Försvarsutskottets betänkande
1988/89: FÖU14

Planering och anslag för det militära försvaret, m. m.

I betänkandet behandlas förslag som regeringen — efter föredragning av
försvarsministern, statsrådet Roine Carlsson — har förelagt riksdagen i
proposition 1988/89:80, i det följande benämnd propositionen. Regeringens
lagförslag är intagna som bilagorna 1—3 till betänkandet.

Vidare behandlas i betänkandet 144 motionsyrkanden från 72 motioner,
varav 59 motioner från den allmänna motionstiden 1989.1 bilaga 5 lämnas
en översikt av motionernas behandling.

Efter en sammanfattning av utskottets ställningstaganden redovisas i en
följd alla regeringens yrkanden i propositionen. Påföljande avsnitt redovisar
alla motionsyrkanden. Därefter behandlar utskottet fråga för fråga huvudsakligen
i den ordning som följer av propositionen. Avslutningsvis
framgår utskottets hemställan till riksdagen, uppdelad på moment.

Sammanfattning

Betänkandet gäller i huvudsak planering och anslag för det militära försvaret
men också några för totalförsvaret gemensamma frågor. En sådan fråga
är landets geografiska indelning i sammanfallande militärområden och civilområden.
Utskottet tillstyrker därvidlag att riksdagen godkänner riktlinjer
för en ändring till fem områden i stället för som nu sex. Bergslagens
militär- och civilområde förenas med Östra området till det nya Mellersta
militär- och civilområdet. Kopparbergs län ingår där och tillförs inte —
som föreslås i flera motioner — Nedre Norrlands militär- och civilområde
(reservation m, fp, vpk och mp).

I en annan fråga, som är gemensam för totalförsvaret men också har
betydelse både i fred och krig, anser utskottet enhälligt att riksdagen bör
göra ett uttalande till regeringen om behovet av åtgärder. Det gäller anskaffning
och drift av helikoptrar för transport av skadade och sjuka, en
fråga för både sjukvårdshuvudmännen och staten.

Utskottet tillstyrker en beslutsgång som innebär att nästa långsiktiga försvarsbeslut
tidigareläggs från 1992 till 1991. Vissa viktiga frågor rörande
armén blir behandlade av riksdagen redan dessförinnan. För att behålla
handlingsfrihet till 1991 ges det militära försvaret särskilda resursförstärkningar
för repetitionsutbildning och för att upprätthålla utvecklingskapacitet
inom svensk försvarsindustri.

1988/89

FÖU14

1 Riksdagen 1988/89. 10 sami. Nr 14

Beträffande utgiftsramen för det militära försvaret budgetåret 1989/90
tillstyrker utskottet att denna i enlighet med propositionen fastställs till
28071 000000 kr. i prisläget februari 1988. I detta avseende och när det
gäller bl. a. utvecklingen av arméförband, marinförband och flygvapenförband
finns reservationer från alla oppositionspartiers företrädare i utskottet.
M, fp och c vill tillföra ökade resurser medan vpk och mp önskar
minska det militära försvarets utgiftsram.

Ledningen i försvarsmakten behandlas i ett särskilt avsnitt. Utskottet
tillstyrker bl. a. förändringar som skall möjliggöra att försvarsmakten är
krigsduglig omedelbart vid mobilisering. Ett nytt produktionsledningssystem
avses medge en smidig övergång mellan olika beredskapslägen.

För huvudprogrammen biträder utskottet bl. a. att åtta äldre infanteribrigader
(IB 66) och ett antal fristående skyttebataljoner utgår ur krigsorganisationen.
Liksom i propositionen betonar utskottet att detta inte innebär
något ställningstagande till det totala antalet brigader på sikt. Det är en
uppgift för den tillsatta försvarskommittén att lämna förslag härom.

Utskottet godtar regeringens förslag om en lagändring som ger möjlighet
att bedriva försök med en till fem månader förkortad grundutbildning av
värnpliktiga.

När det gäller landets försvarsindustri och den aktuella frågan om de
statliga varven i Malmö och Karlskrona påminner utskottet om inriktningen
för försvarsindustrin enligt 1987 års försvarsbeslut och om uppgifterna
för försvarskommittén. Enligt utskottets mening måste säkerhetspolitiska
hänsyn tas vid beslut om Karlskronavarvets framtid.

43 reservationer och 5 särskilda yttranden har lämnats till betänkandet.

Propositionen

Regeringen har i propositionen

1. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har
anfört om försvarspolitikens inriktning,

2. föreslagit riksdagen att godkänna de riktlinjer för ny indelning i civiloch
militärområden som föredragande statsrådet har förordat,

3. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet i
övrigt har anfört om vissa för totalförsvaret gemensamma frågor,

4. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har
anfört om ett nytt försvarsbeslut år 1991,

5. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har
anfört om handlingsfrihet intill totalförsvarsbeslut år 1991,

6. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har
anfört om det ekonomiska utfallet för budgetåret 1987/88,

7. föreslagit riksdagen att fastställa planeringsramen, tillika utgiftsramen,
för det militära försvaret för budgetåret 1989/90 till 28 071 000 000
kr. i prisläget februari 1988,

8. föreslagit riksdagen att fastställa planeringsramen för det militära försvaret
för budgetåret 1990/91 till 28 258 500 000 kr. i prisläget februari
1988.

1988/89: FÖU14

2

9. föreslagit riksdagen att bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen
för det militära försvaret för budgetåret 1989/90 med hänsyn till prisutvecklingen
efter februari 1988 enligt försvarsprisindex,

10. föreslagit riksdagen att bemyndiga regeringen att justera lämnade
beställningsbemyndiganden enligt nettoprisindex.

11. föreslagit riksdagen att bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen
för det militära försvaret för budgetåret 1989/90 på grund av övereller
underutnyttjande av utgiftsramen för budgetåret 1988/89,

12. föreslagit riksdagen att bemyndiga regeringen att under budgetåret
1989/90 medge överskridande av utgiftsramen för det militära försvaret
samt av lämnade beställningsbemyndiganden, om det behövs av beredskapsskäl,

13. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har
anfört om säkerheten i planeringen,

14. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har
anfört om ledningen inom försvarsmakten,

15. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har
anfört om organisation av försvarsmaktens centrala och högre regionala
ledning,

16. föreslagit riksdagen att godkänna vad föredragande statsrådet har
anfört om avvecklingen av äldre infanteribrigader m.m.,

17. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har
anfört om inriktningen av huvudprogrammen 1 —4,

18. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har
anfört om försvarets materielverk och kustbevakningen,

19. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har
anfört om JAS 39-projektet,

20. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har
anfört om ubåtsskyddsåtgärder,

21. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har
anfört om krigsorganisationens utveckling,

22. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har
anfört om den anställda personalen,

23. föreslagit riksdagen att anta förslag till lag om ändring i värnpliktslagen
(1941:967),

24. föreslagit riksdagen att anta förslag till lag om försök med förkortad
grundutbildning,

25. föreslagit riksdagen att anta förslag till lag om ändring i familjebidragslagen
(1978: 520),

26. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet i
övrigt har anfört om värnpliktiga och övriga tjänstepliktiga,

27. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har
anfört om försvarsmaktens mark och byggnader i Stockholmsområdet,

28. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har
anfört om rationalisering,

29. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har
anfört om vissa frågor rörande forskning och försvarsindustri.

1988/89: FöU 14

3

Regeringen har vidare i propositionen föreslagit

30. att riksdagen till Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 7 353 000 000 kr.,

31. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar av
materiel m. m. och utvecklingsarbete för arméförband får läggas ut inom
en kostnadsram av 2 812 400 000 kr.,

32. att riksdagen till Arméförband: Anskaffning av materiel för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2 409 000 000 kr.,

33. att riksdagen till Arméförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 203 000 000 kr.,

34. att riksdagen till Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2 363 000 000 kr.,

35. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar av
materiel m. m. och utvecklingsarbete för marinförband får läggas ut inom
en kostnadsram av 2 293 000 000 kr.,

36. att riksdagen till Marinförband: Anskaffning av materiel för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2 240 000 000 kr.,

37. att riksdagen till Marinförband: Anskaffning av anläggningar för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 139 000 000 kr.,

38. att riksdagen till Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 3 742 000 000 kr.,

39. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar av
materiel m.m. och utvecklingsarbete för flygvapenförband får läggas ut
inom en kostnadsram av 12 982 700 000 kr„

40. att riksdagen till Flygvapenförband: Anskaffning av materiel för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 5 304 000 000 kr.,

41. att riksdagen till Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 356 000 000 kr.,

42. att riksdagen till Operativ ledning m. m.: Ledning och förbandsverksamhet
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 826 400 000
kr..

43. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar av
materiel m. m. för operativ ledning m. m. får läggas ut inom en kostnadsram
av 151 800 000 kr.,

44. att riksdagen till Operativ ledning m. m.: Anskaffning av materiel för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 181 500 000 kr.,

45. att riksdagen till Operativ ledning m.m.: Anskaffning av anläggningar
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 152 800 000
kr.,

46. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att utvecklingsarbete
för operativ ledning m.m. får läggas ut inom en kostnadsram av
70 200 000 kr..

47. att riksdagen till Operativ ledning m.m.: Forskning och utveckling
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 102 000 000 kr.,

48. att riksdagen till Försvarets civilförvaltning förbudgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 114 850 000 kr.,

49. att riksdagen till Försvarets sjukvårdsstyrelse för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 34 070 000 kr..

1988/89: FöU 14

4

50. att riksdagen till Fortifikationsförvaltningen för budgetåret 1989/90 1988/89: FÖU14

anvisar ett förslagsanslag på 187 540 000 kr.,

51. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att för budgetåret
1989/90 förnödenheter för fredsutbildningen får beställas så att vid vaije
tillfälle uteliggande skuld inte överstiger 700 000 000 kr.,

52. att riksdagen till Försvarets materielverk för budgetåret 1989/90 anvisar
ett förslagsanslag på 842 660 000 kr.,

53. att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1989/90
medge att materiel för forskningsändamål får beställas inom en kostnadsram
av 11 000 000 kr.,

54. att riksdagen till Gemensam försvarsforskning förbudgetåret 1989/

90 anvisar ett förslagsanslag på 375 820 000 kr.,

55. att riksdagen till Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
82 520 000 kr„

56. att riksdagen till Försvarets radioanstalt för budgetåret 1989/90 anvisar
ett förslagsanslag på 278 500 000 kr.,

57. att riksdagen till Värnpliktsverket för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 125 000 000 kr.,

58. att riksdagen till Försvarets rationaliseringsinstitut för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 23 040 000 kr.,

59. att riksdagen till Försvarshögskolan för budgetåret 1989/90 anvisar
ett förslagsanslag på 5 550 000 kr.,

60. att riksdagen till Militärhögskolan för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 54 940 000 kr.,

61. att riksdagen till Försvarets förvaltningsskola för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 15 270 000 kr.,

62. att riksdagen till Försvarets läromedelscentral för budgetåret 1989/

90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

63. att riksdagen till Krigsarkivet för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 8 130 000 kr.,

64. att riksdagen till Statens försvarshistoriska museer för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 16 420 000 kr.,

65. att riksdagen till Frivilliga försvarsorganisationer m. m. för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 110 840 000 kr.,

66. att riksdagen till Försvarets datacentral förbudgetåret 1989/90 anvisar
ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

67. att riksdagen till Kustbevakningen förbudgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 214 940 000 kr.,

68. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar av
materiel för kustbevakningen får läggas ut inom en kostnadsram av
37 850 000 kr.,

69. att riksdagen till Anskaffning av materiel för kustbevakningen för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 56 000 000 kr.,

70. att riksdagen till Vissa nämnder m. m. inom det militära försvaret
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 17 000 000 kr.,

71. att riksdagen till Reserv för det militära försvaret för budgetåret

1989/90 anvisar ett anslag på 136 208 000 kr., 5

72. att riksdagen till Reglering av prisstegringar för det militära försvaret 1988/89: FöU 14
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2 800 000 000 kr.,

73. att riksdagen till Nämnden för vapenfriutbildning för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 133 000 000 kr.

Motionerna

Avlämnade under allmänna motionstiden 1989

1988/89: FÖ203 av Olof Johansson m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
inriktningen av parlamentariska försvarsutredningens arbete,

3. att riksdagen hos regeringen begär att en värnpliktssocial utredning
tillsätts i enlighet med motionen,

4. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder att förbättra trafiksäkerheten
inom försvaret,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
om åtgärder för att förbättra transportmöjligheterna,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
om resurser till repetitionsutbildningen,

1988/89: FÖ204 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om upprättande av en andra ubåtsskyddsstyrka,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om grunderna för totalförsvaret och inriktningen av nästa försvarsbeslut,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om utvecklingen av JAS-projektet,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om försvarsindustrins situation.

1988/89: FÖ207 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att försvaret snarast skall tillföras medel för att
säkerställa viktig repetitionsutbildning och prioriterad industriutvecklingskompetens,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten av att fullfölja 1987 års försvarsbeslut,

3. att riksdagen av regeringen begär uppgift om vilka medelstillskott och
vilka ramförändringar för försvaret som erfordras för att i motionens mening
fullfölja 1987 års försvarsbeslut,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betydelsen av försök inom värnpliktsutbildningen enligt överbefälhavarens
förslag,

1988/89: FÖ210 av Inger Schörling m. fl. (mp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vid ett försvarsområdesregemente
bör avdelas särskilda resurser för utbildning i civilmotstånd,
6

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att forsvarsområdesregementena
bör ges förmåga att med två timmars varsel kunna
ordna effektivt militärt skydd av alla de ca 8 000 känsliga objekt som behöver
skydd mot fientligt sabotage eller anfall,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en ökad
samlokalisering av totalförsvarsverksamhet till fÖrsvarsområdesregementena
bör utredas,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att 1988 års
försvarskommitt bör få tilläggsdirektiv att i sitt slutbetänkande även presentera
en alternativ krigsmaktsorganisation som är 10 % billigare än dagens,

12. att riksdagen beslutar att JAS-projektet grundligt omprövas och att
medelstilldelningen för budgetåret 1989/90 minskas med 1 500 000 000
kr.,

13. att riksdagen beslutar att marinen tilldelas ytterligare 200 000 000 kr.
för fler bevakningslinjer som skydd mot främmande ubåtar.

1988/89: FÖ301 av Karl-Erik Persson m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försvarets
organisation.

1988/89: FÖ302 av Birger Schlaug och Åsa Domeij (båda mp) vari yrkas att
en förutsättningslös och bred utredning tillsätts för att se över hur en samhällsstruktur
— inkl. näringsliv, energisystem, livsmedelsförsörjningjordbruk,
transporter, lokal produktion, utbildning, forskning, skattesystem,
ekonomisk politik, civilförsvar, civilmotstånd, befolkningsskydd etc. —
skulle kunna se ut där totalförsvaret med trovärdigheten i behåll skulle
kunna klara sig utan, eller näst intill utan, militärt försvar.

1988/89: FÖ303 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att försöksverksamhet med helikoptertransporter
snarast bör organiseras i den norra sjukvårdsregionen.

1988/89: FÖ304 av Olle Östrand och Sten-Ove Sundström (båda s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att riksdagen skyndsamt föreläggs förslag om luftburna
sjuktransporter.

1988/89: FÖ305 av Paul Ciszuk och Anna Horn af Rantzien (båda mp) vari
yrkas att riksdagen beslutar att i budgeten för 1989/90 avsätta 300 000 000
kr. till en fond för landsbygdsutveckling av hög angelägenhet ur försvarssynpunkt.

1988/89:FÖ306 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om överföring
av resurser från det militära till det civila försvaret.

1988/89: FÖ402 av Bo Lundgren och Wiggo Komstedt (båda m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om resurser för Skånes försvar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om pansarvärn och anskaffning av en ny stridsvagn,

1988/89: FÖU14

7

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppsättning av ytterligare en jaktdivision,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de marina förbanden,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om P 6:s eventuella omlokalisering till Revinge,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nedläggningen av T 4 i Hässleholm.

1988/89: FÖ403 av Bertil Danielsson och Ewy Möller (båda m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att det svenska försvaret skall ha en sådan omfattning
att riksdagens uttalade försvarspolitiska mål uppfylls och att neutralitetspolitiken
ges ett reellt innehåll,

2. att riksdagen beslutar att Kronobergs regemente, 1 11, skall finnas
kvar.

1988/89: FÖ404 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående förstärkt
havsövervakning i Öresund.

1988/89: FÖ405 av Berith Eriksson (vpk) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om en utlokalisering av flygflottiljen F 16/F 20 från
Uppsala till Uppsala läns norra del.

1988/89: FÖ406 av Bo Lundgren m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen beträffande
s. k. idrottsplutoner.

1988/89: FÖ407 av Birger Hagård (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om förtydligande förstavelser i vissa förbandsnamn
och korrigering i de löpande förbandsnumreringarna.

1988/89: FÖ408 av Rolf Dahlberg (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bevarandet av
Hälsinge regemente.

1988/89: FÖ409 av Jens Eriksson och Inger René (båda m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om att Bohusläns regemente I 17 inte får läggas ner.

1988/89: FÖ410 av Inger Koch (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till ändring av värnpliktslagen så att delgivning av postförsändelse
från militär myndighet skall ske då försändelsen inte uthämtats
efter vanlig avisering från posten.

1988/89: Fö411 av Göran Ericsson (m) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen tillsätter en utredning med uppgift att föreslå en bättre vapenhantering
inom hemvärnsorganisationen.

1988/89: FÖ412 av Stina Gustavsson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om Kronobergs
regemente, 111.

1988/89: FöU 14

8

1988/89: Fö413 av Kerstin Ekman m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om användning
av något äldre officerare för hemvärnsutbildning och andra uppgifter
inom resp. kommun.

1988/89: FÖ414 av Ingegerd Sahlström och Ines Uusmann (båda s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att sex- och samlevnadsutbildning skall bli ett obligatorium
i värnpliktsutbildningen.

1988/89: Fö415 av Anders G Högmark och Karl-Gösta Svenson (båda m)
vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att det svenska försvaret skall ha en sådan omfattning
att riksdagens uttalade försvarspolitiska mål uppfylls och att neutralitetspolitiken
ges ett reellt innehåll,

2. att riksdagen beslutar att Kronobergs regemente, 1 11, skall finnas
kvar.

1988/89: FÖ416 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om effektivisering
av hemvärnet.

1988/89: FÖ417 av Elving Andersson och Rune Thorén (båda c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om att motverka en omlokalisering av helikopterverksamheten
vid Berga till Tullinge,

2. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
att bibehålla helikopterverksamheten vid Säve i minst nuvarande omfattning
för att trygga ubåtsskyddet på västkusten.

1988/89: FÖ418 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om behovet av att
hemvärnet i sin helhet får modern utrustning, bl. a. vad gäller beväpning,
sambandsmateriel och kroppsskyddsvästar samt att riksdagen därvid markerar
sin uppskattning av hemvärnet som en frivillig och mycket betydelsefull
del av vårt totalförsvar.

1988/89: FÖ419 av Gunhild Bolander m. fl. (c, fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Marin Kommando Ost stab 1. helikopterdivisionen samt
kustbevakningens östra regionsledningen skall lokaliseras till Tullinge,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att nuvarande organisation och lokalisering för lägre regional
ledning inom östra militärområdet skall bibehållas intill dess förberedelserna
är slutförda på Tullinge och att någon interimslösning på Muskö därmed
inte erfordras,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den nya marina ledningsorganisationens utformning enligt den
kaderorganisationsprincip som överbefälhavaren föreslagit för bl. a. marina
förband.

1988/89: FöU 14

9

1988/89: FÖ420 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
samlevnadsfrågor i den militära befalsutbildningen.

1988/89: FÖ421 av Sonja Rembo m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna behovet av förstärkningar av försvaret i
västra Sverige i enlighet med vad som anförs i motionen.

1988/89: FÖ422 av Anders Svärd (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att eventuella förslag om flyttning av 1 3:s
verksamhet inte föreläggs riksdagen innan nödvändiga alternativutredningar
genomförts.

1988/89: FÖ423 av Eva Björne och Erik Holmkvist (båda m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att en ubåtsjaktsstyrka upprättas och stationeras
till Marinkommando Nord i Härnösand.

1988/89: FÖ424 av Arne Andersson i Ljung och Hans Nyhage (båda m)
vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att det inte får finnas någon begränsning i målsättningen
att hela Sverige skall försvaras,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att konsekvensutredningen beträffande den ekonomiska ram
som var förutsättningen för slutsatserna i FU88 inte skall ligga till grund
för förändringar i armorganisationen.

1988/89: FÖ425 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om justeringar i de värnpliktigas ekonomiska skydd i enlighet
med vad som anförts i motionen.

1988/89: FÖ426 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om säkra ekonomiska
beräkningar innan frågan om regementsnedläggningar prövas.

1988/89: FÖ427 av Elving Andersson m.fl. (c, s, fp, vpk, mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om ett bibehållande av Bohusläns regemente i framtiden.

1988/89:FÖ428 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
försvaret av Storstockholm.

1988/89: FÖ429 av Maja Bäckström (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ersättningssystemet
till förbandsläkare.

1988/89: FÖ430 av Karl-Gösta Svenson och Sven-Olof Petersson (m, c)
vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den marina utvecklingen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att upprätta ett marint utbildningscentrum i Karlskrona.

1988/89: FöU 14

10

1988/89: FÖ431 av Berith Eriksson m.fl. (vpk, c, mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att rätten till
tjänstledighet/anstånd från militär utbildning skall omfatta personer som
står på valbar plats på kommun-, landstings- och riksdagslistor från 1 juli
fram till valdagen samma år,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att rätten till
tjänstledighet/anstånd från militär utbildning skall omfatta ordföranden i
partipolitiska organisationer från 1 juli fram till valdagen samma år.

1988/89: FÖ432 av Anna Horn af Rantzien och Åsa Domeij (båda mp) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att FMV bör erhålla medel att förlägga sina tunga provskjutningar
till annat skjutfält, där konsekvenserna inte blir så ödesdigra för
riksintressen och ortsbefolkning som fallet är i Torhamn,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att KA 2 bör ges förutsättningar att förlägga handgranat- och
sprängövningar till annan plats än Torhamns udde,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att KA 2:s fortsatta skjutningar från Torhamns udde bör följas
upp på en vetenskaplig bas under lång tid,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att obegränsat tillträde till södra delen av Torhamns udde med
bl. a. fågelstationen bör garanteras för ornitologer och allmänhet.

1988/89: FÖ433 av Torgny Larsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om angelägenheten
av kortare väntetider för värnpliktiga som skall genomgå sin grundutbildning.

1988/89: FÖ434 av Kent Carlsson och Anneli Hulthén (båda s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillsättande av olyckskommission för utredande av olyckor
inom försvaret.

1988/89: FÖ435 av Kent Carlsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de värnpliktiga
skyddsassistenternas rätt att få använda sig av den s. k. stopprätten.

1988/89: FÖ436 av Sven-Olof Petersson och Karl-Gösta Svenson (c, m)
vari yrkas att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med
uppgift att undersöka möjligheterna att flytta FMV:s fartygsavdelning till
Karlskrona.

1988/89: FÖ437 av Sven-Olof Petersson och Gunilla André (båda c) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär att den arbetsgrupp som inom
armstaben handhar trafiksäkerhetsfrågor skall beakta vad i motionen anförts
om värnpliktigas trafikskador m. m.

1988/89: FÖ438 av Charlotte Branting och Ingrid Hasselström Nyvall
(båda fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att I 11 bevaras.

1988/89: FöU 14

11

1988/89: FÖ439 av Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen som sin 1988/89: FöU 14

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det frivilliga
försvaret inom Fo 14.

1988/89: FÖ440 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar
avveckla JAS-projektet.

1988/89: FÖ441 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (båda m) vari yrkas 1.

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om de viktiga uppgifterna för I 2 i Karlstad och A 9 i Kristinehamn,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om bibehållandet av nuvarande militär- och civilområdesindelning.

1988/89: FÖ442 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att åtgärder bör vidtas som syftar till att
varje som helst samordning av pension till reservofficerare (reservpension)
med ATP slopas.

1988/89: FÖ443 av Jan Hyttring (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att
som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen föreslås för att
öka svenska ubåtars uthållighet.

1988/89: FÖ444 av Bengt Harding Olson m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Skånes
försvar.

1988/89: FÖ601 av Karl-Gösta Svenson och Göthe Knutson (båda m) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att all marin
örlogsfartygsproduktion koncentreras till Karlskronavarvet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande underhåll, översyn och moderniseringar av örlogsfartyg 1988/89:

FÖ602 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om verksamheten
vid Karlskronavarvet.

1988/89: FÖ603 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sammanhållande
myndighet för undervattensteknologi.

1988/89: FÖ709 av Viola Furubjelke (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att sambandscentralen
i Gryt även fortsättningsvis skall vara dygnetrunt-bemannad.

1988/89: FÖ720 av Karl-Göran Biörsmark och Lola Björkquist (båda fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om sambandscentralen i Gryt.

1988/89: FÖ722 av Karl-Göran Biörsmark och Lola Björkquist (båda fp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i j motionen

anförts om sambandscentralen i Gryt.

Avlämnade med anledning av proposition 1988/89: 80

1988/89: FöU 14

1988/89: Fö4 av Stina Eliasson och Göran Engström (båda c) vari yrkas att
riksdagen beslutar att Kopparbergs län skall tillhöra Nedre Norrlands
militär- och civilområde i enlighet med det i motionen anförda.

1988/89: Fö5 av Björn Samuelson och Jan Jennehag (båda vpk) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen sägs
om lokalisering av en civilförsvarshögskola till Karlstad.

1988/89: Fö6 av Björn Samuelson m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om sammanslagning
av Bergslagens militärområde och Östra militärområdet.

1988/89: Fö7 av Gunhild Bolander m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om begränsad försöksverksamhet under ett år med fem månaders
grundutbildning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade resurser till repetitionsutbildningen för kommande budgetår,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om omstrukturering av fredsorganisationen,

4. att riksdagen för budgetåret 1989/90 anslår 100 milj. kr. till anskaffande
av ytterligare en kustkorvett samt i övrigt som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om marinvarvet Fårösunds roll
som underhållsvarv i krigstid,

5. att riksdagen begär att regeringen anvisar en särskild ram för att säkerställa
kompetens och minst nuvarande kapacitet vid Karlskronavarvet.

1988/89: Fö8 av Karl-Gösta Svenson och Göthe Knutson (båda m) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Karlskronavarvet och om Sveriges möjligheter till inhemsk
produktion av övervattensfartyg,

2. att riksdagen beslutar att ytterligare två kustkorvetter skall anskaffas,

3. att riksdagen beslutar medge att kostnadsramen för beställningar av
materiel för marinförband därmed ökas med 800 000 000 kr. i förhållande
till regeringens förslag,

4. att riksdagen beslutar att till Marinförband: Anskaffning av materiel
för budgetåret 1989/90 anvisa ett med 175 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag
i förhållande till regeringens förslag.

1988/89: Fö9 av Tom Heyman (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att marinens tidigare skola i Näsby Park bör försäljas
samt att intäkterna från försäljningen i första hand skall användas
för beställning av nytt ytstridsfartyg från Karlskronavarvet.

1988/89: FölO av Jan Hyttring m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen avslår propositionen vad beträffar nedläggningen av
Bergslagens militärområde,

13

2. att riksdagen, vid händelse av beslut om förändring av antalet militär- 1988/89: FöU 14

områden, som sin mening ger regeringen till känna att frågan om den geografiska
indelningen i militärområden och lokaliseringen av milostaberbör
hänskjutas till nu arbetande försvarskommitté.

1988/89: Föl 1 av Carl Bildt m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Kopparbergs läns/Fo 53 tillhörighet till Nedre Norrlands
militär- och civilområde,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om försök med förkortad grundutbildning för högst 1 000 värnpliktiga,

3. att riksdagen fastställer planeringsramen, tillika utgiftsramen, för det
militära försvaret för budgetåret 1989/90 till ett i förhållande till regeringens
förslag med 495 milj. kr. förhöjt belopp eller således 28 566 000 000
kr.,

4. att riksdagen fastställer planeringsramen för det militära försvaret för
budgetåret 1990/91 till ett i förhållande till regeringens förslag med 500
milj. kr. förhöjt belopp eller således 28 758 500 000 milj. kr.,

5. att riksdagen till Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 7 428 000 000 kr.,

6. att riksdagen dels bemyndigar regeringen att medge att beställningar
av materiel m.m. och utvecklingsarbete för arméförband får läggas ut
inom en kostnadsram av 3 412 400 000 kr., dels till Arméförband: Anskaffning
av materiel för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
2 559 000 000 kr.,

7. att riksdagen till Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2 408 000 000 kr.,

8. att riksdagen dels bemyndigar regeringen att medge att beställningar
av materiel m.m. och utvecklingsarbete för marinförband får läggas ut
inom en kostnadsram av 3 093 000 000 kr., dels till Marinförband: Anskaffning
av materiel för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
2 435 000 000 kr.,

9. att riksdagen dels bemyndigar regeringen att medge att beställningar
av materiel m. m. och utvecklingsarbete för flygvapenförband får läggas ut
inom en kostnadsram av 13 082 700 000 kr., dels till Flygvapenförband:

Anskaffning av materiel för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 5 334 000 000 kr.

1988/89: Föl 2 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (båda m) vari yrkas
att riksdagen avslår proposition 1988/89:80 vad gäller förslag beträffande
ny militärområdesindelning.

1988/89: Föl 3 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att innehållet i 1987 års försvarsbeslut måste förverkligas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sambandet mellan den centrala militära stabsorganisationen

och det uppdrag som givits försvarskommittén att granska den hittillsvarande
försvarsplaneringen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av helikoptrar för sjuktransport,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av luftvärn med medellång räckvidd,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ett ökat antal ubåtar,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ytterligare tunga kustrobotbatterier,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betydelsen av försök med 2 1/2 månaders värnpliktsutbildning
enligt överbefälhavarens förslag,

8. att riksdagen beslutar att utöver regeringens förslag i proposition
1988/89:80 utöka det militära försvarets utgiftsram för budgetåret
1989/90 med 400 milj. kr. och planeringsramen för budgetåret 1990/91
med 800 milj. kr. i syfte att förverkliga innehållet i 1987 års försvarsbeslut,
särskilt vad avser helikoptrar för sjuktransport, luftvärn med medellång
räckvidd, ubåtar och tunga kustrobotbatterier,

9. att riksdagen hos regeringen begär ett samlat förslag för hela marinen
inför beslut om genomförandet av ett nytt marint utbildningssystem,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utgångspunkterna vid förnyade förhandlingar med industrin
om JAS 39,

11. att riksdagen beslutar att Totalförsvarets skyddsskola skall utgöra en
självständig myndighet direkt under regeringen.

1988/89: Fö 14 av Hans Lindblad (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att
Kopparbergs län skall tillföras Nedre Norrlands militär- och civilområde.

1988/89: Föl 5 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen minskar anslaget under B 1. Arméförband: Ledning och
forbandsverksamhet, med 150 milj. kr.,

2. att riksdagen minskar anslaget under B 2. Arméförband: Anskaffning
av materiel, med 175 milj. kr.,

3. att riksdagen minskar anslaget under C 1. Marinförband: Ledning och
forbandsverksamhet, med 50 milj. kr.,

4. att riksdagen minskar anslaget under C 2. Marinförband: Anskaffning
av materiel, med 105 milj. kr.,

5. att riksdagen minskar anslaget under D 1. Flygvapenförband: Ledning
och forbandsverksamhet, med 13,5 milj. kr.,

6. att riksdagen beslutar att avveckla JAS-projektet,

7. att riksdagen minskar anslaget under D 2. Flygvapenförband: Anskaffning
av materiel med 100 milj. kr.,

8. att riksdagen beslutar att sammanföra byggnadsstyrelsen och fortifikationsförvaltningen
till en myndighet,

9. att riksdagen beslutar att minska anslaget under F 5. Gemensam försvarsforskning
med 75 milj. kr.,

1988/89: FÖU14

15

10. att riksdagen beslutar att minska anslaget under F 6. Anskaffning av 1988/89: FÖU14
anläggningar för försvarets forskningsanstalt med 82 520 000 kr.

1988/89: Fölö av Paul Ciszuk m. fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen till Arméförband: Ledning och forbandsverksamhet för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 7 203 000 000 kr.,

2. att riksdagen dels bemyndigar regeringen att medge att beställningar
av materiel m.m. och utvecklingsarbete för arméförband får läggas ut
inom en kostnadsram av 2 612 400 000 kr., dels till ArméfÖrband: Anskaffning
av materiel för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
2 234 000 000 kr.,

3. att riksdagen till Marinförband: Ledning och forbandsverksamhet för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2 433 000 000 kr.,

4. att riksdagen dels bemyndigar regeringen att medge beställningar av
materiel m. m. och att utvecklingsarbete för flygvapenförband får läggas ut
inom en kostnadsram av 9 982 700 000 kr., dels till Flygvapenförband:

Anskaffning av materiel för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 3 804 000 000 kr.,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om krigsmaktens utveckling.

Försvarspolitikens inriktning

I detta avsnitt behandlar utskottet de frågor rörande försvarspolitiken som
tas upp dels i propositionen (s. 5 — 6), dels i yrkande 1 i envar av motionerna
1988/89: FÖ403 (m), FÖ415 (m) och FÖ424 (m).

Föredragande statsrådet

Försvarsministern betonar att Sverige även i framtiden måste ha ett starkt
och balanserat försvar som stöd för sin neutralitetspolitik. Han fortsätter:

Sveriges totalförsvar skall i forsta hand vara fredsbevarande genom att ha
sådan styrka, sammansättning, ledning och beredskap att en angripares
förluster och andra uppoffringar i samband med ett försök att utnyttja vårt
land inte ter sig rimliga i förhållande till fördelarna. Ett så utformat totalförsvar
utgör ett väsentligt bidrag till lugn, stabilitet och en begränsad stormaktsnärvaro
i det nordiska området. Det är därtill en förutsättning för att
svensk neutralitet skall bli respekterad i händelse av krig i vårt närområde.

Ett militärt angrepp mot Sverige skall kunna mötas varifrån det än kommer.
Våra stridskrafter skall i det längsta kunna förhindra att angriparen
får fast fot i vårt land. Om angriparen lyckas tränga in på vårt territorium
skall ett effektivt och uthålligt motstånd kunna genomföras i organiserade
former i varje del av landet. Befolkning och egendom skall skyddas och
den livsnödvändiga försörjningen tryggas. Samhällets väsentligaste funktioner
skall säkerställas.

Totalförsvaret skall även inriktas på att möta konsekvenser av andra
säkerhetspolitiska kriser än krig. Sådana kriser kan bli utdragna och kan
kännetecknas bl. a. av ekonomisk och handelspolitisk konfrontation. Det
är väsentligt för vår säkerhetspolitiska trovärdighet och för vårt totalför- 16

svars styrka i krig att vi då kan möta handelsrestriktioner och försök till
påtryckningar.

Totalförsvaret skall vara så uppbyggt och organiserat att det är hela folkets
angelägenhet. Det är av största betydelse att varje medborgare allt
efter sin förmåga bereds tillfälle att bidra till landets försvar. Detta tillgodoses
bäst genom att vårt totalförsvar även i fortsättningen bygger på den
allmänna värnplikten, civilförsvarsplikten och andra former av tjänstgöringsskyldighet.
Den frivilliga försvarsverksamheten tillför totalförsvarets
militära och civila delar viktig kapacitet och är ett uttryck för det svenska
folkets försvarsvilja. Den ger möjligheter för stora grupper att frivilligt ansluta
sig till och utbilda sig för totalförsvaret. Totalförsvarets organisation
och verksamhet i fred skall bereda landets medborgare möjlighet att på ett
effektivt sätt förbereda sig för att medverka i landets försvar.

Totalförsvaret skall utformas och personalen utbildas även med utgångspunkt
i vår samhällsutveckling och i våra egna försvarsbetingelser i övrigt.
Av särskild betydelse är därvid vår defensiva inriktning, vår geografi, vårt
klimat och vårt system med plikttjänstgöring. Egen forskning och försvarsindustri
ger oss möjlighet att förse försvaret med utrustning som är anpassad
till dessa betingelser. Därigenom kän vi också minska verkan mot oss
av de vapen och motmedel som stormakterna utvecklar för att använda
mot varandra. Det är av dessa skäl ändamålsenligt att ge totalförsvaret en
svensk profil.

Beträffande beskrivningen av totalförsvarets mål, de operativa grunderna
för totalförsvaret och enhetliga antaganden om krisers och krigs karaktär
hänvisar försvarsministern till ställningstaganden under 1987 och 1988.
Några ändringar förordas inte.

Utskottet

1 betänkande 1988/89: FöU 12 har utskottet nyligen med anledning av budgetpropositionen
behandlat säkerhetspolitiken och den fortsatta utvecklingen
av totalförsvarets civila del. Härvid underströk utskottet (s. 14) värdet
av den breda enighet som finns i vårt land om de grundläggande riktlinjerna
för Sveriges säkerhetspolitik, däribland om betydelsen av ett
välbalanserat och starkt totalförsvar som stöd för neutralitetspolitiken. Vidare
behandlades försvarspolitiska frågor och de uppgifter på detta område
som — inför ett nytt försvarsbeslut år 1991 — har lagts på 1988 års
försvarskommitté (dir. 1988:67).

Bland de motionsyrkanden som behandlas i betänkandet är det tre som
tas upp i detta sammanhang. 1 motiveringarna till andra motionsyrkanden,
som utskottet tar upp senare i betänkandet, finns uttalanden som rör
försvarspolitiken. Detta gäller bl. a. kommittémotion FÖ204 (m), partimotion
Föl 1 (m) och motion Fölö (mp).

Enligt motionerna FÖ403, yrkande 1 (m), och FÖ415, yrkande 1 (m), bör
riksdagen besluta att det svenska försvaret skall ha en sådan omfattning
”att riksdagens uttalade försvarspolitiska mål uppfylls och att neutralitetspolitiken
ges ett reellt innehåll”. Motionärerna anser att 1987 års försvarsbeslut
leder till allvarliga konsekvenser för främst armén. ”Inriktningen av
det svenska försvaret måste vara, att hela landet skall försvaras och att

1988/89: FÖU14

17

2 Riksdagen 1988/89. 10 sami. Nr 14

försvarsstyrkan är så stor att en presumtiv angripare avstår från angrepp.”
De berör föreslagna ändringar inom arméns grundorganisation och krigsorganisation.
1 FÖ403 anges sex motiv för ett starkt svenskt försvar.

I motion FÖ424, yrkande 1 (m), vänder sig motionärerna mot att man i
1987 års försvarsbeslut både slog fast att hela Sverige skall försvaras och
pekade särskilt på några delar av landet. De anser formuleringen vara
oklok. ”Den ger rimligen en signal till vår omvärld att vissa delar av landet
har en lägre försvarsprioritering än andra. Om vi av ekonomiska eller försvarsstrategiska
skäl likväl skulle ha en sådan prioritering, skulle den enligt
vårt förmenande inte ha redovisats öppet. Då denna formulering i det senaste
försvarsbeslutet är ett faktum, är det en fördelaktig markering gentemot
omvärlden att den inte återfinns i nästa försvarsbeslut.” Motionärerna
anser att formuleringen har gett anledning till oro i delar av landet,
bl. a. i västra Sverige, och att den bör utmönstras av 1988 års försvarskommitté
redan i dess första betänkande.

Den formulering som kritiseras i motion FÖ424 ingår i ett stycke med
följande lydelse (prop. 1986/87:95 s. 33):

Utgående från målet att varje del av landet skall försvaras och att militära
angrepp skall kunna mötas varifrån de än kommer skall särskild uppmärksamhet
ägnas förmågan att möta operationer riktade mot svenskt territorium
i norra Norrland, östra Mellansverige inkl. Gotland och de södra
delarna av Sverige. Även hotet mot vårt luftrum i dess helhet skall särskilt
uppmärksammas. Sådana förberedelser skall vara vidtagna att försvaret
inom rimlig tid kan möta hot som växer upp mot andra delar av landet.

Försvarspolitikens nuvarande inriktning är fastlagd genom 1987 års försvarsbeslut.
Liksom försvarsministern vill utskottet slå fast att ett militärt
angrepp mot Sverige skall kunna mötas varifrån det än kommer. Om detta
råder politisk enighet.

