Sammanfattning

Finansutskottet föreslår att en tidsbegränsad investeringsavgiff införs i Stockholms län utom Norrtälje och Södertälje kommuner samt i Uppsala och Håbo kommuner. Avgiften skall utgå med 10 % på oprioriferade byggen som påbörjas under perioden den 27 maj 1989 - den 31 december 1990. Som oprioriterade byggnadsarbeten räknas bl.a. bensinstationer, bilverkstäder, bufiks-, kontors-, bank-, hotell- och resfauranglokaler samt sporthallar och idrottsanläggningar. Avgiften tas dock ut endast om byggnadskostnaden överstiger 5 milj. kr.

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet de med anledning av proposifion

1988/89:150 väckta motionerna 1988/89:Fié2 av Olof Johansson m.fl. (c), i vad avser yrkande lö, 1988/89:Fié3 av Lars Werner m.fl. (vpk), i vad avser yrkande 15, 1988/89:Fié4 av Inger Schöriing m.fl. (mp), i vad avser yrkande 17, 1988/89:Fi92 av Hans Göran Franck m.fl (s), i berörd del.

Utskottet har berett skatteutskottet och bostadsutskottet tillfälle att avge yttranden över de förslag i proposition 150 jämte mofioner som rör resp. utskotts beredningsområde. Yttrandena återfinns som bilagor fill utskottets betänkande 1988/89:FiU30.

Under ärendets handläggning har skrivelser inkommit från Byggentreprenörernas affärsavtalsenhet, Delegafionen för ökat bostadsbyggande i Stockholmsområdet, Stockholms läns landsfingsråd för finansfrågor, Stockholms universitets juridiska fakultet och Vallentuna kommunstyrelse.

Motionsyrkandena

1988/89:Fié2 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

lé. atf riksdagen beslutar att i lag föreskriva införande av en 25-procentig investeringsavgiff på lokalytor för industrier och kontor fr.o.m. den 1 augusti 1989 i enfighet med vad som anförs i motionen.

1988/89:Fié3 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

15. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en investeringsavgiff i enlighet med vad som sägs i motionen.

1 Riksdagen 1988/89. 5 saml. Nr 36

Rättelse: S. 11 rad 6 nedifrån Står: vägtrafikskatten Rättat till: vägtrafikskatt

1988/89:Fi64 av Inger Schöriing m.fl. (mp) vari yrkas 1988/89:FiU36

17. att riksdagen beslutar införa en investeringsavgift på 25 % på oprioriterade byggen i storstadsområdena på sätt som anges i motionen.

1988/89:Fi92 av Hans Göran Franck m.fl (s) vari yrkas att riksdagen beslutar atf som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande sparåtgärder, kredifrestriktioner, aktie- och förmögenhetsskatt samt investeringsavgift, i berörd del.

Utskottet

Under ärendets behandling har en utskoffsminorifet yrkat att lagrådets yttrande skulle inhämtas över det upprättade förslaget till lag om investeringsavgiff för vissa byggnadsarbeten.

Utskottets majoritet har med stöd av 4 kap. 10 § riksdagsordningen beslutat att infe inhämta lagrådets yttrande. Utskotfsmajorifefen har därvid hänvisat till aft en remiss skulle fördröja åtgärdens ikraftträdande, vilket skulle leda till avsevärt men eftersom detta skulle påtagligt minska den. eftersträvade effekten.

Skatteutskottet och bostadsutskottet har i sina yttranden över proposition 150 (SkU4y och BoU3y) som alternafiv fill den extra höjningen av den allmänna löneavgiften i Stockholmsområdet med 3 procentenheter förordat att man i samma område inför en investeringsavgiff för vissa byggnadsarbeten. De båda utskotten pekar också på möjligheten att i Stockholmsområdet ändra den statliga fastighetsskatten för att uppnå den eftersträvade effekten.

Den av skatte- och bostadsutskottet framförda idén om en invesferingsav-gift har sitt ursprung i fyra mofioner, av vilka tre har def gemensamt att nivån på avgiften föreslås uppgå till 25 % av byggkostnaderna. I den fjärde motionen förs avgiftsnivån inte på tal.

