Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Försvarsutskottets betänkande 1988/89: FÖU14

Planering och anslag för det militära försvaret, m. m.

I betänkandet behandlas förslag som regeringen — efter föredragning av försvarsministern, statsrådet Roine Carlsson — har förelagt riksdagen i proposition 1988/89:80, i det följande benämnd propositionen. Regering­ens lagförslag är intagna som bilagorna I —3 till betänkandet.

Vidare behandlas i betänkandet 144 motionsyrkanden från 72 motioner, varav 59 motioner från den allmänna motionstiden 1989.1 bilaga 5 lämnas en översikt av motionernas behandling.

Efter en sammanfattning av utskottets ställningstaganden redovisas i en följd alla regeringens yrkanden i propositionen. Påföljande avsnitt redovi­sar alla motionsyrkanden. Därefter behandlar utskottet fråga för fråga hu­vudsakligen i den ordning som följer av propositionen. Avslutningsvis framgår utskottets hemställan till riksdagen, uppdelad på moment.

Sammanfattning

Betänkandet gäller i huvudsak planering och anslag för det militära försva­ret men också några för totalförsvaret gemensamma frågor. En sådan fråga är landets geografiska indelning i sammanfallande militärområden och ci­vilområden. Utskottet tillstyrker därvidlag att riksdagen godkänner rikt­linjer för en ändring till fem områden i stället för som nu sex. Bergslagens militär- och civilområde förenas med Östra området till det nya Mellersta militär- och civilområdet. Kopparbergs län ingår där och tillförs inte — som föreslås i flera motioner — Nedre Norrlands militär- och civilområde (reservation m, fp, vpk och mp).

I en annan fråga, som är gemensam för totalförsvaret men också har betydelse både i fred och krig, anser utskottet enhälligt att riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen om behovet av åtgärder. Det gäller an­skaffning och drift av helikoptrar för transport av skadade och sjuka, en fråga för både sjukvårdshuvudmännen och staten.

Utskottet tillstyrker en beslutsgång som innebär att nästa långsiktiga för­svarsbeslut tidigareläggs från 1992 till 1991. Vissa viktiga frågor rörande armén blir behandlade av riksdagen redan dessförinnan. För att behålla handlingsfrihet till 1991 ges det militära försvaret särskilda resursförstärk­ningar för repetitionsutbildning och för att upprätthålla utvecklingskapa­citet inom svensk försvarsindustri.

Riksdagen 1988/89 10 sam/. Nr 14


1988/89 FöU 14


Beträffande utgiftsramen för det militära försvaret budgetåret 1989/90 1988/89: FöU 14 tillstyrker utskottet att denna i enlighet med propositionen fastställs till 28071 000000 kr. i prisläget februari 1988. 1 detta avseende och när det gäller bl. a. utvecklingen av arméförband, marinförband och flygvapenför-band finns reservationer från alla oppositionspartiers företrädare i utskot­tet. M, fp och c vill tillföra ökade resurser medan vpk och mp önskar minska det militära försvarets utgiftsram.

Ledningen i försvarsmakten behandlas i ett särskilt avsnitt. Utskottet tillstyrker bl.a. förändringar som skall möjliggöra att försvarsmakten är krigsduglig omedelbart vid mobilisering. Ett nytt produktionsledningssy­stem avses medge en smidig övergång mellan olika beredskapslägen.

För huvudprogrammen biträder utskottet bl.a. att åtta äldre infanteri­brigader (IB 66) och ett antal fristående skyttebataljoner utgår ur krigsor­ganisationen. Liksom i propositionen betonar utskottet att detta inte inne­bär något ställningstagande till det totala antalet brigader på sikt. Det är en uppgift för den tillsatta försvarskommittén att lämna förslag härom.

Utskottet godtar regeringens förslag om en lagändring som ger möjlighet att bedriva försök med en till fem månader förkortad grundutbildning av värnpliktiga.

När det gäller landets försvarsindustri och den aktuella frågan om de statliga varven i Malmö och Karlskrona påminner utskottet om inrikt­ningen för försvarsindustrin enligt 1987 års försvarsbeslut och om uppgif­terna för försvarskommittén. Enligt utskottets mening måste säkerhetspo­litiska hänsyn tas vid beslut om Karlskronavarvets framtid.

43 reservationer och 5 särskilda yttranden har lämnats till betänkandet.

Propositionen

Regeringen har i propositionen

1.   berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om försvarspolitikens inriktning,

2.   föreslagit riksdagen att godkänna de riktlinjer för ny indelning i civil-och militärområden som föredragande statsrådet har förordat,

3.   berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet i övrigt har anfört om vissa för totalförsvaret gemensamma frågor,

4.   berett riksdagen tillfälle att ta del av vad toredragande statsrådet har anfört om ett nytt försvarsbeslut år 1991,

5.   berett riksdagen tillfälle att ta de! av vad föredragande statsrådet har anfört om handlingsfrihet intill totalförsvarsbeslut år 1991,

6.   berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om det ekonomiska utfallet för budgetåret 1987/88,

7.   föreslagit riksdagen att fastställa planeringsramen, tillika utgiftsra­men, för det militära försvaret för budgetåret 1989/90 till 28 071 000 000 kr. i prisläget februari 1988,

8.     föreslagit riksdagen att fastställa planeringsramen för det militära för­
svaret för budgetåret 1990/91 till 28 258 500 000 kr. i prisläget februari
1988.


 


9. föreslagit riksdagen att bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen      1988/89: FöU 14
för det militära försvaret för budgetåret 1989/90 med hänsyn till prisut­
vecklingen efter februari 1988 enligt försvarsprisindex,

10.  föreslagit riksdagen att bemyndiga regeringen att justera lämnade beställningsbemyndiganden enligt nettoprisindex,

11.  föreslagit riksdagen att bemyndiga regeringen att justera utgiftsra­men för det militära försvaret för budgetåret 1989/90 på grund av över-eller underutnyttjande av utgiftsramen för budgetåret 1988/89,

12.  föreslagit riksdagen att bemyndiga regeringen att under budgetåret 1989/90 medge överskridande av utgiftsramen för det militära försvaret samt av lämnade beställningsbemyndiganden, om det behövs av bered­skapsskäl,

13.  berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om säkerheten i planeringen,

14.  berett riksdagen tilirälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om ledningen inom försvarsmakten,

15.  berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om organisation av försvarsmaktens centrala och högre regionala ledning,

16.  föreslagit riksdagen att godkänna vad föredragande statsrådet har anfört om avvecklingen av äldre infanteribrigader m.m.,

17.  berett riksdagen tilirälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om inriktningen av huvudprogrammen I —4,

18.  berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om försvarets materielverk och kustbevakningen,

19.  berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om JAS 39-projektet,

20.  berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om ubåtsskyddsåtgärder,

21.  berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om krigsorganisationens utveckling,

22.  berett riksdagen tillfalle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om den anställda personalen,

23.  föreslagit riksdagen att anta förslag till lag om ändring i värnpliktsla­gen (1941:967),

24.  föreslagit riksdagen att anta förslag till lag om försök med förkortad grundutbildning,

25.  föreslagit riksdagen att anta förslag till lag om ändring i familjebi­dragslagen (1978:520),

26.  berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet i övrigt har anfört om värnpliktiga och övriga tjänstepljktiga,

27.  berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om försvarsmaktens mark och byggnader i Stockholmsområdet,

28.  berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om rationalisering,

29.  berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om vissa frågor rörande forskning och försvarsindustri.


 


Regeringen har vidare i propositionen föreslagit                    1988/89: FöU 14

30.   att riksdagen till Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 7 353 000 000 kr.,

31.   att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar av materiel m.m. och utvecklingsarbete för arméförband får läggas ut inom en kostnadsram av 2 812 400 000 kr.,

32.   att riksdagen till Arméförband: Anskaffning av materiel för budget­året 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2 409 000 000 kr.,

33.   att riksdagen till Arméförband: Anskaffning av anläggningar för bud­getåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 203 000 000 kr.,

34.   att riksdagen till Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2 363 000 000 kr.,

35.   att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar av materiel m. m. och utvecklingsarbete för marinförband får läggas ut inom en kostnadsram av 2 293 000 000 kr.,

36.   att riksdagen till Marinförband: Anskaffning av materiel för budget­året 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2 240 000 000 kr.,

37.   att riksdagen till Marinförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 139 000 000 kr.,

38.   att riksdagen till Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksam­het för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 3 742 000 000 kr.,

39.   att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar av materiel m.m. och utvecklingsarbete för flygvapenförband får läggas ut inom en kostnadsram av 12 982 700 000 kr.,

40.   att riksdagen till Flygvapenförband: Anskaffning av materiel för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 5 304 000 000 kr.,

41.   att riksdagen till Flygvapenförband; Anskaffning av anläggningar för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 356 000 000 kr.,

42.   att riksdagen till Operativ ledning m. m.: Ledning och förbandsverk­samhet för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 826 400 000 kr.,

43.   att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar av materiel m. m. för operativ ledning m. m. får läggas ut inom en kostnads­ram av 151 800 000 kr.,

44.   att riksdagen till Operativ ledning m. m.: Anskaffning av materiel för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 181 500 000 kr.,

45.   att riksdagen till Operativ ledning m.m.: Anskaffning av anlägg­ningar för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 152 800 000 kr.,

46.   att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att utvecklingsarbete för operativ ledning m.m. får läggas ut inom en kostnadsram av 70 200 000 kr..

47.   att riksdagen till Operativ ledning m.m.: Forskning och utveckling för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 102 000 000 kr.,

48.   att riksdagen till Försvarets civilförvaltning för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 114 850 000 kr.,

49.   att riksdagen till Försvarets sjukvårdsstyrelse för budgetåret 1989/90

anvisar ett förslagsanslag på 34 070 000 kr.,                                          4


 


50.  att riksdagen till Fortifikationsförvaltningen för budgetåret 1989/90      1988/89: FöU 14 anvisar ett förslagsanslag på 187 540 000 kr.,

51.  att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att för budgetåret 1989/90 förnödenheter för fredsutbildningen får beställas så att vid varje tillfälle uteliggande skuld inte överstiger 700 000 000 kr.,

52.  att riksdagen till Försvarets materielverk för budgetåret 1989/90 an­visar ett förslagsanslag på 842 660 000 kr.,

53.  att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1989/90 medge att materiel för forskningsändamål får beställas inom en kostnads­ram av 11 000 000 kr..

54.  att riksdagen till Gemensam försvarsforskning för budgetåret 1989/ 90 anvisar ett förslagsanslag på 375 820 000 kr.,

55.  att riksdagen till Anskaffning av anläggningar för försvarets forsk­ningsanstalt för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 82 520 000 kr.,

56.  att riksdagen till Försvarets radioanstalt för budgetåret 1989/90 an­visar ett förslagsanslag på 278 500 000 kr.,

57.  att riksdagen till Värnpliktsverket för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 125 000 000 kr.,

58.  att riksdagen till Försvarets rationaliseringsinstitut för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 23 040 000 kr..

59.  att riksdagen till Försvarshögskolan för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 5 550 000 kr.,

60.  att riksdagen till Militärhögskolan för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 54 940 000 kr„

61.  att riksdagen till Försvarets förvaltningsskola för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 15 270 000 kr.,

62.  att riksdagen till Försvarets läromedelscentral för budgetåret 1989/ 90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

63.  att riksdagen till Krigsarkivet för budgetåret 1989/90 anvisar ett för­slagsanslag på 8 130 000 kr..

64.  att riksdagen till Statens försvarshistoriska museer för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 16 420 000 kr.,

65.  att riksdagen till Frivilliga försvarsorganisationer m.m. för budget­året 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 110 840 000 kr.,

66.  att riksdagen till Försvarets datacentral för budgetåret 1989/90 anvi­sar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

67.  att riksdagen till Kustbevakningen för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 214 940 000 kr.,

68.  att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar av materiel för kustbevakningen får läggas ut inom en kostnadsram av 37 850 000 kr.,

69.  att riksdagen till Anskaffning av materiel för kustbevakningen för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 56 000 000 kr.,

70.  att riksdagen till Vissa nämnder m.m. inom det militära försvaret för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 17 000 000 kr.,

71.  att riksdagen till Reserv för det militära försvaret för budgetåret

1989/90 anvisar ett anslag på 136 208 000 kr.,                                      5


 


72.   att riksdagen till Reglering av prisstegringar för det militära försvaret     1988/89: FöU 14
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2 800 000 000 kr.,

73,   att riksdagen till Nämnden för vapenfriutbildning för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 133 000 000 kr.

Motionerna

Avlämnade under allmänna motionstiden 1989

1988/89: Fö203 av Olof Johansson m. fi. (c) vari yrkas

1. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om inriktningen av parlamentariska försvarsutredningens arbete,

3.  att riksdagen hos regeringen begär att en värnpliktssocial utredning tillsätts i enlighet med motionen,

4.  att riksdagen hos regeringen begär åtgärder att förbättra trafiksäkerhe­ten inom försvaret,

5.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som an­förts om åtgärder för att förbättra transportmöjligheterna,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som an­förts om resurser till repetitionsutbildningen,

1988/89: FÖ204 av Arne Andersson i Ljung m.fl. (m) vari yrkas

3.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upprättande av en andra ubåtsskyddsstyrka,

4.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om grunderna för totalförsvaret och inriktningen av nästa försvars­beslut,

5.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i mo­tionen anförts om utvecklingen av JAS-projektet,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio­nen anförts om försvarsindustrins situation.

1988/89: Fö207 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari yrkas

1.  att riksdagen beslutar att försvaret snarast skall tillföras medel för att säkerställa viktig repetitionsutbildning och prioriterad industriutvecklings­kompetens,

2.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av att fullfölja 1987 års försvarsbeslut,

3.  att riksdagen av regeringen begär uppgift om vilka medelstillskott och vilka ramförändringar för försvaret som erfordras för att i motionens me­ning fullfölja 1987 års försvarsbeslut,

4.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av försök inom värnpliktsutbildningen enligt över­befälhavarens förslag,

1988/89:Fö210 av Inger Schöriing m.fl. (mp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till kanna att vid ett för­svarsområdesregemente bör avdelas särskilda resurser för utbildning i ci­vilmotstånd.


 


5.     att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att försvarsom-      1988/89: FöU 14
rådesregementena bör ges förmåga att med två timmars varsel kunna

ordna effektivt militärt skydd av alla de ca 8 000 känsliga objekt som be­höver skydd mot fientligt sabotage eller anfall,

6.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en ökad samlokalisering av totalförsvarsverksamhet till försvarsområdesregemen­tena bör utredas,

7.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att 1988 års försvarskommitt bör få tilläggsdirektiv att i sitt slutbetänkande även pre­sentera en alternativ krigsmaktsorganisation som är 10 % billigare än dag­ens,

 

12.  att riksdagen beslutar att JAS-projektet grundligt omprövas och att medelstilldelningen för budgetåret 1989/90 minskas med I 500 000 000 kr.,

13.  att riksdagen beslutar att marinen tilldelas ytteriigare 200 000 000 kr. för fler bevakningslinjer som skydd mot främmande ubåtar.

1988/89: FÖ301 av Kari-Erik Persson m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om för­svarets organisation.

1988/89: Fö302 av Birger Schlaug och Åsa Domeij (båda mp) vari yrkas att en förutsättningslös och bred utredning tillsätts för att se över hur en sam­hällsstruktur — inkl. näringsliv, energisystem, livsmedelsförsörjning, jord­bruk, transporter, lokal produktion, utbildning, forskning, skattesystem, ekonomisk politik, civilförsvar, civilmotstånd, befolkningsskydd etc. — skulle kunna se ut där totalförsvaret med trovärdigheten i behåll skulle kunna klara sig utan, eller näst intill utan, militärt försvar.

1988/89: FÖ303 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin me­ning ger regeringen till känna att försöksverksamhet med helikoptertrans­porter snarast bör organiseras i den norra sjukvårdsregionen.

i 988/89: FÖ304 av Olle Östrand och Sten-Ove Sundström (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio­nen anförts om att riksdagen skyndsamt föreläggs förslag om luftburna sjuktransporter.

1988/89: FÖ305 av Paul Ciszuk och Anna Horn af Rantzien (båda mp) vari yrkas att riksdagen beslutar att i budgeten för 1989/90 avsätta 300 000 000 kr. till en fond för landsbygdsutveckling av hög angelägenhet ur försvars­synpunkt.

1988/89:FÖ306 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om över­föring av resurser från det militära till det civila försvaret.

1988/89: FÖ402 av Bo Lundgren och Wiggo Komstedt (båda m) vari yrkas

1.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurser för Skånes försvar,

2.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om pansarvärn och anskaffning av en ny stridsvagn,                     7


 


3.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen      1988/89: FöU 14 anförts om uppsättning av ytteriigare en jaktdivision,

4.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de marina förbanden,

 

6.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om P 6:s eventuella omlokalisering till Revinge,

7.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nedläggningen av T 4 i Hässleholm.

1988/89: FÖ403 av Bertil Danielsson och Ewy Möller (båda m) vari yrkas

1.  att riksdagen beslutar att det svenska försvaret skall ha en sådan om­fattning att riksdagens uttalade försvarspolitiska mål uppfylls och att neu­tralitetspolitiken ges ett reellt innehåll,

2.  att riksdagen beslutar att Kronobergs regemente. III, skall finnas kvar.

1988/89: FÖ404 av Ulla Tilländer (c) vari yrkas att riksdagen som sin me­ning ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående förstärkt havsövervakning i Öresund.

1988/89: FÖ405 av Berith Eriksson (vpk) vari yrkas att riksdagen hos rege­ringen begär förslag om en utlokalisering av flygflottiljen F 16/F 20 från Uppsala till Uppsala läns norra del.

1988/89: FÖ406 av Bo Lundgren m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen beträffande s.k. idrottsplutoner.

1988/89: FÖ407 av Birger Hagård (m) vari yrkas att riksdagen hos rege­ringen begär förslag om förtydligande förstavelser i vissa förbandsnamn och korrigering i de löpande förbandsnumreringarna.

1988/89: FÖ408 av Rolf Dahlberg (m) vari yrkas att riksdagen som sin me­ning ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bevarandet av Hälsinge regemente.

1988/89: FÖ409 av Jens Eriksson och Inger René (båda m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att Bohusläns regemente I 17 inte får läggas ner.

1988/89: FÖ410 av Inger Koch (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av värnpliktslagen så att delgivning av postför­sändelse från militär myndighet skall ske då försändelsen inte uthämtats efter vanlig avisering från posten.

1988/89: Fö411 av Göran Ericsson (m) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att föreslå en bättre vapen­hantering inom hemvärnsorganisationen.

1988/89: Fö412 av Stina Gustavsson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om Kro­
nobergs regemente, 111.
                                                                    ;


 


1988/89:FÖ4I3 av Kerstin Ekman m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som      1988/89:FöU 14 sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om använd­ning av något äldre officerare för hemvärnsutbildning och andra uppgifter inom resp. kommun.

1988/89:Fö4l4 av Ingegerd Sahlström och Ines Uusmann (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio­nen anförts om att sex- och samlevnadsutbildning skall bli ett obligatorium i värnpliktsutbildningen.

1988/89: Fö415 av Anders G Högmark och Karl-Gösta Svenson (båda m) vari yrkas

1.  att riksdagen beslutar att det svenska försvaret skall ha en sådan om­fattning att riksdagens uttalade försvarspolitiska mål uppfylls och att neu­tralitetspolitiken ges ett reellt innehåll,

2.  att riksdagen beslutar att Kronobergs regemente, 111, skall finnas kvar.

1988/89: FÖ416 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen som sin me­ning ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om effektivise-ring av hemvärnet.

1988/89: Fö417 a v Elving Andersson och Rune Thorén (båda c) vari yrkas

1.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i mo­tionen anförts om att motverka en omlokalisering av helikopterverksam­heten vid Berga till Tullinge,

2.  att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att bibehålla helikopterverksamheten vid Säve i minst nuvarande omfatt­ning för att trygga ubåtsskyddet på västkusten.

1988/89: FÖ418 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om behovet av att hemvärnet i sin helhet får modern utrustning, bl.a. vad gäller beväpning, sambandsmateriel och kroppsskyddsvästar samt att riksdagen därvid mar­kerar sin uppskattning av hemvärnet som en frivillig och mycket betydel­sefull del av vårt totalförsvar.

1988/89: Fö419 av Gunhild Bolander m. fl. (c, fp) vari yrkas

1.     alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Marin Kommando Ost stab
I. helikopterdivisionen samt
kustbevakningens östra regionsledningen skall lokaliseras till Tullinge,

2.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att nuvarande organisation och lokalisering för lägre regional ledning inom östra militärområdet skall bibehållas intill dess förberedel­serna är slutförda på Tullinge och att någon interimslösning på Muskö där­med inte erfordras,

3.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den nya marina ledningsorganisationens utformning enligt den kaderorganisationsprincip som överbefälhavaren föreslagit för bl.a. ma­rina förband.                                                                                9


 


1988/89: FÖ420 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen      1988/89:FöU 14 som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om samlevnadsfrågor i den militära befälsutbildningen.

1988/89: FÖ421 av Sonja Rembo m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av förstärkningar av försvaret i västra Sverige i enlighet med vad som anförs i motionen.

1988/89: FÖ422 av Anders Svärd (c) vari yrkas att riksdagen som sin me­ning ger regeringen till känna att eventuella förslag om flyttning av 1 3:s verksamhet inte föreläggs riksdagen innan nödvändiga alternativutred­ningar genomförts.

1988/89: FÖ423 av Eva Björne och Erik Holmkvist (båda m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en ubåtsjaktsstyrka upprättas och sta­tioneras till Marinkommando Nord i Härnösand.

1988/89: FÖ424 av Arne Andersson i Ljung och Hans Nyhage (båda m) vari yrkas

1.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att det inte får finnas någon begränsning i målsätt­ningen att hela Sverige skall försvaras,

2.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att konsekvensutredningen beträffande den ekonomiska ram som var förutsättningen för slutsatserna i FU88 inte skall ligga till grund för förändringar i armorganisationen.

1988/89: FÖ425 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om justeringar i de värnpliktigas ekonomiska skydd i enlighet med vad som anförts i motionen.

1988/89: FÖ426 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om säkra ekono­miska beräkningar innan frågan om regementsnedläggningar prövas.

1988/89: FÖ427 av Elving Andersson m.fl. (c, s, fp, vpk, mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ett bibehållande av Bohusläns regemente i framtiden.

1988/89:FÖ428 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om försvaret av Storstockholm.

1988/89: FÖ429 av Maja Bäckström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ersätt­ningssystemet till förbandsläkare.

1988/89: FÖ430 av Kari-Gösta Svenson och Sven-Olof Petersson (m, c) vari yrkas

1.     att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den marina utvecklingen,

2.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att upprätta ett marint utbildningscentrum i Karlskrona.            10


 


1988/89:Fö431 av Berith Eriksson m.fl. (vpk, c, mp) vari yrkas    1988/89:FöU 14

1.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att rätten till tjänstledighet/anstånd från militär utbildning skall omfatta personer som står på valbar plats på kommun-, landstings- och riksdagslistor från I juli fram till valdagen samma år,

2.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att rätten till tjänstledighet/anstånd från militär utbildning skall omfatta ordföranden i partipolitiska organisationer från 1 juli fram till valdagen samma år.

1988/89: Fö432 a v Anna Horn af Rantzien och Åsa Domeij (båda mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att FMV bör erhålla medel att förlägga sina tunga provskjut­
ningar till annat skjutfält, där konsekvenserna inte blir så ödesdigra för
riksintressen och ortsbefolkning som fallet är i Torhamn,

2.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att KA 2 bör ges förutsättningar att förlägga handgranat- och sprängövningar till annan plats än Torhamns udde,

3.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att KA 2:s fortsatta skjutningar från Torhamns udde bör följas upp på en vetenskaplig bas under lång tid,

4.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att obegränsat tillträde till södra delen av Torhamns udde med bl.a. fågelstationen bör garanteras för ornitologer och allmänhet.

-1988/89: FÖ433 av Torgny Larsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin me­ning ger regeringen till känna vad i motionen anförts om angelägenheten av kortare väntetider för värnpliktiga som skall genomgå sin grundutbild­ning.

1988/89: FÖ434 av Kent Carisson och Anneli Hulthén (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsättande av olyckskommission för utredande av olyckor inom försvaret.

1988/89: FÖ435 av Kent Carlsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin me­ning ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de värnpliktiga skyddsassistenternas rätt att få använda sig av den s.k. stopprätten.

1988/89: FÖ436 av Sven-Olof Petersson och Karl-Gösta Svenson (c, m) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att undersöka möjligheterna att flytta FMV:s fartygsavdelning till Karlskrona.

1988/89: FÖ437 av Sven-Olof Petersson och Gunilla André (båda c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att den arbetsgrupp som inom armstaben handhar trafiksäkerhetsfrågor skall beakta vad i motionen an­förts om värnpliktigas trafikskador m. m.

1988/89: FÖ438 av Chariotte Branting och Ingrid Hasselström Nyvall
(båda fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att I
II bevaras.                              11


 


1988/89: FÖ439 av Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen som sin      1988/89: FöU 14 mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det frivilliga försvaret inom Fo 14.

1988/89: FÖ440 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslu­tar avveckla JAS-projektet.

1988/89: FÖ441 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (båda m) vari yr­kas

1.     att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om de viktiga uppgifterna för 1 2 i Karlstad och A 9 i Kristinehamn,

2.     att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om bibehållandet av nuvarande militär- och civilområdesindelning.

1988/89: FÖ442 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att åtgärder bör vidtas som syftar till att varje som helst samordning av pension till reservofficerare (reservpension) med ATP slopas.

1988/89: FÖ443 av Jan Hyttring (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen föreslås för att öka svenska ubåtars uthållighet.

1988/89: FÖ444 av Bengt Harding Olson m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Skå­nes försvar.

1988/89: Fö601 av Karl-Gösta Svenson och Göthe Knutson (båda m) vari yrkas

1.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att all marin örlogsfartygsproduktion koncentreras till Karlskronavarvet,

2.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande underhåll, översyn och moderniseringar av örlogsfar­tyg-

1988/89: FÖ602 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om verksamheten vid Karlskronavarvet.

1988/89: FÖ603 av Sven-OlofPetersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sammanhål­lande myndighet för undervattensteknologi.

1988/89: FÖ709 av Viola Furubjelke (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att sam­bandscentralen i Gryt även fortsättningsvis skall vara dygnet-runt-bemannad.

1988/89: FÖ720 av Kari-Göran Biörsmark och Lola Björkquist (båda fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sambandscentralen i Gryt.

1988/89: FÖ722 av Karl-Göran Biörsmark och Lola Björkquist (båda fp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i        j2

motionen anförts om sambandscentralen i Gryt.


 


Avlämnade med anledning av proposition 1988/89:80       1988/89: FöU 14

1988/89: Fö4 av Stina Eliasson och Göran Engström (båda c) vari yrkas att riksdagen beslutar att Kopparbergs län skall tillhöra Nedre Norrlands militär- och civilområde i enlighet med det i motionen anförda.

1988/89: Fö5 av Björn Samuelson och Jan Jennehag (båda vpk) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen sägs om lokalisering av en civilförsvarshögskola till Karlstad.

1988/89: Fö6 av Björn Samuelson m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om samman­slagning av Bergslagens militärområde och Östra militärområdet.

1988/89: Fö7 av Gunhild Bolander m. fl. (c) vari yrkas

1.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om begränsad försöksverksamhet under ett år med fem månaders grundutbildning,

2.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade resurser till repetitionsutbildningen för kommande bud­getår,

3.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omstrukturering av fredsorganisationen,

4.  att riksdagen för budgetåret 1989/90 anslår 100 milj. kr. till anskaf­fande av ytterligare en kustkorvett samt i övrigt som sin mening ger rege­ringen till känna vad i motionen anförts om marinvarvet Fårösunds roll som underhållsvarv i krigstid,

5.  att riksdagen begär att regeringen anvisar en särskild ram för att sä­kerställa kompetens och minst nuvarande kapacitet vid Karlskronavarvet.

1988/89: Fö8 av Karl-Gösta Svenson och Göthe Knutson (båda m) vari yrkas

1.     att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Karlskronavarvet och om Sveriges möjligheter till inhemsk
produktion av övervattensfartyg,

2.  att riksdagen beslutar att ytterligare två kustkorvetter skall anskaffas,

3.  att riksdagen beslutar medge att kostnadsramen för beställningar av materiel för marinförband därmed ökas med 800 000 000 kr. i förhållande till regeringens förslag,

4.  att riksdagen beslutar att till Marinförband: Anskaffning av materiel för budgetåret 1989/90 anvisa ett med 175 000 000 kr. förhöjt förslagsan­slag i förhållande till regeringens förslag.

1988/89: Fö9 av Tom Heyman (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att marinens tidigare skola i Näsby Park bör för­säljas samt att intäkterna från försäljningen i första hand skall användas för beställning av nytt ytstridsfartyg från Karlskronavarvet.

1988/89: FölO av Jan Hyttring m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen avslår propositionen vad beträffar nedläggningen av
Bergslagens militärområde,
                                                                 13


 


2. att riksdagen, vid händelse av beslut om förändring av antalet militär-      1988/89: FöU 14 områden, som sin mening ger regeringen till känna att frågan om den geo­grafiska indelningen i militärområden och lokaliseringen av milostaber bör hänskjutas till nu arbetande försvarskommitté.

1988/89: Föll av Cari Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1.     att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Kopparbergs läns/Fo 53 tillhörighet till Nedre Norrlands
militär- och civilområde.

2.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försök med förkortad grundutbildning för högst 1 000 värn­pliktiga,

3.  att riksdagen fastställer planeringsramen, tillika utgiftsramen, för det militära försvaret för budgetåret 1989/90 till ett i förhållande till regering­ens förslag med 495 milj. kr. förhöjt belopp eller således 28 566 000 000 kr.,

4.  att riksdagen fastställer planeringsramen för det militära försvaret för budgetåret 1990/91 till ett i förhållande till regeringens förslag med 500 milj. kr. förhöjt belopp eller således 28 758 500 000 milj. kr.,

5.  att riksdagen till Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 7 428 000 000 kr.,

6.  att riksdagen dels bemyndigar regeringen att medge att beställningar av materiel m.m. och utvecklingsarbete för arméförband får läggas ut inom en kostnadsram av 3 412 400 000 kr., dels till Arméförband: Anskaff­ning av materiel för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2 559 000 000 kr.,

7.  att riksdagen till Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2 408 000 000 kr.,

8.  att riksdagen dels bemyndigar regeringen att medge att beställningar av materiel m. m. och utvecklingsarbete för marinförband får läggas ut inom en kostnadsram av 3 093 000 000 kr., dels till Marinförband: An­skaffning av materiel för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2 435 000 000 kr.,

9.  att riksdagen dels bemyndigar regeringen att medge att beställningar av materiel m. m. och utvecklingsarbete för flygvapenförband får läggas ut inom en kostnadsram av 13 082 700 000 kr., dels till Flygvapenförband: Anskaffning av materiel för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 5 334 000 000 kr.

1988/89: Fö 12 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (båda m) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1988/89: 80 vad gäller förslag beträffande ny militärområdesindelning.

1988/89:Fö 13 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1.     att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att innehållet i 1987 års försvarsbeslut måste förverkligas,

2.     att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sambandet mellan den centrala militära stabsorganisationen


 


och det uppdrag som givits försvarskommittén att granska den hittillsva-     1988/89: FöU 14 rande försvarsplaneringen,

3.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av helikoptrar för sjuktransport,

4.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av luftvärn med medellång räckvidd,

5.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett ökat antal ubåtar,

6.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ytterligare tunga kustrobotbatterier,

7.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av försök med 2 1/2 månaders värnpliktsutbildning enligt överbefälhavarens förslag,

8.  att riksdagen beslutar att utöver regeringens förslag i proposition 1988/89:80 utöka det militära försvarets utgiftsram för budgetåret 1989/90 med 400 milj. kr. och planeringsramen för budgetåret 1990/91 med 800 milj. kr. i syfte att förverkliga innehållet i 1987 års försvarsbeslut, särskilt vad avser helikoptrar för sjuktransport, luftvärn med medellång räckvidd, ubåtar och tunga kustrobotbatterier,

9.  att riksdagen hos regeringen begär ett samlat förslag för hela marinen inför beslut om genomförandet av ett nytt marint utbildningssystem,

10.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio­
nen anförts om utgångspunkterna vid förnyade förhandlingar med indu­
strin om JAS 39,

11.   att riksdagen beslutar att Totalförsvarets skyddsskola skall utgöra en
självständig myndighet direkt under regeringen.

1988/89: Föl4 av Hans Lindblad (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att Kopparbergs län skall tillföras Nedre Norrlands militär- och civilområde.

1988/89: Föl5 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1.     att riksdagen minskar anslaget under B 1. Arméförband: Ledning och
förbandsverksamhet, med 150 milj. kr.,

2.  att riksdagen minskar anslaget under B 2. Arméförband: Anskaffning av materiel, med 175 milj. kr.,

3.  att riksdagen minskar anslaget under C 1. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet, med 50 milj. kr.,

4.  att riksdagen minskar anslaget under C 2. Marinförband: Anskaffning av materiel, med 105 milj. kr.,

5.  att riksdagen minskar anslaget under D 1. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet, rned 13,5 milj. kr.,

6.  att riksdagen beslutar att avveckla JAS-projektet,

7.  att riksdagen minskar anslaget under D 2. Flygvapenförband: An­skaffning av materiel med 100 milj. kr.,

8.  att riksdagen beslutar att sammanföra byggnadsstyrelsen och fortifi­kationsförvaltningen till en myndighet,

9.  att riksdagen beslutar att minska anslaget under F 5. Gemensam för­svarsforskning med 75 milj. kr.,        , g


 


10. att riksdagen beslutaratt minska anslaget under F 6. Anskaffning av      1988/89: FöU 14 anläggningar för försvarets forskningsanstalt med 82 520 000 kr.

1988/89: Fö 16 av Paul Ciszuk m.fl. (mp) vari yrkas

1.  att riksdagen till Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 7 203 000 000 kr.,

2.  att riksdagen dels bemyndigar regeringen att medge att beställningar av materiel m. m. och utvecklingsarbete för arméförband får läggas ut inomen kostnadsram av 2 612 400 000 kr., dels till Arméförband: Anskaff­ning av materiel för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2 234 000 000 kr.,

3.  att riksdagen till Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2 433 000 000 kr.,

4.  att riksdagen dels bemyndigar regeringen att medge beställningar av materiel m. m. och att utvecklingsarbete för flygvapenförband får läggas ut inom en kostnadsram av 9 982 700 000 kr., dels till Flygvapenförband: Anskaffning av materiel för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 3 804 000 000 kr.,

5.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krigsmaktens utveckling.

Försvarspolitikens inriktning

I detta avsnitt behandlar utskottet de frågor rörande försvarspolitiken som tas upp dels i propositionen (s. 5 — 6), dels i yrkande I i envar av motio­nerna 1988/89: FÖ403 (m), Fö415 (m) och FÖ424 (m).

Föredragande statsrådet

Försvarsministern betonar att Sverige även i framtiden måste ha ett starkt och balanserat försvar som stöd för sin neutralitetspolitik. Han fortsätter:

Sveriges totalförsvar skall i första hand vara fredsbevarande genom att ha sådan styrka, sammansättning, ledning och beredskap att en angripares förluster och andra uppoffringar i samband med ett försök att utnyttja vårt land inte ter sig rimliga i förhållande till fördelarna. Ett så utformat total­försvar utgör ett väsentligt bidrag till lugn, stabilitet och en begränsad stor­maktsnärvaro i det nordiska området. Det är därtill en förutsättning för att svensk neutralitet skall bli respekterad i händelse av krig i vårt närområde.

Ett militärt angrepp mot Sverige skall kunna mötas varifrån det än kom­mer. Våra stridskrafter skall i det längsta kunna förhindra att angriparen får fast fot i vårt land. Om angriparen lyckas tränga in på vårt territorium skall ett effektivt och uthålligt motstånd kunna genomföras i organiserade former i varje del av landet. Befolkning och egendom skall skyddas och den livsnödvändiga försörjningen tryggas. Samhällets väsentligaste funk­tioner skall säkerställas.

Totalförsvaret skall även inriktas på att möta konsekvenser av andra säkerhetspolitiska kriser än krig. Sådana kriser kan bli utdragna och kan kännetecknas bl.a. av ekonomisk och handelspolitisk konfrontation. Det är väsentligt för vår säkerhetspolitiska trovärdighet och för vårt totalför-


 


svars styrka i krig att vi då kan möta handelsrestriktioner och försök till      1988/89: FöU 14 påtryckningar.

Totalförsvaret skall vara så uppbyggt och organiserat att det är hela fol­kets angelägenhet. Det är av största betydelse att varje medborgare allt efter sin förmåga bereds tillfälle att bidra till landets försvar. Detta tillgo­doses bäst genom att vårt totalförsvar även i fortsättningen bygger på den allmänna värnplikten, civilförsvarsplikten och andra former av tjänstgö­ringsskyldighet. Den frivilliga försvarsverksamheten tillför totalförsvarets militära och civila delar viktig kapacitet och är ett uttryck för det svenska folkets försvarsvilja. Den ger möjligheter för stora grupper att frivilligt an­sluta sig till och utbilda sig för totalförsvaret. Totalförsvarets organisation och verksamhet i fred skall bereda landets medborgare möjlighet att på ett effektivt sätt förbereda sig för att medverka i landets försvar.

Totalförsvaret skall utformas och personalen utbildas även med utgångs­punkt i vår samhällsutveckling och i våra egna försvarsbetingelser i övrigt. Av särskild betydelse är därvid vår defensiva inriktning, vår geografi, vårt klimat och vårt system med plikttjänstgöring. Egen forskning och försvars­industri ger oss möjlighet att förse försvaret med utrustning som är anpas­sad till dessa betingelser. Därigenom kän vi också minska verkan mot oss av de vapen och motmedel som stormakterna utvecklar för att använda mot varandra. Det är av dessa skäl ändamålsenligt att ge totalförsvaret en svensk profil.

Beträffande beskrivningen av totalförsvarets mål, de operativa grunderna för totalförsvaret och enhetliga antaganden om krisers och krigs karaktär hänvisar försvarsministern till ställningstaganden under 1987 och 1988. Några ändringar förordas inte.

Utskottet

1        betänkande 1988/89: FöU 12 har utskottet nyligen med anledning av bud­
getpropositionen behandlat säkerhetspolitiken och den fortsatta utveck­
lingen av totalförsvarets civila del. Härvid underströk utskottet (s. 14) vär­
det av den breda enighet som finns i vårt land om de grundläggande rikt­
linjerna för Sveriges säkerhetspolitik, däribland om betydelsen av ett
välbalanserat och starkt totalförsvar som stöd för neutralitetspolitiken. Vi­
dare behandlades försvarspolitiska frågor och de uppgifter på detta om­
råde som - inför ett nytt försvarsbeslut år 1991 - har lagts på 1988 års
försvarskommitté (dir. 1988:67).

Bland de motionsyrkanden som behandlas i betänkandet är det tre som tas upp i detta sammanhang. 1 motiveringarna till andra motionsyrkan­den, som utskottet tar upp senare i betänkandet, finns uttalanden som rör försvarspolitiken. Detta gäller bl. a. kommittémotion FÖ204 (m), partimo­tion Föl I (m) och motion Föl6 (mp).

Enligt motionerna Fö403, yrkande 1 (m), och FÖ415, yrkande 1 (m). bör
riksdagen besluta att det svenska försvaret skall ha en sådan omfattning
"att riksdagens uttalade försvarspolitiska mål uppfylls och att neutralitets­
politiken ges ett reellt innehåll". Motionärerna anser att 1987 års försvars­
beslut leder till allvarliga konsekvenser för främst armén. "Inriktningen av
det svenska försvaret måste vara, att hela landet skall försvaras och att
   17

2  Riksdagen 1988/89. 10 saml. Nr 14


 


försvarsstyrkan är så stor att en presumtiv angripare avstår från angrepp."      1988/89: FÖU 14 De berör föreslagna ändringar inom arméns grundorganisation och krigs­organisation. I FÖ403 anges sex motiv för ett starkt svenskt försvar.

I motion FÖ424, yrkande 1 (m), vänder sig motionärerna mot att man i 1987 års försvarsbeslut både slog fast att hela Sverige skall försvaras och pekade särskilt på några delar av landet. De anser formuleringen vara oklok. "Den ger rimligen en signal till vår omvärld att vissa delar av landet har en lägre försvarsprioritering än andra. Om vi av ekonomiska eller för­svarsstrategiska skäl likväl skulle ha en sådan prioritering, skulle den enligt vårt förmenande inte ha redovisats öppet. Då denna formulering i det se­naste försvarsbeslutet är ett faktum, är det en fördelaktig markering gent­emot omvärlden att den inte återfinns i nästa försvarsbeslut." Motionä­rerna anser att formuleringen har gett anledning till oro i delar av landet, bl. a. i västra Sverige, och att den bör utmönstras av 1988 års försvarskom­mitté redan i dess första betänkande.

