Försvarsutskottets betänkande
1988/89:FöU12

Planering och anslag för totalförsvarets civila del,
m.m.

I betänkandet behandlas förslag som regeringen - efter föredragning av
försvarsministern, statsrådet Roine Carlsson - har förelagt riksdagen i
proposition 1988/89:100, bilaga 6, i det följande benämnd budgetpropositionen.

I betänkandet behandlas dessutom 96 motionsyrkanden från 47 inlämnade
motioner. I en bilaga finns en översikt över motionernas behandling.

Sammanfattning

I ett inledande avsnitt behandlar utskottet säkerhetspolitiken och föreslår att
riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har anfört därom
i budgetpropositionen.

I övrigt gäller betänkandet i huvudsak frågor rörande planering och anslag
för totalförsvarets civila del.

Beträffande den framtida utvecklingen av det civila totalförsvaret och däri
ingående funktioner anser utskottet att vad försvarsministern anför i
budgetpropositionen kan lämnas utan erinran av riksdagen.

Utskottets majoritet föreslår att planeringsramen för den civila delen av
totalförsvaret för nästa budgetår enligt regeringens förslag fastställs till
1 779,3 milj. kr.

Beträffande nämnda anslagsram föreslår ett enigt utskott en viss omfördelning
av medlen inom ramen. Den föreslagna omfördelningen berör anslagen
G 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Förvaltningskostnader ( + 1 milj. kr.)
och J 1. Drift av beredskapslager (-4 milj. kr.), båda inom fjärde huvudtiteln
samt det under tionde huvudtiteln uppförda anslaget B 8. Statsbidrag till
frivilliga försvarsorganisationer (+3 milj. kr.)

I fråga om av utskottet behandlade anslag - alla inom fjärde huvudtiteln -föreslås ingen ändring i förhållande till regeringens förslag utom såvitt följer
av den föreslagna omfördelningen inom nämnda planeringsram för totalförsvarets
civila del för nästa budgetår. Det av omfördelningen berörda anslaget
under tionde huvudtiteln behandlas av arbetsmarknadsutskottet.

Ett flertal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 1989 om
utländsk lastbilstrafik i Sverige, ubåtskränkningar och transporter av farligt
gods, m.m. behandlas också i betänkandet. Inget av dessa yrkanden föreslås
bifallas av riksdagen.

21 reservationer och tre särskilda yttranden har lämnats till detta
betänkande.

1988/89

FÖU12

1 Riksdagen 1988/89. 10sami. Nr 12

Propositionen

Regeringen har i budgetpropositionen

1. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har
anfört om säkerhetspolitiken,

2. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har
anfört om den fortsatta utvecklingen av totalförsvarets civila del,

3. föreslagit riksdagen att fastställa planeringsramen för totalförsvarets
civila del för perioden 1989/90-1991/92 i enlighet med vad föredragande
statsrådet har förordat,

4. föreslagit riksdagen att fastställa att anslagen på statsbudgeten inom
planeringsramen för totalförsvarets civila del för budgetåret 1989/90 förs upp
med sammanlagt 1 779,3 milj. kr. i beräknat genomförandeprisläge 1989/90,

5. föreslagit riksdagen att bemyndiga regeringen att för budgetåret 1989/90
justera lämnade bemyndiganden med hänsyn till prisutvecklingen enligt
nettoprisindex,

6. föreslagit riksdagen att bemyndiga regeringen att medge att det med
hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex justerade anslagsbeloppet
för budgetåret 1988/89, inkl. medel som överförts från budgetåret 1987/88,
under anslaget H 3. Skyddsrum minskat med det faktiska utfallet för
budgetåret förs över till anslaget Skyddsrum m.m. budgetåret 1989/90,

7. föreslagit riksdagen att bemyndiga regeringen att under budgetåret
1989/90 medge överskridande av anslagen inom den ekonomiska ramen för
totalförsvarets civila del samt av lämnade bemyndiganden om det behövs av
beredskapsskäl,

8. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet i övrigt
har anfört om ekonomiska resurser för totalförsvarets civila del,

9. föreslagit riksdagen att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört
om den fortsatta utvecklingen inom funktionen Civil ledning och samordning,

10. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har
anfört om den fortsatta utvecklingen inom funktionen Befolkningsskydd och
räddningstjänst,

11. föreslagit riksdagen att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört
om den fortsatta utvecklingen inom funktionen Psykologiskt försvar,

12. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har
anfört om den fortsatta utvecklingen inom funktionen Hälso- och sjukvård

m.m.,

13. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har
anfört om den fortsatta utvecklingen inom funktionen Telekommunikationer,

14. föreslagit riksdagen att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört
om den fortsatta utvecklingen inom funktionen Transporter,

15. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har
anfört om den fortsatta utvecklingen inom funktionen Livsmedelsförsörjning
m.m.,

16. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har
anfört om den fortsatta utvecklingen inom funktionen Energiförsörjning,

1988/89 :FöU 12

2

17. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har
anfört om den fortsatta utvecklingen inom funktionen Försörjning med
industrivaror,

18. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har
anfört om den fortsatta utvecklingen inom Övriga viktiga samhällsfunktioner,

19. föreslagit riksdagen att godkänna de riktlinjer som föredragande
statsrådet har angett för ansvaret under kriser och i krig för funktionen Civil
ledning och samordning, Kyrklig beredskap och Försörjning med industrivaror,

20. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har
anfört om beredskap inom ADB-området.

Regeringen har vidare i budgetpropositionen föreslagit

21. att riksdagen till Försvarsdepartementet för budgetåret 1989/90 anvisar
ett förslagsanslag på 39 010 000 kr.,

22. att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett
reservationsanslag på 3 000 000 kr.,

23. att riksdagen till Överstyrelsen för civil beredskap: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 49 500 000 kr.,

24. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar av
teleanordningar för den civila försvarsberedskapen i länen får läggas ut inom
en kostnadsram av 9 600 000 kr.,

25. att riksdagen till Civil ledning och samordning för budgetåret 1989/90
anvisar ett reservationsanslag på 70 000 000 kr.,

26. att riksdagen till Civilbefälhavarna för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 26 000 000 kr.,

27. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar av
signalskyddsmateriel får läggas ut inom en kostnadsram av 9 300 000 kr.,

28. att riksdagen till Signalskydd för budgetåret 1989/90 anvisar ett
reservationsanslag på 6 000 000 kr.,

29. att riksdagen till Vissa teleanordningar för budgetåret 1989/90 anvisar
ett reservationsanslag på 14 000 000 kr.,

30. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att materiel beställs
inom en kostnadsram av 142 200 000 kr.,

31. att riksdagen till Befolkningsskydd och räddningstjänst för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 610 900 000 kr.,

32. att riksdagen till Anläggningar för fredsorganisationen för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 21 400 000 kr.,

33. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att ersättning utgår för
produktion av anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation inom en
kostnadsram på 64 400 000 kr.,

34. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att ersättning utgår för
anskaffning av skyddsrum för befolkningen inom en kostnadsram på
534 400 000 kr.,

35. att riksdagen till Skyddsrum m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 525 370 000 kr.,

1988/89: FöU 12

3

36. att riksdagen till Identitetsbrickor för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 1 025 000 kr.,

37. att riksdagen till Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m.
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 4 000 kr.,

38. att riksdagen till Styrelsen för psykologiskt försvar för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 8 760 000 kr..

39. att riksdagen till Drift av beredskapslager för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 231 733 000 kr.,

40. att riksdagen bemyndigar regeringen att inom en kostnadsram av
60 000 000 kr. medge avtal om nya beredskapslån som medför utbetalningar
under senare budgetår,

41. att riksdagen bemyndigar regeringen att sätta ned verkskapitalet med
62 760 000 kr. för under budgetåret 1987/88 uppkomna lagringsförluster,

42. att riksdagen till Beredskapslagring och industriella åtgärder för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 101 370 000 kr.,

43. att riksdagen till Täckande av förluster till följd av statliga beredskapsgarantier
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

44. att riksdagen till Försvarets forskningsanstalt: Intäktsfinansierad
uppdragsverksamhet för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
1 000 kr.,

45. att riksdagen till Flygtekniska försöksanstalten för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 10 240 000 kr.,

46. att riksdagen till Beredskapsstyrka för FN-tjänst för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 34 285 000 kr.,

47. att riksdagen till FN-styrkors verksamhet utomlands för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 230 475 000 kr.,

48. att riksdagen till Overvakningskontingenten i Korea för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 3 965 000 kr.,

49. att riksdagen till Anläggningar m.m. för vissa militära ändamål för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 6 720 000 kr.,

50. att riksdagen till Vissa nämnder m.m. inom försvarsdepartementets
område för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 11 770 000 kr.,

51. att riksdagen till Flygtekniska försöksanstalten: Intäktsfinansierad
uppdragsverksamhet för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
1 000 kr.

Motionerna

1988/89:Fö201 av Jerry Martinger (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär utredning och förslag om åtgärder för att begränsa utländska långtradares
användning av svenska vägar i enlighet med vad som anförts i
motionen.

1988/89:Fö202 av Ulla Tillander och Jan Hyttring (båda c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts angående åtgärder för förbättrad kontroll gentemot de s.k. TIRlastbilarna.

1988/89:FöU12

4

1988/89:Fö203 av Olof Johansson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandena

2. att riksdagen hos regeringen begär förstärkta åtgärder mot främmande
underrättelseverksamhet i enlighet med motionen,

8. att riksdagen anslår 197,37 milj. kr., 96 milj. kr. utöver regeringens
förslag, till beredskapslagring och industriella åtgärder,

9. att riksdagen anslår 227 milj. kr. till drift av beredskapslager, en
minskning med 4 milj. kr.,

10. att riksdagen anslår 3 milj. kr. utöver regeringens förslag till
frivilligorganisationerna,

11. att riksdagen anslår 50,5 milj. kr., 1 milj. kr. utöver regeringens
förslag, till datasäkerhet och extern information i enlighet med motionen.

1988/89:Fö204 av Arne Andersson i Ljung m.fl. (m) såvitt gäller yrkandena

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om säkerhetspolitikens förutsättningar och hotet mot Sverige,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en förnyad analys av ubåtskränkningarna och ubåtsskyddet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen skall föranstalta om prövning av grunderna
avseende försörjningsberedskapen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande transport av farligt gods,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samhällets sårbarhet,

9. att ramen inom den civila delen av totalförsvaret utöver regeringens
förslag räknas upp med 21,1 milj. kr. avseende kompensation för underutnyttjande
av ramen under budgetåret 1987/88,

10. att riksdagen till anslaget G 1. Överstyrelsen för civil beredskap:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1989/90 anslår 1,5 milj. kr. utöver
regeringens förslag eller således 51 milj. kr.,

11. att riksdagen till anslaget G 2. Civil ledning och samordning för
budgetåret 1989/90 anslår 300 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller
således 70,3 milj. kr.,

12. att riksdagen till anslaget G 3. Civilbefälhavarna för budgetåret 1989/90
anslår 1 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 27 milj. kr.,

13. att riksdagen till anslaget H 1. Befolkningsskydd och räddningstjänst
för budgetåret 1989/90 anslår 8,3 milj. kr. utöver regeringens förslag,
avseende dels 3 milj. kr. till Frivilligorganisationerna, dels 5,3 milj. kr.
avseende utbildning och övning, eller således 619,2 milj. kr.

1988/89:Fö205 av Per Gahrton (mp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att frågan om U 137:s påstådda
atombeväpning görs till föremål för förnyad och opartisk utredning, t.ex. av
PRIO i Oslo,

2. att riksdagen hos regeringen begär överlämnande av befintliga bevis
angående U 137:s påstådda karaktär och avsikter till Internationella
Domstolen i Haag eller annan liknande instans i och för skiljedom,

3. att riksdagen hos regeringen begär överlämnande av samtliga bevis på
andra påstådda ubåtskränkningar som man har åberopat eller vill åberopa i

1988/89 :FöU 12

5

internationella offentliga diplomatiska sammanhang till Internationella 1988/89:FöU12
Domstolen i Haag eller annan liknande instans i och för skiljedom,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att samtliga
officiella noter, uttalanden och texter från svensk sida angående ubåtsaffärerna
skall granskas och eventuellt korrigeras i enlighet med de internationella
skiljedomarnas utslag,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att alla misstänkta
men internationellt obevisade gränskränkningar mot Sverige i det diplomatiska
umgänget skall betraktas enligt vanliga rättsprinciper, dvs. såsom icke
inträffade,

6. att riksdagen som sin mening ger regerinen till känna att misstänkta men
obevisade gränskränkningar givetvis får tillmätas samma vikt i beredskapsplaneringen
som seriösa försvarsplanerare anser rimligt när det gäller andra
hypotetiska faktorer, t.ex. underrättelsetjänstens gissningar och militärstrategernas
s.k. hotbilder.

1988/89:Fö206 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att allmänheten ges periodiska och samlade redovisningar
kring iakttagelser rörande misstänkt verksamhet i Sverige från utländska
långtradare m.fl.

1988/89:Fö208 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en
särskild undersökning av oberoende forskare och experter för att skapa ett
bättre underlag för det framtida försvarets inriktning och storleksordning.

1988/89:Fö209 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen av regeringen begär att en säkerhetspolitisk studiegrupp i
enlighet med motionens förslag tillsätts, som knyts till den nyligen tillsatta
försvarskommittén, och får i uppdrag att forma en ny svensk säkerhetspolitik,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en total försvarsorganisation
och tar i beaktande sårbarheten i det svenska samhället och inte enbart
förlitar sig på militära medel.

1988/89:Fö210 av Inger Schörling m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandena

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att beredskapshänsyn
bör byggas in i näringslivet med tanke på en treårig krigs- och
avspärrningsperiod,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den militära
hotbilden fram till år 2010 bör bli föremål för utredning dels på gängse sätt,
dels via uppdrag till organisation inom fredsrörelsen,

8. att riksdagen beslutar att överstyrelsen för civil beredskap tilldelas
anslag i enlighet med sitt äskande i budgetalternativ B (+140 000 000 kr.),

9. att riksdagen beslutar att överstyrelsen för civil beredskap ges ett
tilläggsanslag om 50 000 000 kr. att fördela till landsting som lägger upp lager
av återanvändbar sjukvårdsmaterial,

10. att riksdagen beslutar att överstyrelsen för civil beredskap tilldelas
ytterligare 80 000 000 kr. för bidrag till beredskapshänsyn i samhällsplaneringen,

11. att riksdagen beslutar att räddningsverket tilldelas ytterligare 120 000
000 kr. för befolkningsskydd (främst skyddsrum) och 1000 000 kr. för stöd till
civilförsvarsförbundets hemskyddsverksamhet.

1988/89:Fö402 av Bo Lundgren och Wiggo Komstedt (båda m) såvitt gäller
yrkande

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om civilförsvarets undsättningsstyrkor,

1988/89:Fö501 av Tom Heyman (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att berörda myndigheter bör instrueras att ta fram
åtgärdsplaner för att mildra effekterna av stora elavbrott.

1988/89:Fö502 av Anita Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krav på bättre
beaktande av beredskapen i förädlings- och distributionsleden när det gäller
försörjning med livsmedel.

1988/89:Fö503 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen begär hos regeringen att en parlamentarisk sårbarhetsutredning
tillsätts,

2. att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om inriktningen av arbetet med att minska sårbarheten i samhället,

3. att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts om riskanalys och
kommunalt ansvar,

4. att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad som anförts om
samordningen av den centrala ledningen för civilförsvaret,

5. att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts om översyn av de
statliga verkens beredskapshänsyn,

6. att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad som anförts om
vattenförsörjning,

7. att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts om storstädernas
sårbarhet.

1988/89:Fö504 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om sambandet
mellan regional balans och ett starkt totalförsvar.

1988/89:Fö505 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beredskapsmålet
för livsmedelsproduktionen.

1988/89.FÖ506 av Inger Koch och Görel Bohlin (båda m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
de speciella förhållanden som råder inom Stockholms län vid planeringen för
skyddsrumsbyggande.

1988/89:Fö507 av Per Olof Håkansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utnyttjandet av
områdescheferna i bostadsförvaltningen i den kommunala beredskapsorganisationen
m.m.

1988/89:FöUI2

7

1988/89:Fö508 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som 1988/89:FöU12
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen angetts om det utökade
behovet av skyddsrum i Stockholms län.

1988/89:Fö509 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om livsmedelsberedskapen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om beredskapsförsörjning med kvävegödselmedel.

1988/89:Fö510 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär initiativ till en civilförsvarshögskola, i enlighet med
motionen.

1988/89:Fö511 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning som reglerar
krigssjukvårdsplanläggningen,

2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av civilbefälhavarnas
instruktion.

1988/89:Fö513 av Görel Thurdin och Martin Olsson (båda c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
förstärkta resurser till befolkningsskydd, alarmering och civilförsvarsutbildning
i nedre Norrland.

1988/89:Fö514 av Ove Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av
ett försök med utvecklingsgård i Bergslagen för att utnyttja möjligheterna att
förbättra beredskapen vad gäller livsmedels- och energiförsörjning vid ett
krisläge.

1988/89:Fö701 av Ulla Tillander och Håkan Hansson (båda c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av sjöräddningsresurser i Öresund.

1988/89:Fö702 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (båda fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att bestämmelserna
för transporterna av farligt gods ses över,

2. att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam undersökning om en
eventuell förstärkning av tullens resurser, i syfte att stärka kontrollen av
inkommande godstyper för att bättre säkra transporterna inom landet.

1988/89:Fö703 av Pär Granstedt och Karin Söder (båda c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om ett åtgärdsprogram
för att öka säkerheten vid miljöfarliga transporter genom Stockholms
skärgård, Stockholm, Södertälje och Mälaren,

2. att riksdagen beslutar hemställa att regeringen skyndsamt låter utreda
överförande av en del av miljöfarliga transporter till pipelines och i första
hand en pipeline för olja mellan Nynäshamn och Stockholm.

8

1988/89:Fö704 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att vägar som upplåts för transport av trafikfarligt
gods ska förses med särskild skyltning och att sådana transporter inte får gå
på andra vägar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att säkerheten
och olycksberedskapen längs vägar som upplåtits för transport av farligt gods
ska förbättras,

3. att riksdagen beslutar att förbjuda ackordslön för förare av fordon lastat
med miljöfarligt gods,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kontrollen av
märkning av miljöfarligt gods som förs in i landet bör skärpas,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att möjligheterna
att stoppa och straffa felaktigt märkta miljöfarliga transporter från bl.a.
utlandet bör utredas.

1988/89:Fö705 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att tankfartyg på Mälaren beläggs med krav på
dubbelskrov,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om obligatorisk rapportering för fartyg i Mälaren samt om
ökade befogenheter för lotsarna.

1988/89: FÖ707 av Hans Rosengren (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om räddningsverkets arbete med att förebygga och
begränsa miljöolyckor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om etablering av ett miljötekniskt centrum.

1988/89:Fö708 av Ingrid Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
åtgärder för säkrare transporter av farligt gods.

1988/89:Fö710 av Maja Bäckström (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om räddningstjänstens
behov av kompetensutbildning.

1988/89:Fö711 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en översyn av lagstiftningen i avsikt att ge den lokala ledningen för
räddningstjänsten full kompetens att inskrida mot alla former eller hot om
olyckor.

1988/89:Fö712 av Anders Svärd (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till sådan ändring i räddningstjänstlagen att enskild fastighetsägare
i framtiden av skorstensfejarmästare kan ges rätt att utföra sotning av
egen villafastighet.

1988/89:Fö713 av Jarl Lander m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av åtgärder för att förbättra räddningstjänsten
i glesbygd,

1988/89:FöU12

9

2. att riksdagen hos regeringen begär att räddningsverket får i uppdrag att
senast utgången av år 1989 redovisa de åtgärder man ämnar vidta till stöd för
en bättre räddningstjänst i glesbygd.

