Finansutskottets betänkande
1988/89:FiU17
Den statliga rationaliseringsverksamheten m.m. 1988/89
(prop. 1988/89:100 bil. 2 och 15) FiU17
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet vissa anslag och andra frågor med
anknytning till den statliga rationaliseringsverksamheten. Utskottet biträder
regeringens förslag till medelsanvisning till
- statskontoret (B 1),
- anskaffning av ADB-utrustning (B 2),
- viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet (B 5),
- bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering (B 8),
- statens person- och adressregisternämnd (B 9) samt
- viss information och utbildning m.m. (B 10).
Utskottet behandlar i detta sammanhang också motioner om datapolitiken,
om begränsning av personnummeranvändning och om vissa anslag på
civildepartementets område. Motionerna avstyrks av utskottet.
Moderata samlingspartiet, folkpartiet, centerpartiet och miljöpartiet de
gröna har i reservationer helt eller delvis ställt sig bakom de i motionerna
framförda förslagen.
TRETTONDE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen har i proposition 1988/89:100 bilaga 2 (gemensamma frågor) -efter föredragning av statsrådet Bengt K Å Johansson -
dels under punkt 12 (s. 30-32) berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som
anförts om statsrådsgruppen för datafrågor, m.m.,
dels under punkt 13 (s. 32)
1. berett riksdagen tillfälle att ta del av den till propositionen fogade
sammanfattningen av statskontorets rapport (1989:2) ADB i statsförvaltningen
1989,
2. föreslagit riksdagen att godkänna vad som anförts om den fortsatta
redovisningen av statsförvaltningens ADB-användning.
Regeringen har i proposition 1988/89:100 bilaga 15 (civildepartementet) -
efter föredragning av statsrådet Bengt K Å Johansson - under Litt. B Statlig 1
1 Riksdagen 1988/89.5 sami. Nr 17
rationalisering och revision, statistik m.m. (s. 31-38, 45-46 och 51-53)
föreslagit riksdagen att
(B 1) till Statskontoret för budgetåret 1989/90 anvisa ett ramanslag på
78 704 000 kr.,
(B 2) 1. till Anskaffning av ADB-utrustning för budgetåret 1989/90 anvisa
ett reservationsanslag på 786 300 000 kr.,
(B 2) 2. medge att datorutrustning beställs - utöver tidigare medgivet
belopp - till ett värde av högst 740 000 000 kr.,
(B 5) till Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet för budgetåret
1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 000 kr.,
(B 8) till Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering för
budgetåret 1989/90 anvisa ett anslag på 749 000 kr.,
(B 9) till Statens person- och adressregisternämnd för budgetåret 1989/90
anvisa ett förslagsanslag på 615 000 kr.,
(B 10) till Viss information och utbildning, m.m. för budgetåret 1989/90
anvisa ett reservationsanslag på 25 000 000 kr.
Motionerna
1988/89:Fi423 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en strukturrationalisering och effektivisering bland
statens olika samordningsorgan för ADB-säkerhet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att en oberoende insatsgrupp bör tillsättas för att ta
fram och genomföra ett åtgärdsprogram för en omprövning och effektivare
förvaltning av ADB-system inom statsförvaltningen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om åtgärder för administrativ utveckling,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om SPAR-registret och DAFA Data AB.
1988/89:Fi720 av Anders Björck m.fl. (m) vari - med hänvisning till vad som
anförts i motion 1988/89: K442 - yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag till avveckling av SPAR i enlighet med vad i motionen anförs.
1988/89:Fi722 av Anne Wibble m.fl. (fp) vari - med hänvisning till vad som
anförts i motion 1988/89:Sk824 - yrkas
3. att riksdagen beslutar sammanföra civildepartementets anslag B 10 och
C 8 till ett anslag med benämningen Bidrag till viss information och
utveckling,
4. att riksdagen beslutar avskaffa anslagen B 10 och C 8,
5. att riksdagen beslutar att anslå 40 milj. kr. till det nya anslaget Bidrag
till viss information och utveckling för budgetåret 1989/90.