Den formulering som kritiseras i motion FÖ424 ingår i ett stycke med följande lydelse (prop. 1986/87:95 s. 33):

Utgående från målet att varje del av landet skall försvaras och att militära angrepp skall kunna mötas varifrån de än kommer skall särskild uppmärk­samhet ägnas förmågan att möta operationer riktade mot svenskt territo­rium i norra Norrland, östra Mellansverige inkl. Gotland och de södra delarna av Sverige. Även hotet mot vårt luftrum i dess helhet skall särskilt uppmärksammas. Sådana förberedelser skall vara vidtagna att försvaret inom rimlig tid kan möta hot som växer upp mot andra delar av landet.

Försvarspolitikens nuvarande inriktning är fastlagd genom 1987 års för­svarsbeslut. Liksom försvarsministern vill utskottet slå fast att ett militärt angrepp mot Sverige skall kunna mötas varifrån det än kommer. Om detta råder politisk enighet.

Utskottet har inte något att invända mot vad försvarsministern anfört om försvarspolitikens inriktning. Den fortsatta inriktningen liksom bl.a. det militära försvarets uppgifter, närmare utformning och resursbehov utreds av den parlamentariskt sammansatta försvarskommittén. Självfal­let måste kommittén även i fråga om arméförbanden grunda sina övervä­ganden på en försvarspolitisk bedömning som utgår från säkerhetspoliti­kens krav. Riksdagen bör inte nu göra uttalanden av det slag som föreslås i nämnda tre motionsyrkanden. Dessa bör enligt utskottets mening avslås.

Vissa för totalförsvaret gemensamma frågor

Under denna rubrik behandlar utskottet

— rollfördelningen mellan statsmakterna och myndigheterna i styrningen
av verksamheten (prop. s. 7 — 8).

-  totalförsvarets geografiska indelning på högre regional nivå (prop. s.
8-10) jämte motionerna 1988/89:FÖ44I, yrkande 2 (m), Fö4 (c), Fö6
(vpk), FölO, yrkandena I och 2 (c). Föl I, yrkande I (m), FÖ12 (m) och
Fö 14 (fp).


 


  totalförsvarets skyddsskolas organisatoriska ställning (prop. s. 10— 11)     1988/89: FÖU14 jämtemotion 1988/89:Föl3, yrkande 11 (fp),

  transporter   av   sjuka   och   skadade   med   helikopter —motionerna 1988/89: FÖ303 (fp), Fö304 (s) och Fö 13, yrkande 3 (fp).

Rollfördelningen mellan statsmakterna och myndigheterna i styrningen av verksamheten

Föredragande statsrådet redovisar ett förslag till modell för uppföljning och kontroll av verksamheten inom försvarsdepartementets verksamhets­område (Ds 1988: 76). Enligt förslaget riktas regeringens uppmärksamhet väsentligen mot två områden — tillståndet i försvarsmakten samt utveck­lingen av produktivitet och ekonomi. Försvarsministern anser att model­len ansluter väl till den rollfördelning mellan statsmakterna och myndig­heterna som är en huvudlinje i förnyelsen av den offentliga verksamheten. Ett fortsatt utvecklingsarbete krävs enligt hans mening även vad beträffar den civila delen av totalförsvaret.

Utskottet har inte något att invända mot vad försvarsministern har an­fört i denna del. För riksdagens vidkommande medför en tillämpning av modellen självfallet inga begränsningar.

Totalförsvarets geografiska indelning på högre regional nivå Föredragande statsrådet

Efter genomförda utredningar konstaterar försvarsministern att utveck­lingen går mot ett ökat beroende mellan det militära försvaret och den civila delen av totalförsvaret samt att kravet på samordning och samver­kan är stort och ökande. Detta kräver bl.a. att militärområdena samman­faller med civilområdena.

Försvarsministern anser att den framtida territoriella indelningen i militär- och civilområden bör grundas på ett redovisat (Ds Fö 1988:65) utredningsalternativ 5 (R). Detta innebär en sammanslagning av Östra mi­litärområdet med Bergslagens militärområde till ett område benämnt Mel­lersta militärområdet och en sammanslagning av motsvarande civilområ­den. Militärbefälhavaren i Västra militärområdet ges härvid i uppgift att organisera en operativt röriig ledningsresurs (R).

Enligt försvarsministern torde den föreslagna indelningen i civil- och
militärområden överslagsmässigt leda till en besparing på ca 20 milj. kr.
per år jämfört med kostnaderna för nuvarande organisation. Den perso­
nella reduceringen har beräknats till ca 55 personår. Uppnådda bespar­
ingar bör, anser försvarsministern, utnyttjas för tekniska och personella
satsningar i det militära ledningssystemet. Han räknar med att den nya
indelningen genomförs den 1 juli 1991.
                                                 19


 


Utskottet                                                                      1988/89: FÖU 14

De riktlinjer för ny indelning i civil- och militärområden som riksdagen föreslås godkänna utsätts för kritik i flera motioner. Sammanfattningsvis hävdas

att förändringar och besparingar beträffande ledningsorganisationen bör ske med bibehållande av nuvarande indelning i civil- och militärom­råden — motion FÖ441, yrkande 2 (m),

att nuvarande indelning bör behållas i avvaktan på resultat eller pröv­ning av försvarskommittén — motionerna Fö6 (vpk), FölO, yrkandena 1 och 2 (c), och Fö 12 (m) samt

att Kopparbergs län/Kopparbergs försvarsområde (Fo 53) bör tillhöra Nedre Norrlands civil- och militärområde och inte — som propositions­förslaget innebär — det nya Mellersta civil- och militärområdet — motio­nerna FÖ4 (c). Föl 1, yrkande I (m), och Fö 14 (fp).

Utskottet har i denna fråga hört generaldirektören Gunnar Nordbeck, som på regeringens uppdrag utrett och lämnat förslag om totalförsvarets geografiska indelning på högre regional nivå. De riktlinjer för indelningen som riksdagen föreslås godkänna bygger på hans förslag. Vidare har ut­skottet hört företrädare för överbefälhavaren och för civilbefälhavaren i Nedre Norrlands civilområde samt landshövdingen i Kopparbergs län.

Utskottet tar till en början ställning för att riksdagen nu beslutar om en ändrad indelning av landet i civil- och militärområden. Därmed anser ut­skottet att riksdagen bör avslå dels motion FÖ441, yrkande 2, dels motio­nerna Fö6, FölO, yrkandena 1 och 2, samt Fö 12.

Enligt utskottets mening bör civil- och militärområden genomgående ha sammanfallande gränser. Vidare bör ett län/försvarsområde inte delas mellan två civilområden/militärområden.

Med dessa utgångspunkter är utskottet också berett att tillstyrka rege­ringens förslag att landet skall få en ny indelning i fem civilområden/ militärområden. De besparingar i den militära organisationen som uppnås genom organisationsförändringen bör användas för satsningar i det mili­tära ledningssystemet. Medel som frigörs inom civilbefälhavarorganisatio­nen bör få utnyttjas inom funktionen Civil ledning och samordning.

Regeringens förslag innebär att Bergslagens civilområde/militärområde

— bestående av Örebro, Värmlands och Kopparbergs län — i sin helhet
förs samman med det nuvarande Östra civil- och militärområdet till ett
nytt område, Mellersta civilområdet/militärområdet, omfattande nio län.
I flera motioner förordas att Kopparbergs län/försvarsområde i stället skall
ingå i Nedre Norrlands civil- och militärområde. Detta omfattar i dagslä­
get tre län, däribland Gävleborgs län.

Inhämtade uppgifter och synpunkter visar att det beträffande Koppar­bergs län finns skäl både för inordning i Mellersta området och för inord­ning i Nedre Norrlands område. Utskottet eftersträvar att bedöma frågan med en helhetssyn på vad som kan vara bäst för totalförsvaret.

Det är ostridigt att Kopparbergs län och Gävleborgs län i flera avseen­den, bl.a. näringsgeografiskt och kulturellt, har en nära knytning till var­andra. Från militära utgångspunkter finns fördelar med att de södra de-


 


lama av Gävleborgs län hör samman med Kopparbergs län. Tillsammans     1988/89: FöU 14 med delar av Uppsala län och Västmanlands län kan de beröras av militära operationer norr om Stockholmsområdet.

Att föra både Kopparbergs län och Gävleborgs län till det nya Mellersta området skulle innebära att detta kom att omfatta tio län/försvarsom­råden. Detta bedömer utskottet vara olämpligt från ledningssynpunkt, be­träffande både militära och civila förhållanden.

Av återstående möjligheter talar civila synpunkter främst för att båda länen förs till Nedre Norrlands område medan det finns militära skäl för att behålla Gävleborgs län i detta område men inordna Kopparbergs län i Mellersta området. Det är mellan dessa båda alternativ ett val måste träf­fas.

Utskottet fäster vid detta val stor vikt vid att militära operationer skulle kunna bli aktuella i ett område som berör Uppsala, Västmanlands, Kop­parbergs och Gävleborgs län. Luftförsvarssektor Mitt är redan anpassad till detta förhållande genom att den inkluderar södra delen av Gävleborgs län. 1 sektorn ingår vidare bl.a. Kopparbergs län. Detta talar för att länet bör föras till Mellersta området. Att överföra länet till luftförsvarssektor Nedre Norrland eller dela länet mellan sektorerna medför betydande kost­nader. Dessa orsakas av sambandstekniska m.fl. ändringar och har upp­skattats till 80-100 milj. kr.

Nackdelen från markoperativ synpunkt av att hela Gävleborgs län till­hör Nedre Norrlands militärområde uppvägs av att överbefälhavaren un­der krig får besluta om tillfälliga ändringar i indelningen i militärområden.

Med det sagda anser utskottet att starka militära skäl talar för att Kop­parbergs län/försvarsområde tillhör Mellersta civilområdet/militärom­rådet. Från rent civil synpunkt finns också vissa fördelar med detta. Ut­skottet vill särskilt peka på att det finns ett betydande näringsgeografiskt och kulturellt samband också mellan Kopparbergs län och Mälardalen.

Utskottet finner att övervägande skäl talar för att Kopparbergs län skall tillhöra det nya Mellersta området. Utskottet biträder alltså regeringens förslag och anser att motionerna Fö4, Föl 1, yrkande 1, och Fö 14 bör av­slås av riksdagen.

Den operativt rörliga ledningsresurs som militärbefälhavaren i Västra militärområdet avses organisera är en viktig faktor vid den förändring av den högre regionala indelningen som utskottet biträder. Överbefälhavaren får genom tillkomsten av en sådan enhet särskild möjlighet att i en utsatt del av landet stärka den närmast berörda militärbefälhavarens resurser för operativ ledning. Enheten kan också utnyttjas vid en tillfällig ändring i indelningen i militärområden. Om den inte utnyttjas i annan del av landet utgör den förstärkning till militärområdesstaben i Västra militärområdet.

Enligt vad utskottet inhämtat har militärbefälhavaren i Västra militär­
området nu överbefälhavarens uppdrag att lämna förslag om den rörliga
enhetens organisation m. m. Utskottet förutsätter att — i ett läge när enhe­
ten beordras till annan del av landet — militärbefälhavaren i Västra mili­
tärområdet själv behåller det operativa ansvaret i sitt militärområde. Vi­
dare förutsätter utskottet att hans stab även i detta läge har tillräckliga
resurser för de krav som kan ställas på den.
                                          21


 


Totalförsvarets skyddsskolas organisatoriska ställning      1988/89: FöU14

Totalförsvarets skyddsskola inrättades den I juli 1988 efter beslut av riks­dagen (prop. 1987/88: 100 bil. 6 och prop. 1987/88: 112, FöU 9, rskr. 24). Skolan gavs ställning som myndighet inom huvudprogrammet Armé­förband. Verksamheten bedrivs till en början i Kungsängen men skolan skall enligt riksdagsbeslutet omlokaliseras till Umeå.

Under riksdagsbehandlingen instämde försvarsutskottet (FöU 1987/88:9 s. 4) i vissa principiella betänkligheter, som hade anförts i mo­tion 1987/88: Fö7 (fp). De riktade sig mot att låta en utbildningsanstalt, vid vilken ett antal vapenfria tjänstepliktiga skall få sin utbildning, vara knuten till försvarsmakten. Med anledning härav uppdrog regeringen åt totalförsvarets chefsnämnd att överväga frågan.

Chefsnämnden har funnit att vapenfria tjänstepliktiga kan utbildas vid totalförsvarets skyddsskola, att de formella och administrativa krav som måste uppfyllas inte är beroende av huvudmannaskapet och att det därför inte finns något behov att ändra skyddsskolans organisatoriska ställning. Försvarsministern delar denna uppfattning.

Enligt yrkande 11 i folkpartiets partimotion Föl3 bör riksdagen besluta att skyddsskolan skall utgöra en självständig myndighet direkt under rege­ringen. Motionärerna har mycket svårt att godta tanken att en skola dit också vapenfria sänds skall ingå i försvarsmakten. De anser att en sådan ordning skulle kunna påverka trovärdigheten i hela vapenfrisystemet. Ett beslut nu om självständig ställning för skolan hindrar enligt motionärerna inte en framtida lösning innebärande att den inordnas under försvarets forskningsanstalt (FOA). De ser praktiska fördelar med en sådan lösning eftersom en av FOA:s huvudavdelningar är lokaliserad till Umeå och där forskar bl. a. om skydd mot ABC-stridsmedel.

Sedan frågan om den organisatoriska ställningen för totalförsvarets skyddsskola nu har fått ytterligare belysning och utskottet under bered­ningen hört företrädare för de vapenfria tjänstepliktiga anser utskottet att riksdagen bör kunna godta vad försvarsministern har anfört. Något beslut av riksdagen enligt motionsyrkandet vill utskottet inte tillstyrka.

Transporter av sjuka och skadade med helikopter

Två motioner från den allmänna motionstiden och en med anledning av propositionen tar upp den för totalförsvaret och fredsräddningstjänsten viktiga frågan om luftburna transporter av skadade och sjuka i fred och krig. Motionärerna påminner om att frågan har behandlats många gånger tidigare, senast vid 1987 års försvarsbeslut.

Enligt part i motion Fö 13, yrkande 3 (fp) är det helt nödvändigt att stärka
försvarsmaktens transportkapacitet med helikopter, främst i övre Norr­
land. Motionärerna vill att överbefälhavaren skall anmodas att lämna kon­
kreta förslag härom. I motion FÖ303 (fp) efterlyses en försöksverksamhet
med helikoptertransporter i den norra sjukvårdsregionen. Motionärerna i
FÖ304 (s) redogör för frågans tidigare behandling och hävdar att den sna-
22


 


rast måste bringas till en lösning. De anser viktigt att regeringen under     1988/89: FöU 14 innevarande år lägger fram förslag till riksdagen.

Frågan om sjuktransportkapacitet med helikoptrar behandlades i riks­dagen två gånger under riksmötet 1985/86. Vid det senare tillfället (FöU 1985/86:8 s. 37) gav riksdagen som sin mening regeringen till känna att det inte kunde anses tillfredsställande att frågan utan resultat hade bearbetats under lång tid. Riksdagen utbad sig en särskild redovisning från regeringen under det påföljande riksmötet.

Totalförsvarspropositionen 1987 (prop. 1986/87:95 bil. 1 s. 43 och bil. 4 s. 23) tog upp frågan med utgångspunkt i förslag från 1984 års försvars­kommitté. Enligt FöU 1986/87:11 (s. 41) ansåg försvarsutskottet att redo­visningen inte gav klarhet i vilka förhållanden som hindrar att frågan bringas till en lösning. Utskottet förklarade sig utgå från "att sjukvårdshu­vudmännen är beredda att ta sitt ansvar och att berörda statliga myndig­heter kan samordna sina önskemål och resurser. Regeringen måste ta sig an denna viktiga fråga. Det är med tvekan utskottet anser sig kunna föreslå riksdagen att i enlighet med socialutskottets yttrande avvakta resultatet av ytteriigare överväganden i regeringskansliet. Utskottet avser att hålla sig noga informerat om den fortsatta utvecklingen."

Utskottet har efter 1987 års försvarsbeslut följt denna fråga, på senare tid bl.a. genom att ta del av en revisionsrapport den 9 november 1988 från riksrevisionsverket om hälso- och sjukvården i krig och genom vad som framkom vid en offentlig utskottsutfrågning på samma tema, anordnad gemensamt av försvars- och socialutskotten den 22 november 1988. Med anledning härav och av de nu aktuella motionerna anser sig utskottet sam­manfattningsvis kunna konstatera

att det i Sverige finns ett väl underbyggt och ofta påtalat behov av för­bättrad kapacitet för helikoptertransporter med sjuka och skadade, både i fred och krig

att detta behov är särskilt påtagligt i övre Norrland

att det i landet finns alltför få helikoptrar som är lämpliga för ändamålet

att lämpliga helikoptrar har primäruppgifter inom försvarsmakten och därför inte kan förutsättas vara ständigt tillgängliga för fredsräddningsbe-hov samt

att det enligt många bedömare är finansieringsproblem som hindrar att en bättre kapacitet kommer till stånd.

Försvarsmakten behöver anskaffa helikoptrar för sin krigssjukvårdsor­ganisation. Enligt nuvarande planering anskaffas 25 helikoptrar åren 1997 — 2002. Genom tillskott av särskilda medel skulle anskaffning kunna tidigareiäggas. Som försvarsministern framhöll i totalförsvarspropositio­nen bör en ökning av transportkapaciteten ske för att tillgodose behovet i krig men genomföras på ett sådant sätt att även behovet i fred kan tillgo­doses.

Överbefälhavaren anser det vara naturiigt att försvarsmaktens resurser
skall kunna ställas till förfogande för samhällets civila sjuktransporter och
vid särskilda behov men finner det inte godtagbart att resurserna tas i an­
språk i sådan omfattning att primäruppgifterna måste eftersättas. Om
statsmakterna anslår särskilda medel för ökade materiel- och personalkost-
      23


 


nåder är överbefälhavaren beredd att delta i större omfattning.  1988/89: FöU 14

Det är enligt utskottets mening mycket anmärkningsvärt att denna fråga ännu inte — i samverkan mellan sjukvårdshuvudmännen och staten — har kunnat föras fram till en lösning. Arbetet härmed måste fortsättas med kraft. Vid en överenskommelse om anskaffning och drift av helikoptrar för ändamålet — eller om en betydande försöksverksamhet på området — måste även staten vara beredd att tillföra ekonomiska resurser. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna med anledning av motionerna FÖ303 (fp) och FÖ304 (s).

Enligt yrkandet i partimotion Föl 3 (fp) bör riksdagen uttala sig för att överbefälhavaren skall få i uppdrag att lämna konkreta förslag beträffande transportkapaciteten med helikoptrar. Utskottet räknar emellertid med att underlag i detta avseende kommer att tillföras 1988 års försvarskommitté bl.a. genom överbefälhavarens perspektiv- och programplanering. Mo­tionsyrkandet bör inte bifallas. Beträffande förslag i samma motion om medel för anskaffning av bl. a. helikoptrar återkommer utskottet i det föl­jande.

Ett nytt försvarsbeslut år 1991, m. m.

I detta avsnitt behandlar utskottet vad föredragande statsrådet har anfört i propositionen på s. 12—17 samt ett antal motioner.

Föredragande statsrådet

Efter en redovisning av tillståndet inom försvarsmakten och av möjlighe­terna att nå målen enligt 1987 års försvarsbeslut uttalar försvarsministern beträffande ett nytt försvarsbeslut år 1991 bl.a. följande (s. 16):

Förutsättningarna för att genomföra 1987 års försvarsbeslut inom givna tids- och kostnadsramar har enligt min mening försämrats i flera viktiga avseenden. Det är därför nödvändigt att utifrån försvarsmaktens uppgifter överväga vilka resurser som erfordras samt i samband härmed få till stånd en omstrukturering av krigsorganisationen och lägga fast en ny långsiktig inriktning med utgångspunkt i ett förnyat planeringsunderlag. Med anled­ning av frågornas vikt har jag därför föreslagit regeringen att en pariamen-tariskt sammansatt kommitté bör bereda underiag inför ett nytt långsiktigt försvarsbeslut år 1991. Regeringen beslutade i enlighet härmed den 8 de­cember 1988.

Enligt min mening är det emellertid inte lämpligt eller ens möjligt att
uppskjuta beslut i alla frågor till år 1991. Samtidigt som större frågor, vilka
i huvudsak berör krigsorganisationen och förändringar i fredsorganisatio­
nen, behöver behandlas ytteriigare, erfordras tidiga beslut i vissa frågor för
att skapa balans och tidigt få resurser till förbättrad utbildning och mate-
rielanskaffning. Jag kommer därför i det följande att förorda att regeringen
föreslår riksdagen att redan våren 1989 besluta om åtgärder som medför
vissa förändringar av arméns krigsorganisation och behovet av materiell
förnyelse. Vissa frågor som främst berör arméns förbandsomsättning, ut­
bildningssystem och fredsorganisation samt vissa delar av krigsorganisa-
    24


 


tionen, som behandlas i den parlamentariska kommittén, räknar jag med      1988/89: FöU 14 att regeringen kan förelägga riksdagen för beslut under hösten 1989.

Vid mina överväganden om denna beslutsgång har jag beaktat nödvän­digheten av att det finns balans mellan uppgifter och resurser under den närmaste tiden samt en tillräcklig handlingsfrihet för ett långsiktigt beslut år 1991.

För att behålla handlingsfrihet fram till nästa totalförsvarsbeslut anser för­svarsministern att det för budgetåren 1989/90 och 1990/91 behövs sär­skilda resursförstärkningar för repetitionsutbildning och för att upprätt­hålla utvecklingskapacitet inom svensk försvarsindustri.

Regeringen har berett riksdagen tillfälle att ta del av vad försvarsminis­tern anfört om ett nytt försvarsbeslut år 1991 och om handlingsfrihet intill ett sådant beslut.

Utskottet

I detta avsnitt behandlar utskottet först yrkanden i två partimotioner från folkpartiet. I motion FÖ207 (yrk. 2 och 3) från den allmänna motionstiden redovisar partiet sin principiella syn på inriktningen av totalförsvaret intill nästa långsiktiga totalförsvarsbeslut. Man anser det nödvändigt att redan dessförinnan tillföra försvarsmakten ytterligare medel och att förändra planeringsramarna så att 1987 års försvarsbeslut kan genomföras "utan ytterligare tidsspillan". 1 motion Fö 13, med anledning av propositionen, återkommer folkpartiet (yrk. 1) till att innehållet i 1987 års försvarsbeslut måste förverkligas och yrkar att riksdagen skall göra ett särskilt uttalande härom. Till yrkanden i dessa motioner som rör olika huvudprogram och ekonomiska tillskott återkommer utskottet.

Enligt utskottets mening står det klart att 1987 års försvarsbeslut inte kan genomföras som det var tänkt när beslutet fattades. Överbefälhava­rens programplan 1989—1992 visar att det under perioden 1989—1992 behövs ett medelstillskott om 5,4 miljarder kronor för att försvarsbeslutets intentioner skall kunna uppfyllas. Jämfört med dessa intentioner har verk­samhet för ca 20 miljarder kronor utgått ur planeringen fram till år 1997. Liksom försvarsministern finner utskottet det nödvändigt att göra en total översyn av resursbehoven. Ifrågavarande motionsyrkanden bör inte bifal­las.

Den beslutsgång som försvarsministern redovisar - med inriktning mot ett nytt långsiktigt beslut redan år 1991 — är även enligt utskottets mening nödvändig i det uppkomna läget. Inriktningen medför bl.a. att tiden för perspektivplanering och perspektivstudier förkortas avsevärt samt att för­svarskommittén måste arbeta under tidspress.

Med anknytning till beslutsgången uttalar försvarsministern (s. 17) att det enligt hans mening behövs särskilda resursförstärkningar för repeti­tionsutbildning och för att upprätthålla utvecklingskapacitet inom svensk försvarsindustri. Resurstillskotten och deras storlek behandlar utskottet i avsnittet om planeringsramar för det militära försvaret m. m.

Utskottet går över till att behandla ett antal motionsyrkanden som syftar  25


 


till att genom riksdagsbeslut tillföra försvarskommittén vissa synpunkter,      1988/89: FÖU14 utverka tilläggsdirektiv eller ändrade direktiv till denna eller få till stånd utredning i särskild ordning.

Motion FÖ302 (mp) har yrkandet att en förutsättningslös och bred utred­ning tillsätts för att se över hur en samhällsstruktur skulle kunna se ut där totalförsvaret med trovärdigheten i behåll klarar sig i det närmaste utan ett militärt försvar. Motionärerna frågar sig om resurserna till det militära försvaret skulle göra större nytta inom andra samhällssektorer. "Kan sä­kerheten och totalförsvaret bli bättre om man i stället för den stora sats­ningen på militären riktar in sig på en annan samhällsmodell, minskad sårbarhet, civilmotstånd, självtillit, småskalig energi- och livsmedelsför­sörjning, ökad neutralitet och aktivare fredsarbete?"

Tilläggsdirektiv till försvarskommittén föreslås i motion FÖ210, yrkande 7 (mp). Motionärerna önskar att kommittén åläggs att i sitt slutbetänkande även presentera en alternativ organisation för försvarsmakten som är 10 % billigare än den nuvarande.

Utskottet kan inte tillstyrka ett utredningsarbete med inriktning enligt motion FÖ302. Det militära försvaret har avgörande betydelse för totalför­svaret. Åtgärder för att minska samhällets sårbarhet kan och bör vidtas inom totalförsvarets civila del, samtidigt som beredskaps-, sårbarhets- och uthållighetsaspekter bör uppmärksammas och i åtskilliga fall tas hänsyn till inom all samhällsplanering. En aktiv utrikespolitik med inriktning bl.a. på neutralitet i händelse av krig i vår omvärid samt på utvecklingsbi­stånd och åtgärder för allmän nedrustning och rustningsbegränsning ingår redan i säkerhetspolitiken och står inte i motsättning till den del av denna som gäller våra försvarsansträngningar. Motionen bör avslås.

Att i enlighet med motion FÖ210 utgå från en resursram för att söka finna en därtill avpassad krigsorganisation men också möjliga uppgifter och ambitioner skulle strida mot avsikterna med nuvarande ordning för utredning i samband med ett nytt långsiktigt försvarsbeslut. Grunden är och bör även i fortsättningen vara de krav som ställs av den valda säker­hetspolitiken. Motionsyrkandet bör avslås.

1 motion FÖ301 (vpk) yrkas ett riksdagsuttalande om ändrade direktiv till försvarskommittén. Dess arbete bör enligt motionärerna inte bedrivas så att arméfrågorna behandlas med förtur "ryckta ur sitt sammanhang med flygvapnets, marinens och totalförsvarets frågor". Utskottet påminner om att riksdagen i samband med 1987 års försvarsbeslut måste konstatera att det i väsentliga avseenden saknades underlag för att bedöma arméför­bandens långsiktiga utveckling. Denna fråga behandlas nu av försvars­kommittén under parlamentarisk medverkan. Utskottet anser att riksda­gen bör godta denna ordning. Motion FÖ301 bör inte bifallas.

Synpunkter som motionärer genom riksdagsbeslut önskar få upphöjda till riktlinjer för bl.a. försvarskommittén rör

inriktningen av nästa försvarsbeslut  —  FÖ203, yrkande  1 (c), och FÖ204, yrkande 4 (m)

de ekonomiska förutsättningarna för arméförbandens grundorganisa­tion — FÖ424, yrkande 2 (m)

försvarsmaktens grundorganisation — Fö7, yrkande 3 (c)                      26


 


resurser för Skånes försvar - FÖ402, yrkandena I -4 och 6-7 (m), och      1988/89: FöU 14 FÖ444 (fp)

resurser för västra Sveriges försvar — FÖ42I (m)

försvaret av Storstockholm — Fö428 (m)

betydelsen av Kronobergs regemente, I 11  — FÖ403, yrkande 2 (m), FÖ412 (c), FÖ415, yrkande 2 (m), och FÖ438 (fp)

betydelsen av Hälsinge regemente, 1 14 — FÖ408 (m)

betydelsen av Bohusläns regemente, 1 17 — FÖ409 (m) och FÖ427 (c, s, fp, vpk, mp)

betydelsen av Livregementets grenadjärer, 1 3 — FÖ422 (c)

betydelsen av Norra skånska regementet. P 6 — Fö439 (m)

betydelsen av Värmlands regemente, I 2. och Bergslagens artillerirege­mente, A 9 — FÖ441, yrkande 1 (m)

vikten av säkra ekonomiska beräkningar — FÖ426 (fp).

Bland nämnda motioner finns övergripande synpunkter på inriktningen av nästa försvarsbeslut särskilt i partimotion FÖ203 (c) och kommitté­motion FÖ204 (m). Båda är väckta under den allmänna motionstiden 1989 och utgör alltså inte motförslag till proposition 1988/89: 80.

Enligt centerpartiets motion måste det vara en utgångspunkt för arbetet i försvarskommittén

att den allmänna värnplikten ligger fast,

att såväl försvarsmaktens grundorganisation som dess krigsorganisation skall vara decentraliserad samt

att ubåtsskyddsförmågan och incidentberedskapen skall vara priorite­rade områden.

Motion FÖ203 (c) uttrycker ambitioner som utskottet till stora delar kan instämma i. Med hänvisning till uppgifterna (dir. 1988:67) för försvars­kommittén anser emellertid utskottet att det inte är påkallat med något uttalande av riksdagen i enlighet med motionsyrkandet (yrk. 1).

Motion FÖ204 (m) gäller inriktningen av nästa försvarsbeslut och tar upp vissa frågor som är centrala för det militära försvaret. Grundutbild­ning av värnpliktiga under endast 2,5 månader avvisas. Motionärerna vill fullfölja JAS-systemet med bl.a. en tvåsitsig version. De vill ha en inrikt­ning mot att en version JAS 39C skall utvecklas och anser att en andra ubåtsskyddsstyrka bör upprättas.

Försvarskommitténs uppgifter täcker flertalet av de frågor som motio­närerna tar upp. Beträffande grundutbildning av värnpliktiga behandlar utskottet senare i betänkandet förslag av regeringen om viss försöksverk­samhet. Utskottet anser inte att riksdagen bör besluta enligt motionsyrkan­det (yrk. 4).

Motion FÖ424, yrkande 2 (m), tar upp de ekonomiska förutsättningarna
för försvarsmaktens grundorganisation. Enligt motionärerna bör riksda­
gen uttala att konsekvenserna för arméorganisationen enligt den s. k. För­
svarsmaktsutredning 1988 inte skall vara vägledande i det fortsatta arbe­
tet. Utredningen gjordes med ekonomiska förutsättningar som var givna
av regeringen. Överbefälhavaren har därefter, som ett led i perspektivpla­
neringen inför ett nytt långsiktigt försvarsbeslut, lämnat en redovisning
kallad Försvarsmaktsidé 2000. Utskottet konstaterar att båda dessa utred-
      27


 


ningar, jämte bl. a. ytteriigare resultat av perspektivplaneringen, kommer     1988/89: FöU 14 att tillhöra underlaget för ett tilltänkt riksdagsbeslut hösten 1989 om ar­méns utveckling. Underlaget bör enligt utskottets mening vara så allsidigt och genomarbetat som möjligt. Regeringen kan förutsättas dela denna me­ning. Riksdagen bör inte besluta enligt motionsyrkandet.

Försvarsmaktens grundorganisation tas upp också i en kommittémotion från centerpartiet, Fö7 (yrk. 3). Liksom i motion FÖ203 (c) hävdas att en omorganisation bör ha som ledstjärna att behålla minst ett förband eller en annan militär myndighet i varje län. Vidare förordas att arméns brigader och motsvarande förband inom övriga försvarsgrenar skall vara myndig­heter i fred.

Försvarsmaktens grundorganisation, och i närtid särskilt arméns organi­sation för främst förbandsproduktion, behandlas just nu av försvarskom­mittén, som är parlamentariskt sammansatt. Utskottet vill i det läget inte rekommendera riksdagen att göra uttalanden av det slag som föreslås i motionsyrkandet. Beträffande ett närmande mellan krigsorganisation och grundorganisation återkommer utskottet senare i betänkandet.

Av det sagda torde framgå att utskottet inte finner lämpligt att riksdagen nu uttalar sig om betydelsen av ett visst regemente. De motionsyrkanden som finns härom och som utskottet tidigare har redovisat bör inte bifallas av riksdagen.

Vikten av att så långt möjligt få säkra ekonomiska beräkningar till grund för eventuella förslag till riksdagen om organisationsförändringar tas upp i motion FÖ426 (fp). Utskottet räknar med att även försvarskommittén krä­ver sådant underlag för sina ställningstaganden. Något uttalande av riks­dagen enligt motionsyrkandet är inte påkallat.

När det slutligen gäller olika motionsyrkanden att riksdagen skall poäng­tera och i olika avseenden exemplifiera värdet av försvarsresurser i Skåne, västra Sverige eller Storstockholm anser utskottet att återstående perspek­tivplanering och programplanering av överbefälhavaren samt försvars­kommitténs kommande överväganden måste tillföras underiaget innan riksdagen för sin del tar ställning i de organisationsfrågor av långsiktig ka­raktär som motionerna delvis gäller.

Även i samband med 1987 års försvarsbeslut behandlade riksdagen mo­tionsyrkanden om stärkande av försvarsresurserna i vissa delar av landet. Härvid uttalade försvarsutskottet bl.a. (FöU 1986/87:11 s. 24):

Motionsyrkandena om ytterligare försvarsresurser i särskilda delar av lan­det gäller i första hand den operativa förmågan i krig. Landets yta, gränser, värnpliktssystem och totala försvarsresurser motiverar att det militära för­svaret bygger på spridd mobilisering, liksom på rörlighet och kraftsamling när en anfallsriktning kan fastställas. Fredsekonomiska förhållanden men också beredskapssynpunkter påverkar fredslokaliseringen. Överbefälhava­ren har ansvaret för den operativa planeringen samt för de omgruppe­ringar och operationer som kan bli aktuella.

Som utskottet har påpekat tidigare skall hela Sverige försvaras. Ett militärt angrepp mot landet måste kunna mötas varifrån det än kommer. Utskottet

28


 


avstyrker bifall till motionerna FÖ402, yrkandena 1-4 och 6-7 (m),      1988/89: FöU 14 FÖ42I (m), FÖ444 (fp) och Fö428 (m).

Utskottet vill i detta sammanhang också behandla motion FÖ443 (c) som gäller lillsatsmaskincri till ubåtar. Motionären framhåller betydelsen av att våra ubåtar förses med stirlingtillsatser (luftoberoende tillsatsmaski­nerier) för att öka ubåtarnas uthållighet i undervattensläge. Motionären anser att frågan bör övervägas av försvarskommittén.

Enligt propositionen skall myndigheternas planering inriktas mot att upprätthålla möjligheterna till anskaffning av luftoberoende tillsatsmaski­neri för den ubåtsgeneration som nu projekteras, under förutsättning att pågående försöksverksamhet faller väl ut. Vissa medel för detta har inpla­nerats. Frågan kommer också att behandlas av försvarskommittén. Utskot­tet anser att motionen därmed redan är tillgodosedd.

Planeringsramar för det militära försvaret, m. m.

I detta avsnitt behandlar utskottet vad som anförs på s. 17 — 21 i proposi­tionen samt motionerna 1988/89: Fö306 (vpk), Fö7, yrkande 4 (c), Fö8, yrkandena 3 och 4 (m). Föl 1, yrkandena 3 och 4 (m), Föl3, yrkande 8 (fp). Föl 5, yrkandena 1 —5, 7 och 9— 10 (vpk), och Fö 16, yrkandena 1 —4(mp). Angivna yrkanden i motionerna 1988/89:Fö8, Föl5 och FÖ16 behandlas här till den del de sammanhänger med en förändring av utgiftsramen för budgetåret 1989/90 jämfört med regeringens förslag och senare i betänkan­det som anslagsfrågor. Utskottet återkommer också i samband med be­handlingen av huvudprogrammens inriktning till flertalet av här redovi­sade motionsyrkanden.

Föredragande statsrådet

Försvarsministern redovisar det militära försvarets ekonomiska ut­fall budgetåret 1987/88. Den tillgängliga utgiftsramen uppgick till 26 500 243 000 kr. Utgifterna under budgetåret understeg detta belopp med 139 346 000 kr. Underutnyttjandet kommer att kompenseras under innevarande budgetår.

Regeringen lämnar förslagom planeringsram m.m. för budgetåret 1989/ 90 samt om planeringsram för budgetåret 1990/91, som förutses bli det sista före ett nytt långsiktigt försvarsbeslut år 1991. Ramarna är beräknade enligt gällande metod för ramberäkning och innehåller särskilda ekono­miska tillskott för handlingsfrihet intill totalförsvarsbeslutet, 580 milj. kr. för 1989/90 och 625 milj. kr. för 1990/91.

Planeringsramen, tillika utgiftsramen, för det militära försvaret föreslås för budgetåret 1989/90 uppgå till 28 071 000 000 kr. i prisläget februari 1988. För budgetåret 1990/91 föreslås planeringsramen uppgå till 28 258 500 000 kr. i samma prisläge.

Försvarsministern kommenterar säkerheten i det militära försvarets pla­
nering och den osäkerhet i underlaget för 1987 års försvarsbeslut som rå­
der. Försvarskommittén skall under våren 1989 granska planeringssyste-
    29


 


met och lämna förslag till åtgärder för att öka säkerheten och stabiliteten i      1988/89: FöU 14 planeringen.

Utskottet

Utskottet har inte något att invända mot vad försvarsministern har anfört om det ekonomiska utfallet budgetåret 1987/88.

1 partimotion FÖ306 (vpk) yrkas att resurser skall föras över från det militära till det civila försvaret. Detta förslag, från den allmänna motions­tiden, preciseras i form av minskningar på anslag till det militära försvaret genom skilda yrkanden i partiets motion Föl5. Sammanlagt föreslås minskningar motsvarande en reducering av utgiftsramen för budgetåret 1989/90 med ca 750 milj. kr. Förslaget är grundat på vänsterpartiet kom­munisternas allmänna syn beträffande det militära försvarets utformning och resursbehov. Utskottet kan inte ansluta sig till denna. Båda motio­nerna bör avslås av riksdagen, motion Fö 15 såvitt nu är i fråga. Här ifrå­gavarande yrkanden i motion Fö 15 behandlas även i samband med hu­vudprogrammens inriktning och under de olika anslagen.

Motion Fö 16 (mp) innehåller bl.a. yrkanden om mindre anslag än rege­ringen har föreslagit för nästa budgetår. Sammanlagt motsvarar yrkandena en minskad utgiftsram för budgetåret om 1 755 milj. kr. Enligt motionä­rerna bör beslut för nästa budgetår inte få "binda upp oss för en krigsmakt som blir svår att anpassa till en positiv utveckling på nedrustningsområ­det". För ett omedelbart stopp för JAS-projektet tillgodoräknar de en be­sparing av 1 500 milj. kr. Den utveckling för vår försvarsförmåga som blir följden om riksdagen följer motion Föl6 kan utskottet inte tillstyrka. Mo­tionen bör avslås såvitt nu är i fråga. Den behandlas också i avsnittet om huvudprogrammens inriktning och när det gäller anslagsfrågor.

Två partimotioner, Föl I (m) och Fö 13 (fp), innehåller yrkanden om yt­terligare medel till planeringsramarna för det militära försvaret. Förslagen i Föl 1 täcker de nu ifrågavarande yrkandena i motion Fö8 (m).

Moderata samlingspartiet föreslår att — utöver regeringens förslag — 495 resp. 500 milj. kr. skall tillföras för de båda budgetåren 1990/91 och 1991/92. Motionärerna redovisar hur de vill fördela tillskotten på följande ändamål:

Repetitionsutbildning

Minskad försöksverksamhet med förkortad grundutbildning

Anskaffning av två kustkorvetter

Anskaffning av radar till ubåtsjaktflygplan

Utveckling av JAS 39B.

Utskottet återkommer till de angivna ändamålen vid behandling av hu­vudprogrammen. 1 motionen finns särskilda yrkanden beträffande beställ­ningsbemyndiganden och anslagsmedel under berörda anslag, där de be­handlas av utskottet.

Folkpartiet föreslår i sin motion ekonomiska tillskott, utöver propositio­
nens förslag, för de aktuella budgetåren om 400 resp. 800 milj. kr. Motio­
närernas syfte är att innehållet i 1987 års försvarsbeslut skall kunna för­
verkligas, särskilt i fråga om helikoptrar för sjuktransport, luftvärn med
       30


 


medellång räckvidd, ubåtar och tunga kustrobotbatterier. Härom finns sär-     1988/89: FöU 14 skilda yrkanden i motionen.

