Bostadsutskottets betänkande
1988/89: BoU9

Godtagande av byggprodukter som godkänts
i annat nordiskt land (prop. 1988/89:139)

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag till lag om ändring i
plan- och bygglagen (PBL). Det tillstyrkta förslaget innebär att byggnadsnämnderna
vid sin granskning enligt bestämmelserna i PBL skall godta
byggprodukter som godkänts av ett behörigt organ i något annat nordiskt
land på samma sätt som produkter vilka frivilligt typgodkänts eller tillverkningskontrollerats
i Sverige. Skyldigheten skall gälla intill utgången av
år 1991.

Utskottet avstyrker motioner (fp) och (c) med invändningar mot lagförslaget
beträffande lagens giltighetstid och vissa andra yrkanden.

Till betänkandet har fogats sex reservationer och tre särskilda yttranden.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1988/89:139 föreslagit

riksdagen att anta vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i plan och

bygglagen (1987:10).

Motionerna

1 betänkandet behandlas följande med anledning av propositionen väckta
motioner:

1988/89:Bol2 av Erling Bager m. fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av samordning med EG,

2. att riksdagen avslår den föreslagna tidsbegränsningen till 1991.

1988/89:Bol3 av Agne Hansson m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen med anledning av vad som anförs i prop. 1988/89:139 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs
om sambanden mellan bostadspolitikens inriktning, byggmarknadens
struktur och prisutvecklingen på byggmaterialmarknaden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om behovet av fri konkurrens och ökad flexibilitet inom byggmaterialmarknaden
samt hos regeringen begär förslag till åtgärder i syfte

1988/89

BoU9

1 Riksdagen 1988/89. 19 sami. Nr 9

att dämpa kostnadsutvecklingen inom byggbranschen i enlighet med vad 1988/89:BoU9
som anförs i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om vikten av att miljö- och kvalitetsaspekter inte eftersätts vid
ett frisläppande av importen av byggmaterial som godkänts i annat nordiskt
land i enlighet med vad som anförs i motionen,

6. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av vilka effekter ett
frisläppande av importen av byggprodukter från andra nordiska länder får
för prisutveckling och kvalitet på byggmaterialmarknaden i enlighet med
vad som anförs i motionen,

7. att riksdagen med avslag på prop. 1988/89:139 i denna del föreskriver
att skyldigheten för byggnadsnämnderna att godta byggprodukter som
importeras från annat nordiskt land skall gälla intill utgången av år 1990
och att i prop. 1988/89:139 föreslagen lydelse av 8 kap. 29 a § i plan- och
bygglagen ändras i enlighet härmed.

Yrkandena 4 och 5 i motion 1988/89:Bol3 (c) kommer utskottet att
behandla hösten 1989.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att byggnadsnämnderna vid granskning enligt
bestämmelserna i plan- och bygglagen (1987:10), PBL, skall godta byggprodukter
som godkänts av ett behörigt organ i något annat nordiskt land
på samma sätt som produkter vilka frivilligt typgodkänts eller tillverkningskontrollerats
i Sverige. Skyldigheten föreslås gälla intill utgången av
år 1991.

Förslaget läggs fram mot bakgrund av den överhettade byggmarknad
som för närvarande råder i Sverige och som bl. a. innebär att det råder
brist på byggprodukter. Med förslaget avses importen av byggmaterial att
främjas.

I propositionen lämnas en redovisning av det internationella harmoniseringsarbetet
vad gäller kraven på olika byggprodukter. Sverige verkar i
olika internationella sammanhang för att undanröja hinder för handel
inom byggsektorn. Detta sker bl. a. i FN:s och EFTA:s regi. I de nordiska
länderna har ett samarbete mellan byggmyndigheterna pågått sedan mitten
av 1950-talet i syfte att samordna de olika ländernas byggbestämmelser.

Arbetet bedrivs inom ramen för Nordiska kommittén för byggbestämmelser
(NKB), som numera är inordnad som ett organ under Nordiska ministerrådet.
Nordiska ministerrådet beslutade år 1983 om riktlinjer för ömsesidigt
accepterande av centralt godkända byggprodukter innebärande att
en produkt som är typgodkänd i ett av de nordiska länderna kan typgodkännas
i de övriga länderna genom ett enkelt registerförfarande. NKB har i
anslutning härtill utarbetat produktregler för ett tjugotal produktslag.

Enligt den redovisning av prisutvecklingen på byggmaterial m.m. som
lämnas i propositionen kännetecknas den svenska byggmarknaden av en
högt uppdriven efterfrågan, fullt kapacitetsutnyttjande och en uttalad brist 2

på produktionsresurser. Produktionskostnaderna för bostadshus har ökat
betydligt mer än konsumentpriserna under de två senaste åren. I en promemoria
som statens pris- och konkurrensverk (SPK) överlämnat till
regeringen i december 1988 beskrivs utvecklingen av byggkostnader och
byggmaterialpriser under åren 1987 och 1988. Enligt SPK har många
byggmaterialtillverkare genomfort prishöjningar som överstiger vad som
motiveras av deras kostnader. Detta anses ha möjliggjorts genom den
kapacitetsbrist som föreligger inom vissa branscher.

