Finansutskottets betänkande
1988/89:FiU22

Statistikfrågor (prop. 1988/89:100 bil. 2 och bil. 15)

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet anslagen till statistiska centralbyrån.

Utskottet tillstyrker anslagen i propositionen.

I betänkandet behandlas 18 motioner om bl.a. företagens uppgiftslämnande,
om förslaget i propositionen rörande offentlig lönestatistik och om
utvidgad statistikproduktion inom en mängd områden som exempelvis
statistik över mervärdeskatt, särredovisning av flyktingar i statistiken och
välfärdsstatistik. Samtliga motioner avstyrks.

Utskottet avstyrker även en motion rörande ett alternativt mått på den
totala produktionen och en motion i vilken föreslås att en ny låginkomstutredning
tillsätts.

Följande reservationer har avlämnats.

- Offentlig lönestatistik (m, fp)

- Konsumentprisindex (c, mp)

- Statistik över kooperativ verksamhet (c, vpk, mp)

- Välfärdsstatistik (vpk, mp)

- Alternativt mått på den totala produktionen (vpk, mp)

- Ny låginkomstutredning (c, vpk, mp)

- Företagens uppgiftslämnande (m, fp, c)

- SCB:s partisympatiundersökningar (m)

Inledning

I betänkandet behandlar utskottet

dels proposition 1988/89:100 bilaga 2 Gemensamma frågor, i vad avser punkt

II Den offentliga lönestatistiken,

dels proposition 1988/89:100 bilaga 15 Civildepartementet, i vad avser Litt.

B. Statlig rationalisering och revision, statistik m.m. i vad avser punkterna
B 6 och B 7,

dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna 1988/89:Fi401,

1988/89:Fi403 yrkande 3,1988/89:Fi405,1988/89:Fi406,1988/89:Fi408,1988/

89:Fi410 yrkande 2, 1988/89:Fi412, 1988/89:Fi413, 1988/89:Fi414, 1988/

89:Fi416,1988/89: Fi417,1988/89: Fi418,1988/89:Fi419,1988/89:Fi420,1988/

89:Fi422, 1988/89:Fi424, 1988/89:Fi425 och 1988/89:Fi707.

1988/89

FiU22

1 Riksdagen 1988/89. 5 sami. Nr22

TRETTONDE HUVUDTITELN

1988/89:FiU22

Propositionen

Regeringen har i proposition 1988/89:100 bilaga 2 (gemensamma frågor)
under punkt 11 Den offentliga lönestatistiken (s. 28-30) - efter föredragning
av statsrådet Bengt K Å Johansson - berett riksdagen tillfälle att ta del av
vad som anförts om den offentliga lönestatistiken.

Regeringen har i proposition 1988/89:100 bilaga 15 (civildepartementet) -efter föredragning av statsrådet Bengt K Å Johansson - (s. 46 - 51)
föreslagit riksdagen att
(B 6) till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för
budgetåret 1989/90 anvisa ett ramanslag på 321 513 000 kr.,

(B 7) till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet för budgetåret
1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

Motionerna

Den offentliga lönestatistiken

1988/89:Fi420 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den offentliga
lönestatistiken.

Statistikfrågor

1988/89:Fi401 av Nils T Svensson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att
utveckla statistik om kooperation och kooperativ verksamhet.

1988/89:Fi403 av Axel Andersson och Stig Gustafsson (båda s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en indexserie
bör utvecklas som beskriver kostnadsutvecklingen när det gäller bl.a. drift
och underhåll av fastigheter.

1988/89:Fi406 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär tillsättandet av en parlamentarisk utredning för att i
enlighet med motionen utforma ett alternativt mått på produktionen i
samhället.

1988/89:Fi413 av Olof Johansson m.fl. (c) vari - med hänvisning till vad som
anförts i motion 1988/89:So253 - yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag om ett särskilt konsumentprisindex, vilket rensats från alkoholprisernas
utveckling.

1988/89:Fi414 av Karin Falkmer och Elisabeth Fleetwood (båda m) vari -med hänvisning till vad som anförts i motion 1988/89:So479 - yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att överväga ett förslag att ta bort tobaksvarorna ur underlaget för
konsumentprisindex.

1988/89:Fi416 av Karl Hagström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en
särredovisning i befolkningsstatistiken av flyktingar innnan de erhållit
kommunplats.

1988/89: Fi417 av Anita Jönsson och Ingegerd Wärnersson (båda s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs
om behovet av bättre statistik över delårsarbete.

1988/89:Fi418 av Bertil Måbrink (vpk) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen skyndsamt låter utreda hur flyktingar skall redovisas innan de
erhåller kommunplats.

1988/89:Fi419 av Birger Schlaug och Ragnhild Pohanka (båda mp) vari yrkas
att riksdagen begär att regeringen tillsätter en allsidig och bred låginkomstutredning.

1988/89:Fi422 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om en bättre
konsumentstatistik.

1988/89: Fi424 av Elving Andersson och Jan Hyttring (båda c) vari - med
hänvisning till vad som anförts i motion 1988/89:N336 - yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
kooperativ företagsstatistik.

1988/89:Fi425 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gemensamma
insatser mellan stat, landsting och kommuner för att utveckla ”ny” välfärdsstatistik.

1988/89:Fi707 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en förbättrad
momsstatistik och offentlig momsredovisning.

Företagens uppgiftslämnande

1988/89:Fi405 av Kjell Johansson m.fl. (fp, m, c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående en
precisering i lagar och förordningar av de uppgifter myndigheter har rätt att
samla in.

1988/89:Fi410 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - med hänvisning till vad
som anförts i motion 1988/89: N256 - yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att undvika onödigt krångel och begränsa uppgiftslämnandet.

1988/89:Fi412 av Sten Svensson (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för att begränsa
de totala samhällsekonomiska kostnaderna för uppgiftslämnandet med
beaktande av vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder som stärker
företagsintegriteten i enlighet med vad som anförts i motionen.

1988/89: FiU22

1* Riksdagen 1988/89. 5sami. Nr 22

Partisympatiundersökningar

1988/89:FiU22

1988/89:Fi408 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen till bil. 15
anslaget B 6 Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för
budgetåret 1989/90 anvisar ett ramanslag på 319 013 000 kr.

