättrande åtgärder i jordbmket. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigades att utfärda generella föreskrifter för lagring av stallgödsel.
Betydelsen av en utökad växtodlings- och gödslingsplanering hos de enskilda företagen betonades särskilt och en utökad rådgivning förväntades kunna åstadkomma en mer behovsanpassad tillförsel av växtnäring. Med ett successivt förbättrat utnyttjande av tillfört kvävegödsel beräknades den totala förbmkningen av handelsgödselkväve kunna minska med 20 % fram till sekelskiftet. Som ett delmål sattes en minskning med 10 % fram till år 1992. Denna reducering i kombination med utökade arealer (minst 60 % av åkerarealen höstbevuxen före år 1995 i vissa utsatta delar av landet) av höst- och vinterbevuxen mark förväntas ge en god minskning av kväveläckaget. Målet är att före år 2000 reducera kväveläckaget med 50 % från åkermarken. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigades att meddela generella föreskrifter om växtodling då detta är skäligt från miljöskyddssynpunkt.
Ytterligare medel avsattes till försök och utveckling rörande främst metoder att minska jordbmkets växtnäringsläckage.
Arbetet med att minska användningen av bekämpningsmedel fortsätter. Lantbmksstyrelsen, naturvårdsverket och kemikalieinspektionen har utarbetat ett handlingsprogram för detta arbete. Detta omfattar åtgärder för en övergång till användning av medel som innebär mindre risker från hälso-och miljösynpunkt, minskning av användningen av bekämpningsmedel och särskilda åtgärder till skydd för hälsa och miljö. Det förväntades att åtgärdema för att begränsa användningen av bekämpningsmedel skulle leda till en minskning av såväl behandlad areal som den totala mängden av bekämpningsmedel. Målsättningen att halvera användningen mellan åren 1985 och 1990 kvarstår.
Förbudet mot användning av stråförkortningsmedel kvarstår med undantag för produktionen av råg. Sådant medel får i samband med odling av råg användas under en övergångsperiod på 5 år i avvaktan på att ett bättre sortmaterial tas fram.
Beträffande slamhanteringen hänvisades till tidigare ställningstagande och fömtsattes att naturvårdsverkets år 1987 utarbetade allmänna råd snarast skulle omsättas i bindande gränsvärden. Betydelsen av att ifrågavarande problem med slamanvändningen snarast löses på ett sätt som kan accepteras ur hälso- och miljösynpunkt betonades. Ytterligare åtgärder avvaktades dock med hänsyn till att naturvårdsverket givits i uppdrag att redogöra för behovet av ytterligare kompletteringar till de allmänna råden.
Utöver det samhälleliga stöd som den altemativa odlingen erhåller inom forskning, utbildning och rådgivning (se bl.a. JoU 1986/87:22 och JoU 1987/88:17) framhölls att förslagen om de miljöförbättrande åtgärdema i jordbmket utgjorde ett ytterligare steg på vägen mot ett jordbmk vars produktion är i balans med det ekologiska systemet. Detta ansågs ligga i linje
med den gmndsyn som företräds av den alternativa odlingens föresprå- 1988/89: JoU2l käre.
Efter 1988 års beslut har ytterligare åtgärder vidtagits för att föra arbetet med de miljöförbättrande åtgärderna i jordbmket framåt. Sammanfattningsvis kan följande initiativ redovisas.
I september 1988 har berörda myndigheter fått i uppdrag att lämna förslag om ytterligare minskning av riskerna med bekämpningsmedel. Fömtsättningama för och effekterna av en ytterligare halvering, alternativt ett avskaffande, av användningen av bekämpningsmedel i jordbmket skall övervägas. Inom ramen för uppdraget ligger även frågan om en eventuell reglering av försäljningen av bekämpningsmedel. Uppdraget skall redovisas senast den 1 juni 1989.
Naturvårdsverket har fått i uppdrag att utreda om försumingen innebär hälsorisker genom ökad upptagning av kadmium i grödan. I uppdraget ingår också att undersöka om nuvarande kalkning av åkermarken är tillräcklig för att hålla nere upptaget i grödan. Uppdraget skall redovisas den 1 oktober 1989.
Regeringen har nyligen uppdragit åt lantbmksstyrelsen att senast den 1 april 1990 lämna förslag till komplettering av åtgärdsprogrammet. Förslaget skall bl. a. avse vilka ytterligare områden som bör omfattas av restriktioner i spridningstidpunkt för stallgödsel och vilka generella föreskrifter som i övrigt bör gälla i fråga om lagringskapacitet för stallgödsel.
I januari 1989 fastställdes regeringens delansvar för 1988 års skörd till 225 milj. kr. Beslutet innebar att 145 milj. kr. av dessa medel avsattes till ekonomiskt stöd för dels omläggning till altemativ odling, dels odling av fånggrödor. 50 milj. kr. har sedermera överförts till stiftelsen Lantbmksforskning för försöks- och utvecklingsinsatser för altemativ användning av åkermark i syfte att minska kostnaderna för överskottsarealen. Vidare skall 30 milj. kr. användas för bidrag till jordbmksföretag som vidtar åtgärder för att öka variationsrikedomen i kulturlandskapet i slättbygder samtidigt som det minskar kostnaderna för överskottsarealen.
Behandlingen
av budgeten för år 1989/90 innebär på en rad punkter en
ytterligare förstärkning av de miljöförbättrande åtgärdema i jordbmket
och inom den altemativa odlingen. Lantbmksstyrelsen har tilldelats ytter
ligare resurser till miljöinriktad verksamhet inom bl. a. växtodlingen. 3,3
milj. kr. har avsatts till altemativ odling och 2,1 milj. kr. till försöks- och
utredningsverksamhet för att minska användningen av bekämpningsme
del. Särskilda forskningsmedel har avsatts till Skogs- och jordbmkets
forskningsråd (SJFR) för altemativ odling, och för att möjliggöra en för
bättring av lantbmksuniversitetets insatser på den alternativa odlingens
område har räknats ytterligare 600 000 kr. Ramen för stöd åt ädellövskogs-
bmket höjdes med 5 milj. kr. till 13 milj. kr. bl.a. för att möta behov som
beräknas uppkomma genom nyplantering av åkermark inom ramen för
omställningsprogrammet inom jordbmket. Kalkningsverksamheten skall
på kort sikt fortsätta med samma inriktning som hittills med en viss om
prioritering av medel till förmån för forskning och uppföljning. Medel för
vård av kulturlandskapet utgår ur viss del av utbildningsdepartementets 35
anslag för kulturmiljövård på totalt 13 956 000 kr., ur jordbruksdeparte- 1988/89: JoU21 mentets anslag för miljöförbättrande åtgärder i jordbmket med 20 milj. kr. och ur miljö- och energidepartementets anslag för särskilda projekt på miljövårdens område med 10 milj. kr. (prop. 1988/89:100 bil. 10, 11 och 16). Kemikalieinspektionen tillförs ytterligare 7 milj. kr. för arbetet med det s. k. halveringsprogrammet.
Verksamheten inom bekämpningsmedelsområdet utgörs till övervägande del av aktiviteter inom handlingsprogrammet för att minska hälso- och miljöriskerna vid användningen av bekämpningsmedel, det s. k. halveringsprogrammet. Det övergripande målet för halveringsprogrammet är att reducera riskema. Ett delmål är att halvera användningen fram till år 1990. Inom ramen för programmet bedrivs en rad olika aktiviteter. Alla som yrkesmässigt använder bekämpningsmedel år 1990 skall ha utbildning och behörighet härför. För att minska doser och arbetsmiljörisker genomförs en frivillig funktionstest av lantbmksspmtor. För att spridningen av bekämpningsmedel skall ske på ett ur bekämpningssynpunkt effektivt sätt och med god miljöhänsyn lämnas rådgivning om spridningsmetoder m. m. Målsättningen för verksamheten inom växtskyddsrådgivningen är att arbeta för ett integrerat växtskydd där den kemiska bekämpningen är behovs-anpassad och att öka odlarnas medvetenhet om riskerna med kemiska bekämpningsmedel. För att behovsanpassa den kemiska bekämpningen har prognos- och vamingsverksamhet utvecklats. Vidare bedrivs rådgivning och forskning om reducerad användning av ogräsmedel som utgör den största delen av de bekämpningsmedel som används i jordbruket.
Mot bakgmnd av det anförda och då berörda myndigheter dämtöver tilldelats i uppdrag att bl. a. överväga en ytterligare halvering alternativt ett avskaffande av bekämpningsmedlen synes enligt utskottets mening syftet med motionerna Jo224 yrkandena 1, 2 och 3, Jo293 yrkande 9 och Jo289 yrkandena 1 och 2 i allt väsentligt vara tillgodosett. Motionerna bör således inte föranleda någon ytterligare riksdagens åtgärd.
Riksdagens beslut i juni 1988 om ett samlat åtgärdsprogram för att minska jordbmkets växtnäringsläckage med målsättningen att före år 2000 reducera kväveläckaget med 50 % innebär enligt utskottets mening att de aktuella motionerna i varierande grad kan anses tillgodosedda. Med hänsyn härtill och då lantbruksstyrelsen senast den 1 april 1990 skall lämna förslag till kompletteringar av åtgärdsprogrammet avstyrks motionerna Jo224 yrkandena 4, S och 6, Jo293 yrkandena 4, 5, 6, 7 och 10 samt Jo96S yrkande 5.
Med samma motivering avstyrks motion Jo267 yrkande 11.
Vidare avstyrks motion Jo293 yrkande 8.
Som framgår av tidigare lämnad redovisning har 1988 års beslut bl.a. som mål att anpassa djurhållningen till den tillgängliga arealen. Motion Jo257 yrkande 11 kan därmed anses tillgodosedd och bör enligt utskottets mening inte föranleda någon riksdagens ytterligare åtgärd.
Utskottet,
som är väl medvetet om den försämrade miljösituationen i
våra kustområden, kan i stor utsräckning ansluta sig till de i motion Jo734
yrkande 2 framförda synpunkterna rörande behovet av ökade insatser mot 35
miljöförstöringen. Utskottet har också tidigare medverkat till en rad beslut 1988/89: JoU21 som skall om möjligt bromsa och för framtiden förhindra en fortsatt negativ miljöutveckling. Det ovan redovisade riksdagsbeslutet beträffande miljöförbättrande åtgärder i jordbruket utgör en bland flera viktiga beståndsdelar i det fortsatta arbetet med att komma till rätta med problemen. Bland de miljöförbättrande åtgärderna ingår bl.a. särskilda restriktioner beträffande djurhållning och gödselhantering i södra Sverige, däribland Halland. Skäl finns dessutom för att avvakta resultatet av det ovan nämnda uppdraget till lantbmksstyrelsen. I vetskap om att ytterligare insatser kommer att erfordras för att nå fram till de uppsatta miljömålen anser utskottet att motionen i allt väsentligt kan anses tillgodosedd med vad utskottet anfört.
De i motion Jo257 framförda synpunkterna på det effektiva jordbmkets miljöansvar innebär enligt utskottets mening inte någon avvikelse från de mål som redovisats ovan beträffande de miljöförbättrande åtgärderna i jordbmket och det fortsatta arbetet med dessa frågor. Utskottet anser således att motion Jo257 yrkande 12 i allt väsentligt kan anses tillgodosedd.
Riksdagen har tidigare uttalat sig för det värdefulla i att överskottsarealen inom jordbmket kan utnyttjas för odling av t. ex. energigrödor under fömtsättning att kostnaden för värmeproduktion baserad på dessa grödor blir konkurrenskraftig (bl.a. NU 1987/88:40). Som ett led i arbetet med att utveckla ett mer differentierat jordbmk som kan producera såväl livsmedel som andra råvaror för olika industrinäringar genomförs omställningsprogrammet för att reducera spannmålsodlingen (Omställning 90). Fömtom att leda till en minskning av spannmålsöverskottet har programmet i väsentliga avseenden präglats av miljömålets krav. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om den för kommande budgetår höjda ramen för stöd åt ädellövskogsbmket. Mot bakgmnd av det anförda och med beaktande av dispositionen av de s. k. ansvarsmedlen anser utskottet att motion Jo797 yrkande 31 till stor del kan anses tillgodosedd. Utskottet fömtsätter givetvis att de principiella synpunkterna i motionen på utformningen av jordbmkspolitiken beaktas på samma sätt som utskottet förordat i inledningen till detta betänkande vid behandlingen av övriga motioner om livsmedelspolitiken m. m.
Med det anförda avstyrks motion Jo247 i den mån den inte kan anses tillgodosedd.
Utvecklingen under senare år innebär enligt utskottets mening att de i motion Jo963 yrkande 3 framförda önskemålen om att en större del av de statliga bidragen till de areella näringarna skall inriktas på åtgärder som skyddar miljön är tillgodosedda eller kommer att tillgodoses. Motionen bör således inte föranleda något särskilt uttalande från riksdagens sida.
Med hänsyn till vad som anförts ovan beträffande slamhanteringen och då den utredning om slammets innehåll av organiska föreningar som naturvårdsverket har att redovisa senast den 1 juli 1989 bör avvaktas avstyrker utskottet motionerna Jo267 yrkande 10 och Jo276.
Med samma motivering avstyrks motion Jo293 yrkandena 11 och 12.
Fömtsättningar
för ett totalt undanröjande av rådande förbud mot an
vändningen av stråförkortningsmedel föreligger enligt utskottets mening 37
inte. Den övergångsperiod som tillåter användningen av stråförkortnings- 1988/89: JoU21 medel vid odling av råg gmndas på samma önskemål om förädling av sorter med bättre stråstyrka som förs fram i motion Jo243. Motionen kan därmed anses till viss del tillgodosedd och bör enligt utskottets mening inte föranleda något ytterligare uttalande från riksdagens sida.
Varje näringsgren har enligt gällande miljölagstiftning ett ansvar för naturen och miljön inom sitt verksamhetsområde. Åtgärder inom jordbmket spelar en särskilt stor roll för säkerställandet av naturtyper. Utskottet erinrar i detta sammanhang om de möjligheter som finns sedan den 1 juli 1986 att till enskilda jordbmksföretag lämna ekonomiskt stöd till vård av värdefulla naturtyper i odlingslandskapet. För kommande budgetår utgår som redovisats ovan medel ur flera anslag för naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet. Dispositionen av de s. k. ansvarsmedlen innebär bl.a. att 30 milj. kr. skall användas för bidrag till jordbmksföretag som vidtar åtgärder för att öka variationsrikedomen i kulturlandskapet i slättbygder. Medlen skall användas för att motverka den ensidighet i odlingslandskapet som blivit följden av det intensiva utnyttjandet av åkermark och göra det på ett sätt som främjar natur- och miljövårdens intressen. Sådana åtgärder kan vara mer extensiv användning av marken, t. ex. som betesmark, läplanteringar, anläggning av viltvatten och randzoner mot vattendrag. Mot bakgmnd av det anförda anser utskottet att syftet med motion Jo213 till stor del bör kunna tillgodoses inom ramen för ovan redovisade ansträngningar. Motionen bör därför inte föranleda något särskilt uttalande från riksdagens sida.
Med det anförda och med hänsyn till utskottets senaste ställningstagande beträffande den fortsatta kalkningsverksamheten (1988/89: JoU 12 och 1988/89: JoU 13) avstyrks motion Jo956 yrkandena I och 2 i den mån motionen inte kan anses tillgodosedd.
Den
alternativa odlingen har under senare tid blivit föremål för en allt
större uppmärksamhet. Efterfrågan på alternativt odlade produkter ökar
snabbt och därmed också behoven av utbildning, rådgivning och ekonom
iskt stöd på detta område. Som redovisats ovan beträffande dispositionen
av de s. k. ansvarsmedlen har medel ställts till förfogande för omläggning
till alternativ odling. Ett treårigt omläggningsstöd har under våren 1989
införts för att stimulera den fortsatta utvecklingen. Stödet till den altema
tiva odlingen utgår under de tre första åren av en odlingsperiod om sex år.
Som ett led i förstärkningen av erforderliga forskningsinsatser för den al
temativa odlingens utveckling inrättades i mars 1989 en professur i alter
nativa produktionsformer, särskilt altemativ odling. För kommande bud
getår har skogs- och jordbmkets forskningsråd (SJFR) tilldelats särskilda
forskningsmedel för att möta det ökande intresset för altemativodling. Det
kan tilläggas att SJFR inom ramen för programmet altemativa produk
tionsformer avsatte 8,3 milj. kr. under femårsperioden 1986/87 - 1990/91
för sådan forskning. Ytteriigare 8 milj. kr. avsattes under sommaren 1988
(se vidare 1988/89: JoU 12). Utskottet vill också i detta sammanhang er
inra om det ekonomiska stöd som givits till kontrollverksamheten för
altemativt odlade produkter. Denna verksamhet, som bedrivs av Kon
trollföreningen för alternativ odling (KRAV), har genom ett regeringsbe- 3g
slut den 9 juni 1988 under ett treårigt initialskede tilldelats I milj. kr. Vad 1988/89: JoU21 utskottet anfört innebär att de synpunkter och önskemål som förs fram i motion Jo267 yrkande 5 i viss mån kan anses tillgodosedd. Enligt utskottets mening bör riksdagen inte ta ställning till behovet av ett permanent omställningsstöd utan att avvakta erfarenhetema av det tidsbegränsade stödet. Med hänsyn härtill och med beaktande av de ytterligare förstärkningar på detta område som genomförs för kommande budgetår bör motionen inte föranleda någon riksdagens ytteriigare åtgärd.
Med det anförda avstyrks även motionema Jo267 yrkande 9 och Jo271 yrkande 2.
Vidare avstyrks motion Jo272 yrkandena 1 och och 2.
Med samma motivering avstyrks även motion Jo2S8.
Enligt vad utskottet erfarit anordnade Skogs- och lantbmksakademien i mars 1989 ett seminarium i altemativ odling. En skriftlig rapport utarbetas för närvarande och härvid äger ett visst samarbete mm med Hushållningssällskapens förbund. Förhoppningsvis skall den stora efterfrågan på studiematerial till viss del kunna tillfredsställas genom denna verksamhet. Utskottet kan i detta sammanhang också erinra om den rådgivningsverksamhet som bedrivs i lantbmksnämndemas regi och som förväntas öka under kommande år. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion Jo262 i den mån den inte kan anses tillgodosedd med vad utskottet anfört.
Vissa regionala frågor
Ett tiotal motionsyrkanden berör stmkturproblem och regionalpolitiska problem i vissa delar av landet eller frågor om stöd till specificerade forsknings- och utvecklingsprojekt med anknytning till vissa regioner.
Utskottet hänvisar i detta sammanhang till sin under föregående riksmöte lämnade redovisning av gällande riksdagsbeslut om regionalpolitiken, glesbygdsstödet och kampanjen "Landsbygd 90" (1987/88: JoU25 s. 18 f). Utskottet anförde i detta betänkande bl.a. att lantbmksnäringen är en ytterst viktig resurs från regionalpolitisk synpunkt. I stora delar av vårt land utgör den basen för en livskraftig landsbygd. Utskottet är med anledning av de nu aktuella motionerna inte berett att föreslå åtgärder med särskild inriktning på vissa specificerade regioner. De motioner som syftar till en inriktning av livsmedelspolitiken som särskilt gagnar angivna län eller regioner måste i första hand tillgodoses inom ramen för mera rikstäckande och generellt verkande insatser. Undantag från denna princip gäller bl. a. för jordbmket i norra Sverige, som utskottet behandlar i ett särskilt avsnitt.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo53 (Gotlands län), Jo217 yrkande I (Malmöhus län), Jo225 och Jo48 yrkande 2 (vissa skogs-och mellanbygder i södra Sverige), Jo248 (Skåne), Jo249 (Kristianstads och Blekinge län), Jo2S3, Jo260 yrkande 1, Jo264 (Hallands län), Jo261 (Skåne), Jo268 yrkande I och Jo292 yrkande 1 (Gotlands län).
39
Regeringens förslag om jordbruksprisregleringen m. m. 1988/89: JoU21
Propositionen — Allmänna utgångspunkter
Livsmedelspolitiken är för närvarande under omprövning, såväl i Sverige som intemationellt. Både OECD:s ministerrådskommunik från år 1987 och den s. k. Punta del Este-deklarationen från år 1986 som inledde den pågående GATT-mndan pekar på nödvändigheten av att förändra jordbmkspolitiken. Mer marknadsorientering, neddragning av stöd och skydd samt övergång till mindre snedvridande stödformer är viktiga principer i reformarbetet.
Inom ramen för den pågående GATT-mndan har deltagarländema nyligen träffat en överenskommelse på jordbmksområdet, som innebär ett väsentligt steg mot en friare handel med jordbmksprodukter. Uppgörelsen kan ses som en ramöverenskommelse för hur handeln med jordbmksprodukter skall liberaliseras samt för hur GATT:s regler och discipliner skall förstärkas och göras mer effektiva på jordbmkets område. Detta bör ske genom betydande successiva neddragningar av stöd och skydd på jordbmksområdet. Sådana successivt och gemensamt vidtagna reformer förväntas minska obalanserna i världshandeln samt ge mer korrekt prisinformation och bättre underlag för investeringsbeslut. Jordbmkets konkur-rensfömtsättningar kommer genom detta att närma sig övriga näringars. Detta gynnar såväl i- som u-länder. Det är enligt jordbmksministem mycket positivt att överenskommelsen kommit till stånd.
Både OECD och GATT erkänner att särskilda motiv — försörjningssäkerhet, miljö-, regionala och sociala hänsyn — även fortsättningsvis kommer att påverka jordbmkspolitikens utformning. Nya stödformer kommer att diskuteras under GATT-mndans fortsättning som bl. a. tar sikte på sådana motiv.
GATT-förhandlingarna kommer också att behandla harmonisering av veterinär- och växtskyddsbestämmelser och tvistlösning till följd av sådana bestämmelser. Bl. a. kommer bestämmelser gmndade på etiska överväganden att tas upp i det sammanhanget.
GATT-överenskommelsen innebär att stödet till jordbmket skall hållas oförändrat till dess att en långsiktig uppgörelse är nådd, dvs. under åren 1989 och 1990. Syftet med detta är att inte stimulera till en ökad subventionerad produktion av jordbmksprodukter, som ytterligare skulle snedvrida handeln under de fortsatta förhandlingarnas gång. Exempelvis innebär således överenskommelsen att prisstödet till lantbmkama inte skall höjas under denna period. Detta skall uppnås genom att administrativt bestämda priser, som direkt eller indirekt påverkar prisstödet till lantbmkama, under perioden inte får överskrida rådande priser vid tidpunkten för överenskommelsen. Vidare får importmöjligheterna inte försämras. Undantag får emellertid generellt göras för förändringar som genomförs med stöd av existerande lagstiftning i ländema. Avsikten är vidare att stödet skall sänkas under år 1990. För svensk del innebär överenskommelsen alltså att vi inte får höja de reglerade prisema på jordbmksprodukter i syfte att höja prisstödet till lantbmkama.
Enligt riksdagens beslut år 1985 om livsmedelspolitiken skall jordbmket 40
ges kompensation för ökade kostnader och inkomstföljsamhet efter 1988/89: JoU21 obundna överläggningar. Mot bakgmnd av beslutet har jordbmksnämnden på regeringens uppdrag och efter överläggningar med Lantbmkamas förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation lämnat förslag till kompensation under regleringsåret 1989/90. Förslaget innebär bl. a. att kompensationen skall ges i form av höjningar av reglerade priser i syfte att höja prisstödet till bönderna. Redan i uppdraget till jordbmksnämnden aviserades att en provisorisk lösning av annan karaktär skulle bli nödvändig om GATT-förhandlingarna skulle leda till en överenskommelse om att frysa prisstödet.
Det är självklart att Sverige skall uppfylla de åtaganden som gjorts inom GATT. Med hänsyn till nyss nämnda omständigheter har jordbmksministem därför efter överläggningar med representanter för såväl jordbmksnäringen som konsumenterna samt efter hörande av jordbmksnämnden utformat ett modifierat förslag som är förenligt med GATT-överenskommelsen. Förslaget har även diskuterats i den parlamentariska arbetsgmpp som arbetar med förslag till en ny livsmedelspolitik. Jordbmksministem har i sitt förslag utgått ifrån det förslag som jordbmksnämnden tidigare lämnat.
Förslaget innebär i korthet att jordbmket ges en kompensation inom ramen för 1985 års livsmedelspolitiska beslut. Denna är av samma storlek som nämnden har föreslagit, men betalas ut på ett sätt som inte verkar produktionsstimulerande och därmed handelssnedvridande. Detsamma gäller för jordbmksnämndens förslag om prisstödet till jordbmket i norra Sverige.
Prisema till lantbmkama hålls oförändrade, men de kompenseras på annat sätt. Finansieringen bör ske med införselavgiftsmedel och budgetmedel. På detta sätt kommer lantbmkama att kompenseras utan att de reglerade priserna höjs. Det är då viktigt att detta även kommer konsumentema till del, dvs. att det utrymme som uppkommer inte tas i anspråk av de efterföljande leden i livsmedelskedjan. Chefen för civildepartementet har för avsikt att senare föreslå regeringen att ge statens pris- och konkurrensverk (SPK) i uppdrag att särskilt följa pris- och marginalutvecklingen i livsmedelskedjans industri- och handelsled. SPK skall om de finner att utvecklingen är anmärkningsvärd anmäla detta till regeringen.
I
regeringens proposition om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m.
(1988/89:47 bil. 2) behandlades de livsmedelspolitiska målen och diskute
rades graden av måluppfyllelse. Vidare analyserades i vad mån det främsta
medlet, nämligen jordbmksprisregleringen, medverkat till att uppfylla
dessa mål. Av genomgången framgick att livsmedelspolitiken har kommit
att kännetecknas av en låg grad av måluppfyllelse och att nuvarande medel
inte bidrar till måluppfyllelsen på ett tillfredsställande sätt. Som avisera
des i propositionen har jordbmksministem efter regeringens bemyndig
ande, mot bakgmnd av detta och den intemationella utvecklingen, tillkal
lat en pariamentarisk arbetsgmpp med uppgift dels att utvärdera 1985 års
livsmedelspolitiska beslut, dels att utforma förslag till en ny livsmedelspo
litik. Gmppens arbete skall vara klart under hösten 1989 och den nya po
litiken bör kunna börja genomföras under år 1990. 41
En första utgångspunkt för arbetsgmppen är ett sänkt gränsskydd. Nå- 1988/89: JoU21 gon ensidig svensk neddragning är dock inte aktuell. En andra utgångspunkt är att de interna regleringarna minskas i omfattning och i vissa fall avskaffas. Den tredje utgångspunkten är att utveckla nya och mer direkta medel för att uppnå framför allt de beredskapsmässiga, regionalpolitiska och miljömässiga målen. Gmppens arbete och dessa utgångspunker ligger väl i linje med GATT-förhandlingamas inriktning, såväl i sak som tidsmässigt. Neddragning av stöd och skydd, i första hand prisstöd, och övergång till mer direkta, icke-handelssnedvridande stöd är käman i det internationella arbete som nu bedrivs. Reformerna underlättas om de genomförs gemensamt. Det är således tillfredsställande av både nationella och intemationella skäl att det svenska reformarbetet har kommit i gång.
Åtgärder for produktionsanpassning Tvåprissystemet för mjölk
Propositionen
Under tiden den 1 juli 1985 — den 30 juni 1989 tillämpas ett tvåprissy-stem för mjölk. Tvåprissystemet har i stort sett uppfyllt syftet att minska mjölköverskottet. Systemet är dock på sikt förenat med betydande nackdelar. Enligt regeringens beslut skall därför tvåprissystemet som villkor för utjämningsbidrag upphöra efter den 30 juni 1989.
