Finansutskottets betänkande
1988/89:FiU4

Ny riksbankslag och ändrat huvudmannaskap för
riksgäldskontoret

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 1986/87:143 om ny riksbankslag
och ändrat huvudmannaskap för riksgäldskontoret.

De i propositionen föreslagna ändringarna i regeringsformen och riksdagsordningen
har tagits upp till förnyat beslut av konstitutionsutskottet i
betänkande 1988/89:KU2. Finansutskottet lägger här fram förslag med
anledning av propositionens övriga lagförslag.

Utskottet tillstyrker propositionen, vilket innebär att riksgäldskontoret -som i 200 år har fungerat som ett riksdagsverk - nu kommer att få regeringen
som huvudman. Förslagen innebär vidare att riksdagen får ett mer odelat
ansvar för riksbanken, vars ledningsorganisation delvis ändras samtidigt som
dess ställning som centralbank markeras.

Inledning

I proposition 1986/87:143 om ny riksbankslag och ändrat huvudmannaskap
för riksgäldskontoret har regeringen (finansdepartementet) - efter föredragning
av statsrådet Kjell-Olof Feldt - föreslagit riksdagen att anta de i
propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i regeringsformen,

2. lag om ändring i riksdagsordningen,

3. lag om Sveriges riksbank,

4. lag om upphävande av lagen (1982:1158) om riksgäldskontoret,

5. lag om statens upplåning,

6. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

7. lag om ändring i lagen (1974:922) om kreditpolitiska medel,

8. lag om ändring i bestämmelserna (RFS 1968:8) om revision av
riksdagsförvaltningen,

9. lag om ändring i lagen (1982:1255) om författningssamlingar för
riksdagens förvaltningskontor och riksbanken,

10. lag om ändring i lagen (1984:665) om arvoden m.m. för uppdrag inom
riksdagen, dess myndigheter och organ,

11. lag om ändring i lagen (1974:922) om kreditpolitiska medel,

12. lag om ändring i valutalagen (1939:350),

13. lag om ändring i föräldrabalken,

1988/89

FiU4

1 Riksdagen 1988/89. 5 sami. Nr 4

14. lag om ändring i lagen (1924:322) om vård av omyndigs värdehandlingar,

15. lag om ändring i inkassolagen (1974:182).

Propositionens förslag till lag om ändring i regeringsformen (mom. 1) och lag
om ändring i riksdagsordningen (mom. 2) har hänvisats till konstitutionsutskottet.

Övriga förslag har hänvisats till finansutskottet.

Finansutskottet bereddes våren 1987 tillfälle att yttra sig till konstitutionsutskottet
över förslagen till lag om ändring i regeringsformen och lag om
ändring i riksdagsordningen. Yttrandet (FiU 1986/87:4 y) återfinns som
bilaga 2 till konstitutionsutskottets betänkande 1987/88:1 om ändring i 9 kap.
regeringsformen, m.m. Riksdagen antog den 28 oktober 1987 som vilande
förslagen till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen.

Finansutskottet behandlade våren 1987 propositionens förslag till lag om
ändring i lagen (1974:922) om kreditpolitiska medel (mom. 7) i sitt betänkande
1986/87:28 om ändrade kassakrav.

/ detta betänkande behandlar finansutskottet de återstående delarna av
propositionens förslag, nämligen mom. 3-6 och 8-15 i hemställan.

Propositionens lagförslag återfinns i bilaga 2 enligt följande:

1. lag om Sveriges riksbank,

2. lag om upphävande av lagen (1982:1158) om riksgäldskontoret,

3. lag om statens upplåning,

4. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

5. lag om ändring i bestämmelserna (RFS 1968:8) om revision av
riksdagsförvaltningen,

6. lag om ändring i lagen (1982:1255) om författningssamlingar för
riksdagens förvaltningskontor och riksbanken,

7. lag om ändring i lagen (1984:665) om arvoden m.m. för uppdrag inom
riksdagen, dess myndigheter och organ,

8. lag om ändring i lagen (1974:922) om kreditpolitiska medel,

9. lag om ändring i valutalagen (1939:350),

10. lag om ändring i föräldrabalken,

11. lag om ändring i lagen (1924:322) om vård av omyndigs värdehandlingar,

12. lag om ändring i inkassolagen (1974:182).

Efter det att propositionen lades fram har riksdagen antagit en ny lag
(1988:46) om revision av riksdagsförvaltningen m.m. (punkt 5) och en ny lag
(1987:576) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter
och organ (punkt 7).

Skrivelse i ärendet har inkommit från Sveriges riksbank (1988-10-31).

1988/89:FiU4

Propositionen

I propositionen föreslås dels en ny riksbankslag, dels att huvudmannaskapet
för riksgäldskontoret förs över från riksdagen till regeringen.

I förslaget till ny riksbankslag har en rad föråldrade bestämmelser i de
nuvarande riksbankslagarna utmönstrats. Samtidigt har riksbankens uppgifter
preciserats på ett mer ändamålsenligt sätt och så långt möjligt begränsats
till att avse rena centralbanksuppgifter. I lagen anges att riksbanken har
ansvar för kredit- och valutapolitiken. Banken skall också främja ett säkert
och effektivt betalningsväsende. Riksbanken skall vidare vara bankernas
bank samt ansvara för beredskapsplanläggning på bank- och betalningsväsendets
område.

Antalet fullmäktige ökas från sju till åtta. Av dessa skall sju väljas av
riksdagen. Dessa utser inom sig ordförande och väljer den åttonde fullmäktige
som också skall vara chef för riksbanken. Dessutom väljs högst två vice
riksbankschefer. Riksbankschefen väljs för en tid av fem år medan övriga
fullmäktige utses för riksdagens valperiod, dvs. tre år.

Nyordningen innebär att regeringen inte längre kommer att utse fullmäktiges
ordförande. Å andra sidan har det i lagförslaget föreskrivits att
riksbanken skall samråda med det statsråd som regeringen bestämmer innan
riksbanken fattar beslut av större penningpolitisk vikt.

Förslaget till ändrat huvudmannaskap för riksgäldskontoret medför inte
någon ändring av kontorets huvuduppgift. Denna skall alltjämt vara att ta
upp och förvalta lån för statens räkning. Riksgäldsfullmäktige avskaffas, men
i den nya styrelsen skall finnas ett väsentligt parlamentariskt inslag.

Regeringen skall en gång varje år inhämta riksdagens bemyndigande att ta
upp erforderliga lån för statens räkning. Regeringen avser i sin tur att
delegera till riksgäldskontoret att ta upp sådana lån. Bemyndigandet föreslås
vara beloppsmässigt opreciserat och av samma innebörd som i dag.

Utskottet

De i propositionen framlagda förslagen till ny riksbankslag och ändrat
huvudmannaskap för riksgäldskontoret förutsätter vissa ändringar i regeringsformen
(RF) och riksdagsordningen (RO). I dessa delar har propositionen
remitterats till konstitutionsutskottet, medan den i övrigt hänvisats till
finansutskottet.

Ärendets tidigare behandling

Under våren 1987 gav konstitutionsutskottet finansutskottet tillfälle att yttra
sig i detta ärende. Finansutskottet tog då ställning till de mer principiella
förslag som omfattas av ändringarna i regeringsformen och riksdagsordningen.
I yttrandet (FiU 1986/87:4 y) rekommenderade finansutskottet konstitutionsutskottet
att biträda förslaget om ändrat huvudmannaskap för riksgäldskontoret
liksom förslaget om nya former för val av riksbanksfullmäktige.
Detsamma gäller övriga i propositionen föreslagna ändringar i RF och RO.

Konstitutionsutskottet delade finansutskottets bedömning, och under
hösten 1987 antog riksdagen som vilande grundlagsärende propositionens

1988/89:FiU4

förslag till ändring i regeringsformen och riksdagsordningens huvudbestämmelser
(KU 1987/88:1). Sedan den nyvalda riksdagen tillträtt har konstitutionsutskottet
den 8 november 1988 tagit upp ärendet till förnyad behandling
och därvid justerat ett betänkande (1988/89:KU2) i vilket utskottet föreslår
riksdagen att slutligt anta de vilande förslagen till ändring i regeringsformen
och riksdagsordningen.

Ärendets fortsatta beredning

Om riksdagen ånyo beslutar i enlighet med konstitutionsutskottets förslag
innebär detta att huvudmannaskapet för riksgäldskontoret förs över från
riksdagen till regeringen per den 1 juli 1989. Beslutet skulle vad gäller
riksbankens verksamhet få till följd att riksdagen får ett mer odelat ansvar för
denna. Regeringen skall sålunda inte längre medverka vid valet av fullmäktige
och i fortsättningen inte utse riksbanksfullmäktiges ordförande. I stället
skall enligt RF 9:12 riksdagen välja sju fullmäktige vilka inom sig utser en
ordförande. Dessa sju skall också välja en riksbankschef utanför den egna
kretsen. Därmed markeras att riksbankschefen inte nödvändigtvis måste
betraktas som en partiföreträdare, vilket är ämnat att skapa förutsättningar
för kontinuitet på posten som riksbankschef. Den valda riksbankschefen
skall också vara en åttonde fullmäktig. Önskvärdheten av att kunna
upprätthålla kontinuiteten på denna post understryks ytterligare av att
riksbankschefen utses för en period av fem år, medan mandatperioden för
övriga fullmäktige sammanfaller med riksdagens valperiod.

Övriga av finansutskottet och konstitutionsutskottet redan biträdda ändringar
i regeringsformen innebär att det i grundlag slås fast att riksbanken har
ställning som rikets centralbank med ansvar för valuta- och kreditpolitik samt
betalningsväsendet, liksom att riksbanken har rätt att ge ut mynt och
bestämma utformningen av sedlar och mynt.

Ändringarna avseende riksbanken är avsedda att träda i kraft den 1 januari
1989 medan ändringarna avseende riksgäldskontoret skall gälla från den 1
juli 1989.

I och med att det vilande grundlagsförslaget nu kommit upp till förnyad
riksdagsbehandling kan finansutskottet fullfölja beredningen av propositionens
övriga förslag. Någon ny motion har inte väckts med anledning av den
uppskjutna propositionen. Inte heller har det på annat sätt framkommit
något nytt som föranleder utskottet att ompröva sin tidigare redovisade
uppfattning i detta ärende. Dessa omständigheter bildar utgångspunkt för
utskottets bedömning av de övriga lagstiftningsfrågor som tas upp i propositionen.

Inledningsvis kommer utskottet att behandla vissa frågor föranledda av det
nya huvudmannaskapet för riksgäldskontoret. Därefter tar utskottet upp
förslaget till ny riksbankslag samt vissa därmed sammanhängande lagförslag.

1988/89:FiU4

Riksgäldskontorets ställning

1988/89:FiU4

Förslaget att låta riksgäldskontoret bli en myndighet under regeringen har
bl.a. till syfte att främja samordningen mellan statsupplåningen och finanspolitiken.

Behovet av en sådan samordning bör ses mot bakgrund av att statsskulden
numera nått en betydande omfattning. På ett helt annat sätt än tidigare kan
efterfrågan i samhället därmed påverkas genom valet av låneinstrument eller
genom upplåningens inriktning. En ökad upplåning inom hushållssektorn
har t.ex. en betydligt mer dämpande effekt på efterfrågan än om motsvarande
upplåning görs hos riksbanken eller banksystemet. Statsupplåningen
måste därför kunna samordnas med andra åtgärder av finanspolitisk natur
vilket lämpligast sker genom att riksgäldskontoret organisatoriskt knyts
närmare finansdepartementet.

Statsskuldspolitiken bör emellertid också samordnas med den penningpolitik
som riksbanken bär ansvaret för. I propositionen föreslås en samordningsmodell
som innebär att riksgäldskontoret och riksbanken löpande
utarbetar upplåningsplaner där tänkta emissionstillfällen och lånevolymer
anges. Dessa upplåningsplaner får sedan i samråd med företrädare för
riksgäldskontoret, riksbanken och finansdepartementet anpassas till den
förda ekonomiska politiken. Utskottet finnér den föreslagna lösningen av
samordningen ändamålsenlig.

Ändringen av huvudmannaskapet för riksgäldskontoret medför att lagen
(1982:1158) om riksgäldskontoret bör upphävas. Därmed upphävs också det
i lagen inskrivna bemyndigande som riksgäldskontoret har att ta upp lån för
statens räkning. Ett nytt bemyndigande erfordras därför som ger regeringen
motsvarande rätt att ta upp lån för statens räkning. En myndighet som är
underordnad regeringen kan nämligen inte göra utfästelser på statens vägnar
med direkt stöd av ett riksdagsbemyndigande. För en sådan befogenhet skall
myndigheten ha stöd i ett beslut från regeringens sida.

I propositionen föreslås att bemyndigandet även i fortsättningen skall vara
beloppsmässigt opreciserat samt omfatta samma låneändamål som för
närvarande. Det innebär att upplåning skall få ske för att:

- finansiera löpande underskott i statsbudgeten och andra utgifter som
grundar sig på riksdagens beslut,

- tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen
beslutat om,

- amortera, lösa in och köpa upp statslån, samt

- tillgodose riksbankens behov av valutareserv och statspapper för marknadsoperationer.

Utskottet biträder dessa förslag. Såsom framhålls i propositionen finns det
skäl som talar mot en beloppsmässig precisering av bemyndigandet. En mer
ändamålsenlig lösning torde därför vara att riksdagen i enlighet med
propositionens förslag varje år fattar beslut i denna fråga.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att riksdagen på förslag av
finansutskottet numera fastställer vissa allmänna riktlinjer för statsskuldspolitiken
vilka delges fullmäktige i riksgäldskontoret. Sådana riktlinjer har

under de fyra senaste åren antagits i samband med behandlingen av
utskottets betänkande om riktlinjer för den ekonomiska politiken. Riksdagen
fastställer på motsvarande sätt också allmänna riktlinjer för kredit- och
valutapolitiken vilka delges fullmäktige i riksbanken.

Enligt utskottets mening bör ett snarlikt förfaringssätt tillämpas även i
fortsättningen. Riksdagen bör således varje år fatta beslut om riktlinjer för
statsskuldspolitiken. Genom detta beslut bör regeringen också erhålla ett
formellt upplåningsbemyndigande för kommande budgetår. Som underlag
för beslutet bör regeringen årligen lämna en redogörelse i finansplanen för
sin syn på statsskuldspolitiken och i anslutning därtill inhämta det erforderliga
bemyndigandet.

Det ändrade huvudmannaskapet för riksgäldskontoret aktualiserar också
vissa revisionsfrågor.

Riksdagens revisorer granskar varje år riksgäldskontorets tillstånd, styrelse
och förvaltning. Granskningen utmynnar i en berättelse vilken ingår i det
material som ligger till grund för riksdagens beslut i fråga om ansvarsfrihet
för fullmäktige. När regeringen övertar huvudmannaskapet kommer detta
särskilda granskningsåliggande att upphöra, men riksgäldskontoret kommer
liksom andra statliga myndigheter att omfattas av revisorernas stickprovsvis
inriktade förvaltningsrevision. Under hösten 1989 bör revisorerna på sedvanligt
sätt överlämna en berättelse till riksdagen om sin granskning av
riksgäldskontorets verksamhet under budgetåret 1988/89.

Riksgäldskontorets revisionsenhet svarar i dag för redovisningsrevisionen
av riksdagens förvaltningskontor, riksdagens ombudsmän, riksdagens revisorer
och Nordiska rådets svenska delegation. Denna granskningsuppgift
föreslås bli överflyttad på riksbankens revisionsenhet per den 1 juli 1989.
Utskottet har inget att erinra mot en sådan lösning. Det får förutsättas att
riksgäldskontorets revisionsenhet svarar för granskningen av resp. myndighets
årsbokslut för budgetåret 1988/89.

Riksbanken

Riksbankens verksamhet föreslås bli reglerad genom en ny lag som är avsedd
att ersätta nuvarande riksbankslag (1934:437) och bankoreglemente
(RFS 1975:6), vilka i många avseenden framstår som både otidsenliga och
svåröverskådliga. Till den nya lagen har också överförts myntlagens
(1970:1028) föreskrifter om rikets mynt liksom de i lagen (1974:922) om
kreditpolitiska medel intagna föreskrifterna om kassakrav för kreditinstitut.

Utskottet hälsar det framlagda lagförslaget med tillfredsställelse. Det har
länge framstått som angeläget att få till stånd en mer modern lagreglering av
riksbankens verksamhet. Lagförslaget är i långa stycken utformat som en
instruktion för riksbanken. Föråldrade bestämmelser har rensats bort
samtidigt som riksbankens uppgifter som centralbank preciserats på ett mer
ändamålsenligt sätt.