En förutsättning för att olika material och produkter skall kunna användas
i det svenska byggandet är att de uppfyller de grundläggande kraven i
PBL. Sammanfattningsvis kan bestämmelserna om tillsyn och kontroll
enligt PBL sägas vila på principen att byggherren har huvudansvaret för
att byggbestämmelserna iakttas. Vid bygglovspliktiga arbeten prövar dessutom
byggnadsnämnderna om de tilltänkta åtgärderna kan antas uppfylla
de krav på byggnaders egenskaper som ställs i 3 kap. PBL. Enligt 8 kap. 29
§ andra stycket PBL skall byggnadsnämnderna godta typgodkända eller
tillverkningskontrollerade material m. m. i de avseenden typgodkännandet
eller tillverkningskontrollen gäller. Ett typgodkännande kan vara frivilligt
eller obligatoriskt (16 kap. 2 § PBL). Typgodkännande får meddelas av den
myndighet som regeringen bestämmer. Enligt plan- och byggförordningen
(1987:383) prövar plan- och bostadsverket frågor om frivilligt typgodkännande
och tillverkningskontroll. Möjligheten för regeringen att ställa krav
på obligatoriskt typgodkännande har ännu inte utnyttjats.

Enligt propositionen är utbudet av byggmaterial och komponenter på
den svenska marknaden för närvarande inte tillräckligt för att efterfrågan
skall kunna tillgodoses utan störningar i form av väntetider eller ökande
priser. Av detta skäl föreslås åtgärder som främjar importen av likvärdiga
produkter. Det långvariga nordiska samarbetet på byggbestämmelseområdet
har enligt propositionen inneburit att byggbestämmelserna i de nordiska
länderna i allt väsentligt bygger på en likartad uppfattning om vilka
egenskaper som är väsentliga och vilka funktioner som måste säkerställas.
Denna samsyn har medfört att en produkt som är godkänd i ett nordiskt
land i allmänhet i allt väsentligt också svarar mot de krav som ställs i de
andra nordiska länderna. Någon generell verkan tillerkänns dock normalt
inte ett sådant godkännande här i landet utan godtagandefrågan blir beroende
av de enskilda byggnadsnämndernas prövning.

I avvaktan på att de av Nordiska ministerrådet fastställda riktlinjerna
för ömsesidigt accepterande av centralt godkända byggprodukter ges vidgad
praktisk tillämpning föreslås vissa ensidiga svenska åtgärder genomföras.
Åtgärderna tidsbegränsas och avser tiden t.o. m. år 1991. Under
denna tid föreslås byggprodukter, som har godkänts av ett behörigt organ i
ett annat nordiskt land, vid bygglovprövningen likställas med produkter
som frivilligt typgodkänts eller tillverkningskontrollerats i Sverige.

Den förordade ordningen föreslås åstadkommas genom att det i anslutning
till bestämmelserna om typgodkännande m.m. i 8 kap. 29 § PBL
införs en ny paragraf som reglerar godtagande av byggprodukter som
godkänts i andra länder. Förslaget till denna nya paragraf, 29 a §, är bilagt
propositionen och föreslås träda i kraft den 1 juli 1989. Enligt förslaget

1988/89:BoU9

ankommer det på regeringen att bestämma vilka nordiska organ vars
godkännanden skall godtas av byggnadsnämnderna. Vid krav enligt PBL
på obligatoriskt typgodkännande skall dock inte godkännanden från dessa
organ kunna ersätta godkännande från utsett svenskt organ. Regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer föreslås dessutom få meddela
föreskrifter om avvikelse från bestämmelsen om likställdhet för godkännande
från nordiska organ. Avvikelse skall få föreskrivas i fråga om sådana
produkter som inte kan antas uppfylla kraven i PBL till skydd för liv,
personlig säkerhet eller hälsa och för en lämplig utformning av byggnader
och andra anläggningar.

Utskottet

Inledning

Bostadsutskottet har under de senaste åren vid flera tillfällen uttryckt sin
oro över de stigande kostnaderna inom bostadsbyggandet. Den redovisning
av prisutvecklingen på byggmaterial m. m. som ges i propositionen
understryker allvaret i den rådande situationen med kraftigt ökande byggnadskostnader.
Kostnadsökningarna torde ha flera orsaker. Enligt den
redovisning som SPK överlämnat till regeringen är prishöjningarna på
byggmaterial en av de faktorer som bidragit till utvecklingen. Prishöjningarna
på byggprodukter under de senaste åren har enligt redovisningen
överstigit vad som kan motiveras av företagens kostnader. Bakgrunden är
den kapacitetsbrist som föreligger inom vissa branscher. Förutom prishöjningar
har detta lett till att leveranstiderna kraftigt har förlängts.