Utskottet har inte något att invända mot vad försvarsministern anfört
om försvarspolitikens inriktning. Den fortsatta inriktningen liksom bl. a.
det militära försvarets uppgifter, närmare utformning och resursbehov
utreds av den parlamentariskt sammansatta försvarskommittén. Självfallet
måste kommittén även i fråga om arméförbanden grunda sina överväganden
på en försvarspolitisk bedömning som utgår från säkerhetspolitikens
krav. Riksdagen bör inte nu göra uttalanden av det slag som föreslås i
nämnda tre motionsyrkanden. Dessa bör enligt utskottets mening avslås.

Vissa för totalförsvaret gemensamma frågor

Under denna rubrik behandlar utskottet

— rollfördelningen mellan statsmakterna och myndigheterna i styrningen
av verksamheten (prop. s. 7 — 8),

— totalförsvarets geografiska indelning på högre regional nivå (prop. s.
8—10) jämte motionerna 1988/89:FÖ441, yrkande 2 (m), Fö4 (c), Fö6
(vpk), FölO, yrkandena 1 och 2 (c). Föl 1, yrkande 1 (m), Föl2 (m) och
FÖ14 (fp).

1988/89: FöU 14

18

— totalförsvarets skyddsskolas organisatoriska ställning (prop. s. 10— 11)
jämte motion 1988/89: FÖ13, yrkande 11 (fp),

— transporter av sjuka och skadade med helikopter—motionerna
1988/89: FÖ303 (fp). FÖ304 (s) och FÖ13, yrkande 3 (fp).

Rollfördelningen mellan statsmakterna och myndigheterna i
styrningen av verksamheten

Föredragande statsrådet redovisar ett förslag till modell för uppföljning
och kontroll av verksamheten inom försvarsdepartementets verksamhetsområde
(Ds 1988:76). Enligt förslaget riktas regeringens uppmärksamhet
väsentligen mot två områden — tillståndet i försvarsmakten samt utvecklingen
av produktivitet och ekonomi. Försvarsministern anser att modellen
ansluter väl till den rollfördelning mellan statsmakterna och myndigheterna
som är en huvudlinje i förnyelsen av den offentliga verksamheten.
Ett fortsatt utvecklingsarbete krävs enligt hans mening även vad beträffar
den civila delen av totalförsvaret.

Utskottet har inte något att invända mot vad försvarsministern har anfört
i denna del. För riksdagens vidkommande medför en tillämpning av
modellen självfallet inga begränsningar.

Totalförsvarets geografiska indelning på högre regional nivå

Föredragande statsrådet

Efter genomförda utredningar konstaterar försvarsministern att utvecklingen
går mot ett ökat beroende mellan det militära försvaret och den
civila delen av totalförsvaret samt att kravet på samordning och samverkan
är stort och ökande. Detta kräver bl. a. att militärområdena sammanfaller
med civilområdena.

Försvarsministern anser att den framtida territoriella indelningen i
militär- och civilområden bör grundas på ett redovisat (Ds Fö 1988:65)
utredningsalternativ 5 (R). Detta innebären sammanslagning av Östra militärområdet
med Bergslagens militärområde till ett område benämnt Mellersta
militärområdet och en sammanslagning av motsvarande civilområden.
Militärbefälhavaren i Västra militärområdet ges härvid i uppgift att
organisera en operativt rörlig ledningsresurs (R).

Enligt försvarsministern torde den föreslagna indelningen i civil- och
militärområden överslagsmässigt leda till en besparing på ca 20 milj. kr.
per år jämfört med kostnaderna för nuvarande organisation. Den personella
reduceringen har beräknats till ca 55 personår. Uppnådda besparingar
bör, anser försvarsministern, utnyttjas för tekniska och personella
satsningar i det militära ledningssystemet. Han räknar med att den nya
indelningen genomförs den 1 juli 1991.

1988/89: FÖU14

19

Utskottet

1988/89: FöU 14

De riktlinjer för ny indelning i civil- och militärområden som riksdagen
föreslås godkänna utsätts för kritik i flera motioner. Sammanfattningsvis
hävdas

— att förändringar och besparingar beträffande ledningsorganisationen
bör ske med bibehållande av nuvarande indelning i civil- och militärområden
— motion FÖ441, yrkande 2 (m),

— att nuvarande indelning bör behållas i avvaktan på resultat eller prövning
av försvarskommittén — motionerna Fö6 (vpk), Fö 10, yrkandena 1
och 2 (c), och FÖ12 (m) samt

— att Kopparbergs län/Kopparbergs försvarsområde (Fo 53) bör tillhöra
Nedre Norrlands civil- och militärområde och inte — som propositionsförslaget
innebär — det nya Mellersta civil- och militärområdet — motionerna
Fö4 (c), Föl 1, yrkande 1 (m), och Fö 14 (fp).

Utskottet har i denna fråga hört generaldirektören Gunnar Nordbeck,
som på regeringens uppdrag utrett och lämnat förslag om totalförsvarets
geografiska indelning på högre regional nivå. De riktlinjer för indelningen
som riksdagen föreslås godkänna bygger på hans förslag. Vidare har utskottet
hört företrädare för överbefälhavaren och för civilbefälhavaren i
Nedre Norrlands civilområde samt landshövdingen i Kopparbergs län.

Utskottet tar till en början ställning för att riksdagen nu beslutar om en
ändrad indelning av landet i civil- och militärområden. Därmed anser utskottet
att riksdagen bör avslå dels motion FÖ441, yrkande 2, dels motionerna
Fö6, Fö 10, yrkandena 1 och 2, samt Fö 12.

Enligt utskottets mening bör civil- och militärområden genomgående ha
sammanfallande gränser. Vidare bör ett län/försvarsområde inte delas
mellan två civilområden/militärområden.

Med dessa utgångspunkter är utskottet också berett att tillstyrka regeringens
förslag att landet skall få en ny indelning i fem civilområden/
militärområden. De besparingar i den militära organisationen som uppnås
genom organisationsförändringen bör användas för satsningar i det militära
ledningssystemet. Medel som frigörs inom civilbefälhavarorganisationen
bör få utnyttjas inom funktionen Civil ledning och samordning.

Regeringens förslag innebär att Bergslagens civilområde/militärområde

— bestående av Örebro. Värmlands och Kopparbergs län — i sin helhet
förs samman med det nuvarande Östra civil- och militärområdet till ett
nytt område, Mellersta civilområdet/militärområdet, omfattande nio län.
I flera motioner förordas att Kopparbergs län/försvarsområde i stället skall
ingå i Nedre Norrlands civil- och militärområde. Detta omfattar i dagsläget
tre län, däribland Gävleborgs län.

Inhämtade uppgifter och synpunkter visar att det beträffande Kopparbergs
län finns skäl både för inordning i Mellersta området och för inordning
i Nedre Norrlands område. Utskottet eftersträvar att bedöma frågan
med en helhetssyn på vad som kan vara bäst för totalförsvaret.

Det är ostridigt att Kopparbergs län och Gävleborgs län i flera avseenden,
bl. a. näringsgeografiskt och kulturellt, har en nära knytning till varandra.
Från militära utgångspunkter finns fördelar med att de södra de -

larna av Gävleborgs län hör samman med Kopparbergs län. Tillsammans
med delar av Uppsala län och Västmanlands län kan de beröras av militära
operationer norr om Stockholmsområdet.

Att föra både Kopparbergs län och Gävleborgs län till det nya Mellersta
området skulle innebära att detta kom att omfatta tio län/försvarsområden.
Detta bedömer utskottet vara olämpligt från ledningssynpunkt, beträffande
både militära och civila förhållanden.

Av återstående möjligheter talar civila synpunkter främst för att båda
länen förs till Nedre Norrlands område medan det finns militära skäl för
att behålla Gävleborgs län i detta område men inordna Kopparbergs län i
Mellersta området. Det är mellan dessa båda alternativ ett val måste träffas.

Utskottet fäster vid detta val stor vikt vid att militära operationer skulle
kunna bli aktuella i ett område som berör Uppsala, Västmanlands, Kopparbergs
och Gävleborgs län. Luftförsvarssektor Mitt är redan anpassad
till detta förhållande genom att den inkluderar södra delen av Gävleborgs
län. I sektorn ingår vidare bl. a. Kopparbergs län. Detta talar för att länet
bör föras till Mellersta området. Att överföra länet till luftförsvarssektor
Nedre Norrland eller dela länet mellan sektorerna medför betydande kostnader.
Dessa orsakas av sambandstekniska m. fl. ändringar och har uppskattats
till 80— 100 milj. kr.

Nackdelen från markoperativ synpunkt av att hela Gävleborgs län tillhör
Nedre Norrlands militärområde uppvägs av att överbefälhavaren under
krig får besluta om tillfälliga ändringar i indelningen i militärområden.

Med det sagda anser utskottet att starka militära skäl talar för att Kopparbergs
län/försvarsområde tillhör Mellersta civilområdet/militärområdet.
Från rent civil synpunkt finns också vissa fördelar med detta. Utskottet
vill särskilt peka på att det finns ett betydande näringsgeografiskt
och kulturellt samband också mellan Kopparbergs län och Mälardalen.

Utskottet finner att övervägande skäl talar för att Kopparbergs län skall
tillhöra det nya Mellersta området. Utskottet biträder alltså regeringens
förslag och anser att motionerna Fö4, Föl 1, yrkande 1, och Fö 14 bör avslås
av riksdagen.

Den operativt rörliga ledningsresurs som militärbefälhavaren i Västra
militärområdet avses organisera är en viktig faktor vid den förändring av
den högre regionala indelningen som utskottet biträder. Överbefälhavaren
får genom tillkomsten av en sådan enhet särskild möjlighet att i en utsatt
del av landet stärka den närmast berörda militärbefälhavarens resurser för
operativ ledning. Enheten kan också utnyttjas vid en tillfällig ändring i
indelningen i militärområden. Om den inte utnyttjas i annan del av landet
utgör den förstärkning till militärområdesstaben i Västra militärområdet.

Enligt vad utskottet inhämtat har militärbefälhavaren i Västra militärområdet
nu överbefälhavarens uppdrag att lämna förslag om den rörliga
enhetens organisation m. m. Utskottet förutsätter att — i ett läge när enheten
beordras till annan del av landet — militärbefälhavaren i Västra militärområdet
själv behåller det operativa ansvaret i sitt militärområde. Vidare
förutsätter utskottet att hans stab även i detta läge har tillräckliga
resurser för de krav som kan ställas på den.

1988/89: FöU 14

21

Totalförsvarets skyddsskolas organisatoriska ställning

Totalförsvarets skyddsskola inrättades den 1 juli 1988 efter beslut av riksdagen
(prop. 1987/88: 100 bil. 6 och prop. 1987/88:112, FöU 9, rskr. 24).
Skolan gavs ställning som myndighet inom huvudprogrammet Arméförband.
Verksamheten bedrivs till en början i Kungsängen men skolan
skall enligt riksdagsbeslutet omlokaliseras till Umeå.

Under riksdagsbehandlingen instämde försvarsutskottet (FöU
1987/88:9 s. 4) i vissa principiella betänkligheter, som hade anförts i motion
1987/88: Fö7 (fp). De riktade sig mot att låta en ^bildningsanstalt,
vid vilken ett antal vapenfria tjänstepliktiga skall få sin utbildning, vara
knuten till försvarsmakten. Med anledning härav uppdrog regeringen åt
totalförsvarets chefsnämnd att överväga frågan.

Chefsnämnden har funnit att vapenfria tjänstepliktiga kan utbildas vid
totalförsvarets skyddsskola, att de formella och administrativa krav som
måste uppfyllas inte är beroende av huvudmannaskapet och att det därför
inte finns något behov att ändra skyddsskolans organisatoriska ställning.
Försvarsministern delar denna uppfattning.

Enligt yrkande 11 i folkpartiets partimotion Föl3 bör riksdagen besluta
att skyddsskolan skall utgöra en självständig myndighet direkt under regeringen.
Motionärerna har mycket svårt att godta tanken att en skola dit
också vapenfria sänds skall ingå i försvarsmakten. De anser att en sådan
ordning skulle kunna påverka trovärdigheten i hela vapenfrisystemet. Ett
beslut nu om självständig ställning för skolan hindrar enligt motionärerna
inte en framtida lösning innebärande att den inordnas under försvarets
forskningsanstalt (FOA). De ser praktiska fördelar med en sådan lösning
eftersom en av FOA:s huvudavdelningar är lokaliserad till Umeå och där
forskar bl. a. om skydd mot ABC-stridsmedel.

Sedan frågan om den organisatoriska ställningen för totalförsvarets
skyddsskola nu har fått ytterligare belysning och utskottet under beredningen
hört företrädare för de vapenfria tjänstepliktiga anser utskottet att
riksdagen bör kunna godta vad försvarsministern har anfört. Något beslut
av riksdagen enligt motionsyrkandet vill utskottet inte tillstyrka.

Transporter av sjuka och skadade med helikopter

Två motioner från den allmänna motionstiden och en med anledning av
propositionen tar upp den för totalförsvaret och fredsräddningstjänsten
viktiga frågan om luftburna transporter av skadade och sjuka i fred och
krig. Motionärerna påminner om att frågan har behandlats många gånger
tidigare, senast vid 1987 års försvarsbeslut.

Enligt partimotion Fö 13, yrkande 3 (fp) är det helt nödvändigt att stärka
försvarsmaktens transportkapacitet med helikopter, främst i övre Norrland.
Motionärerna vill att överbefälhavaren skall anmodas att lämna konkreta
förslag härom. 1 motion FÖ303 (fp) efterlyses en försöksverksamhet
med helikoptertransporter i den norra sjukvårdsregionen. Motionärerna i
Fö304 (s) redogör för frågans tidigare behandling och hävdar att den sna -

1988/89: FÖU14

22

rast måste bringas till en lösning. De anser viktigt att regeringen under 1988/89: FöU 14
innevarande år lägger fram förslag till riksdagen.

Frågan om sjuktransportkapacitet med helikoptrar behandlades i riksdagen
två gånger under riksmötet 1985/86. Vid det senare tillfället (FöU
1985/86:8 s. 37) gav riksdagen som sin mening regeringen till känna att det
inte kunde anses tillfredsställande att frågan utan resultat hade bearbetats
under lång tid. Riksdagen utbad sig en särskild redovisning från regeringen
under det påföljande riksmötet.

Totalförsvarspropositionen 1987 (prop. 1986/87:95 bil. 1 s. 43 och bil. 4
s. 23) tog upp frågan med utgångspunkt i förslag från 1984 års försvarskommitté.
Enligt FöU 1986/87:11 (s. 41) ansåg försvarsutskottet att redovisningen
inte gav klarhet i vilka förhållanden som hindrar att frågan
bringas till en lösning. Utskottet förklarade sig utgå från ”att sjukvårdshuvudmännen
är beredda att ta sitt ansvar och att berörda statliga myndigheter
kan samordna sina önskemål och resurser. Regeringen måste ta sig
an denna viktiga fråga. Det är med tvekan utskottet anser sig kunna föreslå
riksdagen att i enlighet med socialutskottets yttrande avvakta resultatet av
ytterligare överväganden i regeringskansliet. Utskottet avser att hålla sig
noga informerat om den fortsatta utvecklingen.”

Utskottet har efter 1987 års försvarsbeslut följt denna fråga, på senare tid
bl. a. genom att ta del av en revisionsrapport den 9 november 1988 från
riksrevisionsverket om hälso- och sjukvården i krig och genom vad som
framkom vid en offentlig utskottsutfrågning på samma tema, anordnad
gemensamt av försvars- och socialutskotten den 22 november 1988. Med
anledning härav och av de nu aktuella motionerna anser sig utskottet sammanfattningsvis
kunna konstatera

— att det i Sverige finns ett väl underbyggt och ofta påtalat behov av förbättrad
kapacitet för helikoptertransporter med sjuka och skadade, både i
fred och krig

— att detta behov är särskilt påtagligt i övre Norrland

— att det i landet finns alltför få helikoptrar som är lämpliga för ändamålet

— att lämpliga helikoptrar har primäruppgifter inom försvarsmakten och
därför inte kan förutsättas vara ständigt tillgängliga för fredsräddningsbehov
samt

— att det enligt många bedömare är finansieringsproblem som hindrar att
en bättre kapacitet kommer till stånd.

Försvarsmakten behöver anskaffa helikoptrar för sin krigssjukvårdsorganisation.
Enligt nuvarande planering anskaffas 25 helikoptrar åren
1997 — 2002. Genom tillskott av särskilda medel skulle anskaffning kunna
tidigareläggas. Som försvarsministern framhöll i totalförsvarspropositionen
bör en ökning av transportkapaciteten ske för att tillgodose behovet i
krig men genomföras på ett sådant sätt att även behovet i fred kan tillgodoses.

Överbefälhavaren anser det vara naturligt att försvarsmaktens resurser
skall kunna ställas till förfogande för samhällets civila sjuktransporter och
vid särskilda behov men finnér det inte godtagbart att resurserna tas i anspråk
i sådan omfattning att primäruppgifterna måste eftersättas. Om
statsmakterna anslår särskilda medel för ökade materiel- och personalkost- 23

nader är överbefälhavaren beredd att delta i större omfattning.

Det är enligt utskottets mening mycket anmärkningsvärt att denna fråga
ännu inte — i samverkan mellan sjukvårdshuvudmännen och staten — har
kunnat föras fram till en lösning. Arbetet härmed måste fortsättas med
kraft. Vid en överenskommelse om anskaffning och drift av helikoptrar för
ändamålet — eller om en betydande försöksverksamhet på området —
måste även staten vara beredd att tillföra ekonomiska resurser. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna med anledning av
motionerna FÖ303 (fp) och FÖ304 (s).

Enligt yrkandet i partimotion Föl3 (fp) bör riksdagen uttala sig för att
överbefälhavaren skall få i uppdrag att lämna konkreta förslag beträffande
transportkapaciteten med helikoptrar. Utskottet räknar emellertid med att
underlag i detta avseende kommer att tillföras 1988 års försvarskommitté
bl. a. genom överbefälhavarens perspektiv- och programplanering. Motionsyrkandet
bör inte bifallas. Beträffande förslag i samma motion om
medel för anskaffning av bl. a. helikoptrar återkommer utskottet i det följande.

Ett nytt försvarsbeslut år 1991, m. m.

I detta avsnitt behandlar utskottet vad föredragande statsrådet har anfört i
propositionen på s. 12—17 samt ett antal motioner.

Föredragande statsrådet

Efter en redovisning av tillståndet inom försvarsmakten och av möjligheterna
att nå målen enligt 1987 års försvarsbeslut uttalar försvarsministern
beträffande ett nytt försvarsbeslut år 1991 bl. a. följande (s. 16):

Förutsättningarna för att genomföra 1987 års försvarsbeslut inom givna
tids- och kostnadsramar har enligt min mening försämrats i flera viktiga
avseenden. Det är därför nödvändigt att utifrån försvarsmaktens uppgifter
överväga vilka resurser som erfordras samt i samband härmed få till stånd
en omstrukturering av krigsorganisationen och lägga fast en ny långsiktig
inriktning med utgångspunkt i ett förnyat planeringsunderlag. Med anledning
av frågornas vikt har jag därför föreslagit regeringen att en parlamentariskt
sammansatt kommitté bör bereda underlag inför ett nytt långsiktigt
försvarsbeslut år 1991. Regeringen beslutade i enlighet härmed den 8 december
1988.

Enligt min mening är det emellertid inte lämpligt eller ens möjligt att
uppskjuta beslut i alla frågor till år 1991. Samtidigt som större frågor, vilka
i huvudsak berör krigsorganisationen och förändringar i fredsorganisationen,
behöver behandlas ytterligare, erfordras tidiga beslut i vissa frågor för
att skapa balans och tidigt få resurser till förbättrad utbildning och materielanskaffning.
Jag kommer därför i det följande att förorda att regeringen
föreslår riksdagen att redan våren 1989 besluta om åtgärder som medför
vissa förändringar av arméns krigsorganisation och behovet av materiell
förnyelse. Vissa frågor som främst berör arméns förbandsomsättning, utbildningssystem
och fredsorganisation samt vissa delar av krigsorganisa -

1988/89: FÖU14

24

tionen, som behandlas i den parlamentariska kommittén, räknar jag med
att regeringen kan förelägga riksdagen för beslut under hösten 1989.

Vid mina överväganden om denna beslutsgång har jag beaktat nödvändigheten
av att det finns balans mellan uppgifter och resurser under den
närmaste tiden samt en tillräcklig handlingsfrihet för ett långsiktigt beslut
år 1991.

För att behålla handlingsfrihet fram till nästa totalförsvarsbeslut anser försvarsministern
att det för budgetåren 1989/90 och 1990/91 behövs särskilda
resursförstärkningar för repetitionsutbildning och för att upprätthålla
utvecklingskapacitet inom svensk försvarsindustri.

Regeringen har berett riksdagen tillfälle att ta del av vad försvarsministern
anfört om ett nytt försvarsbeslut år 1991 och om handlingsfrihet intill
ett sådant beslut.

Utskottet

I detta avsnitt behandlar utskottet först yrkanden i två partimotioner från
folkpartiet. I motion FÖ207 (yrk. 2 och 3) från den allmänna motionstiden
redovisar partiet sin principiella syn på inriktningen av totalförsvaret intill
nästa långsiktiga totalförsvarsbeslut. Man anser det nödvändigt att redan
dessförinnan tillföra försvarsmakten ytterligare medel och att förändra
planeringsramarna så att 1987 års försvarsbeslut kan genomföras ”utan
ytterligare tidsspillan”. I motion Fö 13, med anledning av propositionen,
återkommer folkpartiet (yrk. 1) till att innehållet i 1987 års försvarsbeslut
måste förverkligas och yrkar att riksdagen skall göra ett särskilt uttalande
härom. Till yrkanden i dessa motioner som rör olika huvudprogram och
ekonomiska tillskott återkommer utskottet.

Enligt utskottets mening står det klart att 1987 års försvarsbeslut inte
kan genomföras som det var tänkt när beslutet fattades. Överbefälhavarens
programplan 1989—1992 visar att det under perioden 1989—1992
behövs ett medelstillskott om 5,4 miljarder kronor för att försvarsbeslutets
intentioner skall kunna uppfyllas. Jämfört med dessa intentioner har verksamhet
för ca 20 miljarder kronor utgått ur planeringen fram till år 1997.
Liksom försvarsministern finnér utskottet det nödvändigt att göra en total
översyn av resursbehoven. Ifrågavarande motionsyrkanden bör inte bifallas.

Den beslutsgång som försvarsministern redovisar — med inriktning mot
ett nytt långsiktigt beslut redan år 1991 — är även enligt utskottets mening
nödvändig i det uppkomna läget. Inriktningen medför bl. a. att tiden för
perspektivplanering och perspektivstudier förkortas avsevärt samt att försvarskommittén
måste arbeta under tidspress.

Med anknytning till beslutsgången uttalar försvarsministern (s. 17) att
det enligt hans mening behövs särskilda resursförstärkningar för repetitionsutbildning
och för att upprätthålla utvecklingskapacitet inom svensk
försvarsindustri. Resurstillskotten och deras storlek behandlar utskottet i
avsnittet om planeringsramar för det militära försvaret m. m.

Utskottet går över till att behandla ett antal motionsyrkanden som syftar

1988/89: FöU 14

25

till att genom riksdagsbeslut tillföra försvarskommittén vissa synpunkter,
utverka tilläggsdirektiv eller ändrade direktiv till denna eller få till stånd
utredning i särskild ordning.

Motion F5302 (mp) har yrkandet att en förutsättningslös och bred utredning
tillsätts för att se över hur en samhällsstruktur skulle kunna se ut där
totalförsvaret med trovärdigheten i behåll klarar sig i det närmaste utan ett
militärt försvar. Motionärerna frågar sig om resurserna till det militära
försvaret skulle göra större nytta inom andra samhällssektorer. ”Kan säkerheten
och totalförsvaret bli bättre om man i stället för den stora satsningen
på militären riktar in sig på en annan samhällsmodell, minskad
sårbarhet, civilmotstånd, självtillit, småskalig energi- och livsmedelsförsörjning.
ökad neutralitet och aktivare fredsarbete?”

Tilläggsdirektiv till försvarskommittén föreslås i motion FÖ210, yrkande
7 (mp). Motionärerna önskar att kommittén åläggs att i sitt slutbetänkande
även presentera en alternativ organisation för försvarsmakten som är 10 %
billigare än den nuvarande.

Utskottet kan inte tillstyrka ett utredningsarbete med inriktning enligt
motion FÖ302. Det militära försvaret har avgörande betydelse för totalförsvaret.
Åtgärder för att minska samhällets sårbarhet kan och bör vidtas
inom totalförsvarets civila del, samtidigt som beredskaps-, sårbarhets- och
uthållighetsaspekter bör uppmärksammas och i åtskilliga fall tas hänsyn
till inom all samhällsplanering. En aktiv utrikespolitik med inriktning
bl. a. på neutralitet i händelse av krig i vår omvärld samt på utvecklingsbistånd
och åtgärder för allmän nedrustning och rustningsbegränsning ingår
redan i säkerhetspolitiken och står inte i motsättning till den del av denna
som gäller våra försvarsansträngningar. Motionen bör avslås.

Att i enlighet med motion FÖ210 utgå från en resursram för att söka
finna en därtill avpassad krigsorganisation men också möjliga uppgifter
och ambitioner skulle strida mot avsikterna med nuvarande ordning för
utredning i samband med ett nytt långsiktigt försvarsbeslut. Grunden är
och bör även i fortsättningen vara de krav som ställs av den valda säkerhetspolitiken.
Motionsyrkandet bör avslås.

I motion FÖ301 (vpk) yrkas ett riksdagsuttalande om ändrade direktiv
till försvarskommittén. Dess arbete bör enligt motionärerna inte bedrivas
så att arméfrågorna behandlas med förtur ”ryckta ur sitt sammanhang med
flygvapnets, marinens och totalförsvarets frågor”. Utskottet påminner om
att riksdagen i samband med 1987 års försvarsbeslut måste konstatera att
det i väsentliga avseenden saknades underlag för att bedöma arméförbandens
långsiktiga utveckling. Denna fråga behandlas nu av försvarskommittén
under parlamentarisk medverkan. Utskottet anser att riksdagen
bör godta denna ordning. Motion FÖ301 bör inte bifallas.

Synpunkter som motionärer genom riksdagsbeslut önskar få upphöjda
till riktlinjer för bl. a. försvarskommittén rör

— inriktningen av nästa försvarsbeslut — FÖ203, yrkande 1 (c), och
FÖ204, yrkande 4 (m)

— de ekonomiska förutsättningarna för arméförbandens grundorganisation
— FÖ424, yrkande 2 (m)

— försvarsmaktens grundorganisation — Fö7, yrkande 3 (c)

1988/89: FöU 14

26

— resurser för Skånes försvar — FÖ402, yrkandena 1 — 4 och 6 — 7 (m), och
FÖ444 (fp)

— resurser för västra Sveriges försvar — FÖ421 (m)

— försvaret av Storstockholm — FÖ428 (m)

— betydelsen av Kronobergs regemente, I 11 — FÖ403, yrkande 2 (m),
FÖ412 (c), F5415, yrkande 2 (m), och F5438 (fp)

— betydelsen av Hälsinge regemente, I 14 — FÖ408 (m)

— betydelsen av Bohusläns regemente, I 17 — F5409 (m) och FÖ427 (c, s,
fp, vpk, mp)

— betydelsen av Livregementets grenadjärer, I 3 — FÖ422 (c)

— betydelsen av Norra skånska regementet, P 6 — FÖ439 (m)

— betydelsen av Värmlands regemente, I 2, och Bergslagens artilleriregemente,
A 9 — FÖ441, yrkande 1 (m)

— vikten av säkra ekonomiska beräkningar — FÖ426 (fp).

Bland nämnda motioner finns övergripande synpunkter på inriktningen
av nästa försvarsbeslut särskilt i partimotion FÖ203 (c) och kommittémotion
FÖ204 (m). Båda är väckta under den allmänna motionstiden 1989
och utgör alltså inte motförslag till proposition 1988/89:80.

Enligt centerpartiets motion måste det vara en utgångspunkt för arbetet
i försvarskommittén

— att den allmänna värnplikten ligger fast,

— att såväl försvarsmaktens grundorganisation som dess krigsorganisation
skall vara decentraliserad samt

— att ubåtsskyddsförmågan och incidentberedskapen skall vara prioriterade
områden.

Motion FÖ203 (c) uttrycker ambitioner som utskottet till stora delar kan
instämma i. Med hänvisning till uppgifterna (dir. 1988:67) för försvarskommittén
anser emellertid utskottet att det inte är påkallat med något
uttalande av riksdagen i enlighet med motionsyrkandet (yrk. 1).

Motion FÖ204 (m) gäller inriktningen av nästa försvarsbeslut och tar
upp vissa frågor som är centrala för det militära försvaret. Grundutbildning
av värnpliktiga under endast 2,5 månader avvisas. Motionärerna vill
fullfölja JAS-systemet med bl. a. en tvåsitsig version. De vill ha en inriktning
mot att en version JAS 39C skall utvecklas och anser att en andra
ubåtsskyddsstyrka bör upprättas.

Försvarskommitténs uppgifter täcker flertalet av de frågor som motionärerna
tar upp. Beträffande grundutbildning av värnpliktiga behandlar
utskottet senare i betänkandet förslag av regeringen om viss försöksverksamhet.
Utskottet anser inte att riksdagen bör besluta enligt motionsyrkandet
(yrk. 4).

Motion FÖ424, yrkande 2 (m), tar upp de ekonomiska förutsättningarna
för försvarsmaktens grundorganisation. Enligt motionärerna bör riksdagen
uttala att konsekvenserna för arméorganisationen enligt den s. k. Försvarsmaktsutredning
1988 inte skall vara vägledande i det fortsatta arbetet.
Utredningen gjordes med ekonomiska förutsättningar som var givna
av regeringen. Överbefälhavaren har därefter, som ett led i perspektivplaneringen
inför ett nytt långsiktigt försvarsbeslut, lämnat en redovisning
kallad Försvarsmaktsidé 2000. Utskottet konstaterar att båda dessa utred -

1988/89: FöU 14

27

ningar, jämte bl. a. ytterligare resultat av perspektivplaneringen, kommer
att tillhöra underlaget för ett tilltänkt riksdagsbeslut hösten 1989 om arméns
utveckling. Underlaget bör enligt utskottets mening vara så allsidigt
och genomarbetat som möjligt. Regeringen kan förutsättas dela denna mening.
Riksdagen bör inte besluta enligt motionsyrkandet.

Försvarsmaktens grundorganisation tas upp också i en kommittémotion
från centerpartiet, Fö7 (yrk. 3). Liksom i motion FÖ203 (c) hävdas att en
omorganisation bör ha som ledstjärna att behålla minst ett förband eller en
annan militär myndighet i varje län. Vidare förordas att arméns brigader
och motsvarande förband inom övriga försvarsgrenar skall vara myndigheter
i fred.

Försvarsmaktens grundorganisation, och i närtid särskilt arméns organisation
för främst förbandsproduktion, behandlas just nu av försvarskommittén,
som är parlamentariskt sammansatt. Utskottet vill i det läget inte
rekommendera riksdagen att göra uttalanden av det slag som föreslås i
motionsyrkandet. Beträffande ett närmande mellan krigsorganisation och
grundorganisation återkommer utskottet senare i betänkandet.

Av det sagda torde framgå att utskottet inte finnér lämpligt att riksdagen
nu uttalar sig om betydelsen av ett visst regemente. De motionsyrkanden
som finns härom och som utskottet tidigare har redovisat bör inte bifallas
av riksdagen.

Vikten av att så långt möjligt få säkra ekonomiska beräkningar till grund
för eventuella förslag till riksdagen om organisationsförändringar tas upp i
motion FÖ426 (fp). Utskottet räknar med att även försvarskommittén kräver
sådant underlag för sina ställningstaganden. Något uttalande av riksdagen
enligt motionsyrkandet är inte påkallat.

När det slutligen gäller olika motionsyrkanden att riksdagen skall poängtera
och i olika avseenden exemplifiera värdet av försvarsresurser i Skåne,
västra Sverige eller Storstockholm anser utskottet att återstående perspektivplanering
och programplanering av överbefälhavaren samt försvarskommitténs
kommande överväganden måste tillföras underlaget innan
riksdagen för sin del tar ställning i de organisationsfrågor av långsiktig karaktär
som motionerna delvis gäller.

Även i samband med 1987 års försvarsbeslut behandlade riksdagen motionsyrkanden
om stärkande av försvarsresurserna i vissa delar av landet.
Härvid uttalade försvarsutskottet bl. a. (FöU 1986/87:11 s. 24):

Motionsyrkandena om ytterligare försvarsresurser i särskilda delar av landet
gäller i första hand den operativa förmågan i krig. Landets yta, gränser,
värnpliktssystem och totala försvarsresurser motiverar att det militära försvaret
bygger på spridd mobilisering, liksom på rörlighet och kraftsamling
när en anfallsriktning kan fastställas. Fredsekonomiska förhållanden men
också beredskapssynpunkter påverkar fredslokaliseringen. Överbefälhavaren
har ansvaret för den operativa planeringen samt för de omgrupperingar
och operationer som kan bli aktuella.

1988/89: FöU 14

Som utskottet har påpekat tidigare skall hela Sverige försvaras. Ett militärt
angrepp mot landet måste kunna mötas varifrån det än kommer. Utskottet

28

avstyrker bifall till motionerna FÖ402, yrkandena 1—4 och 6 — 7 (m), 1988/89: FÖU14

FÖ421 (m), FÖ444 (fp) och FÖ428 (m).

Utskottet vill i detta sammanhang också behandla motion FÖ443 (c)
som gäller tillsatsmaskineri till ubåtar. Motionären framhåller betydelsen
av att våra ubåtar förses med stirlingtillsatser (luftoberoende tillsatsmaskinerier)
för att öka ubåtarnas uthållighet i undervattensläge. Motionären
anser att frågan bör övervägas av försvarskommittén.

Enligt propositionen skall myndigheternas planering inriktas mot att
upprätthålla möjligheterna till anskaffning av luftoberoende tillsatsmaskineri
för den ubåtsgeneration som nu projekteras, under förutsättning att
pågående försöksverksamhet faller väl ut. Vissa medel för detta har inplanerats.
Frågan kommer också att behandlas av försvarskommittén. Utskottet
anser att motionen därmed redan är tillgodosedd.

Planeringsramar för det militära försvaret, m. m.

I detta avsnitt behandlar utskottet vad som anförs på s. 17 — 21 i propositionen
samt motionerna 1988/89: FÖ306 (vpk), FÖ7, yrkande 4 (c), Fö8,
yrkandena 3 och 4 (m), Fö 11, yrkandena 3 och 4 (m), Fö 13, yrkande 8 (fp),

Föl5, yrkandena 1—5, 7och 9—10(vpk), ochFöl6, yrkandena 1—4(mp).

Angivna yrkanden i motionerna 1988/89: Fö8, FÖ15 och FÖ16 behandlas
här till den del de sammanhänger med en förändring av utgiftsramen för
budgetåret 1989/90 jämfört med regeringens förslag och senare i betänkandet
som anslagsfrågor. Utskottet återkommer också i samband med behandlingen
av huvudprogrammens inriktning till flertalet av här redovisade
motionsyrkanden.

Föredragande statsrådet

Försvarsministern redovisar det militära försvarets ekonomiska utfall
budgetåret 1987/88. Den tillgängliga utgiftsramen uppgick till
26 500 243 000 kr. Utgifterna under budgetåret understeg detta belopp
med 139 346 000 kr. Underutnyttjandet kommer att kompenseras under
innevarande budgetår.

Regeringen lämnar förslag om planeringsram m. m. för budgetåret 1989/

90 samt om planeringsram för budgetåret 1990/91, som förutses bli det
sista före ett nytt långsiktigt försvarsbeslut år 1991. Ramarna är beräknade
enligt gällande metod för ramberäkning och innehåller särskilda ekonomiska
tillskott för handlingsfrihet intill totalförsvarsbeslutet, 580 milj. kr.
för 1989/90 och 625 milj. kr. för 1990/91.

Planeringsramen, tillika utgiftsramen, för det militära försvaret föreslås
för budgetåret 1989/90 uppgå till 28 071 000 000 kr. i prisläget februari
1988. För budgetåret 1990/91 föreslås planeringsramen uppgå till
28 258 500 000 kr. i samma prisläge.

Försvarsministern kommenterar säkerheten i det militära försvarets planering
och den osäkerhet i underlaget för 1987 års försvarsbeslut som råder.
Försvarskommittén skall under våren 1989 granska planeringssyste- 29

met och lämna förslag till åtgärder för att öka säkerheten och stabiliteten i
planeringen.

Utskottet

Utskottet har inte något att invända mot vad försvarsministern har anfört
om det ekonomiska utfallet budgetåret 1987/88.

I partimotion FÖ306 (vpk) yrkas att resurser skall föras över från det
militära till det civila försvaret. Detta förslag, från den allmänna motionstiden,
preciseras i form av minskningar på anslag till det militära försvaret
genom skilda yrkanden i partiets motion Föl5. Sammanlagt föreslås
minskningar motsvarande en reducering av utgiftsramen för budgetåret
1989/90 med ca 750 milj. kr. Förslaget är grundat på vänsterpartiet kommunisternas
allmänna syn beträffande det militära försvarets utformning
och resursbehov. Utskottet kan inte ansluta sig till denna. Båda motionerna
bör avslås av riksdagen, motion Fö 15 såvitt nu är i fråga. Här ifrågavarande
yrkanden i motion Fö 15 behandlas även i samband med huvudprogrammens
inriktning och under de olika anslagen.

Motion Fö 16 (mp) innehåller bl. a. yrkanden om mindre anslag än regeringen
har föreslagit för nästa budgetår. Sammanlagt motsvarar yrkandena
en minskad utgiftsram för budgetåret om 1 755 milj. kr. Enligt motionärerna
bör beslut för nästa budgetår inte få ”binda upp oss för en krigsmakt
som blir svår att anpassa till en positiv utveckling på nedrustningsområdet”.
För ett omedelbart stopp för JAS-projektet tillgodoräknar de en besparing
av 1 500 milj. kr. Den utveckling för vår försvarsförmåga som blir
följden om riksdagen följer motion Fö 16 kan utskottet inte tillstyrka. Motionen
bör avslås såvitt nu är i fråga. Den behandlas också i avsnittet om
huvudprogrammens inriktning och när det gäller anslagsfrågor.

Två partimotioner, Föl 1 (m) och Föl 3 (fp), innehåller yrkanden om ytterligare
medel till planeringsramarna för det militära försvaret. Förslagen
i Föl 1 täcker de nu ifrågavarande yrkandena i motion Fö8 (m).

Moderata samlingspartiet föreslår att — utöver regeringens förslag —
495 resp. 500 milj. kr. skall tillföras för de båda budgetåren 1990/91 och
1991/92. Motionärerna redovisar hur de vill fördela tillskotten på följande
ändamål:

— Repetitionsutbildning

— Minskad försöksverksamhet med förkortad grundutbildning

— Anskaffning av två kustkorvetter

— Anskaffning av radar till ubåtsjaktflygplan

— Utveckling av JAS 39B.

Utskottet återkommer till de angivna ändamålen vid behandling av huvudprogrammen.
1 motionen finns särskilda yrkanden beträffande beställningsbemyndiganden
och anslagsmedel under berörda anslag, där de behandlas
av utskottet.

Folkpartiet föreslår i sin motion ekonomiska tillskott, utöver propositionens
förslag, för de aktuella budgetåren om 400 resp. 800 milj. kr. Motionärernas
syfte är att innehållet i 1987 års försvarsbeslut skall kunna förverkligas,
särskilt i fråga om helikoptrar för sjuktransport, luftvärn med

1988/89: FÖU14

30

medellång räckvidd, ubåtar och tunga kustrobotbatterier. Härom finns särskilda
yrkanden i motionen.

1 en kommittémotion från centerpartiet (Fö7, yrk. 4) föreslås att 100
milj. kr. skall anslås budgetåret 1989/90 för anskaffning av ytterligare en
kustkorvett. Förslaget behandlas här som en fråga om utökning av utgiftsramen
för budgetåret och senare i betänkandet vid behandling av huvudprogrammen.