Regeringen har uppdragit åt statens jordbmksnämnd att utreda och lämna förslag om övergångsåtgärder inom den ordinarie prisregleringens ram under ett år efter tvåprissystemets avskaffande, i syfte att motverka negativa effekter för de mindre producentema och för mjölkproducenterna i norra Sverige.
Jordbmksnämnden har studerat olika former av omfördelning inom mejeriregleringen som skulle underlätta anpassningen för mjölkproducenterna i norra Sverige och för de små mjölkproducentema. Inom nuvarande regleringssystem föreligger i och för sig tekniska möjligheter att genomföra en omfördelning mellan olika kategorier av mjölkproducenter för att dämpa eller neutralisera eventuella effekter vid borttagandet av tvåprissystemet. Konsekvensema för de nämnda producentema är dock svåra att fömtse. Nämnden har vid sin analys inte funnit det befogat att för närvarande vidta några åtgärder och har därför inte lämnat några förslag.
Mjölkproduktionen är en produktionsgren med relativt lång avskrivningsperiod för investeringama. Lönsamheten inom mjölkproduktionen är för närvarande relativt god. Trots detta är investeringsviljan låg. Risken för kraftiga produktionsökningar under det kommande året är därför liten. Enligt jordbmksnämndens bedömning beräknas produktionsökningen under regleringsåret 1989/90 till ca 90 miljoner kg, motsvarande 2 ä 3 % av produktionen.
Det
är enligt jordbmksministems mening väsentligt att eventuellt nega
tiva effekter för de aktuella producentgmppema begränsas. Mot bakgmnd
av jordbmksnämndens prognos görs bedömningen att effektema för dessa
gmpper torde bli begränsade. Jordbmksministem anser därför att man 42
inte nu bör vidta särskilda åtgärder. Jordbmksnämnden måste dock sär- 1988/89: JoU21 skilt följa utvecklingen för de nämnda gmpperna och ha en hög beredskap att vidta erforderliga åtgärder samt snarast anmäla till regeringen om utvecklingen är sådan att regeringsingripanden är påkallade.
Motionen
I motion Jo43 (c) påpekas att mjölkproduktionen i Norriand minskar trots vidtagna stödåtgärder. När tvåprissystemet tas bort blir följden ett sänkt mjölkpris även i stödområdet, öm förslaget att avskaffa mjölksubventionerna bifalls av riksdagen kan dessutom en kraftig konsumtionsminskning förväntas. Mot angivna bakgmnd yrkar motionärerna att riksdagens beslut våren 1988 om effekterna av tvåprissystemets upphörande fullföljs; dvs. att de negativa effektema för mjölkproducenterna i norra Sverige elimineras.
Utskottets överväganden
Som framgår av propositionen tillämpas under tiden den I juli 1985 -den 30 juni 1989 ett tvåprissystem för mjölk. Riksdagen har under riksmötet 1987/88 godkänt att tvåprissystemet upphör den 1 juli 1989 i enlighet med regeringens förslag i proposition 1987/88:165 (1987/88:JoU25 s. 28 — 29). I detta sammanhang gjorde utskottet vissa uttalanden om beslutets effekter för mindre producenter och producentema inom stödområdet. Vidare föreslog utskottet bl.a. att vissa övergångsåtgärder skulle vidtas för att skydda dessa producenter mot negativa effekter av tvåprissystemets avskaffande. 20 milj. kr. av införselavgiftsmedel från regleringsåret 1987/88 skulle dessutom disponeras inom ramen för det särskilda åtgärdsprogrammet för norra Sverige.
Mot bakgmnd av jordbmksnämndens och jordbmksministems bedömningar kan utskottet godta regeringens ställningstagande att det inte för närvarande behövs särskilda åtgärder med anledning av tvåprissystemets avskaffande. Vid denna bedömning har utskottet bl. a. beaktat att riksdagspartiema inte sluter upp bakom det i kompletteringspropositionen framlagda förslaget om avskaffande av mjölksubventionema (se 1988/89: JoU6y). Som anförs i propositionen är det givetvis väsentligt att eventuella negativa effekter för de aktuella producentgmppema begränsas. Jordbmksnämnden bör särskilt följa utvecklingen för de små mjölkproducentema och mjölkproducenterna i norra Sverige och ha en hög beredskap att vidta erforderliga åtgärder för de nämnda gmpperna samt snarast anmäla till regeringen om utvecklingen är sådan att regeringsingripanden är påkallade. Det bör också redan i detta avsnitt påpekas att utskottet i det följande föreslår en betydande resursförstärkning till gagn för jordbmket i norra Sverige.
Det
anförda innebär att utskottet ansluter sig till regeringens över
väganden om tvåprissystemet för mjölk och att motion Jo43 kan lämnas
utan någon vidare åtgärd från riksdagens sida. 43
Vegetabilier 1988/89: JoU21
Propositionen
Enligt 1985 års livsmedelspolitiska beslut har jordbmksnäringen huvudansvaret för överskottsproduktionen och produktionsanpassningen. Under en övergångsperiod av fem år skall emellertid staten ta ett ekonomiskt delansvar för överskottsarealens kostnader. Statens kostnader uppskattades då till ca 600 milj. kr. under hela femårsperioden. Under de fyra första åren har emellertid statens andel uppgått till ca 1,4 miljarder kr. Under perioden skulle åtgärder vidtas för att minska överskotten och därmed kostnadsbelastningen för samhället och jordbmket.
Våren 1986 tillsattes den s.k. spannmålsgmppen med uppgift att lägga fram förslag till hur kostnaderna för spannmålsöverskottet skulle kunna minskas redan från 1987 års skörd, men även på längre sikt. Gruppen har i olika rapporter lämnat såväl överväganden som mer kortsiktiga och mer långsiktiga förslag. I den senaste rapporten, som presenterades hösten 1987, lämnades förslag till åtgärder för att minska spannmålsöverskottet och stimulera till alternativ markanvändning.
Liksom för 1988 års skörd har regeringen för hr 1989 bemyndigat statens jordbmksnämnd att medge Svensk spannmålshandel, ekonomisk förening att ingå avtal med jordbrukare i vilka jordbmkaren åtar sig att möt ersättning från föreningen minska sin areal spannmål och andra grödor som omfattas av jordbmksprisregleringen samt att hålla bmkningsenhetens hela åkerareal besådd. Dessa avtal skulle i huvudsak överensstämma med spannmålsgmppens förslag.
Under år 1988 slöts totalt 25 885 avtal och omställningsärealen uppgick till drygt 260 000 ha. Spannmålsöverskottet beräknades därigenom minska med ca 700 000 ton, vilket ger en positiv nettoeffekt för spannmålskassan på ca ISO milj. kr. För år 1989 har ca 250 000 ha anmälts. Effekten på spannmålsöverskottet år 1989 beräknas bli av samma storleksordning som år 1988, medan den positiva nettoeffekten för spannmålskassan beräknas till 100—150 milj. kr. Resultatet av omställningsprogrammet är enligt jordbruksministerns uppfattning gott.
Anslutningen till omställningsprogrammet är alltså god i år liksom i fjol. De arealer som mer varaktigt lagts om till annan användning än spannmålsproduktion är emellertid marginella. Av miljöskäl är ett krav för bidrag inom programmet att den anslutna arealen skall vara besådd. Under år 1988 gav dock lantbmksnämnderna dispens från detta krav för närmare hälften av den anslutna arealen.
I och med utgången av regleringsåret 1989/90 löper den femåriga övergångsperioden ut. Under det påföljande året bör en ny livsmedelspolitik börja genomföras.
Mot bakgmnd av vad nu redovisats har jordbmksministem inte för avsikt att föreslå regeringen någon ytterligare förlängning av omställningsprogrammet.
Riksdagen
uttalade våren 1986 att det är angeläget att de medel som
staten under en övergångsperiod ställer till förfogande för att underlätta
produktionsanpassningen utnyttjas för att stödja en inriktning av produk- 44
tionen som så snart som möjligt minskar belastningen på samhällets och 1988/89: JoU2l på lantbmkets ekonomi.
I riksdagens beslut om reglering av priserna på jordbmksprodukter, m.m. våren 1988 (prop. 1987/88:165, JoU2S, rskr. 385) uttalade riksdagen att det är viktigt att medlen utnyttjas på ett sätt som även i vidare mening bidrar till uppfyllandet av de år 1985 fastställda målen för livsmedelspolitiken. Vid valet av åtgärder för att minska belastningen är det viktigt att beakta de regionala, fördelningsmässiga och miljöpåverkande effekterna av de olika åtgärder som prövats eller kan komma i fråga för att främja en ändamålsenlig produktionsstmktur. Enligt riksdagens beslut ankommer det på regeringen att besluta om sådana åtgärder.
Regeringen har för 1988 års skörd fastställt statens delansvar för överskottsarealen till 225 milj. kr. Regeringen har också beslutat hur dessa medel skall disponeras. Totalt högst 145 milj. kr. skall användas till ekonomiskt stöd för dels omläggning till alternativ odling, dels odling av fånggrödor. Vidare skall 50 milj. kr. överföras till Stiftelsen Lantbmksforskning där medlen skall användas för att finansiera försöks- och utvecklingsinsatser för alternativ användning av åkermarken i syfte att minska kostnadema för överskottsarealen. Resterande 30 milj. kr. skall användas för bidrag till jordbmksföretag som vidtar åtgärder som minskar den spannmåls-producerande arealen och samtidigt ökar variationsrikedomen i kulturlandskapet i framför allt slättbygder.
Världsmarknadspriserna fluktuerar väsentligt över tiden. De har ökat avsevärt under det senaste året men ligger fortfarande långt under de svenska spannmålspriserna. Det är i dag inte möjligt att avgöra till vilket pris det svenska spannmålsöverskottet av 1989 års skörd kommer att kunna exporteras. Exportkostnaderna, dvs. skillnaden mellan svenskt pris och världsmarknadspris, är fortfarande höga, men är svåra att fömtsäga även på relativt kort sikt. Med hänsyn till denna osäkerhet om exportkostnaderna anser jordbruksministern det inte vara meningsfullt att i dagsläget fastställa ett belopp för statens delansvar för budgetåret 1989/90.
Regeringen har i 1989 års budgetproposition (prop. 1988/89:100 bil. 11), mot bakgmnd av den osäkerhet som föreligger, föreslagit att den under förslagsanslaget Prisreglerande åtgärder på jordbmkets område upptagna anslagsposten Samhällets delansvar för överskottsarealen tas upp som en förslagsvis post av I 000 kr. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag (JoU 12, rskr. 156).
Med antagande om en exportkostnad på 1 kr. per kg spannmål kan del-ansvarskostnaden för 1989 års skörd beräknas till 200 milj. kr. I beräkningen har då även hänsyn tagits till riksdagens beslut att statens delansvar skall utgöra 40 % av kostnadema för ett exportöverskott vid normalskörd som trappas ned enligt en viss plan under den femårsperiod för vilken staten påtagit sig detta ansvar, från 1 000 miljoner kg det första året till SOO miljoner kg det sista året. Jordbmksutskottet har närmare redogjort för denna avtrappningsplan och dess tidigare tillämpning våren 1988 (1987/88: JoU25). Beloppet bör dock fastställas när de fömtsättningar och omständigheter som nyss nämnts är klariagda.
Liksom tidigare år skall medlen i enlighet med riksdagens beslut utnytt- 45
jas på ett sätt som även i vidare mening bidrar till uppfyllandet av 1985 års 1988/89: JoU21 mål för livsmedelspolitiken. Vid valet av åtgärder för att minska belastningen på samhällets och lantbmkets ekonomi är det därvid enligt riksdagens beslut viktigt att beakta de regionala, fördelningsmässiga och miljöpåverkande effektema av de olika åtgärder som prövats eller kan komma i fråga för att främja en ändamålsenlig produktionsstmktur.
Motionerna
I flera motioner yrkas att omställningsprogrammet förlängs. Dessa är Jo46 av Sven-Erik Lorentzon m. fl. (m), Jo54 av Bengt Kindbom och Gunilla André (c), JoSS av Bengt Rosén m. fl. (fp), JoSS av Karin Starrin och Gunnar Björk (c) och Jo67 av Lars Wemer m. fl. (vpk). Enligt vpk- motionen bör dessutom ersättningsbeloppen höjas (yrkandena 17 och 18). En bättre hantering av 1989 års ansvarsmedel fömtsätts (yrkande 14).
I motion Jo57 av Karl Erik Olsson m. fl. (c) yrkas att staten även i fortsättningen tar ett delansvar för den s. k. överskottsarealen och deltar i omställningsarbetet.
Enligt motion Jo46 yrkande 6 skall vidare statens delansvar för 1989 års skörd vara 40 % av de verkliga kostnadema vid normalskörd. Förslag om medelsanvisning till Svensk spannmålshandel bör framläggas när de verkliga kostnadema är kända (yrkande 7). Liknande synpunkter framförs i fp-motionen JoSS yrkandena I och 2.
Även i motion Jo49 av Kjell Ericson m. fl. (c, m, fp) yrkas ett fortsatt statligt delansvar för överskottsproduktionen.
I motion Jo64 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) yrkas att arealbidrag utgår för att bibehålla det öppna landskapet och att omställningsprogrammet förlängs och utvärderas.
Utskottets överväganden
Utskottet behandlar här bl. a. frågan om statens ansvar för överskottsarealens kostnader och programmet för omställning av spannmålsproduktionen m.m.
Jordbmksnäringen befinner sig för närvarande i en period som präglas av viss osäkerhet angående effekterna av pågående utredningsarbete och de intemationella överenskommelsema på jordbmksområdet. Som anförs i bl. a. centerpartiets kommittmotion JoS7 har näringen tagit ett betydande ansvar för att nedbringa spannmålsöverskottet och de gemensamma kostnaderna för detta.
Riksdagens
livsmedelspolitiska beslut år 1985 innehåller bl.a. bestäm
melser om ansvaret för spannmålsöverskottet under en femårsperiod
varav kommande budgetår utgör det sista. Enligt utskottets uppfattning
innebär 1985 års beslut att statens delansvar för 1989 års skörd skall uppgå
till 40 % av de verkliga kostnaderna vid normalskörd, dvs. utan avtrapp-
ning och med utgångspunkt i ett spannmålsöverskott av 1 miljon ton. Ef
tersom utskottets ställningstagande vilar på ett tidigare fattat riksdagsbe
slut kan det inte anses strida mot det GATT-avtal i april detta år som 46
Sverige medverkat till. Kostnadema för det statliga delansvaret får belasta 1988/89: JoU21 anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbmkets område. Vad gäller det statliga delansvaret på längre sikt, efter utgången av den femåriga övergångsperioden, fömtsätter utskottet att denna fråga kommer att behandlas av den livsmedelspolitiska arbetsgmppen.
Vad utskottet anfört med anledning av motionema Jo46 yrkande 6, Jo49 yrkande 4, JoSS yrkande 1 och Jo57 yrkande 1 om det statliga delansvaret för 1989 års spannmålsskörd bör godkännas av riksdagen.
Utskottet instämmer även till stor del i de synpunkter som anförs i vpk-motionen Jo67 (yrkande 14) om hanteringen av delansvaret för 1988 års spannmålsskörd. Härvidlag hänvisas till de uttalanden som gjorts i utskottets betänkande 1988/89: JoU 12 punkt 12. Vad gäller den slutliga dispositionen av 1988 års ansvarsmedel kan utskottet visserligen konstatera att regeringens beslut i detta avseende tillgodoser många angelägna önskemål om t.ex. främjande av altemativ odling och altemativ produktion, liksom miljöintressena. Enligt utskottets mening är det emellertid angeläget att kommande beslut om dispositionen av ansvarsmedel fattas i nära samråd med näringen och medverkar till en framtida önskvärd minskning av spannmålsöverskottet. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo67 yrkande 14 bör ges regeringen till känna.
Genom detta ställningstagande tillgodoses i stor utsträckning även motionema Jo46 yrkande 7 och JoSS yrkande 2.
I samband med prövningen av regeringens förslag att omställningsprogrammet ej bör förlängas har utskottet tagit del av en skrivelse från stats-ministem och jordbmksministem till Lantbmkamas riksförbund, vari bl. a. bekräftas att regeringen är beredd att pröva olika förslag från LRF:s sida om hur en omställning av åkermark — som tillfälligt tar vid där Omställning 90 slutar — skall kunna fungera för nästa år i avvaktan på att en ny jordbmkspolitik hinner träda i kraft. En utgångspunkt för sådana förslag bör vara att de leder till en mer beständig och miljövänlig omställning än den som blivit resultat av Omställning 90.
Utskottet
anser det värdefullt att regeringen är beredd att överväga en
tidsbegränsad förlängning av omställningsarbetet. Utskottet vill för sin del
framhålla att det finns ett behov av ett fortsatt omställningsarbete i någon
form vari både samhället och näringen medverkar. Det bör ankomma på
regeringen och näringen att i samråd utforma ett system för omställnings
verksamheten. Utskottet fömtser dock att man i detta sammanhang even
tuellt måste ompröva det nuvarande ersättningssystemet, som enligt
gjorda erfarenheter bl. a. möjliggjort omfattande dispenser från kraven på
insådd av s. k. fånggrödor. Som framgår av regeringens skrivelse bör det
fortsatta omställningsarbetet i första hand gälla regleringsåret 1990/91, i
avbidan på beslut om en ny jordbrukspolitik. Tidpunkten för en övergång
till ett annat system bör givetvis anpassas efter de förhållanden som råder
inom jordbmksnäringen med en skördesäsong som i huvudsak infaller ef
ter budgetårsskiftet. Utskottet instämmer således i huvudsak i de yrkanden
som framförts i motionerna Jo46 yrkande 4, JoS4, JoSS yrkande 3, JoSS
yrkande 4, Jo64 yrkande 2 och Jo67 yrkande 17. Detta bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna. 47
Utskottet är dock inte berett att i detta läge tillstyrka yrkande 18 i mo- 1988/89: JoU21 tion Jo67 om att ersättningsbeloppen i omställningsprogrammet bör höjas. Den frågan bör prövas inom ramen för den verksamhet som utskottet förordat ovan.
I motion Jo64 (c) yrkande 1 anförs farhågor för att ändrade fömtsättningar för jordbmksproduktionen utgör ett hot mot det öppna och levande landskapet. Ett arealbidrag bör enligt motionen utgå för att hålla landskapet öppet. Utskottet vill i denna fråga hänvisa till de olika stödformer som införts för bl. a. naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet och till det regeringsbeslut om dispositionen av 1988 års ansvarsmedel som redovisats i det föregående. Enligt sistnämnda beslut har 30 milj. kr. avsatts för bidrag till jordbmksföretag som vidtar åtgärder för att öka variationsrikedomen i kulturlandskapet i slättbygder m. m. Motionen bör i denna del anses tillgodosedd med vad utskottet anfört.
Prisregleringen på jordbruksprodukter under regleringsåret 1989/90, utom vissa speciella frågor angående socker
Propositionen
Jordbmksnämnden har efter överläggningar med Lantbmkamas förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation lämnat förslag om en ettårig prisregleringsperiod för jordbmksprodukter. Nämndens förslag har godtagits av konsumentdelegationen men inte av Lantbrukarnas förhandlingsdelegation. Perioden omfattar tiden den 1 juli 1989 - den 30 juni 1990.
Till gmnd för de överläggningar jordbmksnämnden nu har haft har legat bl.a. uppgifter om pris- och marknadsutveckling, kostnadsutvecklingen inom jordbmket och förädlingsindustrin, jordbrukarnas inkomstförhållanden samt den intemationella utvecklingen.
När det gäller kostnadema inom jordbmket har utvecklingen t. o. m. januari månad 1989 beaktats. För förädlingsindustrin utgår enligt förslaget kompensation genom att kostnadsutvecklingen under perioden september-— december 1988 beaktats. Dessutom haren slutavstämning gjorts för regleringsåren 1987/88 och 1988/89. Som utgångspunkt för diskussionerna om inkomstkompensation har legat bl. a. inkomstjämförelser med andra gmpper. Vidare har beaktats produktivitetsutvecklingen inom jordbmket och höjda egenavgifter den 1 januari 19S9. En närmare redogörelse för de faktorer som har beaktats finns i jordbmksnämndens förslag (bilaga 2 till propositionen).
Jordbmksministem
biträder jordbmksnämndens förslag vad avser kom
pensationsbeloppens storlek. Med hänsyn till GATT-överenskommelsen
som tidigare redovisats föreslår jordbmksministem emellertid en annan
finansiering än jordbruksnämnden och även en annan form för kompensa
tionen. På samtliga punkter där nämndens förslag frångås är syftet att jord
bmksministems förslag skall vara förenligt med GATT-överens
kommelsen. På dessa punkter har överläggningar ägt mm med represen- 48
tanter för jordbmksnäringen och konsumenterna samt jordbmksnämden 1988/89: JoU21 hörts.
Jordbmksnämnden föreslår att ett kompensationsbelopp på 720 milj. kr. tillförs jordbmket genom prishöjningar den 1 juli 1989. Även jordbmksministem föreslår att jordbmket tillförs 720 milj. kr. men att kompensationen finansieras med införselavgifter utanför den s. k. fördelningsplanen. Kompensationen bör ges på annat sätt än genom prishöjningar. Det angivna beloppet på 720 milj. kr. fördelas på följande sätt: 24,7 milj. kr. avsätts till låginkomstsatsning, 8,8 milj. kr. används till finansiering av djurens hälso- och sjukvård samt 10 milj. kr. används för att bibehålla pristillägget för får- och lammkött på nuvarande nivå.
Vidare har nämnden föreslagit att 56,5 milj. kr. av kompensationsbeloppet tillförs skördeskadefonden. Ytterligare 3,5 milj. kr. skall enligt nämndens förslag tillföras fonden från fonderade försäljningsavgifter för socker. Dessa överföringar är i enlighet med gällande riksdagsbeslut om skördeskadeskyddet (prop. 1987/88:74, JoU 16, rskr. 130). Enligt beslutet skall tills vidare åriigen föras 60 milj. kr. till skördeskadefonden. Som tidigare nämnts gäller för överenskommelsen för åren 1989 och 1990 att hänsyn får tas till ländernas befintliga lagstiftning. Eftersom gmnden för de av jordbmksnämnden föreslagna överföringama till skördeskadefonden är det nämnda riksdagsbeslutet strider de inte mot GATT-överenskommelsen. Jordbmksministem tillstyrker därför nämndens förslag.
Av den totala kompensationen på 720 milj. kr. används således till dessa åtgärder totalt 100 milj. kr.
Av det totala kompensationsbeloppet på 720 milj. kr. återstår efter de nämnda ändamålen 620 milj. kr. att fördela.
Jordbmksnämnden föreslår att denna kompensation ges genom prishöjningar på olika produkter. Med hänsyn till GATT-överenskommelsen är jordbmksministem inte beredd att tillstyrka jordbmksnämndens förslag. Jordbmksministem anser emellertid att kompensationen skall tillfalla de enskilda lantbmkama, men betalas ut på ett sätt som inte verkar produktionsstimulerande och som därmed är förenligt med GATT.
Enligt jordbmksministem bör kompensationen baseras på antal djur av olika slag resp. antal hektar av berörda prisreglerade grödor. En utgångspunkt bör vara den profil på fördelningen mellan olika produktionsgrenar som jordbmksnämndens förslag har. Ett gmndläggande krav är att kompensationssättet inte skall vara produktionsstimulerande. Kompensationen bör därför gmndas på en historisk bas. Utgångspunkten bör härvid vara att uppgifter från år 1988 bör användas. Emellertid bör en utgångspunkt vara att kompensationen skall tillfalla de aktiva bmkama eller äg-ama. Det innebär alltså att nystartade skall ha del av kompensationen, medan de som slutat inte skall kompenseras.
Jordbruksnämnden bör få i uppdrag att närmare utforma konstmktionen. Nämnden har redan nu påbörjat en analys av förslaget till principiell lösning, ur såväl teknisk som administrativ synvinkel.
Jordbmksministem
vill särskilt understryka att den form av kompensa
tion som har skisserats och som förordas för regleringsåret 1989/90 endast
är en provisorisk och tillfällig lösning för detta år. Den kommer att inne- 49
4 Riksdagen 1988/89. lö saml. Nr 21
bära viss ökad administration och delvis en annan fördelning än det nuva- 1988/89: JoU21 rande prisstödet. Det är trots detta nödvändigt att under detta år använda denna typ av provisorisk lösning.
Förslaget skall ses som en möjlighet att överbrygga det år som återstår innan en ny livsmedelspolitik kan börja genomföras. Förslaget föregriper alltså inte det långsiktiga reformarbetet och är inte prejudicerande för detta arbete.
Jordbmksnämnden föreslår vidare att ytterligare 450 milj. kr. skall tillföras jordbmket fr. o. m. den 1 januari 1990. Nämnden har emellertid inte nu lämnat förslag om hur detta belopp skall fördelas. Även jordbmksministem föreslår ett kompensationsbelopp på 450 milj. kr. Även detta belopp bör i huvudsak betalas ut direkt till de enskilda lantbmkama enligt de principer som nyss har angetts.
Jordbmksministem avser att senare föreslå att regeringen uppdrar åt jordbmksnämnden att, efter överläggningar med Lantbmkamas förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation, avge förslag om fördelningen av kompensationsbeloppen samt om den närmare utformningen av kompensationsformen.
Vidare föreslås att kompensationen till jordbmket under regleringsåret 1989/90 om totalt 1 170 milj. kr. finansieras med tillgängliga införselavgiftsmedel utanför den s.k. fördelningsplanen och eventuellt resterande belopp med budgetmedel. I den mån införselavgiftsmedel inte skulle räcka för att täcka kostnaderna bör således anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbmkets område belastas med de överstigande kostnadema.
Med jordbmksnämndens förslag, dvs. med en finansiering med höjda priser, skulle kompensationen ske successivt under året fr. o. m. prishöjningstillfället. Med en engångsutbetalning bör alltså kompensationsbeloppet utbetalas mitt i det aktuella året. Detta bör vara en utgångspunkt. Ett belopp på 620 milj. kr. bör således utbetalas den 31 december 1989 och ytterligare 450 milj. kr. den 30 juni 1990. Om det visar sig ha betydande fördelar, ur exempelvis administrativ eller praktisk synvinkel, bör jordbmksnämnden ha möjlighet att göra de anpassningar som kan behövas. Utgångspunkten för nämndens överväganden och förslag bör emellertid vara den nyss nämnda. Nämnden bör givetvis även vid den närmare utformningen av kompensationssystemet i övrigt sträva efter att det blir så flexibelt och administrativt enkelt som möjligt.
Under innevarande regleringsår utgår 400 milj. kr. av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen som ersättning för prishöjningar, varav 80 milj. kr. är engångsbelopp. Den 1 juli 1989 bör således de reglerade priserna höjas med 320 milj. kr. Dessa höjningar av de reglerade prisema kommer inte att leda till ett högre prisstöd till lantbmkama. Prishöjningarna är endast ett annat sätt — än med utomramsmedel — att finansiera ett oförändrat prisstöd, dvs. de är en ändrad finansiering av befintligt prisstöd. Denna nivå på prisstödet, liksom den tillfälliga subventioneringen med utomramsmedel, beslutades av riksdagen redan våren 1988. Dessa prishöjningar strider således inte mot våra utfästelser inom ramen för GATT.
Det ankommer på regeringen att besluta hur dessa prishöjningar skall 50
fördelas. Förslag härom bör lämnas av jordbmksnämnden, efter överlägg- 1988/89: JoU21 ningar med Lantbmkamas förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation.