Utskottet

Den offentliga lönestatistiken

I propositionen föreslås att statistiska centralbyrån (SCB) och konjunkturinstitutet
(Kl) skall få ett gemensamt uppdrag att snarast utreda de närmare
förutsättningarna för att utforma en kortperiodisk lönestatistik i huvudsaklig
överensstämmelse med det förslag som lagts fram av utredaren av den
offentliga lönestatistiken. Utredarens förslag till ny kortperiodisk lönestatistik
föreslås täcka hela arbetsmarknaden, omfatta både arbetare och
tjänstemän samt möjliggöra en uppdelning på näringsgrenar och avtalsområden.
Den föreslås ha formen av en enkätundersökning till ett urval av företag
i privat sektor resp. en totalundersökning av offentlig sektor. Resultaten
skall publiceras kvartalsvis. Det kan nämnas att för närvarande finns denna
typ av lönestatistik endast för en del av arbetsmarknaden, nämligen för
industriarbetare.

Kostnaderna för utredarens förslag till kortperiodisk lönestatistik beräknas
till 8 milj. kr. samt 1 milj. kr. i utvecklingskostnad.

I motion Fi420 av Lars Tobisson m.fl. (m) instämmer man i den kritik som
vissa remissinstanser anfört mot utredningsförslaget. Det bör därför inte
genomföras anser motionärerna. I stället bör det behov av kortperiodisk
lönestatistik som föreligger från bl.a. konjunkturinstitutet tillgodoses med
hjälp av befintliga statistikkällor såsom statistiken över lönesummor, arbetsgivaravgifter
och preliminär A-skatt från uppbördsdeklarationerna. Denna
statistik har enligt motionärerna den fördelen att framställningskostnaderna
är låga och att den är snabbt tillgänglig. Motionärerna anser därför att SCB
och Kl bör få i uppdrag att utveckla en metod för framtagande av material
som bygger på befintligt statistiskt material.

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i propositionen att en allsidig och
öppen redovisning av utvecklingen av löner, lönekostnader, lönestruktur och
anställningsvillkor är en angelägen och nödvändig informationskälla för att
kunna bedöma arbetsmarknadens funktionssätt. Den kortperiodiska lönestatistiken
utgör ett mycket viktigt underlag för bedömningen av konjunkturutvecklingen.

En betydelsefull uppgift för lönestatistiken i detta sammanhang är att den
skall kunna utgöra underlag för prognoser av hushållssektorns inkomster och
därmed den privata efterfrågan. Det främsta kravet på lönestatistiken
härvidlag är att den skall vara heltäckande.

Ett annat viktigt krav på den kortperiodiska lönestatistiken är att den skall
kunna utgöra underlag för att bedöma konkurrenskraftsutvecklingen. Centrala
variabler i detta sammanhang är timlönekostnad och lönekostnad per

producerad enhet. För att kunna beräkna dessa variabler krävs att lönekostnaden
kan ställas i relation till produktionsresultatet och till arbetsinsatsen. I
detta sammanhang är det meningsfullt att skilja den konkurrensutsatta delen
av näringslivet från den icke konkurrensutsatta delen. Det finns även behov
av att kunna redovisa utvecklingen branschvis.

Ett annat viktigt användningsområde för kortperiodisk lönestatistik är för
studier av lönebildningsprocessen och som underlag för prognoser om
lönekostnadsutvecklingen. För detta ändamål krävs att statistiken kan
indelas efter avtalsområde så att man kan särskilja avtals- och löneglidningskomponenten.
Man måste också kunna skilja på arbetare och tjänstemän i
statistiken.

Som utskottet ser det skulle utnyttjande av befintlig statistik från
uppbördsdeklarationerna, som föreslås i motion Fi420, vara till fyllest för ett
av de nämnda användningsområdena, nämligen för bedömning av hushållssektorns
totala inkomstutveckling och därmed för utvecklingen av hushållssektorns
disponibla inkomster och efterfrågan. När det däremot gäller
underlag för att bedöma konkurrenskraftens utveckling och lönebildningsprocessen
är denna statistik inte användbar eftersom den inte på ett rimligt
sätt kan ställas i relation till produktionsvolym eller arbetsinsats i form av
arbetad tid. Den ger inte heller möjlighet att skilja på avtalsmässig
löneökning och löneglidning.

Förslaget i motionen att begränsa utredningsuppdraget till att endast avse
en utveckling av befintlig statistik kommer alltså inte att förbättra möjligheterna
att kunna följa exempelvis konkurrenskraftsutvecklingen eller lönebildningsprocessen.
Det kommer därmed inte att nämnvärt öka möjligheterna
att göra tillförlitliga bedömningar av konjunkturutvecklingen. Utskottet
vill därför inte förorda en sådan begränsning av uppdraget till SCB och Kl.

Det är tvärtom angeläget att statistik utvecklas som gör det möjligt att
bättre belysa konkurrenskraftens utveckling och lönebildningsprocessen.
Utskottet tillstyrker därmed förslaget i propositionen och avstyrker motion
Fi420.

Statistikfrågor

Den i propositionen föreslagna inriktningen av verksamheten för statistiska
centralbyrån (SCB) motsvarar med några tillägg den i föregående års
budgetproposition lagda planen för det tredje året i den treåriga budgetramen.
Vid utgången av budgetåret 1989/90 skall SCB ha genomfört en real
minskning av utgifterna med 5 %.

De beräknade kostnaderna för budgetåret 1989/90 uppgår till drygt

321,5 milj. kr. Av de tillägg som angetts ovan kan följande nämnas.

Den ekonomiska statistiken - SCB :s delprogram 6 Finansdepartementet -är i många avseenden väl utbyggd. Trots detta finns det, såsom framhölls i
budgetpropositionen 1988, betydande luckor och brister i denna statistik,
vilket är besvärande vid utformningen av den ekonomiska politiken. Mot
denna bakgrund beslöt regeringen i juli 1988 att tilldela SCB ytterligare
2 milj. kr. för förbättringar av den ekonomiska statistiken. Denna förstärkning
föreslås nu bli permanentad. Förbättringarna avser följande:

1988/89:FiU22

- en relativt långtgående utbyggnad av informationen om tjänstenäringar na,

- förbättringar av nationalräkenskaperna, bl.a. upprustning och utbyggnad
av de kvartalsvisa nationalräkenskaperna, beräkningar av kapitalstockar
och nationalförmögenhetsbalanser samt vissa särskilda insatser i samband
med den kommande basårsomläggningen,

- förbättringar av prisstatistiken, bl.a. utbyggnad av konsumentprisindex
till att omfatta vissa tjänster och förbättringar av producentprisindex för
tjänster och komplicerade produkter,

- visst utvecklingsarbete rörande industristatistiken över byggproduktionen,

- ökad samordning av den ekonomiska statistiken genom utveckling av
statistikregistret,

- utbyggnad av SCB:s databaser med internationell statistik.

