Finansutskottets betänkande
1988/89 :FiU26

Statlig lokalförsörjning (prop. 1988/89:100 moo/on

iyoo/oV

bil. 2 och 9) FiU26

Sammanfattning

1 detta betänkande behandlar utskottet delar av budgetpropositionens bilaga

2 Gemensamma frågor och bilaga 9 Finansdepartementet samt fyra motioner,
som tar upp frågor rörande statlig lokalförsörjning och hyreskostnader
för lokaler.

Utskottet godkänner de i propositionen angivna riktlinjerna för den
statliga lokalförsörjningen, tillstyrker förslagen till anslag för byggnadsstyrelsen
samt godkänner förslaget till treårsplan för byggnadsprojekt för civila
myndigheter. Samtliga motioner avstyrks av utskottet.

Moderata samlingspartiet, folkpartiet och centerpartiet avlämnar en
gemensam och miljöpartiet en egen reservation angående riktlinjer för den
statliga lokalförsörjningen och byggnadsstyrelsens verksamhet. Moderata
samlingspartiet reserverar sig angående försäkringskassornas lokalanskaffning.
Moderata samlingspartiet och folkpartiet avlämnar en gemensam
motiveringsreservation rörande frågan om en utvidgning av prisregleringslagen
till att omfatta även lokalhyror.

Två särskilda yttranden fogas till betänkandet. Vänsterpartiet kommunisterna
behandlar i sitt yttrande frågan om en sammanslagning av byggnadsstyrelsen
och fortifikationsförvaltningen, och miljöpartiet tar upp lokaliseringsbeslutet
angående matematiskt centrum i Göteborg.

SJUNDE HUVUDTITELN
Propositionen

Regeringen har i proposition 1988/89:100 bilaga 2 (gemensamma frågor) -efter föredragning av statsrådet Odd Engström - under punkt 5 berett
riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts om statlig lokalförsörjning.

Regeringen har i proposition 1988/89:100 bilaga 9 (finansdepartementet) -efter föredragning av statsrådet Odd Engström - under litt. C Statlig
lokalförsörjning (s. 28-50)

1. föreslagit riksdagen att godkänna riktlinjer för hantering av lokalkostnader
i enlighet med vad som förordats i propositionen,

1 Riksdagen 1988/89. 5sami. Nr 26

2. föreslagit riksdagen att godkänna riktlinjer för samordnad statlig
lokalförsörjning i enlighet med vad som förordats i propositionen,

3. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts om genomförande
av samordnad statlig lokalförsörjning,

(C 1) föreslagit riksdagen att till Byggnadsstyrelsen för budgetåret 1989/90
anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

(C 2) 1. föreslagit riksdagen att godkänna treårsplanen för investeringar
m.m. i enlighet med vad som förordats i propositionen,

(C 2) 2. föreslagit riksdagen att till Investeringar m.m. för budgetåret
1989/90 anvisa ett reservationsanslag på 1 100 000 000 kr.,

(C 3) föreslagit riksdagen att till Inredning och utrustning m.m. för
budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag på 20 000 000 kr.

Motionerna

1988/89:Fi403 av Axel Andersson och Stig Gustafsson (båda s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att även
lokalhyror skall omfattas av eventuella framtida generella prisstopp,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att statliga organ
och andra myndigheter i sin budget bör belastas med de reella hyreskostnaderna.

1988/89:Fi404 av Anita Modin och Görel Bohlin (s, m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att regleringsbrevet 1982-06-17 om anskaffning
av lokaler åt försäkringskassorna indrages och att nytt regleringsbrev
med beaktande av motionens synpunkter utfärdas.

1988/89:Fi409 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen med
anledning av proposition 1988/89:100 bil. 2 punkt 5 och bil. 9 litt. C,
punkterna 1-3 beträffande systemet för statens lokalförsörjning och fastighetsförvaltning
hos regeringen begär förslag om en effektivisering i enlighet
med vad som i motionen anförts.

1988/89:Fi415 av Elisabet Franzén m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen begär
att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att göra en översyn av
byggnadsstyrelsens funktion och att utarbeta ett förslag till nya regler för
statliga myndigheters lokalförsörjning.

Utskottet

Riktlinjer för den statliga lokalförsörjningen

I budgetpropositionen sammanfattas riktlinjerna för den statliga lokalförsörjningen
i följande fem punkter.

- Myndigheter skall kunna tillgodoräknas lokalbesparingar för att omfördela
till verksamheter.

- Myndigheter måste finansiera utökade lokalkostnader genom omprioriteringar.

1988/89 :FiU26

2

- Statlig lokalförsörjning skall samordnas så långt som möjligt och kompetensen
skall samlas och utvecklas.

- Statliga fastighetsförvaltare och lokalhållare skall så långt som möjligt
samordna sitt agerande på lokala marknader.

- Statliga lokalhållare skall tillämpa en gemensam standard för lokaler av
generell karaktär.

Med statliga lokalhållare avses här byggnadsstyrelsen, de statliga affärsverken
och fortifikationsförvaltningen.