I förslaget till riksbankslag återges också föreskrifterna i RF och RO om de
nya formerna för val av fullmäktige och fullmäktiges sammansättning m.m.
Den självständiga ställning som riksbanken får genom dessa förändringar har
balanserats mot ett i lagen direkt föreskrivet krav på samverkan mellan

1988/89 :FiU4

regering och riksbank om den ekonomiska politiken. I den föreslagna
lydelsen av 42 § föreskrivs sålunda att riksbanken skall samråda med det
statsråd som regeringen utser innan man fattar beslut av större penningpolitisk
vikt.

Utskottet vill med anledning härav anföra följande. Riksbankens uppgift
är att genomföra en penningpolitik vars inriktning beslutas av riksdagen.
Vanligtvis måste de riktlinjer som riksdagen fastställer vara tämligen allmänt
hållna. Liksom fallet är med statsskuldspolitiken måste riksbankens penningpolitiska
beslut stå i direkt samklang med de ekonomisk-politiska åtgärder
som regeringen vidtar. Det ter sig därför rimligt att föreskriva att riksbankens
viktigare penningpolitiska beslut skall föregås av samråd med företrädare för
regeringen. Ett sådant förfarande överensstämmer för övrigt också med
gällande praxis.

För tydlighetens skull kan det finnas skäl att ange att med penningpolitiska
beslut åsyftas här beslut av såväl kreditpolitisk som valutapolitisk natur.
Statsskuldspolitiska kommittén har i sitt betänkande Riksbanken och
riksgäldskontoret (SOU 1986:22) givit några exempel på sådana penningpolitiska
beslut som enligt kommitténs mening är av den arten att de bör föregås
av ett samråd. Kommittén pekar därvid särskilt ut beslut om:

- det sätt på vilket den svenska valutans värde bestäms i förhållande till
andra valutor,

- kronans riktkurs och dess svängningsmarginaler när någon form av fast
växelkurs tillämpas,

- väsentlig ändring av ränteläget oavsett om detta åstadkoms med administrativt
beslut eller marknadsoperationer,

- väsentlig ändring av penningpolitisk målvariabel om sådan används,

- väsentlig ändring av tillämpningsbestämmelserna till kreditpolitisk lagstiftning,
och

- väsentlig lånetransaktion som avser utländsk valuta.

Under senare år har riksbankens räntestyrning i stor utsträckning inriktats på
att påverka räntan på dagslånemarknaden. Riksbanken har genom
marknadsoperationer dränerat eller tillfört likviditet i banksystemet, vilket
tvingat bankerna att låna i riksbanken på önskad nivå i den s.k. räntetrappan.
Den marginalkostnad som bankerna har för sin upplåning i riksbanken
påverkar räntenivåerna på penning- och obligationsmarknaden. Även om
marknadsoperationer görs i endast en marknad kan riksbanken således
påverka räntorna på flera marknader.

I en skrivelse till utskottet har riksbanken framhållit det som önskvärt att i
dessa sammanhang kunna agera också i marknaden för depositioner. Handel
med depositioner sker till standardiserade belopp och löptider. Med den
föreslagna utformningen av riksbankslagens 18 § möter det i och för sig inget
hinder för riksbanken att delta i en sådan depositionshandel. I samma lagrum
föreskrivs emellertid att de av riksbanken tillämpade räntevillkoren skall
offentliggöras, vilket inte är förenligt med en handel av detta slag. Liksom vid
s.k. repotransaktioner (marknadsoperationer med avtal om återförsäljning)
bör nämligen inte den vid varje affär tillämpade räntesatsen offentliggöras
eftersom detta är en uppgift som parterna på penningmarknaden förutsätter

1988/89:FiU4

behandlas under sekretess. Skall riksbanken ha möjlighet att delta i
depositionshandeln får alltså räntevillkoren inte offentliggöras, framhåller
riksbanken i sin skrivelse.

Utskottet får med anledning härav anföra följande. Såsom framgår av
motivuttalandena på s. 69 i propositionen är det sådana ”allmänna villkor
som fullmäktige beslutar” som omfattas av det i 18 § första stycket inskrivna
kravet på offentliggörande. Med formuleringen åsyftas de allmänt gällande
räntevillkor efter vilka riksbanken beviljar kredit till svenska bankinstitut -dvs. nivåerna i räntetrappan - och tar emot inlåning från dessa. Härav följer
att de räntevillkor som riksbanken tillämpar i förhållande till varje enskilt
institut inte omfattas av kravet på offentliggörande. Vidare följer härav att
uppgifterna om avtalade räntevillkor inte heller skall offentliggöras när
riksbanken deltar i en marknad. Sådana uppgifter är sekretessbelagda enligt
8 kap. 8 § sekretesslagen (1980:100).

En nyhet i lagförslaget är att fullmäktige varje år skall fastställa en budget för
riksbankens förvaltningsverksamhet och att denna budget skall tillställas
riksdagen och riksdagens revisorer för kännedom. Förslaget har tillkommit
därför att riksbankens verksamhet inte finansieras med anslag på statsbudgeten.
Genom att överlämna budgeten får riksdagen möjlighet att anlägga
synpunkter på dess innehåll i anslutning till granskningen av fullmäktiges
förvaltning av banken. Avsikten är således inte att riksdagen skall fastställa
budgeten före varje verksamhetsår utan den skall ingå bland materialet för
finansutskottets granskning. Någon motionsrätt över budgeten behöver
därför inte föreligga. Med hänsyn härtill framstår det som mer ändamålsenligt
att budgeten tillställs riksdagens finansutskott direkt. I den mån
budgetens innehåll är av mer allmänt intresse för bedömningen av frågan om
ansvarsfrihet för fullmäktige kommer utskottet att publicera budgeten som
en bilaga till sitt granskningsbetänkande. Utskottets förslag i detta avseende
föranleder en mindre ändring i lagförslagets 47 §.

Utskottet har även i övrigt gjort vissa smärre jämkningar i de framlagda
lagförslagen. Justeringarna är av närmast redaktionell natur och främst
föranledda av att andra lagar och förordningar ändrats under den tid detta
ärende har varit vilande. Propositionens författningsförslag återges i den till
detta betänkande fogade bilaga 2. Utskottets motsvarande förslag redovisas i
bilaga 1. I det följande kommenterar utskottet de ändringar som utskottet
har gjort i propositionens författningsförslag.

Förslaget till lag om Sveriges riksbank

I 33 § anges valbarhetskraven för fullmäktig, däribland kravet att fullmäktig
inte får vara omyndig eller försatt i konkurs. Utskottets ändring är föranledd
av att institutet omyndigförklaring kommer att avskaffas vid det kommande
årsskiftet (prop. 1987/88:124, 1988/89:LU9).

Enligt den i propositionen föreslagna formuleringen för 36 § fjärde stycket
inrättas ordinarie tjänster vid riksbanken av riksdagen. Tjänsterna som
riksbankschef och vice riksbankschefer tillsätts med förordnande för fem år
medan övriga ordinarie tjänster tillsätts med förordnande för högst tre år.

1988/89:FiU4

För myndigheter underställda regeringen har begreppet ordinarie tjänst
och ett antal andra tjänstebenämningar sammanförts till ett nytt begrepp
kallat lönetjänst (jfr SFS 1988:1020 och 1021). Ändringen gäller från den 1
november 1988. Enligt vad utskottet inhämtat från riksdagens förvaltningskontor
kommer en motsvarande ändring att göras för tjänster inom
riksdagen och dess myndigheter. Riksbankslagen bör anpassas till detta.

De tjänster som åsyftas i det aktuella lagrummet är förutom tjänsterna som
riksbankschef och vice riksbankschef fyra tjänster som riksbanksdirektör och
tre tjänster som biträdande riksbanksdirektör. Samtliga dessa tjänster har
beteckningen p, vilket innebär att de tillsätts med förordnande för bestämd
tid. För att åstadkomma den avsedda anpassningen bör 36 § fjärde stycket i
stället knyta an till detta begrepp.

Smärre ändringar har därutöver gjorts i 35-36, 38-40 och 43 §§ samt i
ikraftträdandebestämmelserna. En ändring som gjorts i 54 § kommenteras
nedan.

Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Av propositionens förslag till lydelse av 8 kap. 8 § sekretesslagen framgår att
sekretess skall gälla i riksbankens kassarörelse, valutahandel, in- och
utlåningsrörelse, betalningsutjämning samt handel med värdepapper. Denna
sekretess får brytas om det framkommer uppgifter som ger anledning anta
att ett brott har begåtts. Då skall nämligen riksbanken enligt 54 § riksbankslagen
bryta sekretessen för att underrätta polis- eller åklagarmyndighet.

Av 19 § 1 riksbankslagen framgår att riksbanken utöver handel med
värdepapper får handla med rättigheter och skyldigheter som knyter an till
sådana tillgångar. Även denna handel bör omfattas av bestämmelserna i 8
kap. 8 § sekretesslagen och 54 § riksbankslagen. Utskottet föreslår därför att
dessa båda lagrum kompletteras på det sätt som framgår av utskottets
lagförslag.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:46) om revision av
riksdagsförvaltningen m.m.

Utskottets ändringar utgår från en av riksdagen antagen lag om revisionen av
riksdagsförvaltningen m.m. som inte var känd då propositionen överlämnades
till riksdagen. Ändringarna överensstämmer emellertid i sak med
propositionens förslag. En mindre ändring har därjämte gjorts i 6 §. Sålunda
bör i överensstämmelse med gängse terminologi begreppet god redovisningssed
ersätta det där intagna uttrycket god revisionssed.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:576) om arvoden m.m. för uppdrag
inom riksdagen, dess myndigheter och organ

Även i detta fall utgår utskottets ändringar från en senare antagen lag. I sak
överensstämmer de emellertid med propositionens förslag.

1988/89:FiU4

Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:786) med instruktion för riksdagens
ombudsmän

Eftersom instruktionen för riksdagens ombudsmän innefattar vissa föreskrifter
som berörs av förslaget till ny riksbankslag bör enligt utskottets mening en
ändring av instruktionen göras redan i detta sammanhang.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:143 antar de av
utskottet i bilaga 1 framlagda förslagen till

1. lag om Sveriges riksbank,

2. lag om upphävande av lagen (1982:1158) om riksgäldskontoret,

3. lag om statens upplåning,

4. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

5. lag om ändring i lagen (1988:46) om revision av riksdagsförvalt ningen

m.m.,

6. lag om ändring i lagen (1982:1255) om författningssamlingar för
riksdagens förvaltningskontor och riksbanken,

7. lag om ändring i lagen (1987:576) om arvoden m.m. för uppdrag
inom riksdagen, dess myndigheter och organ,

8. lag om ändring i lagen (1974:922) om kreditpolitiska medel,

9. lag om ändring i valutalagen (1939:350),

10. lag om ändring i föräldrabalken,

11. lag om ändring i lagen (1924:322) om vård av omyndigs
värdehandlingar,

12. lag om ändring i inkassolagen (1974:182),

13. lag om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för riksdagens
ombudsmän.

Stockholm den 17 november 1988
På finansutskottets vägnar

Anna-Greta Leijon

Närvarande: Anna-Greta Leijon (s), Anne Wibble (fp), Roland Sundgren
(s), Arne Andersson i Gamleby (s), Gunnar Björk (c), Rune Rydén (m), Iris
Mårtensson (s), Lisbet Calner (s), Arne Kjörnsberg (s), Filip Fridolfsson
(m), Ivar Franzén (c), Hans Petersson (vpk), Carl Frick (mp), Marianne
Carlström (s), Sonia Karlsson (s), Ingela Mårtensson (fp) och Inger René
(m).

1988/89:FiU4

Särskilt yttrande

1988/89 :FiU4

Huvudmannaskapet för riksgäldskontoret
Gunnar Björk och Ivar Franzén (båda c) anför:

Finansutskottet har tidigare yttrat sig till konstitutionsutskottet i detta
ärende (FiU 1986/87:4 y). I en avvikande mening som fanns fogad till
yttrandet framhöll centerns företrädare i utskottet bl.a. att de i frågan om
huvudmannaskapet för statsupplåningen inte kunde dela de bedömningar
som gjordes av utskottets majoritet.

Enligt centerns uppfattning kommer riksdagens kontroll över riksgäldskontoret
att försvagas när huvudmannaskapet förs över på regeringen. I dag
bereder finansutskottet ärenden angående riksgäldskontoret och granskar
årligen kontorets förvaltning. Den parlamentariskt sammansatta fullmäktigeförsamlingen
sammanträder varje vecka, och riksdagen har genom den en
direkt insyn i riksgäldskontorets verksamhet. Denna styrelses kontrollmöjligheter
är som vi ser det vida överlägsna den granskning som riksdagen
kommer att kunnna utöva genom konstitutionsutskottet efter det ändrade
huvudmannaskapet.

I samband med riksdagens förnyade behandling av ärendet har vi bedömt
det som mest lämpligt att på detta sätt markera att vi står kvar vid denna
uppfattning.

Utskottets lagförslag
1 Förslag till

Lag om Sveriges riksbank

1988/89:FiU4
Bilaga 1
Utskottets
lagförslag

Härigenom föreskrivs följande.

Propositionens förslag

Utskottets förslag

Inledande bestämmelser

1 § Sveriges riksbank, som enligt 9 kap. 12 § regeringsformen är landets
centralbank och en myndighet under riksdagen, får endast bedriva eller ta
del i sådan verksamhet som enligt lag ankommer på riksbanken.

2 § Riksbanken skall ha en grundfond som uppgår till ettusen miljoner
kronor, en reservfond som uppgår till femhundra miljoner kronor samt en
dispositionsfond.

3 § Med bankinstitut förstås i denna lag bankaktiebolag, sparbanker och
centrala föreningsbanker.

Med kreditinstitut förstås bankinstitut, lokala föreningsbanker, kreditaktiebolag,
finansbolag, fondkommissionsbolag, allmänna pensionsfonden,
försäkringsföretag med svensk koncession, landshypoteks- och stadshypoteksinstitutionerna
samt Svenska skeppshypotekskassan.

Ändamål

4§ Riksbanken har enligt 9 kap. 12 § regeringsformen ansvar för valutaoch
kreditpolitik. Den skall också främja ett säkert och effektivt betalningsväsende.

Betalningsväsendet

5 § Enligt 9 kap. 13 § regeringsformen har riksbanken ensam rätt att ge ut
sedlar och mynt samt att bestämma om utformningen av de sedlar och
mynt som banken ger ut.

Sedlar och mynt som ges ut av riksbanken är lagliga betalningsmedel.
Penningenheten i Sverige kallas krona. Kronan delas i etthundra öre.

6 § Sedlar får ges ut med valörerna tio, tjugo, femtio, etthundra, femhundra,
ettusen och tiotusen kronor.

Mynt får ges ut med valörerna tio öre, femtio öre, en krona, fem kronor
och tio kronor.

Dessutom får minnes- och jubileumsmynt med andra valörer ges ut.

7 § Riksbanken skall svara för landets försörjning med sedlar och mynt.

8 § Sedlar och mynt som är skadade eller förslitna får lösas in av riksbanken.
För sedlar som blivit helt förstörda får riksbanken betala ersättning.

Om särskilda skäl finns, får riksbanken lösa in sedlar och mynt som
upphört att vara lagliga betalningsmedel.

Valuta- och kreditpolitik

9 § Riksbanken skall följa utvecklingen på valuta- och kreditmarknaderna
samt vidta erforderliga penningpolitiska åtgärder.

Propositionens förslag Utskottets förslag

10 § Riksbanken skall bestämma det system som skall gälla för att fastställa
kronans värde i förhållande till utländska valutor samt bestämma om
tillämpningen av detta system.

11 § Det ankommer på riksbanken att i valutapolitiskt syfte hålla tillgångar
i utländsk valuta, utländska fordringar och guld.

12 § Riksbanken får i valutapolitiskt syfte köpa, sälja och förmedla utländsk
valuta, utländska statspapper, andra lätt omsättningsbara skuldebrev
i utländsk valuta och guld samt rättigheter och skyldigheter som
anknyter till nämnda tillgångar.

13 § I valutapolitiskt syfte får riksbanken ta upp utländsk kredit och
kredit i utländsk valuta, bevilja kredit till annan centralbank och till Internationella
valutafonden samt bevilja kredit inom ramen för verksamheten i
Banken för internationell betalningsutjämning.

Efter medgivande av riksdagen får riksbanken i valutapolitiskt syfte
bevilja kredit till andra internationella finansorgan som Sverige är medlem
i och sluta avtal om långsiktiga internationella låneåtaganden.

Riksbanken får också efter medgivande av riksdagen av egna medel
tillskjuta insatskapital i internationella finansorgan som Sverige är medlem
i.

14 § Riksbanken får förvärva de särskilda dragningsrätter som tillkommer
Sverige genom deltagandet i Internationella valutafonden. Det åligger
vidare riksbanken att fullgöra de skyldigheter som följer av Sveriges deltagande
i detta system.

15 § Riksbanken får verka som förbindelseorgan i förhållande till internationella
finansorgan som Sverige är medlem i.

16 § Riksbanken får med eller utan räntegottgörelse ta emot insättningar i
valuta eller guld från andra stater, mellanstatliga organ och bankinrättningar.
Riksbanken får göra sådana insättningar hos bankinrättningar.