Enligt vad som redovisas i propositionen råder inom Norden i dag en
betydande samsyn vad gäller de grundläggande krav som bör ställas på
byggnader. Detta innebär i allmänhet att en produkt som är godkänd i ett
nordiskt land i allt väsentligt också svarar mot de krav som ställs i de andra
nordiska länderna. Det är således mot bakgrund av dels den bristande
kapaciteten hos den svenska byggmaterialindustrin, dels den överensstämmelse
som finns mellan kraven på byggprodukter i de nordiska länderna
som förslaget om godtagande av byggprodukter som godkänts i annat
nordiskt land bör ses.

Två motioner har avgivits med anledning av propositionen. Vad gäller
det upprättade lagförslaget riktas i dessa motioner invändningar endast
avseende tidsbegränsningen av de föreslagna bestämmelserna till utgången
av år 1991. Övriga yrkanden i motionerna avser olika tillkännagivanden
m. m. med anledning av den avgivna propositionen. Bostadsutskottet inleder
sina överväganden med att behandla frågan om det upprättade lagförslaget
samt frågor med direkt anknytning till detta.

Lagförslaget

I propositionen föreslås att byggnadsnämnderna skall godta byggprodukter
som godkänts av ett behörigt organ i något annat nordiskt land på samma

1988/89:BoU9

sätt som produkter vilka frivilligt typgodkänts eller tillverkningskontrollerats
i Sverige. Undantag från denna regel föreslås få föreskrivas av regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer för produkter som inte
kan antas uppfylla kraven i PBL till skydd för liv, personlig säkerhet eller
hälsa och för en lämplig utformning av byggnader och andra anläggningar.
Lagförslaget har i denna del inte mött genmäle i motionerna. Enligt
bostadsutskottets mening bidrar de föreslagna reglerna till ett större utbud
av byggmaterial på den svenska bostadsbyggnadsmarknaden. Detta bör i
sin tur verka dämpande på prisstegringarna på byggprodukter och förhindra
onödiga dröjsmål i bostadsproduktionen på grund av långa leveranstider.
De rådande förhållandena på den svenska byggmarknaden med fullt
kapacitetsutnyttjande och en stor efterfrågan på bostäder gör det angeläget
att olika åtgärder vidtas som verkar i denna riktning och kan bidra till en
lugnare prisutveckling inom bostadsproduktionen och övrig byggverksamhet.
Mot denna bakgrund ställer sig utskottet positivt till den föreslagna
ändringen i PBL såvitt nu är i fråga.

Vad gäller den i lagförslaget angivna tidsbegränsningen till utgången av
år 1991 för bestämmelserna om godtagande av byggprodukter som godkänts
i annat nordiskt land har motionsförslag i två skilda riktningar
framlagts. I motion Bo 12 (fp) yrkande 2 föreslås att bestämmelserna skall
gälla utan angiven tidsbegränsning. Enligt motionärerna har några bärande
skäl för en tidsbegränsning inte redovisats i propositionen. Enligt vad
som anförs i motion Bo 13 (c) är det nödvändigt att de strävanden som nu
pågår till ett mer integrerat samarbete över nationsgränserna inte motverkar
möjligheterna för byggindustrin i de nordiska länderna att verka på
lika villkor i hela Norden. Mot denna bakgrund föreslås i motionens
yrkande 7 att giltighetstiden för de i propositionen föreslagna åtgärderna
begränsas t. o. m. utgången av år 1990, då en prövning av en eventuell
förlängning bör ske.

Som skäl för att tidsbegränsa de av regeringen föreslagna åtgärderna till
utgången av år 1991 anförs i propositionen bl. a. den förväntade utvecklingen
av det nordiska samarbetet och de pågående förhandlingarna för att
få till stånd nordisk ömsesidighet i fråga om giltigheten av nationellt
utfärdade godkännanden på byggområdet. Vidare anförs att frågan om en
eventuell förlängning för tiden efter år 1991 bör göras beroende av utgången
av fortsatta förhandlingar på olika nivåer samt av om ömsesidighet kan
uppnås i fråga om giltigheten av nationellt utfärdade godkännanden i
förhållandet mellan de nordiska länderna.

Bostadsutskottet instämmer i de i propositionen framlagda skälen till en
tidsbegränsning av de föreslagna åtgärderna. Sverige bör således inte avhända
sig sin förhandlingsposition i arbetet med att uppnå ett ömsesidigt
accepterande av nationella godkännanden mellan de nordiska länderna.
Enligt utskottets mening förutsätter det ensidiga svenska godtagandet av
typgodkännanden från de nordiska grannländerna att det sker en avstämning
mot uppnådda förhandlingsresultat i denna fråga. Med hänvisning till
det nu anförda avstyrks motion Bo 12 (fp) yrkande 2.