1988/89:Fö716 av Jill Lindgren och Carl Frick (båda mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att transporter av farligt gods minst 2 dagar innan
ska förhandsanmälas till räddningstjänsten i den kommunen transporten
fraktas igenom,

2. att riksdagen beslutar att uppgifter om vad som ska fraktas, hur mycket,
när och transportsträcka ska ingå i informationen,

3. att riksdagen beslutar att fraktaren i förväg även tydligt informerar
räddningstjänsten för kommunen vilken väg transporten kommer att föras
fram,

4. att riksdagen beslutar att kostnaderna för detta helt ska belasta det
transporterande företaget genom en rapporteringsavgift,

5. att riksdagen beslutar också om en avgift för förberedelsekostnader som
drabbar den enskilda kommunen, som även den ska erläggas av fraktaren,

6. att riksdagen beslutar att det företag som underlåter att rapportera
transporter av farligt gods riskerar att få sitt transporttillstånd indraget,

7. att riksdagen begär att regeringen tar fram en plan för hur det mesta av
allt farligt gods under huvuddelen av den totala transportsträckan ska kunna
fraktas med järnväg,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att transporter av
farligt gods som kan utgöra hot mot vattentäkter bevakas speciellt och att de
skall undvika närheten av dessa viktiga vatten.

1988/89:Fö719 av Mona Saint Cyr (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till sådan ändring i Räddningstjänstförordningen att karriärväxling
möjliggöres inom brandbefälsutbildningen på sätt som i motionen
anförts.

1988/89:Fö721 av Erling Bager och Siw Persson (båda fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att de pågående projekten kring sotning
inom räddningsverket såsom tilläggsdirektiv erhåller uppdrag att närmare
utreda möjligheten att förena sotningsdistriktens tillsyn av rök- och imkanaler
med tillsyn av de ventilationsanläggningar som beskrivits i motionen.

1988/89:Fö723 av Görel Bohlin m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av reglerna för transport av farligt gods genom
tätorter.

1988/89:Fö724 av Hans Rosengren (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en svensk
räddningsstyrka för insatser vid katastrofartade olyckor i andra länder.

1988/89:Fö725 av Jill Lindgren och Carl Frick (båda mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kraftigt skärpta regler
för signalering av fartyg med farlig last, i enlighet med vad i motionen anges, i
fortsättningen ska gälla.

1988/89:FöU12

10

1988/89:Fö726 av Yngve Wernersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om omprövning av
sotningsmonopolet och sotningsfrister.

1988/89:Fö727 av Paul Ciszuk m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att Sverige bör sätta upp en räddningsstyrka
för internationellt arbete enligt motionens intentioner.

1988/89:Fö728 av Gunnar Björk och Karin Starrin (båda c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att statens räddningsverk får i uppdrag att
genomföra en kartläggning av transporter med farligt gods.

1988/89:Fö729 av Annika Åhnberg (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till regler för att öka säkerheten vid miljöfarliga
transporter med båt i Södertälje kanal.

1988/89:Fö730 av Marianne Samuelsson och Birger Schlaug (båda mp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att havstransporter
av radioaktivt avfall inte bör accepteras och att lastning och lossning av
dylikt avfall inte bör tillåtas i nordiska hamnar.

1988/89:Fö731 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att särskilda krav
bör ställas på fartyg för oljetransporter i Östersjön, Hjälmaren och Vänern i
enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att alla hamnar
som tar emot miljöfarliga laster bör ha en effektiv mottagning av spill och bra
service för rengöring.

1988/89:Fö732 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts om miljöfarliga transporter.

Säkerhetspolitiken

I detta avsnitt behandlar utskottet de frågor rörande säkerhetspolitiken som
tas upp dels i budgetpropositionen (s. 6-9), dels i motionerna 1988/89: Fö201,
Fö202, Fö203, yrkande 2, Fö204, yrkandena 1-2, Fö205, FÖ206, FÖ208,
Fö209, yrkande 1 och Fö210, yrkande 3.

Föredragande statsrådet

I budgetpropositionen i denna del återger föredragande statsrådet inledningsvis
målen för den svenska säkerhetspolitiken och samverkan inom
denna mellan utrikespolitiken och försvarspolitiken:

Sveriges säkerhetspolitik syftar ytterst till att bevara vårt lands frihet och
nationella oberoende. Vårt säkerhetspolitiska mål är att i alla lägen och i
former som vi själva väljer trygga en nationell handlingsfrihet. Denna skall
göra det möjligt för oss att inom våra gränser bevara och utveckla vårt
samhälle i politiskt, ekonomiskt, socialt, kulturellt och varje annat hänseende
efter våra egna värderingar samt i samband därmed utåt verka för

1988/89: FöU 12

11

internationell avspänning och en fredlig utveckling. Ett viktigt led i dessa 1988/89:FöU12
strävanden är att bidra till fortsatt lugn och stabilitet i Norden och att minska
riskerna för att Sverige dras in i krig eller konflikter.

Sverige kommer att orubbligt fullfölja en alliansfri politik syftande till
neutralitet i krig i vår omvärld. Den svenska neutralitetspolitiken utgör den
främsta garanten för vår fred och vårt oberoende.

Säkerhetspolitiken formas väsentligen i ett samspel mellan utrikes- och
försvarspolitiken. Politiken utformas för att i omvärlden skapa förtroende
och respekt för vår vilja att hålla fast vid den valda linjen. Detta förtroende
grundläggs genom kontinuitet och fasthet i vårt agerande.

En långsiktig, fast och konsekvent utrikespolitik utgör en väsentlig del av
säkerhetspolitiken. Sverige för en aktiv internationell politik, grundad på
folkrättens principer, för avspänning, internationell nedrustning och fredlig
lösning av konflikter mellan stater, liksom för internationell solidaritet,
rättvisa och respekt för mänskliga rättigheter.

Neutralitetspolitiken förutsätter vidare en fast och konsekvent försvarspolitik,
som skapar förtroende i omvärlden för vår vilja och förmåga att försvara
oss. Ett starkt och allsidigt totalförsvar är väsentligt för att göra säkerhetspolitiken
trovärdig.

Kring den angivna inriktningen av säkerhetspolitiken finns en bred folklig
uppslutning. Den kommer att fullföljas med kraft och konsekvens.

Han övergår därefter till att ange vissa karaktärsdrag i den internationella,
säkerhetspolitiska utvecklingen och anför därvid bl.a.:

Den militära situationen i Europa är en konsekvens av de långvariga
motsättningarna och misstänksamheten mellan maktblocken. Båda sidor har
sedan den nuvarande politiska och militära strukturen i Europa grundlädes
för omkring 40 år sedan byggt upp mycket stora insatsberedda militära
styrkor i Europa. Betydande kärnvapenresurser liksom mycket omfattande
konventionella stridskrafter står mot varandra på ömse sidor om blockgränsen
i Centraleuropa. De militära satsningarna inom både NATO och
Warszawapakten har under det senaste decenniet gradvis ökat i reala termer,
främst för att höja den materiella kvaliteten på de konventionella stridskrafterna.

Den militärpolitiska situationen i Europa kännetecknas samtidigt av
betydande stabilitet. Utfallet av ett konventionellt krig i Europa beror på så
många och skilda faktorer, att det även framgent blir utomordentligt svårt för
parterna att förutse utgången. Inte minst hotet från kärnvapnen har fört med
sig mycket starka restriktioner på agerandet. Trots att båda maktblocken har
delvis skilda uppfattningar om vad som är politiskt och militärt önskvärt i
Europa, är det mot denna bakgrund osannolikt att någondera parten skulle
vara beredd att tillgripa våld i syfte att ändra de rådande maktförhållandena
till sin fördel. Maktblockens styrkedispositioner, som kännetecknas av hög
beredskap och långtgående operativa förberedelser, visar emellertid att man
inte utesluter möjligheten av en konflikt.

Den pågående utvecklingen i Sovjetunionen motiveras bl.a. av ett starkt
behov av effektiviserande reformer inom industri och samhälle. En förutsättning
för dessa sägs vara ett nytt utrikespolitiskt tänkande, som skulle
innebära nedtonade motsättningar till västvärlden, ett reducerat och mera
defensivt inriktat försvar och en starkt expanderad utrikeshandel. För att
genomföra de nya idéerna på ekonomins och försvarets område behövs enligt
sovjetiska bedömningar en tidrymd av decennier. I Östeuropa består
spänningen mellan sovjetiska säkerhetsintressen och folkens nationella
aspirationer. Den långsiktiga utvecklingen i såväl Sovjetunionen som
Östeuropa är svårbedömbar.

Vidare anför föredragande statsrådet:

1988/89:FöU12

Nordeuropa karaktäriseras dels av en fortsatt grundläggande stabilitet i vad
avser den politiska situationen och den säkerhetspolitik som förs av de
nordiska länderna, dels av det säkerhetspolitiska och strategiska intresse som
stormakterna ägnar det nordeuropeiska och nordatlantiska området. Detta
intresse kommer inte minst till uttryck i de större övningar som stormaktsblocken
regelbundet genomför.

Trots skilda säkerhetspolitiska lösningar har de nordiska länderna i många
avseenden sammanfattande intressen. De har kunnat verka gemensamt inom
Förenta Nationerna och andra internationella organisationer. En förutsättning
för detta samarbete är de nordiska ländernas respekt för varandras
skilda säkerhetspolitiska lösningar och politiska ställningstaganden.

De militärstrategiska förändringarna innebär att det nordiska områdets
läge skulle vara mer utsatt i samband med kriser och väpnade konflikter
mellan maktblocken. Det nordiska området, även Sverige, kan komma att
beröras redan i inledningsskedet av en militär konflikt mellan maktblocken.

Det nordiska områdets strategiska betydelse liksom de rådande alliansförhållandena
innebär dock att sannolikheten för ett angrepp mot det nordiska
området som inte har ett omedelbart samband med en storkonflikt mellan
maktblocken framstår som mycket ringa.

Efter att därpå bl.a. ha angivit målsättningar för det svenska totalförsvaret
anför föredragande statsrådet avslutningsvis:

Trots alla osäkerheter bedömer jag situationen i världen som ljusare i dag än
vad den var för bara fyra år sedan, när 1984 års försvarskommitté inledde sitt
arbete inför 1987 års försvarsbeslut. Det faktum att supermakterna bedriver
seriösa och konstruktiva förhandlingar ökar rimligtvis säkerheten även för
oss, åtminstone i ett kortare tidsperspektiv.

I ett längre perspektiv måste vi räkna med att utvecklingen även framdeles
kommer att präglas av återkommande växlingar mellan perioder av spänning
resp. samarbetsförsök mellan stormaktsblocken. Sådana växlingar bör inte
läggas till grund för vår egen säkerhetspolitiska planering. Den måste präglas
av konsekvens och stabilitet. Kortare perioder av minskad spänning bör inte
tas till intäkt för minskade ambitioner, lika litet som ökade motsättningar
mellan stormaktsblocken bör leda till förhastade eller överdrivna reaktioner
på det säkerhetspolitiska området.

De styrkor som skulle kunna användas mot oss i händelse av krig i Europa
påverkas inte i någon nämnvärd mening av den utveckling vi hittills kunnat
bevittna. För det krävs en avsevärd reduktion eller omstrukturering av de
konventionella stridskrafter som är avsedda för Europa. Min slutsats är
därför att vi även i framtiden måste ha ett välbalanserat och starkt
totalförsvar som stöd för neutralitetspolitiken.

Utskottet

Utskottet konstaterar, med instämmande i föredragande statsrådets anförande,
att det på senare år gjorts icke oväsentliga framsteg på det
internationella säkerhetspolitiska planet som utgör positiva faktorer även för
Sverige och svensk säkerhet. Det faktum att supermakterna numera bedriver
seriösa och konstruktiva förhandlingar, bl.a. med sikte på ytterligare
nedskärningar av kärnvapenarsenalerna utöver det träffade avtalet om
avskaffande av de markbaserade medeldistanskärnvapnen i Europa, är

sålunda av vikt vid en bedömning av hotbild och säkerhetspolitisk miljö för
Sveriges del.

Utskottet instämmer emellertid samtidigt i vad föredragande statsrådet
anför om att hittillsvarande gynnsamma utveckling i supermaktsrelationerna
och vad gäller vissa förhållanden i Centraleuropa inte i någon tydlig
bemärkelse kommit att innebära militärstrategiska förändringar i Sveriges
närområde. Det kommer att ankomma på den nya parlamentariska försvarskommittén
att göra en förnyad granskning av vilka säkerhets- och försvarspolitiska
slutsatser på sikt som kan dras för Sveriges del av den aktuella
utvecklingen. I avvaktan på detta arbete kan dock enligt utskottets mening,
med instämmande i föredragande statsrådets anförande, redan nu fastslås att
vi i ett längre perspektiv måste räkna med att utvecklingen som hittills
kommer att präglas av återkommande växlingar mellan perioder av spänning
och avspänning supermakterna och stormaktsblocken emellan. Vår egen
säkerhets- och försvarspolitiska planering måste präglas av konsekvens,
stabilitet och långsiktighet. Kortare perioder av minskad spänning bör, som
försvarsministern framhåller, inte tas till intäkt för minskade ambitioner, lika
litet som ökade motsättningar mellan stormaktsblocken bör leda till förhastade
eller överdrivna reaktioner på det säkerhetspolitiska området.

Utskottet vill i detta sammanhang härutöver erinra om vad som vid
återkommande tillfällen tidigare framhållits beträffande den breda enighet
som finns i vårt land om de grundläggande riktlinjerna för Sveriges
säkerhetspolitik, däribland om betydelsen av ett välbalanserat och starkt
totalförsvar som stöd för neutralitetspolitiken. Denna enighet är i sig en
betydande säkerhetspolitisk tillgång.

Utskottet behandlar i detta avsnitt ett antal motioner som tar upp olika
frågor inom ramen för säkerhetspolitiken. I motionerna berörs frågor om
säkerhetspolitikens förutsättningar och hotet mot Sverige (Fö204, m),
ubåtskränkningar (Fö204, m och FÖ205, mp), utländska långtradare, m.m.
(FÖ201, m, FÖ202, c, Fö203, c, och FÖ206, fp) samt säkerhetspolitiskt
underlag inför nästa försvarsbeslut (Fö208, s, Fö209, vpk, och Fö210, mp).

I moderata samlingspartiets kommittémotion FÖ204 yrkas (yrk. 1) att
riksdagen skall göra ett tillkännagivande utgående från motionen om
säkerhetspolitikens förutsättningar och hotet mot Sverige. Motionärerna
för, med utgångspunkt från vissa centrala slutsatser i 1984 års försvarskommittés
säkerhetspolitiska rapport om Sveriges ökade utsatthet i samband
med kriser och väpnade konflikter i vår omvärld, en diskussion om det
strategiska sambandet mellan olika regioner i Europa. De konstaterar därvid
bl.a. att denna försvarskommitté visserligen noterade att det nordeuropeiska
området geografiskt och militärpolitiskt har en annan karaktär än Centraleuropa,
dock utan att ingående analysera betydelsen av detta. Enligt
motionärerna måste nu analysen av sambandet mellan de militärpolitiska och
militärgeografiska förhållandena i Centraleuropa och Nordeuropa fördjupas
av 1988 års försvarskommitté. Såsom utgångspunkt för en sådan fördjupad
analys anförs att maktblockens benägenhet för politisk risktagning i det
militärpolitiskt ”mjukare” nordeuropeiska området måste bedömas som
högre jämfört med Centraleuropa, där kärnvapenförvecklingar eller militärt
misslyckande utgör starkt återhållande faktorer.

1988/89:FöU12

14

Enligt motionärerna får en beskrivning av relationen mellan Centraleuropa
och Nordeuropa med utgångspunkt från denna karaktärsskillnad uppenbarligen
starka återverkningar på så centrala frågor som vårt lands underrättelsesystem,
totalförsvarets beredskap, försvarsmaktens mobiliseringssystem
samt den operativa planeringen och även försvarsmaktens totala styrka
och förmåga.

Utskottet erinrar om att senaste försvarsbeslut i fråga om de säkerhetspolitiska
grunderna utgick ifrån 1984 års försvarskommittés säkerhetspolitiska
rapport (SOU 1985:23) som framlades under politisk enighet. I denna
rapport redovisades en inträngande analys bl.a. av de strategiska förhållandena
i Sveriges närområde, varvid inte minst de militärstrategiska relationerna
mellan de nord- och centraleuropeiska områdena belystes i olika
avseenden. I direktiven för 1988 års försvarskommitté (dir. 1988:67) hänvisas
till den förra försvarskommitténs arbete med dessa frågor såsom i allt
väsentligt giltig som underlag för nästa försvarsbeslut. Enligt direktiven bör
1988 års försvarskommitté ”granska den tidigare analysen och med utgångspunkt
i denna ta hänsyn till sådana förändringar i säkerhetspolitiskt,
militärstrategiskt, försörjningsmässigt, tekniskt eller annat avseende som
kan förutses få konsekvenser för vår framtida säkerhet”.

Uppgiften att vidareutveckla hittillsvarande analys av sådana säkerhetspolitiska
och militärstragiska förhållanden och utvecklingstendenser som är
långsiktigt betydelsefulla för Sveriges säkerhet åvilar således sittande
försvarskommitté. Till grund för dess arbete ligger den genomarbetade
analys som redovisades av 1984 års försvarskommitté och vars slutsatser i
väsentlig grad överensstämmer med de frågeställningar som förs fram i
motionen. 1988 års försvarskommitté ges i regeringens direktiv uppdraget att
vidareutveckla föregående kommittés analys och slutsatser. Av dessa skäl
finns det enligt utskottets mening ingen anledning för riksdagen att göra det
slags uttalande som yrkas i motion FÖ204. Yrkandet bör således avslås.

I den moderata kommittémotionen yrkas vidare (yrk. 2) att riksdagen som
sin mening skall ge regeringen till känna vad som anförs i motionen om en
förnyad analys av ubåtskränkningarna och ubåtsskyddet.

Motionärerna anför på denna punkt att hittillsvarande åtgärder för att
förstärka ubåtsskyddet uppenbarligen inte har varit tillräckliga med hänsyn
till förekommande indikationer på att kränkningarna fortsätter. De erinrar
om att regeringen i proposition 1987/88:150 bil. 8 underströk att en grundlig
genomgång av ubåtsskyddet borde ske inför 1992 års försvarsbeslut. Oaktat
detta framgår inte av direktiven till 1988 års försvarskommitté någon särskild
uppgift i detta hänseende. Riksdagen bör därför enligt motionärerna uttala
att denna av regeringen föreslagna genomgång bör ske nu.

Utskottet behandlade frågan om ubåtskränkningar och ubåtsskydd under
föregående riksmöte med anledning av proposition 1987/88:150, bil.8 (FöU
1987/88:13). I utskottets betänkande som godtogs av riksdagen (rskr. 386)
anfördes bl.a. följande (s. 6):

Utskottet instämmer i vad föredragande statsrådet därefter anför om att
ingen i dag kan säga vilken långsiktig varaktig förmåga som erfordras för att
möta undervattenskränkningarna och vid vilken tidpunkt denna förmåga kan
anses uppnådd. Såsom föredragande statsrådet framhåller behöver vidtagna

1988/89:FöU12

15

åtgärder successivt ställas mot eventuella framtida kränkningars omfattning
och inriktning och ubåtsskyddsfunktionen fortlöpande avvägas mot alla
andra angelägna behov i försvarsplaneringsprocessen. Det svenska totalförsvaret
måste utgöra en balanserad helhet. Utskottet biträder sålunda
föredragande statsrådets mening att en grundlig genomgång bör ske av
ubåtsskyddet inför nästa totalförsvarsbeslut, då erfarenheter bör ha erhållits
från det nu beslutade utbyggnadsprogrammet och från eventuella fortsatta
kränkningar i och för beslut om det fortsatta inriktningen.

Denna av riksdagen fastlagda inriktning äger självfallet fortsatt giltighet även
sedan beslut fattats om tidigareläggning av nästa fleråriga försvarsbeslut.
Som ovan framhållits är det nu en uppgift för sittande parlamentariska
försvarskommitté att dels redovisa en förnyad analys av för Sveriges säkerhet
och säkerhetspolitik viktiga förhållanden i vårt närområde - vari frågor
rörande kränkningar i fredstid av vårt territorium torde utgöra en viktig del-,
dels lämna förslag rörande mål och inriktning av det militära försvarets olika
delar, inkl. ubåtsskyddsfunktionen avvägd mot andra angelägna behov. Mot
denna bakgrund ser utskottet ingen anledning att förorda att riksdagen, med
hänvisning till vad som uttryckligen omnämns resp. icke omnämns i allmänt
formulerade kommittédirektiv, uttalar sig om vad som bör behandlas av
försvarskommittén. Motionsyrkandet bör av detta skäl avslås.