Delprogram 9 Arbetsmarknadsdepartementet föreslås bli förstärkt med
nära 1,6 milj. kr. Det innebär bl.a. att arbetsmiljöstatistiken får ökade
resurser genom att 0,9 milj. kr. överförs till SCB från fonden för arbetsmiljöförbättringar.

Delprogram 13 Miljö-och energidepartementet tillförs 0,5 milj. kr. för en
förbättring av den löpande miljöstatistiken. Avsikten är att täcka behoven av
statistik för att kunna utvärdera tillämpningen av miljöskyddslagen.

I motionerna Fi401, Fi403, Fi406, Fi413, Fi414, Fi416, Fi417, Fi418, Fi419,
Fi422, Fi424, Fi425 och Fi707 framläggs förslag till utvidgningar eller
förbättringar av nuvarande statistikproduktion.

Utskottet tolkar de krav på en utvidgning av statistikproduktionen som
förs fram i här aktuella motioner så att motionärerna vill att den begärda
statistiken skall finansieras över SCB:s anslag B 6. Allmänt kan sägas att det
inte föreligger några svårlösbara statistiska eller tekniska hinder att ta fram
den i motionerna efterfrågade statistiken. Det finns alltså möjligheter för
organisationer eller företag att om så önskas från SCB mot ersättning beställa
dessa uppgifter.

Det finns i dag, sägs det i motion Fi422 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s),
ingen sammanhållen individ- eller hushällsstatistik. Det är ett primärt
önskemål från de konsumentpolitiskt verksamma organen att en bättre
hushållsansats kan genomföras i statistikproduktionen. Detta skulle vara
möjligt om hushåll i stället för individer användes som statistiska urvalsenheter.
Motionärerna framhåller att man också borde sträva mot en ökad
jämförbarhet mellan olika undersökningar, t.ex. genom användande av
standardiserade bakgrundsdata och gemensamma urval. Mot denna bakgrund
krävs en bättre konsumentstatistik.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att
förbättra konsumentstatistiken. I budgetpropositionen föreslås att 0,6
milj. kr. anslås till SCB:s delprogram 6 för en utveckling och samordning
rörande undersökningarna om hushållens inkomster, hushållens utgifter och
bostads- och hyresundersökningen. Frågor rörande konsumentstatistiken
kommer också att följas upp i SCB:s förslag till ny treårsplan.

Utskottet ser därför inte något skäl för riksdagen att ta något initiativ i

1988/89:FiU22

frågan med anledning av motionen. Utskottet avstyrker därför motion
Fi422.

I motion Fi707av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) föreslås att åtgärder vidtas
för att förbättra statistiken över mervärdeskatten och att den samtidigt görs
offentlig. Motionärerna framhåller att en förbättring av denna statistik skulle
vara av stort värde men denna förutsätter en noggrannare och mera
systematisk momskontroll. Bl.a. måste skattemyndigheterna ha tillgång till
jämförelsetal för olika branscher. Det i sin tur kräver en större exakthet vid
registrering av näringsgrenstillhörighet än vad som för närvarande är möjligt.
En utveckling av det nuvarande näringsindelningssystemet (SNI) är därför
nödvändig för att kunna förbättra momskontrollen.

Enligt vad utskottet erfarit pågår inom finansdepartementet en utredning
vars syfte är att förbättra skatte- och avgiftsstatistiken. Vidare förbereds
inom SCB en revision av gällande näringsgrensindelning som bl.a. syftar till
att ge en godtagbar beskrivning av tjänstesektorn.

Utskottet anser att yrkandet i motion Fi707 därmed är tillgodosett och
avstyrker därför motionen.

I motion Fi417 av Anita Jönsson och Ingegerd Wärnersson (båda s) krävs
en bättre statistik över omfattningen och utvecklingen av delårsarbete.

Uppgifter om årssysselsättningen kan inhämtas från arbetsmarknadsstatistiken.
Denna statistik görs med hjälp av tilläggsfrågor till arbetskraftsundersökningen
(AKU) i februari månad. Undersökningen har gjorts sedan 1971
och resultaten från den senaste, som avser 1988 års förhållanden, beräknas
redovisas i april 1989. De personer som är med i AKU i februari 1989
tillfrågas bl.a. om hur många veckor de hade förvärvsarbete eller var
arbetslösa under det föregående året. Redovisning av arbetskraften under
året sker efter antal veckor i arbetskraften, kön, ålder, region. Huvudsyftet
med denna undersökning är att belysa rörligheten på arbetsmarknaden ur
olika aspekter. SCB kommer i den nya treårsplanen att lägga fram förslag
som förbättrar möjligheterna att redovisa sådan statistik som begärs av
motionärerna. Ett ställningstagande kan därvid göras till denna utbyggnad av
statistiken.

Utskottet avstyrker med det anförda motion Fi417.

I två motioner tas frågan upp om konsumentprisindex (KPI) konstruktion.
I motion Fi413 (c) föreslås att ett särskilt KPI, vilket rensats från alkoholprisernas
utveckling, redovisas. I motion Fi414 av Karin Falkmer och Elisabeth
Fleetwood (båda m) anförs att man bör överväga att ta bort tobaksvarorna ur
underlaget för KPI.

Finansutskottet har tidigare, hösten 1983 och våren 1988, behandlat
motioner med liknande innehåll som i här berörda motioner. Utskottet
framhöll i sitt betänkande FiU 1983/84:4 att det redan finns ett index
(nettoprisindex), som inte påverkas av förändringar i alkoholbeskattningen.

Utskottet vill i övrigt göra den kommentaren att sammansättningen av KPI
måste styras av vad de svenska hushållen faktiskt konsumerar och av vad
SCB:s nationalräkenskaper definierar som konsumtion. Den exakta sammansättningen
av vilka varor som skall ingå i indexen omprövas löpande av
den s.k. indexnämnden. Kraven på att kunna göra jämförelser av prisutvecklingen
mellan olika länder innebär emellertid att nämnden i sitt översynsar -

1988/89:FiU22

bete följer den internationella överenskommelse som ger en övergripande
definition av KPI (ILO-Recommendation No. 170).

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna Fi413 och Fi414.

I motion Fi403 av Axel Andersson och Stig Gustavsson (båda s) föreslås
att SCB redovisar en särskild fastighetskostnadsindex som visar utvecklingen
av kostnaderna för fastighetsdrift och underhåll inkl. förändringar av
räntekostnaderna. Lokalhyresgäster har, sägs det i motionen, ofta intresse av
att teckna långtidsbundna hyresavtal. Hyresvärdarna ställer därvid ofta som
krav för en längre avtalsperiod att de skall kompenseras för en eventuellt
förändrad kostnadsbild genom en indexreglering av hyran.

