Bostadsutskottets betänkande
1988/89:BoU7

Anslag till bostadsförsörjningen m.m.
(prop. 1988/89:79, prop. 1988/89:89, prop. 1988/
89:100 bilaga 13)

1 Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet förslagen i budgetpropositionen om
anslag till bostadsförsörjningen m.m., proposition 1988/89:79 om ändrade
regler för räntesubventioner för hyres- och bostadsrättshus samt proposition
1988/89:89 om ändrade betalningsvillkor för vissa statliga bostadslån m.m.
Det sistnämnda förslaget behandlas i vad det avser den garanterade räntan
för vissa bostadslån vid ombyggnad. Dessutom behandlas i betänkandet
närmare 80 motioner helt eller delvis.

Regeringens förslag tillstyrks av utskottet med ett undantag. Den s.k.
tillstyrkanderamen för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse föreslås med
anledning av regeringens förslag och ett motionsförslag (fp) vidgad med 15
milj. kr. i förhållande till förslaget i budgetpropositionen. Med anledning av
vad som i budgetpropositionen förordats beträffande förnyelsebidragen
föreslår utskottet ett tillkännagivande om stöd till åtgärder i bostadsområden
med sociala problem m.m. Dessutom förordar utskottet, med anledning av
vad som i budgetpropositionen redovisats och i en motion (s) förordats, ett
tillkännagivande om metoden för beräkning av låneunderlag.

Med anledning av motionsförslag (s), (fp), (c), (vpk) och (mp) föreslår
utskottet riksdagen att göra ytterligare sex tillkännagivanden. Det gäller
tillkännagivanden avseende

- parlamentarisk insyn i det fortsatta utredningsarbetet avseende bostadspolitiken,

- låneandelen för vissa bostadsföretag,

- ramarna för beslut om ombyggnadslån,

- ombyggnadslån vid lägenhetssammanslagningar,

- överväganden om bostadsbidrag till hushåll utan barn,

- stödet till konstnärlig utsmyckning.

På eget initiativ förordar utskottet dessutom ett tillkännagivande om
reglerna för den s.k. förvärvslångivningen.

Till betänkandet har fogats 123 reservationer och 6 särskilda yttranden.
S-ledamöterna i utskottet reserverar sig till förmån för ett tillkännagivande
om att regeringen skall se över reglerna för ombyggnadslån vid lägenhetssammanslagningar.
Utskottets m-ledamöter reserverar sig till förmån för
motionsförslag avseende bl.a. neutralitet mellan olika upplåtelseformer,
fondering i skattebefriade underhållsfonder, räntebidragssystemets framtida
uppbyggnad och grundavdrag vid beskattningen i stället för bostadsbidrag.

1988/89

BoU7

1 Riksdagen 1988189. 19 sami. Nr 7

Fp-ledamöterna reserverar sig till förmån för motionsförslag avseende bl.a.
utformningen av bostadspolitiken, fondering i skattebefriade underhållsfonder,
räntebidragssystemets framtida uppbyggnad och villkoren för radonstödet.
Utskottets c-ledamöter reserverar sig till förmån för motionsförslag
avseende bl.a. utformningen av bostadspolitiken, fondering i skattebefriade
underhållsfonder, räntebidragssystemets framtida uppbyggnad och skattereduktion
i stället för bostadsbidrag. Vpk-ledamoten reserverar sig till förmån
för motionsförslag avseende bl.a. införande av en investeringsavgift, räntebidragssystemets
framtida uppbyggnad och stöd till kommunal energirådgivning.
Mp-ledamoten reserverar sig till förmån för motionsförslag avseende
bl.a. ekologiskt byggande, bastillägg i stället för bostadsbidrag och stöd till
solvärmeanläggningar.

ELFTE HUVUDTITELN
2 Propositionerna

Regeringen har i proposition 1988/89:79 (bostadsdepartementet) föreslagit
att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om

1. räntebidrag och räntelån till vissa äldre årgångar av bostadshus,

2. de garanterade räntorna för ombyggnadslån.

Regeringen har i proposition 1988/89:89 (bostadsdepartementet) föreslagit
att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om

3. den garanterade räntan för vissa bostadslån för ombyggnad.

Övriga delar av proposition 1988/89:89 kommer utskottet att behandla

senare under våren i betänkande 1988/89:BoUlO.

Regeringen har i proposition 1988/89:100 bilaga 13 (bostadsdepartementet)
dels föreslagit att riksdagen

1. godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om markvillkoret
vid bostadslån för vissa egnahem,

2. godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om bostadslån vid
installation av direktverkande el för uppvärmning,

3. till Vissa lån till bostadsbyggande för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 40 000 000 kr.,

4. till Räntebidrag m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 17 700 000 000 kr.,

5. godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om förnyelsebidrag,

6. till Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 80 000 000 kr.,

7. medger att ramen för de antikvariska myndigheternas tillstyrkanden av
tilläggslån eller förhöjt låneunderlag till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse
m.m. fastställs till 115 000 000 kr. för budgetåret 1989/90,

8. medger att av denna ram högst 2 500 000 kr. får disponeras för tilläggslån
till arkeologiska undersökningskostnader i samband med bostadsbyggande,

1988/89:BoU7

9. medger att beslut om tilläggslån till åtgärder i bostadshus som är yngre
än 30 år får meddelas inom en ram på 225 000 000 kr. för budgetåret 1989/90,

10. till Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m.m. för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 200 000 000 kr.,

11. antar som underbilaga 13.1 fogat förslag till lag med särskilda
bestämmelser om bostadsbidrag för år 1990,

12. till Bostadsbidrag m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 1 345 000 000 kr.,

13. godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om kommunal
delfinansiering som förutsättning för bostadsanpassningsbidrag,

14. medger att beslut om bidrag för konstnärlig utsmyckning i bostadsområden
får lämnas inom en ram om 15 000 000 kr. under budgetåret 1989/90,

15. till Viss bostadsförbättringsverksamhet m.m. för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 335 000 000 kr.,

16. till Bidrag till förbättring av boendemiljön för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 15 000 000 kr.,

17. till Bidrag till energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.m.
för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr.,

18. till Information och utbildning m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett
reservationsanslag på 14 900 000 kr.,

19. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1989/90 utnyttja tidigare
ram om 250 000 000 kr. för bidrag till fonden för fukt- och mögelskador,

20. till Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 56 000 000 kr.

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i regeringsprotokollet anförts
om beräkningen av låneunderlag för nybyggnad av bostäder.

3 Motionerna

I betänkandet behandlas
dels de med anledning av proposition 1988/89:79 väckta motionerna

1988/89:Bol av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1988/89:79 vad avser räntebidrag och
räntelån till vissa äldre årgångar av bostadshus samt de garanterade räntorna
för ombyggnadslån,

2. att riksdagen i händelse av avslag på första yrkandet beslutar undanta
allmännyttiga hyreshus från de föreslagna räntesubventionerna,

3. att riksdagen som en följd av det andra yrkandet beslutar höja den
garanterade räntan i enlighet med vad som anförs i motionen.

1988/89:Bo2 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar avslå
proposition 1988/89:79 med förslag om ändrade regler för räntesubventioner
för hyres- och bostadsrättshus såvitt avser begäran om godkännande av vad
som i propositionen förordas i fråga om de garanterade räntorna för
ombyggnadslån.

dels den med anledning av proposition 1988/89:89 väckta motionen

1988/89:Bo3 av Jan Strömdahl och Paul Lestander (båda vpk) vari yrkas att
riksdagen avslår förslaget i proposition 1988/89:89 att höja den garanterade

1988/89:BoU7

räntan för vissa ombyggnadslån med 0,1 %.

dels följande under allmänna motionstiden 1989 väckta motioner

1988/89:Bo201 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det s.k.
ROT-finansieringssystemet bör ersättas med en rätt för fastighetsägare att
göra skattefria avsättningar till reparationsfonder.

1988/89:Bo202 av Rosa Östh och Ulla Tillander (båda c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en ändring av villkoren för bostadslån så att
räntebidrag ges till gemensamma utrymmen i gruppboende även i de fall
huvudmannen står för hyreskostnaden.

1988/89:Bo203 av Lennart Brunander och Elving Andersson (båda c) vari
yrkas att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om ändrade
regler för statliga lån till egnahem i enlighet med de synpunkter som
framförts i motionen.

1988/89:Bo205 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om bostadspolitikens inriktning,

2. att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk utredning
tillsätts med direktiv att genomföra en översyn av bostadspolitiken i enlighet
med vad som anförs i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett åtgärdsprogram för
fler, bättre och billigare bostäder i enlighet med vad som anförs i motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om koncentrationsutvecklingens effekter på boendekostnaderna,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om samhällsplaneringens inriktning och behovet av bättre
samband arbete—service-boende,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om åtgärder för ökat bostadsbyggande och bättre tillgång på
bostäder,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om behovet av reformerat bostadsstöd och effektivare
bostadsfinansiering,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om vikten av stabilitet och kontinuitet i regler och
ekonomiska förutsättningar för bostadsproduktionen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om vikten av ökad konkurrens och flexibilitet inom
byggbranschen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om åtgärder för att öka tillgången på tomter,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om åtgärder för att minska byråkratin vid hanteringen av
byggnadsärenden,

1988/89:BoU7

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om behovet av ett saneringsprogram mot radon i bostäder,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om inriktning, förenkling och effektivisering av reglerna för
stöd från småhusskadenämnden.

1988/89:Bo206 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om bestämmelserna för erhållande av ombyggnadslån till
lägenhetssammanslagningar,

5. att riksdagen beslutar avskaffa de regleringar som införts speciellt för
byggandet i Stockholms län,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i övrigt
anförts i motionen om bostadsbyggande i Stockholms län.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A408.

1988/89:Bo207 av Göran Magnusson och Berit Oscarsson (båda s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av höjning av ortskoefficienten för Köpings, Arboga och
Kungsörs kommuner.

1988/89:Bo208 av Jan Strömdahl och Gudrun Schyman (båda vpk) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om ansvaret för boendeservice.

1988/89:Bo209 av Ivar Franzén och Rolf Kenneryd (båda c) vari yrkas att
riksdagen begär att regeringen snarast återkommer till riksdagen med ett
konkret förslag avseende omvandling av bostadsbidragen till skattejämkning
enligt de riktlinjer som redovisas i motionen.

1988/89:Bo210 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ramen för
tilläggslån bör utökas,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om utvidgning av det statliga
räntestödet till förbättring av bostadshus i enlighet med vad som anförts i
motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skattebefrielse för
fondering av underhållsmedel som kopplas till hyresgästinflytande,

1988/89:Bo211 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en ändring av nybyggnadslåneförordningen (1986:692) i enlighet med
ovanstående.

1988/89:Bo212 av Catarina Rönnung och Sven-Erik Alkemark (båda s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en översyn av
reglerna för bostadsanpassningsbidraget görs.

1988/89:Bo213 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen
beslutar ersätta nuvarande bostadsbidrag för barnfamiljer med ett bastillägg
enligt vad som anförts i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89: Sf251.

1988/89: BoU7

1988/89:Bo214 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag som innebär att bostadsbidragens konsumtionsstyrande effekt
minskar och bidragen prövas mot inkomst efter skatt och att en plan
framläggs enligt vilken bostadsbidragen stegvis och så långt möjligt ersätts
med grundavdrag för barn, lägre skattetryck i övrigt samt flerbarnstillägg.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:So612.

1988/89:Bo215 av Ulla-Britt Åbark m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag som innebär ett bibehållet stöd till bostadsbyggandet
samtidigt som värdestegringsvinsterna begränsas.

1988/89:Bo216 av Kersti Johansson och Rune Backlund (båda c) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att stimulera en upprustning
av VA-nätet i linje med vad som anförs i motionen inom en resursram på 200
milj. kr.

1988/89:Bo217 av Sören Lekberg och Nils T Svensson (båda s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att systemet för beräkning av statens lån till bostadsbyggandet
utformas så att god kvalitet i bostadsbyggandet premieras,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att systemet för beräkning av statens lån till bostadsbyggandet
utformas så att låneschablonerna ger god anpassning till aktuella produktionskostnader
i rationellt utformade bostadsprojekt.

1988/89:Bo218 av Ingvar Björk och Börje Nilsson (båda s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att tillgänglighetsskapande åtgärder vid ombyggnation skall få statligt
räntestöd motsvarande nybyggnation.

1988/89:Bo219 av Ingvar Björk och Börje Nilsson (båda s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att bostadsanpassningsbidrag skall kunna utgå till anpassning av
fritidshus,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att BAB alltid skall utgå till hiss eller lyftanordning i de fall detta
krävs för att hela bostaden skall bli tillgänglig,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att BAB till hiss/lyft i nybyggt småhus skall kunna utgå i de fall
kommunen inte kunnat anvisa tomt lämplig för enplanshus.

1988/89:Bo220 av Anders G Högmark och Ulf Melin (båda m) vari yrkas att
riksdagen beslutar att dispensen från markvillkoret för låntagarbyggda
egnahem förlängs till den 1 juli 1991.

1988/89:Bo221 av Jan Andersson och Grethe Lundblad (båda s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en översyn av nuvarande finansieringsmöjligheter
för byggande av gemensamma lokaler i enlighet med vad som i
motionen anförts.

1988/89 :BoU7

1988/89:Bo223 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen till Vissa lån för bostadsbyggande (B3) för budgetåret

1989/90 anvisar ett förslagsanslag av 30 000 000 kr.,

2. att riksdagen beslutar att förvärvstillägg som belastar anslaget B3 inte
skall beviljas fr.o.m. 1 juli 1989,

3. att riksdagen beslutar att hyresförlustgarantilån som låneform skall
avskaffas,

4. att riksdagen till Räntebidrag (B4) för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag av 17 285 000 000 kr.,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lägre räntebidrag för underhåll,

6. att riksdagen beslutar om en extra upptrappning av de garanterade
räntorna från den 1 juli 1989 enligt vad som anförs i motionen,

7. att riksdagen beslutar att avskaffa ungdomsbostadsstödet fr.o.m. den
1 juli 1989,

8. att riksdagen beslutar avskaffa återflyttningsbidraget fr.o.m. den 1 juli
1989,

9. att riksdagen beslutar avskaffa nybyggnadsbidraget fr.o.m. den 1 juli
1989,

10. att riksdagen beslutar att avskaffa systemet med lån till förvärv av
egnahem fr.o.m. den 1 juli 1989,

11. att riksdagen till Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda
lägenheter m.m. (B5) för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
60 000 000 kr.,

12. att riksdagen till Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m.m.
(B6) för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 110 000 000 kr.,

13. att riksdagen beslutar att eftergift av hyresförlustlån inte skall beviljas
efter den 1 juli 1989,

14. att riksdagen beslutar att tilläggslån till ombyggnad av bostadshus som
är yngre än 30 år inte skall beviljas efter den 1 juli 1989,

15. att riksdagen medger att beslut om tilläggslån för tillgänglighetsskapande
åtgärder på kvartersmark får meddelas inom en ram på 10 000 000 kr. för
budgetåret 1989/90,

16. att riksdagen medger att ramen för de antikvariska myndigheternas
tillstyrkanden av tilläggslån eller förhöjt låneunderlag till kulturhistoriskt
värdefull bostadsbebyggelse m.m. fastställs till 125 000000 kr. för budgetåret
1989/90,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om radon i bostäder,

18. att riksdagen beslutar att avskaffa bostadsbidragen till ungdomar
fr.o.m. den 1 juli 1989,

19. att riksdagen till Bostadsbidrag m.m. (B7) för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 1 300 000 000 kr.

1988/89:Bo224 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen med
avslag på regeringens förslag till lag med särskilda bestämmelser om
bostadsbidrag för år 1990 antar till denna motion som bilaga fogat förslag till
lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag.

1988/89:Bo225 av Aina Westin och Sylvia Pettersson (båda s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till investeringsavgift för byggande av

1988/89:BoU7

kontors- och arbetsplatsfastigheter i storstadsområden i enlighet med vad i
motionen anförs.

1988/89:Bo227 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
bostadsstyrelsens och socialstyrelsens förslag angående om- och nybyggnad
av ålderdomshem.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:So235.

1988/89:Bo228 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte att en investeringsavgift
införs på övrigt byggande i enlighet med vad i motionen anförs,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till att ett stimulansbidrag för
ombyggnad av kontor etc. till bostäder införs i enlighet med vad i motionen
anförs,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte att stimulera
ombyggnad av enbostadshus till två- eller flerbostadshus,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i ombyggnadslåneförordningen
att bostadslån inte utan särskilda skäl lämnas för
sammanläggning av bostadslägenheter,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i nybyggnadslåneförordningen
att nybyggnad efter rivning om inte särskilda skäl
föreligger i räntehänseende skall jämställas med ombyggnad,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till prisstopp på byggmateriel,
hyror och bostadsrätter,

11. att riksdagen beslutar avslå regeringens yrkande angående förnyelsebidrag,
B5 punkt 1 i bil. 13,

12. att riksdagen beslutar avslå regeringens yrkande, B5, punkt 1,
angående ökad kommunal delfinansiering som förutsättning för bostadsanpassningsbidrag,

13. att riksdagen till viss bostadsförbättringsverksamhet m.m. för budgetåret
1989/90 anslår 50 000 000 kr, B5, punkt 3, utöver vad regeringen har
föreslagit eller således ett förslagsanslag på 385 000 000 kr.

1988/89:Bo230 av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om
rätt till statliga lån för äldre fastigheter på landsbygden.

1988/89:Bo231 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som sägs i
motionen om bidrag till 50 % av kommunernas kostnad för energirådgivning,

2. att riksdagen för energirådgivning anslår 60 000 000 kr. för budgetåret
1989/90 utöver vad regeringen har föreslagit under B17, bil. 13, prop. 100
eller således 60 001 000 kronor,

1988/89:Bo232 av Barbro Evermo Palmerlund m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ett program för bostadsbyggande.

1988/89:Bo233 av Eivor Husing (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av

1988/89:BoU7

bostadslånebestämmelserna i syfte att åstadkomma en ökad bostadsbebyggelse
på landsbygden.

1988/89:Bo234 av Nils T Svensson och Sture Ericson (båda s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
reglerna för bidrag och lån till konstnärlig utsmyckning i bostadsområdena.

1988/89:Bo235 av Nils T Svensson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansieringen av
räntekostnaderna mellan färdigställande och utbetalning av statliga lån.

1988/89:Bo236 av Nils T Svensson och Sören Lekberg (båda s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
reglerna för bostadslån till gruppbostäder och servicehus.

1988/89:Bo238 av Hans Rosengren (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att
stimulera kommunala reinvesteringar i VA-nät och andra anläggningar.

1988/89:Bo239 av Bo Finnkvist (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen förordats om en investeringsavgift
på visst byggande.

1988/89:Bo241 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
att en investeringsavgift för nyproduktion av lokaler för kontor och industrier
inom överhettade regioner, i syfte att frigöra resurser för bostadsbyggande
m.m. och avlänka expansionen inom de privata tjänstenäringarna i berörd
region till utsatta delar av landet, införs enligt de riktlinjer som anges i
motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A435.

1988/89:Bo243 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till ett ROT-program för kommunerna.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo521.

1988/89:Bo244 av Pär Granstedt och Karin Söder (båda c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om införandet av en särskild
investeringsavgift på 25 % för kontorsbyggen i överhettade delar av
Stockholms län.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A438.

1988/89:Bo245 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om att öka
möjligheterna till ett prisbilligt semesterboende.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Kr512.

1988/89:Bo246 av Lars Ulander m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en
bredare ansats i analysen av vad som förorsakar ökade boendekostnader.

1988/89:Bo247 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på prop. 1988/89:100 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av
stödet för ungdomars boende,

1988/89:BoU7

2. att riksdagen anvisar 150 000 000 kr. för stimulansbidrag till kommunerna
för byggande av smålägenheter i enlighet med vad som anförs i motionen,

3. att riksdagen med avslag på prop. 1988/89:100 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om villkoren för
bostadslån vid överlåtelse av allmännyttigt ägda bostadshus,

4. att riksdagen med avslag på prop. 1988/89:100 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om markvillkoret vid
erhållande av bostadslån för egnahem,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om utformningen av metoden för beräkning av låneunderlag och
pantvärde vid nybyggnad,

7. att riksdagen beslutar upphäva beslutet om en fördubbling av den
garanterade räntan för statliga ombyggnadslån och indragning av räntesubventioner
för flerbostadshus (prop. 1988/89:47, 1988/89:FiU10) i enlighet
med vad som anförs i motionen,

8. att riksdagen med avslag på prop. 1988/89:100 i denna del beslutar att
räntestöd för nya s.k. ROT-lån ej skall utgå i enlighet med vad som anförs i
motionen,

11. att riksdagen beslutar att ortskoefficienterna skall successivt avvecklas
fr.o.m. den 1 juli 1989 i enlighet med vad som anförs i motionen,

13. att riksdagen med avslag på prop. 1988/89:100 i denna del beslutar att
hyresrabatter och bidrag för omkostnader vid ombyggnad ej skall utgå i
enlighet med vad som anförs i motionen,

14. att riksdagen med avslag på prop. 1988/89:100 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om slopad prövning
av villkoren för statliga bostadslån vid uthyrning av egnahem,

15. att riksdagen beslutar att till Räntebidrag m.m. för budgetåret 1989/90
anvisa ett i förhållande till regeringen med 265 000 000 kr. minskat
förslagsanslag om totalt 17 435 000 000 kr.,

16. att riksdagen med avslag på prop. 1988/89:100 i denna del medger att
ramen för de antikvariska myndigheternas tillstyrkanden av tilläggslån eller
förhöjt låneunderlag till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse m.m.
fastställs till 135 000 000 kr. för budgetåret 1989/90,

17. att riksdagen med avslag på prop. 1989/90:100 i denna del medger att
beslut om tilläggslån till åtgärder i bostadshus som är yngre än 30 år får
meddelas inom en ram på 125 000 000 kr. för budgetåret 1989/90,

18. att riksdagen till Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m.m.
beslutar anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 40 000 000 kr.
minskat förslagsanslag om totalt 160 000 000 kr.,

19. att riksdagen beslutar upphäva gällande lagreglering av bostadsbidragen
i enlighet med vad som anförs i motionen,

20. att riksdagen med avslag på prop. 1988/89:100 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om ändrade
bostadskostnadsgränser för bostadsbidrag till barnfamiljer, avveckling av
bostadsbidragen till vissa hushåll utan barn och underlaget för beräkning av
bostadsbidrag,

21. att riksdagen med avslag på prop. 1988/89:100 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om kommunal

1988/89 :BoU7

delfinansiering som förutsättning för bostadsanpassningsbidrag,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om stimulansåtgärder för en fullständig kartläggning av förekomsten
av radon i bostäder,

23. att riksdagen med avslag på prop. 1988/89:100 i denna del beslutar att
den övre gränsen för bidrag till åtgärder för att sanera bostäder från radon
sätts till lägst 1 000 kr. och högst 25 000 kr. samt att gränsvärdet för att kunna
erhålla stöd sänks till 200 Bq i enlighet med vad som anförs i motionen,

24. att riksdagen med avslag på prop. 1988/89:100 i denna del till Viss
bostadsförbättringsverksamhet för budgetåret 1989/90 anvisar ett i förhållande
till regeringens förslag med 60 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag om totalt
395 000 000 kr.

1988/89:Bo248 av Stig Gustafsson och Anita Johansson (båda s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
beräkning av låneandel för bostadslån i vissa fall.

1988/89:Bo249 av Lennart Andersson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att det statliga räntestödet förändras,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att förbättra anbudsförfarande och konkurrensvillkor
inom byggsektorn.

1988/89:Bo251 av Göran Magnusson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att en
översyn av bostadsanpassningsbidraget sker.

1988/89:Bo252 av Margareta Fogelberg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ändra de
nuvarande reglerna för ombyggnadslån.

1988/89:Bo255 av Ulla-Britt Åbark m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat samhälleligt
stöd till hissinstallationer.

1988/89:Bo257 av Lena Öhrsvik och Ingegerd Elm (båda s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av bostadsbidrag till hushåll utan barn.

1988/89:Bo258 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om ändring av
reglerna för tilläggslån till egnahem.

1988/89:Bo259 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att nuvarande bostadsbidrag skall ersättas
med ett bastillägg.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A453.

1988/89:Bo260 av Knut Billing m.fl. (m) vari såvitt nu är i fråga yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs
b) om bostadslån till bofast befolkning vid köp av äldre hus.

1988/89:BoU7

1988/89:Bo261 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om hur kommunerna
kan utforma sina tjänster så att ekologiskt byggande och boende gynnas,

2. att riksdagen beslutar att ombyggnader som minskar energiförbrukningen
genom ekologiskt anpassad teknik även i fortsättningen beviljas de
förmånligare, tidigare gällande lånevillkoren, enligt vad som anförts i
motionen,

3. att riksdagen beslutar att ombyggnader som görs för att införa
ekologiskt anpassad teknik för hantering av avlopp även i fortsättningen
beviljas de förmånligare, tidigare gällande lånevillkoren,

4. att riksdagen beslutar att ombyggnader som görs för att införa
ekologiskt anpassad teknik för sopsortering även i fortsättningen beviljas de
förmånligare, tidigare gällande lånevillkoren,

5. att riksdagen beslutar att 5 000 000 kr. anvisas under budgetåret 89/90 för
intern utbildning av tjänstemän och för intern och extern information om hur
man kan bygga om, bygga till och bygga nytt på ett ekologiskt anpassat sätt,

6. att riksdagen beslutar att den enligt moment 6 avsatta summan skall
förvaltas av boverket för utdelning via länsbostadsnämnderna.

1988/89:Bo263 av Anneli Hulthén och Kent Carlsson (båda s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
stöd till studerande över 28 år.

1988/89:Bo264 av Sören Lekberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att räntebidrag enligt förordningen
(1983:974) om statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus skall kunna
utgå för åtgärder i den gemensamma miljön som omfattar konstnärlig
utsmyckning eller gestaltning.