I motion Fi409 av Lars Tobisson m.fl. (m) konstateras att marknadsvärdet
på enbart de statsägda fastigheter som byggnadsstyrelsen förvaltar kan
uppskattas till 40-50 miljarder kronor, vilket nästan motsvarar värdet av
fastighetsbeståndet hos samtliga försäkringsbolag. En effektivare förvaltning
borde enligt motionärerna kunna ge miljardvinster varje år. Med nuvarande
ordning har byggnadsstyrelsen emellertid en monopolställning. Som motionärerna
ser det kan en effektiv och kundvänlig ordning av statens lokalförsörjning
endast ske om byggnadsstyrelsens byggnadsinnehav överförs till
fristående fastighetsbolag som får verka i konkurrens med andra sådana
företag på marknaden. I motionen framhålls att de föreslagna fastighetsbolagen
efter bildandet kan introduceras på börsen. Dessa fastighetsbolag kan
sedan efter hand privatiseras, vilket bl.a. bör leda till att kapitalmarknaden
kan utnyttjas för investeringar. Därigenom minskas det statliga kapitalbehovet,
vilket innebär att ett belopp motsvarande räntan på influtna medel från
aktieförsäljningen drar ner det statliga budgetunderskottet.

Även i motion Fi415 av Elisabet Franzén m. fl. (mp) krävs nya riktlinjer för
handhavandet av den statliga lokalförsörjningen. Stark kritik riktas mot
byggnadsstyrelsen både vad gäller anskaffande av lokaler och underhållet.
Motionärerna kräver att en utredning tillsätts för utarbetande av nya
riktlinjer.

Utskottet har inget att erinra mot de i budgetpropositionen angivna förslagen
till riktlinjer för den statliga lokalförsörjningen. Detsamma gäller ställningstagandet
i propositionen vad beträffar samordningen mellan byggnadsstyrelsen
och fortifikationsförvaltningen. Som framhålls i propositionen bör dessa
myndigheter fortsätta sin verksamhet som separata myndigheter. I detta
sammanhang behandlas också frågan rörande affärsverkens möjlighet att
välja byggnadsadministratör. Utskottet delar föredragandens uppfattning att
det nuvarande obligatoriet för vissa affärsverk att anlita byggnadsstyrelsen
för byggnadsadministration bör upphöra.

Med anledning av motionerna Fi409 och Fi415 vill utskottet anföra
följande.

Våren 1988 behandlade utskottet (FiU 1987/88:26, rskr. 338) en motion
med i stort sett samma innehåll som i motion Fi409. Utskottet framhöll vid
detta tillfälle att utskottet inte delade uppfattningen att byggnadsstyrelsens
fastighetsförvaltning skulle bli effektivare om den delades upp på flera
fastighetsbolag. De ökade kraven på statsförvaltningen när det gäller
planering, samråd, angelägenhetsgradering och besparing tillgodoses både
enklare och effektivare, om förvaltningen är samlad under en enhet. Detta
hindrar naturligvis inte att byggnadsstyrelsen som ett led i en effektiv

1988/89:FiU26

3

fastighetsförvaltning i vissa fall bör överväga försäljning av fastigheter. Det
kan vara motiverat antingen av att lokalerna är obehövliga eller att inhyrning
av lokaler är fördelaktigare ur kostnadssynpunkt. Utskottet underströk även
att en viktig innebörd av de allmänna riktlinjerna för den statliga lokalförsörjningen
måste vara att årskostnaden skall vara avgörande vid myndigheternas
val av lokaler. Eget statligt byggande eller ägande av fastigheter skall
inte vara ett självändamål för den statliga lokalförsörjningen.

Utskottet finner inte anledning att ändra sitt ställningstagande till förslagen
i motion Fi409 och avstyrker sålunda motionen.

Som framgått av vad utskottet anfört i anslutning till motion Fi409 delar
utskottet heller inte den uppfattning som framförs i motion Fi415. Vad gäller
kravet i motionen på en översyn av byggnadsstyrelsens verksamhet vill
utskottet erinra om att utredningen Effektiv statlig lokalförsörjning - förslag
om ändrade verksamhets- och organisationsformer (SOU 1988:36) har
aktualiserat vissa viktiga frågor som rör den statliga fastighets- och förmögenhetsförvaltningen.
Detta framhålls också i propositionen. Vidare har
riksrevisionsverket (RRV) i en förstudie om statens markinnehav funnit
brister i vissa fastighetsförvaltande myndigheters redovisning. RRV pekar,
liksom utredningen, på brister i formulering av mål för fastighetsförvaltningen,
och i frågor som rör ansvarsfördelning m.m.

Regeringen avser mot denna bakgrund att tillkalla en särskild utredning
om statens fastighetsförvaltning. Utredningens uppgift blir bl.a. att belysa
statens roll som fastighets- och förmögenhetsförvaltare och vilka åtgärder
som kan vidtas för att nå en effektivare och aktivare ekonomisk hantering av
fastighetsfrågor. Utredningen skall vidare klarlägga på vilket sätt mål kan
göras tydligare för fastighetsförvaltande myndigheter och hur ansvarsfördelningen
kan preciseras.

Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrks motion Fi415.

Byggnadsstyrelsen

Byggnadsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för frågor om lokalförsörjning
för civila statliga myndigheter och förvaltning av statliga fastigheter.

I verkets uppgift ingår främst att svara för myndigheternas lokalförsörjning,
att förvalta de fastigheter som är upptagna i styrelsens förmögenhetsredovisning,
att efter uppdrag projektera, bygga och inreda byggnader för
statens räkning samt att verka för besparingar i fråga om byggande och
fastighetsförvaltning för statens räkning.

Intäkterna består till övervägande del av hyror från statsmyndigheterna.
Kostnaderna fördelas på statsägda lokaler, inhyrda lokaler samt administration.
Kostnaderna för de statsägda lokalerna består av drift och underhåll
m.m. samt kapitalkostnader. Överskottet inlevereras till statsverket. I
statsbudgeten för nästa budgetår förs endast upp ett formellt anslag på 1 000
kr.

1988/89:FiU26

4

Tabell 1. Byggnadsstyrelsens förslag till resultatbudget för fastighetsförvaltning

Milj. kr.

1987/88

Myndigheternas
förslag 1989/90

Intäkter

Hyror från statsmyndigheterna

5 900,2

+ 175,2

Hyror från enskilda

206,3

+ 9,3

Diverse intäkter

18,9

+ 4,0

Summa intäkter

6 125,4

+ 188,5

Kostnader

Statsägda lokaler

- fastighetsdrift

985,0

+ 45,0

- fastighetsunderhåll

529,0

+ 146,0

- kapitalkostnader

1 845,0

- 15,4

Inhyrda lokaler

2 065,0

- 7,0

Administration

127,0

- 1,0

Summa kostnader

5 551,0

+ 167,6

Av tabell 1 framgår byggnadsstyrelsens förslag till resultatbudget för
fastighetsförvaltningen vilken godtas av föredraganden. Utskottet har inget
att erinra mot de förslag till verksamhet för budgetåret 1989/90 som redovisas
i propositionen.

I motion Fi403 yrkande 2 av Axel Andersson och Stig Gustafsson (båda s)
krävs att statliga myndigheter i sin budget bör belastas med de reella
hyreskostnaderna. Ett bättre kostnadsmedvetande från myndigheterna
skulle, sägs det i motionen, få en generellt dämpande effekt på marknadshyrorna.

Utskottet vill med anledning av motionen framhålla att de statliga
myndigheterna i sin verksamhet, tvärtemot vad som hävdas i motionen,
påförs hyreskostnader för sina lokaler. Kostnaderna för en myndighets
lokaler belastar numera myndighetens samlade förvaltningsanslag. Prövningen
av myndighetens lokalkostnader kommer därigenom att kunna ske
samlat med prövningen av hela verksamheten. Myndigheterna ges därmed
ett ökat ansvar för lokalkostnader, vilket innebär att en myndighet på ett
bättre sätt än tidigare kan väga lokalutnyttjandet mot andra verksamheter.
Som utskottet ser det måste detta innebära att kostnadsmedvetandet vad
gäller lokalanvändningen ökar.

Utskottet avstyrker med det anförda motion Fi403 yrkande 2.

I motion Fi404 av Anita Modin och Görel Bohlin (s, m) framhålls att det
finns tillräcklig kompetens och ansvarsmedvetenhet inom försäkringskassorna
och riksförsäkringsverket för att handlägga lokalfrågor. Byggnadsstyrelsens
medverkan i försäkringskassornas lokalanskaffning är därför inte
nödvändig.

Motionärerna kräver att byggnadsstyrelsens medverkan i lokalfrågor som
rör försäkringskassorna skall avvecklas. En motion med praktiskt taget
identiskt samma innehåll som i motion Fi404 behandlades av utskottet våren
1988 (FiU 1987/88:26). Utskottet vill här upprepa vad som då framfördes,
nämligen att fr.o.m. budgetåret 1982/83 gäller för anskaffning av lokaler till

1988/89:FiU26

5

försäkringskassorna samma villkor som för statsförvaltningen i övrigt (jfr
SfU 1982/83:24 s. 19). De riktlinjer som därvid upprättades innebär ett ökat
samarbete mellan försäkringskassorna och byggnadsstyrelsen vid anskaffning
och avveckling av lokaler för statens verksamheter. Utskottet ansåg att
försäkringskassorna inte borde ges någon särställning och avstyrkte därför
den då aktuella motionen.

Utskottet ser ingen anledning att ändra sitt ställningstagande och avstyrker
därför motion Fi404.

Investeringar inom byggnadsstyrelsens lokalhållningsområde

Investeringsbehovet för perioden 1989/90-1991/92 beräknas av föredraganden
till ca 2 900 milj. kr. En bedömning av investeringarnas fördelning på
resp. budgetår framgår av följande tabell. Beloppen för de sista åren bör
betraktas som preliminära.