Riksbanken får även ingå avtal om skyldigheter och rättigheter som
anknyter till de insättningar som anges i första stycket.

17 § Bestämmelser om riksbankens ytterligare uppgifter och befogenheter
inom det valutapolitiska området finns i valutalagen (1939: 350).

18 § Riksbanken får på penningpolitiskt motiverade villkor bevilja kredit
till och ta emot inlåning från svenska bankinstitut samt medverka i betalningsutjämning.
Räntevillkoren för denna ut- och inlåning skall offentliggöras.

Om det finns synnerliga skäl, får riksbanken även på andra villkor än
som avses i första stycket bevilja kredit till svenska bankinstitut och till
andra företag som står under tillsyn av bank- eller försäkringsinspektionen.

19 § I syfte att påverka kreditmarknaden får riksbanken

1. köpa, sälja och förmedla svenska statspapper, andra lätt omsättningsbara
skuldebrev samt rättigheter och skyldigheter som anknyter till sådana
tillgångar,

2. om särskilda skäl finns ge ut egna skuldebrev med kort löptid.

1988/89:FiU4
Bilaga 1
Utskottets
lagförslag

Propositionens förslag Utskottets förslag

20 § I kreditpolitiskt syfte får riksbanken genom beslut i enskilda fall
uppställa kassakrav gentemot kreditinstitut.

Med kassakrav avses att viss andel, högst femton procent, av kreditinstitutets
placeringar eller förbindelser, beräknade på det sätt riksbanken i
det enskilda fallet bestämmer, skall under angiven tid motsvaras av medel
som med eller utan räntegottgörelse skall innestå på räkning för institutet i
riksbanken. I den utsträckning riksbanken i det enskilda fallet bestämmer
likställs med sådana medel kreditinstitutets inneliggande kassa.

21 § Bestämmelser om möjlighet för riksbanken att använda vissa andra
kreditpolitiska medel finns i lagen (1974:922) om kreditpolitiska medel.

22 § Efter anmodan av riksbanken skall ett kreditinstitut till riksbanken
lämna de uppgifter som riksbanken anser nödvändiga för att bedöma om en
penningpolitisk åtgärd behöver vidtas eller för att utforma ett beslut om en
sådan åtgärd.

Övriga uppgifter

23 § Riksbanken skall ta emot betalningar till och göra utbetalningar för
staten.

För att täcka statens kortfristiga medelsbehov får riksbanken bevilja
staten kontokredit.

24 § Inom ramen för riksbankens uppgifter som centralbank får riksbanken
förvärva aktier, andelar i ekonomiska föreningar och liknande rättigheter
och ta på sig de förpliktelser som är förenade med dessa rättigheter.

25 § Riksbanken får själv eller genom bolag som ägs av banken bedriva
tryckerirörelse, papperstillverkning och tillverkning av sedlar samt tillverkning
av mynt, medaljer och liknande föremål.

26 § Riksbanken får förvärva fastigheter och inventarier som är avsedda
för den verksamhet som banken bedriver eller har del i.

För att skydda en fordran får riksbanken förvärva vaije slag av egendom.
Sådan egendom skall avyttras så snart det är lämpligt och senast när
det kan ske utan förlust.

27 § Riksbanken får mot betalning utföra tjänster som har anknytning till
bankens verksamhet som centralbank.

28 § Riksbanken får efter prövning i vaije enskilt fall medge ackord samt
besluta om avskrivning, nedsättning eller eftergift av fordran som banken
har.

29 § Uppkommer i riksbankens verksamhet anledning att väcka en fråga
om författningsändring eller annan åtgärd från statens sida, får fullmäktige
göra framställning i ämnet till riksdagen eller regeringen.

30 § Vid planeringen och genomförandet av riksbankens verksamhet i
fred skall de krav beaktas som totalförsvaret ställer.

Det åligger riksbanken att ansvara för beredskapsplanläggningen på
bank- och betalningsväsendets område. Härvid skall riksbanken i erforderlig
utsträckning samråda med berörda myndigheter, kreditinstitut och andra
företag. Överstyrelsen för civil beredskap skall hållas underrättad om
beredskapsplanläggningen.

1988/89:FiU4
Bilaga 1
Utskottets
lagförslag

Propositionens förslag Utskottets förslag

Organisation m.m.

31 §

Enligt 9 kap. 12 § regeringsformen förvaltas riksbanken av åtta fullmäktige
av vilka sju väljs av riksdagen och en, som är riksbankens chef, väljs av de
övriga fullmäktige. De sistnämnda väljer även inom sig ordförande.

Fullmäktige väljer inom sig en eller flera vice ordförande. Riksbankschefen
får inte väljas till vice ordförande.

32 §

Enligt 8 kap. 6 § riksdagsordningen väljer fullmäktige utom sig högst två
vice riksbankschefer och bestämmer i vilken inbördes ordning dessa, vid
förhinder för riksbankschefen, skall vara suppleant för denne i fullmäktige.

Vice riksbankschef utövar även i övrigt riksbankschefens tjänst när denne
har förhinder. Efter beslut av riksbankschefen inträder vice riksbankschef
också i andra fall i riksbankschefens ställe vid behandlingen av vissa ärenden
eller grupper av ärenden.

33 §

Fullmäktig får inte vara statsråd Fullmäktig får inte vara statsråd

eller ledamot eller suppleant i styrel- eller ledamot eller suppleant i styrelsen
för ett kreditinstitut. Fullmäktig sen för ett kreditinstitut. Fullmäktig

får inte heller vara omyndig eller får inte heller vara underårig eller i

försatt i konkurs. konkurs eller ha förvaltare enligt 11

kap. 7 § föräldrabalken.

Första stycket gäller också vice riksbankchef.

34 §

Riksbankens verksamhet bedrivs vid ett huvudkontor i Stockholm, där
också fullmäktige har sitt säte.

Riksbanken bedriver dessutom verksamhet vid regionkontor, kassakontor
och sedeldepåer till det antal och på de orter som riksbanken bestämmer.

35 §

Vid huvudkontoret finns en revisionsenhet samt de övriga enheter som
fullmäktige beslutar.

Under fullmäktige leds riksbankens
verksamhet av riksbankschefen.
Verksamheten vid revisionsenheten
leds dock av fullmäktige, om
annat inte följer av lagen (RFS
1968:8) om revision av riksdagsförvaltningen.

Under fullmäktige leds riksbankens
verksamhet av riksbankschefen.
Verksamheten vid revisionsenheten
leds dock av fullmäktige, om
annat inte följer av lagen (1988:46)
om revision av riksdagsförvaltningen
m.m.

Ärendenas fördelning mellan enheterna skall framgå av en arbetsordning
för riksbanken.

Revisionsenheten vid riksbanken utför också revision av riksdagens
förvaltningskontor, riksdagens ombudsmän, riksdagens revisorer och Nordiska
rådets svenska delegation enligt revisionsplaner som fastställs av
respektive myndighet.

1988/89:FiU4
Bilaga 1
Utskottets
lagförslag

Propositionens förslag Utskottets förslag

36 §

Hos riksbanken finns personal enligt upprättad personalförteckning samt
annan personal i mån av behov och tillgång på medel enligt gällande budget.

Riksbanken får anlita utomstående
och tillgång på medel enligt gällande
Utöver vad som följer av 9 §
anställningsstadgan (RFS 1976:7) för
riksdagen och dess organ får tjänster
som tillsätts av fullmäktige tillsättas
utan att de kungörs lediga till ansökan.

Ordinarie tjänster vid riksbanken
inrättas av riksdagen. De ordinarie
tjänsterna som riksbankschef och
vice riksbankschefer tillsätts med
förordnande för fem år. Övriga ordinarie
tjänster tillsätts med förordnande
för högst tre år.

för särskilda uppdrag i mån av behov
budget.

Utöver vad som följer av 9 §
anställningsförordningen1 (1965:

601) får tjänster som tillsätts av fullmäktige
tillsättas utan att de kungörs
lediga till ansökan.

Tjänster med beteckningen p enligt
8 § anställningförordningen (1965:
601) inrättas av riksdagen. Tjänsterna
som riksbankschef och vice riksbankschefer
tillsätts med förordnande
för fem år. Tjänsterna som
riksbanksdirektörer och biträdande
riksbanksdirektörer tillsätts med förordnande
för högst tre år.

37 §

Enligt de förutsättningar som anges i 4 kap. 2 § punkterna 2 och 3 lagen
(1976:600) om offentlig anställning får riksbanken i särskilda fall besluta att
endast svensk medborgare får inneha eller utöva tjänst inom riksbanken.

38 §

Riksbanken beslutar arbetsord- Riksbanken beslutar om arbetsning
och de föreskrifter i övrigt som ordning och de föreskrifter i övrigt

behövs för arbetet inom banken. som behövs för arbetet inom

banken.

Riksbanken beslutar också i enskilda fall i frågor som rör personal och
uppdragstagare hos banken, i den mån inte annat följer av lag eller beslut av
riksdagen eller av riksdagens förvaltningskontor.

39 §

Beträffande ersättning till fullmäktige
och suppleanter finns föreskrifter
i lagen (1984:665) om arvoden
m.m. för uppdrag inom riksdagen,
dess myndigheter och organ.

Beträffande ersättning till fullmäktige
och suppleanter finns föreskrifter
i lagen (1987:576) om arvoden
m.m. för uppdrag inom riksdagen,
dess myndigheter och organ.

1988/89:FiU4
Bilaga 1
Utskottets
lagförslag

1 Jämför RFS 1987:3 med föreskrift om tillämpningen av anställningsförordningen

(1965:601) vid riksdagen och dess myndigheter.

Propositionens förslag Utskottets förslag

40 §

1 mom. Till ledamöter i den i 6 a § valutalagen (1939:350) nämnda
valutastyrelsen skall fullmäktige utse dels från riksbanken en vice riksbankschef,
en fullmäktig eller suppleant för fullmäktig och en riksbanksdirektör,
dels utanför banken fyra ledamöter, av vilka två skall representera bankväsendet
och näringslivet i övrigt och två arbetstagarna. Fullmäktige skall
dessutom utse högst två suppleanter för varje ledamot.

Vice riksbankschefen är valutastyrelsens ordförande. Fullmäktige förordnar
en av de övriga inom riksbanken utsedda ledamöterna att vara vice
ordförande.

Valutastyrelsen är beslutför när minst fem ledamöter är närvarande.

2 mom. Ärende som valutastyrelsen skall ta befattning med avgörs i
valutastyrelsen, i valutastyrelsens direktion (valutadirektionen) eller av
enskilda tjänstemän, en eller två i förening.

Valutastyrelsen avgör ärenden rörande tillämpningsföreskrifter enligt
6 a § andra stycket valutalagen (1939:350) samt övriga ärenden som innefattar
väsentliga principfrågor eller på annat sätt är av större betydelse.

Valutadirektionen skall förbereda ärenden som skall avgöras av valutastyrelsen
och under styrelsen leda valutaregleringen. I valutadirektionen avgörs
ärenden som utan att kräva valutastyrelsens avgörande bedöms betydelsefulla.

Enskilda tjänstemän, en eller två i förening, vilka därtill erhållit valutastyrelsens
bemyndigande, avgör de ärenden som inte ankommer på valutastyrelsen
eller valutadirektionen.

3 mom. Valutadirektionen består av den vice riksbankschef och riksbanksdirektör
som ingår i valutastyrelsen, två av deras suppleanter i styrelsen samt
den gruppchef eller motsvarande tjänsteman till vars verksamhetsområde
ärendet hör. Har för vice riksbankschefen eller riksbanksdirektören utsetts
mer än en suppleant bestämmer valutastyrelsen vilken av de två som skall
ingå i valutadirektionen. Valutastyrelsen skall utse två tjänstemän i riksbanken
som suppleanter för valutadirektionens ständiga ledamöter. Vice
riksbankschefen är ordförande och riksbanksdirektören vice ordförande i
valutadirektionen. Beslutförhet kräver att tre är närvarande.

4 mom. Har på sätt som föreskrivs i 6 a § femte stycket valutalagen
(1939:350) ett yrkande framställts om att beslut som valutastyrelsen fattar
skall underställas fullmäktiges prövning, skall sökanden i ärendet underrättas
om detta snarast möjligt och senast i samband med att han får meddelande
om innehållet i styrelsens beslut.

Fullmäktig eller suppleant för fullmäktig får inte delta i fullmäktiges
handläggning av ett ärende som han tagit befattning med i valutastyrelsen.

5 mom. Beträffande arvoden till 5 mom. Beträffande arvoden till
valutastyrelsen finns föreskrifter i valutastyrelsen finns föreskrifter i

lagen (1984:665) om arvoden m.m. lagen (1987:576) om arvoden m.m.

för uppdrag inom riksdagen, dess för uppdrag inom riksdagen, dess

myndigheter och organ. Vid resa, myndigheter och organ. Vid resa,

som föranleds av uppdraget, har som föranleds av uppdraget, har

ledamot och suppleant rätt till rese- ledamot och suppleant rätt till rese kostnadsersättning

och traktamente kostnadsersättning och traktamente

enligt vad som gäller för riksbanksdi- enligt vad som gäller för riksbanksdirektör.
rektor.

1988/89:FiU4
Bilaga 1
Utskottets
lagförslag

2 Riksdagen 1988189. 5 sami. Nr 4

Propositionens förslag Utskottets förslag

Ärendenas handläggning

41 §

Av fullmäktige avgörs

1. författningsfrågor,

2. frågan om fastställande av arbetsordning samt andra viktigare frågor om
riksbankens organisation och arbetsformer,

3. frågor om systemet för att bestämma kronans värde i förhållande till
andra valutor,

4. frågor om riktlinjer för förvaltningen av de tillgångar som anges i 11 §,

5. frågor om viktigare internationella kreditavtal,

6. frågor om diskonto och om räntevillkor vid ut- och inlåning enligt 18 §
första stycket samt villkor vid utlåning enligt 18 § andra stycket,

7. frågor om viktigare rekommendationer till eller överenskommelser med
kreditinstitut,

8. frågor om kassakrav och särskild avgift när kassakrav inte uppfylls,

9. frågor om statens kontokredit,

10. frågor om förvärv av aktier eller andelar enligt 24 §,

11. viktigare frågor om ackord, avskrivning, nedsättning eller eftergift av
fordran,

12. frågor om upprättande av personalförteckning, om beslut som avses i
37 § samt om tillsättande av tjänster som riksbanksdirektör, avdelningschef
eller direktör för regionkontor,

13. frågor om skiljande från annan anställning än provanställning eller om
skiljande från uppdrag eller om disciplinansvar, åtalsanmälan, avstängning
eller läkarundersökning,

14. övriga frågor som enligt denna eller annan lag skall avgöras av
fullmäktige, samt

15. frågor som fullmäktige finner vara av större vikt eller som riksbankschefen
hänskjuter till fullmäktige.

Ärenden som inte skall avgöras av fullmäktige avgörs av riksbankschefen.
I den mån sådana ärenden inte är av det slag att de behöver prövas av
riksbankschefen, får de avgöras av annan tjänsteman enligt vad som anges i
arbetsordningen eller i särskilda beslut.

42 §

Innan riksbanken fattar beslut av större penningpolitisk vikt skall samråd
ske med det statsråd som regeringen bestämmer.

Kan samråd inte komma till stånd och finns det synnerliga skäl får
riksbanken besluta utan samråd.

43 §

Fullmäktige skall sammanträda minst en gång varannan vecka. Vid
sammanträdena skall protokoll föras.

Fullmäktige är beslutföra när minst sex ledamöter är närvarande. Ärenden
som kräver ett skyndsamt beslut får dock avgöras av fem ledamöter, om
minst fyra av dem är ense om beslutet. Vid omröstning skall varje ledamot ge
sin mening till känna.

Om omröstning i vissa personal- Om omröstning i vissa personalfrågor
finns bestämmelser i 5 § lagen frågor finns bestämmelser i 5 § lagen

(RFS 1980:4) om beslutande organ i (RFS 1980:4) om beslutande organ i

1988/89:FiU4
Bilaga 1
Utskottets
lagförslag

Propositionens förslag

frågor om disciplinansvar m.m. beträffande
arbetstagare hos riksdagen
och dess myndigheter och i 24 §
anställningsstadgan (RFS 1971:3) för
riksdagen och dess organ.

Utskottets förslag

frågor om disciplinansvar m.m. beträffande
arbetstagare hos riksdagen
och dess myndigheter och i 26 §
anställningsförordningen1 (1965:601)

44 §

Om ett ärende som skall behandlas av fullmäktige är av ringa betydelse
eller av särskilt brådskande art får ärendet avgöras genom meddelanden
mellan ledamöterna.

45 §

Fullmäktige får inte sammanträda på ett område som är ockuperat av
främmande makt.