Utskottet vill vad gäller denna motion hänvisa till att SCB sedan länge
beräknar en särskild indexserie för underhållskostnader för fastigheter. Den
redovisas kvartalsvis i SCB:s publikation Byggindex. SCB kan för intresserade
avnämare mot ersättning utveckla denna index enligt de riktlinjer som
anges i motionen.

Utskottet avstyrker med det anförda motion Fi403 yrkande 3.

I två motioner anmäls behov av statistik över kooperativ verksamhet. I
motion Fi401 av Nils T Svensson m.fl. (s) framhålls att behovet av en väl
utvecklad kooperativ statistik har understrukits genom de senaste årens
kooperativa lösningar inom en rad olika samhällsområden. Enligt motionärerna
föreligger det ett behov av en systematiskt uppbyggd faktasammanställning
över kooperativ verksamhet, gärna i form av en kooperativ årsbok.

Fram t.o.m. 1967 upprättades årligen företagsstatistik om kooperativa
företag från SCB. I motion Fi424 av Elving Andersson och Jan Hyttring
(båda c) föreslås ett återinförande av denna statistik.

Utskottet behandlade våren 1988 en motion med delvis motsvarande
innehåll. Utskottet konstaterade därvid att SCB fram t.o.m. 1967 redovisade
omsättningsstatistik för detaljhandeln fördelad på bl.a. konsumentkooperativ
handel. Därefter redovisas omsättningsstatistiken enligt en ny internationellt
anpassad branschkod. I den årliga företagsstatistiken redovisas i ett
särskilt appendix företag med minst 50 anställda efter ägarkategori, bl.a.
konsumentkooperativa företag och producentkooperativa företag fördelade
branschvis. Fram t.o.m. 1967 redovisades vidare viss statistik rörande
kooperationen i en särskild publikation som finansierades bl.a. av Kooperativa
förbundet. Publikationen lades ner, när förbundet upphörde med sitt
stöd.

De krav på statistiken som ställs i här aktuella motioner innebär bl.a. att
näringslivet skall kunna beskrivas och uppdelas efter ägarkategori. För
närvarande kan detta ske för företag med minst 20 anställda med hänsyn till
befintlig urvalsstorlek. Denna storleksavgränsning medför emellertid att nya
intressanta kooperativa aktiviteter som nämns i motionerna -1.ex. föräldrakooperativa
daghem och löntagarägda företag - inte kan belysas. För att
avhjälpa denna brist behöver dels nya register byggas upp, dels statistikinsamling
genomföras för aktuella kategorier av företag.

Kostnaderna för denna typ av statistik kommer SCB att presentera i
förslag till ny treårsplan. Därvid kan behovet av kooperativ statistik med den
inriktning som förordas av motionärerna vägas mot annan statistik inom det
näringspolitiska området. Kostnaderna för att återuppta den redovisning av

1988/89:FiU22

den kooperativa statistik som begärs i motion Fi424 kan med en grov
uppskattning anges till ca 1 milj. kr. Kostnaden för att i statistiken kunna
redovisa företag med mindre än 20 anställda enligt vad som ovan anförts kan
beräknas till 0,2 milj. kr. per år.

Med det anförda avstyrks motionerna Fi401 och Fi424.

På grund av att ingen särredovisning i statistiken av flyktingar sker innan
de erhållit kommunplats blir befolkningsstatistiken på regional nivå missvisande,
sägs det i motionerna Fi416 av Karl Hagström (s) och Fi4I8 av Bertil
Måbrink (vpk). Enligt motionärerna blir dessa problem särskilt besvärande
vid jämförelsen av befolkningsutvecklingen mellan olika län eller kommuner.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande. Antalet
flyktingar i flyktinganläggningarna uppgår i dag totalt till ca 13 000 personer.
Inriktningen av flyktingpolitiken innebär att antalet personer i flyktinganläggningarna
kraftigt skall reduceras genom att den tid som en flykting
tillbringar i dessa anläggningar kortas ned. Detta bör innebära att de problem
som tas upp i motionerna framdeles blir mindre. Den överskattning av
befolkningsutvecklingen på grund av tillströmningen av flyktingar som anges
i motion Fi418 uppgår vid en jämförelse mellan Gävleborgs län och
Västernorrlands län till ca 700 personer, vilket utgör 0,2 % av befolkningen i
Gävleborgs län.

Som utskottet ser det föreligger det inte tillräckliga skäl för att särredovisa
flyktingarna i den officiella statistiken. Det föreligger emellertid inga hinder
mot att ett enskilt län eller en enskild kommun begär den särredovisning som
motionärerna önskar. Dessa uppgifter kan mot ersättning beställas från
SCB. Kostnaderna för att ta fram den av motionärerna begärda statistiken
kan beräknas till ca 75 000 kr.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna Fi416 och Fi418.

I motion Fi425 av Bo Holmberg m.fl. (s) ställs krav på en "ny”
välfärdsstatistik. Enligt motionärerna saknas bra och utvecklad statistik om
service, kvalité och valfrihet - dvs. statistik som beskriver innehållet i
välfärden. Regeringen bör därför överväga hur välfärdsstatistiken skall
förbättras. Det bör ske gemensamt mellan stat och kommun. Arbetet bör ta
sikte på att lösa hur centrala basdata om servicenivåer, kvalité, prestationer,
kostnader, intäkter etc. skall insamlas, bearbetas och utformas. En arbetsmetod
kan vara att regeringen tillsätter en utredning där staten, landstingen
och regeringen ingår. Det är angeläget att ett gemensamt och kvalitativt
utredningsarbete snarast kommer till stånd.

Som utskottet ser det är kraven i motionen inte närmare preciserade. I
motionen uttalas att "dagens välfärdsstatistik har allvarliga brister - i
datakvalité, i ojämförbarhet, i redovisningsprinciper, i dubbelarbete och
brist på samverkan”. Utskottet vill här erinra om att expertgruppen för
studier i offentlig ekonomi (ESO) har utfört ett flertal studier - t.ex. om
åldringsvård, sjukvård och skolans verksamhet - inom de områden som
motionärerna nämner. Det kan också nämnas att en utredning tillsattes
hösten 1988 med uppgift att se över informationsstrukturen för hälso- och
sjukvården. I utredningen skall bl.a. övervägas

- hur prestationer och resursåtgång i hälso- och sjukvården skall kunna

1988/89 :FiU22

beskrivas samt så långt möjligt effekter av prestationerna på människornas
hälsa samt

- hur jämförelser mellan bl.a. olika s.k. basenheter (kliniker och vårdcentraler),
landstingsområden, diagnosgrupper och befolkningsgrupper skall
kunna göras.