Tabell 2. Investeringar i prisläget 1988-01-01

Milj. kr.

Treårsplan

1989/90

1990/91

1991/92

Pågående/beslutade

784

700

546

Nya investeringar m.m.

176

260

414

Summa investeringar

960

960

960

Inom ramen för treårsplanen bör följande större byggnadsobjekt över 50
milj. kr. kunna påbörjas under perioden 1989-1992. Objekten redovisas i
prioriteringsordning inom resp. huvudtitel.

Tabell 3. Planerade byggnadsobjekt över 50 mifj. kr. 1989-1992

Milj. kr.

Departement

Byggnadsprojekt

Kostnad

Justitie-

Stockholm. Ombyggnad för tingsrätten

64

Malmö. Förvaltningsbyggnad

217

Karlskrona. Förvaltningsbyggnad

95'

Huddinge. Förvaltningsbyggnad

1552

Utrikes-

Washington. Kansli

1002

New York. Kansli

1002

Finans-

Karlskrona. Ombyggnad för plan- och bostadsverket

82'

Stockholm. Nybyggnad i kv. Rosteriet

84

Stockholm. Ombyggnad i kv. Johannes st.

652

Stockholm. Ombyggnad i kv. Brunkhalsen

1522

Örebro. Nybyggnad för SCB

2022

Utbildnings-

Stockholm. Nybyggnad för Wasa-museet

178

Stockholm. Kungl, biblioteket

193

Göteborg. Nybyggnad för musikutbildning

170

Uppsala. Ombyggnad av f.d. Sl-området för dataämnen

91

Uppsala. Om- och nybyggnad för landsarkivet

74

Stockholm. Kl mikrobiologi

1132

Göteborg. CTH, matematiskt centrum

932

Stockholm. KTH, nybyggnad för elektronik et 2

722

Stockholm. Nybyggnad för geologi vid universitetet

902

1988/89:FiU26

6

1 Projekt redovisat för riksdagen i proposition 1988/89:25

2 Nytt projekt, ej tidigare redovisat för riksdagen

Justitieutskottet (1988/89:JuU15), utbildningsutskottet (1988/89:UbU27)
och bostadsutskottet (1988/89 :BoU8) har behandlat ett antal motioner med
krav på ändrade planer och/eller investeringsmedel för olika byggnadsprojekt.
Samtliga dessa motioner har avstyrkts av resp. utskott. En av
motionerna, motion 1988/89:Ub664 (mp), har föranlett en reservation som
fogats till utbildningsutskottets betänkande. I motionen begärs en alternativ
placering av matematiskt centrum i Göteborg (jfr tabell 3). I reservationen
framhålls att den beslutade lokaliseringen av centret är olycklig bl.a. från
kommunikations- och kulturhistorisk synpunkt.

Utskottet har inget att erinra mot beräkningen av investeringsbehoven för
de kommande tre budgetåren och ej heller mot den av föredraganden
angivna prioriteringsordningen för de större byggnadsprojekten.

Inredning och utrustning m. m.

I propositionen beräknas anslagsbehovet för nästa budgetår till 20 milj. kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Prisregleringslagen och hyrorna

I motion Fi403 yrkande 1 av Axel Andersson och Stig Gustafsson (båda s)
föreslås att den beredskapslag som möjliggör införande av prisreglering bör
utvidgas till att gälla även för lokalhyror.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

I april 1987 avlämnade prislagsutredningen sitt betänkande Ny prisregleringslag
(Ds Fi 1987:5). I betänkandet har vissa bestämmelser om hyresstopp
tagits upp till behandling och föreslås omfattas av den nya prisregleringslagen.
Dessa förslag till bestämmelser skall endast kunna tillämpas - förutom
vid krig eller krigsfara - om det av någon annan orsak har uppkommit en fara
för allvarlig stegring av hyrorna för bostadslägenheter eller andra lägenheter
(lokaler) inom riket. I utredningen understryks att bestämmelser om
hyresstopp inte är avsedda som ett medel för den allmänna bostadspolitiken
eller för ingrepp på lokalhyresmarknaden av andra skäl än stabiliseringspolitiska.
Hyresstopp skall i fredstid endast kunna tillgripas om allvarliga
hyresstegringar - ensamma eller i förening med allvarliga prisstegringar på
andra områden - hotar att rubba den samhällsekonomiska balansen.
Förslaget till en ändring av denna beredskapslag är för närvarande under
behandling i regeringskansliet. Mot denna bakgrund avstyrks motion Fi403
yrkande 1 av utskottet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande riktlinjer för den statliga lokalförsörjningen

a) att riksdagen lägger till handlingarna vad som anförts i proposition
1988/89:100 bilaga 2 punkt 5 och bilaga 9 punkt C mom. 3,

b) att riksdagen med avslag på motionerna 1988/89:Fi409 och
1988/89:Fi415 godkänner vad som förordats i proposition 1988/89:100
bilaga 9 punkt C mom. 1 och 2 och som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om riktlinjer för hantering av lokalkostnader
och samordnad statlig lokalförsörjning,