46 §

I skrivelse som fullmäktige avger till riksdagen eller regeringen skall det
anges vilka ledamöter som deltagit i beslutet och vem som varit föredragande.
Har skiljaktig mening anmälts i ärendet, skall den anges i skrivelsen eller
framgå av bifogat protokollsutdrag.

Budget, redovisning och vinstdisposition

47 §

Kalenderår är riksbankens räkenskapsår.

Varje år före utgången av december
månad skall fullmäktige fastställa
en budget för riksbankens förvaltningsverksamhet
under det följande
räkenskapsåret. Budgeten skall tillställas
riksdagen och riksdagens revisorer
för kännedom.

48 §

Riksbanken är bokföringsskyldig och det åligger banken att fullgöra denna
skyldighet på ett sätt som ger erforderlig information för en bedömning av
bankens verksamhet.

Varje år före den 15 februari skall fullmäktige till riksdagen och riksdagens
revisorer avge redovisning för det föregående räkenskapsåret samt förslag till
disposition av riksbankens vinst. Redovisningen skall omfatta resultaträkning,
balansräkning, förvaltningsberättelse och en redogörelse för valutaoch
kreditpolitiken.

1988/89:FiU4
Bilaga 1
Utskottets
lagförslag

1 Jämför RFS 1987:3 med föreskrift om tillämpningen av anställningsförordningen

(1965:601) vid riksdagen och dess myndigheter.

Propositionens förslag Utskottets förslag

49 §

Riksbankens resultaträkning och balansräkning fastställs av riksdagen,
som också beslutar hur bankens vinst skall disponeras. Har reservfonden gått
ned under femhundra miljoner kronor skall minst tio procent av årets vinst
avsättas till reservfonden tills denna åter nått upp till detta belopp.

Riksdagen beslutar om ansvarsfrihet för fullmäktige för förvaltningen av
riksbanken.

Avslutande bestämmelser

50 §

Riksbanken skall löpande offentliggöra statistiska uppgifter om valutaoch
kreditförhållanden. Riksbanken skall även offentliggöra beslut om
diskontoförändringar.

51 §

Ett kreditinstitut som inte uppfyller uppställda kassakrav skall betala
särskild avgift till staten.

Frågan om särskild avgift prövas av riksbanken.

52 §

Den särskilda avgiften enligt 51 § skall svara mot en ränta på underskottet
för varje dag som får uppgå till högst två gånger diskontot vid varje tid.

Om det finns särskilda skäl, får avgiften nedsättas eller efterges.

53 §

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktig uppgift i
samband med fullgörande av skyldighet enligt 22 § skall dömas till böter, om
gärningen inte är belagd med straff i brottsbalken.

I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

54 §

Riksbanken skall utan hinder av Riksbanken skall utan hinder av
vad som föreskrivs i 8 kap. 8 § sekre- vad som föreskrivs i 8 kap. 8 § sekretesslagen
(1980:100) underrätta po- tesslagen (1980:100) underrätta polismyndighet
eller åklagarmyndighet lismyndighet eller åklagarmyndighet

om det i riksbankens kassarörelse, om det i riksbankens kassarörelse,

valutahandel, in- och utlåningsrörel- valutahandel, in- och utlåningsrörel se,

betalningsutjämning eller handel se, betalningsutjämning eller handel

med värdepapper framkommer upp- med värdepapper eller rättigheter

gifter som ger anledning att anta att och skyldigheter som anknyter till

ett brott har begåtts. sådana tillgångar framkommer upp gifter

som ger anledning att anta att
ett brott har begåtts.

Om det finns särskilda skäl får riksbanken underlåta att lämna sådan
underrättelse.

1988/89 :FiU4
Bilaga 1
Utskottets
lagförslag

Propositionens förslag Utskottets förslag

55 §

Åtal mot vice riksbankschef för brott som han begått i utövningen av sin
tjänst får beslutas endast av finansutskottet eller av fullmäktige. Detta gäller
dock inte i fråga om brott som begåtts i utövningen av riksbankens
beslutanderätt enligt valutalagen (1939:350).

56 §

Riksbankens beslut enligt denna lag får överklagas endast i den utsträckning
och i den ordning som sägs i besvärsstadgan (RFS 1970:3) för riksdagen
och dess verk.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1
januari 1989.

2. Genom lagen upphävs lagen
(1934:437) för Sveriges riksbank, lagen
(RFS 1975:6) med reglemente
för riksbanken och lagen
(1970:1028) om rikets mynt.

3. Verksamhet som inte föreskrivs
i den nya lagen eller i annan lag men
som påbörjats med stöd av äldre lag
får bedrivas till dess verksamheten
kan avslutas.

4. Befogenheten att åtala brott
skall bedömas efter äldre lag om, när
handlingen företogs, för åtal gällde
förutsättning som inte har upptagits i
den nya lagen.

5. Övergångsbestämmelserna till
lagen (1970:1028) om rikets mynt,
punkterna 3-6, gäller fortfarande.

6. Om det i lag eller annan författning
hänvisas till en föreskrift som
har ersatts genom bestämmelser i
denna lag tillämpas i stället de nya
bestämmelserna.

1. Denna lag träder, med i 2 angivet
undantag, i kraft den 1 januari
1989.

2. Bestämmelserna i 35 § fjärde
stycket träder i kraft den 1 juli 1989.

3. Genom lagen upphävs lagen
(1934:437) för Sveriges riksbank, lagen
(RFS 1975:6) med reglemente
för riksbanken och lagen
(1970:1028) om rikets mynt.

4. Verksamhet som inte föreskrivs
i den nya lagen eller i annan lag men
som påbörjats med stöd av äldre lag
får bedrivas till dess verksamheten
kan avslutas.

5. Befogenheten att åtala brott
skall bedömas efter äldre lag om, när
handlingen företogs, för åtal gällde
förutsättning som inte har upptagits i
den nya lagen.

6. Övergångsbestämmelserna till
lagen (1970:1028) om rikets mynt,
punkterna 3-6, gäller fortfarande.

7. Om det i lag eller annan författning
hänvisas till en föreskrift som
har ersatts genom bestämmelser i
denna lag tillämpas i stället de nya
bestämmelserna.

1988/89:FiU4
Bilaga 1
Utskottets
lagförslag

2 Förslag1 till
Lagom upphävande av lagen (1982:1158) om
riksgäldskontoret

Härigenom föreskrivs att lagen (1982:1158) om riksgäldskontoret skall
upphöra att gälla vid utgången av juni 1989.

1. De som är ledamöter i fullmäktige vid utgången av juni 1989 skall före
den 15 oktober 1989 till riksdagen avge berättelse över förvaltningen under
det föregående budgetåret.

2. Befogenheten att åtala brott skall bedömas enligt den upphävda lagen
om, när handlingen företogs, för åtal gällde förutsättning som efter lagens
upphävande inte längre är föreskriven.

1988/89:FiU4
Bilaga 1
Utskottets
lagförslag

1 Likalydande med propositionens förslag.

3 Förslag1 till
Lag om statens upplåning

1988/89:FiU4
Bilaga 1
Utskottets
lagförslag

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Efter särskilt bemyndigande som lämnas av riksdagen för ett
budgetår i sänder får regeringen eller efter regeringens bestämmande
riksgäldskontoret ta upp lån till staten för att

1. finansiera löpande underskott i statsbudgeten och andra utgifter som
grundar sig på riksdagens beslut,

2. tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som
riksdagen beslutat om,

3. amortera, lösa in och i samråd med riksbanken köpa upp statslån, samt

4. tillgodose riksbankens behov av valutareserv och av statspapper för
marknadsoperationer.

2 § Lån som har tagits upp av staten förvaltas av regeringen eller efter
regeringens bemyndigande av riksgäldskontoret.

3 § För samtliga lån och garantier som regeringen eller
riksgäldskontoret ombesörjer är staten ansvarig.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

1 Likalydande med propositionens förslag.

4 Förslag till
Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 8 § sekretesslagen (1980:100)' skall ha
följande lydelse.

Propositionens förslag Utskottets förslag

8 kap.

8 §

Sekretess gäller i riksbankens kas- Sekretess gäller i riksbankens kassarörelse,
valutahandel, in- och ut- sarörelse, valutahandel, in- och ut låningsrörelse,

betalningsutjämning låningsrörelse, betalningsutjåmning

samt handel med värdepapper och i samt handel med värdepapper eller

riksgäldskontorets upplåningsverk- rättigheter och skyldigheter som an samhet

för uppgift om enskilds eko- knyter till sådana tillgångar. Sekre nomiska

förhållanden. tess gäller också i riksgäldskontorets

upplåningsverksamhet för uppgift
om enskilds ekonomiska förhållanden.

Sekretess gäller i annan av myndighet bedriven upplåningsverksamhet
eller affärsmässig utlåningsverksamhet för uppgift om enskilds affärs- eller
driftförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften
röjs.

Har uppgift, för vilken sekretess gäller enligt andra stycket, lämnats till
annan myndighet, gäller sekretessen också där. Sekretessen gäller dock inte,
om uppgiften ingår i beslut av den mottagande myndigheten.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89:FiU4
Bilaga 1
Utskottets
lagförslag

1 Lagen omtryckt 1985:1059.

5 Förslag till
Lagom ändring i lagen (1988:46) om revision av
riksdagsförvaltningen m.m.

Härigenom föreskrivs att lagen (1988:46) om revision av
riksdagsförvaltningen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

1 §

Revision av riksdagsförvaltningen Revision av riksdagsförvaltningen

utövas dels av riksdagens revisorer, utövas dels av riksdagens revisorer,

dels av revisionsenheten inom riks- dels av riksbankens revisionsenhet,
banken och riksgäldskontoret.

Revision av Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond utövas dels av riksdagens
revisorer, dels av revisionsansvarig inom fonden.

2 §

Utöver den granskning som riksdagens
revisorer genomför enligt lagen
(1987:518) med instruktion för
riksdagens revisorer skall de för varje
avslutat räkenskapsår granska
riksbankens och riksgäldskontorets
tillstånd, styrelse och förvaltning
samt verksamheten vid den inre riksdagsförvaltningen,
riksdagens ombudsmän
och Nordiska rådets svenska
delegation och Stiftelsen Riks -

Utöver den granskning som riksdagens
revisorer genomför enligt lagen
(1987:518) med instruktion för
riksdagens revisorer skall de för varje
avslutat räkenskapsår granska
riksbankens tillstånd, styrelse och
förvaltning samt verksamheten vid
den inre riksdagsförvaltningen, riksdagens
ombudsmän och Nordiska
rådets svenska delegation och Stiftelsen
Riksbankens jubileumsfond.

bankens jubileumsfond.

Revisorerna skall särskilt se till att de olika organens organisation av och
kontroll över redovisningen samt medels- och värdeförvaltningen är tillfredsställande.

3 §

Riksdagens revisorer skall avge
berättelse till riksdagen över revisionen
av riksbanken senast den 15
mars, av Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond
likaledes senast den 15
mars och av riksgäldskontoret senast
den 1 december.

Berättelserna skall belysa omfattningen
och inriktningen av revisorernas
granskning och i vad gäller
riksbanken och riksgäldskontoret utmynna
i ett uttalande huruvida revisorerna
anser att ansvarsfrihet bör
beviljas vederbörande fullmäktige.

Riksdagens revisorer skall senast
den 15 mars avge berättelser till riksdagen
över revisionen av riksbanken
och Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond.

Berättelserna skall belysa omfattningen
och inriktningen av revisorernas
granskning och i vad gäller
riksbanken utmynna i ett uttalande
huruvida revisorerna anser att ansvarsfrihet
bör beviljas fullmäktige i
riksbanken.

1988/89 :FiU4
Bilaga 1
Utskottets
lagförslag

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

I berättelsen om riksbanken skall revisorerna också ta ställning till
riksbankens resultat- och balansräkningar.

4 §

I bankoreglementet (RFS 1975:6)
och lagen (1982:1158) om riksgäldskontoret
finns bestämmelser om det
ansvar som fullmäktige i riksbanken
respektive riksgäldskontoret har för
revisionen av den egna myndigheten.
Motsvarande bestämmelser
finns i vad gäller den inre riksdagsförvaltningen
i lagen (1983:1061)
med instruktion för riksdagens förvaltningskontor
och i vad gäller
Riksbankens jubileumsfond i stadgarna
för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond.

I lagen (1988:00) om Sveriges riksbank
finns bestämmelser om det
ansvar som fullmäktige i riksbanken
har för revisionen av den egna myndigheten.
Motsvarande bestämmelser
finns i vad gäller den inre riksdagsförvaltningen
i lagen (1983:
1061) med instruktion för riksdagens
förvaltningskontor och i vad gäller
Riksbankens jubileumsfond i stadgarna
(RFS 1988:1) för Stiftelsen
Riksbankens jubileumsfond.

5 §

Riksgäldskontorets revisionsenhet
skall förutom riksgäldskontoret
också granska den inre riksdagsförvaltningen,
riksdagens ombudsmän,
riksdagens revisorer och Nordiska
rådets svenska delegation.

Riksbankens revisionsenhet skall
förutom riksbanken också granska
den inre riksdagsförvaltningen, riksdagens
ombudsmän, riksdagens revisorer
och Nordiska rådets svenska
delegation.

6 §

Den revision som utövas av de
särskilda revisionsenheterna och inom
Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond
skall främst inriktas på att
bedöma om redovisningen är rättvisande
och i enlighet med god revisionssed.

Den revision som utövas av riksbankens
revisionsenhet och inom
Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond
skall främst inriktas på att bedöma
om redovisningen är rättvisande
och i enlighet med god redovisningssed.

7 §

Myndigheterna respektive Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond fastställer
revisionsplan var och en för sin verksamhet.

Det ankommer på cheferna för
revisionsenheterna respektive revisionsansvarig
inom Stiftelsen Riksbankens
jubileumsfond att efter
samråd med riksdagens revisorer utarbeta
revisionsplaner.

Det ankommer på chefen för riksbankens
revisionsenhet och revisionsansvarig
inom Stiftelsen Riksbankens
jubileumsfond att efter
samråd med riksdagens revisorer utarbeta
revisionsplaner.

1988/89:FiU4
Bilaga 1
Utskottets
lagförslag

Nuvarande lydelse

8 §

För den revision av andra organ än
riksgäldskontoret som skall verkställas
av kontorets revisionsenhet svarar
enhetens chef. Fullmäktige får
dock meddela administrativa riktlinjer
för även denna verksamhet.

Föranleder revisionen enligt föregående
stycke anmärkningar eller
påpekanden beträffande en myndighet
skall chefen för revisionsenheten
underrätta myndigheten direkt om
dessa. Det ankommer inte på fullmäktige
i riksgäldskontoret att ta
ställning till anmärkningar och påpekanden
som inte avser riksgäldskontoret.

Utskottets förslag

För den revision av andra organ än
riksbanken som skall verkställas av
bankens revisionsenhet svarar enhetens
chef. Fullmäktige får dock meddela
administrativa riktlinjer för
även denna verksamhet.

Föranleder revisionen enligt föregående
stycke anmärkningar eller
påpekanden beträffande en myndighet
skall chefen för revisionsenheten
underrätta myndigheten direkt om
dessa. Det ankommer inte på fullmäktige
i riksbanken att ta ställning
till anmärkningar och påpekanden
som inte avser riksbanken.

9 §

Chefen för revisionsenhet respektive
revisionsansvarig vid Riksbankens
jubileumsfond skall, när anledning
därtill föreligger, omedelbart
och direkt till riksdagens revisorer
anmäla förhållanden som framkommit
vid eller har samband med revisionen.
Han skall årligen, samtidigt
med att myndighet respektive stiftelsen
avger föreskriven berättelse över
sin verksamhet, till riksdagens revisorer
avlämna rapport om den av
honom ledda revisionsverksamheten.

Chefen för riksbankens revisionsenhet
och revisionsansvarig vid
Riksbankens jubileumsfond skall,
när anledning därtill föreligger,
omedelbart och direkt till riksdagens
revisorer anmäla förhållanden som
framkommit vid eller har samband
med revisionen. Han skall årligen,
samtidigt med att riksbanken och
stiftelsen avger föreskriven berättelse
över sin verksamhet, till riksdagens
revisorer avlämna rapport om
den av honom ledda revisionsverksamheten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

1988/89:FiU4
Bilaga 1
Utskottets
lagförslag

6 Förslag1 till
Lag om ändring i lagen (1982:1255) om författningssamlingar
för riksdagens förvaltningskontor och riksbanken

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1982:1255) om författningssamlingar
för riksdagens förvaltningskontor och riksbanken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §

Av riksbanken beslutade författningar skall kungöras i RBFS.

Utan hinder av första stycket får
författningar som är av särskilt allmänt
intresse i stället kungöras i
Svensk författningssamling.

Om kungörande skett enligt andra
stycket skall en notis om detta införas
i RBFS sä snart det kan ske.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89:FiU4
Bilaga 1
Utskottets
lagförslag

1 Likalydande med propositionens förslag.

7 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1987:576) om arvoden m.m. för
uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ

Härigenom föreskrivs att 1-3 §§ lagen (1987:576) om arvoden m.m. för
uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

1 §

Arvoden för vissa uppdrag inom
riksdagen, dess myndigheter och
organ skall utgå enligt följande:

1. Sveriges riksbank

Fullmäktig: 23 000 kronor för år.