1988/89:FiU17
2
Utskottet
1988/89:FiU17
Säkerhet och sekretess samt vissa utvecklingsfrågor på ADBområdet
I
motion Fi423 av Lars Tobisson m.fl. (m) föreslås (yrkandena 1-3) att de
uppgifter som nu åvilar statskontoret vad gäller sårbarhet, säkerhet och
sekretess inte i något avseende skall omfatta affärsverken och försvarsmyndigheterna
utan tydligt avgränsas till civila förvaltningsmyndigheter. Motionärerna
lägger också fram förslag om åtgärder för administrativ utveckling
och föreslår i det sammanhanget att en oberoende insatsgrupp skall tillsättas
med uppgift att ompröva och effektivisera befintliga ADB-system inom
statsförvaltningen.
Utskottet får med anledning härav anföra följande. Riksdagen antog vid
föregående riksmöte propositionen om datapolitik för statsförvaltningen
(prop. 1987/88:95, FiU 25, rskr. 293). Som en följd härav har ansvarsfördelningen
preciserats mellan de båda myndigheter som samordnar arbetet med
sårbarhets- och säkerhetsfrågor inom statsförvaltningen. Beslutet innebär att
överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) stegvis kommer att få ett utökat
samordningsansvar, samtidigt som statskontoret fått behålla samordningsansvaret
för ADB-säkerheten i fred inom den civila statsförvaltningen inkl.
affärsverken. De båda myndigheterna samarbetar i dessa frågor i ett
gemensamt råd i vilket även näringsliv och organisationer är företrädda.
Utskottet kan inte finna att några nya skäl framkommit som skulle
föranleda en ändring av den fastslagna ansvarsfördelningen mellan ÖCB och
statskontoret. Statskontorets samordningsansvar bör således innefatta även
affärsverken. Dessa bör i detta sammanhang inte behandlas på annat sätt än
andra civila myndigheter, bl.a. till följd av de speciella krav som ställs på
affärsverken i fråga om samhällsansvar, regionalpolitiska hänsynstaganden
och servicenivå.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi423 (m) yrkande 1.
Utskottet kan inte heller biträda vare sig motionärernas förslag om en
särskild insatsgrupp för omprövning och utveckling av ADB-system eller den
i motionen förordade lösningen för hantering av forsknings- och utvecklingsfrågor
om informationsteknologiska system. I anslutning till behandlingen av
den datapolitiska propositionen tog riksdagen också ställning till hur frågor
inom dessa områden skulle hanteras. Detta har bl.a. resulterat i att ett
utvecklingsråd knutits till statskontoret med uppgift att främja FoUverksamhet
på det datapolitiska området. Något skäl att nu ompröva de vid
föregående riksmöte valda lösningarna föreligger inte enligt utskottets
mening.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi423 (m) yrkandena 2 och 3.
Vissa anslagsfrågor m.m.
Vad föredraganden anfört i bilaga 2 till budgetpropositionen om statsrådsgruppen
för datafrågor m.m. (punkt 12) samt ADB i statsförvaltningen
(punkt 13) föranleder inget uttalande från utskottets sida.
Utskottet har inte heller något att erinra mot den av regeringen i bilaga 15
1 * Riksdagen 1988189.5 sami. Nr 17
till budgetpropositionen föreslagna medelsanvisningen till resp. statskontoret
(B 1), anskaffning av ADB-utrustning (B 2), viss rationaliserings- och
utredningsverksamhet (B 5) samt bidrag till Institutet för storhushållens
rationalisering (B 8).
Statens person- och adressregisternämnd
I den nyssnämnda motionen Fi423 av Lars Tobisson m.fl. (m) föreslås också
att SPAR-registret och DAFA Data AB:s driftansvar för detta skall prövas
förutsättningslöst i samband med att SPAR-nämnden tecknar nytt avtal om
driften av registret. Motionärerna anser vidare att regeringen bör låta utreda
om det finns några vägande skäl för att någon del av DAFA Data AB:s
nuvarande verksamhet skall ligga kvar i statlig ägo. De vill dessutom få till
stånd en förutsättningslös utredning av uppgifter, omfattning och ägarförhållanden
för ESKA Statskonsult AB.