1988/89:Bo265 av Olle Östrand (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om räntevillkoren för
bostadslån vid ombyggnad till gruppbostäder för utvecklingsstörda.

1988/89:Bo266 av Olle Östrand (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omprövning av
ombyggnadsramarna i vissa fall.

1988/89:Bo267 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (båda c) vari yrkas
att riksdagen med avslag på prop. 1988/89:100 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförs om kommuners delfinansiering
som förutsättning för bostadsanpassningsbidrag.

1988/89:Bo268 av Lena Öhrsvik (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att åtgärder
vidtas för att förändra tillämpningen av räntebidragsbestämmelserna vid
byggnation av förskolor så att mindre kommuner och tätorter inte missgynnas.

1988/89:Bo269 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk utredning
tillsätts för att lämna förslag till en reformering av bostadsfinansieringen
enligt de riktlinjer som angetts i motionen,

1988/89 :BoU7

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att reglerna för
räntesubventioner bör ändras fr.o.m. 1990 så att dessa minskas med ca
1 miljard kronor räknat på helår,

3. att riksdagen till Räntebidrag m.m. anslår 17 200 000 000 kr. för
budgetåret 1989/90.

1988/89:Bo270 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uthyrning av egna hem,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bostadslån vid installation av direktverkande elvärme,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fri byggen,

4. att riksdagen beslutar avskaffa konkurrensvillkoret.

1988/89:Bo271 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att räntebidrag till hus uppförda före 1975 skall
upphöra fr.o.m. 1 januari 1990,

2. att riksdagen beslutar att bidragsgivning för ungdomsbostadsstöd skall
upphöra fr.o.m. 1 juli 1989,

3. att riksdagen beslutar att bidragsgivning för nybyggnadsbidrag skall
upphöra fr.o.m. 1 juli 1989,

4. att riksdagen beslutar att bidragsgivning för återflyttningsbidrag skall
upphöra fr.o.m. 1 juli 1989,

5. att riksdagen beslutar att bidrag för hyresrabatter skall upphöra fr.o.m.
1 juli 1989,

6. att riksdagen beslutar att bidragsgivning till räntebidrag för underhållslån
i vissa fall skall upphöra fr.o.m. 1 juli 1989,

7. att riksdagen till anslaget B 4 Räntebidrag för budgetåret 1989/90
anvisar 16 950 000 000 kr.,

8. att riksdagen beslutar att bidragsgivningen till vissa flerbarnsfamiljer för
köp av egnahem skall upphöra fr.o.m. 1 juli 1989,

9. att riksdagen beslutar att långivningen till ändrad lägenhetsindelning
skall upphöra fr.o.m. 1 juli 1989,

10. att riksdagen beslutar att ramen för tilläggslån eller förhöjt låneunderlag
till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse m.m. fastställs till 200 000 000 kr.
för budgetåret 1989/90,

11. att riksdagen beslutar att ramen för tilläggslån till åtgärder i bostadshus
som är yngre än 30 år fastställs till 205 000 000 kr. för budgetåret 1989/90,

12. att riksdagen beslutar att bidragsgivningen för bostadsbidrag till
hushåll utan barn skall upphöra fr.o.m. 1 juli 1989,

13. att riksdagen beslutar att till anslaget B 7 Bostadsbidrag m.m. anslå
1 265 000 000 kr. för budgetåret 1989/90.

1988/89:Bo272 av Barbro Sandberg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bostadsbidrag till
studerande.

1988/89 :BoU7

1988/89: Bo273 av Lars Norberg och Ragnhild Pohanka (båda mp) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen utfärdar regler om stöd till byggande

av solvärmeanläggningar för bostäder i enlighet med vad som i motionen
anges,

2. att riksdagen beslutar att anslaget på elfte huvudtiteln B 17 för 1989/90
höjs till 20 000 000 kr.

1988/89:Bo274 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett långsiktigt program i
syfte att säkerställa underhåll och förnyelse av kommunernas va-nät i
enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar medge regeringen att inom en ram av 200 000 000
kr. fatta beslut om stöd för upprustning av va-nätet för budgetåret 1989/90 i
enlighet med vad som anförs i motionen,

4. att riksdagen beslutar att till Stimulansbidrag för upprustning av
va-nätet anvisa ett förslagsanslag om 100 000 000 kr. i enlighet med vad som
anförs i motionen.

1988/89:Bo275 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att upptrappningen
av de garanterade räntorna för de allmännyttiga bostadsföretagen upphör
tills vidare,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den
garanterade räntan för nyproducerade lägenheter ägda av allmännyttigt
bostadsföretag sänks med 0,5 procentenheter för hus färdigställda fr.o.m. år
1989,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att allmännyttiga
bostadsföretag får räntestöd till förvärv av äldre fastigheter och egnahem,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förslag snarast
bör föreläggas riksdagen i syfte att motverka en utförsäljning av äldre hus hos
de allmännyttiga bostadsföretagen,

5. att riksdagen till den garanterade räntan för nyproducerade lägenheter
ägda av allmännyttigt bostadsföretag anslår 400 milj. kr. utöver vad
regeringen har föreslagit under B4, bil. 13, prop. 100.

1988/89:Bo276 av Sylvia Pettersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare
åtgärder för att förbättra tillgången på bostäder för flyktingar.

1988/89:Bo277 av Filip Fridolfsson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförs angående den framtida
bostadspolitiken.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A483.

1988/89:Bo278 av Jan Sandberg m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kostnadsneutralitet mellan hyres-, bostadsrätts- och äganderättsupplåtelse
av egnahem,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om subventionsnivån vid om- respektive nybyggnation.

1988/89:Bo279 av Karin Söder och Pär Granstedt (båda c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till åtgärdsprogram för att

1988/89:BoU7

lösa ungdomens bostadssituation i enlighet med vad som anförs i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om villkoren för statliga ombyggnadslån,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regelsystemet vid såväl nyproduktion som ombyggnad i syfte att
öka tillgången på små lägenheter för ungdomar,

4. att riksdagen anvisar 150 000 000 kr. som ett stimulansbidrag till
kommuner för byggande av små lägenheter i enlighet med vad som anförs i
motionen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ungdomskooperativ och byggande i egen regi.

1988/89:Bo280 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om återinförande av stöd till
energirådgivning på kommunal nivå i enlighet med vad som anförs i
motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:N478.

1988/89:Bo405 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att räntebidrag
skall kunna utgå när allmännyttiga bostadsföretag eller sådana företags
bostadsbestånd överlåtes,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna a) att ett
bostadsfinansieringssystem byggt på s.k. enhetslån införs, b) att räntebidragens
omfattning och utformning i enhetslånesystemet utreds, och c) att
enhetslånesystemet införs den 1 juli 1990,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att statens bostadsfinansieringsaktiebolag skall avskaffas,

11. att riksdagen beslutar att räntebidrag för hus byggda före år 1975 skall
upphöra från och med den 1 januari 1990,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att nuvarande
ROT-finansieringsregler bör ersättas med en rätt för fastighetsägare att göra
skattefria avsättningar till reparationsfonder,

16. att riksdagen beslutar avskaffa det s.k. markvillkoret.

1988/89:Bo409 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

I. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om riktlinjer för den framtida bostadspolitiken,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om begränsningar i kommunernas anvisningsrätt för nybyggda
bostadsrättslägenheter,

II. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om upphävande av besluten om slopande av räntebidrag vid
överlåtelse av allmännyttiga bostadsföretag eller sådana bostadsföretags
bostadsbestånd m.m.,

13. att riksdagen beslutar avskaffa markvillkoret,

14. att riksdagen beslutar avskaffa konkurrensvillkoret,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lån för ombyggnader som innebär lägenhetssammanslagningar,

1988/89:BoU7

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om borttagande av administrativa begränsningar av byggandets
omfattning,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av bostadsfinansieringssystemet och bostadsbeskattningen
med sikte på minskade bostadssubventioner i samband med en
skattereform och sänkta marginalskatter i enlighet med vad som anförs i
motionen,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att på marknaden erbjuda lån där kostnaderna omfördelas över
tiden,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lika villkor för alla upplåtelseformer och kategorier av fastighetsägare
vid utbetalning av räntebidrag,

26. att riksdagen beslutar att avskaffa kostnadskontrollen vid beviljande av
bostadslån,

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om införandet av underhållsfonder.

1988/89:Bo415 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder så att hyresgäster
även i privatägda fastigheter ges ett ökat inflytande i enlighet med vad som
anförs i motionen.

1988/89:Bo417 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas såvitt nu är i fråga

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utformning av bostadsbidrag för boende i bostadsrätt,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om åtgärder i syfte att underlätta för människor att skaffa ett eget hus,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om åtgärder vad avser a) bidrag till genomgångsbostäder, b)
delegationen för ungdomsboende, c) bostadsbidrag för hushåll utan barn,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om att jämställa olika fastighetsbolag i vad avser kostnaden för
finansiering,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder i syfte att återställa kostnadsneutralitet mellan olika
upplåtelse- och boendeformer,

11. att riksdagen beslutar återinföra bestämmelserna i förordningen
1986:694 vad avser aktieutdelning till sin tidigare lydelse,

15. att riksdagen beslutar att upphäva de ändringar av bostadssaneringslagen
(1973:531) som föranletts av prop. 1986/87:48 som stadgar att ombyggnadslån
endast lämnas om sökanden företer yttrande från hyresgästorganisation.

1988/89:Bo525 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag om konverteringsbidrag
för småhusägare som är beroende av direktverkande el.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:N430.

1988/89:BoU7

1988/89:Bo548 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen med anledning av förslag i proposition 1988/89:100, bil. 13
under ll:e huvudtiteln, beslutar införa ett nytt anslag B 21 Bidrag till
kommuner för uppsökande verksamhet och sanering av radonhus med
100 000 000 kr.

4 Statistiska uppgifter om bostadsförsörjningen
m.m.

4.1 Bostadsbeståndet

De senaste tillgängliga uppgifterna som beskriver hela bostadsbeståndet
härrör från den senaste folk- och bostadsräkningen (FoB 85). År 1985 fanns
totalt 3 863 000 lägenheter för permanentboende i riket. Av dessa lägenheter
låg 54 % i flerbostadshus och återstoden 46 % således i småhus. Småhusen
ägdes till övervägande del av enskilda personer. Flerbostadshusen uppvisar
en mer varierad ägarfördelning. Största ägarkategorin för flerbostadshusen
är de allmännyttiga bostadsföretagen med 38 % av lägenhetsbeståndet.
Sedan den senaste bostadsräkningen genomfördes år 1985 har nettotillskottet
av permanentbostäder varit ca 95 000 lägenheter. Detta innebär att det i
slutet av år 1989 kommer att finnas omkring 4 miljoner lägenheter i riket.

T abell 1. Lägenheter i bostadsbeståndet efter hustyp och ägarkategorier år 1985

Hustyp Antal Ägarkategori %

lägenheter

Staten, Allmän- Bostads- Privata Privata

lands- nyttiga rätts- perso- företag

ting, för- ner

kommuner eningar

Alla hus

3 863 000

därav i:
småhus

1 778 000

flerbostads-

hus

2 085 000

Källa: SCB, FoB 85.

Den vanligaste lägenhetsstorleken räknat på hela bostadsbeståndet är 3 rum
och kök. I flerbostadshusbeståndet dominerar två- och trerumslägenheterna.
Småhuslägenheten är i genomsnitt två rumsenheter större än flerbostadshuslägenheten.
Den helt övervägande andelen stora lägenheter återfinns således
i småhusbeståndet. Av de sammanlagt ca 1,5 miljoner lägenheter som var
större än 3 rum och kök låg 83 % i småhus.

Tabell 2. Lägenheter i bostadsbeståndet efter hustyp och lägenhetstyp år 1985

Hustyp	Lägenhetstyp %
	-1RK	2RK	3RK	4RK	5RK	6RK+
Alla hus	13	23	24	19	12	9
småhus	3	7	18	30	24	18
flerbostadshus	22	36	30	9	2	1

Källa: SCB, FoB 85.

2 Riksdagen 1988/89.19sami Nr 7

1988/89: BoU7

Över 75 % av rikets bostadslägenheter har byggts under den senaste
50-årsperioden. Av de lägenheter som är äldre än 50 år ligger större delen i
småhus. Omkring 25 % av hela det nuvarande bostadsbeståndet producerades
under det s.k. miljonprogrammet åren 1965-1974.

Tabell 3. Lägenheter i bostadsbeståndet efter hustyp och färdigställandeår år 1985

Hustyp	Färdigställandeår	%
	_	1921 —	1941 —	1951 —	1961 —	1971 —	1981 —
	1920	1940	1950	1960	1970	1980	1985
Alla hus	13	13	10	15	23	20	6
småhus	19	15	8	10	16	25	7
flerbostadshus	7	12	12	20	29	16	4

Källa: SCB, FoB 85.

4.2 Bostadsproduktionen

4.2.1 Nyproduktionen

Den uppgång i nyproduktionen av lägenheter som inleddes år 1986 fortsatte
även under år 1988. Enligt preliminära beräkningar påbörjades nyproduktion
av ca 50 500 lägenheter under året. Produktionsökningen mellan åren
1987 och 1988 mätt i antalet påbörjade lägenheter i nyproduktionen blev ca
27 %. Ökningen av nyproduktionen av bostäder var betydligt mindre i
Stor-Stockholm och Stor-Malmö än i landet i övrigt. I tabell 4 nedan
redovisas utvecklingen av nyproduktionen av bostäder under perioden

1979-1988.

Tabell 4. Antalet påbörjade lägenheter i nyproduktionen i riket sorn helhet samt i
storstadsområdena under åren 1979-1988

År Påbörjade lägenheter i nyproduktionen i

	Riket	Stor- stockholm	Stor- göteborg	Stor- malmö
1979	56 000	6 800	3 800	1 900
1980	50 100	7 300	3 900	2 000
1981	44 500	6 600	3 100	2 800
1982	41 900	7 100	2 700	2 300
1983	37 800	9 700	3 400	2 000
1984	34 000	9 700	3 400	1 700
1985	27 500	5 800	2 400	2 000
1986	30 600	5 900	2 700	1 700
1987	39 800	7 600	3 500	2 600
19881	50 500	8 300	4 800	2 700

1 Preliminär uppgift korrigerad för beräknad underskattning.
Källa: SCB.

De preliminära besluten om lån för nybyggnad under år 1988 omfattade
projekt med över 60 000 lägenheter. Dessa lägenheter blir färdiga huvudsakligen
under åren 1989 och 1990. Antalet färdigställda lägenheter kommer
därför sannolikt att fortsätta öka under det närmaste året.

1988/89: B oU7

Nyproduktionens sammansättning avseende hustyp, lägenhetsstorlek,
upplåtelseform m.m. har successivt förändrats under den senaste tioårsperioden.
Under hela denna period har det skett en förskjutning i nyproduktionen
avseende fördelningen mellan flerbostadshus och småhus. Andelen småhus i
1978 års nyproduktion uppgick till 71 % men hade år 1986 minskat till 43 %. I
1988 års nyproduktion ökade dock andelen småhus något för första gången
på över tio år. Av de lägenheter som påbörjades under året låg 45 % i småhus
och resterande 55 % således i flerbostadshus.

En annan förändring i nyproduktionens sammansättning som skett under
de senaste åren är en förskjutning avseende upplåtelseformen från ägda
bostäder till hyresrätt och bostadsrätt. Fördelningen mellan olika upplåtelseformer
och olika typer av byggherrar framgår av tabell 5 nedan. Förändringarna
förklaras delvis av den minskade andelen småhus i nyproduktionen fram
till år 1988. Även en ökande andel av småhusen upplåts emellertid med
hyresrätt och bostadsrätt.

Tabell 5. Fördelningen mellan olika byggherrar och upplåtelseformer i hus som
färdigställts under perioden 1979-1988

År	Antal lägen- heter	Fördeln. mellan olika byggherrar (%)		Fördeln. mellan upplåtelseformer (%)
Stat/ kom- mun	Allmän- nyttan	Koope- rativ	Pri- vata	Hyres- rätt	Bostads- rätt	Ägande- rätt
1979	55 491	2	21	11	66	_
1980	51 438	3	23	17	57	25	14	61
1981	51 597	2	28	18	52	30	16	54
1982	45 108	2	30	21	47	34	20	46
1983	43 374	2	25	29	44	32	29	39
1984	34 988	2	25	28	45	36	27	37
1985	32 932	2	26	29	43	38	29	33
1986	28 791	2	27	28	43	42	28	30
1987	30 884	2	27	32	39	41	32	27
1988	40 574	2	27	32	39	45	32	24

Källa: SCB.

Fördelningen på olika upplåtelseformer för flerbostadshusbebyggelsen har
varit relativt oförändrad under 1980-talet, ungefär 1/3 bostadsrätter och 2/3
hyresrätter. Av lägenheterna i flerbostadshus färdigställda under år 1988
uppläts 31 % med bostadsrätt och 69 % med hyresrätt.

Den förändrade fördelningen mellan olika upplåtelseformer i nyproduktionen
beror framför allt på förändringar avseende småhusbebyggelsen. Av
1988 års nyproducerade småhus uppläts 49 % med äganderätt, 32 % med
bostadsrätt och 19 % med hyresrätt. Motsvarande fördelning år 1980 var 89
% äganderätt, 6 % bostadsrätt och 6 % hyresrätt.

Den genomsnittliga lägenhetsstorleken i nyproduktionen har minskat
under senare år. Detta gäller både för flerbostadshus och småhus. År 1988
var ca 34 % av de nyproducerade lägenheterna på 2 rum och kök eller
mindre. Tio år tidigare var andelen smålägenheter endast hälften så stor. I
tabell 6 nedan redovisas fördelningen på olika lägenhetsstorlekar i nyproduktionen.

1988/89 :BoU7

Tabell 6. Procentuell fördelning mellan olika lägenhetsstorlekar i lägenheter som
färdigställts åren 1979—1988

År	Antal lägen- heter	Fördelning mellan lägenhetstyper, %
-1RK	2RK	3RK	4RK	5RK	6RK+
1979	55 491	4	11	15	24	26	19
1980	51 438	4	13	15	25	25	18
1981	51 597	4	14	19	27	23	13
1982	45 108	4	18	19	30	20	9
1983	43 374	4	21	21	28	19	7
1984	34 988	5	23	20	27	18	7
1985	32 932	5	25	22	27	15	6
1986	28 791	6	27	22	24	16	5
1987	30 884	4	27	24	25	15	5
1988	40 574	5	29	23	24	15	4

Källa: SCB.

Den minskade andelen stora lägenheter i nyproduktionen är mest påtaglig
i småhusen. År 1980 var 61 % av småhuslägenheterna större än 4 rum och
kök och endast 2,5 % mindre än 3 rum och kök. År 1980 hade andelen
småhuslägenheter större än 4 rum och kök minskat till 38 % och andelen
lägenheter mindre än 3 rum och kök ökat till 10 %.

4.2.2 Ombyggnadsverksamheten

Ombyggnadsverksamheten i bostadsbeståndet ökade under en lång rad år
för att nå sin hittills största omfattning år 1986. Sedan dess har antalet
påbörjade lägenheter i ombyggnadsverksamheten minskat något. Mellan
åren 1987 och 1988 blev nedgången enligt de preliminära beräkningarna ca
16 %. Under år 1988 påbörjades ombyggnaden av ca 27 000 lägenheter i
flerbostadshus.

Uppgifterna i tabell 7 nedan avser antalet lägenheter före ombyggnaden. I
samband med ombyggnadsverksamheten förekommer en viss lägenhetsavgång,
som beror på att små lägenheter slås ihop till större. Antalet
färdigställda moderniserade lägenheter blir därför något lägre. Under slutet
av 1970-talet uppgick denna lägenhetsavgång till omkring 30 % av antalet
påbörjade lägenheter i moderniserade flerbostadshus. Därefter har den
minskat och uppgick år 1988 till endast 6 % för riket som helhet. I
storstadsområdena är dock bortfallet i antalet lägenheter fortfarande större
bl.a. beroende på en högre andel smålägenheter i de fastigheter som byggs
om. I exempelvis Stockholms kommun uppgick lägenhetsavgången i samband
med ombyggnad till ca 13 % under år 1988.

1988/89:BoU7

T abell 7. Påbörjade lägenheter i moderniserade flerbostadshus före moderniseringen i
riket samt i storstadsområdena under åren 1979-1988

År	Antal lägenheter före modernisering	i
Riket	Stor- stockholm	Stor- göteborg	Stor- malmö
1979	11 900	3 100	2 700	1 600
1980	13 000	3 600	2 400	900
1981	14 600	2 200	3 100	1 500
1982	19 700	4 500	3 200	1 400
1983	22 100	4 000	3 600	1 200
1984	29 700	3 900	5 100	1 400
1985	24 500	4 400	2 900	1 400
1986	33 200	4 600	4 100	1 500
1987	32 100	4 600	3 800	1 500
1988'	27 000	4 100	3 500	800

1 Preliminär uppgift korrigerad för beräknad underskattning.
Källa: SCB.

Ombyggnadsverksamheten i Storstockholm och Storgöteborg minskade
under år 1988 inte mer än i riket i övrigt. De restriktioner avseende
ombyggnadsverksamheten som gällt i dessa områden under de senaste åren
har således ännu inte hunnit påverka påbörjandestatistiken för ombyggnader
i någon större utsträckning. I Stockholms län och i Göteborgs och Bohus län
avsåg dessutom de preliminära lånebesluten under år 1988 fler lägenheter än
året innan. För Stockholms län skedde dock en påtaglig nedgång i antalet
lägenheter med preliminärt beslut om ombyggnadslån föregående år, dvs.
mellan åren 1986 och 1987.

3.3 Byggnadskostnader

För att mäta byggnadskostnadsutvecklingen används olika typer av index,
bl.a. faktorprisindex. Faktorprisindex används vid kontraktsreglering av
mindre entreprenad. Det används också för analys av byggnadskostnadsutvecklingen
och som underlag för beräkning av tidskoefficienten i bostadslånesammanhang.
Faktorprisindex mäter den sammantagna effekten av
prisutvecklingen för de produktionsfaktorer (byggmaterialpriser, arbetslöner
etc.) som sätts in i byggnadsverksamheten.

Den kvartalsvisa utvecklingen av byggnadspriserna under de två senaste
åren redovisas i tabell 8. Som jämförelse redovisas utvecklingen av konsumentprisindex
(KPI).

1988/89 :BoU7

Tabell 8. Procentuell förändring av årstakt av faktorprisindex (inkl. löneglidning) och
konsumentprisindex. Kvartalsvis för åren 1987 och 1988

År/ Ökning i % gentemot föregående år

kvartal

Faktorprisindex för KPI

flerbostadshus gruppbyggda småhus

1987
l:a	4,9	5,5	3,5
2:a	5,1	5,4	3,4
3:e	5,7	6,1	4.8
4:e	7.0	7,4	5,2
1988
l:a	7,0	7.6	5,0
2:a	9,0	9,3	6,5
3:e	10,6	10,8	5,8
4:e	10,1	9,9	5,9

Källa: SCB.

Ökningstakten för faktorprisindex har varit högre än för konsumentprisindex
under hela den redovisade perioden. Detta gäller speciellt under andra
halvåret 1988. En jämförelse mellan faktorprisindex och konsumentprisindex
blir emellertid aldrig helt rättvisande eftersom det ena mäter prisutveckling
på varor och lönekostnader medan det andra mäter prisutvecklingen på
en viss konsumtion.

Faktorprisindex inkl. löneglidning för flerbostadshus har från fjärde
kvartalet 1987 till fjärde kvartalet 1988 stigit med 10,1 %. Denna kostnadsökning
var ungefär jämnt fördelad mellan materialkostnaderna, arbetslönerna
inkl. löneglidningen och övriga kostnader. De avtalsenliga löneökningarna,
exkl. löneglidning, stannade dock vid 5 %. Priserna på vissa byggnadsmaterial
ökade under året betydligt mer än genomsnittet. Detta gäller speciellt
priserna för armeringsstål som ökade med ca 24 %.

Ett annat sätt att mäta byggnadskostnadernas utveckling är genom de
beräknade produktionskostnader som redovisas i de preliminära besluten
om bostadslån vid resp. tidpunkt. I tabell 9 redovisas den genomsnittliga
produktionskostnaden per kvadratmeter total primär bruksarea för den
statligt belånade bostadsproduktionen under de två senaste åren. Ökningstakten
för produktionskostnaden mätt på detta sätt är betydligt högre än för
faktorprisindex under den redovisade perioden.

1988/89: BoU7

Tabell 9. Kostnadsutvecklingen för flerbostadshus och gruppbyggda småhus
kvartalsvis åren 1987 och 1988 enligt preliminära beslut om bostadslån

År/ Genomsnittlig produktionskostnad per m2 total primär bruksarea

kvartal

Flerbostadshus Gruppbyggda småhus

	kr./m2	Ökning i % från före-gående år	kr./m2	Ökning i % från före-gående år
1987
l:a	6 800	7	6 300	8
2:a	7 300	16	6 800	14
3:e	7 000	10	6 900	14
4:e	7 400	13	7 200	17
1988
1: a	7 200	6	7 400	18
2:a	8 000	9	7 700	13
3:e	8 200	17	7 900	15
4:e	8 600	16	8 300	14

Källa: Plan- och bostadsverket.

Den genomsnittliga produktionskostnaden per kvadratmeter har under den
senaste tvåårsperioden ökat med 31 % för flerbostadshusen och med 34 %
för gruppbyggda småhus. Under samma period steg konsumentprisindex
med endast 11%. Byggkostnaderna ökade således tre gånger så mycket som
konsumentprisindex.

I december 1988 uppgick den genomsnittliga produktionskostnaden i hela
landet enligt de preliminära lånebesluten till 8 732 kr./m2 primär bruksarea i
flerbostadshus och till 8 503 kr./m2 i de gruppbyggda småhusen. De högsta
produktionskostnaderna fanns i Stockholms län där motsvarande kostnader
för flerbostadshusen uppgick till 9 361 kr./m2 och för de gruppbyggda
småhusen till 9 097 kr./m2.