I valet av lösningar skall kravet beaktas att inte risker skall uppkomma för
otillbörligt intrång i den personliga integriteten.

Utredningens resultat skall redovisas i januari 1990.

Flera av de frågor som motionärerna tar upp är som framgått uppmärksammade
i flera sammanhang. Det finns därför inte skäl för riksdagen att
vidta någon särskild åtgärd med anledning av motionen. Utskottet avstyrker
därför motion Fi425.

I motion Fi406 (vpk) föreslås att en parlamentarisk utredning tillsätts med
uppgift att utforma ett till det traditionella BNP-begreppet alternativt mått på
den totala produktionen i samhället. Enligt motionärerna framstår det som
alltmer nödvändigt att vi i dagens aktuella ekonomiska läge på allvar
diskuterar frågor som inte koncentreras till enbart tillväxtens storlek utan
som också behandlar vilken slags tillväxt som kan accepteras och hur man
kan skapa meningsfulla arbeten.

Utskottet behandlade hösten 1982 en motion med liknande innebörd
(FiU 1982/83:4). I betänkandet framhålls att BNP som ett mått på den
samlade produktionen av varor och tjänster har en självklar, central ställning
i den ekonomiska analysen. Lika klart måste det emellertid sägas att BNP
inte är, och heller aldrig varit avsett som, ett mått på välfärd eller livskvalitet i
vid mening.

Utskottet vill återigen understryka att det inte finns någon allmänt
accepterad eller objektiv definition på välfärd eller livskvalitet som skulle
göra det möjligt att konstruera ett sammanfattande BNP-mått som tar
hänsyn till dessa komponenter. Traditionellt har man ofta jämställt hög
konsumtion och materiell standard med välfärd. Den utvidgning av välfärdsbegreppet
som skett under 1960- och 1970-talen har inneburit att man
förutom materiella resurser också velat se till utvecklingen av olika sociala
indikatorer såsom hälsa, miljö, utbildning, sociala och medborgerliga
rättigheter m.m. hos befolkningen. Numera genomförs och redovisas också
dylika studier löpande i SCB:s levnadsförhållandeundersökningar. Vid SCB
pågår kontinuerligt ett arbete med att utveckla analysinstrumenten och
presentera statistik för olika typer av sociala indikatorer.

I detta sammanhang vill utskottet erinra om att i anslutning till Brundtlandkommissionens
rapport har behovet av att utveckla ett system med
naturresursräkenskaper aktualiserats. I SCB:s kommande treårsbudget
kommer kostnaderna för en förbättring av miljöstatistiken att redovisas.
Utöver bl.a. en utveckling av ett naturresursräkenskapssystem föreslås en
utveckling av nationalräkenskaperna så att utnyttjandet av miljön kan ges en
bättre belysning.

Utskottet vill också framhålla att i anslutning till 1990 års långtidsutredning
kommer i ett särskilt avsnitt välfärds- och miljöproblemen att tas upp till
behandling.

Med det anförda avstyrks motion Fi406.

1988/89:FiU22

I motion Fi419 av Birger Schlaug och Ragnhild Pohanka (båda mp)
hemställs att regeringen tillsätter en ny låginkomstutredning.

Som nämnts ingår det numera i SCB:s löpande produktion att genomföra
levnadsförhållandeundersökningar.

Utskottet har också från finansdepartementet inhämtat att i 1990 års
långtidsutredning kommer inkomstfördelningsproblem att ingående behandlas
i en särskild bilaga. Motionärernas yrkande är därmed i huvudsak
tillgodosett. Utskottet avstyrker sålunda motion Fi419.

Företagens uppgiftslämnande

Tre motioner tar upp frågan om uppgiftslämnarkrav på företagen för
statistikändamål. Gemensamt för motionerna är att motionärerna på olika
sätt vill begränsa företagens arbete och kostnader för att lämna uppgifter till
statliga myndigheter.

1 motion Fi410 (fp) yrkande 2 krävs att företagens uppgiftslämnande
begränsas. I detta sammanhang uppmärksammas särskilt småföretagens
problem.

I motion Fi405 av Kjell Johansson m.fl. (fp, m, c) framhålls att den bästa
möjligheten att skydda företagen mot en ökad myndighetsiver att samla in
uppgifter är att det i en lag eller i en förordning som ger myndigheter rätt att
samla in uppgifter specificeras vilka uppgifter som får resp. inte får hämtas
in.

I motion Fi412 av Sten Svensson (m) krävs att åtgärder vidtas för att
begränsa de totala samhällsekonomiska kostnaderna för uppgiftslämnandet.
De åtgärder som enligt motionen bör vidtas är av två slag. För det första
måste uppgiftslämnandet förenklas. Det bör bl.a. undersökas närmare hur
myndigheternas befogenheter att skapa uppgiftskrav på företag är beskaffade.
För det andra bör integritetsproblemen uppmärksammas. En särskild
företagsdatalag bör stiftas.

Utskottet behandlade våren 1988 motioner med likartat innehåll (FiU
1987/88:13, rskr. 171). Utskottet konstaterade då att det måste vara en
självklar utgångspunkt för myndigheternas uppgiftsinhämtning att undvika
att onödiga uppgifter samlas in. Vidare erinrades om att regeringen har
utfärdat en förordning om statliga myndigheters inhämtande av uppgifter
från näringsidkare och kommuner (SFS 1982:688). Enligt denna skall de
uppgifter som skall lämnas vara utvalda och definierade, så att uppgiftslämnandet
begränsas till den information som behövs med hänsyn till ändamålet,
och uppgiftslämnandet underlättas så långt möjligt. Myndigheten har också
skyldighet att samråda med organisation eller annan, som kan anses
företräda uppgiftslämnarna.

Utskottet vill här göra det tillägget att uppgiftslämnarnas ställning
förstärktes ytterligare år 1987 genom ett införande av den s.k. begränsningsförordningen
(1987:1347). I detta sammanhang kan också nämnas att det i
SCB:s delprogram Civildepartementet ingår att kontinuerligt se över företagens
uppgiftslämnande.

Utskottet har också noterat att civilministern i februari 1988 tillkallat en
särskild utredare med uppgift att från formella utgångspunkter se över

1988/89:FiU22

föreskrifterna på det statliga statistikområdet och utarbeta förslag till ett
förenklat regelsystem för produktionen av statistik. Härvid kommer också
uppgiftslämnarfrågorna att ingående behandlas. Utredningen kommer att
presentera sina förslag under år 1989.