Motionerna
Några motioner tar upp de i propositionen föreslagna principerna för kompensation till jordbmket. I motion Jo4S av Hans Dau (m) anförs att ett stöd per ko skapar flera negativa effekter. Ett bättre system vore att relatera kompensationen till en viss genomsnittsavkastning med ett fast krontalsbelopp för varje "genomsnittsko". Metoden är även tillämplig för fördelningen av Norrlandsstödet.
I kommittmotionen Jo46 (m) anförs att regeringen i kommande förhandlingar inom GATT bör arbeta för lösningar som inte innebär direktstöd till jordbmkarna. I övrigt accepteras i huvudsak regeringens förslag i det korta perspektivet. En förnyad genomgång krävs dock under hösten 1989 för att beräkna kompensationsbeloppet per den 1 januari 1990. Beräkningarna bör följa principerna i jordbmksnämndens förslag. Vidare anser motionärema att marknaden ges ett större utrymme om man i stället för ett kompensationsbelopp per djur och hektar minskar de interna avgiftema (slaktdjursavgifter, avgifter på handelsgödsel m. m.). Eftersom detta system inte innebär att producentpriserna ökar och gränsskyddet blir oförändrat strider det inte mot GATT-överenskommelsen. Med tanke på det administrativa merarbetet bör kompensationsbeloppet utbetalas vid ett tillfälle, i slutet av år 1989. Något bemyndigande för regeringen att besluta om pris- och avgiftsförändringar bör inte lämnas. Regeringen bör härvidlag återkomma till riksdagen (yrkandena 1 -3, 5 och 8).
I motion Jo48 av Stina Gustavsson och Kersti Johansson (c) yrkas ett riksdagsuttalande att förslaget om kompensation är ett provisorium. Vidare hemställs om åtgärder för att bibehålla mjölkproduktion m. m. i skogs-och mellanbygdema i södra Sverige och att samma krav ställs på importerade livsmedel som på svenskproducerade.
Enligt centerpartiets kommittmotion Jo57 bör jordbruksnämnden genomföra sitt uppdrag rörande formerna för utbetalningen i samförstånd med näringen. Vissa ytterligare frågor med anledning av den föreslagna kompensationen bör lösas. Det gäller bl.a. nystartade lantbmkares kostnadsersättning. Höga initialkostnader innebär en svår ekonomisk situation för flertalet nystartade företag. Dessa måste tillförsäkras en ersättning som är likvärdig med övriga aktiva bmkares. Enligt motionen talar vidare vissa skäl för att kompensationen utbetalas vid ett tillfälle. 1 vart fall bör tilläggskompensation ske för inflationsutvecklingen (yrkandena 3 och 4).
I
vpk-motionen Jo67 yrkas avslag på regeringens förslag om kompensa
tion efter produktionsenhet. Enligt motionen är det förödande för när
ingen att kastas mellan olika kortsiktiga samhällsåtgärder. I stället bör riks
dagen besluta i enlighet med jordbmksnämndens urspmngliga förslag. Det
förestagna provisoriet är inte mera förenligt med GATT-överens
kommelsen än en traditionell prisreglering och är dessutom svårare att
överblicka just på grund av dess karaktär av provisorium. Det bidrar dess- 51
utom till att ytterligare öka osäkerheten om det svenska jordbmkets fram- 1988/89: JoU21 tid. Den livsmedelspolitiska arbetsgmppens oklara status bidrar ytterligare till förvirringen i den jordbmkspolitiska debatten. Gmppens status måste därför klarläggas. Under hösten 1989 bör regeringen för riksdagen redovisa andra länders åtgärder med anledning av GATT-överenskommelsen. Under mbriken Ett kvalitativt gränsskydd anförs att det är särskilt viktigt i en tid av ökande intemationell handel att det ställs samma krav på importerade livsmedel som på inhemskt producerade. Särskilt viktigt är det kvalitativa gränsskyddet (yrkandena 1—5).
I yrkande 6 föreslås — i andra hand — att kompensationsbeloppen enligt regeringens förslag utbetalas den 1 juli 1989 resp. den 1 januari 1990.
I tre motioner understryks fårskötselns betydelse från olika synpunkter, nämligen i JoS 1 (c), Jo59 (c) och Jo61 (s). Motionärerna understryker bl. a. fårskötselns värde för glesbygden, för naturvården och med hänsyn till den etiskt helt godtagbara köttproduktion som näringen representerar. I den sistnämnda motionen yrkas dessutom att svenskt lammkött skall vara tydligt svenskmärkt.
Enligt motion Jo64 (c) yrkande 4 är den 1 juli 1988 en olämplig tidpunkt för Kalmar län i fråga om beräkningen av kompensation per ko. I länet förekommer nämligen en intensiv höstkalvning. Den föreslagna metoden måste vidare betraktas som ett provisorium.
Utskottets överväganden
Motionerna i detta avsnitt tar bl. a. upp frågor om indexuppräkning av kompensationsbeloppet, om antalet utbetalningar samt tidpunkten för utbetalning av kompensationen. När det gäller storleken av de föreslagna beloppen råder i stort sett inga delade meningar.
Utskottet konstaterar inledningsvis att det i den rådande situationen är mest ändamålsenligt att riksdagen i detta avseende godtar regeringens tolkning av GATT-överenskommelsen och att jordbmksnämnden får i uppdrag att efter nära samråd med näringen och företrädare för konsumenterna närmare utforma en konstmktion för att kompensera lantbmket på gmndval av de huvudprinciper som anges i propositionen. De synpunkter som framförs i motionerna Jo45 (kompensation efter genomsnittlig avkastning) och Jo46 yrkande 1 (lösningar som ej innebär direktstöd till jordbmkama) synes vara av den beskaffenheten att de kan prövas inom ramen för jordbmksnämndens uppdrag. Utskottet föreslår således att dessa yrkanden lämnas utan vidare åtgärd.
Med samma motivering avstyrker utskottet motionerna JoSl, JoS9 yrkande I och och Jo61 yrkande 2 om större hänsyn till fårskötseln.
Yrkandet i centerpartiets kommittmotion Jo57 om fördelning av beloppet i samråd med näringen m. m. (yrkande 3) får anses tillgodosett genom vad utskottet nyss anfört.
Det
ovan anförda innebär att utskottet avstyrker yrkandena 1 och 2 i
vpk:s motion Jo67 om att kompensationen bör utgå i enlighet med jord
bmksnämndens förslag till jordbmksprisreglering under perioden 1 juli
1989 - 30 juni 1990 (bilaga 2 till propositionen). 52
Utskottet avstyrker vidare yrkande 3 i motion Jo46 (m) om minskning 1988/89: JoU21 av vissa avgifter som altemativ till ett system med kompensation per produktionsenhet, med erinran att det ingår i den livsmedelspolitiska arbetsgmppens uppgifter att pröva de interna avgiftema m. m. Utskottet tillstyrker dessutom regeringens förslag att det skall ankomma på regeringen att besluta om de pris- och avgiftsändringar samt övriga åtgärder som kan bli aktuella med anledning av förslaget. Med det anförda avstyrks även motion Jo46 yrkande 8.
Yrkandet i c-motionen Jo48 (yrkande I) att förslaget bör betraktas som ett provisorium är tillgodosett genom uttalandet i propositionen att regeringsförslaget i denna del är en provisorisk och tillfällig lösning för regleringsåret 1989/90. Motionen avstyrks i denna del. Beträffande yrkande 2 i motionen hänvisar utskottet till vad som anförts i det föregående om vissa regionala frågor.
I motionema Jo46 yrkande 2 och Jo57 yrkande 4 berörs frågan om inflationsuppräkning av beloppet 450 milj. kr. I anslutning till dessa yrkanden vill utskottet för sin del framhålla att den omständigheten att riksdagen godkänner det av regeringen föreslagna kompensationsbeloppet och utbetalningsättet inte får utgöra något hinder mot att man på sedvanligt sätt tar upp överläggningar om kompensation för inflationsutvecklingen. Med detta uttalande av utskottet bör de aktuella motionsyrkandena kunna anses i huvudsak tillgodosedda.
Mot bakgmnd av vad utskottet anfört om möjligheten att ta upp överläggningar om kompensation för inflationsutvecklingen torde yrkandena om tidigarelagd utbetalning eller utbetalning vid endast ett tillfälle i stor utsträckning ha förlorat sin aktualitet. Utskottet avstyrker därför motionema Jo46 yrkande 5 och Jo67 yrkande 6.
Motion Jo64 (c) yrkande 4 om tidpunkten för kostnadskompensation med beaktande av förhållandena i Kalmar län m. m. bör ej heller bifallas av riksdagen.
Utskottet instämmer till stor del i de tankegångar som framförs i vpk-motionen Jo67 om behovet av en fortsatt noggrann analys med utgångspunkt bl.a. i andra länders agerande med anledning av GATT-överenskommelsen. Regeringen bör därför vid lämplig tidpunkt och i lämpligt sammanhang lämna en redogörelse för riksdagen i dessa frågor. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo67 yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet är däremot inte berett att tillstyrka vpk-motionens yrkande om att klargöra den livsmedelspolitiska arbetsgmppens status (yrkande 4). Detta bör i första hand vara en fråga för regeringen eller för arbetsgmppen att bedöma.
Vad slutligen beträffar de framförda motionskraven om skärpt kontroll av importerade livsmedel vill utskottet erinra om att dessa frågor utförligt behandlats i utskottets betänkande 1988/89: JoU 14 om livsmedelskontrollen, som debatterats i riksdagen den 18 maj. Utskottet har inte funnit anledning att ompröva sitt ställningstagande i angivna ämne och avstyrker därför motionema Jo48 yrkande 3 och Jo67 yrkande 5.
53
Med samma hänvisning avstyrker utskottet motion Jo61 yrkande 1 om 1988/89: JoU21 obligatorisk svenskmärkning av svenskproducerat lammkött.
Socker
Propositionen
Kostnadskompensationen till Sockerbolaget AB skall enligt förslaget uppgå till 64,5 milj. kr. under regleringsåret 1989/90. Beloppet skall finansieras med tillgängliga medel ur sockerregleringsfonden. Resterande del av beloppet skall tas av fonderade försäljningsavgifter.
Det skall ankomma på regeringen att fatta de beslut om prisregleringen som kan komma att krävas under perioden.
I kostnadskompensationen har bl. a. merkostnadema vid sockerbmken på Öland och Gotland beaktats. Den kompensation som tillerkänns Sockerbolaget för dessa merkostnader för regleringsåret 1989/90 beräknas till 25,8 milj. kr. vid normal produktionsvolym.
Det reglerade priset på strösocker bör vara oförändrat 459,65 kr. per 100 kg.
Sockerpriset bör liksom hittills justeras när oljepriset ändras med ± 160 kr./m. Prisregleringspriset får emellertid inte överstiga det pris som har gällt under innevarande regleringsår. Om ändrade oljepriser skulle komma att innebära ett behov av höjning till en nivå överstigande denna får Sockerbolaget kompenseras ur sockerregleringsfonden för det inkomstbortfall som den uteblivna prishöjningen innebär.
Ersättningen för raffinering och lagring av importerat råsocker bör höjas för inträffade kostnadsökningar med 4,5 % till 89,43 kr. per 100 kg.
Om väsentligt ändrade fömtsättningar inträffar under regleringsperioden bör det ankomma på jordbmksnämnden att efter överläggningar med delegationema lägga fram förslag till de åtgärder som under perioden kan anses påkallade. Det bör därefter ankomma på regeringen att fatta de beslut som kan behövas.
Vidare föreslås att sockerbetsarealen för 1989 års odling skall uppgå till 50 160 ha. Vid fastställandet av betarealen har hänsyn bl. a. tagits till att ett importutrymme på 10—15 % på sikt skall uppnås. Arealminskningen skall inte beröra odlingen under de båda ö-bmken. I övrigt fömtsätter jordbmksministem liksom nämnden att kontraktsvillkoren utformas så att det finns fömtsättningar för att sockerbetsodlingens geografiska utbredning i huvudsak består under året. Bmksstmkturen kan däremot komma att ändras. Strukturfrågan är för närvarande föremål för överläggningar mellan Sockerbolaget och de anställda vid sockerbmken.
Arealbidraget
bör vara oförändrat 200 kr. per ha till de odlare i Småland
och Blekinge som levererar betor till bmket i Mörbylånga, 400 kr. per ha
till odlama på Öland och 500 kr. per ha till odlarna på Gotland. Det bidrag
till skördeskadeskyddet som skall betalas över konsumentpriserna skall
under regleringsåret 1989/90 för sockrets del betalas av fonderade försälj
ningsavgifter. Från sockerregleringsfonden skall betalas kostnader för
arealbidrag till odlarna, viss kostnadskompensation till Sockerbolaget AB 54
inkl. ersättning för merkostnadema vid bmken på Öland och Gotland, 1988/89: JoU21 fraktbidrag till de fyra nordligaste länen och Kopparbergs län, kollektiva åtgärder inom biodlingen, kostnader för prisutjämning på socker samt vissa administrationskostnader.
Motionerna
Ett flertal motioner innehåller yrkanden om en högre självförsörjningsgrad i sockerproduktionen än vad regeringen förordat. Dessa är Jo210 (c) yrkande 1, Jo233 (m), Jo227 (c) yrkande 1, Jo250 (m), Jo46 (m) yrkande 9, JoS7 (c) yrkande 5, Jo64 (c) yrkande 3, Jo66 (m) yrkande 1 och Jo67 (vpk) yrkande 19. Sistnämnda motion innehåller även synpunkter på betodling-ens utvecklingsmöjligheter som altemativ råvara och behovet av ett kvalitativt gränsskydd.
I motionema Jo20S (s), Jo210 (c) yrkandena 2 och 3, Jo209 (c) och Jo228 (fp) understryks från olika synpunkter betodlingens betydelse i anslutning till ö-bmken (Öland, Gofland, Kalmar län). I motion Jo227 (c) yrkande 2 krävs att samhällseffektema av nedläggningar av sockerbmken analyseras. Liknande synpunkter framförs i motion Jo63 (s).
1 motion Jo66 (m) yrkande 2 föreslås en återgång till tidigare system för prisöverläggningar med separata överläggningar rörande sockemäringen.
Utskottets överväganden
Utskottet ansluter sig till en början till regeringens bedömning att ett importutrymme för socker på 10 — 15 % på sikt bör uppnås. Detta ställningstagande överensstämmer för övrigt med tidigare riksdagsbeslut i frågan. Enligt utskottets mening måste denna målsättning — om man över huvud taget önskar upprätthålla ett handelspolitiskt utbyte på detta område — anses som rimlig och realistisk. Utskottet avstyrker således de motioner som i huvudsak går ut på att självförsörjningsgraden skall uppgå till 95 %, dvs. motionema Jo210 yrkande 1, Jo233, Jo227 yrkande 1, Jo250 delvis, Jo46 yrkande 9, Jo57 yrkande 5 delvis, Jo64 yrkande 3, Jo66 yrkande 1 och Jo67 yrkande 19 delvis.
De motioner som särskilt berör sockerbetsodlingen under ö-bmken får anses delvis tillgodosedda genom jordbmksministems uttalande att arealminskningen inte skall beröra odlingen under de båda ö-bmken. Vidare föreslås i propositionen att arealbidrag utgår med oförändrade belopp till odlare i Småland och Blekinge som levererar betor till bmket i Mörbylånga (200 kr./ha), till odlama på Öland (400 kr./ha) och till odlarna på Gofland (500 kr./ha). Utskottet avstyrker därför motionema Jo20S, Jo209, Jo210 yrkandena 2 och 3, Jo228 och Jo2S0 i återstående del.
I övrigt innebär uttalandena i propositionen att det bör finnas fömtsättningar för att sockerbetsodlingens geografiska stmktur i huvudsak består under året. Bmksstmkturen kan däremot komma att ändras.
Utskottet
vill i detta sammanhang framhålla att det finns ett nära sam
band mellan sockerbmkens placering och odlingens stmktur. Under fömt
sättning att sockerbetsodlingens omfattning i stort sett skall vara oföränd
rad innebär behovet av lämplig åkerjord och kraven på en god växtföljd en 55
kraftig begränsning i möjligheten att koncentrera odlingen till ett mindre 1988/89: JoU21 geografiskt område. Då det gäller utnyttjandet av betodlingens biprodukter som djurfoder är en spridning av odlingen en fördel. Lokalisering av bet-odling till områden med omfattande djurproduktion och riklig tillgång på stallgödsel är även en fördel från miljösynpunkt, då sockerbetsodlingen har stort växtnäringsbehov och lång växtperiod. Skördens volym gör att alltför långa avstånd mellan odling och bmk bör undvikas.
Den framtida bmksstmkturen har tidigare utretts bl. a. av jordbmksnämnden men då i huvudsak endast från företagsekonomisk synpunkt. Utskottet anser att en förändring av bmksstmkturen och nedläggningar av vissa bmk bör föregås av en mera allsidig utredning som även tar hänsyn till effekter på odlingsstmktur, transporter, miljö och sysselsättning. Vad utskottet anfört med anledning av motionema Jo227 yrkande 2, Jo63, JoS7 yrkande 5 i återstående del och Jo67 yrkande 19 i återstående del bör ges regeringen till känna. Härvid fömtsätter utskottet även att synpunkterna i motion JoS7 om odlingens miljöfördelar och i Jo67 om behovet av utveckling av nya råvaror beaktas.
I övrigt tillstyrker utskottet regeringens förslag i avsnitt 2.3.2. Socker. Utskottet avstyrker motion Jo66 yrkande 2 om en återgång till tidigare gällande system för överläggningar om sockerpriser m. m.
Låginkomstsatsning m. m.
Propositionen
Under anslagsposten Låginkomstsatsning m. m. inom jordbmket disponerar jordbmksnämnden 435 milj. kr. för budgetåret 1988/89. Dessutom disponerar nämnden ytterligare 50 milj. kr. av införselavgiftsmedel inom den s. k. fördelningsplanen och 40 milj. kr. av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen för samma ändamål. Totalt disponeras således 525 milj. kr. Regeringen har i budgetpropositionen år 1989 under anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbmkets område tagit upp oförändrat 435 milj. kr. under denna anslagspost för budgetåret 1989/90.
Dessutom föreslår nämnden att 24,7 milj. kr. av de införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen som jordbmket tilldelas som ersättning för prishöjningar avsätts för låginkomstsatsning.
Jordbmksnämnden föreslår att 85 milj. kr. anvisas för leveranstillägg för mjölk, 240 milj. kr. för avbytarverksamhet, 29 milj. kr. för företagshälsovård, 9,7 milj. kr. för socialförsäkringsskydd och 96 milj. kr. för produk-tionsanpassningsåtgärder. Jordbmksministem avser att senare föreslå regeringen att besluta enligt nämndens förslag.
Ränte- och etableringsstöd
Frågan
om humvida räntestödslånen skall skrivas av helt och lånen skall
krävas in vid företagsavveckling bör enligt jordbmksnämnden behandlas
först inför regleringsåret 1990/91. Etableringsstödet finansieras av regle
ringsmedel inom den ram som tilldelats jordbmket. För regleringsåret
1989/90 bedöms utbetalningarna bli ca 15 milj. kr. vid oförändrat ränte
läge. 56
Det ankommer på regeringen att besluta i dessa frågor. Jordbmksministem har för avsikt att föreslå regeringen att jordbmksnämndens förslag godkänns.
1988/89:JoU21
Motionerna
Två fristående motioner innehåller synpunkter rörande avbytarverksam-heten. Enligt motion Jo282 (c) bör satsningarna öka på avbytartjänsten. Detta skulle få positiva effekter både för lantbmkarkåren och för landsbygden. I motion Jo284 (s) föreslås en kartläggning av avbytarsystemet med hänsyn till mjölkproducenternas sociala situation.
LItskottets överväganden
Enligt utskottets mening bör behovet av en ökad satsning på avbytarverk-samheten i första hand prövas inom ramen för jordbmksprisöverläggning-ama. Som framgår av propositionen kommer 240 milj. kr. att anvisas för detta ändamål, vilket är en ökning med 30 milj. kr. jämfört med innevarande regleringsår. Detta bör vara ägnat att i viss mån tillgodose motion Jo282. I anslutning till motion Jo284 har utskottet erfarit att frågor rörande avbytartjänsten behandlas av en arbetsgmpp inom arbetsmarknadsstyrelsen.
Det anförda innebär att motionerna Jo282 och Jo284 inte påkallar någon särskild åtgärd från riksdagens sida.
Infbrselavgiftsmedel m. m.
Propositionen
Regeringen föreslår att inflytande införselavgiftsmedel för regleringsåret 1989/90 skall disponeras i enlighet med redovisningen i nedanstående tabell.
Införselavgiftsmedel inom fördelningsplanen som anvisas för upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete skall i fortsättningen åriigen överföras till Stiftelsen Lantbmksforskning.
Ttfbeii 2.4.1 Huvudsaklig medelsdisposition av inforselavgiftsmedel m.m. regleringsåren 1987/88, 1988/89 och 1989/90
|
1987/88 |
1988/89 |
1989/90 |
|
1000-tal kr. |
1000-tal kr. |
1 000-tal kr. |
|
|
prel. |
prognos |
Inkomster |
|
|
|
Från föregående |
|
|
|
regleringsår kvarstående |
|
|
|
införselavgifter |
|
|
|
- inomramsmedel |
36666 |
2491 |
82I8I |
— utomramsmedel |
- |
- |
60000 |
Under resp. regleringsår |
|
|
|
influtna införselavgifter |
|
|
|
- exkl. fodermedel |
1 139216 |
1080500 |
823 500 |
- fodermedel |
380483 |
260000 |
250000 |
1342991 |
1215681 |
Summa |
1556365
57
1987/88 1988/89 1989/90
1 000-tal kr. 1000-tal kr.
1000-tal kr.
prel. prognos
1988/89: JoU21
Utgifter
a) Av medel inom
fördelningsplanen
Svensk spannmålshandel
Sveriges
potatisintressenter
Sveriges
oljeväxtintressenter
Svensk kötthandel
Föreningen för
mejeriprodukter
Svensk ägghandel
Regleringskassan för
fågel kött
Regionalt kostnadsbidrag,
norra Sverige
- mjölk
- kött -ägg
Bidrag till fraktkostnader
för mjölk och grädde
Upplysningsverksamhet och
utvecklingsarbete
Stiftelsen
Lantbruksforskning
Djurhälsovård,
kontrollverksamhet m. m.
Stöd till odling av
konservärter och andra
köksväxter
Stöd till odling av bruna
bönor
Stöd till odling av
vallväxtfrö
Fonden för kollektiva
åtgärder inom biodlingen
Sveriges exportråd
Sveriges potatisodlares
riksförbund
Bidrag till
ersättningsfoder, norra
Sverige
Bidrag till potatisodling,
norra Sverige
Exportkontroll av kött
Sociala satsningar
Skolmåltider
Projekt
landsbygdsutveckling
Tillfälligt överfört till
skördeskadeskyddet
Genetikcentrum
Modelljordbruk
Energiskogsodling
Reserv till
jordbruksnämndens
förfogande
Summa
160000 |
13900 |
30000 |
27 500 |
0 39000 |
0 4000 |
104 500 52000 |
117800 52 500 |
8000 |
6000
45 500 5000 1700 |
50000 5000 2 500 |
295 |
500 |
15000 |
0 |
5000 |
25000 |
33800 |
35200 |
10000 |
10000 |
4 500 |
2000 |
8000 |
10000 |
500 3000 |
500 4000 |
2 780 |
2 780
61283 |
20000 |
|
|
4500 |
2 100 50000 2 500 |
|
|
- |
800 |
|
|
79 500 10000 |
- |
|
|
|
200 730 |
||
2491 |
82181 |
||
684349 |
529691 |
||
659381
Härefter kvarstående införselavgiftsmedel
872016
813300
556 300
58
|
1987/88 |
1988/89 |
1989/90 |
1988/89: JoU21 |
|
1 000-tal kr. |
1000-tal kr. prel. |
1000-tal kr. prognos |
|
b) Av medel utanför |
|
|
|
|
fördelningsplanen |
|
|
|
|
Utbyteshandel nötkött. |
|
|
|
|
öststaterna |
105076 |
110000 |
90000 |
|
Utbyteshandel kött och |
|
|
|
|
fläsk |
50000 |
50000 |
50000 |
|
Pristillägg får- och |
|
|
|
|
lammkött |
15 573 |
27000 |
17000 |
|
Svensk matpotatiskontroll |
6204 |
6342 |
6372 |
|
Bidrag fill Stiftelsen för |
|
|
|
|
ackordhästorganisationens |
|
|
|
|
bevarande |
250 |
250 |
250 |
|
Minskning av mekaniska |
|
|
|
|
skador pä matpotatis |
500 |
0 |
0 |
|
Stöd till |
|
|
|
|
maltproduktionen |
1000 |
1000 |
1000 |
|
Sveriges exportråd |
4000 |
4000 |
4000 |
|
Djurens hälso- och |
|
|
|
|
sjukvård |
17000 |
20677 |
25 756 |
|
Lantbruksstatistik |
26000 |
37708 |
34587 |
|
Konsumentdelegationens |
|
|
|
|
sekretariat |
_ |
400 |
450 |
|
Kostvaneundersökningar |
1250 |
0 |
0 |
|
Alternativ odling |
1000 |
0 |
0 |
|
Skördeskadefonden |
18671 |
60000' |
0 |
|
Utredningar SPK |
- |
400 |
— |
|
Skolmåltider |
_ |
_ |
2 300 |
|
Åtgärdsprogram för norra |
|
|
|
|
Sverige |
- |
- |
45000 |
|
Ersättning för uteblivna |
|
|
|
|
prishöjningar under |
|
|
|
|
1988/89 |
300000 |
90000 |
— |
|
1989/90 |
- |
- |
1012496 |
|
Summa |
546524 |
407777 |
1289211 |
|
Summa utgifter |
1230873 |
937468 |
1948592 |
|
Årets resultat (prognos) |
+ 325492 |
+ 405 523 |
-732911 |
|
Ingående balans till |
|
|
|
|
regeringens förfogande |
131896 |
327 388 |
732911 |
|
Av regeringen beslutad |
|
|
|
|
disposition av överskott |
130000 |
|
|
|
Balanserat överskott |
+ 327388 |
+ 732911 |
+ 0 |
|
' Tillförs fördelningsplanen för regleringsåret 1989/90.
Fördelningsplanen för regleringsåret 1988/89 utgör 267,2 milj. kr. samt inflytande avgifter för fodermedelsimporten enligt riksdagens beslut våren 1988 (prop. 1987/88:165, JoU25, rskr. 385). Med hänsyn till att inflytande avgifter för fodermedelsimporten för närvarande kan beräknas till 260 milj. kr. beräknar jordbruksministern därmed fördelningsplanen till 527,2 milj. kr. Därtill kommer kvarstående medel från regleringsåret 1987/88 på 2,5 milj. kr. De disponibla cinkomsterna av införselavgifter beräknas till totalt 1 343 milj. kr., vilket innebär att 813,3 milj. kr. beräknas återstå sedan medel avsatts till fördelningsplanen. Jordbmksministem har inget att erinra mot det preliminära förslag till fördelningsplan som lämnats av jordbmksnämnden. Definitiv fördelningsplan för regleringsåret 1988/89
59
kan fastställas först efter utgången av regleringsåret då de verkliga inkoms- 1988/89: JoU21 tema av införselavgiftema för fodermedel är kända.
Regeringen beslutade i juli 1988, i enlighet med jordbmksnämndens förslag, att införselavgiftsmedel inom fördelningsplanen som för reglerings-året 1988/89 anvisats för upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete skulle överföras till Stiftelsen Lantbmksforskning.