Fullmäktiges ordförande: 7 700
kronor för år utöver fullmäktigearvodet.

Fullmäktig som är deputerad:
23 000 kronor för år utöver fullmäktigearvodet.

Suppleant för fullmäktig: 7 700
kronor för år.

Ledamot av valutastyrelsen som
inte är tjänsteman i riksbanken:

9 200 kronor för år.

Suppleant i valutastyrelsen som
inte är tjänsteman i riksbanken:

3 100 kronor för år.

2. Riksgäldskontoret

Fullmäktig: 14 400 kronor för år.

Fullmäktiges ordförande: 14 400

kronor för år utöver fullmäktigearvodet.

Ledamot av arbetsutskottet som ej
är ordförande eller riksgäldsdirektör:

8 300 kronor för år utöver fullmäktigearvodet.

Suppleant för fullmäktig: 3 200
kronor för år.

3. Riksdagens förvaltningsstyrelse Ledamot:

9 200 kronor för år.

Vice ordförande i förvaltningsstyrelsen:
3 100 kronor för år utöver
ledamotsarvodet.

Ordförande i direktionen: 3 900

Arvoden för vissa uppdrag inom
riksdagen, dess myndigheter och
organ skall utgå enligt följande:

1. Sveriges riksbank
Fullmäktig som inte är tjänsteman i
riksbanken: 23 000 kronor för år.

Fullmäktiges ordförande: 7 700
kronor för år utöver fullmäktigearvodet.

Suppleant för fullmäktig som inte
är tjänsteman i riksbanken: 7 700
kronor för år.

Ledamot av valutastyrelsen som
inte är tjänsteman i riksbanken:
9 200 kronor för år.

Suppleant i valutastyrelsen som
inte är tjänsteman i riksbanken:
3 100 kronor för år.

2. Riksdagens förvaltningsstyrelse Ledamot:

9 200 kronor för år.

Vice ordförande i förvaltningsstyrelsen:
3 100 kronor för år utöver
ledamotsarvodet.

Ordförande i direktionen: 3 900

1988/89:FiU4
Bilaga 1
Utskottets
lagförslag

Nuvarande lydelse

kronor för år utöver arvodet som
ledamot av förvaltningsstyrelsen.

Ledamot av direktionen som ej är
vice ordförande i förvaltningsstyrelsen
eller ordförande i direktionen:
3 100 kronor för år utöver arvodet
som ledamot av förvaltningsstyrelsen.

Suppleant i förvaltningsstyrelsen:
3 100 kronor för år.

4. Riksdagens revisorer

Revisor: 12 900 kronor för år.

Ordförande: 5 200 kronor för år

utöver arvodet som revisor.

Vice ordförande: 3 900 kronor för
år utöver arvodet som revisor.

Ledamot av arbetsutskottet som
inte är ordförande eller vice ordförande
eller tjänsteman vid kansliet:
3 100 kronor för år utöver arvodet
som revisor.

Suppleant: 3 100 kronor för år.

5. Nordiska rådets svenska delegation Ledamot

av arbetsutskottet: 2 300
kronor för år.

Ordförande: 5 700 kronor för år
utöver arvodet som ledamot av arbetsutskottet.

Suppleant i arbetsutskottet: sammanträdesarvode
enligt 2 §.

6. Riksdagens besvärsnämnd

Ledamot: 1 700 kronor för år.

Ordförande: 5 200 kronor för år

utöver ledamotsarvodet.

Suppleant: sammanträdesarvode
enligt 2 §.

7. Valprövningsnämnden

Ledamot och suppleant: dagarvode
med motsvarande tillämpning av
bestämmelserna i förordningen
(1978:45) om ersättning vid kommittéuppdrag.

Ordföranden och dennes ersättare:
9 200 kronor för år utöver dagarvodet.

8. Utrikesnämnden

Ledamot och suppleant: sammanträdesarvode
enligt 2 § under tid då
riksmöte inte pågår.

Utskottets förslag

kronor för år utöver arvodet som
ledamot av förvaltningsstyrelsen.

Ledamot av direktionen som inte
är vice ordförande i förvaltningsstyrelsen
eller ordförande i direktionen:
3 100 kronor för år utöver arvodet
som ledamot av förvaltningsstyrelsen.

Suppleant i förvaltningsstyrelsen:
3 100 kronor för år.

3. Riksdagens revisorer

Revisor: 12 900 kronor för år.

Ordförande: 5 200 kronor för år

utöver arvodet som revisor.

Vice ordförande: 3 900 kronor för
år utöver arvodet som revisor.

Ledamot av arbetsutskottet som
inte är ordförande eller vice ordförande
eller tjänsteman vid kansliet:
3 100 kronor för år utöver arvodet
som revisor.

Suppleant: 3 100 kronor för år.

4. Nordiska rådets svenska delegation Ledamot

av arbetsutskottet: 2 300
kronor för år.

Ordförande: 5 700 kronor för år
utöver arvodet som ledamot av arbetsutskottet.

Suppleant i arbetsutskottet: sammanträdesarvode
enligt 2 §.

5. Riksdagens besvärsnämnd

Ledamot: 1 700 kronor för år.

Ordförande: 5 200 kronor för år

utöver ledamotsarvodet.

Suppleant: sammanträdesarvode
enligt 2 §.

6. Valprövningsnämnden

Ledamot och suppleant: dagarvode
med motsvarande tillämpning av
bestämmelserna i förordningen
(1978:45) om ersättning vid kommittéuppdrag.

Ordföranden och dennes ersättare:
9 200 kronor för år utöver dagarvodet.

7. Utrikesnämnden

Ledamot och suppleant: sammanträdesarvode
enligt 2 § under
tid då riksmöte inte pågår.

1988/89 :FiU4
Bilaga 1
Utskottets
lagförslag

Nuvarande lydelse

9. Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond Ledamot

och suppleant: 10 000
kronor för år.

Ordförande: 11 000 kronor för år
utöver ledamotsarvodet.

Vice ordförande: 5 500 kronor för
år utöver ledamotsarvodet.

Utskottets förslag

8. Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond Ledamot

och suppleant: 10 000
kronor för år.

Ordförande: 11 000 kronor för år
utöver ledamotsarvodet.

Vice ordförande: 5 500 kronor för
år utöver ledamotsarvodet.

För fullgörande av i 1 § angivna
uppdrag utgår särskilt arvode för
sammanträdesdag (sammanträdesarvode)
med belopp som fastställs av
riksdagens förvaltningskontor. Sammanträdesarvode
utgår dock inte till

a) riksbanks fullmäktig som är deputerad b)

riksbankschef

c) vice riksbankschef

d) riksgäldsdirektör.

Till suppleant som deltar i sammanträde
utan att delta i beslut utgår
sammanträdesarvode endast om respektive
organ beslutar det. Sammanträdesarvode
enligt denna paragraf
utgår ej när arvodering sker med
tillämpning av förordningen om ersättning
vid kommittéuppdrag.

För resor som företas för fullgörande
av uppdrag som avses i 1 § 6
och 7 utgår resekostnadsersättning,
traktamente och annan ersättning
enligt allmänt reseavtal som gäller
för statens tjänstemän eller, när det
är fråga om utrikes resa, enligt utlandsresereglementet
(1953:666).

För riksdagsledamot, som uppbär
traktamente enligt ersättningsstadgan
(1971:1197) för riksdagens ledamöter
7 och 8 §§, minskas dock
dagtraktamentet med det belopp för
dag som utgår enligt nämnda bestämmelser.

a) riksbankschef,

b) vice riksbankschef.

Till suppleant som deltar i sammanträde
utan att delta i beslut utgår
sammanträdesarvode endast om respektive
organ beslutar det. Sammanträdesarvode
enligt denna paragraf
utgår inte när arvodering sker
med tillämpning av förordningen
(1978:46) om ersättning vid kommittéuppdrag.

För resor som företas för fullgörande
av uppdrag som avses il §7,6
och 7 utgår resekostnadsersättning,
traktamente och annan ersättning
enligt allmänt reseavtal som gäller
för statens tjänstemän eller, när det
är fråga om utrikes resa, enligt utlandsresereglementet
(1953:666).

1988/89:FiU4
Bilaga 1
Utskottets
lagförslag

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989 såvitt avser 1 § 1 och 2 § i fråga
om riksbanksfullmäktig som är deputerad samt såvitt avser 3 § och i övrigt
den 1 juli 1989.

8 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1974:922) om kreditpolitiska medel

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1974:922) om kreditpolitiska
medel

dels att rubriken närmast före 11 § skall utgå,

dels att 11-13 §§ skall upphöra att
dels att 1 och 6 §§ samt 30 § skall

Nuvarande lydelse

Kreditpolitiska medel enligt denna
lag är likviditetskrav, kassakrav,
utlåningsreglering, emissionskontroll,
allmän placeringsplikt, särskild
placeringsplikt och räntereglering.

I fråga om likviditetskrav, kassakrav,
utlåningsreglering, placeringsplikt
eller räntereglering får riksbanken 1.

begränsa användningen till ett
eller flera slag av institut,

2. undantaga visst institut, om
särskilda skäl föreligger,

3. utfärda olika föreskrifter för
skilda institut.

Särskild avgift skall utgöra, vid
åsidosättande av föreskrift i fråga
om

1. likviditets- eller kassakrav, ett
belopp som svarar mot ränta på
underskottet för tiden från föregående
beräkningstidpunkt eller, om tidigare
beräkning ej skett, från det
föreskriften trätt i tillämpning eller
för beräkningsperioden, varvid räntesatsen
för år får i fråga om likviditetskrav
överstiga riksbankens diskonto
med högst tre procentenheter

gälla,

ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse

Kreditpolitiska medel enligt denna
lag är likviditetskrav, utlåningsreglering,
emissionskontroll, allmän
placeringsplikt, särskild placeringsplikt
och räntereglering.

I fråga om likviditetskrav, utlåningsreglering,
placeringsplikt eller
räntereglering får riksbanken

1. begränsa användningen till ett
eller flera slag av institut,

2. undantaga visst institut, om
särskilda skäl föreligger,

3. utfärda olika föreskrifter för
skilda institut.

§2

Särskild avgift skall utgöra, vid
åsidosättande av föreskrift i fråga
om

1. likviditetskrav, ett belopp som
svarar mot ränta på underskottet för
tiden från föregående beräkningstidpunkt
eller, om tidigare beräkning ej
skett, från det föreskriften trätt i
tillämpning eller för beräkningsperioden,
varvid räntesatsen för år får
överstiga riksbankens diskonto med
högst tre procentenheter,

1988/89:FiU4
Bilaga 1
Utskottets
lagförslag

'Likalydande med propositionens förslag.

2Senaste lydelse 1987:385.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

och i fråga om kassakrav uppgå till
högst två gånger diskontot,

2. utlåningsreglering, ett belopp som för tiden från den föregående
beräkningstidpunkten eller, om en tidigare beräkning ej skett, från det
föreskriften trätt i tillämpning eller för beräkningsperioden svarar mot ränta
på det belopp med vilket utlåningen, garantiförbindelserna eller leasingobjektens
värde överskridit den fastställda gränsen, varvid räntesatsen för år får
med högst tre procentenheter överstiga riksbankens diskonto,

3. emissionskontroll, högst två procent av hela lånesumman för varje år av
den för lånet bestämda längsta löptiden,

4. allmän placeringsplikt, ett belopp som för beräkningsperiod svarar mot
ränta på den del av ålagd placeringsplikt för perioden eller för perioden och
tidigare beräkingsperioder sammantagna som ej uppfyllts, varvid räntesatsen
för år får med högst tre procentenheter överstiga riksbankens diskonto,

5. särskild placeringsplikt, högst fem procent av den del av ålagd
placeringsplikt som ej uppfyllts,

6. räntereglering, två gånger det belopp med vilket räntan avvikit från den
ränta som skolat utgå enligt fastställd räntesats.

Vid tillämpning av första stycket 1 får utjämning ske mellan över- och
underskott vid olika beräkningstidpunkter eller under två eller flera beräkningsperioder
och räntan beräknas på det genomsnittliga underskottet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89:FiU4
Bilaga 1
Utskottets
lagförslag

3 Riksdagen 1988189.5 sami. Nr 4

Rättelse: S. 39 råd 13 tillkommit: 4. tjänstemän inflytande.

9 Förslag1 till
Lag om ändring i valutalagen (1939:350)

Härigenom föreskrivs i fråga om valutalagen (1939:350)

dels att 8 § skall upphöra att gälla,

dels att 6 a § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 a §2

Föreskrifter enligt 6 § första stycket
beslutas av fullmäktige i riksbanken.

Riksbankens beslutanderätt enligt Riksbankens beslutanderätt i övdenna
lag utövas inom riksbanken av rigt enligt denna lag utövas inom

en styrelse (valutastyrelsen). Valu- riksbanken av en styrelse (valutasty tastyrelsen

består av nio ledamöter. reisen). Utan hinder av första stycket

Två av dem utses av regeringen, de får fullmäktige i riksbanken överlåta

övriga av fullmäktige i riksbanken. åt valutastyrelsen att besluta om före För

varje ledamot skall i samma skrifter som är av mindre principiell

ordning högst två suppleanter utses. betydelse.

Valutastyrelsen består av nio ledamöter.
Två av dem utses av regeringen,
de övriga av fullmäktige i
riksbanken. För varje ledamot skall i
samma ordning högst två suppleanter
utses.

Valutastyrelsens beslut får överklagas hos fullmäktige i riksbanken inom
tre veckor från det klaganden fick del av beslutet.

Om minst tre av de ledamöter eller suppleanter, som deltagit i styrelsens
beslut yrkar det, skall beslutet underställas fullmäktige för prövning. Ett
sådant yrkande skall framställas genast efter det att beslutet fattats.

Fullmäktiges beslut får inte överklagas.

Närmare bestämmelser rörande Närmare bestämmelser rörande
valutastyrelsen meddelas i banko- valutastyrelsen meddelas i lagen
reglementet. (1988:00) om Sveriges riksbank.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89:FiU4
Bilaga 1
Utskottets
lagförslag

'Likalydande med propositionens förslag.

2Senaste lydelse 1987:388.

10 Förslag1 till
Lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs att 15 kap. 8 § föräldrabalken2 skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

15 kap.

B R-1

Aktier, obligationer, pantbrev,
företagshypoteksbrev, skuldebrev
och andra sådana värdehandlingar
skall, om sammanlagda värdet
överstiger ett belopp motsvarande
två gånger gällande basbelopp enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring,
i den omyndiges namn nedsättas
i öppet förvar hos riksbanken
eller annan bank. Vill förmyndaren
ta ut nedsatt värdehandling, skall
han söka överförmyndarens tillstånd.
Sådant tillstånd erfordras ej,
där värdehandlingen endast skall genom
bankens försorg överföras till
annan bank för att där nedsättas i
öppet förvar. De nedsatta värdehandlingarna
skall under överförmyndarens
tillsyn vårdas i enlighet
med vad som föreskrivs om vård om

Aktier, obligationer, pantbrev,
företagshypoteksbrev, skuldebrev
och andra sådana värdehandlingar
skall, om sammanlagda värdet
överstiger ett belopp motsvarande
två gånger gällande basbelopp enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring,
i den omyndiges namn nedsättas
i öppet förvar hos bank. Vill
förmyndaren ta ut nedsatt värdehandling,
skall han söka överförmyndarens
tillstånd. Sådant tillstånd
erfordras ej, där värdehandlingen
endast skall genom bankens försorg
överföras till annan bank för att där
nedsättas i öppet förvar. De nedsatta
värdehandlingarna skall under överförmyndarens
tillsyn vårdas i enlighet
med vad som föreskrivs om vård
om omyndigs värdehandlingar.

omyndigs värdehandlingar.

Vad sålunda om nedsättning av omyndigs värdehandlingar föreskrivits
skall ej äga tillämpning med avseende å bevis eller motbok rörande
tillgodohavande å räkning hos bank, ej heller med avseende å bevis, som
utfärdats om inskrivning i statsskuldboken eller Sveriges allmänna hypoteksbanks
skuldbok eller skuldbok hos annan inrättning, som regeringen
bestämmer, såframt å beviset finnes antecknat, att inskrivningen skett med
förbehåll att kapitalbelopp å inskriven fordran eller därå utställd obligation
eller ock inskriven obligation eller å sådan obligation belöpande kapitalbelopp
ej må lyftas utan överförmyndarens tillstånd.

Premieobligationer, vilka utfärdats av staten, skola, såframt ej obligationerna
äro nedsatta i öppet förvar hos bank eller överförmyndaren medgiver
undantag, inskrivas i statsskuldboken med förbehåll, varom i andra stycket
sägs.