I en kommittémotion från centerpartiet (Fö7, yrk. 4) föreslås att 100 milj. kr. skall anslås budgetåret 1989/90 för anskaffning av ytterligare en kustkorvett. Förslaget behandlas här som en fråga om utökning av utgifts­ramen för budgetåret och senare i betänkandet vid behandling av huvud­programmen.

Utskottet anser att riksdagen måste ta ställning till de tre partiernas för­slag om ekonomiska tillskott med särskild hänsyn till den planeringssitua­tion som råder.

1987 års försvarsbeslut är i vissa delar inte möjligt att genomföra. En total översyn av det militära försvarets uppgifter och resursbehov är nöd­vändig och har påbörjats. Ett nytt långsiktigt försvarsbeslut måste stå på fast grund och fattas så snart som möjligt. Våren 1991 bedöms med dessa utgångspunkter vara tidigaste tidpunkt för ett riksdagsbeslut.

Under budgetåren 1989/90 och 1990/91 behöver de tidigare beslutade planeringsramarna för det militära försvaret tillföras medel för repetitions­utbildning och för att upprätthålla utvecklingskapacitet inom svensk för­svarsindustri. I syfte att upprätthålla högre försvarskraft och större hand­lingsfrihet föreslås i de nu aktuella motionerna tillskott utöver vad rege­ringen föreslår.

Enligt utskottets mening finns nu inte tillräcklig grund för annan bedöm­ning av resursbehoven under de närmaste två budgetåren än den som re­geringen har gjort. En betydande kapacitet hos det militära försvaret och en tillräcklig handlingsfrihet för dess framtida utveckling vidmakthålls ge­nom de ekonomiska ramar som regeringen föreslår. Senare bedömningar kan självfallet medföra behov att ändra den ekonomiska inriktningen framöver. Utskottet anser alltså att regeringens förslag bör bifallas och de nu aktuella motionerna avslås såvitt de gäller utökning av de ekonomiska ramarna för det militära försvaret.

Sedan riksdagen har tagit ställning till de ekonomiska ramarna återstår att i betänkandet behandla bl.a. inriktning av huvudprogrammen och ett antal anslagsfrågor för nästa budgetår. Utskottet förutsätter att regeringen anpassar utnyttjandet under budgetåret 1989/90 av bemyndiganden och betalningsmedel inom utgiftsramen till den inriktning av verksamheten som riksdagen bestämmer och vid behov begär ökade bemyndiganden un­der budgetåret.

Utskottet har inte något att invända mot vad försvarsministern uttalar om säkerheten i det militära försvarets planering.


Ledningen inom försvarsmakten, m. m.

1 detta avsnitt behandlas vad som anförs på s. 22 — 36 i propositionen samt yrkande 2 i motion 1988/89: Fö 13 (fp).


31


 


Föredragande statsrådet                                   1988/89: FöU 14

Försvarsministern ansluter sig till en grundläggande idé för försvarsmak­tens verksamhet i fred, som överbefälhavaren har formulerat. Den syftar till ökad förmåga när det gäller samordnade insatser i krig och beträffande insatser i olika beredskapslägen. 1 särskilda avsnitt behandlas decentralise­rat och delegerat ansvar samt en helhetssyn på ledningsansvaret. Försvars­ministern anger vilket ansvar som bör läggas på olika myndigheter inom ramen för en sådan helhetssyn. Han behandlar vidare operativ ledning, taktisk och territoriell ledning samt — särskilt ingående — produktionsled­ning.

Beträffande ett ändrat system för produktionsledning har överbefälha­varen föreslagit ett stegvis införande. Steg A, som försvarsministern biträ­der, innebär att man från budgetåret 1991/92 förstärker produktionsled­ningen på högre regional nivå för armén genom att en till två fördelnings­chefer med kaderorganiserad fördelningsstab ingår i myndigheten militärbefälhavaren. Vid lägre regional nivå inom armén avses brigadchef med kaderstab ges ställning som s.k. huvudansvarsområde.

Försvarsministern behandlar också produktionsledningen avseende anläggnings- och lokalförsörjningen.

I ett särskilt avsnitt behandlas organisation av försvarsmaktens centrala och högre regionala ledning. Försvarsministern ansluter sig till ett organi­sationsförslag från överbefälhavaren. Detta bygger på redovisad lednings­filosofi och innebär bl.a. decentralisering av arbetsuppgifter.

Utskottet

Utskottet ser positivt på de reformsträvanden som försvarsministern har redovisat och tillstyrker den inriktning och de åtgärder som han förordar. Det är enligt utskottets mening angeläget att försvarsmaktens ledningsor­ganisation ändras i syfte att öka förmågan att verka under olika bered­skapsgrader och i krig.

För armén är det viktigt att stärka krigsförbandens, inte minst brigader­nas, ställning i planering, verksamhet och allmänt medvetande.

I motion Fö 13 påpekar folkpartiet att försvarskommittén har till upp­drag att inom kort bedöma varför underlaget till 1987 års försvarsbeslut var behäftat med brister. Ansvarsfördelningen mellan de centrala staberna liksom stabsorganisationen kan behöva ändras med anledning av vad kommittén kommer fram till, anser motionärerna. Utskottet delar denna uppfattning men finner inte tillräckliga skäl att riksdagen uttalar sig här­om. Regeringen torde ta fasta på förslag från den parlamentariskt sam­mansatta försvarskommittén även utan ett sådant uttalande. De närmast förestående organisationsförändringarna gäller myndigheterna överbefäl­havaren och chefen för armén. Regeringsbeslut härom kommer enligt upp­gift inte att hindra eller bromsa en anpassning av organisationen till förslag som försvarskommittén kan komma att lägga fram i juni 1989. Motionsyr­kandet kan därmed anses bli tillgodosett.

Utskottet anser att riksdagen bör lämna utan erinran vad föredragande      32


 


statsrådet har anfört om ledningen inom försvarsmakten och om organisa-     1988/89: FöU 14 tion av försvarsmaktens centrala och högre regionala ledning.

Inriktning av huvudprogrammen

1 detta avsnitt behandlar utskottet vad föredragande statsrådet i proposi­tionen har anfört om inriktningen av huvudprogrammen 1 —4 (s. 36 — 43) och om krigsorganisationens utveckling (s. 52). Utskottet tar här också upp till behandling vad försvarsministern har anfört om försvarets materiel­verk och kustbevakningen (s. 43 — 46).

JAS-projektet och ubåtsskyddet behandlar utskottet i det följande under särskilda rubriker.

Till avsnittet har också förts motionerna FÖ203, yrkandena 5 och 7 (c), FÖ207, yrkande 1 (fp), FÖ416 (m), FÖ418 (m), Fö7, yrkande 2 (c), Fö8, yrkande 2 (m). Föl 3, yrkandena4 —6(fp), samt Fö 16, yrkande 5 (mp). Här behandlas vidare motionerna Fö7, yrkande 4 (c), Föl 1, yrkandena 3 och 4 (m), Fö 13, yrkande 8 (fp). Föl5, yrkandena 1 -5, 7, 9 och 10 (vpk), samt Fö 16, yrkandena 1 —4 (mp), till den del de innefattar en annan inriktning av huvudprogrammen 1 —4 i här behandlad del än regeringen har förordat.

Föredragande statsrådet

Beträffande inriktningen av arméstridskrafterna erinrar försvarsministern inledningsvis om att regeringen i enlighet med 1987 års försvarsbeslut i mars 1987 gav överbefälhavaren i uppdrag att lämna förslag till arméns långsiktiga inriktning. Efter en redogörelse för överbefälhavarens redovis­ning av resultatet av genomförda studier konstaterar försvarsministern att arméns långsiktiga utveckling blir en viktig fråga för 1988 års försvars­kommitté. 1 avvaktan på kommitténs förslag förordar han att krigsorga­nisationen reduceras med åtta äldre infanteribrigader (IB 66) och ett antal fristående skyttebataljoner. Försvarsministern framhåller i det samman­hanget att det förhållandet att IB 66-brigaderna försvinner inte innebär något ställningstagande till det totala antalet brigader på sikt. Det är, anför han, en fråga för 1988 års försvarskommitté att lämna förslag till antalet brigader. Han erinrar om att redan 1987 års försvarsbeslut innebar en av­veckling av två av dessa brigader före år 1992. Genom att fatta beslut i denna fråga redan nu kan, framhåller försvarsministern, grund- och repe­titionsutbildningen upphöra fr. o. m. budgetåret 1989/90 och resurser om­fördelas till andra ändamål. Vidare kan materiel och personal tillföras den kvarvarande krigsorganisationen. Härigenom kan enligt försvarsministern krigsdugligheten och uthålligheten hos denna öka. Han konstaterar att den föreslagna planeringen på sikt innebär att arméns materiella beredskap, uthållighet och samlade effekt allvariigt minskar. Detta är enligt försvars­ministerns mening allvarligt, och han anser att planeringen måste prövas inför nästa försvarsbeslut.

I sin redogörelse för inriktningen av marinstridskrafterna fastslår för­
svarsministern  inledningsvis att satsningen på ubåtsskyddsåtgärder är
      33

3    Riksdagen 1988/89. lOsaml. Nr 14


 


nödvändig och att marinens arbete med att bestrida kränkningarna skall 1988/89: FÖU14 fullföljas. Försvarsministern erinrar om att enligt försvarsbeslutet år 1987 skulle inriktningen av de framtida ytstridsförbanden anstå till nästa för­svarsbeslut. Han pekar också på att man i försvarsbeslutet betonade bety­delsen av ubåtsförband, kustrobotförband samt mineringar — vid sidan av attackflyg — för försvar mot angrepp över havet. Enligt försvarsministerns mening bör dessa system även fortsättningsvis prioriteras i den fortsatta utvecklingen av krigsorganisationen i avvaktan på det nya försvarsbeslutet år 1991. Mot denna bakgrund kan försvarsministern inte godta den av överbefälhavaren föreslagna planeringen avseende en tidigarelagd anskaff­ning av ett nytt ytstridsfartyg. Han anser att denna fråga liksom inrikt­ningen av ubåts- och tunga kustrobotförband samt föreslagna förändringar i marinens krigsorganisation bör behandlas av 1988 års försvarskommitté.

Försvarsministern anför vidare att överbefälhavarens planering bör in­riktas mot att upprätthålla möjligheterna till anskaffning av luftoberoende tillsatsmaskineri för den ubåtsgeneration som nu projekteras under förut­sättning att pågående försöksverksamhet faller väl ut.

Av redogörelsen i propositionen av flygstridskrafternas inriktning fram­går att de åtgärder som vidtagits för att stoppa den tidigare allvarliga per­sonalutvecklingen nu börjar ge resultat. Försvarsministern utgår ifrån att fortsatta insatser görs för att tidigt uppnå ett balanserat personalläge. Stridslednings- och luftbevakningssystemet (Stril) har varit utsatt för en granskning beträffande krav och teknisk nivå. En ny målsättning har lagts till grund för planeringen. Försvarsministern framhåller därvid särskilt vikten avatt strilsystemet, med nuvarande ekonomiska ramar, omsätts på ett sätt som gör att dess grundläggande funktioner och samverkan med andra system säkerställs.

Försvarsministern betonar därefter den flygburna radarns betydelse för
totalförsvaret och för vår säkerhetspolitik. Han kan därför inte för närva­
rande acceptera en senarelagd anskaffning enligt överbefälhavarens för­
slag. Han kan heller inte godta en senareläggning av anskaffning av ett
tungt styrt attackvapen till JAS 39. Planeringen för attackrobotbeväp-
ningen skall fortsättningsvis gälla enligt inriktningen i 1987 års försvarsbe­
slut, fortsätter han vidare. Försvarsministern räknar med att underlag re­
dovisas för regeringen så att beslut om inriktningen av vapenprogrammet
kan fattas under år 1989. Försvarsministern erinrar om att i 1987 års för­
svarsbeslut förutsattes ett långsiktigt program för radarjaktrobotar med
stegvisa beslut. Inledningsvis skulle en befintlig radarjaktrobot modifieras
och användas av både JA 37 och JAS 39. Projektet benämndes robot 71 A.
Samtidigt skulle förutsättningarna för utveckling av en svensk radarjaktro­
bot, robot 73, klarläggas inför ett försvarsbeslut år 1992. Försvarsminis­
tern betonar betydelsen av jaktrobotar och uppger att han noga avser följa
utvecklingen i denna fråga. Han utgår ifrån att myndigheterna under år
1989 kan presentera ett underlag för beslut om projektet robot 71 A. För­
svarskommittén bör, anser försvarsministern, överväga en eventuell ut­
veckling och anskaffning av robot 73 samt den långsiktiga inriktningen av
jaktrobotprogrammet inför ett avgörande i 1991 års försvarsbeslut. Krigs­
organisationsutvecklingen och frågan om en eventuell fjärde J 35-division
   34


 


är även dessa, enligt försvarsministern, frågor för försvarskommittén och      1988/89: FöU 14 nästa försvarsbeslut.

Försvarsministern tar även upp den pågående utbyggnaden av det s.k. Bas 90-systemet. De förseningar som uppstått är oroande, anser han, efter­som vår operationsfrihet och uthållighet påverkas negativt. Han godtar dock planeringen eftersom väsentliga utbyggnadsåtgärder vidtas i norra delen av Sverige, där bristerna är störst.

Beträffande inriktningen av den operativa ledningen m. m. hänvisar fö­redragande statsrådet till sina ställningstaganden rörande ny milostruktur, en omorganisering av centrala och regionala staber m. m.

1 samband med behandlingen av huvudprogrammens inriktning åter­kommer försvarsministern till behovet av särskilda resursförstärkningar för repetitionsutbildningen.

Han anmäler därvid att den föreslagna planeringen innebär att endast hälften av erforderlig repetitionsutbildning för armén och en tredjedel för marinen genomförs under budgetåren 1989/90 och 1990/91. Risken ökar därmed att krigsdugligheten för våra viktigaste förband minskar på ett oac­ceptabelt sätt. För att täcka de allvarligaste bristerna och förbättra krigs­dugligheten föreslår försvarsministern, som framgått av redogörelsen i det föregående, att armén tillförs 150 milj. kr. och marinen 50 milj. kr. för resp. budgetår.

Försvarsministern anmäler också behov av ytterligare resurser för att uppehålla utvecklingskapacitet inom svensk försvarsindustri. Enligt hans uppfattning är de medel som inplanerats inom försvarsmakten otillräck­liga för att behålla sådan kompetens. Detta äventyrar, anför han, vår för­måga att med i allt väsentligt egna nationella resurser förnya försvarsmak­ten. För att behålla handlingsfriheten fram till nästa försvarsbeslut föror­dar han, som tidigare redovisats, att ytterligare medel tillförs för studier och utveckling av ny materiel. För arméstridskrafterna förordar han, att 175 milj. kr. avsätts för utveckling bl.a. av vapen och ammunition, elek­tronik, robotsystem och stridsfordon. För marinstridskrafterna förordar han att 105 milj. kr. avsätts för utveckling bl.a. av vapen, ammunition, robotsystem och elektronik samt för flygstridskrafterna 100 milj. kr. för utveckling av bl.a. flygelektronik.

1 ett avsnitt om gemensamtna myndigheter redovisar föredragande stats­rådet vissa frågor av organisatorisk betydelse för försvarets materielverk och kustbevakningen. Beträffande kustbevakningen förordar försvarsmi­nistern därvid att verksamheten inriktas på en uppbyggnad av den centrala och regionala nivåns kompetens och rutiner samt en utveckling av samver­kan med andra myndigheter. Dessutom förordar han en översyn av den lokala organisationen i syfte att effektivisera denna och få ett bättre resurs­utnyttjande.

Avslutningsvis redovisar försvarsministern (s. 52) en sammanställning över krig.sorganisationens utveckling. Han framhåller därvid de stora osä­kerheter som nu råder.

35


 


Utskottet                                                                    1988/89: FöU 14

Utskottet har i det föregående konstaterat att 1987 års försvarsbeslut inte kan genomföras som det var tänkt och att det är nödvändigt att nästa för­svarsbeslut tidigareläggs ett år. Orsakerna härtill är bristerna i underlaget för 1987 års försvarsbeslut. Av redogörelsen i propositionen framgår bl. a. att kostnaderna ökat mer än vad som hade förutsetts både i fråga om led­ning och förbandsverksamhet och materielanskaffning. Detta har lett till att grundutbildningen inte kan bedrivas på förutsatt sätt och att repetitions­utbildningen måste reduceras. Vidare måste en allt större del av materiel-anslagen användas för vidmakthållandet av materielen varigenom resurs­erna för förnyelse blivit otillräckliga. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att utskottet redan i sitt betänkande FöU 1987/88:11 (s. 29) uttryckte oro för de brister som endast några månader efter det att riksda­gen fattat försvarsbeslutet kunde konstateras i det underlag på vilket detta vilade.

Utskottet anser i likhet med försvarsministern att det inte kan anstå till nästa försvarsbeslut med beslut om åtgärder för att upprätthålla krigsdug­ligheten inom främst arméns krigsorganisation. En avveckling av äldre in-fanterihrigader m. m. skapar förutsättningar för en sådan förbättring bl.a. genom att resurser därmed frigörs och kan överföras till den övriga krigs­organisationen. Utskottet godtar mot bakgrund av detta propositionens förslag om en avveckling av äldre infanteribrigader och vissa övriga för­band. Detta innebär inte, såsom också betonas i propositionen, ett ställ­ningstagande till det totala antalet brigader på sikt.

När det gäller inriktningen av huvudprogrammen 1 — 4 — bortsett från JAS-projektet och ubåtsskyddsåtgärderna som utskottet i det följande be­handlar i särskilda avsnitt — vill utskottet erinra om sina ställningstagan­den i föregående avsnitt rörande planeringsramarna för det militära för­svaret. Utskottet tog därvid till behandling upp bl.a. en rad motioner i vilka förordades att det militära försvaret skulle tillföras ökade resurser för olika ändamål eller vidkännas minskningar av dessa i förhållande till rege­ringens förslag. Dessa ställningstaganden har konsekvenser också för ut­vecklingen av de berörda huvudprogrammen.

De motioner i vilka föreslås andra utgifts- och planeringsramar för det militära försvaret än regeringen har föreslagit bör i linje med utskottets ställningstagande rörande ramfrågorna avslås också till den del de infattar förslag om en annan inriktning av huvudprogrammen än dem regeringen föreslår. Sålunda bör motion Fö 15, yrkandena 1 —5, 7, 9—10 (vpk), avslås till den del de innefattar vänsterpartiet kommunisternas från regeringens förslag avvikande syn på huvudprogrammens inriktning. Även motion FÖI6, yrkandena 1 —4 (mp), bör avslås såvitt därav följer en annan inrikt­ning av huvudprogrammen än den propositionen anger.

Av de ekonomiska resursförstärkningar utöver regeringens förslag som
föreslås i moderata samlingspartiets och folkpartiets motioner (Föl 1 resp.
Fö 13) följer också en inriktning av huvudprogrammen som utskottet inte
kan ställa sig bakom. Motionerna Föll, yrkandena 3 och 4, och FÖ13,
yrkande 8, bör sålunda avslås såvitt nu är i fråga. Även yrkandena 4 —6 i
  35


 


motion Föl 3 bör här avslås liksom motion Fö8, yrkande 2 i denna del (m).      1988/89: FöU 14

En anpassning av berört huvudprogram till den av centerpartiet i mo­tion Fö7 (yrk. 4) föreslagna resursförstärkningen med 100 milj. kr. för an­skaffning av ytterligare en kustkorvett bör riksdagen också avvisa.

Utskottet anser sålunda att huvudprogrammen 1 —4 i här behandlad del kan utvecklas i enlighet med vad propositionen anger.

De extra resurser som enligt regeringens förslag tillförs bl. a. för repeti­tionsutbildning innebär att de viktigaste krigsförbanden inom armén och marinen kan ges en ökad krigsduglighet. Dessa åtgärder sammantagna med den inriktning och förslag som framgår av propositionen i övrigt in­nebär att handlingsfrihet skapas för statsmakterna att år 1991 besluta om bl.a. den framtida inriktningen av huvudprogrammen. Genom det i pro­positionen föreslagna resurstillskottet ges möjlighet att upprätthålla ut­vecklingskapaciteten inom svensk försvarsindustri.

Sammanfattningsvis kan utskottet konstatera, att trots den osäkerhet som nu råder rörande den framtida utvecklingen, utgår den i propositio­nen angivna inriktningen av försvarsmakten i väsentliga delar från de prin­ciper som framgick av 1987 års försvarsbeslut.

Utskottet har inte heller någon erinran mot vad föredragande statsrådet anfört om krigsorganisationens utveckling och om försvarets materielverk och kustbevakningen.

Utskottet vill här slutligen behandla yrkande 5 i motion Föl6 (mp). 1 motionen redovisar motionärerna en skiss till försvarsmaktens utveckling. En betydelsefull komponent i denna är en manstark armé som är lokalt förankrad och rekryterad och utrustad med goda pansarvärnsvapen. Hem­värnet föreslås få en kraftig modernisering. Luftförsvaret bör innehålla ett starkt luftvärn, jaktflyg och flygburen radar. Marinen bör innehålla ett re­lativt starkt ubåtsvapen, kustartilleri och tunga kustrobotbatterier. Arméns mekanisering tonas ned liksom behovet av en förnyelse i närtid av jakt- och spaningsflyg. JAS Gripen förlorar aktualitet. Däremot behövs en­ligt motionärerna en utveckling av bl.a. små attackflygplan.

t/?iA.o//f/konstaterar att de i motion Fö 16 redovisade förslagen i väsent­liga delar avviker från den inriktning av försvarsmakten som utskottet i det föregående förordat. De är enligt utskottets mening också av så grund­läggande karaktär att de bör behandlas av 1988 års försvarskommitté. Mo­tionsyrkandet bör inte bifallas av riksdagen.

De under den allmänna motionstiden framförda förslagen i motion FÖ203, yrkande 7 (c), om vissa resursförstärkningar för budgetåret 1989/90 och motion Fö207, yrkande I (fp), om resursförstärkning för repetitionsut­bildning och för prioriterad industriutvecklingskompetens får enligt ut­skottets mening anses tillgodosedda genom propositionens förslag.

Yrkande 2 i motion Fö7 (c) gäller förstärkningar av resurser för repeti­tionsutbildningen på sikt. Enligt utskottets mening bör denna fråga be­handlas i ett senare sammanhang och motionsyrkandet avslås av riksda­gen.

I två motioner, FÖ416 och FÖ418 (båda m), framhåller motionärerna att
det finns brister i hemvärnets utrustning. Den är, anser de, i stort behov av
modernisering. Genom ett beslut om en sådan modernisering skulle riks-
     37


 


dagen, enligt motionären i FÖ418, markera sin uppskattning av hemvärnet      1988/89: FöU 14 som en betydelsefull del av värt totalförsvar.

Motionerna ger utskottet anledning att betona hemvärnets betydelse för det svenska totalförsvaret. De omfattande frivilliga insatser som utförs inom hemvärnet och frivilligorganisationerna bidrar till den svenska sä­kerhetspolitikens trovärdighet. Hemvärnet har dessutom viktiga krigsupp­gifter vars betydelse sannolikt kommer att öka i framtiden. En önskvärd , modernisering av hemvärnets utrustning anser utskottet måste övervägas tillsammans och i ett sammanhang med övriga markstridskrafters behov. Detta är en av uppgifterna för den tillsatta försvarskommittén. Utskottet konstaterar emellertid att en avveckling av de äldre infanteribrigaderna m.m. skapar förutsättningar för att vissa hemvärnsförband kan tilldelas modernare materiel. Utskottet erfar vidare att vissa hemvärnsenheter re­dan i dag har erhållit kulsprutor, granatgevär, pansarskott och minor. Mo­tionerna FÖ416 och FÖ418 (båda m) bör avslås av riksdagen.

I partimotion FÖ203, yrkande 5, återkommer centerpartiet med ett tidi­gare framfört yrkande (FöU 1987/88: 11 s. 45) om att det skall utbildas fler besättningar för Herculesplanen i syfte att förbättra förutsättningarna att använda dessa plan för de värnpliktigas resor.

Utskottet har inhämtat att det finns 10 besättningar till de 8 Hercules-plan som flygvapnet i dag förfogar över. Antalet besättningar bedöms be­höva vara 16 om planen skall kunna utnyttjas fullt ut. Gränssättande för en ökning av flyguttaget är emellertid för närvarande inte för få besättningar utan bristen på tekniker. Enligt vad utskottet har inhämtat är rekryterings­läget beträffande tekniker gott. Enligt flygvapnets prognoser bör detta leda till att det finns tillräckligt många tekniker år 1991, varefter flera besätt­ningar kan utbildas ganska snabbt. Enligt utskottets mening finns det för närvarande inte förutsättningar att i annan takt än som nu sker utbilda besättningar för Herculesplanen, och riksdagen bör inte göra något utta­lande i frågan. Motion FÖ203 bör avslås såvitt nu är i fråga.

Redovisning av JAS-projektet

Under denna rubrik behandlar utskottet vad föredragande statsrådet i pro­positionen har redovisat om JAS-projektet samt motionerna FÖ204, yr­kande 5 (m), Fö210, yrkande 12 (mp), FÖ440 (vpk). Föl3 yrkande 10 (fp), och Fö 15, yrkande 6 (vpk). Här behandlas vidare motionerna Fö 11, yrkan­dena 3 — 4 (m), och FÖ16, yrkande 4 (mp), till den del de innefattar en annan inriktning av JAS-projektet än vad propositionen förordar.

Föredragande statsrådet

Försvarsministern inleder sin redovisning med att erinra om de riksdags­
beslut som ligger till grund för JAS-projektet. Han konstaterar därefter att
konsekvenserna av det haveri som inträffade med det första provflygplanet
kan komma att inverka på projektets framtid. Den tekniska värderingen
av projektet anser han, med reservation för vad som kan ha orsakat have-
38


 


riet, visar att JAS-projektet i stort kommer att uppnå specificerade pre- 1988/89: FÖU14 standa. 1 detta sammanhang berör han på samma sätt som i tidigare redo­visningar vissa förseningar som uppstått med projektet och uppger att tid­punkten för leverans av operativt användbara flygplan kommer att förskjutas. Försvarsministern förutsätter därvid att industrin i samverkan med myndigheterna fortsätter att pröva varje möjlig åtgärd för att för­hindra ytterligare förseningar och att så långt möjligt återta förlorad tid samt att även begränsa ogynnsam inverkan på projektet av det beklagliga haveriet.

Vid sin redovisning av de ekonomiska förutsättningarna för projektet konstaterar försvarsministern att för de första 30 flygplanen följer JAS-projektet de kostnadsramar som förutsattes i grundbeslutet. För delserie två och vissa vapensystem kan ännu inte priset fastställas. Kraftiga kost­nadsökningar har uppstått för delserie två liksom för delserie tre. Försvars­ministern anser att detta förhållande och det nyligen inträffade provflyg-planshaveriet ger anledning att närmare studera projektets fortsättning. Han avser därvid att fortlöpande hålla försvarsutskottet orienterat om ut­vecklingen av projektet.

Försvarsministern lämnar också vissa industripolitiska aspekter på pro­jektet och erinrar om de utfästelser som Industrigruppen JAS (IG JAS) lämnade i samband med att JAS-kontraktet slöts år 1982. Bl.a. utlovades industriell samverkan mellan IG JAS utländska leverantörer och svensk industri. Försvarsministern anmäler att de hittillsvarande resultaten kan anses motsvara förväntningarna.

Utskottet

Vänsterpartiet kommunisterna föreslår i två partimotioner, Fö 15 och FÖ440, en avveckling av JAS-projektet. Man anser att Sverige inte behöver flygstridskrafter av så avancerat slag för att hävda sitt oberoende och att samhället binder stora resurser under lång tid om projektet fullföljs.

Liknande tankegångar förs fram i motionerna FÖ210 och Fö 16 (båda mp). Motionärerna föreslår att JAS-projektet stoppas och att man snabbt utreder om gjorda investeringar kan räddas inom billigare projekt eller om JAS Gripen helt skall utgå.

Utskottet har i olika sammanhang behandlat och avstyrkt motionsyrkan­den om avbrytande av JAS-projektet. Utskottet finner inte skäl till annat ställningstagande i fråga om nu behandlade motionsyrkanden. Det bör i sammanhanget erinras om att regeringen har givit försvarets materielverk ett uppdrag att senast under maj 1989 redovisa konsekvenserna av det ny­ligen inträffade haveriet med provflygplanet och därvid också närmare klariägga de ekonomiska förutsättningarna för att gå vidare med projektet.

Motionerna FÖI5, yrkande 6 (vpk), Föl6, yrkande 4 (mp) i denna del, FÖ440 (vpk) samt Fö210, yrkande 12 (mp), som alla syftar till ett avbry­tande av hela projektet, bör därför enligt utskottets mening avslås av riks­dagen.

Av propositionen framgår att särskilda medel har avsatts för att bibe­
hålla en handlingsfrihet vad avser JAS-projeklets utveckling under den tid
  39


 


som krävs för att klariägga om det är möjligt att fortsätta projektet med     1988/89: FöU 14 acceptabla villkor. Enligt vad utskottet erfar pågår förhandlingar mellan försvarets materielverk och IG JAS om delserie två (110 flygplan). För­handlingarna kommer att pågå under år 1989 och sannolikt även under år 1990.

1 folkpartiets partimotion Fö 13 erinras om de två grundläggande förhål­landen som tillmättes stor vikt vid 1982 års beslut om JAS-projektet. Dels angavs ny teknik möjliggöra tillräckliga prestanda också för ett litet plan. Dels gav de fyra stora koncernerna som stod bakom IG JAS stor trovärdig­het åt sin förmåga att fullfölja kontraktet. Motionen anger att de säkerhets­politiska skälen för en svensk flygplansproduktion är starka, men självfal­let får detta inte, framhåller de, leda till att staten kommer i underläge i förhandlingarna med industrin. Både industrin och staten måste, under­stryker motionären, visa ansvar i de förhandlingar som förestår. Detta bör enligt motionärerna vara utgångspunkten vid förnyade förhandlingar med industrin.

Utskottet vill i linje med motion Föl3 (fp) erinra om de utgångsvärden och utfästelser som var aktuella i samband med beslutet om utveckling och anskaffning av flygplanet och vill därvid särskilt framhålla parternas grundläggande ansvar i dessa avseenden som en viktig förutsättning för fullföljandet av riksdagens beslut om JAS-projektet. Mot bakgrund av vad utskottet i det föregående anfört behövs enligt utskottets mening inte något uttalande i frågan, varför yrkande 10 i motion Fö 13 (fp) bör avslås.

Utskottet har ingen erinran mot redovisningen av JAS-projektet i pro­positionen.

Utskottets ställningstagande innebär att utskottet inte kan stödja de båda moderata motionerna Fö204, yrkande 5, och Föl 1, yrkandena 3 — 4, i denna del om en ambitiösare inriktning av JAS-projektet än regeringen förordat, bl. a. innefattande ett ställningstagande till utveckling av en två­sitsig JAS. Dessa motioner bör därför inte bifallas av riksdagen.

Ubåtsskyddsåtgärder

1 detta avsnitt behandlar utskottet vad försvarsministern i propositionen har anfört om ubåtsskyddsåtgärder (s. 51) samt motionerna Fö204, yr­kande 3 (m), FÖ210, yrkande 13 (mp), och FÖ423 (m). Här behandlas vi­dare motionerna Fö8, yrkande 2 (m), Föl 1, yrkandena 3 och 4 (m), samt FÖ16, yrkande 3 (mp), till den del de innefattar en annan inriktning av ubåtsskyddsåtgärder än vad propositionen förordar.

Föredragande statsrådet

Försvarsministern uppger att ubåtsskyddsförmågan ökar successivt som
följd av fattade beslut och att ansträngningarna för att få ett slut på kränk­
ningarna skall fortsätta. Fartyg och annan materiel tillförs och förbättras.
Dessutom har personalen enligt försvarsministern utvecklat en väsentligt
förbättrad förmåga i ubåtsskydd. Återigen konstaterar försvarsministern
     40


 


att satsningen på ubåtsskyddsverksamheten och incidentberedskapen in- 1988/89: FöU 14 nebär stora påfrestningar för berörd personal, ökade driftskostnader och slitage på materiel med följd att andra viktiga verksamhetsområden blir eftersatta. Enligt försvarsministern måste detta uppmärksammas ytterli­gare i den fortsatta planeringen. Försvarsministern konstaterar vidare att den av överbefälhavaren inplanerade ubåtsskyddsverksamheten sker i en­lighet med inriktningen i riksdagsbeslutet om förstärkning av skyddet mot främmande undervattensverksamhet (prop. 1987/88:150, FöU 13, rskr. 386). Avslutningsvis anmäler försvarsministern sin avsikt att även fort­sättningsvis särskilt följa upp ubåtsskyddsverksamheten.

Utskottet

Motion Fö8 (m) syftar till upprättande av vad motionärerna kallar en an­dra ubåtsjaktstyrka.

1 motion FÖ204 (m) finner motionärerna att de åtgärder som vidtagits mot kränkningarna inte varit tillräckliga och att ett skyndsamt upprät­tande av en andra ubåtsjaktstyrka är av avgörande betydelse för trovärdig­heten i våra strävanden att värna våra gränser. Vilken typ av stridsfartyg som är lämplig måste snabbt prövas.

I moderaternas partimotion Föll redovisas liknande uppfattningar. 1 denna motion föreslår motionärerna en förlängning av kustkorvettserien och att ny radar anskaffas till ubåtsjaktflygplan.

Även motion FÖ423 (m) anmäler ett behov av ytterligare en ubåtsjakt­styrka och föreslår att denna stationeras till Marinkommando Nord.

1 miljöpartiets partimotion FÖ210, yrkande 13, anser motionärerna att ordentliga bevakningslinjer mot ubåtar bör tillkomma i skärgården som skydd mot främmande ubåtar. Marinen bör därför tilldelas ytterligare 200 milj. kr.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att riksdagen i 1987 års försvars­beslut lade fast målen för ubåtsskyddsverksamheten i fred. 1 beslutet beto­nades att motverkan mot främmande undervattenskränkningar skulle äg­nas fortsatt uppmärksamhet. Riksdagen beslutade därefter år 1988 (prop. 1987/88:150 bil. 8, FöU 1987/88: 13, rskr. 386) om förstärkning av ubåts­skyddet, bl.a. forcerades utbyggnaden av den fasta bevakningen av våra viktigaste marina basområden och av inloppen mot Stockholm. Vidare in­nebar beslutet att ytteriigare ett minröjningsfartyg skulle anskaffas. Totalt förstärktes de planerade resurserna för ubåtsskyddet med 700 milj. kr. un­der den resterande försvarsbeslutsperioden.

Utskottet konstaterar vidare att regeringen givit överbefälhavaren i upp­drag att lämna förslag om det fredstida ubåtsskyddet som underiag inför nästa försvarsbeslut. Utskottet utgår därvid ifrån att den pariamentariska försvarskommittén kommer att behandla dessa frågor.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen lämnar
utan erinran vad försvarsministern anfört om ubåtsskyddsåtgärder. Mo­
tionerna FÖ204, yrkande 3 (m), och FÖ423 (m) bör avslås liksom Fö8, yr­
kande 2 (m), Föl 1, yrkandena 3 och 4 (m), såvitt nu är i fråga. De i dessa
motioner framförda yrkandena rörande ubåtsskyddets utbyggnad har
        41


 


nämligen som förutsättning de resursförstärkningar som utskottet av-     1988/89: FÖU14 styrkte i samband med behandlingen av ramfrågorna.

Utskottet avstyrker också förslagen i motionerna FÖ210, yrkande 13 (mp), och FÖ16, yrkande 3 i denna del (mp), om extra resurser för att förstärka den fasta ubåtsbevakningen i Stockholmsområdet.

Vissa frågor rörande anställd personal Föredragande statsrådet

1 propositionen behandlar försvarsministern inledningsvis det långsiktiga behovet av anställd personal. Bl.a. redovisar han om att överbefälhava­rens syn på personallägets utveckling t.o.m. budgetåret 1996/97 i förhål­lande till tidigare planering innebär en minskning av antalet yrkesoffice­rare budgetåret 1996/97 med ca 1 400 personår. Denna minskning hänger huvudsakligen samman med att överbefälhavaren anpassat planeringen för armén till sitt förslag om organisationsändringar inom denna försvars­gren.

1 samband med en redogörelse för vidtagna och planerade åtgärder för att förbättra pilotsituationen konstaterar försvarsministern att det avtal som våren 1986 slöts mellan statens arbetsgivarverk och personalorganisa­tionerna om löne- och anställningsvillkor för flygförarna liksom andra re­dovisade åtgärder uppenbarligen givit positiva resultat. Försvarsministern pekar vidare på att såsom anmäldes i anslutning till försvarsbeslutet år 1987 försvarets forskningsanstalt har fått i uppdrag att närmare kartlägga orsakerna till avgångsbenägenheten bland den anställda personalen inom försvarsmakten. Han påminner också om att reservofficerssystemen över­setts och att statens arbetsgivarverk har påbörjat förhandlingar med arbets­tagarorganisationerna i syfte att åstadkomma en överenskommelse om vilka villkor som skall tillämpas för personal som kommer att bli berörd av eventuella förändringar i försvarsmaktens organisation.

Utskottet

Utskottet har i olika sammanhang behandlat frågan om de ökande avgång­arna bland den flygande personalen vid flygvapnet (prop. 1984/85:100 bil. 6 och skr. 1984/85:148, FöU 1984/85:9, prop. 1985/86:100 bil. 6 och skr. 1985/86:156, FöU 1985/86:9, prop. 1986/87:100 bil. 6, FöU 5, rskr. 143 och prop. 1987/88:100 bil. 6, FöUl 1, rskr. 346). Utskottet ser i likhet med försvarsministern med tillfredsställelse att avgångarna bland den flygande personalen har kunnat stävjas genom tillämpningen av det avtal som våren 1986 slöts mellan statens arbetsgivarverk och personalorganisationerna (pilotavtalet) och andra vidtagna åtgärder.

Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot vad föredragande
statsrådet har anfört om den anställda personalen. Beträffande den av
överbefälhavaren utifrån överväganden rörande arméns organisation
gjorda beräkningen av det framtida behovet av yrkesofficerare vill utskot-
  42


 


tet erinra om att denna organisationsfråga för närvarande är under över-      1988/89: FöU 14 väganden av 1988 års försvarskommitté.

Utskottet övergår att i detta sammanhang behandla några motioner från den allmänna motionstiden — FÖ4I3 (fp), FÖ420 (fp), FÖ429 (s) och FÖ442 (m) — som tar upp olika personalfrågor till behandling.

I motion FÖ413 (fp) lägger motionärerna fram förslagom användning av något äldre ofTicerare för hemvärnsutbildning och andra uppgifter inom resp. kommun. Motionärerna konstaterar att hemvärnet har behov av ut­bildare och utbildningsförbanden av en större grupp yngre officerare till förbandens värnpliktsutbildning. Enligt motionen skulle dessa behov kunna kombineras om man kunde finna former för att stimulera officerare kring och en bit över 50 år att i huvudsak verka inom en viss kommun och där ta ansvar för utbildningen inom hemvärnet. Kostnaderna för dessa officerare borde, anför motionärerna, finansieras i särskild ordning varige­nom det skulle skapas utrymme för rekrytering av fler yngre officerare vid utbildningsmyndigheterna. I den mån officerare på detta sätt knyts till en kommun skapas en bonuseffekt genom möjligheten att utnyttja vederbö-randes kapacitet också som samtalspartner i frågor som gäller operativa bedömningar samt fördelning mellan civil och militär krigsorganisation av kommunernas resurser.

Utskottet bedömer förslaget som en möjlig väg att tillgodose angelägna personalbehov inom totalförsvaret. Det kan i sammanhanget erinras om att överbefälhavaren i FU88 har framfört tanken på att det i varje kom­mun skall finnas en militär chef som bl.a. härtill uppgift att samverka med kommunledningen och i fred öva denna samverkan. Det i motionen fram­förda förslaget kan ses som stöd för kommunerna i detta arbete och bör bedömas i ljuset av den fortsatta behandlingen av överbefälhavarens för­slag. Frågan bör enligt utskottets mening också föras in i bilden vid FK 88:s arbete med personalfrågorna inom försvarsmakten. Motion FÖ413 (fp) bör i avvaktan på ytterligare överväganden i frågan i olika samman­hang inte bifallas av riksdagen.

Motion FÖ420 aktualiserar en tidigare av folkpartiet framförd synpunkt att det är viktigt med samlevnadsundervisning i den militära befdlsutbild-ningen (FöU 1985/86:9 s. 8, FöU 1986/87:11 s. 66 och FöU 1987/88:11 s. 39).

Utskottet konstaterar liksom vid tidigare behandling av yrkanden av denna innebörd att könsrollsfrågor och därmed sammanhängande attity­der och värderingar ingår i den ledarskapsutbildning som är ett led i befäls­utbildningen. Motion FÖ420 (fp) får därmed anses tillgodosedd och bör avslås av riksdagen.