Frågan om ubåtskränkningar behandlas i motion Fö205 (mp) från en
annan utgångspunkt. En utgångspunkt för motionärens resonemang och
yrkanden är att den officiella svenska ubåtshypotesens trovärdighet fortfarande
huvudsakligen beror på U137:s karaktär: Var det en spionerande
inträngling tagen på bar gärning eller en felnavigerare som blev oskyldigt och
lägligt verktyg för svenska försvarshökars propaganda? Enligt motionären
behöver kritikerna bara ha rätt i ett enda påstående för att den officiella
versionen skall brista. Han hävdar därpå att uppgiften om att den sovjetiska
ubåten U137 hade kärnvapen ombord när den grundstötte i Gåsefjärden
1981 har visat sig vara en myt och att officiella svenska företrädare i tysthet
låtit saken falla. Även frågan om en internationell expertkommission efter
Hårsfjärdenincidenten har självdött eller viftats bort. Enligt motionären är
militära och diplomatiska reaktioner inte detsamma; på misstankar grundade
beslut om viss militär beredskapsåtgärd må vara ett lands ensak, men om
endast misstankar leder till officiella protestnoter betyder det att varje
strävan efter en internationell rättsordning har punkterats. Enligt motionären
är det ett elementärt anständighetskrav att relationerna med andra stater
bygger på internationell rättsordning.

Resonemanget leder motionären till yrkanden av innebörd att riksdagen
hos regeringen borde begära att frågan om U137:s påstådda atombeväpning
görs till föremål för förnyad och opartisk utredning, t.ex. av PRIO i Oslo, att
befintliga bevis angående U137:s påstådda karaktär och avsikter överlämnas
till Internationella domstolen i Haag eller annan liknande instans i och för
skiljedom samt att samtliga bevis på andra påstådda ubåtskränkningar som
man åberopat eller vill åberopa i internationella offentliga diplomatiska
sammanhang överlämnas till Internationella domstolen i Haag eller annan
liknande instans i och för skiljedom. Vidare yrkar motionären att riksdagen
borde göra tillkännagivanden av innebörd att samtliga officiella noter,

1988/89:FöU12

16

uttalanden och texter från svensk sida angående ubåtsaffärerna skall
granskas och eventuellt korrigeras i enlighet med de internationella skiljedomarnas
utslag, att alla misstänkta men internationellt obevisade gränskränkningar
mot Sverige i det diplomatiska umgänget skall betraktas enligt vanliga
rättsprinciper, dvs. såsom icke inträffade, samt att misstänkta men obevisade
gränskränkningar dock givetvis får tillmätas vikt i beredskapsplaneringen.

Utskottet konstaterar att frågan om undervattens- och andra kränkningar
av svenskt territorium är av grundläggande och vital betydelse för Sveriges
samlade säkerhetspolitik. Vår förmåga att i fredstid avhålla främmande
makter från att kränka Sveriges territoriella integritet har uppenbart en
avgörande betydelse för tilltron i omvärlden till vår vilja och förmåga att
fullfölja vår neutralitetspolitik vid kris och krig i vår omvärld. Av avgörande
betydelse för vår säkerhetspolitik är, såsom fastslagits av regering och
riksdag vid flera tillfällen, att vi förbehåller oss att själva utforma dess mål
och medel. Vår samlade säkerhetspolitik förutsätter att vi förbehåller oss
rätten att själva bedöma faktiska och möjliga hot och själva göra den
lämpliga avvägningen mellan säkerhetspolitikens olika instrument. Härvid
är, som nämnts i det föregående, den breda enighet som finns i vårt land i sig
en betydande säkerhetspolitisk tillgång. Denna enighet omfattar de konstateranden
som gjorts av regering och riksdag vid olika tillfällen, på grundval
av överbefälhavarens rapportering, om förekomsten av kränkningar av
Sveriges territoriella integritet.

Utskottet anser mot denna bakgrund att det vore olämpligt och i strid med
grunderna för den svenska säkerhetspolitiken att såsom motionären yrkar
överlämna underlaget för svenska uttalanden och åtgärder rörande undervattenskränkningar
under 1980-talet till internationell granskning och skiljedom.
Det är en självklarhet att för svensk säkerhet viktiga frågor inte kan
avgöras av utländska instanser, och det är likaledes en självklarhet att
misstänkt säkerhetshotande företeelser måste tillmätas vikt inom ramen för
beredskapsplaneringen. Utskottet anser följaktligen att riksdagen bör avslå
samtliga yrkanden i motion Fö205.

Utskottet har i två betänkanden under senare år behandlat frågan om
misstänkt underrättelseverksamhet i samband med utländska långtradares
trafik i Sverige. I det första av dessa betänkanden (FöU 1987/88:2)
konstaterade utskottet bl.a. att en intensifierad kontroll med anledning av
rapporter om anmärkningsvärt uppträdande från de främmande s.k. TIRbilarnas
sida inte i något fall lett till att misstankarna om olaglig underrättelseverksamhet
kunnat verifieras. Utskottet anförde i betänkandet avslutningsvis
att frågan om skärpning av befintliga regler för kontroll och reglering
av utländsk lastbilstrafik i Sverige borde fortlöpande prövas av ansvariga
myndigheter med sikte på att kunna införas för den händelse sådan fortsatt
prövning ger vid handen att misstankarna visar sig välgrundade. Utskottet
betonade också vikten av noggrann uppföljning från de berörda myndigheternas
sida samt betydelsen i detta sammanhang av en vaksam och
rapporteringsbenägen allmänhet. I det därefter följande betänkandet (1988/
89:FöUl) med anledning av ytterligare motioner i ärendet hänvisade
utskottet till att det på flera områden vidtagits eller förberetts åtgärder inom
och mellan berörda myndigheter som på olika sätt torde tillmötesgå de

1988/89:FöU12

17

2 Riksdagen 1988189.10sami. Nr 12

grundläggande syftena t de behandlade motionerna. Med hänvisning till det
lämpliga i att avvakta utfallet av dessa åtgärder fann utskottet skäl att
avstyrka bifall till yrkanden om att riksdagen borde uttala sig om vikten av
vissa åtgärder.

Utskottet har nu att behandla ytterligare ett antal motioner i detta ärende.

I motion Fö201 (m) yrkar motionären att riksdagen hos regeringen skall
begära utredning och förslag om åtgärder för att begränsa utländska
långtradares användning av svenska vägar. Bestämmelser som innebär att
utländska långtradare generellt endast tillåts använda vissa särskilda vägar
bör enligt motionären införas och regelbundna kontroller genomföras. Då
lastbilstrafiken delvis regleras genom internationella avtal torde det dock,
anför han, bli nödvändigt med en närmare utredning om förutsättningarna
för att införa sådana bestämmelser.

I motion Fö202 (c) hänvisar motionärerna till överbefälhavarens särskilda
redovisning (Utländsk lastbilstrafik, ett säkerhetshot?) i TIR-bilsfrågan och
anför mot bakgrund av de fakta och hypoteser som kommer till uttryck i
denna att riksdagen bör tillkännage ett behov av åtgärder för förbättrad
kontroll av de s.k. TIR-lastbilarna.

Utskottet vidhåller sin uppfattning i betänkandet 1988/89:FöUl, i vilket
likartade motionsyrkanden behandlades, att det inte finns anledning att
förorda att riksdagen nu - med tanke på de åtgärder som vidtagits av
myndigheterna i samverkan - föreskriver generella inskränkningar i viss
utländsk lastbilstrafik i Sverige. Motionerna bör därför avslås.

I motion FÖ206 (fp) yrkas att riksdagen hos regeringen begär att
allmänheten ges periodiska och samlade redovisningar kring iakttagelser
rörande misstänkt verksamhet i Sverige från utländska långtradare, m.fl.
Motionären säger sig dela utskottets bedömning i dess senaste betänkande
att överbefälhavarens specialorientering om den utländska långtradartrafiken
på ett värdefullt sätt tillgodoser ett informationsbehov gentemot
allmänheten rörande både fakta och myndighetsbedömningar. Hon anser
dock att det finns ett behov av att successivt informera allmänheten om
iakttagelser och slutsatser inom detta område, motsvarande de periodiska
redovisningarna av gränskränkningar. Härigenom skulle, anser hon, allmänheten
få återkommande bekräftelser på att myndigheterna tar enskilda
personers rapporter på stort allvar.

Utskottet underströk i betänkandet FöU 1987/88:2 vikten av att varje
inrapporterad misstanke om olovlig, säkerhetshotande verksamhet via
TIR-bilar eller i andra former även fortsättningsvis följs upp av tull-, polisoch
militära myndigheter i samverkan. I betänkandet 1988/89:FöUl redovisades
olika åtgärder som igångsatts av myndigheterna bl.a. i detta syfte. Det
bör ankomma på myndigheterna själva att bedöma lämpliga former för
information till allmänheten i dessa frågor. En föreskrift från riksdagens sida
om viss periodicitet i rapporteringar ter sig enligt utskottets mening inte
ändamålsenlig. Motion Fö206 bör därför avslås.

Även i centerpartiets partimotion Fö203 berörs i ett yrkande (yrk. 2)
frågan om utländsk lastbilstrafik. Motionärerna säger sig anse att det är
viktigt att misstankar om olovlig underrättelseverksamhet noggrant följs upp
av tull, polis och militära myndigheter och att en vaksam allmänhet också är

1988/89:FöU12

18

en viktig förutsättning för att motverka främmande underrättelseverksamhet
i vårt land. Vidare anser motionärerna, med hänvisning till utredningens om
tillträdesskydd betänkande (SOU 1986:7) Militära skyddsområden, att
riksdagen hos regeringen bör begära förslag till åtgärder rörande skydd mot
otillbörlig insyn. Såsom yrkande anförs att riksdagen hos regeringen bör
begära förstärkta åtgärder mot främmande underrättelseverksamhet i enlighet
med motionen.

Utskottet hänvisade i senaste betänkande i ärendet (1988/89:FöUl) till att
utredningen om tillträdesskydd sedermera även avgett betänkandet (SOU
1988:8) Ny skyddslag. Utskottet erfar att en proposition i ärendet är under
utarbetande i regeringskansliet och kan förväntas föreläggas riksdagen redan
innevarande riksmöte. Motionärernas syfte torde därmed vara tillgodosett,
något som även kan sägas om vad som i motionen till grund för yrkandet sägs
om den utländska lastbilstrafiken. Något uttalande av riksdagen i enlighet
med motionsyrkandet synes följaktligen inte erforderligt. Yrkandet bör
därför avslås av riksdagen.

1 några motioner, slutligen, berörs frågor om säkerhetspolitiskt underlag
för 1988 års försvarskommitté inför nästa långsiktiga försvarsbeslut.

I motion Fö208 (s) anförs, med hänvisning till den nu aktuella avspänningsprocessen,
att det som var sanning på 1950-, 1960- och 1970-talen inte längre
äger giltighet. Det finns, menar motionärerna, stora behov av att bedriva
studier i frågor rörande avspänningen, beroenden och Sveriges position i det
globala samfundet, m.m., för att med ny kunskap som underlag kunna
utforma en ny och bättre svensk försvarspolitik. Inte bara försvarskommittén
måste, anser de, genomföra en fördjupad studie om dessa frågor utan även
oberoende forskare och experter i Sverige och utomlands bör tas till hjälp.
En sådan studie av oberoende experter bör ske skyndsamt så att försvarskommittén,
liksom regering och riksdag, får ett bra beslutsunderlag.

Ett liknande resonemang förs i motion Fö209 (vpk). Enligt motionärerna
går det nu att tala om ett genombrott för freds- och nedrustningssträvandena;
de menar att dessa strävanden också måste få betydelse för de avvägningar
som försvarskommittén har att göra. Det finns, anser de, ett stort behov av
ett helt nytt mer allsidigt sammansatt säkerhetspolitiskt synsätt. För att bidra
till detta bör utöver militären även oberoende forskare, institutioner i
Sverige och utomlands, politiker och andra delta. Motionärerna föreslår
riksdagen att besluta att ge den arbetande försvarskommittén i uppdrag att
utföra sådana säkerhetspolitiska studier och verka för ett sådant allsidigt
sammansatt säkerhetspolitiskt underlag och beslut.

Även i motion Fö210 (mp) framförs liknande tankegångar. Det är, anför
motionärerna, inte lätt att bedöma dagens militära hotbild och än svårare att
gissa framtidens. Den slutliga bedömningen måste alltid göras av folkets
valda representanter, men sannolikt skulle riksdagen ha hjälp av om man fick
två alternativa bedömningar att begrunda. En borde, heter det, som tidigare
göras av sakkunniga inom departement och försvarsstaber och en andra av
sakkunniga från fredsrörelsen - förslagsvis i regi av Svenska freds- och
skiljedomsföreningen.

Utskottet konstaterar med anledning av dessa motionsyrkanden att det i
vårt försvarsplaneringssystem åvilar en parlamentariskt sammansatt för -

1988/89:FöU12

19

svarskommitté att på grundval av bredast möjliga sakunderlag utarbeta 1988/89: FöU 12
förslag rörande de säkerhetspolitiska utgångspunkterna för riksdagens
långsiktiga försvarsbeslut. Genom försvarskommitténs arbete säkerställs ett
parlamentariskt inflytande över hela förberedelseprocessen inför ett sådant
beslut. Till försvarskommitténs förfogande står civil och militär expertis från
departement och myndigheter, och det står kommittén fritt att härutöver
inhämta all den information och det underlag den bedömer erforderlig. I
direktiven för sittande försvarskommitté förutses att kommitténs förslag
avseende säkerhetspolitikens grunder och inriktningen av totalförsvarets
fortsatta utveckling kommer att undergå en bred remissbehandling. Kommittén
kommer dessutom, enligt vad utskottet erfar, att i likhet med tidigare
försvarskommittéer inbjuda oberoende forskare och experter att inför
kommittén redovisa sin syn på olika säkerhetspolitiska frågor vid ett särskilt
seminarium varefter bidragen avses komma att utges i bokform. Dessa olika
förhållanden och åtgärder torde enligt utskottets mening motsvara även
mycket högt ställda krav på brett och förutsättningslöst säkerhetspolitiskt
underlag för försvarskommitténs förslag i olika skeden och inför riksdagens
slutliga ställningstagande till ett nytt försvarsbeslut.

Med hänvisning till vad som i det föregående anförts anser utskottet att
riksdagen ej bör bifalla här behandlade motionsyrkanden om utvidgat
säkerhetspolitiskt underlag inför nästa försvarsbeslut. I detta sammanhang
får utskottet anledning att även hänvisa till vad inledningsvis, med instämmande
i försvarsministerns anförande, framhölls om vikten av att vår egen
säkerhets- och försvarspolitiska planering präglas av konsekvens, stabilitet
och långsiktighet.

Utskottet har i detta avsnitt, med utgångspunkt från det säkerhetspolitiska
avsnittet i budgetpropositionen, behandlat ett antal motionsyrkanden med
anknytning till säkerhetspolitiken: FÖ201 (m), Fö202 (c), Fö203 (c, yrk. 2)
samt Fö206 (m) om utländsk lastbilstrafik i Sverige, m.m., Fö204 (m) om
säkerhetspolitikens grunder, m.m., (yrk. 1) samt om ubåtskränkningar och
ubåtsskydd (yrk. 2), Fö205 (mp, yrk. 1-6) om ubåtskränkningar samt FÖ208
(s), FÖ209 (vpk, yrk. 1) och Fö210 (mp, yrk. 3) om säkerhetspolitiskt
underlag inför nästa försvarsbeslut. I samtliga fall avstyrker utskottet bifall
till motionsyrkandena.

Utskottet föreslår att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande
statsrådet i budgetpropositionen anför angående säkerhetspolitiken.

Den fortsatta utvecklingen av totalförsvarets civila
del

Under denna rubrik behandlar utskottet vad föredragande statsrådet i
budgetpropositionen (s. 10-13) har anfört om den fortsatta utvecklingen av
totalförsvaret. I detta sammanhang behandlas motionerna Fö204 (m),
yrkande 6, och Fö210 (mp), yrkande 1, rörande vissa för totalförsvaret
gemensamma planeringsförutsättningar. Slutligen tar utskottet upp några
motionsyrkanden rörande övergripande sårbarhetsfrågor till behandling,
nämligen motionerna FÖ204 (m), yrkande 8, Fö209 (vpk), yrkande 2, FÖ503
(c), yrkandena 1,2, och 7 samt Fö504 (c).

Föredragande statsrådet

1988/89:FöU12

Vid sin redogörelse i budgetpropositionen för den fortsatta utvecklingen av
totalförsvarets civila del uppehåller sig försvarsministern inledningsvis vid
grunderna för och inriktningen av denna del av totalförsvaret. Han erinrar i
detta sammanhang om den syn på krisers och krigs varaktighet och karaktär
som låg till grund för 1987 års totalförsvarsbeslut och påminner om att det
enligt detta beslut ankommer på regeringen och de funktionsansvariga
myndigheterna att från de givna planeringsförutsättningarna göra de preciseringar
som behövs för planeringen.

Försvarsministern kommenterar slutligen överstyrelsens för civil beredskap
(ÖCB) programplan för perioden 1989/90-1993/94. Han redogör vidare
för det aktuella handläggningsläget beträffande de för det civila totalförsvarets
inriktning betydelsefulla utredningarna rörande grundsyn för mål och
riskanalyser, totalförsvarets indelning på högre regional nivå och dess
ledningsorganisation på central och regional nivå.

Utskottet

I två motioner från den allmänna motionstiden - FÖ204 (m) och Fö210 (mp) -framförs kritik mot de totalförsvarsgemensamma antaganden rörande bl.a.
krisers och krigs varaktighet och karaktär och därmed sammanhängande
importantaganden som lades fast i samband med 1987 års totalförsvarsbeslut.

Moderata samlingspartiet upprepar i sin kommittémotion Fö204 (yrkande
6) sin redan tidigare framförda kritik mot ifrågavarande planeringsförutsättningar
med krav på att regeringen skall låta ompröva dem.

Även motionärerna i miljöpartiets partimotion Fö210 (yrkande 1) ger
uttryck åt en avvikande uppfattning beträffande dessa grundläggande
antaganden för uppbyggnaden av vår beredskap. De föreslår att man i
näringslivet bör ta beredskapshänsyn med tanke på en treårig krigs- och
avspärrningsperiod.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att riksdagen på förslag av utskottet
avslagit tidigare framförda motionsförslag om en omprövning av de i det
senaste försvarsbeslutet fastlagda planeringsförutsättningarna rörande kriser
och krigs varaktighet och karaktär och därmed sammanhängande importantaganden
(FöU 1986/87:11 s. 32, FöU 1987/88:11 s. 15). Utöver de skäl som
då angavs mot en sådan omprövning under löpande försvarsbeslutsperiod
har sedan dess tillkommit att 1988 års försvarskommitté nyligen påbörjat sitt
arbete. I kommitténs uppgifter ingår bl.a. att ange planeringsmål för
beredskapen inom det civila totalförsvaret och dess olika funktioner.
Utskottet anser sålunda att här behandlade motionsyrkanden Fö204 (m),
yrkande 6, och Fö210 (mp), yrkande 1, i likhet med tidigare motioner i ämnet
inte bör bifallas av riksdagen.

Av det anförda framgår att utskottet inte har någon erinran mot vad
föredragande statsrådet har anfört om totalförsvarets gemensamma planeringsantaganden.
Utskottet anser att riksdagen också bör lämna vad
försvarsministern i övrigt har anfört om den fortsatta utvecklingen av
totalförsvarets civila del utan erinran.

Utskottet övergår att behandla några motioner som övergripande tar upp
frågor om samhällets sårbarhet. Motioner om sårbarheten inom viss funktion
av det civila totalförsvaret behandlar utskottet i det följande i avsnittet om
den funktionsvisa inriktningen av totalförsvarets civila del.

I motion FÖ204 (m), yrkande 8, återkommer moderata samlingspartiet
med ett tidigare framfört motionsyrkande om behovet att vidta snabba
åtgärder för att möta den ökade sårbarheten i det moderna samhället inte
minst till följd av ökad datorisering.

1 motion Fö503 (c), yrkandena 1 och 2, behandlar motionärerna det
sårbara samhället ur en rad aspekter. De anser bl.a. att en parlamentarisk
sårbarhetsberedning bör tillsättas med uppgift att pröva vilka åtgärder som
bör vidtas för att skapa en uthållig utveckling. Utredningen föreslås bl.a.
studera behovet av att genom lagstiftning och bidrag komma till rätta med
sårbarhetsfrågorna. Motionärerna riktar i ett yrkande (yrkande 7) uppmärksamheten
på sårbarheten i våra storstäder.