Införselavgiftsmedel inom fördelningsplanen som i fortsättningen anvisas för upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete bör årligen överföras till Stiftelsen Lantbmksforskning. Fördelningen av medlen bör ske skilt från de övriga medel som står till Stiftelsens förfogande och skall användas i syfte att stödja forsknings- och utvecklingsarbete som kan stimulera jordbmkets utveckling. Vid fördelningen bör samråd ske med berörda intressenter och även i övrigt i de former som jordbmksnämnden tidigare föreslagit. Dessutom bör Stiftelsen till jordbmksnämnden årligen redovisa hur disponerade regleringsmedel har utnyttjats. Stiftelsen bör vidare informera nämnden om aktuella projekt.
Svensk kötthandel och tullverket har i avtal den 30 september 1988 enats om en förstärkt kontroll av kött och köttprodukter som exporteras under anspråk på exportbidrag. Jordbmksnämnden har i beslut den 11 oktober 1988 meddelat att den inte har några invändningar mot detta. Jordbmksministem anser för sin del att en sådan förstärkt kontroll är motiverad och har inget att invända mot att den sker i enlighet med överenskommelsen mellan partema. Han är här överens med jordbmksnäringen om att kostnadema bör bestridas av införselavgifter inom fördelningsplanen. I enlighet med avtalet har därför beräknats 2,1 milj. kr. för detta ändamål under regleringsåret 1988/89. Jordbmksministem har för avsikt att senare föreslå regeringen att avsätta samma belopp för detta ändamål för regleringsåret 1989/90. Han har i denna fråga samrått med chefen för finansdepartementet.
Sammanställningen avseende ändamål utanför fördelningsplanen för regleringsåret 1988/89 skiljer sig på ett antal punkter från de preliminära beräkningar som låg till gmnd för riksdagens beslut våren 1988.
De införselavgifter från regleringsåren 1987/88'och 1988/89 som enligt riksdagens beslut står till regeringens förfogande (prop. 1987/88:165, JoU25, rskr. 385) har därvid delvis tagits i anspråk för olika ändamål sammanhängande med prisregleringen. Posten Utbyteshandel med nötkött från öststatema beräknas öka med 40 milj. kr. Statens pris- och konkurrensverk disponerar 400 000 kr. för utredningar rörande bl. a. livsmedelsindustrins kostnadsutveckling och rabatter på lantbmksmaskiner.
Kostnadema för sådana ändamål som får täckas av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen beräknas för regleringsåret 1988/89 till 408 milj. kr. Jordbmksministem återkommer senare till regeringen med anledning av jordbmksnämndens förslag till disposition av de införselavgiftsmedel som står till regeringens förfogande för regleringsåret 1988/89.
Fördelningsplanen
för regleringsåret 1989/90 skall enligt förslaget om
fatta oförändrat 267,2 milj. kr. jämte inflytande fodermedelsavgifter, vil
ket totalt beräknas ge 517,2 milj. kr. Dessutom tillkommer ett belopp på 60
milj. kr. från utomramsmedel från regleringsåret 1988/89 i enlighet med 60
riksdagens beslut våren 1988 samt 82 milj. kr. kvarstående från reglerings- 1988/89: JoU21 året 1988/89. Sammanlagt finns således ca 659 milj. kr. tillgängliga inom fördelningsplanen.
Svensk spannmålshandel föreslås liksom hittills tillföras införselavgifter för viss utbyteshandel med brödsäd. Dessa avgifter beräknas till 25 milj. kr. Vidare bör Sveriges oljeväxtintressenter tillföras fettvamavgifter såväl på importerad som inhemsk olja för en kvantitet motsvarande fettinnehål-let i den inhemska fröskörden, dock högst motsvarande fettvamavgifter på den totala fettkonsumtionen inom landet. Beloppet beräknas nu uppgå till 579 milj. kr.
Med hänsyn till ovissheten rörande regleringsekonomins utveckling för de olika vamområdena har nämnden inte lagt fram någon plan för fördelning av det preliminärt beräknade beloppet för regleringsåret 1989/90. Nämnden avser att återkomma med förslag till preliminär fördelning av beloppet. Ett sådant förslag kan då avges i samband med att förslag lämnas till gränsskydd m. m. fr. o. m. den 1 juli 1989. Nämnden bör liksom tidigare få jämka delbeloppen mellan de olika regleringsföreningama och besluta om fördelning av det belopp som kan komma att stå till nämndens förfogande.
1 det följande anges medelsbehovet under regleringsåret 1989/90 för de ändamål som bör täckas av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen.
För utbyteshandel med nötkött med öststatema har beräknats 90 milj. kr.
För utbyteshandel med kött och fläsk avsätts 50 milj. kr. av införselavgiftsmedel från import av kött och fläsk. En fömtsättning är att motsvarande export ägt mm och att införselavgiftsmedel finns tillgängliga sedan samtliga övriga ändamål tillgodosetts inom och utom fördelningsplanen med tillägg av en skälig reserv för ofömtsedda ändamål.
Under regleringsåret 1989/90 bör pristillägget på får- och lammkött vara oförändrat 5,40 kr. per kg, vilket beräknas medföra en utgift på 27 milj. kr. Av detta belopp finansieras ca 10 milj. kr. av de utomramsmedel som jordbmket erhåller som ersättning för uteblivna prishöjningar.
Svensk matpotatiskontroll (SMAK) tilldelas högst 4 817 000 kr. för den officiella kontrollen och 1 555 000 kr. för upplysningsverksamheten.
Bidrag till Stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande bör utgå oförändrat med 250 000 kr.
Stöd till maltproduktionen för regleringsåret 1989/90 bör lämnas med 1 milj. kr.
Sveriges exportråd skall erhålla 4 milj. kr. av medel utanför fördelningsplanen regleringsåret 1989/90, fömtsatt att jordbmket avsätter 4 milj. kr. från medel inom fördelningsplanen.
25,8
milj. kr. anslås för finansiering av viss del av kostnadema för dju
rens hälso- och sjukvård samt 34,6 milj. kr. för statistik på jordbmkets
område. I posten Djurens hälso- och sjukvård ingår också ett belopp av 1
850 000 kr. som bör utgöra statens andel av kostnaderna för vissa åtgärder
inom distriktsveterinärorganisationen i Norrbottens och Västerbottens
län. 61
Till finansiering av sekretariatet hos jordbmksnämndens konsumentde- 1988/89: JoU21 legation föreslås 450 000 kr.
Jordbmksnämnden har föreslagit att 2,3 milj. kr. avsätts för att slutföra forskningsprojektet Skolmaten i framtiden. Jordbruksministern biträder nämndens förslag.
I det följande föreslås att ytteriigare 45 milj. kr. ställs till lantbmkssty-relsens förfogande för det särskilda åtgärdsprogrammet för norra Sverige. De ökade kostnadema bör finansieras med införselavgifter utanför fördelningsplanen.
Resterande tillgängliga införselavgiftsmedel som kan beräknas till totalt I 012 milj. kr. bör disponeras för att ersätta mittprishöjningar under regleringsåret 1989/90.
Med hänsyn till de oundgängliga variationerna i inflödet av införselavgifter har i årets budgetproposition (prop. 1988/89:100 bil. 11, s. 34) föreslagits att en rörlig kredit av 60 milj. kr. även fortsättningsvis ställs till jordbmksnämndens förfogande. Med hänsyn till osäkerheten i prognosen bör medel inte intecknas för något ändamål utöver de som nu nämnts. Eventuella överskott bör liksom för innevarande år stå till regeringens disposition och skall i första hand användas för att täcka kostnader för prisregleringen under regleringsåret 1989/90.
Motionerna
I folkpartiets kommittmotion Jo2S4 (yrkande 1) redovisas några olika projekt med försöksodling av energiskog. Det är enligt motionen angeläget att de planerade projekten kommer i gång. Skall energiskog kunna bli ett realistiskt altemativ för energiproduktion behöver den så snart som möjligt utvecklas kommersiellt. I motionen föreslås att det av regleringsmedel avsätts 90 milj. kr. för de aktuella projekten under budgetåren 1989/90 -1991/92.
I motion Jo46 (yrkande 10) anförs att det principiellt är förkasfligt att finansiera statlig verksamhet med införselavgiftsmedel. Motionärema syftar bl. a. på förslagen att viss verksamhet hos statistiska centralbyrån, tullverket, statens pris- och konkurrensverk och statens jordbmksnämnd skall finansieras på angivet sätt. Konstmktionen innebär bl. a. att verksamheten äventyras om avgiftsmedlen inte inflyter i den omfattning som fömtsätts.
Utskottets överväganden
Utskottet har inte funnit anledning att frångå regeringens förslag till disposition av införselavgiftsmedel. Motion Jo46 yrkande 10 avstyrks således.
Utskottet
kan i stor utsträckning ansluta sig till folkpartiets synpunkter
rörande värdet av de i motion Jo254 angivna projekten för energiskogsod
ling. Enligt vad utskottet tidigare redovisat i detta betänkande har rege
ringen nyligen överfört 50 milj. kr. till Stiftelsen Lantbmksforskning för
försöks- och utvecklingsinsatser för alternativ användning av åkermark.
Därmed ges jordbmksnäringen enligt ifrågavarande regeringsbeslut möj
lighet att satsa på olika angelägna utvecklingsprojekt, som t.ex. energi- 62
skogsodling. Utskottet utgår från att syftet med yrkande 1 i motionen kan 1988/89: JoU21 tillgodoses inom ramen för denna verksamhet eller i annat sammanhang och föreslår att motionen i denna del lämnas utan vidare åtgärd.
Prisregleringen på ägg
Propositionen
Jordbmksnämnden har i sin utredning om möjlighetema till och konsekvensema av en avveckling av prisregleringen på ägg analyserat fem olika steg i en sådan avveckling. Det första steget innebär att storproduktionsavgiften ersätts av en generell avgift. Det andra steget innebär en inskränkning i medelstilldelningen till regleringsföreningen Svensk ägghandel för exportfinansiering. Detta steg leder över till steg tre som innebär att äggregleringen inte tillförs några medel för detta ändamål. Steg fyra innebär en inskränkning av gränsskyddet, medan steg fem innebär ett helt borttaget gränsskydd. Nämnden förordar steg ett och två. De av jordbmksnämnden förordade stegen mot en minskad reglering anser jordbmksministem innebära sådana förenklingar och ha sådana fördelar att de nu bör genomföras mot bakgmnd av 1985 års livsmedelspolitiska beslut. De övriga stegen är däremot av den karaktären att de bör behandlas av den parlamentariska arbetsgmppen och övervägas först tillsammans med gmppens övriga förslag. En av utgångspunkterna för arbetsgmppens arbete är att de interna regleringarna skall begränsas så långt som möjligt och i vissa fall avskaffas. En annan utgångspunkt är ett sänkt gränsskydd.
Äggproduktion bedrivs ofta utan areell anknytning och utan koppling till den egentliga jordbmksnäringen. Dessa företag är snarare att jämföra med industriell produktion. Endast en mindre del av äggproduktionen sker som kompletterande produktion vid småjordbmken.
Äggnäringen tillhör inte heller de mest kapitalintensiva branscherna som kräver stora investeringar för att driva produktion. Detta i kombination med att ägg säljs till konsumenterna i oförädlad form gör att fömtsättningama för att driva äggproduktion småskaligt med lokal produktion måste anses goda. Detta understryks av det faktum att ca 35 % av äggen saluförs vid sidan om partihandeln, vilket också tyder på en viss flexibilitet och låg tröskel för marknadsinträde. Hämtöver har äggnäringen i beredskapssammanhang en begränsad betydelse. Produktion av ägg är också från planeringssynpunkt kortsiktig.
Äggproducenter som sätter in mer än 1 000 värphöns i produktionen per år skall erlägga en produktionsavgift. Syftet med produktionsavgiften är att finansiera den interna regleringen. Den 1 januari 1979 infördes en differentierad storproduktionsavgift som innebär att avgiftsstorleken per höna ökar ju fler hönor som sätts in i produktionen. Syftet med differentieringen är att begränsa utbyggnaden av större företag samt att de större företagen skall stå för en större andel av exportkostnadema.
Enligt
utredningen är det tveksamt om syftet med differentieringen upp
nåtts. Företagsstmkturen har inte ändrats i någon störte utsträckning se- 63
dan avgiften infördes. Statistik och uppgifter från branschen tyder dock på 1988/89: JoU21 en viss ökning av de allra största besättningarna.
Med anledning av att avgiften synes ha ingen eller mycket begränsad effekt, samtidigt som tillämpningen medför legala problem och en betydande administration föreslår jordbmksministem att den differentierade storproduktionsavgiften tas bort den 1 januari 1990. Finansieringen av den del av äggregleringen som för närvarande sker genom den differentierade produktionsavgiften bör i stället ske genom en generell avgift.
Överskottssituationen inom äggproduktionen är ett växande problem. Den nya djurskyddslagstiftningen innebär att antalet hönor per bur minskas från fyra till tre. Därmed kommer även fömtsättningama för en marknadsbalans att förbättras avsevärt. Denna effekt är dock endast kortsiktig. På lång sikt när lönsamheten på gmnd av produktionsminskningen förbättras, föreligger risk för att nya permanenta överskott uppkommer om inte någon form av åtgärder vidtas.
Effektema av den nya djurskyddslagstiftningen kommer att bli synliga först under regleringsåret 1990/91. Enligt Lantbmkets utredningsinstituts (LUl) senaste prognos kommer äggöverskottet under regleringsåret 1989/90 att stiga något från dagens rekordnivå på 12 450 ton. Därefter beräknas överskottet sjunka mot en balanssituation. Orsaken till att överskottet beräknas öka under kommande regleringsår är att branschen redan nu börjat slakta ut hönor för att den I oktober 1989, då de nya föreskrifterna böljar gälla, kunna ha fyra hönor per bur som är relativt nyinsatta. Producentema kan då ytterligare en period ha fyra hönor per bur. Nyin-sättningar fr.o.m. den I oktober 1989 får endast ske med tre hönor per bur.
Äggöverskottet är i dag mycket stort och har varit växande under senare år. Detta visar att äggprisregleringen inte varit ett effektivt medel för att uppnå marknadsbalans. Överskotten gröper också ur lönsamheten i branschen. Enligt jordbmksnämndens utredning är en viss begränsning av Svensk ägghandels möjligheter till överskottsfinansiering av ägg möjlig att göia med övervägande positiva effekter som följd. Med begränsad överskottsfinansiering, men med bibehållet gränsskydd mot import, bör benägenheten att producera överskott inte vara lika stor. Risken att hamna i en permanent överskottssituation bör därmed minska. Minskade äggöverskott sänker exportkostnaderna för äggproducenterna, samtidigt som producentpriset bör stiga. Detta bör möjliggöra såväl bättre lönsamhet för producenterna som ett lägre konsumentpris.
Enligtjordbmksministernbören viss begränsning av överskottsfinansieringen av ägg göras nästa regleringsår. Därefter bör överskottsfinansieringen minskas i takt med den produktionsminskning som bedöms äga mm till följd av de nya djurskyddsbestämmelserna. Producenterna bör redan nu få såväl kortsiktiga signaler som signaler som stävjar uppkomsten av nya överskott efter det att djurskyddsbestämmelserna medverkat till att nedbringa de nuvarande.
Jordbmksministem avser därför föreslå regeringen att ge jordbmksnämnden i uppdrag att vid medelstilldelningen till de olika regleringsföre-
64
ningarna utgå från en inskränkning med ca 10 % av Svensk ägghandels 1988/89: JoU21 prognosticerade medel för överskottsfinansiering.
Motionen
I centerpartiets kommittmotion Jo57 (yrkande 6) yrkas avslag på förslaget om avskaffande av storproduktionsavgiften. Vid nuvarande överskottssituation är de befintliga regleringarna nödvändiga instmment för produktionsanpassning och bör bibehållas.
Utskottets överväganden
Utskottet ansluter sig till regeringens förslag och överväganden i detta avsnitt och avstyrker således motion JoS7 yrkande 6.
Den obligatoriska kvalitetskontrollen vid export m. m.
Propositionen
Enligt kungörelsen (1958:528) med vissa bestämmelser angående utförsel av smör, ost och ägg är kvalitetskontroll obligatorisk vid export av dessa produkter. Ett motsvarande kontrollkrav gäller vid export av fisk och fiskprodukter enligt kungörelsen (1950:506) med vissa bestämmelser angående utförsel av fisk, fiskrom och fiskkonserver. Denna kontroll sker utöver den offentliga livsmedelskontrollen enligt livsmedelslagen. Kvalitetskontrollen av ägg och mejerivaror utförs av Svenska kontrollanstalten för mejeriprodukter och ägg (KMÄ). Verksamheten vid KMÄ styrs genom föreskrifter som meddelas av jordbmksnämnden.
KMÄ utgörs av en styrelse och ett antal kommitter för olika produktslag. Styrelsen utses av jordbmksnämnden som också fastställer ett reglemente för organisationen. Vid KMÄ finns bl. a. laboratoriepersonal och inspektörer för kontrollverksamheten. För fiskkonserver utförs den obligatoriska exportkontrollen av Svenska konservkontrollens råd (kontrollrådet) under jordbmksnämndens överinseende. Den kontrollbyrå som hör till kontrollrådet finns vid KMÄ:s avdelningskontor i Göteborg.
KMÄ verkar som kontrollorgan och utför laboratorieundersökningar på en rad områden. På uppdrag av livsmedelsverket medverkar KMÄ i den offentliga kontrollen av mejerierna. KMÄ utför där den provtagning som miljö- och hälsoskyddsnämnderna annars skulle genomföra. En annan del av verksamheten är kvalitetskontrollen av mejeriprodukter och ägg. Den kontrollen innebär att kriterier fastställs för en kvalitetsgräns som markeras med mnmärket. En näringsidkare kan efter tillstånd av KMÄ få märka sina varor med mnmärket, fömtsatt att varorna uppfyller kriterierna. Dessa bestäms av KMÄ efter godkännande av jordbmksnämnden. KMÄ kontrollerar att produkterna håller sin märkeskvalitet. Kontrollanstalten har också rätt att ta ut en kontrollavgift av mnmärkesanslutna näringsidkare.
Till mnmärkesanslutna företag lämnas ett bidrag inom ramen för jord- 65
5 Riksdagen 1988/89. lö samt Nr 21
bmksprisregleringen. Bidraget ges per kg och kallas kvalitetstillägg för ost 1988/89: JoU21 och smör samt packeribidrag för ägg. Bidragen utbetalas av regleringsföreningarna. Föreningen för Mejeriprodukter och Svensk ägghandel. Ru-nmärket är i dag ett krav för att smör, ost och ägg skall få exporteras. I övrigt är kontrollen frivillig, men den är ett villkor för nämnda bidrag.
KMÄ är inte någon myndighet, men vissa av dess uppgifter kan beskrivas som myndighetsutövning. Det gäller inte den frivilliga kvalitetskontrollen men däremot den för export obligatoriska kvalitetskontrollen av smör, ost och ägg. Detsamma gäller den kontroll som kontrollrådet svarar för när det gäller fiskkonserver för export. Inte heller kontrollrådet är någon myndighet. För att organisationer av det slag som kontrollrådet och KMÄ utgör skall få ägna sig åt myndighetsutövning krävs numera enligt regeringsformen lagstöd.
Enligt jordbmksministems mening finns det i dag inte några vägande skäl som talar för att behålla den obligatoriska kvalitetskontrollen av mejerivaror, ägg och fiskkonserver som skall exporteras. Det kan inte anses förenligt med den offentliga livsmedelskontrollens mål att samhället ställer kontrollkrav som innebär en särbehandling av livsmedel avsedda för vissa marknader. Det är snarast en fråga för exportören att se till att importörens krav på en viss kvalitet på exportvaran uppfylls. En liknande bedömning gjordes år 1982 då bestämmelsema om vissa kvalitetskrav vid export av matpotatis upphävdes.
Beträffande mnmärkningen kan en frivillig sådan märkning för export tjäna samma syften som en obligatorisk. KMÄ kan även fortsättningsvis förfoga över det vammärke som mnmärket utgör.
Ställningstagandet innebär att kungörelsen (1958:528) med vissa bestämmelser angående utförsel avv smör, ost och ägg samt kungörelsen (1950:506) med vissa bestämmelser angående utförsel av fisk, fiskrom och fiskkonserver bör upphävas.
Det kvalitetsarbete som utförs utöver de krav som ställs med stöd av livsmedelslagen bör huvudsakligen vara en branschfråga. Det är eftersträvansvärt att detta arbete styrs främst genom konsumentefterfrågan. Jordbmksministem anser därför att den statliga regleringen av KMÄ:s och kontrollrådets verksamhet skall upphöra. Organisationema bör fortsättningsvis kunna verka som fristående branschorgan. Det är givetvis väsentligt att företagen bibehåller och vidareutvecklar sitt kvalitetsarbete. Det är vidare viktigt att den kompetens som finns i organisationerna om kvalitetsfrågor för de aktuella produkterna tillvaratas. Jordbmksministem avser därför att ta initiativ till överläggningar mellan berörda intressenter i syfte att lösa frågan om den framtida organisationen av KMÄ och kontrollrådet. För närvarande anlitas KMÄ i viss utsträckning i den offentliga livsmedelskontrollen som godkänt laboratorium. Det är naturligt att organisationen kan fungera som sådant även framgent.
Ett ökat inslag av kvalitetsbetalning till lantbmkama för att styra produktionen mot högre kvalitet har varit en strävan inom jordbmksprisregleringen. Den kvalitetsbetalning som i dag tillämpas inom ägg- och mejeriregleringen riktar sig dock inte i första hand till lantbmkaren. Kriteriema
66
för mnmärkesnivån är till övervägande delen sådana som lantbmkaren 1988/89: JoU21 inte kan påverka.
Att ta bort kvalitetstillägget för ost och smör borde inte medföra några negativa konsekvenser för konsumenten. Man måste i dag utgå ifrån att mejerierna har kompetens och intresse av samt känner ett ansvar för att kontrollera att produkterna har en god kvalitet. Detta är en typ av kvalitetskontroll som bör ingå i branschens egenkontroll.
I dag är kunskapen om mnmärkets innebörd mycket dålig hos konsumenten. Man kan fråga sig om kvalitetskontrollen verkligen är konsument-anpassad. Det sistnämnda gäller i ännu högre grad för mnmärkta ägg. Det har visat sig att konsumentema ibland hellre köper omärkta, och därmed okontrollerade, "lantägg" än kontrollerade, mnmärkta ägg. öm mnmärket i fortsättningen blir en kvalitetsgaranti från branschen bör det också ligga i branschens intresse att anpassa kvalitetsnormema på ett sådant sätt att de mnmärkta produktema motsvarar konsumentemas krav. Därmed borde de även kunna motivera ett högre pris varför man kan ifrågasätta om särskilda bidrag bör lämnas. Jordbmksministem är emellertid inte nu beredd att föreslå att bidragen tas bort. Jordbmksnämnden föreslår i sin utredning att packeribidraget höjs. Mot bakgmnd av vad som nyss anförts är jordbmksministem inte beredd att tillstyrka nämndens förslag utan anser att bidraget bör behållas på en oförändrad nivå.
Kvalitetskontrollen för de aktuella produktema är ingen hygienkontroll utan får snarast ses som en kontroll som kan ha en ekonomisk betydelse för konsumenten. Eftersom exempelvis mnmärkesanslutna packerier genomlyser och sorterar äggen behöver konsumenten, i mindre utsträckning än vad som kan vara fallet med okontrollerade ägg, riskera att själv behöva sortera bort ägg efter inköpet. Det kan t. ex. röra sig om ägg med dåliga skal eller innehållande blod, men som inte innebär någon hälsorisk.
Ett par remissinstanser har uttryckt farhågor för en framtida hygienisk försämring av äggen som en effekt av att burhönssystemet skall avvecklas, till följd av den nya djurskyddslagen. Det kan i detta sammanhang påpekas att uppskattningsvis 35 % av de ägg som i dag säljs till konsument inte har passerat något mnmärkespackeri. Dessa torde i större utsträckning än övriga ägg vara producerade i golvhönsbesättningar. Djurskyddslagen innebär således inte att helt nya produktionsförhållanden införs. Sådana produktionsförhållanden är vanliga även i dag. Några problem till följd av detta har inte påtalats från kontrollmyndighetema. Det påpekas också att mnmärkeskontrollen inte innehåller någon hygienisk kontroll som innebär att äggen är bakteriologiskt kontrollerade. Det ligger inom ramen för den allmänna livsmedelskontrollen som livsmedelsverket bedriver att vidta åtgärder så att en negativ utveckling av kvaliteten förhindras.
Motionerna
Enligt
kommittémotionen Jo46 (m) åtgår närmare 20 % av kostnaderna i
äggregleringen till att subventionera de äggpackerier som tillämpar det
kontrollförfarande som regeringen inte längre anser nödvändigt. För att 67
mildra de ekonomiska påfrestningarna för äggproducenterna bör det s. k. 1988/89: JoU21 packeribidraget tas bort från äggregleringen (yrkande 11). Kostnadema bör i stället bäras av de konsumenter som efterfrågar kontrollen.
Övriga motioner under detta avsnitt går i huvudsak ut på att den obligatoriska kvalitetskontrollen på detta område tills vidare bör bibehållas och att inga ändringar bör göras av KMÄ:s status förrän vissa ytterligare utredningar och överläggningar genomförts. Dessa motioner är Jo47 (c), Jo57 (c) yrkande 7, Jo62 (mp) yrkande 7 och Jo67 (vpk) yrkande 20.
Utskottets överväganden
1 samband med en uppvaktning inför utskottet har representanter för KMÄ informerat om sin verksamhet och lämnat synpunkter på propositionens förslag.
Enligt utskottets mening bör de definitiva ställningstagandena i denna fråga anstå tills regeringen genomfört de i propositionen aviserade över-läggningama mellan berörda intressenter i syfte att lösa frågan om den framtida organisationen av KMÄ och kontrollrådet. Utskottet är heller inte berett att i detta sammanhang tillstyrka förslaget om upphävande av den obligatoriska kvalitetskontrollen vid export av mejeriprodukter, ägg och fiskkonserver. Detta innebär att utskottet tillstyrker motionerna Jo47, JoS7 yrkande 7, Jo62 yrkande 7 och Jo67 yrkande 20.
Utskottet har inte funnit anledning att föreslå ändrad finansiering av packeribidragen och avstyrker därför motion Jo46 yrkande 11.
Kontroll av matpotatis
Propositionen
1 detta avsnitt föreslås att ansvaret för att meddela föreskrifter om kvalitetskrav och märkning flyttas från lantbmksstyrelsen till statens livsmedelsverk fr.o.m. den 1 juli 1990.
Samtidigt upphävs marknadsskyddet för viss matpotatis genom att kungörelsen (1959: 187) angående kvalitetsbenämning på matpotatis upphävs.
Skälen för dessa förslag redovisas närmare på sidorna 33 —36 i propositionen.
Motionen
I motion Jo215 (s) understryks behovet av nya och miljövänligare sorter i svensk potatisodling, dvs. sorter som kräver mindre bekämpningsmedel m.m. En sådan inriktning av produktionen skulle enligt motionärerna gagna både hälsointressen och miljövårdsintressen.
Utskottets överväganden
Utskottet
har i det föregående avstyrkt regeringens förslag om vissa änd
ringar i KMÄ:s status och i fråga om den obligatoriska exportkontrollen av 68
vissa livsmedel. I likhet med vad som anförts beträffande KMÄ avser jord- 1988/89: JoU21 bmksministem att ta initiativ till överläggningar mellan berörda intressenter inom det nu aktuella området. Utskottet anser att det slutliga ställningstagandet bör anstå även i vad avser ändringar av matpotatiskontrol-len.