Utskottet anser, i likhet med den bedömning som gjordes våren 1988, att
det inte finns anledning att vidta några särskilda åtgärder till följd av det som
anförs i motionerna Fi405, Fi410 och Fi412. Motionerna avstyrks därför.

SCB:s partisympatiundersökningar

I motion Fi408 av Lars Tobisson m.fl. (m) föreslås att SCB:s partisympatiundersökningar
läggs ner. Därigenom kan SCB:s anslag minskas med

2,5 milj. kr. budgetåret 1989/90.

Utskottet har våren 1986, våren 1987 och våren 1988 behandlat motioner
med samma innehåll. Utskottet framhöll därvid följande. Partisympatiundersökningarna
återupptogs av SCB under år 1985 på initiativ av utskottet
(FiU 1983/84:35). Utskottet ansåg att det med hänsyn till mångfalden är
värdefullt att dessa undersökningar genomförs. Undersökningarna är av hög
kvalitet vetenskapligt sett. Det relativt sett stora urvalet gör det möjligt att
med vissa begränsningar ange väljarsympatier även på regional nivå. Dessa
undersökningar görs, till skillnad från andra opinionsundersökningar, med
full insyn i materialet. Undersökningarna bör enligt utskottets mening
genomföras enligt planerna. Riksdagen avslog på utskottets förslag motionerna.

Utskottet ser ingen anledning att ändra sina tidigare ställningstaganden
och avstyrker därför motionen.

Medelstilldelningen

Utskottet har inget att erinra mot de tillägg till statistikprogrammen som
föreslås i propositionen och tillstyrker därför de begärda medlen till SCB:s
anslag rörande statistik, register och prognoser.

I propositionen föreslås att anslaget för uppdragsverksamheten förs upp i
statsbudgeten med ett formellt belopp av 1 000 kr. Vidare föreslås att SCB:s
rörliga kredit tas upp till oförändrat belopp om 15 milj. kr. Utskottet har
inget att erinra mot dessa förslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande den offentliga lönestatistiken

a) att riksdagen avslår motion 1988/89:Fi420,

b) att riksdagen lägger till handlingarna vad som anförs i proposition
1988/89:100 bilaga 2 punkt 11,

2. beträffande individ- eller hushållsstatistik
att riksdagen avslår motion 1988/89:Fi422,

3. beträffande statistiken över mervärdeskatten
att riksdagen avslår motion 1988/89:Fi707,

1988/89:FiU22

4. beträffande statistik över omfattningen och utvecklingen av
delårsarbete

att riksdagen avslår motion 1988/89:Fi417,

5. beträffande konsumentprisindex

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Fi413 och 1988/89:Fi414,

6. beträffande särskild fastighetskostnadsindex

att riksdagen avslår motion 1988/89:Fi403 yrkande 3,

7. beträffande statistik över kooperativ verksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Fi401 och 1988/89:Fi424,

8. beträffande särredovisning i statistiken av flyktingar

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Fi416 och 1988/89:Fi418,

9. beträffande välfärdsstatistik

att riksdagen avslår motion 1988/89:Fi425,

10. beträffande alternativt mått på den totala produktionen
att riksdagen avslår motion 1988/89: Fi406,

11. beträffande en ny låginkomstutredning
att riksdagen avslår motion 1988/89:Fi419,

12. beträffande företagens uppgiftslämnande

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Fi405,1988/89:Fi410 yrkande
2 och 1988/89: Fi412,

13. beträffande statistiska centralbyråns förvaltningsanslag

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 15 punkt
B 6 samt med avslag på motion 1988/89:Fi408 till Statistiska centralbyrån:
Statistik, register och prognoser för budgetåret 1989/90 anvisar ett
ramanslag på 321 513 000 kr.,

14. beträffande statistiska centralbyråns uppdragsverksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 15 punkt
B 7 till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

Stockholm den 21 mars 1989
På finansutskottets vägnar

Anne Wibble

Närvarande: Anne Wibble (fp), Roland Sundgren (s), Lars Tobisson (m),
Arne Andersson i Gamleby (s). Per Olof Håkansson (s), Rune Rydén (m),
Iris Mårtensson (s), Lisbet Calner (s), Arne Kjörnsberg (s), Filip Fridolfsson
(m). Lars De Geer (fp), Ivar Franzén (c). Hans Petersson (vpk). Carl Frick
(mp). Marianne Carlström (s), Sonia Karlsson (s) och Anna WohlinAndersson
(c).

1988/89:FiU22

Reservationer

1988/89:FiU22

1. Den offentliga lönestatistiken (mom. 1)

Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson
(m) och Lars De Geer (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande sorn på s. 4 börjar med ”Utskottet
anser” och på s. 5 slutar med ”motion Fi420” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad motionärerna och flera tunga remissinstanser
anfört med anledning av utredningsförslaget, att den föreslagna
statistiken inte har förutsättningar att uppfylla rimliga precisionskrav. En
kortperiodisk rapportering skulle påtagligt störas av t.ex. semesterlöner,
retroaktiva löneutbetalningar, s.k. långa ackord och resultatlöner baserade
på långa mätperioder. Det förefaller mot denna bakgrund inte försvarligt att
lägga ned de kostnader som den föreslagna statistiken skulle medföra för
staten och för uppgiftslämnarna.

Det ter sig därför rimligt som föreslås i motion Fi420 (m) att i stället
utveckla den befintliga statistiken. Genom att t.ex. utnyttja de månadsvisa
uppbördsdeklarationerna över lönesummor, arbetsgivaravgifter och preliminär
A-skatt torde den kortperiodiska statistiken kunna förbättras. Dessutom
finns de nuvarande undersökningarna av industriarbetarlönerna.

På årsbasis finns ett mycket tillförlitligt material att tillgå från arbetsmarknadsparterna.