1 motion FÖ429 (s) riktas kritik mot ersättningssystemet jÖr jörbandslä-kare. Motionären hävdaratt förbandsläkaren under tjänstgöringstiden får ersättning av förbandet i form av lön och patientavgift (60 kr./patient) och från försäkringskassan enligt försäkringskassetaxan.

Utskonet har inhämtat att i motionen avsedda läkare anställs på heltids-
eller deltidstjänster mot avtalsenlig lön. Med tjänsterna är förenade medi­
cinsk ledningsverksamhet, flyg- och navalmedicin, värnpliktigas hälso-
och sjukvård, rådgivning till förbandschef, utbildning i hälso- och sjuk-
      43


 


vård, medverkan i mobiliserings- och krigsförberedelsearbete samt in- 1988/89: FöU 14 skrivningsverksamhet. Läkaren har inte rätt att inom ramen för sin tjänst utnyttjas för den anställda personalens hälso- och sjukvård. Är han upp­förd på av försäkringskassan upprättad förteckning kan myndigheten dock träffa avtal med läkaren enligt 4 § förordningen om sjukvård m. m. i statlig anställning (1984: 1013). Ett sådant avtal innebär bl.a. att arbetstagarna får anlita läkaren utanför dennes tjänst vid myndigheten och att myndig­heten betalar patientavgiften direkt till läkaren.

Av det anförda framgår att förbandsläkare under sin tjänstgöringstid äger uppbära endast avtalad lön. Uppgiften att enligt avtal ombesörja också de anställdas hälso- och sjukvård skall fullgöras utöver den med tjäns­ten förbundna tjänstgöringstiden. Det i motionen beskrivna förhållandet strider sålunda mot gällande föreskrifter. Utskottet utgår från att en oriktig tillämpning av gällande bestämmelser kommer att påtalas i vederbörlig ordning. Riksdagen bör inte göra något uttalande i frågan.

Motion FÖ442 (m) innehåller ett tidigare framfört yrkande om slopande av .samordning av ATP och reservpension.

När utskottet senast behandlade ett motionsförslag om bl. a. slopandet av ifrågavarande samordning (FöU 1987/88:11 s. 40) räknade utskottet med att frågan möjligen skulle bli behandlad i en då pågående översyn av reservofficerssystemet även om den primärt skulle avgöras genom förhand­lingar mellan arbetsmarknadens parter. Resultatet av denna översyn har numera redovisats för regeringen (Ds 1989:15). Utredningsmannen bedö­mer att denna samordningsfråga faller utom ramen för översynen. Utskot­tet vill ånyo hänvisa till att frågan om samordning av reservpension och ATP är av den art att den bör regleras genom förhandlingar mellan berörda parter. Utskottet vill dock i detta sammanhang erinra om att regeringen genom förordningen (1988:722) om engångsbelopp som svarar mot en-gångspension fr.o.m. den 1 juli 1988 låtit räkna upp engångsbeloppen till aktuell prisnivå och gjort dem värdebeständiga genom anknytning till ut­gående pensioner.

Vissa frågor rörande värnpliktig personal

Under denna rubrik behandlar utskottet vad föredragande statsrådet i pro­positionen har anfört om värnpliktig personal (s. 56) jämte motionerna Fö7, yrkande 1 (c), Föl 1, yrkande 2 (m), Föl3, yrkandena 7 och 9 (fp), FÖ203, yrkandena 3 och 4 (c), FÖ207, yrkande 4 (fp), Fö410 (m), Fö414 (s), FÖ425 (fp), FÖ43I, yrkandena 1 och 2 (vpk, c, mp), FÖ433 (s), FÖ434 (s), FÖ435 (s) och FÖ437 (c).

44


 


Föredragande statsrådet                                   1988/89: FöU 14

Beträffande marinens utbildning.ssystem erinrar försvarsministern om att principer för ett nytt utbildningssystem för marinen redovisades för riks­dagen i samband med 1987 års försvarsbeslut och att vad föredragande statsrådet därvid anförde lämnades utan erinran av riksdagen.

Av propositionens redogörelse framgår att förberedelserna för införan­det av det nya systemet därefter har fortsatt. Försvarsministern förordar att ett nytt utbildningssystem för flottan införs i enlighet med av riksdagen godtagna riktlinjer och ett av överbefälhavaren framlagt preciserat förslag. Förslaget innebär att vissa ändringar måste göras i värnpliktslagen (1941:967). Det nya systemet medför att grundutbildningstiden för värn­pliktiga i flottan förlängs med — för vissa värnpliktskategorier — 85 till 115 dagar. Samtidigt minskas skyldigheten att fullgöra repetitionsutbild­ning från fem till två krigsförbandsövningar. Dessutom sänks det högsta dagantalet för varje krigsförbandsövning med 5 dagar för meniga och gruppbefäl. Försvarsministern uppger vidare att den bestämmelse i värn­pliktslagen som medger en förlängning av krigsförbandsövningarna för vissa värnpliktiga intebehöver tillämpas inom ramen fördet nya utbildnings­systemet vid flottan och därför kan upphävas.

Propositionens förslag till lag om ändring av värnpliktslagen (1941:967) fogas som bilaga (bilaga 1) till detta betänkande.

Försvarsministern redogör därefter för ett förslag från överbefälhavaren om försök med förkortad grundutbildning av värnpliktiga.

Försvarsministern erinrar därvid bl. a. om att frågan om arméns utbild­ningssystem skall behandlas av försvarskommittén. Han förordar dock att i avvaktan på nästa försvarsbeslut försök med förkortad grundutbild­ning får genomföras inom armén och marinen under budgetåren 1989/ 90 — 1990/91. För en mycket begränsad del avslutas försöken dock tidigast vid utgången av augusti år 1991. Han anger vidare att de värnpliktiga som deltar i försöken skall efter fullgjord grundutbildning krigsplaceras i för­svarsområdesförband. Av försvarsministerns redogörelse framgår att för­söken inom armén föreslås omfatta värnpliktiga som enligt nuvarande pla­ner främst är avsedda att grundutbildas och ingå i krigsförband som skall avvecklas eller omorganiseras.

Enligt det förslag till lag om försök med förkortad grundutbildning som försvarsministern redovisar framgår att försöken varje år får omfatta högst 5 500 värnpliktiga vid armén och högst 500 värnpliktiga vid marinen. För­söken omfattar inte befälsuttagna värnpliktiga och innebär, med vissa smärre undantag, en grundutbildningstid om 150 dagar. Försvarsminis­tern anser vidare att det bör ankomma på regeringen att ange de närmare villkoren för försöksverksamheten.

Propositionens förslag till lag om försök med förkortad grundutbildning för värnpliktiga fogas som bilaga (bilaga 2) till detta betänkande.

Propositionens redogörelse för vissa värnpliktsfrågor behandlar därefter
värnpliktsfönnåncr. Försvarsministern erinrar inledningsvis om fjolårets
budgetproposition där han angav att kontantförmånerna till värnpliktiga
under 1980-talet hade höjts i en takt som avsevärt översteg den allmänna
      45


 


standardhöjningen. Han konstaterar därefter att förra årets beskrivning     1988/89: FöU 14 har styrkts av en undersökning redovisad av överbefälhavaren i juni 1988. För budgetåret 1989/90 beräknar försvarsministern utrymmet för höj­ning av de värnpliktigas förmåner till ca 35 milj. kr. De förordade förbätt­ringarna av förmånerna gäller

höjning av dagersättningen med 1 kr. från 30 kr. till 31 kr.,

höjning av den behovsprövade familjepenningens maximibelopp för hustru med 185 kr. per månad till 2 635 kr.,

förbättringar av förplägnadsersättningen.

Dessa redovisade förbättringar beräknar försvarsministern till ca 25 milj. kr. Det resterande utrymmet bör enligt försvarsministern avsättas för att finansiera ökade kostnader för bostadsbidrag till följd av hyreshöj­ningar m. m. De föreslagna förbättringarna av värnpliktsförmånerna före­slås genomföras den 1 juli 1989.

Den föreslagna höjningen av familjepenningen kräver ändring av famil­jebidragslagen (19'78:520). Propositionens förslag till lagändring fogas som bilaga (bilaga 3) till detta betänkande.

Utskottet

Beträffande marinens utbildningssystem som — såsom framgår av redogö­relsen i det föregående — enligt propositionen avses införas vid flottan föreslår motionärerna i motion Fö 13 (fp) att riksdagen hos regeringen be­gär ett samlat förslag för hela marinen. Genomförandet av riksdagens prin­cipbeslut bör därför enligt motionärerna anstå.

Utskottet har inhämtat att det är regeringens avsikt att det nya utbild­ningssystemet skall införas 1991/92 för både kustartilleriet och flottan. Överbefälhavaren kommer därför inom kort att överlämna ett förslag till regeringen avseende kustartilleriet. Båda systemen avses alltså införas i ett sammanhang.

Enligt utskottets mening tillgodoses den önskade samordningen genom planerade åtgärder, och riksdagen bör därför avslå motion Föl3, yrkande 9 (fp).

Utskottet anser sålunda att riksdagen bör anta det framlagda förslaget till lag om ändring i värnpliktslagen.

I två partimotioner, Föl3 och FÖ207, betonar folkpartiet betydelsen av att försöken med förkortad grundutbildning av värnpliktiga kan genomföras enligt överbefälhavarens förslag. Motionärerna anser att ingen värnpliktig skall genomgå en längre utbildning än vad som behövs för att han skall kunna lösa sina angivna uppgifter. Endast genom praktisk erfarenhet kan den exakta utbildningstiden fastställas. Redan i dag, framhåller motionä­rerna vidare, ges motsvarande uppgifter till soldater redan efter 10 veckors utbildning. Försöksverksamheten borde därför enligt motionärerna få utröna realiserbarheten i förband där meniga har 2,5 månaders grundut­bildning.

Utskottet, som delar försvarsministerns uppfattning att försöksverksam­
heten endast skall gälla en till fem månader minskad grundutbildning kan
inte stödja att den ges en sådan inriktning som motionärerna förespråkar.
  46


 


Riksdagen bör därför avslå motionerna Fö 13, yrkande 7, och FÖ207, yr-      1988/89: FöU 14 kände 4. (båda fp).

1 motion Fö7 (c) ställer motionärerna sig positiva till en försöksverksam­het men förordar att den begränsas till ett år för att försvarskommittén skall få möjlighet att utvärdera resultatet.

Försvarskommitténs behov av att utnyttja erfarenheterna från försöken betonas också i moderaternas partimotion Föll. Motionärerna i denna motion anser att försöken bör genomföras 1989/90 och omfatta högst 1 000 värnpliktiga. Motionärerna anser vidare att avsikten med försöken är oklar.

Utskottet konstaterar inledningsvis att försvarskommittén inför nästa försvarsbeslut har att överväga olika utbildningsfrågor där utbildnings­tidens längd har central betydelse. Mot denna bakgrund delar utskottet motionärernas uppfattning att det är viktigt att försvarskommittén ges möjlighet att studera erfarenheterna från försöken med förkortad grundut­bildning. Enligt vad utskottet erfar kommer regeringen också att bereda kommittén denna möjlighet. Utskottet har vidare inhämtat att myndighe­ternas planering innebär att ett mindre antal värnpliktiga än vad som anges i propositionen kommer att beröras av försöken.

Utskottet anser mot bakgrund av det ovan anförda att motion Fö7, yr­kande I (c), och Föl 1, yrkande 2 (m), därmed kan anses delvis tillgodo­sedda och därför bör avslås av riksdagen. Utskottets ställningstagande in­nebär att utskottet inte har någon erinran mot vad föredragande statsrådet anfört om försök med förkortad grundutbildning. Utskottet tillstyrker det i propositionen framlagda förslaget till lag om försök med förkortad grund­utbildning.

Utskottet har heller inget att erinra mot de förbättringar av värnplikts-förmånerna som föreslås i propositionen och föreslår att riksdagen antar det framlagda förslaget till lag om ändring i familjebidragslagen.

Utskottet vill i detta sammanhang som initiativ föreslå ytterligare en ändring av familjebidragslagen i nämnda lag.

Enligt lagen (1981:292) om tjänsteplikt för hälso-och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m. m. kan den som är sysselsatt inom hälso- och sjukvården tas ut till viss tjänstgöring inom totalförsvaret. Enligt en änd­ring i 6 § i nämnda lag år 1987 (SFS 1987:381) omfattar plikten också en skyldighet att under högst 60 dagar delta i utbildning och övning. Reger­ingen får enligt 8 § bl.a. bestämma föreskrifterom förmåneråt de tjänste­pliktiga.

Avsikten är att plikttjänstgörande sjukvårdspersonal skall ha samma för­måner som de värnpliktiga. Inom försvarsdepartementet pågår för närva­rande ett författningsarbete med regeringsförordningar om bl. a. förmåner.

För att denna personal skall kunna få näringsbidrag enligt familjebi­dragslagen (1978:520) har det visat sig att riksdagen måste fatta beslut om en mindre ändring i nämnda lag.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen antar
regeringens i bilaga 3 till betänkandet redovisade förslag till lag om ändring
av familjebidragslagen och beslutar om den ytterligare ändring av nämnda
lag som utskottet föreslår enligt bilaga 4.
                                             47


 


Utskottet övergår till att behandla ett antal motioner avgivna under den      1988/89: FöU 14 allmänna motionstiden.

1 motion FÖ203 (c) påpekar motionärerna att antalet trafikolyckor ökar inom försvaret. De anser dem kunna hänföras till de stora bristerna i ut­bildningen av förare. Denna kan enligt motionärerna förbättras genom att ge de värnpliktiga civilt körkort på de fordon som de utbildas på inom försvaret. Motionärerna anser vidare att erfarenheterna från vissa trqfik.sä-kerhetsålgärder inom armén bör utvärderas.

1 motion FÖ437 (c) vill motionärerna att den arbetsgrupp inom armé­staben som handhar trafiksäkerhetsfrågor skall beakta vad i motionen an­förts om värnpliktigas trafikskador m. m.

Utskottet har tidigare i olika sammanhang behandlat de värnpliktigas skydd mot olyckor och ohälsa, bl. a. i betänkandena FöU 1984/85:9 (s. 60) och FöU 1987/88:11 (s. 44). Utskottet har återigen anledning att konsta­tera att myndigheterna tillmäter dessa viktiga frågor stort intresse och att åtgärder vidtas för att förbättra personalens trafiksäkerhet. Inte desto mindre bör det finnas utrymme för ett ökat samarbete mellan försvaret och samhället i övrigt i dessa frågor. Utskottet har inhämtat att den analys­grupp som har haft till uppgift att klariägga olycksorsaker och komma med förslag till åtgärder har föreslagit förbättringar som direkt har omsatts i utbildningsverksamheten. Exempel på sådana åtgärder är:

Ett nytt regelverk för försvarsmakten har upprättats. Det togs i bruk under år 1988 och innehåller bl.a. bestämmelser för utbildning, prov och behörighet för värnpliktiga fordonsförare.

Ett nytt utbildningspaket har tagits fram som hjälp vid genomförandet av motorutbildningen.

Motorutbildningen görs mer individanpassad.

Försvarsmakten deltar i kampanjer om trafiksäkerhet.

Försök genomförs med ändrade former för uttagning av fordonsförare, med syfte att redan tidigt kunna gallra bort olämpliga förare.

För att följa upp trafiksäkerhetsfrågorna organiseras vid varje större öv­ning en haveriundersökningsgrupp.

Utskottet har vidare inhämtat att de till armén inrapporterade trafik­olyckorna under de senaste åren minskat i antal. Till armén rapporterades 1985/86 -340, 1986/87 -319 och 1987/88 -313 trafikolyckor. Med hän­visning till vad som ovan anförts anser utskottet att riksdagen inte bör bifalla motionerna FÖ203, yrkande 4, och Fö437 (båda c).

1 motion FÖ434 (s) föreslås att man inom försvaret samlar experter till en central utredningsgrupp för utredning av olika olyckor. En olyckskom­mission av denna modell anser man ha visat sig mycket effektiv t.ex. vid flygolyckor.

Utskottet erinrar om att regeringen år 1981 tillkallade en kommitté för undersökning av allvarliga olyckshändelser. Inget hindrar att kommittén

— såsom också har skett — undersöker olyckor som inträffat inom för­
svarsmaktens område. Utskottet har inhämtat att inom regeringskansliet
för närvarande övervägs hur kommitténs verksamhet kan permanentas.
Även i försvarsmaktens egen regi utreds allvarliga olyckor av experter från

bl.a. försvarsgrenarna och försvarets materielverk. Därtill kommer de ut-    48


 


redningar som görs av åklagare och polis. Med hänvisning till det anförda      1988/89: FöU 14 anser utskottet att riksdagen inte bör bifalla motion FÖ434 (s).

I motion FÖ435 (s) återkommer motionären till frågan om att ge de nu­varande värnpliktiga skyddsassistenterna rätt att använda sig av den s. k. stopprätten för att därigenom få till stånd en minskning av olyckorna bland värnpliktiga. Även i motion FÖ203 vill motionärerna att skyddsas­sistenterna skall ges sådan motsvarande befogenhet.

Utskottet erinrar om att riksdagen tidigare har avslagit motionsförslag om att ge de värnpliktiga skyddsassistenterna s.k. stopprätt (bl.a. i FöU 1981/82:18 s. 95, rskr. 374, FöU 1986/87: 11 s. 72, rskr. 310 och FöU 1987/88: 11 s. 45, rskr. 346). Utskottet finner inte skäl till ändrat ställnings­tagande i denna fråga. Motion FÖ435 (s), bör därför avslås.

1 motion Fö203 (c) anser motionärerna att tiden nu är mogen för rege­ringen att tillsätta en värnpliktssocial utredning.

Utskottet har inhämtat att man inom regeringskansliet för närvarande överväger vilka former som skall användas för att ta fram underlag för beslut i värnpliktssociala frågor. Utskottet anser därför att riksdagen inte nu bör uttala sig enligt motionen. Motion FÖ203, yrkande 3 (c), bör därför avslås av riksdagen.

Motionären i motion FÖ410 (m) återkommer till den av utskottet tidi­gare behandlade frågan om delgivning av militär postförsändelse. Hon an­ser att en personlig delgivning bör ske vid underiåtenhet att kvittera ut försändelsen och att detta bör vara en förutsättning för rättsliga åtgärder.

Utskottet behandlade frågan i betänkande FöU 1987/88: 11 och anförde därvid bl.a. följande:

Utskottet finner att det förfarande som motionären föreslår skulle medföra administrativa nackdelar som inte vägs upp av fördelarna med den före­slagna ordningen. Det kan i sammanhanget erinras om att det årligen sänds ut 300 000—500 000 inkallelser till tjänstgöring och meddelanden om krigsplacering. Det bör också noteras att det genom det nuvarande förfarandet föreligger tillräcklig grund för straffrättsliga åtgärder mot den som underlåter att kvittera ut en militärförsändelse eller inställa sig till tjänstgöring enligt en genom rekommenderad försändelse mottagen instäl­lelseorder. En delgivning med t. ex. mottagningsbevis ändrar inte förutsätt­ningarna i detta hänseende.

Utskottet vidhåller vad det då anförde och anser att riksdagen bör avslå motion FÖ4I0 (m).

1 motion FÖ414 (s) anser motionärerna att samlevnadsuthildning bör vara en obligatorisk del i värnpliktsutbildningen.

Utskonet ser i och för sig positivt på syftet med ett sådant inslag i grund­utbildningen men anser det vara svårt att inrymma detta i den tillgängliga tiden för utbildning av värnpliktiga. Riksdagen bör därför avslå motion Fö414(s).

1 motion FÖ425 (fp) yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om
justeringar i de värnpliktigas ekonomiska skydd. Motionären anser att de
värnpliktigas försäkringsskydd måste förbättras genom att även omfatta
fritiden. Dessutom föreslås att den begravningshjälp som utgår till anhö­
riga skall höjas och även täcka skulder m. m.
                                        49

4   Riksdagen 1988/89. lOsaml. Nr 14


Uiskottel har tidigare i olika sammanhang behandlat dessa frågor, senast 1988/89: FöU 14 i betänkande FöU 1987/88: 11 (s. 46). Utskottet har upplysts att det pågår ett arbete med att komplettera de värnpliktigas försäkringsskydd. Bl.a. av­ser regeringen låta utreda vissa justeringar i det ekonomiska skyddet som underlag för försvarskommitténs arbete. Ärendet bereds för närvarande i regeringskansliet. Utskottet anser att motion FÖ425 (fp) därmed har tillgo­dosetts och bör avslås.

1 motion FÖ431 (vpk, c, mp) föreslår motionärerna att personer på val­bar plats och ordföranden i partipolitiska organisationer skall ges rätt till tjänstledighet eller anstånd från militär utbildning från den 1 juli till val­dagen samma år.

Uiskottel har tidigare i olika sammanhang behandlat frågor om anstånd och tjänstledighet för värnpliktiga, senast i betänkande FöU 1987/88: 11 (s. 44). Utskottet ansåg då att nuvarande tillämpning av regler gav uttryck för en rimlig avvägning mellan olika intressen. De i motionen framförda motiven ger enligt utskottet inte tillräckliga skäl för att ändra detta ställ­ningstagande. Motionens förslag torde dessutom innebära stora avgräns-ningsproblem. Motion FÖ431 (vpk, c, mp) bör därför avslås.

Slutligen vill utskottet behandla motion FÖ433 (s) som tar upp proble­men med det s. k. kvarståendeläget, dvs. andelen värnpliktiga som efter mönstring ännu ej påbörjat sin grundutbildning. Motionären framhåller att många värnpliktiga tvingas vänta länge innan de kan beredas tillfälle fullgöra sin värnpliktstjänstgöring. Motionären anser att detta problem har Ökat och pekar på ett flertal olägenheter både för den enskilde och samhäl­let som hänger samman med detta. En allmän förkortning av väntetiden är därför angelägen, framhåller de. Framför allt är det angeläget att ingen skall behöva vänta längre än vad lagen föreskriver, dvs. tre år.

Utskottet instämmer i vad motionären anfört om de olägenheter som uppstår när väntetiderna blir för långa för den värnpliktige innan han kan påbörja sin grundutbildning. Ofta bildar man i dessa ålderslägen familj, skaffar arbete och bostad. Sker detta före fullgjord värnpliktstjänstgöring är det stor risk att oöverstigliga problem uppstår för den enskilde. Utskot­tet vill därför betona vikten av att kvarståendeläget reduceras och att vän­tetiden för de värnpliktiga minskar. Utskottet räknar med att möjliga åt­gärder för att komma till rätta med ifrågavarande av myndigheterna väl­kända problem vidtas utan att riksdagen behöver uttala sig i frågan. Motion FÖ433 (s) bör därför avslås av riksdagen.

Vissa frågor rörande grundorganisationen

I detta avsnitt behandlar utskottet vissa i propositionen aktualiserade frå­
gor rörande försvarsmaktens mark och byggnader i Stockholmsområdet
och om rationalisering (s. 60 — 62). Utskottet behandlar under denna ru­
brik också en rad motioner med yrkanden som i olika avseenden gäller
försvarsmaktens grundorganisation. Sådana yrkanden har framförts i mo­
tionerna Fö5 (vpk), Fö9 (m), FÖI5, yrkande 8 (vpk), FÖ2I0, yrkandena
4-6 (mp), FÖ305 (mp), FÖ404 (c), FÖ405 (vpk), FÖ406 (m), FÖ407 (m),
    50


 


FÖ411 (m), FÖ417 (c), FÖ419 (c, fp), FÖ430 (m, c), FÖ432 (mp), FÖ436 (c,  1988/89: FöU 14 m), FÖ603 (c), FÖ709 (s), FÖ720 (fp) och FÖ722 (fp).

Föredragande statsrådet

Försvarsministern anmäler att en rapport från överbefälhavaren om för­svarsmaktens mark och byggnader i Stockholmsområdet för närvarande re­mitteras till berörda kommuner m.fl. Rapporten berör bl.a Tullinge- och Näsby Park-etablissemangen. Försvarsministern erinrar om att en avveck­ling av Tullingeetablissemanget berördes i 1982 års försvarsbeslut. Även avvecklingen av Näsby Park-etablissemanget behandlades i detta samman­hang. Beträffande Näsby Park kan, enligt försvarsministern, myndighe­terna förutsätta att detta får behållas t.o.m. 1991/92 i avvaktan på rege­ringens beslut med anledning av överbefälhavarens förslag i nämnda rap­port.

Försvarsministern redogör därefter för de rationaliseringsmål som redo­visas i överbefälhavarens programplan för perioden 1989/90—1991/92. Han erinrar därvid bl.a. om att enligt regeringens anvisningar för denna programplan skall varje myndighet inom det militära försvaret vara före­mål för ett fortsatt rationaliseringstryck som motsvarar det som gäller för de civila myndigheterna.

Utskottet

Utskottet har i detta sammanhang anledning att inledningsvis erinra om riksdagens försvarsbeslut år 1982. Genom detta lämnade riksdagen utan erinran en planering som beträffande Näsby Park innebar att etablisse­manget skulle snarast avvecklas. Utskottet konstaterar att det framgår av försvarsministerns anförande att etablissemanget avses behållas t.o.m. 1991/92.

Utskottet har inget att erinra mot vad föredragande statsrådet har anfört i propositionen om försvarsmaktens mark och byggnader i Stockholmsom­rådet. Vad han anför om rationalisering lämnar utskottet också utan erin­ran.

1 motion Fö9 (m) yrkas att Näsby Park-etablissemanget bör försäljas och intäkterna i första hand användas till beställning av nytt ytstridsfartyg från Karlskronavarvet.

Utskoltcl anser att detta yrkande bör ses i ljuset av försvarsministerns redogörelse rörande uppskjutandet av avvecklingen av detta etablisse­mang. Riksdagen bör i avvaktan på ett ställningstagande till överbefälha­varens förslag rörande mark och byggnader i Stockholmsområdet inte göra något uttalande i frågan.

Utskottet övergår till att behandla en rad motioner som tar upp frågor rörande grundorganisationen för förband och myndigheter.

1 motion FÖ210, yrkandena 4 — 6 (mp), lämnas en rad förslag till nya
uppgifter för för.svarsoinrådcsrcgemcntcna. Motionärerna föreslår att det
vid dessa förband avdelas särskilda resurser för utbildning i civilmotstånd.
Dessa regementen bör vidare, enligt motionärerna, ges förmåga att med
    51


 


två timmars varsel kunna ordna effektivt militärt skydd av alla de ca 8 000     1988/89: FÖU 14 känsliga objekt som behöver skydd mot sabotage eller anfall. I motionen föreslås också att olika totalförsvarsverksamheter samlokaliseras till för­svarsområdesregementena.

Utskottet anser att ett genomförande av dessa förslag skulle innebära att verksamheten vid försvarsområdesregementena ges en i väsentliga avseen­den ny inriktning. En sådan omdaning bör, enligt utskottets mening, över­vägas inom ramen för försvarskommitténs arbete med arméns framtida inriktning, grundorganisation m.m. Motion FÖ210, yrkandena 4 — 6 (mp), bör därför avslås.

Även förslaget i motion FÖ406 (m) om att fler idrottsplutoner skall inrät­tas och att även kvinnor skall beredas plats på dessa plutoner berörs av försvarskommitténs arbete.

Utskottet anser därför att också motion FÖ406 (m) bör avslås av riksda­gen i avvaktan på resultatet av försvarskommitténs överväganden.

I motion FÖ407 (m) anser motionären att de principer som utnyttjas vid benämning av förband är inkonsekventa. Enligt motionären bör en enhet­lig nomenklatur genomföras.

Utskottet konstaterar att överbefälhavaren i sin rapport Armén mot se­kelskiftet föreslår att brigaderna skall överta regementstraditionerna och benämnas med namn och nummer. Den fortsatta beredningen av detta förslag inom ramen för försvarskommitténs behandling av krigsorganisa­tionens utveckling bör avvaktas. Motion FÖ407 (m) bör därför inte bifal­las.

Motion FÖ411 (m) gäller förvaringen av hemvärnets vapen. Motionären föreslår att en utredning tillsätts med uppgift att föreslå åtgärder i syfte att hindra att hemvärnets vapen tillgrips vid inbrott.

Utskottet vill inledningsvis framhålla vikten av att hemvärnet har hög beredskap. Detta förutsätter att hemvärnsmännens personliga vapen för­varas så att de är snabbt gripbara. Denna av beredskapsskäl betingade ord­ning för vapenförvaring inom hemvärnet är, vill utskottet framhålla, ett mindre problem än motionären synes förutsätta — detta under förutsätt­ning att gällande regler för förvaring av vapen följs. Enligt vad utskottet inhämtat utgör förlusten av hemvärnets vapen en ytterst ringa del av de vapen som årligen tillgrips vid inbrott eller eljest försvinner. Utskottet an­ser mot bakgrund av det anförda att motion Fö411 (m) bör avslås.

1 motion FÖ404 (c) föreslås förbättringar av den tnarina bevakningen i Öresund.

Utskonet behandlade en motion rörande denna fråga i betänkande FöU 1987/88:11 (s. 35). Utskottet konstaterade därvid att det påtalade behovet av ytterligare åtgärder för förbättrad havsövervakning i Öresund till stor del var tillgodosett. Utskottet vidhåller denna uppfattning. Det kan i sam­manhanget upplysas att överbefähavaren — enligt vad utskottet inhämtat — överväger att tillföra ytteriigare en vedettbåt till området samtidigt som han i särskild ordning ser över hur den samordnade sjöbevakningen i bl. a. Öresund skall lösas på sikt. Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet bifall till motion FÖ404 (c).

En utgångspunkt för motionärerna i motion FÖ4I7 (c) är oron för att          52


 


helikopterverksamheten vid Säve kommer att reduceras eller att den t. o. m.     1988/89: FÖU 14 riskerar att avvecklas om överbefälhavarens intentioner genomförs.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att riksdagen år 1983 (FöU 1982/ 83:15, rskr. 324) fastställde inriktningen av helikopterunderhållet.

Riksdagen har därefter vid ett flertal tillfällen behandlat frågor som be­rör bl.a. helikopterverksamheten på Säve. Senast skedde detta i betän­kande FöU 1987/88: 11 varvid utskottet förklarade sig sakna underlag för att förorda en ändring av gällande organisation. Utskottet konstaterar att överbefälhavarens inriktning av organisationsändringarna vid marinen i programplanen 1989—1992 innebären begränsning av verksamheten på Säve. Enligt vad utskottet har inhämtat genomför chefen för marinen en organisationsöversyn där även andra lösningar studeras. Utskottet anser att riksdagen i avvaktan på resultatet av denna utredning och försvars­kommitténs överväganden rörande marinens grundorganisation inte bör göra uttalande i frågan. Motion FÖ417 (c) bör därför avslås.

I motion FÖ419 (c, fp) återkommer motionärerna med en fråga som rör den av utskottet i olika sammanhang behandlade tnarina ledningen på ost­kusten. Motionärerna erinrar inledningsvis om att riksdagen i samband med 1987 års försvarsbeslut godkände en sammanslagning av flottans och kustartilleriets myndigheter i Stockholmsregionen till en ny myndighet (Ostkustens marinkommando), vars stab enligt då föreliggande förslag skulle lokaliseras till Muskö (FöU 1986/87:11, rskr. 310). De konstaterar att överbefälhavaren efter fortsatt utredningsarbete har funnit ett bättre lokaliseringsalternativ när han i sin programplan 1989— 1992 föreslår att chefen för Ostkustens marinkommando i stället skall grupperas till Tul­linge. Tullinge är, framhåller motionärerna, ur flera olika aspekter en bätt­re lokaliseringort för ifrågavarande stab än Muskö. De anser att riksdagen bör ge regeringen detta till känna.

I motionen kritiseras också chefens för marinen planering för en lokali­sering till Tullinge eftersom denna innefattar en interimistisk lokalisering av staben till Muskö. En sådan övergångslösning skulle enligt motionä­rerna försena flyttningen till Tullinge och medföra att resurser satsas på en lösning som endast skall gälla tiden 1990— 1995. Den medför också, fram­håller de, att personalen tvingas flytta två gånger inom fem år.

Slutligen anser motionärerna det vara angeläget att de förband som inte är kaderorganiserade får en sådan organisation samtidigt som marinkom-mandoorganisationen införs och inte — såsom planeras — först sedan den nya myndigheten upprättats.

Utskottet har tidigare under detta riksmöte i ett särskilt betänkande be­handlat utformningen av den marina ledningsorganisationen på ostkusten (1988/89:FÖU6). Utskottet berörde därvid bl.a. överbefälhavarens i mo­tion FÖ419 (c, fp) på nytt aktualiserade förslag att lokalisera staben för det nya Ostkustens marinkommando till Tullinge i stället för till Muskö såsom tidigare har övervägts. Utskottet konstaterade att överbefälhavarens för­slag behandlades i regeringskansliet och kunde komma att behandlas även av 1988 års försvarskommitté. Utskottet ansåg att riksdagen i detta läge inte borde uttala en mening i frågan. Riksdagen följde utskottet.

Utskottet bedömer att riksdagen inte heller med anledning av nu be-         53


 


handlat motionsyrkande bör uttala sig i denna lokaliseringsfråga. I konse-     1988/89: FöU 14 kvens därmed är det naturligt att låta det ankomma på regeringen och un­derlydande myndigheter att besluta också när det gäller genomförandet av ifrågavarande organisationsändring liksom när det gäller dess anpassning till den s.k. kaderorganisationsprincipen.

Utskottet konstaterar att lokaliseringsfrågan är under omprövning och vill i sammanhanget framhålla att utskottet ser positivt på en lokalisering av ifrågavarande stab till Tullinge om det visar sig vara en bättre lösning än den tidigare planerade lokaliseringen till Muskö. Utskottet vill också be­tona att konsekvenserna för de anställda och deras familjer måste beaktas så att organisationsändringen kommer att, såsom utskottet redan påpe­kade i sitt betänkande FöU 1986/87: 11 (s. 79), genomföras med minsta möjliga olägenhet för den berörda personalen.

Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att riksdagen inte bör bi­falla motion FÖ419 (c, fp).

1 motionerna FÖ430 (m, c), FÖ436 (c, m) och FÖ603 (c) framförs förslag om flyttning av olika slags marin verksamhet till Karlskrona för att därige­nom förbättra befolknings- och sysselsättningsutvecklingen där.

Motion FÖ430 pekar på en rad faktorer som talar för att marinens ut­veckling bör styras mot Karlskronaområdet och föreslår att man där upp­rättar ett marint utbildningscentrum.

I motion FÖ436 anser motionärerna att regeringen bör tillsätta en utred­ning för att undersöka möjligheterna till en flyttning av försvarets mate­rielverks fartygsavdelning till Karlskrona.

Slutligen föreslår motionären i motion FÖ603 att regeringen förlägger en sammanhållande myndighet för undervattensteknologi till Karlskrona. Som motiv anför han att det i dag saknas en sammanhållande huvudman i landet för denna växande verksamhet och att det finns en stor kompetens inom området i Karlskrona.

Utskonet stödjer motionärernas syfte med de föreslagna åtgärderna att förbättra utvecklingen i den berörda regionen. Utskottet vill beträffande marinens utveckling emellertid erinra om försvarskommitténs uppgift att överväga dessa frågor inför nästa försvarsbeslut.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att riksdagen för närva­rande inte bör göra uttalanden i enlighet med förslagen i motionerna FÖ430 (m, c), FÖ436 (c, m), och FÖ603 (c).

I motion FÖ405 (vpk) föreslås en flyttning av flygflottiljen F16/F20. Mo­tionären anser att flygflottiljen bör utlokaliseras från Uppsala till Uppsala läns norra del.

Utskottet behandlade och avstyrkte senast i betänkande FöU 1986/ 87:11 en motion med samma yrkande. Riksdagen följde utskottets förslag. Utskottet ser inga skäl att ändra denna uppfattning. Motion FÖ405 (vpk) bör därför avslås.

Motionerna FÖ709 (s), FÖ720 (fp) och FÖ722 (fp) tar samtliga upp frågan om sambandscentralen i Gryt. Motionärerna anser det viktigt att den får vara kvar. Man betonar dess betydelse för befolkningen och för olika sam­hällsfunktioner.

Utskottet behandlade liknande motionsyrkanden i ett särskilt betan-          54


 


kände om kustbevakningens sambandscentraler (1988/89: FöU8) tidigare 1988/89: FöU 14 under detta riksmöte. Utskottet ansåg därvid — med hänvisning till att kustbevakningens lokala organisation behandlades av kustbevaknings­kommittén — att riksdagen i avvaktan på resultat av detta pågående arbete inte borde uttala sig i frågan. Riksdagen följde utskottet. Utskottet har inhämtat att kustbevakningskommittén till regeringen har överlämnat ett betänkande som rör den regionala nivån inom kustbevakningen. Utskottet kan vidare konstatera att av propositionen framgår att det avsatts medel för budgetåret 1989/90 för dygnetruntdrift vid sambandscentralen i Gryt. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionerna FÖ709 (s). Fö720 och Fö722 (båda fp) bör avslås i avvaktan på regeringens ställningstagande till kustbevakningskommitténs förslag och på den av riksdagen tidigare på­fordrade informationen rörande sambandscentralernas organisation (SkU 1985/86:24).

1 motion Fö5 (vpk) föreslås att en högskola för det civila totalförsvaret lokaliseras till Karlstad.

Utskonet har nyligen i betänkande 1988/89: FöU 10 godtagit ett förslag från försvarsministern som innebär att förutsättningarna för en högskola för de civila delarna av totalförsvaret skall studeras. Utskottet bör därför inte nu föreslå att riksdagen gör något ytteriigare uttalande i frågan. Mo­tion Fö5 (vpk) bör därför avslås.

Vänsterpartiet kommunisterna har i sin partimotion Föl 5 föreslagit en sammanslagning av byggnadsstyrelsen och fortifikationsförvaltningen till en myndighet.

Frågan har nyligen behandlats av finansutskottet som i sitt betänkande 1988/89: FiU26 godtagit att byggnadsstyrelsen och fortifikationsförvalt­ningen fortsättningsvis skall vara två separata myndigheter. Försvarsut­skottet finner ingen anledning att ha annan uppfattning. Motion Föl 5, yr­kande 8 (vpk), bör därför avslås.

I motion FÖ305 (mp) föreslår motionärerna att 300 000 kr. avdelas till en fond för landsbygd.sutveckling av hög angelägenhet från försvarssyn­punkt. Fonden skulle t.ex. finansiera driften av iståndsatta skärgårdshem­man vilket skulle vara av värde bl.a. för kustbevakningen.

Utskonet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att uppmärk­samma glesbygdens problem. Ur försvarets synvinkel är det framför allt utvecklingen av befolkningsstrukturen som ter sig särskilt oroande. .Ut­skottet anser emellertid att satsningar för att komma till rätta med dessa problem bör ha en annan inriktning än den som finns i det av motionä­rerna framlagda förslaget. Motion Fö305 (mp) bör därför inte bifallas av riksdagen.

Utskottet övergår slutligen till att behandla en motion Fö432 (mp) som rör olägenheten med utnyttjandet av Torhamns udde för skjutningar. Mo­tionärerna anser att konflikten mellan å ena sidan militära intressen och å andra sidan miljöintressen nu blivit så stor att den måste lösas på rikspla­net.

Skjutfältet på Torhamns udde förvärvades av staten år 1966. Genom beslut av länsstyrelsen i Blekinge län bildades ett naturreservat på Tor-

55


 


hamns udde år 1977. Skjutfältet är beläget på södra delen av udden. Inom      1988/89: FöU 14 skjutfältet, vid uddens sydöstra spets, finns en fågelstation.

Skjutfältet används dels av Blekinge kustartilleriförsvar med Karlskrona kustartilleriregemente (BK/KA 2) för utbildningsverksamhet, dels av för­svarets materielverk för provskjutningar. Ansvaret för skjutfältet överför­des år 1985 till materielverket.

Uiskottel konstaterar att fortifikationsförvaltningen enligt miljöskydds­lagen ansökt om tillstånd för den militära skjutverksamheten. Utskottet har inhämtat att koncessionsnämnden för närvarande behandlar ärendet och att ett beslut är att vänta under juni innevarande år. Frågan om Tor­hamns uddes utnyttjande för skjutningar är sålunda under prövning i laga ordning. Riksdagen bör därför inte göra uttalanden i frågan i enlighet med motion FÖ432 (mp), som alltså bör avslås av riksdagen.

Forskning och försvarsindustri

Under denna rubrik behandlar utskottet vad föredragande statsrådet i pro­positionen (s. 63 — 66) har anfört om forskning och försvarsindustri samt motionerna Fö204, yrkande 14 (m), Fö601, yrkandena 1 och 2 (m), Fö602 (c), Fö7, yrkande 4 i denna del och yrkande 5 (c), samt Fö8, yrkande 1 (m). Utskottet har beträffande ifrågavarande del av propositionen och nämnda motionsyrkanden inhämtat yttrande från näringsutskottet (bil. 6).