I motion Fi62 av Olof Johansson m.fl. (c) yrkande lé föreslås atf investeringsavgiffen skall belasta nyproduktion av lokalytor för industrier och kontor samt tas ut fr.o.m. den 1 augusti 1989 inom def område som benämns "Stockholm-Uppsala-korridoren".

I motion Fi63 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkande 15 föreslås att avgiften skall utgå på kostnaden för allt byggande utom bostäder och kommunal/ landstingskommunal service. Den skall vidare ges en regionalpolitisk profil och kunna differentieras i förhållande till graden av överhettning. Byggverksamhet särskilt i Stockholms innerstad och bandet ut mot Arlanda bör enligt motionärerna träffas av avgiften.

I/«orio/jF(64 av Inger Schöriing m.fl. (mp) yrkande 17 föreslås af t avgiften tas ut på oprioriterade byggen i storstadsområdena för aft därigenom ge utrymme för bostadsbyggande.

I motion Fi92 av Hans Göran Franck m.fl. (s) i nu berörd del förordas bl.a. atf man i ekonomiskt överhettade regioner far ut en till nivån ospecificerad investeringsavgiff. Motionärerna anser att denna åtgärd i kombinafion med vissa andra är bättre än de generella åtstramningsåtgärder som regeringen föreslagit och som enligt motionärerna drabbar människor med låga inkomster hårdast.

Investeringsavgifter i olika former har tagits ut på byggnadsarbeten under tre 1988/89:FiU36 perioder sedan 1950-talet. Senast detta förekom var 1977, då åtgärden vidtogs för aft dämpa den snabba kostnadsutvecklingen inom byggnadssektorn och frigöra resurser för bostadsbyggande och för industrins byggnadsinvesteringar. Avgiften utgick då med 15 % på s.k. oprioriterade byggnadsarbeten som sattes i gång under perioden den 23 maj - den 19 oktober 1977. Som oprioriterade byggnadsarbeten räknades bl.a. bensinstationer, bilverkstäder, butiks-, kontors-, bank-, hotell-och restauranglokaler samt sporthallar och kommunala förvalfningsbyggnader.

Skatteutskottet pekar i sitt yttrande bl.a. på möjligheten att återinföra en investeringsavgiff för vissa byggnadsarbeten som ett sätt att dämpa tendenserna till överhettning. För atf frigöra resurser för bostadsbyggande och underlätta för den vikfiga offentliga vård- och servicesektorn bör - anser skatfeutskottet - dessa områden undantas från avgiften. Enligt skatteutskottet bör möjligheten att införa en investeringsavgiff med denna utformning undersökas närmare.

Även bostadsutskottet anser att det kan finnas skäl att pröva förutsättningarna för en investeringsavgiff på visst byggande i landet; inte minst inom Stockholmsområdet och där i synnerhet i vad som kallas Stockholm-Uppsala-korridoren .

I stället för den extra höjningen av löneavgiften anser såväl skatte- som bostadsutskottet aft man också bör undersöka förutsättningarna att uppnå de eftersträvade effekterna genom förändringar i den statliga fastighetsskatten. Vad skatteutskottet närmast åsyftar med sitt förslag är att man skall höja skatteuttaget för andra fastigheter än sådana som används för bostadsändamål inom den berörda regionen. Bosfadsufskoffet framhåller i sitt yttrande att def från de utgångspunkter bostadsutskottet närmast har att bedöma får anses motiverat att införa en särskild/extra fastighetsskatt på kontorslokaler m.m. i Stockholmsområdet.

Finansutskottet får för sin del anföra följande. De åtgärder som skatte- och bostadsutskottet föreslår för Stockholmsområdet kan delvis ses som komplement till varandra. Investeringsavgiften är avsedd att träffa nybyggnation av kontorslokaler och andra oprioriterade byggnadsarbeten. Dess syfte är således aft dämpa överhettningen på byggmarknaden och att vidga utrymmet för produkfion av nya bosfäder. Den föreslagna skärpningen av fastighetsskaften riktar sig mot det befintliga beståndet av kontorslokaler, butiker, hotell m.m. och får bl.a. fill effekt att prisutvecklingen på sådana fasfigheter dämpas. Enligt utskottets mening bör därför båda åtgärderna genomföras.