Utskottet anser att riksdagen måste ta ställning till de tre partiernas förslag
om ekonomiska tillskott med särskild hänsyn till den planeringssituation
som råder.

1987 års försvarsbeslut är i vissa delar inte möjligt att genomföra. En
total översyn av det militära försvarets uppgifter och resursbehov är nödvändig
och har påbörjats. Ett nytt långsiktigt försvarsbeslut måste stå på
fast grund och fattas så snart som möjligt. Våren 1991 bedöms med dessa
utgångspunkter vara tidigaste tidpunkt för ett riksdagsbeslut.

Under budgetåren 1989/90 och 1990/91 behöver de tidigare beslutade
planeringsramarna för det militära försvaret tillföras medel för repetitionsutbildning
och för att upprätthålla utvecklingskapacitet inom svensk försvarsindustri.
I syfte att upprätthålla högre försvarskraft och större handlingsfrihet
föreslås i de nu aktuella motionerna tillskott utöver vad regeringen
föreslår.

Enligt utskottets mening finns nu inte tillräcklig grund för annan bedömning
av resursbehoven under de närmaste två budgetåren än den som regeringen
har gjort. En betydande kapacitet hos det militära försvaret och
en tillräcklig handlingsfrihet för dess framtida utveckling vidmakthålls genom
de ekonomiska ramar som regeringen föreslår. Senare bedömningar
kan självfallet medföra behov att ändra den ekonomiska inriktningen
framöver. Utskottet anser alltså att regeringens förslag bör bifallas och de
nu aktuella motionerna avslås såvitt de gäller utökning av de ekonomiska
ramarna för det militära försvaret.

Sedan riksdagen har tagit ställning till de ekonomiska ramarna återstår
att i betänkandet behandla bl. a. inriktning av huvudprogrammen och ett
antal anslagsfrågor för nästa budgetår. Utskottet förutsätter att regeringen
anpassar utnyttjandet under budgetåret 1989/90 av bemyndiganden och
betalningsmedel inom utgiftsramen till den inriktning av verksamheten
som riksdagen bestämmer och vid behov begär ökade bemyndiganden under
budgetåret.

Utskottet har inte något att invända mot vad försvarsministern uttalar
om säkerheten i det militära försvarets planering.

Ledningen inom försvarsmakten, m. m.

I detta avsnitt behandlas vad som anförs på s. 22 —36 i propositionen samt
yrkande 2 i motion 1988/89: Föl 3 (fp).

1988/89: FÖU14

31

Föredragande statsrådet

Försvarsministern ansluter sig till en grundläggande idé för försvarsmaktens
verksamhet i fred, som överbefälhavaren har formulerat. Den syftar
till ökad förmåga när det gäller samordnade insatser i krig och beträffande
insatser i olika beredskapslägen. I särskilda avsnitt behandlas decentraliserat
och delegerat ansvar samt en helhetssyn på ledningsansvaret. Försvarsministern
anger vilket ansvar som bör läggas på olika myndigheter inom
ramen för en sådan helhetssyn. Han behandlar vidare operativ ledning,
taktisk och territoriell ledning samt — särskilt ingående — produktionsledning.

Beträffande ett ändrat system för produktionsledning har överbefälhavaren
föreslagit ett stegvis införande. Steg A, som försvarsministern biträder,
innebär att man från budgetåret 1991/92 förstärker produktionsledningen
på högre regional nivå för armén genom att en till två fördelningschefer
med kaderorganiserad fördelningsstab ingår i myndigheten
militärbefalhavaren. Vid lägre regional nivå inom armén avses brigadchef
med kaderstab ges ställning som s. k. huvudansvarsområde.

Försvarsministern behandlar också produktionsledningen avseende
anläggnings- och lokalförsörjningen.

1 ett särskilt avsnitt behandlas organisation av försvarsmaktens centrala
och högre regionala ledning. Försvarsministern ansluter sig till ett organisationsförslag
från överbefälhavaren. Detta bygger på redovisad ledningsfilosofi
och innebär bl. a. decentralisering av arbetsuppgifter.

Utskottet

Utskottet ser positivt på de reformsträvanden som försvarsministern har
redovisat och tillstyrker den inriktning och de åtgärder som han förordar.
Det är enligt utskottets mening angeläget att försvarsmaktens ledningsorganisation
ändras i syfte att öka förmågan att verka under olika beredskapsgrader
och i krig.

För armén är det viktigt att stärka krigsförbandens, inte minst brigadernas,
ställning i planering, verksamhet och allmänt medvetande.

1 motion Fö 13 påpekar folkpartiet att försvarskommittén har till uppdrag
att inom kort bedöma varför underlaget till 1987 års försvarsbeslut
var behäftat med brister. Ansvarsfördelningen mellan de centrala staberna
liksom stabsorganisationen kan behöva ändras med anledning av vad
kommittén kommer fram till, anser motionärerna. Utskottet delar denna
uppfattning men finnér inte tillräckliga skäl att riksdagen uttalar sig härom.
Regeringen torde ta fasta på förslag från den parlamentariskt sammansatta
försvarskommittén även utan ett sådant uttalande. De närmast
förestående organisationsförändringarna gäller myndigheterna överbefälhavaren
och chefen för armén. Regeringsbeslut härom kommer enligt uppgift
inte att hindra eller bromsa en anpassning av organisationen till förslag
som försvarskommittén kan komma att lägga fram i juni 1989. Motionsyrkandet
kan därmed anses bli tillgodosett.

Utskottet anser att riksdagen bör lämna utan erinran vad föredragande

1988/89: FöU 14

32

statsrådet har anfort om ledningen inom försvarsmakten och om organisation
av försvarsmaktens centrala och högre regionala ledning.

Inriktning av huvudprogrammen

I detta avsnitt behandlar utskottet vad föredragande statsrådet i propositionen
har anfört om inriktningen av huvudprogrammen 1 — 4 (s. 36 — 43)
och om krigsorganisationens utveckling (s. 52). Utskottet tar här också upp
till behandling vad försvarsministern har anfört om försvarets materielverk
och kustbevakningen (s. 43 — 46).

JAS-projektet och ubåtsskyddet behandlar utskottet i det följande under
särskilda rubriker.

Till avsnittet har också förts motionerna FÖ203, yrkandena 5 och 7 (c),
FÖ207, yrkande 1 (fp), FÖ416 (m), FÖ418 (m), Fö7, yrkande 2 (c), Fö8,
yrkande 2 (m), Föl3, yrkandena 4 —6 (fp), samt Fölö, yrkande 5 (mp). Här
behandlas vidare motionerna Fö7, yrkande 4 (c), Föl 1, yrkandena 3 och 4
(m), Föl3, yrkande 8 (fp), Föl5, yrkandena 1 —5, 7, 9 och 10 (vpk), samt
Fölö, yrkandena 1 —4 (mp), till den del de innefattar en annan inriktning
av huvudprogrammen 1 —4 i här behandlad del än regeringen har förordat.

Föredragande statsrådet

Beträffande inriktningen av arméstridskrafterna erinrar försvarsministern
inledningsvis om att regeringen i enlighet med 1987 års försvarsbeslut i
mars 1987 gav överbefälhavaren i uppdrag att lämna förslag till arméns
långsiktiga inriktning. Efter en redogörelse för överbefälhavarens redovisning
av resultatet av genomförda studier konstaterar försvarsministern att
arméns långsiktiga utveckling blir en viktig fråga för 1988 års försvarskommitté.
1 avvaktan på kommitténs förslag förordar han att krigsorganisationen
reduceras med åtta äldre infanteribrigader (IB 66) och ett antal
fristående skyttebataljoner. Försvarsministern framhåller i det sammanhanget
att det förhållandet att IB 66-brigaderna försvinner inte innebär
något ställningstagande till det totala antalet brigader på sikt. Det är, anför
han, en fråga för 1988 års forsvarskommitté att lämna förslag till antalet
brigader. Han erinrar om att redan 1987 års försvarsbeslut innebar en avveckling
av två av dessa brigader före år 1992. Genom att fatta beslut i
denna fråga redan nu kan, framhåller försvarsministern, grund- och repetitionsutbildningen
upphöra fr. o. m. budgetåret 1989/90 och resurser omfördelas
till andra ändamål. Vidare kan materiel och personal tillföras den
kvarvarande krigsorganisationen. Härigenom kan enligt försvarsministern
krigsdugligheten och uthålligheten hos denna öka. Han konstaterar att den
föreslagna planeringen på sikt innebär att arméns materiella beredskap,
uthållighet och samlade effekt allvarligt minskar. Detta är enligt försvarsministerns
mening allvarligt, och han anser att planeringen måste prövas
infor nästa försvarsbeslut.

I sin redogörelse för inriktningen av marinstridskrafterna fastslår försvarsministern
inledningsvis att satsningen på ubåtsskyddsåtgärder är

1988/89: FöU 14

33

3 Riksdagen 1988/89. 10 saini. Nr 14

nödvändig och att marinens arbete med att bestrida kränkningarna skall
fullföljas. Försvarsministern erinrar om att enligt försvarsbeslutet år 1987
skulle inriktningen av de framtida ytstridsförbanden anstå till nästa försvarsbeslut.
Han pekar också på att man i försvarsbeslutet betonade betydelsen
av ubåtsförband, kustrobotförband samt mineringar — vid sidan av
attackflyg — för försvar mot angrepp över havet. Enligt försvarsministerns
mening bör dessa system även fortsättningsvis prioriteras i den fortsatta
utvecklingen av krigsorganisationen i avvaktan på det nya försvarsbeslutet
år 1991. Mot denna bakgrund kan försvarsministern inte godta den av
överbefälhavaren föreslagna planeringen avseende en tidigarelagd anskaffning
av ett nytt ytstridsfartyg. Han anser att denna fråga liksom inriktningen
av ubåts- och tunga kustrobotförband samt föreslagna förändringar
i marinens krigsorganisation bör behandlas av 1988 års försvarskommitté.

Försvarsministern anför vidare att överbefälhavarens planering bör inriktas
mot att upprätthålla möjligheterna till anskaffning av luftoberoende
tillsatsmaskineri för den ubåtsgeneration som nu projekteras under förutsättning
att pågående försöksverksamhet faller väl ut.

Av redogörelsen i propositionen av flygstridskrafternas inriktning framgår
att de åtgärder som vidtagits för att stoppa den tidigare allvarliga personalutvecklingen
nu börjar ge resultat. Försvarsministern utgår ifrån att
fortsatta insatser görs för att tidigt uppnå ett balanserat personalläge.
Stridslednings- och luftbevakningssystemet (Stril) har varit utsatt för en
granskning beträffande krav och teknisk nivå. En ny målsättning har lagts
till grund för planeringen. Försvarsministern framhåller därvid särskilt
vikten av-att stri lsystemet, med nuvarande ekonomiska ramar, omsätts på
ett sätt som gör att dess grundläggande funktioner och samverkan med
andra system säkerställs.

Försvarsministern betonar därefter den flygburna radarns betydelse för
totalförsvaret och för vår säkerhetspolitik. Han kan därför inte för närvarande
acceptera en senarelagd anskaffning enligt överbefälhavarens förslag.
Han kan heller inte godta en senareläggning av anskaffning av ett
tungt styrt attackvapen till JAS 39. Planeringen för attackrobotbeväpningen
skall fortsättningsvis gälla enligt inriktningen i 1987 års försvarsbeslut,
fortsätter han vidare. Försvarsministern räknar med att underlag redovisas
för regeringen så att beslut om inriktningen av vapenprogrammet
kan fattas under år 1989. Försvarsministern erinrar om att i 1987 års försvarsbeslut
förutsattes ett långsiktigt program för radarjaktrobotar med
stegvisa beslut. Inledningsvis skulle en befintlig radarjaktrobot modifieras
och användas av både JA 37 och JAS 39. Projektet benämndes robot 71 A.
Samtidigt skulle förutsättningarna för utveckling av en svensk radarjaktrobot,
robot 73, klarläggas inför ett försvarsbeslut år 1992. Försvarsministern
betonar betydelsen av jaktrobotar och uppger att han noga avser följa
utvecklingen i denna fråga. Han utgår ifrån att myndigheterna under år
1989 kan presentera ett underlag för beslut om projektet robot 71 A. Försvarskommittén
bör, anser försvarsministern, överväga en eventuell utveckling
och anskaffning av robot 73 samt den långsiktiga inriktningen av
jaktrobotprogrammet inför ett avgörande i 1991 års försvarsbeslut. Krigsorganisationsutvecklingen
och frågan om en eventuell fjärde J 35-division

1988/89: FÖU14

34

är även dessa, enligt försvarsministern, frågor för försvarskommittén och
nästa försvarsbeslut.

Försvarsministern tar även upp den pågående utbyggnaden av det s. k.
Bas 90-systemet. De förseningar som uppstått är oroande, anser han. eftersom
vår operationsfrihet och uthållighet påverkas negativt. Han godtar
dock planeringen eftersom väsentliga utbyggnadsåtgärder vidtas i norra
delen av Sverige, där bristerna är störst.

Beträffande inriktningen av den operativa ledningen m. m. hänvisar föredragande
statsrådet till sina ställningstaganden rörande ny milostruktur,
en omorganisering av centrala och regionala staber m. m.

I samband med behandlingen av huvudprogrammens inriktning återkommer
försvarsministern tilt behovet av särskilda resursförstärkningar
för repetitionsutbildningen.

Han anmäler därvid att den föreslagna planeringen innebär att endast
hälften av erforderlig repetitionsutbildning för armén och en tredjedel för
marinen genomförs under budgetåren 1989/90 och 1990/91. Risken ökar
därmed att krigsdugligheten för våra viktigaste förband minskar på ett oacceptabelt
sätt. För att täcka de allvarligaste bristerna och förbättra krigsdugligheten
föreslår försvarsministern, som framgått av redogörelsen i det
föregående, att armén tillförs 150 milj. kr. och marinen 50 milj. kr. för
resp. budgetår.

Försvarsministern anmäler också behov av ytterligare resurser för att
uppehålla utvecklingskapacitet inom svensk försvarsindustri. Enligt hans
uppfattning är de medel som inplanerats inom försvarsmakten otillräckliga
för att behålla sådan kompetens. Detta äventyrar, anför han, vår förmåga
att med i allt väsentligt egna nationella resurser förnya försvarsmakten.
För att behålla handlingsfriheten fram till nästa försvarsbeslut förordar
han, som tidigare redovisats, att ytterligare medel tillförs för studier
och utveckling av ny materiel. För arméstridskrafterna förordar han, att
175 milj. kr. avsätts för utveckling bl. a. av vapen och ammunition, elektronik,
robotsystem och stridsfordon. För marinstridskrafterna förordar
han att 105 milj. kr. avsätts för utveckling bl. a. av vapen, ammunition,
robotsystem och elektronik samt för flygstridskrafterna 100 milj. kr. för
utveckling av bl. a. flygelektronik.

I ett avsnitt om gemensamma myndigheter redovisar föredragande statsrådet
vissa frågor av organisatorisk betydelse för försvarets materielverk
och kustbevakningen. Beträffande kustbevakningen förordar försvarsministern
därvid att verksamheten inriktas på en uppbyggnad av den centrala
och regionala nivåns kompetens och rutiner samt en utveckling av samverkan
med andra myndigheter. Dessutom förordar han en översyn av den
lokala organisationen i syfte att effektivisera denna och få ett bättre resursutnyttjande.

Avslutningsvis redovisar försvarsministern (s. 52) en sammanställning
över krigsorganisationens utveckling. Han framhåller därvid de stora osäkerheter
som nu råder.

1988/89: FöU 14

35

Utskottet

1988/89: FöU 14

Utskottet har i det föregående konstaterat att 1987 års försvarsbeslut inte
kan genomföras som det var tänkt och att det är nödvändigt att nästa försvarsbeslut
tidigareläggs ett år. Orsakerna härtill är bristerna i underlaget
för 1987 års försvarsbeslut. Av redogörelsen i propositionen framgår bl. a.
att kostnaderna ökat mer än vad som hade förutsetts både i fråga om ledning
och förbandsverksamhet och materielanskaffning. Detta har lett till
att grundutbildningen inte kan bedrivas på förutsatt sätt och att repetitionsutbildningen
måste reduceras. Vidare måste en allt större del av materielanslagen
användas för vidmakthållandet av materielen varigenom resurserna
för förnyelse blivit otillräckliga. Utskottet vill i detta sammanhang
erinra om att utskottet redan i sitt betänkande FöU 1987/88:11 (s. 29)
uttryckte oro för de brister som endast några månader efter det att riksdagen
fattat försvarsbeslutet kunde konstateras i det underlag på vilket detta
vilade.

Utskottet anser i likhet med försvarsministern att det inte kan anstå till
nästa försvarsbeslut med beslut om åtgärder för att upprätthålla krigsdugligheten
inom främst arméns krigsorganisation. En avveckling av äldre infanteribrigader
m. m. skapar förutsättningar för en sådan förbättring bl. a.
genom att resurser därmed frigörs och kan överföras till den övriga krigsorganisationen.
Utskottet godtar mot bakgrund av detta propositionens
förslag om en avveckling av äldre infanteribrigader och vissa övriga förband.
Detta innebär inte, såsom också betonas i propositionen, ett ställningstagande
till det totala antalet brigader på sikt.

När det gäller inriktningen av huvudprogrammen 1 — 4 — bortsett från
JAS-projektet och ubåtsskyddsåtgärderna som utskottet i det följande behandlar
i särskilda avsnitt — vill utskottet erinra om sina ställningstaganden
i föregående avsnitt rörande planeringsramarna för det militära försvaret.
Utskottet tog därvid till behandling upp bl. a. en rad motioner i
vilka förordades att det militära försvaret skulle tillföras ökade resurser för
olika ändamål eller vidkännas minskningar av dessa i förhållande till regeringens
förslag. Dessa ställningstaganden har konsekvenser också för utvecklingen
av de berörda huvudprogrammen.

De motioner i vilka föreslås andra utgifts- och planeringsramar för det
militära försvaret än regeringen har föreslagit bör i linje med utskottets
ställningstagande rörande ramfrågorna avslås också till den del de infattar
förslag om en annan inriktning av huvudprogrammen än dem regeringen
föreslår. Sålunda bör motion Föl 5, yrkandena 1 —5, 7, 9 — 10 (vpk), avslås
till den del de innefattar vänsterpartiet kommunisternas från regeringens
förslag avvikande syn på huvudprogrammens inriktning. Även motion
Fölö, yrkandena 1 —4 (mp), bör avslås såvitt därav följer en annan inriktning
av huvudprogrammen än den propositionen anger.

Av de ekonomiska resursförstärkningar utöver regeringens förslag som
föreslås i moderata samlingspartiets och folkpartiets motioner (Föl 1 resp.

Föl3) följer också en inriktning av huvudprogrammen som utskottet inte
kan ställa sig bakom. Motionerna Föll, yrkandena 3 och 4, och FÖ13,
yrkande 8, bör sålunda avslås såvitt nu är i fråga. Även yrkandena 4—6 i 36

motion Föl 3 bör här avslås liksom motion Fö8, yrkande 2 i denna del (m).

En anpassning av berört huvudprogram till den av centerpartiet i motion
Fö7 (yrk. 4) föreslagna resursförstärkningen med 100 milj. kr. för anskaffning
av ytterligare en kustkorvett bör riksdagen också avvisa.

Utskottet anser sålunda att huvudprogrammen 1 —4 i här behandlad del
kan utvecklas i enlighet med vad propositionen anger.

De extra resurser som enligt regeringens förslag tillförs bl. a. för repetitionsutbildning
innebär att de viktigaste krigsförbanden inom armén och
marinen kan ges en ökad krigsduglighet. Dessa åtgärder sammantagna
med den inriktning och förslag som framgår av propositionen i övrigt innebär
att handlingsfrihet skapas för statsmakterna att år 1991 besluta om
bl. a. den framtida inriktningen av huvudprogrammen. Genom det i propositionen
föreslagna resurstillskottet ges möjlighet att upprätthålla utvecklingskapaciteten
inom svensk försvarsindustri.

Sammanfattningsvis kan utskottet konstatera, att trots den osäkerhet
som nu råder rörande den framtida utvecklingen, utgår den i propositionen
angivna inriktningen av försvarsmakten i väsentliga delar från de principer
som framgick av 1987 års försvarsbeslut.

Utskottet har inte heller någon erinran mot vad föredragande statsrådet
anfört om krigsorganisationens utveckling och om försvarets materielverk
och kustbevakningen.

Utskottet vill här slutligen behandla yrkande 5 i motion Fölö (mp). 1
motionen redovisar motionärerna en skiss till försvarsmaktens utveckling.
En betydelsefull komponent i denna är en manstark armé som är lokalt
förankrad och rekryterad och utrustad med goda pansarvärnsvapen. Hemvärnet
föreslås få en kraftig modernisering. Luftförsvaret bör innehålla ett
starkt luftvärn, jaktflyg och flygburen radar. Marinen bör innehålla ett relativt
starkt ubåtsvapen, kustartilleri och tunga kustrobotbatterier.
Arméns mekanisering tonas ned liksom behovet av en förnyelse i närtid av
jakt- och spanmgsflyg. JAS Gripen förlorar aktualitet. Däremot behövs enligt
motionärerna en utveckling av bl. a. små attackflygplan.

Utskottet konstaterar att de i motion Fölö redovisade förslagen i väsentliga
delar avviker från den inriktning av försvarsmakten som utskottet i
det föregående förordat. De är enligt utskottets mening också av så grundläggande
karaktär att de bör behandlas av 1988 års försvarskommitté. Motionsyrkandet
bör inte bifallas av riksdagen.

De under den allmänna motionstiden framförda förslagen i motion
FÖ203, yrkande 7 (c), om vissa resursförstärkningar för budgetåret 1989/90
och motion FÖ207, yrkande 1 (fp), om resursförstärkning för repetitionsutbildning
och för prioriterad industriutvecklingskompetens får enligt utskottets
mening anses tillgodosedda genom propositionens förslag.

Yrkande 2 i motion Fö7 (c) gäller förstärkningar av resurser för repetitionsutbildningen
på sikt. Enligt utskottets mening bör denna fråga behandlas
i ett senare sammanhang och motionsyrkandet avslås av riksdagen.

I två motioner, Fö41é och FÖ418 (båda m), framhåller motionärerna att
det finns brister i hemvärnets utrustning. Den är, anser de, i stort behov av
modernisering. Genom ett beslut om en sådan modernisering skulle riks -

1988/89: FöU 14

37

dagen, enligt motionären i FÖ418, markera sin uppskattning av hemvärnet
som en betydelsefull del av vårt totalförsvar.

Motionerna ger utskottet anledning att betona hemvärnets betydelse för
det svenska totalförsvaret. De omfattande frivilliga insatser som utförs
inom hemvärnet och frivilligorganisationerna bidrar till den svenska säkerhetspolitikens
trovärdighet. Hemvärnet har dessutom viktiga krigsuppgifter
vars betydelse sannolikt kommer att öka i framtiden. En önskvärd
modernisering av hemvärnets utrustning anser utskottet måste övervägas
tillsammans och i ett sammanhang med övriga markstridskrafters behov.
Detta är en av uppgifterna för den tillsatta försvarskommittén. Utskottet
konstaterar emellertid att en avveckling av de äldre infanteribrigaderna
m. m. skapar förutsättningar för att vissa hemvärnsförband kan tilldelas
modernare materiel. Utskottet erfar vidare att vissa hemvärnsenheter redan
i dag har erhållit kulsprutor, granatgevär, pansarskott och minor. Motionerna
FÖ416 och FÖ418 (båda m) bör avslås av riksdagen.

1 partimotion FÖ203, yrkande 5, återkommer centerpartiet med ett tidigare
framfört yrkande (FöU 1987/88:11 s. 45) om att det skall utbildas fler
besättningar för Herculesplanen i syfte att förbättra förutsättningarna att
använda dessa plan för de värnpliktigas resor.

Utskottet har inhämtat att det finns 10 besättningar till de 8 Herculesplan
som flygvapnet i dag förfogar över. Antalet besättningar bedöms behöva
vara 16 om planen skall kunna utnyttjas fullt ut. Gränssättande för en
ökning av flyguttaget är emellertid för närvarande inte för få besättningar
utan bristen på tekniker. Enligt vad utskottet har inhämtat är rekryteringsläget
beträffande tekniker gott. Enligt flygvapnets prognoser bör detta leda
till att det finns tillräckligt många tekniker år 1991, varefter flera besättningar
kan utbildas ganska snabbt. Enligt utskottets mening finns det för
närvarande inte förutsättningar att i annan takt än som nu sker utbilda
besättningar för Herculesplanen, och riksdagen bör inte göra något uttalande
i frågan. Motion FÖ203 bör avslås såvitt nu är i fråga.

Redovisning av JAS-projektet

Under denna rubrik behandlar utskottet vad föredragande statsrådet i propositionen
har redovisat om JAS-projektet samt motionerna FÖ204, yrkande
5 (m), F5210, yrkande 12 (mp), FÖ440 (vpk), FÖ13 yrkande 10 (fp),
och Föl 5, yrkande 6 (vpk). Här behandlas vidare motionerna Föl 1, yrkandena
3 — 4 (m), och Fölö, yrkande 4 (mp), till den del de innefattar en
annan inriktning av JAS-projektet än vad propositionen förordar.

Föredragande statsrådet

Försvarsministern inleder sin redovisning med att erinra om de riksdagsbeslut
som ligger till grund för JAS-projektet. Han konstaterar därefter att
konsekvenserna av det haveri som inträffade med det första provflygplanet
kan komma att inverka på projektets framtid. Den tekniska värderingen
av projektet anser han, med reservation för vad som kan ha orsakat have -

1988/89: FöU 14

38

riet, visar att JAS-projektet i stort kommer att uppnå specificerade prestanda.
I detta sammanhang berör han på samma sätt som i tidigare redovisningar
vissa förseningar som uppstått med projektet och uppger att tidpunkten
för leverans av operativt användbara flygplan kommer att
förskjutas. Försvarsministern förutsätter därvid att industrin i samverkan
med myndigheterna fortsätter att pröva vaije möjlig åtgärd för att förhindra
ytterligare förseningar och att så långt möjligt återta förlorad tid
samt att även begränsa ogynnsam inverkan på projektet av det beklagliga
haveriet.

Vid sin redovisning av de ekonomiska förutsättningarna för projektet
konstaterar försvarsministern att för de första 30 flygplanen följer JASprojektet
de kostnadsramar som förutsattes i grundbeslutet. För delserie
två och vissa vapensystem kan ännu inte priset fastställas. Kraftiga kostnadsökningar
har uppstått för delserie två liksom för delserie tre. Försvarsministern
anser att detta förhållande och det nyligen inträffade provflygplanshaveriet
ger anledning att närmare studera projektets fortsättning.
Han avser därvid att fortlöpande hålla försvarsutskottet orienterat om utvecklingen
av projektet.

Försvarsministern lämnar också vissa industripolitiska aspekter på projektet
och erinrar om de utfästelser som Industrigruppen JAS (IG JAS)
lämnade i samband med att JAS-kontraktet slöts år 1982. Bl. a. utlovades
industriell samverkan mellan IG JAS utländska leverantörer och svensk
industri. Försvarsministern anmäler att de hittillsvarande resultaten kan
anses motsvara förväntningarna.

Utskottet

Vänsterpartiet kommunisterna föreslår i två partimotioner, Föl 5 och
FÖ440, en avveckling av JAS-projektet. Man anser att Sverige inte behöver
flygstridskrafter av så avancerat slag för att hävda sitt oberoende och att
samhället binder stora resurser under lång tid om projektet fullföljs.

Liknande tankegångar förs fram i motionerna FÖ210 och Fölö (båda
mp). Motionärerna föreslår att JAS-projektet stoppas och att man snabbt
utreder om gjorda investeringar kan räddas inom billigare projekt eller om
JAS Gripen helt skall utgå.

Utskottet har i olika sammanhang behandlat och avstyrkt motionsyrkanden
om avbrytande av JAS-projektet. Utskottet finnér inte skäl till annat
ställningstagande i fråga om nu behandlade motionsyrkanden. Det bör i
sammanhanget erinras om att regeringen har givit försvarets materielverk
ett uppdrag att senast under maj 1989 redovisa konsekvenserna av det nyligen
inträffade haveriet med provflygplanet och därvid också närmare
klarlägga de ekonomiska förutsättningarna för att gå vidare med projektet.

Motionerna Fö 15, yrkande 6 (vpk), Fölö, yrkande 4 (mp) i denna del,
FÖ440 (vpk) samt FÖ210, yrkande 12 (mp), som alla syftar till ett avbrytande
av hela projektet, bör därför enligt utskottets mening avslås av riksdagen.

Av propositionen framgår att särskilda medel har avsatts för att bibehålla
en handlingsfrihet vad avser JAS-projektets utveckling under den tid

1988/89: FöU 14

39

som krävs för att klarlägga om det är möjligt att fortsätta projektet med
acceptabla villkor. Enligt vad utskottet erfar pågår förhandlingar mellan
försvarets materielverk och IG JAS om delserie två (110 flygplan). Förhandlingarna
kommer att pågå under år 1989 och sannolikt även under år
1990.

1 folkpartiets partimotion Fö 13 erinras om de två grundläggande förhållanden
som tillmättes stor vikt vid 1982 års beslut om JAS-projektet. Dels
angavs ny teknik möjliggöra tillräckliga prestanda också för ett litet plan.
Dels gav de fyra stora koncernerna som stod bakom IG JAS stor trovärdighet
åt sin förmåga att fullfölja kontraktet. Motionen angeratt de säkerhetspolitiska
skälen för en svensk flygplansproduktion är starka, men självfallet
får detta iåte, framhåller de, leda till att staten kommer i underläge i
förhandlingarna med industrin. Både industrin och staten måste, understryker
motionären, visa ansvar i de förhandlingar som förestår. Detta bör
enligt motionärerna vara utgångspunkten vid förnyade förhandlingar med
industrin.

Utskottet vill i linje med motion Föl3 (fp) erinra om de utgångsvärden
och utfästelser som var aktuella i samband med beslutet om utveckling och
anskaffning av flygplanet och vill därvid särskilt framhålla parternas
grundläggande ansvar i dessa avseenden som en viktig förutsättning för
fullföljandet av riksdagens beslut om JAS-projektet. Mot bakgrund av vad
utskottet i det föregående anfört behövs enligt utskottets mening inte något
uttalande i frågan, varför yrkande 10 i motion Fö 13 (fp) bör avslås.

Utskottet har ingen erinran mot redovisningen av JAS-projektet i propositionen.

Utskottets ställningstagande innebär att utskottet inte kan stödja de
båda moderata motionerna FÖ204, yrkande 5, och Föl 1, yrkandena 3 — 4,
i denna del om en ambitiösare inriktning av JAS-projektet än regeringen
förordat, bl. a. innefattande ett ställningstagande till utveckling av en tvåsitsig
JAS. Dessa motioner bör därför inte bifallas av riksdagen.

Ubåtsskyddsåtgärder

I detta avsnitt behandlar utskottet vad försvarsministern i propositionen
har anfört om ubåtsskyddsåtgärder (s. 51) samt motionerna FÖ204, yrkande
3 (m), FÖ210, yrkande 13 (mp), och FÖ423 (m). Här behandlas vidare
motionerna Fö8, yrkande 2 (m), Föl 1, yrkandena 3 och 4 (m), samt
Fö 16, yrkande 3 (mp), till den del de innefattar en annan inriktning av
ubåtsskyddsåtgärder än vad propositionen förordar.

Föredragande statsrådet

Försvarsministern uppger att ubåtsskyddsförmågan ökar successivt som
följd av fattade beslut och att ansträngningarna för att få ett slut på kränkningarna
skall fortsätta. Fartyg och annan materiel tillförs och förbättras.
Dessutom har personalen enligt försvarsministern utvecklat en väsentligt
förbättrad förmåga i ubåtsskydd. Återigen konstaterar försvarsministern

1988/89: FöU 14

40

att satsningen på ubåtsskyddsverksamheten och incidentberedskapen innebär
stora påfrestningar för berörd personal, ökade driftskostnader och
slitage på materiel med följd att andra viktiga verksamhetsområden blir
eftersatta. Enligt försvarsministern måste detta uppmärksammas ytterligare
i den fortsatta planeringen. Försvarsministern konstaterar vidare att
den av överbefälhavaren inplanerade ubåtsskyddsverksamheten sker i enlighet
med inriktningen i riksdagsbeslutet om förstärkning av skyddet mot
främmande undervattensverksamhet (prop. 1987/88:150, FöU 13, rskr.
386). Avslutningsvis anmäler försvarsministern sin avsikt att även fortsättningsvis
särskilt följa upp ubåtsskyddsverksamheten.

Utskottet

Motion Fö8 (m) syftar till upprättande av vad motionärerna kallar en andra
ubåtsjaktstyrka.

I motion FÖ204 (m) finnér motionärerna att de åtgärder som vidtagits
mot kränkningarna inte varit tillräckliga och att ett skyndsamt upprättande
av en andra ubåtsjaktstyrka är av avgörande betydelse för trovärdigheten
i våra strävanden att värna våra gränser. Vilken typ av stridsfartyg
som är lämplig måste snabbt prövas.

I moderaternas partimotion Föl 1 redovisas liknande uppfattningar. 1
denna motion föreslår motionärerna en förlängning av kustkorvettserien
och att ny radar anskaffas till ubåtsjaktflygplan.

Även motion FÖ423 (m) anmäler ett behov av ytterligare en ubåtsjaktstyrka
och föreslår att denna stationeras till Marinkommando Nord.

1 miljöpartiets partimotion FÖ210, yrkande 13, anser motionärerna att
ordentliga bevakningslinjer mot ubåtar bör tillkomma i skärgården som
skydd mot främmande ubåtar. Marinen bör därför tilldelas ytterligare 200
milj. kr.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att riksdagen i 1987 års försvarsbeslut
lade fast målen för ubåtsskyddsverksamheten i fred. I beslutet betonades
att motverkan mot främmande undervattenskränkningar skulle ägnas
fortsatt uppmärksamhet. Riksdagen beslutade därefter år 1988 (prop.
1987/88:150 bil. 8, FöU 1987/88: 13, rskr. 386) om förstärkning av ubåtsskyddet,
bl. a. forcerades utbyggnaden av den fasta bevakningen av våra
viktigaste marina basområden och av inloppen mot Stockholm. Vidare innebar
beslutet att ytterligare ett minröjningsfartyg skulle anskaffas. Totalt
förstärktes de planerade resurserna för ubåtsskyddet med 700 milj. kr. under
den resterande försvarsbeslutsperioden.

Utskottet konstaterar vidare att regeringen givit överbefälhavaren i uppdrag
att lämna förslag om det fredstida ubåtsskyddet som underlag inför
nästa försvarsbeslut. Utskottet utgår därvid ifrån att den parlamentariska
försvarskommittén kommer att behandla dessa frågor.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen lämnar
utan erinran vad försvarsministern anfört om ubåtsskyddsåtgärder. Motionerna
FÖ204, yrkande 3 (m), och FÖ423 (m) bör avslås liksom Fö8, yrkande
2 (m), Föl 1, yrkandena 3 och 4 (m), såvitt nu är i fråga. De i dessa
motioner framförda yrkandena rörande ubåtsskyddets utbyggnad har

1988/89: FöU 14

41

nämligen som förutsättning de resursförstärkningar som utskottet av- 1988/89: FÖU14
styrkte i samband med behandlingen av ramfrågorna.

Utskottet avstyrker också förslagen i motionerna FÖ210, yrkande 13
(mp), och Fölö, yrkande 3 i denna del (mp), om extra resurser för att
förstärka den fasta ubåtsbevakningen i Stockholmsområdet.

Vissa frågor rörande anställd personal
Föredragande statsrådet

1 propositionen behandlar försvarsministern inledningsvis det långsiktiga
behovet av anställd personal. Bl. a. redovisar han om att överbefälhavarens
syn på personallägets utveckling t. o. m. budgetåret 1996/97 i förhållande
till tidigare planering innebär en minskning av antalet yrkesofficerare
budgetåret 1996/97 med ca 1 400 personår. Denna minskning hänger
huvudsakligen samman med att överbefälhavaren anpassat planeringen
för armén till sitt förslag om organisationsändringar inom denna försvarsgren.

I samband med en redogörelse för vidtagna och planerade åtgärder för
att förbättra pilotsituationen konstaterar försvarsministern att det avtal
som våren 1986 slöts mellan statens arbetsgivarverk och personalorganisationerna
om löne- och anställningsvillkor för flygförarna liksom andra redovisade
åtgärder uppenbarligen givit positiva resultat. Försvarsministern
pekar vidare på att såsom anmäldes i anslutning till försvarsbeslutet år
1987 försvarets forskningsanstalt har fått i uppdrag att närmare kartlägga
orsakerna till avgångsbenägenheten bland den anställda personalen inom
försvarsmakten. Han påminner också om att reservofficerssystemen översetts
och att statens arbetsgivarverk har påbörjat förhandlingar med arbetstagarorganisationerna
i syfte att åstadkomma en överenskommelse om
vilka villkor som skall tillämpas för personal som kommer att bli berörd av
eventuella förändringar i försvarsmaktens organisation.

Utskottet

Utskottet har i olika sammanhang behandlat frågan om de ökande avgångarna
bland den flygande personalen vid flygvapnet (prop. 1984/85:100 bil.

6 och skr. 1984/85:148, FöU 1984/85:9, prop. 1985/86:100 bil. 6 och skr.

1985/86:156, FöU 1985/86:9, prop. 1986/87:100 bil. 6, FöU 5, rskr. 143
och prop. 1987/88:100 bil. 6, FöUl 1, rskr. 346). Utskottet ser i likhet med
försvarsministern med tillfredsställelse att avgångarna bland den flygande
personalen har kunnat stävjas genom tillämpningen av det avtal som våren
1986 slöts mellan statens arbetsgivarverk och personalorganisationerna
(pilotavtalet) och andra vidtagna åtgärder.

Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot vad föredragande
statsrådet har anfört om den anställda personalen. Beträffande den av
överbefälhavaren utifrån överväganden rörande arméns organisation
gjorda beräkningen av det framtida behovet av yrkesofficerare vill utskot- 42

tet erinra om att denna organisationsfråga för närvarande är under överväganden
av 1988 års försvarskommitté.

Utskottet övergår att i detta sammanhang behandla några motioner från
den allmänna motionstiden — FÖ413 (fp), FÖ420 (fp), FÖ429 (s) och
FÖ442 (m) — som tar upp olika personalfrågor till behandling.

1 motion FÖ413 (fp) lägger motionärerna fram förslag om användning av
något äldre officerare för hemvärnsutbildning och andra uppgifter inom
resp. kommun. Motionärerna konstaterar att hemvärnet har behov av utbildare
och utbildningsförbanden av en större grupp yngre officerare till
förbandens värnpliktsutbildning. Enligt motionen skulle dessa behov
kunna kombineras om man kunde finna former för att stimulera officerare
kring och en bit över 50 år att i huvudsak verka inom en viss kommun och
där ta ansvar för utbildningen inom hemvärnet. Kostnaderna för dessa
officerare borde, anför motionärerna, finansieras i särskild ordning varigenom
det skulle skapas utrymme för rekrytering av fler yngre officerare vid
utbildningsmyndigheterna. 1 den mån officerare på detta sätt knyts till en
kommun skapas en bonuseffekt genom möjligheten att utnyttja vederbörandes
kapacitet också som samtalspartner i frågor som gäller operativa
bedömningar samt fördelning mellan civil och militär krigsorganisation av
kommunernas resurser.

Utskottet bedömer förslaget som en möjlig väg att tillgodose angelägna
personalbehov inom totalförsvaret. Det kan i sammanhanget erinras om
att överbefälhavaren i FU88 har framfört tanken på att det i varje kommun
skall finnas en militär chef som bl. a. har till uppgift att samverka med
kommunledningen och i fred öva denna samverkan. Det i motionen framförda
förslaget kan ses som stöd för kommunerna i detta arbete och bör
bedömas i ljuset av den fortsatta behandlingen av överbefälhavarens förslag.
Frågan bör enligt utskottets mening också föras in i bilden vid FK
88:s arbete med personalfrågorna inom försvarsmakten. Motion FÖ413
(fp) bör i avvaktan på ytterligare överväganden i frågan i olika sammanhang
inte bifallas av riksdagen.