Även i vänsterpartiet kommunisternas partimotion FÖ209, yrkande 2, ser
motionärerna med oro på sårbarheten i vårt samhälle. Man pekar främst på
sårbarheten inom sjukvårdsområdet men erinrar också om den sårbarhet
som vidlåder energi- och livsmedelsförsörjningen. Motionärerna ser en
ändrad samhällsstruktur där de olika landsdelarna ur försörjningssynpunkt
kan fungera var för sig som ett medel att minska vår sårbarhet. De efterlyser
avslutningsvis ett totalförsvar som inte endast förlitar sig på militära
resurser.

Motionärerna i motion Fö504 (c) framhåller betydelsen av en regional
balans som grund för ett starkt totalförsvar.

Utskottet erinrar inledningsvis om att samhällets sårbarhet redan tidigare
har behandlats av utskottet i olika sammanhang (senast i betänkandet FöU
1987/88:11, s. 67). Utskottet underströk därvid med hänvisning till 1987 års
totalförsvarbeslut betydelsen av att försvarsaspekterna beaktas och beredskapshänsyn
tas i den fredstida planeringen och samhällsutvecklingen.
Utskottet framhöll att samhällets förmåga att möta fredstida störningar är
grundläggande för möjligheterna att verka i kriser och krig. Sårbarhetsfrågorna
borde, ansåg utskottet, beaktas som problem som avser skilda
funktioner och poängterade att planeringen av åtgärder skulle genomföras av
resp. funktionsansvarig myndighet. Det framhölls också vara viktigt att
beredskapsbehoven på allvar beaktas och sprids till myndigheter, organisationer,
företag m.fl. som deltar i planeringen och utvecklingen av samhällets
olika delar och att de även beaktas i forskningssammanhang.

Utskottet vill här än en gång, med hänvisning till det anförda, understryka
vikten av att beredskapsbehoven blir tillgodosedda inom ramen för en
samhällsutveckling som är och bör vara präglad av medborgarnas fredstida
behov. Det bör i detta sammanhang erinras om att det i 1987 års
försvarsbeslut togs viktiga initiativ i syfte att minska samhällets sårbarhet på
olika särskilt utsatta områden, bl.a. när det gäller hälso- och sjukvården och
telekommunikationerna. Till bilden hör också att ÖCB och statens räddningsverk
(SRV) ägnar dessa frågor uppmärksamhet, bl.a. när de gäller våra
storstäders sårbarhet. Den nu arbetande försvarskomittén kommer också att
få anledning att beakta samhällets sårbarhet i sitt arbete. Utskottet räknar

1988/89:FöU12

22

med att bl.a. synpunkter av det slag som framförs i här behandlade motioner
därvid kommer att bli beaktade. Något utredningsarbete därutöver i enlighet
med vad som föreslås i motion Fö503 (c) anser utskottet inte vara påkallat,
varför yrkandena 1, 2 och 7 bör avslås. Detsamma gäller, såsom framgår av
det föregående, motionerna FÖ204 (m), yrkande 8, FÖ209 (vpk), yrkande 2
samt Fö504 (c).

Utskottets ställningstagande i detta avsnitt innebär att riksdagen föreslås
lämna utan erinran vad föredragande statsrådet har anfört om den fortsatta
utvecklingen av totalförsvarets civila del samt avslå motionerna FÖ204 (m),
yrkandena 6 och 8, FÖ210 (mp), yrkande 1, FÖ209 (vpk), yrkande 2, Fö503
(c), yrkandena 1, 2 och 7, och FÖ504 (c).

Planeringsramar för totalförsvarets civila del

Under denna rubrik behandlar utskottet vad föredragande statsrådet i
budgetpropositionen (s. 13-19) har anfört om ekonomiska resurser för
totalförsvarets civila del och i samband därmed framförda förslag till
planeringsramar för totalförsvarets civila del avseende dels perioden 1989/
90-1991/92, dels budgetåret 1989/90. Till detta avsnitt har också förts motion
Fö204 (m), yrkande 9, rörande viss ramuppräkning, och yrkande 10 i samma
motion till den del detta yrkande har en sådan anknytning. Här behandlas
vidare motion FÖ203 (c), yrkande 10, och yrkandena 8,9 och 11 till den del de
rör ramfrågor samt motion Fö210 (mp) yrkandena 8-11.

Bakgrund

1987 års totalförsvarsbeslut innebar att nya principer infördes för finansieringen
av beredskapsåtgärder inom totalförsvarets civila del. Sålunda
beslutades om en gemensam planeringsram för den civila delen av totalförsvaret.
För försvarsbeslutsperioden (1987/88-1991/92) fastställdes denna
ram till 7 823 milj. kr. i prisläge 1986/87 (för dåvarande civilförsvar i prisläge
februari 1986) och för budgetåret 1987/88 till 1 591,8 milj. kr.

Utöver denna ram skulle enligt försvarsbeslutet under försvarsbeslutsperioden
500 milj. kr. avdelas för att förbättra beredskapen när det gäller hälsooch
sjukvården i krig.

Försvarsbeslutet innebar vidare att fredskrislagren på kemi-, metall- och
beklädnadsområdena skulle försäljas, varvid intäkterna avsågs användas för
åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret. De totala beredskapslagren
av olja skulle också minskas.

Beredskapsförberedelserna inom affärsverkens ansvarsområden skall finansieras
med egna medel. Undantag härifrån utgörs av statens järnvägar
som finansierar sina beredskapsåtgärder med såväl egna som anslagsmedel.
Beredskapsåtgärderna inom övriga funktioner finansieras inom ramen för
myndigheternas ordinarie förvaltningsanslag.

ÖCB har enligt regeringens anvisningar i samråd med övriga funktionsansvariga
myndigheter lämnat förslag till fördelning av den av regeringen för
perioden 1989/90-1993/94 angivna planeringsramen. ÖCB påpekar att
planeringen är osäker för de två år av perioden som infaller efter utgången av
nuvarande försvarsbeslutsperiod. Eftersom utförsäljningen av lager som

1988/89:FöU12

23

delvis finansierar beredskapsåtgärderna under försvarsbeslutsperioden upphör
i och med utgången av budgetåret 1991/92, behövs det enligt ÖCB
ytterligare medel för att under de två sista åren av planeringsperioden behålla
den vid försvarsbeslutsperiodens utgång uppnådda beredskapsnivån. ÖCB
har vidare angivit att de beredskapsåtgärder som ÖCB har redovisat inom
den anvisade planeringsramen beträffande vissa funktioner är otillräckliga
för att uppnå uppsatta mål enligt 1987 års försvarsbeslut. Behovet av medel
för detta ändamål beräknar ÖCB till sammanlagt 1 813 400 000 kr.

Föredragande statsrådet

I budgetpropositionen biträder försvarsministern i huvudsak den av ÖCB
enligt regeringens anvisningar upprättade planeringsramen för totalförsvarets
civila del för perioden 1989/90-1993/94 om sammanlagt 8 341 405 000 kr.
Beträffande den av ÖCB förordade resursförstärkningen framhåller försvarsministern
att försvarsbeslutets inriktning och ekonomiska prioriteringar
bör ligga fast varför det enligt hans mening inte är möjligt att förorda denna
resursförstärkning. Han erinrar också om den av regeringen nyligen tillsatta
försvarskommittén, som enligt sina direktiv skall förbereda underlag för ett
nytt samlat långsiktigt försvarsbeslut år 1991.

I budgetpropositionen har den ekonomiska planeringsramen för budgetåret
1989/90 beräknats till 1779,3 milj. kr., i beräknat genomförandeprisläge
1989/90. Beräkningen av ramen redovisas på s. 16 i propositionen och dess
fördelning på anslag på s. 17-18. Planeringsramen för budgetåren 1989/90-1991/92 beräknas till 1 779,3 milj. kr. för vart och ett av de i perioden
ingående budgetåren. I budgetpropositionen har regeringen hemställt att
riksdagen skall fastställa förenämnda planeringsramar och lämna vissa därtill
knutna bemyndiganden.

Utskottet

Utskottet vill inledningsvis redovisa de förslag i olika motioner som syftar till
en uppräkning utöver regeringens förslag av planeringsramarna för totalförsvarets
civila del.

1 moderata samlingspartiets kommittémotion Fö204 föreslås att den
ekonomiska ramen för totalförsvarets civila del skall räknas upp med 21,1
milj. kr. som kompensation för ett underutnyttjande av förslagsanslagen
inom motsvarande planeringsram för budgetåret 1987/88. Motionärerna
framhåller att ett sådant underutnyttjande regelmässigt kompenseras vid
beräkningen av utgiftsramen för det militära försvaret, något som enligt
deras mening också bör tillämpas när det gäller beräkning av planeringsramen
för det civila totalförsvaret. Det ökade ekonomiska utrymmet, som
skapas genom den föreslagna ramuppräkningen, anser motionärerna skall
utnyttjas för att bl.a. avsätta ytterligare medel till ÖCB:s uppgifter i fråga om
datasäkerheten, till civilbefälhavarorganisationen och till olika behov inom
funktionen befolkningsskydd och räddningstjänst.

I motion Fö203 (c) föreslås att det utöver regeringens förslag skall anvisas
96 milj. kr. för beredskapslagring och industriella åtgärder. En sådan

1988/89:FöU12

24

medelsanvisning medför att planeringsramen för nästa budgetår måste
räknas upp med samma belopp. De i samma motion framförda förslagen om
ytterligare 3 milj. kr. för frivilligorganisationernas behov samt 1 milj. kr. för
datasäkerhet och intern information medför inte behov av uppräkning av
ramen i motsvarande grad eftersom dessa medelstillskott balanseras genom
att i motionen samtidigt föreslås en minskning med 4 milj. kr. av medlen till
drift av beredskapslager i förhållande till regeringens förslag.

Miljöpartiet föreslår i sin partimotion FÖ210 att ytterligare 140 milj. kr.
skall tillföras den civila delen av totalförsvaret för att tillgodose denna
totalförsvarsgrens behov i enlighet med det av ÖCB i anslagsframställningen
förordade budgetalternativet B. Vidare föreslås att 50 milj. kr. skall anvisas
för uppläggande av lager av återanvändbar sjukvårdsmateriel och 80 milj. kr.
för bidrag i syfte att öka beredskapshänsynen i samhällsplaneringen.
Slutligen anser motionärerna i motion Fö210 att ytterligare 120 milj. kr. skall
tillföras för befolkningsskydd (främst för skyddsrum) och 1 milj. kr. för stöd
till civilförsvarsförbundets hemskyddsverksamhet. De av miljöpartiet framförda
förslagen medför behov att räkna upp den för nästa år i propositionen
föreslagna uppgiftsramen med sammanlagt 391 milj. kr.

Utskottet kan inte bifalla att planeringsramen för det civila totalförsvaret
för nästa budgetår skall räknas upp i enlighet med vad som föreslås i motion
Fö204 (m). Planeringsramen för det civila totalförsvaret utgörs av summan
av i ramen ingående anslag (delar av anslag). Den har således en annan
budgetteknisk konstruktion än utgiftsramen för det militära försvaret. Den i
motionen förordade beräkningsmetodiken är därför enligt utskottets mening
inte tillämplig på nämnda planeringsram.

Utskottet anser dessutom att den av regeringen föreslagna planeringsramen
i allt väsentligt ligga i linje med försvarsbeslutets inriktning och
ekonomiska prioriteringar. Utskottet kan därför inte heller tillstyrka en
uppräkning av denna ram som följer av förslagen i motionerna FÖ203 (c) och
Fö210 (mp).

Utskottet anser dock en smärre omfördelning inom planeringsramen vara
påkallad för att uppnå en ökad balans i fråga om utnyttjandet av medlen inom
ramen. Sålunda bör enligt utskottets mening det under fjärde huvudtiteln
uppförda anslaget J 1. Drift av beredskapslager minskas med 4 milj. kr. i
förhållande till regeringsförslaget och därmed komma att motsvara av ÖCB
anmält behov av medel för ändamålet. Av dessa 4 milj. kr. bör 1 milj. kr.
föras till det under samma huvudtitel uppförda anslaget G 1. Överstyrelsen
för civil beredskap: Förvaltningskostnader. Detta medelstillskott är avsett
att på sätt ÖCB har föreslagit användas för samhällets ADB-säkerhet i
enlighet med riksdagens beslut (FöU 1987/88:1, rskr. 24, prop. 1987/88:95,
FiU 25, rskr. 293). Vidare bör 3 milj. kr. föras till det under tionde
huvudtiteln uppförda anslaget B 8. Statsbidrag till frivilliga försvarsorganisationer.

Vad utskottet anfört om omfördelning inom planeringsramen för den
civila delen av totalförsvaret för nästa budgetår bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna. Den föreslagna omfördelningen ligger i linje med
yrkandena 9, 10 och 11 i motion FÖ203 (c) och tillgodoser till en del också
yrkande 10 i motion Fö204 (m).

1988/89: FöU 12

25

Planeringsramen för perioden 1989/90-1991/92 bör fastställas enligt regeringens
förslag.

Utskottet återkommer i det följande till de av omfördelningen berörda
anslagen under fjärde huvudtiteln. Arbetsmarknadsutskottet bereder den av
utskottet föreslagna omfördelning såvitt den rör anslaget under tionde
huvudtiteln till Statsbidrag till frivilliga försvarsorganisationer.

I övrigt har utskottet inte något att erinra mot vad föredragande statsrådet i
budgetpropositionen har anfört om ekonomiska resurser för totalförsvarets
civila del.

Utskottets ställningstagande i detta avsnitt innebär att utskottet fastställer
de av regeringen föreslagna planeringsramarna för totalförsvarets civila del
för budgetåret 1989/90 och perioden 1989/90-1991/92. Därvid avstyrker
utskottet bifall till motion FÖ204 (m), yrkande 9, samt FÖ203 (c), yrkande 8,
såvitt nu är i fråga och till Fö210 (mp), yrkandena 8-11 såvitt nu är i fråga. En
föreslagen omfördelning inom planeringsramen för budgetåret 1989/90 sker
med bifall till motion Fö203 (c), yrkandena 9 och 11, såvitt nu är i fråga samt
till yrkande 10 i samma motion och med anledning av motion Fö204 (m),
yrkande 10 i här behandlad del.

Den funktionsvisa inriktningen inom totalförsvarets
civiladel

Under denna rubrik behandlar utskottet vad föredragande statsrådet i
budgetpropositionen (s. 19-44) har anfört om den fortsatta utvecklingen
inom olika funktioner av det civila totalförsvaret samt rörande ansvaret
under kriser och krig för vissa av dessa funktioner (s. 44—45). Utskottet tar
också i sammanhanget upp vad föredragande statsrådet har anfört om
beredskap inom ADB-området (s. 46). En rad motioner med anknytning till
vissa av funktionerna behandlas också i sammanhanget.

Föredragande statsrådet

Försvarsministern behandlar i särskilda avsnitt den fortsatta utvecklingen
inom de i totalförsvarets civila del ingående funktionerna

- Civil ledning och samordning (s. 19-21),

- Befolkningsskydd och räddningstjänst (s. 21-29),

- Psykologiskt försvar (s. 29-30),

- Hälso- och sjukvård m.m. (s. 30-31),

- Telekommunikationer (s. 31-32),

- Transporter (s. 32),

- Livsmedelsförsörjning m.m. (s. 33-34),

- Energiförsörjning (s. 34-36),

- Försörjning med industrivaror (s. 36-38) och

- Övriga viktiga samhällsfunktioner (s. 38-44).

Utskottet

1988/89:FöU12

Utskottet konstaterar att 1987 års försvarsbeslut anger verksamhet av
särskild betydelse för att krigsskedet skall ges hög prioritet. Detta gäller

26

särskilt funktionerna Befolkningsskydd och räddningstjänst, Hälso- och
sjukvård m.m. samt Transporter vilka alla har att uppfylla mål som lagts fast i
1987 års totalförsvarsbeslut. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att
utskottet i ett yttrande denna dag till socialutskottet understryker det
angelägna i att uppbyggandet enligt 1987 års försvarsbeslut av hälso- och
sjukvården i krig påskyndas. Betydelsefulla områden är också funktioner
som innefattar tekniska försörjningssystem, t.ex. kommunalteknisk försörjning
och distributionssystem inom energiområdet.

Utskottet anser att vad föredragande statrådet har anfört rörande den
fortsatta utvecklingen av de olika funktionerna inom den civila delen av
totalförsvaret i stora drag och i allt väsentligt har den inriktning som 1987 års
totalförsvarsbeslut angivit. Frågan om ekonomiska resurser för att genomföra
denna i 1987 års försvarsbeslut fastlagda utveckling behandlar utskottet i
annat sammanhang. Vad föredragande statsrådet anfört om den framtida
utvecklingen av funktionerna inom det civila totalförsvaret bör riksdagen
därför enligt utskottets mening lämna utan erinran.

Utskottet övergår att behandla en rad motioner från den allmänna
motionstiden som har anknytning till vissa av de funktioner vars framtida
utveckling utskottet i det föregående har behandlat. Motionerna behandlas
grupperade funktionsvis.

Motioner med anknytning till funktionen Civil ledning och samordning

Av de under den allmänna motionstiden 1989 väckta motionerna har
motionerna Fö503 (c), yrkandena 3-6, Fö501 (m), Fö507 (s), FÖ510 (c) och
Fö511 (c) anknytning till funktionen Civil ledning och samordning.

1 motionerna Fö503 (c) och FÖ511 (c) föreslås olika utredningar med
anknytning till det civila totalförsvarets ledning. Enligt motionärerna i motion
FÖ503 bör ÖCB och SRV i syfte att förbättra samordningen mellan de båda
myndigheterna utreda den centrala ledningen (yrkande 4). Vidare bör man
enligt motionärerna inom ramen för en i budgetpropositionen aviserad
översyn av samtliga statliga verk närmare granska hur dessa tar beredskapshänsyn
i samhällsplaneringen (yrkande 5).

I motion FÖ511 (c) föreslås att riksdagen hos regeringen skall begära en
översyn av civilbefälhavarinstruktionen och en lagstiftning som reglerar
civilbefälhavarnas föreskriftsrätt gentemot sjukvårdshuvudmännen.

Utskottet vill beträffande yrkande 4 i motion Fö503 (c) om en utredning i
syfte att främja samordningen av ÖCB:s och SRV:s verksamhet erinra om att
denna samordning togs upp som en central fråga redan i samband med
tillkomsten av ÖCB och SRV. Det kan vidare framhållas att chefen för ÖCB
för närvarande ingår i styrelsen för SRV medan chefen för SRV på
motsvarande sätt är ledamot av ÖCB:s styrelse. Enligt vad utskottet har
inhämtat fungerar samarbetet i den fastlagda organisationen bra. Utskottet
anser därför att den i motionen föreslagna utredningen inte behöver
genomföras. Motion Fö503 (c), yrkande 4, bör därför inte bifallas av
riksdagen.

Utskottet anser det inte heller vara motiverat att, som föreslås i yrkande 5 i
motion FÖ503 (c), den i budgetpropositionen aviserade utredningen av de

1988/89:FöU12

27

statliga verken skall ges i uppgift att särskilt granska i vilken utsträckning och
på vilket sätt dessa tar beredskapshänsyn i beredskapsplaneringen. Det kan i
sammanhanget påpekas att det enligt den så sent som år 1987 utfärdade
verksförordningen (1987:1100) åligger myndighetschef att i verksamheten
beakta de krav som ställs av hänsyn till totalförsvaret, en föreskrift som
utskottet utgår från efterlevs av verksledningarna. Sålunda bör inte heller
motion FÖ503 (c) i nu behandlad del bifallas.

Utskottet anser inte heller att den översyn av civilbefälhavarinstruktionen
(1988:1121) som föreslås i motion FÖ511 (c) behöver genomföras. Underlag i
detta hänseende kommer att tas fram inom ramen för en pågående översyn
av civilförsvarslagstiftningen m.m. (CFL-utredningen). Aven den översyn
överbefälhavaren och ÖCB genomför rörande ledningen av totalförsvaret på
skilda nivåer har betydelse i sammanhanget. Motionärens förslag om
lagstiftning rörande civilbefälhavarnas föreskriftsrätt gentemot sjukvårdshuvudman
bör också ses mot bakgrund av resultatet av nämnda utredningsarbete.
Motion Fö511 (c) bör därför avslås av riksdagen.