1988/89:FiU26

7

2. beträffande byggnadsstyrelsen

att riksdagen till Byggnadsstyrelsen för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr.,

3. beträffande kostnader för en myndighets lokaler
att riksdagen avslår motion 1988/89:Fi403 yrkande 2,

4. beträffande försäkringskassornas lokalanskaffning
att riksdagen avslår motion 1988/89:Fi404,

5. beträffande investeringar inom byggnadsstyrelsens lokalhållningsområde a)

att riksdagen godkänner den i proposition 1988/89:100 bilaga 9
punkt C 2 mom. 1 förordade treårsplanen,

b) att riksdagen till Investeringar m.m. för budgetåret 1989/90
anvisar ett reservationsanslag på 1 100 000 000 kr.,

6. beträffande inredning och utrustning m.m.

att riksdagen till Inredning och utrustning m.m. för budgetåret 1989/90
anvisar ett reservationsanslag på 20 000 000 kr.,

7. beträffande prisregleringslagen och hyrorna

att riksdagen avslår motion 1988/89:Fi403 yrkande 1.

Stockholm den 18 april 1989
På finansutskottets vägnar

Anna-Greta Leijon

Närvarande: Anna-Greta Leijon (s), Anne Wibble (fp), Roland Sundgren
(s), Lars Tobisson (m), Gunnar Björk (c), Per Olof Håkansson (s), Rune
Rydén (m), Iris Mårtensson (s), Lisbet Calner (s), Arne Kjörnsberg (s), Filip
Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp), Ivar Franzén (c), Hans Petersson (vpk),
Carl Frick (mp), Marianne Carlström (s) och Sonia Karlsson (s).

Reservationer

1. Riktlinjer för den statliga lokalförsörjningen (morn. 1 b)

Anne Wibble (fp). Lars Tobisson (m), Gunnar Björk (c), Rune Rydén (m),
Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp) och Ivar Franzén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Utskottet har”
och på s. 4 slutar med ”motion Fi415” bort ha följande lydelse:

I föregående års budgetproposition redovisades vissa riktlinjer för förnyelsearbetet
på detta område. Regeringen återkommer i årets budgetproposition
med ytterligare riktlinjer för den statliga lokalförsörjningen. De
lokalbrukande myndigheterna föreslås få ökade beslutsbefogenheter och
större kostnadsansvar. Vidare förordas en ökad samordning mellan olika
statliga lokalhållande myndigheter, dvs. byggnadsstyrelsen, affärsverken

1988/89:FiU26

8

och försvarsmyndigheterna. Utskottet har ingen invändning mot de föreslagna
förändringarna men bedömer även dessa steg som alltför små och
trevande. Regeringen är tydligen inte heller nöjd med sitt reformarbete,
eftersom den aviserar tillsättandet av en statlig utredning, som skall överväga
mera övergripande frågor av det slag som tidigare aktualiserats i reservationer
från de borgerliga partierna rörande dessa frågor (se t.ex. FiU
1987/88:26).

Behovet av mer långtgående åtgärder framgår tydligt av en under år 1988
offentliggjord förstudie av riksrevisionsverket (RRV) om statens markinnehav,
vilken bekräftar att det finns stora brister i statens sätt att sköta
fastighetsfrågor. Kontrasten är stor mot det enskilda näringslivet, där en
rationell hantering av fastighetskapitalet under senare år har framstått som
en allt viktigare uppgift. Många stora företag har överlåtit sina fastigheter på
särskilda dotterbolag inom koncernen, för att sedan i flera fall sälja dem.
Andra varu- och tjänsteproducerande företag föredrar att hyra lokaler av
specialiserade fastighetsbolag. I växande utsträckning förekommer det också
att företag säljer sina fastigheter med återköpsrätt efter viss tid för att under
mellantiden hyra dem.

Sedan mitten av 1970-talet har den privata fastighetsmarknaden i allt
större utsträckning blivit en integrerad del av kapitalmarknaden. Fastigheter
är ett viktigt placeringsalternativ för bl.a. försäkringsbolag och pensionsstiftelser,
och ett stort antal fastighetsbolag har introducerats på fondbörsen.
Denna utveckling har entydigt lett till att fastigheter betraktas som realkapital
och att avkastningskraven mäts mot någon form av marknadsvärde.

Liknande resonemang har även förts för Vattenfall, som enligt ett
regeringsbeslut nyligen skall ge en marknadsmässig avkastning på hela
förmögenhetsmassan inkl. dolda reserver, dvs. beräknat på kraftverkens och
fallrättigheternas marknadsvärde. Överförs resonemanget på byggnadsstyrelsen,
innebär det att avkastningskraven ger en intern hyressättning som kan
jämföras med marknadshyror. Detta ger dels en möjlighet till jämförelser
mellan olika konkurrerande alternativ, dels ett incitament till rationell
förvaltning och effektivt lokalutnyttjande.