Om ovanstående uppgifter i stället uttrycks i kostnad per lägenhet uppgick
den genomsnittliga produktionskostnaden för en flerbostadshuslägenhet till
725 000 kr. under år 1988. Den genomsnittliga kostnaden för ombyggnad var
ca 355 000 kr. per lägenhet i flerbostadshus.

I bostadslånesammanhang brukar även den s.k. överkostnaden, dvs. den
del av kvoten mellan produktionskostnaden och pantvärdet som överstiger
100 %, användas som ett mått på byggkostnadsutvecklingen i nyproduktionen.
Överkostnaderna har också genom den s.k. räntebidragstrappan
betydelse för lånekostnaderna efter projektets färdigställande.

Under år 1988 uppgick den genomsnittliga överkostnaden för flerbostadshusen
i hela landet till 24 %. Två år tidigare var motsvarande överkostnad
endast 14 %. Också överkostnaden för gruppbyggda småhus har ökat under
de senaste åren och uppgick år 1988 till 18 %.

Även om överkostnaderna har ökat påtagligt i hela landet under de senaste
åren återfinns fortfarande de högsta värdena i storstadsområdena. I Storstockholm
var överkostnaderna för flerbostadshus 32 % och i Storgöteborg
27 % under år 1988.

1988/89:BoU7

4.4 Bostadsmarknadsläget

Bostadsmarknadsläget kan avläsas på flera olika sätt. Överskott av bostäder
brukar redovisas med andelen outhyrda lägenheter i olika regioner. Brist på
bostäder är svårare att finna något rättvisande mått på. Förändringar av
antalet bostadssökande i olika bostadsköer ger en viss bild av utvecklingen.
Antalet registrerade bostadssökande är emellertid starkt beroende av vilka
anmälningsvillkorsom tillämpas i resp. bostadskö. Den senaste sammanställningen
av antalet bostadssökande genomfördes våren 1987. Vid detta tillfälle
uppgavs 367 100 personer vara registrerade vid de kommunala bostadsförmedlingarna.
Denna uppgift avser emellertid det totala antalet bostadssökande,
dvs. inte bara sökande utan egen bostad.

Bostadsstyreisen har också under en följd av år gjort enkätundersökningar
om bostadsmarknadsläget i kommunerna. Enkäten belyser kommunernas
bedömning av läget vid årets början. Enkätsvaren har under de senaste åren
visat på en klar tendens mot ökad bostadsbrist. Tabell 10 nedan visar hur
enkätsvaren förändrats mellan åren 1984 och 1988. Förra året uppgav endast
5 % av landets kommuner att det fanns ett överskott på bostäder medan 75 %
rapporterade en allmän bostadsbrist. I många kommuner avser bostadsbristen
främst vissa typer av lägenheter. Vanligast är i dessa fall en brist på små
lägenheter på högst två rum och kök.

Tabell 10. Kommunernas svar på frågan: Hur är bostadsmarknadsläget för
närvarande?

Tre svarsalternativ gavs:

1. Balans mellan utbud och efterfrågan.

2. Brist på bostäder.

3. Överskott på bostäder.

(Vissa kommuner har i enkätsvaren använt flera svarsalternativ för att spegla en
sammansatt bostadsmarknadsbild.)

Enkätår			Enkätsvar, antal kommuner
	1. Balans	2. Brist	3. Överskott	4. Komb. (1-3)	Totalt
1984	93	44	127	20	284
1985	108	62	97	17	284
1986	98	109	63	14	284
1987	71	164	36	13	284
1988	51	214	13	6	284

Källa: Bostadsstyreisen.

Under den senaste tioårsperioden har antalet outhyrda bostadslägenheter
tidvis varit förhållandevis stort. Detta gällde speciellt några år i början av

1980-talet. I mars 1983 var 36 700 lägenheter i riket lediga för uthyrning.
Sedan dess har emellertid läget på bostadsmarknaden helt förändrats och i
mars 1988 fanns endast 6 300 outhyrda lägenheter, vilket motsvarar 0,4 % av
landets hyreslägenhetsbestånd. De outhyrda lägenheterna återfinns framför
allt i vissa kommuner utanför storstadsområdena. Hög andel outhyrda
lägenheter rapporterades under år 1988 från bl.a. Gullspång, Ljusnarsberg
och Hofors.

1988/89:BoU7

Tabell 11. Antal lägenheter lediga för uthyrning den 1 marsåren 1981-1988 1 988/89:BoU7

År	Totalt	Därav i allmän-	I procent av samtliga lägenheter
		nyttan	Totalt	Allmännyttan
1981	17 400	14 900	1,3	1.9
1982	28 200	21 600	2,1	2,8
1983	36 700	31 000	2,7	3,9
1984	35 700	31 000	2,6	3,9
1985	26 400	22 600	1,9	2,8
1986	17 600	14 700	1.3	1,8
1987	10 700	8 300	0,7	1.0
1988	6 300	4 300	0,4	0,5
1988 (sept.)	-	3 800	-	0,5

Källa: SCB.

4.5 Bostadskostnaderna

Enligt preliminära beräkningar av SCB uppgick den genomsnittliga årshyran

1 rikets hyreslägenhetsbestånd vid ingången av år 1989 till ca 360 kr./m2.
Detta innebär att hyresnivån i genomsnitt hade höjts med 7,8 % från
motsvarande undersökning året innan.

Uppgifter om bostadskostnaderna för 1988 års nyproduktion finns ännu ej
framtagna. Under år 1987 uppgick den genomsnittliga årshyran för en
trerumshyreslägenhet färdigställd under året enligt SCB:s statistik till ca
423 kr./m2. För en lägenhet på 80 m2 innebär detta en månadshyra på ca

2 820 kr. Årsavgiften för en nyproducerad trerums bostadsrättslägenhet
uppgick under år 1987 i genomsnitt till 400 kr./m2 och grundavgiften till
53 300 kr.

Hyresutvecklingen sedan år 1979 belyses av nedanstående uppgifter
avseende genomsnittliga hyror för bostäder i SABO-företagen. För jämförbarhetens
skull redovisas även hyresnivåerna från tidigare år i 1988 års
penningvärde samt den reala hyresutvecklingen resp. år (dvs. hyresutvecklingen
i relation till konsumentprisindex).

Tabell 12. Årshyra (inkl. värme och varmvatten)
Bostäder i SABO-företagen åren 1979-1989 (kr./m2)

År	Årshyra, löpande priser	Årshyra i 1988 års penningvärde	Real hyresutveck-ling resp. år, %
1979	161	323	_
1980	183	323	0
1981	208	327	+ 1,2
1982	238	345	+ 5,5
1983	258	344	-0,3
1984	272	336	-2,3
1985	290	333	-0,9
1986	307	338	+ 1,5
1987	328	343	+ 1,5
1988'	346	346	+ 0,9
19892	373	-	-

1 Preliminär uppgift.

2 Prognos.

Källa: SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag).

Den genomsnittliga hyran i SABO-beståndet ökade med 6,8 % mellan åren
1987 och 1988. Enligt den i tabellen redovisade prognosen väntas hyreshöjningarna
mellan åren 1988 och 1989 uppgå till knappt 8 %. Den genomsnittliga
hyran räknad i fast penningvärde har ökat med ca 7 % mellan åren 1979
och 1988. Som framgår av tabell 12 ligger emellertid 1988 års hyra på ungefär
samma nivå som hyran år 1982 om hänsyn tas till penningvärdesförsämringen.
Det bör dock påpekas att det successiva tillskottet av nyproducerade
lägenheter gör att ovanstående jämförelser inte helt avser samma bostadsbestånd.

5 Utskottet

5.1 Bostadspolitikens inriktning och utformning m.m.

5.1.1 Bostadspolitikens allmänna utformning

Inledningsvis behandlar utskottet ett antal motioner som tar upp bostadspolitikens
utformning utifrån mera allmänna och övergripande ståndpunkter. De
mera detaljerade förslag som i många fall har knutits härtill behandlar
utskottet i det följande under resp. sakavsnitt.

Enligt centerpartiets partimotion Bo205 skall den grundläggande förutsättningen
för en social bostadspolitik vara att alla skall kunna få en bostad
till rimlig kostnad i en god miljö. En långsiktig bostadspolitik måste vidare
utformas med omsorg om den totala ekonomin och med hänsyn till kraven
från andra samhällssektorer. Dessutom måste de grundläggande sociala
målen uppfyllas och rättvisa och solidaritet mellan de boende skapas genom
att samhällets stöd på bostadssektorn riktas främst mot de grupper som
behöver stöd.

För att förverkliga dessa grundläggande mål begärs dels ett riksdagens
tillkännagivande om bostadspolitikens inriktning (yrkande 1), dels att en
parlamentarisk utredning skall tillsättas för att se över bostadspolitiken
(yrkande 2).

Dessa övergripande yrkanden följs i sin tur upp med kompletterande
förslag avseende bl.a.

- ett åtgärdsprogram för fler, bättre och billigare bostäder (yrkande 3),

- samhällsplaneringens inriktning med avseende på behovet av ett bättre
samband mellan arbete, service och boende (yrkande 5),

- åtgärder för ett ökat bostadsbyggande och en bättre tillgång på bostäder
(yrkande 6),

- åtgärder för att åstadkomma stabilitet och kontinuitet i regler m.m. för
bostadsproduktionen (yrkande 8),

- åtgärder för att få till stånd en ökad konkurrens och flexibilitet inom
byggbranschen (yrkande 9),

- åtgärder för att öka tillgången på tomter (yrkande 10),

- åtgärder för att minska byråkratin vid hanteringen av byggnadsärenden
(yrkande 11).

Även i folkpartiets partimotion Bo409 yrkande 1 begärs ett riksdagens

1988/89:BoU7

tillkännagivande om riktlinjerna för den framtida bostadspolitiken. Enligt
motionärerna måste de boendes önskemål vara utgångspunkten för bostadspolitiken.
Vidare anges att valfriheten måste öka och att staten inte genom
ekonomiska styrmedel eller administrativa regleringar skall gynna eller
missgynna vissa upplåtelseformer, bostadstyper eller fastighetsägare.

De riktlinjer som bör gälla för bostadspolitiken är enligt förslaget bl.a.
följande:

- alla skall ha tillgång till en bra bostad,

- de byråkratiska och reglerande inslagen i bostadspolitiken måste minska,

- bostadssubventionerna måste kraftigt minskas och stödet riktas direkt till
de grupper som har särskilda behov,

- möjligheterna att äga sin bostad och att ombilda till bostadsrätt m.m.
måste öka,

- rörligheten på bostadsmarknaden måste underlättas,

- ombyggnader bör ske varsamt.

Mot bakgrund av förhållandena i Stockholms län begärs i motion Bo277
(m) ett riksdagens tillkännagivande om den framtida bostadspolitiken.
Enligt motiveringen härför, som återfinns i motion A483, lider den genomreglerade
bostadsmarknaden främst av brist på rörlighet. Enligt motionärerna
löser en nödvändig nybyggnation enbart delar av de stora problemen på
marknaden.

I motion Bo269 (mp) begärs att en parlamentarisk utredning tillsätts för att
lämna förslag till en reformering av bostadsfinansieringen. Enligt motionärerna
skall målet för utredningen vara att finna ett system för bostadsfinansieringen
som bl.a.

- möjliggör för alla att inneha en bostad med rimlig standard till en
överkomlig kostnad,

- motverkar överkonsumtion,

- inte ger större subvention till boende med höga inkomster,

- inte ger automatiskt stigande subventioner vid kostnadsökningar,

- är enklare än dagens system,

- innebär en minskad total subventionsvolym.

Bostadsutskottet behandlar först de motionsförslag som avser utformningen
m.m. av bostadspolitiken.

Dagens bostadspolitik har sin grund ytterst i de bostadspolitiska mål som
formulerades redan under efterkrigstiden. Det övergripande målet är
sålunda att alla skall ha tillgång till en sund, rymlig, välplanerad och
ändamålsenligt utrustad bostad till rimligt pris. Med avseende på samhällsutvecklingen,
i synnerhet på bostadsområdet, har detta mål vid skilda tillfällen
preciserats och konkretiserats. Som en sammanfattning av de strävanden
som bör prägla bostadspolitiken står dock målet kvar oförändrat.

Med utgångspunkt i dagens bostadssituation är det framför allt två
förhållanden som bör ägnas särskild uppmärksamhet. Det gäller dels
utvecklingen av bostadsproduktionen och dess fördelning över landet, dels
utvecklingen av byggkostnaderna och därmed också boendekostnaderna.

Vi har under de senaste åren haft en situation på bostadsmarknaden som
bl.a. kännetecknas av en ökad nyproduktion av bostäder och en ökad
efterfrågan på bostäder. Ökningen av bostadsproduktionen har i stort sett

1988/89:BoU7

varit jämnt fördelad över hela landet. Däremot har bostadsefterfrågan varit
störst i vissa expansiva regioner och då i första hand i storstadsområdena.
Som en följd härav har bostadsförsörjningen för dessa områden utvecklats
sämre än för riket i övrigt. En rad åtgärder har vidtagits för att komma till
rätta med den uppkomna situationen. Det gäller bl.a. införandet av vissa
byggnadsreglerande åtgärder och av ramar för ombyggnadsverksamheten.

Parallellt med den ovan beskrivna utvecklingen har kostnaderna i nyproduktionen
och ombyggnadsverksamheten ökat så att svårigheter nu uppkommit
att upprätthålla den nödvändiga nyproduktionen av bostäder till rimliga
priser. Bl.a. med hänvisning härtill har bostadsministern tillsatt en utredningsman
med uppdrag att göra en översyn avseende boendekostnaderna
m.m. Utredningsarbetet skall ske skyndsamt och redovisas under fjärde
kvartalet 1989. En delredovisning omfattande bl.a. uppläggningen av det
fortsatta arbetet skall lämnas senast den 15 april 1989.

Enligt direktiven skall utredningen bl.a. innefatta

- en allsidig analys av de faktorer som påverkar byggkostnadsutvecklingen,

- överväganden rörande de fördelningspolitiska effekterna av dagens
stödsystem,

- utformningen av bostadsbidragen,

- möjligheterna att stimulera ett ökat bostadssparande.

Översynen skall grundas på en allsidig belysning av dagens situation och en
analys av hur skattereformen och dess finansiering påverkar förutsättningarna
för att uppnå de bostadspolitiska målen.

Ett utredningsarbete avseende väsentliga delar i den hittills förda bostadspolitiken
pågår således. Ytterligare överväganden avseende bostadspolitikens
allmänna utformning och inriktning bör enligt utskottets mening anstå i
avvaktan på resultatet av detta arbete. Utskottet är med hänvisning härtill
inte berett att ställa sig bakom de förslag till förändringar i bostadspolitiken
som förs fram i centerpartiets partimotion Bo205 yrkandena 1, 3, 5-6, 8-11,
folkpartiets partimotion Bo409 yrkande 1 samt motion Bolli (m).

Avslutningsvis tar utskottet i detta avsnitt upp de två motionsyrkanden i
vilka förs fram krav på att en parlamentarisk utredning om bostadspolitiken
skall tillsättas.

I dessa motioner, centerpartiets partimotion Bo205 yrkande 2 och
miljöpartiets partimotion Bo269 yrkande 1, tas upp dels inriktningen av det
utredningsarbete som där förordas, dels formerna för hur detta arbete skall
bedrivas. När det gäller inriktningen av utredningsarbetet kan utskottet
konstatera att motionsförslagen i denna del ligger väl i linje med de direktiv
som den ovan redovisade utredningen har att arbeta efter. Vad i motionerna i
denna del föreslagits får sålunda anses i allt väsentligt tillgodosett genom den
nu arbetande utredningen.

När det gäller formerna för utredningsarbetets bedrivande vill utskottet
peka på den uppläggning som detta fått. Som redovisats ovan skall
utredningsarbetet bedrivas i två steg. Efter en inledande analys skall i ett
första steg ett förslag till uppläggningen av det fortsatta utredningsarbetet
lämnas. Detta skall ske senast den 15 april 1989. Enligt vad utskottet erfarit
kommer härvid överväganden att presenteras bl.a. avseende vilka organisatoriska
och personella insatser som bedöms erforderliga för att utredningsar -

1988/89 :BoU7

betet skall kunna avslutas under år 1989. En annan fråga som kommer att
behandlas är vilka parter som skall medverka i det fortsatta utredningsarbetet
och i vilka former detta skall ske. Utan att föregripa dessa överväganden
vill dock utskottet något beröra formerna för det fortsatta utredningsarbetet.

En utgångspunkt för det fortsatta arbetet bör enligt utskottets mening vara
att det genomförs enligt den tidsplan som satts upp. Inte minst den koppling
som utredningen har till den sittande skatteutredningen gör detta nödvändigt.
När det gäller frågan om den parlamentariska medverkan i utredningen
får det enligt utskottets mening förutsättas att en sådan medverkan kommer
till stånd. Utskottet, som finner det viktigt med parlamentarisk insyn,
föreslår att riksdagen med anledning av centerpartiets partimotion Bo205
yrkande 2 samt miljöpartiets partimotion Bo269 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört i detta avseende.

5.1.2 Byggnadsreglerande åtgärder

Regeringen har under senare år genom särskilda beslut infört vissa byggnadsregleringar.
Syftet med dessa regleringar har bl.a. varit att minska överefterfrågan
inom byggsektorn och att frigöra resurser för nyproduktion av
bostäder. De nu gällande regleringarna har följande huvudsakliga omfattning: -

i Stockholms- och Göteborgsområdet gäller särskilda begränsningar för
s.k. övrigt byggande t.o.m. år 1990,

- i övriga landet begränsas övrigt byggande under år 1989 till 95 % av 1988
års nivå,

- den statliga långivningen för ombyggnad av bostäder begränsas för år
1989 genom ombyggnadsramar.

Förslag om att de nu gällande byggnadsreglerande åtgärderna skall
avvecklas läggs fram i två motioner.

I motion Bo206 (fp) yrkande 5 krävs att de regleringar som införts speciellt
för byggandet i Stockholms län skall avskaffas. Enligt motiveringen, som
återfinns i motion A408, har de regleringar som gäller för byggandet i länet
fått orimliga konsekvenser. Som ett bevis härpå åberopas de långa köerna för
att få byggnadstillstånd - ett förhållande som bl.a. anges bero på att det
byggande som ryms inom ramarna har intecknats av stora byggprojekt.

De administrativa begränsningarna av byggandets omfattning bör enligt
folkpartiets partimotion Bo409 yrkande 21 tas bort. Motionärerna avvisar
bl.a. rambegränsningar som en metod att påverka ombyggnadsverksamheten.
De motsätter sig vidare att systemet med byggnadstillstånd fortsättningsvis
används.

Bostadsutskottet har så sent som i december 1988 haft att ta ställning till
förslag om en avveckling av de byggnadsreglerande åtgärderna. I ett yttrande
till finansutskottet (1988/89:BoUly s. 13) anförde utskottet sålunda att det
fanns skäl att vidta byggnadsreglerande åtgärder i avsikt att få till stånd ett
ökat nybyggande av bostäder. Denna uppfattning står fast. Inte minst i
storstäderna är situationen fortsatt sådan att olika åtgärder måste vidtas.
Folkpartiets partimotion Bo409 yrkande 21 samt motion Bo206 (fp) yrkande
5 avstyrks med hänvisning härtill.

1988/89:BoU7

Som ett alternativ eller i vissa fall ett komplement till de nu gällande
byggnadsreglerande åtgärderna föreslås i flera motioner införandet av en
särskild investeringsavgift på annat byggande än bostadsbyggande.

I centerpartiets partimotion Bo205 yrkande 4 begärs åtgärder mot
koncentrationens effekter på boendekostnaderna. Enligt motionärerna
måste de som både orsakar och tar ut vinsterna av koncentrationen svara för
åtminstone en del av de kostnader som de boende drabbas av. De avgifter,
t.ex. i form av investeringsavgifter, som enligt förslaget bör belasta koncentrationen
skall kunna föras tillbaka till den region där de tas ut för att där
användas bl.a. för nyproduktion av bostäder eller miljöinvesteringar.

Enligt motion Bo225 (s) är de hittillsvarande byggnadsreglerande åtgärderna
otillräckliga för att styra byggproduktionen till bostadssektorn. För att
ytterligare begränsa kontorsbyggandet och möjliggöra en starkare prioritering
av bostadsproduktionen föreslås därför att en särskild investeringsavgift
skall införas för kontors- och arbetsplatsfastigheter i storstadsområdena.

Som en del i ett program med bostadspolitiska krisåtgärder föreslås i
vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo228 yrkande 1 att en investeringsavgift
skall införas på övrigt byggande. Enligt förslaget bör avgiften tas
ut i de expansiva kommunerna.

En investeringsavgift är enligt motion Bo239 (s) ett verksamt medel för att
uppnå regional balans och en prioritering av bostadsbyggandet. I ett första
steg föreslås därför att en investeringsavgift skyndsamt skall införas i de tre
storstadsregionerna samt i Uppsalaområdet. Därefter bör övervägas om inte
en sådan avgift skall tas ut också i andra expansiva regioner.

Med hänvisning till motion A435 föreslås i centerpartiets partimotion
Bo241 att en investeringsavgift skall införas för nyproduktion av lokaler för
kontor och industrier i överhettade regioner. Syftet med avgiften skall enligt
förslaget vara att avlänka expansionen inom de privata tjänstenäringarna i
dessa regioner. Investeringsavgiften skall enligt förslaget uppgå till 25 %.
Mindre tillbyggnader skall dock vara undantagna från avgift. De resurser
som frigörs genom avgiften skall kunna återföras till regionen för investeringar
i bl.a. bostäder och miljöförbättringar.

Som en del i ett åtgärdspaket för att åstadkomma en balanserad utveckling
i Stockholms län föreslås i motion Bo244 (c) att en särskild investeringsavgift
på 25 % skall införas för kontorsbyggen i överhettade delar av Stockholms
län.

Med anledning av vad som i de nu behandlade motionerna föreslagits
beträffande införande av en investeringsavgift vill utskottet anföra följande.

Till grund för den av motionärerna förordade investeringsavgiften ligger
bl.a. en strävan att få till stånd en reglering med en regionalpolitisk
inriktning. Även denna fråga hade bostadsutskottet att behandla så sent som
hösten 1988. Vad utskottet därvid anfört (1988/89:BoUly s. 13) står fast,
vilket bl.a. betyder att det kan finnas skäl att ge regleringarna en regionalpolitisk
inriktning. Enligt utskottets mening har också de redan beslutade
regleringarna givits denna inriktning. Samtidigt kan det naturligtvis finnas
anledning att med hänsyn till utvecklingen på bl.a. bostadsmarknaden
överväga i vilken omfattning regionalpolitiska bedömningar skall komma till
uttryck. Med anslutning till sitt tidigare ställningstagande finner dock

1988/89:BoU7

utskottet de hittills vidtagna åtgärderna vara i allt väsentligt väl avvägda,
vilket inte utesluter att det kan visa sig att ytterligare åtgärder erfordras för
att nå syftet om ett ökat bostadsbyggande. Det bör dock ankomma på
regeringen att bedöma behovet och utformningen av ett sådant beslut. Vid en
sådan bedömning kan också övervägas införandet av en investeringsavgift i
enlighet med förslagen i centerpartiets partimotioner Bo205 yrkande 4 och
Bo241, vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo228 yrkande 1 samt i
motionerna Bo225 (s), Bo239 (s) och Bo244 (c). Enligt bostadsutskottets
mening finns det mot bakgrund härav inte nu anledning att tillstyrka de
aktuella motionsförslagen.

5.1.3 Vissa bostadspolitiska åtgärder i övrigt

5.1.3.1 Boen de för vissa grupper m.m.

Utskottet behandlar i detta avsnitt sammanlagt sex motionsyrkanden som tar
upp bostadsförsörjningen för vissa grupper.

Inledningsvis behandlas ett motionsförslag avseende tillgången på bostäder
för flyktingar.

Krav på åtgärder för att förbättra tillgången på bostäder för flyktingar förs
fram i motion Bo276 (s). Enligt motionärerna borde det vara självklart att de
kommuner som tecknar avtal om flyktingmottagande också redovisar
konsekvenserna härav i sina bostadsförsörjningsprogram. Vidare anförs att
ytterligare stimulansåtgärder från statens sida för ökat bostadsbyggande och
genomgångsbostäder måste formas med hänsyn till flyktingars behov.

Utifrån de synpunkter bostadsutskottet närmast har att lägga på frågan vill
utskottet anföra följande. Det bör i första hand ankomma på kommunerna
att utnyttja de bostadspolitiska medel som staten tillhandahåller på det sätt
som är lämpligt med hänsyn till förhållandena i den enskilda kommunen. När
det gäller flyktingarnas bostadssituation redovisar bostadsministern i budgetpropositionen
(bil. 13 s. 16) uppfattningen att det är angeläget att bostadsförsörjningsprogrammen,
på det sätt som bostadsförsörjningslagen förutsätter,
tar hänsyn också till flyktingarnas bostadsproblem, och till att deras behov av
bostäder integreras i kommunernas reguljära verksamhet för bostadsförsörjningen.
Bostadsutskottet delar denna uppfattning. Vad som i motionen
förordats får sålunda anses i inte ringa grad tillgodosett redan genom nu
gällande ordning. Motion Bo276 (s) avstyrks med hänvisning härtill. När det
gäller statens insatser på området vill utskottet peka på att särskilda medel
har ställts till invandrarverkets förfogande för stöd till projekt som avser att
pröva nya vägar att lösa flyktingars olika bostadsbehov.

I tre motionsyrkanden förs fram förslag till åtgärder för att lösa ungdomens
bostadssituation.