Föredragande statsrådet

Försvarsministern lägger inledningsvis fast att försvarsforskning är en vik­tig förutsättning för att vi skall kunna tillgodogöra oss den militärtekniska utvecklingen. Forskningen bidrar till att upprätthålla ett visst nationellt oberoende till omväriden bl.a. vid framtagning av viktiga vapensystem. Härigenom utgör den ett betydelsefullt stöd för vår säkerhetspolitik.

Försvarsforskningen måste koncentreras till ett begränsat antal områ­den. Enligt försvarsministern bör sådana forskningsområden prioriteras där den tekniska utvecklingen går särskilt snabbt eller eljest är av stor be­tydelse för totalförsvarets egen utveckling. Exempel på sådana områden är informationsteknologi, bioteknik och kemi. För de militärtekniska till-lämpningarna bör kompetens eftersträvas inom de viktigaste delarna av områdena

stridsdelsverkan

underrättelse-, lednings- och sambandssystem

kvalificerade vapensystem

styrd ammunition samt land- och sjöminor

telekrigföring

undervattensteknologi med försvarstillämpning

splitterskydd och skydd av stridsfordon.

Försvarsministern betonar betydelsen av att det svenska totalförsvaret
kan utformas med egna värderingar och eget kunnande som grund. För-
     56


 


svarsforskningen skall, anger han vidare, i linje härmed stödja utveck-      1988/89: FöU 14 lingen genom att tidigt upptäcka, identifiera och analysera förändringar, dels i vår omvärld, dels inom landet, vilka har betydelse för våra försvars­ansträngningar.

Beträffande riktlinjerna för den framtida försvarsforskningen erinrar försvarsministern avslutningsvis om det senast fattade totalförsvarsbeslu­tet (prop. 1986/87:95, FöU 11, rskr. 310). Försvarsministern tar därefter upp frågor rörande försvarsindustrin och konstaterar inledningsvis att den utgör en betydande säkerhetspolitisk tillgång. En egen försvarsindustri är därtill en förutsättning för att vi självständigt skall kunna utveckla, till­verka och vidmakthålla försvarsmateriel under kriser och krig. Försvars­ministern erinrar därefter om att 1987 års totalförsvarsbeslut framhöll bl.a. att industrins förmåga att hålla samman utveckling och tillverkning av kvalificerad försvarsmateriel så långt möjligt bör bevaras.

Försvarsindustrins förmåga och möjligheter att bevara sin kompetens, kapacitet och konkurrensförmåga, anger försvarsministern, är.också bero­ende av möjligheterna till export. Han menar att enbart det svenska för­svarets planerade beställningar av utveckling och produktion inte ger till­räcklig beläggning vid industrin för en produktion till rimliga kostnader med bibehållande av en hög teknisk nivå. Försvarsministern konstaterar att den av myndigheterna föreslagna planeringen av inhemsk materielför-nyelse innebär en mycket låg beläggning i närtid för studier och utveckling av nya system. För vapen-, ammunitions- och robotindustrin kan detta komma att medföra en avveckling av viktig kompetens. Avsaknad av me­del för utvecklingsprojekt, uppger han vidare, kan på längre sikt också leda till en avveckling av ytterligare inhemska industriresurser och medföra ett ökat utlandsberoende. Försvarsministern erinrar därefter om att 11987 års försvarsbeslut anfördes bl. a. att med utgångspunkt från försvarets långsik­tiga behov finns ingen obehövlig industriell kompetens. Däremot finns det ett flertal områden där den svenska försvarsindustrins kapacitet behöver anpassas till försvarsmaktens behov av materiel och till rimliga exportan­taganden. Försvarsministern anser att försvarsbeslutets slutsatser i allt vä­sentligt fortfarande gäller. Han anser också att försvarsmaktens planering i högre grad än vad som i dag är fallet måste anpassas till industrins behov av jämnare beläggning för utveckling och produktion. Enligt försvarsminis­terns uppfattning innebär emellertid bristen på tillgängliga medel för ma-terielförnyelse att försvarsindustrin nu står inför anpassningsåtgärder som i vissa fall även kan komma att kräva strukturförändringar.

Försvarsministern pekar i detta sammanhang på att 1988 års försvars­
kommitté har till uppgift att överväga och lämna förslag i dessa frågor.
Försvarsindustrin står dock redan i närtid inför stora problem, uppger för­
svarsministern. Den mycket begränsade satsningen på utveckling innebär
att industrins tekniska kompetens snabbt kan komma att reduceras. Enligt
försvarsministerns uppfattning måste därför åtgärder snarast vidtas som
bibehåller utvecklingskompetensen inom svensk försvarsindustri inom vä­
sentliga områden fram till nästa totalförsvarsbeslut. För att bibehålla
handlingsfrihet fram till detta försvarsbeslut förordar försvarsministern
att 380 milj. kr. tillförs den militära utgiftsramen för studier och utveck-
     57


 


ling av ny materiel, bl.a. vapen och ammunition, robotsystem, stridsfor-      1988/89:FöU 14 don och elektronik.

Utskottet

Utskottet har redovisat sin övergripande syn beträffande den svenska för­svarsindustrins betydelse m.m. samt på inriktningen av försvarsforsk­ningen i 1987 års betänkande om ett nytt långsiktigt försvarsbeslut (FöU 1986/87:11 s. 123, rskr. 310). Dessa frågor har behandlats även i två se­nare betänkanden (FöU 1987/88:11 s. 72, rskr. 346 och 1988/89: FÖU7).

Utskottet konstaterar att föredragande statsrådets anförande i fråga om jÖrsvarsforskningen nära överensstämmer med inriktningen i 1987 års för­svarsbeslut och därför bör lämnas utan erinran.

I en motion FÖ204 (m) från den allmänna motionstiden tas försvarsin­dustrins situation upp. Motionärerna anser att riksdagen bör ge regeringen till känna att försvarsindustrin är en förutsättning för vår neutralitet och att dess verksamhet måste baseras på beständiga politiska riktlinjer. Vi­dare anför man att försvarsindustrin måste för sitt fortbestånd dels ha kon­tinuitet beträffande sina leveranser till det svenska försvaret, dels ha möj­lighet att i likhet med industrin i övrigt konkurrera internationellt.

Motionen ger utskottet anledning att erinra om vad utskottet anförde i sitt betänkande FöU 1986/87: 11 och som riksdagen sedan som sin mening gav regeringen till känna:

Utskottet instämmer i försvarsministerns och försvarskommitténs över­gripande bedömning att en inhemsk kapacitet att utveckla, tillverka och underhålla försvarsmateriel är en för Sverige betydande säkerhetspolitisk tillgång, som bidrar till att skapa respekt för vår vilja och förmåga att föra en långsiktig, fast och konsekvent alliansfri politik och att värna vårt land. En inhemsk försvarsindustri utgör i många fall en förutsättning för våra möjligheter att under kriser och i krig självständigt kunna vidmakthålla vår försvarsmateriel.

Utskottet instämmer också i vad försvarsministern i anslutning till för­svarskommitténs förslag anför beträffande betydelsen av svensk försvars­industri och dess framtida förutsättningar. Export av viss omfattning är nödvändig för att bevara väsentliga delar av den svenska försvarsindu­strins kompetens, kapacitet och konkurrensförmåga.

Utskottet delar försvarsministerns och försvarskommitténs uppfattning att den för ett litet land ovanligt breda industriella förmåga att samman­hålla utveckling och tillverkning av kvalificerad försvarsmateriel som för närvarande finns i Sverige så långt möjligt bör bevaras.

Utskottet konstaterar att vad motionärerna i Fö204 framfört i denna fråga
överensstämmer med riksdagens tillkännagivande i 1987 års försvarsbe­
slut och vad som nu anförs i propositionen. Utskottet har tidigare behand­
lat motionsyrkanden med motsvarande inriktning (FöU 1987/88:11 s. 76)
och då ansett att ett uttalande av riksdagen med den allmänna karaktär
som föreslås inte tillför något väsentligt nytt element. Utskottet finner
       58


 


ingen anledning att ändra denna uppfattning och föreslår mot denna bak-     1988/89: FöU 14 grund att riksdagen avslår motion Fö204 (m), yrkande 14.

I fyra motioner behandlas Karlskronavarvet och dess framtid.

I motion FÖ60I (m) anser motionärerna att alla skäl talar för en fortsatt fartygsproduktion vid Karlskronavarvet. Dessutom anser man att varvets kapacitet bör utnyttjas för alla större översyner och moderniseringar av örlogsfartyg. Vidare föreslår man att ubåtsunderhållet i större utsträckning förläggs till Karlskrona på Muskövarvets bekostnad.

Motsvarande synpunkter och förslag förs fram i motion Fö602 (c), där motionären dessutom anser att all ubåtsproduktion på sikt bör föras över till Karlskrona.

Karlskronavarvets ställning som enda varv i landet med kompetens och kunnande för en allsidig produktion av örlogsfartyg betonas även i motion Fö8 (m). Motionärerna pekar på behovet av att upprätthålla handlingsfri­heten med varvet i avvaktan på försvarskommitténs betänkande och före­slår därför att kustkorvettserien förlängs.

Även motion Fö7 (c) anför att ytterligare en kustkorvett bör anskaffas för att därigenom upprätthålla kapaciteten och kunnandet vid Karlskrona­varvet. Motionärerna föreslår vidare att en särskild ram anvisas för att säkerställa kompetens och minst nuvarande kapacitet vid Karlskronavar­vet.

Gemensamt för de fyra motionerna är att man föreslår åtgärder för att upprätthålla en nyproduktionskapacitet vid Karlskronavarvet. Därmed, anser motionärerna, har försvarskommittén handlingsfrihet vid övervä­ganden om den framtida ytfartygsanskaffningen.

Näringsutskottet har avgett ett yttrande över vad propositionen och mo­tionerna anfört i dessa stycken. Näringsutskottet noterar därvid det som i propositionen anförts om försvarsindustrin, som varningssignaler vilka måste beaktas vid planeringen av de nämnda varvsföretagens framtid. Ut­skottet ser positivt på koncernstyrelsens för Celsius Industrier beslut att bilda ett sammanhållet bolag för verksamheten vid Kariskronavarvet och Kockums Marine. Det blir ledningen för det nya bolaget som har att be­stämma om lokaliseringen och dimensioneringen av verksamheten med sikte på att företagets effektivitet och tekniska kompetens såvitt möjligt skall bevaras och stärkas. Exportmöjligheternas betydelse för att försvars­industrin skall kunna bevara sin kompetens, kapacitet och konkurrensför­måga understryks. I avvaktan på nästa försvarsbeslut bör man, tillägger näringsutskottet, från ägarnas sida allvarligt granska möjligheterna att till­föra Karlskronavarvet ytterligare underlag för dess reparations- och under­hållsverksamhet. Med detta uttalande förordar utskottet att de fyra nämnda motionerna lämnas utan åtgärd av riksdagen.

Försvarsutskottet vill här hänvisa till vad utskottet anförde i sitt betän­kande FöU 1986/87:11 om totalförsvarets fortsatta utveckling;

Utskottet noterar att försvarskommittén inte funnit något betydande ma-
terielområde där det med utgångspunkt från försvarets långsiktiga behov
inom landet finns onödig industriell kapacitet, men instämmer i likhet
med försvarsministern i bedömningen att det däremot finns ett flertal om­
råden där den svenska försvarsindustrins kapacitet behöver anpassas till
   59


 


försvarsmaktens behov av materiel och till rimliga exportantaganden. I      1988/89: FÖU14 likhet med försvarsministern anser utskottet att man vid en sådan anpass­ning även måste ta rimliga regionalpolitiska hänsyn.

Utskottet konstaterar att försvarsmaktens samlade behov av varvskapa­citet blir mindre under de närmaste åren i avsaknad av möjligheter till nya beställningar under dessa år. Det krävs därför att den totala kapaciteten för nybyggnad och underhåll av örlogsfartyg anpassas till aktuella förhål­landen och till rimliga exportantaganden. Det är dock, med hänsyn till Karlskronavarvets betydelse och även av regionalpolitiska skäl, angeläget att de negativa effekterna av förestående produktionssvacka begränsas. Utskottet förutsätter att försvarsmakten tar sitt ansvar och gör omdispo­neringar av marina underhålls- och reparationsarbeten. Härutöver under­stryker utskottet att också koncernledningen för Svenska Varv har ett an­svar för Kariskronavarvet.

Utskottet vill dessutom i detta sammanhang påminna om att 1988 års för­svarskommitté har till uppgift att överväga och lämna förslag beträffande ambitionsnivån för framtida tillgång till inhemsk kapacitet för forskning, studier, utveckling och produktion för totalförsvarets räkning. Det finns därför anledning för riksdagen att avvakta försvarskommitténs och rege­ringens förslag i dessa stycken.

Utskottet anser det vidare i likhet med tidigare år viktigt att framhålla Karlskronavarvets betydelse för det svenska militära försvaret och för den regionala utvecklingen.

Beträffande struktureringen av varvsindustrin betonar utskottet att sä­kerhetspolitiska hänsyn måste tas vid beslut om Karlskronavarvets fram­tid. Utskottet vill därvid särskilt framhålla det ansvar som åvilar ägarna till Celsiuskoncernen att säkerställa erforderlig handlingsfrihet, i dessa av­seenden, för statsmakterna vid kommande beslut om inriktningen av to­talförsvaret. Utskottet anser vidare, med instämmande i vad näringsut­skottet anfört i dessa delar, att ägarna och berörda myndigheter bör pröva olika åtgärder för att begränsa negativa effekter som kan komma att uppstå vid en kommande omstrukturering av de berörda varven.

Mot bakgrund av det ovan anförda och med instämmande i näringsut­skottets yttrande anser försvarsutskottet att riksdagen bör avslå motion Fö7, yrkande 4 i denna del och yrkande 5 (c), motion Fö8, yrkande 1 (m), motion Fö60l, yrkandena 1 och 2 (m), och motion FÖ602 (c) samt lämna vad föredragande statsrådet har anfört om försvarsindustrin utan erinran.

60


 


Anslagsfrågor för budgetåret 1989/90       1988/89: FöU 14

FJÄRDE HUVUDTITELN

Regeringen har föreslagit riksdagen att för budgetåret 1989/90 anvisa me­del och lämna beställningsbemyndiganden enligt vad som framgår av pro­positionen (s. 67— 130).

Utskottet    •

Av föreliggande motioner behandlar utskottet i detta avsnitt motionerna 1989/90:Fö8, yrkandena 3 och 4 (m). Föll, yrkandena 5-9 (m), Föl5, yrkandena 1 —5, 7 och 9—10 (vpk), och Fö 16, yrkandena 1 —4 (mp). An­givna yrkanden i motionerna 1988/89:Fö8, Föl5 och Föl6 har utskottet behandlat under rubriken Planeringsramar för det militära försvaret till den del de innebär förslag om ändring av utgiftsramen för budgetåret 1989/90.

I motion Fö7 (c) finns ett yrkande (yrk. 4) om anslag av 100 milj. kr. till anskaffning av ytterligare en kustkorvett. Yrkandet har i det föregående behandlats beträffande utgiftsramen och när det gäller huvudprogram­mens utveckling. I detta sammanhang tar utskottet upp yrkandet under anslaget Marinförband: Anskaffning av materiel.

I motion Fö8 (m) yrkas beträffande anslaget Marinförband: Anskaffning av materiel ökningar i förhållande till regeringens förslag med 800 milj. kr. såvitt gäller beställningsbemyndigande, och 175 milj. kr. i fråga om betal­ningsmedel. Resurstillskottet är avsett för en beställning vid Karlskrona­varvet av ytterligare två kustkorvetter. Någon motsvarande minskning av medel inom utgiftsramen förordas inte, och tillskottet är därför beroende av en ramökning. Till den delen har yrkandena 3 och 4 i motionen behand­lats tidigare i betänkandet.

Moderata samlingspartiets motion Föl 1 innehåller yrkanden om ökade beställningsbemyndiganden och betalningsmedel enligt följande:

Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet, anslag 75 milj. kr.

Arméförband: Anskaffning av materiel, bemyndigande 600 milj. kr., an­slag 50 milj. kr.

Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet, anslag 45 milj. kr.

Marinförband: Anskaffning av materiel, bemyndigande 800 milj. kr., anslag 195 milj. kr.

Flygvapenförband: Anskaffning av materiel, bemyndigande 100 milj. kr., anslag 30 milj. kr.

Sammanlagt yrkas i motionen beställningsbemyndiganden om I 500 milj. kr. och betalningsmedel om 495 milj. kr. utöver regeringens förslag. Såvitt gäller utgiftsramen finns i motionen särskilda yrkanden som utskot­tet har behandlat i det föregående. De ändamål som utpekas i motivering­arna till resurstillskotten har också redovisats tidigare i betänkandet.

Vänsterpartiet kommunisternas motion Föl 5 innehåller förslag om an­slagsminskningar enligt följande;

Arméförband; Ledning och förbandsverksamhet, 150 milj. kr.                    61


 


Arméförband: Anskaffning av materiel, 175 milj. kr.               1988/89: FöU 14

Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet, 50 milj. kr.

Marinförband: Anskaffning av materiel, 105 milj. kr.

Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet, 13,5 milj. kr.

Flygvapenförband: Anskaffning av materiel, 100 milj. kr.

Gemensam försvarsforskning, 75 milj. kr.

Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt, 82 520 000 kr.

Sammanlagt yrkas i motionen en minskning av betalningsmedel om 751 020 000 kr. jämfört med regeringens förslag. Såvitt gäller utgiftsramen har yrkandena behandlats i det föregående.

I motion Fö 16 (mp) finns yrkanden om ändringar i fråga om beställnings­bemyndiganden och betalningsmedel jämfört med regeringens förslag en­ligt följande:

Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet, anslag — 150 milj. kr.

Arméförband: Anskaffning av materiel, bemyndigande —200 milj. kr., anslag — 175 milj. kr.

Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet, anslag +70 milj. kr.

Flygvapenförband: Anskaffning av materiel, bemyndigande -3 000 milj. kr., anslag - 1 500 milj. kr.

Sammanlagt yrkas i motionen beställningsbemyndiganden och betal­ningsmedel som understiger regeringens förslag med 4 200 milj. kr. resp. 1 755 milj. kr. Såvitt gäller utgiftsramen har yrkandena behandlats i det föregående.

Utskonet — som i det föregående har godtagit regeringens förslag till utgiftsram för det militära försvaret under budgetåret 1989/90 - anser i linje med detta ställningstagande att riksdagen bör avslå ifrågavarande motionsyrkanden såvitt nu är i fråga.

Hemställan

Utskottet hemställer

Försvarspolitiken

1.       beträffande försvarspolitikens inriktning

att riksdagen med avslag på motionerna 1988/89: FÖ403 yrkande 1, 1988/89: FÖ415 yrkande 1 och 1988/89: Fö424 yrkande 1 lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har anfört.

Vissa för totalförsvaret gemensamma frågor

2.     beträffande rollfördelningen mellan statsmakterna och myndighe­
terna i styrningen av verksamheten

att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har an­fört,

3.     beträffande totalförsvarets geografiska indelning på högre regional
nivå

a) att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på mo­
tionerna 1988/89: FÖ441 yrkande 2, 1988/89: Fö6, 1988/89: FölO yr-
       62


 


kandena 1 och 2 samt 1988/89: Fö 12 godkänner de riktlinjer för ny     1988/89: FÖU 14 indelning i civil- och militärområden som föredragande statsrådet har förordat,

b) att riksdagen med anledning av propositionen och med avslag på motionerna 1988/89: Fö4, 1988/89: Fö 11 yrkande I och 1988/ 89: Fö 14 beslutar att Kopparbergs län och försvarsområde skall till­höra Mellersta militärområdet och civilområdet,

4.  beträffande totalförsvarets skyddsskolas organisatoriska ställning att riksdagen med avslag på motion 1988/89; Fö 13 yrkande 11 lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har anfört,

5.  beträffande transporter av sjuka och skadade med helikopter

 

a)  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet med anledning av motionerna 1988/89: FÖ303 och 1988/89: Fö304 har anfört om det fortsatta arbetet,

b) att riksdagen avslår motion 1988/89; Fö 13 yrkande 3 om ett upp­drag till överbefälhavaren,

Ett nytt försvarsbeslut år 1991, m.m.

6.       beträffande fullföljande av 1987 års försvarsbeslut

att riksdagen avslår motionerna 1988/89; FÖ207 yrkandena 2 och 3 samt 1988/89; Fö 13 yrkande 1,

7.  beträffande ny utredning om totalförsvaret att riksdagen avslår motion 1988/89: FÖ302,

8.  beträffande ändrade direktiv till 1988 års försvarskommitté

 

a)  att riksdagen avslår motion 1988/89: Fö210 yrkande 7 om ett re­sursstyrt alternativ för försvarsmaktens organisation,

b)  att riksdagen avslår motion 1988/89: Fö301 om arméfrågorna,

9.     beträffande övergripande synpunkter på inriktningen av nästa för­
svarsbeslut

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: Fö203 yrkande 1 och 1988/ 89: FÖ204 yrkande 4,

10.     beträffande ekonomiska förutsättningar för försvarsmaktens
grundorganisation

att riksdagen avslår motion 1988/89; FÖ424 yrkande 2,

11.  beträffande utvecklingen av försvarsmaktens grundorganisanon att riksdagen avslår motion 1988/89: Fö7 yrkande 3,

12. beträffande betydelsen av Kronobergs regemente

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: FÖ403 yrkande 2, 1988/ 89:Fö412, 1988/89; Fö415 yrkande 2 och 1988/89: FÖ438,

13.  beträffande betydelsen av Hälsinge regemente att riksdagen avslår motion 1988/89: FÖ408,

14. beträffande betydelsen av Bohusläns regemente

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: Fö409 och 1988/89: FÖ427,

15.  beträffande betydelsen av Livregementets grenadjärer att riksdagen avslår motion 1988/89; FÖ422,

16.  beträffande betydelsen av Norra skånska regementet att riksdagen avslår motion 1988/89: FÖ439,

17.  beträffande betydelsen av Värrnlands regemente och Bergslagens         53


 


artilleriregemente                                                            1988/89: FöU 14

att riksdagen avslår motion 1988/89; FÖ441 yrkande I,

18.   beträffande .säkra ekonomiska beräkningar att riksdagen avslår motion 1988/89: FÖ426,

19.  beträffande värdet av IÖr.svarsre.sur.ser i olika delar av landet

 

a)   att riksdagen avslår motionerna 1988/89: FÖ402 yrkandena 1—4 och 6-7 samt 1988/89; FÖ444 angående Skåne,

b)  att riksdagen avslår motion 1988/89; FÖ421 angående västra Sve­rige,

c)   att riksdagen avslår motion 1988/89: FÖ428 angående Storstock­holm,

20.    beträffande ett nytt försvarsbeslut år 1991 och handlingsfrihet
intill ett sådant beslut

att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har an­fört,

21.       beträffande tillsatsmaskineri till ubåtar

att riksdagen avslår motion 1988/89; FÖ443 angående uppdrag till för­svarskommittén.

Planeringsramar för det militära försvaret, m. m.

22.       beträffande del ekonomiska utfallet för budgetåret 1987/88

att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har an­fört,

23.    beträffande planeringsramen, tillika utgiftsramen, för det tnili-
tära försvaret budgetåret 1989/90

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motio­nerna 1988/89; Fö306 i denna del, 1988/89; Fö7 yrkande 4 i denna del, 1988/89: Fö8 yrkandena 3-4 i denna del, 1988/89: Föll yrkande 3, 1988/89:Föl3 yrkande 8 i denna del, 1988/89: Föl 5 yrkandena 1-5, 7 och 9— 10 i denna del samt 1988/89; Föl6 yrkandena 1 —4 i denna del fastställer ramen till 28 071 000 000 kr. i prisläget februari 1988,

24.    beträffande planeringsramen för det militära försvaret budget­
året 1990/91

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motio­nerna 1988/89; FÖ306 i denna del, 1988/89: Föll yrkande 4, 1988/89: Fö 13 yrkande 8 i denna del fastställer ramen till 28 258 500 000 kr. i prisläget februari 1988,

25.       beträffande justering av utgiftsramen, m. m.

a) att riksdagen bemyndigar regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1989/90 med hänsyn till prisutveck­lingen efter februari 1988 enligt försvarsprisindex,

b) att riksdagen bemyndigar regeringen att justera lämnade beställ­ningsbemyndiganden enligt nettoprisindex,

c) att riksdagen bemyndigar regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1989/90 på grund av över- eller un­derutnyttjande av utgiftsramen för budgetåret 1988/89,

d)    att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1989/90

medge överskridande av utgiftsramen för det militära försvaret samt          54


 


av lämnade beställningsbemyndiganden, om det behövs av bered-     1988/89: FöU 14 skapsskäl,

26.       beträffande säkerheten i planeringen

att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har an­fört.

Ledningen inom försvarsmakten, m.m.

27.       beträffande ledningen inom försvarsmakten

att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har an­fört,

28.    beträffande organisation av försvarsmaktens centrala och högre
regionala ledning

att riksdagen med avslag på motion 1988/89: Fö 13 yrkande 2 lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har anfört.

Inriktning av huvudprogrammen

29.   beträffande avveckling av äldre infanteribrigader tn. m. att riksdagen godkänner vad föredragande statsrådet har anfört,

30.  beträffande inriktningen av huvudprogrammen 1 — 4

att riksdagen med avslag på motionerna 1988/89:Föll yrkandena 3-4 i denna del, 1988/89:Fö8 yrkande 2 i denna del, 1988/89:Föl3 yrkandena 4 — 6 och yrkande 8 i denna del, 1988/89; Fö7 yrkande 4 i denna del, 1988/89:Föl5 yrkandena 1-5, 7 och 9-10 i denna del samt 1988/89: FÖ16 yrkandena 1 —4 i denna del lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har anfört,

31.       beträffande krigsorganisationens utveckling

att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har an­fört,

32.       beträffande försvarets materielverk och kustbevakningen

att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har an­fört,

33.   beträffande skiss till försvarsmaktens utveckling att riksdagen avslår motion 1988/89: Fö 16 yrkande 5,

34.  beträffande vissa resurser JÖr budgetåret 1989/90

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: FÖ203 yrkande 7 och 1988/ 89: FÖ207 yrkande 1,

35.   beträffande resurser för repetilionsutbildniitg på sikt att riksdagen avslår motion Fö7 yrkande 2,

36.  beträffande hemvärnels utrustning

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: Fö416 och 1988/89: Fö418,

37.       beträffande besättningar till Herculesplan

att riksdagen avslår motion 1988/89: Fö203 yrkande 5,

JAS-projektet

38.       beträffande avveckling av JAS-projekiet

att riksdagen avslår motionerna 1988/89; Fö210 yrkande 12, 1988/ 89:Fö440, 1988/89; Fö 15 yrkande 6 och 1988/89; Fö 16 yrkande 4 i denna del,

39.       beträffande J.4S-projektets utveckling                                     65

5    Riksdagen 1988/89. 10.sam/. Nr 14


att riksdagen med avslag på motionerna 1988/89; Fö204 yrkande 5,      1988/89: FöU 14 1988/89: Fö 11 yrkande 3-4 i denna del och 1988/89: Fö 13 yrkande 10 lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har anfört om JAS-projektet,

Ubåtsskyddsåtgärder

40.       beträffande bevakningslinjer mot ubåtar

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: Fö210 yrkande 13 och 1988/ 89; Föl6 yrkande 3 i denna del,

41.       beträffande ubåtsskydd.sålgärder i övrigt

att riksdagen med avslag på motionerna 1988/89; FÖ204 yrkande 3, 1988/89; FÖ423, 1988/89: Fö8 yrkande 2 i denna del samt 1988/ 89; Föl 1 yrkande 3 — 4 i denna del lämnar utan erinran vad föredra­gande statsrådet har anfört,

Vissa frågor rörande anställd personal

42.       beträffande den anställda personalen

att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har an­fört,

43.   beträffande äldre officerare for hemvärnsulbildning att riksdagen avslår motion 1988/89: Fö413,

44.  beträffande samlevnadsundervisning i den militära befalsutbild-ningen

att riksdagen avslår motion 1988/89; FÖ420,

45.   beträffande ersättningssystemet för förbandsläkare att riksdagen avslår motion 1988/89: FÖ429,

46.   beträffande .samordning av ATP och reservpension att riksdagen avslår motion 1988/89; FÖ442,

Vissa frågor rörande värnpliktig personal

47.       beträffande lag om ändring av värnpliklslagen (1941:967)

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motio­nen 1988/89: Föl 3 yrkande 9 antar regeringens förslag till lagom änd­ring i värnpliktslagen (1941:967),

48.    beträffande lag om försök med förkortad grundutbildning av värn­
pliktiga

att riksdagen med bifall propositionen och med avslag på motionerna 1988/89; FÖ7 yrkande 1 och 1988/89; Föl 1 yrkande 2 antar regering­ens förslag till lag om försök med förkortad grundutbildning av värn­pliktiga,

49.       beträffande fÖrsöksverksatnhelens bedrivande

att riksdagen avslår motionerna 1988/89; Fö 13 yrkande 7 och 1988/ 89: FÖ207 yrkande 4,

50.       beträffande lag om ändring av familjebidragslagen (1978:520)
dels att riksdagen antar det av regeringen i propositionen framlagda

lagförslaget,

dels att riksdagen beslutaratt i detta lagstiftningsärende — med där­
av följande ändring i ingressen till det nämnda lagförslaget — 3 §
familjebidragslagen (1978:520) skall erhålla den i bilaga 4 till detta
betänkande som utskottets förslag betecknade lydelse,
                          ""


 


51.    att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet i     1988/89: FöU 14
övrigt har anfört om värnpliktiga och övriga tjänstepliktiga,

52.       beträffande trafiksäkerhetsåtgärder

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: FÖ203 yrkande 4 och 1988/ 89:FÖ437,

53.   beträffande central utredningsgrupp att riksdagen avslårmotion 1988/89:FÖ434,

54.   beträffande värnpliktiga skyddsassistenter att riksdagen avslår motion 1988/89; FÖ435,

55.  beträffande värnpliktssocial utredning

att riksdagen avslår motion 1988/89; FÖ203 yrkande 3,

56.   beträffande delgivning av tnilitär postförsändelse att riksdagen avslår motion 1988/89: Fö410,

57.  beträffande samlevnadsutbildning

att riksdagen avslår motion 1988/89;FÖ4I4,

58.   beträffande de värnpliktigas ekonomiska skydd att riksdagen avslår motion 1988/89; FÖ425,

59.   beträffande tjänstledighet eller anstånd att riksdagen avslår motion 1988/89: FÖ431,

60.  beträffande kvarståendeläget

att riksdagen avslår motion 1988/89; FÖ433,

Vissa frågor rörande grundorganisationen

61.    beträffande försvarsmaktens mark och byggnader i Stockholms­
området

att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har an­fört,

62.       beträffande rationalisering

att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har an­fört,

63.   beträffande Näsby Park-etablissemanget att riksdagen avslår motion 1988/89: Fö9,

64.   beträffande nya uppgifter för försvarsområdesregementena att riksdagen avslår motion 1988/89; Fö210, yrkandena 4-6,

65.  beträffande idrottsplutoner

att riksdagen avslår motion 1988/89; FÖ406,

66.   beträffande benämning av förband att riksdagen avslår motion 1988/89; FÖ407,

67.   beträffande./Ö/-i'a/-/«é'/j av hemvärnets vapen att riksdagen avslår motion 1988/89; Fö411,

68.   beträffande den marina bevakningen i Öresund att riksdagen avslår motion 1988/89; FÖ404,

69.   beträffande helikopterverksamheten vid Säve att riksdagen avslårmotion 1988/89;Fö417,

70.   beträffande marina ledningen på Ostkusten att riksdagen avslårmotion 1988/89:Fö419,

71.       beträffande tnarin verksamhet till Karlskrona

67


 


att riksdagen avslår motionerna 1988/89; FÖ430, 1988/89: FÖ436 och     1988/89: FöU 14 1988/89; FÖ603.

72.   beträffande flyttning av flygfloliiljen F16/F20 att riksdagen avslår motion 1988/89: FÖ405,

73.  beträffande sambandscentralen i Gryt

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: FÖ709, 1988/89; FÖ720 och 1988/89: FÖ722,

74.   beträffande en högskola för det civila totalförsvaret att riksdagen avslår motion 1988/89; Fö5,

75.  beträffande sammanslagning av byggnadsstyrelsen ochforlifika-tion.sförvaltningen

att riksdagen avslår motion 1988/89: Föl 5 yrkande 8,

76.   beträffande fond för landsbygdsutveckling att riksdagen avslår motion 1988/89: Fö305,

77.   beträffande utnyttjandet av Torhamns udde att riksdagen avslår motion 1988/89: FÖ432,

Forskning och försvarsindustri

78.       beträffande Karlskronavarvet

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: Fö7 yrkande 4 i denna del och yrkande 5, 1988/89; Fö8 yrkande 1, 1988/89Fö:601 samt 1988/ 89;Fö602,

79.    beträffande vissa frågor 'örande forskning och försvarsindustri i
övrigt

att riksdagen med avslag på motionen 1988/89: Fö204 yrkande 14 lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har anfört.

Anslagsfrågor för det militära försvaret budgetåret 1989/90

80.    att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionerna 1988/89: Föll yrkande 5, 1988/89: Föl 5 yrkande I i
denna del och 1988/89: Fö 16 yrkande 1 i denna del till Arméförband:
Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 7 353 000 000 kr.,

81.       beträffande Arméförband: Anskaffning av materiel

a)  att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på mo­tionerna 1988/89; Föl 1 yrkande 6 i denna del och 1988/89;Föl6 yr­kande 2 i denna del bemyndigar regeringen att medge att beställningar av materiel m. m. och utvecklingsarbete för arméförband får läggas ut inom en kostnadsram av 2 812 400 000 kr.,

b)  att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på mo­tionerna 1988/89;Föll, yrkande 6 i denna del, 1988/89;Föl5, yr­kande 2 i denna del och 1988/89; Fö 16, yrkande 2 i denna del för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2 409 000 000 kr.,

 

82.   att riksdagen till .irméJÖrband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 203 000 000 kr.,

83.   att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna  l988/89;Föll  yrkande 7,  1988/89;Föl5 yrkande 3 i

denna del och 1988/89; Fö 16 yrkande 3 i denna del till Marinförband:       ro


 


Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1989/90 anvisar ett      1988/89: FÖU14 förslagsanslag på 2 363 000 000 kr.,

84.  beträffande Marinförband: Anskaffning av materiel

a)  att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på mo­tionerna 1988/89: Fö8 yrkande 3 i denna del och 1988/89; Föll yr­kande 8 i denna del, bemyndigar regeringen att medge att beställ­ningar av materiel m.m. och utvecklingsarbete för marinförband får läggas ut inom en kostnadsram av 2 293 000 000 kr.,

b)  att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på mo­tionerna 1988/89: Fö7 yrkande 4 i denna del, 1988/89: Fö8 yrkande 4 i denna del, 1988/89: Föll yrkande 8 i denna del och 1988/89: Föl5 yrkande 4 i denna del för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2 240 000 000 kr.,

 

85.  att riksdagen till Marinförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 139 000 000 kr.,

86.  att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion 1988/89; Föl 5 yrkande 5 i denna del till Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 3 742 000 000 kr.,

87. beträffande Flygvapenförband: Anskaffning av materiel

 

a)  att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på mo­tionerna 1988/89:Föll yrkande 9 i denna del och 1988/89;Föl6 yr­kande 4 i denna del bemyndigar regeringen att medge att beställningar av materiel m. m. och utvecklingsarbete för flygvapenförband får läg­gas ut inorn en kostnadsram av 12 982 700 000 kr.,

b)  att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på mo­tionerna 1988/89: Fö 11 yrkande 9 i denna del, 1988/89: Fö 15 yrkande 7 i denna del och 1988/89: Fö 16 yrkande 4 i denna del för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 5 304 000 000 kr.,

 

88.  att riksdagen till Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 356 000 000 kr.,

89.  att riksdagen till Operativ ledning m. m.: Ledning och förbands­verksamhet för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 826400000 kr.,

90. beträffande Operativ ledning m. m.: Anskaffning av materiel

 

a)  att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar av materiel m.m. för operativ ledning m.m. får läggas ut inom en kost­nadsram av 151 800 000 kr.,

b) att riksdagen för budgetåret 1989/90 för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 181 500 000 kr.,

91.   att riksdagen till Operativ ledning m. m.: Anskaffning av anlägg­
ningar för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
152 800 000 kr.,

92.   beträffande Operativ ledning m. m.: Forskning och utveckling
a) att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att utvecklingsar­
bete för operativ ledning m.m. får läggas ut inom en kostnadsram av
70 200 000 kr.,

69


 


b) att riksdagen för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på     1988/89: FöU 14 102 000 000 kr.,

93.   att riksdagen till Försvarets civilförvaltning för budgetåret 1989/
90 anvisar ett förslagsanslag på 114 850 000 kr.,

94.    att riksdagen till Försvarets sjukvårdsstyrelse för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 34 070 000 kr.,

95.    att riksdagen till Fortifikationsförvaltningen för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 187 540 000 kr.,

96.  beträffande Försvarets materielverk

a)  att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att för budgetåret 1989/90 förnödenheter för fredsutbildningen får beställas så att vid varje tillfälle uteliggande skuld inte överstiger 700 000 000 kr.,

b)  att riksdagen för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 842 660 000 kr.,

97.  beträffande Gemensam försvarsforskning

a)  att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1989/90 medge att materiel för forskningsändamål får beställas inom en kost­nadsram av 11 000 000 kr.,

b)  att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på mo­tion 1988/89; Fö 15 yrkande 9 i denna del för budgetåret 1989/90 an­visar ett förslagsanslag på 375 820 000 kr.,

 

98.   att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion 1988/89; FÖ15 yrkande 10 i denna del till Anskaffning av an­läggningar för försvarels forskningsanstalt för budgetåret 1989/90 an­visar ett förslagsanslag på 82 520 000 kr.,

99.   att riksdagen till Försvarels radioanstalt för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 278 500 000 kr.,

100. att riksdagen till Värnpliktsverkel för budgetåret 1989/90 anvi­
sar ett förslagsanslag på 125 000 000 kr.,

. 101. att riksdagen till Försvarets rationaliseringsinstitut för budget­året 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 23 040 000 kr.,

102.  att riksdagen till Försvarshögskolan för budgetåret 1989/90 an­visar ett förslagsanslag på 5 550 OOO kr.,

103.  att riksdagen till Militärhögskolan för budgetåret 1989/90 an­visar ett förslagsanslag på 54 940 000 kr.,

104.  att riksdagen till Försvarels JÖrvallningsskola för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 15 270 000 kr.,

105.  att riksdagen till Försvarets läromedelscentral för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

106.  att riksdagen till Krigsarkivet för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 8 130 000 kr.,

107.  att riksdagen till Statens försvarshistoriska tnuseer för budget­året 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 16 420 000 kr.,

108.  att riksdagen till Frivilliga försvarsorganisationer m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 110 840 000 kr.,

109.  att riksdagen till Försvarets datacentral för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

70


 


110.  att riksdagen till Kii.sihcvakningcn för budgetåret 1989/90 an-      1988/89: FöU 14 visar ett förslagsanslag på 214 940 000 kr.,

111.beträffande ,4nskallning av materiel tor ku.slbcvakningen

 

a)  att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar av materiel för kustbevakningen får läggas ut inom en kostnadsram av 37 850 000 kr.,

b) att riksdagen för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 56 000 000 kr.,

 

112.  att riksdagen till Vi.ssa nämnder m. m. inom det militära försva­ret för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 17 000 000 kr.,

113.  att riksdagen till Reserv för det mililära försvaret för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 136 208 000 kr.,

114.  att riksdagen till Reglering av prisstegringar for del militära försvaret för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2 800 000 000 kr.,

115.  att riksdagen till Nämnden för vapenfriutbildning för budget­året 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 133 000 000 kr.

Stockholm den 2 maj 1989 På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

Närvarande; Arne Andersson i Ljung (m), Roland Brännström (s), Ingvar Björk (s), Iréne Vestlund (s), Kerstin Ekman (fp), Gunhild Bolander (c), Barbro Evermo Palmeriund (s), Björn Körlof (m), Christer Skoog (s), Sven Lundberg (s), Hans Lindblad (fp), Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c), Jan Jennehag (vpk), Paul Ciszuk (mp), Britt Bohlin (s), Alf Egnerfors (s) och Lars Hjertén (m).

Reservationer

1. Försvarspolitikens inriktning (mom. 1)

Arne Andersson i Ljung, Björn Körlof och Lars Hjertén (alla m) anser dels att den del av utskottets anförande som på s. 18 börjar med "Utskottet har" och slutar med "mening avslås" bort ha följande lydelse;

1 motiveringarna till de tre motionsyrkanden som tas upp här syns en uppriktig oro för att den svenska försvarspolitiken, som den faktiskt till-lämpas vad gäller försvarets styrka och beredskap, inte står i överensstäm­melse med de säkerhetspolitiska mål som det råder politisk enighet om. I moderata samlingspartiets motion Föl 1 utvecklas detta ytterligare. Även enligt utskottets mening är det viktigt att bedömare i vår omvärld inte ges anledning till undran eller tvivel på grund av de signaler man får om den svenska försvarspolitiken.