Utskottet avstyrker med det anförda propositionens förslag och tillstyrker
förslaget i motion Fi420 att statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet i
stället bör få i uppdrag att utveckla en metod för framtagande av lönestatistik
som enbart bygger på befintligt statistiskt material.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande den offentliga lönestatistiken
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Fi420 och med anledning
av vad som anförs i proposition 1988/89:100 bilaga 2 punkt 11 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Konsumentprisindex (mom. 5)

Ivar Franzén (c), Carl Frick (mp) och Anna Wohlin-Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Finansutskottet
har” och på s. 8 slutar med ”och Fi414” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande:

Ett effektivt sätt att sänka alkoholkonsumtionen har visat sig vara att
bedriva en skattepolitik som medför att priset på alkohol följer kostnadsutvecklingen.
Den metod som nu används, att skattehöjningen aviseras långt i
förväg, har medfört att människor frestas att hamstra och det leder ofelbart
till en ökad konsumtion. Det visar den senaste skattehöjningen klart exempel
på. Det finns starka skäl, exempelvis vid justering av basbeloppsanknutna
förmåner, för att använda ett särskilt konsumentprisindex som är rensat från

alkoholpriser. Det finns redan en beredskap för denna åtgärd. Utskottet
anser därför att ett sådant beslut snarast bör fattas och tillstyrker därför
motion Fi413 (c).

Den här förordade konsumentprisindexen skall publiceras jämsides med
den traditionella konsumentprisindexen (KPI). Utskottet vill understryka att
KPI är ett nödvändigt och viktigt mått i den ekonomiska analysen. Att ta bort
vissa varor ur underlaget för KPI, exempelvis tobaksvaror som föreslås i
motion Fi414, skulle enligt utskottets mening ge en vilseledande bild av den
faktiska prisutvecklingen. Utskottet avstyrker motion Fi414.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande konsumentprisindex
att utskottet med bifall till motion 1988/89: Fi413 och med avslag på
motion 1988/89:Fi414 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

3. Statistik över kooperativ verksamhet (mom. 7)

Ivar Franzén (c), Hans Petersson (vpk), Carl Frick (mp) och Anna
Wohlin-Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Med det” och
slutar med ”och Fi424” bort ha följande lydelse:

Som utskottet ser det är det angeläget att redovisa de kooperativa
verksamheterna i den officiella statistiken på det sätt som utskottet här
angett. Arbetet med att ta fram denna statistik bör inledas under budgetåret
1989/90 vilket innebär att delprogram 11. Industridepartementet bör tilldelas
erforderliga medel.

Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna Fi401 och Fi424
angående återinförande av kooperativ statistik bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande statistik över kooperativ verksamhet
att utskottet med bifall till motion 1988/89:Fi424 och med anledning av
motion 1988/89:Fi401 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

4. Välfärdsstatistik (mom. 9)

Hans Petersson (vpk) och Carl Frick (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Sorn utskottet
ser det är” och på s. 10 slutar med ”motion Fi425” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att dagens välfärdsstatistik har
allvarliga brister. Det är emellertid uppenbart att det finns ett gemensamt
intresse och behov i stat, landsting och kommuner att få tillgång till
grundläggande basdata med god kvalitet om hur välfärden i olika bemärkelser
fördelas och förändras.

1988/89:FiU22

Regeringen bör mot denna bakgrund överväga hur välfärdsstatistiken skall
förbättras. Ett samarbete bör etableras mellan stat och kommun. Arbetet
bör ta sikte på att lösa hur centrala basdata om servicenivåer, kvalitet,
prestationer, kostnader, intäkter etc. skall insamlas, bearbetas och utformas.
En utredning bör tillsättas där företrädare för staten, landstingen och
regeringen ingår. Det är angeläget att detta utredningsarbete snarast
kommer till stånd.

Vad utskottet här anfört om att tillsätta en utredning med uppgift att
förbättra välfärdsstatistiken bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. Utskottet tillstyrker sålunda motion Fi425.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande välfärdsstatistik
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Fi425 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Alternativt mått på den totala produktionen (mom. 10)

Hans Petersson (vpk) och Carl Frick (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet
behandlade” och slutar med ”motion Fi406” bort ha följande lydelse:

Det vanliga sättet att mäta produktionsutvecklingen är att använda BNP,
bruttonationalprodukten, som mått. Detta mått framstår alltmer som
ofullständigt eftersom produktionsförhållandena i samhällen av vår typ är
sådana att produktionen själv orsakar stora skador på miljö och människor.
Därför kan en ökning av BNP i verkligheten innehålla både produktionsökning
och nödvändiga samhällsinsatser på grund av negativa följder. Båda
verksamheterna förs upp på pluskontot, trots att produktionen kan ha
inneburit obotliga skador såväl på naturen som på människan genom psykisk
och fysisk förslitning. Den registrerade produktionsökningen kan därför för
överskådlig tid hämma fortsatt ekonomisk utveckling.

Inför folkomröstningen om kärnkraften kunde märkas en vidgad samhällsdebatt
om frågor i anslutning till de traditionella ekonomiska måtten. Frågor
ställdes om vad som skall produceras, och till vilket socialt och ekologiskt pris
det skall ske. Hur samhället i stort skulle organiseras för att ge befolkningen
ett bättre liv, var också till debatt. Det slitna ordet ”livskvalitet” är
otillräckligt men rör vid dessa frågor. Utan att göra anspråk på att föra fram
alla de komponenter som bör finnas med i en rättvisande beräkning av det
ekonomiska framåtskridandet kan nämnas: Ekologisk balans och regionalpolitisk
balans, dvs. ekonomisk tillväxt utan förstörande miljöeffekter och
sysselsättning utan långpendling och omflyttningar av befolkningen (som
förmodligen blir större om resurserna förbrukas och om folk reser eller
flyttar/bygger nytt på ny plats). Psykisk och fysisk hälsa. Minskad sjukvårdsproduktion
kan betyda ekonomisk utveckling - inte tvärtom. Den kulturella
utvecklingen och bildnings- och utbildningsnivån i samhället är också
ekonomiska mått enligt ett alternativt synsätt. Mer tid med barn, minskad

1988/89:FiU22

kriminalitet/skadegörelse etc. borde kunna ses som ekonomiska framsteg.

Det är också nödvändigt att i dagens ekonomiska läge ställa frågor inte
endast om tillväxtens storlek, utan också om vilket slags tillväxt som kan
accepteras, och om hur man kan skapa meningsfulla arbeten. De bakomliggande
verkliga kostnaderna för samhället måste vägas in i den ekonomiska
analysen om man skall kunna fatta de riktiga framtidsbesluten. Vi måste helt
enkelt kunna mäta och värdera en socialt och ekologiskt riktig tillväxt för
att kunna forma framtidssamhället. Detta är viktigt för att kunna föra en
konstruktiv framtidspolitik och visa på andra former av ekonomiskt framåtskridande
som alternativ till s.k. nolltillväxt och stillastående.