Regionalt bör åtgärderna avgränsas till de delar av Stockholms län med Omgivningar där överhettningstendenser gjort sig märkbara. I Stockholms län bör sålunda Norrtälje och Södertälje kommuner undantas eftersom man där har de största sysselsättningsproblemen i länet. Å andra sidan bör Uppsalaområdet, dvs. Uppsala och Håbo kommuner, omfattas av åtgärderna eftersom man även där har en överhettad arbetsmarknad.

Finansutskottet föreslår således att en tidsbegränsad investeringsavgift införs. Avgiften bör uppgå till 10 % av byggkostnaden och omfatta byggen som påbörjas på byggnadsplatsen fram till utgången av 1990. Avgiften, som

infe bör vara avdragsgill vid inkomstbeskattningen, skall erläggas av 1988/89:FiU36 byggherren och tas ut om arbetet utförs i Stockholms- och Uppsalaområdet, dvs. i Stockholms län utom Norrtälje och Södertälje kommuner samt i Uppsala och Håbo kommuner.

Några dispensmöjligheter bör inte ges. Å andra sidan bör undantag göras för bl.a. mindre projekt. Någon avgift bör således inte tas ut på byggnadsarbeten med en total byggnadskostnad understigande 5 milj. kr. I byggkostnaden inräknas därvid även markarbeten.

Investeringsavgiften bör träffa i huvudsak samma typ av oprioriterade projekt som berörts av tidigare investeringsavgiffer. Kretsen av avgiftsbelagda byggnadsarbeten bör sålunda omfatta bensinstationer, bilverkstäder, parkeringshus samt butiks-, kontors-, bank-, hotell- och restauranglokaler. Även förvalfningsbyggnader, kyrkor, samlingslokaler, nöjeslokaler, sporthallar och andra idrottsanläggningar bör räknas in i denna krets. Om byggkostnaden överstiger den avgiftsfria gränsen bör avgift också utgå på bostadshus som uppförs utan statligt stöd såvida det inte är fråga om fritidshus. Avgift bör också utgå på mindre fritidshus om de ingår i projekt som omfattar mer än ett hus.

Innefattar byggnadsarbetet såväl avgiftsbelagt som avgiftsfritt byggnadsarbete bör liksom vid tidigare tillfällen den ordningen gälla att projektet anses vara till övervägande del avgiftsbelagt byggande om detta utgör mer än 50 % av hela byggnadsarbetet.

Frågan om avgift skall påföras eller inte bör prövas av länsskatfemyndig-het. Talan mot länsskaftemyndighets beslut förs hos länsrätt. Länsrättens beslut kan överklagas hos kammarrätt.

De nya bestämmelserna om investeringsavgift bör träda i kraft den 15 juni 1989. Med hänsyn till lagstiftningens karaktär och syfte är def angeläget att föreskrifterna kan börja fillämpas omgående. Utskottet föreslår därför atf investeringsavgiffen fas ut på byggnadsarbeten som påbörjas den 27 maj 1989 eller senare under perioden fram till 1990 års utgång. En sådan ordning torde vara möjlig med hänsyn till bestämmelserna i 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen, då utskottets betänkande väntas bli överlämnat till riksdagens kammarkansH den 2é maj 1989.

Det av utskottet föreslagna regelverket är i väsentlig utsträckning utformat enligt samma principer som låg till grund för 1977 års investeringsavgift. Vid tolkningen och fillämpningen av de nya reglerna kan man således i mycket stor utsträckning få vägledning av den praxis som utbildats under perioder då äldre lagstiftning tillämpats.

Utskottets förslag till föreskrifter bör tas in i en särskild lag om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten. Ett förslag till sådan lag har fogats fill detta betänkande. Den nya lagen föranleder en mindre ändring i - skaftebroftslagen. De båda lagförslagen framgår av bilaga 1.