I motion Bo279 (c) yrkande 1 läggs fram ett åtgärdsprogram för att lösa
ungdomens bostadssituation. Programmet skall enligt förslaget utgå från en
långsiktigt utvecklad och konsekvent bostadspolitik. De åtgärder som skall
ingå i programmet avser bl.a. villkoren för bostadslån, byggande av flera
smålägenheter, utnyttjande av vindsvåningar, byggande av övernattningshotell
samt stopp för kontorisering.

1988/89 :BoU7

Som en del i strävandena att förbättra ungdomens bostadssituation läggs i
samma motions yrkande 4 fram förslag om införande av ett särskilt
stimulansbidrag till kommunerna för byggande av smålägenheter. Bidraget
skall enligt förslaget utgå med 30 000 kr. för varje påbörjad lägenhet med en
boendeyta på upp till 60 m2. Till ändamålet föreslås 150 milj. kr. anvisade
över statsbudgeten. Även i motion Bo247 (c) yrkande 2 förs samma förslag
fram.

Slutligen hemställs i motion Bo279 (c) yrkande 5 att ungdomar skall ges
möjlighet till samverkan för ett eget boende. Enligt motionärerna bör
kommuner och företag stimuleras att stödja ungdomar som önskar slå sig
samman och bygga ett mindre hus. I anslutning härtill framhålls också att
samhället måste vara berett att positivt lösa problem som kan uppkomma
bl.a. i fråga om ägandeformer, avtalsfrågor mellan boende och ansvarsfrågor.

Med anledning av vad i motionerna förordats beträffande ungdomens
bostadssituation vill utskottet anföra följande.

Utskottet framhöll vid sin behandling av motioner om ungdomens
bostadssituation under föregående riksmöte (BoU 1987/88:10 s. 28) att det
bästa sättet att stärka ungdomars och andra svaga gruppers ställning på
bostadsmarknaden var att se till att det fanns bra och ändamålsenliga
bostäder att tillgå för alla. Utskottet vidhåller denna uppfattning. Målsättningen
måste sålunda vara att lösa bostadsfrågan för ungdomar liksom för
andra hushåll på den ”vanliga” bostadsmarknaden. Utskottet vill för sin del
också framhålla att en rad åtgärder har vidtagits för att öka den totala
tillgången på bostäder. Det gäller t.ex. begränsningarna av annat byggande
än bostadsbyggande och av ombyggnadsverksamheten. Samtidigt tvingas
utskottet konstatera att många ungdomar har svårt att få en bostad när de
flyttar hemifrån just därför att de är unga och nya på bostadsmarknaden.
Ungdomarnas svaga ställning blir naturligtvis mer påtaglig i en bristsituation
med ett minskande antal lediga lägenheter och ett växande antal bostadssökande.

Utskottet vill mot bakgrund av det anförda understryka att det på kort sikt
är nödvändigt att vidta åtgärder direkt riktade mot ungdomarna och deras
boende. Det våren 1987 beslutade särskilda ungdomsbostadsstödet är också
ett av uttrycken härför. Ungdomsbostadsstödet syftar till att hjälpa kommunerna
att få fram ungdomsbostäder. Kommunerna har därför givits en stor
frihet att utifrån de lokala förhållandena bestämma hur stödet skall
användas. Förutom att stödet kan användas för att få fram konventionellt
producerade lägenheter kan det också användas bl.a. för att stimulera
självbyggeri av ungdomsbostäder.

Som framgår av ovanstående redovisning har åtgärder som syftar till att
förbättra tillgången på bostäder, som åtgärder direkt inriktade på ungdomens
bostadsfråga, vidtagits. Genom dessa åtgärder har enligt bostadsutskottets
mening förutsättningar skapats för att bostadssituationen för bl.a.
ungdomar skall kunna förbättras. Ytterligare beslut avseende ungdomars
boende bör därför nu kunna avvaktas. Utskottet avstyrker med hänvisning
härtill motionerna Bo247 (c) yrkande 2 samt Bo279 (c) yrkandena 1,4 och 5.

Med hänvisning bl.a. till att man tidigare motsatt sig att särskilda medel

1988/89:BoU7

anvisas för verksamheten förordas i motion Bo417 (m) yrkande 5 b en
avveckling av ungdomsbostadsdelegationen.

Ungdomsbostadsdelegationen tillsattes av regeringen år 1985 för att bl.a.
initiera viss försöksverksamhet och för att följa utvecklingen avseende
ungdomens bostadssituation. Delegationen har sedermera också fått till
uppgift att följa användningen m.m. av ungdomsbostadsstödet. Den situation
som i dag råder på bostadsmarknaden har enligt utskottets mening inte
minskat behovet av en kontinuerlig uppföljning av utvecklingen på området.
Delegationen bör sålunda även fortsättningsvis följa verksamheten med
ungdomsbostadsstödet i kommunerna och aktivt verka för att ungdomars
bostadsbehov tillgodoses. Motion Bo417 (m) yrkande 5 b avstyrks med
hänvisning till det nu anförda.

Frågan om samhällets ansvar för boendeservice tas upp i motion Bo208
(vpk). Enligt motionärerna handlar mycket av det utvecklingsarbete som i
dag bedrivs avseende boendeservice om att det offentliga i olika former för
över aktiviteter till fastighetsägare. Denna utveckling måste enligt motionärernas
mening hejdas innan det är för sent. Med hänvisning härtill förordas
att ingen form av service eller omsorg som i dag bedrivs av stat, kommun eller
landsting skall få överlåtas på privata fastighetsägare eller förvaltare, vari
även inkluderas allmännyttiga bostadsföretag.

Som redovisas i budgetpropositionen (bil. 13 s. 15) bedriver boendeservicedelegationen
sedan budgetåret 1985/86 ett utvecklingsarbete som avser
samordnad boendeservice för äldre, handikappade och långvarigt sjuka.
Inom ramen för detta arbete genomförs en rad projekt som innefattar
samordnade insatser bl.a. från kommunala förvaltningar, bostadsföretag,
landsting, föreningsliv och intresseorganisationer. Syftet med verksamheten
är att utveckla boendeservicen för såväl människor med särskilda behov som
de boende i allmänhet inom ett bostadsområde eller på en mindre ort. För
verksamheten har avsatts sammanlagt ca 100 milj. kr. fram till utgången av
budgetåret 1989/90. Delegationen skall före halvårsskiftet 1989 lämna förslag
om hur frågor som rör samordnad boendeservice skall handläggas efter
försöksperiodens slut. Erfarenheterna av utvecklingsarbetet skall sedan
redovisas senast under år 1990.

Enligt utskottets mening bör erfarenheterna av det ovan redovisade
utvecklingsarbetet avvaktas. Utskottet bör således inte nu ta ställning till i
vilka former och under vilka förutsättningar olika typer av boendeservice
skall organiseras. Det är enligt utskottets mening naturligt att en försöksverksamhet
ges en bredd och en utformning som möjliggör en utvärdering av
så många alternativ som möjligt. Ingen av de i försöksverksamheten
deltagande parterna bör sålunda i förväg utestängas från ett fortsatt
deltagande. Utskottet avstyrker med hänvisning härtill förslaget i motion
Bo208 (vpk).

5.1.3.2 Bostadsbyggandets omfattning m.m.

För att nå målet om en socialt fungerande bostadsmarknad behövs enligt
motion Bo232 (s) en långsiktig planering. Enligt motionärernas mening bör
därför ett flerårigt program för bostadsbyggandet arbetas fram. För att nå en

1988/89: BoU7

3 Riksdagen 1988/89.19sami. Nr 7

rimligt hög säkerhet i planeringen föreslås att programmet inte skall omfatta
längre tid än fem år.

Enligt bostadsförsörjningslagen (1947:523) skall kommunerna fortlöpande
bedriva bostadsförsörjningsplanering i syfte att främja att alla i kommunen
får en egen bostad av god kvalitet. Planeringen skall komma till uttryck i
ett program som skall antas av kommunfullmäktige. 1 förordningen
(1984:338) om redovisning av den kommunala bostadsförsörjningsplaneringen
stadgas att det i den planering som ålagts kommunerna bl.a. skall ingå att
ange omfattningen och inriktningen av de åtgärder av betydelse för
bostadsförsörjningen som avses bli genomförda under de närmaste tre åren.
Med stöd av förordningen kan dessutom regeringen besluta att kommunerna
skall lämna särskilda redovisningar över bostadsförsörjningen. Beslut om
sådana särskilda redovisningar har också fattats i fråga om målen för
planeringen av bostadsförbättringar m.m. (1985) och planeringen för att
förbättra boendeförhållandena för gamla samt handikappade och långvarigt
sjuka (1987).

Som framgår av utskottets ovanstående redovisning får vad som i motion
Bo232 (s) förordats avseende en långsiktig planering och ett flerårigt
program för bostadsbyggandet anses vara i allt väsentligt uppfyllt redan
genom de krav på bostadsförsörjningsplanering som nu ställs. Motionen
avstyrks med hänvisning härtill.

I motion Bo206 (fp) yrkande 6 förordas ett tillkännagivande om bostadsbyggandets
inriktning i Stockholms län. Förslaget ingår som en del i ett
åtgärdsprogram avseende utvecklingen i länet. Enligt motivtexten - som
återfinns i motion A408 - skall tillkännagivandet bl.a. innefatta uttalanden
om en ökning av bostadsbyggandet i länet till 10 000 lägenheter per år,
varsam renovering och upprustning samt ett ökat byggande av smålägenheter.

Den rådande ansvarsfördelningen inom bostadspolitiken innebär att
staten svarar för de ekonomiska och andra mera övergripande åtgärder som
behövs för att garantera ett nödvändigt byggande. Kommunerna svarar
sedan för det praktiska genomförandet. I första hand är det sålunda
kommunerna som har att svara för att bostadsbyggandet får en sådan
omfattning att bostadsbehoven i den egna kommunen kan tillgodoses.

Efterfrågan på bostäder har under de senaste åren ökat i betydande delar
av landet främst genom inflyttning och invandring. För att motverka de
regionala obalanser som denna utveckling orsakat och för att förbättra
förutsättningarna för nyproduktion av bostäder i de utsatta regionerna har
statsmakterna vidtagit en rad åtgärder. Det gäller bl.a. begränsningarna av
annat byggande än bostadsbyggande och införandet av ramar för ombyggnadsverksamheten.

Med hänvisning till det nu anförda om ansvarsfördelningen mellan stat och
kommun i fråga om bostadsförsörjningen och till de åtgärder som statsmakterna
vidtagit för att kommunerna i den rådande situationen skall kunna ta
det ansvar de ålagts avstyrker utskottet motion Bo206 (fp) yrkande 6.

För att öka tillgången på lägenheter föreslås i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Bo228 att stimulansbidrag skall införas dels för ombyggnad
av kontor m.m. till bostäder (yrkande 2), dels för ombyggnad av enbostads -

1988/89: BoU7

hus till två- eller flerbostadshus (yrkande 4). Enligt motionärerna tar det
alltför lång tid att bygga i kapp den rådande bostadsbristen genom
nyproduktion, varför resurserna i den befintliga bebyggelsen måste tas till
vara bättre.

Det är naturligtvis viktigt att det befintliga bostadsbeståndet tas till vara på
ett så effektivt sätt som möjligt. Utskottet är dock inte berett att nu ställa sig
bakom de förslag till stimulansbidrag som förs fram i vänsterpartiet
kommunisternas partimotion Bo228. 1 första hand bör enligt utskottets
mening andra vägar prövas för att öka tillgången på lägenheter i det befintliga
beståndet. Utskottet vill i detta sammanhang peka på den arbetsgrupp som
tillsatts inom bostadsdepartementet och som bl.a. lagt fram förslag om hur
s.k. övernattningslägenheter skall kunna ställas till den reguljära bostadsmarknadens
förfogande. I arbetsgruppens förslag ingår också att den s.k.
preskriptionstiden skall tas bort för lägenheter som i strid mot gällande plan
gjorts om till kontor m.m. efter 1980. Motionens yrkanden 2 och 4 avstyrks
sålunda.

5.1.3.3 Bostädernas fördelning pä upplåtelseformer m.m.

Inledningsvis behandlar utskottet i detta avsnitt fyra motionsförslag som ur
olika aspekter tar upp frågan om neutralitet mellan olika upplåtelseformer
m.m.

Mot bakgrund av utvecklingen i Stockholms län hemställs i motion Bo278
(m) yrkande 2 om åtgärder för att åstadkomma kostnadsneutralitet mellan
hyres-, bostadsrätts- och äganderättsupplåtelse av egnahem. Enligt motionärerna
byggs det i dag fler småhus med hyres- och bostadsrätt än med
äganderätt beroende på att månadskostnaden blir lägre för de förstnämnda
upplåtelseformerna. Även andra regleringar och skattehöjningar medverkar
enligt deras mening till att det blir allt svårare för människor att äga sitt
småhus.

Även i motion Bo417 (m) yrkande 4 begärs åtgärder i syfte att underlätta
för människor att skaffa eget hus. I första hand förordar motionärerna
ändringar i lånereglerna, som enligt deras mening missgynnar hus med
äganderätt. Dessutom föreslås att fastighetsskatten skall avvecklas när de
samhällsekonomiska förutsättningarna föreligger.

I motion Bo417 (m) anförs dessutom att olika fastighetsägare i dag
särbehandlas. Framför allt gäller detta på det ekonomiska området. För att
ge alla bostadsföretag möjlighet att konkurrera på lika villkor bör enligt
motionsförslaget ändringar göras i beskattningen och i finansieringsförutsättningarna.
Häri inkluderas även de lokala styrmedel som förekommer bl.a. i
form av att allmännyttiga bostadsföretag får förvärva mark till underpriser. I
sammanhanget framhålls även den orättvisa som ligger i att de allmännyttiga
bostadsföretagen i vissa fall med hjälp av kommunal borgen inte behöver dra
på sig kostnader för att ta ut pantbrev. Med hänvisning till det anförda
förordas dels att finansieringsförutsättningarna för olika fastighetsbolag skall
jämställas (yrkande 9), dels att åtgärder skall vidtas för att åstadkomma
kostnadsneutralitet mellan olika upplåtelseformer (yrkande 10).

Dagens bostadsfinansieringssystem är avsett att vara neutralt i förhållande
till olika upplåtelseformer m.m. Med avseende på att systemet fick sin

1988/89:BoU7

huvudsakliga utformning genom ett riksdagsbeslut år 1974 kan det naturligtvis
inte uteslutas att det sedan dess skett sådana förändringar att en viss
obalans uppkommit. Den nyligen tillsatta utredningen avseende boendekostnaderna
m.m. har också till uppgift att göra en översyn av neutraliteten
mellan olika upplåtelseformer. För att kunna göra en bedömning av rådande
förhållanden bör enligt utskottets mening resultatet av utredningens arbete
avvaktas. Motionerna Bo278 (m) yrkande 2 samt Bo417 (m) yrkandena 4, 9
och 10 bör sålunda inte föranleda någon riksdagens åtgärd, varför de
avstyrks.

Avslutningsvis behandlar utskottet i detta avsnitt ett motionsförslag om
åtgärder för att motverka en utförsäljning av äldre hus ägda av allmännyttiga
bostadsföretag.

Enligt vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo275 (vpk) kan inte
de allmännyttiga bostadsföretagens roll och uppgifter förenas med en
utförsäljning och övergång till bostadsrätt eller andra ägandeformer. Med
hänvisning till att de åtgärder som hittills vidtagits för att motverka en
utförsäljning eller ombildning av allmännyttiga bostäder inte är tillräckliga
begärs i motionens yrkande 4 att åtgärder skall vidtas för att även motverka
en utförsäljning av äldre hus ägda av allmännyttiga bostadsföretag.

Utskottet delar vad som i motionen anförts om de allmännyttiga bostadsföretagens
centrala roll i den sociala bostadspolitiken. I takt med utvecklingen
på bostadsmarknaden har också en rad åtgärder vidtagits för att dessa företag
även fortsättningsvis skall kunna fylla sin avsedda uppgift. En av dessa
åtgärder är det beslut riksdagen fattade hösten 1987 (BoU 1987/88:3) om att
räntebidragen skall slopas vid överlåtelse av allmännyttiga bostadsföretag
eller av sådana företags bostadsbestånd. Denna fråga behandlar utskottet
nedan (avsnitt 5.5.7).

Enligt utskottets uppfattning bör bl.a. dessa åtgärder kunna motverka en
icke acceptabel utförsäljning eller ombildning av det allmännyttiga bostadsbeståndet
och en härigenom försvagad ställning för de allmännyttiga
bostadsföretagen. Vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo275 (vpk)
yrkande 4 avstyrks med hänvisning till det nu anförda.

5.1.3.4 Kostnadsutvecklingen i bostadsproduktionen m.m.

Motionärerna i motion Bo246 (s) finner det lovvärt att en särskild utredningsman
tillsatts för att bl.a. göra en översyn av utvecklingen av boendekostnaderna.
Enligt deras mening är dock utredningsuppdraget otillräckligt.
Uppdraget bör därför vidgas till att också omfatta sådana kostnader som inte
är att betrakta som direkta byggkostnader. Som exempel härpå nämns
markpriserna, kostnaderna för kommunala anläggningar m.m., ersättningar
för konsulttjänster och för det offentligas handläggning av lån och bygglov
m.m. samt kostnaderna för drift och förvaltning.

Som ett led i strävandena att åstadkomma en ökad nyproduktion av
bostäder i Stockholmsregionen förordas i motion Bo249 (s) yrkande 2 dels en
översyn av anbudsförfarande och konkurrensvillkor inom byggsektorn, dels
en skärpt prisövervakning inom framför allt byggmaterialbranschen.

Som framgår av redovisningen ovan har regeringen bl.a. mot bakgrund av
kostnadsutvecklingen i bostadsbyggandet nyligen tillsatt en särskild utred -

1988/89:BoU7

ning om boendekostnaderna m.m. Enligt direktiven skall utredningen göra
en allsidig analys av de faktorer som påverkar byggkostnadsutvecklingen.
Bland de förhållanden som härvid särskilt skall uppmärksammas ingår
byggbranschens struktur samt möjligheterna att öka konkurrensen och
kapaciteten inom byggsektorn. Vad som i motion Bo249 (s) förordats om en
översyn m.m. får sålunda anses i allt väsentligt tillgodosett genom den nu
arbetande utredningen. Ett tillkännagivande i enlighet med motionens
yrkande 2 skulle därmed inte fylla något reellt syfte. Utskottet anser inte
heller att tillräckliga skäl finns att vidga utredningsuppdraget på det sätt som
föreslås i motion Bo246 (s). Motionerna avstyrks.

Den påbörjade översynen av bl.a. byggkostnader och boendekostnader
leder enligt vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo228 förhoppningsvis
till åtgärder som innebär lägre kostnader. En rimlig åtgärd när
kostnadspåverkande förändringar förbereds är enligt motionärernas mening
att frysa priserna. Med hänvisning härtill förordas i motionens yrkande 10 ett
införande av prisstopp pä byggmaterial, hyror och bostadsrätter.

Utskottet delar motionärernas oro för kostnadsutvecklingen inom bl.a.
byggsektorn. Den av motionärerna åberopade utredningen bör enligt
utskottets mening också kunna ge underlag för beslut om erforderliga
åtgärder. Utskottet är emellertid inte berett ställa sig bakom de i motionen
förordade åtgärderna. Motionen avstyrks.

5.1.3.5 Ekologiskt byggande

I miljöpartiets partimotion Bo261 anförs att ett flertal kommuner har tagit
initiativ till byggandet av ekologiska byar m.m. i vilka resursbevarande
byggnadsteknik använts. Boendet i dessa byar syftar också till att så långt det
går vara anpassat till det ekologiska systemet. Enligt motionärerna är dock
inte reglerna för samhällets tjänster anpassade för dessa ekologiska byar. Det
gäller bl.a. reglerna för anslutning till kommunalt avlopp och sophämtning
m.m. Med hänvisning härtill begärs i motionens yrkande 1 tillsättandet av en
utredning om hur kommunerna kan utforma sina tjänster så att ekologiskt
byggande och boende gynnas. I motionens yrkande 5 begärs dessutom att ett
särskilt anslag om 5 milj. kr. skall anslås för utbildning och information om
hur ny-, till- och ombyggnader kan ske på ett ekologiskt anpassat sätt. Enligt
motionens yrkande 6 skall de anslagna medlen förvaltas av boverket och
utbetalas av länsbostadsnämnderna.

Med anledning av vad som i den nu behandlade motionen föreslagits
beträffande ekologiskt byggande vill utskottet anföra följande.

Det ligger enligt bostadsutskottets mening ett stort värde i att olika typer
av alternativt byggande och boende m.m. kommer till stånd och prövas. En
utveckling av boendet förutsätter naturligtvis att tillkomsten av olika
alternativ och experiment stimuleras. Samtidigt är det viktigt att erfarenheterna
tas till vara och förs vidare t.ex. genom att utvärderingar genomförs.
Utskottet vill för sin del också peka på att statsmakterna i olika former verkar
för att projekt av denna karaktär skall kunna genomföras. Det gäller dels
stödet till byggnadsforskning och experimentbyggande, dels särskilda insatser
inom ramen för bostadslånesystemet. Flera projekt med den inriktning
motionärerna förordar har också kommit till stånd med hjälp av detta statliga

1988/89:BoU7

stöd. Exempel på ett sådant projekt är Solbyn i Dalby i Lunds kommun. Det
får enligt utskottets mening förutsättas att staten och kommunerna m.fl. även
fortsättningsvis kommer att på ett positivt sätt bidra till att projekt av denna
typ realiseras. Det kan bl.a. visa sig lämpligt att revidera bostadsfinansieringssystemet
i avsikt att underlätta ett ekologiskt byggande. Utskottet
förutsätter att regeringen och boverket noga följer utvecklingen. Utskottet
är mot bakgrund härav inte nu berett förorda införandet av ytterligare
åtgärder i enlighet med förslagen i miljöpartiets partimotion Bo261. Motionens
yrkanden 1, 5 och 6 avstyrks. Nedan (avsnitt 5.5.3) behandlar utskottet
motionen såvitt avser räntebidraget vid ekologiskt byggande.

5.2 Vissa äldre låneformer m.m.

Sedan den 1 juli 1985 svarar Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB
för upplåningen av de medel som behövs för utbetalningen av bostadslån
m.m. Över statsbudgeten utbetalas sedan denna tidpunkt därför endast lån
enligt vissa äldre bestämmelser. Dessa är räntelån, hyresförlustgarantilån
och återstående räntebärande förbättringslån samt vissa förvärvstillägg till
bostadslån som har betalats ut före den 1 juli 1985.

Med hänvisning till att ett nytt bostadsfinansieringssystem bör införas där
statens roll inskränks till att fastställa vissa låneregler m.m. förordas i
moderata samlingspartiets partimotion Bo405 yrkande 10 en avveckling av
SBAB.

Det s.k. prioriteringssystemet för bostadsobligationer avskaffades i slutet
av år 1986. Sedan denna tidpunkt sker all upplåning för bostadsändamål till
räntor som bestäms av marknaden. Även SBAB lånar sålunda upp medel till
villkor som är marknadsbestämda. Detta förhållande tillsammans med de
skäl som utgjorde motiven för SBAB:s tillkomst talar enligt bostadsutskottets
mening för att den hittillsvarande ordningen för finansieringen av
bostadslångivningen bör bestå. Det kan också erinras om att riksdagen våren
1988 (BoU 1987/88:16 ) tillagt bolaget nya uppgifter som innebär att SBAB
kommer att överta förvaltningen även av de lån till bostadsbyggandet m.m.
som förvaltas av länsbostadsnämnderna. Slutligen vill utskottet erinra om att
riksdagen så sent som i december 1988 (1988/89:BoUly, FiUlO) enhälligt
anslagit 31,2 milj. kr.; medel som skall tillföras SBAB för att delvis täcka
kostnader som bolaget kommer att få när lånestocken övertas för förvaltning.
Staten bör sålunda även fortsättningsvis genom ett särskilt kreditaktiebolag
medverka i långivningen till bostadsbyggandet m.m. Moderata
samlingspartiets partimotion Bo405 yrkande 10 avstyrks med hänvisning
härtill. SBAB:s roll i sammanhanget har inneburit och kommer i allt högre
grad att innebära att den statliga bostadsadministrationen kommer att
avlastas frågor av administrativ natur, något som måste bedömas som positivt
och som också motionärerna i skilda sammanhang förespråkar.

Förvärvstillägg till bostadslån utbetalade före den 1 juli 1985 lämnas i
samband med överlåtelser, om den nye husägaren är berättigad till ett större
bostadslån än överlåtaren.

Med hänvisning till att förvärvstilläggen sannolikt främst medverkar till att
höja priserna vid de överlåtelser där de är aktuella läggs i motion Bo223 (fp)

1988/89:BoU7

yrkande 2 fram förslag om en avveckling av förvärvstilläggen.

Ett accepterande av förslaget i motion Bo223 (fp) skulle bl.a. innebära att
omvandling från hyresrätt till bostadsrätt skulle försvåras, något som
utskottet inte är berett medverka till. Motionens yrkande 2 avstyrks.

Under åren 1982-1985 utgick under vissa förutsättningar statsbidrag till
hyres- och bostadsrättshus. Till dessa hus kan också utgå statlig hyresförlustgaranti
i form av lån. Hyresförlustgarantilånen lämnas med upp till 90 % av
hyresförlusterna under en tid av högst tre är räknat från dagen för husets
färdigställande.

Enligt motion Bo223 (fp) yrkande 3 bör en avveckling av hyresförlustgarantilånen
komma till stånd - detta eftersom inga lån beviljats under senare
år.

Utskottet delar inte motionärernas uppfattning att det förhållandet att
inga hyresförlustgarantilån utbetalats under senare år kan tas till intäkt för att
långivningen kan avvecklas. Det är naturligtvis i och för sig glädjande att
läget på hyresmarknaden varit sådant att inte några hyresförluster som
berättigar till lån uppkommit. Vid införandet av hyresförlustgarantilånen
ingick som en förutsättning att lånen skulle kunna utgå under en viss
begränsad tidsperiod. Det framstår enligt bostadsutskottets mening som
rimligt att staten står fast vid dessa utfästelser. Utskottet kan sålunda inte
ställa sig bakom förslaget om en avveckling av hyresförlustgarantilånen i
motion Bo223 (fp) yrkande 3.