Det anförda innebär att regeringens hemställan under avsnitten 2.5.2 och 2.5.3 samt lagförslagen under 2 och 3 (s. 4-5) bör avslås av riksdagen.
När det gäller prioriteringen av miljövänligare sorter i potatisodlingen vill utskottet framhålla att motionärerna i motion Jo215 fäster uppmärksamheten på en viktig fråga. Enligt vad utskottet erfarit beaktas sortvalet i odlingen särskilt av kemikalieinspektionen m. fl. myndigheter i det arbete som pågår för att minska användningen av bekämpningsmedel i jordbmket och trädgårdsnäringen. Enligt utskottets mening är det både från producent-, konsument- och miljöskyddssynpunkt angeläget att utveckla den svenska potatisproduktionen mot ett lägre behov av insatsmedel.
Önskemålen om miljövänligare potatissorter bör beaktas i samband med nyss angivna strävanden och i växtförädlingsverksamheten.
Utöver det anförda är utskottet dock inte för närvarande berett att föreslå något särskilt initiativ från riksdagens sida i frågan.
Stöd till j ordbruket i norra Sverige
Propositionen
Prisstöd
Enligt riksdagens beslut skall en närmare översyn av prisstödet till jordbmket i norra Sverige genomföras vart tredje år. Statens jordbmksnämnd har redovisat översynen i form av två delrapporter varav den första i huvudsak behandlar produktionsutvecklingen i norra Sverige och den andra tar upp bl. a. formema för och omfattningen av stödet.
Utvecklingen av produktion och sysselsättning inom jordbmket i norra Sverige avviker inte från utvecklingen r riket som helhet. Detta gäller såväl för åkerarealen, antalet bmkningsenheter som t. ex. djurantalet. Här finns dock regionala och lokala skillnader, t. ex. antalet mjölkkor som i vissa län minskat mer än i såväl övriga delar av norra Sverige som i riket totalt. I vissa avseenden är utvecklingen inom norrlandsjordbmket under 1980-talet dock mer gynnsam än i riket som helhet, t. ex. när det gäller investeringama inom jordbmket som i norra Sverige legat på en högre nivå. Detta gäller framför allt investeringarna i markanläggningar. Skälet är i första hand att behovet av dikning generellt är störte i norta Sverige än i övriga delar av landet.
Byggnadsverksamheten inom mjölkproduktionen har minskat i hela landet, bl.a. som en följd av överskottssituationen. Investeringama inom denna produktionsgren har trots detta legat på en relativt sett högre nivå i norta Sverige än i övriga delar av landet. Orsaken torde vara att man, i samband med de olika produktionsbegränsade åtgärder som vidtagits, haft mer generösa regler vid tillämpningen i norra Sverige.
I
regeringens proposition 1988/89:47 om vissa ekonomisk-politiska åt
gärder, m. m. behandlas bl. a. det regionalpolitiska målet inom fivsmedels- "
politiken. Den reform av livsmedelspolitiken som har inletts skall bl.a. 1988/89:JoU21 utgå från att det regionalpolitiska målet skall konkretiseras och preciseras samt att nya medel skall utarbetas för att uppnå detta mål. I detta sammanhang kommer bl. a. det nuvarande prisstödet till jordbmket i norra Sverige att behandlas.
Mot denna bakgmnd är jordbmksministem inte beredd att föreslå förändringar i prisstödets områdesindelning.
Jordbmksministem är inte heller beredd att föreslå den ändring i villkoren för stöd till smågrisproduktionen som skulle innebära att det maximala antalet stödberättigade modersuggor per företag skulle höjas från 60 till 120 suggor. Enligt intentionema i den nya djurskyddslagen bör svinuppfödningen i ökad utsträckning inriktas på en integrerad produktion. Den föreslagna ändringen av antalet stödberättigade modersuggor kan medverka till en ökad specialisering av produktionen. En sådan utveckling bör inte stimuleras. Någon ändring bör därför inte genomföras.
I fråga om prisstödets nivå tillstyrks jordbmksnämndens förslag. Den överenskommelse om frysning av prisstödet i jordbmket som nyligen träffats inom ramen för den pågående GATT-mndan innebär emellertid att uppräkningen inte kan göras av prisstödet enligt jordbmksnämndens förslag. Jordbmksministem föreslår i stället, för att förslaget skall vara förenligt med GATT-överenskommelsen, att den ökade ersättningen för merkostnaden för jordbmket i norra Sverige utgår till producenterna med 55 milj. kr. i huvudsak genom ett bidrag per djur på motsvarande sätt som föreslagits i det föregående för prisregleringen. Denna utformning av stödet är en provisorisk lösning för regleringsåret 1989/90. Jordbmksministem har för avsikt att föreslå regeringen att jordbmksnämnden ges i uppdrag att lämna förslag till hur bidraget bör fördelas till jordbmkama i norra Sverige.
Kostnadema för prisstödet skulle vid oförändrat stöd bli ca 515 milj. kr. för budgetåret 1989/90. De föreslagna förändringarna beräknas medföra ett ökat medelsbehov med 55 milj. kr. Därmed beräknas medelsbehovet för prisstödet till jordbmket i norta Sverige till ca 570 milj. kr. Bidraget avses betalas ut vid kalenderårsskiftet 1989/90.
Stöd till nyetablering
Ett stort antal frågor som berör de ekonomiska villkoren inom jordbmksnäringen tas upp i den livsmedelspolitiska arbetsgmppen. Det är därför för närvarande inte aktuellt att lägga fram förslag till särskilt nyetableringsstöd. De förslag som myndighetema lagt fram bör därför bedömas inom . ramen för arbetet i den livsmedelspolitiska gmppen.
Särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige
Jordbmksministem
delar lantbmksstyrelsens bedömning att ytterligare
medel bör avsättas för att utveckla jordbmksföretagen i norta Sverige. Hit
tills har anvisats 200 milj. kr. för ett treårigt åtgärdsprogram för jordbmket
i norra Sverige (prop. 1986/87:146, JoU26, rskr. 346 samt prop. 70
1987/88:100 bil. 11, JoU 17, rskr. 184 och JoU2S, rskr. 385). Syftet med 1988/89: JoU21 programmet är att stödja tillkomsten av kombinationsföretag där jordbmk ingår som en del. Därmed främjas sysselsättningen på landsbygden i norra Sverige. Insatserna på jordbmksområdet, inom arbetsmarknads- och regionalpolitiken bör vidare samordnas för att de samlade resurserna skall utnyttjas så effektivt som möjligt. Planeringen av de olika insatsema bör därför ske i samarbete med övriga länsmyndigheer. Medlen skall enligt programmet i första hand disponeras för att stimulera uppbyggnaden och utvecklingen av kombinationsföretag genom såväl investeringar som särskilda utvecklingsprojekt samt till utbildning, rådgivning, forskning och försök. Åtgärderna medverkar därmed till att skapa en bredare bas för sysselsättningen och försörjningen vid landsbygdsföretagen. Detta är särskilt värdefullt i samband med den förestående reformen av den svenska livsmedelspolitiken och omställningen av jordbmket.
Investeringsstöden har hittills utnyttjats i den takt som varit planerat. Fram t.o.m. andra halvåret 1988 hade 78 milj. kr. av de planerade 108 milj. kr. till investeringsstöd förbmkats. Investeringsstöden har dock till övervägande del gått till traditionella jordbmksinvesteringar. Endast ca en femtedel kan beräknas ha gått till investeringar i kompletterande verksamhet. Under andra halvåret 1988 har andelen stöd till sådan verksamhet emellertid ökat något.
De medel som varit avsedda för utvecklingsprojekt, utbildning och rådgivning har hittills utnyttjats i betydligt mindre utsträckning än planerat. Detta beror bl. a. på att denna typ av verksamhet kräver större insatser i form av planering och information i inledningsskedet.
Många jordbmk i norra Sverige kan emellertid inte försörja en familj eller en ensam bmkare. De delar av programmet som syftar till att utöka utbildnings- och rådgivningsinsatsema samt att utveckla kompletterande sysselsättning till jordbmket är därför av stor betydelse.
Det är därför enligt jordbmksministem av utomordentligt stor vikt att nu prioritera utvecklingen av altemativ till den traditionella jordbmks-driften för att främja en positiv utveckling av landsbygden. De erfarenheter som successivt erhålls från utvecklingsprojekt bör föras ut genom aktiva utbildnings- och rådgivningsinsatser. Även forskning, försöks- och utvecklingsprojekt bör bedrivas med stor intensitet. Här understryks vikten av att lantbmksstyrelsen och lantbmksnämnderna fördjupar sitt samarbete med berörda länsstyrelser samt med Sveriges lantbruksuniversitet men också med andra högskolor och intressenter inom regionen. Inom ramen för åtgärdsprogrammet föreslås att ytterligare 45 milj. kr. anslås för investeringsstöd till kompletterande verksamhet såsom småskalig förädling, turism, fiske, alternativ odling, trädgårdsodling m. m. Vidare bör medlen användas för insatser inom forsknings- och utvecklingsprojekt samt utbildnings- och rådgivningsverksamhet. Dessa medel bör ej användas för ytterligare produktionsstimulans genom traditionella jordbmksinvesteringar. Medlen bör användas för åtgärder som utgör ett led i en sådan bredare landsbygdsutveckling som kan bidra till en långsiktigt förstärkt sysselsättning i glesbygd och därmed också stå i samklang med inrikt-
71
ningen av GATT-förhandlingarna. Det bör ankomma på regeringen att be- 1988/89: JoU21 sluta om den närmare fördelningen av medlen.
Sammantaget anser jordbmksministem därför att ett lägre belopp än det av lantbmksstyrelsen föreslagna bör vara tillräckligt för ändamålet. Han föreslår därför att 45 milj. kr. bör tillföras åtgärdsprogrammet för nästa budgetår. För ändamålet bör utnyttjas införselavgiftsmedel utanför den s.k. fördelningsplanen.
Motionerna
Ett mycket stort antal fristående motioner och följdmotioner tar upp problemen för Norrlandsjordbmket ur olika aspekter. En gemensam bakgmnd för flertalet av motionerna är att man hyser oro för utvecklingen inom stödområdet och understryker behovet av åtgärder för att återföra produktionen till 1984 års nivå i enlighet med 1985 års livsmedelspolitiska beslut. Jordbmkets värde för sysselsättning, infrastmktur och samhällsservice i norra Sverige framhålls, liksom dess betydelse för livsmedelsberedskapen.
Huvuddelen av motionerna innehåller yrkanden om större eller mindre ändringar i stödområdesindelningen. Sammanlagt berörs i dessa motioner ett hundratal församlingar och kommuner. I övrigt berörs bl.a. följande huvudämnen, nämligen
— principema för Norrlandsstödet
— prisstödsanslagets storlek
— storlek och disposition av anslaget till särskilda åtgärder
— stödbeloppen för olika produktionsgrenar.
Motionerna bör lämpligen redovisas i tabellform:
Jo20l (c): Dals Ed och Bengtsfors infogas i stödområdena 2 och 3 samt Åmål i stödområde 3.
Jo206 (fp): arealersättning m. m. för Norrlandsjordbruket.
Jo208 (c): alla områden som erhåller glesbygdsstöd tillförs stödområde I.
Jo2l8(c):
1. högre stödområde i Värmland,
2. ökad lönsamhet i Norriandsjordbmket,
3. rekryteringsstöd till unga bmkare,
4. stöd till potatisodling i Värmlands skogsbygder,
Jo219 (c): anvisa 100 milj. kr. till särskilda åtgärder för Norrlandsjordbmket.
Jo235 (s): Västmanlands bergslagsdel till stödområde 4.
Jo251 (m):
1. höj prisstödet i Värmland med 16 milj. kr.,
2. åtgärder för att vidmakthålla jordbmket i Värmland. 72
Jo257 (m): 17. räkna upp norrlandsstödet i takt med inflationen och bibe- 1988/89: JoU21 håll karaktären av produktstöd.
Jo269 (c):
1. Dalarna som försökslän för alternativ odling,
2. omfördela stöd till potatisodling i Kopparbergs län.
Jo278 (m): åtgärder för ökat nyföretagande i Norrlandsjordbmket. Jo280 (s): åtgärder för att främja Jämtlandsjordbruket.
Jo28l (s):
1. räkna upp Norrlandsstödet,
2. stöd till nyetablering,
3. översyn av avbytartjänsten,
4. gemensamma lösningar inom djurhållning (sambeten).
Jo291 (fp): Strömstad, Tanum, Sotenäs och Munkedal till stödområde 3, Lysekil, Uddevalla, Stenungsund, Omst, Tjörn och Kungälv till stödområde 4.
Jo42 (c):
1. Norrlandsstödet
är ett regionalpolitiskt stöd — principiella änd
ringar skall godkännas av riksdagen,
2. anvisa ytterligare 101 milj. kr. under prisstödsanslaget,
3. stödet bör utgå som produktstöd,
4. anvisa ytterligare 55 milj. kr. till det särskilda åtgärdsprogrammet,
5. uppdra åt den livsmedelspolitiska arbetsgmppen att föreslå åtgärder för att återföra produktionsnivån till 1984 års nivå.
Jo44 (c): Västernorrlands län: Borgsjö, Liden, Holm, Viksjö, Graninge, Helgum, Resele, Gideå och Gmndsunda från stödområde 2b till 2a, Ådalsliden och Edsele från 2a till 1. Jo46 (m): 12. höj prisstödsanslaget med 100 milj. kr. 13. inga ytterligare medel till särskilda åtgärder.
Jo49 (c,m,fp):
1. Värmlands län: Sunne, Munkfors, Filipstad, Kil och Forshaga från 4 till 3, Arvika, Eda och Åijäng till 2 b,
2. införa nyetableringsstöd,
3. anvisa 100 milj. kr. till särskilda åtgärder.
JoSO (c): Norra Västmanland till 4 (bl. a. Fagersta, Norberg och Skinnskat-teberg).
Jo52 (c).
1. högre prisstöd till kött i stödområde 2a,
2. ett särskilt prisstödsområde för inlandskommunerna,
3. Haparanda och Kalix till stödområde 1.
73
JoSS (fp): 1988/89: JoU21
4. anvisa 50 milj. kr. för att förhindra att mjölkpriset sjunker i stödområdet.
JoS6 (s): Genomför jordbmksnämndens förslag beträffande Värmland (=Sunne, Munkfors, Filipstad, Kil och Forshaga samt Älvsbacka och Nyeds församlingar i Karlskoga kommun till 3).
JoS7 (c):
8. anvisa ytterligare 101 milj. kr. till prisstöd,
9. införa nyetableringsstöd,
10. anvisa ytterligare 55 milj. kr. till särskilda åtgärder.
Jo58 (c):
1. ingen frysning av stödet i stödområde 4,
2. uppräkna stödet med 5 öre/kg för nötkött, får- och lammkött,
3. stöd till skogslänen efter produktionsvolym.
Jo59 (c):
2. räkna upp stödet till får- och lammkött.
Jo60 (s):
1. mer flexibel användning av medel för särskilda åtgärder,
2. behov av ytterligare medel för en generell uppräkning av Norrlandsstödet.
Jo62 (mp):
1. höjningen av norrlandsstödet läggs på produktpriset, eller
2. höjningen i Norrbotten, Ångermanland och Dalama läggs på mjölkpriset,
3. ändrad stödområdesindelning i Värmland och i Ludvika kommun (jordbmksnämndens förslag),
4. justera upp stödnivån efter egenproduktion av foder,
5. inrätta nyetableringsstöd,
6. särskilda åtgärder bör omfatta även investeringar i jordbmksproduktion,
8. riksdagsuttalande att Norrlandsjordbmket är viktigt för livsmedelsproduktionen.
Jo6S (c): Bjurholms och Vindelns kommuner samt Fällfors församling inom Skellefteå kommun och Norrfors kyrkobokföringsdistrikt inom Nordmalings kommun till 1.
Jo67 (vpk):
7. Älvsborgs
län: de områden som får glesbygdsstöd skall ingå i pris
stödsområde,
8. Värmland:
Torsby, Lysvik, Ekshärad, Skillingmark, Östervall
skog, Töcksmark, Trankil, Västra Fågelvik, Holmedal, Bogen till 2a,
Blomskog, Sillemd, Silbodal, Karlanda församling, Eda kommun
utom Skillingmark, Arvika kommun utom Glava, Bogen och Stavnäs
församling. Gräsmark, Sunne, Norra Råda, Munkfors, Övre Ullemd,
Blombacka, Sunnemo, Hagfors, Älvsbacka, Gustav Adolf, Rämmen, 74
Gåsbom, Nordmark, Fämebo, Brattfors, Filipstad, Kroppa, Storfors 1988/89: JoU21 till 2 b, Bjurtjärn, Lungsund, Norra Vase, Nyed, Ullemd, Östra Ämtervik, Västra Ämtervik, St. Kil, Boda, Frykemd, Värmskog, Borgvik, Stavnäs, Gillberga, Glava, Långsemd, Svanskog, Kila och Tveta till 3,
9. Västernorrland:
Borgsjö i Ange, Liden och Holm i Sundsvall,
Viksjö i Härnösand och Graninge, Helgum och Resele i Sollefteå till
2a.
10. höj
stödnivån i område 4 med 11 öre/kg mjölk och nötkött samt
med 162 öre/kg för får- och lammkött,
11. differentieringen
inom stödområde 2 skall gälla även övriga pro
duktionsgrenar,
12. stödet skall baseras på 100 % egenproducerad spannmål,
13. generellt påslag med 10 öre/kg mjölk i stödområdet,
15. anslå 100 milj. kr. till särskilda åtgärder,
16. lokalt inflytande över disposition av medel.
Jo68 (vpk): ändringar i stödområdesindelningen i Västemorrlands län (=Jo67).
Jo69 (vpk): ändringar i stödområdesindelningen i Värmlands län (=Jo67).
Jo70 (s):
1. Haparanda och Kalix till stödområde 1,
2. ett särskilt prisstödsområde för inlandskommunerna.
Utskottets överväganden
Som framgår av redovisningen ovan har frågor om stöd till jordbmket i norra Sverige tagits upp i ett stort antal motioner. De huvudområden som berörs i motionerna är prisstödsanslaget, anslaget till särskilda åtgärder (storlek och användning), stöd till nyetablering, stödområdesindelningen och justeringar av stödnivån (områdesvis och produktvis).
Prisstödsanslaget m. m.
Med hänsyn till de uttalanden som riksdagen i olika sammanhang gjort om det angelägna i att upprätthålla jordbmksproduktion och sysselsättning i norra Sverige förordar utskottet en uppräkning av prisstödsanslaget med 110 milj. kr., dvs. en höjning med 55 milj. kr. jämfört med regeringens förslag till uppräkning. Det bör ankomma på jordbmksnämnden att lämna förslag om fördelning av beloppet enligt de huvudprinciper som anges i propositionen (s. 38). Härigenom tillgodoses helt eller delvis motionema Jo42 yrkande 2, Jo46 yrkande 12, JoSS yrkande 4, JoS7 yrkande 8, Jo60 yrkande 2 och Jo62 yrkande 4.
Motion
Jo67 yrkande 12 om underlaget för beräkningen av stödet (100
% egenproduktion av foder) torde också bli tillgodosedd genom den före
slagna uppräkningen. Liknande synpunkter på beräkningsunderlaget har
för övrigt anförts i några av de ovan behandlade motionema. 75
Genom utskottets ställningstagande tillgodoses även de fristående mo- 1988/89: JoU21 tionerna Jo257 (m) yrkande 17 och Jo281 (s) yrkande 1.
Beträffande norrlandsstödets karaktär av regionalpolitiskt stöd föreligger inga delade meningar och ej heller om det naturliga i att principiella ändringar i stödet bör godkännas av riksdagen. Detta innebär att motion Jo42 yrkande I kan lämnas utan vidare åtgärd.
De frågor som tas upp i motionema Jo206 (fp) och Jo42 yrkande 5 bör i första hand bedömas av den livsmedelspolitiska arbetsgmppen och påkallar ej någon särskild åtgärd från riksdagens sida.
När det gäller formema för utbetalning har utskottet i det föregående anfört att regeringens tolkning av GATT-överenskommelsen bör godtas. Motsvarande bedömning bör gälla i fråga om utformningen av Norrlandsstödet. Utskottet avstyrker därför motionema Jo42 yrkande 3, JoSS yrkande 3 och Jo62 yrkande 1 om att stödet i första hand bör utgå som ett produktstöd.
I anslutning till yrkande 8 i mp-motionen Jo62 vill utskottet framhålla att livsmedelsproduktionen i norra Sverige är viktig av både miljöskäl och beredskapsskäl. Det är givetvis också värdefullt att livsmedelsproduktionen i möjlig utsträckning läggs nära konsumentema. Något särskilt riksdagsuttalande i enlighet med yrkandet synes dock inte nödvändigt.
Stödnivåer m. m.
Som framgår av propositionen kan med hänsyn till GATT-överenskommelsen inte någon uppräkning av prisstödet göras i enlighet med jordbmksnämndens förslag om höjning av prisstödet för olika produkter. Uppräkningen av stödet bör i huvudsak fördelas till producentema genom ett bidrag per djur. Utskottet har inte funnit anledning att frångå regeringens bedömning härvidlag och avstyrker därför de framlagda motionsyrkandena om uppräkning av stödnivåema i relation till produktema eller till specificerade stödområden.
Med det anförda avstyrker utskottet motionema JoS2 yrkande 1, JoSS yrkande 2 och JoS9 yrkande 2.
Med samma motivering avstyrks motionema JoSS yrkande I, Jo62 yrk-• ande 2 och Jo67 yrkandena 10, 11 och 13.
Särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att 45 milj kr. av införselavgiftsmedel utanför den s.k. fördelningsplanen tillförs åtgärdsprogrammet för nästa budgetår. I enlighet härmed avstyrker utskottet motionerna Jo219, Jo42 yrkande 4, Jo46 yrkande 13, Jo49 yrkande 3, Jo57 yrkande 10 och Jo67 yrkande 15.
I
några motioner anförs synpunkter på användningen av anslaget till sär
skilda åtgärder. Utskottet ansluter sig härvidlag i huvudsak till de uttalan
den som görs i propositionen och som redovisats ovan. Samtidigt vill ut
skottet framhålla att användningen av dessa medel bör vara så flexibel som
möjligt. Utskottet utgår från att bidragsbestämmelsema utformas i enlig- 76
het med dessa synpunkter utan att riksdagen behöver göra något särskilt 1988/89: JoU21 uttalande i frågan. Motionerna Jo60 yrkande 1 och Jo62 yrkande 6 får anses tillgodosedda med vad utskottet anfört och bör ej föranleda någon ytterligare åtgärd.
Yrkandet i motion Jo67 om lokalt inflytande över medelsdispositionen under anslaget har nära samband med frågan om bidragsbestämmelsema. Vad utskottet nyss anfört om en flexibel användning av medlen bör vara ägnat att tillgodose motionen i denna del (yrkande 16).
Stöd till nyetablering
Utskottet ansluter sig till propositionens förslag att behovet av ett etableringsstöd till jordbmket i norra Sverige bör bedömas inom ramen för arbetet i den livsmedelspolitiska gmppen. I enlighet härmed avstyrker utskottet motionerna Jo218 yrkande 3, Jo281 yrkande 2, Jo49 yrkande 2, Jo57 yrkande 9 och Jo62 yrkande 5.
Motion Jo278 (m) om ökat nyföretagande i de nordliga länen är delvis tillgodosedd genom utskottets överväganden i det föregående och bör i övrigt lämnas utan vidare åtgärd.
Yrkandena i motion Jo281 om vissa övriga frågor i Norrlandsjordbmket (yrkandena 3 och 4) bör ej föranleda någon särskild åtgärd i detta sammanhang.
Stödområdesindelningen
Som framgår av redovisningen ovan av motionema yrkas ändringar av stödområdesindelningen i sammanlagt ett hundratal församlingar och kommuner, utöver de områden som berörs av yrkandena att samtliga områden som erhåller glesbygdsstöd skall erhålla prisstöd.
Frågor om stödområdesindelningen tillhör i första hand regeringens kompetensområde och bereds i huvudsak av jordbmksnämnden. Smärte justeringar i stödområdesindelningen får nämnden själv besluta om.
För att uppfylla kraven på en gmndlig beredning i sak av dessa motionsyrkanden fömtsätts bl. a. att utskottet inhämtar uppgifter om antalet jordbmksföretag i varje församling eller kommun som berörs av motionsyrkandena samt om produktionsvolym, produktionsinriktning och skillnader i produktionsfömtsättningarna mellan olika närliggande stödområden. En sådan beredning är inte möjlig att göra inom den tidrymd som står till utskottets förfogande i detta ärende. Med hänsyn till vad som i propositionen anförts om behandlingen av det regionalpolitiska målet i livsmedelspolitiken, som kommer att innefatta bl. a. det nuvarande prisstödet till Norriandsjordbmket, ansluter sig utskottet till regeringens bedömning att det inte finns anledning att nu föreslå ändringar i stödområdesindelningen.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo201, Jo208, Jo218 yrkandena 1, 2 och 4, Jo235, Jo251, Jo269, Jo280, Jo29l yrkande 3, Jo44, Jo49 yrkande 1, JoSO, JoS2 yrkandena 2 och 3, Jo65, Jo67 yrkandena 7, 8 och 9, Jo68, Jo69 och Jo70.
Med samma motivering avstyrker utskottet de motioner som går ut på 77
att jordbmksnämndens förslag till ändrad stödområdesindelning skall ge- 1988/89: JoU21 nomföras (uppflyttning från stödområde 4 till 3 av Sunne, Munkfors, Filipstad, Kil, Forshaga samt Älvsbacka och Nyeds församlingar i Karlskoga kommun jämte Grangärde församling i Ludvika kommun). Utskottet avstyrker således motionerna JoS6 och Jo62 yrkande 3.
Användning av genteknik vid växtodling Propositionen
Genteknik kan för närvarande komma till användning framför allt inom industrin, jordbmket och sjukvården. Frågan om användning av genteknik i olika sammanhang har varit föremål för en intensiv debatt den senaste tiden. Oro har uttryckts för de risker som kan vara förenade med t. ex. ett avsiktligt utsläppande av gentekniskt modifierade organismer.
För att bevaka frågor om användning av genteknik inrättades år 1980 en särskild delegation för hybrid-DNA-frågor. Delegationen skall bl. a. följa utvecklingen på området, undemätta berörda myndigheter om de projekt som kan anses vara förenade med risker och därvid föreslå de åtgärder som bedöms vara behövliga.
Någon samlad lagstiftning som särskilt reglerar användningen av genteknik eller av gentekniskt modifierat material finns inte i Sverige.
I regeringens proposition om ny djurskyddslag (prop. 1987/88:99) togs frågan om användning av genteknik på djur upp särskilt. Det konstaterades då att tekniken för närvarande inte används inom animalieproduktiönen här i landet. Eftersom tekniken i vissa fall kan ifrågasättas från etisk synpunkt framhölls dock att det är viktigt att användningen kan styras i önskvärd riktning. För att få en i sådana fall nödvändig handlingsberedskap föreslogs i propositionen att regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, lantbmksstyrelsen bemyndigas att förbjuda eller uppställa villkor för användningen av genteknik på djur. Riksdagen antog regeringens förslag (JoU22, rskr. 327).
Gentekniken kan också användas inom växtförädlingen. Växtförädlingen syftar bl. a. till att förbättra kulturväxtemas egenskaper i fråga om produktion, härdighet och motståndskraft mot skadeangrepp. Som exempel på sådan genteknisk användning kan nämnas möjligheten att transformera växtceller av nyttoväxter så att växtema får motståndskraft mot biologiska skadegörare eller tolerans mot bekämpningsmedel.