Såsom utskottet tidigare framhållit har investeringsavgiften def dubbla syftet att dämpa överhettningen på byggmarknaden och vidga utrymmet för produktion av nya bostäder. För att förstärka denna utjämnande effekt bör det övervägas om inte intäkterna från avgiften senare kan återföras till regionen för bl.a. produktion av bostäder. Ett förslag av denna innebörd finns i motion Fie2 av Olof Johansson m. fl. (c). Det bör ankomma på

regeringen atf närmare överväga denna fråga och fill riksdagen återkomma 1988/89:FiU36 med förslag.

Utskottet föreslår således att riksdagen med anledning av motionerna Fié2 (c) yrkande lé, Fié3 (vpk) yrkande 15, Fié4 (mp) yrkande 17 och Fi92 i berörd del antar de till betänkandet fogade förslagen fill lag om investeringsavgiff för vissa byggnadsarbeten samt lag om ändring i lag om ändring i skattebrottslagen (1971 :ö9) samt som sin mening ger regeringen fill känna vad utskottet anfört om en investeringsavgift.

Hemställan

Utskottet hemställer

atf riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Fié2 yrkande lé, 1988/89:Fié3 yrkande 15, 1988/89:Fié4 yrkande 17 och 1988/ 89:Fi92 i berörd del antar de av utskottet i bilaga 1 till detta betänkande framlagda förslagen fill dels lag om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten, dels lag om ändring i lag om ändring i skattebrottslagen (1971 :ö9) samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en investeringsavgift.

Stockholm den 2ö maj 1989 På finansutskottets vägnar

Anna-Greta Leijon

Närvarande: Anna-Greta Leijon (s), Anne Wibble (fp), Roland Sundgren (s), Lars Tobisson (m), Gunnar Björk (c), Per Olof Håkansson (s), Rune Rydén (m), Iris Mårtensson (s), Lisbet Calner (s), Arne Kjörnsberg (s), Lars De Geer (fp), Ivar Franzén (c), Hans Petersson (vpk), Carl Frick (mp), Marianne Carlström (s), Sonia Karlsson (s) och Inger René (m).

Reservationer

1. Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Rune Rydén (m), Lars De Geer (fp) och Inger René (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar med "Under ärendets" och på s. 5 slutar med "en investeringsavgiff" bort ha följande lydelse:

Skaffeufskoffet och bostadsutskottet har i yttranden fill finansutskottet föreslagit att en investeringsavgift införs i Stockholmsområdet. Förslaget har sitt ursprung i fyra mofioner.

Einansufskoffet anser att en skaft av detta slag inte uppfyller angivna syften men däremot medför allvarliga skadeverkningar. Särskilt anmärkningsvärd

är den tänkta avgränsningen med avseende på region och fastighetstyp. Från 1988/89:FiU36 denna synpunkt framstår en granskning av lagrådet och berörda riksdagsutskott som ovanligt angelägen.

Den stora brådska som plötsligt präglat ärendets handläggning har medfört att motiveringen för utskottets avståndstagande till motionskraven får närmare utvecklas i anslutning till frågan om förhöjd fastighetsskatt i Stockholmsregionen som utskottet behandlar i betänkande 1988/89:FiU30. Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna Fié2 (c) yrkande lé, Fiö3 (vpk) yrkande 15, Fié4 (mp) yrkande 17 och Fi92 i berörd del.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Fié2 yrkande lé, 1988/ 89:Fié3 yrkande 15,1988/89:Fiö4 yrkande 17 och 1988/89:Fi92 i berörd del.

2. Hans Petersson (vpk) och Carl Frick (mp) anser

dels atf den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Regionalt bör" och på s. 4 slutar med "Håbo kommuner" bort ha följande lydelse:

Finansutskottet föreslår att en investeringsavgiff införs i de storstadsområden där överhettningstendenser gjort sig märkbara. Statlig verksamhet Hksom kommunal/landstingskommunal service skall inte omfattas av avgiften.