Motion FÖ420 aktualiserar en tidigare av folkpartiet framförd synpunkt
att det är viktigt med samlevnadsundervisning i den militära befölsulbildningen
(FöU 1985/86:9 s. 8, FöU 1986/87:11 s. 66 och FöU 1987/88:11 s.
39).

Utskottet konstaterar liksom vid tidigare behandling av yrkanden av
denna innebörd att könsrollsfrågor och därmed sammanhängande attityder
och värderingar ingår i den ledarskapsutbildning som är ett led i befälsutbildningen.
Motion FÖ420 (fp) får därmed anses tillgodosedd och bör
avslås av riksdagen.

I motion FÖ429 (s) riktas kritik mot ersättningssystemet förförbandsläkare.
Motionären hävdar att förbandsläkaren under tjänstgöringstiden får
ersättning av förbandet i form av lön och patientavgift (60 kr./patient) och
från försäkringskassan enligt försäkringskassetaxan.

Utskottet har inhämtat att i motionen avsedda läkare anställs på heltidseller
deltidstjänster mot avtalsenlig lön. Med tjänsterna är förenade medicinsk
ledningsverksamhet, flyg- och navalmedicin, värnpliktigas hälsooch
sjukvård, rådgivning till förbandschef, utbildning i hälso- och sjuk -

1988/89: FöU 14

43

vård, medverkan i mobiliserings- och krigsförberedelsearbete samt inskrivningsverksamhet.
Läkaren har inte rätt att inom ramen för sin tjänst
utnyttjas för den anställda personalens hälso- och sjukvård. Är han uppförd
på av försäkringskassan upprättad förteckning kan myndigheten dock
träffa avtal med läkaren enligt 4 § förordningen om sjukvård m. m. i statlig
anställning (1984:1013). Ett sådant avtal innebär bl. a. att arbetstagarna
får anlita läkaren utanför dennes tjänst vid myndigheten och att myndigheten
betalar patientavgiften direkt till läkaren.

Av det anförda framgår att forbandsläkare under sin tjänstgöringstid
äger uppbära endast avtalad lön. Uppgiften att enligt avtal ombesörja
också de anställdas hälso- och sjukvård skall fullgöras utöver den med tjänsten
förbundna tjänstgöringstiden. Det i motionen beskrivna förhållandet
strider sålunda mot gällande föreskrifter. Utskottet utgår från att en oriktig
tillämpning av gällande bestämmelser kommer att påtalas i vederbörlig
ordning. Riksdagen bör inte göra något uttalande i frågan.

Motion FÖ442 (m) innehåller ett tidigare framfört yrkande om slopande
av samordning av ATP och reservpension.

När utskottet senast behandlade ett motionsförslag om bl. a. slopandet
av ifrågavarande samordning (FöU 1987/88:11 s. 40) räknade utskottet
med att frågan möjligen skulle bli behandlad i en då pågående översyn av
reservofficerssystemet även om den primärt skulle avgöras genom förhandlingar
mellan arbetsmarknadens parter. Resultatet av denna översyn har
numera redovisats för regeringen (Ds 1989:15). Utredningsmannen bedömer
att denna samordningsfråga faller utom ramen för översynen. Utskottet
vill ånyo hänvisa till att frågan om samordning av reservpension och
ATP är av den art att den bör regleras genom förhandlingar mellan berörda
parter. Utskottet vill dock i detta sammanhang erinra om att regeringen
genom förordningen (1988:722) om engångsbelopp som svarar mot engångspension
fr. o. m. den 1 juli 1988 låtit räkna upp engångsbeloppen till
aktuell prisnivå och gjort dem värdebeständiga genom anknytning till utgående
pensioner.

Vissa frågor rörande värnpliktig personal

Under denna rubrik behandlar utskottet vad föredragande statsrådet i propositionen
har anfört om värnpliktig personal (s. 56) jämte motionerna
Fö7, yrkande 1 (c), Föl 1, yrkande 2 (m), Föl3, yrkandena 7 och 9 (fp),
FÖ203, yrkandena 3 och 4 (c), FÖ207, yrkande 4 (fp), Fö410 (m), Fö414 (s),
FÖ425 (fp), FÖ431, yrkandena 1 och 2 (vpk, c, mp), FÖ433 (s), FÖ434 (s),
FÖ435 (s) och FÖ437 (c).

1988/89: FÖU14

44

Föredragande statsrådet

1988/89: FöU 14

Beträffande marinens utbildningssystem erinrar försvarsministern om att
principer för ett nytt utbildningssystem för marinen redovisades för riksdagen
i samband med 1987 års försvarsbeslut och att vad föredragande
statsrådet därvid anförde lämnades utan erinran av riksdagen.

Av propositionens redogörelse framgår att förberedelserna för införandet
av det nya systemet därefter har fortsatt. Försvarsministern förordar
att ett nytt utbildningssystem för flottan införs i enlighet med av riksdagen
godtagna riktlinjer och ett av överbefälhavaren framlagt preciserat förslag.

Förslaget innebär att vissa ändringar måste göras i värnpliktslagen
(1941:967). Det nya systemet medför att grundutbildningstiden för värnpliktiga
i flottan förlängs med — för vissa värnpliktskategorier — 85 till
115 dagar. Samtidigt minskas skyldigheten att fullgöra repetitionsutbildning
från fem till två krigsförbandsövningar. Dessutom sänks det högsta
dagantalet för varje krigsförbandsövning med 5 dagar för meniga och
gruppbefäl. Försvarsministern uppger vidare att den bestämmelse i värnpliktslagen
som medger en förlängning av krigsförbandsövningarna för
vissa värnpliktiga intebehövertillämpas inom ramen för det nya utbildningssystemet
vid flottan och därför kan upphävas.

Propositionens förslag till lag om ändring av värnpliktslagen (1941:967)
fogas som bilaga (bilaga 1) till detta betänkande.

Försvarsministern redogör därefter för ett förslag från överbefälhavaren
om Jorsök med förkortad grundutbildning av värnpliktiga.

Försvarsministern erinrar därvid bl. a. om att frågan om arméns utbildningssystem
skall behandlas av försvarskommittén. Han förordar dock att
i avvaktan på nästa försvarsbeslut försök med förkortad grundutbildning
får genomföras inom armén och marinen under budgetåren 1989/

90— 1990/91. För en mycket begränsad del avslutas försöken dock tidigast
vid utgången av augusti år 1991. Han anger vidare att de värnpliktiga som
deltar i försöken skall efter fullgjord grundutbildning krigsplaceras i försvarsområdesförband.
Av försvarsministerns redogörelse framgår att försöken
inom armén föreslås omfatta värnpliktiga som enligt nuvarande planer
främst är avsedda att grundutbildas och ingå i krigsförband som skall
avvecklas eller omorganiseras.

Enligt det förslag till lag om försök med förkortad grundutbildning som
försvarsministern redovisar framgår att försöken varje år får omfatta högst
5 500 värnpliktiga vid armén och högst 500 värnpliktiga vid marinen. Försöken
omfattar inte befälsuttagna värnpliktiga och innebär, med vissa
smärre undantag, en grundutbildningstid om 150 dagar. Försvarsministern
anser vidare att det bör ankomma på regeringen att ange de närmare
villkoren för försöksverksamheten.

Propositionens förslag till lag om försök med förkortad grundutbildning
för värnpliktiga fogas som bilaga (bilaga 2) till detta betänkande.

Propositionens redogörelse för vissa värnpliktsfrågor behandlar därefter
värnpliktsförmåner. Försvarsministern erinrar inledningsvis om fjolårets
budgetproposition där han angav att kontantförmånerna till värnpliktiga
under 1980-talet hade höjts i en takt som avsevärt översteg den allmänna 45

standardhöjningen. Han konstaterar därefter att förra årets beskrivning 1988/89: FÖU14
har styrkts av en undersökning redovisad av överbefälhavaren i juni 1988.

För budgetåret 1989/90 beräknar försvarsministern utrymmet för höjning
av de värnpliktigas förmåner till ca 35 milj. kr. De förordade förbättringarna
av förmånerna gäller

— höjning av dagersättningen med 1 kr. från 30 kr. till 31 kr.,

— höjning av den behovsprövade familjepenningens maximibelopp för
hustru med 185 kr. per månad till 2 635 kr.,

— förbättringar av förplägnadsersättningen.

Dessa redovisade förbättringar beräknar försvarsministern till ca 25
milj. kr. Det resterande utrymmet bör enligt försvarsministern avsättas för
att finansiera ökade kostnader för bostadsbidrag till följd av hyreshöjningar
m. m. De föreslagna förbättringarna av värnpliktsförmånerna föreslås
genomföras den 1 juli 1989.

Den föreslagna höjningen av familjepenningen kräver ändring av familjebidragslagen
(1978:520). Propositionens förslag till lagändring fogas som
bilaga (bilaga 3) till detta betänkande.

Utskottet

Beträffande marinens utbildningssystem som — såsom framgår av redogörelsen
i det föregående — enligt propositionen avses införas vid flottan
föreslår motionärerna i motion Föl3 (fp) att riksdagen hos regeringen begär
ett samlat förslag för hela marinen. Genomförandet av riksdagens principbeslut
bör därför enligt motionärerna anstå.

Utskottet har inhämtat att det är regeringens avsikt att det nya utbildningssystemet
skall införas 1991/92 för både kustartilleriet och flottan.

Överbefälhavaren kommer därför inom kort att överlämna ett förslag till
regeringen avseende kustartilleriet. Båda systemen avses alltså införas i ett
sammanhang.

Enligt utskottets mening tillgodoses den önskade samordningen genom
planerade åtgärder, och riksdagen bör därför avslå motion Fö 13, yrkande
9 (fp).

Utskottet anser sålunda att riksdagen bör anta det framlagda förslaget
till lag om ändring i värnpliktslagen.

I två partimotioner, Fö 13 och FÖ207, betonar folkpartiet betydelsen av
att försöken med förkortad grundutbildning av värnpliktiga kan genomföras
enligt överbefälhavarens förslag. Motionärerna anser att ingen värnpliktig
skall genomgå en längre utbildning än vad som behövs för att han skall
kunna lösa sina angivna uppgifter. Endast genom praktisk erfarenhet kan
den exakta utbildningstiden fastställas. Redan i dag, framhåller motionärerna
vidare, ges motsvarande uppgifter till soldater redan efter 10 veckors
utbildning. Försöksverksamheten borde därför enligt motionärerna få
utröna realiserbarheten i förband där meniga har 2,5 månaders grundutbildning.

Utskottet, som delar försvarsministerns uppfattning att försöksverksamheten
endast skall gälla en till fem månader minskad grundutbildning kan
inte stödja att den ges en sådan inriktning som motionärerna förespråkar. 46

Riksdagen bör därför avslå motionerna Fö 13, yrkande 7, och FÖ207, yr- 1988/89: FöU 14
kande 4, (båda fp).

I motion FÖ7 (c) ställer motionärerna sig positiva till en försöksverksamhet
men förordar att den begränsas till ett år för att forsvarskommittén
skall få möjlighet att utvärdera resultatet.

Försvarskommitténs behov av att utnyttja erfarenheterna från försöken
betonas också i moderaternas partimotion Föll. Motionärerna i denna
motion anser att försöken bör genomföras 1989/90 och omfatta högst
1 000 värnpliktiga. Motionärerna anser vidare att avsikten med försöken
är oklar.

Utskottet konstaterar inledningsvis att forsvarskommittén inför nästa
försvarsbeslut har att överväga olika utbildningsfrågor där utbildningstidens
längd har central betydelse. Mot denna bakgrund delar utskottet
motionärernas uppfattning att det är viktigt att forsvarskommittén ges
möjlighet att studera erfarenheterna från försöken med förkortad grundutbildning.
Enligt vad utskottet erfar kommer regeringen också att bereda
kommittén denna möjlighet. Utskottet har vidare inhämtat att myndigheternas
planering innebär att ett mindre antal värnpliktiga än vad som
anges i propositionen kommer att beröras av försöken.

Utskottet anser mot bakgrund av det ovan anförda att motion Fö7, yrkande
1 (c), och Föll, yrkande 2 (m), därmed kan anses delvis tillgodosedda
och därför bör avslås av riksdagen. Utskottets ställningstagande innebär
att utskottet inte har någon erinran mot vad föredragande statsrådet
anfört om försök med förkortad grundutbildning. Utskottet tillstyrker det
i propositionen framlagda förslaget til! lag om försök med förkortad grundutbildning.

Utskottet har heller inget att erinra mot de förbättringar av värnpliktsJormånerna
som föreslås i propositionen och föreslår att riksdagen antar
det framlagda förslaget till lag om ändring i familjebidragslagen.

Utskottet vill i detta sammanhang som initiativ föreslå ytterligare en
ändring av familjebidragslagen i nämnda lag.

Enligt lagen (1981:292) om tjänsteplikt för hälso- och sjukvårdspersonal
samt veterinärpersonal m. m. kan den som är sysselsatt inom hälso- och
sjukvården tas ut till viss tjänstgöring inom totalförsvaret. Enligt en ändring
i 6 § i nämnda lag år 1987 (SFS 1987:381) omfattar plikten också en
skyldighet att under högst 60 dagar delta i utbildning och övning. Regeringen
får enligt 8 § bl. a. bestämma föreskrifter om förmåner åt de tjänstepliktiga.

Avsikten är att plikttjänstgörande sjukvårdspersonal skall ha samma förmåner
som de värnpliktiga. Inom försvarsdepartementet pågår för närvarande
ett författningsarbete med regeringsförordningar om bl. a. förmåner.

För att denna personal skall kunna få näringsbidrag enligt familjebidragslagen
(1978: 520) har det visat sig att riksdagen måste fatta beslut om
en mindre ändring i nämnda lag.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen antar
regeringens i bilaga 3 till betänkandet redovisade förslag till lag om ändring
av familjebidragslagen och beslutar om den ytterligare ändring av nämnda
lag som utskottet föreslår enligt bilaga 4. 47

Utskottet övergår till att behandla ett antal motioner avgivna under den
allmänna motionstiden.

I motion FÖ203 (c) påpekar motionärerna att antalet trafikolyckor ökar
inom försvaret. De anser dem kunna hänföras till de stora bristerna i utbildningen
av forare. Denna kan enligt motionärerna förbättras genom att
ge de värnpliktiga civilt körkort på de fordon som de utbildas på inom
försvaret. Motionärerna anser vidare att erfarenheterna från vissa trafiksäkerhetsåtgärder
inom armén bör utvärderas.

I motion FÖ437 (c) vill motionärerna att den arbetsgrupp inom arméstaben
som handhar trafiksäkerhetsfrågor skall beakta vad i motionen anförts
om värnpliktigas trafikskador m. m.

Utskottet har tidigare i olika sammanhang behandlat de värnpliktigas
skydd mot olyckor och ohälsa, bl. a. i betänkandena FöU 1984/85:9 (s. 60)
och FöU 1987/88:11 (s. 44). Utskottet har återigen anledning att konstatera
att myndigheterna tillmäter dessa viktiga frågor stort intresse och att
åtgärder vidtas för att förbättra personalens trafiksäkerhet. Inte desto
mindre bör det finnas utrymme för ett ökat samarbete mellan försvaret och
samhället i övrigt i dessa frågor. Utskottet har inhämtat att den analysgrupp
som har haft till uppgift att klarlägga olycksorsaker och komma med
förslag till åtgärder har föreslagit förbättringar som direkt har omsatts i
utbildningsverksamheten. Exempel på sådana åtgärder är:

— Ett nytt regelverk för försvarsmakten har upprättats. Det togs i bruk
under år 1988 och innehåller bl. a. bestämmelser för utbildning, prov och
behörighet för värnpliktiga fordonsförare.

— Ett nytt utbildningspaket har tagits fram som hjälp vid genomförandet
av motorutbildningen.

— Motorutbildningen görs mer individanpassad.

— Försvarsmakten deltar i kampanjer om trafiksäkerhet.

— Försök genomförs med ändrade former för uttagning av fordonsförare,
med syfte att redan tidigt kunna gallra bort olämpliga förare.

— För att följa upp trafiksäkerhetsfrågorna organiseras vid varje större övning
en haveriundersökningsgrupp.

Utskottet har vidare inhämtat att de till armén inrapporterade trafikolyckorna
under de senaste åren minskat i antal. Till armén rapporterades
1985/86 -340, 1986/87 -319 och 1987/88 - 313 trafikolyckor. Med hänvisning
till vad som ovan anförts anser utskottet att riksdagen inte bör
bifalla motionerna FÖ203, yrkande 4, och FÖ437 (båda c).

I motion FÖ434 (s) föreslås att man inom försvaret samlar experter till
en central utredningsgrupp för utredning av olika olyckor. En olyckskommission
av denna modell anser man ha visat sig mycket effektiv t. ex. vid
flygolyckor.

Utskottet erinrar om att regeringen år 1981 tillkallade en kommitté för
undersökning av allvarliga olyckshändelser. Inget hindrar att kommittén

— såsom också har skett — undersöker olyckor som inträffat inom försvarsmaktens
område. Utskottet har inhämtat att inom regeringskansliet
för närvarande övervägs hur kommitténs verksamhet kan permanentas.
Även i försvarsmaktens egen regi utreds allvarliga olyckor av experter från
bl. a. försvarsgrenarna och försvarets materielverk. Därtill kommer de ut -

1988/89: FöU 14

48

redningar som görs av åklagare och polis. Med hänvisning till det anförda
anser utskottet att riksdagen inte bör bifalla motion FÖ434 (s).

I motion FÖ435 (s) återkommer motionären till frågan om att ge de nuvarande
värnpliktiga skyddsassistenterna rätt att använda sig av den s. k.
stopprätten för att därigenom få till stånd en minskning av olyckorna
bland värnpliktiga. Även i motion FÖ203 vill motionärerna att skyddsassistenterna
skall ges sådan motsvarande befogenhet.

Utskottet erinrar om att riksdagen tidigare har avslagit motionsförslag
om att ge de värnpliktiga skyddsassistenterna s.k. stopprätt (bl. a. i FöU
1981/82:18 s. 95, rskr. 374, FöU 1986/87:11 s. 72, rskr. 310 och FöU
1987/88: 11 s. 45, rskr. 346). Utskottet finnér inte skäl till ändrat ställningstagande
i denna fråga. Motion FÖ435 (s), bör därför avslås.

I motion FÖ203 (c) anser motionärerna att tiden nu är mogen för regeringen
att tillsätta en värnpliktssocial utredning.

Utskottet har inhämtat att man inom regeringskansliet för närvarande
överväger vilka former som skall användas för att ta fram underlag för
beslut i värnpliktssociala frågor. Utskottet anser därför att riksdagen inte
nu bör uttala sig enligt motionen. Motion FÖ203, yrkande 3 (c), bör därför
avslås av riksdagen.

Motionären i motion FÖ410 (m) återkommer till den av utskottet tidigare
behandlade frågan om delgivning av militär postförsändelse. Flon anser
att en personlig delgivning bör ske vid underlåtenhet att kvittera ut
försändelsen och att detta bör vara en förutsättning för rättsliga åtgärder.

Utskottet behandlade frågan i betänkande FöU 1987/88:11 och anförde
därvid bl. a. följande:

Utskottet finner att det förfarande som motionären föreslår skulle medföra
administrativa nackdelar som inte vägs upp av fördelarna med den föreslagna
ordningen. Det kan i sammanhanget erinras om att det årligen
sänds ut 300 000 — 500 000 inkallelser till tjänstgöring och meddelanden
om krigsplacering. Det bör också noteras att det genom det nuvarande
förfarandet föreligger tillräcklig grund för straffrättsliga åtgärder mot den
som underlåter att kvittera ut en militärförsändelse eller inställa sig till
tjänstgöring enligt en genom rekommenderad försändelse mottagen inställelseorder.
En delgivning med t. ex. mottagningsbevis ändrar inte förutsättningarna
i detta hänseende.

Utskottet vidhåller vad det då anförde och anser att riksdagen bör avslå
motion FÖ410 (m).

1 motion FÖ414 (s) anser motionärerna att samlevnadsutbildning bör
vara en obligatorisk del i vämpliktsutbildningen.

Utskottet ser i och för sig positivt på syftet med ett sådant inslag i grundutbildningen
men anser det vara svårt att inrymma detta i den tillgängliga
tiden för utbildning av värnpliktiga. Riksdagen bör därför avslå motion
FÖ414 (s).

1 motion FÖ425 (fp) yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om
justeringar i de värnpliktigas ekonomiska skydd. Motionären anser att de
värnpliktigas försäkringsskydd måste förbättras genom att även omfatta
fritiden. Dessutom föreslås att den begravningshjälp som utgår till anhöriga
skall höjas och även täcka skulder m. m.

1988/89: FöU 14

49

4 Riksdagen 1988/89. 10 sami. Nr 14

Utskottet har tidigare i olika sammanhang behandlat dessa frågor, senast
i betänkande Föli 1987/88:11 (s. 46). Utskottet har upplysts att det pågår
ett arbete med att komplettera de värnpliktigas försäkringsskydd. Bl. a. avser
regeringen låta utreda vissa justeringar i det ekonomiska skyddet som
underlag för försvarskommitténs arbete. Ärendet bereds för närvarande i
regeringskansliet. Utskottet anser att motion FÖ425 (fp) därmed har tillgodosetts
och bör avslås.

1 motion FÖ431 (vpk, c, mp) föreslår motionärerna att personer på valbar
plats och ordföranden i partipolitiska organisationer skall ges rätt till
tjänstledighet eller anstånd från militär utbildning från den 1 juli till valdagen
samma år.

Utskottet har tidigare i olika sammanhang behandlat frågor om anstånd
och tjänstledighet för värnpliktiga, senast i betänkande FöU 1987/88:11
(s. 44). Utskottet ansåg då att nuvarande tillämpning av regler gav uttryck
för en rimlig avvägning mellan olika intressen. De i motionen framförda
motiven ger enligt utskottet inte tillräckliga skäl för att ändra detta ställningstagande.
Motionens förslag torde dessutom innebära stora avgränsningsproblem.
Motion FÖ431 (vpk, c, mp) bör därför avslås.

Slutligen vill utskottet behandla motion FÖ433 (s) som tar upp problemen
med det s. k. kvarstående/öget, dvs. andelen värnpliktiga som efter
mönstring ännu ej påbörjat sin grundutbildning. Motionären framhåller
att många värnpliktiga tvingas vänta länge innan de kan beredas tillfälle
fullgöra sin värnpliktstjänstgöring. Motionären anser att detta problem har
ökat och pekar på ett flertal olägenheter både för den enskilde och samhället
som hänger samman med detta. En allmän förkortning av väntetiden är
därför angelägen, framhåller de. Framför allt är det angeläget att ingen
skall behöva vänta längre än vad lagen föreskriver, dvs. tre år.

Utskottet instämmer i vad motionären anfört om de olägenheter som
uppstår när väntetiderna blir för långa för den värnpliktige innan han kan
påbörja sin grundutbildning. Ofta bildar man i dessa ålderslägen familj,
skaffar arbete och bostad. Sker detta före fullgjord värnpliktstjänstgöring
är det stor risk att oöverstigliga problem uppstår för den enskilde. Utskottet
vill därför betona vikten av att kvarståendeläget reduceras och att väntetiden
för de värnpliktiga minskar. Utskottet räknar med att möjliga åtgärder
för att komma till rätta med ifrågavarande av myndigheterna välkända
problem vidtas utan att riksdagen behöver uttala sig i frågan.
Motion FÖ433 (s) bör därför avslås av riksdagen.

Vissa frågor rörande grundorganisationen

I detta avsnitt behandlar utskottet vissa i propositionen aktualiserade frågor
rörande försvarsmaktens mark och byggnader i Stockholmsområdet
och om rationalisering (s. 60 — 62). Utskottet behandlar under denna rubrik
också en rad motioner med yrkanden som i olika avseenden gäller
försvarsmaktens grundorganisation. Sådana yrkanden har framförts i motionerna
FÖ5 (vpk), Fö9 (m), Fö 15, yrkande 8 (vpk), FÖ210, yrkandena
4 — 6 (mp), FÖ305 (mp), FÖ404 (c), FÖ405 (vpk), FÖ406 (m), FÖ407 (m),

1988/89: FÖU14

50

Fö411 (m), FÖ417 (c), FÖ419 (c, fp), FÖ430 (m, c), FÖ432 (mp), FÖ436 (c,
m), FÖ603 (c), FÖ709 (s), FÖ720 (fp) och FÖ722 (fp).

Föredragande statsrådet

Försvarsministern anmäler att en rapport från överbefälhavaren om försvarsmaktens
mark och byggnader i Stockholmsområdet för närvarande remitteras
till berörda kommuner m.fl. Rapporten berör bl.a Tullinge- och
Näsby Park-etablissemangen. Försvarsministern erinrar om att en avveckling
av Tullingeetablissemanget berördes i 1982 års försvarsbeslut. Även
avvecklingen av Näsby Park-etablissemanget behandlades i detta sammanhang.
Beträffande Näsby Park kan, enligt försvarsministern, myndigheterna
förutsätta att detta får behållas t.o. m. 1991/92 i avvaktan på regeringens
beslut med anledning av överbefälhavarens förslag i nämnda rapport.

Försvarsministern redogör därefter för de rationaliseringsmål som redovisas
i överbefälhavarens programplan för perioden 1989/90—1991/92.
Han erinrar därvid bl. a. om att enligt regeringens anvisningar för denna
programplan skall varje myndighet inom det militära försvaret vara föremål
för ett fortsatt rationaliseringstryck som motsvarar det som gäller för
de civila myndigheterna.

Utskottet

Utskottet har i detta sammanhang anledning att inledningsvis erinra om
riksdagens försvarsbeslut år 1982. Genom detta lämnade riksdagen utan
erinran en planering som beträffande Näsby Park innebar att etablissemanget
skulle snarast avvecklas. Utskottet konstaterar att det framgår av
försvarsministerns anförande att etablissemanget avses behållas t.o.m.
1991/92.

Utskottet har inget att erinra mot vad föredragande statsrådet har anfört
i propositionen om försvarsmaktens mark och byggnader i Stockholmsområdet.
Vad han anför om rationalisering lämnar utskottet också utan erinran.

I motion Fö9 (m) yrkas att Näsby Park-etablissemanget bör försäljas och
intäkterna i första hand användas till beställning av nytt ytstridsfartyg från
Karlskronavarvet.

Utskottet anser att detta yrkande bör ses i ljuset av försvarsministerns
redogörelse rörande uppskjutandet av avvecklingen av detta etablissemang.
Riksdagen bör i avvaktan på ett ställningstagande till överbefälhavarens
förslag rörande mark och byggnader i Stockholmsområdet inte göra
något uttalande i frågan.

Utskottet övergår till att behandla en rad motioner som tar upp frågor
rörande grundorganisationen för förband och myndigheter.

I motion FÖ210, yrkandena 4 — 6 (mp), lämnas en rad förslag till nya
uppgifter för försvarsområdesregementena. Motionärerna föreslår att det
vid dessa förband avdelas särskilda resurser för utbildning i civilmotstånd.
Dessa regementen bör vidare, enligt motionärerna, ges förmåga att med

1988/89: FöU 14

51

två timmars varsel kunna ordna effektivt militärt skydd av alla de ca 8 000 1988/89: FÖU14

känsliga objekt som behöver skydd mot sabotage eller anfall. I motionen
föreslås också att olika totalförsvarsverksamheter samlokaliseras till försvarsområdesregementena.

Utskottet anser att ett genomförande av dessa förslag skulle innebära att
verksamheten vid försvarsområdesregementena ges en i väsentliga avseenden
ny inriktning. En sådan omdaning bör, enligt utskottets mening, övervägas
inom ramen för försvarskommitténs arbete med arméns framtida
inriktning, grundorganisation m. m. Motion FÖ210, yrkandena 4 — 6 (mp),
bör därför avslås.

Även förslaget i motion FÖ406 (m) om att fler idrottsplutoner skall inrättas
och att även kvinnor skall beredas plats på dessa plutoner berörs av
försvarskommitténs arbete.

Utskottet anser därför att också motion FÖ406 (m) bör avslås av riksdagen
i avvaktan på resultatet av försvarskommitténs överväganden.

1 motion FÖ407 (m) anser motionären att de principer som utnyttjas vid
benämning av förband är inkonsekventa. Enligt motionären bör en enhetlig
nomenklatur genomföras.

Utskottet konstaterar att överbefälhavaren i sin rapport Armén mot sekelskiftet
föreslår att brigaderna skall överta regementstraditionerna och
benämnas med namn och nummer. Den fortsatta beredningen av detta
förslag inom ramen för försvarskommitténs behandling av krigsorganisationens
utveckling bör avvaktas. Motion FÖ407 (m) bör därför inte bifallas.

Motion Fö411 (m) gäller JÖrvaringen av hemvärnets vapen. Motionären
föreslår att en utredning tillsätts med uppgift att föreslå åtgärder i syfte att
hindra att hemvärnets vapen tillgrips vid inbrott.

Utskottet vill inledningsvis framhålla vikten av att hemvärnet har hög
beredskap. Detta förutsätter att hemvärnsmännens personliga vapen förvaras
så att de är snabbt gripbara. Denna av beredskapsskäl betingade ordning
för vapenförvaring inom hemvärnet är, vill utskottet framhålla, ett
mindre problem än motionären synes förutsätta — detta under förutsättning
att gällande regler för förvaring av vapen följs. Enligt vad utskottet
inhämtat utgör förlusten av hemvärnets vapen en ytterst ringa del av de
vapen som årligen tillgrips vid inbrott eller eljest försvinner. Utskottet anser
mot bakgrund av det anförda att motion Fö411 (m) bör avslås.

I motion FÖ404 (c) föreslås förbättringar av den marina bevakningen i
Öresund.

Utskottet behandlade en motion rörande denna fråga i betänkande FöU
1987/88: 11 (s. 35). Utskottet konstaterade därvid att det påtalade behovet
av ytterligare åtgärder för förbättrad havsövervakning i Öresund till stor
del var tillgodosett. Utskottet vidhåller denna uppfattning. Det kan i sammanhanget
upplysas att överbefahavaren — enligt vad utskottet inhämtat
— överväger att tillföra ytterligare en vedettbåt till området samtidigt som
han i särskild ordning ser över hur den samordnade sjöbevakningen i bl. a.

Öresund skall lösas på sikt. Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet
bifall till motion FÖ404 (c).

En utgångspunkt för motionärerna i motion FÖ417 (c) är oron för att 52

helikopterverksamheten vid Säve kommer att reduceras eller att den t. o. m.
riskerar att avvecklas om överbefälhavarens intentioner genomfors.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att riksdagen år 1983 (FöU 1982/
83:15, rskr. 324) fastställde inriktningen av helikopterunderhållet.

Riksdagen har därefter vid ett flertal tillfällen behandlat frågor som berör
bl. a. helikopterverksamheten på Säve. Senast skedde detta i betänkande
FöU 1987/88: 11 varvid utskottet förklarade sig sakna underlag för
att förorda en ändring av gällande organisation. Utskottet konstaterar att
överbefälhavarens inriktning av organisationsändringarna vid marinen i
programplanen 1989—1992 innebär en begränsning av verksamheten på
Säve. Enligt vad utskottet har inhämtat genomför chefen för marinen en
organisationsöversyn där även andra lösningar studeras. Utskottet anser
att riksdagen i avvaktan på resultatet av denna utredning och försvarskommitténs
överväganden rörande marinens grundorganisation inte bör
göra uttalande i frågan. Motion FÖ417 (c) bör därför avslås.

I motion FÖ419 (c, fp) återkommer motionärerna med en fråga som rör
den av utskottet i olika sammanhang behandlade marina ledningen på ostkusten.
Motionärerna erinrar inledningsvis om att riksdagen i samband
med 1987 års försvarsbeslut godkände en sammanslagning av flottans och
kustartilleriets myndigheter i Stockholmsregionen till en ny myndighet
(Ostkustens marinkommando), vars stab enligt då föreliggande förslag
skulle lokaliseras till Muskö (FöU 1986/87: 11, rskr. 310). De konstaterar
att överbefälhavaren efter fortsatt utredningsarbete har funnit ett bättre
lokaliseringsalternativ när han i sin programplan 1989—1992 föreslår att
chefen för Ostkustens marinkommando i stället skall grupperas till Tullinge.
Tullinge är, framhåller motionärerna, ur flera olika aspekter en bättre
lokaliseringort för ifrågavarande stab än Muskö. De anser att riksdagen
bör ge regeringen detta till känna.

1 motionen kritiseras också chefens för marinen planering för en lokalisering
till Tullinge eftersom denna innefattar en interimistisk lokalisering
av staben till Muskö. En sådan övergångslösning skulle enligt motionärerna
försena flyttningen till Tullinge och medföra att resurser satsas på en
lösning som endast skall gälla tiden 1990—1995. Den medför också, framhåller
de, att personalen tvingas flytta två gånger inom fem år.

Slutligen anser motionärerna det vara angeläget att de förband som inte
är kaderorganiserade får en sådan organisation samtidigt som marinkommandoorganisationen
införs och inte — såsom planeras — först sedan den
nya myndigheten upprättats.

Utskottet har tidigare under detta riksmöte i ett särskilt betänkande behandlat
utformningen av den marina ledningsorganisationen på ostkusten
(1988/89: FöU6). Utskottet berörde därvid bl. a. överbefälhavarens i motion
FÖ419 (c, fp) på nytt aktualiserade förslag att lokalisera staben för det
nya Ostkustens marinkommando till Tullinge i stället för till Muskö såsom
tidigare har övervägts. Utskottet konstaterade att överbefälhavarens förslag
behandlades i regeringskansliet och kunde komma att behandlas även
av 1988 års försvarskommitté. Utskottet ansåg att riksdagen i detta läge
inte borde uttala en mening i frågan. Riksdagen följde utskottet.

Utskottet bedömer att riksdagen inte heller med anledning av nu be -

1988/89: FÖU14

53

handlat motionsyrkande bör uttala sig i denna lokaliseringsfråga. I konse- 1988/89: FÖU14
kvens därmed är det naturligt att låta det ankomma på regeringen och underlydande
myndigheter att besluta också när det gäller genomförandet av
ifrågavarande organisationsändring liksom när det gäller dess anpassning
till den s. k. kaderorganisationsprincipen.

Utskottet konstaterar att lokaliseringsfrågan är under omprövning och
vill i sammanhanget framhålla att utskottet ser positivt på en lokalisering
av ifrågavarande stab till Tullinge om det visar sig vara en bättre lösning än
den tidigare planerade lokaliseringen till Muskö. Utskottet vill också betona
att konsekvenserna för de anställda och deras familjer måste beaktas
så att organisationsändringen kommer att, såsom utskottet redan påpekade
i sitt betänkande FöU 1986/87:11 (s. 79), genomföras med minsta
möjliga olägenhet för den berörda personalen.

Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att riksdagen inte bör bifalla
motion FÖ419 (c, fp).

I motionerna FÖ430 (m, c), FÖ436 (c, m) och FÖ603 (c) framförs förslag
om flyttning av olika slags marin verksamhet till Karlskrona för att därigenom
förbättra befolknings- och sysselsättningsutvecklingen där.

Motion FÖ430 pekar på en rad faktorer som talar för att marinens utveckling
bör styras mot Karlskronaområdet och föreslår att man där upprättar
ett marint utbildningscentrum.

I motion FÖ436 anser motionärerna att regeringen bör tillsätta en utredning
för att undersöka möjligheterna till en flyttning av försvarets materielverks
fartygsavdelning till Karlskrona.

Slutligen föreslår motionären i motion FÖ603 att regeringen förlägger en
sammanhållande myndighet för undervattensteknologi till Karlskrona.

Som motiv anför han att det i dag saknas en sammanhållande huvudman i
landet för denna växande verksamhet och att det finns en stor kompetens
inom området i Karlskrona.

Utskottet stödjer motionärernas syfte med de föreslagna åtgärderna att
förbättra utvecklingen i den berörda regionen. Utskottet vill beträffande
marinens utveckling emellertid erinra om försvarskommitténs uppgift att
överväga dessa frågor inför nästa försvarsbeslut.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att riksdagen för närvarande
inte bör göra uttalanden i enlighet med förslagen i motionerna
FÖ430 (m, c), FÖ436 (c, m), och FÖ603 (c).

I motion FÖ405 (vpk) föreslås en flyttning av flygflottiljen F16/F20. Motionären
anser att flygflottiljen bör utlokaliseras från Uppsala till Uppsala
läns norra del.

Utskottet behandlade och avstyrkte senast i betänkande FöU 1986/

87:11 en motion med samma yrkande. Riksdagen följde utskottets förslag.

Utskottet ser inga skäl att ändra denna uppfattning. Motion FÖ405 (vpk)
bör därför avslås.

Motionerna FÖ709 (s), FÖ720 (fp) och FÖ722 (fp) tar samtliga upp frågan
om sambandscentralen i Gryt. Motionärerna anser det viktigt att den får
vara kvar. Man betonar dess betydelse för befolkningen och för olika samhällsfunktioner.

Utskottet behandlade liknande motionsyrkanden i ett särskilt betän- 54

kande om kustbevakningens sambandscentraler (1988/89: FöU8) tidigare 1988/89: FÖU14

under detta riksmöte. Utskottet ansåg därvid — med hänvisning till att

kustbevakningens lokala organisation behandlades av kustbevaknings kommittén

— att riksdagen i avvaktan på resultat av detta pågående arbete

inte borde uttala sig i frågan. Riksdagen följde utskottet. Utskottet har

inhämtat att kustbevakningskommittén till regeringen har överlämnat ett

betänkande som rör den regionala nivån inom kustbevakningen. Utskottet

kan vidare konstatera att av propositionen framgår att det avsatts medel

för budgetåret 1989/90 för dygnetruntdrift vid sambandscentralen i Gryt.

Mot denna bakgrund anser utskottet att motionerna FÖ709 (s), FÖ720 och
FÖ722 (båda fp) bör avslås i avvaktan på regeringens ställningstagande till
kustbevakningskommitténs förslag och på den av riksdagen tidigare påfordrade
informationen rörande sambandscentralernas organisation (SkU
1985/86:24).

I motion FÖ5 (vpk) föreslås att en högskola för det civila totalförsvaret
lokaliseras till Karlstad.

Utskottet har nyligen i betänkande 1988/89: FöU 10 godtagit ett förslag
från försvarsministern som innebär att förutsättningarna för en högskola
för de civila delarna av totalförsvaret skall studeras. Utskottet bör därför
inte nu föreslå att riksdagen gör något ytterligare uttalande i frågan. Motion
FÖ5 (vpk) bör därför avslås.

Vänsterpartiet kommunisterna har i sin partimotion Fö 15 föreslagit en
sammanslagning av byggnadsstyrelsen och förtifikationsförvaltningen till
en myndighet.

Frågan har nyligen behandlats av finansutskottet som i sitt betänkande
1988/89: FiU26 godtagit att byggnadsstyrelsen och fortifikationsförvaltningen
fortsättningsvis skall vara två separata myndigheter. Försvarsutskottet
finner ingen anledning att ha annan uppfattning. Motion Föl5, yrkande
8 (vpk), bör därför avslås.

1 motion FÖ305 (mp) föreslår motionärerna att 300 000 kr. avdelas till
en fond för landsbygdsutveckling av hög angelägenhet från försvarssynpunkt.
Fonden skulle t. ex. finansiera driften av iståndsätta skärgårdshemman
vilket skulle vara av värde bl. a. för kustbevakningen.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att uppmärksamma
glesbygdens problem. Ur försvarets synvinkel är det framför allt
utvecklingen av befolkningsstrukturen som ter sig särskilt oroande. Utskottet
anser emellertid att satsningar för att komma till rätta med dessa
problem bör ha en annan inriktning än den som finns i det av motionärerna
framlagda förslaget. Motion FÖ305 (mp) bör därför inte bifallas av
riksdagen.

Utskottet övergår slutligen till att behandla en motion FÖ432 (mp) som
rör olägenheten med utnyttjandet av Torhamns udde för skjutningar. Motionärerna
anser att konflikten mellan å ena sidan militära intressen och å
andra sidan miljöintressen nu blivit så stor att den måste lösas på riksplanet.

Skjutfältet på Torhamns udde förvärvades av staten år 1966. Genom
beslut av länsstyrelsen i Blekinge län bildades ett naturreservat på Tor -

55

hamns udde år 1977. Skjutfältet är beläget på södra delen av udden. Inom 1988/89: FöU 14
skjutfältet, vid uddens sydöstra spets, finns en fågelstation.