Marknadsvärdet på enbart de statsägda fastigheter som byggnadsstyrelsen
förvaltar uppskattas enligt budgetpropositionen till 25000-30000 milj. kr.
Med en lokalyta på ca 6 miljoner m2 innebär detta ett genomsnittsvärde på
5000 kr. per m2. Denna nivå förefaller mycket försiktigt beräknad med
hänsyn till att stora delar av beståndet utgörs av mycket välbelägna
kontorslokaler (t.ex. förvaltningsbyggnaderna i centrala Stockholm, länsstyrelser,
universitet och högskolor). Bara nyproduktionskostnaden uppgår till
nästan det dubbla, och i Stockholms city noteras överlåtelsepriser för
kontorslokaler på upp till 60000 kr. per m2. Det är därför fullt realistiskt att
beräkna marknadsvärdet till 40000-50000 milj. kr. Detta motsvarar nästan
fastighetsbeståndet hos samtliga försäkringsbolag eller - med en annan
jämförelse - tre gånger Skanskas fastighetsinnehav. Till detta kan sedan
läggas statliga fastigheter hos affärsverken och försvaret. Uppenbarligen
skulle en effektivare förvaltning kunna ge miljardvinster varje år.

Det finns flera modeller för att uppnå en mer decentraliserad och därmed
effektivare lokalförsörjning och fastighetsförvaltning inom den statliga

1988/89:FiU26

9

sektorn. Staten skulle kunna dela upp byggnadsstyrelsen på flera statligt ägda
men självständiga bolag eller också anförtro lokalförsörjningen åt fastighetsbolag
som även förfogar över privat kapital. En tredje modell är att staten hyr
lokaler av privata bolag. Möjligheter finns alltså att pröva olika vägar liksom
att helt låta de olika myndigheterna själva få bestämma över lokalanskaffningen.
Varför kan t.ex. inte ett stort universitet självt få ha hand om sin
byggnads- och fastighetsförsörjning? Kompetensen finns och verksamheten
är tillräckligt stor för att bli rationell.

Med nuvarande ordning har byggnadsstyrelsen en monopolställning.
Därmed är det svårt att bedöma verksamhetens effektivitet. De skillnader i
redovisningssystem som föreligger mellan byggnadsstyrelsen och på marknaden
verksamma fastighetsbolag gör det svårt att exakt fastställa vidden av
olikheter i lönsamhet och avkastning i förhållande till förmögenhetsmassa
och insatta administrativa resurser.

Vad som dock vid en snabb jämförelse frapperar är den stora serviceorganisationen
hos byggnadsstyrelsen. I stället för att köpa utrednings- och
projekteringstjänster, inredningsrådgivning m.m., som många enskilda
fastighetsbolag gör, har man dessa funktioner inbyggda i den egna organisationen.
Fluktuationer i behovet av tjänster kan därmed inte snabbt avspeglas
i kostnadsanpassningar på dessa områden.

Vad som behövs är konkurrens. Enligt utskottets mening bör byggnadsstyrelsens
förvaltande verksamhet överföras till två eller flera fastighetsaktiebolag.
En väg kan vara att göra indelningen på geografisk grund, ungefär i
överensstämmelse med nuvarande regionala indelning. En annan väg kan
vara att dela upp fastighetsbeståndet i två fastighetsbolag med så likartad
sammansättning av fastighetsbeståndet som möjligt och låta dem arbeta vid
sidan av varandra på marknaden.

För statliga myndigheter med behov av nya lokaler skall det vara naturligt
att vända sig - förutom till de statliga fastighetsbolagen - även till privata
företag och inhämta offert på bästa och billigaste alternativ. De statliga
fastighetsbolagen får också som naturliga inslag i sin verksamhet ompröva
och omförhandla nuvarande hyressättning samt se över fastighetsinnehavet,
varvid såväl inköp som försäljningar kan aktualiseras, allt i syfte att uppnå så
god avkastningsförmåga som möjligt på insatt kapital.

Fastighetsbolagen kan efter bildandet introduceras på börsen i likhet med
andra fastighetsbolag. Staten kan även direkt vända sig till fjärde AP-fonden,
SPP och andra enskilda kapitalförvaltare med erbjudande om försäljning av
delar av fastighetsbolagen.

Genom en överföring av statens fastighetsinnehav till fastighetsbolag kan
kapitalmarknaden direkt tas i anspåk för investeringar, varigenom bl.a. den
fördelen uppnås att den statliga budgeten ej belastas. En privatisering av
delar av statens fastighetsinnehav skulle minska den offentliga sektorns
omfattning, samtidigt som en ökad konkurrens skulle erhållas på fastighetsmarknaden.
Vad utskottet här anfört innebär att utskottet delar den
uppfattning som framförs i motion Fi409 att byggnadsstyrelsens förvaltande
verksamhet bör överföras till två eller flera fastighetsbolag. Sammanfattningsvis
kan konstateras att en överföring av statens fastighetsinnehav till

1988/89:FiU26

10

flera fastighetsbolag, sorn efter hand kan privatiseras, rimligtvis måste leda
till bl.a.