Beträffande ett i motion FÖ510 framfört förslag att inrätta en civiIförsvarshögskola
för kvalificerad utbildning i civil beredskap och civilförsvar erinrar
utskottet om att riksdagen helt nyligen behandlat denna fråga (prop.
1988/89:52, FöU 10, rskr. 99). Riksdagen lämnade därvid utan erinran vad
försvarsministern i proposition 1988/82:52 om vissa personalfrågor inom
försvaret m.m. anförde om att förutsättningarna att inrätta en sådan
högskola skulle närmare utredas. Något ytterligare ställningstagande i frågan
bör inte göras av riksdagen. Motion Fö510 (c) bör därför inte bifallas.

Motionerna FÖ503 (c), yrkandena 3 och 6, och Fö501 (m) tar upp
beredskapsfrågor med anknytning till den kommunaltekniska försörjningen.

Denna verksamhet är, vill utskottet inledningsvis framhålla, av stor
betydelse för såväl freds- som krigssamhället eftersom den innefattar den
betydelsefulla försörjningen med el, gas, värme samt vatten. Redan för att
säkra de fredstida behoven på dessa områden behövs det säkerhetsåtgärder
som det ankommer på kommunen att vidta. För åtgärder som härutöver
krävs för att motverka krigstida störningar har det ställts särskilda medel till
ÖCB:s disposition för bl.a. installationer av reservanordningar och åtgärder
som möjliggör start och drift av särskilda delsystem.

ÖCB har sålunda inom ramen för ett projekt kallat KRAS (kommunal
riskanalys fred-kris-krig) utvecklat en metod för integrerad riskhantering i
syfte att tillgodose behovet av reservanordningar och att öka uthålligheten i
fråga om försörjningen. Projektet bedrivs försöksvis i samarbete med
Svenska kommunförbundet, socialstyrelsen, statens energiverk och statens
vattenfallsverk. Kommuner som genomfört en sådan riskanalys kan få
ersättning av statsmedel med halva kostnaden för anskaffning av reservanordningar
i den mån analysen visar att dessa behövs. Ett skäl till
utvecklandet av denna metod är att få en grund för bedömning av hur stort
behovet av beredskapsåtgärder i krig är utöver vad kommunerna behöver för
att möta fredstida störningar.

I motion Fö503 (c), yrkande 3, framhåller motionärerna KRAS-projektets
positiva betydelse för kommunernas beredskapsplanering. Utöver att osä -

1988/89:FöU12

28

kerheten i finansieringsfrågan elimineras ökar projektet, enligt motionärerna,
politikers och tjänstemäns medvetenhet om beredskapsfrågorna och
utvecklar praktiska arbetsformer och rutiner internt mellan kommunernas
förvaltningar liksom mellan kommuner och näringsliv, länsstyrelser och
andra organ. Motionärerna anser därför att försöksverksamheten med
kommunal riskanalys bör genomföras i samtliga kommuner.

I ett annat yrkande (yrkande 6) i motion FÖ503 (c) erinrar motionärerna
om vattenförsörjningens sårbarhet som följd av att de vattentäkter som
utnyttjas är stora och distributionsledningar och vattentorn tydligt utmärkta.
Vattenförsörjningen i sin helhet bör enligt motionärerna bli föremål för
analyser och studier.

Motion Fö501 (m) behandlar vår sårbarhet när det gäller elförsörjningen.
Motionären erinrar om att sårbarhetsutredningen med förödande tydlighet
visade det svenska samhällets beroende av elektrisk ström. Denna utredning
har, hävdar motionären, av de flesta ansvariga myndigheter placerats i arkiv.
Han anser att de myndigheter som har ansvaret för befolkningsskyddet bör få
instruktioner att ta fram program för att effekterna av en mer omfattande
distributionsstörning i eldistributionen skall kunna lindras.

Utskottet noterar att ÖCB i sin programplan framhåller att sårbarheten
inom den kommunaltekniska försörjningen är påtaglig, främst inom el-,
vatten- och värmesystemen. Åtgärder i syfte att minska denna sårbarhet är
angelägna. Utskottet ser bl.a. det s.k. KRAS-projektet som ett lämpligt
system att stimulera kommunerna att vidta åtgärder i detta syfte. Genom att
bygga ut den redan i fredstid angelägna beredskapen inom den kommunaltekniska
försörjningen för beredskapsbehoven även i krig skapas en för såväl
fred som krig integrerad beredskap på detta område. För statliga bidrag till
sådana tilläggsåtgärder för krigsberedskapen inom ramen för KRASprojektet
har i budgetpropositionen (s. 57) för budgetåret 1989/90 beräknats
ytterligare 21,6 milj. kr., vilket innebär att totalt ca 60 milj. kr. kommer att
stå till ÖCB:s förfogande för ändamålet nästa budgetår.

Förutsättningar föreligger sålunda att ytterligare kommuner kan ingå i
projektet nästa budgetår, något som ligger i linje med yrkande 3 i motion
FÖ503 (c). Motionsyrkandet får därmed anses tillgodosett och bör avslås av
riksdagen.

De i motionerna FÖ503 (c) och FÖ501 (m) behandlade behoven att minska
vattenförsörjningens och eldistributionens sårbarhet är centrala frågor som
utskottet räknar med kommer att beröras i 1988 års försvarskommittés
arbete och i väsentlig mån redan nu kan bli tillgodosedda genom de åtgärder
som enligt vad som framgår av det föregående redan står till buds inom ramen
för KRAS-projektet. Även yrkande 6 i motion Fö503 och motion FÖ501 bör
därför avslås.

Utskottet vill slutligen här behandla motion FÖ507 (s) i vilken motionären
erinrar om att bostadsförvaltande företags områdeschefer har en stor
kännedom om de bostadsområden där de tjänstgör. Denna bör, enligt
motionären, tas till vara i den kommunala beredskapsuppbyggnaden. Detta
förutsätter dock, anför han, att denna personal inte inkallas för sedvanlig
tjänstgöring i stridande förband eller motsvarande.

Utskottet konstaterar att den civila delen av totalförsvaret i stor utsträck -

1988/89:FöU12

29

ning bygger på det civila samhällets resurser. Erfarenhet och kunnande från
verksamhet i det civila samhället bör därför utnyttjas i beredskapsplaneringen.
Den personal motionen avser är självfallet en tillgång som om möjligt bör
tas till vara vid uppbyggandet av den kommunala beredskapen. Utskottet
kan dock inte dela motionärens uppfattning att ifrågavarande områdeschefer
för detta ändamål skall ges generellt uppskov med sin militärtjänstgöring.
Behovet att utnyttja den här aktuella personalen för den kommunala
beredskapen måste i varje enskilt fall vägas mot andra viktiga personalbehov
inom totalförsvaret, t.ex. för viktiga befattningar inom det militära försvaret.
Riksdagen bör sålunda inte bifalla motion Fö507 (s).

Motioner med anknytning till funktionen Befolkningsskydd och
räddningstjänst

Utskottet behandlar under denna rubrik fyra motioner från den allmänna
motionstiden 1989 - Fö402 (m), yrkande 5, Fö506 (m), Fö508 (s) och Fö513
(c) - som rör befolkningsskyddet och räddningstjänsten i krig. Vidare
behandlar utskottet i detta avsnitt en rad motioner rörande personal- och
utbildningsfrågor m.m.: Fö701 (c), Fö707 (s), Fö710 (s), Fö711 (fp), Fö713
(s), Fö719 (m), Fö724 (s) och Fö727 (mp). Utskottet har också till detta
avsnitt sammanfört en rad motioner rörande transport av farligt gods,
nämligen Fö204, yrkande 7, Fö702 (fp), Fö703 (c), FÖ704 (mp), FÖ705 (fp),
FÖ708 (s), FÖ716 (mp), FÖ723 (m), FÖ725 (mp), Fö728 (c), Fö729 (vpk),
FÖ730 (mp), Fö731 (mp) och Fö732 (c). Slutligen tar utskottet här till
behandling upp tre motioner (Fö712 c, Fö721 fp och FÖ726 s) som rör
sotningsverksamheten.

Motionerna Fö506 (m) och Fö508 (s) behandlar skyddsrumsituationen i
Stockholmsområdet. Enligt motion FÖ508 (s) kommer den nuvarande bristen
på skyddsrum i Stockholmsområdet att i ett krigsläge kräva utrymningar i en
sådan storleksordning att möjligheterna att där bedriva ordnad samhällsverksamhet
starkt reduceras. Man måste därför enligt motionärerna ta
särskild hänsyn till Storstockholm och dess omgivningar när det gäller
behovet av skydd för befolkningen. Också enligt motion Fö506 (m) måste
åtgärder vidtas i fråga om skyddsrumsbyggandet i Stockholms län. I denna
motion pekar motionärerna särskilt på svårigheten för hemskyddsorganisationen
att på grund av brist på skyddsrum kunna fullgöra sina uppgifter.

Utskottet är väl medvetet om den brist på skyddsrum som finns i våra
storstäder, bl.a. till följd av tidigare tillämpade principer för utrymning.
Frågan har uppmärksammats i olika sammanhang. Stockholms län och stad
är bl.a. prioriterade vid fördelningen av medel för såväl nybehovs- som
bristtäckningsskyddsrum. Befolkningsskyddskommittén kommer de närmaste
dagarna att lägga fram ett betänkande som ger en samlad syn på
befolkningens behov av skydd i krig i olika delar av vårt land. I avvaktan på
resultatet av beredningen av befolkningsskyddskommitténs förslag bör
riksdagen inte uttala sig i frågan. Motionerna Fö506 (m) och Fö508 (s) bör
därför inte bifallas av riksdagen.

Motion Fö513 (c) tar upp frågor kring befolkningsskyddet i nedre
Norrland. Motionärerna befarar att den nya mål- och riskanalys som

1988/89:FöU12

30

befolkningsskyddskommittén utarbetar skall leda till att Västernorrlands län
som ett bedömt lågriskområde kommer att eftersättas när det gäller
befolkningsskyddet med negativa konsekvenser för alarmeringen och utbildningen
av personal för civilförsvaret i denna region. Motionärerna bedömer
att en minskad utbildning bl.a. medför risk att Sandöskolan kan komma att
läggas ner. I motionen föreslås ökade resurser för befolkningsskyddet i
Västernorrlands län.

Utskottet konstaterar att de frågor rörande befolkningsskyddet i Västernorrlands
län som aktualiseras i motion FÖ513 (c) är också de nära
förknippade med resultatet av befolkningsskyddskommitténs arbete. Av
betydelse i sammanhanget är också de överväganden 1988 års försvarskommitté
enligt sina direktiv har att göra rörande bl.a. alarmering. I avvaktan på
en slutlig utvärdering av resultatet av det sålunda pågående utredningsarbetet
bör riksdagen inte göra något uttalande i frågan. Motion FÖ513 (c) bör
sålunda inte bifallas av riksdagen.

Enligt yrkande 5 i motion Fö402 som rör försvaret av Skåne saknar
civilförsvarets undsättningsenheter kapacitet att, såsom det krävs, användas
direkt efter mobilisering.

Utskottet ser allvarligt på de påtalade bristerna i undsättningsenheternas
förmåga till omedelbara insatser efter mobilisering. Utskottet räknar dock
med att en förbättring genom olika åtgärder bl.a. ökad övningsverksamhet
snarast skall komma till stånd utan att riksdagen uttalar sig i frågan. Motion
Fö402 (m) bör avslås såvitt nu är i fråga.

I två motioner - Fö710 (s) och FÖ719 (m) - som utskottet nu övergår att
behandla tar motionärerna upp vissa utbildnings- och personalfrågor.

Enligt motionären i motion FÖ710 (s) saknas det tillräcklig kapacitet för
utbildning av brandpersonal med eftersläpning i utbildningen som följd.

Utskottet har inhämtat att antalet utbildningsplatser för såväl brandmästare
som brandförmän och brandmän kommer att väsentligt utökas nästa
budgetår. Utskottet räknar med att det därigenom skapas en bättre balans
mellan behov och resurser för utbildning av räddningstjänstpersonal än den
som för närvarande råder. Motion Fö710 bör inte bifallas.

I motion Fö719 (m) vänder sig motionären mot att högsta nivån i karriären
för deltidsanställt brandbefäl avskaffats och att småkommunernas deltidsanställda
brandbefäl inte heller kan komma i fråga för utbildning till heltidsanställt
befäl. Motionären anser att de bestämmelser i räddningstjänstförordningen
(1986:1107) som hindrar den i motionen förordade växlingen mellan
deltids- och heltidsanställning inom brandbefälskarriären bör avskaffas.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att det hinder för räddningstjänstpersonalen
att växla från deltids- till heltidskarriär hänger samman med den
ambitionshöjning som åsyftades med den nya räddningstjänstlagstiftningen
och det nya utbildningssystemet för räddningstjänstpersonalen bl.a. när det
gäller kommunernas förebyggande och skadeavhjälpande förmåga. Utskottet
anser att riksdagen i avvaktan på ytterligare erfarenhet av det nya
utbildningssystemet inte bör tillstyrka en ändring av räddningstjänstförordningen
i de hänseenden motionären förordat. Det kan i sammanhanget också
upplysas att utskottet har inhämtat att den i motionen aktualiserade
växlingen från deltids- till heltidskarriär har avvisats av såväl SRV:s

1988/89 :FöU 12

31

utbildningsdelegation som dess dispensgrupp. I båda dessa partssammansatta
fora har man entydigt uttalat att en växling från deltids- till heltidskarriär
inte bör förekomma på annat sätt än som en start från grunden i heltidskarriären,
dvs. som brandman på heltid. Motion FÖ719 (m) bör därför avslås av
riksdagen.

I motion Fö711 (fp) anser motionären att det råder oklarhet om
kommunernas behörighet att utfärda olycksförebyggande föreskrifter i annat
syfte än för att förebygga brand och brandolyckor. Enligt motionen bör
gällande lagstiftning ses över i avsikt att ge den lokala ledningen för
räddningstjänsten full kompetens att inskrida mot alla former av eller hot om
olyckor.

Utskottet konstaterar att enligt 7 § i räddningstjänstlagen har kommunerna
inte endast skyldighet att förebygga bränder och skador till följd av bränder
utan också att främja annan olycks- och skadeförebyggande verksamhet i
kommunen. Enligt vad utskottet har erfarit har SRV utgivit en handbok i
kommunal riskanalys inom räddningstjänsten till vägledning för kommunernas
skadeförebyggande uppgifter. Oklarheten rörande den i motionen
angivna behörighetsfrågan torde därmed komma att undanröjas. Motion
Fö711 (fp) bör avslås.

I motion Fö701 (c) anser motionärerna att sjöräddningsresurserna i
Öresund är otillräckliga. Detta sker mot bakgrund av en befarad brist på
sådana resurser sedan en för sjöburna räddningsinsatser utrustad bogserbåt
inte längre kan utnyttjas av brandkåren i Malmö.

Utskottet har inhämtat att sjöfartsverket, som enligt 27 § i räddningstjänstlagen
är huvudman för räddningstjänsten till sjöss, bedömer att sjöräddningst
jänstsresurserna i Öresund är tillräckliga. Motion FÖ701 (c) avstyrks av
utskottet.

I motion Fö707 (s) framhålls att det arbete som SRV bedriver i syfte att
förebygga och begränsa skadeverkningar av stora olyckor, bl.a. inom
kemikalie- och kärnindustriområdena, är av stor betydelse också för
miljöskyddsarbetet. Det är därför enligt motionären angeläget att detta
arbete bedrivs kraftfullt och med stora resursinsatser.

Motionären föreslår vidare att det upprättas ett miljötekniskt centrum i
Karlstad. För en sådan etablering talar enligt motionären att det i Karlstad
redan finns väsentliga kunskaper på detta område inom SRV och den
kemitekniska linjen vid högskolan i Karlstad.

Utskottet delar motionärens uppfattning att SRV:s arbete med att förebygga
och begränsa skadeverkningar av stora olyckor är en väsentlig del av
miljövårdsarbetet och att detta arbete bör bedrivas kraftfullt. Uppfattningen
delas också enligt vad utskottet har inhämtat av SRV. Utskottet anser att ett
uttalande av riksdagen enligt motionärens förslag inte är nödvändigt.

När det gäller förslaget att till Karlstad förlägga ett miljötekniskt centrum
vill utskottet erinra om att riksdagen nyligen beslutat att förlägga ett centrum
för miljövetenskaplig forskning till Umeå (prop. 1986/87:80 bil. 6 s. 54-55
och 100, UbU 26, rskr. 282). Där finns redan hög kompetens på området vid
såväl universitet som inom den del av försvarets forskningsanstalt som
förlagts dit (FOA 4). Det kan också erinras om att riksdagen beslutat att till
Umeå förlägga totalförsvarets skyddsskola (prop. 1987/88:112, FöU 9, rskr.
241).

1988/89:FöU12

32

Motion FÖ713 (s) rör räddningstjänsten i glesbygd, som enligt motionärerna
bör förbättras. I detta syfte föreslås att regeringen skall ge SRV i uppdrag
att senast vid utgången av år 1989 redovisa de åtgärder som avses vidtas för
att förbättra räddningstjänsten i våra glesbygder.

I linje med sin i samband med behandlingen av ett tidigare yrkande i frågan
(1988/89:FöU2) framförda uppfattning anser utskottet att SRV kan förväntas
följa och redovisa uppbyggnaden av räddningstjänsten i glesbygd inom
ramen för sina ordinarie tillsyns- och samordningsuppgifter utan ett uppdrag
av det slag som föreslås i motionen. Motion FÖ713 (s) bör avslås av
riksdagen.

1 två motioner, Fö724 (s) och Fö727 (mp), föreslås att det upprättas en
svensk räddningsstyrka för internationella räddningsinsatser.

Utskottet har inhämtat att SRV har fått regeringens uppdrag att utarbeta
förslag till former för framtida katastrofhjälp. Frågan om upprättande av en
räddningsstyrka av det slag som motionärerna åsyftar kommer att övervägas i
detta sammanhang. Syftet med motionerna FÖ724 (s) och FÖ727 (mp) blir
därmed tillgodosett, och motionerna bör avslås.

Ett flertal motioner från den allmänna motionstiden tar upp frågor om
transporter med farligt gods. Utskottet har i ett tidigare betänkande (FöU
1987/88:7) behandlat ett stort antal motioner i detta ämne. Många av de nu
väckta motionerna tar på nytt upp frågor som då behandlades av utskottet.
Nu liksom då har för beredning av utskottet hänförts ett antal motioner
rörande transporter av farligt gods som sorterar under andra myndigheter än
SRV och som normalt skulle ha handlagts av andra riksdagsutskott. Den
valda handläggningen gör det möjligt att på samma sätt som då utskottet
senast behandlade dessa transportfrågor ha ett samlat grepp på hela
frågekomplexet.

Över motioner rörande sjötransporter med farligt gods har synpunkter
inhämtats från sjöfartsverket.

Försvarsministern redovisar i budgetpropositionen flera viktiga förslag
som SRV framlagt i en rapport om vägvalsstyrning vid transporter av farligt
gods. Av rapporten framgår bl.a. att styrningen av vägvalet bör ske genom
rekommendationer och endast i särskilda fall genom föreskrifter. SRV har
vidare i sin programplan beskrivit hur det fortsatta arbetet skall bedrivas för
att höja säkerheten vid denna typ av transporter.

Försvarsministern anser att vägvalsstyrning i allt väsentligt bör ske i
enlighet med förslagen i SRV:s rapport. Det är enligt försvarsministern
vidare väsentligt att ett underlag för ett ställningstagande till den långsiktiga
inriktningen tas fram. Enligt hans mening bör SRV inom ramen för sitt
samordningsansvar i detta sammanhang även belysa hur farligt gods över
huvud skall transporteras.

Utskottet konstaterar att det arbete som SRV har utfört bl.a. för att ta fram
ett vägvalsystem för transporter av farligt gods och de åtgärder som SRV i
övrigt förbereder i syfte att höja säkerheten vid sådana transporter ligger i
linje med vad riksdagen anförde om betydelsen av SRV:s övergripande
samordningsansvar på området. Enligt utskottets mening är det fortsatta
arbetet med dessa frågor av stor betydelse för uppbyggandet inom SRV av
kapacitet och kompetens när det gäller transporter med farligt gods.