Skjutfältet används dels av Blekinge kustartilleriförsvar med Karlskrona
kustartilleriregemente (BK/KA 2) för utbildningsverksamhet, dels av försvarets
materielverk för provskjutningar. Ansvaret för skjutfältet överfördes
år 1985 till materielverket.

Utskottet konstaterar att fortifikationsförvaltningen enligt miljöskyddslagen
ansökt om tillstånd för den militära skjutverksamheten. Utskottet
har inhämtat att koncessionsnämnden för närvarande behandlar ärendet
och att ett beslut är att vänta under juni innevarande år. Frågan om Torhamns
uddes utnyttjande för skjutningar är sålunda under prövning i laga
ordning. Riksdagen bör därför inte göra uttalanden i frågan i enlighet med
motion FÖ432 (mp), som alltså bör avslås av riksdagen.

Forskning och Försvarsindustri

Under denna rubrik behandlar utskottet vad föredragande statsrådet i propositionen
(s. 63 — 66) har anfört om forskning och försvarsindustri samt
motionerna FÖ204, yrkande 14 (m), FÖ601, yrkandena 1 och 2 (m), FÖ602
(c), FÖ7, yrkande 4 i denna del och yrkande 5 (c), samt Fö8, yrkande 1 (m).

Utskottet har beträffande ifrågavarande del av propositionen och
nämnda motionsyrkanden inhämtat yttrande från näringsutskottet (bil.

6).
Föredragande statsrådet

Försvarsministern lägger inledningsvis fast att försvarsforskning är en viktig
förutsättning för att vi skall kunna tillgodogöra oss den militärtekniska
utvecklingen. Forskningen bidrar till att upprätthålla ett visst nationellt
oberoende till omvärlden bl. a. vid framtagning av viktiga vapensystem.

Härigenom utgör den ett betydelsefullt stöd för vår säkerhetspolitik.

Försvarsforskningen måste koncentreras till ett begränsat antal områden.
Enligt försvarsministern bör sådana forskningsområden prioriteras
där den tekniska utvecklingen går särskilt snabbt eller eljest är av stor betydelse
för totalförsvarets egen utveckling. Exempel på sådana områden är
informationsteknologi, bioteknik och kemi. För de militärtekniska tilllämpningarna
bör kompetens eftersträvas inom de viktigaste delarna av
områdena

— stridsdelsverkan

— underrättelse-, lednings- och sambandssystem

— kvalificerade vapensystem

— styrd ammunition samt land- och sjöminor

— telekrigföring

— undervattensteknologi med försvarstillämpning

— splitterskydd och skydd av stridsfordon.

Försvarsministern betonar betydelsen av att det svenska totalförsvaret
kan utformas med egna värderingar och eget kunnande som grund. För- 56

svarsforskningen skall, anger han vidare, i linje härmed stödja utvecklingen
genom att tidigt upptäcka, identifiera och analysera förändringar,
dels i vår omvärld, dels inom landet, vilka har betydelse för våra försvarsansträngningar.

Beträffande riktlinjerna för den framtida försvarsforskningen erinrar
försvarsministern avslutningsvis om det senast fattade totalförsvarsbeslutet
(prop. 1986/87:95, FöU 11, rskr. 310). Försvarsministern tar därefter
upp frågor rörande försvarsindustrin och konstaterar inledningsvis att den
utgör en betydande säkerhetspolitisk tillgång. En egen försvarsindustri är
därtill en förutsättning för att vi självständigt skall kunna utveckla, tillverka
och vidmakthålla försvarsmateriel under kriser och krig. Försvarsministern
erinrar därefter om att 1987 års totalförsvarsbeslut framhöll
bl. a. att industrins förmåga att hålla samman utveckling och tillverkning
av kvalificerad försvarsmateriel så långt möjligt bör bevaras.

Försvarsindustrins förmåga och möjligheter att bevara sin kompetens,
kapacitet och konkurrensförmåga, anger försvarsministern, är också beroende
av möjligheterna till export. Han menar att enbart det svenska försvarets
planerade beställningar av utveckling och produktion inte ger tillräcklig
beläggning vid industrin för en produktion till rimliga kostnader
med bibehållande av en hög teknisk nivå. Försvarsministern konstaterar
att den av myndigheterna föreslagna planeringen av inhemsk materielförnyelse
innebär en mycket låg beläggning i närtid för studier och utveckling
av nya system. För vapen-, ammunitions- och robotindustrin kan detta
komma att medföra en avveckling av viktig kompetens. Avsaknad av medel
för utvecklingsprojekt, uppger han vidare, kan på längre sikt också leda
till en avveckling av ytterligare inhemska industriresurser och medföra ett
ökat utlandsberoende. Försvarsministern erinrar därefter om att i 1987 års
försvarsbeslut anfördes bl. a. att med utgångspunkt från försvarets långsiktiga
behov finns ingen obehövlig industriell kompetens. Däremot finns det
ett flertal områden där den svenska försvarsindustrins kapacitet behöver
anpassas till försvarsmaktens behov av materiel och till rimliga exportantaganden.
Försvarsministern anser att försvarsbeslutets slutsatser i allt väsentligt
fortfarande gäller. Han anser också att försvarsmaktens planering i
högre grad än vad som i dag är fallet måste anpassas till industrins behov
av jämnare beläggning för utveckling och produktion. Enligt försvarsministerns
uppfattning innebär emellertid bristen på tillgängliga medel för materielförnyelse
att försvarsindustrin nu står inför anpassningsåtgärder som
i vissa fall även kan komma att kräva strukturförändringar.

Försvarsministern pekar i detta sammanhang på att 1988 års försvarskommitté
har till uppgift att överväga och lämna förslag i dessa frågor.
Försvarsindustrin står dock redan i närtid inför stora problem, uppger försvarsministern.
Den mycket begränsade satsningen på utveckling innebär
att industrins tekniska kompetens snabbt kan komma att reduceras. Enligt
försvarsministerns uppfattning måste därför åtgärder snarast vidtas som
bibehåller utvecklingskompetensen inom svensk försvarsindustri inom väsentliga
områden fram till nästa totalförsvarsbeslut. För att bibehålla
handlingsfrihet fram till detta försvarsbeslut förordar försvarsministern
att 380 milj. kr. tillförs den militära utgiftsramen för studier och utveck -

1988/89: FöU 14

57

ling av ny materiel, bl. a. vapen och ammunition, robotsystem, stridsfordon
och elektronik.

Utskottet

Utskottet har redovisat sin övergripande syn beträffande den svenska försvarsindustrins
betydelse m. m. samt på inriktningen av försvarsforskningen
i 1987 års betänkande om ett nytt långsiktigt försvarsbeslut (FöU
1986/87:11 s. 123, rskr. 310). Dessa frågor har behandlats även i två senare
betänkanden (FöU 1987/88:11 s. 72, rskr. 346 och 1988/89: FöU7).

Utskottet konstaterar att föredragande statsrådets anförande i fråga om
försvarsforskningen nära överensstämmer med inriktningen i 1987 års försvarsbeslut
och därför bör lämnas utan erinran.

I en motion FÖ204 (m) från den allmänna motionstiden tas försvarsindustrins
situation upp. Motionärerna anser att riksdagen bör ge regeringen
till känna att försvarsindustrin är en förutsättning för vår neutralitet och
att dess verksamhet måste baseras på beständiga politiska riktlinjer. Vidare
anför man att försvarsindustrin måste för sitt fortbestånd dels ha kontinuitet
beträffande sina leveranser till det svenska försvaret, dels ha möjlighet
att i likhet med industrin i övrigt konkurrera internationellt.

Motionen ger utskottet anledning att erinra om vad utskottet anförde i
sitt betänkande FöU 1986/87:11 och som riksdagen sedan som sin mening
gav regeringen till känna:

Utskottet instämmer i försvarsministerns och försvarskommitténs övergripande
bedömning att en inhemsk kapacitet att utveckla, tillverka och
underhålla försvarsmateriel är en för Sverige betydande säkerhetspolitisk
tillgång, som bidrar till att skapa respekt för vår vilja och förmåga att föra
en långsiktig, fast och konsekvent alliansfri politik och att värna vårt land.
En inhemsk försvarsindustri utgör i många fall en förutsättning för våra
möjligheter att under kriser och i krig självständigt kunna vidmakthålla
vår försvarsmateriel.

Utskottet instämmer också i vad försvarsministern i anslutning till försvarskommitténs
förslag anför beträffande betydelsen av svensk försvarsindustri
och dess framtida förutsättningar. Export av viss omfattning är
nödvändig för att bevara väsentliga delar av den svenska försvarsindustrins
kompetens, kapacitet och konkurrensförmåga.

Utskottet delar försvarsministerns och försvarskommitténs uppfattning
att den för ett litet land ovanligt breda industriella förmåga att sammanhålla
utveckling och tillverkning av kvalificerad försvarsmateriel som för
närvarande finns i Sverige så långt möjligt bör bevaras.

Utskottet konstaterar att vad motionärerna i FÖ204 framfört i denna fråga
överensstämmer med riksdagens tillkännagivande i 1987 års försvarsbeslut
och vad som nu anförs i propositionen. Utskottet har tidigare behandlat
motionsyrkanden med motsvarande inriktning (FöU 1987/88:11 s. 76)
och då ansett att ett uttalande av riksdagen med den allmänna karaktär
som föreslås inte tillför något väsentligt nytt element. Utskottet finnér

1988/89: FöU 14

58

ingen anledning att ändra denna uppfattning och föreslår mot denna bakgrund
att riksdagen avslår motion FÖ204 (m), yrkande 14.

1 fyra motioner behandlas Karlskronavarvet och dess framtid.

I motion F5601 (m) anser motionärerna att alla skäl talar för en fortsatt
fartygsproduktion vid Karlskronavarvet. Dessutom anser man att varvets
kapacitet bör utnyttjas för alla större översyner och moderniseringar av
örlogsfartyg. Vidare föreslår man att ubåtsunderhållet i större utsträckning
förläggs till Karlskrona på Muskövarvets bekostnad.

Motsvarande synpunkter och förslag förs fram i motion FÖ602 (c), där
motionären dessutom anser att all ubåtsproduktion på sikt bör föras över
till Karlskrona.

Karlskronavarvets ställning som enda varv i landet med kompetens och
kunnande för en allsidig produktion av örlogsfartyg betonas även i motion
Fö8 (m). Motionärerna pekar på behovet av att upprätthålla handlingsfriheten
med varvet i avvaktan på försvarskommitténs betänkande och föreslår
därför att kustkorvettserien förlängs.

Även motion Fö7 (c) anför att ytterligare en kustkorvett bör anskaffas
för att därigenom upprätthålla kapaciteten och kunnandet vid Karlskronavarvet.
Motionärerna föreslår vidare att en särskild ram anvisas för att
säkerställa kompetens och minst nuvarande kapacitet vid Karlskronavarvet.

Gemensamt för de fyra motionerna är att man föreslår åtgärder för att
upprätthålla en nyproduktionskapacitet vid Karlskronavarvet. Därmed,
anser motionärerna, har försvarskommittén handlingsfrihet vid överväganden
om den framtida ytfartygsanskaffningen.

Näringsutskottet har avgett ett yttrande över vad propositionen och motionerna
anfört i dessa stycken. Näringsutskottet noterar därvid det som i
propositionen anförts om försvarsindustrin, som varningssignaler vilka
måste beaktas vid planeringen av de nämnda varvsföretagens framtid. Utskottet
ser positivt på koncernstyrelsens för Celsius Industrier beslut att
bilda ett sammanhållet bolag för verksamheten vid Karlskronavarvet och
Kockums Marine. Det blir ledningen för det nya bolaget som har att bestämma
om lokaliseringen och dimensioneringen av verksamheten med
sikte på att företagets effektivitet och tekniska kompetens såvitt möjligt
skall bevaras och stärkas. Exportmöjligheternas betydelse för att försvarsindustrin
skall kunna bevara sin kompetens, kapacitet och konkurrensförmåga
understryks. I avvaktan på nästa försvarsbeslut bör man, tillägger
näringsutskottet, från ägarnas sida allvarligt granska möjligheterna att tillföra
Karlskronavarvet ytterligare underlag för dess reparations- och underhållsverksamhet.
Med detta uttalande förordar utskottet att de fyra
nämnda motionerna lämnas utan åtgärd av riksdagen.

Försvarsutskottet vill här hänvisa till vad utskottet anförde i sitt betänkande
FöU 1986/87:11 om totalförsvarets fortsatta utveckling:

Utskottet noterar att försvarskommittén inte funnit något betydande materielområde
där det med utgångspunkt från försvarets långsiktiga behov
inom landet finns onödig industriell kapacitet, men instämmer i likhet
med försvarsministern i bedömningen att det däremot finns ett flertal områden
där den svenska försvarsindustrins kapacitet behöver anpassas till

1988/89: FöU 14

59

försvarsmaktens behov av materiel och till rimliga exportantaganden. I
likhet med försvarsministern anser utskottet att man vid en sådan anpassning
även måste ta rimliga regionalpolitiska hänsyn.

Utskottet konstaterar att försvarsmaktens samlade behov av varvskapacitet
blir mindre under de närmaste åren i avsaknad av möjligheter till nya
beställningar under dessa år. Det krävs därför att den totala kapaciteten
för nybyggnad och underhåll av örlogsfartyg anpassas till aktuella förhållanden
och till rimliga exportantaganden. Det är dock, med hänsyn till
Karlskronavarvets betydelse och även av regionalpolitiska skäl, angeläget
att de negativa effekterna av förestående produktionssvacka begränsas.
Utskottet förutsätter att försvarsmakten tar sitt ansvar och gör omdisponeringar
av marina underhålls- och reparationsarbeten. Härutöver understryker
utskottet att också koncernledningen för Svenska Varv har ett ansvar
för Karlskronavarvet.

Utskottet vill dessutom i detta sammanhang påminna om att 1988 års försvarskommitté
har till uppgift att överväga och lämna förslag beträffande
ambitionsnivån för framtida tillgång till inhemsk kapacitet för forskning,
studier, utveckling och produktion för totalförsvarets räkning. Det finns
därför anledning för riksdagen att avvakta försvarskommitténs och regeringens
förslag i dessa stycken.

Utskottet anser det vidare i likhet med tidigare år viktigt att framhålla
Karlskronavarvets betydelse för det svenska militära försvaret och för den
regionala utvecklingen.

Beträffande struktureringen av varvsindustrin betonar utskottet att säkerhetspolitiska
hänsyn måste tas vid beslut om Karlskronavarvets framtid.
Utskottet vill därvid särskilt framhålla det ansvar som åvilar ägarna
till Celsiuskoncernen att säkerställa erforderlig handlingsfrihet, i dessa avseenden,
för statsmakterna vid kommande beslut om inriktningen av totalförsvaret.
Utskottet anser vidare, med instämmande i vad näringsutskottet
anfört i dessa delar, att ägarna och berörda myndigheter bör pröva
olika åtgärder för att begränsa negativa effekter som kan komma att uppstå
vid en kommande omstrukturering av de berörda varven.

Mot bakgrund av det ovan anförda och med instämmande i näringsutskottets
yttrande anser försvarsutskottet att riksdagen bör avslå motion
Fö7, yrkande 4 i denna del och yrkande 5 (c), motion FÖ8, yrkande 1 (m),
motion FÖ601, yrkandena 1 och 2 (m), och motion FÖ602 (c) samt lämna
vad föredragande statsrådet har anfört om försvarsindustrin utan erinran.

1988/89: FÖU14

60

Anslagsfrågor för budgetåret 1989/90
FJÄRDE HUVUDTITELN

Regeringen har föreslagit riksdagen att för budgetåret 1989/90 anvisa medel
och lämna beställningsbemyndiganden enligt vad som framgår av propositionen
(s. 67— 130).

Utskottet -

Av föreliggande motioner behandlar utskottet i detta avsnitt motionerna
1989/90:Fö8, yrkandena 3 och 4 (m), Föll, yrkandena 5 — 9 (m), Föl5,
yrkandena 1 —5, 7 och 9—10 (vpk), och Fö 16, yrkandena 1 —4 (mp). Angivna
yrkanden i motionerna 1988/89: Fö8, Fö 15 och Fö 16 har utskottet
behandlat under rubriken Planeringsramar för det militära försvaret till
den del de innebär förslag om ändring av utgiftsramen för budgetåret
1989/90.

1 motion Fö7 (c) finns ett yrkande (yrk. 4) om anslag av 100 milj. kr. till
anskaffning av ytterligare en kustkorvett. Yrkandet har i det föregående
behandlats beträffande utgiftsramen och när det gäller huvudprogrammens
utveckling. I detta sammanhang tar utskottet upp yrkandet under
anslaget Marinförband: Anskaffning av materiel.

I motion Fö8 (m) yrkas beträffande anslaget Marinförband: Anskaffning
av materiel ökningar i förhållande till regeringens förslag med 800 milj. kr.
såvitt gäller beställningsbemyndigande och 175 milj. kr. i fråga om betalningsmedel.
Resurstillskottet är avsett för en beställning vid Karlskronavarvet
av ytterligare två kustkorvetter. Någon motsvarande minskning av
medel inom utgiftsramen förordas inte, och tillskottet är därför beroende
av en ramökning. Till den delen har yrkandena 3 och 4 i motionen behandlats
tidigare i betänkandet.

Moderata samlingspartiets motion Föl 1 innehåller yrkanden om ökade
beställningsbemyndiganden och betalningsmedel enligt följande:

Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet, anslag 75 milj. kr.

Arméförband: Anskaffning av materiel, bemyndigande 600 milj. kr., anslag
50 milj. kr.

Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet, anslag 45 milj. kr.

Marinförband: Anskaffning av materiel, bemyndigande 800 milj. kr.,
anslag 195 milj. kr.

Flygvapenförband: Anskaffning av materiel, bemyndigande 100 milj.
kr., anslag 30 milj. kr.

Sammanlagt yrkas i motionen beställningsbemyndiganden om 1 500
milj. kr. och betalningsmedel om 495 milj. kr. utöver regeringens förslag.
Såvitt gäller utgiftsramen finns i motionen särskilda yrkanden som utskottet
har behandlat i det föregående. De ändamål som utpekas i motiveringarna
till resurstillskotten har också redovisats tidigare i betänkandet.

Vänsterpartiet kommunisternas motion Fö 15 innehåller förslag om anslagsminskningar
enligt följande:

Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet, 150 milj. kr.

1988/89: FöU 14

61

Arméförband: Anskaffning av materiel, 175 milj. kr.

Marinforband: Ledning och forbandsverksamhet, 50 milj. kr.

Marinförband: Anskaffning av materiel, 105 milj. kr.

Flygvapenförband: Ledning och forbandsverksamhet, 13,5 milj. kr.

Flygvapenförband: Anskaffning av materiel, 100 milj. kr.

Gemensam försvarsforskning, 75 milj. kr.

Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt, 82 520 000
kr.

Sammanlagt yrkas i motionen en minskning av betalningsmedel om 751
020 000 kr. jämfört med regeringens förslag. Såvitt gäller utgiftsramen har
yrkandena behandlats i det föregående.

I motion Fö 16 (mp) finns yrkanden om ändringar i fråga om beställningsbemyndiganden
och betalningsmedel jämfört med regeringens förslag enligt
följande:

Arméförband: Ledning och forbandsverksamhet, anslag —150 milj. kr.

Arméförband: Anskaffning av materiel, bemyndigande —200 milj. kr.,
anslag — 175 milj. kr.

Marinforband: Ledning och forbandsverksamhet, anslag +70 milj. kr.

Flygvapenförband: Anskaffning av materiel, bemyndigande —3 000
milj. kr., anslag — 1 500 milj. kr.

Sammanlagt yrkas i motionen beställningsbemyndiganden och betalningsmedel
som understiger regeringens förslag med 4 200 milj. kr. resp.
1 755 milj. kr. Såvitt gäller utgiftsramen har yrkandena behandlats i det
föregående.

Utskottet — sorn i det föregående har godtagit regeringens förslag till
utgiftsram för det militära försvaret under budgetåret 1989/90 — anser i
linje med detta ställningstagande att riksdagen bör avslå ifrågavarande
motionsyrkanden såvitt nu är i fråga.

Hemställan

Utskottet hemställer

Försvarspolitiken

1. beträffande försvarspolitikens inriktning

att riksdagen med avslag på motionerna 1988/89: FÖ403 yrkande 1,
1988/89: Fö415 yrkande 1 och 1988/89: FÖ424 yrkande 1 lämnar utan
erinran vad föredragande statsrådet har anfort,

Vissa för totalförsvaret gemensamma frågor

2. beträffande rollfördelningen mellan statsmakterna och myndigheterna
i styrningen av verksamheten

att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har anfört,

3. beträffande totalförsvarets geografiska indelning på högre regional
nivå

a) att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna
1988/89: FÖ441 yrkande 2, 1988/89: Fö6, 1988/89: FölO yr -

1988/89: FÖU14

62

kandena 1 och 2 samt 1988/89: FÖ12 godkänner de riktlinjer för ny
indelning i civil- och militärområden som föredragande statsrådet har
förordat,

b) att riksdagen med anledning av propositionen och med avslag på
motionerna 1988/89:FÖ4, 1988/89: Fö 11 yrkande 1 och 1988/
89:FÖ14 beslutar att Kopparbergs län och försvarsområde skall tillhöra
Mellersta militärområdet och civilområdet,

4. beträffande totalförsvarets skyddsskolas organisatoriska ställning
att riksdagen med avslag på motion 1988/89: Fö 13 yrkande 11 lämnar
utan erinran vad föredragande statsrådet har anfört,

5. beträffande transporter av sjuka och skadade med helikopter

a) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
med anledning av motionerna 1988/89: FÖ303 och 1988/89: FÖ304
har anfört om det fortsatta arbetet,

b) att riksdagen avslår motion 1988/89: Fö 13 yrkande 3 om ett uppdrag
till överbefälhavaren,

Ett nytt försvarsbeslut år 1991, m.m.

6. beträffande fullföljande av 1987 års försvarsbeslut

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: FÖ207 yrkandena 2 och 3
samt 1988/89: Fö 13 yrkande 1,

7. beträffande ny utredning om totalförsvaret
att riksdagen avslår motion 1988/89: FÖ302,

8. beträffande ändrade direktiv till 1988 årsförsvarskommitté

a) att riksdagen avslår motion 1988/89: Fö210 yrkande 7 om ett resursstyrt
alternativ för försvarsmaktens organisation,

b) att riksdagen avslår motion 1988/89: FÖ301 om arméfrågorna,

9. beträffande övergripande synpunkter på inriktningen av nästa försvarsbeslut att

riksdagen avslår motionerna 1988/89: FÖ203 yrkande 1 och 1988/
89: FÖ204 yrkande 4,

10. beträffande ekonomiska förutsättningar för försvarsmaktens
grundorganisation

att riksdagen avslår motion 1988/89: FÖ424 yrkande 2,

11. beträffande utvecklingen av försvarsmaktens grundorganisation
att riksdagen avslår motion 1988/89: Fö7 yrkande 3,

12. beträffande betydelsen av Kronobergs regemente

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: FÖ403 yrkande 2, 1988/
89: FÖ412, 1988/89: FÖ415 yrkande 2 och 1988/89: FÖ438,

13. beträffande betydelsen av Hälsinge regemente
att riksdagen avslår motion 1988/89: FÖ408,

14. beträffande betydelsen av Bohusläns regemente

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: FÖ409 och 1988/89: FÖ427,

15. beträffande betydelsen av Livregementets grenadjärer
att riksdagen avslår motion 1988/89: FÖ422,

16. beträffande betydelsen av Norra skånska regementet
att riksdagen avslår motion 1988/89: FÖ439,

17. beträffande betydelsen av Värmlands regemente och Bergslagens

1988/89: FÖU14

63

artilleriregemente

att riksdagen avslår motion 1988/89: FÖ441 yrkande 1,

18. beträdande säkra ekonomiska beräkningar
att riksdagen avslår motion 1988/89: FÖ426,

19. beträffande värdet av JÖrsvarsresurser i olika delar av landet

a) att riksdagen avslår motionerna 1988/89:FÖ402 yrkandena 1—4
och 6 — 7 samt 1988/89: FÖ444 angående Skåne,

b) att riksdagen avslår motion 1988/89: FÖ421 angående västra Sverige,

c) att riksdagen avslår motion 1988/89: FÖ428 angående Storstockholm,

20. beträffande ett nytt försvarsbeslut år 1991 och handlingsfrihet
intill ett sådant beslut

att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har anfört,

21. beträffande tillsatsmaskineri till ubåtar

att riksdagen avslår motion 1988/89: FÖ443 angående uppdrag till försvarskommittén,

Planeringsramar för det militära försvaret, m.m.

22. beträffande det ekonomiska utfallet för budgetåret 1987/88

att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har anfört,

23. beträffande planeringsramen, tillika utgiftsramen, för det militäraförsvaret
budgetåret 1989/90

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna
1988/89: FÖ306 i denna del, 1988/89: Fö7 yrkande 4 i denna del,
1988/89: Fö8 yrkandena 3 — 4 i denna del, 1988/89: Föll yrkande 3,
1988/89: Föl3 yrkande 8 i denna del, 1988/89: Fö 15 yrkandena 1—5,
7 och 9—10 i denna del samt 1988/89:Fö 16 yrkandena 1—4 i denna
del fastställer ramen till 28 071 000 000 kr. i prisläget februari 1988,

24. beträffande planeringsramen för det militära försvaret budgetåret
1990/91

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna
1988/89:FÖ306 i denna del, 1988/89:Föll yrkande 4,
1988/89: Fö 13 yrkande 8 i denna del fastställer ramen till
28 258 500 000 kr. i prisläget februari 1988,

25. beträffande justering av utgiftsramen, m. m.

a) att riksdagen bemyndigar regeringen att justera utgiftsramen för det
militära försvaret för budgetåret 1989/90 med hänsyn till prisutvecklingen
efter februari 1988 enligt försvarsprisindex,

b) att riksdagen bemyndigar regeringen att justera lämnade beställningsbemyndiganden
enligt nettoprisindex,

c) att riksdagen bemyndigar regeringen att justera utgiftsramen för det
militära försvaret för budgetåret 1989/90 på grund av över- eller underutnyttjande
av utgiftsramen för budgetåret 1988/89,

d) att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1989/90
medge överskridande av utgiftsramen för det militära försvaret samt

1988/89: FöU 14

64

av lämnade beställningsbemyndiganden, om det behövs av beredskapsskäl,

26. beträffande säkerheten i planeringen

att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har anfört,

Ledningen inom försvarsmakten, m.m.

27. beträffande ledningen inom försvarsmakten

att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har anfört,

28. beträffande organisation av försvarsmaktens centrala och högre
regionala ledning

att riksdagen med avslag på motion 1988/89: Föl 3 yrkande 2 lämnar
utan erinran vad föredragande statsrådet har anfört,

Inriktning av huvudprogrammen

29. beträffande avveckling av äldre infanteribrigader m. m.
att riksdagen godkänner vad föredragande statsrådet har anfört,

30. beträffande inriktningen av huvudprogrammen 1 — 4

att riksdagen med avslag på motionerna 1988/89:Föll yrkandena
3 — 4 i denna del, 1988/89: Fö8 yrkande 2 i denna del, 1988/89: Fö 13
yrkandena 4 — 6 och yrkande 8 i denna del, 1988/89: Fö7 yrkande 4 i
denna del, 1988/89:Fö 15 yrkandena 1—5, 7 och 9—10 i denna del
samt 1988/89: Fölö yrkandena 1—4 i denna del lämnar utan erinran
vad föredragande statsrådet har anfört,

31. beträffande krigsorganisationens utveckling

att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har anfört,

32. beträffande försvarets materielverk och kustbevakningen

att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har anfört,

33. beträffande skiss till försvarsmaktens utveckling
att riksdagen avslår motion 1988/89: Fö 16 yrkande 5,

34. beträffande vissa resurser för budgetåret 1989/90

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: FÖ203 yrkande 7 och 1988/
89:Fö207 yrkande 1,

35. beträffande resurser för repetitionsutbildning på sikt
att riksdagen avslår motion Fö7 yrkande 2,

36. beträffande hemvärnets utrustning

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: FÖ416 och 1988/89: FÖ418,

37. beträffande besättningar till Herculesplan

att riksdagen avslår motion 1988/89: FÖ203 yrkande 5,

JAS-projektet

38. beträffande avveckling av JAS-projektet

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: Fö210 yrkande 12, 1988/
89:FÖ440, 1988/89: Fö 15 yrkande 6 och 1988/89: Fölö yrkande 4 i
denna del,

39. beträffande JAS-projektets utveckling

1988/89: FÖU14

65

5 Riksdagen 1988/89. 10.sami. Nr 14

att riksdagen med avslag på motionerna 1988/89: F5204 yrkande 5,
1988/89: Föl 1 yrkande 3 — 4 i denna del och 1988/89:Föl3 yrkande
10 lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har anfort om
JAS-projektet,

Ubåtsskyddsåtgärder

40. beträffande bevakningslinjer mot ubåtar

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: Fö210 yrkande 13 och 1988/
89: Fö 16 yrkande 3 i denna del,

41. beträffande ubåtsskyddsåtgärder i övrigt

att riksdagen med avslag på motionerna 1988/89: FÖ204 yrkande 3,
1988/89: FÖ423, 1988/89: Fö8 yrkande 2 i denna del samt 1988/
89: Föl 1 yrkande 3 — 4 i denna del lämnar utan erinran vad föredragande
statsrådet har anfört,

Vissa frågor rörande anställd personal

42. beträffande den anställda personalen

att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har anfört,

43. beträffande äldre officerare för hemvärnsutbildning
att riksdagen avslår motion 1988/89: FÖ413,

44. beträffande samlevnadsundervisning i den militära befölsutbildningen att

riksdagen avslår motion 1988/89: FÖ420,

45. beträffande ersättningssystemet för förbandsläkare
att riksdagen avslår motion 1988/89: FÖ429,

46. beträffande samordning av ATP och reservpension
att riksdagen avslår motion 1988/89: FÖ442,

Vissa frågor rörande värnpliktig personal

47. beträffande lag om ändring av värnpliktslagen (1941:967)

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionen
1988/89: Fö 13 yrkande 9 antar regeringens förslag till lagom ändring
i värnpliktslagen (1941:967),

48. beträffande lag om försök med förkortad grundutbildning av värnpliktiga att

riksdagen med bifall propositionen och med avslag på motionerna
1988/89:Fö7 yrkande 1 och 1988/89:Föll yrkande 2 antar regeringens
förslag till lag om försök med förkortad grundutbildning av värnpliktiga,

49. beträffande försöksverksamhetens bedrivande

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: Föl3 yrkande 7 och 1988/
89: FÖ207 yrkande 4,

50. beträffande lagom ändring av familjebidragslagen (1978:520)
dels ali riksdagen antar det av regeringen i propositionen framlagda

lagförslaget,

dels att riksdagen beslutar att i detta lagstiftningsärende — med därav
följande ändring i ingressen till det nämnda lagförslaget — 3 §
familjebidragslagen (1978:520) skall erhålla den i bilaga 4 till detta
betänkande som utskottets förslag betecknade lydelse,

1988/89: FöU 14

66

51. att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet i
övrigt har anfört om värnpliktiga och övriga tjänstepliktiga,

52. beträffande trafiksäkerhetsåtgärder

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: FÖ203 yrkande 4 och 1988/
89: FÖ437,

53. beträffande central utredningsgrupp
att riksdagen avslår motion 1988/89: FÖ434,

54. beträffande värnpliktiga skyddsassistenter
att riksdagen avslår motion 1988/89: FÖ435,

55. beträffande värnpliktssocial utredning

att riksdagen avslår motion 1988/89: FÖ203 yrkande 3,

56. beträffande delgivning av militär postförsändelse
att riksdagen avslår motion 1988/89: FÖ410,

57. beträffande samlevnadsutbildning

att riksdagen avslår motion 1988/89: FÖ414,

58. beträffande de värnpliktigas ekonomiska skydd
att riksdagen avslår motion 1988/89: FÖ425,

59. beträffande tjänstledighet eller anstånd
att riksdagen avslår motion 1988/89: FÖ431,

60. beträffande kvarståendeläget

att riksdagen avslår motion 1988/89: FÖ433,

Vissa frågor rörande grundorganisationen

61. beträffande försvarsmaktens mark och byggnader i Stockholmsområdet att

riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har anfört,

62. beträffande rationalisering

att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har anfört,

63. beträffande Näsby Park-etablissemanget
att riksdagen avslår motion 1988/89: Fö9,

64. beträffande nya uppgifter för försvarsområdesregementena
att riksdagen avslår motion 1988/89: Fö210, yrkandena 4 — 6,

65. beträffande idrottsplutoner

att riksdagen avslår motion 1988/89: FÖ406,

66. beträffande benämning av förband
att riksdagen avslår motion 1988/89: FÖ407,

67. beträffande förvaringen av hemvärnets vapen
att riksdagen avslår motion 1988/89: Fö411,

68. beträffande den marina bevakningen i Öresund
att riksdagen avslår motion 1988/89: FÖ404,

69. beträffande helikopterverksamheten vid Säve
att riksdagen avslår motion 1988/89: Fö417,

70. beträffande marina ledningen på Ostkusten
att riksdagen avslår motion 1988/89: Fö419,

71. beträffande marin verksamhet till Karlskrona

1988/89: FöU 14

67

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: FÖ430, 1988/89: FÖ436 och
1988/89: FÖ603,

72. beträffande flyttning av flygflottiljen F16/F20
att riksdagen avslår motion 1988/89: FÖ405,

73. beträffande sambandscentralen i Gryt

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: FÖ709, 1988/89: FÖ720 och
1988/89: FÖ722,

74. beträffande en högskola för det civila totalförsvaret
att riksdagen avslår motion 1988/89: FÖ5,

75. beträffande sammanslagning av byggnadsstyrelsen och fortifikationsförvaltningen att

riksdagen avslår motion 1988/89: Fö 15 yrkande 8,

76. beträffande fond för landsbygdsutveckling
att riksdagen avslår motion 1988/89: FÖ305,

77. beträffande utnyttjandet av Torhamns udde
att riksdagen avslår motion 1988/89: FÖ432,

Forskning och försvarsindustri

78. beträffande Karlskronavarvet

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: Fö7 yrkande 4 i denna del
och yrkande 5, 1988/89: Fö8 yrkande 1, 1988/89Fö:601 samt 1988/
89: FÖ602,

79. beträffande vissa frågor rörande forskning och försvarsindustri i
övrigt

att riksdagen med avslag på motionen 1988/89: FÖ204 yrkande 14
lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har anfört,

Anslagsfrågor för det militära försvaret budgetåret 1989/90

80. att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionerna 1988/89:Föll yrkande 5, 1988/89:Föl5 yrkande 1 i
denna del och 1988/89: Fö 16 yrkande 1 i denna del till Arméförband:
Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 7 353 000 000 kr.,

81. beträffande Arméförband: Anskaffning av materiel

a) att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna
1988/89: Föl 1 yrkande 6 i denna del och 1988/89: Fölö yrkande
2 i denna del bemyndigar regeringen att medge att beställningar
av materiel m. m. och utvecklingsarbete för arméförband får läggas ut
inom en kostnadsram av 2 812 400 000 kr.,

b) att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna
1988/89:Föl 1, yrkande 6 i denna del, 1988/89:Fö 15, yrkande
2 i denna del och 1988/89:Fölö, yrkande 2 i denna del för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2 409 000 000 kr.,

82. att riksdagen till Arméförband: Anskaffning av anläggningar för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 203 000 000 kr.,

83. att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionerna 1988/89: Fö 11 yrkande 7, 1988/89: Föl 5 yrkande 3 i
denna del och 1988/89: Fö 16 yrkande 3 i denna del till Marinförband:

1988/89: FöU 14

68

Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 2 363 000 000 kr.,

84. beträffande Marinförband: Anskaffning av materiel

a) att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna
1988/89:Fö8 yrkande 3 i denna del och 1988/89:Föll yrkande
8 i denna del, bemyndigar regeringen att medge att beställningar
av materiel m.m. och utvecklingsarbete för marinförband får
läggas ut inom en kostnadsram av 2 293 000 000 kr.,

b) att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna
1988/89: Fö7 yrkande 4 i denna del, 1988/89: Fö8 yrkande 4 i
denna del, 1988/89:Föll yrkande 8 i denna del och 1988/89:Fö 15
yrkande 4 i denna del för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 2 240 000 000 kr„

85. att riksdagen till Marinförband: Anskaffning av anläggningar för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 139 000 000 kr.,

86. att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1988/89: Föl5 yrkande 5 i denna del till Flygvapenförband:
Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 3 742 000 000 kr.,

87. beträffande Flygvapenförband: Anskaffning av materiel

a) att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna
1988/89:Föll yrkande 9 i denna del och 1988/89:Fölö yrkande
4 i denna del bemyndigar regeringen att medge att beställningar
av materiel m. m. och utvecklingsarbete för flygvapenförband får läggas
ut inom en kostnadsram av 12 982 700 000 kr.,

b) att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna
1988/89: Föll yrkande 9 i denna del, 1988/89: Föl 5 yrkande
7 i denna del och 1988/89: Fölö yrkande 4 i denna del för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 5 304 000 000 kr.,

88. att riksdagen till Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 356 000 000 kr.,

89. att riksdagen till Operativ ledning m. m.: Ledning och förbandsverksamhet
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
826400000 kr.,

90. beträffande Operativ ledning m. m.: Anskaffning av materiel

a) att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar av
materiel m.m. för operativ ledning m. m. får läggas ut inom en kostnadsram
av 151 800 000 kr.,

b) att riksdagen för budgetåret 1989/90 för budgetåret 1989/90 anvisar
ett förslagsanslag på 181 500 000 kr.,

91. att riksdagen till Operativ ledning m. m.: Anskaffning av anläggningar
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
152 800 000 kr.,

92. beträffande Operativ ledning m. m.: Forskning och utveckling

a) att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att utvecklingsarbete
för operativ ledning m. m. får läggas ut inom en kostnadsram av
70 200 000 kr.,

1988/89: FÖU14

69

b) att riksdagen för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
102 000 000 kr.,

93. att riksdagen till Försvarets civilförvaltning för budgetåret 1989/
90 anvisar ett förslagsanslag på 114 850 000 kr.,

94. att riksdagen till Försvarets sjukvårdsstyrelse för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 34 070 000 kr.,

95. att riksdagen till Fortifikationsförvaltningen för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 187 540 000 kr.,

96. beträffande Försvarets materielverk

a) att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att för budgetåret
1989/90 förnödenheter för fredsutbildningen får beställas så att vid
vaije tillfälle uteliggande skuld inte överstiger 700 000 000 kr.,

b) att riksdagen för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
842 660 000 kr„

97. beträffande Gemensam försvarsforskning

a) att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1989/90
medge att materiel för forskningsändamål får beställas inom en kostnadsram
av 11 000 000 kr.,

b) att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion
1988/89: Fö 15 yrkande 9 i denna del för budgetåret 1989/90 anvisar
ett förslagsanslag på 375 820 000 kr.,

98. att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1988/89: Fö 15 yrkande 10 i denna del till Anskaffning av anläggningar
för försvarets forskningsanstalt för budgetåret 1989/90 anvisar
ett förslagsanslag på 82 520 000 kr.,

99. att riksdagen till Försvarets radioanstalt för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 278 500 000 kr.,

100. att riksdagen till Värnpliktsverket för budgetåret 1989/90 anvisar
ett förslagsanslag på 125 000 000 kr.,

101. att riksdagen till Försvarets rationaliseringsinstitut för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 23 040 000 kr.,

102. att riksdagen till Försvarshögskolan förbudgetåret 1989/90 anvisar
ett förslagsanslag på 5 550 000 kr.,

103. att riksdagen till Militärhögskolan för budgetåret 1989/90 anvisar
ett förslagsanslag på 54 940 000 kr.,

104. att riksdagen till Försvarets förvaltningsskola för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 15 270 000 kr.,

105. att riksdagen till Försvarets läromedelscentral för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

106. att riksdagen till Krigsarkivet för budgetåret 1989/90 anvisar
ett förslagsanslag på 8 130 000 kr.,

107. att riksdagen till Statensförsvarshistoriska museer för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 16 420 000 kr.,

108. att riksdagen till Frivilliga försvarsorganisationer m.m. för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 110 840 000 kr.,

109. att riksdagen till Försvarets datacentral för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

1988/89: FöU 14

70

110. att riksdagen till Kustbevakningen för budgetåret 1989/90 an- 1988/89: FÖU14
visar ett förslagsanslag på 214 940 000 kr.,

111. beträffande Anskaffning av materiel för kustbevakningen

a) att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar av
materiel för kustbevakningen får läggas ut inom en kostnadsram av
37 850 000 kr.,

b) att riksdagen för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
56 000 000 kr.,

112. att riksdagen till Vissa nämnder m. m. inom det militära försvaret
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 17 000 000 kr.,

113. att riksdagen till Reserv för det militära försvaret för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 136 208 000 kr.,

114. att riksdagen till Reglering av prisstegringar för det militära
försvaret för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
2 800 000 000 kr.,

115. att riksdagen till Nämnden för vapenfriutbildning för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 133 000 000 kr.