Det svenska militära försvaret har nu under lång tid försvagats i förhål-     71


 


lande till omvärlden. 1987 års försvarsbeslut blev inte någon vändpunkt.      1988/89: FöU 14 Tvärtom blev det kort tid därefter uppenbart hur långt urholkningen hade gått och att beslutet till stora delar hade fattats på bräckligt underlag.

Mot denna bakgrund är det angeläget att statsmakterna klarare än för­svarsministern gör i propositionen uttrycker en bestämd vilja att snarast återställa den försvarspolitiska inriktningen och försvarsplaneringen till vad Sveriges säkerhet kräver. Detta bör riksdagen som sin mening ge re­geringen till känna.

dels att utskottets hemställan i moment 1 bort ha följande lydelse; 1. beträffande försvarspolitikens inriktning att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna 1988/ 89;Fö403 yrkande 1, 1988/89: Fö415 yrkande 1 och 1988/ 89;FÖ424 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

2. Totalförsvarets geografiska indelning på högre regional nivå (mom. 3b))

Arne Andersson i Ljung, Björn Körlof och Lars Hjertén (alla m), Kerstin Ekman och Hans Lindblad (båda fp), Jan Jennehag (vpk) och Paul Ciszuk (mp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 21 börjar med "Utskottet fäster" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:

Utskottet fäster vid detta val vikt vid att överbefälhavaren under krig får besluta om tillfälliga ändringar i indelningen i militärområden. Om det skulle bli aktuellt med militära operationer i ett område som berör Upp­sala, Västmanlands, Kopparbergs och Gävleborgs län kan det under alla förhållanden bli nödvändigt att göra anpassningar av den högre regionala ledningen till det operativa lägets krav eftersom två milo/civo berörs. De arméförband som skall föra striden ges då taktiska gränser, tilldelas upp­gifter och civilt understöd efter sådana krav och utan hänsyn till den freds­tida territoriella indelningen. Med detta synsätt finns inga starka mark­operativa skäl för att Kopparbergs län/försvarsområde skall tillhöra Mel­lersta området.

Indelningen i luftförsvarssektorer torde kunna behållas oförändrad eller anpassas successivt till en indelning där länet tillhör Nedre Norrlands om­råde. Under alla förhållanden avses ju flygstridskrafterna kunna samlat nyttjas och därigenom också ledas i vilken del av landet som helst.

Enligt utskottets mening vore det däremot en betydande fördel från led­ningssynpunkt och när det gäller övningsverksamheten på civil sida om Mellersta området minskas från nio till åtta län, medan Nedre Norrlands område utökas från tre till fyra län. Kopparbergs län, som i vissa avseen­den är ett överskottsområde, skulle kunna bli ett värdefullt tillskott för planläggningen av det civila försvaret i Nedre Norrland.

Till bilden hör också det omfattande både militära och civila transport­
ledningsansvar som åvilar Nedre Norrland i samband med operationer i
Övre Norrland och som i avgörande grad måste bygga på transporter ge-
   72


 


nom Kopparbergs län. Detta ansvar blir i hög grad svårbemästrat om      1988/89: FÖU14 militär- och civilbefälhavarna i Mellersta området, förutom sina avgö­rande operativa uppgift i Mälardals- och huvudstadsområdet, också skall säkerställa försörjningslinjerna till NN och ÖN.

Som skogslän har Kopparbergs län i mångt och mycket egenskaper som också finns i länen i Nedre Norrland. Från lednings- och samordningssyn­punkt talar detta för en anknytning dit. Kansliet i Nedre Norrlands civil­område torde lättare än civilbefälhavarkansliet i Mellersta civilområdet kunna anpassa sig till att även svara för Kopparbergs län.

Det hör vidare till bilden att Dalregementet i Falun sedan länge utbildar värnpliktiga för en Norrlandsbrigad med uppgifter i Övre Norrland eller Nedre Norrland. Som framgår av ett senare avsnitt i detta betänkande kommer sådan brigadutbildning efter hand att i hög grad påverkas av ve­derbörande fördelningschef Denna synpunkt får efter hand som överbe­fälhavarens verksamhetsidé slår igenom allt större tyngd. De specialtrupp-slagsförband som ingår i denna brigad kommer att utbildas och övas i Nedre och Övre Norrlands militärområden. Fördelningschefen kommer i övriga avseenden att ha sin verksamhet i Norrland. Även härvidlag uppnås en fördel genom att föra Kopparbergs län till Nedre Norriands område.

Utskottet finner, vid en prövning av de för- och nackdelar som är före­nade med de olika lösningarna, att övervägande skäl talar för att riksdagen bör godkänna de riktlinjer som regeringen har föreslagit med den änd­ringen att Kopparbergs län förs till Nedre Norriands civilområde/militär­område. Motionerna härom bör bifallas.

dels att utskottets hemställan i moment 3 b) bort ha följande lydelse:

3. beträffande totalförsvarets geografi.ska indelning på högre regional nivå

b) att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till motionerna 1988/89: Fö4, 1988/89: Fö 11 yrkande 1 och 1988/ 89: Fö 14 beslutar att Kopparbergs län och försvarsområde skall till­höra Nedre Norrlands militärområde och civilområde.

3.   Totalförsvarets  skyddsskolas  organisatoriska  ställning (mom. 4)

Kerstin Ekman och Hans Lindblad (båda fp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 22 börjar med "Sedan frågan" och slutar med "inte tillstyrka" bort ha följande lydelse;

Utskottet delar de principiella betänkligheter som förs fram i folkpar­tiets motion mot att låta en utbildningsanstalt, vid vilken ett antal vapen­fria tjänstepliktiga skall få sin utbildning, vara knuten till försvarsmakten. Totalförsvarets skyddsskola bör därför ges en fristående ställning i förhål­lande till det militära försvaret. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag härom. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan i moment 4 bort ha följande lydelse:           73


 


4.     beträffande totalförsvarets skyddsskotas organisatoriska ställning      1988/89: FöU 14
att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till mo­
tion  1988/89: Fö 13 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet har anfört.

4.     Transporteravsjuka och skadade med helikopter (mom. 5 b))

Kerstin Ekman och Hans Lindblad (båda fp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 24 börjar med "Enligt yrkandet" och slutar med "det följande" bort ha följande lydelse;

Utskottet anser att utan rimlig kapacitet för sjuktransporter kan trovär­digheten i hela försvaret av övre Norriand ifrågasättas. Analyser av sjuk­vårdsbelastningen vid alternativa angreppsfall visar att tusentals skadade skulle komma att dö, eftersom de inte skulle komma till sjukhus i tid. Denna vetskap skulle kunna negativt påverka både stridsvilja och uthållig­het.

Det är enligt utskottets mening helt nödvändigt att förstärka transport­kapaciteten med helikoptrar främst i övre Norrland. En sådan förstärkning låg i 1987 års försvarsbeslut och är ett av de fyra ändamål som nu kan tillgodoses genom det ekonomiska påslag som folkpartiet föreslår.

Utskottet instämmer med yrkandet i folkpartiets motion Fö 13 att riks­dagen bör uttala sig för att överbefälhavaren skall få i uppdrag att lämna konkreta förslag beträffande tranportkapaciteten med helikoptrar.

dels att utskottets hemställan i moment 5 b) bort ha följande lydelse;

5.     beträffande transporter av sjuka och skadade med helikopter
b)att riksdagen med bifall till motion 1988/89; Fö 13 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om ett upp­
drag till överbefälhavaren.

5.     Ny utredning av totalförsvaret m. m. (mom. 7 och 8 a))

Paul Ciszuk (mp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 26 börjar med "Utskonet kan" och slutar med "Motionsyrkandet bör avslås" bort ha följande ly­delse;

Att basera landets försvar i huvudsak på militär styrka kan i framtiden medföra svårigheter och ekonomiska uppoffringar som medborgarna inte finner rimliga. Samtidigt blir det enligt utskottels mening troligen andra egenskaper hos samhället som får avgörande betydelse för landets mot­ståndskraft inför hot och påtryckningar utifrån. Ett långsiktigt förändrings­arbete på detta område - igångsatt redan innan alla inser nödvändigheten därav - kan komma att få avgörande betydelse för Sveriges säkerhet. Ut­skottet anser att ett sådant arbete bör inledas med en brett upplagd utred­ning, vars direktiv grundas på vad som anförs i motion FÖ302.

Utskottet delar vidare uppfattningen, framförd i motion FÖ210, att 1988
års försvarskommitté — utöver nuvarande direktiv - bör utreda ett för-
      74


 


svarsmaktsalternativ som ryms inom en ekonomisk ram som är 10 %      1988/89: FöU 14 mindre än för innevarande budgetår. Ytterligare villkor bör vara att nuva­rande försvarsområdesregementen behålls, med breddade uppgifter, och att den allmänna värnplikten utvecklas till en samhällstjänsteplikt för både män och kvinnor, av betydelse för hela totalförsvaret i vid mening.

Utskottet vill alltså tillstyrka ett utredningsarbete med inriktning enligt motion Fö302 samt att försvarskommittén får tilläggsdirektiv enligt yr­kande 7 i motion FÖ210. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan i momenten 7 och 8 a) bort ha följande ly­delse;

7.       beträffande ny utredning om lotatförsvarel

att riksdagen med bifall till motion 1988/89; Fö302 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

8.       beträffande ändrade direktiv till 1988 års fÖrsvarskommitté

a) att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Fö210 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om ut­redning av ett resursstyrt alternativ för försvarsmaktens organisation.

6. Övergripande synpunkter på inriktningen av nästa försvars­beslut, m. m. (mom. 9 och 11)

Arne Andersson i Ljung, Björn Körlof och Lars Hjertén (alla m) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 27 börjar med "Försvars­kommitténs uppgifter" och slutar med "motionsyrkandet (yrk. 4)" bort ha följande lydelse;

Försvarskommilténs uppgifter täcker flertalet av de frågor som motio­närerna tar upp. Det är emellertid angeläget att riksdagen genom ett beslut ger kommittén en fast inriktning vid behandlingen av dessa. Utskottet bi­träder därför yrkande 4 i motion FÖ204 (m) angående inriktningen av nästa försvarsbeslut.

dels att den del av utskottets anförande som på s. 28 börjar med "Försvars­maktens grundorganisation, och" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse;

Försvarsmaktens grundorganisation, och i närtid särskilt arméns organi­
sation för främst förbandsproduktion, behandlas just nu av försvarskom­
mittén. Med anledning härav, av motiveringarna i partimotion 1988/
89: Fö 11 (m) och i de olika motionerna om betydelsen av vissa förband
samt av yrkande 3 i motion Fö7 (c) vill utskottet understryka att alla de
förband i arméns grundorganisation som utpekats som nedläggningsho-
tade har och har sedan länge haft betydelsefulla uppgifter för landets mili­
tära försvar. Som förbandsproducerande enheter tillför de kontinueriigt
krigsorganisationen förband som är värdefulla för vår försvarsförmåga.
Detta gäller i särskilt hög grad de infanteri- och pansarregementen som
grundutbildar huvuddelarna av våra brigader. De har också stor betydelse
för frivilligverksamhet och försvarsvilja.
                                                75


 


En viss omstrukturering av arméns krigsorganisation ter sig nödvändig. 1988/89: FöU 14 Syftet därmed måste primärt vara att öka krigsförbandens sammanlagda förmåga. Om förändringarnas närmare innebörd för krigsorganisationen och konsekvenser för grundorganisationen finns än så länge endast förslag, inga politiska beslut. 1 det läget finns det goda skäl för riksdagen att bibe­hålla handlingsfrihet för utveckling av arméstridskrafterna. Detta erfordrar en grundorganisation så avpassad till krigsorganisationen att den med principen en brigad —ett regemente kan utbilda en större brigadorganisa­tion än den som kunnat rymmas i FU88. Riksdagen bör dock inte nu uttala sig särskilt om betydelsen av vissa fredsförband. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan i momenten 9 och 11 bort ha följande ly­delse;

9. beträffande övergripande synpunkter på inriktningen av nästa för-'

.svarsbeslul

att riksdagen med bifall till motion 1988/89; Fö204 yrkande 4 och

med avslag på motion 1988/89; FÖ203 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet har anfört,

11. beträffande utvecklingen avförsvarsmaktens grundorganisation

att riksdagen med anledning av motion 1988/89; Fö7 yrkande 3 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

7. Övergripande synpunkter på inriktningen av nästa försvars­beslut, m. m. (mom. 9 och 11)

Gunhild Bolander och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (båda c) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 27 börjar med "Motion FÖ203 (c)" och slutar med "motionsyrkandet (yrk. 1)" bort ha följande lydelse:

Motion FÖ203 (c) uttrycker ambitioner som utskottet instämmer i. Till ledning för försvarskommittén bör riksdagen ställa sig bakom dessa.

dels att den del av utskottets anförande som på s. 28 börjar med "Försvars­maktens grundorganisation, och" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:

Försvarsmaktens grundorganisation, och i närtid särskilt arméns organi­sation för främst förbandsproduktion, behandlas just nu av försvarskom­mittén. Det är viktigt att riksdagen i denna fråga fattar ett beslut som ger kommittén en fast inriktning. Utskottet tillstyrker därför det som hävdas och förordas i motion Fö7 såvitt nu är i fråga. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

I detta sammanhang och med anledning också av de olika motionerna
om betydelsen av vissa förband vill utskottet understryka att alla de för­
band i arméns grundorganisation som utpekats som nedläggningshotade
har och har sedan länge haft betydelsefulla uppgifter för landets militära
försvar. Som förbandsproducerande enheter tillför de kontinuerligt krigs-
    76


 


organisationen förband som är värdefulla för vår försvarsförmåga. De har     1988/89: FöU 14 också stor betydelse för frivilligverksamhet och försvarsvilja.

En viss omstrukturering av arméns krigsorganisation ter sig nödvändig. Syftet därmed måste primärt vara att öka krigsförbandens sammanlagda förmåga. Om förändringarnas närmare innebörd för krigsorganisationen och konsekvenser för grundorganisationen finns än så länge endast förslag, inga politiska beslut. 1 det läget finns det goda skäl för riksdagen att bibe­hålla handlingsfrihet för utveckling av arméstridskrafterna. Detta erford­rar en grundorganisation så avpassad till krigsorganisationen att den med principen en brigad —ett regemente kan utbilda en större brigadorganisa­tion än den som kunnat rymmas i FU88. Riksdagen bör dock inte nu uttala sig särskilt om betydelsen av vissa fredsförband. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan i momenten 9 och 11 bort ha följande ly­delse;

9. beträffande övergripande synpunkter på inriktningen av nästa för-

.svarsljestut

att riksdagen med bifall till motion 1988/89: FÖ203 yrkande 1 och

med avslag på motion 1988/89; FÖ204 yrkande 4 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet har anfört,

11. beträffande utvecklingen av försvarsmaktens grundorganisation

att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Fö7 yrkande 3 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

8. Ekonomiska förutsättningar för försvarsmaktens grundor­ganisation (mom. 10)

Arne Andersson i Ljung, Björn Körlof och Lars Hjertén (alla m) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 27 börjar med "Motion FÖ424" och på s. 28 slutar med "enligt motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

Motion FÖ424, yrkande 2 (m), tar upp de ekonomiska förutsättningarna för försvarsmaktens grundorganisation. Enligt motionärerna bör riksda­gen uttala att konsekvenserna för arméorganisationen enligt den s. k. För­svarsmaktsutredning 1988 inte skall vara vägledande i det fortsatta arbe­tet. Utredningen gjordes enbart med de ekonomiska förutsättningar som var givna av regeringen. Överbefälhavaren har därefter, som ett led i per-speklivplaneringen inför ett nytt långsiktigt försvarsbeslut, lämnat en re­dovisning kallad Försvarsmaktsidé 2000. Först här ges ett underiag med varierade ekonomiska ramar. Uiskottel konstaterar att båda dessa utred­ningar, jämte bl.a. ytteriigare resultat av perspektivplaneringen, kommer att tillhöra underiaget för ett tilltänkt riksdagsbeslut hösten 1989 om ar­méns utveckling. Underiaget bör enligt utskottets mening vara så allsidigt och genomarbetat som möjligt.

Den försvarskraft, beredskap och uthållighet som vår säkerhetspolitik
kräver måste vara rättesnöret för arméns krigsorganisation och grundorga­
nisation, liksom för totalförsvaret i övrigt. Några ekonomiska begräns-
       77


 


ningar för arméns organisation enligt förutsättningarna för överbefälhava-     1988/89: FöU 14 rens försvarsmaktsutredning gäller inte för försvarskommittén. Varje risk för missförstånd på denna punkt bör undanröjas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan i moment 10 bort ha följande lydelse:

10.  beträffande ekonomiska förulsättningar för försvarsmaktens grundorganisation

att riksdagen med bifall till motion 1988/89: FÖ424 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

9. Planeringsramar för det militära försvaret, m. m. (mom. 23 och 24)

Arne Andersson i Ljung, Björn Köriof och Lars Hjertén (alla m) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 31 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "militära försvaret" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening behöver planeringsramarna för det militära för­svaret tillföras medel utöver vad regeringen föreslår. Härigenom kan en större del av riksdagens avsikter med 1987 års försvarsbeslut tillgodoses. Vidare blir det lättare att planera den övergång till större ekonomiska ra­mar som utskottet räknar med att nästa försvarsbeslut måste innebära. Det är angeläget att minska den ryckighet i planeringen som nu har fått råda under lång tid.

Med dessa utgångspunkter tillstyrker utskottet att ramarna för budget­åren 1989/90 och 1990/91 bestäms i enlighet med vad som föreslås i par­timotion Föl I, yrkandena 3 och 4 (m). Utskottet återkommer till nämnda yrkanden vid behandlingen av huvudprogrammens inriktning i det föl­jande.

dels att utskottets hemställan i momenten 23 och 24 bort ha följande ly­delse:

23.     beträffande planeringsramen, tillika ulgiflsramen, för det mili­
tära försvaret budgetåret 1989/90

att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna 1988/ 89:Fö7 yrkande 4 i denna del, 1988/89; Fö8 yrkandena 3-4 i denna del och 1988/89; Fö 13 yrkande 8 i denna del, med avslag på motio­nerna 1988/89;FÖ306 i denna del, 1988/89:Föl5 yrkandena 1-5, 7 och 9— 10 i denna del och 1988/89:Föl6 yrkandena 1 —4 i denna del samt med bifall till motion 1988/89: Föl I yrkande 3 fastställer ramen till 28 566 000 000 kr. i prisläget februari 1988,

24.     beträffande planeringsramen för del mililära försvaret budget­
året 1990/91

att riksdagen med anledning av propositionen och motion 1988/
89: Föl 3 yrkande 8 i denna del, med avslag på motion 1988/89; Fö306
i denna del samt med bifall till motion 1988/89: Föl I yrkande 4 fast­
ställer ramen till 28 758 500 000 kr; i prisläget februari 1988.
                    78


 


10.    Planeringsramar för det militära försvaret, m.m. (mom. 23     1988/89: FöU 14
och 24)

Kerstin Ekman och Hans Lindblad (båda fp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 31 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "militära försvaret" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med de bedömningar av resursbehoven som fram­går av folkpartiets motion Föl3. Folkpartiet föreslår att riksdagen för de två närmaste budgetåren anvisar 400 resp. 800 milj. kr. utöver regeringens förslag för det militära försvaret. Avsikten med förslaget är att kunna för­verkliga de väsentligaste förstärkningarna av försvarsmaktens operativa förmåga enligt 1987 års försvarsbeslut. Förstärkningarna avser främst he­likoptrar för sjuktransport, luftvärn med medellång räckvidd, ubåtar och tunga kustrobotar. Enligt utskottets mening bör beslutas tillskott till de ekonomiska ramarna enligt förslagen i partimotion Föl3, yrkande 8 (fp). Utskottet behandlar detta yrkande också i samband med huvudprogram­mens inriktning.

dels att utskottets hemställan i momenten 23 och 24 bort ha följande ly­delse;

23.     beträffande planeringsramen, tillika ulgiflsramen, för del mili­
tära försvaret budgetåret 1989/90

att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna 1988/ 89;FÖ7 yrkande 4 i denna del, 1988/89:Fö8 yrkandena 3-4 i denna del, 1988/89;Föll yrkande 3, med avslag på motionerna 1988/ 89:Fö306 i denna del, 1988/89:Föl5 yrkandena 1-5, 7 och 9-10 i denna del och 1988/89; Föl6 yrkandena 1-4 i denna del samt med bifall till motion 1988/89; Fö 13 yrkande 8 i denna del fastställer ra­men till 28 471 000 000 kr. i prisläget februari 1988.

24.     beträffande planeringsramen för del tnititära försvaret budget­
året 1990/91

att riksdagen med anledning av propositionen och motion 1988/ 89; Föl 1 yrkande 4 med avslag på motion 1988/89; Fö306 i denna del samt med bifall till motion 1988/89; Fö 13 yrkande 8 i denna del fast­ställer ramen till 29 058 500 000 kr. i prisläget februari 1988.

11.    Planeringsramar för det militära försvaret, m. m. (mom. 23
och 24)

Gunhild Bolander och Ingvar Karisson i Bengtsfors (båda c) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 31 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "militära försvaret" bort ha följande lydelse;

Utskottet anser det vara nödvändigt att tillföra planeringsramarna me­
del utöver vad regeringen föreslår. Tillskotten bör i första hand utnyttjas
för anskaffning av ytterligare en kustkorvett. För nästa budgetår föreslär
utskottet ett tillskott om 100 milj. kr. och för budgetåret 1990/91 ett till­
skott om 600 milj. kr.
                                                                        79


 


dels att utskottets hemställan i momenten 23 och 24 bort ha följande ly-     1988/89: FöU 14 delse;

23.     beträffande planeringsramen, tillika ulgiflsramen, for det mili­
täraförsvaret budgetåret 1989/90

att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna 1988/ 89:Fö8 yrkandena 3-4 i denna del, 1988/89:11 yrkande 3, 1988/ 89: Fö 13 yrkande 8 i denna del, med avslag på motionerna 1988/ 89: FÖ306 i denna del, 1988/89; Fö 15 yrkandena 1 - 5, 7 och 9 - 10 i denna del och 1988/89;Föl6 yrkandena 1—4 i denna del samt med bifall till motion 1988/89; Fö7 yrkande 4 i denna del fastställer ramen till 28 171 000 000 kr. i prisläget februari 1988,

24.     beträffande planeringsramen för del militära försvaret budget­
året 1990/91

att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna 1988/ 89; FÖ 11 yrkande 4 och 1988/89; Fö 13 yrkande 8 i denna del samt med avslag på motion 1988/89; FÖ306 i denna del fastställer ramen till 28 858 500 000 kr. i prisläget februari 1988.

12. Planeringsramar för det militära försvaret, m. m. (mom. 23 och 24)

Jan Jennehag (vpk) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 30 börjar med "I parti­motion" och slutar med "olika anslagen" bort ha följande lydelse:

I partimotion FÖ306 (vpk) yrkas att resurser skall föras över från det militära till det civila försvaret. Detta förslag, från den allmänna motions­tiden, preciseras i form av förslag om minskningar på anslag till det mili­tära försvaret genom skilda yrkanden i partiets motion Föl5. Sammanlagt föreslås minskningar motsvarande en reducering av utgiftsramen för bud­getåret 1989/90 med ca 750 milj. kr. Förslaget är grundat på vänsterpartiet kommunisternas allmänna syn beträffande det militära försvarets utform­ning och resursbehov. Uiskottel vill ansluta sig till denna. Båda motio­nerna bör bifallas av riksdagen såvitt nu är i fråga. Här ifrågavarande yr­kanden i motion Fö 15 behandlas även i avsnittet om huvudprogrammens inriktning och under de olika anslagen.

Planeringsramen för budgetåret 1990/91 bör vara densamma som för budgetåret 1989/90.

dels att utskottets hemställan i momenten 23 och 24 bort ha följande ly­delse;

23. beträffande planeringsramen, tillika utgiftsramen, för det mili­tära försvaret budgetåret 1989/90

att riksdagen med anledning av propositionen och motion 1988/
89: Fö 16 yrkandena I -4 i denna del, med avslag pä motionerna 1988/
89;Fö7 yrkande 4 i denna del, 1988/89:Fö8 yrkandena 3-4 i denna
del, 1988/89:Föll yrkande 3, och 1988/89:Föl3 yrkande 8 i denna
del samt med bifall till motionerna 1988/89; FÖ306 i denna del och
            80


 


1988/89;Föl5, yrkandena 1-5, 7 och 9-10 i denna del fastställer     1988/89: FÖU14 ramen till 27 319 980 000 kr. i prisläget februari 1988,

24. beträffande planeringsramen för del militära försvaret budget­året 1990/91

att riksdagen med anledning av propositionen och motion 1988/ 89;Fö306 i denna del samt med avslag på motionerna 1988/89; Föll yrkande 4 och 1988/89: Föl 3 yrkande 8 i denna del fastställer ramen till 27 319 980 000 kr. i prisläget februari 1988.

13. Planeringsramar för det militära försvaret, m. m. (mom. 23 och 24)

Paul Ciszuk (mp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 30 börjar med "Motion Fö 16 (mp)" och slutar med "gäller anslagsfrågor" bort ha följande lydelse:

Motion Fö 16 (mp) innehåller bl.a. yrkanden om mindre anslag än rege­ringen har föreslagit för nästa budgetår. Sammanlagt motsvarar yrkandena en minskad utgiftsram för budgetåret om 1 755 milj. kr. Enligt motionä­rerna bör beslut för nästa budgetår inte få "binda upp oss för en krigsmakt som blir svår att anpassa till en positiv utveckling på nedrustningsområ­det". För ett omedelbart stopp för JAS-projektet tillgodoräknar de en be­sparing av 1 500 milj. kr. Utskottet anser att riksdagen bör följa motion Fö 16 (mp) såvitt nu är i fråga. Den behandlas också i avsnittet om huvud­programmens inriktning och när det gäller anslagsfrågor.

Planeringsramen för budgetåret 1990/91 bör vara densamma som för budgetåret 1989/90.

dels att utskottets hemställan i momenten 23 och 24 bort ha följande ly­delse;

23.     beträffande planeringsramen, tillika utgiftsramen, for det mili­
tära försvaret budgetåret 1989/90

att riksdagen med anledning av propositionen samt motionerna 1988/ 89; FÖ306 i denna del och 1988/89: Föl 5 yrkandena 1 -5, 7 och 9- 10 i denna del, med avslag på motionerna 1988/89: Fö7 yrkande 4 i denna del, 1988/89; Fö8 yrkandena 3-4 i denna del, 1988/89: Fö 11 yrkande 3 och 1988/89: Fö 13 yrkande 8 i denna del samt med bifall till motion 1988/89: Föl6 yrkandena 1 —4 i denna del fastställer ramen till 26 316 000 000 kr. i prisläget februari 1988,

24.     beträffande planeringsramen för det mililära försvaret budget­
året 1990/91

att riksdagen med anledning av propositionen och motion 1988/ 89;Fö306 i denna del samt med avslag på motionerna 1988/89: Föl I yrkande 4 och 1988/89: Fö 13 yrkande 8 i denna del fastställer ramen till 26 316 000 000 kr. i prisläget februari 1988.

6   Riksdagen 1988/89. lOsaml. Nr 14


14.    Inriktningen av huvudprogrammen 1—4 m.m. (mom. 30    1988/89:FöU 14
och 31)

Under förutsättning av bifall till reservation 9

Arne Andersson i Ljung, Björn Körlof och Lars Hjertén (alla m) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 36 börjar med "De mo­tioner" och på s. 37 slutar med "och kustbevakningen" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit att riksdagen fastställer planerings­ramen, tillika utgiftsramen, fördet militära försvaret för budgetåret 1989/ 90 och planeringsramen för budgetåret 1990/91 i enlighet med vad som föreslås i motion Föl 1 (yrk. 8). Huvudprogrammen 1 —4 bör enligt utskot­tet inriktas utifrån denna högre ambitionsnivå. Utskottet bör därför bifalla också motion Fö8, yrkande 2 (m), såvitt nu är i fråga.

Utskottets ställningstagande innebär att motionerna Fö 13 (fp), Fö7 (c), Fö 15 (vpk) och Fö 16 (mp) bör avslås till den del de innefattar en annan inriktning av huvudprogrammen 1 —4 än den som utskottet föreslår.

Utskottets uppfattning om huvudprogrammens inriktning innebär att inte heller vad föredragande statsrådet har anfört om krigsorganisationens utveckling kan lämnas utan erinran. Den bör enligt utskottets mening an­passas till den inriktning av huvudprogrammen som utskottet har förordat i det föregående.

dels att utskottets hemställan i momenten 30 och 31 bort ha följande ly­delse:

30.       beträffande inriktningen av huvudprogrammen 1 — 4

att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till mo­tionerna 1988/89; Föl I yrkandena 3-4 i denna del, och 1988/89: Fö8 yrkande 2 i denna del samt med avslag på motionerna 1988/89; Fö 13 yrkandena 4 — 6 och yrkande 8 i denna del, 1988/89: Fö7 yrkande 4 i denna del, 1988/89;Föl5 yrkandena 1-5, 7 och 9-10 i denna del, och 1988/89; FÖ16 yrkandena 1—4 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

31.       beträffande krig.sorganisationens utveckling

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

15.    Inriktningen av huvudprogrammen 1 — 4 m. m. (mom. 30
och 31)

Under förutsällning av bifall till reservation 10

Kerstin Ekman och Hans Lindblad (båda fp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 36 börjar med "De mo­tioner" och på s. 37 slutar med "och kustbevakningen" bort ha följande lydelse;

Utskottet har i det föregående biträtt förslagen i motion Fö 13 att utöver regeringens förslag tillföra ekonomiska resurser för att förverkliga den ope­rativa förmågan hos försvarsmakten enligt 1987 års försvarsbeslut. Hu-


 


vudprogrammen 1 —4 bör ges en till detta ställningstagande anpassad in- 1988/89: FÖU 14 riktning. Detta innebär att transporthelikoptrar och luftvärn med medel­lång räckvidd anskaffas till ett antal enligt försvarsbeslutetår 1987. Antalet ubåtar inriktas mot 14, en utökning med två i förhållande till dagsläget. Vidare att antalet tunga kustrobotbatterier utökas från ett till fyra. Utskot­tet bör sålunda bifalla motion Fö 13 även såvitt den innefattar en annan inriktning av huvudprogrammen än försvarsministern har redovisat.

Utskottets ställningstagande innebär att motionerna Fö8 och Fl 1 (båda m), Fö7 (c), Föl 5 (vpk) och Föl 6 (mp) bör avslås till den del de innefattar en annan inriktning av huvudprogrammen I —4 än den utskottet har före­slagit.

Utskottets uppfattning om huvudprogrammens inriktning innebär att inte heller vad föredragande statsrådet har anfört om krigsorganisationens utveckling kan lämnas utan erinran. Den bör enligt utskottets mening an­passas till den inriktning av huvudprogrammen som utskottet har förordat i det föregående.

dels att utskottets hemställan i momenten 30 och 31 bort ha följande ly­delse;

30.       beträffande inriktningen av huvudprogramtnen 1 — 4

att riksdagen med anledning av propositionen, med bifall till motion 1988/89; Fö 13 yrkandena 4 — 6 och yrkande 8 i denna del samt med avslag på motionerna 1988/89: FöII yrkandena 3 —4 i denna del, 1988/89; FÖ8 yrkande 2 i denna del, 1988/89; Fö7 yrkande 4 i denna del, 1988/89; Fö 15 yrkandena 1-5, 7 och 9-10 i denna del och 1988/ 89; Fö 16 yrkandena I —4 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

31.       beträffande krigsorganisationens utveckling

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

16. Inriktningen av huvudprogrammen 1 — 4 m. m. (mom. 30 och 31)

Uttderförutsättning av bifall till reservation 11

Gunhild Bolander och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (båda c) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 36 börjar "De motioner" och på s. 37 slutar med "och kustbevakningen" bort ha följande lydelse;

Utskottet har i det föregående anslutit sig till centerpartiets förslag att öka utgiftsramen med 100 milj. kr. för budgetåret 1989/90 för att möjlig­göra anskaffning av ytteriigare en kustkorvett. Inriktningen av berört hu­vudprogram bör med bifall till motion Fö7 yrkande 4 i denna del anpassas härtill. Utskottets ställningstagande innebär att motionerna Fö8 och Föl I (båda m), Fö 13 (fp), Fö 15 (vpk) och Fö 16 (mp) bör avslås till den del de innefattar en annan inriktning av huvudprogrammen I —4 än den utskot­tet föreslår.

Utskottets uppfattning om huvudprogrammens inriktning innebär att          83


 


inte heller vad föredragande statsrådet har anfört om krigsorganisationens     1988/89: FöU 14 utveckling kan lämnas utan erinran. Den bör enligt utskottets mening an­passas till den inriktning av huvudprogrammen som utskottet har förordat i det föregående.

dels att utskottets hemställan i momenten 30 och 31 bort ha följande ly­delse;

30.       beträffande inriktningen av huvudprogrammen 1 — 4

att riksdagen med anledning av propositionen, med bifall till motion 1988/89: Fö7 yrkande 4 i denna del samt med avslag på motionerna 1988/89;Föl 1 yrkandena 3-4 i denna del, 1988/89:Fö8 yrkande 2 i denna del, 1988/89;Föl3 yrkandena 4 — 6 och yrkande 8 i denna del, 1988/89:Fö 15 yrkandena 1-5, 7 och 9-10 i denna del och 1988/ 89:Föl6 yrkandena 1 —4 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

31.       beträffande krigsorganisationens utveckling

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

17. Inriktningen av huvudprogrammen 1 — 4 m. m. (mom. 30 och 31)

Under förutsättning av bifall till reservation 12

Jan Jennehag (vpk) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 36 börjar med "De mo­tioner" och på s. 37 slutar med "och kustbevakningen" bort ha följande lydelse;

Utskottet har i det föregående anslutit sig till vänsterpartiet kommunis­ternas allmänna syn på försvarets utformning sådan den kommit till ut­tryck i motion Fö 15 och föreslagit riksdagen att fastställa planeringsra­men, tillika utgiftsramen, för budgetåret 1989/90 och planeringsramen för budgetåret 1990/91 i enlighet därmed. Riksdagen bör mot denna bakgrund bifalla motion Fö 15 också till den del den innebär en annan inriktning av huvudprogrammen än den försvarsministern förordar.

Utskottets ställningstagande innebär att motionerna Fö8 och Föll (båda m). Fö 13 (fp), Fö7 (c) och Fö 16 (mp)bör avslås till den del de inne­fattar en annan inriktning av huvudprogrammen än den som utskottet här föreslås.

Utskottets uppfattning om huvudprogrammens inriktning innebär att inte heller vad föredragande statsrådet har anfört om krigsorganisationens utveckling kan lämnas utan erinran. Den bör enligt utskottets mening an­passas till den inriktning av huvudprogrammen som utskottet har förordat i det föregående.

dels att utskottets hemställan i momenten 30 och 31 bort ha följande ly­delse;

30. beträffande inriktningen av huvudprogrammen 1 — 4
att riksdagen med anledning av propositionen, med bifall till motion
            84


 


1988/89:15 yrkandena I - 5, 7 och 9- 10 i denna del samt med avslag 1988/89: FöU 14 på motionerna 1988/89:Föll yrkandena 3-4 i denna del, 1988/ 89; Fö8 yrkande 2 i denna del, 1988/89; Fö 13 yrkandena 4-6 och yr­kande 8 i denna del, 1988/89: Fö7 yrkande 4 i denna del och 1988/ 89: Fö 16 yrkandena 1 —4 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

31. beträffande krigsorganisationens utveckling att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

18. Inriktningen av huvudprogrammen 1 —4 m.m. (mom. 30 och 31)

Under förutsättning av bifall till reservation 13

Paul Ciszuk (mp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 36 börjar med "De mo­tioner" och på s. 37 slutar med "och kustbevakningen" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående anslutit sig till miljöpartiets syn på det militära försvarets utveckling såsom denna kommit till uttryck i motion Fö 16 och förordat att riksdagen skall fastställa planeringsramen, tillika ut­giftsramen, för budgetåret 1989/90 och planeringsramen för budgetåret 1990/91 i enlighet därmed. Riksdagen bör bifalla motion FÖ16 också till den del den innefattar en annan inriktning av huvudprogrammen än den försvarsministern har förordat.

Utskottets ställningstagande innebär att motionerna Fö8 och Föll (båda m). Föl 3 (fp), Fö7 (c) och Föl 5 (vpk) bör avslås till den del de inne­fattar en annan inriktning av huvudprogrammen än den utskottet stödjer.

Utskottets uppfattning om huvudprogrammens inriktning innebär att inte heller vad föredragande statsrådet har anfört om krigsorganisationens utveckling kan lämnas utan erinran. Den bör enligt utskottets mening an­passas till den inriktning av huvudprogrammen som utskottet har förordat i det föregående.

dels att utskottets hemställan i momenten 30 och 31 bort ha följande ly­delse:

30.       beträffande inriktningen av huvudprogrammen 1 — 4

att riksdagen med anledning av propositionen, med bifall till motion 1988/89: Föl6 yrkandena 1 —4 i denna del samt med avslag på motio­nerna 1988/89:Fö 11 yrkandena 3-4 i denna del, 1988/89:Fö8 yr­kande 2 i denna del, 1988/89: Föl3 yrkandena 4-6 och yrkande 8 i denna del, 1988/89: Fö7 yrkande 4 i denna del och 1988/89: Fö 15 yr­kandena 1 —5, 7 och 9— 10 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

31.       beträffande krigsorganisationens utveckling

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

har anfört.                                                                                     85


 


19.                                                                Skiss till försvarsmaktens utveckling (mom. 33)                                                      1988/89:FöU14

Paul Ciszuk (mp) anser

dels all den del av utskottets anförande som på s. 37 börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "bifallas av riksdagen" bort ha följande ly­delse;

Försvarsmaktens framtida inriktning övervägs av 1988 års försvarskom­mitté. Därvid är det önskvärt att en struktur av det militära försvaret i enlighet med vad som föreslås i yrkande 5 i motion Fö 16 (mp) blir in­gående belyst. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan i moment 33 bort ha följande lydelse; 33. beträffande .ski.ss till försvarsmaktens utveckling att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Fö 16 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

20.    Resurser för repetitionsutbildning på sikt (mom. 35)

Gunhild Bolander och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (båda c) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 37 börjar med "Yrkande 2" och slutar med "avslås av riksdagen" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att repetitionsutbildningen är av så väsentlig betydelse för upprätthållande av vår försvarsförmåga att riksdagen bör, såsom före­slås i yrkande 2 i motion Fö7 (c), uttala att resursförstärkning för detta ändamål måste göras även efter budgetåret 1989/90.

deb att riksdagens hemställan i moment 35 bort ha följande lydelse; 35. beträffande resurs för repelilion.suthildning på sikt att riksdagen med bifall till motion 1988/89; Fö7 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

21.    Avveckling av JAS-projektet (mom. 38)

Jan Jennehag (vpk) och Paul Ciszuk (mp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 39 börjar med "Utskottet har" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att JAS-projektet bör avvecklas i enlighet med vad som anförs i motionerna FÖ210, yrkande 12 (mp), FÖ440 (vpk), FÖI5, yrkande 6 (vpk) och som förutsatts i motion Fö 16, yrkande 4 i denna del. Detta bör utskottet som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan i moment 38 bort ha följande lydelse:
38. beträffande avveckling av JAS-projektet
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89: Fö210 yrkande 12,
1988/89: FÖ440, 1988/89; Föl 5 yrkande 6 och 1988/89: Fö 16 yrkande
4 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,
                                                                                 86


 


22.                                                                JAS-projektets utveckling (mom. 39)    1988/89: FöU 14
Under förutsättning av bifall till reservation 9

Arne Andersson i Ljung, Björn Körlof och Lars Hjertén (alla m) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 40 börjar "Utskottet har" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit att planeringsramarna för det militära försvaret bör fastställas i enlighet med vad som föreslås i motion Föll (m). Detta innefattar ett godtagande av en utveckling av JAS-projektet i enlighet med nämnda motion. Yrkandena 3 och 4 i motionen bör därför bifallas såvitt nu är i fråga. Även motion FÖ204 yrkande 5 (m), som också gäller den fortsatta utvecklingen av JAS-projektet, bör bifallas av riksdagen.

dels att utskottets hemställan i moment 39 bort ha följande lydelse;

39.       beträffande JAS-projektels utveckling

att riksdagen med anledning av propositionen, med avslag på motion 1988/89:Föl3 yrkande 10 samt med bifall till motionerna 1988/ 89; FÖ204 yrkande 5 och 1988/89; Föl 1 yrkande 3-4 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om JAS-projektet.