Fram till utgången av år 1980 kunde särskilda lån för täckande av
hyresförluster- hyresförlustlån - utgå. Lämnade hyresförlustlån kan under
vissa förutsättningar efterges, normalt högst med uppemot halva beloppet.
En förutsättning för eftergift är att återstoden av lånet löses in.

I motion Bo223 (fp) yrkande 13 förordas att eftergift av hyresförlustlån
fortsättningsvis inte bör beviljas.

Även när det gäller eftergift av hyresförlustlån bör staten stå fast vid
tidigare gjorda utfästelser. Yrkande 13 i motion Bo223 (fp) avstyrks med
hänvisning härtill.

5.3 Förutsättningar och villkor för lån

5.3.1 Metoden för beräkning av låneunderlag

Vid ny- och ombyggnad av bostadshus bestäms lån och räntebidrag med
utgångspunkt i ett låneunderlag, som i princip skall motsvara kostnaderna för
att uppföra eller bygga om huset.

Vid nybyggnad kan låneunderlaget beräknas på två olika sätt. Det kan
beräknas med ledning av antingen ett antal på förhand bestämda kostnadsschabloner
- schablonmetoden - eller de faktiska kostnaderna för projektet
- produktionskostnadsanpassad belåning.

Låneunderlag för nybyggnad beräknat enligt schablonmetoden används
dels för att bestämma bostadslån och räntebidrag för s.k. låntagarbyggda
egnahem, dels när räntebidragen för hyres- och bostadsrättshus skall
begränsas enligt den s.k. räntebidragstrappan.

1988/89:BoU7

År 1987 avlämnade en arbetsgrupp inom regeringskansliet ett förslag till
förenklade metoder att beräkna låneunderlag och räntebidragsunderlag för
bostäder. Sedan förslaget mött blandade reaktioner vid remissbehandlingen
inbjöds företrädare för berörda myndigheter, byggherrar och byggare att
följa den fortsatta behandlingen av ärendet inom bostadsdepartementet.
Med utgångspunkt i detta översynsarbete redovisar bostadsministern i
budgetpropositionen (bil. 13 s. 26-29) sin syn på utformningen av en ny
metod för beräkning av låneunderlag m.m. - en redovisning som riksdagen
bereds tillfälle ta del av.

Enligt bostadsministern finns det nu förutsättningar för att övergå till en
schablonmetod vid beräkningen av låneunderlag och pantvärde där beräkningen
görs med ledning av belopp fastställda i särskilda baskalkyler. Dessa
baskalkyler skall i sin tur ha sin utgångspunkt i kostnaderna för att uppföra
hus med en standard som svarar mot de grundläggande kraven i de
nybyggnadsföreskrifter som utfärdas med stöd av plan- och bygglagstiftningen.
Utöver de på nybyggnadsföreskrifterna baserade beloppen skall dessutom
särskilda belopp fastställas för vissa åtgärder och ändamål. Såväl
beloppen i baskalkylerna som de fasta tilläggsbeloppen skall fastställas av
boverket.

De fasta kostnadsschablonerna som skall fastställas för vissa åtgärder och
ändamål bör enligt bostadsministern begränsas till vissa vanliga lösningar.
För andra lösningar får länsbostadsnämnderna bestämma låneunderlag efter
sedvanlig kostnadsprövning. För dessa fall avser dock regeringen att
fastställa vissa maximibelopp. De åtgärder och ändamål som avses behandlade
på detta sätt är

- åtgärder som ger lägre energiförbrukning,

- åtgärder som minskar kostnaderna för drift och underhåll,

- åtgärder som medför högre standard för lägenheter m.m.,

- åtgärder som underlättar framtida ändringar av byggnader samt

- särskilt kostnadskrävande utformning av hus eller yttre miljö.

De nya schablonbeloppen bör enligt bostadsministern av praktiska skäl
beräknas med ledning av de faktiska kostnadsnivåer som gäller i dag, vilket
medför en generell höjning av låneunderlagsnivån. Enligt bostadsministern
bör effekterna av denna höjning neutraliseras så att omläggningen i sig inte
leder till ökade räntesubventioner totalt sett. Detta bör enligt hans mening
lämpligen göras genom att summan av beloppen enligt baskalkyl och
tilläggsbelopp justeras ned likformigt för alla projekt.

De nya reglerna för beräkning av låneunderlaget beräknas kunna träda i
kraft den 1 juli 1989. Övergångsvis skall dock den som ansöker om lån inom
ett år från det att de nya reglerna trätt i kraft ges rätt att välja den äldre
metoden.

Enligt motion Bo217 (s) är en översyn av metoden för beräkning av
låneunderlag väl motiverad. Motionärerna ansluter sig också i huvudsak till
de mål som väglett de redovisade ändringarna i metoden. På ett par enligt
motionärerna viktiga punkter förordas dock vissa ändringar. Det gäller dels
utformningen av metoden med avseende på hur vissa ur underhållssynpunkt
kostnadssänkande komponenter skall beaktas, dels den reducering av
baskalkyl m.m. som anges i regeringsförslaget i förhållande till de faktiska

1988/89:BoU7

produktionskostnader som ligger till grund för kalkylen.

Genom att tilläggen för högre standard begränsas inom vissa maximibelopp
riskerar enligt deras mening särskilt angelägna utföranden att få
konkurrera inom detta utrymme med mindre angelägna utföranden. Som
exempel på sådana särskilt angelägna utföranden nämns underhållsfria
fönster och fasadmaterial samt kakelbeklädda väggar i badrum. För att
motverka detta föreslås att dessa utföranden ges fasta schablonbelopp vid
låneunderlagsberäkningen - yrkande 1. Med hänvisning bl.a. till de höga
boendekostnaderna i dagens nyproduktion föreslås dessutom att de nya
låneschablonerna skall beräknas med utgångspunkt i de faktiska produktionskostnaderna,
således utan någon extra reducering - yrkande 2.

Med anledning av vad som i budgetpropositionen och i motionen anförts
om metoden för beräkning av låneunderlag vill utskottet anföra följande.

Till grund för de nu redovisade förändringarna i metoden för beräkning av
låneunderlag ligger en strävan dels att förenkla beräkningsmetoden, dels att
finna en metod som står i samklang med kraven på byggnader så som dessa
krav kommer till uttryck i plan- och bygglagen och i de på denna grundade
nybyggnadsföreskrifterna. Enligt vad bostadsutskottet kan bedöma torde
också den redovisade beräkningsmetoden väl svara mot dessa strävanden. I
budgetpropositionen redogörs för tester av metoden, som bl.a. visar att det
inom ramen för ett väsentligt mindre antal värdebärare än vad dagens metod
innehåller går att åstadkomma en bättre anpassning till de faktiska kostnaderna.
Det torde därför nu finnas förutsättningar för att övergå till en
schablonmetod med den uppbyggnad som regeringen redovisar.

Som framgår ovan utgår den av regeringen redovisade metoden från en
baskalkyl som baseras på byggkostnaderna för ett hus som uppförs i
överensstämmelse med de grundläggande kraven i nybyggnadsföreskrifterna.
Det skall ankomma på boverket att fastställa beloppen härför. Dessutom
skall låneunderlaget anpassas till kostnadsskillnader som beror av vissa
åtgärder och ändamål. Denna anpassning skall ske dels med av boverket
fastställda belopp för vissa fall, dels efter sedvanlig kostnadsprövning inom
av regeringen fastställda maximibelopp för vissa andra fall. Den fråga som
utskottet närmast vill aktualisera är vilka åtgärder och ändamål som bör
omfattas av de särskilda belopp som skall fastställas av boverket.

Den förenkling som den nu relaterade metoden innebär i förhållande till
dagens metod får naturligtvis inte urholkas genom att antalet värdebärare
utöver baskalkylen blir för stort. En strävan måste sålunda vara att begränsa
dessa tillkommande värdebärare till ett fåtal särskilt viktiga kvaliteter. Enligt
vad utskottet erfarit är regeringens avsikt att boverket endast skall fastställa
särskilda belopp för större ytor samt för bättre utförande i fråga om yttertak,
fasader och grundläggning. Samtidigt får naturligtvis inte det övergripande
målet, att göra metoden så enkel att använda som möjligt, motverka andra
viktiga mål som att ge utrymme för såväl en teknisk utveckling som ett
byggande med en god beständighet och därmed också god ekonomi.
Utskottet vill mot bakgrund av det nu anförda förorda att även fönster med
god beständighet och bättre utförande i fråga om ytbeklädnad i badrum t.ex.
kakel skall ingå i de utföranden för vilka särskilda belopp skall fastställas av
boverket. Inte minst de problem som funnits i vissa årgångar av bostadspro -

1988/89:BoU7

duktionen motiverar enligt utskottets mening ett sådant ställningstagande.

De nya schablonbeloppen skall enligt regeringens redovisning beräknas
med ledning av de faktiska kostnadsnivåer som i dag gäller för att sedan
nedjusteras så att omläggningen i sig inte leder till ökade subventioner. En
strävan bör enligt utskottets mening vara att en samstämmighet föreligger
mellan schabloner och faktiska byggkostnader. Som redovisas i budgetpropositionen
skulle emellertid en fullständig samstämmighet i nuläget innebära
en ökning av den totala subventionsnivån. I den utsträckning samhällsekonomin
och förhållandena i övrigt så medger bör dock en anpassning ske till de
faktiska kostnaderna. I avvaktan härpå bör det av regeringen angivna
tillvägagångssättet skäligen kunna godtas. Samtidigt vill utskottet betona
vikten av att utvecklingen av bostadsproduktionen och prisutvecklingen i
byggandet noga följs. Inte minst resultatet av den nu arbetande utredningen
avseende bostadskostnaderna m.rn. bör enligt utskottets mening kunna ge
underlag för ytterligare bedömningar av vilka åtgärder och eventuella
förändringar i finansieringssystemet som kan behöva vidtas för att nå ett
erforderligt byggande. Därutöver bör dock regeringen, om utvecklingen så
motiverar, vidta de åtgärder som krävs och återkomma till riksdagen i
frågan.

Vad utskottet nu - med anledning av vad som i budgetpropositionen
redovisats och i motion Bo217 (s) förordats- anfört om låneberäkningsmetoden
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Motioner med förslag till ett nytt bostadsfinansieringssystem innefattande
bl.a. en långt gående schablonisering av låneberäkningen och räntebidragen
behandlar utskottet nedan (avsnitt 5.5).

5.3.2 Mark-och konkurrensvillkoret

Vid den statliga bostadslångivningen gäller det s.k. markvillkoret. Detta
villkor innebär enligt huvudregeln att bostadslån i princip bara beviljas om
kommunen har förmedlat den mark på vilken byggnadsföretaget skall
genomföras. Bostadslån får dock lämnas även i annat fall om kommunen
tillstyrkt detta. I saneringsområden gäller dessutom vissa undantag från
huvudregeln.

I fråga om ny- och ombyggnad av låntagarbyggda egnahem gäller villkoret
endast om sökandens markförvärv är förenat med villkor som binder
sökanden till en viss byggintressent vid upphandlingen av material eller
byggnadsarbete. Undantag från markvillkoret i dessa fall har dock medgivits
av riksdagen vid flera tillfällen sedan år 1981 - detta bl.a. med hänvisning till
sysselsättningsläget inom trähusindustrin och till en låg efterfrågan på
nybyggda småhus. För närvarande gäller undantaget t.o.m. utgången av juni
månad 1989.

Enligt bostadsministern (bil. 13 s. 23) gäller de tidigare angivna skälen för
dispens från markvillkoret inte längre. Enligt hans mening bör därför
undantaget från villkoret i fråga om låntagarbyggda egnahem upphöra. För
att trähusföretagen skall ges möjlighet att anpassa sitt markinnehav till de
ändrade förhållandena förordar han dock att det nuvarande undantaget skall
förlängas med ett år räknat från den 30 juni 1989. Efter denna förlängning

1988/89:BoU7

skall markvillkoret gälla i de fall lånesökandens markförvärv är förenat med
villkor om vissa husleveranser eller vissa byggnadsarbeten. Avslutningsvis
anför bostadsministern att det redan nu bör slås fast att någon ytterligare
förlängning av undantaget inte kommer att göras efter utgången av juni
1990.

I motionerna Bo247 (c) yrkande 4, Bo405 (m) yrkande 16 och Bo409 (fp)
yrkande 13 föreslås att markvillkoret skall avvecklas. Enligt den förstnämnda
motionen fyller markvillkoret ingen funktion, utan det leder bara till ökad
byråkrati, krångel och förseningar. I m-motionen hävdas att markvillkoret
innebär att exploatering och byggande i privat regi försvåras på ett allvarligt
sätt. Slutligen anförs i fp-motionen att kommunernas möjligheter att styra
byggandet är tillräckliga, markvillkoret förutan.

Med hänsyn till kommunernas bristande tomtreserv är det enligt motion
Bo220 (m) en förutsättning för småhusbyggandet att trähusfabrikanterna
kan erbjuda tomter till sina kunder. Om inte dispensen från markvillkoret
förlängs till den 1 juli 1991 kommer enligt deras mening därför en stor och
viktig del av bostadsproduktionen inte att kunna genomföras.

Utskottet behandlar först förslaget om en avveckling av markvillkoret.

Bostadsutskottet har vid ett flertal tillfällen (senast BoU 1987/88:10 s. 42)
haft att behandla motionsyrkanden om att markvillkoret skall avvecklas.
Utskottet har härvid framhållit att villkoret är ett instrument av flera när det
gäller kommunernas möjligheter att förverkliga den bostadspolitiska målsättningen.
Denna uppfattning står fast. Vad i de nu aktuella motionerna
anförts har sålunda inte givit utskottet anledning till annat ställningstagande.
Motionerna Bo247 (c) yrkande 4, Bo405 (m) yrkande 16 och Bo409 (fp)
yrkande 13 avstyrks.

Vad gäller frågan om en förlängning av undantaget från markvillkoret för
låntagarbyggda egnahem delar utskottet bostadsministerns uppfattning att
de skäl som legat till grund för de hittillsvarande dispenserna från markvillkoret
inte längre gäller. De undantag från markvillkoret som medgivits sedan år
1981 har varit föranledda av de speciella förhållanden som rått på småhusmarknaden.
Den principiella utgångspunkten har dock varit att markvillkoret
behövs som ett instrument för kommunerna när det gäller att förverkliga
den bostadspolitiska målsättningen. Enligt utskottets mening bör det nuvarande
undantaget från markvillkoret därför upphöra i enlighet med förslaget
i budgetpropositionen. Utskottet avstyrker med hänvisning härtill förslaget i
motion Bo220 (m) om en ytterligare förlängning av undantaget. Regeringens
förslag tillstyrks.

Vid byggande av annat än småhus som skall bebos av lånesökanden utgår
bostadslån i princip bara om byggnadsarbetena upphandlats genom infordrande
av anbud och genom prövning av anbud utan föregående upphandling
med anbudsgivare - det s.k. konkurrensvillkoret.

Enligt motion Bo270 (m) yrkande 4 är konkurrensvillkoret ytterligare ett
exempel på statlig reglering som skapar fler problem än det löser. Med
hänvisning härtill föreslås att villkoret skall avskaffas.

Även i folkpartiets partimotion Bo409 yrkande 14 förs fram förslag om en
avveckling av konkurrensvillkoret. Enligt motionärerna kan byggföretagen
ofta förhandla fram bättre pris och högre kvalitet. Dessutom skulle en

1988/89:BoU7

avveckling, enligt deras mening, öka byggföretagens möjligheter att bygga
referensobjekt.

Även i fråga om konkurrensvillkoret har utskottet vid ett flertal tidigare
tillfällen (senast BoU 1987/88:10 s. 43) haft att behandla motionsyrkanden
om att detta villkor skall avskaffas. Utskottets tidigare ställningstagande - att
konkurrensvillkoret ökar kommunernas möjligheter att aktivt ta det ansvar
för bostadsförsörjningen som de tilldelats - står fast. Motion Bo270 (m)
yrkande 4 samt folkpartiets partimotion Bo409 yrkande 14 avstyrks med
hänvisning härtill.

5.3.3 Lån till direktverkande elvärme

De nybyggnadsregler som träder i kraft och får tillämpas fr.o.m. den
1 januari 1989 innehåller sådana höjda krav på energihushållning i alla nya
byggnader att de i huvudsak motsvarar de särskilda krav som ställs på sådana
energisnåla hus som får ha direktverkande elvärme. Mot bakgrund härav har
regeringen uppdragit åt boverket att lämna förslag till åtgärder som
motverkar långsiktiga bindningar till system för uppvärmning med direktverkande
el. I avvaktan på att detta arbete skall slutföras förordar bostadsministern
(bil. 13 s. 25) att bostadslån inte utan särskilda skäl skall lämnas för
installation av direktverkande elvärme vid nybyggnad eller för byte till
direktverkande elvärme vid ombyggnad. Det bör enligt förslaget ankomma
på boverket att meddela föreskrifter för i vilka speciella fall som bostadslån
för direktverkande el får lämnas. Enligt bostadsministern gäller det främst
sådana fall där kultur- eller miljöintressen eller sociala skäl talar härför eller
där särskilda åtgärder vidtas för att underlätta en framtida övergång till ett
alternativt uppvärmningssystem. De nya bestämmelserna föreslås träda i
kraft den 1 juli 1989.

Det finns enligt motion Bo270 (m) yrkande 2 inte några sakliga skäl för att
förhindra användandet av direktverkande el. Enligt motionärernas mening
bör därför detta uppvärmningssystem såväl vara tillåtet att installera som
likställt med andra system i lånehänseende.

Som redovisats ovan har boverket regeringens uppdrag att lämna förslag
till åtgärder som motverkar långsiktiga bindningar till system för uppvärmning
med direktverkande el. I avvaktan på att detta arbete skall slutföras
förordar bostadsministern att bostadslån fortsättningsvis inte skall lämnas
utan särskilda skäl vid installation av direktverkande elvärme. Bostadsutskottet
delar denna uppfattning. Det är sålunda även enligt utskottets
mening angeläget att åtgärder utan dröjsmål vidtas i syfte att begränsa
installationen av direktverkande elvärme för uppvärmning. I enlighet med
regeringens förslag bör de nya bestämmelserna träda i kraft den 1 juli 1989.
Regeringens förslag om lån till direktverkande elvärme tillstyrks. Motion
Bo270 (m) yrkande 2 avstyrks.

5.3.4 Prövningen av uthyrningen av egnahem

Vid uthyrningen av statligt belånade egnahem är länsbostadsnämndens
medgivande ett villkor för att bostadslånet skall vara kvar. Om uthyrningen
är av permanent karaktär kräver dessutom nämnden delinlösen av lånet för

1988/89:BoU7

lån utbetalade före den 1 juli 1988.

Med hänvisning till att boverket i sin anslagsframställning föreslagit att
prövningen av uthyrningen av egnahem av förenklingsskäl skall slopas förs
motsvarande förslag fram i motion Bo247 (c) yrkande 14.

Enligt motion Bo270 (m) yrkande 1 bör det självfallet vara tillåtet att hyra
ut sin bostad utan att man behöver särskilt tillstånd från myndigheterna och
utan att man riskerar att få sina lån indragna. Med hänvisning härtill förordas
att prövningen av uthyrningen av egnahem skall slopas.

Med anledning av ett förslag från boverket om slopande av prövningen av
uthyrningen av egnahem anför bostadsministern i budgetpropositionen (bil.
13 s. 41) att detta skulle motverka försäljningar av egnahem som ägaren inte
behöver för sitt eget boende. Bostadsutskottet delar denna uppfattning.
Situationen på bostadsmarknaden är i stora delar av landet inte sådan att
denna prövning nu kan undvaras. Motionerna Bo247 (c) yrkande 14 och
Bo270 (m) yrkande 1 avstyrks med hänvisning härtill.

5.3.5 Ortskoefficienterna

För att anpassa låneunderlaget för det statliga bostadslånet till kostnadsskillnaderna
mellan olika regioner används särskilda ortskoefficienter. Koefficienterna,
som främst är avsedda att avspegla kostnadsskillnader vad gäller
frakt och löner, fastställs av regeringen. Dessutom kan länsbostadsnämnderna
för vissa inlandskommuner fastställa högre koefficienter i vissa fall. De nu
gällande grunderna för att fastställa ortskoefficienter m.m. lades fast genom
beslut av riksdagen hösten 1987 (prop. 1987/88:48, BoU 6).

Förslag om en successiv avveckling av ortskoefficienterna förs fram i
motion Bo247 (c) yrkande 11. Enligt motionärerna är inte skillnaderna i
produktionskostnad mellan landets olika delar sådana att ett system med
ortskoefficienter är motiverat. De föreslår därför att ortskoefficienterna
avvecklas under en treårsperiod med början den 1 juli 1989.

Utskottet vidhåller sin tidigare intagna ståndpunkt (senast BoU 1987/88:10
s. 43) att de regionala kostnadsskillnaderna i bostadsbyggandet är så stora att
beräknade byggkostnader och byggherrekostnader även framdeles behöver
justeras med hänsyn härtill. Förslaget i motion Bo247 (c) yrkande 11 om en
successiv avveckling av ortskoefficienterna avstyrks med hänvisning till
utskottets tidigare ställningstagande.

Som framhålls i motion Bo207 (s) gäller inte samma ortskoefficient i hela
Västmanlands län. I kommunerna Köping, Arboga och Kungsör, som bildar
en A-region, är koefficienten lägre än i övriga länet. För att bl.a. skapa
förutsättningar för likvärdiga upphandlingar i länet föreslås att ortskoefficienten
i de aktuella kommunerna skall höjas.

Till grund för den hösten 1987 beslutade ordningen för fastställande av
ortskoefficienter låg bl.a. att kommuner som har en gemensam byggarbetsmarknad
skulle behandlas på ett likvärdigt sätt. Detta innebar bl.a. att
ortskoefficienter i huvudsak skulle fastställas för grupper av kommuner
sammanförda i A-regioner. I anslutning till sitt beslut förutsatte dock
riksdagen (BoU 1987/88:6 s. 10) att indelningen i A-regioner skulle ses över.
Några ändringar i ortskoefficienterna bör enligt utskottets mening inte vidtas

1988/89:BoU7

i avvaktan på denna översyn. Utskottet förutsätter att regeringen för
riksdagen redovisar resultatet av översynen i förening med eventuella förslag
till förändringar. Förslaget i motion Bo207 (s) om en höjning av ortskoefficienlerna
för vissa kommuner avstyrks med hänvisning till det nu anförda.

5.3.6 Villkor och förutsättningar för lån i övrigt

På förslag av bostadsutskottet beslutade riksdagen år 1987 (BoU 1986/87:15)
att bostadslån för ombyggnad av ålderdomshem skulle kunna lämnas även
om vissa avsteg gjordes från kraven i ombyggnadslåneförordningen avseende
de primära bostadsfunktionerna samt utrymmes- och utrustningsstandarden.
År 1988 beslutade riksdagen (BoU 1987/88:12) att bostadslån till nybyggnad
av ålderdomshem skulle utgå enligt samma regler som gällde för ombyggnad.

Enligt folkpartiets partimotion Bo227 har socialstyrelsen och bostadsstyrelsen
i en rapport om bl.a. äldres boende lagt fram förslag som, i förhållande
till de av riksdagen åren 1987 och 1988 antagna reglerna, kan motverka eller
komplicera om- och nybyggnad av ålderdomshem. Med hänvisning härtill
begärs ett riksdagens tillkännagivande om att de aktuella förslagen inte bör
genomföras.

De regler för statliga bostadslån som nu gäller vid ny- och ombyggnad av
ålderdomshem har sin grund i två riksdagsbeslut som en bred riksdagsmajoritet
står bakom. En förordning (1988:684) med särskilda bestämmelser om
bostadslån m.m. för ny- och ombyggnad av ålderdomshem har också
utfärdats i enlighet med riksdagens beslut. Enligt den beslutsfördelning som
gäller mellan riksdag och regering är det regeringen som har att utfärda den
författning i vilken riksdagens beslut kommer till konkret uttryck. Det är
också regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer som har
rätt att utfärda de föreskrifter som kan behövas för tillämpningen av
förordningen. Det ligger emellertid i sakens natur att varken förordningen
eller tillämpningsföreskrifterna får gå utöver det beslut som riksdagen
fattat.

I den mån ändringar i lånereglerna för ålderdomshem aktualiseras är det
enligt bostadsutskottets mening naturligt att sådana förslag underställs
riksdagen. Detta kan dock inte hindra handläggande myndigheter från att ha
synpunkter på och även lägga fram förslag avseende vissa förändringar av
inriktningen av verksamheten m.m. Det ankommer på regeringen att avgöra
om och när sådana förslag skall föras vidare till riksdagen. En strävan bör
enligt utskottets mening vara att eventuella framtida regeländringar ges en
lika bred förankring som dagens regler. Utskottet förutsätter att riksdagsbeslutet
följs. Det bör ankomma på regeringen att noga bevaka att så sker.
Utskottet förutsätter att regeringen, för den händelse avvikelser föreligger,
återkommer till riksdagen i frågan utan någon särskild begäran härom. Ett
tillkännagivande i enlighet med folkpartiets partimotion Bo227 är mot
bakgrund av vad som nu anförts inte erforderligt.

För att få en levande landsbygd behövs det enligt motion Bo233 (s) bl.a.
bostäder som möjliggör en föryngring av befolkningen. I dag är småhusbyggandet
det mest förekommande, varför möjligheterna att utveckla nya hyres -

1988/89:BoU7

och bostadsrättslösningar i mer småskaliga former måste utredas. Med
hänvisning härtill begärs att bostadslånebestämmelserna skall ses över med
syfte att åstadkomma en ökad bostadsbebyggelse på landsbygden.