Stockholm den 2 maj 1989
På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

Närvarande: Arne Andersson i Ljung (m). Roland Brännström (s). Ingvar
Björk (s), Iréne Vestlund (s). Kerstin Ekman (fp), Gunhild Bolander (c),
Barbro Evermo Palmerlund (s), Björn Körlof (m), Christer Skoog (s), Sven
Lundberg (s), Hans Lindblad (fp). Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c), Jan
Jennehag (vpk), Paul Ciszuk (mp). Britt Bohlin (s), Alf Egnerfors (s) och
Lars Hjertén (m).

Reservationer

1. Försvarspolitikens inriktning (mom. 1)

Arne Andersson i Ljung, Björn Körlof och Lars Hjertén (alla m) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 18 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”mening avslås” bort ha följande lydelse:

I motiveringarna till de tre motionsyrkanden som tas upp här syns en
uppriktig oro för att den svenska försvarspolitiken, som den faktiskt tilllämpas
vad gäller försvarets styrka och beredskap, inte står i överensstämmelse
med de säkerhetspolitiska mål som det råder politisk enighet om. I
moderata samlingspartiets motion Föl 1 utvecklas detta ytterligare. Även
enligt utskottets mening är det viktigt att bedömare i vår omvärld inte ges
anledning till undran eller tvivel på grund av de signaler man får om den
svenska försvarspolitiken.

Det svenska militära försvaret har nu under lång tid försvagats i förhål- 71

lande till omvärlden. 1987 års försvarsbeslut blev inte någon vändpunkt.
Tvärtom blev det kort tid därefter uppenbart hur långt urholkningen hade
gått och att beslutet till stora delar hade fattats på bräckligt underlag.

Mot denna bakgrund är det angeläget att statsmakterna klarare än försvarsministern
gör i propositionen uttrycker en bestämd vilja att snarast
återställa den försvarspolitiska inriktningen och försvarsplaneringen till
vad Sveriges säkerhet kräver. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan i moment 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande försvarspolitikens inriktning
att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna 1988/
89: FÖ403 yrkande 1, 1988/89: FÖ415 yrkande 1 och 1988/ 89:Fö424
yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört.

2. Totalförsvarets geografiska indelning på högre regional nivå
(mom. 3b))

Arne Andersson i Ljung, Björn Körlof och Lars Fljertén (alla m), Kerstin
Ekman och Hans Lindblad (båda fp), Jan Jennehag (vpk) och Paul Ciszuk
(mp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 21 börjar med ”Utskottet
fäster” och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet fäster vid detta val vikt vid att överbefälhavaren under krig får
besluta om tillfälliga ändringar i indelningen i militärområden. Om det
skulle bli aktuellt med militära operationer i ett område som berör Uppsala,
Västmanlands, Kopparbergs och Gävleborgs län kan det under alla
förhållanden bli nödvändigt att göra anpassningar av den högre regionala
ledningen till det operativa lägets krav eftersom två milo/civo berörs. De
arméförband som skall föra striden ges då taktiska gränser, tilldelas uppgifter
och civilt understöd efter sådana krav och utan hänsyn till den fredstida
territoriella indelningen. Med detta synsätt finns inga starka markoperativa
skäl för att Kopparbergs län/försvarsområde skall tillhöra Mellersta
området.

Indelningen i luftförsvarssektorer torde kunna behållas oförändrad eller
anpassas successivt till en indelning där länet tillhör Nedre Norrlands område.
Under alla förhållanden avses ju flygstridskrafterna kunna samlat
nyttjas och därigenom också ledas i vilken del av landet som helst.

Enligt utskottets mening vore det däremot en betydande fördel från ledningssynpunkt
och när det gäller övningsverksamheten på civil sida om
Mellersta området minskas från nio till åtta län, medan Nedre Norrlands
område utökas från tre till fyra län. Kopparbergs län, som i vissa avseenden
är ett överskottsområde, skulle kunna bli ett värdefullt tillskott för
planläggningen av det civila försvaret i Nedre Norrland.

Till bilden hör också det omfattande både militära och civila transportledningsansvar
som åvilar Nedre Norrland i samband med operationer i
Övre Norrland och som i avgörande grad måste bygga på transporter ge -

1988/89: FöU 14

72

nom Kopparbergs län. Detta ansvar blir i hög grad svårbemästrat om
militär- och civilbefälhavarna i Mellersta området, förutom sina avgörande
operativa uppgift i Mälardals- och huvudstadsområdet, också skall
säkerställa försörjningslinjerna till NN och ÖN.

Som skogslän har Kopparbergs län i mångt och mycket egenskaper som
också finns i länen i Nedre Norrland. Från lednings- och samordningssynpunkt
talar detta för en anknytning dit. Kansliet i Nedre Norrlands civilområde
torde lättare än civilbefälhavarkansliet i Mellersta civilområdet
kunna anpassa sig till att även svara för Kopparbergs län.

Det hör vidare till bilden att Dalregementet i Falun sedan länge utbildar
värnpliktiga för en Norrlandsbrigad med uppgifter i Övre Norrland eller
Nedre Norrland. Som framgår av ett senare avsnitt i detta betänkande
kommer sådan brigadutbildning efter hand att i hög grad påverkas av vederbörande
fördelningschef. Denna synpunkt får efter hand som överbefälhavarens
verksamhetsidé slår igenom allt större tyngd. De specialtruppslagsförband
som ingår i denna brigad kommer att utbildas och övas i
Nedre och Övre Norrlands militärområden. Fördelningschefen kommer i
övriga avseenden att ha sin verksamhet i Norrland. Även härvidlag uppnås
en fördel genom att föra Kopparbergs län till Nedre Norrlands område.

Utskottet finnér, vid en prövning av de för- och nackdelar som är förenade
med de olika lösningarna, att övervägande skäl talar för att riksdagen
bör godkänna de riktlinjer som regeringen har föreslagit med den ändringen
att Kopparbergs län förs till Nedre Norrlands civilområde/militärområde.
Motionerna härom bör bifallas.

dels att utskottets hemställan i moment 3 b) bort ha följande lydelse:

3. beträffande totalförsvarets geografiska indelning på högre regional
nivå

b) att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till
motionerna 1988/89: Fö4, 1988/89: Föll yrkande 1 och 1988/
89:Föl4 beslutar att Kopparbergs län och försvarsområde skall tillhöra
Nedre Norrlands militärområde och civilområde.

3. Totalförsvarets skyddsskolas organisatoriska ställning
(mom. 4)

Kerstin Ekman och Hans Lindblad (båda fp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 22 börjar med ”Sedan
frågan” och slutar med ”inte tillstyrka” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar de principiella betänkligheter som förs fram i folkpartiets
motion mot att låta en utbildningsanstalt, vid vilken ett antai vapenfria
tjänstepliktiga skall få sin utbildning, vara knuten till försvarsmakten.
Totalförsvarets skyddsskola bör därför ges en fristående ställning i förhållande
till det militära försvaret. Regeringen bör återkomma till riksdagen
med förslag härom. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

1988/89: FöU 14

dels att utskottets hemställan i moment 4 bort ha följande lydelse:

73

4. beträffande totalförsvarets skyddsskolas organisatoriska ställning
att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till motion
1988/89: Fö 13 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört.

4. Transporter av sjuka och skadade med helikopter (mom. 5 b))

Kerstin Ekman och Hans Lindblad (båda fp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 24 börjar med ”Enligt
yrkandet” och slutar med ”det följande” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att utan rimlig kapacitet för sjuktransporter kan trovärdigheten
i hela försvaret av övre Norrland ifrågasättas. Analyser av sjukvårdsbelastningen
vid alternativa angreppsfall visar att tusentals skadade
skulle komma att dö, eftersom de inte skulle komma till sjukhus i tid.
Denna vetskap skulle kunna negativt påverka både stridsvilja och uthållighet.

Det är enligt utskottets mening helt nödvändigt att förstärka transportkapaciteten
med helikoptrar främst i övre Norrland. En sådan förstärkning
låg i 1987 års försvarsbeslut och är ett av de fyra ändamål som nu kan
tillgodoses genom det ekonomiska påslag som folkpartiet föreslår.

Utskottet instämmer med yrkandet i folkpartiets motion Fö 13 att riksdagen
bör uttala sig för att överbefälhavaren skall få i uppdrag att lämna
konkreta förslag beträffande tranportkapaciteten med helikoptrar.

dels att utskottets hemställan i moment 5 b) bort ha följande lydelse:

5. beträffande transporter av sjuka och skadade med helikopter

b)att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Fö 13 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om ett uppdrag
till överbefälhavaren.

5. Ny utredning av totalförsvaret m. m. (mom. 7 och 8 a))

Paul Ciszuk (mp) anser

dets att den del av utskottets anförande som på s. 26 börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med ”Motionsyrkandet bör avslås” bort ha följande lydelse: Att

basera landets försvar i huvudsak på militär styrka kan i framtiden
medföra svårigheter och ekonomiska uppoffringar som medborgarna inte
finner rimliga. Samtidigt blir det enligt utskottets mening troligen andra
egenskaper hos samhället som får avgörande betydelse för landets motståndskraft
inför hot och påtryckningar utifrån. Ett långsiktigt förändringsarbete
på detta område — igångsatt redan innan alla inser nödvändigheten
därav — kan komma att få avgörande betydelse för Sveriges säkerhet. Utskottet
anser att ett sådant arbete bör inledas med en brett upplagd utredning,
vars direktiv grundas på vad som anförs i motion FÖ302.

Utskottet delar vidare uppfattningen, framförd i motion FÖ210, att 1988
års försvarskommitté — utöver nuvarande direktiv — bör utreda ett för -

1988/89: FöU 14

74

svarsmaktsalternativ som ryms inom en ekonomisk ram som är 10 % 1988/89: FÖU14

mindre än för innevarande budgetår. Ytterligare villkor bör vara att nuvarande
försvarsområdesregementen behålls, med breddade uppgifter, och
att den allmänna värnplikten utvecklas till en samhällstjänsteplikt för både
män och kvinnor, av betydelse för hela totalförsvaret i vid mening.

Utskottet vill alltså tillstyrka ett utredningsarbete med inriktning enligt
motion FÖ302 samt att försvarskommittén får tilläggsdirektiv enligt yrkande
7 i motion FÖ210. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan i momenten 7 och 8 a) bort ha följande lydelse: 7.

beträffande ny utredning om totalförsvaret

att riksdagen med bifall till motion 1988/89: FÖ302 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfort,

8. beträffande ändrade direktiv till 1988 årsförsvarskommitté

a) att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Fö210 yrkande 7 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om utredning
av ett resursstyrt alternativ för försvarsmaktens organisation.

6. Övergripande synpunkter på inriktningen av nästa Försvarsbeslut,
m. m. (mom. 9 och 11)

Arne Andersson i Ljung. Björn Körlof och Lars Hjertén (alla m) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 27 börjar med ”Försvarskommitténs
uppgifter” och slutar med ”motionsyrkandet (yrk. 4)” bort ha
följande lydelse:

Försvarskommitténs uppgifter täcker flertalet av de frågor som motionärerna
tar upp. Det är emellertid angeläget att riksdagen genom ett beslut
ger kommittén en fast inriktning vid behandlingen av dessa. Utskottet biträder
därför yrkande 4 i motion FÖ204 (m) angående inriktningen av
nästa försvarsbeslut.

dels att den del av utskottets anförande som på s. 28 börjar med ”Försvarsmaktens
grundorganisation, och” och slutar med ”av riksdagen” bort ha
följande lydelse:

Försvarsmaktens grundorganisation, och i närtid särskilt arméns organisation
för främst förbandsproduktion, behandlas just nu av försvarskommittén.
Med anledning härav, av motiveringarna i partimotion 1988/

89:Föll (m) och i de olika motionerna om betydelsen av vissa förband
samt av yrkande 3 i motion Fö7 (c) vill utskottet understryka att alla de
förband i arméns grundorganisation som utpekats som nedläggningshotade
har och har sedan länge haft betydelsefulla uppgifter för landets militära
försvar. Som forbandsproducerande enheter tillför de kontinuerligt
krigsorganisationen förband som är värdefulla för vår försvarsförmåga.

Detta gäller i särskilt hög grad de infanteri- och pansarregementen som
grundutbildar huvuddelarna av våra brigader. De har också stor betydelse
för frivilligverksamhet och försvarsvilja. 75

En viss omstrukturering av arméns krigsorganisation ter sig nödvändig.
Syftet därmed måste primärt vara att öka krigsförbandens sammanlagda
förmåga. Om förändringarnas närmare innebörd för krigsorganisationen
och konsekvenser för grundorganisationen finns än så länge endast förslag,
inga politiska beslut. I det läget finns det goda skäl för riksdagen att bibehålla
handlingsfrihet för utveckling av arméstridskrafterna. Detta erfordrar
en grundorganisation så avpassad till krigsorganisationen att den med
principen en brigad —ett regemente kan utbilda en större brigadorganisation
än den som kunnat rymmas i FU88. Riksdagen bör dock inte nu uttala
sig särskilt om betydelsen av vissa fredsförband. Detta bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan i momenten 9 och 11 bort ha följande lydelse: 9.

beträffande övergripande synpunkter på inriktningen av nästa försvarsbeslut att

riksdagen med bifall till motion 1988/89: FÖ204 yrkande 4 och
med avslag på motion 1988/89: FÖ203 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,

11. beträffande utvecklingen av försvarsmaktens grundorganisation
att riksdagen med anledning av motion 1988/89: Fö7 yrkande 3 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

7. Övergripande synpunkter på inriktningen av nästa försvarsbeslut,
m. m. (morn. 9 och 11)

Gunhild Bolander och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (båda c) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 27 börjar med ”Motion
FÖ203 (c)” och slutar med ”motionsyrkandet (yrk. 1)” bort ha följande
lydelse:

Motion FÖ203 (c) uttrycker ambitioner som utskottet instämmer i. Till
ledning för försvarskommittén bör riksdagen ställa sig bakom dessa.

dels att den del av utskottets anförande som på s. 28 börjar med ”Försvarsmaktens
grundorganisation, och” och slutar med ”av riksdagen” bort ha
följande lydelse:

Försvarsmaktens grundorganisation, och i närtid särskilt arméns organisation
för främst förbandsproduktion, behandlas just nu av försvarskommittén.
Det är viktigt att riksdagen i denna fråga fattar ett beslut som ger
kommittén en fast inriktning. Utskottet tillstyrker därför det som hävdas
och förordas i motion Fö7 såvitt nu är i fråga. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

I detta sammanhang och med anledning också av de olika motionerna
om betydelsen av vissa förband vill utskottet understryka att alla de förband
i arméns grundorganisation som utpekats som nedläggningshotade
har och har sedan länge haft betydelsefulla uppgifter för landets militära
försvar. Som förbandsproducerande enheter tillför de kontinuerligt krigs -

1988/89: FÖU14

76

organisationen förband som är värdefulla för vår försvarsförmåga. De har 1988/89: FöU 14
också stor betydelse för frivilligverksamhet och försvarsvilja.

En viss omstrukturering av arméns krigsorganisation ter sig nödvändig.

Syftet därmed måste primärt vara att öka krigsförbandens sammanlagda
förmåga. Om förändringarnas närmare innebörd för krigsorganisationen
och konsekvenser för grundorganisationen finns än så länge endast förslag,
inga politiska beslut. I det läget finns det goda skäl för riksdagen att bibehålla
handlingsfrihet för utveckling av arméstridskrafterna. Detta erfordrar
en grundorganisation så avpassad till krigsorganisationen att den med
principen en brigad —ett regemente kan utbilda en större brigadorganisation
än den som kunnat rymmas i FU88. Riksdagen bör dock inte nu uttala
sig särskilt om betydelsen av vissa fredsförband. Detta bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan i momenten 9 och 11 bort ha följande lydelse: 9.

beträffande övergripande synpunkter på inriktningen av nästa försvarsbeslut att

riksdagen med bifall till motion 1988/89: FÖ203 yrkande 1 och
med avslag på motion 1988/89: FÖ204 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,

11. beträffande utvecklingen av försvarsmaktens grundorganisation
att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Fö7 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

8. Ekonomiska förutsättningar för försvarsmaktens grundorganisation
(mom. 10)

Arne Andersson i Ljung. Björn Körlof och Lars Hjertén (alla m) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 27 börjar med ”Motion
FÖ424” och på s. 28 slutar med ”enligt motionsyrkandet” bort ha följande
lydelse:

Motion FÖ424, yrkande 2 (m), tar upp de ekonomiska förutsättningarna
för försvarsmaktens grundorganisation. Enligt motionärerna bör riksdagen
uttala att konsekvenserna för arméorganisationen enligt den s. k. Försvarsmaktsutredning
1988 inte skall vara vägledande i det fortsatta arbetet.
Utredningen gjordes enbart med de ekonomiska förutsättningar som
var givna av regeringen. Överbefälhavaren har därefter, som ett led i perspektivplaneringen
inför ett nytt långsiktigt försvarsbeslut, lämnat en redovisning
kallad Försvarsmaktsidé 2000. Först här ges ett underlag med
varierade ekonomiska ramar. Utskottet konstaterar att båda dessa utredningar,
jämte bl. a. ytterligare resultat av perspektivplaneringen, kommer
att tillhöra underlaget för ett tilltänkt riksdagsbeslut hösten 1989 om arméns
utveckling. Underlaget bör enligt utskottets mening vara så allsidigt
och genomarbetat som möjligt.

Den försvarskraft, beredskap och uthållighet som vår säkerhetspolitik
kräver måste vara rättesnöret för arméns krigsorganisation och grundorganisation,
liksom för totalförsvaret i övrigt. Några ekonomiska begräns- 77

ningar för arméns organisation enligt förutsättningarna för överbefälhavarens
försvarsmaktsutredning gäller inte för försvarskommittén. Varje risk
för missförstånd på denna punkt bör undanröjas. Detta bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan i moment 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande ekonomiska förutsättningar för försvarsmaktens
grundorganisation

att riksdagen med bifall till motion 1988/89: FÖ424 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

9. Planeringsramar för det militära försvaret, m. m. (mom. 23
och 24)

Arne Andersson i Ljung, Björn Körlof och Lars Hjertén (alla m) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 31 börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”militära försvaret” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening behöver planeringsramarna för det militära försvaret
tillföras medel utöver vad regeringen föreslår. Härigenom kan en
större del av riksdagens avsikter med 1987 års försvarsbeslut tillgodoses.
Vidare blir det lättare att planera den övergång till större ekonomiska ramar
som utskottet räknar med att nästa försvarsbeslut måste innebära. Det
är angeläget att minska den ryckighet i planeringen som nu har fått råda
under lång tid.

Med dessa utgångspunkter tillstyrker utskottet att ramarna för budgetåren
1989/90 och 1990/91 bestäms i enlighet med vad som föreslås i partimotion
Föl 1, yrkandena 3 och 4 (m). Utskottet återkommer till nämnda
yrkanden vid behandlingen av huvudprogrammens inriktning i det följande.

dels att utskottets hemställan i momenten 23 och 24 bort ha följande lydelse: 23.

beträffande planeringsramen, tillika utgiftsramen, för det militäraförsvaret
budgetåret 1989/90

att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna 1988/
89:Fö7 yrkande 4 i denna del, 1988/89: Fö8 yrkandena 3 — 4 i denna
del och 1988/89: FÖ13 yrkande 8 i denna del, med avslag på motionerna
1988/89: FÖ306 i denna del, 1988/89: Föl5 yrkandena 1—5, 7
och 9— 10 i denna del och 1988/89: FÖ16 yrkandena 1 —4 i denna del
samt med bifall till motion 1988/89: Föl 1 yrkande 3 fastställer ramen
till 28 566 000 000 kr. i prisläget februari 1988,

24. beträffande planeringsramen för det militära försvaret budgetåret
1990/91

att riksdagen med anledning av propositionen och motion 1988/
89: Fö 13 yrkande 8 i denna del. med avslag på motion 1988/89: Fö306
i denna del samt med bifall till motion 1988/89: Föl 1 yrkande 4 fastställer
ramen till 28 758 500 000 kr. i prisläget februari 1988.

1988/89: FöU 14

78

10. Planeringsramar för det militära försvaret, m. m.(mom. 23 1988/89: FöU 14

och 24)

Kerstin Ekman och Hans Lindblad (båda fp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 31 börjar med "Enligt
utskottets” och slutar med "militära försvaret" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med de bedömningar av resursbehoven som framgår
av folkpartiets motion Fö 13. Folkpartiet föreslår att riksdagen för de
två närmaste budgetåren anvisar 400 resp. 800 milj. kr. utöver regeringens
förslag för det militära försvaret. Avsikten med förslaget är att kunna förverkliga
de väsentligaste förstärkningarna av försvarsmaktens operativa
förmåga enligt 1987 års försvarsbeslut. Förstärkningarna avser främst helikoptrar
för sjuktransport, luftvärn med medellång räckvidd, ubåtar och
tunga kustrobotar. Enligt utskottets mening bör beslutas tillskott till de
ekonomiska ramarna enligt förslagen i partimotion Fö 13, yrkande 8 (fp).

Utskottet behandlar detta yrkande också i samband med huvudprogrammens
inriktning.

dels att utskottets hemställan i momenten 23 och 24 bort ha följande lydelse: 23.

beträffande planeringsramen, tillika utgiftsramen, för det militära
försvaret budgetåret 1989/90

att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna 1988/

89:Fö7 yrkande 4 i denna del, 1988/89: Fö8 yrkandena 3 —4 i denna
del, 1988/89:Föll yrkande 3, med avslag på motionerna 1988/

89: FÖ306 i denna del, 1988/89: Föl 5 yrkandena 1—5,7 och 9 - 10 i
denna del och 1988/89:Fö 16 yrkandena 1 —4 i denna del samt med
bifall till motion 1988/89: Föl3 yrkande 8 i denna del fastställer ramen
till 28 471 000 000 kr. i prisläget februari 1988,

24. beträffande planeringsramen för det militära försvaret budgetåret
1990/91

att riksdagen med anledning av propositionen och motion 1988/

89: Föl 1 yrkande 4 med avslag på motion 1988/89: FÖ306 i denna del
samt med bifall till motion 1988/89: Fö 13 yrkande 8 i denna del fastställer
ramen till 29 058 500 000 kr. i prisläget februari 1988.

11. Planeringsramar för det militära försvaret, m. m. (mom. 23
och 24)

Gunhild Bolander och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (båda c) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 31 börjar med "Enligt
utskottets” och slutar med "militära försvaret" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det vara nödvändigt att tillföra planeringsramarna medel
utöver vad regeringen föreslår. Tillskotten bör i första hand utnyttjas
för anskaffning av ytterligare en kustkorvett. För nästa budgetår föreslår
utskottet ett tillskott om 100 milj. kr. och för budgetåret 1990/91 ett tillskott
om 600 milj. kr. 79

dels att utskottets hemställan i momenten 23 och 24 bort ha följande lydelse: 23.

beträffande planeringsramen, tillika utgiftsramen, för det militära
försvaret budgetåret 1989/90

att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna 1988/
89:Fö8 yrkandena 3 —4 i denna del, 1988/89:1 1 yrkande 3, 1988/
89:Föl3 yrkande 8 i denna del, med avslag på motionerna 1988/
89:Fö306 i denna del, 1988/89:Fö 15 yrkandena 1—5, 7 och 9—10 i
denna del och 1988/89: Fö 16 yrkandena 1—4 i denna del samt med
bifall till motion 1988/89: Fö7 yrkande 4 i denna del fastställer ramen
till 28 171 000 000 kr. i prisläget februari 1988,

24. beträffande planeringsramen för det militära försvaret budgetåret
1990/91

att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna 1988/
89: Föl I yrkande 4 och 1988/89: FÖ13 yrkande 8 i denna del samt med
avslag på motion 1988/89: FÖ306 i denna del fastställer ramen till 28
858 500 000 kr. i prisläget februari 1988.

12. Planeringsramar för det militära försvaret, m. m. (mom. 23
och 24)

Jan Jennehag (vpk) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 30 börjar med ”1 partimotion”
och slutar med ”olika anslagen” bort ha följande lydelse:

1 partimotion FÖ306 (vpk) yrkas att resurser skall föras över från det
militära till det civila försvaret. Detta förslag, från den allmänna motionstiden,
preciseras i form av förslag om minskningar på anslag till det militära
försvaret genom skilda yrkanden i partiets motion Föl5. Sammanlagt
föreslås minskningar motsvarande en reducering av utgiftsramen för budgetåret
1989/90 med ca 750 milj. kr. Förslaget är grundat på vänsterpartiet
kommunisternas allmänna syn beträffande det militära försvarets utformning
och resursbehov. Utskottet vill ansluta sig till denna. Båda motionerna
bör bifallas av riksdagen såvitt nu är i fråga. Här ifrågavarande yrkanden
i motion Fö 15 behandlas även i avsnittet om huvudprogrammens
inriktning och under de olika anslagen.

Planeringsramen för budgetåret 1990/91 bör vara densamma som för
budgetåret 1989/90.

dets att utskottets hemställan i momenten 23 och 24 bort ha följande lydelse: 23.

beträffande planeringsramen, tillika utgiftsramen, för det militäraförsvaret
budgetåret 1989/90

att riksdagen med anledning av propositionen och motion 1988/
89: Föl 6 yrkandena 1 — 4 i denna del, med avslag på motionerna 1988/
89:Fö7 yrkande 4 i denna del, 1988/89: Fö8 yrkandena 3 —4 i denna
del. 1988/89: Fö 11 yrkande 3, och 1988/89: Fö 13 yrkande 8 i denna
del samt med bifall till motionerna 1988/89: FÖ306 i denna del och

1988/89: FÖU14

80

1988/89:Föl5, yrkandena 1—5, 7 och 9—10 i denna del fastställer 1988/89:FÖU14
ramen till 27 319 980 000 kr. i prisläget februari 1988,

24. beträffande planeringsramen för det militära försvaret budgetåret
1990/91

att riksdagen med anledning av propositionen och motion 1988/

89: FÖ306 i denna del samt med avslag på motionerna 1988/89: Föl 1
yrkande 4 och 1988/89: Föl3 yrkande 8 i denna del fastställer ramen
till 27 319 980 000 kr. i prisläget februari 1988.

13. Planeringsramar för det militära försvaret, m. m. (mom. 23
och 24)

Paul Ciszuk (mp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 30 börjar med ”Motion
Fö 16 (mp)” och slutar med ”gäller anslagsfrågor” bort ha följande lydelse:
Motion Fölö (mp) innehåller bl. a. yrkanden om mindre anslag än regeringen
har föreslagit för nästa budgetår. Sammanlagt motsvarar yrkandena
en minskad utgiftsram för budgetåret om 1 755 milj. kr. Enligt motionärerna
bör beslut för nästa budgetår inte få ”binda upp oss för en krigsmakt
som blir svår att anpassa till en positiv utveckling på nedrustningsområdet”.
För ett omedelbart stopp för JAS-projektet tillgodoräknar de en besparing
av 1 500 milj. kr. Utskottet anser att riksdagen bör följa motion
Fölö (mp) såvitt nu är i fråga. Den behandlas också i avsnittet om huvudprogrammens
inriktning och när det gäller anslagsfrågor.

Planeringsramen för budgetåret 1990/91 bör vara densamma som för
budgetåret 1989/90.

dels att utskottets hemställan i momenten 23 och 24 bort ha följande lydelse: 23.

beträffande planeringsramen, tillika utgiftsramen, för det militäraförsvaret
budgetåret 1989/90

att riksdagen med anledning av propositionen samt motionerna 1988/
89: FÖ306 i denna del och 1988/89: Föl5 yrkandena 1 —5, 7 och 9— 10
i denna del, med avslag på motionerna 1988/89: Fö7 yrkande 4 i
denna del, 1988/89:Fö8 yrkandena 3 — 4 i denna del, 1988/89:Föll
yrkande 3 och 1988/89: Fö 13 yrkande 8 i denna del samt med bifall till
motion 1988/89: Fölö yrkandena 1—4 i denna del fastställer ramen
till 26 316 000 000 kr. i prisläget februari 1988,

24. beträffande planeringsramen för det militära försvaret budgetåret
1990/91

att riksdagen med anledning av propositionen och motion 1988/
89:Fö306 i denna del samt med avslag på motionerna 1988/89: Föl 1
yrkande 4 och 1988/89: Föl 3 yrkande 8 i denna del fastställer ramen
till 26 316 000 000 kr. i prisläget februari 1988.

6 Riksdagen 1988/89. 10 sami. Nr 14

14. Inriktningen av huvudprogrammen 1 — 4 m. m. (mom. 30 1988/89: FöU 14
och 31)

Under förutsättning av bifall till reservation 9

Arne Andersson i Ljung, Björn Körlof och Lars Hjertén (alla m) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 36 börjar med ”De motioner”
och på s. 37 slutar med ”och kustbevakningen" bort ha följande
lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit att riksdagen fastställer planeringsramen,
tillika utgiftsramen, för det militära försvaret för budgetåret 1989/

90 och planeringsramen för budgetåret 1990/91 i enlighet med vad som
föreslås i motion Föl 1 (yrk. 8). Huvudprogrammen 1 —4 bör enligt utskottet
inriktas utifrån denna högre ambitionsnivå. Utskottet bör därför bifalla
också motion Fö8, yrkande 2 (m), såvitt nu är i fråga.

Utskottets ställningstagande innebär att motionerna Föl 3 (fp), Fö7 (c),

FÖ15 (vpk) och Fölö (mp) bör avslås till den del de innefattar en annan
inriktning av huvudprogrammen 1 —4 än den som utskottet föreslår.

Utskottets uppfattning om huvudprogrammens inriktning innebär att
inte heller vad föredragande statsrådet har anfört om krigsorganisationens
utveckling kan lämnas utan erinran. Den bör enligt utskottets mening anpassas
till den inriktning av huvudprogrammen som utskottet har förordat
i det föregående.

dels att utskottets hemställan i momenten 30 och 31 bort ha följande lydelse: 30.

beträffande inriktningen av huvudprogrammen 1 — 4

att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till motionerna
1988/89: Föll yrkandena 3 —4 i denna del, och 1988/89: Fö8
yrkande 2 i denna del samt med avslag på motionerna 1988/89: Föl3
yrkandena 4 — 6 och yrkande 8 i denna del, 1988/89: FÖ7 yrkande 4 i
denna del, 1988/89: Fö 15 yrkandena 1—5, 7 och 9—10 i denna del,
och 1988/89:Fölö yrkandena 1 —4 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,

31. beträffande krigsorganisationens utveckling

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört.

15. Inriktningen av huvudprogrammen 1 — 4 m. m. (mom. 30
och 31)

Under förutsättning av bifall till reservation 10

Kerstin Ekman och Hans Lindblad (båda fp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 36 börjar med ”De motioner”
och på s. 37 slutar med ”och kustbevakningen" bort ha följande
lydelse:

Utskottet har i det föregående biträtt förslagen i motion Föl 3 att utöver
regeringens förslag tillföra ekonomiska resurser för att förverkliga den operativa
förmågan hos försvarsmakten enligt 1987 års försvarsbeslut. Hu -

vudprogrammen 1 — 4 bör ges en till detta ställningstagande anpassad inriktning.
Detta innebär att transporthelikoptrar och luftvärn med medellång
räckvidd anskaffas till ett antal enligt försvarsbeslutet år 1987. Antalet
ubåtar inriktas mot 14, en utökning med två i förhållande till dagsläget.
Vidare att antalet tunga kustrobotbatterier utökas från ett till fyra. Utskottet
bör sålunda bifalla motion Fö 13 även såvitt den innefattar en annan
inriktning av huvudprogrammen än försvarsministern har redovisat.

Utskottets ställningstagande innebär att motionerna Fö8 och Fl 1 (båda
m), Fö7 (c), Föl 5 (vpk) och Föl 6 (mp) bör avslås till den del de innefattar
en annan inriktning av huvudprogrammen 1 —4 än den utskottet har föreslagit.

Utskottets uppfattning om huvudprogrammens inriktning innebär att
inte heller vad föredragande statsrådet har anfört om krigsorganisationens
utveckling kan lämnas utan erinran. Den bör enligt utskottets mening anpassas
till den inriktning av huvudprogrammen som utskottet har förordat
i det föregående.

dels att utskottets hemställan i momenten 30 och 31 bort ha följande lydelse: 30.

beträffande inriktningen av huvudprogrammen 1 — 4

att riksdagen med anledning av propositionen, med bifall till motion
1988/89:Föl3 yrkandena 4 — 6 och yrkande 8 i denna del samt med
avslag på motionerna 1988/89:Föll yrkandena 3 —4 i denna del,
1988/89: Fö8 yrkande 2 i denna del, 1988/89: Fö7 yrkande 4 i denna
del, 1988/89: Fö 15 yrkandena 1—5,7 och 9 — 10 i denna del och 1988/
89:FÖ16 yrkandena 1 —4 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört,

31. beträffande krigsorganisationens utveckling

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,

16. Inriktningen av huvudprogrammen 1 — 4 m. m. (mom. 30
och 31)

Under förutsättning av bifall till reservation 11

Gunhild Bolander och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (båda c) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 36 börjar ”De motioner”
och på s. 37 slutar med ”och kustbevakningen" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående anslutit sig till centerpartiets förslag att
öka utgiftsramen med 100 milj. kr. för budgetåret 1989/90 för att möjliggöra
anskaffning av ytterligare en kustkorvett. Inriktningen av berört huvudprogram
bör med bifall till motion Fö7 yrkande 4 i denna del anpassas
härtill. Utskottets ställningstagande innebär att motionerna Fö8 och Föl 1
(båda m). Föl 3 (fp). Föl5 (vpk) och Föl6 (mp) bör avslås till den del de
innefattar en annan inriktning av huvudprogrammen 1 —4 än den utskottet
föreslår.

Utskottets uppfattning om huvudprogrammens inriktning innebär att

1988/89: FöU 14

83

inte heller vad föredragande statsrådet har anfört om krigsorganisationens
utveckling kan lämnas utan erinran. Den bör enligt utskottets mening anpassas
till den inriktning av huvudprogrammen som utskottet har förordat
i det föregående.

dels att utskottets hemställan i momenten 30 och 31 bort ha följande lydelse: 30.

beträffande inriktningen ax huvudprogrammen 1 — 4

att riksdagen med anledning av propositionen, med bifall till motion
1988/89: Fö7 yrkande 4 i denna del samt med avslag på motionerna
1988/89:Föll yrkandena 3 — 4 i denna del, 1988/89:Fö8 yrkande 2 i
denna del, 1988/89: FÖ13 yrkandena 4 — 6 och yrkande 8 i denna del.
1988/89:Fö 15 yrkandena 1—5, 7 och 9—10 i denna del och 1988/
89: Fölö yrkandena 1 —4 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört,

31. beträffande krigsorganisationens utveckling

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört.

17. Inriktningen av huvudprogrammen 1 — 4 m.m. (mom. 30
och 31)

Under förutsättning av bifall till reservation 12
Jan Jennehag (vpk) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 36 börjar med ”De motioner”
och på s. 37 slutar med ”och kustbevakningen” bort ha följande
lydelse:

Utskottet har i det föregående anslutit sig till vänsterpartiet kommunisternas
allmänna syn på försvarets utformning sådan den kommit till uttryck
i motion Fö 15 och föreslagit riksdagen att fastställa planeringsramen,
tillika utgiftsramen, för budgetåret 1989/90 och planeringsramen för
budgetåret 1990/91 i enlighet därmed. Riksdagen bör mot denna bakgrund
bifalla motion Fö 15 också till den del den innebär en annan inriktning av
huvudprogrammen än den försvarsministern förordar.

Utskottets ställningstagande innebär att motionerna Fö8 och Föll
(båda m), FÖ13 (fp), Fö7 (c) och Fölö (mp) bör avslås till den del de innefattar
en annan inriktning av huvudprogrammen än den som utskottet här
föreslås.

Utskottets uppfattning om huvudprogrammens inriktning innebär att
inte heller vad föredragande statsrådet har anfört om krigsorganisationens
utveckling kan lämnas utan erinran. Den bör enligt utskottets mening anpassas
till den inriktning av huvudprogrammen som utskottet har förordat
i det föregående.

dels att utskottets hemställan i momenten 30 och 31 bort ha följande lydelse: 30.

beträffande inriktningen av huvudprogrammen 1 — 4
att riksdagen med anledning av propositionen, med bifall till motion

1988/89: FÖU14

84

1988/89:15 yrkandena 1 —5, 7 och 9— 10 i denna del samt med avslag
på motionerna 1988/89:Föll yrkandena 3 — 4 i denna del, 1988/
89:Fö8 yrkande 2 i denna del, 1988/89: Fö 13 yrkandena 4 — 6 och yrkande
8 i denna del, 1988/89: Fö7 yrkande 4 i denna del och 1988/
89: Fö 16 yrkandena 1 - 4 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfort,

31. beträffande krigsorganisationens utveckling
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört.

18. Inriktningen av huvudprogrammen 1 — 4 m.m. (mom. 30
och 31)

Under förutsättning av bifall till reservation 13
Paul Ciszuk (mp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 36 börjar med ”De motioner”
och på s. 37 slutar med ”och kustbevakningen" bort ha följande
lydelse:

Utskottet har i det föregående anslutit sig till miljöpartiets syn på det
militära försvarets utveckling såsom denna kommit till uttryck i motion
Fölö och förordat att riksdagen skall fastställa planeringsramen, tillika utgiftsramen,
för budgetåret 1989/90 och planeringsramen för budgetåret
1990/91 i enlighet därmed. Riksdagen bör bifalla motion Fölö också till
den del den innefattar en annan inriktning av huvudprogrammen än den
försvarsministern har förordat.

Utskottets ställningstagande innebär att motionerna Fö8 och Föll
(båda m), FÖ13 (fp), Fö7 (c) och FÖ15 (vpk) bör avslås till den del de innefattar
en annan inriktning av huvudprogrammen än den utskottet stödjer.

Utskottets uppfattning om huvudprogrammens inriktning innebär att
inte heller vad föredragande statsrådet har anfört om krigsorganisationens
utveckling kan lämnas utan erinran. Den bör enligt utskottets mening anpassas
till den inriktning av huvudprogrammen som utskottet har förordat
i det föregående.

dels att utskottets hemställan i momenten 30 och 31 bort ha följande lydelse: 30.

beträffande inriktningen av huvudprogrammen 1 — 4

att riksdagen med anledning av propositionen, med bifall till motion
1988/89: Fö 16 yrkandena 1 — 4 i denna del samt med avslag på motionerna
1988/89:Fö 11 yrkandena 3 — 4 i denna del, 1988/89:Fö8 yrkande
2 i denna del, 1988/89: Fö 13 yrkandena 4 — 6 och yrkande 8 i
denna del, 1988/89: Fö7 yrkande 4 i denna del och 1988/89: Fö 15 yrkandena
1 — 5, 7 och 9 — 10 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört,

31. beträffande krigsorganisationens utveckling

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört.