I motion Fi720 av Anders Björck m.fl. (m) föreslås att SPAR-registret
skall avvecklas i sin nuvarande form. Detta register är enligt motionärerna ett
av de mer integritetskänsliga registren i Sverige, och någon försäljning ur
registret i dess nuvarande form bör inte få ske.
Utskottet får i anslutning till dessa förslag anföra följande. Genom DAFA
Data AB har staten tillgång till ett servicebolag som kan tillgodose statliga
myndigheters grundläggande behov av dataservice. DAFA Data AB har en
rent affärsmässig roll och bedriver sin verksamhet i konkurrens med andra
dataservicebyråer. Utskottet ser det emellertid som betydelsefullt att staten
genom ett ägarengagemang kan utöva ett direkt inflytande på detta för
myndigheterna viktiga område. Denna fråga liksom frågan om ESKA
Statskonsult AB:s ställning har behandlats tidigare av utskottet vid ett antal
tillfällen. Senast skedde detta vid föregående riksmöte (FiU 1987/88:25) då
utskottet med hänvisning till tidigare uttalanden bl.a. framhöll att bildandet
av ESKA Statskonsult AB medfört att det tillskapats en slagkraftig och
heltäckande serviceorganisation på dataområdet. En sådan koncernbildning
har inneburit att staten - i likhet med stora företagskoncerner - fått tillgång
till en egen servicebyrå på ADB-området. Utskottet har med denna
motivering tidigare avstyrkt motionsförslag med den nu aktuella innebörden,
och detta ställningstagande äger som utskottet ser det fortfarande samma
giltighet. Utskottet avstyrker därmed motion Fi423 (m) yrkande 4.
Frågan om SPAR-registret och försäljningen av uppgifter ur detta knyter
an till spörsmål som behandlats av data- och offentlighetskommittén (DOK).
Kommittén har i december 1988 lagt fram ett slutbetänkande som sänts ut på
remiss. Ett tidigare delbetänkande (SOU 1986:46) tar upp frågor rörande
myndigheternas försäljning av personuppgifter från databaserade register.
Kommitténs förslag på detta område bereds för närvarande inom regeringskansliet.
Enligt utskottets mening bör med hänsyn härtill frågan om en
prövning av SPAR-registrets fortsatta ställning anstå tills ett samlat regeringsförslag
med anledning av DOK:s betänkanden i ämnet föreligger.
Utskottet avstyrker därför motion Fi720 (m).
Regeringens förslag till medelsanvisning för statens person- och adressregisternämnd
biträds av utskottet.
1988/89:FiU17
4
Viss information och utbildning, m.m.
I motion Fi722 av Anne Wibble m.fl. (fp) föreslås att de på civildepartementets
huvudtitel uppförda anslagen B 10. Viss information och utbildning
m.m. samt C 8. Bidrag till vissa utvecklingsåtgärder sammanförs till ett anslag
benämnt Bidrag till viss information och utveckling samt att medelstilldelningen
över detta anslag begränsas till 40 milj. kr., vilket i jämförelse med
regeringens förslag är en minskning med 6,5 milj. kr. Anslaget B 10 har
liksom motionen i denna del remitterats till finansutskottet. Anslaget C 8
däremot har remitterats till arbetsmarknadsutskottet, som i ett enhälligt
betänkande (1988/89:AU15) ställt sig bakom den av regeringen föreslagna
medelsanvisningen på anslaget.
Utskottet får med anledning härav anföra följande. Anslagen B 10 och C 8
är båda reservationsanslag avsedda för olika informations- och utbildningsinsatser.
Anslaget B 10 är ett nytt anslag avsett uteslutande för olika
informations- och utbildningsinsatser m.m. i anslutning till den förestående
omläggningen av budgetprocessen, medan anslaget C 8 är ämnat för mer
generella utbildningsinsatser, konferenser och chefs- och ledningsutbildning,
däribland icke avgiftsfinansierad utbildning vid SIPU. En särskild satsning på
1 milj. kr. görs över detta anslag för utbildning av kvinnor till chefsbefattningar.