Det är naturligtvis viktigt att i alla delar av vårt land kunna erbjuda ett
varierat utbud av bostäder med avseende på utförande och upplåtelseformer
m.m. I första hand är det dock kommunerna som utifrån de lokala
förhållandena har att svara för hur bostadsförsörjningen skall tillgodoses.
Statens uppgift är primärt att svara för de ekonomiska åtgärder m.m. som
behövs för att garantera ett erforderligt bostadsbyggande. Samtidigt har
staten, som utskottet ovan erinrat om, naturligtvis ett grundläggande ansvar
för att förutsättningarna att nå det erforderliga byggandet finns i olika
kommuner och i olika delar av landet. Låneregler m.m. bör sålunda ges en
utformning som ger likartade finansieringsförutsättningar för alla typer av
bostäder oavsett var i landet de produceras. I sammanhanget bör dock
framhållas att krav på kommunal borgen ställs vad gäller långivningen till
egnahem. Med hänvisning härtill och till den ansvarsfördelning som råder
mellan stat och kommun i fråga om bostadsförsörjningen är utskottet inte nu
berett ställa sig bakom förslaget i motion Bo233 (s). Utskottet förutsätter att
regeringen följer frågan med uppmärksamhet.

Vid bostadslångivningen kan ett särskilt tillägg utgå för räntekostnader
som avser tiden mellan färdigställandet av det aktuella projektet och
utbetalningen av lånet. Detta räntetillägg ingår i låneunderlaget och bildar
därmed utgångspunkt för beräkningen av bostadslånets storlek och de till
lånet kopplade räntebidragen. Räntetillägg medges normalt inte för längre
tid än ett år. Om särskilda skäl finns kan dock denna tid förlängas. Det gäller
t.ex. om det uppstår avsevärt dröjsmål som sökanden inte är ansvarig för.

Frågan om räntekostnaderna mellan färdigställande och utbetalning av lån
tas upp i motion Bo235 (s). Enligt motionärerna innebär det faktum att
räntetillägget är ett lån och inte ett bidrag en betydande merkostnad för de
boende - en merkostnad som blir beroende av handläggningstidens längd.
Särskilt anges detta gälla när handläggningstiden överstiger ett år. Med
hänvisning härtill föreslås att bostadslånen skall betalas ut efter godkänd
slutbesiktning och då på grundval av lånebeloppet enligt det preliminära
lånebeslutet. Eventuellt resterande del av lånet kan sedan betalas ut när
slutligt lånebeslut föreligger.

Bostadsutskottet konstaterade vid sin behandling av ett motsvarande
yrkande under föregående riksmöte (BoU 1987/88:10 s. 46) att den
föreslagna ordningen skulle innebära såväl en ökad belastning på statsbudgeten
som en administrativt sett krångligare lånehantering. Denna utskottets
bedömning står fast. Motionen avstyrks med hänvisning härtill. Utskottet vill
i detta sammanhang också peka på de möjligheter som finns att få den tid för
vilken räntetillägg utgår förlängd.

För att underlätta ett ökat byggande av gruppbostäder är det enligt motion
Bo236 (s) nödvändigt att förändra regelsystemet så att det blir flexiblare.
Enligt motionärerna måste vissa gruppers speciella problem i högre grad få
styra utformningen av gruppbostäderna med avseende på fördelningen
mellan egen boendedel och gemensamma utrymmen m.m. Även i fråga om

1988/89:BoU7

finansieringen av kommunala servicelokaler i servicehus efterfrågar motionärerna
flexiblare regler.

De grundläggande förutsättningarna för att statliga bostadslån skall utgå är
att lånet avser en fullvärdig bostad som är avsedd för permanent bruk och att
ett självständigt boende garanteras. Undantag från kravet på fullvärdig
bostad kan medges bl.a. för gruppboende som alternativ till institutionsvård.
I dessa fall får gemensamma utrymmen och utrustning kompensera avsteg i
den enskilda lägenheten för upp till sex lägenheter. Som redovisas i motion
Bo236 (s) medges dessutom vid ny- och ombyggnad av ålderdomshem
ytterligare avsteg från detta krav. Utskottet är dock inte berett förorda att
motsvarande avsteg skall kunna medges även vid annat gruppboende. Vid
andra typer av gruppboende bör sålunda dagens regler gälla även fortsättningsvis.
Utskottet avstyrker med hänvisning härtill motion Bo236 (s).
Frågan om räntebidrag till vissa gemensamma utrymmen behandlar utskottet
nedan (avsnitt 5.5.5).

I motion Bo248 (s) föreslås att låneandelen för lån till vissa med de
allmännyttiga bostadsföretagen jämställda bostadsföretag skall beräknas på
ett enhetligt sätt även vid etappvisa byggprojekt.

Enligt utskottets mening skall låneandelen i de av motionärerna aktualiserade
fallen beräknas på det sätt som anges i motionen. På det genom
regeringens medgivande tillkommande lånebeloppet skall tillämpas de
villkor som skulle ha gällt om lånet betalats ut vid tidpunkten för utbetalningen
av det ursprungliga lånet.

Utskottet förutsätter att regeringen utan dröjsmål fattar det beslut som
utskottet nu förordat. Vad utskottet med anledning av motion Bo248 (s)
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Byggande som inte är lika hårt bundet av regelsystemet som konventionellt
byggande, s.k. fribyggen, har enligt motion Bo270 (m) visat sig kunna ge
betydande besparingar. Med hänvisning härtill, och i avvaktan på att ett nytt
lånesystem skall införas, föreslås i motionen yrkande 3 en stimulans av
fribyggen.

Som ett led i utvecklingen av våra bostäder är det naturligtvis både
värdefullt och nödvändigt att pröva olika möjligheter till nya lösningar -detta även om dessa lösningar innebär avsteg från gällande regler m.m.
Enligt utskottets mening finns det också inom ramen för dagens finansieringssystem
utrymme för utvecklingsprojekt av detta slag. Sådana projekt
har också genomförts. Utskottet är däremot inte berett att generellt förorda
sådana avsteg från låneregler m.m. som motionärerna föreslår. Motion
Bo270 (m) yrkande 3 avstyrks.

Som en del i ett åtgärdsprogram för att lösa ungdomens bostadssituation
begärs i motion Bo279 (c) yrkande 3 låneregler som ökar tillgången pä små
lägenheter. Detta anges bl.a. innebära att lånereglerna skall ges en sådan
utformning att de ger utrymme också för byggande av mindre lägenheter i
den ordinarie nyproduktionen.

Vid sin behandling av ett motsvarande motionsyrkande under föregående
riksmöte (BoU 1987/88:10 s. 46) anförde bostadsutskottet att dagens
låneregler i och för sig gav utrymme för produktion av små lägenheter och att
sådana lägenheter, i den utsträckning de efterfrågades, också borde kunna

1988/89 :BoU7

produceras med stöd av statliga lån. Utskottet vidhåller denna sin uppfattning.
Små lägenheter kan alltså produceras inom ramen för den statliga
långivningen i en omfattning som svarar mot behoven. Det kan i sammanhanget
också påpekas att andelen smålägenheter i nyproduktionen väsentligt
ökat under senare år. Vad i motion Bo279 (c) yrkande 3 förordats får därmed
anses i allt väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks.

Det är enligt folkpartiets partimotion Bo409 angeläget att kommunerna
inte utnyttjar sin anvisningsrätt för nya lägenheter så att de som bostadsrättssparar
bara ges mycket små möjligheter att få bostäder. Med hänvisning
härtill förordas i motionens yrkande 6 att bostadsfinansieringsreglerna
ändras så att kommunernas möjligheter att fördela nybyggda bostadsrättslägenheter
minskar.

Det är, som redovisats ovan, kommunerna som har det primära ansvaret
för bostadsförsörjningen med avseende bl.a. på bostadsbyggandets omfattning
och bostädernas fördelning. Denna ordning bör enligt bostadsutskottets
mening bestå. Kommunerna bör sålunda även fortsättningsvis åläggas
ansvaret för det praktiska genomförandet av bostadspolitiken. Utskottet är
mot bakgrund härav inte berett förorda ändringar i bostadsfinansieringsreglerna
i enlighet med förslaget i folkpartiets partimotion Bo409 yrkande 6.
Motionen avstyrks.

Det låga bostadsbyggandet beror enligt folkpartiets partimotion Bo409
bl.a. på att länsbostadsnämnderna inte beviljar lån till bostäder om
byggkostnaderna anses för höga. Enligt motionärerna är det inte möjligt att
med administrativa regleringar som priskontroll hålla byggkostnaderna nere.
Kostnadskontrollen är enligt deras mening stelbent och ett hinder för att få
fram lösningar som på sikt kan vara billigare. Sannolikt hindrar kontrollen
också att kreativa och spännande projekt kommer fram. Med hänvisning
härtill förordas i motionens yrkande 26 en avveckling av kostnadskontrollen
vid beviljande av bostadslån.

Införandet av den s.k. räntebidragstrappan år 1986 har möjliggjort att
kostnadsprövningen vid den statliga bostadslångivningen numera entydigt
avser frågan om kostnaderna för ett byggnadsprojekt är skäliga med hänsyn
till produktionsförhållandena och projektets allmänna kvalitet. Denna
ordning bör enligt bostadsutskottets mening bestå. Det är varken möjligt
eller lämpligt att som motionärerna föreslår helt slopa kostnadsprövningen.
Prövningen, med den utformning som den nu har, innebär en spärr mot
utlåning till projekt och ändamål där inte kostnaderna svarar mot dessa
förhållanden i det enskilda fallet. Vidare är det naturligtvis nödvändigt att
staten som långivare försäkrar sig om att tillgängliga medel används på ett så
effektivt sätt som möjligt. Kostnadskontrollen utgör sålunda ett viktigt inslag
i strävandena att hålla byggnadskostnaderna, och därmed också boendekostnaderna,
nere. En ordning som den motionärerna förordar skulle enligt
utskottets mening kunna leda till helt oacceptabla konsekvenser i fråga om
kostnadsutvecklingen i byggandet och utlåningens omfattning.

Med hänvisning till det nu anförda avstyrker utskottet folkpartiets
partimotion Bo409 yrkande 26.

På begäran av riksdagen lämnade regeringen år 1987 (prop. 1987/88:165)
sin syn på vilken aktieutdelning som kunde anses förenlig med godkännande

1988/89:BoU7

4 Riksdagen 1988/89.19sami. Nr 7

av ett bostadsföretag som allmännyttigt. Bostadsutskottet och riksdagen
(BoU 1987/88:3 s. 9) ställde sig härvid bakom den av regeringen förordade
princip för aktieutdelning från allmännyttiga bostadsföretag som innebär att
det inte bör komma i fråga att en utdelning ges utöver vad som svarar mot
normal upplåningsränta.

Med hänvisning till att det enligt aktiebolagslagen är aktieägarna som skall
bestämma om aktieutdelningens storlek hemställs i motion Bo417 (m)
yrkande 11 att de bestämmelser som begränsar aktieutdelningen från
allmännyttiga bostadsföretag skall upphävas.

Som framgår ovan ställde sig utskottet så sent som hösten 1987 bakom den
princip som nu tillämpas när det skall bedömas vilken aktieutdelning som är
förenlig med godkännande av ett bostadsföretag som allmännyttigt. Vad som
anförts i motion Bo417 (m) om aktieutdelning från allmännyttan har inte
givit utskottet anledning frångå detta ställningstagande. Motionens yrkande
11 avstyrks.

Bostadsutskottet har under de två senaste åren behandlat motionsyrkande
om lån för upprustning av fritidshus som framläggs i motion Bo245 (c), med
motivtexten i motion Kr512. Yrkandet motiveras med att sådana lån skulle
underlätta uthyrningen av många fritidshus och därmed gynna ett prisbilligt
semesterboende.

Vid utskottets tidigare behandling av förslag om statliga lån för fritidshus
har dessa avstyrkts med motiveringen att utskottet inte är berett att
medverka till att det statliga stödet inom bostadssektorn utvidgas till att även
innefatta fritidsboendet. Utskottet vidhåller sin uppfattning i denna fråga
och avstyrker sålunda motion Bo245 (c).

5.4 Reparation, om- och tillbyggnad

5.4.1 ROT-programmets omfattning m.m.

Riksdagen beslutade år 1983 (BoU 1983/84:11) om ett tioårigt bostadsförbättringsprogram,
det s.k. ROT-programmet. En utvärdering av programmets
utformning genomfördes under år 1986. Riksdagen beslutade mot
bakgrund av denna utvärdering samt olika överväganden i december 1986
om vissa förändringar i ROT-programmet (BoU 1986/87:7). Vid detta
tillfälle beslutades också att regeringen skulle ges möjlighet att införa
rambegränsningar för bostadsförbättringsverksamheten på vissa orter. I
samband med att riksdagen hösten 1988 förelädes förslag om temporärt
ändrade villkor för ombyggnadslån m.m. beslutade regeringen att rambegränsningarna
under år 1989 skulle gälla hela landet. För innevarande
kalenderår gäller således länsvisa ramar avseende beslut om ombyggnadslån.

Inom boverket pågår för närvarande en översyn av ombyggnads- och
förbättringsstödet. Översynen syftar till att bättre anpassa ROT-programmets
regelsystem till den typ av ombyggnads- och förbättringsverksamhet
som kan bli aktuell under 1990-talet. Verket avser att under innevarande år
till regeringen avlämna förslag om förändringar i stödet.

1988/89:BoU7

I fem motionsyrkanden lämnas olika förslag om att en möjlighet till
fondering i skattebefriade underhållsfonder skall införas som ett sätt att
finansiera viss underhålls- och ombyggnadsverksamhet. Enligt moderata
samlingspartiets partimotion Bo405 yrkande 12 bör nuvarande ROTfinansieringssystem
successivt ersättas med en rätt för fastighetsägare till
skattefria avsättningar till reparationsfonder. Fonderna skall vara fastighetsanknutna
och medel skall endast kunna lyftas för renovering och modernisering
av fastigheten. Motsvarande förslag läggs fram i motion Bo201 (m).
Förslaget i motion Bo415 (c) yrkande 2 om att ge privata fastighetsägare rätt
till skattefri fondering till lägenhetsunderhåll motiveras med behovet av ett
utökat hyresgästinflytande. Fondmedlen föreslås följa lägenheten och ge
hyresgäster i privatägda fastigheter inflytande över lägenhetsunderhållet på
samma sätt som gäller i det allmännyttiga bostadsbeståndet. Även i motion
Bo210 (s) begärs förslag om ett system med skattefri fondering för privata
fastighetsägare kopplat till krav på att hyresgästerna skall ha ett avgörande
inflytande över hur medlen används. Slutligen föreslås i folkpartiets partimotion
Bo409 yrkande 27 att regeringen skall återkomma till riksdagen med ett
förslag om skattebefriade reparationsfonder.

Bostadsutskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat och avstyrkt
motionsyrkanden med samma innebörd som i de nu aktuella (m)-motionerna,
dvs. att nuvarande ROT-finansieringsregler skall avvecklas och ersättas
med en rätt för fastighetsägare att göra skattefria avsättningar till reparationsfonder.
Vid dessa tillfällen har utskottet bl.a. anfört att erfarenheterna
från ROT-programmet i huvudsak varit goda och att programmet sammantaget
väl fyllt sin tilltänkta uppgift. Utskottet vidhåller denna uppfattning.

Under årets allmänna motionstid har som framgått ovan även motioner
(fp), (c) och (s) väckts med förslag om olika former av skattefria reparationsfonder
utan samtidigt krav på en avveckling av ROT-programmets stödformer.
Utskottet vill i detta sammanhang, liksom vid den senaste behandlingen
av frågan om skattefria reparationsfonder (1988/89:BoUly s. 21), erinra om
att skatteutskottet våren 1988 (SkU 1987/88:30 s. 12) behandlade en motion
om skattefri avsättning för underhåll av hyresfastigheter. Skatteutskottet
avstyrkte motionen bl.a. med hänvisning till att pågående överväganden
rörande företagsbeskattning även omfattar överväganden om beskattning av
hyresfastigheter. Resultaten av dessa överväganden avses presenteras senare
under året och kommer att ingå i underlaget för den revidering av nuvarande
skattesystem som för närvarande diskuteras.

Bostadsutskottet ser mot den ovan redovisade bakgrunden inget skäl att
föregripa pågående överväganden inom skatteområdet. Utskottet avstyrker
således motionerna Bo201 (m), Bo210 (s) yrkande 3, partimotionerna från
moderata samlingspartiet Bo405 yrkande 12 och folkpartiet Bo409 yrkande
27 samt motion Bo415 (c) yrkande 2.

Storleken på de av regeringen fastställda ramarna för beslut om ombyggnadslån
under år 1989 diskuteras i motion Bo266 (s). Motionären framhåller
att regeringen fattade beslutet angående ramarnas storlek i samband med att
en proposition förelädes riksdagen hösten 1988 innehållande bl.a. förslag om
ändringar i räntebidragssystemet för bostadslån till ombyggnader (prop.
1988/89:47). Vid beslutet om storleken på ramarna torde därför regeringen

1988/89 :BoU7

ha utgått från att riksdagen skulle godkänna förslagen i propositionen. Så
blev emellertid inte fallet till alla delar. Riksdagen beslutade undantaga vissa
typer av ombyggnader från de nya restriktivare räntevillkoren. I motionen
hävdas att låneramarnas storlek av denna orsak i vissa fall kan behöva
omprövas.

Riksdagens beslut (1988/89:FiU10, 1988/89:BoUly) om bl.a. temporära
förändringar av räntebidragsvillkoren vid ombyggnad innebar att vissa typer
av ombyggnader (bl.a. ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
och ålderdomshem) som avsågs räknas av mot de av regeringen fastställda
låneramarna fick behålla den lägre nivå på garanterade räntan som tidigare
gällt. Detta torde, som framhålls i motion Bo266 (s), kunna innebära att
ansökningarna om ombyggnadslån i vissa län framgent kan komma att få en
något större omfattning än regeringen räknat med i det beslut om låneramar
som fattades i oktober 1988. Enligt utskottets uppfattning bör naturligtvis
utgångspunkten för utformningen av eventuella nya låneramar för ombyggnadsverksamheten
vara de av riksdagen i december 1988 fastställda lånevillkoren.
Detta innebär också att hänsyn till eventuella regionala obalanser i
1989 års ramar bör tas vid regeringens kommande ställningstaganden. Vad
utskottet i denna fråga med anledning av motion Bo266 (s) anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

5.4.2 Ändringar av gallande lånevillkor m.m.

Under denna rubrik behandlar utskottet motionsyrkanden om ändrade
villkor för vissa former av ROT-stöd. Inledningsvis behandlas yrkanden om
förändrade regler avseende ombyggnadslån.

Ombyggnader kan ibland innebära att små lägenheter slås samman tili
större. Med hänvisning till rådande förhållanden på dagens bostadsmarknad,
med bl.a. brist på ungdomsbostäder, föreslås i fyra motioner att ombyggnadslån
inte längre skall utgå till ombyggnader som innebär lägenhetssammanslagningar
utan att särskilda skäl kan motivera detta. I folkpartiets
partimotion Bo409 yrkande 20 föreslås således att ombyggnadslån vid
lägenhetssammanslagningar inte skall utgå såvida det inte finns ett påvisbart
överskott av smålägenheter på orten. Ett motsvarande förslag läggs fram i
motion Bo206 (fp) yrkande 3. Även i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Bo228 yrkande 5 föreslås att bostadslån inte utan särskilda skäl
skall lämnas för sammanslagning av lägenheter från den 1 juli 1989.1 motion
Bo279 (c) yrkande 2 föreslås ombyggnadslån i princip inte utgå vid
ombyggnader som är luxuösa, ersätter normalt underhåll eller leder till
sammanslagningar av små lägenheter.

Motionsyrkandena om statlig belåning vid lägenhetssammanslagningar
föranleder utskottet att göra följande överväganden. Förhållandena på
bostadsmarknaden har under det senaste årtiondet starkt varierat. Så sent
som för fem år sedan hade många orter stora problem med outhyrda
lägenheter. I dag är problemet i huvuddelen av landets kommuner det
omvända, antalet bostadssökande har kraftigt ökat. Ett av de problem som
under de senaste åren särskilt kommit i blickfånget är bristen på lämpliga
ungdomsbostäder. Under de senaste årtiondena har en stor del av bostads -

1988/89:BoU7

beståndets smålägenheter försvunnit genom rivning eller sammanläggningar
av lägenheter vid ombyggnad. Andelen smålägenheter i nyproduktionen har
samtidigt varit låg. Denna utveckling har naturligtvis delvis varit motiverad
av en önskan att bygga bort trångboddheten och åstadkomma en varierad
lägenhetssammansättning i olika bostadsområden. För dagens stora ungdomskuilar
har detta dock samtidigt inneburit att utbudet av relativt billiga
smålägenheter har begränsats. Även om antalet sammanslagna smålägenheter
sjunkit under senare år kan det därför anses motiverat att i detta avseende
anpassa villkoren för statliga bostadslån till det rådande bostadsmarknadsläget.

Bostadsutskottet instämmer således i förslagen i de aktuella motionerna
om att möjligheterna att erhålla statligt bostadslån vid ombyggnader som
innebär lägenhetssammanslagningar bör begränsas. Utgångspunkten bör
vara att ombyggnadslån till projekt som innefattar att smålägenheter avses
slås samman till större lägenheter normalt inte skall beviljas om inte särskilda
skäl föreligger. Särskilt skäl för avsteg från denna huvudregel kan vara att ett
påtagligt överskott av smålägenheter finns på orten. Överskottet bör dock
kunna dokumenteras exempelvis genom att problemen med outhyrda
lägenheter i det aktuella huset är betydande och att en ändring av
lägenhetssammansättningen kan antas lösa dessa problem.

Införandet av ett krav på att lägenhetssammanslagningar i princip inte
skall tillåtas vid statlig ombyggnadsbelåning torde delvis komma att innebära
att mindre omfattande förnyelseåtgärder än hittills vidtas i vissa typer av
bostadshus. Det kan dock inte uteslutas att bostadslån ibland behöver ges vid
ombyggnader av bostäder som enligt bostadslånereglernas definition betraktas
som icke fullvärdiga (t. ex. lägenhet om 1 rum med kokvrå). Enligt dagens
låneregler skall bostäderna efter ombyggnad i princip vara fullvärdiga men
vissa avsteg från denna regel kan medges, bl.a. vid bostadssociala skäl i form
av kvarboende eller stort behov av särskilda ungdomsbostäder. Utskottet
anser att en liknande avstegsregel bör införas för den typ av ombyggnader
som nu har diskuterats då kravet på fullvärdiga bostäder inte kan uppnås utan
att lägenheter slås samman och efterfrågade smålägenheter därmed försvinner.

Till förtydligande av vad som nu förordats anser utskottet sammanfattningsvis
att som en huvudregel skall gälla att ombyggnadslån inte skall
medges i projekt i vilka lägenhetssammanslagningar förekommer även om
andra ombyggnadsåtgärder kan vara aktuella i projektet.

Den närmare utformningen av förordning och föreskrifter i denna fråga
ankommer på regeringen respektive boverket. Det bör dock understrykas att
regelutformningen inte får innebära att syftet med regeländringen, dvs. att
minska bortfallet av smålägenheter vid ombyggnadsåtgärder, äventyras.

Bostadsutskottets överväganden i denna fråga innebär sammanfattningsvis
ett instämmande i de synpunkter på ombyggnadslån vid lägenhetssammanslagningar
som förts fram i partimotionerna från vänsterpartiet kommunisterna
Bo228 yrkande 5 och folkpartiet Bo409 yrkande 20 samt i
motionerna Bo206 (fp) yrkande 3 och Bo279 (c) yrkande 2. Vad utskottet
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet
behandlar nedan (avsnitt 5.8) frågan om tilläggslån vid lägenhetssammanslagningar.

1988/89:BoU7

Enligt motion Bo252 (fp) erfordras en behovsanpassning av ombyggnadslånereglerna.
Motionären anser att nuvarande regler inte innebär att stödet
differentieras efter ombyggnadens svårighetsgrad.

Motionens motivtext ger inte utskottet underlag för mer än rent allmänna
överväganden i denna fråga. Dagens ROT-system innefattar ett flertal olika
stödformer som både kan utgå var för sig och i kombination med varandra.
Ombyggnadslånen kan således kombineras exempelvis med tilläggslån för
att finansiera merkostnaderna vid ombyggnad av vissa kulturhus. Även
ombyggnadslånereglerna i sig innehåller många möjligheter att anpassa
lånets storlek efter typen av ombyggnadsåtgärd. I vissa fall kan också
låneunderlaget förhöjas i syfte att medge belåning av vissa särskilt kostsamma
ombyggnader. Utskottet kan inte finna annat än att dagens låneregler ger
visst utrymme att differentiera stödet efter ombyggnadens svårighetsgrad.
Detta oaktat kan det naturligtvis finnas skäl att se över dagens regelsystem
och vid behov ändra stödets utformning så att det bättre anpassas till den
ombyggnadsverksamhet som kan väntas framgent. En sådan översyn pågår
som ovan omtalats redan vid boverket som väntas presentera sina förslag
under året. Med hänvisning till det nu anförda avstyrks motion Bo252 (fp).

Som ett resultat av den översyn av ROT-programmet som genomfördes år
1986 beslutade riksdagen bl.a. om vissa kompletteringar av villkoren för
ombyggnadslån (BoU 1986/87:7). En av dessa förändringar syftade till att
stärka hyresgästernas inflytande vid ombyggnader genom att krav på ett
särskilt s.k. hyresgästyttrande infördes. I motion Bo417 (m) yrkande 15
föreslås en ändring av vissa regler enligt bostadssaneringslagen. Av motivtexten
framgår dock att motionärerna önskar att kravet på hyresgästyttrande i
ombyggnadslåneförordningen skall tas bort.