1988/89:FöU12

33

3 Riksdagen 1988189. 10sami Nr 12

Utskottet vill i detta sammanhang betona vikten av att en långsiktig policy
rörande dessa transporter utarbetas. För detta ändamål är ett målmedvetet
samarbete mellan de i dessa frågor ansvariga myndigheterna viktigt. Bl.a.
bör det ses som en grundläggande åtgärd att inom ramen för ett sådant
samarbete ta fram en rikstäckande statistik.

Utskottet har erfarit att det också inom sjöfartsverket och andra berörda
myndigheter pågår ett arbete med en långsiktig inriktning för att stärka
samhällets gemensamma ansträngningar i detta avseende. Utskottet förutsätter
att flera av de förslag till åtgärder för att öka säkerheten vid transporter
av farligt gods som förs fram i här behandlade motioner kommer att beaktas i
detta arbete. Utskottet har därför inte funnit det nödvändigt att föreslå
riksdagen att göra uttalanden i enlighet med de olika motionsyrkandena.
Detta innebär att riksdagen enligt utskottets mening bör avslå motionerna
FÖ204 (m), yrkande 7, Fö702 (fp), FÖ703 (c), FÖ704 (mp), Fö705 (fp), Fö708
(s), FÖ716 (mp), FÖ723 (m), Fö725 (mp), Fö728 (c), FÖ729 (vpk), Fö730
(mp), Fö731 (mp) och Fö732 (c).

Utskottet vill dock - liksom då det tidigare behandlade dessa transportfrågor
- avslutningsvis understryka vikten av att det arbete som pågår fullföljs
med kraft och målmedvetenhet under beaktande av den stora betydelse som
samhället tillmäter säkerheten vid transporter av farligt gods.

Utskottet vill avslutningsvis behandla några motioner som avser sotningsverksamheten.

I motion Fö726 (s) erinrar motionären om att SRV har i uppdrag att utreda
sotningsverksamhetens brandförebyggande betydelse och presentera resultatet
av sitt arbete den 30 juni 1989. Motionären anser att det s.k.
sotningsmonopolet snarast skall upphävas om det inte kan fastslås att
sotningen har en brandförebyggande effekt.

Motionären i motion Fö712 (c) vill ha en uppluckring av det nu gällande
sotningsmonopolet. Han anser att en enskild fastighetsägare skall av
skorstensfejarmästare kunna ges rätt att själv utföra sotning i egen fastighet.

I motion FÖ721 (fp) återkommer motionärerna med ett tidigare framfört
förslag att man inom ramen för SRV:s utredning om sotningens brandförebyggande
betydelse skall utreda möjligheten att förena sotningsdistriktens
tillsyn av rök- och imkanaler med en obligatorisk tillsyn av frånluftskanaler.

Utskottet anser att det i motion FÖ726 (s) framförda förslaget att slopa det
s.k. sotningsmonopolet måste bedömas i ljuset av resultat av pågående
utredning om sambandet mellan uraktlåtenhet att sota och uppkomsten av
brand. Motion Fö726 (s) bör i avvaktan därpå inte bifallas.

När det gäller den i motion FÖ712 (c) föreslagna ökade möjligheten för en
fastighetsägare att själv få sota sin fastighet vill utskottet erinra om att 17 §
räddningstjänstlagen i dag redan ger en sådan möjlighet i fråga om avlägset
belägna bostadshus. Den bestämmelsen är dock avsedd att tillämpas
restriktivt. I vilken utsträckning sotning bör utföras av skorstensfejarmästare
hänger bl.a. samman med vilken förebyggande effekt sotningen har för
brandskyddet. Denna fråga är såsom framgått av det föregående under
utredning. Utskottet är i avvaktan på utredningsresultatet inte berett att
tillstyrka den ändring i räddningstjänstlagen som motionären föreslår.
Motion FÖ712 (c) bör därför avslås av riksdagen.

1988/89:FöU 12

34

Motionärerna i motion FÖ721 (fp) upprepar ett tidigare framfört yrkande
om utredning av förutsättningarna att förena rensningen av ventilationssystem
med sotningsverksamheten. Utskottet har vid behandlingen av detta
tidigare förslag (1988/89:FöU2) uttalat att en obligatorisk rensning av
ventilationssystem först borde bedömas från bl.a. byggnadsteknisk synpunkt.
Enligt vad utskottet har inhämtat pågår ett utredningsarbete rörande
bl.a. ventilationssystem i våra byggnader utifrån de utgångspunkter utskottet
förordat. Resultatet av detta arbete bör avvaktas. Motion Fö721 (fp) bör inte
bifallas av riksdagen.

Motioner med anknytning till funktionen Livsmedelsförsörjning m.m.

Utskottet behandlar under denna rubrik motionerna Fö502 (s), Fö505 (c),
FÖ509 (m) och FÖ514 (s).

I motion FÖ502 (s) återkommer motionärerna med tidigare framförda
synpunkter (FöU 1986/87:11 s. 154) rörande obalansen på försörjningsberedskapen
på livsmedelsområdet med utgångspunkt i utvecklingen i Södermanlands
län. Motionärerna anser att beredskapskraven bättre skall beaktas vid
planering som berör livsmedelssektorn, främst vad gäller förädlings- och
distributionsledet.

Även motionärerna i motion FÖ509 (m) pekar i ett yrkande (yrkande 1) på
den obalans som råder i landet i fråga om livsmedelsproduktionen med därav
följande olika förutsättningar att i en krissituation klara behovet av
producerade livsmendel.

Yrkande 2 i motion FÖ509 (m) syftar till en ändrad lagring av kvävegödselmedel.
Motionärerna framhåller att Sverige i dag saknar egen ammoniaktillverkning.
Detta är enligt deras mening allvarligt från beredskapssynpunkt.
1987 års totalförsvarsbeslut måste, anser motionärerna, omprövas till den del
det innebar utförsäljning av våra lager av kvävegödselmedel.

Motion FÖ514 (s) har också som utgångspunkt den obalans som råder i vårt
land när det gäller livsmedelsproduktionen och de problem detta medför för
beredskapsförsörjningen på livsmedel. Motionärerna erinrar om att det i
Bergslagen, där jordbruket har svårt att hävda sig, finns ett antal kommuner
som gemensamt har utarbetat modeller för ett mindre sårbart jordbruk.
Dessa s.k. utvecklingsgårdar avses användas för att utveckla och pröva
jordbruksformer med väsentligt mindre inbyggd sårbarhet. Utvecklingsgårdarna
avses ingå som en del i kommunens beredskap för livsmedels- och
energiförsörjningen vid en eventuell kris och i övrigt drivas på företagsekonomiska
grunder och som en naturlig del i den kommunala infrastrukturen.
Motionärerna föreslår att riksdagen skall göra ett uttalande om behovet av
försök med sådana gårdar.

I motion Fö505 (c) vill motionärerna ha en ändring av beredskapsmålet för
försörjningsberedskapen på livsmedelsområdet. De pekar på att den pågående
miljöförstörelsen i världen genom försurning, förgiftning och klimatpåverkan
snabbt kan leda till att ekosystemets uthålliga produktionsförmåga
inte kan upprätthållas. Av bl.a. detta skäl anser motionärerna att ett framtida
beredskapsmål bör innefatta beredskap även med hänsyn till en förändrad
miljö- och natursituation.

1988/89:FöU12

35

Utskottet erinrar om att 1988 års försvarskommitté enligt sina direktiv bör
analysera samhällsutvecklingens betydelse från beredskapssynpunkt och
därvid överväga behovet av ökad beredskapshänsyn i samhällsutvecklingen.
Bland de områden som därvid särskilt bör studeras anges livsmedelsförsörjningen.
Kommittén bör därefter överväga och lämna förslag till kompletterande
beredskapsåtgärder vad avser bl.a. lagringsskyldighet för företag men
också för andra kompletterande åtgärder. I avvaktan på resultatet av detta
pågående utredningsarbete är utskottet inte berett att tillstyrka bifall till
någon av de motionsyrkanden rörande försörjningsberedskapen på livsmedelsområdet
som tas upp till behandling i motionerna FÖ502 (s), FÖ505 (c)
och FÖ509 (m). De bör sålunda inte bifallas av riksdagen.

Den i motion Fö514 (s) behandlade försöksverksamheten med s.k.
utvecklingsgårdar i Bergslagen ser utskottet som ett värdefullt bidrag till att
finna nya vägar för att tillgodose beredskapsbehoven på livsmedelsområdet.
Utskottet räknar med att en sådan försöksverksamhet kommer till stånd i
kommunal regi utan att riksdagen uttalar sig i frågan. Inte heller motion
FÖ514 (s) bör sålunda bifallas.

Anslagsfrågor

Under denna rubrik behandlar utskottet regeringens förslag rörande de i
budgetpropositionen slutligt behandlade anslagsfrågorna (s. 47-48, 53-94).
Här behandlas också motion FÖ203 (c), yrkandena 8, 9 och 11, såvitt gäller
framförda förslag till avvikelser från den i propositionen föreslagna anslagstilldelningen.
Även motion FÖ204 (m), yrkandena 10-13, tas upp till
behandling i detta sammanhang.

Utskottet

Utskottet har i det föregående föreslagit riksdagen, att dels fastställa
regeringens förslag till planeringsram för totalförsvarets civila del för
budgetåret 1989/90 till 1 779,3 milj. kr. i beräknat genomförandeprisläge
1989/90, dels som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet har anfört
rörande en smärre omfördelning av medel inom nämnda ram.

Såsom framgår av redogörelsen i det föregående innebär den föreslagna
omfördelningen såvitt gäller anslagen inom fjärde huvudtiteln att anslaget J

1. Drift av beredskapslager skall minskas med 4 milj. kr. och anslaget G 1.
Överstyrelsen för civil beredskap: Förvaltningskostnader tillföras ytterligare
1 milj. kr.

Moderata samlingspartiet har i sin kommittémotion FÖ204 för budgetåret
1989/90 föreslagit från regeringsförslaget avvikande medelsanvisningar beträffande
anslag inom fjärde huvudtiteln enligt följande uppställning

Anslag	Förändring	Anslagsbelopp
G 1. Överstyrelsen för ci-
vil beredskap: För-
valtningskostnader	+	1 500 000	51 000 000
G 2. Civil ledning och
samordning	+	300 000	70 300 000
G 3. Civilbefälhavarna	+	1 000 000	27 000 000
H 1. Befolkningsskydd
och räddningstjänst	+	8 300 000	619 200 000

1988/89 :FöU 12

36

Centerpartiets i partimotionen F6203 framförda förslag till ändrade medel- 1988/89:FöU12

sanvisningar under anslag inom fjärde huvutiteln framgår av följande

uppställning

Anslag	Förändring	Anslagsbelopp
G 1. Överstyrelsen för ci-
vil beredskap: För-
valtningskostnader	+ 1 000 000	50 500 000
J 1. Drift av beredskaps-
lager	- 4 000 000	227 733 000
J 2. Beredskapslagring
och industriella åt-
gärder	+ 96 000 000	197 370 000

Utskottet föreslår att riksdagen för budgetåret 1989/90 anvisar medel under
fjärde huvudtitelns anslag i enlighet med regeringens förslag med den
ändring som följer av vad utskottet har förordat om viss omfördelning inom
den föreslagna planeringsramen för totalförsvarets civila del för budgetåret
1989/90.

Detta innebär att motion FÖ203 (c) bör i här behandlade delar bifallas i den
mån däri framförda yrkanden blir tillgodosedda genom den föreslagna
omfördelningen inom planeringsramen. Även yrkande 10 i motion Fö204
(m) blir därigenom delvis tillgodosett. I övrigt bör här behandlade motionsyrkanden
avslås.

Utskottets ställningstagande rörande de enskilda anslagen framgår av
utskottets hemställan.

Hemställan
Utskottet hemställer

Säkerhetspolitiken

1. beträffande säkerhetspolitikens grunder

att riksdagen med avslag på motion 1988/89:Fö204, yrkande 1, lämnar
utan erinran vad föredragande statsrådet har anfört om säkerhetspolitiken,

2. beträffande ubåtskränkningar och ubåtsskydd

att riksdagen avslår motion 1988/89:Fö204, yrkande 2, om en förnyad
analys av ubåtskränkningarna och ubåtsskyddet,

3. beträffande internationell granskning av bevis angående ubåtskränkningar att

riksdagen avslår motion 1988/89:Fö205,

4. beträffande utländska lastbilars trafik i Sverige

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Fö201,1988/89:Fö202,1988/

89:Fö203, yrkande 2, och 1988/89:Fö206,

5. beträffande säkerhetspolitiskt underlag inför nästa försvarsbeslut
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Fö208, 1988/89:Fö209, yrkande
1, och 1988/89:Fö210, yrkande 3,

37

4 Riksdagen 1988189.10sami. Nr 12

Den fortsatta utvecklingen av totalförsvarets civila del

6. beträffande gemensamma utgångspunkter för planeringen

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna
1988/89:Fö204, yrkande 6, och 1988/89:Fö210, yrkande 1, lämnar
utan erinran vad föredragande statsrådet har anfört,

7. beträffande den fortsatta utvecklingen av totalförsvarets civila del i
övrigt

att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har
anfört,

8. beträffande samhällets sårbarhet

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Fö204, yrkande 8, 1988/
89:Fö209, yrkande 2, 1988/89:FÖ503, yrkandena 1, 2 och 7, och
1988/89:Fö504,

Planeringsramar för totalförsvarets civila del

9. beträffande fastställande av planeringsram för budgetåret 1989/90
att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på

motionerna 1988/89:Fö204, yrkande 9 i denna del, 1988/89:Fö203,
yrkande 8 i denna del, samt 1988/89:Fö210, yrkande 8 i denna del,
yrkande 9 i denna del, yrkande 10 i denna del och yrkande 11 i denna
del, fastställer att anslagen på statsbudgeten inom planeringsramen
för totalförsvarets civila del för budgetåret 1989/90 förs upp med
sammanlagt 1 779,3 milj. kr. i beräknat genomförandeprisläge
1989/90.

10. beträffande omfördelning inom planeringsramen för budgetåret
1989190

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Fö203, yrkande 9 i denna
del, yrkande 10 och yrkande 11 i denna del, och med anledning av
motion 1988/89:FÖ204, yrkande 10 i denna del, som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört rörande omfördelning av
medel inom planeringsramen för totalförsvarets civila del för budgetåret
1989/90,

11. beträffande planeringsram för perioden 1989190-1991/92

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna
1988/89:Fö204, yrkande 9 i denna del, 1988/89:Fö203, yrkande 8 i
denna del, samt 1988/89:Fö210, yrkande 8 i denna del, yrkande 9 i
denna del, yrkande 10 i denna del och yrkande 11 i denna del,
fastställer planeringsramen för totalförsvarets civila del för perioden
1989/90-1991/92 i enlighet med vad föredragande statsrådet har
förordat,

12. beträffande bemyndiganden

a) att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1989/90
justera lämnade bemyndiganden med hänsyn till prisutvecklingen
enligt nettoprisindex,

b) att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att det med
hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex justerade anslagsbeloppet
för budgetåret 1988/89, inkl. medel som överförts från budget -

1988/89:FöU12

38

året 1987/88, under anslaget H 3. Skyddsrum minskat med det faktiska
utfallet för budgetåret förs över till anslaget Skyddsrum m.m.
budgetåret 1989/90,

c) att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret
1989/90 medge överskridande av anslagen inom den ekonomiska
ramen för totalförsvarets civila del samt av lämnade bemyndiganden
om det behövs av beredskapsskäl,

13. beträffande ekonomiska resurser

att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet i övrigt
har anfört om ekonomiska resurser för totalförsvarets civila del,

Den fimktionsvisa inriktningen inom totalförsvarets civila del

14. beträffande den fortsatta utvecklingen inom funktionen Civil
ledning och samordning

att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har
anfört,

15. beträffande utredning av den centrala ledningen
att riksdagen avslår motion 1988/89:Fö503, yrkande 4,

16. beträffande översyn av statliga verks beredskapshänsyn
att riksdagen avslår motion 1988/89:Fö503, yrkande 5,

17. beträffande översyn av civilbefälhavarinstruktionen m.m.
att riksdagen avslår motion 1988/89:Fö511,

18. beträffande inrättande av en civilförsvarshögskola
att riksdagen avslår motion 1988/89:Fö510,

19. beträffande utvidgning av det s.k. KRAS-projektet
att riksdagen avslår motion 1988/89:Fö503, yrkande 3,

20. beträffande åtgärder för att minska vattenförsörjningens sårbarhet att

riksdagen avslår motion 1988/89:Fö503, yrkande 6,

21. beträffande åtgärder för att minska elförsörjningens sårbarhet
att riksdagen avslår motion 1988/89:Fö501,

22. beträffande områdeschefers utnyttjande i den kommunala
beredskapen

att riksdagen avslår motion 1988/89:Fö507,

23. beträffande den fortsatta utvecklingen inom funktionen Befolkningsskydd
och räddningstjänst

att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har
anfört,

24. beträffande civilförsvarets undsättningsenheter
att riksdagen avslår motion 1988/89:Fö402, yrkande 5,

25. beträffande skyddsrumssituationen i Storstockholm

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Fö506 och 1988/89:Fö508,

26. beträffande befolkningsskyddet i nedre Norrland
att riksdagen avslår motion 1988/89:Fö513,

27. beträffande sjöräddningsresurser i Öresund
att riksdagen avslår motion 1988/89:Fö701,

28. beträffande ett miljötekniskt centrum i Karlstad, m.m.
att riksdagen avslår motion 1988/89:Fö707,

1988/89:FöU12

39

29. beträffande utbildning av brandpersonal
att riksdagen avslår motion 1988/89:Fö710,

30. beträffande kommunens behörighet
att riksdagen avslår motion 1988/89:Fö711,

31. beträffande räddningstjänst i glesbygd
att riksdagen avslår motion 1988/89:Fö713,

32. beträffande deltidsanställda brandbefäl
att riksdagen avslår motion 1988/89:FÖ719,

33. beträffande svensk räddningsstyrka för internationella räddningsinsatser att

riksdagen avslår motionerna 1988/89:Fö724 och 1988/89:Fö727,

34. beträffande transporter av farligt gods

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Fö204, yrkande 7, 1988/
89:Fö702, 1988/89: Fö703, 1988/89:Fö704, 1988/89:Fö705, 1988/
89:Fö708, 1988/89:Fö716, 1988/89:Fö723, 1988/89 :Fö725, 1988/
89:Fö728, 1988/89:Fö729, 1988/89:Fö730, 1988/89:Fö731 och 1988/
89:Fö732,

35. beträffande avskaffande av sotningsmonopolet
att riksdagen avslår motion 1988/89:Fö726,

36. beträffande rätt att sota egen fastighet
att riksdagen avslår motion 1988/'89:Fö712,

37. beträffande tillsyn av ventilationssystem
att riksdagen avslår motion l988/89:Fö721,

38. beträffande funktionen Psykologiskt försvar

att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har
anfört om den fortsatta utvecklingen inom funktionen,

39. beträffande funktionen Hälso- och sjukvård m.m.

att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har
anfört om den fortsatta utvecklingen inom funktionen,

40. beträffande funktionen Telekommunikationer

att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har
anfört om den fortsatta utvecklingen inom funktionen,

41. beträffande funktionen Transporter

att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har
anfört om den fortsatta utvecklingen inom funktionen,

42. beträffande den fortsatta utvecklingen inom funktionen Livsmedelsförsörjning
m.m.

att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har
anfört,

43. beträffande obalans i försörjningsberedskapen på livsmedelsområdet att

riksdagen avslår motionerna 1988/89:Fö502 och 1988/89:Fö509,
yrkande 1,

44. beträffande lagring av kvävegödselmedel

att riksdagen avslår motion 1988/89:Fö509, yrkande 2,

45. beträffande beredskapsmålet för försörjningsberedskapen på
livsmedelsområdet

att riksdagen avslår motion 1988/89:Fö505,

1988/89 :FöU 12

40

46. beträffande utvecklingsgärdar

att riksdagen avslår motion 1988/89:Fö514,

47. beträffande funktionen Energiförsörjning

att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har
anfört om den fortsatta utvecklingen inom funktionen,

48. beträffande Övriga viktiga samhällsfunktioner

att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har
anfört om den fortsatta utvecklingen inom funktionen,

49. beträffande Ansvaret under kriser och i krig för vissa funktioner
att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har
anfört,