Avgiften bör uppgå till 25 % av byggkostnaden och omfatta byggen som påbörjas på byggnadsplatsen fr.o.m. den 27 maj 1989. Avgiften, som inte skall vara avdragsgill vid inkomstbeskattningen, skall erläggas av byggherren och tas ut om arbetet utförs i Stockholms-, Göteborgs- och Malmöområdet. Regeringen bör ges möjlighet att i berörda kommuner undanta byggnadsprojekt från avgiftsskyldighefen om def av sysselsäftningskäl bedöms erforderligt.

dels atf den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Såsom utskottet" och på s. 5 slutar med "en investeringsavgiff" bort ha följande lydelse:

Ufskottet föreslår således att riksdagen med anledning av motionerna Fié3 (vpk) yrkande 15, Fiö4 (mp) yrkande 17 samt Fié2 (c) yrkande lé och Fi92 (s) i berörd del antar det i bilaga 2 intagna förslaget fill lag om investeringsavgiff för vissa byggnadsarbeten samt som sin mening ger regeringen fill känna vad ufskottet anfört om en investeringsavgiff.

dels att utskottets hemsfällan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av mofionerna 1988/89:Fié2 yrkande lö, 1988/89:Fié3 yrkande 15, 1988/89:Fiö4 yrkande 17 och 1988/ 89:Fi92 i berörd del som sin mening ger regeringen fill känna vad utskottet anfört och antar de som reservanternas förslag i bilaga 2 betecknade förslagen till

dels lag om investeringsavgiff för vissa byggnadsarbeten, dels lag om ändring i lag om ändring i lagen om skaftebroftslagen (1971:é9).

Härigenom föreskrivs följande.

1 § För byggnadsarbete, som påbörjas under fiden den 27 maj 1989 - den 31
december 1990, skall investeringsavgiff betalas fill staten, om arbetet utförs i
annan kommun i Stockholms län än Norrtälje och Södertälje samt i Uppsala
och Håbo kommuner i Uppsala län och arbetet helt eller till övervägande del
avser

1. bensinstation, reparationsverkstad för motorfordon, parkeringshus
eller sådan parkeringsanläggning som ej inrättas i anslutning till ny bostads
bebyggelse,

2. bufiks-, kontors-, bank-, hotell- eller restauranglokaler,

3. förvalfningsbyggnad,

4. kyrkliga eller andra samlingslokaler eller nöjeslokaler,

5. sporthall eller annan idrottsanläggning,

é. bostadshus som uppförs utan statligt stöd och inte är avsett uteslutande för fritidsändamål, eller

7. bostadshus som är avsett uteslutande för fritidsändamål, om arbetet ingår i ett byggnadsföretag som omfattar mer än ett sådant hus.

Rivning av byggnad anses vid tillämpning av denna lag inte som byggnadsarbete.

2 § Investeringsavgiff enligt 1 § skall inte betalas för

1. byggnadsarbete med en total byggnadskostnad understigande fem miljoner kronor,

2. lokaler som ingår i låneunderlag eller pantvärde enligt förordningen (1978:384) om beräkning av låneunderlag och pantvärde för bostadslån, eller åtgärder för vilka räntebidrag kan lämnas enligt förordningen (1983:974) om stathgt räntestöd vid förbättring av bostadshus,

3. byggnadsarbete till den del konjunkfurufjämningsfond enligt lagen (1955:250) om investeringsfonder för konjunkfurufjämning eller allmän investeringsfond får tas i anspråk för arbetet i enlighet med beslut enligt 4 § lagen (1979:é09) om allmän investeringsfond,

4. byggnadsarbete till den del arbetet är föranlett av åläggande från myndighet,

5. byggnadsarbete till den del arbetet är föranlett av sådan tvångsförsäljning som anges i 2 § lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisafionsvinst,

ö. byggnadsarbete till den del arbetet är föranlett av skada för vilken ersättning utgår enligt försäkringsavtal, eller 7. byggnadsarbete för krigsorganisationen.

3 § Investeringsavgift skall betalas av den för vars räkning arbetet utförs
(byggherren).

Finns det för visst byggnadsarbete flera byggherrar, svarar de solidariskt för investeringsavgiften. Har byggnad eller annan anläggning som avses med avgiftsbelagt arbete bytt ägare innan arbetet har slutförts, är även den nye ägaren atf anse som byggherre.

Staten betalar inte investeringsavgift.