1. att fastighetskapitalet förvaltas på ett mer effektivt sätt,

2. att fastighetsbyten och -försäljningar underlättas,

3. att statliga myndigheter stimuleras att välja den för verksamheten mest
ändamålsenliga formen av lokalförsörjning,

4. att kapitalmarknaden utnyttjas för att finansiera investeringar, varigenom
det statliga upplåningsbehovet minskar, samt

5. att försäljningen av aktier ger intäkter, som kan användas för att minska
statsskulden och därmed sammanhängande räntekostnader.

Utskottet tillstyrker med det anförda motion Fi409.

Utskottet kan i långa stycken dela den kritik som i motion Fi415 riktas mot
byggnadsstyrelsens handläggning av lokalfrågorna. Förslaget i motionen
innebär emellertid endast att en ny översyn av byggnadsstyrelsens verksamhet
skall genomföras och att man därvid bör överväga att de statliga
myndigheterna var för sig får till uppgift att anskaffa och förvalta sina lokaler.
Som framgått av vad utskottet anfört med anledning av motion Fi409 finns
det inget behov av att tillsätta ytterligare en utredning som skall göra en
allmän översyn av byggnadsstyrelsens verksamhet. En planering för ett
överförande av byggnadsstyrelsen till två eller flera fastighetsbolag kan som
utskottet ser det påbörjas omedelbart.

Utskottet avstyrker med det anförda motion Fi415.

dels att utskottets hemställan under 1 b bort ha följande lydelse:

1. beträffande riktlinjer för den statliga lokalförsörjningen

b) att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Fi409 och med
anledning av proposition 1988/89:100 bilaga 9 punkt C mom. 1 och 2
samt med avslag på motion 1988/89:Fi415 hos regeringen begär förslag
om en översyn av byggnadsstyrelsens status och organisation enligt de
riktlinjer som angetts av utskottet,

2. Riktlinjer för den statliga lokalförsörjningen (mom. 1 b)

Carl Frick (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Utskottet har”
och på s. 4 slutar med ”motion Fi415” bort ha följande lydelse:

I motionerna Fi409 och Fi415 riktas kritik mot det sätt på vilket staten i dag
handhar lokalförsörjningsfrågorna. I motion Fi409 föreslås en ombildning av
byggnadsstyrelsen till aktiebolag, och i motion Fi415 krävs att en utredning
genomför en grundlig översyn av byggnadsstyrelsens verksamhet. Utredningen
skall därvid beakta alternativet att byggnadsstyrelsen läggs ned och
att varje statlig myndighet får uppgiften att själv anskaffa och förvalta sina
lokaler.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionerna Fi409 och
Fi415 att propositionens förslag till förändringar av riktlinjerna för handläggning
av den statliga lokalförsörjningen inte är tillräckligt långtgående. Det
är, enligt utskottets uppfattning, inte möjligt att inom ramen för de i

1988/89 :FiU26

11

propositionen angivna riktlinjerna uppnå en effektiv ordning vad avser
statsförvaltningens lokalförsörjning.

Sorn utskottet ser det bör en grundlig översyn göras av byggnadsstyrelsens
verksamhet. I denna översyn bör utöver vad som sägs i motion Fi415 även det
alternativ som föreslås i motion Fi409 att överföra byggnadsstyrelsens
verksamhet till två eller flera fastighetsbolag prövas.

Arbetet med en översyn av byggnadsstyrelsens organisation och verksamhet
bör inledas omedelbart, och ett ställningstagande till dessa frågor bör
kunna ske i anslutning till nästa års budgetproposition.

Utskottet tillstyrker med det anförda motion Fi415.

dels att utskottets hemställan under 1 b bort ha följande lydelse:

1. beträffande riktlinjer för den statliga lokalförsörjningen

b) att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Fi415 och med
anledning av proposition 1988/89:100 bilaga 9 punkt C mom. 1 och 2
samt motion 1988/89:Fi409 hos regeringen begär förslag om en
översyn av byggnadsstyrelsens verksamhet och organisation enligt de
riktlinjer som angetts av utskottet,

3. Försäkringskassornas lokalanskaffning (mom. 4)

Lars Tobisson, Rune Rydén och Filip Fridolfsson (allam) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Motionärerna
kräver” och på s. 6 slutar med ”motion Fi404” bort ha följande lydelse:

I regeringsbeslut den 17 juni 1982 regleras förfaringssättet beträffande
anskaffning av lokaler för försäkringskassorna. Riksförsäkringsverket skall i
samråd med byggnadsstyrelsen upprätta generella riktlinjer för förhyrning av
lokaler. Försäkringskassorna får inte utan riksförsäkringsverkets medgivande
träffa hyresavtal där bashyran per år överstiger 400000 kr. eller där
hyrestiden överstiger tio år.