Utövar en förmyndare förmynderskap för flera omyndiga, skola vid
tillämpning av det i första stycket givna stadgandet de omyndigas värdehandlingar
sammanräknas.

1988/89:FiU4
Bilaga 1
Utskottets
lagförslag

'Likalydande med propositionens förslag.

2Balken omtryckt 1983:485.

-'Senaste lydelse 1984:654.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Finnas omyndigs värdehandlingar, som skola förvaltas av förmyndaren, i
öppet förvar hos bank utan att hava nedsatts enligt bestämmelse i detta
kapitel, skall å dem tillämpas vad i denna balk är stadgat om nedsatta
värdehandlingar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89:FiU4
Bilaga 1
Utskottets
lagförslag

11 Förslag1 till
Lag om ändring i lagen (1924:322) om vård av omyndigs
värdehandlingar

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1924:322)2 om vård av omyndigs
värdehandlingar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Hava för omyndigs räkning värdehandlingar
blivit hos riksbanken eller
annan bank i öppet förvar nedsatta
efter vad i föräldrabalken är stadgat,
svare banken för de sålunda nedsatta
värdehandlingarnas förvaring och
förvaltning i enlighet med vad här
nedan i 2-7 §§ stadgas. Ej må i vidare
män än där sägs avtal träffas om
befrielse från de förpliktelser, som
enligt nämnda lagrum åvila banken;
har så skett, vare avtalet utan
verkan.

Finnas eljest i öppet förvar hos
bank omyndigs värdehandlingar, ä
vilka skall tillämpas vad i föräldrabalken
är stadgat beträffande nedsatta
värdehandlingar, åge vad i första
stycket sägs motsvarande tillämpning.

Om värdehandlingar för omyndigs
räkning har satts ner i öppet förvar
hos bank enligt föräldrabalkens bestämmelser,
svarar banken för de
nedsatta värdehandlingarnas förvaring
och förvaltning enligt bestämmelserna
i 2-7 §§. Avtal om befrielse
från bankens förpliktelser i strid mot
2-7 §§ är utan verkan.

Första stycket tillämpas också om
en omyndigs värdehandlingar i annat
fall finns i öppet förvar hos en bank
och föräldrabalkens bestämmelser
beträffande nedsatta värdehandlingar
skall gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89:FiU4
Bilaga 1
Utskottets
lagförslag

1 Likalydande med propositionens förslag.

2Lagen omtryckt 1976:616.

12 Förslag1 till
Lag om ändring i inkassolagen (1974:182)

Härigenom föreskrivs att 2 och 13 §§ inkassolagen (1974:182)2 skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Inkassoverksamhet, som avser indrivning av fordringar för annans räkning
eller fordringar som har övertagits för indrivning, får bedrivas endast efter
tillstånd av datainspektionen.

Om inkassoverksamheten utgör ett underordnat led i en annan verksamhet
och inte någon av verksamheterna utgör näringsverksamhet eller om
inkassoverksamheten bedrivs av ett företag för ett annat företag inom samma
koncern behövs tillstånd endast i fall då inkassoverksamheten avser fordringar
som tillkommer eller har övertagits från någon som inte utan tillstånd
enligt denna lag hade kunnat driva in fordringarna.

Tillstånd behövs ej för inkasso- Tillstånd behövs ej för inkassoverksamhet
som är av tillfällig natur verksamhet som är av tillfällig natur

och avser endast enstaka fordringar och avser endast enstaka fordringar

eller som bedrivs av Sveriges riks- eller som bedrivs av Sveriges inve bank,

Sveriges investeringsbank steringsbank AB, företag under

AB, företag under bankinspektio- bankinspektionens tillsyn eller ad nens

tillsyn eller advokat. vokat.

13 §

Datainspektionen utövar tillsyn
över efterlevnaden av denna lag.
Inspektionens tillsyn omfattar dock
ej verksamhet som bedrivs av Sveriges
riksbank, Sveriges investeringsbank
AB, företag under bankinspektionens
tillsyn eller advokat.

Datainspektionen utövar tillsyn
över efterlevnaden av denna lag.
Inspektionens tillsyn omfattar dock
ej verksamhet som bedrivs av Sveriges
investeringsbank AB, företag
under bankinspektionens tillsyn eller
advokat.

Tillsynen skall utövas så, att den inte vållar större kostnader eller
olägenheter än som är nödvändigt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89 :FiU4
Bilaga 1
Utskottets
lagförslag

'Likalydande med propositionens förslag.

2Lagen omtryckt 1981:738.

13 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för
riksdagens ombudsmän

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1986:765) med instruktion för
riksdagens ombudsmän skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

2 §

Under ombudsmännens tillsyn står

1. statliga och kommunala myndigheter,

2. tjänstemän och andra befattningshavare vid dessa myndigheter,

3. annan som innehar tjänst eller uppdrag, varmed följer myndighetsutövning,
såvitt avser denna hans verksamhet,

4. tjänstemän och uppdragstagare i statliga affärsverk, när de för verkens
räkning fullgör uppdrag i sådana aktiebolag där staten genom verken utövar
ett bestämmande inflytande.

1 fråga om betattnmgshavare vid försvarsmakten omfattar tillsynen dock
endast befäl av lägst fänriks grad och dem som innehar motsvarande
tjänsteställning.

Ombudsmännens tillsyn omfattar ej

1. riksdagens ledamöter,

2. riksdagens förvaltningsstyrelse, riksdagens valprövningsnämnd, riksdagens
besvärsnämnd eller kammarsekreteraren,

3. riksbanksfullmäktige, riks- 3. riksbanksfullmäktige, riksbankschefen
och vice riksbanksche- bankschefen och vice riksbankschefen,
utom såvitt avser deltagande i fer, utom såvitt avser deltagande i

utövning av riksbankens beslutande- utövning av riksbankens beslutanderätt
enligt valutalagen (1939:350), rätt enligt valutalagen (1939:350),

riksbankens direktion, fullmäktige i

riksgäldskontoret eller riksgäldsdirektören,

4. regeringen eller statsråd,

5. justitiekanslem samt

6. ledmöter av beslutande kommunala församlingar.

Ombudsmännen står ej under tillsyn av varandra.

Med befattningshavare förstås i denna lag, om inte annat framgår av
sammanhanget, person som står under ombudsmännens tillsyn.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989 såvitt avser vice riksbankschefer
och riksbankens direktion samt i övrigt den 1 juli 1989.

1988/89:FiU4
Bilaga 1
Utskottets
lagförslag

Propositionens lagförslag
1 Förslag till

1988/89:FiU4
Bilaga 2
Propositionens
lagförslag

Lag om Sveriges riksbank

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

2§ Riksbanken skall ha en grundfond som uppgår till ettusen miljoner
kronor, en reservfond som uppgår till femhundra miljoner kronor samt en
dispositionsfond.

3§ Med bankinstitut förstås i denna lag bankaktiebolag, sparbanker och
centrala föreningsbanker.

Ändamål

4§ Riksbanken har enligt 9 kap. 12 § regeringsformen ansvar för valutaoch
kreditpolitik. Den skall också främja ett säkert och effektivt betalningsväsende.

Betalningsväsendet

5 § Enligt 9 kap. 13 § regeringsformen har riksbanken ensam rätt att ge ut
sedlar och mynt samt att bestämma om utformningen av de sedlar och
mynt som banken ger ut.

Sedlar och mynt som ges ut av riksbanken är lagliga betalningsmedel.
Penningenheten i Sverige kallas krona. Kronan delas i etthundra öre.

6 § Sedlar får ges ut med valörerna tio, tjugo, femtio, etthundra, femhundra,
ettusen och tiotusen kronor.

Mynt får ges ut med valörerna tio öre, femtio öre, en krona, fem kronor
och tio kronor.

Dessutom får minnes- och jubileumsmynt med andra valörer ges ut.

7 § Riksbanken skall svara för landets försöijning med sedlar och mynt.

8 § Sedlar och mynt som är skadade eller förslitna får lösas in av riksbanken.
För sedlar som blivit helt förstörda får riksbanken betala ersättning.

Om särskilda skäl finns, får riksbanken lösa in sedlar och mynt som
upphört att vara lagliga betalningsmedel.

Valuta- och kreditpolitik

9 § Riksbanken skall följa utvecklingen på valuta- och kreditmarknaderna
samt vidta erforderliga penningpolitiska åtgärder.

10 § Riksbanken skall bestämma det system som skall gälla för att fastställa
kronans värde i förhållande till utländska valutor samt bestämma om
tillämpningen av detta system.

11 § Det ankommer på riksbanken att i valutapolitiskt syfte hålla tillgångar
i utländsk valuta, utländska fordringar och guld.

Riksbanken får också efter medgivande av riksdagen av egna medel
tillskjuta insatskapital i internationella finansorgan som Sverige är medlem
i.

15 § Riksbanken får verka som förbindelseorgan i förhållande till internationella
finansorgan som Sverige är medlem i.

Riksbanken får även ingå avtal om skyldigheter och rättigheter som
anknyter till de insättningar som anges i första stycket.

17 § Bestämmelser om riksbankens ytterligare uppgifter och befogenheter
inom det valutapolitiska området finns i valutalagen (1939:350).

19 § I syfte att påverka kreditmarknaden får riksbanken

1. köpa, sälja och förmedla svenska statspapper, andra lätt omsättningsbara
skuldebrev samt rättigheter och skyldigheter som anknyter till sådana
tillgångar,

2. om särskilda skäl finns ge ut egna skuldebrev med kort löptid.

1988/89:FiU4
Bilaga 2
Propositionens
lagförslag

20 § I kreditpolitiskt syfte får riksbanken genom beslut i enskilda fall
uppställa kassakrav gentemot kreditinstitut.

21 § Bestämmelser om möjlighet för riksbanken att använda vissa andra
kreditpolitiska medel finns i lagen (1974:922) om kreditpolitiska medel.

Övriga uppgifter

23 § Riksbanken skall ta emot betalningar till och göra utbetalningar för
staten.

För att täcka statens kortfristiga medelsbehov får riksbanken bevilja
staten kontokredit.

25 § Riksbanken får själv eller genom bolag som ägs av banken bedriva
tryckerirörelse, papperstillverkning och tillverkning av sedlar samt tillverkning
av mynt, medaljer och liknande föremål.

26 § Riksbanken får förvärva fastigheter och inventarier som är avsedda
för den verksamhet som banken bedriver eller har del i.

För att skydda en fordran får riksbanken förvärva vaije slag av egendom.
Sådan egendom skall avyttras så snart det är lämpligt och senast när
det kan ske utan förlust.

27 § Riksbanken får mot betalning utföra tjänster som har anknytning till
bankens verksamhet som centralbank.

28 § Riksbanken får efter prövning i varje enskilt fall medge ackord samt
besluta om avskrivning, nedsättning eller eftergift av fordran som banken
har.

30 § Vid planeringen och genomförandet av riksbankens verksamhet i
fred skall de krav beaktas som totalförsvaret ställer.

1988/89:FiU4
Bilaga 2
Propositionens
lagförslag

Organisation m.m.

31 § Enligt 9 kap. 12 § regeringsformen förvaltas riksbanken av åtta fullmäktige
av vilka sju väljs av riksdagen och en, som är riksbankens chef,
väljs av de övriga fullmäktige. De sistnämnda väljer även inom sig ordförande.

Fullmäktige väljer inom sig en eller flera vice ordförande. Riksbankschefen
får inte väljas till vice ordförande.

32 § Enligt 8 kap. 6 § riksdagsordningen väljer fullmäktige utom sig högst
två vice riksbankschefer och bestämmer i vilken inbördes ordning dessa,
vid förhinder för riksbankschefen, skall vara suppleant för denne i fullmäktige.

Vice riksbankschef utövar även i övrigt riksbankschefens tjänst när
denne har förhinder. Efter beslut av riksbankschefen inträder vice riksbankschef
också i andra fall i riksbankschefens ställe vid behandlingen av
vissa ärenden eller grupper av ärenden.

33 § Fullmäktig får inte vara statsråd eller ledamot eller suppleant i styrelsen
för ett kreditinstitut. Fullmäktig får inte heller vara omyndig eller
försatt i konkurs.

Första stycket gäller också vice riksbankschef.

34 § Riksbankens verksamhet bedrivs vid ett huvudkontor i Stockholm,
där också fullmäktige har sitt säte.

Riksbanken bedriver dessutom verksamhet vid regionkontor, kassakontor
och sedeldepåer till det antal och på de orter som riksbanken bestämmer.

35 § Vid huvudkontoret finns en revisionsenhet samt de övriga enheter
som fullmäktige beslutar.

Under fullmäktige leds riksbankens verksamhet av riksbankschefen.
Verksamheten vid revisionsenheten leds dock av fullmäktige, om annat
inte följer av lagen (RFS 1968:8) om revision av riksdagsförvaltningen.

Ärendenas fördelning mellan enheterna skall framgå av en arbetsordning
för riksbanken.

36 § Hos riksbanken finns personal enligt upprättad personalförteckning
samt annan personal i mån av behov och tillgång på medel enligt gällande
budget.

Riksbanken får anlita utomstående för särskilda uppdrag i mån av behov
och tillgång på medel enligt gällande budget.

Utöver vad som följer av 9§ anställningsstadgan (RFS 1976:7) för riksdagen
och dess organ får tjänster som tillsätts av fullmäktige tillsättas utan
att de kungörs lediga till ansökan.

Ordinarie tjänster vid riksbanken inrättas av riksdagen. De ordinarie
tjänsterna som riksbankschef och vice riksbankschefer tillsätts med förordnande
för fem år. Övriga ordinarie tjänster tillsätts med förordnande för
högst tre år.

1988/89:FiU4
Bilaga 2
Propositionens
lagförslag

37 § Enligt de förutsättningar som anges i 4 kap. 2 § punkterna 2 och 3
lagen (1976:600) om offentlig anställning får riksbanken i särskilda fall

besluta att endast svensk medborgare får inneha eller utöva tjänst inom
riksbanken.

38 § Riksbanken beslutar arbetsordning och de föreskrifter i övrigt som
behövs för arbetet inom banken.

Riksbanken beslutar också i enskilda fall i frågor som rör personal och
uppdragstagare hos banken, i den mån inte annat följer av lag eller beslut
av riksdagen eller av riksdagens förvaltningskontor.

39 § Beträffande ersättning till fullmäktige och suppleanter finns föreskrifter
i lagen (1984: 665) om arvoden m. m. för uppdrag inom riksdagen,
dess myndigheter och organ.

40§ 1 mom. Till ledamöter i den i 6a§ valutalagen (1939:350) nämnda
valutastyrelsen skall fullmäktige utse dels från riksbanken en vice riksbankschef,
en fullmäktig eller suppleant för fullmäktig och en riksbanksdirektör,
dels utanför banken fyra ledamöter, av vilka två skall representera
bankväsendet och näringslivet i övrigt och två arbetstagarna. Fullmäktige
skall dessutom utse högst två suppleanter för vatje ledamot.

Vice riksbankschefen är valutastyrelsens ordförande. Fullmäktige förordnar
en av de övriga inom riksbanken utsedda ledamöterna att vara vice
ordförande.

Valutastyrelsen är beslutför när minst fem ledamöter är närvarande.

2 mom. Ärende som valutastyrelsen skall ta befattning med avgörs i
valutastyrelsen, i valutastyrelsens direktion (valutadirektionen) eller av
enskilda tjänstemän, en eller två i förening.

Valutastyrelsen avgör ärenden rörande tillämpningsföreskrifter enligt
6a§ andra stycket valutalagen (1939:350) samt övriga ärenden som innefattar
väsentliga principfrågor eller på annat sätt är av större betydelse.

Valutadirektionen skall förbereda ärenden som skall avgöras av valutastyrelsen
och under styrelsen leda valutaregleringen. I valutadirektionen
avgörs ärenden som utan att kräva valutastyrelsens avgörande bedöms
betydelsefulla.

Enskilda tjänstemän, en eller två i förening, vilka därtill erhållit valutastyrelsens
bemyndigande, avgör de ärenden som inte ankommer på valutastyrelsen
eller valutadirektionen.

3 mom. Valutadirektionen består av den vice riksbankschef och riksbanksdirektör
som ingår i valutastyrelsen, två av deras suppleanter i
styrelsen samt den gruppchef eller motsvarande tjänsteman till vars verksamhetsområde
ärendet hör. Har för vice riksbankschefen eller riksbanksdirektören
utsetts mer än en suppleant bestämmer valutastyrelsen vilken
av de två som skall ingå i valutadirektionen. Valutastyrelsen skall utse två
tjänstemän i riksbanken som suppleanter för valutadirektionens ständiga
ledamöter. Vice riksbankschefen är ordförande och riksbanksdirektören
vice ordförande i valutadirektionen. Beslutförhet kräver att tre är närvarande.