Införandet av det nya budgetsystemet måste föregås av omfattande
utbildnings- och informationsinsatser. Enligt utskottets mening ter det sig
därför ändamålsenligt att särskilja medelsbehovet för detta ändamål genom
att låta utgifterna belasta ett särskilt anslag. Utskottet har således inget att
erinra mot den i propositionen föreslagna anslagsstrukturen. Utskottet
biträder också föredragandens förslag till medelsanvisning på anslaget B 10.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion Fi722 (fp) yrkandena
3-5.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande säkerhet och sekretess samt vissa utvecklingsfrågor på
ADB-området
a) att riksdagen avslår motion 1988/89:Fi423 yrkande 1,
b) att riksdagen avslår motion 1988/89:Fi423 yrkandena 2 och 3,
2. beträffande statsrådsgruppen för datafrågor m.m.
att riksdagen lägger till handlingarna vad som anförts i proposition
1988/89:100 bilaga 2 punkt 12,
3. beträffande ADB i statsförvaltningen 1989
att riksdagen lägger till handlingarna den till proposition 1988/89:100
bilaga 2 punkt 13 fogade rapporten (1989:2) ADB i statsförvaltningen
1989,
4. beträffande den fortsatta redovisningen av statsförvaltningens
ADB-användning
att riksdagen godkänner vad föredraganden anfört i proposition
1988/89:100 bilaga 2 punkt 13 mom. 2 om den fortsatta redovisningen
av statsförvaltningens ADB-användning,
1988/89:FiU17
5
5. beträffande anslag till statskontoret
att riksdagen till Statskontoret för budgetåret 1989/90 anvisar ett
ramanslag på 78 704 000 kr.,
6. beträffande anslag till anskaffning av ADB-utrustning
att riksdagen till Anskaffning av ADB-utrustning för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 786 300 000 kr.,
7. beträffade bemyndigande att beställa datorutrustning
att riksdagen medger att datorutrustning beställs - utöver tidigare
medgivet belopp - till ett värde av högst 740 000 000 kr.,
8. beträffande anslag till viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet
att
riksdagen till Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 000 kr.,
9. beträffande anslag till bidrag till Institutet för storhushållens
rationalisering
att riksdagen till Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering
för budgetåret 1989/90 anvisar ett anslag på 749 000 kr.,
10. beträffande omprövning av SPAR-registret m.m.
a) att riksdagen avslår motion 1988/89:Fi423 yrkande 4,
b) att riksdagen avslår motion 1988/89:Fi720,
11. beträffande anslag till statens person- och adressregisternämnd
att riksdagen till Statens person- och adressregisternämnd för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 615 000 kr.,
12. beträffande anslag till viss information och utbildning, m.m.
att riksdagen med avslag på motion 1988/89:Fi722 yrkandena 3-5 till
Viss information och utbildning, m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar
ett reservationsanslag på 25 000 000 kr.
Stockholm den 16 mars 1989
På finansutskottets vägnar
Anna-Greta Leijon
Närvarande: Anna-Greta Leijon (s), Anne Wibble (fp), Arne Andersson i
Gamleby (s), Gunnar Björk (c), Per Olof Håkansson (s), Rune Rydén (m),
Iris Mårtensson (s), Lisbet Calner (s), Arne Kjörnsberg (s), Filip Fridolfsson
(m), Ivar Franzén (c), Hans Petersson (vpk), Carl Frick (mp), Marianne
Carlström (s), Sonia Karlsson (s), Ingela Mårtensson (fp) och Inger René
(m).
1988/89 :FiU 17
6
1988/89:FiU17
Reservationer
Anne Wibble (fp), Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Ingela Mårtensson
(fp) och Inger René (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Utskottet får”
och slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:
Utskottet får med anledning härav anföra följande. Vad beträffar frågan
om statskontorets samordningsansvar delar utskottet motionärernas uppfattning
att detta bör inskränkas till den civila statsförvaltningen, exkl. affärsverken.
Med nuvarande lösning föreligger det risk att sårbarhetsfrågorna
splittras mellan överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) och statskontoret.
Affärsverken skiljer sig i flera avseenden från vanliga förvaltningsmyndigheter
och bör därför inte inordnas i statskontorets samordningsansvar.