Även vad gäller tidpunkten för den ovan förordade avstämningen, dvs.
tiden för giltigheten av det framlagda lagförslaget, tillstyrker utskottet

1988/89:BolI9

regeringens förslag. Förslaget i motion Bo 13 (c) yrkande 7 om att begränsa
giltighetstiden till utgången av år 1990 avstyrks således. Detta förslag
innebär att de föreslagna åtgärderna endast skulle vara i kraft under ett och
ett halvt år. Enligt utskottets mening är detta en alltför kort tid för att
kunna ge de avsedda effekterna på den svenska byggmarknaden och dessutom
ge utrymme för framsteg i det internationella harmoniseringsarbetet.

Vad ovan anförts innebär sammanfattningsvis att bostadsutskottet tillstyrker
det av regeringen framlagda lagförslaget med en komplettering till
PBL i sin helhet. Motstående motionsförslag avstyrks alltså.

I motion Bol3 (c) yrkande 3 föreslås att riksdagen skall göra ett tillkännagivande
om vikten av att miljö- och kvalitetsaspekter inte eftersätts vid
ett frisläppande av importen av byggmaterial som godkänts i annat nordiskt
land. Enligt motionärerna kan lagförslaget medföra att den rådande
situationen med snabbt ökande byggkostnader lockar till ett billigt materialval
som är bristfälligt i fråga om hållfasthet och kvalitet.

Bostadsutskottet delar naturligtvis helt motionärernas inställning att
bristfälligt byggnadsmaterial inte skall användas på den svenska byggmarknaden.
Enligt utskottets mening ger dock inte det nu aktuella lagförslaget
anledning att befara att riskerna för en sådan användning skulle öka.
Som beskrivs i propositionen råder redan i dag stor överensstämmelse
mellan de nordiska ländernas krav för typgodkännande av byggprodukter.
I undantagsfall kan givetvis sådana skillnader i produktkraven finnas så att
en produkt inte bör erhålla automatisk likställdhet med produkter med
svenskt typgodkännande. För att säkerställa kvalitetskraven i dessa fall
innehåller lagförslaget en möjlighet för regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer att meddela föreskrifter som behövs för att undanta
produkter som inte kan antas uppfylla kraven enligt PBL. Det får givetvis
förutsättas att denna möjlighet kommer att utnyttjas i de fall då det finns
anledning att befara att en byggprodukt är bristfällig i fråga om hållfasthet
eller kvalitet. Det långvariga normsamarbetet mellan de nordiska byggmyndigheterna
torde innebära att de skillnader som kan finnas inom vissa
produktområden till stor del är kända och att en avstämning mot kvalitetskraven
i PBL därigenom underlättas. Med hänvisning till det anförda
anser utskottet det inte föreligga något behov av ett särskilt tillkännagivande
i enlighet med förslaget i motion Bo 13 (c) yrkande 3.

Enligt motion Bol 3 (c) yrkande 6 bör riksdagen hos regeringen begära en
redovisning av effekterna som de föreslagna åtgärderna för att underlätta
importen av byggprodukter från andra nordiska länder får på prisutveckling
och kvalitet på den svenska byggmaterialmarknaden.

I propositionen framhålls att det bör ankomma på plan- och bostadsverket
att noga följa och studera effekterna av lagtillämpningen samt att vid
behov aktivt delta även i rådgivningsarbetet så att negativa utvecklingstendenser
inte uppkommer i det praktiska genomförandet. Utskottet förutsätter
att resultaten från detta arbete hålls tillgängliga utan en särskild riksdagens
begäran i frågan. Den allmänna prisutvecklingen på byggområdet är
också en av de frågor som följs med särskild uppmärksamhet av SPK. Det
får förutsättas att regeringen vid behov lämnar riksdagen information i de
aktuella frågorna. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motion Bo 13
(c) yrkande 6.

1988/89:BoU9

Övriga frågor

1988/89:BoU9

I de två motioner som väckts med anledning av den nu aktuella propositionen
återfinns även vissa motionsyrkanden med anknytning till mer övergripande
frågor om bostadspolitikens inriktning och utformning. Denna
typ av frågor har utskottet senast behandlat i sitt betänkande
1988/89:BoU7 som riksdagen nyligen ställt sig bakom.