En parlamentarisk utredning bör tillsättas och få i uppdrag att utforma ett
alternativt mått på produktionen i samhället. Detta bör av riksdagen ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande alternativt mått på den totala produktionen
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Fi406 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Ny låginkomstutredning (mom. 11)

Ivar Franzén (c), Hans Petersson (vpk), Carl Frick (mp) och Anna
Wohlin-Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Sorn nämnts”
och slutar med ”motion Fi419” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill med anledning av motion Fi419 anföra följande.

Regeringens ekonomiska politik - den s. k. tredje vägens politik - har i stor
utsträckning varit en koncentrationspolitik. Befolkningsomflyttningarna
från landsbygd till städerna har accentuerats och storstädernas tillväxt har
varit utomordentligt stark. Utvecklingen har vidare inneburit att inkomstklyftorna
vuxit samtidigt som det också skett en ekonomisk maktkoncentration.

Centerpartiet och vänsterpartiet kommunisterna har i annat sammanhang
åberopat konsumentverkets undersökning från december 1988. Av denna
undersökning framgår att hushållens ekonomi allmänt sett nu är sämre än på
tio år. År 1979 var från ekonomisk synpunkt det bästa året för hushållen
under tioårsperioden. En arbetarfamilj med tre barn kunde år 1987 inte,
enligt denna undersökning, upprätthålla en skälig konsumtionsstandard utan
att få ett underskott i budgeten på ca 300 kr. varje månad. Samtidigt som
hushållens ekonomi har försämrats har storföretagens vinstutveckling starkt
förbättrats sedan år 1982.

Mot här angiven bakgrund är det, enligt utskottets uppfattning, synnerligen
välmotiverat att tillsätta en ny låginkomstutredning, i synnerhet som det i
dag förs en intensiv diskussion om förändringar av skattesystemet och av den
offentliga sektorn. Som utskottet framhållit kommer dessa frågor att tas upp i
1990 års långtidsutredning. Det bör därför vara möjligt att ge långtidsutredningen
i uppdrag att ingående belysa dessa frågor.

1988/89:FiU22

Utskottet tillstyrker följaktligen förslaget i motion Fi419 om en ny
låginkomstutredning, vilket av riksdagen bör ges regeringen tili känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande ny låginkomstutredning

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Fi419 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Företagens uppgiftslämnande (mom. 12)

Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson
(m), Lars De Geer (fp). Ivar Franzén (c) och Anna Wohlin-Andersson (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet
behandlade” och på s. 12 slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser, i likhet med motionärerna, att onödigt uppgiftsinsamlande
måste undvikas. Detta gäller i synnerhet från de små företagen.
Myndigheterna bör därför bl.a. mer noggrant pröva frekvensen av olika
undersökningar. I många fall behöver uppgifter inte samlas in varje månad
eller varje år, utan det kan ske med längre intervall. Dessutom måste
myndigheterna mer kritiskt än för närvarande i varje enskilt fall pröva om de
uppgifter som inhämtas verkligen behövs. Vidare måste myndigheternas
arbete i större utsträckning präglas av servicekänsla och en positiv attityd mot
företagen. Vad utskottet anfört med anledning av de aktuella motionerna
bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande företagens uppgiftslämnande

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Fi405, 1988/
89:Fi410 yrkande 2 och 1988/89:Fi412 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

8. Statistiska centralbyråns förvaltningsanslag (mom. 13)

Lars Tobisson, Rune Rydén och Filip Fridolfsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med rubriken
”SCB:s partisympatiundersökningar” och slutar med ”och prognoser” bort
ha följande lydelse:

SCB:s partisympatiundersökningar

Sedan många år genomför olika fristående institut opinions- och partisympatiundersökningar.
Utskottet finner därför inga skäl till att anslå budgetmedel
till sådana undersökningar.

Utskottet tillstyrker motion Fi408 vilket innebär att anslaget Statistiska
centralbyrån: Statistik, register och prognoser minskas med 2 500 000 kr.

1988/89: FiU22

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande statistiska centralbyråns förvaltningsanslag
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Fi408 samt med anledning
av proposition 1988/89:100 bilaga 15 punkt B 6 till Statistiska centralbyrån:
Statistik, register och prognoser för budgetåret 1989/90 anvisar
ett ramanslag på 319 013 000 kr.,

9. Statistiska centralbyråns förvaltningsanslag (morn. 13)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Ivar Franzén (c), Hans Petersson (vpk), Carl Frick (mp) och Anna
Wohlin-Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet har
inget” och slutar med ”och prognoser” bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av att utskottet med anledning av motionerna Fi401 och
Fi424 förordar att kooperativ statistik bör återinföras i SCB:s löpande
produktion bör anslaget B 6. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och
prognoser tillföras 1 milj. kr. utöver vad som föreslås i propositionen. För
budgetåret 1989/90 föreslår sålunda utskottet att till detta anslag anvisas ett
ramanslag på 322 513 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande statistiska centralbyråns förvaltningsanslag
att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 bilaga 15
punkt B 6 och med avslag på motion 1988/89:Fi408 till Statistiska
centralbyrån: Statistik, register och prognoser för budgetåret 1989/90
anvisar ett ramanslag på 322 513 000 kr.,

1988/89:FiU22

Innehåll

1988/89: Fi U22

Sammanfattning 1

Inledning 1

Propositionen

Motionerna

Utskottet 4

Den offentliga lönestatistiken 4

Statistikfrågor 5

Individ- eller hushållsstatistik 6

Statistiken över mervärdeskatten

Statistik över omfattningen och utvecklingen av delårsarbete
7

Konsumentprisindex

Särskild fastighetskostnadsindex 8

Statistik över kooperativ verksamhet 8

Särredovisning i statistiken av flyktingar 9

Välfärdsstatistik 9

Alternativt mått på den totala produktionen 10

En ny låginkomstutredning 11

Företagens uppgiftslämnande 11

SCB:spartisympatiundersökningar 12

Medelstilldelningen 12

Hemställan 12

Reservationer

1. Den offentliga lönestatistiken (mom. l)(m, fp) 14

2. Konsumentprisindex (mom. 5) (c, mp) 14

3. Statistik över kooperativ verksamhet (mom. 7) (c, vpk, mp) 15

4. Välfärdsstatistik (mom. 9) (vpk, mp) 15

5. Alternativt mått på den totala produktionen (mom. 10) (vpk, mp) 16

6. Ny låginkomstutredning (mom. 11) (c, vpk, mp) 17

7. Företagens uppgiftslämnande (mom. 12) (m, fp, c) 18

8. Statistiska centralbyråns förvaltningsanslag (mom. 13) (m) 18

9. Statistiska centralbyråns förvaltningsanslag (mom. 13)

(c, vpk, mp) 19

gotab 88432, Stockholm 1989