1988/89: FÖU14

85

19. Skiss till försvarsmaktens utveckling (mom. 33)

Paul Ciszuk (mp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 37 börjar med "Utskottet
konstaterar” och slutar med ”bifallas av riksdagen” bort ha följande lydelse: Försvarsmaktens

framtida inriktning övervägs av 1988 års försvarskommitté.
Därvid är det önskvärt att en struktur av det militära försvaret i
enlighet med vad som föreslås i yrkande 5 i motion Fölö (mp) blir ingående
belyst. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan i moment 33 bort ha följande lydelse:

33. beträffande skiss till försvarsmaktens utveckling
att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Fö 16 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

20. Resurser för repetitionsutbildning på sikt (mom. 35)

Gunhild Bolander och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (båda c) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 37 börjar med ”Yrkande
2” och slutar med ”avslås av riksdagen” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att repetitionsutbildningen är av så väsentlig betydelse
för upprätthållande av vår försvarsförmåga att riksdagen bör, såsom föreslås
i yrkande 2 i motion Fö7 (c), uttala att resursförstärkning för detta
ändamål måste göras även efter budgetåret 1989/90.

dels att riksdagens hemställan i moment 35 bort ha följande lydelse:

35. beträffande resurs för repetitionsutbildning på sikt
att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Fö7 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

21. Avveckling av JAS-projektet (mom. 38)

Jan Jennehag (vpk) och Paul Ciszuk (mp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 39 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att JAS-projektet bör avvecklas i enlighet med vad som
anförs i motionerna FÖ210, yrkande 12 (mp), FÖ440 (vpk), Fö 15, yrkande
6 (vpk) och som förutsatts i motion Fölö, yrkande 4 i denna del. Detta bör
utskottet som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan i moment 38 bort ha följande lydelse:

38. beträffande avveckling av JAS-projektet
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89: Fö210 yrkande 12,
1988/89: FÖ440, 1988/89:Föl5 yrkande 6 och 1988/89: Fölö yrkande
4 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,

1988/89: FöU 14

86

22. JAS-projektets utveckling (mom. 39)

1988/89: FöU 14

Under förutsättning av bifall till reservation 9

Arne Andersson i Ljung, Björn Körlof och Lars Hjertén (alla m) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 40 börjar ”Utskottet har”
och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit att planeringsramarna för det
militära försvaret bör fastställas i enlighet med vad som föreslås i motion
Föll (m). Detta innefattar ett godtagande av en utveckling av JASprojektet
i enlighet med nämnda motion. Yrkandena 3 och 4 i motionen
bör därför bifallas såvitt nu är i fråga. Även motion FÖ204 yrkande 5 (m),
som också gäller den fortsatta utvecklingen av JAS-projektet, bör bifallas
av riksdagen.

dels att utskottets hemställan i moment 39 bort ha följande lydelse:

39. beträffande JAS-projektets utveckling

att riksdagen med anledning av propositionen, med avslag på motion
1988/89: Fö 13 yrkande 10 samt med bifall till motionerna 1988/
89: FÖ204 yrkande 5 och 1988/89: Fö 11 yrkande 3 — 4 i denna del som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om JASprojektet.

23. Bevakningslinjer mot ubåtar (mom. 40)

Under förutsättning av bifall till reservation 13
Paul Ciszuk (mp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 42 börjar med ”Utskottet
avstyrker” och slutar med ”i Stockholmsområdet” bort ha följande lydelse: Utskottet

anser att 70 milj kr. bör inom den i motion Fölö förordade
utgiftsramen för det militära försvaret avsättas för utbyggnad av bevakningslinjer
mot ubåtar i Stockholms skärgård utöver vad regeringen beräknar
för ändamålet. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan i moment 40 bort ha följande lydelse:

40. beträffande bevakningslinjer mot ubåtar

att riksdagen med anledning av motion 1988/89: FÖ210 yrkande 13
och med bifall till motion 1988/89:Fölö yrkande 3 i denna del som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

87

24. Ubåtsskyddsåtgärder i övrigt (mom. 41) 1988/89: FöU 14

Under förutsättning av bifall till reservation 9

Arne Andersson i Ljung, Björn Körlof och Lars Hjertén (alla m) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 41 börjar med ”Utskottet
föreslår” och på s. 42 slutar med ”av ramfrågorna” bort ha följande lydelse: Utskottet

har i det föregående föreslagit att de i propositionen behandlade
planeringsramarna skall fastställas enligt förslagen i motion Föl 1 (m).

Utskottet anser att utbyggnaden av ubåtsskyddet bör ske i linje därmed.

Detta innebär bl. a. att förutsättningar skapas att upprätta en andra ubåtsskyddsstyrka.
Därmed tillgodoses också yrkandena med detta syfte i motionerna
FÖ204 yrkande 3, FÖ423, Fö8 yrkande 2 i denna del och Föll
yrkandena 3 —4 i denna del.

dels att utskottets hemställan i moment 41 bort ha följande lydelse:

41. beträffande ubåtsskyddsåtgärder i övrigt
att riksdagen med anledning av propositionen och med avslag på motionerna
1988/89: FÖ204 yrkande 3, 1988/89: FÖ423, 1988/89: Fö8 yrkande
2 i denna del samt med bifall till motion 1988/89: Föl 1 yrkandena
3 —4 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört,

25. Samlevnadsundervisning i den militära befälsutbildningen
(mom. 44)

Kerstin Ekman och Hans Lindblad (båda fp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 43 börjar med ”Utskottet
konstaterar” och som slutar med ”avslås av riksdagen” hade bort ha följande
lydelse:

Utskottet finnér det angeläget att man i linje med vad som anförs i motion
FÖ420 (fp) i den militära befälsutbildningen lägger större vikt vid
samlevnadsundervisning än endast som ett led i ledarskapsutbildningen.

dels att utskottets hemställan i moment 44 bort ha följande lydelse:

44. beträffande samlevnadsundervisning i den militära befälsulbildn
ingen

att riksdagen med bifall till motion 1988/89: FÖ420 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

26. Lag om ändring av värnpliktslagen (mom. 47)

Kerstin Ekman och Hans Lindblad (båda fp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 46 börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”ändring i värnpliktslagen” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening finns det därför tidsmässigt utrymme för att
avvakta överbefälhavarens förslag om kustartilleriet. Därigenom kan förslag
om förändringar i marinens utbildningssystem behandlas av statsmak- 88

terna i ett sammanhang och vid samma tillfälle. Riksdagen bör därför följa

förslagen i motion FÖ13 i dessa delar och som en konsekvens därav inte 1988/89: FÖU14
godta det framlagda förslaget till lag om ändring i värnpliktslagen.

dels att utskottets hemställan i moment 47 bort ha följande lydelse:

47. beträffande lag om ändring av värnpliktslagen (1941:967)
att riksdagen med bifall till motionen 1988/89: Fö 13 yrkande 9 avslår
propositionens förslag till lag om ändring av värnpliktslagen
(1941:967),

27. Lagom försök med förkortad grundutbildning av värnpliktiga
(mom. 48)

Arne Andersson i Ljung. Björn Körlof och Lars Fljertn (alla m) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 47 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”förkortad grundutbildning” bort ha följande lydelse: Utskottet

anser att det inte är rimligt att genomföra försök med förkortad
grundutbildning med så många värnpliktiga som försvarsministern föreslår.
Det torde knappast erfordras en sjättedel av arméns värnpliktiga för
att utröna det något oklara syftet som propositionen föreslår. Däremot synes
1 000 värnpliktiga, i enlighet med motion Föl 1, vara en rimlig omfattning
på försöken. Försöken bör komma igång snarast möjligt och begränsas
till år 1989/90. Vidare bör försöken drivas så att underlag för ett ställningstagande
till om utbildningsmålen kan nås, kan överlämnas till
försvarskommittén före dess slutliga ställningstagande. Utskottet anser
därför att motion Föl 1 yrkande 2 (m) bör bifallas. Också motion Fö7 yrkande
1 (c) förordar en till ett år begränsad försöksverksamhet. Utskottets
ställningstagande innebär behov av ändring i propositionens lagförslag.

dels att utskottets hemställan i moment 48 bort ha följande lydelse:

48. beträffande lag om försök medförkortad grundutbildning av värnpliktiga att

riksdagen med avslag på propositionen och med anledning av motion
1988/89: Fö7 yrkande 1 och med bifall till motion 1988/89: Föl 1
yrkande 2 antar följande som reservanternas förslag betecknade förslag
till lag om förkortad grundutbildning av värnpliktiga.

Härigenom föreskrivs följande.

Regeringens förslag Reservanternas förslag

Utan hinder av 27 § 1 mom. värn- Utan hinder av 27 § 1 mom. värnpliktslagen
(1941:967) får försöks- pliktslagen (1941:967) får försöksvis
grundutbildningen för vissa vis grundutbildningen för vissa

värnpliktiga som är inkallade eller värnpliktiga som är inkallade eller

skall kallas in till grundutbildning skall kallas in till grundutbildning

med fastställd utryckning senast med fastställd utryckning senast

den 31 augusti 1991 omfatta minst den 31 augusti 1991 omfatta minst

150 och högst 227 dagar för meniga 150 och högst 227 dagar för meniga

kategori G, F och E vid armén och kategori G, F och E vid armén och

kategori G och F vid marinen. kategori G och F vid marinen. 89

Regeringens förslag

Reservanternas förslag

1988/89: FöU 14

Försöken får omfatta högst 5 500 Försöken får omfatta högst 1 000
värnpliktiga vid armén och högst värnpliktiga vid armén och mari 500

värnpliktiga vid marinen för nen för varje utbildningsår,

varje utbildningsår.

Denna lag träder i kraft den 1 juli
1989 och upphör att gälla vid utgången
av augusti 1991.

Denna lag träder i kraft den 1 juli
1989 och upphör att gälla vid utgången
av augusti 1990.

28. Lag om försök med förkortad grundutbildning av värnpliktiga
(mom. 48)

Gunhild Bolander och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (båda c) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 47 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”förkortad grundutbildning” bort ha följande lydelse: Utskottet

anser att försöken bör komma igång så snart som möjligt men
begränsas till ett år. Utskottet anser därför att motion Fö7 yrkande 1 (c)
bör bifallas. Motion Fö 11 (m) innehåller också förslag om avkortning med
ett år av den föreslagna tiden för lagens tillämpning. Utskottets ställningstagande
innebär behov av ändring i det i propositionen framlagda lagförslaget.

dels att utskottets hemställan i moment 48 bort ha följande lydelse:

48. beträffande lagom försök med förkortad grundutbildning av värnpliktiga att

riksdagen med anledning av propositionen och motion 1988/

89: Föl 1 yrkande 2 och med bifall till motionen 1988/89: Fö7 yrkande
1 antar regeringens förslag till lag om försök med förkortad grundutbildning
av värnpliktiga med den ändringen att lagen skall upphöra att
gälla vid utgången av augusti 1990,

29. Försöksverksamhetens bedrivande (moment 49)

Kerstin Ekman och Hans Lindblad (båda fp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 46 börjar med ” Utskottet,
som” och på s. 47 slutar med ”yrkande 4 (båda fp)” bort ha följande lydelse: Utskottet

delar motionärernas uppfattning att försöken bör genomföras
enligt överbefälhavarens förslag. Detta innebär att försöken bedrivs under
5 månaders grundutbildning men att de syftar till att utröna förbandens
förmåga efter 2,5 månaders utbildning. Den resterande tiden kan användas
till kompletterande utbildning eller beredskapstjänst. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan i moment 49 bort ha följande lydelse: 90

49. beträffande försöksverksamhetens bedrivande
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89: Fö 13 yrkande 7 och
1988/89: FÖ207 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfort,

30. Värnpliktssocial utredning (mom. 55)

Gunhild Bolander och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (båda c) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 49 börjar med "Utskottet
har” och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion FÖ203 att det nu är dags att tillsätta
en värnpliktssocial utredning. Utredningen bör omfatta alla frågor
som är centrala för de värnpliktiga. Utredningsbehov finns vad gäller de
ekonomiska villkoren, försäkringsskyddet, hälso- och sjukvården, kulturoch
fritidsutbudet, arbetsmiljön, trafiksäkerhetsfrågor, arbetsförmedling
och medinflytandefrågor. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan i moment 55 bort ha följande lydelse:

55. beträffande värnpliktssocial utredning
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89: Fö203 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

31. De värnpliktigas ekonomiska skydd (mom. 58)

Kerstin Ekman och Hans Lindblad (båda fp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 50 börjar med ” Utskottet
har” och slutar med ”bör avslås” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion FÖ425 att de värnpliktiga
inte har ett fullgott försäkringsskydd. Regeringen bör därför i enlighet
med vad som anförs i motion FÖ425 vidta åtgärder för att förbättra
bl. a. begravningshjälp och försäkringsskydd under fritid. Det arbete som
påstås pågå bör ges denna inriktning.

dels att utskottets hemställan i moment 58 bort ha följande lydelse:

58. beträffande de värnpliktigas ekonomiska skydd
att riksdagen med bifall till motion 1988/89: FÖ425 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

32. Tjänstledighet eller anstånd (mom. 59)

Jan Jennehag (vpk) och Paul Ciszuk (mp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 50 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”därför avslås” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det rimligt att personer på valbar plats och ordföranden
i partipolitiska organisationer får samma rätt till tjänstledighet som t. ex.
partipolitiska ombudsmän redan i dag har. Utskottet anser vidare, med

1988/89: FöU 14

91

instämmande i vad motion F5431 anför, att samma rätt bör gälla anstånd
vid inkallelse till repetitionsövning. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan i moment 59 bort ha följande lydelse:

59. beträffande tjänstledighet eller anstånd
att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Fö431 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

33. Nya uppgifter för försvarsområdesregementena (mom. 64)
Paul Ciszuk (mp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 52 börjar med "Utskottet
anser att” och slutar med ”därför avslås” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att de i motionen föreslagna åtgärderna mycket väl
skulle kunna ges till försvarsområdesregementena. En samförläggning av
olika totalförsvarsverksamheter till de regionala regementena borde vara
en fördelaktig organisation i fred. Vid ett krigsutbrott måste dock militära
och civila verksamheter noga åtskiljas. Utskottet föreslår därför att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motion
FÖ210 yrkandena 4 — 6 (mp).

dels att utskottets hemställan i moment 64 bort ha följande lydelse:

64. beträffande nya uppgifter för försvarsområdesregementena
att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Fö210 yrkandena 4 — 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

34. Flyttning av flygflottiljen F16/F20 (mom. 72)

Jan Jennehag (vpk) och Paul Ciszuk (mp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 54 börjar med "Utskottet
behandlade” och slutar med ”därför avslås” bort ha följande lydelse:
Flygflottiljen utgör i dag en sanitär olägenhet på grund av det buller och
den nedsmutsning som förorsakas av flygverksamheten. Dessutom behövs
flottiljens mark och omkringliggande markområden för nybyggnation. Utskottet
anser att behovet av att flytta flygflottiljen F16/F20 nu har ökat till
den grad att riksdagen bör göra ett uttalande enligt förslaget i motion
FÖ405 (vpk).

dels att utskottets hemställan i moment 72 bort ha följande lydelse:

72. beträffande flyttning av flygflottiljen F16/F20
att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till motion
1988/89: FÖ405 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört.

1988/89: FöU 14

92

35. En högskola för det civila totalförsvaret (mom. 74) 1988/89: FöU 14

Jan Jennehag (vpk) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 55 börjar med "Utskottet
har” och slutar med ”därför avslås” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en etablering av en civilförsvarshögskola till Karlstad
mycket väl kan motiveras av bl. a. de samordningsvinster som motionen
pekat på. Detta bör vara ett grundvärde för regeringens studie av förutsättningarna
för en högskola för den civila delen av totalförsvaret. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan i moment 74 bort ha följande lydelse:

74. beträffande en högskola för det civila totalförsvaret
att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Fö5 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört.

36. Fond för landsbygdsutveckling (mom. 76)

Paul Ciszuk (mp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 55 börjar med "Utskottet
delar” och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att uppmärksamma
glesbygdens problem. Obalansen mellan stad och land är besvärande
redan i fredstid, och i händelse av krig eller avspärrning hotar
samhällets totala kollaps. Stora landsbygdsområden står i stort sett folktomma.
Det finns således rent försvarspolitiska skäl att starta en verksamhet
som skisseras i motionen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan i moment 76 bort ha följande lydelse:

76. beträffande fond för landsbygdsutveckling
att riksdagen med bifall till motion 1988/89: FÖ305 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

37. Karlskronavarvet (mom. 78)

Arne Andersson i Ljung, Björn Körlof och Lars Hjertén (alla m) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 60 börjar med ”Mot
bakgrund” och slutar med ”utan erinran” bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att det är försvarets behov av örlogsfartyg som bör
dimensionera omfattningen av de här berörda varven. Således är det nödvändigt
att upprätthålla nyproduktionskapaciteten vid Karlskronavarvet.
Detta möjliggörs genom de anskaffningar av korvetter som föreslås i Föl 1.
Därigenom ges försvarskommittén full handlingsfrihet vid överväganden
om den framtida anskaffningen av nya ytstridsfartyg. Utskottet anser att
propositionens förslag inte skapar förutsättningar att ens i närtid behålla
denna kapacitet och kompetens vid varvet. Det är därför nödvändigt att
vidta åtgärder med den inriktning som framgår av motionerna Fö8 och
FÖ601 (båda m). Utskottet anser vidare att motsvarande handlingsfrihet
bör föreligga med Kockumsvarvet, varför motionerna Fö7 i denna del och

FÖ602 inte bör bifallas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen 1988/89: FöU 14

till känna.

dels att utskottets hemställan i moment 78 bort ha följande lydelse:

78. beträffande Karlskronavarvet
att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Fö8 yrkande 1 och motion
1988/89: FÖ601 samt med avslag på motion 1988/89: Fö7 yrkande
4 i denna del och yrkande 5 och motion 1988/89: FÖ602 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

38. Karlskronavarvet (mom. 78)

Gunhild Bolander och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (båda c) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 60 börjar med ”Mot
bakgrund” och slutar med ”utan erinran” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att regeringen inte avdelar resurser för att upprätthålla
den marina kapaciteten vid de svenska varven. Inte bara säkerhetspolitiska
skäl utan även regionalpolitiska hänsynstaganden talar för att
minst den nuvarande kapaciteten måste behållas vid Karlskronavarvet. En
åtgärd är att redan nu beställa ytterligare en kustkorvett i enlighet med
motionärernas förslag i motion Fö7. I likhet med vad som anförs i motion
Fö602 bör även ubåtsproduktionen övervägas att på sikt överföras till Karlskronavarvet.
Utskottets ställningstagande innebär att motion Fö8 i dessa
delar och motion FÖ601 bör avslås.

dels att utskottets hemställan i moment 78 bort ha följande lydelse:

78. beträffande Karlskronavarvet
att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Fö7 yrkande 4 i denna del
och yrkande 5 och motion 1988/89: FÖ602 samt med avslag på motion
1988/89: Fö8 yrkande 1 och motion 1988/89: FÖ601 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

39. Karlskronavarvet (mom. 78)

Paul Ciszuk (mp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 60 börjar med ”Mot
bakgrund” och slutar med ”utan erinran” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motion 1988/89: FÖ602 (c) framförda uppfattningen
att hela produktionen av örlogsfartyg på sikt bör förläggas till Karlskrona.
Likaså instämmer utskottet i uttalandet i motion 1988/89: Fö8 (m)
att det är ”helt oförsvarbart att en nedläggning av Karlskronavarvet helt
dikteras av styrelsen för Celsius på företagsekonomiska grunder”. Utskottet
hälsar sammanslagningen av Karlskronavarvet och Kockums Marine
med tillfredsställelse men ifrågasätter beslutet att företagsledningen samt
utvecklings- och marknadsföringsresurserna skall koncentreras till Malmö.

Enligt utskottets mening är det i första hand den svenska marinens behov
av fartygsbyggen och fartygsreparationer som skall vara avgörande i 94

denna fråga. Även regionalpolitiska synpunkter bör emellertid beaktas.
Däremot anser utskottet att beslut i fråga om de marina varvens framtid
inte får grundas på förhoppningar om export av ubåtar därför att näringsutskottet
i enlighet med miljöpartiets uppfattning menar att all svensk vapenexport
bör upphöra. Utskottet är vidare positivt till att det nya varvsbolaget
undersöker möjligheterna till alternativ, civil produktion.

Försvarsutskottet är övertygat om att sammanförandet av hela verksamheten
till Karlskrona på sikt är till gagn för företaget och kommer att på
bästa sätt garantera både det tekniska och det ekonomiska resultatet.

Utskottet tillstyrker sålunda motion 1988/89: FÖ602 (c). Med vad som
här föreslås tillgodoses de önskemål rörande fartygsproduktionen som
framförs i motionerna 1988/89: Fö7 (c), 1988/89: Fö8 (m) och 1988/
89: FÖ601 (m). Dessa motioner bör därför avslås av riksdagen.

dels att utskottets hemställan i moment 78 bort ha följande lydelse:

78. beträffande Karlskronavarvet

att riksdagen med bifall till motion 1988/89: FÖ602 samt med avslag
på motionerna 1988/89: FÖ601, 1988/89: Fö7 yrkande 4 i denna del
och yrkande 5 samt 1988/89: Fö8 yrkande 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört,

40. Vissa frågor rörande forskning och försvarsindustri i övrigt
(mom. 79)

Arne Andersson i Ljung, Björn Körlof och Lars Hjertén (alla m) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 58 börjar med ”Utskottet
konstaterar” och på s. 59 slutar med ”yrkande 14” bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att riksdagens tidigare uttalanden i dessa frågor i
allt väsentligt överensstämmer med vad motionen FÖ204 anfört i denna
del. Riksdagen bör emellertid med hänsyn till den svenska förvarsindustrins
betydelse för totalförsvaret och säkerhetspolitiken göra ett uttalande
om försvarsindustrins situation i enlighet med motionärernas förslag.

dels att utskottets hemställan i moment 79 bort ha följande lydelse:

79. beträffande vissa frågor rörande forskning och försvarsindustri i
övrigt

att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till motion
1988/89: FÖ204 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört,

1988/89: FÖU14

95

41. Anslagsfrågor för det militära försvaret budgetåret 1989/90
(mom. 80, 81, 83, 84 och 87)

Under förutsättning av bifall till reservation 9 såvitt gäller hemställan i moment
23

Arne Andersson i Ljung, Björn Körlof och Lars Hjertén (alla m) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 62 börjar med "Utskottet

— som” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Utskottet - som i det föregående har godtagit förslaget i motion 1988/
89: Föl 1 (m) till utgiftsram för det militära försvaret budgetåret 1989/90

— anser i linje med detta ställningstagande att riksdagen beträffande anslagen
B 1, B 2, C 1, C 2 och D 2 bör följa samma motion.

dels att utskottets hemställan i momenten 80, 81, 83, 84 och 87 bort ha
följande lydelse:

80. att riksdagen med anledning av propositionen, med avslag på
motionerna 1988/89:Föl5 yrkande 1 i denna del och 1988/89: Föl6
yrkande 1 i denna del samt med bifall till motion 1988/89:Föll yrkande
5 till Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 7 428 000 000 kr.,

81. beträffande Arméförband: Anskaffning av materiel

a) att riksdagen med anledning av propositionen, med avslag på motion
1988/89: Fö 16 yrkande 2 i denna del och med bifall till motion
1988/89: Föl 1 yrkande 6 i denna del bemyndigar regeringen att medge
att beställningar av materiel m. m. och utvecklingsarbete för arméförband
får läggas ut inom en kostnadsram av 3 412 400 000 kr.,

b) att riksdagen med anledning av propositionen, med avslag på motionerna
1988/89:Fö 15 yrkande 2 i denna del och 1988/89:Föl6 yrkande
2 i denna del samt med bifall till motion 1988/89: Fö 11 yrkande
6 i denna del för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2
559 000 000 kr.,

83. att riksdagen med anledning av propositionen, med avslag på
motionerna 1988/89: Fö 15 yrkande 3 i denna del och 1988/89: Fö 16
yrkande 3 i denna del samt med bifall till motion 1988/89:Föll yrkande
7 till Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2 408 000 000 kr.,

84. beträffande Marinförband: Anskaffning av materiel

a) att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till
motionerna 1988/89: Fö8 yrkande 3 i denna del och 1988/89: Föl 1 yrkande
8 i denna del bemyndigar regeringen att medge att beställningar
av materiel m. m. och utvecklingsarbete för marinförband får läggas ut
inom en kostnadsram av 3 093 000 000 kr.,

b) att riksdagen med anledning av propositionen och motion 1988/
89:Fö7 yrkande 4 i denna del, med avslag på motion 1988/89:Föl5
yrkande 4 i denna del och med bifall till motionerna 1988/89: Fö8
yrkande 4 i denna del och 1988/89:Föll yrkande 8 i denna del för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2 435 000 000 kr.,

87. beträffande Flygvapenförband: Anskaffning av materiel

1988/89: FöU 14

96

a) att riksdagen med anledning av propositionen, med avslag på mo- 1988/89: FÖU14
tion 1988/89: Fölö yrkande 4 i denna del och med bifall till motion

1988/89: Föl 1 yrkande 9 i denna del bemyndigar regeringen att medge
att beställningar av materiel m.m. och utvecklingsarbete för flygvapenförband
får läggas ut inom en kostnadsram av 13 082 700 000 kr.,

b) att riksdagen med anledning av propositionen, med avslag på motionerna
1988/89:Fö 15 yrkande 7 i denna del och 1988/89: Fölö yrkande
4 i denna del samt med bifall till motion 1988/89: Föl 1 yrkande
9 i denna del för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 5
334 000 000 kr.

42. Anslagsfrågor för det militära försvaret budgetåret 1989/90
(mom. 80, 81, 83, 84, 86, 87, 97 b) och 98)

Under förutsättning av bifall till reservation 12 såvitt galler hemställan i
moment 23

Jan Jennehag (vpk) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. ö2 börjar med ” Utskottet

— som” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Utskottet — som i det föregående har godtagit förslaget i motion 1988/

89: Föl 5 (vpk) till utgiftsram för det militära försvaret budgetåret 1989/90

— anser i linje med detta ställningstagande att riksdagen beträffande anslagen
B 1, B 2, C 1, C 2, D 1, D 2, F 5 och F ö bör följa samma motion.

dels att utskottets hemställan i momenten 80, 81, 83, 84, 8é, 87, 97 b) och
98) bort ha följande lydelse:

80. att riksdagen med anledning av propositionen och motion 1988/

89:Fölö yrkande 1 i denna del med avslag på motion 1988/89:Föll
yrkande 5 och med bifall till motion 1988/89: Föl 5 yrkande 1 i denna
del till Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 7 203 000 000 kr.,

81. beträffande Arméförband: Anskaffning av materiel

b) att riksdagen med anledning av propositionen och motion 1988/

89: Fölö yrkande 2 i denna del, med avslag på motion 1988/89: Föl 1
yrkande ö i denna del och med bifall till motion 1988/89: Fö 15 yrkande
2 i denna del för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 2 234 000 000 kr.,

83. att riksdagen med anledning av propositionen och motion 1988/

89:Fölö yrkande 3 i denna del, med avslag på motion 1988/89: Föl 1
yrkande 7 och med bifall till motion 1988/89: Föl 5 yrkande 3 i denna
del till Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2 313 000 000 kr.,

84. beträffande Marinförband: Anskaffning av materiel

b) att riksdagen med anledning av propositionen, med avslag på motionerna
1988/89: Fö7 yrkande 4 i denna del, 1988/89: Fö8 yrkande 4 i
denna del och 1988/89: Föl 1 yrkande 8 i denna del samt med bifall till 97

7 Riksdagen 1988/89. 10 sami. Nr 14

motion 1988/89: Fö 15 yrkande 4 i denna del för budgetåret 1989/90 1988/89: FöU 14

anvisar ett förslagsanslag på 2 135 000 000 kr.,

86. att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till
motion 1988/89: Föl5 yrkande 5 i denna del till Flygvapenförband:

Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 3 728 500 000 kr.,

87. beträffande Flygvapenförband: Anskaffning av materiel

b) att riksdagen med anledning av propositionen och motion
1988/89: Fö 16 yrkande 4 i denna del, med avslag på motion
1988/89:Föll yrkande 9 i denna del och med bifall till motion
1988/89: Föl5 yrkande 7 i denna del för budgetåret 1989/90 anvisar
ett förslagsanslag på 5 204 000 000 kr.,

97. beträffande Gemensam försvarsforskning

b) att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till
motion 1988/89: Fö 15 yrkande 9 för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 300 820 000 kr.,

98. att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Föl 5 yrkande 10
beslutar avslå regeringens förslag att till Anskaffning av anläggningar
för försvarets forskningsanstalt för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag
på 82 520 000 kr.

43. Anslagsfrågor för det militära försvaret budgetåret 1989/90
(mom. 80, 81, 83 och 87)

Under förutsättning av bifall till reservation 13 såvitt gäller hemställan i
moment 23

Paul Ciszuk (mp) anser — vid bifall till reservation 9 —

dels att den del av utskottets anförande som på s. 62 börjar med ”Utskottet

— som” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Utskottet — som i det föregående har godtagit förslaget i motion 1988/

89: Fölö (mp) till utgiftsram för det militära försvaret budgetåret 1989/90

— anser i linje med detta ställningstagande att riksdagen beträffande anslagen
B 1, B 2, C 1 och D 2 bör följa samma motion.

dels att utskottets hemställan i momenten 80, 81, 83 och 87 bort ha följande
lydelse:

80. att riksdagen med anledning av propositionen och motion 1988/

89:Föl5 yrkande 1 i denna del, med avslag på motion 1988/89:Föll
yrkande 5 och med bifall till motion 1988/89: Fölö yrkande 1 i denna
del till Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 7 203 000 000 kr.,

81. beträffande Arméförband: Anskaffning av materiel

a) att riksdagen med anledning av propositionen, med avslag på motion
1988/89:Föll yrkande 6 i denna del och med bifall till motion
1988/89: Fölö yrkande 2 i denna del bemyndigar regeringen att medge
att beställningar av materiel m.m. och utvecklingsarbete för arméförband
får läggas ut inom en kostnadsram av 2 612 400 000 kr., 98

b) att riksdagen med anledning av propositionen och motion 1988/
89: Föl 5 yrkande 2 i denna del, med avslag på motion 1988/89: Föl 1
yrkande 6 i denna del och med bifall till motion 1988/89: Fö 16 yrkande
2 i denna del för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 2 234 000 000 kr.,

83. att riksdagen med anledning av propositionen och motion 1988/
89: Föl 5 yrkande 3 i denna del, med avslag på motion 1988/89: Föll
yrkande 7 och med bifall till motion 1988/89: Fö 16 yrkande 3 i denna
del till Marinförband: Ledning ochförbandsverksamhet för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2 433 000 000 kr.,

87. beträffande Flygvapenförband: Anskaffning av materiel

a) att riksdagen med anledning av propositionen, med avslag på motion
1988/89:Föl 1 yrkande 9 i denna del och med bifall till motion
1988/89: Fölö yrkande 4 i denna del bemyndigar regeringen att medge
att beställningar av materiel m. m. och utvecklingsarbete för flygvapenförband
får läggas ut inom en kostnadsram av 9 982 700 000 kr.,

b) att riksdagen med anledning av propositionen och motion 1988/
89: Föl 5 yrkande 7 i denna del, med avslag på motion 1988/89: Föl 1
yrkande 9 i denna del och med bifall till motion 1988/89:Fölö yrkande
4 i denna del för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 3 804 000 000 kr.

Särskilda yttranden

1. Totalförsvarets geografiska indelning på högre regional nivå
Iréne Vestlund (s) anför:

Utskottet har vid behandlingen av frågan om i vilket civo/milo Kopparbergs
län bör ingå konstaterat att det finns starka skäl som talar för båda
alternativen. För min del anser jag att skälen från civil totalförsvarssynpunkt
borde haft större inflytande vid ställningstagandet om vilket eivo/
milo som Kopparbergs län skall tillhöra. Trots att valet till slut blev det
Mellersta civo/milo betonar utskottet att Kopparbergs län och Gävleborgs
län i flera avseenden, bl. a. näringsgeografiskt och kulturellt, har en nära
knytning till varandra. Jag hoppas verkligen att de berörda myndigheterna
inte bara tar hänsyn till detta utan även utnyttjar detta förhållande i sin
beredskapsplanering.

2. Samordning av reservofficerspension med ATP

Arne Andersson i Ljung, Björn Körlof och Lars Fljertén (alla m) anför:

Sedan den av utskottet redovisade utredningen om översyn av reservofficerssystemet
icke behandlat frågan om reservofficerspensionerna står det
klart att en lösning måste åstadkommas genom ett initiativ till förhandling
från regeringen. En förhandling mellan parterna bör snarast inledas och en

1988/89: FÖU14

99

lösning sökas där den oriktiga samordningen mellan ATP och reservoffi- 1988/89: FÖU14
cerspensionen upphävs.

3. Näsby Park-etablissemanget

Arne Andersson i Ljung, Björn Körlof och Lars Hjertén (alla m) anför:

Intäkter från försäljning av viss försvaret tillhörig mark bör inte låsas till
inköp av viss bestämd krigsmateriel. Däremot bör, i överensstämmelse
med de principer överbefälhavaren utvecklat i sin verksamhetsidé i FU88,
försvarsmakten i ökad omfattning kunna få tillgodogöra sig intäkter som
uppstår vid försäljning, byte etc. av försvarets mark, byggnader och anläggningar.

4. Utnyttjandet av Torhamns udde

Paul Ciszuk (mp) anför:

Med hänsyn till den pågående prövningen i koncessionsnämnden synes det
vara riktigt att riksdagen nu avslår motion FÖ432 rörande skjutningarna
på Torhamns udde.

Det är dock mycket angeläget att man samtidigt söker nya konstruktiva
lösningar, som kan minska konflikten mellan naturvårdsintressen och försvarets
behov. Den översyn av krigsmaktens organisation som nu pågår
berör i hög grad sydöstra Sverige. Det borde finnas möjligheter att basera
mycket av den militära verksamheten på regementet i Växjö och på skjutfältet
vid Kosta. Även om försvarets materielverk får större verksamhet i
Karlskrona bör man i större utsträckning kunna repliera på skjutfältet vid
Kosta. Även mycket av kustartilleriets verksamhet borde kunna överföras
till Växjö och Kosta.

5. Forskning och försvarsindustri

Kerstin Ekman och Hans Lindblad (båda fp) anför:

I folkpartiets partimotion har föreslagits medelstillskott för att förverkliga
inriktningen i 1987 års försvarsbeslut i fråga om antalet ubåtar. Folkpartiet
förordar en inriktning på 14 ubåtar, vilket är en utökning med två i förhållande
till dagsläget.

En sådan inriktning får positiva effekter för produktionsbeläggningen.

Men vi anser inte att detta bör tas till intäkt för att uppskjuta beslut om
strukturomvandling i fråga om fartygsproduktionen. En koncentration till
ett tillverkande varv har betydande ekonomiska fördelar för försvaret.

Folkpartiet ser starka skäl tala för att den samlade produktionskapaciteten
bör förläggas till Karlskrona. Samordning av tillverkning och underhåll
talar för en sådan lösning, liksom regionalpolitiska skäl.

100

Förslag till

Lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967)

Härigenom föreskrivs att 27 § 1 mom. värnpliktslagen (1941:967)' skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

27 §

1.2 De värnpliktigas utbildningstid

Värnpliktsutbildningen utgöres av grundutbildning och repetitionsutbildning.
Repetitionsutbildningen kan utgöras av krigsförbandsövningar,
särskilda övningar, fackövningar, särskilda fackövningar och mobiliseringsövningar.

A. Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid armén, skall fullgöra
grundutbildning som omfattar för

1. menig kategori G eller F minst 220 och högst 245 dagar,

2. menig kategori E minst 290 och högst 315 dagar eller, i särskilt
kvalificerad befattning, minst 325 och högst 350 dagar,

3. gruppbefäl minst 290 och högst 315 dagar,

4. plutonsbefäl minst 325 och högst 360 dagar eller, i särskilt kvalificerad
befattning, minst 395 och högst 450 dagar,

5. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90
dagar.

Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid flottan, skall fullgöra grundutbildning
som omfattar för

1. menig kategori G minst 285 1. menig kategori G minst 385

och högst 310 dagar, och högst 425 dagar,

2. menig kategori F minst 325 2. menig kategori F minst 325

och högst 350 dagar, och högst 455 dagar,

3. menig kategori E minst 415 3. menig kategori E minst 505

och högst 440 dagar, och högst 525 dagar,

4. gruppbefäl minst 325 och 4. gruppbefäl minst 325 och

högst 350 dagar, högst 455 dagar,

5. plutonsbefäl minst 380 och 5. plutonsbefäl minst 410 och

högst 440 dagar eller,om den värn- högst 525 dagar eller,om den värn pliktige

har avlagt sjökaptens- eller pliktige har avlagt sjökaptens- eller
sjöingenjörsexamen, minst 325 och sjöingenjörsexamen, minst 410 och
högst 350 dagar, högst 455 dagar,

6. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90
dagar.

Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid kustartilleriet, skall fullgöra
grundutbildning som omfattar för

1. menig kategori G eller F minst 225 och högst 250 dagar,

2. menig kategori E minst 290 och högst 315 dagar,

3. gruppbefäl minst 290 och högst 315 dagar,

4. plutonsbefäl minst 380 och högst 405 dagar,

5. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90
dagar.

Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid flygvapnet, skall fullgöra
grundutbildning som omfattar för

1988/89: FöU 14

Bilaga 1

1 Lagen omtryckt 1969:378.

2 Senaste lydelse 1988:96.

101

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1988/89: FöU 14

Bilaga 1

1. menig kategori G eller F minst 225 och högst 250 dagar,

2. menig kategori E minst 325 och högst 350 dagar,

3. gruppbefäl minst 325 och högst 350 dagar, eller, i särskild befattning i
underhålls- eller underrättelsetjänst, minst 260 och högst 300 dagar,

4. plutonsbefäl minst 335 och högst 360 dagar,

5. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90
dagar.

Värnpliktig, som uttagits för utbildning till någon av följande särskilda
befattningar, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

1. apotekare minst 200 och högst 225 dagar,

2. läkare minst 200 och högst 225 dagar,

3. läkarassistent minst 230 och högst 255 dagar,

4. fältpräst minst 320 och högst 345 dagar,

5. personalvårdsassistent minst 320 och högst 345 dagar,

6. tekniker,vid armén minst 320 och högst 345 dagar och vid kustartilleriet
minst 380 och högst 405 dagar,

7. systemtekniker vid flygvapnet minst 340 och högst 365 dagar,

8. meteorolog minst 340 och högst 365 dagar.

Värnpliktig, som uttagits till bevaknings- eller depåtjänst,skall fullgöra
grundutbildning som omfattar vid

1. armén minst 220 och högst 245 dagar,

2. flottan minst 285 och högst 310 dagar,

3. kustartilleriet minst 285 och högst 310 dagar,

4. flygvapnet minst 310 och högst 335 dagar.

B. Värnpliktig skall fullgöra B. Värnpliktig vid armén,kustar högst

fem krigsförbandsövningar. tilleriel och flygvapnet skall fullgöra

högst fem och vid flottan högst två
krigsförbandsövningar.

Krigsförbandsövning skall vid Krigsförbandsövning skall vid
armén och marinen omfatta för armén och kustartilleriet omfatta

värnpliktig i befattning för för värnpliktig i befattning för

1. menig högst 21 eller, i befatt- 1. menig högst 21 eller, i särskilt

ning för menig på stamstridsfartyg kvalificerad befattning för menig,

vid flottan eller i särskilt kvalifice- högst 25 dagar,

rad befattning för menig, högst 25
dagar,

2. gruppbefäl högst 25 eller, i be- 2. gruppbefäl högst 25 dagar,

fattning för gruppbefäl på stamstridsfartyg
vid Jlottan, högst 32 dagar,

3. plutons- eller kompanibefäl högst 32 dagar.

Krigsförbandsövning skall vid
flottan omfatta för värnpliktig i befattning
för

1. menig högst 15 eller, i särskilt
kvalificerad befattning för menig,
högst 20 dagar,

2. gruppbefäl högst 20 dagar,

3. plutons- eller kompanibeföl
högst 32 dagar.

102

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1988/89: FöU 14

Bilaga 1

Krigsförbandsövning skall vid flygvapnet omfatta för värnpliktig i befattning
för

1. menig högst 15 dagar,

2. gruppbefäl högst 15 eller,i särskilt kvalificerad befattning för gruppbefäl,
högst 22 dagar,

3. plutons- eller kompanibefäl högst 22 dagar.