23.    Bevakningslinjer mot ubåtar (mom. 40)

Under förutsättning av bifall till reservatlon 13

Paul Ciszuk (mp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 42 börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "i Stockholmsområdet" bort ha följande ly­delse;

Utskottet anser att 70 milj kr. bör inom den i motion FÖ16 förordade utgiftsramen för det militära försvaret avsättas för utbyggnad av bevak­ningslinjer mot ubåtar i Stockholms skärgård utöver vad regeringen beräk­nar för ändamålet. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan i moment 40 bort ha följande lydelse;

40.       beträffande bevakningslinjer mot ubåtar

att riksdagen med anledning av motion 1988/89;Fö2IO yrkande 13 och med bifall till motion 1988/89:Föl6 yrkande 3 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

87


 


24.                                                                Ubåtsskyddsåtgärder i övrigt (mom. 41)    1988/89: FöU 14

Under förutsättning av bifall till reservation 9

Arne Andersson i Ljung, Björn Körlof och Lars Hjertén (alla m) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 41 börjar med "Utskottet föreslår" och på s. 42 slutar med "av ramfrågorna" bort ha följande ly­delse:

Utskottet har i det föregående föreslagit att de i propositionen behand­lade planeringsramarna skall fastställas enligt förslagen i motion Föl 1 (m). Utskottet anser att utbyggnaden av ubåtsskyddet bör ske i linje därmed. Detta innebär bl.a. att förutsättningar skapas att upprätta en andra ubåts­skyddsstyrka. Därmed tillgodoses också yrkandena med detta syfte i mo­tionerna FÖ204 yrkande 3, FÖ423, Fö8 yrkande 2 i denna del och Föl 1 yrkandena 3 — 4 i denna del.

dels att utskottets hemställan i moment 41 bort ha följande lydelse: 41. beträffande ubåtsskydd.sålgärder i övrigt att riksdagen med anledning av propositionen och med avslag på mo­tionerna 1988/89: FÖ204 yrkande 3, 1988/89: FÖ423, 1988/89: Fö8 yr­kande 2 i denna del samt med bifall till motion 1988/89: Fö 11 yrkan­dena 3 —4 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

25.    Samlevnadsundervisning i den militära befälsutbildningen,
(mom. 44)

Kerstin Ekman och Hans Lindblad (båda fp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 43 börjar med "Utskottet konstaterar" och som slutar med "avslås av riksdagen" hade bort ha föl­jande lydelse;

Utskottet finner det angeläget att man i linje med vad som anförs i mo­tion FÖ420 (fp) i den militära befälsutbildningen lägger större vikt vid samlevnadsundervisning än endast som ett led i ledarskapsutbildningen.

dels att utskottets hemställan i moment 44 bort ha följande lydelse;

44. beträffande samlevnadsundervisning i den militära befålsutbild-ningen

att riksdagen med bifall till motion 1988/89; FÖ420 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

26.    Lag om ändring av värnpliktslagen (mom. 47)

Kerstin Ekman och Hans Lindblad (båda fp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 46 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "ändring i värnpliktslagen" bort ha följande lydelse;

Enligt utskottets mening finns det därför tidsmässigt utrymme för att
avvakta överbefälhavarens förslag om kustartilleriet. Därigenom kan för­
slag om förändringar i marinens utbildningssystem behandlas av statsmak-
  88
terna i ett sammanhang och vid samma tillfälle. Riksdagen bör därför följa


 


förslagen i motion Föl3 i dessa delar och som en konsekvens därav inte      1988/89: FöU 14 godta det framlagda förslaget till lag om ändring i värnpliktslagen.

dels att utskottets hemställan i moment 47 bort ha följande lydelse;

47.       beträffande lag om ändring av värnpliktslagen (1941:967)

att riksdagen med bifall till motionen 1988/89: Föl3 yrkande 9 avslår propositionens förslag till lag om ändring av värnpliktslagen (1941:967),

27. Lag om försök med förkortad grundutbildning av värnplik­tiga (mom. 48)

Arne Andersson i Ljung, Björn Körlof och Lars Hjertn (alla m) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 47 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "förkortad grundutbildning" bort ha följande ly­delse:

Utskottet anser att det inte är rimligt att genomföra försök med förkor­tad grundutbildning med så många värnpliktiga som försvarsministern fö­reslår. Det torde knappast erfordras en sjättedel av arméns värnpliktiga för att utröna det något oklara syftet som propositionen föreslår. Däremot sy­nes I 000 värnpliktiga, i enlighet med motion Föl 1, vara en rimlig omfatt­ning på försöken. Försöken bör komma igång snarast möjligt och begrän­sas till år 1989/90. Vidare bör försöken drivas så att underlag för ett ställ­ningstagande till om utbildningsmålen kan nås, kan överlämnas till försvarskommittén före dess slutliga ställningstagande. Utskottet anser därför att motion Föl 1 yrkande 2 (m) bör bifallas. Också motion Fö7 yr­kande I (c) förordar en till ett år begränsad försöksverksamhet. Utskottets ställningstagande innebär behov av ändring i propositionens lagförslag.

dels att utskottets hemställan i moment 48 bort ha följande lydelse:

48.    beträffande lag om försök med förkortad grundutbildning av värn­
pliktiga

att riksdagen med avslag på propositionen och med anledning av mo­tion 1988/89;FÖ7 yrkande 1 och med bifall till motion 1988/89:Föll yrkande 2 antar följande som reservanternas förslag betecknade för­slag till lag om förkortad grundutbildning av värnpliktiga.

Härigenom föreskrivs följande.

Regeringens förslag               Reservanternas förslag

Utan hinder av 27 § 1 mom. värn- Utan hinder av 27 § I mom. värn­
pliktslagen (1941:967) får försöks-
pliktslagen (1941:967) får försöks­
vis grundutbildningen för vissa
vis grundutbildningen för vissa
värnpliktiga som är inkallade eller
värnpliktiga som är inkallade eller
skall kallas in till grundutbildning
skall kallas in till grundutbildning
med fastställd utryckning senast
med fastställd utryckning senast
den 31 augusti 1991 omfatta minst
den 31 augusti 1991 omfatta minst
150 och högst 227 dagar för meniga
150 och högst 227 dagar för meniga
kategori G, F och E vid armén och
kategori G, F och E vid armén och
kategori G och F vid marinen.
kategori G och F vid marinen.                                        89


 


Regeringens förslag Reservanternas förslag                          1988/89: FöU 14

Försöken får omfatta högst .'i 500          Försöken får omfatta högst 1 000

värnpliktiga vid armén och högst                värnpliktiga vid armén och mari-

500 värnpliktiga vid marinen  för                        nen för varje utbildningsår,
varje utbildningsår.

Denna lag träder i kraft den 1 juli    Denna lag träder i kraft den 1 juli

1989 och upphör att gälla vid ut-     1989 och upphör att gälla vid ut­
gången av augusti 1991.
        gången av augusti 1990.

28.    Lag om försök med förkortad grundutbildning av värnplik­
tiga (mom. 48)

Gunhild Bolander och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (båda c) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 47 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "förkortad grundutbildning" bort ha följande ly­delse:

Utskottet anser att försöken bör komma igång så snart som möjligt men begränsas till ett år. Utskottet anser därför att motion Fö7 yrkande 1 (c) bör bifallas. Motion Fö 11 (m) innehåller också förslag om avkortning med ett år av den föreslagna tiden för lagens tillämpning. Utskottets ställnings­tagande innebär behov av ändring i det i propositionen framlagda lagför­slaget.

dels att utskottets hemställan i moment 48 bort ha följande lydelse;

48. beträffande lagomJÖrsök med förkortad grundutbildning av värn­pliktiga

att riksdagen med anledning av propositionen och motion 1988/ 89; Föl 1 yrkande 2 och med bifall till motionen 1988/89; Fö7 yrkande 1 antar regeringens förslag till lag om försök med förkortad grundut­bildning av värnpliktiga med den ändringen att lagen skall upphöra att gälla vid utgången av augusti 1990,

29.    Försöksverksamhetens bedrivande (moment 49)

Kerstin Ekman och Hans Lindblad (båda fp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 46 börjar med " Utskottet, som" och på s. 47 slutar med "yrkande 4 (båda fp)" bort ha följande ly­delse;

Utskottet delar motionärernas uppfattning att försöken bör genomföras enligt överbefälhavarens förslag. Detta innebär att försöken bedrivs under 5 månaders grundutbildning men att de syftar till att utröna förbandens förmåga efter 2,5 månaders utbildning. Den resterande tiden kan använ­das till kompletterande utbildning eller beredskapstjänst. Detta bör riksda­gen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan i moment 49 bort ha följande lydelse:          90


 


49. beträffande försöksverksamhetens bedrivande                1988/89: FÖU 14

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89: Fö 13 yrkande 7 och 1988/89; FÖ207 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

30.    Värnpliktssocial utredning (mom. 55)

Gunhild Bolander och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (båda c) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 49 börjar med "Utskottet har" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse;

Utskottet delar uppfattningen i motion FÖ203 att det nu är dags att till­sätta en värnpliktssocial utredning. Utredningen bör omfatta alla frågor som är centrala för de värnpliktiga. Utredningsbehov finns vad gäller de ekonomiska villkoren, försäkringsskyddet, hälso- och sjukvården, kultur-och fritidsutbudet, arbetsmiljön, trafiksäkerhetsfrågor, arbetsförmedling och medinflytandefrågor. Detta bör riksdagen som sin mening ge rege­ringen till känna.

dels att utskottets hemställan i moment 55 bort ha följande lydelse: 55. beträffande värnpliktssocial utredning att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89; Fö203 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

31.    De värnpliktigas ekonomiska skydd (mom. 58)

Kerstin Ekman och Hans Lindblad (båda fp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 50 börjar med "Utskottet har" och slutar med "bör avslås" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion FÖ425 att de värn­pliktiga inte har ett fullgott försäkringsskydd. Regeringen bör därför i en­lighet med vad som anförs i motion FÖ425 vidta åtgärder för att förbättra bl.a. begravningshjälp och försäkringsskydd under fritid. Det arbete som påstås pågå bör ges denna inriktning.

dels att utskottets hemställan i moment 58 bort ha följande lydelse; 58. beträffande de värnpliktigas ekonomiska skydd att riksdagen med bifall till motion 1988/89; FÖ425 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

32.    Tjänstledighet eller anstånd (mom. 59)

Jan Jennehag (vpk) och Paul Ciszuk (mp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 50 börjar med "Utskottet har" och slutar med "därför avslås" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det rimligt att personer på valbar plats och ordföranden
i partipolitiska organisationer får samma rätt till tjänstledighet som t.ex.
partipolitiska ombudsmän redan i dag har. Utskottet anser vidare, med
      91


 


instämmande i vad motion FÖ431 anför, att samma rätt bör gälla anstånd      1988/89: FöU 14 vid inkallelse till repetitionsövning. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan i moment 59 bort ha följande lydelse; 59. beträffande tjänstledighet eller anstånd att riksdagen med bifall till motion 1988/89; FÖ431 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

33.    Nya uppgifter för försvarsområdesregementena (mom. 64)

Paul Ciszuk (mp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 52 börjar med "Utskottet anser att" och slutar med "därför avslås" bort ha följande lydelse;

Utskottet anser att de i motionen föreslagna åtgärderna mycket väl skulle kunna ges till försvarsområdesregementena. En samförläggning av olika totalförsvarsverksamheter till de regionala regementena borde vara en fördelaktig organisation i fred. Vid ett krigsutbrott måste dock militära och civila verksamheter noga åtskiljas. Utskottet föreslår därför att riksda­gen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motion FÖ2I0 yrkandena 4 — 6 (mp).

dels att utskottets hemställan i moment 64 bort ha följande lydelse: 64. beträffande nya uppgifter jör försvarsområdesregementena att riksdagen med bifall till motion 1988/89; FÖ2I0 yrkandena 4 — 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

34.    Flyttning av flygflottiljen F16/F20 (mom. 72)

Jan Jennehag (vpk) och Paul Ciszuk (mp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 54 börjar med "Utskottet behandlade" och slutar med "därför avslås" bort ha följande lydelse;

Flygflottiljen utgör i dag en sanitär olägenhet på grund av det buller och den nedsmutsning som förorsakas av flygverksamheten. Dessutom behövs flottiljens mark och omkringliggande markområden för nybyggnation. Ut­skottet anser att behovet av att flytta flygflottiljen F16/F20 nu har ökat till den grad att riksdagen bör göra ett uttalande enligt förslaget i motion FÖ405 (vpk).

dels att utskottets hemställan i moment 72 bort ha följande lydelse; 72. beträdande flynning av flygflottiljen F16/F20 att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till mo­tion 1988/89; FÖ405 som sin mening ger regeringen till känna vad ut­skottet har anfört.

92


 


35.                                                                 En högskola för det civila totalförsvaret (mom. 74)                                                       1988/89: FöU14

Jan Jennehag (vpk) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 55 börjar med "Utskottet har" och slutar med "därför avslås" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en etablering av en civilförsvarshögskola till Karlstad mycket väl kan motiveras av bl.a. de samordningsvinster som motionen pekat på. Detta bör vara ett grundvärde för regeringens studie av förutsätt­ningarna för en högskola för den civila delen av totalförsvaret. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan i moment 74 bort ha följande lydelse: 74. beträffande en högskola för det civila totalförsvaret att riksdagen med bifall till motion 1988/89; Fö5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

36.    Fond för landsbygdsutveckling (mom. 76)

Paul Ciszuk (mp) anser

deb att den del av utskottets anförande som på s. 55 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse;

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att upp­märksamma glesbygdens problem. Obalansen mellan stad och land är be­svärande redan i fredstid, och i händelse av krig eller avspärrning hotar samhällets totala kollaps. Stora landsbygdsområden står i stort sett folk-tomma. Det finns således rent försvarspolitiska skäl att starta en verksam­het som skisseras i motionen. Detta bör riksdagen som sin mening ge re­geringen till känna.

dels att utskottets hemställan i moment 76 bort ha följande lydelse: 76. beträdande fond för landsbygdsutveckling att riksdagen med bifall till motion 1988/89; FÖ305 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

37.    Karlskronavarvet (mom. 78)

Arne Andersson i Ljung, Björn Körlof och Lars Hjertén (alla m) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 60 börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "utan erinran" bort ha följande lydelse;

Utskottet konstaterar att det är försvarets behov av örlogsfartyg som bör dimensionera omfattningen av de här berörda varven. Således är det nöd­vändigt att upprätthålla nyproduktionskapaciteten vid Karlskronavarvet. Detta möjliggörs genom de anskaffningar av korvetter som föreslås i Fö 11. Därigenom ges försvarskommittén full handlingsfrihet vid överväganden om den framtida anskaffningen av nya ytstridsfartyg. Utskottet anser att propositionens förslag inte skapar förutsättningar att ens i närtid behålla denna kapacitet och kompetens vid varvet. Det är därför nödvändigt att vidta åtgärder med den inriktning som framgår av motionerna Fö8 och FÖ601 (båda m). Utskottet anser vidare att motsvarande handlingsfrihet bör föreligga med Kockumsvarvet, varför motionerna Fö7 i denna del och


 


FÖ602 inte bör bifallas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen      1988/89: FöU 14 till känna.

dels att utskottets hemställan i moment 78 bort ha följande lydelse: 78. beträffande Kariskronavarvet att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Fö8 yrkande 1 och mo­tion  1988/89: FÖ601 samt med avslag på motion  1988/89; Fö7 yr­kande 4 i denna del och yrkande 5 och motion 1988/89; FÖ602 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

38.    Karlskronavarvet (mom. 78)

Gunhild Bolander och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (båda c) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 60 börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "utan erinran" bort ha följande lydelse;

Utskottet konstaterar att regeringen inte avdelar resurser för att upprätt­hålla den marina kapaciteten vid de svenska varven. Inte bara säkerhets­politiska skäl utan även regionalpolitiska hänsynstaganden talar för att minst den nuvarande kapaciteten måste behållas vid Karlskronavarvet. En åtgärd är att redan nu beställa ytteriigare en kustkorvett i enlighet med motionärernas förslag i motion Fö7. 1 likhet med vad som anförs i motion FÖ602 bör även ubåtsproduktionen övervägas att på sikt överföras till Karls­kronavarvet. Utskottets ställningstagande innebär att motion Fö8 i dessa delar och motion FÖ601 bör avslås.

dels att utskottets hemställan i moment 78 bort ha följande lydelse; 78. beträffande Karlskronavarvet att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Fö7 yrkande 4 i denna del och yrkande 5 och motion 1988/89; FÖ602 samt med avslag på motion 1988/89; Fö8 yrkande 1 och motion 1988/89; FÖ601 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

39.    Karlskronavarvet (mom. 78)

Paul Ciszuk (mp) anser

dels att den del av utskottets anförande som pä s. 60 börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "utan erinran" bort ha följande lydelse;

Utskottet delar den i motion 1988/89; FÖ602 (c) framförda uppfatt­ningen att hela produktionen av öriogsfartyg på sikt bör förläggas till Karis-krona. Likaså instämmer utskottet i uttalandet i motion 1988/89; Fö8 (m) att det är "helt oförsvarbart att en nedläggning av Kariskronavarvet helt dikteras av styrelsen för Celsius på företagsekonomiska grunder". Utskot­tet hälsar sammanslagningen av Karlskronavarvet och Kockums Marine med tillfredsställelse men ifrågasätter beslutet att företagsledningen samt utvecklings- och marknadsföringsresurserna skall koncentreras till Malmö.

Enligt utskottets mening är det i första hand den svenska marinens be­
hov av fartygsbyggen och fartygsreparationer som skall vara avgörande i
   94


 


denna fråga. Även regionalpolitiska synpunkter bör emellertid beaktas. 1988/89: FöU 14 Däremot anser utskottet att beslut i fråga om de marina varvens framtid inte får grundas på förhoppningar om export av ubåtar därför att närings­utskottet i enlighet med miljöpartiets uppfattning menaratt all svensk va­penexport bör upphöra. Utskottet är vidare positivt till att det nya varvs­bolaget undersöker möjligheterna till alternativ, civil produktion.

Försvarsutskottet är övertygat om att sammanförandet av hela verksam­heten till Karlskrona på sikt är till gagn för företaget och kommer att på bästa sätt garantera både det tekniska och det ekonomiska resultatet.

Utskottet tillstyrker sålunda motion 1988/89: FÖ602 (c). Med vad som här föreslås tillgodoses de önskemål rörande fartygsproduktionen som framförs i motionerna 1988/89: Fö7 (c), 1988/89: Fö8 (m) och 1988/ 89; FÖ60I (m). Dessa motioner bör därför avslås av riksdagen.

dels att utskottets hemställan i moment 78 bort ha följande lydelse;

78.       beträffande Karlskronavarvet

att riksdagen med bifall till motion 1988/89: FÖ602 samt med avslag på motionerna 1988/89; FÖ601, 1988/89; Fö7 yrkande 4 i denna del och yrkande 5 samt 1988/89; Fö8 yrkande 1 som sin mening ger rege­ringen till känna vad utskottet har anfört,

40. Vissa frågor rörande forskning och försvarsindustri i övrigt (mom. 79)

Arne Andersson i Ljung, Björn Körlof och Lars Hjertén (alla m) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 58 börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 59 slutar med "yrkande 14" bort ha följande lydelse: Utskottet konstaterar att riksdagens tidigare uttalanden i dessa frågor i allt väsentligt överensstämmer med vad motionen Fö204 anfört i denna del. Riksdagen bör emellertid med hänsyn till den svenska förvarsindu­strins betydelse för totalförsvaret och säkerhetspolitiken göra ett uttalande om försvarsindustrins situation i enlighet med motionärernas förslag.

dels att utskottets hemställan i moment 79 bort ha följande lydelse;

79.     beträffande vissa frågor rörande forskning och försvarsindustri i
övrigt

att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till mo­tion 1988/89: FÖ204 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

95


 


41. Anslagsfrågor för det militära försvaret budgetåret 1989/90    1988/89: FöU 14 (mom. 80, 81,83, 84 och 87)

Under förutsättning av bifall till reservation 9 såvitt gäller hemställan i mo­ment 23

Arne Andersson i Ljung, Björn Körlof och Lars Hjertén (alla m) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 62 börjar med "Utskottet

-  som" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse;

Utskottet — som i det föregående har godtagit förslaget i motion 1988/ 89; Föl 1 (m) till utgiftsram för det militära försvaret budgetåret 1989/90

— anser i linje med detta ställningstagande att riksdagen beträffande an­
slagen B 1, B 2, C 1, C 2 och D 2 bör följa samma motion.

deb att utskottets hemställan i momenten 80, 81, 83, 84 och 87 bort ha följande lydelse;

80.    att riksdagen med anledning av propositionen, med avslag på
motionerna 1988/89;Föl5 yrkande 1 i denna del och 1988/89; FÖ16
yrkande 1 i denna del samt med bifall till motion 1988/89:Föll yr­
kande 5 till Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet för bud­
getåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 7 428 000 000 kr.,

81.       beträffande Arméförband: Anskaffning av materiel

a)  att riksdagen med anledning av propositionen, med avslag på mo­tion 1988/89: FÖ16 yrkande 2 i denna del och med bifall till motion 1988/89; Fö 11 yrkande 6 i denna del bemyndigar regeringen att medge att beställningar av materiel m.m. och utvecklingsarbete för armé­förband får läggas ut inom en kostnadsram av 3 412 400 000 kr.,

b)  att riksdagen med anledning av propositionen, med avslag på mo­tionerna 1988/89: Föl5 yrkande 2 i denna del och 1988/89: Fö 16 yr­kande 2 i denna del samt med bifall till motion 1988/89;Föll yrkande 6 i denna del för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2 559 000 000 kr.,

 

83.   att riksdagen med anledning av propositionen, med avslag på motionerna 1988/89:FÖ15 yrkande 3 i denna del och 1988/89;Föl6 yrkande 3 i denna del samt med bifall till motion 1988/89: Föl I yr­kande 7 till Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet för bud­getåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2 408 000 000 kr.,

84.  beträffande MarinjÖrband: Anskaffning av tnateriel

 

a)   att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till motionerna 1988/89; Fö8 yrkande 3 i denna del och 1988/89; Föll yr­kande 8 i denna del bemyndigar regeringen att medge att beställningar av materiel m. m. och utvecklingsarbete för marinförband får läggas ut inom en kostnadsram av 3 093 000 000 kr.,

b)  att riksdagen med anledning av propositionen och motion 1988/ 89:Fö7 yrkande 4 i denna del, med avslag på motion 1988/89: Föl5 yrkande 4 i denna del och med bifall till motionerna 1988/89: Fö8 yrkande 4 i denna del och 1988/89;Föl 1 yrkande 8 i denna del för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2 435 000 000 kr.,

87. beträffande Flygvapenförband: Anskaffning av tnateriel                     96


 


a)     att riksdagen med anledning av propositionen, med avslag på mo-      1988/89: FöU 14
tion 1988/89; Fö 16 yrkande 4 i denna del och med bifall till motion

1988/89: Föl 1 yrkande 9 i denna del bemyndigar regeringen att medge att beställningar av materiel m.m. och utvecklingsarbete för flygva­penförband får läggas ut inom en kostnadsram av 13 082 700 000 kr.,

b)     att riksdagen med anledning av propositionen, med avslag på mo­
tionerna 1988/89:FÖ15 yrkande 7 i denna del och 1988/89:Föl6 yr­
kande 4 i denna del samt med bifall till motion 1988/89;Föll yrkande
9 i denna del för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 5
334 000 000 kr.

42. Anslagsfrågor för det militära försvaret budgetåret 1989/90 (mom. 80, 81, 83, 84, 86, 87, 97 b) och 98)

Under förutsättning av bifall till reservation 12 såvitt gäller hemställan i moment 23

Jan Jennehag (vpk) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 62 börjar med "Utskottet

— som" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:

Utskottet — som i det föregående har godtagit förslaget i motion 1988/ 89:Föl5 (vpk) till utgiftsram fördet militära försvaret budgetåret 1989/90

— anser i linje med detta ställningstagande att riksdagen beträffande an­
slagen B I, B 2, C 1, C 2, D 1, D 2, F 5 och F 6 bör följa samma motion.

deb att utskottets hemställan i momenten 80, 81, 83, 84, 86, 87, 97 b) och 98) bort ha följande lydelse;

80.    att riksdagen med anledning av propositionen och motion 1988/
89;Föl6 yrkande 1 i denna del med avslag på motion 1988/89; Föl 1
yrkande 5 och med bifall till motion 1988/89; Föl 5 yrkande 1 i denna
del till Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 7 203 000 000 kr.,

81.       beträffande Arméförband: Anskaffning av materiel

b) att riksdagen med anledning av propositionen och motion 1988/ 89;Föl6 yrkande 2 i denna del, med avslag på motion 1988/89: Föl I yrkande 6 i denna del och med bifall till motion 1988/89; Fö 15 yr­kande 2 i denna del för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2 234 000 000 kr.,

83.  att riksdagen med anledning av propositionen och motion 1988/ 89;Föl6 yrkande 3 i denna del, med avslag på motion 1988/89; Föl I yrkande 7 och med bifall till motion 1988/89; Föl 5 yrkande 3 i denna del till Marinförband: Ledning och förbandsverksamhel för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2 313 000 000 kr.,

84. beträffande Marinförband: Anskaffning av materiel

b) att riksdagen med anledning av propositionen, med avslag på mo­
tionerna 1988/89; Fö7 yrkande 4 i denna del, 1988/89; Fö8 yrkande 4 i
denna del och 1988/89; Föl 1 yrkande 8 i denna del samt med bifall till
      97

7    Riksdagen 1988/89. lOsaml. Nr 14


motion 1988/89: Fö 15 yrkande 4 i denna del för budgetåret 1989/90     1988/89: FöU 14 anvisar ett förslagsanslag på 2 135 000 000 kr.,    .

86.  att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till motion 1988/89: Föl5 yrkande 5 i denna del till Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 3 728 500 000 kr.,.

87. beträffande Flygvapenförband: Anskaffning av materiel

b) att riksdagen med anledning av propositionen och motion 1988/89; Fö 16 yrkande 4 i denna del, med avslag på motion 1988/89:Föll yrkande 9 i denna del och med bifall till motion 1988/89: Fö 15 yrkande 7 i denna del för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 5 204 000 000 kr.,

97.       beträffande Gemensam försvarsforskning

b) att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till motion 1988/89; Föl5 yrkande 9 för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 300 820 000 kr.,

98.     att riksdagen med bifall till motion 1988/89;Föl5 yrkande 10
beslutar avslå regeringens förslag att till Anskaffning av anläggningar
för försvarets forskningsanstalt för budgetåret 1989/90 anvisa ett för­
slagsanslag på 82 520 000 kr.

43. Anslagsfrågor för det militära försvaret budgetåret 1989/90 (mom. 80, 81, 83 och 87)

Under förutsättning av bifall till reservation 13 såvitt gäller hemställan i motnent 23

Paul Ciszuk (mp) anser — vid bifall till reservation 9 —

dels att den del av utskottets anförande som på s. 62 börjar med "Utskottet

— som" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse;

Utskottet — som i det föregående har godtagit förslaget i motion 1988/ 89: FÖ16 (mp) till utgiftsram för det militära försvaret budgetåret 1989/90

— anser i linje med detta ställningstagande att riksdagen beträffande an­
slagen B 1, B 2. C 1 och D 2 bör följa samma motion.

dels att utskottets hemställan i momenten 80, 81, 83 och 87 bort ha föl­jande lydelse:

80.     att riksdagen med anledning av propositionen och motion 1988/
89; Föl 5 yrkande 1 i denna del, med avslag på motion 1988/89: Föll
yrkande 5 och med bifall till motion 1988/89: Fö 16 yrkande 1 i denna
del till .Årméförband: Ledning och förbandsverksamhel för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 7 203 000 000 kr.,

81.       beträffande .Arméförband: Anskaffning av materiel

a) att riksdagen med anledning av propositionen, med avslag på mo­
tion 1988/89; Föl 1 yrkande 6 i denna del och med bifall till motion
1988/89; Föl6 yrkande 2 i denna del bemyndigar regeringen att medge
att beställningar av materiel m. m. och utvecklingsarbete för armé­
förband får läggas ut inom en kostnadsram av 2 612 400 000 kr.,
              98


 


b) att riksdagen med anledning av propositionen och motion 1988/     1988/89: FöU 14 89: Fö 15 yrkande 2 i denna del, med avslag på motion 1988/89: Fö 11 yrkande 6 i denna del och med bifall till motion 1988/89:Föl6 yr­kande 2 i denna del för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2 234 000 000 kr.,

83. att riksdagen med anledning av propositionen och motion 1988/ 89; Föl 5 yrkande 3 i denna del, med avslag på motion 1988/89; Föl 1 yrkande 7 och med bifall till motion 1988/89: Fö 16 yrkande 3 i denna del till Marinförband: Ledning och förbandsverksamhel för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2 433 000 000 kr.,

87. beträffande Flygvapenförband: Anskaffning av materiel

a)  att riksdagen med anledning av propositionen, med avslag på mo­tion 1988/89: Föl 1 yrkande 9 i denna del och med bifall till motion 1988/89; Fö 16 yrkande 4 i denna del bemyndigar regeringen att medge att beställningar av materiel m.m. och utvecklingsarbete för flygva­penförband får läggas ut inom en kostnadsram av 9 982 700 000 kr.,

b)  att riksdagen med anledning av propositionen och motion 1988/ 89; Föl 5 yrkande 7 i denna del, med avslag på motion 1988/89: Föl 1 yrkande 9 i denna del och med bifall till motion 1988/89:FÖI6 yr­kande 4 i denna del för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 3 804 000 000 kr.

Särskilda yttranden

1.     Totalförsvarets geografiska indelning på högre regional nivå

Iréne Vestlund (s) anför:

Utskottet har vid behandlingen av frågan om i vilket civo/milo Koppar­bergs län bör ingå konstaterat att det finns starka skäl som talar för båda alternativen. För min del anser jag att skälen från civil totalförsvarssyn­punkt borde haft större inflytande vid ställningstagandet om vilket civo/ milo som Kopparbergs län skall tillhöra. Trots att valet till slut blev det Mellersta civo/milo betonar utskottet att Kopparbergs län och Gävleborgs län i flera avseenden, bl.a. näringsgeografiskt och kulturellt, har en nära knytning till varandra. Jag hoppas verkligen att de berörda myndigheterna inte bara tar hänsyn till detta utan även utnyttjar detta förhållande i sin beredskapsplanering.

2.     Samordning av reservoflficerspension med ATP

Arne Andersson i Ljung, Björn Körlof och Lars Hjertén (alla m) anför;

Sedan den av utskottet redovisade utredningen om översyn av reservoffi­
cerssystemet icke behandlat frågan om reservofficerspensionerna står det
klart att en lösning måste åstadkommas genom ett initiativ till förhandling
från regeringen. En förhandling mellan parterna bör snarast inledas och en
99


 


lösning sökas där den oriktiga samordningen mellan ATP och reservoffi-     1988/89: FÖU14 cerspensionen upphävs.

3.     Näsby Park-etablissemanget

Arne Andersson i Ljung, Björn Körlof och Lars Hjertén (alla m) anför:

Intäkter från försäljning av viss försvaret tillhörig mark bör inte låsas till inköp av viss bestämd krigsmateriel. Däremot bör, i överensstämmelse med de principer överbefälhavaren utvecklat i sin verksamhetsidé i FU88, försvarsmakten i ökad omfattning kunna få tillgodogöra sig intäkter som uppstår vid försäljning, byte etc. av försvarets mark, byggnader och an­läggningar.

4.     Utnyttjandet av Torhamns udde

Paul Ciszuk (mp) anför:

Med hänsyn till den pågående prövningen i koncessionsnämnden synes det vara riktigt att riksdagen nu avslår motion FÖ432 rörande skjutningarna på Torhamns udde.

Det är dock mycket angeläget att man samtidigt söker nya konstruktiva lösningar, som kan minska konflikten mellan naturvårdsintressen och för­svarets behov. Den översyn av krigsmaktens organisation som nu pågår berör i hög grad sydöstra Sverige. Det borde finnas möjligheter att basera mycket av den militära verksamheten på regementet i Växjö och på skjut­fältet vid Kosta. Även om försvarets materielverk får större verksamhet i Karlskrona bör man i större utsträckning kunna repliera på skjutfältet vid Kosta. Även mycket av kustartilleriets verksamhet borde kunna överföras till Växjö och Kosta.

5.     Forskning och försvarsindustri

Kerstin Ekman och Hans Lindblad (båda fp) anför:

1 folkpartiets partimotion har föreslagits medelstillskott för att förverkliga inriktningen i 1987 års försvarsbeslut i fråga om antalet ubåtar. Folkpartiet förordaren inriktning på 14 ubåtar, vilket aren utökning med två i förhål­lande till dagsläget.

En sådan inriktning får positiva effekter för produktionsbeläggningen. Men vi anser inte att detta bör tas till intäkt för att uppskjuta beslut om strukturomvandling i fråga om fartygsproduktionen. En koncentration till ett tillverkande varv har betydande ekonomiska fördelar för försvaret. Folkpartiet ser starka skäl tala för att den samlade produktionskapaciteten bör förläggas till Karlskrona. Samordning av tillverkning och underhåll talar för en sådan lösning, liksom regionalpolitiska skäl.

100


 


Förslag till                                                                  1988/89: FöU 14

Bilaga 1 Lagom ändring i värnpliktslagen (1941:967)

Härigenom föreskrivs att 27 § 1 mom. värnpliktslagen (1941:967)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

27 §

1.- De värnpliktigas utbildningstid

Värnpliktsutbildningen utgöres av grundutbildning och repetitionsut­bildning. Repetitionsutbildningen kan utgöras av krigsförbandsövningar, särskilda övningar, fackövningar, särskilda fackövningar och mobilise­ringsövningar.

A. Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid armén, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

1.   menig kategori G eller F minst 220 och högst 245 dagar,

2.    menig kategori E minst 290 och högst 315 dagar eller, i särskik kvalificerad befattning, minst 325 och högst 350 dagar,

3.    gruppbefäl minst 290 och högst 315 dagar,

4.    plutonsbefäl minst 325 och högst 360 dagar eller, i särskilt kvalifice­rad befattning, minst 395 och högst 450 dagar,

5.    kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90 dagar.

Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid flottan, skall fullgöra grund­utbildning som omfattar för

1.    menig kategori G minst 285 1. menig kategori G minst 385 och högst 310 dagar,     och högst 425 dagar,

2.    menig kategori F minst 325 2. menig kategori F minst 325 och högst 350 dagar,     och högst 455 dagar,

3.    menig kategori E minst 415 3. menig kategori E minst 505 och högst 440 dagar,     och högst 525 dagar,

4.    gruppbefäl minst 325 och 4. gruppbefäl minst 325 och högst 350 dagar,      högst 455 dagar,

5.    plutonsbefäl minst 380 och 5. plutonsbefäl minst 410 och högst 440 dagar eller,om den värn-      högst 525 dagar eller,om den värn­pliktige har avlagt sjökaptens- eller pliktige har avlagt sjökaptens- eller sjöingenjörsexamen, minst 325 och sjöingenjörsexamen, minst 410 och högst 350 dagar,         högst 455 dagar,

6.    kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90 dagar.

Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid kustartilleriet, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

1.    menig kategori G eller F minst 225 och högst 250 dagar,

2.    menig kategori E minst 290 och högst 315 dagar,

3.    gruppbefäl minst 290 och högst 315 dagar,

4.    plutonsbefäl minst 380 och högst 405 dagar,

5.    kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90 dagar.

Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid flygvapnet, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

Lagen omtryckt 1969:378.
Senaste lydelse 1988:96.                                                               101


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                1988/89: FöU 14

Bilaga 1

1.    menig kategori G eller F minst 225 och högst 250 dagar,

2.    menig kategori E minst 325 och högst 350 dagar,

3.    gruppbefäl minst 325 och högst 350 dagar, eller, i särskild befattning i underhålls- eller underrättelsetjänst, minst 260 och högst 300 dagar,

4.    plutonsbefäl minst 335 och högst 360 dagar,

5.    kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90 dagar.

Värnpliktig, som uttagits för utbildning till någon av följande särskilda befattningar, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

1.   apotekare minst 200 och högst 225 dagar,

2.    läkare minst 200 och högst 225 dagar,

3.    läkarassistent minst 230 och högst 255 dagar,

4.    fältpräst minst 320 och högst 345 dagar,

5.    personalvårdsassistent minst 320 och högst 345 dagar,

6.    tekniker,vid armén minst 320 och högst 345 dagar och vid kustartil­leriet minst 380 och högst 405 dagar,

7.    systemtekniker vid flygvapnet minst 340 och högst 365 dagar,

8.    meteorolog minst 340 och högst 365 dagar.

Värnpliktig, som uttagits till bevaknings- eller depåtjänst,skall fullgöra grundutbildning som omfattar vid

1.   armén minst 220 och högst 245 dagar,

2.    flottan minst 285 och högst 310 dagar,

3.    kustartilleriet minst 285 och högst 310 dagar,

4.    flygvapnet minst 310 och högst 335 dagar.

B. Värnpliktig     skall     fullgöra B. Värnpliktig vid armén,kustar-

högst fem krigsförbandsövningar.        tilleriel och flygvapnet skall fullgöra

högst fem och vid flottan högst två
krigsförbandsövningar.
Krigsförbandsövning   skall   vid
  Krigsförbandsövning   skall   vid

armén  och   marinen  omfatta  för     armén och kustartilleriet omfatta
värnpliktig i befattning för
       för värnpliktig i befattning för

1. menig högst 21 eller, / befall-   1. menig högst 21 eller, i särskilt
ning för menig på stam.stridsfartyg kvalificerad befattning för menig,
v'(c///o/M« eZ/cr i särskilt kvalifice-     högst 25 dagar,

rad befattning för menig, högst 25 dagar,

2.    gruppbefäl högst 25 eller, i be-        2. gruppbefäl högst 25 dagar, fattning för gruppbefäl på stam-stridsfartyg vid flottan, högst 32 da­gar,

3.    plutons- eller kompanibefäl högst 32 dagar.

Krigsförbandsövning skall vid flottan omfatta för värnpliktig i be-faltningför

1.   menig högst 15 eller, i särskilt kvalificerad befattning för menig, högst 20 dagar,

2.   gruppbefäl högst 20 dagar,

3.   plutons- eller kompanibefäl högst 32 dagar.

102


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                1988/89: FÖU 14

Bilaga 1 Krigsförbandsövning skall vid flygvapnet omfatta för värnpliktig i be­fattning för

1.   menig högst 15 dagar,

2. gruppbefäl högst 15 eller,i särskilt kvalificerad befattning för grupp­
befäl, högst 22 dagar,

3.   plutons- eller kompanibefäl högst 22 dagar.
För värnpliktig vid flottan i befatt­
ning för menig på sådant hjälpfar-

tyg som det krävs speciella åtgärder för att rusta får krigsförbandsöv-ningen utsträckas all omfatta högst 25 dagar. För värnpliktig vid flottan i befattning som menig radiosigna-lisl eller, på stamstridsfartyg. i an­nan kvalificerad befattning, liksom för värnpliktig i befattning for me­nig på .sådant stamstridsfartyg som det krävs speciella åtgärder för att rusta får krig.sförbandsövningen ut­sträckas till att omfatta högst 32 da­gar.

För värnpliktig i befattning som kompanichef eller kompanikvartermäs­tare eller i motsvarande befattning eller med uppgift som materielredogö-rare kan tiden för krigsförbandsövningen utsträckas till att omfatta högst två dagar utöver den tid den värnpliktige eljest skall tjänstgöra.

Krigsförbandsövningarna inom armén får delas upp på två delövningar om sammanlagt högst 23 dagar för meniga och gruppbefäl och högst 30 dagar för plutons- och kompanibefäl.

Tiden för en krigsförbandsövning får tagas i anspråk för en fackövning. En krigsförbandsövning för värnpliktig i befattning på stamstridsfartyg vid flottan får uppdelas i högst fyra delövningar.

C. Värnpliktig i befattning för plutons- eller kompanibefäl samt värn­pliktig i särskilt kvalificerad befattning för menig eller gruppbefäl kan åläggas att fullgöra högst fem särskilda övningar.

Särskild övning skall omfatta högst elva dagar vid armén och marinen samt högst fyra dagar vid flygvapnet.

Värnpliktig, som vid förband skall fullgöra uppgift av särskild betydelse för genomförande av förbandets mobilisering eller som är krigsplacerad vid förband, vars mobilisering är avsedd att kunna genomföras på avsevärt kortare tid än som gäller för huvuddelen av försvarsmaktens förband, kan åläggas att fullgöra högst fem mobiliseringsövningar om sammanlagt högst åtta dagar.

Tiden för särskild övning får tagas i anspråk för särskild fackövning.

Vid flygvapnet får särskild övning uppdelas i två delövningar, om den värnpliktige medger det.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991. För värnpliktig, som påbörjat grundutbildningen före lagens ikraftträdande, gäller äldre bestämmelser.