Användningen
av genteknik på växtodlingsområdet kan också komma
att leda till att biologiska bekämpningsmedel kommer att användas i ökad
omfattning, bl. a. därför att bekämpningseffekten ofta kan förstärkas ge
nom utnyttjandet av gentekniskt modifierade organismer. Biologisk be
kämpning med utnyttjande av naturligt förekommande organismer före
kommer redan i viss utsträckning i Sverige. Användningen av bekämp
ningsmedel är för närvarande inte reglerad om inte bekämpningseffekten
orsakas av kemiska ämnen. Kemikalieinspektionen har i en framställning
till regeringen begärt en sådan lagändring att också biologiska bekämp
ningsmedel kan förhandsgranskas. Ärendet bereds för närvarande. 78
Gentekniskt modifierade organismer kan emellertid användas inom 1988/89: JoU21 växtodlingen för flera olika ändamål. Som exempel kan nämnas s.k. anti-frostbakterier som kan användas för att skydda frostkänsliga grödor och kvävefixerande bakterier som kan göra även andra grödor än ärtväxter kvävefixerande.
Delegationen för hybrid-DNA-frågor har i en skrivelse till regeringen bl. a. pekat på risken för bestående effekter på den yttre miljön vid avsiktligt frisläppande av gentekniskt modifierade organismer. 1 en till skrivelsen fogad promemoria, utarbetad av statens naturvårdsverk, nämns i det sammanhanget särskilt för jordbmkets del bl. a. att s. k. Is-minusbakterier skulle kunna sprida sig till kalla länder och påverka sådana grödor som behöver en frysperiod och att kvävefixerande bakterier skulle kunna få förmågan att samleva med vilda växter och ge dessa en konkurrensfördel som skulle kunna mbba den ekologiska balansen.
Vissa möjligheter att ingripa för att motverka skador av den art som nu har nämnts finns i olika lagar.
De lagar som nämns i propositionen ger emellertid inte utrymme för att, i alla hänseenden på ett tillfredsställande sätt ta hand om de problem som kan uppkomma genom användningen av genteknik inom växtodlingen.
Utvecklingen inom genteknikområdet har nått det stadium då organismer utvecklas för användning i jordbmket och annan användning i den yttre miljön. Genom gentekniken kan specifika egenskaper introduceras i organismerna och i vissa fall kan hinder mot utbyte av genetiskt material kringgås. Frågor som detta har väckt är bl. a. hur dessa organismer kan påverka det ekologiska systemet. Erfarenheterna är i dag begränsade beträffande eventuella bieffekter av gentekniskt modifierade organismer efter utsläpp i miljön.
Användningen av genteknik har tidigare utretts framför allt för att säkerställa att forskningen bedrivs under riskfria förhållanden. Även genteknikens tillämpning på människa, främst från etisk synpunkt, har utretts. Däremot har användningen utifrån de aspekter som nu har berörts inte tidigare varit föremål för närmare utredning.
Enligt
jordbmksministem är det nödvändigt med en god framförhåll
ning inom det här området. Det behövs större kunskap om bl. a. arten och
volymen av den forskning som bedrivs både nationellt och internationellt.
Sådana kunskaper måste inhämtas för att få en samlad bedömning av var
den gentekniska forskningen befinner sig för närvarande och hur snabbt
den kan utvecklas och praktiskt tillämpas på djur och växter. Forskningens
utveckling och praktiska tillämpning bör värderas utifrån vad som kan
anses vara en önskvärd resp. inte önskvärd utveckling. En användning av
genteknik som innebär att medel tas fram för att förebygga och bota sjuk
domar hos människor och djur bör enligt jordbmksministems mening inte
hindras om den från andra utgångspunkter kan accepteras. Av etiska skäl
bör inte genteknik användas för att på artificiell väg ändra våra husdjur i
syfte att t.ex. öka produktionen. Inte heller bör den tillämpas så att den
genetiska mångfalden i växt- och djurlivet riskerar att utarmas och det
ekologiska systemet mbbas. Kunskap är nödvändig för att kunna avgöra
om särskilda styrmedel behövs för att undvika en sådan inriktning av den 79
gentekniska forskningen och av genteknikens praktiska tillämpning på 1988/89: JoU21 djur och växter. Samtidigt är det viktigt att regelsystemet inte utgör hinder för kunskapsuppbyggnaden på det biotekniska området.
Det är mot den nu redovisade bakgmnden som jordbmksministem har beslutat tillkalla en utredare med uppgift att göra en översyn av forskning och användning av genteknik på djur och växter. Syftet med översynen är bl. a. att göra en genomgång av gällande lagreglering på området och en bedömning av behovet av eventuellt nya regler. Översynen skall vara slutförd senast i oktober 1989.
Även om således arbetet med översynen skall bedrivas skyndsamt kommer eventuella förslag med anledning av denna inte att kunna föreläggas riksdagen förrän tidigast under våren 1990. Redan dessförinnan kan det uppkomma ett behov av att ingripa mot icke önskvärda företeelser genom en ytterligare reglering av genteknikens användning inom växtodlingen. Jordbmksministem vill erinra om att tekniken redan börjat användas i Sverige. För att skapa en handlingsberedskap för en sådan reglering till skydd mot risk för skador bl. a. i den yttre miljön anser han att regeringen på växtodlingsområdet bör få ett bemyndigande motsvarande det på djurskyddsområdet. Regeringen bör således skyndsamt bemyndigas att meddela föreskrifter om förbud mot eller villkor för användningen av genteknik på växter och för användningen av gentekniskt modifierade växter. Bemyndigandet bör omfatta också användningen av gentekniskt modifierade organismer vid växtodling.
Föreskrifter med den angivna innebörden omfattas av 8 kap. 3 § regeringsformen. Riksdagen kan enligt 8 kap. 7 § regeringsformen bemyndiga regeringen att meddela föreskrifterna.
Regeringen bör få möjlighet att delegera befogenheten till berörda myndigheter. Delegeras befogenheten är det viktigt att myndighetema samråder med varandra. Särskilt viktigt är det att samråd sker med delegationen för Hybrid-DNA-frågor beträffande frågor av teknisk —vetenskaplig natur. De nya bestämmelserna bör tas in i växtskyddslagen. I den lagen finns redan bestämmelser som syftar till att skydda växter mot sjukdomar och annan skada som orsakas av organismer ur växt- eller djurriket. Bestämmelser som syftar till att skydda växtema och därmed också miljön vid ett avsiktligt utsläppande av gentekniskt modifierade organismer hör också hemma i den lagen.
Med stöd av bemyndigandet kan bl. a. meddelas föreskrifter om skyldighet att göra anmälan till berörda myndigheter för att myndighetema skall få kännedom om planerad användning av genteknik.
Bemyndigandet bör omfatta alla slag av växter, både ved- och örtartade. Föreskrifter bör således kunna meddelas också för skogsodling.
Bemyndigandet att meddela föreskrifter för användningen av gentekniskt modifierade organismer har utformats så att det omfattar alla sådana organismer som kan komma till användning inom växtodlingen, exempelvis antifrostbakterier och mikroorganismer som kan användas för behandling av jord. Det täcker också gentekniskt modifierade organismer som används i bekämpningssyfte. Utanför tillämpningsområdet faller dock
80
t. ex. bekämpning med naturligt förekommande mikroorganismer, parasi- 1988/89: JoU21 ter och insekter.
Innehavare av mark, byggnad eller transportmedel är enligt 6 § växtskyddslagen skyldig att lämna tillträde för vissa bekämpningsåtgärder enligt lagen. Denna skyldighet bör utvidgas så att den omfattar också kontroll av att föreskrifter som har meddelats med stöd av det nu aktuella bemyndigandet efterlevs.
Föreskrifter som meddelas med stöd av bemyndigandet bör vara straff-sanktionerade. I enlighet med detta bör en ändring göras också i 10 § växtskyddslagen.
I övrigt föreslås i lagen endast en del redaktionella ändringar med anledning av att lagens tillämpningsområde utvidgas.
Lagändringen bör träda i kraft den 1 juli 1989.
Den föreslagna ändringen är av förhållandevis enkel beskaffenhet från lagteknisk synpunkt. Mot bakgmnd av vad jordbmksministem anfört i det föregående är ärendet brådskande. Det är följaktligen angeläget att riksdagen kan ta ställning till förslagen under våren 19S9. På gmnd härav anser jordbmksministem att en remiss till lagrådet bör kunna underlåtas i detta fall.
Motionerna
Tre partier anför synpunkter på regeringens förslag och överväganden rörande användningen av genteknik vid växtodling. Enligt motion Jo46 (m) delar motionärerna regeringens uppfattning att det är viktigt med god framförhållning och ökade kunskaper i dessa frågor. Själva forskningen kring genteknologi får dock inte förbjudas eller i onödan regleras. Den föreslagna lagändringen har en karaktär av provisorium och bör enligt motionen begränsas till att gälla i två år, i avbidan på resultatet av pågående utredningsarbete.
Den kommande permanenta lagstiftningen måste grundas på bedömningar om vilka problem genmanipulation kan medföra. För att genmani-pulerade växter och organismer skall få utnyttjas krävs att dessa inte kan spridas och reproduceras i naturen. Den som vill nyttja genmanipulerade växter och organismer måste visa att det inte finns risk för att dessa förändrar den ekologiska balansen. Samtidigt får inte lagstiftningen förhindra att de goda effekterna av genteknologi utnyttjas (yrkandena 14 och 15).
I centerpartiets motion Jo57 anförs att biotekniken kan komma att innebära en revolutionerande förändring av samhället. Motionärema hänvisar till sin motion från allmänna motionstiden 1989 och understryker att samhället måste ha en sammanhållen strategi för biotekniken. Regeringens förslag framstår som brådstörtat och bör avslås i avvaktan på en mera samlad bedömning av dessa frågor av riksdagen och den nyligen tillsatta utredningen (yrkande 11).
I
vpk- motionen Jo67 anförs att biotekniken ställer upp grundläggande
etiska frågor om människans rätt att manipulera livet. Det behövs nu en
samlad lagstiftning på området. Mot bakgmnd av den snabba utvecklingen
på området är det oroande att man inom jordbmksdepartementet först nu 81
6 Riksdagen 1988/89. lö saml. Nr 21
tillsatt en utredning om biotekniken. Det bemyndigande som begärs i pro- 1988/89: JoU21 positionen karaktäriseras som en "nödbroms". Man borde enligt motionen ha gått ett steg längre och begärt ett generellt förbud mot frisläppande av genetiskt manipulerade organismer i naturen, med möjlighet till dispens (yrkandena 21 och 22).
Utskottets överväganden
Utskottet vill inledningsvis erinra om att flera partier under allmänna motionstiden i januari 1989 väckt motioner rörande användningen av bioteknik på djur och växter m.m. och därvid utförligt redovisat sin syn på de etiska, juridiska och tekniska problemställningarna i detta sammanhang.
Utskottet har beslutat remittera dessa motioner till ett antal myndigheter, organisationer och forskningsorgan och räknar med att under nästa riksmöte göra en allsidig och gmndlig genomgång av ifrågavarande problem.
I avbidan på riksdagens ställningstagandet till dessa motioner och på resultatet av de utredningar m.m. som i övrigt pågår på området anser utskottet att motionema Jo46 yrkande 14 och Jo67 yrkandena 21 och 22 inte för närvarande påkallar någon särskild åtgärd från riksdagens sida.
Utskottet har svårt att inse nackdelarna med att regeringen redan nu ges bemyndigande att föreskriva förbud mot eller villkor för användning av genteknik vid växtodling m. m: Tvärtom måste ett sådant bemyndigande anses ligga i linje med de önskemål om ökad kontroll som framförts av flertalet motionärer. Som framgår av propositionen har genteknik inom växtodlingen redan börjat användas i Sverige. Det är därför, som jordbruksministern framhållit, viktigt att skapa en handlingsberedskap som ger möjlighet att skyndsamt ingripa mot icke önskvärda företeelser på detta område. Utskottet tillstyrker således regeringens förslag och avstyrker motion Jo57 yrkande 11.
Utskottet har heller inte funnit anledning att föreslå någon tidsbegränsning av det föreslagna bemyndigandet i enlighet med motion Jo46 yrkande 15. I samband med kommande, mera övergripande beslut om biotekniken torde det under alla förhållanden bli nödvändigt att också göra en förnyad prövning av existerande lagstiftning på området. Motionsyrkandet avstyrks.
Vissa övriga frågor
I motion Jo221 (mp) anförs att det finns flera skäl att avveckla systemet med returförpackningar för mjölk och övergå till ett system med t.ex. på-fyllningsflaskor. Regeringen bör framlägga en plan för att påskynda systemutvecklingen på området.
Utskottet har erfarit att det pågår vissa försök i Svenska mejeriernas riksföreningars (SMR:s) regi med påfyllningsautomater för mjölk, s.k. stålkossor. Innan denna försöksverksamhet utvärderats bör riksdagen inte ta något initiativ på detta område.
I motion Jo223 (mp) anförs farhågor för att de regler om leveransplikt 82
och hämtningsplikt m. m. som tillämpas inom lantbmkskooperationen — i 1988/89: JoU21 kombination med att det inte går att sälja mjölk direkt från gården — kan innebära begränsningar i fabodbmkens och andra småbmkares möjligheter att producera och leverera mjölk från glesbygden.
Utskottet har från SMR och statens jordbmksnämnd inhämtat upplysningar i denna fråga. Av uppgifterna framgår att de olika mejeriföreningarna i förekommande fall ställer mycket låga krav på leveransmängderna för mjölk som fömtsättning för hämtning. Enligt jordbmksnämnden är problemen med små mängder och bristande leveransmöjligheter mycket begränsade. Vidare har utskottet erfarit att näringsfrihetsombudsmannen inlett en undersökning av vissa frågor om leveransplikt m. m. inom lantbmkskooperationen.
Det anförda innebär att motion Jo223 inte påkallar någon särskild åtgärd från riksdagens sida.
Det kan tilläggas att kultumtskottet nyligen behandlat frågor om fäbod-bmken i ett vidare perspektiv (1988/89: Km3).
1 partimotionen Jo2S7 (m) yrkande 15 hemställs att regeringen för riksdagen redovisar användningen av influtna avgiftsmedel från avgiftema på handelsgödsel och bekämpningsmedel.
Jordbmksdepartementet har nyligen upprättat och till utskottet överlämnat en PM om användningen av ifrågavarande medel. Härmed är syftet med motion Jo2S7 yrkande 15 tillgodosett.
I motion Jo211 (c) efterlyses ett system som gör det möjligt att vid avverkning och uppodling av skogsmark effektema på intilliggande mark beaktas.
Utskottet utgår från att motionären eftersträvar någon form av offentlig-rättsligt bindande system för att pröva olika motstående intressen i samband med ändrad markanvändning. Vidare utgår utskottet från att varken miljöskydds-, naturvårds- eller plan- och bygglagstiftningen varit tillämpliga i de situationer som åsyftas. För att åstadkomma ett prövningssystem för angivna fall torde det krävas att någon form av koncessionsförfarande införs för den aktuella markanvändningen. Enligt utskottets mening finns ingen anledning att överväga så långtgående åtgärder. Motionen avstyrks.
Anslagsfrågor för budgetåret 1989/90 NIONDE HUVUDTITELN
Bl 1 Särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige
Med hänvisning till vad utskottet anfört i det föregående tillstyrker utskot-
tet regeringens förslag (prop. s. 47).
Cl. Statens jordbruksnämnd
Utskottet
tillstyrker regeringens förslag, som redovisas på s. 47 —50 i pro
positionen. 83
C6. Prisstöd till jordbruket i norra Sverige 1988/89: JoU21
Med hänvisning till vad utskottet anfört i det föregående föreslår utskottet att anslaget uppräknas till 625 milj. kr.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande jordbruks- och livsmedelspolitiken m. m.
att riksdagen lämnar utan vidare åtgärd motionema 1988/89: Jo57 yrkande 2, 1988/89:Jo216, 1988/89: Jo222, 1988/89: Jo229, 1988/89: Jo231, 1988/89: Jo236, 19SS/89:Jo239 yrkandena 1-6 och 9-12, 1988/89:Jo240, 1988/89:Jo246, 1988/89:Jo257 yrkandena 1-5, 9 och 13, 1988/89: Jo267 yrkandena 1-4, S, 12, 13 och 18, 19SS/89:Jo277, 1988/89: Jo293 yrkandena 1-3, 1988/89: Jo29S och 1988/89: Jo736 yrkande 10,
2. beträffande vissa regionala frågor
att riksdagen avslår motionema 1988/89: Jo48 yrkande 2, 1988/89: JoS3, 1988/89: Jo217 yrkande I, 1988/89: Jo225, 1988/89: Jo248, 1988/89: Jo249, 1988/89: Jo253, 1988/89: Jo260 yrkande 1, 1988/89: Jo261, 1988/89: Jo264, 1988/89: Jo268 yrkande I och 1988/89: Jo292 yrkande 1,
3. beträffande användningen av bekämpningsmedel
att riksdagen avslår motionema 1988/89:224 yrkandena 1, 2 och 3, 1988/89: Jo293 yrkande 9 och 1988/89: Jo289,
4. beträffande kvävegödsling och växtnäringsläckage
att riksdagen avslår motionerna 1988/89: Jo224 yrkandena 4, 5 och 6, 1988/89: Jo293 yrkandena 4, 5, 6, 7 och 10 och 1988/89: Jo96S yrkande 5,
5. beträffande etableringskontroll m. m.
a) att riksdagen avslår motion 1988/89: Jo267 yrkande 11 om etableringskontroll,
b att riksdagen avslår motion 1988/89: Jo293 yrkande 8 om koncessionsplikt,
6. beträffande anpassad djurhållning
att riksdagen avslår motion 1988/89: Jo257 yrkande 11,
7. beträffande miljösituationen i våra kustområden att riksdagen avslår motion 1988/89: Jo734 yrkande 2,
8. beträffdinde jordbrukets miljöansvar
att riksdagen avslår motion 1988/89: Jo257 yrkande 12,
9. beträffande jordbruk och miljöpolitik
att riksdagen avslår motion 1988/89: Jo797 yrkande 31,
10. beträffande
överföring av åkermark till skog tn. m.
att riksdagen avslår motion 1988/89: Jo247,
11. beträffande
de statliga bidragen till de areella näringarna
att riksdagen avslår motion 1988/89: Jo963 yrkande 3,
12. beträffande rötslamhantering 84
att riksdagen avslår modonema 1988/89: Jo267 yrkande 10 och 1988/89: JoU21 1988/89: Jo276,
13. beträffande förbud mot spridning av rötslam
att riksdagen avslår motion 1988/89: Jo293 yrkandena 11 och 12,
14. beträffande stråförkortningsmedel
att riksdagen avslår morion 1988/89: Jo243,
15. beträffande biotoprestaureringsarbete aU riksdagen avslår motion 1988/89: Jo213,
16. beträffande åkermarkens bevarande m. m.
att riksdagen avslår motion 1988/89: Jo956 yrkandena 1 och 2,
17. beträffande stöd till alternativ odling m. m.
a) att riksdagen avslår motion 1988/89: Jo267 yrkande 5 om permanent omläggningsstöd,
b) att riksdagen avslår motionerna 1988/89: Jo267 yrkande 9 och 1988/89: Jo271 yrkande 2 om rådgivning,
c) att riksdagen avslår motion 1988/89: Jo272 om en plan för det fortsatta stödet,
18. beträffande rådgivning och prioriterade forskningsresurser aU riksdagen avslår motion 1988/89: Jo2S8,
19. beträffande studiematerial i alternativ odling att riksdagen avslår motion 1988/89: Jo262,
20. beträffande effekterna av tvåprissystemets avskaffande att riksdagen avslår motion 1988/89: Jo43,
21. beträffande
statens ekonomiska delansvar för överskottsarealen
att riksdagen med anledning av motionema 1988/89: Jo46 yrkande 6,
1988/89: Jo49 yrkande 4, 1988/89: JoSS yrkande 1 och 1988/89: JoS7
yrkande I godkänner vad utskottet anfört,
22. beträffande disposition av 1989 års ansvarsmedel
att riksdagen med anledning av motion 1988/89: Jo67 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt lämnar motionerna 1988/89:Jo46 yrkande 7 och 1988/89:JoSS yrkande 2 utan vidare åtgärd,
23. beträffandeyoWänn/n av omställningsarbetet
att riksdagen med anledning av motionema 1988/89: Jo46 yrkande 4, 1988/89:Jo54, 1988/89:Jo55 yrkande 3, 1988/89:Jo58 yrkande 4, 1988/89: Jo64 yrkande 2 och 1988/89: Jo67 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
24. beträffande höjning av ersättningsbeloppen
att riksdagen avslår motion 1988/89: Jo67 yrkande 18,
25. beträffande arealbidrag m. m.
att riksdagen avslår motion 1988/89: Jo64 yrkande 1,
26. beträffande kompensation efter genomsnittsavkastning att riksdagen avslår motion 1988/89: Jo4S,
27. beträffande lösningar som ej innebär direktstöd att riksdagen avslår motion 1988/89: Jo46 yrkande 1,
28. beträffande stöd till fårskötseln
att riksdagen avslår motionema 1988/89: JoS 1, 1988/89: JoS9 yrkande
I och 1988/89: Jo61 yrkande 2, 85
29. beträffande samråd med näringen m. m. 1988/89: JoU21 att riksdagen avslår motion 1988/89: Jo57 yrkande 3,
30. beträffande kompensation i enlighet med jordbruksnämndens förslag
att riksdagen avslår motion 1988/89: Jo67 yrkandena 1 och 2,
31. beträffande sänkning av interna avgifter
att riksdagen avslår motionen 1988/89: Jo46 yrkande 3,
32. beträffande bemyndigande för regeringen
att riksdagen avslår motion 1988/89: Jo46 yrkande 8,
33. beträffande uttalande omförslagets karaktär av provisorium att riksdagen avslår motion 1988/89: Jo48 yrkande I,
34. beträffande inflationsuppräkning av kompensationen
att riksdagen lämnar motionema 1988/89: Jo46 yrkande 2 och 1988/89: JoS7 yrkande 4 utan vidare åtgärd,
35. beträffande tidpunkt för utbetalningar m. m.
att riksdagen avslår motionema 1988/89: Jo46 yrkande 5 och l988/89:Jo67 yrkande 6,
36. beträffande förhållandena i Kalmar län m. m. att riksdagen avslår motion 1988/89: Jo64 yrkande 4,
37. beträffande redovisning av andra länders agerande
att riksdagen med anledning av motion 1988/89: Jo67 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
38. beträffande den livsmedelspolitiska gruppens status att riksdagen avslår motion 1988/89: Jo67 yrkande 4,
39. beträffande skärpning av importkontrollen
att riksdagen avslår motionema 1988/89: Jo48 yrkande 3 och 1988/89:Jo67 yrkande 5,
40. beträffande svenskmärkning av lammkött
att riksdagen avslår motion 1988/89: Jo61 yrkande 1,
41. beträffande självförsörjningsgraden för socker
att riksdagen avslår motionerna 1988/89: Jo210 yrkande 1, 1988/89:Jo233, 1988/89:Jo227 yrkande I, 1988/89:Jo2S0 delvis, 1988/89: Jo46 yrkande 9, 1988/89: JoS7 yrkande 5 delvis, 1988/89: Jo64 yrkande 3, 1988/89: Jo66 yrkande 1 och 1988/89: Jo67 yrkande 19 delvis,
42. beträffande sockerbetsodlingen under ö- bruken m. m.
att riksdagen avslår motionema 1988/89: Jo205, 1988/89: Jo209, 1988/89: Jo210 yrkandena 2 och 3,1988/89: Jo228 och 1988/89: Jo250 i återstående del,
43. beträffande en allsidig utredning av sockernäringen
att riksdagen med anledning av motionema 1988/89: Jo227 yrkande 2, 1988/89: Jo57 yrkande 5 i återstående del, 1988/89: Jo63 och 1988/89: Jo67 yrkande 19 i återstående del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
44. beträffande återgång till tidigare överläggningssystem att riksdagen avslår motion 1988/89: Jo66 yrkande 2,
45. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga
om prisregleringen på jordbmksprodukter inkl. sockerbetor och 86
socker under regleringsåret 1989/90 i de delar som ej berörs av utskot- 1988/89: JoU21 tets hemställan ovan,
46. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om dispositionen av anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbmkets område,
47. beträffande avbytartjänsten
att riksdagen avslår motionerna 1988/89: Jo282 och 1988/89: Jo284,
48. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om användningen av avgiftsmedel som inflyter under regleringsåret 1989/90 samt avslår motion 1988/89: Jo46 yrkande 10,
49. beträffande projekt för energiskogsodling
att riksdagen avslår motion 1988/89: Jo254 yrkande 1,
50. att
riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga
om prisregleringen för ägg samt avslår motion 1988/89: Jo57 yrkande
6,
51. beträffande kvalitetskontroll av vissa livsmedel
att riksdagen med anledning av motionema 1988/89: Jo47, 1988/89:Jo57 yrkande 7, l988/89:Jo62 yrkande 7 och 1988/89:Jo67 yrkande 20 dels avslår regeringens förslag i fråga om kvalitetskontroll av ägg och matpotatis, dels avslår förslagen till lag om upphävande av vissa kungörelser om obligatorisk kontroll av vissa livsmedel som exporteras, och om upphävande av kungörelsen (1959:187) angående kvalitetsbenämning på matpotatis,
52. beträffande packeribidragen
att riksdagen avslår motion 1988/89: Jo46 yrkande 11,
53. beträffande miljövänligare potatissorter
att riksdagen lämnar motion 1988/89: Jo215 utan vidare åtgärd,
54. beträffande prisstöd till jordbruket i norra Sverige
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionema 1988/89:Jo42 yrkande 2, 1988/89: Jo46 yrkande 12, 1988/89: JoSS yrkande 4, 1988/89: Jo57 yrkande 8, 1988/89: Jo60 yrkande 2, 1988/89: Jo62 yrkande 4, 1988/89: Jo2S7 yrkande 17 och 1988/89: Jo281 yrkande 1 till Prisstöd till jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 625 000 000 kr.,
55. beträffande underlag för stödberäkningen
att riksdagen avslår motion 1988/89: Jo67 yrkande 12,
56. beträffande stödets karaktär av regionalpolitiskt stöd m. m. att riksdagen avslår motion 1988/89: Jo42 yrkande 1,
57. beträffande vissa frågor i övrigt om Norrlandsjordbruket
att riksdagen avslår motionerna 1988/89: Jo42 yrkande 5 och 1988/89: Jo206,
58. beträffande produktstöd
att riksdagen avslår motionema 1988/89: Jo42 yrkande 3, 1988/89: Jo58 yrkande 3 och 1988/89: Jo62 yrkande I,
59. beträffande
höjning av mjölkpriset i Norrbotten, Ångermanland
och Dalarna
att riksdagen avslår motion 1988/89: Jo62 yrkande 2,
60. beträffande höjning av stödnivån i stödområde 4
87
att riksdagen avslår motionerna 1988/89: Jo58 yrkande 1 och 1988/89: JoU21 1988/89: Jo67 yrkande 10,
61. beträffande differentiering i stödområde 2
att riksdagen avslår motion 1988/89: Jo67 yrkande 11,
62. beträffande generellt påslag på mjölkpriset
att riksdagen avslår motion 1988/89: Jo67 yrkande 13,
63. beträffande högre prisstöd till kött i stödområde 2a att riksdagen avslår motion 1988/89: Jo52 yrkande 1,
64. beträffande uppräkning av stödet till nötkött, får- och lammkött att riksdagen avslår motionerna 1988/89: JoSS yrkande 2 och l9SS/S9:Jo59 yrkande 2,
65. beträffande uttalande om Norrlandsjordbrukets betydelse
att riksdagen lämnar motion 1988/89: Jo62 yrkande 8 utan vidare åtgärd,
66. beträffande
anslag till särskilda åtgärder för jordbruket i norra
Sverige
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionema 1988/89: Jo219, 1988/89: Jo42 yrkande 4, 1988/89: Jo46 yrkande 13, 1988/89: Jo49 yrkande 3, 1988/89: JoS7 yrkande 10 och 1988/89: Jo67 yrkande 15 till Särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 45 000 000 kr.,
67. beträffande användningen av anslaget till särskilda åtgärder att riksdagen lämnar motionema 1988/89: Jo60 yrkande 1, 1988/89: Jo62 yrkande 6 och 1988/89: Jo67 yrkande 16 utan vidare åtgärd,
68. beträffande stöd till nyetablering
att riksdagen avslår motionerna 1988/89: Jo218 yrkande 3, 1988/89: Jo281 yrkande 2, l988/89:Jo49 yrkande 2, 1988/89: Jo57 yrkande 9 och 1988/89: Jo62 yrkande 5,
69. beträffande ökat nyföretagande
att riksdagen avslår motion 1988/89: Jo278,
70. beträffande översyn av avbytartjänsten m. m.
att riksdagen avslår motion 1988/89: Jo281 yrkandena 3 och 4,
71. beträffande
ändrad stödområdesindelning i enlighet med jord
bruksnämndens förslag
att riksdagen avslår motionerna 1988/89: Jo56 och 1988/89: Jo62 yrkande 3,
72. beträffande ändringar i övrigt i stödområdesindelningen m. m. att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo201, 1988/89:Jo208, 1988/89:Jo218yrkandena l,2och4, 1988/89:Jo235, 1988/89:Jo251, 1988/89: Jo269, 1988/89: Jo280, 1988/89: Jo291 yrkande 3, 1988/89: Jo44, 1988/89: Jo49 yrkande 1, 1988/89: JoSO, 1988/89: Jo52 yrkandena 2 och 3, 1988/89: Jo6S, 1988/89: Jo67 yrkandena 7, 8 och 9, 1988/89: Jo68, 1988/89: Jo69 och 1988/89: Jo70,
73. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om stöd till jordbmket i norra Sverige, i de delar som ej berörs av
utskottets hemställan ovan, 88
74. beträffande
en samlad lagstiftning rörande genteknik m. m. 1988/89: JoU21
att riksdagen avslår motionema 1988/89: Jo46 yrkande 14 och
1988/89: Jo67 yrkandena 21 och 22,
75. beträffande
villkor jor användning av genteknik vid växtodling
m. m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1988/89: Jo46 yrkande 15 och 1988/89: Jo57 yrkande II antar förslaget till lag om ändring i växtskyddslagen (1972:318),
76. beträffande returjorpackningarför mjölk aU riksdagen avslår motion 1988/89: Jo221,
77. beträffande hämtningsplikt inom mejerinäringen m. m. att riksdagen avslår motion 1988/89: Jo223,
78. beträffande redovisning av vissa avgiftsmedel att riksdagen avslår motion Jo2S7 yrkande 15,
79. beträffande prövning av motstående intressen vid skogsavverkning m. m.
aU riksdagen avslår motion 1988/89: Jo2l I,
80. att
riksdagen till Statens jordbruksnämnd för budgetåret
1989/90 anvisar ett ramanslag på 31 415 000 kr.
Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.
Stockholm den 23 maj 1989 På jordbmksutskottets vägnar
Karl Erik Olsson
Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Hans Gustafsson (s), Håkan Strömberg (s), Sven Eric Lorentzon (m), Martin Segerstedt (s), Jens Eriksson (m), Jan Fransson (s), Åke Selberg (s), Ingvar Eriksson (m), Bengt Rosén (fp), Lennart Bmnander (c), Annika Åhnberg (vpk), Åsa Domeij (mp), Inge Carlsson (s), Kaj Larsson (s), Bengt Kronblad (s) och Anders Castberger (fp).
Reservationer
1. Vissa regionala frågor (mom. 2)
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "(Gotlands län)" bort ha följande lydelse:
Som
anförs i motion Jo225 befinner sig den svenska jordbruksnäringen i
en omställningsprocess som kan innebära en dramatisk omvälvning av för
utsättningarna för denna näring. Det finns härvid starka skäl att hävda ett
fortsatt jordbmk i skogs- och mellanbygderna i hela landet som en stomme
i en fungerande landsbygd och för att bevara ett öppet landskap och en 89
levande landsbygd. I dessa områden sker produktionen i god harmoni med 1988/89: JoU21 miljön, samtidigt som livsmedel av god kvalitet produceras. Produktionsfömtsättningarna framför allt på sydsvenska höglandet är sådana att jordbmket måste baseras på vall och betesdrift som gmnd för en mjölk- och nötköttsproduktion. Mycket talar för att den pågående omställningen och borttagandet av tvåprissystemet för mjölk kan påverka framför alh mjölkproduktionens lönsamhet. Åtgärder för att balansera denna situation är angelägna. Utskottet ansluter sig till motionärernas uppfattning att särskilda insatser måste komma till stånd som gör det möjligt att bibehålla en mjölkproduktion och därmed en levande landsbygd och ett öppet landskap i skogs- och mellanbygderna i södra Sverige. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo48 yrkande 2 och Jo22S bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta avsnitt avstyrks i den mån de inte tillgodoses genom detta ställningstagande.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande vissa regionala frågor m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89: Jo48 yrkande 2 och 1988/89: Jo225 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1988/89:JoS3, 1988/89: Jo2l7 yrkande 1, 1988/89: Jo248, 1988/89: Jo249, 1988/89: Jo253, 1988/89: Jo260 yrkande 1, 1988/89:Jo26l, 1988/89:Jo264, 1988/89:Jo268 yrkande 1 och 1988/89: Jo292 yrkande I,
2. Användningen av bekämpningsmedel (mom. 3)
Åsa Domeij (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med "Mot bakgmnd" och slutar med "riksdagens åtgärd." bort ha följande lydelse:
Av
det anförda framgår att insatserna för att minska användningen av
bekämpningsmedel är betydande. De krav som förs fram i miljöpartiets
motion Jo224 yrkande 1 överensstämmer med regeringens tidigare löfte
om att mellan åren 1985 och 1990 minska användningen av kemiska be
kämpningsmedel. För att kunna uppfylla detta löfte erfordras kraftfulla
åtgärder. I likhet med motionärerna anser utskottet därför att en krisplan
bör utarbetas som möjliggör en halvering av de giftmängder som sprids
redan under odlingssäsongen 1990. En sådan halvering skulle exempelvis
kunna genomföras genom någon form av kvotering baserad på ett genom
snitt av de inköp som har skett under odlingssäsongerna 1987 och 1988.
Som målsättning bör gälla att användningen av kemiska bekämpningsme
del inom jordbruket minskas med 80 % fram till år 1995. Utskottet utgår
ifrån att minskningen av användningen av bekämpningsmedel inte uppnås
genom utökat användande av s.k. lågdospreparat. Vad utskottet anfört
med anledning av motionerna Jo224 yrkandena I och 3 samt Jo293 yrk
ande 9 bör ges regeringen till känna. Motionerna Jo224 yrkande 2 och
Jo289 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad utskot
tet anfört. 90
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 1988/89: JoU21
3. beträffande användningen av bekämpningsmedel att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89: Jo224 yrkandena 1 och 3 samt 1988/89: Jo293 yrkande 9 och med avslag på motionerna 1988/89: Jo224 yrkande 2 och 1988/89: Jo289 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Kvävegödsling och växtnäringsläckage (mom. 4)
Åsa Domeij (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med "Riksdagens beslut" och slutar med "yrkande 5." bort ha följande lydelse:
Riksdagens beslut i juni 1988 om ett samlat åtgärdsprogram för att minska jordbrukets växtnäringsläckage innebär enligt utskottets mening inte ett avhändande av möjligheten att skärpa målsättningarna. Användningen av konstgödselkväve bör snarast minskas med 30 % och med 50 % inom fem år. För att åstadkomma minskningen bör ekonomiska styrmedel användas. Som målsättning bör gälla att kväveläckaget från jordbmksmark halveras inom tre år. För att uppfylla ställda mål måste bl.a. stallgödselhanteringen förändras. Kapaciteten att lagra stallgödsel måste öka så att en så stor del som möjligt av gödseln kan spridas på våren. Fr. o. m. år 1992 bör alla gårdar med djurhållning ha en lagringskapacitet för stallgödsel på 12 månader. Användningen av fosforgödsel orsakar kadmiumspridning på åkrarna. Utskottet anser att denna kadmiumspridning måste minskas med 90 % i förhållande till vad som spreds ut år 1980. Utskottet vill dessutom framhålla betydelsen av att kravet på en reducering av kväveläckaget med kraft drivs inom ramen för det nordiska samarbetet. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo293 yrkandena 4, 5, 6, 7 och 10 samt Jo965 yrkande 5 bör ges regeringen till känna. Motion Jo224 yrkandena 4 och 5 avstyrks i den mån den inte kan anses tillgodosedd med vad utskottet anfört.
I avvaktan på att de mer långsiktiga åtgärderna får effekt måste en omfattande kalkning ske av försurad mark. Regeringen bör därför enligt utskottets mening initiera en sådan kalkningsverksamhet, där de svårast försurade markerna prioriteras. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo224 yrkande 6 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse: 4. beträffande kvävegödsling och växtnäringsläckage att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89: Jo224 yrkande 6 och 1988/89:Jo293 yrkandena 4, 5, 6, 7 och 10 samt 1988/89:Jo96S yrkande 5 och med avslag på motion 1988/89: Jo224 yrkandena 4 och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
91
4. Etableringskontroll m.m. (mom. 5 a) 1988/89:JoU21
Kari Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c) och Annika Åhnberg (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med "Med samma" och slutar med "yrkande 11." bort ha följande lydelse:
Ett mål för de miljöförbättrande åtgärderna i jordbmket bör enligt utskottets mening vara att öka möjligheterna till ett mer varierat jordbruk. Som framhålls i motion Jo267 yrkande 11 stärker biandjordbruken balansen mellan djurhållning och växtodling. För att dessutom förbättra hänsynen till miljön och till det tillgängliga produktionsutrymmet bör den av motionärerna föreslagna etableringskontrollen införas inom animalieproduktiönen. Etableringskontrollen skall gälla företag som genom nyinvesteringar uppnår 50 djurenheter. Utskottet tillstyrker med det anförda motion Jo267 yrkande 11.
dels att utskottets hemställan under 5 a) bort ha följande lydelse: 5 a) beträffande etableringskontroll m. m. att riksdagen med anledning av motion 1988/89: Jo267 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om etableringskontroll m.m.,
5. Etableringskontroll m. m. (mom. 5 b)
Åsa Domeij (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med "Vidare avstyrks" och slutar med "yrkande 8." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion Jo293 yrkande 8 att alla gårdar med mer än 50 djurenheter i s. k. problemområden borde vara koncessionspliktiga. Härigenom möjligörs en kontroll av antalet djur i förhållande till tillgänglig areal för spridning av stallgödsel, lagringskapacitet för stallgödsel, ammoniakavgång och ensilagehantering. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo293 yrkande 8 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 b) bort ha följande lydelse: S b) beträffande etableringskontroll m. m. att riksdagen med anledning av motion 1988/89: Jo293 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om koncessionsplikt,
6. Anpassad djurhållning (mom. 6)
Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m) anser
dels
att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med "Som fram
går" och slutar med "ytterligare åtgärd." bort ha följande
lydelse:
Som framhålls i motion Jo257 yrkande 11 har det alltid förekommit ett 92
visst näringsläckage från jordbruket. Tillsammans med utsläpp från andra 1988/89: JoU21
källor har detta blivit ett miljöproblem. Som ett medel att påverka den
ogynsamma miljöutvecklingen på detta område vill utskottet i likhet med
motionärerna föra fram kravet på en anpassning av djurhållningen till den
befintliga bmkningsarealens storlek. Vad utskottet anfört med anledning
av motionen bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse: 6. beträffande anpassad djurhållning att riksdagen med anledning av motion 1988/89: Jo257 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Jordbruk och miljöpolitik (mom. 9)
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37 börjar med "Riksdagen har" och slutar med "livsmedelspolitiken m. m." bort ha följande lydelse: Som framhålls i centerpartiets partimotion Jo797 om miljöpolitiken kan jordbruket i stor utsträckning hjälpa till med att lösa miljöproblem i andra delar av samhället. En ökad användning av altemativa grödor skulle kunna ge råvaror som kan ersätta fossila bränslen. Produktion av energigrödor och- råvaror till massaindustrin och den kemiska industrin skulle kunna få många positiva effekter på miljön. Den statliga jordbrukspolitiken bör med samma miljömål främja en minskad användning av miljöskadliga kemikalier. Den avgift som tas ut i samband med kemikaliehanteringen bör enligt utskottets mening användas till miljöförbättrande åtgärder, ny teknik, omställningsstöd för nya grödor och stöd för avsättning av nya produkter. 1 detta sammanhang förtjänar växtföljdens betydelse för ett minskat växtnäringsläckage att särskilt betonas och utskottet anser att en förutsättning för minskad kväveanvändning är ett bibehållet samband mellan djurhållning och växtodling. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo797 yrkande 31 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse: 9. beträffande jordbruk och miljöpolitik att riksdagen med anledning av motion 1988/89: Jo797 yrkande 31 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. De statliga bidragen till de areella näringarna (mom. 11)
Annika Åhnberg (vpk) anser
dels
att den del av utskottets yttrande som på s. 37 börjar med "Utveck
lingen under" och slutar med "riksdagens sida." bort ha följande
lydelse:
Inom jord- och skogsbruk utgår en rad statliga bidrag med syfte att öka
avkastningen inom näringarna. 1 många situationer kan därav föranledda
åtgärder leda till negativa konsekvenser för miljön, vilket innebär att sta- 93
ten med sitt bidragssystem ökar naturförstörelsen. Utskottet anser därför i 1988/89: JoU21 likhet med motionärerna i motion Jo963 yrkande 3 att en större andel av de statliga bidragen till de areella näringarna borde utgå för åtgärder som skyddar, bevarar och förbättrar miljön. Framför allt bör inga bidrag inom jord- och skogsbruk utgå om åtgärderna strider mot en långsiktig god hushållning med naturresurserna. Berörd kommun och länsstyrelse bör få vetorätt i sådana frågor. Vad utskottet anfört med anledning av motionen bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande de statliga bidragen till de areella näringarna
att riksdagen med anledning av motion 1988/89: Jo963 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Rötslamhantering (mom. 12)
Annika Åhnberg (vpk) och Åsa Domeij (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37 börjar med "Med hänsyn" och slutar med "och Jo276." bort ha följande lydelse:
Spridning av rötslam från reningsverk är ett sätt att åstadkomma en recirkulation så att till jorden återförs vad som tagits därifrån med de färdiga produkterna. Detta är i princip både bra och eftersträvansvärt. Problemet är att i reningsverken samlas avfall som innehåller skadliga tungmetaller, lösningsmedel och andra gifter. Som framhålls i motion Jo267 yrkande 10 måste därför gränsvärden fastställas, som är så låga att åkermarkens produktionsförmåga och näringsbalans inte förstörs. Produkternas kvalitet får inte heller påverkas. 1 avvaktan på att sådana gränsvärden fastställs bör inte spridning av slam på åkermark tillåtas. Vad utskottet anfört med anledning av motionen bör ges regeringen till känna. Motion Jo276 avstyrks i den mån den inte kan anses tillgodosedd med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande rötslamhantering
att riksdagen med anledning av motion 1988/89: Jo267 yrkande 10 och med avslag på motion 1988/89: Jo276 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Förbud mot spridning av rötslam (mom. 13)
Åsa Domeij (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37 börjar med "Med samma" och slutar med "och 12." bort ha följande lydelse:
Rötslam
innehåller ofta alldeles för stora mängder tungmetaller och gif
tiga organiska ämnen för att få spridas på åkrarna. Som framhålls i motion
Jo293 är detta ett stort problem både därför att slammet är ett avfallsprob
lem om det inte kan spridas och därför att växtnäringen borde återföras till
jordbruket av resurshushållningsskäl. Utskottet anser därför att vidare 94
spridning av rötslam bör vara förbjuden om kadmiumhalten inte är lägre 1988/89: JoU21 än I mg/kg ts (torrsubstans) och i övrigt innehåller mycket låga halter av andra tungmetaller och giftiga organiska ämnen. I samband med ett sådant förbud anser utskottet vidare att odlingsjord som innehåller mer än 1 mg/kg ts inte bör få användas till livsmedelsproduktion. Med det anförda har utskottet anslutit sig till de krav som förs fram i motion Jo293 yrkandena 11 och 12.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse: 13. beträffande/oriMt/ mot spridning av rötslam att riksdagen med anledning av motion 1988/89: Jo293 yrkandena 11 och 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Stöd till altemativ odling m.m. (mom. 17 a)
Annika Åhnberg (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med "Den alternativa" och på s. 39 slutar med "ytterligare åtgärd." bort ha följande lydelse:
Den altemativa----- (=utskottet)--- för alternativodling. Detta
kan i viss mån anses tillgodose de krav som förs fram i motion Jo267 yrkande 5. Utskottet anser dock i likhet med motionärerna att tillfälliga lösningar inte är tillräckliga för att ta till vara den alternativa odlingens intressen. Vad som behövs är ett kontinuerligt stöd som bör omfatta arealer med prisreglerade grödor, vall, grön foderväxter och gröngödslingsgrödor. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med ett förslag till permanent stöd för omläggning till alternativ odling. Vad utskottet anfört med anledning av motionen bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 17 a) bort ha följande lydelse: 17 a) beträffande stöd till alternativ odling m.m att riksdagen med anledning av motion 1988/89: Jo267 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om permanent omläggningsstöd,
12. Stöd till alternativ odling m. m.(mom. 17 b)
Annika Åhnberg (vpk) och Åsa Domeij (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar med "Med det" och slutar med "yrkande 2." bort ha följande lydelse:
Rådgivning
har en nyckelfunktion i utvecklingen av den ekologiska od
lingen och kommer att bli ännu viktigare med hänsyn till det omläggnings
stöd som kommer att lämnas till odlare som övergår till ekologisk odling.
Antalet rådgivare i altemativ odling måste enligt utskottets mening utökas
och på sikt bli tillgängliga på varje lantbmksnämnd. Vad utskottet anfört
med anledning av motionerna Jo267 yrkande 9 och Jo271 yrkande 2 bör
ges regeringen till känna. 95
dels att utskottets hemställan under 17 b) bort ha följande lydelse: 1988/89: JoU21
17 b) beträffande stöd till alternativ odling m. m. att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89: Jo267 yrkande 9 och 1988/89: Jo271 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om rådgivning,
13. Stöd till alternativ odling m. m. (mom. 17 c)
Karl Erik Olsson (c), Lennart Bmnander (c) och Åsa Domeij (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar med "Vidare avstyrks" och slutar med "och 2." bort ha följande lydelse:
Det finns i dag ett växande intresse hos såväl konsumenter som producenter för den ahernativa odlingen. Samtidigt är det uppenbart att behovet är stort vad gäller såväl forskning som rådgivning och ekonomiskt stöd till en omläggning hos enskilda jordbmksföretag. Samhällets stöd för att på alla nivåer stötta den alternativa odlingen får inte vara kortsiktigt. En långsiktig forskning och kunskapsuppbyggnad måste garanteras. En särskild plan för det fortsatta stödet till den alternativa odlingen bör därför enligt utskottets mening utarbetas. Samtidigt måste de enskilda jordbruksföretagen få ett sådant stöd att de kan komma över de initialsvårigheter som en omläggning till altemativ odling medför. I detta sammanhang förtjänar att framhållas att den altemativa odlingen på olika sätt kan bidra till att lösa flera viktiga frågor inom jordbmket. Den kan bidra till att upprätthålla folkhälsomålet, förbättra hushållningen med naturresurserna och minska den skadliga miljöpåverkan från jordbmket. Samhällets stöd till den alternativa odlingen måste således vara kraftfullt, långsiktigt och välorganiserat. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo272 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 17 c) bort ha följande lydelse: 17 c) beträffande stöd till alternativ odling m. m. att riksdagen med anledning av motion 1988/89: Jo272 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en plan för det fortsatta stödet m. m..
14. Statens ekonomiska delansvar för överskottsarealen (mom. 21)
Hans Gustafsson, Håkan Strömberg, Martin Segerstedt, Jan Fransson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson och Bengt Kronblad (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med "Jordbruksnäringen befinner" och på s. 47 slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:
Utskottet
har vid flera tillfällen gjort uttalanden om fördelningen av an
svaret mellan staten och näringen för överskottsarealens kostnader, vilka
uttalanden godkänts av riksdagen. Senast under riksmötet 1987/88 anslöt 96
sig utskottet till regeringens förslag och överväganden i detta ämne, vilket 1988/89: JoU21 bl.a. innebar en bekräftelse på att statens delansvar skulle successivt av-trappas under femårsperioden. Denna avtrappningsmodell redovisas ut-föriigt i utskottets betänkande 1987/88:25 (s. 31 - 33). Kostnaden för det statliga delansvaret beräknades i detta sammanhang till 250 milj. kr. Med hänsyn bl. a. till utvecklingen av världsmarknadspriserna har regeringen i januari 1989 slutligt fastställt beloppet till 225 milj. kr för 1988 års skörd. Som framgår av redovisningen i bilaga 1 till propositionen har deltagarländerna i GATT-avtalet bl. a. åtagit sig att inte överskrida vid tidpunkten för avtalet gällande nivåer för inhemskt stöd, exportstöd och gränsskydd. Varje beslut som innebär en beloppsmässig ökning av det statliga delansvaret för överskottsarealen strider därför enligt utskottets mening klart mot Sveriges åtaganden i GATT-avtalet. Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandena om en ökning av det statliga delansvaret för 1989 års spannmålsskörd.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:
21. beträffande statens ekonomiska delansvar för överskottsarealen att riksdagen avslår motionerna 1988/89: Jo46 yrkande 6, 1988/89: Jo49 yrkande 4, 1988/89: JoSS yrkande 1 och 1988/89: JoS7 yrkande 1,
15. Kompensation efter genomsnittsavkastning m. m.
(mom. 26)
Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 52 som börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "vidare åtgärd" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer delvis i den kritik som framförs i motion Jo45 mot det i propositionen föreslagna kompensationssättet. Ett stöd per djur kommer att prioritera dem som genom låg produktion och ineffektivitet utnyttjar sina resurser illa. En bättre metod från olika synpunkter skulle vara att relatera stödet till befintlig produktionsstatistik med ett fast krontal per djur efter genomsnittsavkastning. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 26 bort ha följande lydelse: 26. beträffande kompensation efter genomsnittsavkastning att riksdagen med anledning av motion 1988/89: Jo45 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Stöd till fårskötseln (mom. 28)
Karl Erik Olsson (c), Lennart Bmnander (c) och Annika Åhnberg (vpk) anser
dels
att den del av utskottets yttrande som på s. 52 börjar med "Med sam
ma" och slutar med "till fårskötseln" bort ha följande lydelse: 97
7 Riksdagen 1988/89. lö samt Nr 21
Utskottet delar motionärernas åsikt att fårskötseln har stor betydelse för 1988/89: JoU21 bl.a. sysselsättningen i glesbygden och för naturvården. Den form av köttproduktion som fårskötseln representerar är från djurskyddssynpunkt och etisk synpunkt helt godtagbar. Lamm- och fårkött är ett bra livsmedel från folkhälsosynpunkt. En ökning av den i dag tämligen låga konsumtionen framstår som angelägen. Till skillnad från det importerade köttet är det svenskproducerade helt fritt från antibiotika. Fårskötseln förser oss med värdefulla biprodukter i form av päls och ull. Det finns således flera starka skäl som talar för att fårnäringen ges större plats i den regionala planeringen. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse: 28. beträffande stöd till fårskötseln att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89: JoS 1, 1988/89: Jo59 yrkande 1 och 1988/89: Jo61 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Kompensation i enlighet med jordbruksnämndens
förslag
(mom. 30)
Annika Åhnberg (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52 börjar med "Det ovan" och slutar med "till propositionen)" bort ha följande lydelse:
Som anförts bl. a. i vpk:s partimotion Jo267 behövs en radikal omläggning av jordbmkspolitiken. En absolut fömtsättning för reformarbetet är att jordbmket till sin karaktär är långsiktigt och att också jordbmkspolitiken är långsiktig. Det är förödande för näringen att kastas mellan olika kortsiktiga samhällsåtgärder. I enlighet härmed avvisar utskottet det provisoriska förslag som regeringen framlägger och förordar för sin del att riksdagen beslutar i enlighet med jordbmksnämndens urspmngliga förslag. Detta redovisas i bilaga 2 till propositionen.
dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:
30. beträffande kompensation i enlighet tned jordbruksnämndens förslag
att riksdagen med anledning av motion 1988/89: Jo67 yrkandena 1 och 2 godkänner vad utskottet anfört om kompensation till lantbmket för regleringsåret 1989/90,
18. Sänkning av interna avgifter m. m. (mom. 31 och 32)
Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53 börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "yrkande 8" bort ha följande lydelse:
Det
förslag till kompensationssystem som redovisas i motion Jo46 (yrk
ande 3) har enligt utskottets mening flera fördelar. Genom en sänkning av
de intema avgiftema i enlighet med motionen ges marknaden ett större 98
utrymme än vad som är fallet med regeringens förslag. Eftersom priserna 1988/89: JoU21 till jordbruket inte ökar och gränsskyddet kan hållas oförändrat blir systemet förenligt med GATT-överenskommelsen genom att stödet till jordbruket inte ökar. Vidare motsätter sig utskottet, med instämmande i motionens yrkande 8, att regeringen erhåller bemyndigande att besluta om de pris- och avgiftsförändringar som kan bli aktuella med anledning av de i propositionen framlagda förslagen. Enligt utskottets mening bör regeringen vid varje tillfälle då en prisändring eller avgiftsändring aktualiseras framlägga en proposition för riksdagen. Under tid då riksmöte ej pågår bör sådana ändringar kunna anstå i avbidan på riksdagens beslut.
dels att utskottets hemställan under 31 och 32 bort ha följande lydelse:
31. beträffande sänkning av interna avgifter
att riksdagen med anledning av motion 1988/89: Jo46 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
32. beträffande bemyndigande för regeringen
att riksdagen med anledning av motion 1988/89: Jo46 yrkande 8 avslår regeringens förslag i den del som avser bemyndigande att besluta om pris- och avgiftsändringar.