I motion Bo 13 (c) föreslås tillkännagivanden dels om sambanden mellan
bostadspolitikens inriktning, byggmarknadens struktur och prisutvecklingen
på byggmaterialmarknaden (yrkande 1), dels om behovet av fri
konkurrens och ökad flexibilitet inom byggmaterialmarknaden (yrkande
2). Yrkande 2 innefattar även att riksdagen hos regeringen skall begära
förslag till åtgärder i syfte att dämpa kostnadsutvecklingen inom byggbranschen.
Enligt motionärerna bör dessa åtgärder vara inriktade på att stimulera
småföretagsamheten inom byggmaterialmarknaden och även i övrigt
upprätthålla en differentierad företagsstruktur på byggmarknaden.

I sitt betänkande BoU7 behandlade utskottet motionsyrkanden med i
princip samma inriktning som de nu aktuella. Utskottet anförde (s. 27) vid
detta tillfälle bl. a. att det med utgångspunkt i dagens bostadssituation
framför allt är två förhållanden som bör ägnas särskild uppmärksamhet.
Det gäller dels utvecklingen av bostadsproduktionen och dess fördelning
över landet, dels utvecklingen av byggkostnaderna och därmed också
boendekostnaderna. Dessa frågor kommer enligt vad utskottet vidare anförde
att bli belysta i ett utredningarbete som för närvarande pågår på
uppdrag av bostadsministern och som skall redovisas under fjärde kvartalet
1989. Utredningen skall enligt sina direktiv således bl. a. innefatta en
allsidig analys av de faktorer som påverkar byggkostnadsutvecklingen.
Utskottet var med hänvisning till det pågående utredningsarbetet inte
berett att ställa sig bakom motionsförslag med den inriktning som nu
diskuteras.

Vid riksdagsbehandlingen bifölls utskottets hemställan. Någon ny prövning
i sak av dessa frågor kan därför inte anses vara meningsfull mindre än
två veckor efter det att riksdagen behandlat bostadsutskottets betänkande
BoU7 i vilket alltså motsvarande motionsförslag övervägdes. Motion
Bo 13 (c) yrkandena 1 och 2 avstyrks med hänvisning härtill.

I motion Bo 12 (fp) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande med innebörden
att samordningen med EG bör drivas målmedvetet och
konsekvent även inom bostadspolitiken. Yrkandet läggs fram mot bakgrund
av att godtagandet av byggprodukter från andra länder nu begränsas
till att gälla Norden.

Ett enigt bostadsutskott redovisade föregående riksdagsår i ett yttrande
till utrikesutskottet (BoU 1987/88:4 y) vilka utgångspunkter som enligt
utskottets mening borde gälla för harmoniseringsarbetet mellan de svenska
byggföreskrifterna och motsvarande regler inom EG. Vad gäller det svenska
engagemanget i det pågående internationella harmoniseringsarbetet
avseende byggsektorn finns en redovisning i propositionen. Sveriges kontakter
med EG i dessa frågor sker bl. a. genom EFTA och samarbetsorgani -

sationen UEAtc. Även det nordiska samarbetet väntas få betydelse i det 1988/89:BoU9
vidare europeiska harmoniseringsarbetet.

Någon kritik mot eller synpunkter på hur det i propositionen redovisade
arbetet bedrivs framförs inte i motion Bol2 (fp). Något skäl att med
anledning av den nu aktuella propositionen göra ett tillkännagivande om
samordningen med EG kan därför inte anses föreligga. Det kan i sammanhanget
även påpekas att tidsbegränsningen av det framlagda lagförslaget
till utgången av år 1991 är gjord just med hänvisning till utvecklingen av
det internationella samarbetet och pågående förhandlingar. Med hänvisning
till det anförda avstyrks motion Bo 12 (fp) yrkande 1.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lagförslaget

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition
1988/89:139 och med avslag på motionerna 1988/89:Bol2 yrkande
2 och 1988/89:Bol 3 yrkande 7 antar som bilaga 1 vid detta betänkande
fogat förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen
(1987:10),

2. beträffande miljö- och kvalitetsaspekter

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bol3 yrkande 3,

3. beträffande redovisning av effekterna

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bol3 yrkande 6,

4. beträffande bostadspolitikens inriktning

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bol3 yrkandena 1 och 2,

5. beträffande samordningen med EG

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bol2 yrkande 1.

Stockholm den 2 maj 1989
På bostadsutskottets vägnar

Oskar Lindkvist

Närvarande: Oskar Lindkvist (s), Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s),

Erling Bager (fp), Hans Göran Franck (s), Bertil Danielsson (m), Nils
Nordh (s), Rune Evensson (s), Gunnar Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Leif
Olsson (fp), Rune Thorén (c), Jan Strömdahl (vpk), Britta Sundin (s),

Berndt Ekholm (s), Birger Andersson (c) och Krister Skånberg (mp).