50. beträffande Beredskap inom ADB-området

att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har
anfört,

Anslagsfrågor

51. att riksdagen till Försvarsdepartementet för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag av 39 010 000 kr.,

52. att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1989/90
anvisar ett reservationsanslag på 3 000 000 kr.,

53. att riksdagen till Överstyrelsen för civil beredskap: Förvaltningskostnader
med anledning av propositionen och motion 1988/89:Fö204,
yrkande 10 i denna del, och med bifall till motion 1988/89:Fö203,
yrkande 11 i denna del, för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 50 500 000 kr.,

54. beträffande Civil ledning och samordning

a) att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar
av teleanordningar för den civila försvarsberedskapen i länen får
läggas ut inom en kostnadsram av 9 600 000 kr.,

b) att riksdagen med bifall till propositionen och avslag på motion
1988/89:Fö204, yrkande 11, för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
på 70 000 000 kr.,

55. att riksdagen till Civilbefälhavarna med bifall till propositionen
och avslag på motion 1988/89:Fö204, yrkande 12, för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 26 000 000 kr.,

56. beträffande Signalskydd

a) att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar
av signalskyddsmateriel får läggas ut inom en kostnadsram av
9 300 000 kr.,

b) att riksdagen för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
på 6 000 000 kr.,

57. att riksdagen till Vissa teleanordningar för budgetåret 1989/90
anvisar ett reservationsanslag på 14 000 000 kr.,

58. beträffande Befolkningsskydd och räddningstjänst

a) att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att materiel
beställs inom en kostnadsram av 142 200 000 kr.,

b) att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1988/89:Fö204, yrkande 13, för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 610 900 000 kr.,

1988/89:FöU12

41

59. att riksdagen till Anläggningar för fredsorganisationen för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 21 400 000 kr.,

60. beträffande Skyddsrum, m.m.

a) att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att ersättning
utgår för produktion av anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation
inom en kostnadsram på 64 400 000 kr.,

b) att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att ersättning
utgår för anskaffning av skyddsrum för befolkningen inom en
kostnadsram på 534 400 (XX) kr.,

c) att riksdagen för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
525 370 (XX) kr.,

61. att riksdagen till Identitetsbrickor för budgetåret 1989/90 anvisar
ett förslagsanslag på 1 025 000 kr.,

62. att riksdagen till Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 4 000 kr.,

63. att riksdagen till Styrelsen för psykologiskt försvar för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 8 760 000 kr.,

64. att riksdagen med bifall till Drift av beredskapslager med
anledning av propositionen och med bifall till motion 1988/89:Fö203,
yrkande 9 i denna del, för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
av 227 733 000 kr.,

65. beträffande Beredskapslagring och industriella åtgärder

a) att riksdagen bemyndigar regeringen att inom en kostnadsram av
60 000 000 kr. medge avtal om nya beredskapslån som medför
utbetalningar under senare budgetår,

b) att riksdagen bemyndigar regeringen att sätta ned verkskapitalet
med 62 760 (XX) kr. för under budgetåret 1987/88 uppkomna lagringsförluster,

c) att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1988/89:Fö203, yrkande 8 i denna del, för budgetåret 1989/90
anvisar ett reservationsanslag på 101 370 000 kr.,

66. att riksdagen till Täckande av förluster till följd av statliga
beredskapsgarantier m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 1 000 kr.,

67. att riksdagen till Försvarets forskningsanstalt: Intäkts finansierad
uppdragsverksamhet för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 1 000 kr.,

68. att riksdagen till Flygtekniska försöksanstalten för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 10 240 000 kr.,

69. att riksdagen till Beredskapsstyrka för FN-tjänst för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 34 285 000 kr.,

70. att riksdagen till FN-styrkors verksamhet utomlands för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 230 475 000 kr.,

71. att riksdagen till Övervakningskontingenten i Korea för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 3 965 000 kr.,

72. att riksdagen till Anläggningar m.m. för vissa militära ändamål
förbudgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på6720000 kr..

1988/89:FöU12

42

73. att riksdagen till Vissa nämnder m.m. inom försvarsdepartementets
område för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
11 770 000 kr.,

74. att riksdagen till Flygtekniska försöksanstalten: Intäktsfinansierad
uppdragsverksamhet för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 1 000 kr.

Stockholm den 7 mars 1989

På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

Närvarande: Arne Andersson i Ljung (m), Roland Brännström (s). Ingvar
Björk (s). Iréne Vestlund (s). Kerstin Ekman (fp). Gunhild Bolander (c),
Björn Körlof (m). Christer Skoog (s). Sven Lundberg (s), Ivar Virgin (m),
Hans Lindblad (fp), Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c), Jan Jennehag (vpk),
Paul Ciszuk (mp). Britt Bohlin (s) och Åke Selberg (s).

Reservationer

1. Säkerhetspolitikens grunder (morn. 1)

Arne Andersson i Ljung, Björn Körlof och Ivar Virgin (alla m) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 15 börjar ”Uppgiften att”
och slutar med ”således avslås” bort ha följande lydelse:

Uppgiften att vidareutveckla hittillsvarande analys av sådana säkerhetspolitiska
och militärstrategiska förhållanden och utvecklingstendenser som är
långsiktigt betydelsefulla för Sveriges säkerhet åvilar således sittande
försvarskommitté. Till grund för dess arbete ligger den genomarbetade
analys som redovisades av 1984 års försvarskommitté och vars slutsatser i
väsentlig grad överensstämmer med de frågeställningar som förs fram i
motionen. 1988 års försvarskommitté ges i regeringens direktiv uppdraget att
vidareutveckla föregående kommittés analys och slutsatser. Såsom framhålls
i den moderata kommittémotionen Fö204 är den svenska säkerhetspolitiken
- alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig - en utomordentligt
krävande säkerhetspolitisk linje. Den medför krav på stor konsekvens och
långsiktig inriktning. Med denna linje följer också krav på ett allsidigt
sammansatt och i förhållande till hotbilden starkt totalförsvar.

Den försvarspolitik som förts under lång tid i Sverige har medfört en
successiv försvagning av det svenska försvaret i förhållande till hotbilden.
Det senaste försvarsbeslutet innebar en ytterligare försvagning i förhållande
till omvärlden. En på detta sätt bedriven försvarspolitik står i motsats till den
deklarerade säkerhetspolitiken och innebär sålunda trovärdighetsförluster
av allvarlig karaktär.

1988/89:FöU12

43

Det försvarsbeslut som avses fattas 1991 måste, såsom framhålls i den
moderata kommittémotionen, innefatta en inriktning och en förstärkning av
försvaret som medför att dess stöd till säkerhetspolitiken återvinns. Härigenom
kan den långsiktiga stabiliserande och fredsbevarande roll det svenska
försvaret spelar för vår säkerhetspolitik och för omvärldens trovärdighet
gentemot vårt land bibehållas eller höjas. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan (s. 37) i moment 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande säkerhetspolitikens grunder
att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till
motion 1988/89:Fö204, yrkande 1, som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört om säkerhetspolitiken.

2. Internationell granskning av bevis angående
ubåtskränkningar (mom. 3)

Paul Ciszuk (mp) anser

dels att den del av utskottets anförande som börjar på s. 17 med ”Utskottet
konstaterar" och slutar med "i motion Fö205" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill, med instämmande i motionärens synpunkter, understryka
vikten av att full klarhet skapas kring ubåtsaffärerna och att varje diplomatisk
reaktion gentemot annat land i säkerhetspolitiskt känsliga frågor grundas
på otvetydiga bevis. I syfte att skapa klarhet och erhålla ett hållbart
fastställande av vad som kan anses vara bevis i fråga om misstänkta
ubåtskränkningar och misstänkt nationalitet kan internationell prövning och
skiljedom vara ett tänkbart förfarande. Av mycket att döma fortgår en
kränkande undervattensverksamhet på svenskt territorium sedan sju åtta år
tillbaka. Sverige har inte med egna medel lyckats förhindra denna. Därför
bör vi nu söka internationell hjälp - för att, som motionären begär, få en klar
och opartisk bevisvärdering men kanske främst för att få ett slut på den
främmande verksamheten. I förlängningen av en internationell instans
utredning och bedömning bör man kunna se ett internationellt avtal som
stoppar obehörig undervattensverksamhet.

dels att utskottets hemställan (s. 37) i moment 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande internationell granskning av bevis angående ubåtskränkningar att

riksdagen med bifall till motion 1988/89:Fö205 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört.

3. Säkerhetspolitiskt underlag inför nästa försvarsbeslut
(mom. 5)

Jan Jennehag (vpk) och Paul Ciszuk (mp) anser

dels att den del av utskottets anförande som börjar på s. 20 med ”Med
hänvisning till” och slutar med ”och långsiktighet” bort ha följande lydelse:
Icke desto mindre anser utskottet, med instämmande i det synsätt som
utvecklas i dessa motioner, att den ytterligare breddning av försvarskommit -

1988/89:FöU 12

44

téns och statsmakternas underlag för säkerhetspolitiska ställningstaganden
som motionärerna förordar är värd att pröva. Mycken kvalificerad kunskap
inom t.ex. fredsrörelsen och freds- och konfliktforskningen är utspridd på så
många människor att det kan vara svårt för en hårt tidspressad försvarskommitté
att ta den till sig. Kommitténs arbete skulle enligt utskottets mening
väsentligt underlättas om en organisation inom fredsrörelsen, med hjälp av
de sakkunniga denna väljer, gavs ansvar och resurser att göra en ingående
säkerhetspolitisk analys och bedömning. På detta sätt skulle man få tillgång
till två parallella kvalificerade utredningar från något olika utgångspunkter.
Detta borde vara en effektiv väg att säkerställa bredast möjliga förankring av
försvarspolitiken.

dels att utskottets hemställan (s. 37 ) i moment 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande säkerhetspolitiskt underlag inför nästa försvarsbeslut
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Fö208, 1988/
89:Fö209, yrkande 1, och 1988/89:Fö210, yrkande 3, som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

4. Gemensamma utgångspunkter för planeringen (mom. 6)

Arne Andersson i Ljung, Björn Körlof och Ivar Virgin (alla m) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 21 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”utan erinran” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att regeringen i föreliggande proposition står fast vid
de gemensamma utgångspunkter för totalförsvarets planering som fastställdes
i 1987 års totalförsvarsbeslut och bl.a. innefattar antaganden om krisers
och krigs varaktighet och karaktär.

Utskottet delar den kritik mot dessa antaganden som framförs i motion
FÖ204 (m). Utskottet anser att dessa - såsom moderata samlingspartiet redan
i tidigare motioner framhållit - innebär en schematisering som inte kan
godtas för totalförsvarets långsiktiga planering.

Utskottet anser därför att dessa antaganden bör prövas på nytt av en
expertgrupp med företrädare för berörda myndigheter.

Den precisering av planeringen att generellt avse en treårig krigs- och
avspärrningsperiod som föreslås i motion Fö210 (mp) kan utskottet inte ställa
sig bakom i avvaktan på resultatet av detta utredningsarbete.

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet har
anfört om gemensamma utgångspunkter för planeringen.

I övrigt har utskottet ingen erinran mot vad föredragande statsrådet har
anfört om den fortsatta utvecklingen av totalförsvarets civila del.

dels att utskottets hemställan (s. 38) i moment 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande gemensamma utgångspunkter för planeringen
att riksdagen med avslag på propositionen och motion 1988/89:Fö210,
yrkande 1, och med bifall till motion 1988/89:Fö204, yrkande 6, som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

1988/89 :FöU 12

45

5 Riksdagen 1988/89.10 sami. Nr 12

5. Gemensamma utgångspunkter för planeringen (mom. 6)

1988/89:FöU12

Paul Ciszuk (mp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 21 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”utan erinran” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att regeringen i föreliggande proposition står fast vid
de gemensamma utgångspunkter för totalförsvarets planering som angavs i
1987 års totalförsvarsbeslut. Dessa planeringsantaganden är enligt utskottet
orealistiska. En från dessa utgångspunkter uppbyggd beredskap är enligt
utskottets mening otillräcklig för de påfrestningar som samhället kan komma
att utsättas för under ett krig eller vid en avspärrning. Enligt utskottets
mening bör man bygga upp vår försörjningsberedskap med tanke på en
treårig krigs- och avspärrningsperiod i enlighet med vad som föreslås i motion
Fö210 (mp). En sådan inriktning ligger också i linje med vad som anförs i
motion FÖ204 (m) om behovet av en omprövning av nu gällande planeringsförutsättningar.

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet har
anfört om gemensamma utgångspunkter för planeringen.

1 övrigt har utskottet ingen erinran mot vad föredragande statsrådet har
anfört om den fortsatta utvecklingen av totalförsvarets civila del.

dels att utskottets hemställan (s. 38) i moment 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande gemensamma utgångspunkter för planeringen
att riksdagen med avslag på propositionen och med bifall till motion
1988/89:Fö210, yrkande 1, och med anledning av motion 1988/
89:Fö204, yrkande 6, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört.

6. Samhällets sårbarhet (mom. 8)

Arne Andersson i Ljung, Björn Körlof och Ivar Virgin (alla m) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 22 börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 23 slutar med ”samt FÖ504 (c)” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser med hänvisning till det anförda att det finns anledning för
riksdagen att i ett tillkännagivande understryka de krav på försvarsmässig
hänsyn i planering, myndighetsutövning och verksamhet som ställs på grund
av det starka sambandet mellan det civila samhället och totalförsvaret och till
följd av den ökning av sårbarheten i samhället, bl.a. på grund av datateknikens
utveckling, som har skett. Även i motionerna Fö209 (vpk), FÖ503 (c)
och FÖ504 (c) framhålls det viktiga sambandet mellan det civila samhället och
totalförsvaret på ett sätt som utskottet till en del kan ställa sig bakom.
Uppfattningen i motion FÖ209 (vpk) om en radikal omdaning av vårt
totalförsvar kan utskottet dock inte dela och inte heller uppfattningen i
motion Fö503 (c) om att en ny sårbarhetsutredning bör tillsättas.

dels att utskottets hemställan (s. 38) i moment 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande samhällets sårbarhet
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Fö204. yrkande 8, med

avslag på motion 1988/89:Fö503, yrkande 1, och med anledning av
motionerna 1988/89:Fö209, yrkande 2, 1988/89:Fö503, yrkandena 2
och 7, och 1988/89:Fö504 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört.

7. Samhällets sårbarhet (mom. 8)

Gunhild Bolander och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (båda c) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 22 börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 23 slutar med ”samt Fö504 (c)” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill i linje med det anförda understryka vikten av en samhällsutveckling
i enlighet med vad som anförs i motionerna FÖ503 (c), yrkande 2,
och 504 (c) i syfte att minska samhällets sårbarhet. Utskottet instämmer
också i vad som i yrkande 7 i motion FÖ503 (c) anförs om de speciella
sårbarhetsproblem som hänför sig till våra storstäder. Utskottet ställer sig
också bakom förslaget i motion Fö503 (c), yrkande 1, om behovet att tillsätta
en ny sårbarhetsutredning med de uppgifter som anförs i motionen. Till en
del ligger den samhällsomdaning som förordas i motionen i linje med vad som
anförs i motion Fö209 (vpk) och tillgodoser delvis vad i motion Fö204 (m)
anförs om sårbarhetsfrågorna.

dels att utskottets hemställan (s. 38) i moment 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande samhällets sårbarhet
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Fö503, yrkandena 1,2
och 7, och 1988/89:Fö504 och med anledning av motionerna 1988/
89:Fö204, yrkande 8, och 1988/89:209, yrkande 2, som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört.

8. Samhällets sårbarhet (morn. 8)

Jan Jennehag (vpk) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 22 börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 23 slutar med ”samt Fö504 (c)” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det vara viktigt att samhället ges den decentraliserade
struktur som föreslås i motion FÖ209 (vpk). En sådan omformning av
samhället skulle göra det möjligt för regioner och landsändar att fungera
självständigt i kriser och krig. Detta skulle också möjliggöra en total
omdaning av vår försvarsorganisation bort från ett förlitande på enbart
militära medel. Den av utskottet förordade inriktningen av totalförsvaret bör
närmare övervägas inom ramen för arbetet i 1988 års försvarsutredning.
Någon ny sårbarhetsutredning i enlighet med vad som föreslås i motion
FÖ503 (c), yrkande 1, behöver därför enligt utskottets mening inte tillsättas.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. Ett sådant uttalande ligger delvis i linje med motionerna Fö204,
yrkande 8, FÖ503, yrkandena 2 och 7 och Fö504.

1988/89:FöU12

47

dels att att utskottets hemställan (s. 22) i moment 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande samhällets sårbarhet

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Fö209, yrkande 2, med
avslag på motion 1988/89:Fö503, yrkande 1, och med anledning av
motionerna 1988/89:Fö204, yrkande 8, 1988/89:Fö503, yrkandena 2
och 7, och 1988/89:Fö504 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört.

9. Fastställande av planeringsram för budgetåret 1989/90
(mom. 9)

Arne Andersson i Ljung, Björn Körlof och Ivar Virgin (alla m) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 25 börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med ”och FÖ210 (mp)” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget i motion FÖ204 (m) att planeringsramen för
totalförsvarets civila del för nästa budgetår skall räknas upp med 21,1 milj.
kr. på grund av underutnyttjande av vissa förslagsanslag inom motsvarande
planeringsram för budgetåret 1987/88. En sådan uppräkning ligger i linje
med vad utskottet i samband med 1987 års försvarsbeslut anförde om
möjligheten till förskjutning av medelsförbrukningen inom planeringsramen
mellan olika budgetår (FöU 1987/88:11 s. 117). Den uppräkning av
ifrågavarande ram som följer av förslagen i motionerna Fö203 (c) och FÖ210
(mp) kan utskottet inte tillstyrka. Dessa motioner bör därför avslås av
riksdagen såvitt nu är i fråga.

Utskottet förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen med förslag
rörande fördelning på anslag av ramuppräkningen i enlighet med vad som
föreslås i motion Fö204 (m).

dels att utskottets hemställan (s. 38) i moment 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande fastställande av planeringsram för budgetåret 1989190
att riksdagen med avslag på propositionen och motionerna 1988/
89:Fö203, yrkande 8 i denna del, samt 1988/89:Fö210, yrkande 8 i
denna del, yrkande 9 i denna del, yrkande 10 i denna del och yrkande
11 i denna del, och med bifall till motion 1988/89:Fö204, yrkande 9 i
denna del, fastställer att anslagen på statsbudgeten inom planeringsramen
för totalförsvarets civila del för budgetåret 1989/90 förs upp med
sammanlagt 1 800,4 milj. kr. i beräknat genomförandeprisläge
1989/90.

10. Fastställande av planeringsram för budgetåret 1989/90
(mom. 9)

Gunhild Bolander och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (alla c) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 25 börjar med ”Utskottet
anser dessutom" och slutar med "FÖ210 (mp)” bort ha följande lydelse:
Utskottet biträder förslagen i motion Fö203 (c), yrkande 8, till den del det
innebär att planeringsramen för totalförsvarets civila del för nästa budgetår
skall räknas upp med 96 milj. kr.

1988/89:FöU12

48

En uppräkning av denna planeringsram som följer av förslagen i motion
FÖ210 (mp) kan utskottet inte tillstyrka.

Utskottet återkommer i det följande till frågan om att i enlighet med
motion FÖ203 (c) utnyttja ramuppräkningen för anvisning av ytterligare
medel under anslaget Beredskapslagring och industriella åtgärder.

dels att utskottets hemställan (s. 38) i moment 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande fastställande av planeringsram för budgetåret 1989/90
att riksdagen med avslag på propositionen och motionerna 1988/
89:Fö204, yrkande 9 i denna del, samt 1988/89:Fö210, yrkande 8 i
denna del, yrkande 9 i denna del, yrkande 10 i denna del och yrkande
11 i denna del, och med bifall till motion 1988/89:Fö203, yrkande 8 i
denna del, fastställer att anslagen på statsbudgeten inom planeringsramen
för totalförsvarets civila del för budgetåret 1989/90 förs upp med
sammanlagt 1 875,3 milj. kr. i beräknat genomförandeprisläge
1989/90.

11. Fastställande av planeringsram för budgetåret 1989/90
(mom. 9)

Paul Ciszuk (mp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 25 börjar med ”Utskottet
anser dessutom” och slutar med ”Fö210 (mp) ” bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder förslagen i motion Fö210 (mp) till den del de innebär att
planeringsramen för totalförsvarets civila del skall räknas upp med 391 milj.
kr.