103


 


Förslag till                                                                  1988/89:FÖU14

Lag om försök med förkortad grundutbildning av värnpliktiga

Härigenom föreskrivs följande.

Utan hinder av 27§ I mom. värnpliktslagen (1941:967) får försöksvis grundutbildningen för vissa värnpliktiga som är inkallade eller skall kallas in till grundutbildning med fastställd utryckning senast den 31 augusti 1991 omfatta minst 150 och högst 227 dagar för meniga kategori G, F och E vid armén och kategori G och F vid marinen.

Försöken får omfatta högst 5 500 värnpliktiga vid armén och högst 500 värnpliktiga vid marinen för varje utbildningsår.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989 och upphör att gälla vid utgången av augusti 1991.

104


 


Förslag till

Lag om ändring i familjebidragslagen (1978: 520)

Härigenom föreskrivs att 9§ familjebidragslagen (1978:520) skall ha följande lydelse.


1988/89: FÖU14 Bilaga 3


 


Nuvarande lydelse

9§'

Familjepenning beräknas för må­nad till högst 1 375 kronor för barn och till högst 2450 kronor för an­nan person. Familjepenning för den som uppbär ersättning för vård som avses i 7§ 7 eller för den som har rätt till underhållsbidrag, som tjänstepliktig är skyldig att utge, får dock inte överstiga ersättningens eller bidragets belopp för månad.


Föreslagen lydelse

Familjepenning beräknas för må­nad till högst I 375 kronor för barn och till högst 2635 kronor för an­nan person. Familjepenning för den som uppbär ersättning för vård som avses i 7§ 7 eller för den som har rätt till underhållsbidrag, som tjänstepliktig är skyldig att utge, får dock inte överstiga ersättningens eller bidragets belopp för månad.


Denna lag träder i kraft den I juli 1989.


Scnastcivdelse 1988:!


105


Riksdagen 19SS/S9. 10.saml. Nr 14


 


Utskottets förslag till ändring av 3 § familjebidragslagen (1978; 520).
Nuvarande lydelse
                 Ulskollets förslag


1988/89: FÖU 14 Bilaga 4


 


Med tjänstepliktig avses den som har inkallats för att

1.  enligt värnpliktslagen (1941:967) eller lagen (1966:413) om vapenfri tjänst fullgöra grundutbildning eller repetitionsutbildning i omedelbar an­slutning till •grundutbildningen,

2.  fullgöra sådan föreskriven utbildning till befattning för kompanibefäl eller motsvarande utbildning som icke fullgörs enligt värnpliktslagen,

3.  tjänstgöra vid hemvärnet eller frivilligt utbilda sig för eller tjänstgöra i befattning inom totalförsvaret, om utbildningen eller tjänstgöringen skall pågå minst fyra dagar i följd och icke ger rätt till dagpenning som motsva­rar vad värnpliktig erhåller under repetitio.nsutbildning eller rätt till lön enligt de grunder som gäller för anställd personal.

Vid tillämpning av bestämmel-    Vid tillämpning av bestämmel-

serna om näringsbidrag avses med     serna om näringsbidrag avses med

tjänstepliktig även den som har in­kallats för att fullgöra tjänstgöring enligt civilförsvarslagen (1960:74) eller lagen (1984:272) om skyldig­het för civilförsvarspliktiga att tjänstgöra utanför civilförsvaret och den som har inkallats till annan utbildning eller tjänstgöring enligt värnpliktslagen eller lagen om va­penfri tjänst än som anges i första stycket samt den som har inkallats för att tjänstgöra vid hemvärnet el­ler frivilligt utbilda sig för eller tjänstgöra i befattning inom total­försvaret i andra fall än som anges i första stycket 3.


tjänstepliktig även den som har in­kallats för att fullgöra tjänstgöring enligt civilförsvarslagen (1960:74), lagen (1981:292) om tjänsteplikt för hälso- och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m. m. eller lagen (1984; 272) om skyldighet för civilförsvarspliktiga att tjänstgöra utanför civilförsvaret och den som har inkallats till annan utbildning eller tjänstgöring enligt värnplikts­lagen eller lagen om vapenfri tjänst än som anges i första stycket samt den som har inkallats för att tjänst­göra vid hemvärnet eller frivilligt utbilda sig för eller tjänstgöra i be­fattning inom totalförsvaret i andra fall än som anges i första stycket 3.


 


' Senaste lydelse 1986:704


106


 


Översikt av

Utskottets behandling av motionerna

 

1988/89: FöU 14

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga 5

Motion 1988/89         Utskottets

 

Utskottets

Reservation

 

 

 

betänkand

e

hemställan

 

 

 

 

sida

 

 

moment

nummer

 

Fö4

 

21

 

 

3b

2

 

Fö5

 

55

 

 

74

 

 

Fö6

 

20

 

 

3a

 

 

Fö7:

1

47

 

 

48

27.28

 

 

2

37

 

 

35

20

 

 

3

26

 

 

11

6.7

 

 

4

30. 37.

59.

61

23, 30, 78, 84b

9-18,37-39.41.

42

 

5

59

 

 

78

35.37-39

 

Fö8:

1

59

 

 

78

37-39

 

 

2

37.41

 

 

30.41

14-18,24

 

 

3

30.61

 

 

23. 84a

9-13,41

 

 

4

30.61

 

 

23. 84b

9-13.41.42

 

Fö9

 

51

 

 

63

 

 

FölO

 

20

 

 

3a

 

 

Föll:

1

21

 

 

3b

2

 

 

2

47

 

 

48

27.28

 

 

3

30. 36.

40,

41

23.30,39.41

9-18.22,24

 

 

4

30, 36.

40,

41

24. 30. 39. 41

9-18.22.24

 

 

5

61

 

 

80

41-43

 

 

6

61

 

 

81a-b

41-43

 

 

7

61

 

 

83

41-43

 

 

8

61

 

 

84a-b

41.42

 

 

9

61

 

 

87a-b

41-43

 

FÖ12

 

20

 

 

3a

 

 

Föl 3:

1 2

25 32

 

 

6

28

3

 

 

3

22

 

 

   5b

4

 

 

4-6

36

 

 

30

14-18

 

 

7

46

 

 

49

29

 

 

8

30.36

 

 

23, 24. 30

9-18

 

 

9

46

 

 

47

26

 

 

10

40

 

 

39

22

 

 

11

22

 

 

4

 

 

FÖ14

 

2I

 

 

3b

2

 

Föl 5:

1

30. 36,

61

 

23, 30, 80

9-18,41-43

 

 

2

30. 36.

61

 

23.30.81b

9-18,41-43

 

 

3

30. 36.

61

 

23, 30. 83

9-18,41-43

 

 

4

30. 36.

61

 

23. 30. 84b

9-18,41.42

 

 

5

30. 36.

61

 

23. 30. 86

9-18,42

 

 

6

39

 

 

38

21

 

 

7

30, 36,

61

 

23. 30, 87b

9-18,41-43

 

 

8

55

 

 

75

 

 

 

9

30, 36.

61

 

23. 30, 97b

9-18.42

 

 

10

30, 36,

61

 

23, 30, 98

9-18,42

 

Föl 6:

1

30, 36.

61

 

23. 30, 80

9-18,41-43

 

 

2

30, 36,

61

 

23. 30, 81a-b

9-18,41-43

 

 

3

30, 36,

42.

61

23. 30, 40, 83

9-18,23. 41-43

 

 

4

30, 36,

39.

61

23, 30. 38. 87a-b

9-18,21. 41-43

 

 

5

37

 

 

33

19

 

FÖ203

.:1

26

 

 

9

6,7

 

 

3

49

 

 

55

30

 

 

4

48

 

 

52

 

 

 

5

38

 

 

37

 

 

 

7

37

 

 

34

 

 

FÖ204:3

41

 

 

41

24

 

 

4

26

 

 

9

6,7

 

 

5

40

 

 

39

22

 

 

14

58

 

 

79

40

 

107


 


Motion 1988/89

Utskottets

Utskottets

Reservation

~    1988/89: FöU 14

 

betänkande

hemställan

 

Bilaga 5

 

sida

moment

nummer

 

FÖ207:1

37

34

 

 

2-3

25

6

 

 

4

46

49

29

 

Fö2l0;4-6

51

64

33

 

7

26

8a

5

 

12

39

38

21

 

13

41

40

23

 

FÖ301

26

8b      •

 

 

FÖ302

26

7

5

.-

FÖ303

22

5a

 

 

FÖ304

22

5a

 

 

FÖ305

55

76

36

 

FÖ306

30

23.24

9-13

 

Fö402:l-4. 6-7

27

19a

 

 

FÖ403: 1

17

1

1

 

2

27

12

 

 

FÖ404

52

68

 

 

FÖ405

54

72

34

 

FÖ406

52

65

 

 

FÖ407

52

66

 

 

FÖ408

27

13

 

 

FÖ409

27

14

 

 

FÖ410

49

56

 

 

FÖ41I

52

67

 

 

FÖ412

27

12

 

 

FÖ413

43

43

 

 

FÖ414

49

57   .

 

 

FÖ415:1

17

1

1

 

2

27

12

 

 

FÖ416

37

36

 

 

FÖ4I7

52

69

 

 

FÖ418

37

36

 

 

FÖ419

53

70

 

 

FÖ420

43

44

25

 

FÖ421

27

19b

 

 

FÖ422

27

15

 

 

FÖ423

41

41

24

 

FÖ424; 1

18

1

1

 

2

26

10

8

 

FÖ425

49

58

31

 

FÖ426

27

18

 

 

FÖ427

27

14

 

 

FÖ428

27

19c

 

 

FÖ429

43

45

 

 

FÖ430

54

71

 

 

FÖ431

50

59

32

 

FÖ432

55

77

 

 

FÖ433

50

60

 

 

FÖ434

48

53

 

 

FÖ435

49

54

 

 

FÖ436

54

71

 

 

FÖ437

48

52

 

 

FÖ438

27

12

 

 

FÖ439

27

16

 

 

FÖ440

39

38

21

 

Fö441:l

27

17

 

 

-)

20

3a

 

 

FÖ442

44

46

 

 

FÖ443

29

21

 

 

FÖ444

27

19a

 

 

FÖ601

58

78

37-39

 

FÖ602

59

78

37-39

 

FÖ603

54

71

 

 

FÖ709

54

73

 

K

FÖ720

54

73

 

 

FÖ722

54

73

 

 


 


Näringsutskottets yttrande 1988/89:5y

Karlskronavarvet m. m.


1988/89: FöU 14 Bilaga 6


 


Till försvarsutskottet

Försvarsutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över dels proposition 1988/89; 80 om verksamhet och anslag för det militära försva­ret m.m. under budgetåret 1989/90jämte med anledning av propositionen avlämnade motioner, dels två motioner om Karlskronavarvet vilka har väckts under allmänna motionstiden.

Motionerna

Av de motioner som har väckts med anledning av proposition 1988/89:80 kommenterar näringsutskottet följande;

I988/89:FÖ7 av Gunhild Bolander m.fl. (c), såvitt gäller yrkandet (5) att riksdagen begär att regeringen anvisar en särskild ram för att säkerställa kompetens och minst nuvarande kapacitet vid Karlskronavarvet.

1988/89:Fö8 av Karl-Gösta Svenson (m) och Göthe Knutson (m) såvitt gäller yrkandet (1) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Karlskronavarvet och om Sveriges möjligheter till inhemsk produktion av övervattensfartyg.

Näringsutskottet kommenterar också de motioner från allmänna motions­tiden som utskottet har beretts tillfälle att yttra sig över. Dessa är följande:

1988/89:Fö601 av Kari-Gösta Svenson (m) och Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen

1.    som sin mening ger regeringen till känna att all marin öriogsfartygs-produktion [bör] koncentreras till Kariskronavarvet,

2.    som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande underhåll, översyn och moderniseringar av öriogsfartyg.

1988/89:Fö602 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om verksamheten vid Karlskronavarvet.


109


 


Uppgifter i anslutning till motionerna       1988/89: föui4

Bilaga 6

Karlskronavarvet AB ingår i den statliga industrikoncernen Celsius Indu­strier AB som ett helägt dotterbolag. Varvet tillverkar och underhåller öriogs- och bevakningsfartyg för svenska marinen och bedriver vidare tillverkning för export. Dess verksamhet för den svenska marinen utgörs av nyproduktion, ombyggnader, moderniseringar och underhåll av främst kustkorvetter, ubåtar, minröjningsfartyg och bevakningsfartyg. Export­satsningarna är i första hand inriktade på patrullbåtar, minröjningsfartyg, bevakningsfartyg samt plastteknologi och sidokölsvävarteknik. Ett dotter­bolag. Krona Marin AB, säljer mindre fiske- och arbetsbåtar av plast till utvecklingsländer; tillverkningen sker dels i Sverige, dels lokalt.

Mot bakgrund av 1987 års försvarsbeslut och en bedömning av mark­nadsförutsättningarna i Sverige och utomlands har personalstyrkan vid varvet reducerats med ca 20% sedan år 1987. För närvarande har företaget ca 960 anställda. År 1988 uppgick den fakturerade försäljningen till 384 milj. kr. och den totala orderingången till 309 milj. kr. Med anledning av ett beslut av riksdagen våren 1988 (FöU 1987/88:13) har försvarets mate­rielverk hos Karlskronavarvet lagt ut en beställning om ytterligare ett minröjningsfartyg till ett värde av 125 milj. kr. Med inneliggande order­stock för nyproduktion och en bedömd nivå av marint underhåll motsva­rande dagens volym anser företaget att beläggningen totalt sett är tillfreds­ställande för åren 1989 och 1990.

Varvsföretaget Kockums Marine AB i Malmö är likaledes ett helägt dotterbolag inom Celsiuskoncernen. Dess verksamhet omfattar utveck­ling, konstruktion och tillverkning av ubåtar samt utveckling inom civil undervattensteknik. Vidare bedrivs en relativt omfattande civil verk­stadsproduktion, huvudsakligen ombyggnad av personvagnar för statens järnvägar. Kockums Marine har flera dotterbolag. Ett av dessa är United Stirling AB i Malmö, som utvecklar stirlingmotorn. Via dotterbolaget Kockums Pacific är Kockums Marine den största delägaren i Australian Submarine Corporation, som i internationell konkurrens har hemfört en order på leverans av sex ubåtar till den australiska marinen. Ordern omfattar option på ytterligare två ubåtar och stirlingsystemet. Antalet anställda vid Kockums Marine vid årsskiftet 1988-1989 var ca 970 perso­ner, vilket innebar en ökning med ca 110 jämfört med närmast föregående år. Av den totala orderingången om 500 milj. kr. för år 1988 avser 315 milj. kr. export. Exporten avser huvudsakligen ett kontrakt på tillverkning av sektioner och plattformar till den första ubåten i Australienordern. Den fakturerade försäljningen för år 1988 uppgick till 525 milj. kr.

Mot bakgrund av det ekonomiska läget för det svenska försvaret och dess inverkan på utvecklingsmöjligheterna för Karlskronavarvet och Kockums Marine haren utredning inom Celsiuskoncernen behandlat frågan om den örlogsmarina verksamheten i koncernen. Under 1990-talet beräknas verk­samheten komma att domineras av ubåtsproduktion. Utredningen har kartlagt vad slags samordning som behövs för att Karlskronavarvet och Kockums Marine skall kunna möta 1990-talets marknadsväxlingar. Sam-

110


 


ordningsfördelarna — enligt utredningen — visar sig bli störst vid en stark 1988/89: FöU 14 integrering av verksamheterna, dvs. när både konstruktion, produktion, Bilaga 6 administration och marknadsföring förs samman. I utredningen presente­ras ett antal kalkyler som bl.a. visar att en samordning av företagens huvudfunktioner redan vid nuvarande affärsvolym skulle medföra kost­nadsbesparingar på 45 — 65 milj. kr. per år. De båda varven har en gemen­sam kund, försvarets materielverk (FMV). Vid en integrering av verksam­heterna skulle planeringsarbetet tillsammans med FMV underlättas, vilket också är av ekonomisk betydelse. Resultatpotentialen för ubåtsverksamhe­ten beräknas under en tioårsperiod vara ca 1 miljard kronor, dvs. genom­snittligt ca av 100 milj. kr. per år, medan motsvarande potential för ytfartyg är drygt 200 milj. kr. för tioårsperioden. Enligt utredningen måste därför strategin för ubåtsverksamheten överordnas strategin för ytfartyg. Utredningen har föreslagit att koncernens örlogsmarina verksamhet skall sammanföras till en enhet. Ledning, konstruktion och marknadsföring skulle föriäggas till Malmö, medan underhållsverksamheten skulle bibe­hållas och utvecklas i Karlskrona.

Utredningens förslag behandlades den 29 mars 1989 av styrelsen för Celsius Industrier. Det konstaterades att den örlogsmarina verksamheten inom koncernen har en god potential. Mot bakgrund av den bedömning som nu kan göras av svenska och utländska beställningar fann styrelsen dock att kapacitetsneddragningar måste genomföras för att minska risker­na för underbeläggning. Karlskronavarvets och Kockums Marines verk­samheter skulle härvid samordnas, bl.a. eftersom detta enligt styrelsens uppfattning skulle ge de bästa möjligheterna till en balansering av chanser och risker inom affärsområdet. Fortsatta kraftfulla satsningar skulle ske på såväl teknisk utveckling som marknadsföring av ubåtar, ytfartyg och ör-logsmarint underhåll. Mot denna bakgrund beslöt styrelsen enhälligt att — med beaktande av sedvanliga MBL-förhandlingar — för verksamheten vid de båda varven bilda ett sammanhållet bolag, vars ledning samt utveck­lings- och marknadsföringsresurser skall placeras i Malmö. Det skulle bli en uppgift för den nya bolagsledningen att besluta om lokalisering av produktionsresurser och om behov av lokal konstruktionskapacitet. Med hänsyn till orderstock samt nuvarande kunskap om svenska och utländska beställningar beslöt styrelsen att kapaciteten skall anpassas successivt med inriktning på att det nya bolaget år 1993 skall sysselsätta ca 1 350 personer.

Näringsutskottet

Näringsutskottet har ägnat uppmärksamhet åt det avsnitt i proposition
1988/89:80 som avser försvarsindustrin (5.2). Intresset har härvid, med
hänsyn bl.a. till de motionsyrkanden som föreligger, särskilt inriktats på
varvsföretagen. Det är bara på ett ställe i det nämnda avsnittet som
varvsindustrin nämns särskilt. Den behöver, konstateras det, nybeställ-
ningar redan år 1990. Vad som anförs generellt om försvarsindustrin torde
emellertid gälla även för de företag inom varvsindustrin — väsentligen
Karlskronavarvet AB och Kockums Marine AB — vilkas verksamhet i hög
     111


 


grad är beroende av order från den svenska marinen. Det betonas att 1988/89: FöU 14 försvarsindustrin nu, till följd av brist på tillgängliga medel inom försvaret Bilaga 6 för materielförnyelse, står inför anpassningsåtgärder som i vissa fall även kan komma att kräva strukturförändringar. Den mycket begränsade sats­ningen på utveckling innebär, sägs det vidare, att försvarsindustrins tek­niska kompetens snabbt kan komma att reduceras. Näringsutskottet note­rar de nu refererade uttalandena som varningssignaler vilka måste beaktas vid planeringen av de nämnda varvsföretagens framtid. 1 övrigt ger propo­sitionen inte anledning till några kommentarer från näringsutskottets sida.

I 1987 års totalförsvarsbeslut (prop. 1986/87:95, FöU 1986/87:11) framhöll riksdagen bl.a. att en inhemsk kapacitet att utveckla, tillverka och underhålla försvarsmateriel är en för Sverige betydande säkerhetspoli­tisk tillgång. Riksdagen konstaterade också att export av viss omfattning är nödvändig för att väsentliga delar av den svenska försvarsindustrins kom­petens, kapacitet och konkurrensförmåga skall kunna bevaras. Dessa kon­stateranden upprepas i proposition 1988/89:80.

En förra året tillsatt kommitté, utredningen om krigsmaterielexporten (UD 1988:02), har till uppgift bl.a. att analysera sambandet mellan en fortsatt livskraftig svensk försvarsindustri och denna industris export. Utredningen skall göra en översyn av nu gällande riktlinjer för krigsmate­rielexporten. Den skall vidare studera frågan om omställning till civil produktion inom den del av försvarsindustrin som vid minskad export i fredstid inte skall tas i anspråk för krigsmaterielproduktion. Utredningens resultat beräknas komma att redovisas i oktober 1989. Enligt direktiven för 1988 års försvarskommitté (Fö 1988:04) skall denna i sina förslag beakta konsekvenserna för försvarsindustrin av krigsmaterielexportutred-ningens förslag och även i övrigt behandla frågor om produktionen för försvarets räkning. Kommitténs förslag i dessa delar skall redovisas i december 1990. — Näringsutskottet kommer i ett betänkande, som beräk­nas bli avlämnat hösten 1989, att behandla tre motioner rörande omställ­ning till civil produktion inom delar av krigsmaterielindustrin.

De fyra motioner som näringsutskottet kommenterar tar alla sikte på Karlskronavarvets förhållanden.

Enligt motion 1988/89:Fö601 (m) skulle riksdagen göra ett uttalande till regeringen av innebörd att all produktion av örlogsfartyg bör koncentreras till Karlskronavarvet och att detta varv i större utsträckning än för närva­rande bör utnyttjas för underhåll, översyn och modernisering av örlogsfar­tyg. Det sistnämnda skullenärmare bestämt betyda en viss omfördelning av ubåtsunderhållet från Muskövarvet, som tillhör marinen, till Karlskro­navarvet. Samma motionärer har med anledning av proposition 1988/89:80 återkommit till frågan om Karlskronavarvets framtid. 1 mo­tion I988/89:FÖ8 påkallar de åtgärder för att bevara handlingsfriheten i detta hänseende i avvaktan på att 1988 års försvarskommitté har belyst behovet av inhemsk produktion av örlogsfartyg. Riksdagen bör, menar motionärerna, i första hand besluta om en förlängning av kustkorvettseri­en.

Det uttalande till regeringen om Karlskronavarvets verksamhet som

112


 


föreslås i motion 1988/89:Fö602 (c) skulle gå ut på att ytteriigare uppgifter 1988/89: FöU 14 bör tillföras företaget. Den övervägande andelen av ubåtsflottan borde Bilaga 6 underhållas vid Karlskronavarvet. Man skulle vidare överväga att flytta alla större översyner och moderniseringar av marinens fartyg till detta varv. På sikt borde ubåtsproduktionen i sin helhet föras över till Karlskro­navarvet. Motion 1988/89:Fö7 (c) innehåller även den förslag om anskaf­fande av en ny kustkorvett. Motionärerna räknar med ett medelsbehov av 100 milj. kr. under nästa budgetår för detta ändamål. De vill att regeringen skall anmodas att anvisa en särskild medelsram för säkerställande av att kompetens och minst nuvarande kapacitet kan bevaras vid Karlskronavar­vet.

Sedan motionerna väcktes har, såsom finns redovisat i det föregående, styrelsen för Celsius Industrier AB — Karlskronavarvets moderbolag — fattat beslut om inriktningen av och organisationen för den örlogsmarina verksamheten i koncernen. Beslutet innebär bl.a. att Karlskronavarvet och Kockums Marine AB i Malmö, vilket i hög grad är inriktat på ubåts­produktion, skall sammanföras till en enhet.

Näringsutskottet ser positivt på koncernstyrelsens beslut att bilda ett sammanhållet bolag för verksamheten vid Karlskronavarvet och Kockums Marine. Det blir ledningen för det nya bolaget som har att bestämma om lokaliseringen och dimensioneringen av verksamheten med sikte på att företagets effektivitet och tekniska kompetens så vitt möjligt skall bevaras och stärkas.

Med en positiv utveckling vad gäller beställningar av ubåtar bör möjlig­heterna att bibehålla nyproduktion såväl i Malmö som i Karlskrona öka. Härvidlag kommer resultaten av 1988 års försvarskommittés och krigsma-terielexportutredningens arbete att i väsentlig mån bli avgörande. Närings­utskottet vill på detta stadium ånyo — i anslutning till vad statsmakterna tidigare har uttalat — allmänt understryka exportmöjligheternas betydelse för att försvarsindustrin skall kunna bevara sin kompetens, kapacitet och konkurrensförmåga. 1 avvaktan på riksdagens beslut på grundval av försvarskommitténs förslag råder det osäkerhet huruvida det svenska för­svarets beställningar av utveckling och produktion kommer att kunna ge tillräcklig beläggning vid örlogsvarven för en produktion till rimliga kost­nader med bibehållande av en hög teknisk nivå. Man bör, vill näringsut­skottet tillägga, från ägarnas sida också allvarligt granska möjligheterna att tillföra Karlskronavarvet ytterligare underlag för dess reparations- och underhållsverksamhet.

Vad gäller ersättande av krigsmaterielproduktion med civil produktion visar erfarenheterna att detta ofta är en lång och svår väg att gå. Näringsut­skottet vill understryka vikten av att det nya varvsbolaget liksom andra företag inom försvarsindustrin ägnar frågan noggrann uppmärksamhet. Det står företagsledningen fritt att fatta beslut på detta område inom ramen för de ekonomiska resurser som kan finnas tillgängliga. Ingen alternativ civil produktion kan dock bedrivas långsiktigt om detta inte kan ske med lönsamhet.

1 anslutning till det sagda förordar näringsutskottet att motionerna         113


 


l988/89;Fö7(c), 1988/89:Fö8 (m), I988/89:FÖ601 (m)och 1988/89:Fö602     1988/89:FÖU14 (c), de två förstnämnda i berörda delar, lämnas utan åtgärd av riksdagen.      Bilaga 6

Stockholm den 20 april 1989 På näringsutskottets vägnar

Lennart Pettersson

Närvarande: Lennart Pettersson (s), Rune Jonsson (s), Per Westerberg (m), Åke Wictorsson (s), Per-Ola Eriksson (c), Nic Grönvall (m), Inga-Britt Johansson (s), Bo Finnkvist (s), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c), Paul Lestander (vpk), Lars Norberg (mp), Leif Marklund (s), Mats Lindberg (s), Sven-Åke Nygårds (s) och Isa Halvarsson (fp).

Avvikande meningar

1. Per Westerberg, Nic Grönvall och Gunnar Hökmark (alla m) anser att
den del av yttrandet som börjar med "Med en" och slutar med "av
riksdagen" bort ha följande lydelse;

Detta bör ske samtidigt som den helt dominerande kundens önskemål och behov tillgodoses.

Avgörande för företagets framtida utveckling och organisation — bl. a. i vad avser lokalisering och dimensionering av produktionskapaciteten — måste emellertid vara kommande försvarsbeslut. Omfattningen av förny­elsen av marinens enheter spelar härvidlag en avgörande roll.

Med en positiv utveckling vad gäller beställningar av ubåtar bör möjlig­heterna att bibehålla nyproduktion såväl i Malmö som i Karlskrona öka. Näringsutskottet vill på detta stadium ånyo understryka exportmöjlighe­ternas betydelse för att försvarsindustrin skall kunna bevara kompetens, kapacitet och konkurrensförmåga.

Det finns i dag enligt näringsutskottets mening ingen grund för att hävda att det svenska försvarets framtida beställningar — kompletterade med exportorder — skulle utesluta en tillräcklig beläggning vid de båda varven.

Vad gäller ersättande av krigsmaterielproduktion med civil produktion visar erfarenheterna att detta ofta är en lång och svår väg att gå. Det står självklart företagsledningen fritt att — med iakttagande av kravet på affärsmässighet — utnyttja de förutsättningar och möjligheter som ges på detta område.

I anslutning till det sagda förordar näringsutskottet att motionerna l988/89;Fö7(c), I988/89;FÖ8 (m), 1988/89;Fö601 (m)och I988/89;Fö602 (c), de två förstnämnda i berörda delar, lämnas utan åtgärd av riksdagen.

2. Per-Ola Eriksson (c) och Roland Larsson (c) anser att den del av
yttrandet som börjar med "Med en" och slutar med "av riksdagen" bort ha

följande lydelse:                                                                             114


 


Det måste ges förutsättningar för fortsatt drift vid Karlskronavarvet, 1988/89: FöU 14 något som är viktigt från regionalpolitisk synpunkt. Näringsutskottet in- Bilaga 6 stämmer i vad som anförs i motion 1988/89;Fö7 (c) om det önskvärda i att statsmakterna vidtar omedelbara åtgärder för att kapaciteten och kompe­tensen vid varvet skall kunna upprätthållas. Näringsutskottet vill i anslut­ning till denna motion — och även till motion 1988/89:Fö8 (m) — förorda att försvarsutskottet i positiv anda prövar möjligheten att Karlskronavar­vet skulle få i uppdrag att producera ytterligare en kustkorvett. För det ändamålet har ett belopp av 100 milj. kr. beräknats bli erforderligt under nästa budgetår. Regeringen skulle kunna anmodas att anvisa detta belopp inom ramen för de medel som anslås för anskaffning av materiel till marinen.

Näringsutskottet tillstyrker sålunda motion 1988/89:Fö7 (c) i här aktuell del. Genom ett beslut av riksdagen i enlighet därmed torde även motioner­na 1988/89:Fö8 (m), 1988/89:Fö601 (m) och 1988/89:Fö602 (c) i allt väsentligt bli tillgodosedda, det förstnämnda i berörd del.

3. Paul Lestander (vpk) anser att den del av yttrandet som börjar med
"Näringsutskottet ser" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande
lydelse;

Näringsutskottet delar koncernstyrelsens uppfattning att styr- och ut­vecklingsfunktionerna för den produktion och underhållsverksamhet som nu finns vid varven i Malmö och Karlskrona bör sammanföras till en enhet. Utskottet anser att denna verksamhet bör lokaliseras till Karlskro­na.

Företaget bör så snabbt som möjligt inriktas på en gradvis övergång till civil produktion. Att i en tid då det tas kraftfulla initiativ för nedrustning i världen, ha förhoppningar om en aflarsvolym baserad på export är orealis­tisk. Frågan om utveckling och fortlevnad av produktionen vid de båda anläggningarna är därför direkt beroende av hur skickligt och smidigt företaget kan driva frågan om övergång till civil produktion. Med det sagda avstyrker utskottet motionerna 1988/89:Fö7 (c), 1988/89;Fö8 (m), 1988/89:Fö601 (m) och 1988/89;Fö602 (c), de två förstnämnda i berörda delar.

4. Lars Norberg (mp) anser att den del av yttrandet som börjar med "Nä­
ringsutskottet ser" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse;

Näringsutskottet delar den i motion 1988/89:Fö602 (c) framförda upp­fattningen att hela produktionen av örlogsfartyg på sikt bör förläggas till Kariskrona. Likaså instämmer utskottet i uttalandet i motion 1988/89;Fö8 (m) att det är "helt oförsvarbart att en nedläggning av Karlskronavarvet helt dikteras av styrelsen för Celsius på företagsekonomiska grunder". Näringsutskottet hälsar sammanslagningen av Karlskronavarvet och Koc­kums Marine med tillfredsställelse men ifrågasätter beslutet att företags­ledningen samt utvecklings- och marknadsföringsresurserna skall koncen­treras till Malmö.

Enligt näringsutskottets mening är det i första hand den svenska mari­
nens behov av fartygsbyggen och fartygsreparationer som skall vara avgö­
rande i denna fråga. Även regionalpolitiska synpunkter bör emellertid
        '15


 


beaktas. I detta fall leder båda motiven till enahanda resultat. Näringsut-    1988/89: FöU 14

skottet inser att beslutssituationen präglas av osäkerhet, eftersom order på    Bilaga 6

nya fartygsbyggen för marinens räkning knappast kan komma att lämnas

förrän efter nästa försvarsbeslut. Emellertid utgår näringsutskottet från att

den svenska flottan stegvis kommer att förnyas och att därvid både ubåtar

och övervattensfartyg kommer att byggas. Däremot anser näringsutskottet

att beslut i fråga om de marina varvens framtid inte får grundas på

torhoppningar om export av ubåtar, detta dels därför att möjligheterna

därvidlag är ytterst osäkra, dels därför att näringsutskottet i enlighet med

miljöpartiets uppfattning menar att all svensk vapenexport bör upphöra.

Näringsutskottet är positivt till att det nya varvsbolaget undersöker möjligheterna till alternativ, civil produktion. Utskottet är samtidigt med­vetet om svårigheterna härvidlag. Om sådan produktion startas bör den avse produkter för vilka det finns eller kan förväntas finnas en kontinuer­lig efterfrågan, och produktionen bör i möjligaste mån bedrivas organisa­toriskt och personalmässigt avskild från produktion och reparation av örlogsfartyg.

Beträffande den framtida utvecklingen av det nya företaget vill närings­utskottet i övrigt precisera sin syn på vad som bör göras i följande tre punkter:

1.    Varvsbolaget bör frigöras från Celsiuskoncernen och direkt under­ställas industridepartementet. En framtida inordning i affärsverket FFV kan senare övervägas.

2.    Hela produktionen liksom också företagsledningen bör överföras från Malmö till Kariskrona.

3.    Även marknadsföring och utveckling bör på sikt helt föriäggas till Karlskrona, men de avdelningar som är involverade i ubåtsverksamheten bör tills vidare ligga kvar i Malmö för att det inte skall uppstå svårigheter i genomförandet av Australienordern.

Näringsutskottet är övertygat om att sammanförandet av hela verksam­heten till Karlskrona på sikt är till gagn för företaget och kommer att på bästa sätt garantera både det tekniska och det ekonomiska resultatet. Att permanenta uppdelningen på två arbetsplatser skulle vara olyckligt och att överföra hela verksamheten till Malmö ter sig med hänsyn till marinens behov både i freds- och krigstid som synnerligen olämpligt.

Näringsutskottet tillstyrker sålunda motion 1988/89:Fö602 (c). Med vad som här föreslås tillgodoses också de önskemål rörande fartygsproduk­tionen som framförs i motionerna I988/89;FÖ7 (c), I988/89;FÖ8 (m) och I988/89;FÖ601 (m).


16


 


Innehållsförteckning                                       1988/89: föu i 4

SAMMANFATTNING ........................................................... ....... I

PROPOSITIONEN  ............................................................ ...... 2

MOTIONERNA................................................................... ...... 6

FÖRSVARSPOLITIKENS INRIKTNING

Föredragande statsrådet   .............................................. .... 16

Utskottet   ....................................................................... .... 17

VISSA FÖR TOTALFÖRSVARET GEMENSAMMA FRÅGOR
Rollfördelningen mellan statsmakterna och myndigheterna i styr­
ningen av verksamheten ................................................    .   19

Totalförsvarets geografiska indelning på högre regional nivå              19

Totalförsvarets skyddsskolas organisatoriska ställning        22

Transporter av sjuka och skadade med helikopter ......... ..... 22

ETT NYTT FÖRSVARSBESLUT ÅR 1991, M.M.

Föredragande statsrådet   ..............................................      24

Utskottet   .......................................................................      25

PLANERINGSRAMAR FÖR DET MILITÄRA FÖRSVARET, M.M.

Föredragande statsrådet  .............................................. ..... 29

Utskottet  ....................................................................... ..... 30

LEDNINGEN INOM FÖRSVARSMAKTEN, M.M.

Föredragande statsrådet   ............................................. ..... 32

Utskottet  ........................................................................      32

INRIKTNINGEN AV HUVUDPROGRAMMEN

Föredragande statsrådet   ............................................. ..... 33

Utskottet  ....................................................................... ..... 36

REDOVISNING AV JAS-PROJEKTET

Föredragande statsrådet................................................ ..... 38

Utskottet   ...................................................................... ..... 39

UBÅTSSKYDDSÅTGÄRDER

Föredragande statsrådet   ............................................. ..... 40

Utskottet   ...................................................................... ..... 41

VISSA FRÅGOR RÖRANDE ANSTÄLLD PERSONAL

Föredragande statsrådet   ............................................. ..... 42

Utskottet  ....................................................................... ..... 42

VISSA FRÅGOR RÖRANDE VÄRNPLIKTIG PERSONAL

Föredragande statsrådet   ............................................. ..... 45

Utskottet   ......................................................................       46

VISSA FRÅGOR RÖRANDE GRUNDORGANISATIONEN

Föredragande statsrådet   .............................................       51

Utskottet   ......................................................................       51

FORSKNING OCH FÖRSVARSINDUSTRI

Föredragande statsrådet   ............................................. ..... 56

Utskottet   ......................................................................       58

ANSLAGSFRÅGOR FÖR BUDGETÅRET 1989/90

Utskottet   ......................................................................       61

HEMSTÄLLAN  ..................................................................       62

RESERVATIONER

1.                                                                                      Försvarspolitikens inriktning — m               71

2.         Totalförsvarets geografiska indelning på högre regional

nivå-m, fp, vpk, mp..........................................................       72

3.  Totalförsvarets skyddsskolas organisatoriska ställning — fp  ....     73

4.  Transporter av sjuka och skadade med helikopter — fp                   74

117


 


5.  Ny utredning av totalförsvaret m.m. — mp ........... 74      1988/89: FöU 14

6.  Övergripande synpunkter på inriktningen av nästa försvarsbeslut, m.m. — m             75

7.  Övergripande synpunkter på inriktningen av nästa försvarsbeslut, m.m.— c              76

8.  Ekonomiska förutsättningar för försvarsmaktens grundorganisa­tion — m                   77

9.  Planeringsramar för det militära försvaret, m. m. — m             78

10................................................................... Planeringsramar för det militära försvaret, m. m. — fp      .................................................................. 79

11................................................................... Planeringsramar för det militära försvaret, m. m. — c      79

12.   Planeringsramar för det militära försvaret, m. m. — vpk         80

13.   Planeringsramar för det militära försvaret, m. m. — mp         81

14.   Inriktningen av huvudprogrammen 1 — 4 m. m. — m             82

15.   Inriktningen av huvudprogrammen I —4 m. m. — fp               82

16.   Inriktningen av huvudprogrammen I —4 m.m. — c. ... 83

17.   Inriktningen av huvudprogrammen 1 —4 m.m. — vpk             84

18.   Inriktningen av huvudprogrammen 1 —4 m. m. — mp             85

19.   Skiss till försvarsmaktens utveckling — mp  ........ ... 86

20.   Resurser för repetitionsutbildning på sikt — c....... ... 86

21................................................................... Avveckling av JAS-projektet — vpk, mp           86

22.   JAS-projektets utveckling - m ..........................     87

23.   Bevakningslinjer mot ubåtar - mp ...................... ... 87

24.   Ubåtsskyddsåtgärder i övrigt - m ...................... ... 88

25.   Samlevnadsundervisning i den militära befälsutbildningen — fp 88

26................................................................... Lag om ändring av värnpliktslagen - fp            88

27.   Lag om försök med förkortad utbildning av värnpliktiga — m .  89

28.   Lag om försök med förkortad utbildning av värnpliktiga — c ..  90

29.   Försöksverksamhetens bedrivande — fp.............. ... 90

30.   Värnpliktssocial utredning — c........................... ... 91

31.   De värnpliktigas ekonomiska skydd — fp.............. ... 91

32.   Tjänstledighet eller anstånd - vpk, mp   .............     91

33.   Nya uppgifter för försvarsområdesregementena — mp           92

34.   Flyttning av flygflottiljen F16/F20 — vpk, mp.......     92

35.   En högskola för det civila totalförsvaret — vpk..... ... 93

36.   Fond för landsbygdsutveckling — mp .................     93

37.   Karlskronavarvet — m  .................................... ... 93

38.   Karlskronavarvet — c...................................... ... 94

39.   Karlskronavarvet — mp.................................... ... 94

40.   Vissa frågor rörande försvarsforskning och försvarsindustri i

övrigt — m   .....................................................     95

41. Anslagsfrågor för det militära försvaret budgetåret 1989/90 — m      95

42.     Anslagsfrågor för det militära försvaret budgetåret 1989/90 —

vpk ................................................................. ... 97

43.     Anslagsfrågor för det militära försvaret budgetåret 1989/90 —

mp .:..................................................................................... 98

SÄRSKILDA YTTRANDEN

1.  Totalförsvarets geografiska indelning på högre regional nivå —   .       99

2.  Samordning av resevofTicerspension med ATP — m     99

3.  Näsby Park-etablissemanget - m......................... .. 100

4.  Utnyttjandet av Torhamns udde — mp................. .. 100

5.  Forskning och försvarsindustri — fp   .................. .. 100


 


BILAGOR                                                                       1988/89: FöU 14

1. Förslag till Lag om ändring av värnpliktslagen........ .. 101

2.  Förslag till Lag om försök med förkortad grundutbildning av värnpliktiga                    104

3.  Regeringens förslag till Lag om ändring av familjebidragslagen   .         105

4.  Utskottets förslag till ändring av 3 § familjebidragslagen                    106

5.  Utskottets behandling av motionerna   ................    107

6.  Yttrande från näringsutskottet (1988/89:NU5y)  ...    109

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989                                                                                                      119