4 mom. Har på sätt som föreskrivs i 6 a § femte stycket valutalagen
(1939: 350) ett yrkande framställts om att beslut som valutastyrelsen fattar
skall underställas fullmäktiges prövning, skall sökanden i ärendet underrättas
om detta snarast möjligt och senast i samband med att han får
meddelande om innehållet i styrelsens beslut.

Fullmäktig eller suppleant för fullmäktig får inte delta i fullmäktiges
handläggning av ett ärende som han tagit befattning med i valutastyrelsen.

5 mom. Beträffande arvoden till valutastyrelsen finns föreskrifter i lagen
(1984:665) om arvoden m. m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndighe -

1988/89:FiU4
Bilaga 2
Propositionens
lagförslag

ter och organ. Vid resa, som föranleds av uppdraget, har ledamot och
suppleant rätt till resekostnadsersättning och traktamente enligt vad som
gäller för riksbanksdirektör.

Ärendenas handläggning

41 § Av fullmäktige avgörs

1. författningsfrågor,

2. frågan om fastställande av arbetsordning samt andra viktigare frågor
om riksbankens organisation och arbetsformer,

3. frågor om systemet för att bestämma kronans värde i förhållande till
andra valutor,

4. frågor om riktlinjer för förvaltningen av de tillgångar som anges i 11 §,

5. frågor om viktigare internationella kreditavtal,

6. frågor om diskonto och om räntevillkor vid ut- och inlåning enligt 18 §
första stycket samt villkor vid utlåning enligt 18 § andra stycket,

7. frågor om viktigare rekommendationer till eller överenskommelser
med kreditinstitut,

8. frågor om kassakrav och särskild avgift när kassakrav inte uppfylls,

9. frågor om statens kontokredit,

10. frågor om förvärv av aktier eller andelar enligt 24 §,

11. viktigare frågor om ackord, avskrivning, nedsättning eller eftergift av
fordran,

12. frågor om upprättande av personalförteckning, om beslut som avses i
37 § samt om tillsättande av tjänster som riksbanksdirektör, avdelningschef
eller direktör för regionkontor,

13. frågor om skiljande från annan anställning än provanställning eller
om skiljande från uppdrag eller om disciplinansvar, åtalsanmälan, avstängning
eller läkarundersökning,

14. övriga frågor som enligt denna eller annan lag skall avgöras av
fullmäktige, samt

15. frågor som fullmäktige finnér vara av större vikt eller som riksbankschefen
hänskjuter till fullmäktige.

Ärenden som inte skall avgöras av fullmäktige avgörs av riksbankschefen.
1 den mån sådana ärenden inte är av det slag att de behöver prövas av
riksbankschefen, får de avgöras av annan tjänsteman enligt vad som anges
i arbetsordningen eller i särskilda beslut.

42 § Innan riksbanken fattar beslut av större penningpolitisk vikt skall
samråd ske med det statsråd som regeringen bestämmer.

Kan samråd inte komma till stånd och finns det synnerliga skäl får
riksbanken besluta utan samråd.

43 § Fullmäktige skall sammanträda minst en gång varannan vecka. Vid
sammanträdena skall protokoll föras.

Fullmäktige är beslutföra när minst sex ledamöter är närvarande. Ärenden
som kräver ett skyndsamt beslut får dock avgöras av fem ledamöter,
om minst fyra av dem är ense om beslutet. Vid omröstning skall vaije
ledamot ge sin mening till känna.

Om omröstning i vissa personalfrågor finns bestämmelser i 5 § lagen
(RFS 1980:4) om beslutande organ i frågor om disciplinansvar m. m.
beträffande arbetstagare hos riksdagen och dess myndigheter och i 24 §
anställningsstadgan (RFS 1971: 3) för riksdagen och dess organ.

1988/89:FiU4
Bilaga 2
Propositionens
lagförslag

44 § Om ett ärende som skall behandlas av fullmäktige är av ringa betydelse
eller av särskilt brådskande art får ärendet avgöras genom meddelanden
mellan ledamöterna.

45 § Fullmäktige får inte sammanträda på ett område som är ockuperat av
främmande makt.

46 § I skrivelse som fullmäktige avger till riksdagen eller regeringen skall
det anges vilka ledamöter som deltagit i beslutet och vem som varit
föredragande. Har skiljaktig mening anmälts i ärendet, skall den anges i
skrivelsen eller framgå av bifogat protokollsutdrag.

Budget, redovisning och vinstdisposition

47 § Kalenderår är riksbankens räkenskapsår.

Vaije år före utgången av december månad skall fullmäktige fastställa en
budget för riksbankens förvaltningsverksamhet under det följande räkenskapsåret.
Budgeten skall tillställas riksdagen och riksdagens revisorer för
kännedom.

48 § Riksbanken är bokföringsskyldig och det åligger banken att fullgöra
denna skyldighet på ett sätt som ger erforderlig information för en bedömning
av bankens verksamhet.

Vaije år före den 15 februari skall fullmäktige till riksdagen och riksdagens
revisorer avge redovisning för det föregående räkenskapsåret samt
förslag till disposition av riksbankens vinst. Redovisningen skall omfatta
resultaträkning, balansräkning, förvaltningsberättelse och en redogörelse
för valuta- och kreditpolitiken.

49 § Riksbankens resultaträkning och balansräkning fastställs av riksdagen,
som också beslutar hur bankens vinst skall disponeras. Har reservfonden
gått ned under femhundra miljoner kronor skall minst tio procent
av årets vinst avsättas till reservfonden tills denna åter nått upp till detta
belopp.

Riksdagen beslutar om ansvarsfrihet för fullmäktige för förvaltningen av
riksbanken.

Avslutande bestämmelser

50 § Riksbanken skall löpande offentliggöra statistiska uppgifter om valuta-
och kreditförhållanden. Riksbanken skall även offentliggöra beslut
om diskontoförändringar.

51 § Ett kreditinstitut som inte uppfyller uppställda kassakrav skall betala
särskild avgift till staten.

Frågan om särskild avgift prövas av riksbanken.

52 § Den särskilda avgiften enligt 51 § skall svara mot en ränta på underskottet
för varje dag som får uppgå till högst två gånger diskontot vid varje
tid.

Om det finns särskilda skäl, får avgiften nedsättas eller efterges.

53 § Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktig uppgift
i samband med fullgörande av skyldighet enligt 22 § skall dömas till böter,
om gärningen inte är belagd med straff i brottsbalken.

I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

1988/89:FiU4
Bilaga 2
Propositionens
lagförslag

54 § Riksbanken skall utan hinder av vad som föreskrivs i 8 kap. 8§
sekretesslagen (1980:100) underrätta polismyndighet eller åklagarmyndighet
om det i riksbankens kassarörelse, valutahandel, in- och utlåningsrörelse,
betalningsutjämning eller handel med värdepapper framkommer
uppgifter som ger anledning att anta att ett brott har begåtts.

Om det finns särskilda skäl får riksbanken underlåta att lämna sådan
underrättelse.

55 § Åtal mot vice riksbankschef för brott som han begått i utövningen av
sin tjänst får beslutas endast av finansutskottet eller av fullmäktige. Detta
gäller dock inte i fråga om brott som begåtts i utövningen av riksbankens
beslutanderätt enligt valutalagen (1939:350).

56 § Riksbankens beslut enligt denna lag får överklagas endast i den
utsträckning och i den ordning som sägs i besvärsstadgan (RFS 1970:3) för
riksdagen och dess verk.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

2. Genom lagen upphävs lagen (1934:437) för Sveriges riksbank, lagen
(RFS 1975:6) med reglemente för riksbanken och lagen (1970:1028) om
rikets mynt.

3. Verksamhet som inte föreskrivs i den nya lagen eller i annan lag men
som påböljats med stöd av äldre lag får bedrivas till dess verksamheten
kan avslutas.

4. Befogenheten att åtala brott skall bedömas efter äldre lag om, när
handlingen företogs, för åtal gällde förutsättning som inte har upptagits i
den nya lagen.

5. Övergångsbestämmelserna till lagen (1970:1028) om rikets mynt,
punkterna 3-6, gäller fortfarande.

6. Om det i lag eller annan författning hänvisas till en föreskrift som har
ersatts genom bestämmelser i denna lag tillämpas i stället de nya bestämmelserna.

1988/89:FiU4
Bilaga 2
Propositionens
lagförslag

2 Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1982:1158) om
riksgäldskontoret

Härigenom föreskrivs att lagen (1982:1158) om riksgäldskontoret skall
upphöra att gälla vid utgången av juni 1989.

1. De som är ledamöter i fullmäktige vid utgången av juni 1989 skall före
den 15 oktober 1989 till riksdagen avge berättelse över förvaltningen under
det föregående budgetåret.

1988/89:FiU4
Bilaga 2
Propositionens
lagförslag

gotab Stockholm 1988 16379

3 Förslag till
Lag om statens upplåning

1988/89:FiU4
Bilaga 2
Propositionens
lagförslag

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Efter särskilt bemyndigande som lämnas av riksdagen för ett budgetår
i sänder får regeringen eller efter regeringens bestämmande riksgäldskontoret
ta upp lån till staten för att

1. finansiera löpande underskott i statsbudgeten och andra utgifter som
grundar sig på riksdagens beslut,

2. tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen
beslutat om,

3. amortera, lösa in och i samråd med riksbanken köpa upp statslån,
samt

4. tillgodose riksbankens behov av valutareserv och av statspapper för
marknadsoperationer.

2§ Lån som har tagits upp av staten förvaltas av regeringen eller efter
regeringens bemyndigande av riksgäldskontoret.

3 § För samtliga lån och garantier som regeringen eller riksgäldskontoret
ombesötjer är staten ansvarig.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

4 Riksdagen 1988189. 5 sami. Nr 4

4 Förslag till

Lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100)

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 8§ sekretesslagen (1980: 100)1 skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap.

8§

Sekretess gäller i riksbankens Sekretess gäller i riksbankens

bankrörelse och i riksgäldskonto- kassarörelse, valutahandel, in- och

rets upplåningsverksamhet för upp- utlåningsrörelse, betalningsutjäm gift

om enskilds ekonomiska förhål- ning samt handel med värdepapper

landen. och i riksgäldskontorets upp låningsverksamhet

för uppgift om
enskilds ekonomiska förhållanden.

Har uppgift, för vilken sekretess gäller enligt andra stycket, lämnats till
annan myndighet, gäller sekretessen också där. Sekretessen gäller dock
inte, om uppgiften ingår i beslut av den mottagande myndigheten.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89:FiU4
Bilaga 2
Propositionens
lagförslag

1 Lagen omtryckt 1985: 1059.

5 Förslag till

Lag om ändring i bestämmelserna (RFS 1968:8) om revision
av riksdagsförvaltningen

Härigenom föreskrivs att 5§ bestämmelerna (RFS 1968:8) om revision
av riksdagsförvaltningen1 skall ha följande lydelse,

Nuvarande lydelse

5 §

Utöver den kontroll som riksdagens
revisorer skall utöva enligt lagen
(1974:1036) med instruktion för
riksdagens revisorer skall revisorerna
för varje avslutat räkenskapsår
granska riksbankens och riksgäldskontorets
tillstånd, styrelse
och förvaltning. Revisorerna skall
därvid särskilt tillse att verkens organisation
av och kontroll över
bokföringen samt medels- och värdeförvaltningen
är tillfredsställande.

Revisorerna skall avge en särskild
berättelse till riksdagen senast
den 1 mars över revisionen av riksbanken
och senast den 15 november
över revisionen av riksgäldskontoret.
Berättelsen skall innehålla
uppgift angående omfattningen
av den av revisorerna verkställda
granskningen och uttalande huruvida
revisorerna anser att ansvarsfrihet
bör beviljas vederbörande fullmäktige.

Föreslagen lydelse

Utöver den kontroll som riksdagens
revisorer skall utöva enligt lagen
(1974:1036) med instruktion för
riksdagens revisorer skall revisorerna
för vaije avslutat räkenskapsår
granska riksbankens tillstånd,
styrelse och förvaltning. Revisorerna
skall därvid särskilt tillse att
riksbankens organisation av och
kontroll över bokföringen samt medels-
och värdeförvaltningen är tillfredsställande.

Revisorerna skall avge en särskild
berättelse till riksdagen senast
den 15 mars över revisionen av
riksbanken. Berättelsen skall innehålla
uppgift angående omfattningen
av den av revisorerna verkställda
granskningen, ställningstagande
till riksbankens resultat- och
balansräkningar samt uttalande huruvida
revisorerna anser att ansvarsfrihet
bör beviljas fullmäktige.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989 avseende riksbanken och i
övrigt den 1 juli 1989.

2. Revisorerna skall senast den 15 november 1989 till riksdagen avge en
särskild berättelse över revisionen av riksgäldskontoret.

1988/89 :FiU4
Bilaga 2
Propositionens
lagförslag

1 Bestämmelserna omtryckta RFS 1975: 15.

2 Senaste lydelse 1982: 1160.

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:1255) om författningssamlingar
för riksdagens förvaltningskontor och riksbanken

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1982:1255) om författningssamlingar
för riksdagens förvaltningskontor och riksbanken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §

Av riksbanken beslutade författningar skall kungöras i RBFS.

Utan hinder av första stycket får
författningar som är av särskilt allmänt
intresse i stället kungöras i
Svensk författningssamling.

Om kungörande skett enligt andra
stycket skall en notis om detta
införas i RBFS så snart det kan ske.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89 :FiU4
Bilaga 2
Propositionens
lagförslag

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984:665) om arvoden m. m. för
uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ

Härigenom föreskrivs att 1-3 §§ lagen (1984:665) om arvoden m. m. för
uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ skall ha följande

lydelse.

Föreslagen lydelse

Arvoden för vissa uppdrag inom
riksdagen, dess myndigheter och
organ skall utgå enligt följande:

1. Sveriges riksbank
Fullmäktig som ej är tjänsteman i
riksbanken: 20000 kronor för år.

Fullmäktiges ordförande: 6700
kronor för år utöver fullmäktigearvodet.

Nuvarande lydelse

Arvoden för vissa uppdrag inom
riksdagen, dess myndigheter och
organ skall utgå enligt följande:

l1. Sveriges riksbank

Fullmäktig: 20 000 kronor för år.

Fullmäktiges ordförande: 6700
kronor för år utöver fullmäktigearvodet.

Fullmäktig som är deputerad:

20000 kronor för år utöver fullmäktigearvodet.

Suppleant för fullmäktig: 6700 Suppleant för fullmäktig som ej
kronor för år. är tjänsteman i riksbanken: 6700

kronor för år.

Ledamot av valutastyrelsen som inte är tjänsteman i riksbanken: 8000
kronor för år.

Suppleant i valutastyrelsen som inte är tjänsteman i riksbanken: 2700
kronor för år.

2. Riksgäldkontoret

Fullmäktig: 12500 kronor för år.

Fullmäktiges ordförande: 12500

kronor för år utöver fullmäktigearvodet.

Ledamot av arbetsutskottet som
ej är ordförande eller riksgäldsdirektör:
7200 kronor för år utöver
fullmäktigearvodet.

Suppleant för fullmäktige: 2800
kronor för år.

3. Riksdagens förvaltningsstyrelse Ledamot:

8000 kronor för år.

Vice ordförande i förvaltningsstyrelsen:
2 700 kronor för år utöver
ledamotsarvodet.

Ordförande i direktionen: 3 400
kronor för år utöver arvodet som
ledamot av förvaltningsstyrelsen.

Ledamot av direktionen som ej
är vice ordförande i förvaltnings -

2. Riksdagens förvaltningsstyrelse Ledamot:

8000 kronor för år.

Vice ordförande i förvaltningsstyrelsen:
2 700 kronor för år utöver
ledamotsarvodet.

Ordförande i direktionen: 3400
kronor för år utöver arvodet som
ledamot av förvaltningsstyrelsen.

Ledamot av direktionen som ej
är vice ordförande i förvaltnings -

1988/89:FiU4
Bilaga 2
Propositionens
lagförslag

1 Lydelse enligt prop. 1986/87:123.

Nuvarande lydelse

styrelsen eller ordförande i direktionen:
2700 kronor för år utöver
arvodet som ledamot av förvaltningsstyrelsen.

Suppleant i förvaltningsstyrelsen:
2 700 kronor för år.

4. Riksdagens revisorer

Revisor: 11 200 kronor för år.

Ordförande: 4 500 kronor för år

utöver arvodet som revisor.

Vice ordförande: 3 400 kronor för
år utöver arvodet som revisor.

Ledamot av arbetsutskottet som
inte är ordförande eller vice ordförande
eller tjänsteman vid kansliet:
2 700 kronor för år utöver arvodet
som revisor.

Suppleant: 2 700 kronor för år.

5. Nordiska rådets svenska delegation Ledamot

av arbetsutskottet:
2 000 kronor för år.

Ordförande: 5 000 kronor för år
utöver arvodet som ledamot av arbetsutskottet.

Suppleant i arbetsutskottet: sammanträdesarvode
enligt 2 §.

6. Riksdagens besvärsnämnd

Ledamot: 1 500 kronor för år.