4 § Investeringsavgift tas ut med 10 procent av byggnadskostnaden för
avgiftsbelagt arbete. Investeringsavgiften fastställs av länsskattemyndighe
ten i det län där byggnadsplatsen är belägen och betalas till denna
länsskattemyndighet.

Preliminär avgift utgår med 10 procent av den beräknade byggnadskostnaden. Slutlig avgift fastställs när arbetet har slutförts.

Prehminär och slutlig avgift avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

5 § Innan avgiftsbelagt byggnadsarbete påbörjas skall byggherren fill
länsskattemyndigheten lämna skriftlig deklarafion med uppgift om den
beräknade byggnadskostnaden. Länsskattemyndigheten skall fastsfälla pre
liminär avgift och förelägga byggherren att betala in denna inom viss angiven
tid eller, om arbetet inte har påbörjats, senast när detta sker.

När avgiftsbelagt byggnadsarbete har slutförts, skall byggherren till ledning för fastställande av slutlig avgift till länsskattemyndigheten omgående lämna deklaration med uppgift om den verkliga byggnadskostnaden. Om den slutliga avgiften överstiger den preliminära, skall länsskattemyndigheten förelägga byggherren att genast inbetala def överskjutande beloppet. Översfiger den preliminära avgiften den slutliga, skall länsskaftemyndigheten förordna om återbetalning eller avkortning av överskjutande belopp.

På begäran av byggherren skall länsskaftemyndigheten meddela särskilt beslut i fråga om visst byggnadsarbete är avgiftsbelagt eller infe.

Investeringsavgiff får infe fastställas av länsskaftemyndigheten efter utgången av sjunde året efter det år då byggnadsarbetet slutfördes.

Förekommer anledning aft fastställa investeringsavgift med avvikelse från deklaration skall byggherren om möjligt ges tillfälle att yttra sig.

6 § Deklaration som avses i 5 § första stycket skall innehålla uppgift om
byggnadsarbetets art och fidpunkten när arbetet skall igångsättas samt den
beräknade byggnadskostnaden och sättet för beräkningen av denna. Dek
laration som avses i 5 § andra stycket skall innehålla uppgift om fidpunkten
när arbetet har slutförts samt den verkliga byggnadskostnaden och sättet för
beräkningen av denna.

Deklaration skall avges på heder och samvete. Riksskatteverket fastställer formulär till deklarafion.

7 § Får länsskaftemyndigheten kännedom om att avgiftsbelagt byggnadsar
bete påbörjats eller avslutats utan att deklaration har lämnats enligt 5 §, skall
länsskaftemyndigheten anmana byggherren att lämna sådan deklarafion.
Efterkommer byggherren inte anmaningen, får länsskaftemyndigheten vid
vite förelägga honom att fullgöra deklarationsskyldigheten. Vite utdöms av
länsrätten.

Byggherren är skyldig att utöver deklarafion lämna länsskattemyndigheten de övriga uppgifter som behövs för tillämpningen av denna lag.

Kan preliminär eller slutlig avgift inte bestämmas på grundval av byggherrens uppgifter, skall länsskattemyndigheten bestämma avgiften till skäligt belopp.

8 § Byggnadsarbete anses påbörjat när det har påbörjats på byggnadsplatsen.
Det anses slutfört när anläggningen i huvudsak har tagits i bruk för sitt
ändamål. Har arbetet utlämnats på entreprenad, anses det slutfört senast när
den slutliga ekonomiska uppgörelsen har skett, dock inte senare än ett år
efter det år då slutbesiktning sker.

Om byggnadsarbete nedläggs eller avbryts för aft återupptas först ett år därefter eller senare, anses arbetet slutfört när det nedlades eller avbröts.

1988/89:FiU36 Bilaga 1 Utskottefs lagförslag

Återupptas arbetet sedan mer än ett år har förflufit, anses nytt arbete vara påbörjat.

9 § I byggnadskostnaden för arbete, som byggherren utför i egen regi, inräknas även skälig andel av s.k. indirekt byggnadskosfnad, såsom administrationskostnad. Hänsyn tas dock infe till ränta på eget kapital. Har byggherren för arbetet använt virke från egen fastighet eller tillgång som har varit avsedd för omsättning eller förbrukning i annan rörelse än byggnadsrörelse, inräknas virkets eller lagertillgångens saluvärde i byggnadskostnaden. Investeringsavgiffen inräknas inte i byggnadkosfnaden.