Affärsverken är ålagda ett förräntningskrav. De har efter hand fått en alltmer
självständig ställning i förhållande till regeringen. Delar av deras verksamhet
är dessutom av sådan art att den kan föras över i aktiebolagsform. De flesta
affärsverken, däribland televerket, posten och SJ, har byggt upp omfattande
datasystem och säkerhetsbedömningen av dessa system bör, som utskottet
ser det, huvudsakligen kunna ske enligt samma principer som tillämpas på
liknande datasystem i företag. Utgångspunkten för en sådan säkerhetsbedömning
måste vara datasystemens betydelse ur totalförsvarssynpunkt.
Organisatoriskt behöver därför statskontoret inte medverka som en förmedlande
länk mellan de stora affärsverken och ÖCB.
För myndigheter med anknytning till försvaret är datasäkerhetsarbete en
del av deras normala arbetsuppgifter. Statskontorets insatser torde därför
vara obehövliga för att förbättra säkerheten och sekretessen inom dessa
myndigheter.
Vad utskottet anfört om säkerhetsarbetets organisation bör riksdagen ge
till känna för regeringen.
Utskottets ställningstagande innebär att utskottet biträder motion Fi423
(m) yrkande 1.
dels att utskottets hemställan under 1 a bort ha följande lydelse:
1. beträffande säkerhet och sekretess samt vissa utvecklingsfrågor på
ADB-området
a) att riksdagen bifaller motion 1988/89:Fi423 yrkande 1 samt som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om säkerhet
och sekretess,
Reservationer
1. Säkerhet och sekretess samt vissa utvecklingsfrågor på
ADB-området (mom. 1 a)
7
2. Säkerhet och sekretess samt vissa utvecklingsfrågor på
ADB-området (mom. 1 b)
Anne Wibble (fp), Gunnar Björk (c), Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson
(m), Ivar Franzén (c), Ingela Mårtensson (fp) och Inger René (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Utskottet kan
inte heller” och slutar med ”yrkandena 2 och 3” bort ha följande lydelse:
Många av de stora statliga ADB-systemen börjar bli tekniskt föråldrade
och är behäftade med en rad brister. De behöver därför förnyas och läggas
om i större eller mindre grad. Skall en sådan omfattande och kvalificerad
uppgift kunna genomföras med acceptabelt resultat erfordras en effektiv och
slagkraftig organisation. Det räcker inte med beredningsgrupper av det slag
som regeringen tillsatt. Utskottet förordar i stället att en särskild insatsgrupp
skapas med uppgift att se över och ompröva befintliga datasystem enligt de
riktlinjer som återfinns i motion Fi423 (m).
Enligt utskottets mening är det också angeläget att det utformas en
övergripande strategi för hantering av åtgärder för administrativ utveckling.
På grund av att ingen annan myndighet har till uppgift att stödja den
administrativa utvecklingen på nationell nivå, har styrelsen för teknisk
utveckling (STU) delvis tagit sig an dessa frågor. Eftersom en rad åtgärder
behöver vidtas beträffande informationsteknologins och ADB-teknikens
användning inom administrationen bör dessa uppgifter anförtros åt ett
särskilt organ. Enligt utskottet är ett utvecklingsråd av det slag som nu
knutits till statskontoret inte tillräckligt. I stället bör ett befintligt organ med
lämplig kompetens ges ändrade, vidgade och delvis nya arbetsuppgifter.
Alternativt bör man också kunna överväga att tillskapa ett helt nytt organ.
Det nya organet bör ges en inriktning mot administrativ teknik och ADB i vid
mening.
Vad utskottet här anfört innebär att utskottet biträder motion Fi423 (m)
yrkandena 2 och 3.
dels att utskottets hemställan under 1 b bort ha följande lydelse:
1. beträffande säkerhet och sekretess samt vissa utvecklingsfrågor pä
ADB-området
b) att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Fi423 yrkandena 2
och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
omprövning av datasystem och om ett särskilt organ för administrativ
utveckling,
3. Omprövning av SPAR-registret (mom. 10 a)
Rune Rydén, Filip Fridolfsson och Inger René (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Utskottet får”
och slutar med ”yrkande 4” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening talar flera skäl för att DAFA helt eller delvis
privatiseras. Regeringen bör därför låta utreda om det finns några vägande
skäl för att någon del av DAFA Data AB:s nuvarande verksamhet bör
1988/89:FiU17
Reservationer
8
kvarligga i statlig ägo. Regeringen bör dessutom låta göra en förutsättningslös
utredning av ESKA Statskonsult AB:s uppgifter.