Utskottet är av samma uppfattning som framförs i motion Fi404 att dessa
föreskrifter måste betraktas som otidsenliga och är betungande för försäkringskassorna.
Onödiga tidsutdräkter kan förekomma i självklara ärenden.
Det finns en risk för att försäkringskassorna, som i sin strävan att
upprätthålla en god service till de försäkrade ständigt måste se över
lokalkontorsnätets utformning, ofta - framför allt inom storstadsregionerna
- kommer i det läget att man inte kan ge bindande besked i tid, varvid annan
intressent får företräde.

Enligt utskottets mening finns tillräcklig kompetens och ansvarsmedvetenhet
inom försäkringskassorna och riksförsäkringsverket för att dessa själva
utan byggnadsstyrelsens medverkan skall kunna handlägga lokalfrågorna.

Utskottet tillstyrker med det anförda motion Fi404.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande försäkringskassornas lokalanskaffning
att riksdagen tillstyrker motion 1988/89:Fi404,

1988/89:FiU26

12

4. Prisregleringslagen och hyrorna (mom. 7, motiveringen)

Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson
(m) och Lars De Geer (fp) anser att den del av utskottets yttrande på s. 7 som
börjar med ”1 april” och slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Såväl svenska som internationella undersökningar visar entydigt att
prisregleringar har negativa verkningar på det marknadsekonomiska systemets
funktionssätt och aldrig varaktigt kan hålla tillbaka prisstegringar.
Utskottet har tvärtom vid upprepade tillfällen framhållit risken för att en
reglering verkar höjande på prisnivån. Motionärernas förslag rimmar också
sällsynt illa med den ytterligare avreglering, t.ex. inom byggmarknaden, som
utskottet anser nödvändig. Utskottet vill bestämt avvisa förslaget i motionen
att genom lagstiftning möjliggöra för en regering ett införande av hyresstopp
för lokaler.

Utskottet avstyrker motion Fi403 yrkande 1.

Särskilda yttranden

1. Riktlinjer för den statliga lokalförsörjningen (mom. 1 b)

Hans Petersson (vpk) anför:

Jag har inga invändningar mot de allmänna riktlinjer för den statliga
lokalförsörjningen som redovisas i propositionen. I samband med behandlingen
av dessa riktlinjer tar emellertid föredraganden också upp frågan om
en sammanslagning av fortifikationsförvaltningen och byggnadsstyrelsen.
Enligt min mening bör det finnas utrymme för betydande rationaliseringar
vid en sammanslagning av fortifikationsförvaltningen och byggnadsstyrelsen.
En motion som bl.a. tar upp denna fråga har också väckts av
vänsterpartiet kommunisterna med anledning av proposition 1988/89:80 om
verksamhet och anslag för det militära försvaret m.m. under budgetåret
1989/90. Denna motion kommer senare i vår att behandlas av försvarsutskottet.

2. Investeringar inom byggnadsstyrelsens lokalhållningsområde
(mom. 5 a)

Carl Frick (mp) anför:

Jag är av samma uppfattning som utskottet att det är angeläget att det
matematiska centrum som är gemensamt för Chalmers tekniska högskola
och universitet i Göteborg får ändamålsenliga och tillräckliga lokaler.
Problem med kommunikationerna och kulturhistoriska hänsyn innebär
emellertid att en alternativ lokalisering av det matematiska centrumet bör
utredas förutsättningslöst. Det bör även framhållas att den lokala opinionen
vänder sig mot den valda platsen för byggandet av detta centrum. Vad jag här
anfört överensstämmer med vad som framhålls i reservation 1 i utbildnings -

1988/89:FiU26

13

utskottets betänkande 1988/89:UbU27. Som jag ser det påverkar inte mitt
ställningstagande till lokaliseringen av matematiskt centrum storleken av
anslaget under punkt C2.

1988/89:FiU26

14

Innehåll

1988/89: FiU26

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motionerna 2

Utskottet 2

Riktlinjer för den statliga lokalförsörjningen 2

Byggnadsstyrelsen 4

Kostnaderna för en myndighets lokaler 5

Försäkringskassornas lokalanskaffning 5

Investeringar inom byggnadsstyrelsens lokalhållningsområde .. 6

Inredning och utrustning m.m 7

Prisregleringslagen och hyrorna 7

Hemställan 7

Reservationer

1. Riktlinjer för den statliga lokalförsörjningen (morn. lb)(m,fp,c) 8

2. Riktlinjer för den statliga lokalförsörjningen (mom. 1 b) (mp) 11

3. Försäkringskassornas lokalanskaffning (mom. 4) (m) 12

4. Prisregleringslagen och hyrorna (mom. 7, motiveringen) (m, fp) ... 13

Särskilda yttranden

1. Riktlinjer för den statliga lokalförsörjningen (morn. 1 b) (vpk) .... 13

2. Investeringar inom byggnadsstyrelsens lokalhållningsområde
(mom.5a)(mp) 13

Tabeller

Tabell 1 Byggnadsstyrelsens förslag till resultatbudget för

fastighetsförvaltning 5

Tabell 2 Investeringar i prisläget 1988-01-01 6

Tabell 3 Planerade byggnadsobjekt över 50 milj. kr. 1989-

1992 6

15

gotab B8674. Stockholm 1989