För värnpliktig vid flottan i befattning
för menig på sådant hjälpfar tyg

som det krävs speciella åtgärder
för att rusta får krigsförbandsövningen
utsträckas att omfatta högst
25 dagar. För värnpliktig vid flottan
i befattning som menig radiosignalist
eller, på stamstridsfartyg, i annan
kvalificerad befattning, liksom
för värnpliktig i befattning för menig
på sådant stamstridsfartyg som
det krävs speciella åtgärder för att
rusta får krigsförbandsövningen utsträckas
till att omfatta högst 32 dagar.

För värnpliktig i befattning som kompanichef eller kompanikvartermästare
eller i motsvarande befattning eller med uppgift som materielredogörare
kan tiden för krigsförbandsövningen utsträckas till att omfatta högst
två dagar utöver den tid den värnpliktige eljest skall tjänstgöra.

Krigsförbandsövningarna inom armén får delas upp på två delövningar
om sammanlagt högst 23 dagar för meniga och gruppbefäl och högst 30
dagar för plutons- och kompanibefäl.

Tiden för en krigsförbandsövning får tagas i anspråk för en fackövning.

En krigsförbandsövning för värnpliktig i befattning på stamstridsfartyg vid
flottan får uppdelas i högst fyra delövningar.

C. Värnpliktig i befattning för plutons- eller kompanibefal samt värnpliktig
i särskilt kvalificerad befattning för menig eller gruppbefäl kan
åläggas att fullgöra högst fem särskilda övningar.

Särskild övning skall omfatta högst elva dagar vid armén och marinen
samt högst fyra dagar vid flygvapnet.

Värnpliktig, som vid förband skall fullgöra uppgift av särskild betydelse
för genomförande av förbandets mobilisering eller som är krigsplacerad
vid förband, vars mobilisering är avsedd att kunna genomföras på avsevärt
kortare tid än som gäller för huvuddelen av försvarsmaktens förband, kan
åläggas att fullgöra högst fem mobiliseringsövningarom sammanlagt högst
åtta dagar.

Tiden för särskild övning får tagas i anspråk för särskild fackövning.

Vid flygvapnet får särskild övning uppdelas i två delövningar, om den
värnpliktige medger det.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991. För värnpliktig, som påbörjat
grundutbildningen före lagens ikraftträdande, gäller äldre bestämmelser.

103

Förslag till

Lag om Försök med Förkortad grundutbildning av
värnpliktiga

Härigenom föreskrivs följande.

Utan hinder av 27 § 1 mom. värnpliktslagen (1941:967) får försöksvis
grundutbildningen för vissa värnpliktiga som är inkallade eller skall kallas
in till grundutbildning med fastställd utryckning senast den 31 augusti
1991 omfatta minst 150 och högst 227 dagar för meniga kategori G, F och
E vid armén och kategori G och F vid marinen.

Försöken får omfatta högst 5 500 värnpliktiga vid armén och högst 500
värnpliktiga vid marinen för varje utbildningsår.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989 och upphör att gälla vid utgången
av augusti 1991.

1988/89: FöU 14

Bilaga 2

104

Förslag till
Lag om ändring i familjebidragslagen (1978: 520)

1988/89: FöU 14

Bilaga 3

Härigenom föreskrivs att 9§ familjebidragslagen (1978:520) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse

9 §'

Familjepenning beräknas för månad
till högst 1 375 kronor för barn
och till högst 2450 kronor för annan
person. Familjepenning för
den som uppbär ersättning för vård
som avses i 7 § 7 eller för den som
har rätt till underhållsbidrag, som
tjänstepliktig är skyldig att utge, får
dock inte överstiga ersättningens
eller bidragets belopp för månad.

Föreslagen lydelse

Familjepenning beräknas för månad
till högst 1 375 kronor för barn
och till högst 2635 kronor för annan
person. Familjepenning för
den som uppbär ersättning för vård
som avses i 7 § 7 eller för den som
har rätt till underhållsbidrag, som
tjänstepliktig är skyldig att utge, får
dock inte överstiga ersättningens
eller bidragets belopp för månad.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

1 Senaste lydelse 1988:86.

8 Riksdagen 1988/89. 10 sami. Nr 14

105

Utskottets förslag till ändring av 3 § familjebidragslagen (1978:520).

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

3 §'

Med tjänstepliktig avses den som har inkallats för att

1. enligt värnpliktslagen (1941:967) eller lagen (1966:413) om vapenfri
tjänst fullgöra grundutbildning eller repetitionsutbildning i omedelbar anslutning
till grundutbildningen,

2. fullgöra sådan föreskriven utbildning till befattning för kompanibefal
eller motsvarande utbildning som icke fullgörs enligt vämpliktslagen,

3. tjänstgöra vid hemvärnet eller frivilligt utbilda sig för eller tjänstgöra
i befattning inom totalförsvaret, om utbildningen eller tjänstgöringen skall
pågå minst fyra dagar i följd och icke ger rätt till dagpenning som motsvarar
vad värnpliktig erhåller under repetitionsutbildning eller rätt till lön
enligt de grunder som gäller för anställd personal.

Vid tillämpning av bestämmelserna
om näringsbidrag avses med
tjänstepliktig även den som har inkallats
för att fullgöra tjänstgöring
enligt civilförsvarslagen (1960:74)
eller lagen (1984:272) om skyldighet
för civilförsvarspliktiga att
tjänstgöra utanför civilförsvaret
och den som har inkallats till annan
utbildning eller tjänstgöring enligt
värnpliktslagen eller lagen om vapenfri
tjänst än som anges i första
stycket samt den som har inkallats
för att tjänstgöra vid hemvärnet eller
frivilligt utbilda sig för eller
tjänstgöra i befattning inom totalförsvaret
i andra fall än som anges i
första stycket 3.

Vid tillämpning av bestämmelserna
om näringsbidrag avses med
tjänstepliktig även den som har inkallats
för att fullgöra tjänstgöring
enligt civilförsvarslagen (1960: 74),
lagen (1981:292) om tjänsteplikt
för hälso- och sjukvårdspersonal
samt veterinärpersonal m. m. eller
lagen (1984:272) om skyldighet för
civilförsvarspliktiga att tjänstgöra
utanför civilförsvaret och den som
har inkallats till annan utbildning
eller tjänstgöring enligt vämpliktslagen
eller lagen om vapenfri tjänst
än som anges i första stycket samt
den som har inkallats för att tjänstgöra
vid hemvärnet eller frivilligt
utbilda sig för eller tjänstgöra i befattning
inom totalförsvaret i andra
fall än som anges i första stycket 3.

1988/89: FÖU14

Bilaga 4

1 Senaste lydelse 1986:704

106

Översikt av utskottets behandling av motionerna 1988/89: FöU 14

Bilaga 5

Motion 1988/89	Utskottets betänkande sida	Utskottets hemställan moment	Reservation nummer
FÖ4	21	3b	2
Fö5	55	74
Fö6	20	3a
Fö7: 1	47	48	27, 28
2	37	35	20
3	26	11	6, 7
4	30. 37, 59. 61	23, 30, 78, 84b	9-18, 37-39,41
5	59	78	35, 37-39
Fö8: 1	59	78	37-39
2	37. 41	30,41	14-18, 24
3	30. 61	23, 84a	9-13,41
4	30. 61	23, 84b	9-13,41.42
Fö9	51	63
FölO	20	3a
Föll: 1	21	3b	2
2	47	48	27,28
3	30, 36. 40. 41	23, 30. 39,41	9-18, 22, 24
4	30. 36.40.41	24, 30, 39, 41	9-18, 22, 24
5	61	80	41-43
6	61	81a-b	41-43
7	61	83	41-43
8	61	84a-b	41.42
9	61	87a—b	41-43
Fö 12	20	3a
Föl3: 1	25	6	3
2	32	28
3	22	5b	4
4-6	36	30	14-18
7	46	49	29
8	30, 36	23, 24, 30	9-18
9	46	47	26
10	40	39	22
11	22	4
FÖ14	21	3b	2
Föl 5: 1	30, 36, 61	23, 30, 80	9-18,41-43
2	30, 36, 61	23, 30, 81b	9-18,41-43
3	30, 36,61	23, 30, 83	9-18, 41-43
4	30, 36,61	23, 30, 84b	9-18,41,42
5	30, 36,61	23, 30, 86	9-18, 42
6	39	38	21
7	30, 36,61	23, 30, 87b	9-18, 41 -43
8	55	75
9	30, 36,61	23, 30, 97b	9-18, 42
10	30, 36, 61	23, 30, 98	9-18, 42
Föl 6: 1	30, 36, 61	23, 30, 80	9-18,41-43
2	30, 36,61	23, 30, 81a-b	9-18,41-43
3	30, 36, 42,61	23, 30, 40, 83	9-18, 23,
			41-43
4	30, 36, 39, 61	23, 30, 38, 87a —b	9-18, 21,
			41-43
5	37	33	19
FÖ203:1	26	9	6, 7
3	49	55	30
4	48	52
5	38	37
7	37	34
FÖ204:3	41	41	24
4	26	9	6, 7
5	40	39	22
14	58	79	40

107

Motion 1988/89	Utskottets betänkande sida	Utskottets hemställan moment	Reservation nummer
FÖ207:1	37	34
2-3	25	6
4	46	49	29
Fö210:4 —6	51	64	33
7	26	8a	5
12	39	38	21
13	41	40	23
FÖ301	26	8b
FÖ302	26	7	5
FÖ303	22	5a
FÖ304	22	5a
FÖ305	55	76	36
FÖ306	30	23, 24	9-13
FÖ402:1-4, 6-7	27	19a
FÖ403: 1	17	1	1
2	27	12
FÖ404	52	68
FÖ405	54	72	34
FÖ406	52	65
FÖ407	52	66
FÖ408	27	13
FÖ409	27	14
FÖ410	49	56
FÖ4I1	52	67
FÖ412	27	12
FÖ413	43	43
FÖ414	49	57
FÖ415:1	17	1	1
2	27	12
FÖ416	37	36
FÖ417	52	69
FÖ418	37	36
FÖ419	53	70
FÖ420	43	44	25
FÖ421	27	19b
FÖ422	27	15
FÖ423	41	41	24
FÖ424:1	18	1	1
2	26	10	8
FÖ425	49	58	31
FÖ426	27	18
FÖ427	27	14
F5428	27	19c
FÖ429	43	45
FÖ430	54	71
FÖ431	50	59	32
FÖ432	55	77
FÖ433	50	60
FÖ434	48	53
FÖ435	49	54
FÖ436	54	71
FÖ437	48	52
FÖ438	27	12
FÖ439	27	16
FÖ440	39	38	21
FÖ441:1	27	17
2	20	3a
FÖ442	44	46
FÖ443	29	21
FÖ444	27	19a
FÖ601	58	78	37-39
FÖ602	59	78	37-39
FÖ603	54	71
FÖ709	54	73
FÖ720	54	73
FÖ722	54	73

1988/89: FöU 14

Bilaga 5

108

Näringsutskottets yttrande
1988/89:5y

1988/89: FöU 14

Bilaga 6

Karlskronavarvet m. m.

Till försvarsutskottet

Försvarsutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över dels
proposition 1988/89:80 om verksamhet och anslag för det militära försvaret
m. m. under budgetåret 1989/90 jämte med anledning av propositionen
avlämnade motioner, dels två motioner om Karlskronavarvet vilka har
väckts under allmänna motionstiden.

Motionerna

Av de motioner som har väckts med anledning av proposition 1988/89:80
kommenterar näringsutskottet följande:

1988/89:Fö7 av Gunhild Bolander m.fl. (c), såvitt gäller yrkandet (5) att
riksdagen begär att regeringen anvisar en särskild ram för att säkerställa
kompetens och minst nuvarande kapacitet vid Karlskronavarvet.

1988/89:Fö8 av Karl-Gösta Svenson (m) och Göthe Knutson (m) såvitt
gäller yrkandet (1) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Karlskronavarvet och om Sveriges möjligheter
till inhemsk produktion av övervattensfartyg.

Näringsutskottet kommenterar också de motioner från allmänna motionstiden
som utskottet har beretts tillfälle att yttra sig över. Dessa är följande:

1988/89:Fö601 av Karl-Gösta Svenson (m) och Göthe Knutson (m) vari
yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna att all marin örlogsfartygsproduktion
[bör] koncentreras till Karlskronavarvet,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
beträffande underhåll, översyn och moderniseringar av örlogsfartyg.

1988/89:FÖ602 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om verksamheten
vid Karlskronavarvet.

109

Uppgifter i anslutning till motionerna

1988/89: FöU 14

Bilaga 6

Karlskronavarvet AB ingår i den statliga industrikoncernen Celsius Industrier
AB som ett helägt dotterbolag. Varvet tillverkar och underhåller
örlogs- och bevakningsfartyg för svenska marinen och bedriver vidare
tillverkning för export. Dess verksamhet för den svenska marinen utgörs
av nyproduktion, ombyggnader, moderniseringar och underhåll av främst
kustkorvetter, ubåtar, minröjningsfartyg och bevakningsfartyg. Exportsatsningarna
är i första hand inriktade på patrullbåtar, minröjningsfartyg,
bevakningsfartyg samt plastteknologi och sidokölsvävarteknik. Ett dotterbolag,
Krona Marin AB, säljer mindre fiske- och arbetsbåtar av plast till
utvecklingsländer; tillverkningen sker dels i Sverige, dels lokalt.

Mot bakgrund av 1987 års försvarsbeslut och en bedömning av marknadsförutsättningarna
i Sverige och utomlands har personalstyrkan vid
varvet reducerats med ca 20% sedan år 1987. För närvarande har företaget
ca 960 anställda. År 1988 uppgick den fakturerade försäljningen till 384
milj. kr. och den totala orderingången till 309 milj. kr. Med anledning av
ett beslut av riksdagen våren 1988 (FöU 1987/88:13) har försvarets materielverk
hos Karlskronavarvet lagt ut en beställning om ytterligare ett
minröjningsfartyg till ett värde av 125 milj. kr. Med inneliggande orderstock
för nyproduktion och en bedömd nivå av marint underhåll motsvarande
dagens volym anser företaget att beläggningen totalt sett är tillfredsställande
för åren 1989 och 1990.

Varvsföretaget Kockums Marine AB i Malmö är likaledes ett helägt
dotterbolag inom Celsiuskoncernen. Dess verksamhet omfattar utveckling,
konstruktion och tillverkning av ubåtar samt utveckling inom civil
undervattensteknik. Vidare bedrivs en relativt omfattande civil verkstadsproduktion,
huvudsakligen ombyggnad av personvagnar för statens
järnvägar. Kockums Marine har flera dotterbolag. Ett av dessa är United
Stirling AB i Malmö, som utvecklar stirlingmotorn. Via dotterbolaget
Kockums Pacific är Kockums Marine den största delägaren i Australian
Submarine Corporation, som i internationell konkurrens har hemfört en
order på leverans av sex ubåtar till den australiska marinen. Ordern
omfattar option på ytterligare två ubåtar och stirlingsystemet. Antalet
anställda vid Kockums Marine vid årsskiftet 1988-1989 var ca 970 personer,
vilket innebar en ökning med ca 110 jämfört med närmast föregående
år. Av den totala orderingången om 500 milj. kr. för år 1988 avser 315
milj. kr. export. Exporten avser huvudsakligen ett kontrakt på tillverkning
av sektioner och plattformar till den första ubåten i Australienordern. Den
fakturerade försäljningen för år 1988 uppgick till 525 milj. kr.

Mot bakgrund av det ekonomiska läget för det svenska försvaret och dess
inverkan på utvecklingsmöjligheterna för Karlskronavarvet och Kockums
Marine har en utredning inom Celsiuskoncernen behandlat frågan om den
örlogsmarina verksamheten i koncernen. Under 1990-talet beräknas verksamheten
komma att domineras av ubåtsproduktion. Utredningen har
kartlagt vad slags samordning som behövs för att Karlskronavarvet och
Kockums Marine skall kunna möta 1990-talets marknadsväxlingar. Sam -

ordningsfördelarna — enligt utredningen — visar sig bli störst vid en stark
integrering av verksamheterna, dvs. när både konstruktion, produktion,
administration och marknadsföring förs samman. I utredningen presenteras
ett antal kalkyler som bl. a. visar att en samordning av företagens
huvudfunktioner redan vid nuvarande aflarsvolym skulle medföra kostnadsbesparingar
på 45 — 65 milj. kr. per år. De båda varven har en gemensam
kund, försvarets materielverk (FMV). Vid en integrering av verksamheterna
skulle planeringsarbetet tillsammans med FMV underlättas, vilket
också är av ekonomisk betydelse. Resultatpotentialen för ubåtsverksamheten
beräknas under en tioårsperiod vara ca 1 miljard kronor, dvs. genomsnittligt
ca av 100 milj. kr. per år, medan motsvarande potential för
ytfartyg är drygt 200 milj. kr. för tioårsperioden. Enligt utredningen måste
därför strategin för ubåtsverksamheten överordnas strategin för ytfartyg.
Utredningen har föreslagit att koncernens örlogsmarina verksamhet skall
sammanföras till en enhet. Ledning, konstruktion och marknadsföring
skulle förläggas till Malmö, medan underhållsverksamheten skulle bibehållas
och utvecklas i Karlskrona.

Utredningens förslag behandlades den 29 mars 1989 av styrelsen för
Celsius Industrier. Det konstaterades att den örlogsmarina verksamheten
inom koncernen har en god potential. Mot bakgrund av den bedömning
som nu kan göras av svenska och utländska beställningar fann styrelsen
dock att kapacitetsneddragningar måste genomföras för att minska riskerna
för underbeläggning. Karlskronavarvets och Kockums Marines verksamheter
skulle härvid samordnas, bl. a. eftersom detta enligt styrelsens
uppfattning skulle ge de bästa möjligheterna till en balansering av chanser
och risker inom affärsområdet. Fortsatta kraftfulla satsningar skulle ske på
såväl teknisk utveckling som marknadsföring av ubåtar, ytfartyg och örlogsmarint
underhåll. Mot denna bakgrund beslöt styrelsen enhälligt att —
med beaktande av sedvanliga MBL-förhandlingar — för verksamheten vid
de båda varven bilda ett sammanhållet bolag, vars ledning samt utvecklings-
och marknadsföringsresurser skall placeras i Malmö. Det skulle bli
en uppgift för den nya bolagsledningen att besluta om lokalisering av
produktionsresurser och om behov av lokal konstruktionskapacitet. Med
hänsyn till orderstock samt nuvarande kunskap om svenska och utländska
beställningar beslöt styrelsen att kapaciteten skall anpassas successivt med
inriktning på att det nya bolaget år 1993 skall sysselsätta ca 1 350 personer.

Näringsutskottet

Näringsutskottet har ägnat uppmärksamhet åt det avsnitt i proposition
1988/89:80 som avser försvarsindustrin (5.2). Intresset har härvid, med
hänsyn bl. a. till de motionsyrkanden som föreligger, särskilt inriktats på
varvsföretagen. Det är bara på ett ställe i det nämnda avsnittet som
varvsindustrin nämns särskilt. Den behöver, konstateras det, nybeställningar
redan år 1990. Vad som anförs generellt om försvarsindustrin torde
emellertid gälla även för de företag inom varvsindustrin — väsentligen
Karlskronavarvet AB och Kockums Marine AB — vilkas verksamhet i hög

1988/89: FöU 14

Bilaga 6

lil

grad är beroende av order från den svenska marinen. Det betonas att
försvarsindustrin nu, till följd av brist på tillgängliga medel inom försvaret
för materielförnyelse, står inför anpassningsåtgärder som i vissa fall även
kan komma att kräva strukturförändringar. Den mycket begränsade satsningen
på utveckling innebär, sägs det vidare, att försvarsindustrins tekniska
kompetens snabbt kan komma att reduceras. Näringsutskottet noterar
de nu refererade uttalandena som varningssignaler vilka måste beaktas
vid planeringen av de nämnda varvsföretagens framtid. I övrigt ger propositionen
inte anledning till några kommentarer från näringsutskottets sida.

I 1987 års totalförsvarsbeslut (prop. 1986/87:95, FöU 1986/87:11)
framhöll riksdagen bl. a. att en inhemsk kapacitet att utveckla, tillverka
och underhålla försvarsmateriel är en för Sverige betydande säkerhetspolitisk
tillgång. Riksdagen konstaterade också att export av viss omfattning är
nödvändig för att väsentliga delar av den svenska försvarsindustrins kompetens,
kapacitet och konkurrensförmåga skall kunna bevaras. Dessa konstateranden
upprepas i proposition 1988/89:80.

En förra året tillsatt kommitté, utredningen om krigsmaterielexporten
(UD 1988:02), har till uppgift bl.a. att analysera sambandet mellan en
fortsatt livskraftig svensk försvarsindustri och denna industris export.
Utredningen skall göra en översyn av nu gällande riktlinjer för krigsmaterielexporten.
Den skall vidare studera frågan om omställning till civil
produktion inom den del av försvarsindustrin som vid minskad export i
fredstid inte skall tas i anspråk för krigsmaterielproduktion. Utredningens
resultat beräknas komma att redovisas i oktober 1989. Enligt direktiven
för 1988 års försvarskommitté (Fö 1988:04) skall denna i sina förslag
beakta konsekvenserna för försvarsindustrin av krigsmaterielexportutredningens
förslag och även i övrigt behandla frågor om produktionen för
försvarets räkning. Kommitténs förslag i dessa delar skall redovisas i
december 1990. — Näringsutskottet kommer i ett betänkande, som beräknas
bli avlämnat hösten 1989, att behandla tre motioner rörande omställning
till civil produktion inom delar av krigsmaterielindustrin.

De fyra motioner som näringsutskottet kommenterar tar alla sikte på
Karlskronavarvets förhållanden.

Enligt motion 1988/89:Fö601 (m) skulle riksdagen göra ett uttalande till
regeringen av innebörd att all produktion av örlogsfartyg bör koncentreras
till Karlskronavarvet och att detta varv i större utsträckning än för närvarande
bör utnyttjas för underhåll, översyn och modernisering av örlogsfartyg.
Det sistnämnda skulle närmare bestämt betyda en viss omfördelning
av ubåtsunderhållet från Muskövarvet, som tillhör marinen, till Karlskronavarvet.
Samma motionärer har med anledning av proposition
1988/89:80 återkommit till frågan om Karlskronavarvets framtid. I motion
1988/89:Fö8 påkallar de åtgärder för att bevara handlingsfriheten i
detta hänseende i avvaktan på att 1988 års försvarskommitté har belyst
behovet av inhemsk produktion av örlogsfartyg. Riksdagen bör, menar
motionärerna, i första hand besluta om en förlängning av kustkorvettserien.

Det uttalande till regeringen om Karlskronavarvets verksamhet som

1988/89: FÖU14

Bilaga 6

112

föreslås i motion 1988/89:Fö602 (c) skulle gå ut på att ytterligare uppgifter
bör tillföras företaget. Den övervägande andelen av ubåtsflottan borde
underhållas vid Karlskrona varvet. Man skulle vidare överväga att flytta
alla större översyner och moderniseringar av marinens fartyg till detta
varv. På sikt borde ubåtsproduktionen i sin helhet föras över till Karlskronavarvet.
Motion 1988/89:Fö7 (c) innehåller även den förslag om anskaffande
av en ny kustkorvett. Motionärerna räknar med ett medelsbehov av
100 milj. kr. under nästa budgetår för detta ändamål. De vill att regeringen
skall anmodas att anvisa en särskild medelsram för säkerställande av att
kompetens och minst nuvarande kapacitet kan bevaras vid Karlskronavarvet.

Sedan motionerna väcktes har, såsom finns redovisat i det föregående,
styrelsen för Celsius Industrier AB — Karlskronavarvets moderbolag —
fattat beslut om inriktningen av och organisationen för den örlogsmarina
verksamheten i koncernen. Beslutet innebär bl. a. att Karlskronavarvet
och Kockums Marine AB i Malmö, vilket i hög grad är inriktat på ubåtsproduktion,
skall sammanföras till en enhet.

Näringsutskottet ser positivt på koncernstyrelsens beslut att bilda ett
sammanhållet bolag för verksamheten vid Karlskronavarvet och Kockums
Marine. Det blir ledningen för det nya bolaget som har att bestämma om
lokaliseringen och dimensioneringen av verksamheten med sikte på att
företagets effektivitet och tekniska kompetens så vitt möjligt skall bevaras
och stärkas.

Med en positiv utveckling vad gäller beställningar av ubåtar bör möjligheterna
att bibehålla nyproduktion såväl i Malmö som i Karlskrona öka.
Härvidlag kommer resultaten av 1988 års forsvarskommittés och krigsmaterielexportutredningens
arbete att i väsentlig mån bli avgörande. Näringsutskottet
vill på detta stadium ånyo — i anslutning till vad statsmakterna
tidigare har uttalat — allmänt understryka exportmöjligheternas betydelse
för att försvarsindustrin skall kunna bevara sin kompetens, kapacitet och
konkurrensförmåga. 1 avvaktan på riksdagens beslut på grundval av
försvarskommitténs förslag råder det osäkerhet huruvida det svenska försvarets
beställningar av utveckling och produktion kommer att kunna ge
tillräcklig beläggning vid örlogsvarven för en produktion till rimliga kostnader
med bibehållande av en hög teknisk nivå. Man bör, vill näringsutskottet
tillägga, från ägarnas sida också allvarligt granska möjligheterna att
tillföra Karlskronavarvet ytterligare underlag för dess reparations- och
underhållsverksamhet.

Vad gäller ersättande av krigsmaterielproduktion med civil produktion
visar erfarenheterna att detta ofta är en lång och svår väg att gå. Näringsutskottet
vill understryka vikten av att det nya varvsbolaget liksom andra
företag inom försvarsindustrin ägnar frågan noggrann uppmärksamhet.
Det står företagsledningen fritt att fatta beslut på detta område inom
ramen för de ekonomiska resurser som kan finnas tillgängliga. Ingen
alternativ civil produktion kan dock bedrivas långsiktigt om detta inte kan
ske med lönsamhet.

1 anslutning till det sagda förordar näringsutskottet att motionerna

1988/89: FöU 14

Bilaga 6

113

1988/89:Fö7 (c), 1988/89:Fö8 (m), 1988/89:Fö601 (m)och 1988/89:Fö602 1988/89: FöU 14

(c), de två förstnämnda i berörda delar, lämnas utan åtgärd av riksdagen. Bilaga 6

Stockholm den 20 april 1989
På näringsutskottets vägnar

Lennart Pettersson

Närvarande: Lennart Pettersson (s), Rune Jonsson (s), Per Westerberg
(m), Åke Wictorsson (s), Per-Ola Eriksson (c), Nic Grönvall (m), Inga-Britt
Johansson (s), Bo Finnkvist (s), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg
(fp), Roland Larsson (c), Paul Lestander (vpk), Lars Norberg (mp), Leif
Marklund (s), Mats Lindberg (s), Sven-Åke Nygårds (s) och Isa Halvarsson
(fp).

Avvikande meningar

1. Per Westerberg, Nic Grönvall och Gunnar Hökmark (alla m) anser att
den del av yttrandet som börjar med ”Med en” och slutar med ”av
riksdagen” bort ha följande lydelse:

Detta bör ske samtidigt som den helt dominerande kundens önskemål
och behov tillgodoses.

Avgörande för företagets framtida utveckling och organisation — bl. a. i
vad avser lokalisering och dimensionering av produktionskapaciteten —
måste emellertid vara kommande försvarsbeslut. Omfattningen av förnyelsen
av marinens enheter spelar härvidlag en avgörande roll.

Med en positiv utveckling vad gäller beställningar av ubåtar bör möjligheterna
att bibehålla nyproduktion såväl i Malmö som i Karlskrona öka.
Näringsutskottet vill på detta stadium ånyo understryka exportmöjligheternas
betydelse för att försvarsindustrin skall kunna bevara kompetens,
kapacitet och konkurrensförmåga.

Det finns i dag enligt näringsutskottets mening ingen grund för att hävda
att det svenska försvarets framtida beställningar — kompletterade med
exportorder — skulle utesluta en tillräcklig beläggning vid de båda varven.

Vad gäller ersättande av krigsmaterielproduktion med civil produktion
visar erfarenheterna att detta ofta är en lång och svår väg att gå. Det står
självklart företagsledningen fritt att — med iakttagande av kravet på
affärsmässighet — utnyttja de förutsättningar och möjligheter som ges på
detta område.

1 anslutning till det sagda förordar näringsutskottet att motionerna
1988/89:Fö7 (c), 1988/89:Fö8 (m), 1988/89:Fö601 (m)och 1988/89:Fö602
(c), de två förstnämnda i berörda delar, lämnas utan åtgärd av riksdagen.

2. Per-Ola Eriksson (c) och Roland Larsson (c) anser att den del av
yttrandet som börjar med ”Med en” och slutar med ”av riksdagen” bort ha
följande lydelse:

Det måste ges förutsättningar för fortsatt drift vid Karlskronavarvet, 1988/89: FöU 14
något som är viktigt från regionalpolitisk synpunkt. Näringsutskottet in- Bilaga 6
stämmer i vad som anförs i motion 1988/89:Fö7 (c) om det önskvärda i att
statsmakterna vidtar omedelbara åtgärder för att kapaciteten och kompetensen
vid varvet skall kunna upprätthållas. Näringsutskottet vill i anslutning
till denna motion — och även till motion 1988/89.FÖ8 (m) — förorda
att försvarsutskottet i positiv anda prövar möjligheten att Karlskronavarvet
skulle få i uppdrag att producera ytterligare en kustkorvett. För det
ändamålet har ett belopp av 100 milj. kr. beräknats bli erforderligt under
nästa budgetår. Regeringen skulle kunna anmodas att anvisa detta belopp
inom ramen för de medel som anslås för anskaffning av materiel till
marinen.

Näringsutskottet tillstyrker sålunda motion 1988/89:Fö7 (c) i här aktuell
del. Genom ett beslut av riksdagen i enlighet därmed torde även motionerna
1988/89:Fö8 (m), 1988/89:Fö601 (m) och 1988/89:Fö602 (c) i allt
väsentligt bli tillgodosedda, det förstnämnda i berörd del.

3. Paul Lestander (vpk) anser att den del av yttrandet som börjar med
”Näringsutskottet ser” och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande
lydelse:

Näringsutskottet delar koncernstyrelsens uppfattning att styr- och utvecklingsfunktionerna
för den produktion och underhållsverksamhet som
nu finns vid varven i Malmö och Karlskrona bör sammanföras till en
enhet. Utskottet anser att denna verksamhet bör lokaliseras till Karlskrona.

Företaget bör så snabbt som möjligt inriktas på en gradvis övergång till
civil produktion. Att i en tid då det tas kraftfulla initiativ för nedrustning i
världen, ha förhoppningar om en afiarsvolym baserad på export är orealistisk.
Frågan om utveckling och fortlevnad av produktionen vid de båda
anläggningarna är därför direkt beroende av hur skickligt och smidigt
företaget kan driva frågan om övergång till civil produktion. Med det
sagda avstyrker utskottet motionerna 1988/89:Fö7 (c), 1988/89:Fö8 (m),

1988/89:Fö601 (m) och 1988/89:Fö602 (c), de två förstnämnda i berörda
delar.

4. Lars Norberg (mp) anser att den del av yttrandet som börjar med ”Näringsutskottet
ser” och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet delar den i motion 1988/89:Fö602 (c) framförda uppfattningen
att hela produktionen av örlogsfartyg på sikt bör förläggas till
Karlskrona. Likaså instämmer utskottet i uttalandet i motion 1988/89:Fö8
(m) att det är ”helt oförsvarbart att en nedläggning av Karlskronavarvet
helt dikteras av styrelsen för Celsius på företagsekonomiska grunder”.

Näringsutskottet hälsar sammanslagningen av Karlskronavarvet och Kockums
Marine med tillfredsställelse men ifrågasätter beslutet att företagsledningen
samt utvecklings- och marknadsföringsresursema skall koncentreras
till Malmö.

Enligt näringsutskottets mening är det i första hand den svenska marinens
behov av fartygsbyggen och fartygsreparationer som skall vara avgörande
i denna fråga. Även regionalpolitiska synpunkter bör emellertid 1

beaktas. I detta fall leder båda motiven till enahanda resultat. Näringsutskottet
inser att beslutssituationen präglas av osäkerhet, eftersom order på
nya fartygsbyggen för marinens räkning knappast kan komma att lämnas
förrän efter nästa försvarsbeslut. Emellertid utgår näringsutskottet från att
den svenska flottan stegvis kommer att förnyas och att därvid både ubåtar
och övervattensfartyg kommer att byggas. Däremot anser näringsutskottet
att beslut i fråga om de marina varvens framtid inte får grundas på
förhoppningar om export av ubåtar, detta dels därför att möjligheterna
därvidlag är ytterst osäkra, dels därför att näringsutskottet i enlighet med
miljöpartiets uppfattning menar att all svensk vapenexport bör upphöra.

Näringsutskottet är positivt till att det nya varvsbolaget undersöker
möjligheterna till alternativ, civil produktion. Utskottet är samtidigt medvetet
om svårigheterna härvidlag. Om sådan produktion startas bör den
avse produkter för vilka det finns eller kan förväntas finnas en kontinuerlig
efterfrågan, och produktionen bör i möjligaste mån bedrivas organisatoriskt
och personalmässigt avskild från produktion och reparation av
örlogsfartyg.

Beträffande den framtida utvecklingen av det nya företaget vill näringsutskottet
i övrigt precisera sin syn på vad som bör göras i följande tre
punkter:

1. Varvsbolaget bör frigöras från Celsiuskoncernen och direkt underställas
industridepartementet. En framtida inordning i affärsverket FFV
kan senare övervägas.

2. Ffela produktionen liksom också företagsledningen bör överföras
från Malmö till Karlskrona.

3. Även marknadsföring och utveckling bör på sikt helt förläggas till
Karlskrona, men de avdelningar som är involverade i ubåtsverksamheten
bör tills vidare ligga kvar i Malmö för att det inte skall uppstå svårigheter i
genomförandet av Australienordern.

Näringsutskottet är övertygat om att sammanförandet av hela verksamheten
till Karlskrona på sikt är till gagn för företaget och kommer att på
bästa sätt garantera både det tekniska och det ekonomiska resultatet. Att
permanenta uppdelningen på två arbetsplatser skulle vara olyckligt och att
överföra hela verksamheten till Malmö ter sig med hänsyn till marinens
behov både i freds- och krigstid som synnerligen olämpligt.

Näringsutskottet tillstyrker sålunda motion 1988/89:Fö602 (c). Med vad
som här föreslås tillgodoses också de önskemål rörande fartygsproduktionen
som framförs i motionerna 1988/89:Fö7 (c), 1988/89:Fö8 (m) och
1988/89:Fö60l (m).

1988/89: FöU 14

Bilaga 6

116

Innehållsförteckning

1988/89: FöU 14

SAMMANFATTNING 1

PROPOSITIONEN 2

MOTIONERNA 6

FÖRSVARSPOLITIKENS INRIKTNING

Föredragande statsrådet 16

Utskottet 17

VISSA FÖR TOTALFÖRSVARET GEMENSAMMA FRÅGOR
Rollfördelningen mellan statsmakterna och myndigheterna i styrningen
av verksamheten 19

Totalförsvarets geografiska indelning på högre regional nivå 19

Totalförsvarets skyddsskolas organisatoriska ställning 22

Transporter av sjuka och skadade med helikopter 22

ETT NYTT FÖRSVARSBESLUT ÅR 1991, M.M.

Föredragande statsrådet 24

Utskottet 25

PLANERINGSRAMAR FÖR DET MILITÄRA FÖRSVARET,

M.M.

Föredragande statsrådet 29

Utskottet 30

LEDNINGEN INOM FÖRSVARSMAKTEN, M.M.

Föredragande statsrådet 32

Utskottet 32

INRIKTNINGEN AV HUVUDPROGRAMMEN

Föredragande statsrådet 33

Utskottet 36

REDOVISNING AV JAS-PROJEKTET

Föredragande statsrådet 38

Utskottet 39

UBÅTSSKYDDSÅTGÄRDER

Föredragande statsrådet 40

Utskottet 41

VISSA FRÅGOR RÖRANDE ANSTÄLLD PERSONAL

Föredragande statsrådet 42

Utskottet 42

VISSA FRÅGOR RÖRANDE VÄRNPLIKTIG PERSONAL

Föredragande statsrådet 45

Utskottet 46

VISSA FRÅGOR RÖRANDE GRUNDORGANISATIONEN

Föredragande statsrådet 51

Utskottet 51

FORSKNING OCH FÖRSVARSINDUSTRI

Föredragande statsrådet 56

Utskottet 58

ANSLAGSFRÅGOR FÖR BUDGETÅRET 1989/90

Utskottet 61

HEMSTÄLLAN 62

RESERVATIONER

1. Försvarspolitikens inriktning — m 71

2. Totalförsvarets geografiska indelning på högre regional

nivå-m, fp, vpk, mp 72

3. Totalförsvarets skyddsskolas organisatoriska ställning — fp .... 73

4. Transporter av sjuka och skadade med helikopter — fp 74

117

5. Ny utredning av totalförsvaret m. m. — mp 74 1988/89: FöU 14

6. Övergripande synpunkter på inriktningen av nästa försvarsbeslut,
m.m. — m 75

7. Övergripande synpunkter på inriktningen av nästa försvarsbeslut,
m.m. — c 76

8. Ekonomiska förutsättningar för försvarsmaktens grundorganisation
— m 77

9. Planeringsramar för det militära försvaret, m. m. — m 78

10. Planeringsramar för det militära försvaret, m. m. - fp 79

11. Planeringsramar för det militära försvaret, m. m. - c 79

12. Planeringsramar för det militära försvaret, m.m. — vpk 80

13. Planeringsramar för det militära försvaret, m.m. — mp 81

14. Inriktningen av huvudprogrammen 1 — 4 m. m. — m 82

15. Inriktningen av huvudprogrammen 1 —4 m.m. — fp 82

16. Inriktningen av huvudprogrammen 1 —4 m. m. — c 83

17. Inriktningen av huvudprogrammen 1 — 4 m. m. — vpk 84

18. Inriktningen av huvudprogrammen 1 —4 m.m. — mp 85

19. Skiss till försvarsmaktens utveckling — mp 86

20. Resurser för repetitionsutbildning på sikt — c 86

21. Avveckling av JAS-projektet - vpk, mp 86

22. JAS-projektets utveckling — m 87

23. Bevakningslinjer mot ubåtar — mp 87

24. Ubåtsskyddsåtgärder i övrigt — m 88

25. Samlevnadsundervisning i den militära befälsutbildningen — fp 88

26. Lag om ändring av värnpliktslagen — fp 88

27. Lag om försök med förkortad utbildning av värnpliktiga — m . 89

28. Lag om försök med förkortad utbildning av värnpliktiga — c .. 90

29. Försöksverksamhetens bedrivande — fp 90

30. Värnpliktssocial utredning — c 91

31. De värnpliktigas ekonomiska skydd — fp 91

32. Tjänstledighet eller anstånd — vpk, mp 91

33. Nya uppgifter för försvarsområdesregementena — mp 92

34. Flyttning av flygflottiljen F16/F20 — vpk, mp 92

35. En högskola för det civila totalförsvaret — vpk 93

36. Fond för landsbygdsutveckling — mp 93

37. Karlskronavarvet — m 93

38. Karlskronavarvet — c 94

39. Karlskronavarvet — mp 94

40. Vissa frågor rörande försvarsforskning och försvarsindustri i

övrigt — m 95

41. Anslagsfrågor för det militära försvaret budgetåret 1989/90 — m 95

42. Anslagsfrågor för det militära försvaret budgetåret 1989/90 —

vpk 97

43. Anslagsfrågor för det militära försvaret budgetåret 1989/90 —

mp 98

SÄRSKILDA YTTRANDEN

1. Totalförsvarets geografiska indelning på högre regional nivå — . 99

2. Samordning av resevofficerspension med ATP — m 99

3. Näsby Park-etablissemanget — m 100

4. Utnyttjandet av Torhamns udde — mp 100

5. Forskning och försvarsindustri — fp 100

118

BILAGOR 1988/89: FöU 14

1. Förslag till Lag om ändring av värnpliktslagen 101

2. Förslag till Lag om försök med förkortad grundutbildning av
värnpliktiga 104

3. Regeringens förslag till Lag om ändring av familjebidragslagen . 105

4. Utskottets förslag till ändring av 3 § familjebidragslagen 106

5. Utskottets behandling av motionerna 107

6. Yttrande från näringsutskottet (1988/89: NU5y) 109

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989

119