När förslaget om införande av krav på hyresgästyttrande ursprungligen
behandlades av bostadsutskottet hösten 1986 underströks vikten av att
hyresgästernas inflytande över ombyggnader ökade. I detta sammanhang
framhölls bl.a. att ett ökat hyresgästinflytande enligt utskottets mening
skapar förutsättningar för att ombyggnadsverksamheten skall få en sådan
omfattning och inriktning att befintliga värden och kvaliteter tas till vara.
Sedan dess har utskottet i olika sammanhang vidhållit sin uppfattning om
vikten av ett verkligt hyresgästinflytande. Inte heller vad som framförs i
motion Bo417 (m) föranleder utskottet att ändra detta ställningstagande.
Motionsyrkandet avstyrks.

Enligt motion Bo203 (c) såvitt nu är i fråga utgår statliga ombyggnadslån
endast till de småhusägare som gör genomgripande reparationer av sina hus.
I motionen föreslås därför att villkoren för ombyggnadslån till småhus ändras
så att även en mindre genomgripande upprustning kan belånas.

Ett likalydande motionsyrkande behandlades av utskottet föregående år
(BoU 1987/88:10 s. 50) och avstyrktes med följande motivering:

För att ombyggnadslån till småhus skall kunna utgå krävs i de flesta fall
(undantaget bostadsanpassningsåtgärder) att kostnaden för åtgärderna uppgår
till minst 40 000 kr. Denna gräns har satts för att undvika att det statliga
bostadslånesystemet belastas med en mängd smålån och därmed en omfattande
låneadministration. Bostadsutskottet delar inte motionärernas åsikt
att kraven för långivningen i detta avseende är för högt ställda.

1988/89 :BoU7

Med hänvisning till denna motivering avstyrks motion Bo203 (c) såvitt nu är i
fråga.

I två motionsyrkanden föreslås förändringar av RBF-stödet i olika
avseenden. RBF-stödet, även kallat ROT-lån, infördes år 1984 i samband
med beslutet om ett tioårigt ROT-program. Stödet är avsett att underlätta
finansieringen av vissa typer av reparationer och gemensamt underhåll som
har en periodicitet av högst 20 år.

I motion Bo247 (c) hävdas att RBF-stödet används för åtgärder av
karaktären normalt underhåll. Sådana åtgärder skall enligt motionärerna i
stället bekostas av i företaget fonderade medel. Mot denna bakgrund föreslås
i motionens yrkande 8 att några nya beslut om RBF-stöd inte skall fattas efter
den 1 juli 1989.

Motion Bo210 (s) yrkande 2 förespråkar att RBF-stödet skall kunna utgå
till åtgärder som finansieras på 30 år. Enligt dagens regler kan stödet utgå
under 10 alternativt 20 år beroende på typ av åtgärder.

Motion Bo247 (c) yrkande 8 om en avveckling av RBF-stödet avstyrks. Det
bör för att undvika missuppfattningar påpekas att RBF-stödet inte är avsett
att utgå till åtgärder som kan hänföras till drift eller löpande underhåll. Enligt
utskottets mening har RBF-stödet däremot hittills haft stor betydelse för att
åstadkomma önskvärt periodiskt underhåll och förbättringsåtgärder i bostadsbeståndet.
Bidrag kan bl.a. lämnas för vissa energisparåtgärder och för
åtgärder som vidtas för att avhjälpa fukt- och mögelskador eller andra
byggnadstekniska brister. Behovet av denna typ av åtgärder torde kvarstå
under överskådlig tid. Att helt avveckla RBF-stödet utan att samtidigt
erbjuda något alternativ kan därför få allvarliga konsekvenser. Formerna för
samhällets stöd till förbättringsåtgärder i bostadsbeståndet torde dock
komma att övervägas såväl i den mer heltäckande översyn av bostadssubventionerna
som pågår inom bostadsdepartementet som i den särskilda översyn
av ombyggnads- och förbättringsstödet som genomförs av boverket.

Enligt vad som i motion Bo210 (s) framförs bör RBF-stöd kopplat till
åtgärder med 30-årig finansiering kunna utgå som ett alternativ till ombyggnadslån.
I motionen anges dock inte vilka problem med dagens ordning en
sådan förändring är avsedd att lösa. Utskottet saknar således underlag för
närmare överväganden i denna fråga. Det kan dock i sammanhanget erinras
om att riksdagen hösten 1988 ställde sig bakom ett yttrande från bostadsutskottet
(1988/89:BoUly s. 22) om att gränsdragningen mellan underhåll och
ombyggnad kan behöva justeras. Regeringen har sedermera uppdragit åt
boverket att överväga denna fråga. Det kan också förutsättas att eventuella
problem avseende villkoren för RBF-stöd och olika avvägningar mellan detta
stöd och dagens ombyggnadslån kommer att belysas i boverkets samlade
översyn av ROT-stödet. Motion Bo210 (s) yrkande 2 avstyrks med hänvisning
till det anförda.

5.4.3 ROT-program för VA-nätet m.m.

Underhållet av kommunernas VA-nät är enligt vad som hävdas i flera
motioner starkt eftersatt och förnyelsetakten alltför långsam. Detta anses
leda till samhällsekonomiska förluster genom läckande vattenledningar och
även bl.a. riskera kvaliteten på vårt dricksvatten.

1988/89:BoU7

För att lösa dessa problem bör enligt motion Bo274 (c) yrkande 1
regeringen utforma ett åtgärdsprogram med syfte att fram till år 2000 i första
hand förnya den del av avloppsledningssystemen som är anlagd före år 1965.
Programmet bör omfatta redovisningar av bl.a. miljöeffekterna av eftersatt
underhåll, sysselsättningseffekter av förnyelseåtgärderna samt frågan om
den långsiktiga finansieringen av förnyelsen. I motionens yrkande 3 föreslås
att ett stimulansbidrag för kommunernas upprustning av VA-nätet införs. En
rimlig nivå på bidraget anges vara 15 % av ett schablonberäknat bidragsunderlag.
Regeringen föreslås under nästa budgetår få fatta beslut om bidraget
inom en ram av 200 milj. kr. I yrkandet 4 föreslås slutligen 100 milj. kr.
avsättas till ett nytt anslag för att finansiera stimulansbidraget.

Även i motion Bo216 (c) föreslås ett stimulansbidrag för VA-nätets
förnyelse införas. En beslutsram på 200 milj. kr. förordas.

Vänsterpartiet kommunisterna föreslår i sin partimotion Bo243, med
motivtexten i motion Jo521, att riksdagen hos regeringen skall begära förslag
om ett ROT-program för kommunernas åtgärder på VA-sidan. Villkoren för
lån och bidrag för ett sådant VA-ROT-program föreslås utformas på ett sätt
liknande vad som gäller för bostadsförbättringsprogrammet.

Upprustningsinsatserna avseende VA-nätet m.m. bör enligt motion Bo238
(s) i första hand ske vid konjunkturavmattningar när nyanläggningsbehovet
är mindre. Detta anses emellertid förutsätta att kommunerna under år med
högkonjunktur fonderar medel. I motionen föreslås därför att särskilda
kommunala investeringsfonder med speciellt utformade avkastningsvillkor
utvecklas.

Bostadsutskottet har under senare år vid flera tillfällen behandlat motionsyrkanden
om olika former av statliga insatser för att stödja kommunernas
underhåll av VA-näten. Vid dessa tillfällen har utskottet framhållit att det
växande behovet av underhåll, reinvesteringar och förnyelse i det kommunala
anläggningsbeståndet inger anledning till oro. Föregående år (BoU
1987/88:10 s. 48) anförde utskottet vidare:

Bostadsutskottet delar således uppfattningen i de ovan refererade motionerna
att ökade insatser på detta område är nödvändiga. Sådana insatser är
emellertid enligt utskottets uppfattning väl kommunalekonomiskt motiverade
och bör komma till stånd både för att undvika kapitalförstöring och för att
på sikt uppnå lägre driftkostnader. Något omfattande statligt stöd till
förnyelsen av kommunernas anläggningstillgångar enligt bostadsförbättringsprogrammets
modell bör därför inte införas. Statens insatser på detta
område bör som hittills i huvudsak inriktas på att stödja forsknings- och
utvecklingsarbete samt att genom bl.a. olika myndigheter delta i rådgivningen
till kommunerna.

Bostadsutskottet, som vidhåller denna uppfattning, kan således inte instämma
i förslagen i motionerna Bo216 (c) och Bo274 (c) om att ett statligt
program för kommunernas förnyelseåtgärder på VA-sidan bör utformas.
Problemen med eftersatt underhåll av anläggningsbeståndet har olika
karaktär och omfattning i skilda delar av landet. Även förslaget i vänsterpartiet
kommunisternas partimotion Bo243 om införandet av ett statligt stöd
enligt bostadsförbättringsprogrammets modell avstyrks med hänvisning till
den ansvarsfördelning mellan staten och kommunerna som bör gälla

1988/89:BoU7

avseende upprustningen av VA-näten. En sådan stödform skulle alltså
innebära en förskjutning av ansvarsgränsen mellan stat och kommun
beträffande det kommunala anläggningsbeståndet. En kommunal fondering
i bl.a. sysselsättningsutjämnande syfte som föreslås i motion Bo238 (s) kan
sannolikt vara en bra lösning i många kommuner. Avvägningen mellan
fondering för framtida investeringar och andra finansieringsmetoder bör
dock ske inom resp. kommun.

Med hänvisning till vad utskottet ovan anfört om underhållet av kommunernas
VA-nät avstyrks sålunda motionerna Bo216 (c), Bo238 (s), vänsterpartiet
kommunisternas partimotion Bo243 samt motion Bo274 (c) yrkandena
1, 3 och 4.

5.5 Räntebidrag

5.5.1 Gällande ordning m.m.

Räntebidrag enligt nybyggnadslåne- eller ombyggnadslåneförordningarna
lämnas med belopp som motsvarar skillnaden mellan verklig räntekostnad
för bottenlån och bostadslån inom låneunderlaget för bostäder och en
garanterad ränta för dessa lan. Vid ombyggnad av hyres- och bostadsrättshus
kan räntebidrag lämnas för markkostnader, även om de inte ingår i
låneunderlaget. Den garanterade räntesatsen för det första året av lånetiden
varierar, beroende på låntagarkategori, mellan 2,45 och 4,9 % för nybyggnadslån
och tills vidare mellan 2.35 och 10 % för ombyggnadslån.

Den garanterade räntan höjs årligen på visst sätt genom s.k. upptrappningar.
Dessa utgör 0,5 procentenheter för egnahemsägare och 0,25 procentenheter
för övriga låntagarkategorier. Under senare år har dessutom extra
upptrappningar av den garanterade räntan skett för vissa årgångar.

Räntebidrag lämnas även för bostadshus som under åren 1975-1986 har
uppförts eller byggts om med stöd av lån enligt bostadsfinansieringsförordningen
samt för flerbostadshus som under åren 1958-1974 uppförts eller
byggts om med stöd av lån enligt bostadslånekungörelsen eller motsvarande
äldre bestämmelser. Är huset färdigställt före år 1967 lämnas vanligen i
stället räntelån. Den som erhåller räntelån får en subvention genom att den
del av räntelånet som avser ränta på bostadslån och underliggande kredit
omedelbart efterges.

Räntebidrag för vissa underhålls-, reparations- och energisparåtgärder
lämnas för hus med hyres- eller bostadsrättslägenheter. Bidraget, som
beräknas med utgångspunkt i en schablonmässigt bestämd kostnad, grundas
för schablonbeskattade fastighetsägare på hälften av en räntesats som är 0,4
procentenheter högre än statslåneräntan. Övriga fastighetsägare får ett
något lägre räntebidrag.

Räntebidrag för underhållslån i vissa fall lämnas till allmännyttiga
bostadsföretag och studentbostadsföretag, som för år 1983 beviljades lån på
den allmänna lånemarknadcn till underhåll av bostadshus.

Räntebidrag lämnas också för vissa äldre statliga reparations- och energisparlån
samt i vissa fall till egnahemsägare för lån avseende gatukostnadser -

1988/89 :BoU7

sättning. Slutligen bör nämnas att räntebidrag för lån för vissa förvärv kan 1988/89:BoU7
lämnas till förvärvsstöd vid kommunalt förköp av bostadshus i vissa
kustkommuner. Räntebidrag kan också lämnas till barnfamiljer för förvärv
av egnahem.

Riksdagen har för innevarande budgetår anslagit 15 800 milj. kr. till
räntebidrag m.m. För budgetåret 1989/90 beräknas i budgetpropositionen
anslaget till 17 700 milj. kr.

5.5.2 Vissa förslag om räntebidragss.vstemets uppbyggnad

I sex motioner behandlas räntebidragssystemets framtida uppbyggnad och
bostadssubventionernas roll delvis från en principiell utgångspunkt. Det
gäller centerpartiets partimotion Bo205 yrkande 7, moderata samlingspartiets
partimotion Bo405 yrkande 9, folkpartiets partimotion Bo409 yrkandena
23, 24 och 25 samt motionerna Bo215 (s), Bo247 (c) yrkande 5 och Bo249
(s) yrkande 1.

I centerpartiets partimotion samt delvis också i motion Bo247 (c) anförs att
bostadsstödet bör reformeras och att systemet bör göras effektivare. En väg
att nå detta vore enligt motionärerna att förenkla systemet. Bl.a. bör i detta
syfte generella räntebidrag utgå endast till normalkostnaden för en bra
bostad. Den kostnad utifrån vilken räntebidragen bör bestämmas bör vara
lika för hela landet. Räntebidraget bör utgå under en övre gräns bestämd i
förhållande till kvalitet och funktion.

I moderata samlingspartiets partimotion föreslås att ett nytt bostadsfinansieringssystem
införs byggt på s.k. enhetslån. Räntebidragens omfattning
och utformning i ett sådant system bör enligt motionärerna utredas. Systemet
bör utformas så att räntebidragsberättigade bostadslån utgår per m2, neutralt
mellan byggherrar och upplåtelseformer. Beräkningen bör göras från en
lägenhet med given storlek, exempelvis 75 m2. För mindre lägenheter
reduceras lånet och för större ökas det upp till en viss största lägenhetsyta.

Om lägenheten är större eller kostar mera än vad som täcks av enhetslånet får
denna kostnad täckas med tilläggslån till marknadsränta. I motionen föreslås
att enhetslånesystemet införs vid halvårsskiftet 1990.

Förslagen i folkpartiets partimotion innebär följande. Motionärerna
föreslår (yrkande 23) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att en översyn av bostadsfinansieringssystemet och bostadsbeskattningen
görs med sikte på minskade bostadssubventioner i samband med en
skattereform och sänkta marginalskatter. Vidare föreslås (yrkande 24) ett
riksdagens tillkännagivande om att det skall skapas möjligheter för kreditmarknaden
att erbjuda lån där kostnaderna fördelas över tiden. Slutligen
förs i motionen fram ett förslag (yrkande 25) såvitt rör räntebidragen m. m. av
innebörden att lika villkor skall gälla för alla upplåtelseformer och kategorier
av fastighetsägare i vad avser utbetalning av räntebidrag.

Också i de båda s-motionerna förs fram förslag om vissa förändringar i
räntebidragssystemet. I motion Bo215 anförs att det bör utredas hur ett
bibehållet stöd till bostadsbyggandet skall kunna kombineras med en bättre
effektivitet i räntebidragssystemet. Bl.a. anges att större räntebidrag skulle
kunna utgå för hyreslägenheter, egnahem och bostadsrätter, som är prisreglerade.
Ett annat sätt vore, enligt motionärerna, att räntebidragen villkora -

des så att den som säljer en statligt belånad lägenhet eller ett småhus blir
återbetalningsskyldig om priset är för högt. Förslaget i motion Bo249
yrkande 1 går ut på att räntebidraget bör justeras så att stödet blir effektivt de
första åren då nyproduktionskostnaderna är mest kännbara.

Som framgått ovan har regeringen tillkallat en utredningsman, som bl.a.
fått i uppgift att överväga de fördelningspolitiska effekterna av dagens
bostadsfinansieringssystem, neutraliteten mellan olika upplåtelseformer
samt fördelningen mellan de generella stödformerna som skatte- och
räntesubventioner och bostadsbidrag. I utredningen skall också belysas hur
en skattereform påverkar förutsättningarna för att uppnå de bostadspolitiska
målen.

Utskottet gör den bedömningen att vad som aktualiserats genom de nu
behandlade motionsyrkandena ligger inom ramen för utredningsmannens
direktiv. Även om i motionerna tagits upp frågor som i och för sig skulle
kunna utvecklas i nu föreliggande betänkande finner utskottet det rimligt att
översynen görs förutsättningslöst.

Med hänvisning till vad nu anförts avstyrker utskottet bifall till centerpartiets
partimotion Bo205 yrkande 7, moderata samlingspartiets partimotion
Bo405 yrkande 9, folkpartiets partimotion Bo409 yrkandena 23, 24 och 25
samt till motionerna Bo215 (s), Bo247 (c) yrkande 5 och Bo249 (s) yrkande
1.

5.5.3 Den garanterade räntan vid ombyggnad m.m.

Riksdagen beslöt i december 1988 (1988/89:FiU10) att den garanterade
räntan för vissa ombyggnader som genomfördes med statliga bostadslån
skulle höjas från 2,6 % till 5,25 % vid ombyggnad av bostadsrättshus och
allmännyttigt ägda hyreshus och från 2,35 % till 5,1 % för enskilt ägda
hyreshus. För egnahem höjdes den garanterade räntan från 4,9 % till
10,0 %.

Vad rör frågan om höjning av den garanterade räntan för vissa ombyggnader
föreslås i motion Bo247 (c) yrkande 7 såvitt nu är i fråga och i motion
Bo278 (m) yrkande 3 att riksdagen upphäver sitt ”decemberbeslut”. I båda
motionerna föreslås att den nu gällande och i vissa fall högre garanterade
räntan vid ombyggnader skall sänkas till den nivå som gällde tidigare. I den
sistnämnda motionen anförs att skilda nivåer på de garanterade räntorna i
ny- resp. ombyggnadsfallen kan medföra en ny rivningsvåg.

Bostadsutskottet som så sent som i december 1988 tillstyrkte ett regeringsförslag
om höjning av den garanterade räntan för vissa ombyggnader som
utförs med statliga lån är inte berett att mindre än fyra månader efter
riksdagens beslut föreslå att det rivs upp. De motiv som då vägledde
utskottets beslut, och som bl.a. innebar att nybyggandet av bostäder
åtminstone temporärt borde ges en relativt större omfattning, står kvar.
Motion Bo247 (c) yrkande 7 detta yrkande såvitt nu är i fråga och motion
Bo278 (m) yrkande 3 avstyrks sålunda.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo228 yrkande 6 föreslås
riksdagen hos regeringen begära förslag till ändring i nybyggnadsläneförordningen
så att nybyggnad efter rivning, om inte särskilda skäl föreligger, i

1988/89 :BoU7

räntehänseende skall jämställas med ombyggnad. Motionärerna befarar att
”decemberbeslutet” kan innebära att vissa fastighetsägare bygger nytt i
stället för att underhålla och förbättra befintliga moderna bostäder.

Det kan, enligt utskottets mening, finnas fog för uppfattningen att
riksdagens beslut om skilda nivåer i vissa fall på den garanterade räntan när
det gäller ny- resp. ombyggnader kan få den av motionärerna påtalade
effekten. Utskottet, som delar motionärernas uppfattning att det kan visa sig
nödvändigt att vidta åtgärder i avsikt att undanröja att så blir fallet,
förutsätter emellertid att regeringen följer frågan med uppmärksamhet. Ett
förslag i enlighet med vad i motionen föreslagits bör därför nu kunna
undvaras.

I motion Bo265 (s) föreslås riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna vad i motionen anförts om räntevillkoren för bostadslån vid ombyggnad
till gruppbostäder för utvecklingsstörda.

I ”decemberbeslutet” gjorde riksdagen vissa undantag när det gällde
höjning av den garanterade räntan i ombyggnadsfall. Beslutet innebär bl.a.
att den lägre garanterade räntan skulle gälla vid ombyggnad av ålderdomshem.
Utskottet är inte berett att nu föreslå ytterligare undantag. Motion
Bo265 (s) avstyrks.

I motion Bo218 (s) föreslås att den lägre garanterade räntan skall gälla vid
ombyggnader som avser tillgänglighetsskapande åtgärder i bostäder.

Den lägre garanterade räntan tillämpas för ombyggnadslån som avser
installation av hiss eller annan lyftanordning eller för sådan standardhöjande
anpassningsåtgärd för vilken statskommunalt bostadsanpassningsbidrag har
beviljats.

Det finns alltså goda möjligheter att erhålla ”den gamla” garanterade
räntan när tillgänglighetsskapande åtgärder vidtas i samband med ombyggnad.
Det kan naturligtvis hävdas att ytterligare åtgärder skall ingå bland dem
som ges denna garanterade ränta. Utskottet är emellertid inte heller
beträffande tillgänglighetsskapande åtgärder berett att nu förorda att
undantaget vidgas. Motion Bo218 (s) avstyrks.

I motion Bo261 (mp) yrkandena 2, 3 och 4 tas upp frågor om den
garanterade räntan vid ombyggnad som görs för att införa s.k. ekologiskt
anpassad teknik. Enligt motionärerna sänks genom sådana ombyggnader
förbrukningen av ändliga resurser. För sådana ombyggnader bör bl.a.
därför, enligt deras mening, den lägre räntenivån gälla för den garanterade
räntan.

Utskottet, som finner det väsentligt att olika åtgärder vidtas i avsikt att
uppnå bättre miljöanpassning av bostadsbyggandet genom en ekologiskt
genomtänkt byggnation, är inte berett att nu föreslå ytterligare undantag från
”decemberbeslutet”. Utskottet förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen
även av den fråga som motionärerna tagit upp och, om så befinns
erforderligt, förelägger riksdagen förslag i frågan.

I detta avsnitt om den garanterade räntan vid ombyggnad behandlar
utskottet slutligen förslaget i proposition 1988/89:89.1 propositionen föreslås
att de garanterade räntorna för sådana nya lån för ombyggnad av hyres- och
bostadsrättshus som enligt ”decemberbeslutet” alltjämt skall lämnas enligt
äldre räntebidragsvillkor skall höjas med 0,1 procentenheter. Ett riksdagens

1988/89:BoU7

godkännande av förslaget innebär att garantiräntorna för dessa lån kommer
att bli desamma som de som fr.o.m. den 1 januari 1989 gäller i fråga om
nybyggnad, dvs. 2,45 resp. 2,7 % under det första året av lånetiden. De nu
förordade garanterade räntorna föreslås tillämpas i ärenden i vilka preliminärt
beslut om lån meddelas efter den 30 juni 1989. I propositionen anförs
också att vissa omotiverade skillnader i de nu gällande garantiräntorna
kommer att utjämnas, något som anses rimligt mot bakgrund av andra förslag
i propositionen.

I motion Bo3 (vpk) yrkas avslag på propositionen i denna del. Motionärerna
anför att riksdagens beslut om att inte ändra den garanterade räntan för
vissa nya ombyggnadslån tillkom i avsikt att stimulera sådana ombyggnader
som är angelägna med hänsyn till bl.a. bostadsförsörjning och social
omsorg.

Vid en avvägning mellan de motiv som förs fram i propositionen och i
motionen har utskottet stannat för uppfattningen att de i propositionen
förordade motiven väger över. Det får anses rimligt att de gällande
garantiräntorna för de ombyggnadslån varom nu är fråga blir desamma som
beträffande nybyggnad. Ett genomförande av regeringsförslaget bedöms
inte innebära att angelägna ombyggnader inte kommer till stånd. Med det
anförda tillstyrker utskottet proposition 1988/89:89 yrkande 3 och avstyrker
motion Bo3 (vpk).

”Decemberbeslutet” innebar också att räntesubventionerna i form av
räntebidrag och räntelån för hyres- och bostadsrättshus skulle minskas med
300 milj. kr. för tiden från den 1 juli 1989. Motivet att höja de garanterade
räntorna är att värdet av avdragen bl.a. på räntor på bostadslån och
underliggande krediter för egnahem minskade genom den marginalskattesänkning
som riksdagen beslöt hösten 1988. Det fanns därför, enligt
regeringen, skäl att minska de sammanlagda subventionerna för hyres- och
bostadsrättshus i motsvarande mån. I den då behandlade propositionen
(prop. 1988/89:47) anfördes att regeringen i annat sammanhang ämnade
återkomma med närmare förslag om hur minskningen skulle läggas ut på
olika årgångar av bostäder.

I propositionen angavs också att regeringens avsikt var att kvarvarande
räntesubventioner helt skulle dras in för hus som byggts eller byggts om i
princip före år 1968.

I en i februari 1989 presenterad proposition (prop. 1988/89:79) redovisar
regeringen sitt förslag till hur besparingen skall läggas ut på olika årgångar av
hyres- och bostadsrättshus. Riksdagen föreslås godkänna vad i propositionen
förordats i fråga om räntebidrag och räntelån till vissa äldre årgångar av
bostadshus och om de garanterade räntorna för ombyggnadslån.

Utskottet behandlar först frågan om höjning av den garanterade räntan för
vissa hyres- och bostadsrättshus.

I den under allmänna motionstiden väckta motionen Bo247 (c) yrkande 7
såvitt nu är i fråga yrkas att riksdagen skall undanröja ”decemberbeslutet”
om minskning av räntebidraget för vissa hyres- och bostadsrättshus. I
vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bol yrkande 1 såvitt nu är i fråga
och motion Bo2 (c) yrkas avslag på proposition 1988/89:79 i denna del. I
yrkande 2 i partimotionen föreslås att, om motionens yrkande 1 inte vinner

1988/89 :BoU7

riksdagens bifall, de hyreshus som ägs av allmännyttiga bostadsföretag skall
undantas från de föreslagna ändringarna i den garanterade räntan. I yrkande
3 i samma motion föreslås riksdagen, som en följd av bifall till yrkande 2, höja
den garanterade räntan enligt ett i motionen redovisat förslag.