Reservationer

1. Lagförslaget (mom. 1)

Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg
(m) och Leif Olsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Bostadsutskottet
instämmer” och på s. 6 slutar med ”avstyrks alltså” bort ha
följande lydelse:

Enligt utskottets mening talar flera skäl mot att giltigheten för det
aktuella lagförslaget begränsas på det sätt som föreslås i propositionen.
Åtgärderna är ett första steg från svensk sida mot en gemensam europeisk
marknad för byggprodukter. Målet bör vara att utvidga giltigheten av
lagförslaget till att omfatta byggprodukter från flera länder i stället för att
ta steget tillbaka till nuvarande ordning vad gäller typgodkännanden. Det
är därför fel att på förhand förutsätta att pågående förhandlingar inom
Norden och olika europeiska organ inte leder till något resultat. Skulle
problem uppstå i förhandlingarna och Sveriges position stärkas av ett
annat ställningstagande än vad utskottet nu förordar, kan givetvis regeringen
återkomma till riksdagen med förslag i frågan. Det bör dock i
sammanhanget påpekas att erfarenheter först bör vinnas av godtagandet
av typgodkända byggprodukter från de nordiska länderna. Tidsperspektiven
inom byggmarknaden med långa projekterings- och upphandlingstider
gör att eventuella positiva resultat av denna ordning knappast kan
avläsas på alltför kort sikt utan kräver en tillämpning under ett antal år.

Vad ovan anförts med anledning av motion Bo 12 (fp) yrkande 2 innebär
att utskottet inte anser att de diskuterade åtgärderna bör tidsbegränsas
enligt det av regeringen framlagda lagförslaget. Ett lagförslag utan en sådan
tidsbegränsning har bifogats detta betänkande som bilaga 2. Utskottet
föreslår riksdagen att anta detta förslag. Utskottets ställningstagande i
denna fråga innebär även att motion Bol3 (c) yrkande 7 avstyrks.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande lagförslaget
att riksdagen med anledning av regeringens förslag i proposition
1988/89:139 samt motion 1988/89:Bol2 yrkande 2 och med avslag
på motion 1988/89:Bol3 yrkande 7 antar som bilaga 2 vid detta
betänkande fogat förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen
(1987:10),

2. Lagförslaget (morn. 1)

Rune Thorén och Birger Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Även vad”
och på s. 6 slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:

Vad gäller den ovan förordade avstämningen anser utskottet dock att
den bör ske vid en tidigare tidpunkt än vad som anges i regeringens
lagförslag. Det är enligt utskottets mening väsentligt att byggindustrin i de
nordiska länderna kan verka på lika villkor i hela Norden. Det ensidiga
svenska agerandet som de föreslagna åtgärderna innebär förutsätter därför
att de pågående förhandlingarna om ett ömsesidigt accepterande av typgodkännanden
från de nordiska grannländerna ger resultat inom en snar
framtid. Det är också angeläget att en redovisning av effekterna av den
underlättade importen av byggprodukter inte dröjer längre än nödvändigt.

1988/89:BoU9

Mot denna bakgrund föreslår utskottet, i enlighet med motion Bo 13 (c)
yrkande 7, att giltighetstiden för de i propositionen föreslagna åtgärderna
begränsas till utgången av år 1990.

Ett lagförslag med den av utskottet förordade utformningen har som
bilaga 3 fogats till detta betänkande.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande lagförslaget

att riksdagen med anledning av regeringens förslag i proposition
1988/89:139 samt motion 1988/89:Bol3 yrkande 7 och med avslag
på motion 1988/89:Bol2 yrkande 2 antar som bilaga 3 vid detta
betänkande fogat förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen
(1987:10),

3. Miljö- och kvalitetsaspekter (mom. 2)

Rune Thorén (c), Birger Andersson (c) och Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Bostadsutskottet
delar” och slutar med ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet anser det vara av största vikt att den utvidgade möjligheten
att använda nordiskt byggmaterial inte leder till att nya kvalitetsoch
miljöproblem byggs in i det svenska bostadsbeståndet. Erfarenheterna
från experimenterandet med nya material under det s. k. miljonprogrammet
gör att en stor försiktighet måste iakttas när nu produkter som delvis
är okända på den svenska marknaden i högre grad kan komma att utnyttjas.
Lagförslaget innehåller en möjlighet för regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer att från de föreslagna åtgärderna meddela
föreskrifter om att undanta produkter som inte kan antas uppfylla kraven
enligt PBL. Utskottet vill för sin del understryka vikten av att denna
möjlighet utnyttjas i erforderlig omfattning och att tillräckliga resurser
avsätts för arbetet med att bevaka kvalitetskraven. Detta är speciellt
angeläget vad gäller byggmaterial och byggprodukter som har utvecklats
och tillverkats utanför Norden och som i sig själva eller i samverkan med
andra produkter kan medföra risk för uppkomst av bl. a. fukt- och mögelskador.
En sådan risk kan inte uteslutas för produkter som inte är utformade
för nordiska klimatbetingelser och byggmetoder.