10§ På framställning av länsskaftemyndigheten skall investeringsavgift, som inte har betalats inom av länsskattemyndigheten angiven tid, indrivas i den ordning som föreskrivs i uppbördslagen (1953:272) om indrivning av restförd skaft. Därvid utgår restavgift enligt 58 § 1 mom. första stycket nämnda lag. Införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken får äga rum vid indrivning av investeringsavgift eller restavgift.

När särskilda omständigheter föranleder det, får länsskattemyndigheten meddela befrielse från skyldighet aft betala restavgift. Därvid skall bestämmelserna i 58 § 2 mom. första stycket uppbördslagen fillämpas.

11 § För kontroll av att uppgiftsskyldighef enligt denna lag har fullgjorts får riksskatteverket eller länsskattemyndigheten förordna om revision. Därvid gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 5é och 58 §§ taxeringslagen (1950:023) om taxeringsrevision.

12 § Har någon i samband med avgiftsbelagt byggnadsarbete vidtagit åtgärd som kan antas ha tillkommit i syfte atf undgå eller erhålla lindring i investeringsavgiffen, fastställs avgiften som om åtgärden inte hade vidtagits.

1988/89:FiU36 Bilaga 1 Utskottets lagförslag

13 § Länsskattemyndighetens beslut enligt denna lag överklagas hos länsrät
ten. Skrivelsen med överklagandet skall ha kommit in fill länsskattemyndig
heten inom två månader från den dag då klaganden fick del av beslutet.

Länsskaftemyndighetens beslut gäller utan hinder av aft det överklagats. Har länsskaftemyndighetens, länsrättens eller kammarrättens beslut överklagats får länsskaftemyndigheten medge anstånd helt eller delvis med inbetalning av investeringsavgiffen.

Beslut av länsskaftemyndigheten som avser anstånd med inbetalning av investeringsavgiff eller föreläggande av vite enligt 7 § får inte överklagas.

14 § Vid inkomsttaxeringen får avdrag inte ske för investeringsavgift.
Avgiften får inte heller inräknas i anskaffningsutgiften för anläggningen i
fråga vid beräkning av avdrag för värdeminskning.

Denna lag träder i kraft den 15 juni 1989.

1§' Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt

gift för vissa byggnadsarbeten, 2. lagen (1928:37é)om skatt på lotterivinsfer, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1957:202) om allmän energiskatt, lagen (19él:372) om bensinskatt, lagen (19él:394) om tobaksskatt, stämpelskattelagen (1904:308), lagen (19é8:430) om mervärdeskatt, lagen (1972:2éé) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, vägtrafikskaftelagen (1973:001), lagen (1973:1210) om särskild skatt för oljeprodukter och kol, bilskrofnings-lagen (1975:343), lagen (197é:338) om vägfrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket, lagen (1977:30é) om dryckesskatt, lagen (1978:é9) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:é91) om skatt på vissa kassettband, lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skaft på omsättning av vissa värdepapper, lagen

1. lagen (1908:128) om bevill
ningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter, förordningen
(1927:321) om skatt vid utskiftning
av aktiebolags tillgångar, kommu
nalskattelagen (1928:370),
förordningen (1933:395) om ersätt
ningsskatt, lagen (1941:41é) om
arvsskatt och gåvoskatt, lagen
(1940:324) om skogsvårdsavgift, la
gen (1947:570) om statlig inkomst
skaft, lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt, lagen
(1958:295) om sjömansskatt, lagen
(1983:219) om fillfällig vinstskatt,
lagen (1983:1080) om vinstdelnings
skatt, lagen (1984:1052) om statlig
fastighetsskatt, lagen (1980:1225)
om fillfällig förmögenhetsskatt för
hvförsäkringsbolag, understödsföre
ningar och pensionsstiftelser, lagen
(1989:000) om särskild vinstskatt.