Ordförande: 4500 kronor för år

utöver ledamotsarvodet.

Suppleant: sammanträdesarvode
enligt 2 §.

7. Valprövningsnämnden

Ledamot och suppleant: dagarvode
med motsvarande tillämpning
av bestämmelserna i förordningen
(1978:45) om ersättning vid kommittéuppdrag.

Ordförande och dennes ersättare:
8 000 kronor för år utöver dagarvodet.

För fullgörande av i 1 § angivna
uppdrag utgår särskilt arvode för
sammanträdesdag (sammanträdesarvode)
med belopp som fastställs
av riksdagens förvaltningskontor.
Sammanträdesarvode utgår dock
inte till

a) riksbanksfullmäktig som är deputerad b)

riksbankschef

Föreslagen lydelse

styrelsen eller ordförande i direktionen:
2700 kronor för år utöver
arvodet som ledamot av förvaltningsstyrelsen.

Suppleant i förvaltningsstyrelsen:
2 700 kronor för år.

3. Riksdagens revisorer

Revisor: 11 200 kronor för år.

Ordförande: 4500 kronor för år

utöver arvodet som revisor.

Vice ordförande: 3 400 kronor för
år utöver arvodet som revisor.

Ledamot av arbetsutskottet som
inte är ordförande eller vice ordförande
eller tjänsteman vid kansliet:
2 700 kronor för år utöver arvodet
som revisor.

Suppleant: 2700 kronor för år.

4. Nordiska rådets svenska delegation Ledamot

av arbetsutskottet:
2 000 kronor för år.

Ordförande: 5000 kronor för år
utöver arvodet som ledamot av arbetsutskottet.

Suppleant i arbetsutskottet: sammanträdesarvode
enligt 2 §.

5. Riksdagens besvärsnämnd

Ledamot: 1 500 kronor för år.

Ordförande: 4 500 kronor för år

utöver ledamotsarvodet.

Suppleant: sammanträdesarvode
enligt 2 §.

6. Valprövningsnämnden

Ledamot och suppleant: dagarvode
med motsvarande tillämpning
av bestämmelserna i förordningen
(1978:45) om ersättning vid kommittéuppdrag.

Ordförande och dennes ersättare:
8 000 kronor för år utöver dagarvodet.

För fullgörande av i 1 § angivna
uppdrag utgår särskilt arvode för
sammanträdesdag (sammanträdesarvode)
med belopp som fastställs
av riksdagens förvaltningskontor.
Sammanträdesarvode utgår dock
inte till

a) riksbankschef

b) vice riksbankschef

1988/89:FiU4
Bilaga 2
Propositionens
lagförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

c) vice riksbankschef

d) riksgäldsdirektör.

Till suppleant som deltar i sammanträde utan att delta i beslut utgår
sammanträdesarvode endast om respektive organ beslutar det. Sammanträdesarvode
enligt denna paragraf utgår ej när arvodering sker med
tillämpning av förordningen om ersättning vid kommittéuppdrag.

3 §

För resor som företas för fullgö- För resor som företas för fullgörande
av uppdrag som avses i 1 § 6 rande av uppdrag som avses i 1 § 1,

och 7 utgår resekostnadsersättning, 6 och 7 utgår resekostnadsersätt traktamente

och annan ersättning ning, traktamente och annan ersätt enligt

allmänt reseavtal som gäller ning enligt allmänt reseavtal som

för statens tjänstemän eller, när det gäller för statens tjänstemän eller,

är fråga om utrikes resa, enligt ut- när det är fråga om utrikes resa,

landsresereglementet (1953:666). enligt utlandsresereglementet(1953:

666).

För riksdagsledamot, som uppbär traktamente enligt ersättningsstadgan
(1971:1197) för riksdagens ledamöter 7 och 8 §§, minskas dock dagtraktamentet
med det belopp för dag som utgår enligt nämnda bestämmelser.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989 såvitt avser 1 § 1 och 2 § i fråga
om riksbanksfullmäktig som är deputerad samt såvitt avser 3 § och i övrigt
den 1 juli 1989.

1988/89:FiU4
Bilaga 2
Propositionens
lagförslag

8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974: 922) om kreditpolitiska medel

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1974:922) om kreditpolitiska
medel

dels att rubriken närmast före 11 § skall utgå,

dels att 11 -13 §§ skall upphöra att gälla,

dels att 1 och 6§§ samt 30 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Kreditpolitiska medel enligt denna
lag är likviditetskrav, kassakrav,
utlåningsreglering, emissionskontroll,
allmän placeringsplikt, särskild
placeringsplikt och räntereglering.

Föreslagen lydelse

Kreditpolitiska medel enligt denna
lag är likviditetskrav, utlåningsreglering,
emissionskontroll, allmän
placeringsplikt, särskild placeringsplikt
och räntereglering.

1988/89:FiU4
Bilaga 2
Propositionens
lagförslag

I fråga om likviditetskrav, kassakrav,
utlåningsreglering, placeringsplikt
eller räntereglering får
riksbanken

1. begränsa användningen till ett
eller flera slag av institut,

2. undantaga visst institut, om
särskilda skäl föreligger,

3. utfärda olika föreskrifter för
skilda institut.

I fråga om likviditetskrav, utlåningsreglering,
placeringsplikt eller
räntereglering får riksbanken

1. begränsa användningen till ett
eller flera slag av institut,

2. undantaga visst institut, om
särskilda skäl föreligger,

3. utfärda olika föreskrifter för
skilda institut.

Särskild avgift skall utgöra, vid
åsidosättande av föreskrift i fråga
om

1. likviditets- eller kassakrav, ett
belopp som svarar mot ränta på underskottet
för tiden från föregående
beräkningstidpunkt eller, om tidigare
beräkning ej skett, från det föreskriften
trätt i tillämpning eller för
beräkningsperioden, varvid räntesatsen
för år får i fråga om likviditetskrav
överstiga riksbankens diskonto
med högst tre procentenheter
och i fråga om kassakrav uppgå till
högst två gånger diskontot.

Särskild avgift skall utgöra, vid
åsidosättande av föreskrift i fråga
om

1. likviditetskrav, ett belopp som
svarar mot ränta på underskottet
för tiden från föregående beräkningstidpunkt
eller, om tidigare beräkning
ej skett, från det föreskriften
trätt i tillämpning eller för beräkningsperioden,
varvid räntesatsen
för år får överstiga riksbankens
diskonto med högst tre procentenheter.

1 Senaste lydelse 1980:522; med nuvarande lydelse avses lydelse enligt lagförslag 7 i
det föregående.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ränta på det belopp med vilket utlåningen, garantiförbindelserna eller
leasingobjektens värde överskridit den fastställda gränsen, varvid räntesatsen
för år får med högst tre procentenheter överstiga riksbankens diskonto,

3. emissionskontroll, högst två procent av hela lånesumman för vaije år
av den för lånet bestämda längsta löptiden,

4. allmän placeringsplikt, ett belopp som för beräkningsperiod svarar
mot ränta på den del av ålagd placeringsplikt för perioden eller för perioden
och tidigare beräkningsperioder sammantagna som ej uppfyllts, varvid
räntesatsen för år får med högst tre procentenheter överstiga riksbankens
diskonto,

5. särskild placeringsplikt, högst fem procent av den del av ålagd placeringsplikt
som ej uppfyllts,

6. räntereglering, två gånger det belopp med vilket räntan avvikit från
den ränta som skolat utgå enligt fastställd räntesats.

Vid tillämpning av första stycket Vid tillämpning av första stycket
1 får utjämning ske mellan över- 1 får utjämning ske mellan överskott
och underskott under två eller och underskott vid olika beräk flera

perioder och räntan beräknas ningstidpunkter eller under två eller

på det genomsnittliga underskottet, flera beräkningsperioder och rän tan

beräknas på det genomsnittliga
underskottet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89:FiU4
Bilaga 2
Propositionens
lagförslag

9 Förslag till

Lag om ändring i valutalagen (1939: 350)

Härigenom föreskrivs i fråga om valutalagen (1939:350)
dels att 8 § skall upphöra att gälla,
dels att 6 a§ skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 1986187:123 Föreslagen lydelse

6a§'

Föreskrifter enligt 6 § första
stycket beslutas av fullmäktige i
riksbanken.

Riksbankens beslutanderätt i övrigt
enligt denna lag utövas inom
riksbanken av en styrelse (valutastyrelsen).
Utan hinder av första
stycket får fullmäktige i riksbanken
överlåta åt valutastyrelsen att besluta
om föreskrifter som är av
mindre principiell betydelse.

Valutastyrelsen består av nio ledamöter.
Två av dem utses av regeringen,
de övriga av fullmäktige i
riksbanken. För varje ledamot skall
i samma ordning högst två suppleanter
utses.

Valutastyrelsens beslut får överklagas hos fullmäktige i riksbanken inom
tre veckor från det klaganden fick del av beslutet.

Närmare bestämmelser rörande Närmare bestämmelser rörande
valutastyrelsen meddelas i banko- valutastyrelsen meddelas i lagen
reglementet. (1988:00) om Sveriges riksbank.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Riksbankens beslutanderätt enligt
denna lag utövas inom riksbanken
av en styrelse (valutastyrelsen).
Valutastyrelsen består av nio
ledamöter. Två av dem utses av regeringen,
de övriga av fullmäktige i
riksbanken. För varje ledamot skall
i samma ordning högst två suppleanter
utses.

1988/89:FiU4
Bilaga 2
Propositionens
lagförslag

1 Senaste lydelse 1975:204.

10 Förslag till
Lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs att 15 kap. 8§ föräldrabalken1 skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

15 kap.

8 §2

Aktier, obligationer, pantbrev,
företagshypoteksbrev, skuldebrev
och andra sådana värdehandlingar
skall, om sammanlagda värdet
överstiger ett belopp motsvarande
två gånger gällande basbelopp enligt
lagen (1962: 381) om allmän försäkring,
i den omyndiges namn
nedsättas i öppet förvar hos riksbanken
eller annan bank. Vill förmyndaren
ta ut nedsatt värdehandling,
skall han söka överförmyndarens
tillstånd. Sådant tillstånd erfordras
ej, där värdehandlingen endast
skall genom bankens försorg
överföras till annan bank för att där
nedsättas i öppet förvar. De nedsatta
värdehandlingarna skall under
överförmyndarens tillsyn vårdas i
enlighet med vad som föreskrivs
om vård om omyndigs värdehandlingar.

Aktier, obligationer, pantbrev,
företagshypoteksbrev, skuldebrev
och andra sådana värdehandlingar
skall, om sammanlagda värdet
överstiger ett belopp motsvarande
två gånger gällande basbelopp enligt
lagen (1962: 381) om allmän försäkring,
i den omyndiges namn
nedsättas i öppet förvar hos bank.
Vill förmyndaren ta ut nedsatt värdehandling,
skall han söka överförmyndarens
tillstånd. Sådant tillstånd
erfordras ej, där värdehandlingen
endast skall genom bankens
försorg överföras till annan bank
för att där nedsättas i öppet förvar.
De nedsatta värdehandlingarna
skall under överförmyndarens tillsyn
vårdas i enlighet med vad som
föreskrivs om vård om omyndigs
värdehandlingar.

Vad sålunda om nedsättning av omyndigs värdehandlingar föreskrivits
skall ej äga tillämpning med avseende å bevis eller motbok rörande tillgodohavande
å räkning hos bank, ej heller med avseende å bevis, som
utfärdats om inskrivning i statsskuldboken eller Sveriges allmänna hypoteksbanks
skuldbok eller skuldbok hos annan inrättning, som regeringen
bestämmer, såframt å beviset finnes antecknat, att inskrivningen skett med
förbehåll att kapitalbelopp å inskriven fordran eller därå utställd obligation
eller ock inskriven obligation eller å sådan obligation belöpande kapitalbelopp
ej må lyftas utan överförmyndarens tillstånd.

Utövar en förmyndare förmynderskap för flera omyndiga, skola vid
tillämpning av det i första stycket givna stadgandet de omyndigas värdehandlingar
sammanräknas.

1988/89:FiU4
Bilaga 2
Propositionens
lagförslag

1 Balken omtryckt 1983:485.

3 Senaste lydelse 1984:654.

Finnas omyndigs värdehandlingar, som skola förvaltas av förmyndaren, 1988/89:FiU4

i öppet förvar hos bank utan att hava nedsatts enligt bestämmelse i detta Bilaga 2

kapitel, skall å dem tillämpas vad i denna balk är stadgat om nedsatta Propositionens
värdehandlingar. lagförslag

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

11 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1924:322) om vård av omyndigs
värdehandlingar

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1924:322)' om vård av omyndigs
värdehandlingar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Hava för omyndigs räkning värdehandlingar
blivit hos riksbanken
eller annan bank i öppet förvar nedsatta
efter vad i föräldrabalken är
stadgat, svare banken för de sålunda
nedsatta värdehandlingarnas
förvaring och förvaltning i enlighet
med vad här nedan i 2-7 §§ stadgas.
Ej må i vidare mån än där sägs
avtal träffas om befrielse från de
förpliktelser, som enligt nämnda
lagrum åvila banken; har så skett,
vare avtalet utan verkan.

Finnas eljest i öppet förvar hos
bank omyndigs värdehandlingar, å
vilka skall tillämpas vad i föräldrabalken
är stadgat beträffande nedsatta
värdehandlingar, äge vad i
första stycket sägs motsvarande
tillämpning.

Föreslagen lydelse

Om värdehandlingar för omyndigs
räkning har satts ner i öppet
förvar hos bank enligt föräldrabalkens
bestämmelser, svarar banken
för de nedsatta värdehandlingarnas
förvaring och förvaltning enligt
bestämmelserna i 2-7 §§. Avtal
om befrielse från bankens förpliktelser
i strid mot 2—7 §§ är utan
verkan.

Första stycket tillämpas också
om en omyndigs värdehandlingar i
annat fall finns i öppet förvar hos
en bank och föräldrabalkens bestämmelser
beträffande nedsatta
värdehandlingar skall gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89:FiU4
Bilaga 2
Propositionens
lagförslag

1 Lagen omtryckt 1976:616.

12 Förslag till
Lag om ändring i inkassolagen (1974:182)

Härigenom föreskrivs att 2 och 13 §§ inkassolagen (1974:182)1 skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §

Inkassoverksamhet, som avser indrivning av fordringar för annans räkning
eller fordringar som har övertagits för indrivning, får bedrivas endast
efter tillstånd av datainspektionen.

Om inkassoverksamheten utgör ett underordnat led i en annan verksamhet
och inte någon av verksamheterna utgör näringsverksamhet eller om
inkassoverksamheten bedrivs av ett företag för ett annat företag inom
samma koncern behövs tillstånd endast i fall då inkassoverksamheten
avser fordringar som tillkommer eller har övertagits från någon som inte
utan tillstånd enligt denna lag hade kunnat driva in fordringarna.

Tillstånd behövs ej för inkassoverksamhet
som är av tillfällig natur
och avser endast enstaka fordringar
eller som bedrivs av Sveriges
riksbank. Sveriges investeringsbank
AB, företag under bankinspektionens
tillsyn eller advokat.

Tillstånd behövs ej för inkassoverksamhet
som är av tillfällig natur
och avser endast enstaka fordringar
eller som bedrivs av Sveriges
investeringsbank AB, företag under
bankinspektionens tillsyn eller advokat.

13 §

Tillsynen skall utövas så, att den
inte vållar större kostnader eller
olägenheter än som är nödvändigt.

:nna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89:FiU4
Bilaga 2
Propositionens
lagförslag

1 Lagen omtryckt 1981:738.

Innehåll

1988/89:FiU4

Sammanfattning 1

Inledning 1

Propositionen 3

Utskottet 3

Ärendets tidigare behandling 3

Ärendets fortsatta beredning 4

Riksgäldskontorets ställning 5

Riksbanken 6

Hemställan 10

Särskilt yttrande

Huvudmannaskapet för riksgäldskontoret (c) 11

Bilagor

1. Utskottets lagförslag 12

1 Lag om Sveriges riksbank 12

2 Lag om upphävande av lagen (1982:1158) om riksgäldskontoret
22

3 Lag om statens upplåning 23

4 Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) 24

5 Lag om ändring i lagen (1988:46) om revision av riksdagsförvaltningen
m.m 25

6 Lag om ändring i lagen (1982:1255) om författningssamlingar

för riksdagens förvaltningskontor och riksbanken 28

7 Lag om ändring i lagen (1987:576) om arvoden m.m. för
uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ 29

8 Lag om ändring i lagen (1974:922) om kreditpolitiska medel 32

9 Lag om ändring i valutalagen (1939:350) 34

10 Lag om ändring i föräldrabalken 35

11 Lag om ändring i lagen (1924:322) om vård av omyndigs
värdehandlingar 37

12 Lag om ändring i inkassolagen (1974:182) 38

13 Lag om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för
riksdagens ombudsmän 39

2. Propositionens lagförslag 40

Stockholm 1988 16204