Vad utskottet ovan anfört med anledning av motion Bo 13 (c) yrkande 3
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande miljö- och kvalitetsaspekter

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bol3 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1988/89:BoU9

4. Redovisning av effekterna (mom. 3)

1988/89:BoU9

Rune Thorén (c), Birger Andersson (c) och Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”1 propositionen”
och slutar med ”yrkande 6” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas åsikt att en redovisning av effekterna av
en utökad import av byggmaterial snarast möjligt bör föreläggas riksdagen.

I redovisningen bör särskild uppmärksamhet ägnas frågan om det importerade
materialet helt uppfyller de svenska kvalitetskraven samt om åtgärderna
har fått avsedd effekt på prisutvecklingen på den svenska marknaden.
Redovisningen bör också belysa vilka effekter som en utökad import
får på konkurrenssituationen inom byggmaterialbranschen och då speciellt
frågan om nuvarande oligopoltendenser har motverkats. Utskottet anser
således att riksdagen bör göra ett tillkännagivande i enlighet med vad som
föreslås i motion Bo 13 (c) yrkande 6.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande redovisning av effekterna
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bol3 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

5. Bostadspolitikens inriktning (mom. 4)

Rune Thorén och Birger Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”1 sitt” och
slutar med ”hänvisning härtill” bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet har ovan ställt sig bakom regeringens förslag om att
byggprodukter typgodkända i något annat nordiskt land under en begränsad
period skall likställas med produkter med svenskt typgodkännande.
Denna åtgärd är dock helt otillräcklig för att komma till rätta med de
grundläggande problemen på bygg- och bostadsmarknaden med bl. a. en
överhettning i storstadsområdena. Enligt utskottets mening bör riksdagen
mot denna bakgrund begära att regeringen snarast återkommer med förslag
som på ett mera effektivt sätt kan dämpa kostnadsutvecklingen inom
byggbranschen och ge förutsättningar för en bostadsmarknad i balans.
Förslag med denna inriktning har vid flera tillfällen forts fram av centerpartiet
och återges även kortfattat i motion Bol3 (c). En avgörande förutsättning
för att problemen på byggmarknaden skall kunna lösas är således
en offensiv närings- och regionalpolitik utifrån en decentralistisk grundsyn.
De bostadspolitiska åtgärderna måste dessutom präglas av långsiktighet
och inte vidtas med den ryckighet som varit utmärkande för den
socialdemokratiska regeringens politik.

En viktig del av insatserna för att dämpa prisutvecklingen på byggmarknaden
måste också vara att stimulera småföretagsamheten inom byggmaterialindustrin
i syfte att motverka en oligopolsituation på marknaden.
Detta bör bl. a. ske genom skattelättnader och sänkning av socialförsäkringsavgifter,
genom åtgärder som försvårar fusioner och uppköp av mind -

re företag samt genom att konkurrenslagstiftningen ses över i syfte att 1988/89:BoU9
främja en friare konkurrens.

Vad utskottet ovan anfört med anledning av motion Bo 13 (c) yrkandena
1 och 2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande bostadspolitikens inriktning

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bol3 yrkandena 1
och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Samordningen med EG (mom. 5)

Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg
(m) och Leif Olsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Ett enigt”
och på s. 8 slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet anser att det ovan behandlade förslaget om godtagande
av byggprodukter från de nordiska länderna får ses som ett första steg från
svensk sida på vägen mot en friare handel med byggprodukter inom
Europa. Samordningsåtgärderna med EG vad gäller kraven på byggprodukter
bör enligt utskottets mening drivas målmedvetet och konsekvent
utan på förhand gjorda bindningar till nuvarande regelsystem. Detta bör
på sikt kunna leda till att utbudet av byggprodukter på den svenska
marknaden avsevärt ökar, något som torde ha en positiv inverkan på bl. a.
bostadsbyggnadskostnadema. Samtidigt förbättrar givetvis en samordning
med övriga Europa den svenska byggmaterialindustrins möjligheter att
konkurrera på nya marknader. Även vad gäller samordningen med EG i
övriga bostadspolitiska frågor bör utgångspunkten för de svenska kontakterna
vara förutsättningslös i enlighet med vad som anfördes av riksdagen
år 1988 (UU 1987/88:24) vid behandlingen av ett regeringsförslag om
Sverige och EG.

Vad utskottet ovan anfört med anledning av motion Bo 12 (fp) yrkande 1
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande samordningen med EG

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bol2 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Bostadspolitikens inriktning

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anför:

Moderata samlingspartiets förslag i grundläggande bostadspolitiska frågor
framgår av parti- och kommittémotioner väckta under den allmänna motionstiden
samt av partiets reservationer till betänkandet 1988/89:BoU7. 12

Där presenteras också förslag sorn på ett mer effektivt sätt än det nu
behandlade regeringsförslaget skulle råda bot på en överhettad bostadsmarknad
och dämpa prisutvecklingen. Det gäller bl. a. förslag om minskad
reglering av byggandet, åtgärder som ökar rörligheten på bostadsmarknaden
samt förslag om ett förändrat bostadslånesystem.