1. lagen (1908:128) om bevill
ningsavgifter för särskilda förmåner
och rätfigheter, lagen (1927:321)
om skatt vid utskiftning av aktiebo
lags tillgångar, kommunalskattela
gen (1928:370), lagen (1933:395) om
ersättningsskatt, lagen (1941:410)
om arvsskatt och gåvoskatt, lagen
(1940:324) om skogsvårdsavgift, la
gen (1947:570) om statlig inkomst
skatt, lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt, lagen

(1958:295) om sjömansskatt, lagen (1983:219) om fillfällig vinstskatt, lagen (1983:1080) om vinstdelningsskatt, lagen (1984:1052) om stafiig fastighetsskatt, lagen (1980:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag, understödsföreningar och pensionsstiftelser, lagen (1989:000) om särskild vinstskatt, lagen (1989:000) om investeringsav-

(1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen 1988/89:FiU36 (1984:351) om totalisatorskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckes- Bilaga 1 förpackningar, lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndighe- ijfskotfets ter, lagen (1984:405) om stämpelskatt på akfier, lagen (1984:409) om avgift , ... , på gödselmedel, lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel, lagen (1984:852) om lagerskatt på viss bensin, vägtrafikskattelagen (1988:327), lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på ufiändska fordon, lagen (1988:1507) om miljöskatt på inrikes flygtrafik,

3. lagen (1981:091) om socialavgifter.

Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande skatt som avses i uppbördslagen (1953:272).

Lagen tillämpas inte om skatten eller avgiften fastställs eller uppbärs i den ordning som gäller för tull och inte heller beträffande restavgift, skaftetillägg eller liknande avgift.

Härigenom föreskrivs följande.

1 § För byggnadsarbete, som påbörjas under fiden den 27 maj 1989 - den 31
december 1990, skall investeringsavgift betalas fill staten, om arbetet utförs i
Stockholms-, Göteborgs- och Malmöområdet och arbetet helt eller fill
övervägande del avser

1. bensinstafion, reparationsverkstad för motorfordon, parkeringshus eller sådan parkeringsanläggning som ej inrättas i anslutning fill ny bostadsbebyggelse,

2. bufiks-, kontors-, bank-, hotell- eller restauranglokaler,

3. förvahningsbyggnad- och industribyggnad,

4. kyrkliga eller andra samlingslokaler eller nöjeslokaler,

5. sporthall eller annan idrottsanläggning,

é. bostadshus som uppförs utan statligt stöd och inte är avsett uteslutande för fritidsändamål, eller

7. bostadshus som är avsett uteslutande för fritidsändamål, om arbetet ingår i ett byggnadsföretag som omfattar mer än ett sådant hus.

Rivning av byggnad anses vid fillämpning av denna lag infe som byggnadsarbete.

2 § Investeringsavgift enligt 1 § skall inte betalas för

1. byggnadsarbete med en total byggnadskostnad understigande fem miljoner kronor,

3. byggnadsarbete till den,del konjunkfurufjämningsfond enligt lagen (1955:250) om investeringsfonder för konjunkturutjämning eller allmän investeringsfond får tas i anspråk för arbetet i enlighet med beslut enligt 4 § lagen (I979:é09) om allmän investeringsfond,

4. byggnadsarbete till den del arbetet är föranlett av åläggande från myndighet,

5. byggnadsarbete till den del arbetet är föranlett av sådan tvångsförsäljning som anges i 2 § lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst,

ö. byggnadsarbete till den del arbetet är föranlett av skada för vilken ersättning utgår enligt försäkringsavtal,

7. byggnadsarbete för krigsorganisafionen, eller

8. lokaler avsedda för kommunal och landstingskommunal service.

3 § enligt utskottsmajorifefens förslag

4 § Investeringsavgift tas ut med 25 procent av byggnadskostnaden för
avgiftsbelagt arbete. Investeringsavgift fastställs av länsskattemyndigheten i
det län där byggnadsplatsen är belägen och betalas till denna länsskattemyn
dighet.

Preliminär avgift utgår med 25 procent av den beräknade byggnadskostnaden. Slufiig avgift fastställs när arbetet har slutförts. Preliminär och slutlig avgift avrundas nedåt fill helt hundratal kronor.