19. Inflationsuppräkning av kompensationen m. m. (mom. 34 och 35)
Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53 börjar med "I motionerna" och på s. 67 slutar med "yrkande 6" bort ha följande lydelse:
I likhet med vad som anförs i motion Jo46 anser utskottet att utbetalningen av kompensationsbeloppet bör ske vid ett tillfälle, nämligen i slutet av år 1989. Härmed vinns bl.a. den fördelen att det administrativa merarbetet minskar i omfattning. Vidare bör riksdagen i ett särskilt uttalande understryka att en förnyad genomgång av priser och kostnader bör göras under hösten 1989 för att anpassa kompensationsbeloppet till inflationsutvecklingen. Beräkningarna bör följa principerna i jordbruksnämndens förslag. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo46 yrkandena 2 och 5 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Härigenom tillgodoses även motion Jo57 yrkande 4. Motion Jo67 yrkande 6 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 34 och 35 bort ha följande lydelse:
34. beträffande infiationsuppräkning av kompensationen
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89: Jo46 yrkande 2 och 1988/89: Jo57 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
35. beträffande tidpunkt för utbetalningar m. m.
att riksdagen med
anledning av motion 1988/89: Jo46 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt avslår
motion 1988/89: Jo67 yrkande 6, 99
20. Skärpning av importkontrollen (mom. 39) 1988/89: JoU21
Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (vpk) och Åsa Domeij (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53 börjar med "Vad slutligen" och slutar med "yrkande 5' bort ha följande lydelse:
Eftersom gällande principer för Sveriges handelsutbyte med andra länder bygger på överenskommelser från tiden efter andra världskriget, har den senaste tidens utveckling av metoder för livsmedelsproduktionen inte beaktats i tillräcklig mån. De svenska kraven på livsmedlen såväl vad gäller hygien som kvalitet är internationellt sett mycket höga. I en tid av ökad internationell handel måste enligt utskottets mening — vilket även framhålls i motionerna Jo48 och Jo67 — samma krav kunna ställas på importerade livsmedel som på inhemskt producerade. Risken är annars stor att importen av produkter framställda under delvis helt andra betingelser än de svenska, många gånger av sämre kvalitet och producerade till lägre kostnader, kommer att ytterligare försämra en för de svenska producenterna redan tidigare ogynnsam situation.
Som framförs i motion Jo67 är det av särskild vikt att det kvalitativa gränsskyddet bibehålls. Skyddet får emellertid inte inskränkas till stickprovskontroller av importerade produkter utan bör innebära en möjlighet att förbjuda import av livsmedel producerade med metoder eller tillsatser som inte är tillåtna i den inhemska produktionen.
Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna Jo48 yrkande 3 och Jo67 yrkande 5 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse: 39. beträffande skärpning av importkontrollen att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89: Jo48 yrkande 3 och 1988/89: Jo67 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
21. Självförsörjningsgraden för socker (mom. 41)
Karl Erik Olsson (c), Sven Eric Lorentzon (m), Jens Eriksson (m), Ingvar Eriksson (m) och Lennart Brunander (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. SS börjar med "Utskottet ansluter" och slutar med "19 delvis" bort ha följande lydelse:
Till skillnad från regeringen anser utskottet att skäl saknas för en sänkning av självförsörjningsgraden för socker. Som förordats av tidigare utredningar, bl.a. sockernäringskommittén (SOU 1982:6), bör självförsörjningsgraden uppgå till 95 %. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionema Jo227 yrkande 1, Jo233, Jo46 yrkande 9, Jo57 yrkande 5 delvis och Jo66 yrkande 1 bör ges regeringen till känna. Med det anförda får motionerna Jo210 yrkande 1, Jo250 delvis, Jo64 yrkande 3 och Jo67 yrkande 19 delvis anses tillgodosedda.
dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande lydelse: 100
41. beträffande självförsörjningsgraden för .socker 1988/89: JoU21
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89: Jo227 yrkande 1, 1988/89: Jo233, 1988/89:Jo46 yrkande 9, 1988/89: Jo57 yrkande 5 i motsvarande del och 1988/89: Jo66 yrkande I som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört och lämnar motionerna 1988/89: Jo210 yrkande 1, 1988/89: Jo2S0 i motsvarande del, 1988/89: Jo64 yrkande 3 och 1988/89: Jo67 yrkande 19 i motsvarande del utan vidare åtgärd,
22. Självförsörjningsgraden för socker (mom. 41)
Bengt Rosén och Anders Castberger (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 55 börjar med "Utskottet ansluter" och slutar med "19 delvis" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör frågan om självförsörjningsgraden för socker ingå i en helhetsbedömning av den svenska jordbmksnäringen. Frågan bör således bli föremål för överväganden inom ramen för de överläggningar om utformningen av den framtida jordbrukspolitiken som pågår i den livsmedelspolitiska arbetsgruppen. Vad utskottet sålunda anfört bör ges regeringen till känna. Härmed bör motionerna Jo210 yrkande 1, Jo227 yrkande 1, Jo233, Jo2S0 delvis, Jo46 yrkande 9, JoS7 yrkande 5 delvis, Jo64 yrkande 3, Jo66 yrkande 1 och Jo67 yrkande 19 delvis inte föranleda någon riksdagens vidare åtgärd.
dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande lydelse: 41. beträffande självförsörjningsgraden för socker att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt lämnar motionerna 1988/89: Jo210 yrkande I, 1988/89: Jo227 yrkande 1, 1988/89: Jo233, 1988/89: Jo2S0 i motsvarande del, 1988/89: Jo46 yrkande 9, 1988/89: Jo57 yrkande 5 i motsvarande del, 1988/89: Jo64 yrkande 3, 1988/89: Jo66 yrkande 1 och 1988/89: Jo67 yrkande 19 i motsvarande del utan vidare åtgärd.
23. Användningen av avgiftsmedel (mom. 48)
Karl Erik Olsson (c), Sven Eric Lorentzon (m), Jens Eriksson (m), Ingvar Eriksson (m) och Lennart Bmnander (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 62 börjar med "Utskottet har" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:
I
propositionen föreslås att vissa myndigheters verksamhet finansieras
med införselavgiftsmedel. Enligt utskottets mening — vilket även framförs
i motion Jo46 — är denna form av finansiering principiellt förkastlig. Fi
nansieringsformen innebär bl. a. att minskad import eller lägre nivå på in
förselavgifterna påverkar tillgången på medel, varvid verksamheten an
tingen måste finansieras på annat sätt eller med kort varsel inskränkas eller
upphöra. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Jo46 yr- 101
kände 10 bör ges regeringen till känna. I övrigt godkänner utskottet vad 1988/89: JoU21 som i propositionen anförts om disponeringen av avgiftsmedlen.
dels att utskottets hemställan under 48 bort ha följande lydelse:
48. att riksdagen med anledning av motion 1988/89: Jo46 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört och i övrigt godkänner vad i propositionen förordats i fråga om användningen av avgiftsmedel som inflyter under regleringsåret 1989/90,
24. Prisregleringen för ägg (mom. 50)
Karl Erik Olsson och Lennart Bmnander (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 65 börjar med "Utskottet ansluter" och slutar med "yrkande 6" bort ha följande lydelse:
Med hänsyn till det stora överskottet på ägg är det enligt utskottets mening rimligt att åtgärder vidtas för att reducera detta överskott. I den rådande situationen anser emellertid utskottet — i likhet med centerpartiet — att gällande regleringar utgör nödvändiga instmment för en anpassning av produktionen till samma nivå som efterfrågan. Utskottet ansluter sig således till motion Jo57 yrkande 6 med begäran om avslag på propositionens förslag om avveckling av storproduktionsavgiften för äggproduktionen. Av samma skäl anser sig utskottet inte heller kunna biträda förslaget om inskränkning av Svensk ägghandels medel för överskottsfinansiering. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionen bör godkännas av riksdagen.
dels att utskottets hemställan under 50 bort ha följande lydelse:
50. att riksdagen med anledning av motion 1988/89: JoS7 yrkande 6 godkänner vad utskottet anfört om bibehållande av storproduktionsavgiften på ägg m. m.,
25. Packeribidragen (mom. 52)
Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 68 börjar med "Utskottet har inte" och slutar med "yrkande 11" bort ha följande lydelse:
När det gäller packeribidragen delar utskottet den principiella inställning som framförs i motion Jo46 att kostnadema för äggkontrollen skall bäras av de konsumenter som efterfrågar en sådan kontroll och inte av producenterna. Bidragen bör därför inte längre betalas med regleringsmedel. Härigenom mildras även de ekonomiska påfrestningama för äggproducenterna. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Jo46 yrkande 11 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 52 bort ha
följande lydelse:
52. beträffande packeribidragen
att riksdagen med anledning av motion 1988/89: Jo46 yrkande 11 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 102
26. Produktstöd (mom. 58) 1988/89: JoU21
Åsa Domeij (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 76 börjar med "När det" och slutar med "ett produktstöd" bort ha följande lydelse:
En livsmedelsproduktion i norra Sverige är viktig för att avlasta jordbmket längre södemt. Jordbmket i norr gör att livsmedelsförsöijningen kan klaras med en lägre intensitet eftersom en större areal utnyttjas. Dessutom är en livsmedelsproduktion i större delen av landet viktig av beredskapsskäl och sårbarhetsskäl. Alla dessa skäl kan användas med stöd i Gatt-överenskommelsen för att upprätthålla jordbmksproduktionen i norra Sverige. I Norrbotten, Ångermanland och Dalarna ligger produktionen av mjölk och mjölkprodukter klart under konsumtionen.
Utskottet delar mot den angivna bakgmnden motionärernas uppfattning att Norrlandsstödet i första hand bör utgå som ett produktionsstöd även i fortsättningen. Enligt 1985 års riksdagsbeslut är stödet utformat så att produktionen i norra Sverige skall kunna bibehållas i nuvarande omfattning, dvs. 1984 års produktionsvolym. Utskottet finner icke skäl att tolka Gatt-överenskommelsen så att den skulle hindra fortsatt stöd enligt nu gällande ordning. Vad utskottet anfört bör riksdagen ge regeringen till känna med anledning av motionema Jo42 yrkande 3, Jo58 yrkande 3 och Jo62 yrkande I.
dels att utskottets hemställan under 58 bort ha följande lydelse: 58. beträffande produktstöd att riksdagen med anledning av motionema 1988/89: Jo42 yrkande 3, 1988/89: JoS8 yrkande 3 och 1988/89: Jo62 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
27. Höjning av stödnivån i stödområde 4 m. m. (mom. 60 — 62)
Annika Åhnberg (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 76 börjar med "Med samma" och slutar med "och 13" bort ha följande lydelse:
Utskottet biträder det förslag som framställs i motion Jo67 yrkande 10 om höjning av stödnivån i område 4 med 11 öre per kg mjölk och nötkött med 162 öre per kg samt får- och lammkött med motsvarande belopp. Därigenom tillgodoses även motion JoSS yrkande 1.
Utskottet biträder även förslagen i motion Jo67 yrkandena 11 och 13 att den differentiering av stödområde 2 som gäller mjölk också skall gälla övriga produktionsgrenar samt att mjölkproduktionen i hela stödområdet bör kompenseras genom ett generellt prispåslag på 10 öre per kg mjölk. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 60 — 62 bort
ha följande lydelse:
60. beträffande höjning av stödnivån i stödområde 4
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89: JoS8 yrkande I 103
och 1988/89: Jo67 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till 1988/89: JoU21 känna vad utskottet anfört,
61. beträffande differentiering i stödområde 2
att riksdagen med anledning av motion 1988/89: Jo67 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
62. beträffande generellt påslag på mjölkpriset
att riksdagen med anledning av motion 1988/89: Jo67 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
28. Anslag till särskilda åtgärder för jordbruket i
norra Sverige
(mom. 66)
Karl Erik Olsson (c), Lennart Bmnander (c), Annika Åhnberg (vpk) och Åsa Domeij (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 76 börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "yrkande 15" bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker förslagen i motionerna Jo2l9, Jo42 yrkande 4, Jo49 yrkande 3, Jo57 yrkande 10 och Jo67 yrkande 15 om höjning av anslaget med 55 milj. kr. till 100 milj. kr. Därmed avstyrks motion Jo46 yrkande 13.
dels att den del av utskottets yttrande på s. 83 som avser anslaget B 11 Särskilda åtgärder för jordbmket i norra Sverige bort utgå,
dels att utskottets hemställan under 66 bort ha följande lydelse:
66. beträffande anslag till särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige
att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med avslag på motion 1988/89: Jo46 yrkande 13 och med bifall till motionerna l988/89:Jo219, 1988/89: Jo42 yrkande 4, 1988/89: Jo49 yrkande 3, 1988/89: JoS7 yrkande 10 och 1988/89: Jo67 yrkande 15 till Särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 100 000 000 kr.,
29. Anslag till särskilda åtgärder för jordbruket i
norra Sverige
(mom. 66)
Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 76 börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "yrkande 15" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den mening som framförs i motion Jo46 yrkande 13 att ytterligare medel inte bör tillföras anslaget till särskilda åtgärder för jordbmket i norra Sverige. Riksdagen bör således avslå regeringens förslag om medel för fortsatta åtgärder liksom motionema Jo219, Jo42 yrkande 4, Jo49 yrkande 3, Jo57 yrkande 10 och Jo67 yrkande 15 om höjning av anslaget.
dels att utskottets hemställan under 66 bort ha följande lydelse: 104
66. beträffande anslag till särskilda åtgärder för jordbruket i norra 1988/89: JoU21 Sverige
att riksdagen med anledning av motion 1988/89: Jo46 yrkande 13 och med avslag på morionerna l988/89:Jo2l9, 1988/89:Jo42 yrkande 4, 1988/89: Jo49 yrkande 3, 1988/89: Jo57 yrkande 10 och 1988/89: Jo67 yrkande 15 avslår regeringens förslag om anslag till Särskilda åtgärder för jordbmket i norra Sverige,
30. Stöd till nyetablering (mom. 68)
Karl Erik Olsson (c), Lennart Bmnander (c) och Åsa Domeij (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77 börjar med "Utskottet ansluter" och slutar med "yrkande 5" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den mening som framförts i flera motioner att den svaga nyrekryteringssituationen gör det nödvändigt att inrätta ett etableringsstöd i norra Sverige. Riksdagen bör redan nu uttala sig för ett etableringsstöd utan att avvakta arbetet i den pariamentariska arbetsgmppen. Vad utskottet anfört bör riksdagen ge regeringen till känna med anledning av motionema Jo218 yrkande 3, Jo28l yrkande 2, Jo49 yrkande 2, Jo57 yrkande 9 och Jo62 yrkande 5.
dels att utskottets hemställan under 68 bort ha följande lydelse: 68. beträffande stöd till nyetablering att riksdagen med anledning av motionema 1988/89: Jo218 yrkande 3, 1988/89: Jo281 yrkande 2, 1988/89: Jo49 yrkande 2, 1988/89: Jo57 yrkande 9 och 1988/89: Jo62 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
31. Ändrad stödområdesindelning i enlighet med
jordbruks
nämndens förslag (mom. 71)
Karl Erik Olsson (c), Lennart Bmnander (c), Annika Åhnberg (vpk) och Åsa Domeij (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77 börjar med "Med samma" och på s. 78 slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet biträder de motioner som går ut på att jordbmksnämndens förslag till ändrad stödområdesindelning skall genomföras (uppflyttning från stödområde 4 till stödområde 3 av Sunne, Munkfors, Filipstad, Kil, Forshaga samt Älvsbacka och Nyeds församlingar i Karlskoga kommun jämte Grangärde församling i Ludvika kommun). Riksdagen bör med anledning av motionema Jo56 och Jo62 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört. Utskottet fömtsätter vidare att jordbmksnämnden kontinuerligt ser över stödområdesindelningen och därvid även prövar stödområdesindelningen i de områden som ej berörs i ovanstående motioner.
dels att utskottets hemställan under 71 bort ha följande lydelse: 105
71. beträffande ändrad stödområdesindelning i enlighet med jord- 1988/89: JoU21 bruksnämndens förslag
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89: JoS6 och 1988/89: Jo62 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
32. Villkor för användning av genteknik vid växtodling
m. m.
(mom. 75)
Sven Eric Lorentzon (m), Jens Eriksson (m) och Ingvar Eriksson (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 82 börjar med "Utskottet har heller" och slutar med "Motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet biträder moderata samlingspartiets yrkande att riksdagen bör tidsbegränsa det föreslagna bemyndigandet till två år. Utskottet tillstyrker således motion Jo46 yrkande 15.
dels att utskottets hemställan under 75 bort ha följande lydelse:
75. beträffande villkor för användning av genteknik vid växtodling m. m.
att riksdagen med anledning av motion 1988/89: Jo46 yrkande 15 och med avslag på motion 1988/89: Jo57 yrkande 11 antar förslaget till lag om ändring i växtskyddslagen (1972:318) med den ändringen i fråga om ikraftträdandebestämmelsen att 2a § skall upphöra att gälla den 30 juni 1991,
33. Villkor för användning av genteknik vid växtodling
m. m.
(mom. 75)
Karl Erik Olsson och Lennart Bmnander (båda c) anser '
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 82 börjar med "Utskottet har svårt" och slutar med "yrkande 11" bort ha följande lydelse:
Utskottet erinrar om att centerpartiet i en omfattande motion om bioteknik bl.a. föreslagit en sammanhållen strategi och lagstiftning för samhällets hantering av biotekniken. 1 avvaktan på en sådan strategi har partiet föreslagit förbud mot tillämpad insprutning av tillväxthormon i djur, mot tillämpad embryoöverföring och mot frisläppande av genetiskt modifierade mikroorganismer. Motionen har sänts ut på stor remiss och kommer att behandlas av riksdagen under nästa riksmöte.
Som
framhålls i motion Jo57 kan många positiva möjligheter skapas
genom biotekniken samtidigt som det kan finnas risk för omfattande och
oreparabla följder av bioteknikens produkter. Utskottet delar motionärer
nas mening att regeringen hittills varit passiv samtidigt som utvecklingen
på bioteknikområdet har skett snabbt. Regeringens åtgärd att nu utan spe-
cificering begära bemyndigande att meddela olika förbud mot genteknik
på växter m. m. framstår som brådstörtad. Riksdagen bör därför med bifall
till yrkande 11 i motionen avslå regeringens förslag i avvaktan på en mera 106
samlad bedömning av dessa frågor av riksdagen och den nyligen tillsatta 1988/89: JoU21 utredningen.
dels att utskottets hemställan under 75 bort ha följande lydelse:
75. beträffande
villkor för användning av genteknik vid växtodling
m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1988/89: JoS7 yrkande 11 och med avslag på motion 1988/89: Jo46 yrkande 15 avslår förslaget till lag om ändring i växtskyddslagen (1972:318),
34. Returförpackningar för mjölk m. m. (mom. 76 och 77)
Åsa Domeij (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 82 börjar med "Utskottet har erfarit" och slutar med "detta område" bort ha följande lydelse:
Utskottet biträder motionärernas förslag att regeringen bör lägga fram en plan för att påskynda utvecklingen av nya förpackningssystem för distributionen av konsumtionsmjölk. Riksdagen bör göra ett särskilt uttalande med anledning av motionen.
dels att den del av utskottets yttrande på s. 83 som börjar med "Utskottet har" och slutar "med riksdagens sida" bort ha följande lydelse:
Utskottet erinrar om att lantbrukskooperationen har monopol på mejerihanteringen samtidigt som det inte är tillåtet att sälja mjölk från gården. Mot den bakgmnden tillstyrker utskottet yrkandena i motion Jo223 om behovet att säkra fäbodbmkarnas och andra småbmkares i glesbygden rätt att leverera mjölk. Riksdagen bör ge regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 76 och 77 bort ha följande lydelse:
76. beträffande returförpackningar för mjölk
att riksdagen med anledning av motion 1988/89: Jo221 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
77. beträffande hämtningsplikt inom mejerinäringen tn. m.
att riksdagen med anledning av motion 1988/89: Jo223 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Kvävegödsling och växtnäringsläckage (mom. 4)
Annika Åhnberg (vpk) anför:
Inom
vänsterpartiet kommunisterna delar vi uppfattningen att en snabb
och omfattande reduktion av användningen av såväl handelsgödsel som
bekämpningsmedel är nödvändig. Vi har dock lämnat andra förslag på hur
denna minskning skall åstadkommas. Dessa har behandlats i annat sam
manhang. 107
2. Biotoprestaureringsarbete (mom. 15) 1988/89: JoU21
Bengt Rosén (fp), Åsa Domeij (mp) och Anders Castberger (fp) anför:
Motion Jo213 tar upp de snabba förändringama i odlingslandskapet, vilka leder till att värdefulla biotoper, bl. a. åkerholmar och diken, försvinner och därmed även värdefulla miljöer för växter och djur. Våtmarker och kantzoner kan också minska växtnäringsläckaget från jordbmksmarken.
Vi delar motionärens uppfattning att det inte räcker med att bevara dessa naturtyper utan att det också behövs ett biotoprestaureringsarbete i hårt stmkturrationaliserade och miljöbelastade slättbygder.
För att klara överlevnaden för växter och djur krävs ett biotopskydd. I Sverige har vi i dag regler som förbjuder att man dödar hotade djur eller plockar fridlysta blommor. Naturvårdslagen ger också möjlighet att avsätta stora områden till nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden. Dessa former tar lång tid att administrera och ger inget direkt biotopskydd. Det finns ingen koppling mellan förekomst av hotade arter och skydd av naturmiljön. Någon regel som gör det möjligt att skydda ett litet område som är av betydelse för djur- eller växtart finns inte i dag. Sverige saknar ett biotopskydd trots att vi skrivit under Bernkonventionen (SÖ 1983:30), vilken uttryckligen kräver att "medlemsstater skall vidta lämpliga lagstiftande och administrativa åtgärder för att säkerställa ett skydd för de vilda djur- och växtarternas miljöer" (art. 4).
För hotade djur- och växtarter viktiga våtmarksområden vilka blivit förändrade genom olika jord- eller skogsbmksåtgärder skall finnas ett krav på att dessa områden återställs i sådant skick att de återigen kan utgöra biotop för dessa arter.
Motionären föreslår att det nuvarande NOLA-stödet vidgas till att också omfatta restaurering av biotoper och att bevara kantzoner. Vi delar motionärens uppfattning att det behövs en ekonomisk stimulans men vill inte binda oss för att just en utvidgning av NOLA-stödet är det lämpligaste sättet. I den parlamentariska arbetsgmppen för livsmedelspolitiken skall ökad naturvårdshänsyn i jordbmkslandskapet tas upp. Motionärens synpunkter bör beaktas där liksom i arbetet med en ny naturvårdslag.
3. Stöd till alternativ odling m. m. (mom. 17 a)
Åsa Domeij (mp) anför:
Det behövs ett mer långsiktigt stöd för omläggning till ekologiskt lantbmk. Men om stödet skall vara permanent är det för tidigt att uttala sig om.
4. Stöd till fårskötseln (mom. 28)
Åsa Domeij (mp) anför:
1
motion JoSl (c) tas en rad fördelar med fårskötseln upp som jag instäm
mer i, bl. a. att får är bra naturvårdare, passar för kombiföretag och för det
mesta producerar kött under etiskt godtagbara former. Dessutom finns det 108
inget överskott av fårkött i landet. Motionären vill att riksdagen skall göra 1988/89: JoU21 ett allmänt uttalande om att fårskötseln skall behållas i minst nuvarande omfattning. Miljöpartiet de gröna har motionerat om att Sverige skall vara självförsörjande med baslivsmedel. Det motionsyrkandet har utskottet överlämnat till den parlamentariska arbetsgmppen att ta del av tillsammans med andra yrkanden som rör jordbmkspolitiken i stort. Jag tycker inte det är meningsfullt att riksdagen gör ett uttalande om ett speciellt djurslag nu, när självförsörjning med baslivsmedel över huvud taget skall diskuteras i den parlamentariska arbetsgruppen. Jo59 (c) och Jo61 (s) är exakta kopior av varandra och tar upp liknande tankar som i JoS 1. Motionen utmynnar i ett krav på att får skall tas bättre in i den regionala planeringen. I motionen finns ingen vägledning för hur det skall gå till eller ens vilken regional planering som avses. Därför anser jag det inte meningsfullt med något riksdagsuttalande i denna fråga.
5. Skärpning av importkontrollen (mom. 38)
Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m) anför:
I betänkandet har inte frågorna kring livsmedelskontrollen fått den breda behandling som vanligen sker då utskottet behandlar jordbmksprisregleringen m. m. Detta beror som påpekats i betänkandet på att dessa frågor behandlats i hela sin bredd i kammaren så sent som den 18 maj detta år. Vi vill dock med anledning härav framhålla att importkontrollen genom då fattade beslut har skärpts avsevärt. Importerade produkter kan nu stoppas om de innehåller rester av i motsvarande svensk produktion förbjudna ämnen. I övrigt gäller samma gränsvärden för importen som i den svenska produktionen. Kontrollen av produktionsförhållandena i exportländerna och informationen till producenterna om de svenska bestämmelserna kommer att ökas. Dessutom införs nu krav på märkning med ursprungsland.
En nordisk utgångspunkt i de pågående GATT-förhandlingarna är också att andra än rent hälsomässiga skäl, i vissa fall, skall kunna accepteras i GATT:s regelsystem. Målet är också att i övrigt söka överensstämmelse med bl.a. de regler man eftersträvar inom EG.
Det ovan nämnda bör tillsammans med de skärpta kraven på importörernas egenkontroll och kontroll av leverantörer kunna verksamt bidra till förbättringar för konsumenterna och ökad rättvisa mellan producenter i Sverige och utomlands.
6. Prisregleringen för ägg (mom. 50)
Åsa Domeij (mp) anför:
Äggproduktion
i stor skala kan leda till problem: mycket dålig djurmiljö
samt miljöproblem om det inte finns goda möjligheter att bli av med göd
seln. Det kan tyckas som att den differentierade storproduktionsavgiften
är ett vettigt styrmedel att lösa detta problem. Enligt min mening är det ett
mycket tmbbigt instrument för att lösa problemen. Krav skall i stället stal- 109
las när det gäller djurmiljö och miljöpåverkan. Det är också viktigt att 1988/89: JoU21 samma krav ställs på produktionen när det gäller importerade ägg. Dessutom behöver inte små äggproducenter betala någon avgift över huvud taget. Det är en riktig utveckling att storproducenterna av ägg får stå för en större del av kostnaderna för äggöverskottet.
7. Underlag för stödberäkningen (mom. 55)
Annika Åhnberg (vpk) anför:
Utskottets hemställan under prisstödsanslaget innebär, i förhållande till propositionen, ökade anslag till jordbruket i stödområdena. Därför reserverar jag mig inte på denna punkt. Enligt min mening hade det dock behövts ytterligare höjda anslag i enlighet med vad som föreslagits i yrkandena från vpk.
8. En samlad lagstiftning rörande genteknik m. m. (mom. 74)
Annika Åhnberg (vpk) anför:
Utskottet avstyrker i detta moment yrkanden från vpk om en samlad lagstiftning rörande genteknik. Frågan har dock inte varit föremål för någon inträngande behandling i detta sammanhang. Utskottet har tidigare sänt ut motioner med liknande krav på en remissrunda och har för avsikt att sak-behandla ämnet till hösten. Jag har därför inte nu reserverat mig på denna punkt.
9. En samlad lagstiftning rörande genteknik m. m. (mom. 74)
Åsa Domeij (mp) anför:
Miljöpartiet de gröna har i en partimotion under den allmänna motionstiden tagit upp kravet på lagstiftning. Motionen skall behandlas i jordbmksutskottet under hösten.
10. Villkor för användning av genteknik vid växtodling
m. m.
(mom. 75)
Annika Åhnberg (vpk) och Åsa Domeij (mp) anför:
Vi har inte reserverat oss mot utskottets hemställan i detta moment. Regeringens begäran om bemyndigande att föreskriva förbud mot eller villkor för användning av genteknik vid växtodling m.m. tillstyrks. Vi vill dock framhålla att detta bemyndigande bara får ses som en temporär åtgärd som inte på långt när motsvarar den reglering som skulle behövas. Utan lagstöd blir detta bemyndigande verkningslöst. Det är en tom gest när verklig handling är det som sedan länge behövs.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989 110