dels att utskottets hemställan under 10 a bort ha följande lydelse:
10. beträffande omprövning av SPAR-registret m.m.
a) att riksdagen bifaller motion 1988/89:Fi423 yrkande 4 samt som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om DAFA
Data AB och ESKA Statskonsult AB,
4. Omprövning av SPAR-registret m.m. (mom. 10 b)
Anne Wibble (fp), Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Carl Frick (mp),
Ingela Mårtensson (fp) och Inger René (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Frågan om”
och slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:
Statens person- och adressregister bygger på uppgifter som insamlats för
helt andra ändamål än försäljning. Med sin mängd av olika uppgifter som kan
användas i olika - förutsedda och oförutsedda - sammanställningar är
SPAR-registret ett av de mer integritetskänsliga registren i Sverige.
SPAR-registret innehåller en lång rad uppgifter om i princip alla som bor i
Sverige. Köpare av dessa uppgifter är bl.a. flera direktreklamföretag.
Utskottet ser inga skäl för staten att bedriva denna typ av kommersiell
verksamhet.
Data- och offentlighetskommittén (DOK) har i ett tidigare framlagt
delbetänkande (SOU 1986:46) föreslagit en lagreglering av myndigheternas
försäljning av personuppgifter. Den föreslagna lagen inleds med ett uttryckligt
förbud för myndigheterna att sälja personuppgifter utan riksdagens
bemyndigande. Till den föreslagna lagen har utredningens majoritet dock
fogat en lista med register från vilka försäljning kan tillåtas. Förslaget
innebär att SPAR-registret kommer att kunna fortsätta att sälja uppgifter om
exempelvis inkomst, personnummer, civilstånd, barn, förmögenhet och
adress.
SPAR-nämnden tecknade år 1986 ett treårigt avtal med DAFA Data AB
om driften av SPAR. I samband med att detta avtal löper ut bör man
förutsättningslöst pröva SPAR-registrets framtida utnyttjande. Behovet av
ett register för t.ex. uppdatering kan fyllas genom att SPAR omvandlas till ett
renodlat adressregister som i vanlig ordning lyder under datalagen.
dels att utskottets hemställan under 10 b bort ha följande lydelse:
10. beträffande omprövning av SPAR-registret m.m.
b) att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Fi720 beslutar
avveckla SPAR-registret och som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
1988/89 :FiU 17
Reservationer
9
5. Anslag till viss information och utbildning, m.m. (mom. 12)
Anne Wibble (fp), Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Ingela Mårtensson
(fp) och Inger René (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet får”
och slutar med ”yrkandena 3-5” bort ha följande lydelse:
Utskottet får med anledning härav anföra följande. Anslagen B 10 och C 8
är båda reservationsanslag avsedda för olika informations- och utbildningsinsatser.
Eftersom anslagen sålunda i betydande utsträckning rör samma syften
bör de föras samman till ett nytt anslag benämnt Bidrag till viss information
och utveckling. Samtidigt bör medelsanvisningen begränsas något. I stället
för det sammanlagda beloppet 46,5 milj. kr. på de båda anslagen bör det nya
anslaget tillföras 40 milj. kr. Nedskärningen bör i första hand belasta den del
av anslaget som svarar mot propositionens anslag B 10. Den av arbetsmarknadsutskottet
i betänkande 1988/89:AU15 mom. 8 tillstyrkta medelsanvisningen
behöver således inte omprövas när detta anslag inordnas i det nya
anslaget.
Vad utskottet här anfört innebär att utskottet biträder motion Fi722 (fp)
yrkandena 3-5.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande anslag till viss information och utbildning, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Fi722 yrkandena 3-5 samt
med anledning av proposition 1988/89:100 bilaga 15 moment B 10 och
med ändring av förslaget i arbetsmarknadsutskottets betänkande
1988/89:AU15 moment 8 beslutar att till Bidrag till viss information
och utveckling för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
på 40 000 000 kr.
1988/89:FiU17
Reservationer
10
gotab 88341. Stockholm 1989