Därigenom tillgodoses också delvis det förslag till ramuppräkning som
följer av yrkande 8 i motion FÖ203 (c.)

Utskottet förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen med förslag
rörande fördelning på anslag av ramuppräkningen i enlighet med den
inriktning av totalförsvarets civila del som anges i motion Fö210 (mp).

dels att utskottet hemställan (s. 38) i moment 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande fastställande av planeringsram för budgetåret 1989/90
att riksdagen med avslag på propositionen och motion 1988/89:Fö204,
yrkande 9 i denna del, med anledning av motion 1988/89:Fö203,
yrkande 8 i denna del, och med bifall till motion 1988/89:Fö210,
yrkande 8 i denna del, yrkande 9 i denna del, yrkande 10 i denna del
och yrkande 11 i denna del, fastställer att anslagen på statsbudgeten
inom planeringsramen för totalförsvarets civila för budgetåret 1989/90
till 2 170,3 milj. kr. i beräknat genomförandeprisläge 1989/90.

1988/89 :FöU 12

49

12. Planeringsram för perioden 1989/90-1991/92 (mom. 11)

Under förutsättning av bifall till reservation 9

Arne Andersson i Ljung, Björn Körlof och Ivar Virgin (alla m) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 26 börjar med ”Planeringsramen
för” och slutar med ”regeringens förslag” bort ha följande lydelse:
Utskottet förutsätter att regeringen anpassar planeringsramen för totalförsvarets
civila del för perioden 1989/90-1991/92 till den uppräkning av
planeringsramen för nästa budgetår som utskottet i det föregående har
föreslagit.

dels att utskottets hemställan (s. 38) i moment 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande planeringsram för perioden 1989/90-1991/92
att riksdagen med avslag på propositionen och motionerna 1988/
89:Fö203, yrkande 8 i denna del, samt 1988/89:Fö210, yrkande 8 i
denna del, yrkande 9 i denna del, yrkande 10 i denna del och yrkande
11 i denna del, och med bifall till motion 1988/89:Fö204, yrkande 9 i
denna del, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om anpassning av planeringsramen för totalförsvarets civila del
för perioden 1989/90-1991/92.

13. Planeringsram för perioden 1989/90-1991/92 (mom. 11)

Under förutsättning av bifall till reservation 10

Gunhild Bolander och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (båda c) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 26 börjar med ”Planeringsramen
för” och slutar med ”regeringens förslag” bort ha följande lydelse:
Utskottet förutsätter att regeringen anpassar planeringsramen för totalförsvarets
civila del för perioden 1989/90-1991/92 till den uppräkning av
planeringsramen för nästa budgetår som utskottet i det föregående har
föreslagit.

dels att utskottets hemställan (s. 38) i moment 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande planeringsram för perioden 1989190-1991192
att riksdagen med avslag på propositionen och motionerna 1988/
89:Fö204, yrkande 9 i denna del, samt 1988/89:Fö210, yrkande 8 i
denna del, yrkande 9 i denna del, yrkande 10 i denna del och yrkande
11 i denna del, och med bifall till motion 1988/89:Fö203, yrkande 8 i
denna del, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om anpassning av planeringsramen för totalförsvarets civila del
för perioden 1989/90-1991/92.

14. Planeringsram för perioden 1989/90-1991/92 (mom. 11)

Under förutsättning av bifall till reservation 11
Paul Ciszuk (mp) anser

1988/89:FöU12

dels att den del av utskottets anförande som på s. 26 börjar med ”Planeringsramen
för” och slutar med ”regeringens förslag” bort ha följande lydelse:

50

Utskottet förutsätter att regeringen anpassar planeringsramen för totalförsvarets
civila del för perioden 1989/90-1991/92 till den uppräkning av
planeringsramen för nästa budgetår som utskottet i det föregående föreslagit.

dels att utskottets hemställan (s. 38) i moment 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande planeringsram för perioden 1989/90-1991/92
att riksdagen med avslag på propositionen och motion 1988/89:Fö204,
yrkande 9 i denna del, med anledning av motion 1988/89:203, yrkande
8 i denna del, och med bifall till motion 1988/89:Fö210, yrkande 8 i
denna del, yrkande 9 i denna del, yrkande 10 i denna del och yrkande
11 i denna del, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om anpassning av planeringsramen för totalförsvarets civila del
för perioden 1989/90-1991/92.

15. Översyn av statliga verks beredskapshänsyn (mom. 16)

Gunhild Bolander och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (båda c) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 27 börjar med ”Utskottet
anser det” och på s. 28 slutar med ”del bifallas” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer med motionärernas förslag i motion Fö503 (c),
yrkande 5, att den översyn av samtliga statliga verk som regeringen aviserar
också skall innehålla en genomgång av hur beredskapshänsynen i samhällsplaneringen
fungerar m.m. inom resp. verks arbetsområde. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan (s. 39) i moment 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande översyn av statliga verks beredskapshänsyn
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Fö503, yrkande 5, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

16. Utvidgning av dets.k. KR AS-proj ektet (mom. 19)

Gunhild Bolander och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (båda c) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 29 börjar med ”Förutsättningar
föreligger” och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser emellertid att dessa åtgärder inte är tillräckliga utan det är
nödvändigt att samtliga kommuner omfattas av försöksverksamheten med
kommunal riskanalys. En sådan inriktning överensstämmer med yrkande 3 i
motion FÖ503 (c). Motionsyrkandet bör därför bifallas av riksdagen.

dels att utskottets hemställan (s. 39) i moment 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande utvidgning av det s.k. KRAS-projektet
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Fö503, yrkande 3, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

1988/89:FöU12

51

17. Åtgärder för att minska vattenförsörjningens sårbarhet
(mom. 20)

Gunhild Bolander och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (båda c) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 29 börjar med ”De i
motionerna” och slutar med ”därför avslås” bort ha följande lydelse:

De i motion Fö503 (c) behandlade behoven av att minska vattenförsörjningens
sårbarhet rör centrala problem som måste lösas. De åtgärder som
redan nu vidtas inom KR AS-projektet är ett steg i rätt riktning men det torde
ändock erfordras att vattenförsörjningsområdet i sin helhet blir föremål för
analyser och studier. Yrkande 6 i motion FÖ503 (c) bör därför bifallas av
riksdagen. Utskottet delar däremot inte de uppfattningar som framförs i
motion FÖ501 (m), varför denna bör avslås av riksdagen.

dels att utskottets hemställan (s. 39) i moment 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande åtgärder för att minska vattenförsörjningens sårbarhet att

riksdagen med bifall till motion 1988/89:Fö503, yrkande 6, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

18. Åtgärder för att minska elförsörjningens sårbarhet (mom.
21)

Arne Andersson i Ljung, Björn Körlof och Ivar Virgin (alla m) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 29 börjar med ”De i
motionerna” och slutar med ”därför avslås” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening måste, såsom anförs i motion FÖ501 (m), åtgärder
vidtas för att mildra effekterna av stora elavbrott. Vad som hittills åtgärdats
och nu planeras är inte tillräckligt utan regeringen bör instruera myndigheterna
att ta fram program för hur effekterna av en mer omfattande
driftsstörning i eldistributionen skall kunna lindras. Motion FÖ501 (m) bör
därför bifallas av riksdagen. Utskottet delar däremot inte de uppfattningar
som framförs i motion FÖ503 (c), yrkande 6, varför denna bör avslås av
riksdagen

dels att utskottets hemställan (s. 39 ) i moment 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande åtgärder för att minska elförsörjningens sårbarhet
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Fö501 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört.

19. Lagring av kvävegödselmedel (mom. 44)

Arne Andersson i Ljung, Björn Körlof och Ivar Virgin (alla m) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 36 börjar med ”Utskottet
erinrar” och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det angeläget att vårt lands försörjning av kvävegödselmedel
tryggas. I avvaktan därpå bör den på 1987 års försvarsbeslut grundade
utförsäljningen av beredskapslagrad kvävegödsel snarast möjligt omprövas i
enlighet med förslaget i motion Fö509, yrkande 2. Motionen bör därför i

1988/89 :FöU 12

52

denna del bifallas av riksdagen. Motionerna Fö502 (s) och Fö505 (c) Fö509
(m), yrkande 1, som också behandlar försörjningsfrågor inom livsmedelsområdet
kan utskottet däremot inte tillstyrka i avvaktan på de förslag som kan
bli resultatet av 1988 års försvarskommittés arbete.

dels att utskottets hemställan (s. 40) i moment 44 bort ha följande lydelse:

44. beträffande lagring av kvävegödselmedel

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Fö509, yrkande 2, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

20. Beredskapsmålet för försörjningsberedskapen på
livsmedelsområdet (mom. 45)

Gunhild Bolander och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (båda c) anser

dels beträffande beredskapsmålet för försörjningsberedskapen på
livsmedelsområdet att den del av utskottets anförande som på s. 36 börjar
med ”Utskottet erinrar” och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande
lydelse:

Utskottet erinrar om att 1988 års försvarskommitté enligt sina direktiv bör
analysera samhällsutvecklingens betydelse från beredskapssynpunkt och
därvid överväga behovet av ökad beredskapshänsyn i samhällsutvecklingen.
Bland de områden som därvid särskilt bör studeras anges livsmedelsförsörjningen.
Kommittén bör därefter överväga och lämna förslag till kompletterande
beredskapsåtgärder vad avser bl.a. lagringsskyldighet för företag men
också för andra kompletterande åtgärder.

Utskottet anser vidare att 1988 års försvarskommitté dessutom bör beakta
den inriktning som framgår av motion FÖ505 (c). Riksdagen bör därför
bifalla denna motion. Däremot bör motionerna Fö502 (s) och Fö509 (m)
avslås av riksdagen i avvaktan på resultatet av pågående utredningsarbete.

dels att utskottets hemställan (s. 40) i moment 45 bort ha följande lydelse:

45. beträffande beredskapsmålet för försörjningsberedskapen på
livsmedelsområdet

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Fö505 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört.

21. Beredskapslagring och industriella åtgärder (mom. 65 c)

Under förutsättning av bifall till reservation 10

Gunhild Bolander och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (båda c) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 36 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”nämnda ram” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit riksdagen att dels i enlighet med
motion Fö203 (c) fastställa planeringsramen för totalförsvarets civila del för
budgetåret 1989/90 till 1 875,3 milj. kr. i beräknat genomförandeprisläge
1989/90, dels som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet har anfört
rörande en smärre omfördelning av medel inom nämnda ram.

1988/89:FöU12

dels att den del av utskottets anförande som på s. 37 börjar med ”Utskottet
föreslår” och slutar med ”motionsyrkanden avslås” bort ha följande lydelse:

53

Utskottet anser att riksdagen bör inom föreslagen planeringsram till
Beredskapslagring och industriella åtgärder anvisa ett reservationsanslag på
197 370 000 kr. i enlighet med vad som föreslås i motion 1988/89:Fö203 (c)
och i övrigt anvisa medel under berörda anslag i enlighet med regeringens
förslag med den omfördelning inom planeringsramen som utskottet i det
föregående har förordat.

Yrkandena 9 och 11 i motion Fö203 (c) som såvitt nu är i fråga ligger helt i
linje med den föreslagna omfördelningen av ramen bör bifallas. Även
yrkande 10 i motion FÖ204 (m) blir därigenom delvis tillgodosett. I övrigt bör
här behandlade yrkanden avslås.

dels att utskottets hemställan (s. 42) i moment 65 c bort ha följande lydelse:

65. beträffande Beredskapslagring och industriella åtgärder

c) att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till
motion 1988/89:Fö203, yrkande 8 i denna del, för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 197 370 000 kr.

Särskilda yttranden

1. Ubåtskränkningar och ubåtsskydd (mom. 2)

Arne Andersson i Ljung, Björn Körlof och Ivar Virgin (alla m) anför:

Såsom framhållits i den moderata kommittémotionen har frågan om en
förnyad genomlysning och utvärdering av ubåtsskyddsinsatserna och vad
som krävs i framtiden för att möta försök till intrång inte tagits upp i
direktiven till 1988 års försvarskommitté. Detta ter sig desto mer egendomligt
som föredragande statsrådet i tidigare sammanhang särskilt framhållit att
en sådan genomlysning borde ske inför nästa försvarsbeslut. En hänvisning
till att det saknar intresse vad som uttryckligen skrivs resp. inte skrivs i
direktiven för en försvarskommitté är inte helt klargörande i detta hänseende.
Vi konstaterar dock att utskottets anförande innebär en klar markering
av att riksdagens tidigare uttalande om vikten av en sådan genomlysning
självklart gäller och utgår därmed från att en sådan nu kommer att ske inom
ramen för försvarskommitténs arbete.

2. Utländska lastbilars trafik i Sverige (mom. 4)

Arne Andersson i Ljung, Björn Körlof och Ivar Virgin (alla m) anför:

I vårt särskilda yttrande till utskottets betänkande om utländska långtradare
hösten 1988 (1988/89 :FöUl) framhöll vi att det ter sig rimligt att rikspolisstyrelsen,
generaltullstyrelsen och överbefälhavaren under något år får pröva
om det inledda samarbetet mellan dessa myndigheter kan bringa klarhet
rörande de utländska lastbilarnas eventuella användning i underrättelsesyfte
innan förändringar i regelsystemet övervägs.

Med hänsyn till den korta tid som förflutit sedan dess är det för oss
moderater acceptabelt att utskottet nu avstyrker de förslag till åtgärder som
redovisas i de behandlade motionerna. De förslag som framläggs i motion

1988/89:FöU12

54

FÖ204 (m) liksom även i övriga behandlade motioner i detta ärende är var för
sig rimliga, men det kvarstår som rimligt att berörda myndigheter får
möjlighet att verka under viss tid innan åtgärder med riksdagens medverkan

övervägs.

3. Den fortsatta utvecklingen inom funktionerna Civil ledning
och samordning, Livsmedelsförsörjning m.m. och
Energiförsörjning (mom. 14,42 och 47)

Paul Ciszuk (mp) anför:

Genom riksdagens beslut angående remiss av motionsyrkanden till olika
utskott saknas i detta betänkande behandling av ett antal ur försvarssynpunkt
viktiga förslag. I motion Fö210 av Inger Schörling m.fl. (mp) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna:

”3. att kärnkraftsavvecklingen av försvarspolitiska skäl bör påbörjas
omgående,

4. att landets elnät skall förändras så att det vid krigsfara kan delas upp i
fungerande mindre enheter,

5. att bestämmelser bör utfärdas så att det i varje bostadsområde kommer
att finnas minst en vedspis eller motsvarande som reserv per två hushåll,

6. att alla sjukvårdsinrättningar bör åläggas skyldighet att ha alternativ
källa till elström, vatten och värme,

7. att Sveriges energiförsörjning skall grundas på inhemska biobränslen,
vattenkraft och vindkraftverk,

9. att Sveriges livsmedelsberedskap bör grundas på en levande landsbygd
där mångformigt ekologiskt lantbruk kan bedrivas med lokal livsmedelsförädling,

10. att Sveriges utrikeshandel bör styras så att vi själva kan hålla eller
snabbt bygga upp en egen försörjning med baslivsmedel, kläder, skor och
energiråvara,”

Naturligtvis berör dessa yrkanden i hög grad även andra utskotts kompetensområden
men yrkandenas motivering är klart försvarspolitiska. Dessa
förslag kunde enligt min mening ha bidragit till en större konkretion i det
avsnitt i detta betänkande som handlar om den kommunaltekniska försörjningen,
samt givit ett vidare övervägande om de verkliga grunderna för en
god livsmedelsberedskap.

1988/89:FöU12

55

Översikt av utskottets behandling av motionerna 1988/89:FöU12

Bilaga

Motion 1988/89 Utskottets Utskottets Reservation

betänkande s. hemställan nr

moment

F5201	18	4
F6202	18	4
Fö203:2	18	4
8	24,36	9,11,65 c	9-14.
9	24,36	10,64
10	24	10
11	24,36	10,53
FÖ204:1	14	1	1
2	15	2
6	21	6	4,5
7	33	34
8	22	8	6-8
9	24	9,11	9-14
10	24,36	10,53
11	36	54 b
12	36	55
13	36	58 b
F6205	16	3	2
FÖ206	18	4
F6208	19	5	3
Fö209:l	19	5	3
2	22	8	6-8
Fö210:l	21	6	4,5
3	19	5	3
8-11	25	9,11	9-14
Fö402:5	31	24
Fö501	29	21	18
FÖ502	35	43
Fö503:l-2,7	22	8	6-8
3	28	19	16
4	27	15
5	27	16	15
6	28	20	17
		8	6-8
FÖ504	22	8	6-8
FÖ505	35	45	20
F6506	30	25
Fö507	29	22
FÖ508	30	25
Fö509:l	35	43
2	35	44	19
FÖ510	28	18
Fö511	27	17
F6513	30	26
FÖ514	35	46
FÖ701	32	27
FÖ702	33	34
FÖ703	33	34
FÖ704	33	34
FÖ705	33	34
FÖ707	32	28
FÖ708	33	34
FÖ710	31	29
Fö711	32	30
FÖ712	34	36
F6713	33	31
FÖ716	33	34
F5719	31	32
FÖ721	34	37
FÖ723	33	34

56

1988/89:FöU12

Motion 1988/89 Utskottets Utskottets

betänkande s. hemställan

moment

F6724	33	33
FÖ725	33	34
FÖ726	34	35
FÖ727	33	33
FÖ728	33	34
FÖ729	33	34
FÖ730	33	34
FÖ731	33	34
FÖ732	33	34

Reservation

nr

57

Innehållsförteckning

1988/89:FöU12

SAMMANFATTNING 1

PROPOSITIONEN 2

MOTIONERNA 4

SÄKERHETSPOLITIKEN

Föredragande statsrådet 11

Utskottet 13

DEN FORTSATTA UTVECKLINGEN AV TOTALFÖRSVARETS
CIVILA DEL

Föredragande statsrådet 21

Utskottet 21

PLANERINGSRAMAR FÖR TOTALFÖRSVARETS CIVILA
DEL

Bakgrund 23

Föredragande statsrådet 24

Utskottet 24

DEN FUNKTIONSVISA INRIKTNINGEN INOM TOTALFÖRSVARETS
CIVILA DEL

Föredragande statsrådet 26

Utskottet 26

ANSLAGSFRÅGOR

Utskottet 36

HEMSTÄLLAN 37

RESERVATIONER

1. Säkerhetspolitikens grunder- m 43

2. Internationell granskning av bevis angående ubåtskränkningar - mp 44

3. Säkerhetspolitiskt underlag inför nästa försvarsbeslut - vpk, mp ... 44

4. Gemensamma utgångspunkter för planeringen -m 45

5. Gemensamma utgångspunkter för planeringen - mp 46

6. Samhällets sårbarhet-m 46

7. Samhällets sårbarhet-c 47

8. Samhällets sårbarhet-vpk 47

9. Fastställande av planeringsram för budgetåret 1989/90-m 48

10. Fastställande av planeringsram för budgetåret 1989/90-c 48

11. Fastställande av planeringsram för budgetåret 1989/90 - mp 49

12. Planeringsram för perioden 1989/90-1991/92-m 50

13. Planeringsram för perioden 1989/90-1991/92-c 50

14. Planeringsram för perioden 1989/90-1991/92-mp 50

15. Översyn av statliga verks beredskapshänsyn-c 51

16. Utvidgning av dets.k. KRAS-projektet-c 51

17. Åtgärder för att minska vattenförsörjningens sårbarhet - c 52

18. Åtgärder för att minska elförsörjningens sårbarhet- m 52

19. Lagring av kvävegödselmedel-m 52

20. Beredskapsmålet för försörjningsberedskapen på livsmedelsområdet-c
53

21. Beredskapslagring och industriella åtgärder-c 53

58

SÄRSKILDA YTTRANDEN 1988/89:FöU12

1. Ubåtskränkningar och ubåtsskydd - m 54

2. Utländska lastbilars trafik i Sverige - m 54

3. Den fortsatta utvecklingen inom funktionerna Civil ledning och
samordning, Livsmedelsförsörjning m.m. och Energiförsörjning- mp 55
BILAGA

Sammanställning av motionsyrkanden 56

59

gotab 88326, Stockholm 1989