2. Bostadspolitikens inriktning
Jan Strömdahl (vpk) anför:

De frågor om bostadspolitikens inriktning som tagits upp i centerpartiets
motion har nyligen behandlats av utskottet och avgjorts av riksdagen.
Enligt min mening är det otillfredsställande med en sådan ordning som
tillåter att denna typ av yrkanden återigen tas upp vid behandlingen av en
proposition med förslag i betydligt mer begränsade frågor. Vänsterpartiet
kommunisternas inställning i övergripande bostadspolitiska frågor har
presenterats i andra sammanhang och framgår bl. a. av partimotioner
behandlade i utskottets betänkande 1988/89:BoU7.

3. Bostadspolitikens inriktning

Krister Skånberg (mp) anför:

Miljöpartiet anser att betydligt mer genomgripande åtgärder än de som
regeringen nu föreslagit behövs för att komma till rätta med problemen på
bostadsmarknaden. Huvudinriktningen på dessa åtgärder framgår av det
anförande jag höll vid den bostadspolitiska debatten i riksdagen den 20
april i år (prot. 1988/89:100 s. 20). Miljöpartiets inställning i olika bostadspolitiska
sakfrågor framgår också av reservationer till bostadsutskottets
betänkande 1988/89:BoU7. Vi avser att återkomma med förslag om en
förbättrad bostadspolitik när riksdagen vid nästa riksmöte ånyo kommer
att behandla mer övergripande bostadspolitiska frågor.

1988/89:BoU9

Regeringens av utskottet tillstyrkta
Förslag till

Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)

Härigenom föreskrivs att det i plan- och bygglagen (1987:10) skall
inforas en ny paragraf, 8 kap. 29 a §, av följande lydelse.

8 kap.

29 a §

Intill utgången av år 1991 skall vid tillämpningen av 29 § andra stycket
andra meningen med där avsedda produkter likställas material, konstruktioner
och anordningar som har godkänts av de organ i annat nordiskt land
som regeringen bestämmer.

Första stycket gäller inte material, konstruktioner och anordningar som
kräver obligatoriskt typgodkännande enligt 16 kap. 2 § andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om avvikelse från bestämmelsen i första stycket om likställdhet.
Avvikelse får föreskrivas i fråga om sådana produkter som inte kan
antas uppfylla kraven i 3 kap. till skydd för liv, personlig säkerhet eller
hälsa och för en lämplig utformning av byggnader och andra anläggningar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

1988/89:BoU9

Bilaga 1

Tillhör
reservation 1
(m, fp)

Reservanters

Förslag till
Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)

Härigenom föreskrivs att det i plan- och bygglagen (1987:10) skall
införas en ny paragraf, 8 kap. 29 a §, av följande lydelse.

Regeringens förslag Reservanternas förslag

8 kap.

29 a §

Intill utgången av år 1991 skall Vid tillämpningen av 29 § andra
vid tillämpningen av 29 § andra stycket andra meningen skall med

stycket andra meningen med där där avsedda produkter likställas

avsedda produkter likställas mate- material, konstruktioner och annai,
konstruktioner och anordning- ordningar som har godkänts av de

ar som har godkänts av de organ i organ i annat nordiskt land som re annat

nordiskt land som regeringen geringen bestämmer,

bestämmer.

Första stycket gäller inte material, konstruktioner och anordningar som
kräver obligatoriskt typgodkännande enligt 16 kap. 2 § andra stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

1988/89:BoU9

Bilaga 2

Tillhör
reservation 2 (c)

Reservanters

Förslag till
Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)

Härigenom föreskrivs att det i plan- och bygglagen (1987:10) skall
införas en ny paragraf, 8 kap. 29 a §, av följande lydelse.

Regeringens förslag Reservanternas förslag

8 kap.

29 a §

Intill utgången av år 1991 skall Intill utgången av år 1990 skall
vid tillämpningen av 29 § andra vid tillämpningen av 29 § andra

stycket andra meningen med där stycket andra meningen med där

avsedda produkter likställas mate- avsedda produkter likställas material,
konstruktioner och anordning- rial, konstruktioner och och anord ar

som har godkänts av de organ i ningar som har godkänts av de or annat

nordiskt land som regeringen gan i annat nordiskt land som rege bestämmer.

ringen bestämmer.

Första stycket gäller inte material, konstruktioner och anordningar som
kräver obligatoriskt typgodkännande enligt 16 kap. 2 § andra stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

1988/89:BoU9

Bilaga 3

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989