Motivet att höja den garanterade räntan är, som framgått ovan, att därmed
skulle åstadkommas en minskning av bostadssubventionerna av samma
storleksordning för boende med hyresrätt eller bostadsrätt som den som kom
att bli följden för egnahemsägarna av den marginalskattesänkning som
riksdagen beslöt förra året.

Utskottet och riksdagen, som då accepterade att denna koppling mellan de
olika boendeformerna föreligger, föreslår riksdagen att nu godkänna det
förslag till höjning av de garanterade räntorna som läggs fram av regeringen.
Yrkandet 2 i propositionen tillstyrks. Vänsterpartiet kommunisternas partimotion
Bol yrkandena 1, detta yrkande såvitt nu är i fråga, 2 och 3 samt
motionerna Bo2 (c) och Bo247 (c) yrkande 7, såvitt nu är i fråga, avstyrks
följaktligen.

Ytterligare tre motioner, i vilka aktualiseras olika förslag om upptrappningar
av den garanterade räntan m.m. bör behandlas i detta avsnitt. Det
gäller motionerna Bo223 (fp) yrkandena 5 och 6, miljöpartiets partimotion
Bo269 yrkande 2 samt vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo275
yrkandena 1 och 2. Samtliga dessa yrkanden, utom miljöpartiets, har
utskottet behandlat tidigare.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion yrkande 1 föreslås ett
riksdagens tillkännagivande om att upptrappningen av den garanterade
räntan för de allmännyttiga bostadsföretagen skall upphöra tills vidare. I
yrkande 2 i motionen föreslås att räntan för nyproducerade lägenheter ägda
av allmännyttiga bostadsföretag sänks med 0,5 procentenheter för hus
färdigställda fr.o.m. år 1989.

I fp-motionen föreslås i yrkande 6 att riksdagen beslutar om extra
upptrappning av de garanterade räntorna från den 1 juli 1989. Den extra
upptrappningen, som föreslås omfatta både flerfamiljshus och egnahem,
skall utformas så att en besparing om 350 milj. kr. uppnås. Den extra
upptrappningen har av motionärerna beräknats öka den genomsnittliga
bostadskostnaden med knappt 20 kr. per månad. I yrkande 5 i motionen
föreslås att räntebidraget till underhåll bör minska med 100 milj. kr. per
helår.

I motion Bo269 (mp) yrkande 2 föreslås att räntesubventionerna minskas
med 1 miljard kronor per helår räknat fr.o.m. år 1990. Som motiv för
förslaget anförs att miljöpartiet i sin skattemotion föreslagit en marginalskattesänkning
på tre procentenheter och att det därför är rimligt att räntesubventionerna
minskar så att kostnadsneutraliteten bibehålls.

Med anledning av de nu redovisade motionerna vill utskottet anföra
följande.

Motionsyrkanden (vpk) om förändringar av den garanterade räntan för
allmännyttiga bostadsföretag har utskottet, som framgått ovan, behandlat vid
flera tillfällen; bl.a. våren 1987 (BoU 1986/87:10 s. 41-^12). Utskottet anförde
då att det var mindre lämpligt att vidta sådana förändringar i räntebidragssystemet
som fördes fram i den då behandlade vpk-motionen. Utskottets

1988/89:BoU7

ställningstagande står fast. Ett tillmötesgående av motionärernas förslag
skulle dessutom rubba den neutralitet som utskottet enligt vad som framgår
ovan anser bör gälla. Vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo275
yrkandena 1 och 2 avstyrks.

Utskottet kan inte heller tillstyrka förslaget i motion Bo223 (fp) yrkande 6
om extra upptrappningar. Förslaget är alltför oprecist för att kunna grunda en
riksdagens begäran till regeringen. Denna omständighet förutan finner
utskottet det i nuvarande läge, med den pågående översynen om bostadsfinansieringssystemets
framtida utformning, inte lämpligt att föreslå förändringar
i räntebidragssystemet med den inriktning som motionärerna förordar.

Förslaget i miljöpartiets partimotion Bo269 yrkande 2, också detta om
extra upptrappningar, bygger enligt motionärerna på att ett motionsförslag
från samma parti om ändrade marginalskatter genomförs. Förslaget om
marginalskattesänkningar har avstyrkts av skatteutskottet. Ett riksdagens
bifall till skatteutskottets förslag innebär sålunda att den av motionärerna
uppställda förutsättningen inte längre föreligger. Redan på denna grund
avstyrker bostadsutskottet bifall till motionsyrkandet.

Utskottet avstyrker även bifall till yrkande 5 i motion Bo223 (fp) om att
räntebidragen till vissa underhållslån skall minska. Det är enligt utskottets
mening viktigt att räntestöd till underhåll kan utgå i den omfattning som
avsetts. Det beslut som fattades förra året om minskade räntesubventioner
till ombyggnader av bostäder i vissa fall har gjort det än mera angeläget att
inte ytterligare minska räntestödet till underhåll, eftersom detta stöd i många
fall kan vara ett alternativ till det stöd som utgår i samband med ombyggnadslångivningen.

Inte heller är utskottet berett tillmötesgå förslaget i motion Bo271 (m)
yrkande 6 om ett slopande av räntebidraget till äldre reparations- och
energisparlån m.m. Även denna fråga bör ses i ett större sammanhang och då
lämpligen inom ramen för den nu pågående översynen om bostadssubventionernas
fördelningspolitiska roll m.m.

5.5.4 Slopande av vissa räntesubventioner m.m.

I den ovan nämnda propositionen 1988/89:79 föreslås riksdagen godkänna
vad där föreslagits om slopande av vissa räntesubventioner den 1 juli 1989 för
lån enligt räntelånekungörelsen samt för bostadshus som har byggts eller
byggts om med stöd av 1962 års bostadslånekungörelse eller motsvarande
äldre författningar. Att regeringens avsikt var att dra in räntesubventionerna
för bostadshus som färdigställts före år 1968 klargjordes i den proposition
(prop. 1988/89:47) som förelädes riksdagen hösten 1988.

Utskottet som då i princip anslöt sig till detta förslag tillstyrker den nu
aktuella propositionen - proposition 1988/89:79 yrkande 1 - om att slopa
räntesubventionerna för hus färdigställda före 1968 och avstyrker vänsterpartiet
kommunisternas partimotion Bol yrkande 1 och motion Bo247 (c)
yrkande 7, båda yrkandena såvitt nu är i fråga.

I motion Bo271 (m) yrkande 1 och i moderata samlingspartiets partimotion
Bo405 yrkande 11 föreslås ett slopande av räntebidrag för hus byggda före år

1988/89:BoU7

1975 från och med den 1 januari 1990. Helårseffekten vid ett genomförande
av förslaget har av motionärerna beräknats till 600 milj. kr. för helt
budgetår.

Utskottet finner inte tillräckliga skäl föreligga att stödja förslaget i
motionerna. Ett genomförande av motionärernas förslag skulle negativt
påverka den kostnadsneutralitet i boendet som de tidigare uttalat sig för.

5.5.5 Gränsdragningen bostäder/lokaler som förutsättning för räntebidrag

I fyra motioner tas upp frågan om gränsdragningen mellan bostäder och
lokaler i bostadsfinansieringssammanhang. Denna gränsdragning är betydelsefull
eftersom räntebidrag utgår för bostäder och för sådana lokaler som
jämställs med bostäder. För vissa övriga lokaler kan bostadslån utgå.

I korthet gäller följande. Med bostäder jämställs, i bostadsfinansieringssammanhang,
lämpligt dimensionerade och mångsidigt användbara närlokaler
för samvaro, måltider, möten, hobby och motion för en grupp bostäder,
ca 100 hushåll. I glesbygd kan dock antalet hushåll vara något större. För att
jämställas med bostäder skall de gemensamma utrymmena ingå i hyresförhållandet
för bostadslägenheterna, eller förvaltas av en bostadsrättsförening
och utnyttjas av dess medlemmar, eller om bostäderna innnehas med
äganderätt, förvaltas av en samfällighetsförening e.d. och utnyttjas av dess
medlemmar. Utrymmen som utgör självständiga hyresobjekt eller förvaltas
av annan än en förening av de boende som utnyttjar utrymmena jämställs
inte med bostäder. Detta gäller även om den verksamhet som bedrivs i
utrymmena riktar sig till de boende.

Gemensamt för förslagen i de nu behandlade motionerna är att motionärerna
förordar att bostadslån förenade med räntebidrag skall kunna utgå i
vidare mån än vad som i dag är möjligt.

I motion Bo221 (s) begärs en översyn av nuvarande finansieringsmöjligheter
för byggande av gemensamma lokaler så att räntebidrag kan utgå även om
de gemensamma utrymmena i t.ex. ett ålderdomshem används också av
andra personer än de som bor på ålderdomshemmet.

Att räntebidrag bör kunna utgå för gemensamma utrymmen i gruppboende
även i de fall annan än då den boende, t.ex. huvudmannen, står för
hyreskostnaden föreslås i motion Bo202 (c).

En ändring i nybyggnadslåneförordningen föreslås i motion Bo211 (c) så
att räntebidrag skall kunna utgå även när en räntebidragsberättigad lokal
används av andra än de boende. Som exempel anges i motionen att
kommunen vill hyra en räntebidragsberättigad lokal för daghemsverksamhet.
Lokalen används på kvällar och helger av de boende.

Ytterligare en fråga som berör gränsdragningen räntebidrag/inte räntebidrag
tas upp i motion Bo268 (s). Motionärerna nämner att räntebidrag inte
utgick till en förskola av det skälet att den betjänade inte enbart det
bostadsområde i vilket den låg utan att den skulle komma att ta emot också
barn från övriga delar av tätorten.

De i motionerna upptagna frågorna har alla anknytning till den pågående
översynen om bostadsfinansieringssystemet m.m. Enligt vad utskottet erfarit
kommer frågan om gränsdragningen mellan bostäder och lokaler därvid att

1988/89 :BoU7

beröras. Med hänvisning till pågående utredningsarbete finner utskottet det
mindre lämpligt att nu föreslå sådana förändringar som föreslagits i
motionerna. De avstyrks sålunda.

5.5.7 Slopande av räntebidrag vid övertagande av fastigheter ägda av
allmännyttiga bostadsföretag

I tre motioner föreslås riksdagen som sin mening ge regeringen till känna att
räntebidrag skall kunna utgå när allmännyttiga bostadsföretag eller sådana
företags bostadsbestånd överlåts. Förslag med denna innebörd förs fram i
motion Bo247 (c) yrkande 3, i moderata samlingspartiets partimotion Bo405
yrkande 7 och i folkpartiets partimotion Bo409 yrkande 11.

Frågan om slopande av räntebidrag vid övertagande av allmännyttiga
bostadsföretags fastigheter m.m. behandlade utskottet hösten 1987 (BoU
1987/88:3) med anledning av en proposition (prop. 1986/87:168). Beslutets
innebörd kan sammanfattas sålunda.

Sedan mitten av år 1987 gäller följande. Räntebidrag lämnas i princip inte
för de lån som tas över av den nye ägaren när ett allmännyttigt företag
överlåts. Inte heller lämnas räntebidrag om kommunens bestämmande
inflytande i företaget upphör. Motiven för regeringens förslag var att de
allmännyttiga bostadsföretagen har en central roll i den sociala bostadspolitiken.
Förutsättningarna för hyressättningen ändras om en kommun mister sitt
enda allmännyttiga bostadsföretag. Även på orter med flera sådana företag
kan en försäljning av ett av företagen eller delar av det försämra jämförelsematerialet
vid hyressättningen. Kommuninvånarna får mindre möjligheter
att välja ett självkostnadsbaserat boende.

Vid behandlingen av proposition 1986/87:168 hösten 1987 avstyrkte
utskottet motioner (m), (fp), och (c) om avslag på regeringens förslag. Även
våren 1988 avstyrkte utskottet motioner i frågan från dessa partier.

Utskottet finner inte anledning ändra ståndpunkt. Med hänvisning till vad i
det ovannämnda betänkandet anförts avstyrks de nu behandlade motionsförslagen.

5.6 Stöd för fastighetsförvärv m.m.

Sedan den 1 juli 1987 kan det under vissa förutsättningar utgå lån till
barnfamiljer för köp av äldre egnahem, s.k. förvärvslån. Lån lämnas till
familjer med minst två barn och med sådana inkomster att de är berättigade
till bostadsbidrag när de bosatt sig i det köpta huset. Som ytterligare
förutsättningar gäller att huset inte är nybyggt och att kommunen åtagit sig
ett visst förlustansvar. Till lånen är kopplade räntebidrag.

Förslag om avveckling av lånen till barnfamiljer för köp av egnahem läggs
fram i två motioner.

Med hänvisning till att barnfamiljerna skall stödjas genom generella bidrag
och inte genom nya bostadssubventioner förordas i motion Bo223 (fp)
yrkande 10 att lånen skall avvecklas fr.o.m. den 1 juli 1989.

1988/89:BoU7

5 Riksdagen 1988189.19 sami. Nr7

Även i motion Bo271 (m) yrkande 8 föreslås att förvärvslånen skall
avvecklas - detta med hänvisning till att de dels är prisdrivande, dels ofta
medför stora marginaleffekter. Det bör enligt motionärernas mening i stället
ankomma på regeringen att återkomma till riksdagen med förslag som bättre
uppnår syftet att förbättra barnfamiljernas valfrihet i boendet.

De särskilda lånen till barnfamiljer för förvärv av egnahem infördes år
1987. Till grund för att införa långivningen låg en strävan att ge även
barnfamiljer med låga inkomster möjlighet att efterfråga och få tillgång till
större bostäder. Enligt bostadsutskottets mening finns det inte skäl att överge
dessa strävanden. De aktuella lånen bör sålunda kunna utgå även fortsättningsvis.
Den efterfrågan lånen nu röner pekar enligt utskottets mening
också på att de fyller ett stort och viktigt behov. Vad utskottet nu anfört
innebär att motionerna Bo223 (fp) yrkande 10 och Bo271 (m) yrkande 8
avstyrks.

I detta sammanhang vill utskottet beröra reglerna för förvärvslångivn
ingen.

För att förvärvslån skall kunna utgå skall familjens inkomst- och förmögenhetsförhållanden
vara sådana att familjen kan beräknas få bostadsbidrag
till kostnaderna för att bo i huset. Om det i köparens familj ingår fem eller
flera barn kan emellertid lån lämnas även om detta krav inte uppfylls. En
förutsättning är dock att familjen skulle ha varit berättigad till bidrag om den
bidragsgrundande inkomsten varit 15 000 kr. lägre än den faktiskt är.

Med det undantag som redovisats ovan sker prövningen av om förvärvslån
kan utgå med utgångspunkt i de regler som gäller vid prövningen av
bostadsbidragen. För att begränsa marginaleffekterna i bostadsbidragssystemet
har en viss del av bostadsbidragen för hushåll med fyra eller flera barn
omvandlats till ett icke inkomstprövat stöd inom ramen för flerbarnstilläggen.
En följd av denna omläggning har blivit att familjer med fyra eller flera
barn i vissa fall inte varit berättigade till bostadsbidrag och därmed inte heller
till förvärvslån medan en familj med färre barn med samma inkomst- och
bostadskostnadsförhållanden kunnat få förvärvslån. För att förvärvslån skall
kunna utgå också till familjer med fyra eller flera barn under samma
förutsättningar som gäller för familjer med färre barn föreslår utskottet
följande avseende reglerna för beräkningen av den bidragsgrundande
inkomsten för familjer med minst fyra barn.

Det är naturligtvis inte rimligt att en familj med färre barn vid i övrigt
samma inkomst- och bostadskostnadsförhållanden kan få förvärvslån medan
en familj med flera barn inte kan få det. Reglerna bör sålunda utformas så att
likställighet uppnås i förvärvslångivningen mellan familjer av olika storlek.
Enligt utskottets mening bör den bidragsgrundande inkomsten vid förvärvslångivningen
därför beräknas på ett sådant sätt att familjer med flera barn
inte missgynnas. Med användande av sin initiativrätt förordar utskottet att
förvärvslån skall kunna lämnas till familjer med fyra eller flera barn även om
familjens inkomst- och förmögenhetsförhållanden inte är sådana att familjen
kan beräknas få bostadsbidrag till kostnaderna för att bo i huset. En
förutsättning skall dock för familjer med fyra barn vara att bostadsbidrag
hade lämnats om familjens bidragsgrundande inkomst varit 8 100 kr. lägre än
vad den faktiskt är. För familjer med fem eller flera barn skall motsvarande

1988/89:BoU7

inkomst ha varit 32 000 kr. lägre. De nu förordade ändringarna bör träda i
kraft snarast. Det bör också vara möjligt att ompröva de förvärvslåneärenden
som inte bifallits på grund av de nu behandlade inkomstprövningsreglerna
sedan den 1 januari 1989.

Enligt de regler som nu gäller kan förvärvslån lämnas om köpeavtal träffats
fr.o.m. den 1 juli 1987. Ansökan om lån skall dock ha inkommit till
kommunen senast den 30 juni 1990. Någon begränsning av tiden mellan köp
och låneansökan härutöver finns inte. Enligt utskottets mening är det rimligt
att denna tid begränsas. Mot bakgrund av den knytning som i övrigt finns till
reglerna vid bostadsbidragsgivningen bör enligt utskottets mening reglerna i
fråga om retroaktiv ansökan om förvärvslån knytas till motsvarande regler
för retroaktiva bostadsbidrag. Ansökan om lån bör sålunda ha inkommit till
kommunen senast tre månader efter förvärvet. Det bör dock fortsättningsvis
ankomma på regeringen att närmare utforma reglerna härför.

Vad utskottet nu anfört om reglerna för förvärvslångivningen bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

I motion Bo230 (c) läggs fram ett förslag som torde innebära att
tillämpningsområdet för lånen till barnfamiljer för förvärv av egnahem skall
vidgas. Sålunda föreslås i motionen att unga människor på landsbygden skall
kunna erhålla statliga lån vid övertagande av äldre bostadsfastigheter trots
att rättighet till bostadsbidrag inte föreligger. Enligt motionärerna har
ungdomar på landsbygden i dag oftast inte möjlighet att överta äldre hus på
grund av de höga räntekostnader som uppkommer.

Utskottet är för sin del inte berett vidga stödet för förvärv av småhus i
enlighet med förslaget i motion Bo230 (c). De lånebehov som aktualiseras i
motionen får enligt utskottets mening tillgodoses inom ramen för den
befintliga statliga långivningen och med utnyttjande av de lånemöjligheter
som erbjuds på kreditmarknaden i övrigt. Motionen avstyrks sålunda.

Enligt motion Bo203 (c) såvitt nu är i fråga är det angeläget att finna ett
system som skapar större rättvisa mellan dem som bygger nytt och dem som
väljer att satsa på ett äldre hus och sedan förbättra det. Med hänvisning
härtill föreslås att statliga lån vid förvärv av äldre småhus skall kunna utgå.

Bostadsutskottet har vid ett flertal tidigare tillfällen (senast BoU 1987/
88:10 s. 52) avvisat motsvarande motionsyrkanden med hänvisning till
möjligheterna att på den allmänna kreditmarknaden erhålla långfristiga lån
för ändamålet. Utskottets ställningstagande i denna del står fast. Situationen
på kreditmarknaden är fortsatt sådan att något behov av en generell statlig
långivning för förvärv av äldre egnahem inte föreligger. Motion Bo203 (c)
såvitt nu är i fråga avstyrks med hänvisning till det nu anförda.

Som ett led i strävandena att underlätta permanentboende i områden där
efterfrågan på fritidshus är stor föreslås i motion Bo260 (m) yrkande b att den
bofasta befolkningen på vissa orter skall kunna få statliga lån vid köp av
permanentbostäder.

Vid sin tidigare behandling av motsvarande motionsyrkanden (senast BoU
1987/88:10 s. 53) har bostadsutskottet anslutit sig till motionärernas principiella
uppfattning om vikten av att samhället medverkar till att permanentbostäder
inte omvandlas till fritidsbostäder i områden där det råder en
avsevärd efterfrågan på sådana bostäder. Utskottet vidhåller denna sin

1988/89:BoU7

tidigare uppfattning. Samhället bör även fortsättningsvis på olika sätt verka
för att bevara permanentboendet i områden med stora fritidsvärden. I detta
sammanhang vill utskottet också peka på de möjligheter till kommunalt
förköp av fastigheter som behövs för permanentboende som förköpslagen
ger. Till denna förköpsrätt har dessutom kopplats särskilda förvärvslån. På
begäran av riksdagen (BoU 1986/87:14 s. 10) har också en arbetsgrupp inom
bostadsdepartementet utrett vissa frågor om åtgärder för att beträffande
småhus förhindra omvandling av permanentbostäder till fritidsbostäder.
Arbetsgruppens förslag remissbehandlas under första kvartalet 1989, för att
därefter beredas ytterligare i regeringskansliet. Utskottet är mot bakgrund
av det anförda inte nu berett förorda att de aktuella lånen skall kunna utgå
vid köp där inte frågan om förköp har aktualiserats. Motion Bo260 (m)
yrkande b avstyrks sålunda.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo275 yrkande 3 hemställs
om införande av eli statligt stöd till allmännyttiga bostadsföretag för
fastighetsförvärv. Förvärv av äldre hyreshus är enligt motionärernas mening
särskilt angelägna i områden där allmännyttan har en liten andel av
hyreslägenheter, t.ex. i större orters centrala delar. Även förvärv av småhus
är enligt deras mening viktiga för att ge alla barnfamiljer tillgång till denna
boendeform.

Bostadsutskottet har vid sin tidigare behandling av motsvarande motionsyrkanden
(senast BoU 1987/88:10 s. 53) uttryckt uppfattningen att en
förutsättning för att de allmännyttiga bostadsföretagen skall kunna fylla sin
avsedda roll på bostadsmarknaden är att de kan verka på denna marknad på
lika villkor som övriga aktörer. Denna utskottets uppfattning står fast.
Utskottet är mot bakgrund härav inte berett att förorda att ett förvärvsstöd
införs för de allmännyttiga bostadsföretagen i enlighet med förslaget i
vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo275 yrkande 3. Motionen
avstyrks.

5.7 Vissa temporära bostadsstöd

5.7.1 Hyresrabatter

Hösten 1982 infördes ett system med hyresrabatter (tidigare benämnda
temporära hyresrabatter) i form av särskilda statsbidrag vid ny- eller
ombyggnad. Statsbidrag till hyresrabatter i bostadshus lämnas under viss
förutsättning till ägare av bostadshus med hyres- eiler bostadsrättslägenheter.
Villkoret är att huset har uppförts eller byggts om med stöd av lån enligt
bostadsfinansieringsförordningen och att byggnadsarbetena har påbörjats
under senare delen av år 1982 eller under något av åren 1983 eller 1984.
Maximalt bidrag under det första året av bidragstiden är 60 kr./m2 för hus där
byggnadsarbetena har påbörjats under perioden 1982-1983 och 45 kr./m2 för
hus där byggnadsarbetena har påbörjats under år 1984. Bidraget minskas
med en femtedel per år. För ombyggnad av hus i Norrbottens län har bidrag
kunnat utgå även för byggnadsarbeten som påbörjats under år 1985.

Förslag om en avveckling av hyresrabatterna lämnas i motionerna Bo247

1988/89:BoU7

(c) yrkande 13 såvitt nu är i fråga och Bo271 (m) yrkande 5.1 motiveringarna
härför hänvisas bl.a. till att motionärerna motsatt sig införandet av hyresrabatterna
och till behovet av besparingar på statsbudgeten.

Som framgår av redovisningen ovan lämnas inga nya hyresrabatter sedan
utgången av år 1985. Genom den årliga avtrappningen av rabatterna med en
femtedel av det ursprungliga beloppet innebär detta att hyresrabatterna i
princip kommer att vara helt avvecklade inom några få år. Utskottet
vidhåller med hänvisning härtill sin tidigare uttryckta uppfattning (senast i
BoU 1987/88:10 s. 54) att det måste anses rimligt att statsmakterna står fast
vid sitt beslut om att hyresrabatter skall kunna utgå under den trots allt
begränsade tidsperiod som ursprungligen avsetts. Utskottet avstyrker med
hänvisning till det nu anförda motionerna Bo247 (c) yrkande 13 såvitt nu är i
fråga och Bo271 (m) yrkande 5.

5.7.2 Återflyttningsbidrag och nybyggnadsbidrag

Riksdagen beslutade hösten 1986 dels om en försöksverksamhet med bidrag
till bostadskostnader efter ombyggnad - återflyttningsbidrag (tidigare benämnt
kvarboendegaranti), dels om ett bidrag vid nybyggnad av vissa
bostäder - nybyggnadsbidrag (tidigare benämnt hyresrabatt).

Återflyttningsbidrag skall enligt beslutet lämnas under tre år fr.o.m. år
1987 för att dämpa höjningarna av bostadskostnaderna för de hyresgäster
och bostadsrättshavare som bor kvar efter en ombyggnad.

I tre motionsyrkanden förordas en avveckling av återflyttningsbidragen.

Med hänvisning till att man motsatt sig införandet av återflyttningsbidragen
föreslås i motion Bo223 (fp) yrkande 8 att bidragen skall avvecklas. Även
i motion Bo247 (c) yrkande 13 såvitt nu är i fråga föreslås bidragen
avvecklade - detta med hänvisning till att bidragen kan medverka till att
fastighetsägarna blir mindre observanta på möjligheterna att minimera
kostnaderna vid ombyggnad. I motion Bo271 (m) yrkande 4 föreslås
bidragen avvecklade av besparingsskäl.

De skäl som hösten 1986 vägledde införandet av återflyttningsbidragen
äger enligt bostadsutskottets mening fortsatt giltighet. Det föreligger sålunda
även i dag ett behov av de aktuella bidragen. Bostadsutskottet avstyrker med
hänvisning härtill förslagen i motionerna Bo223 (fp) yrkande 8, Bo247 (c)
yrkande 13 såvitt nu är i fråga och Bo271 (m) yrkande 4 om att bidragen skall
avvecklas.

Nybyggnadsbidrag lämnas vid nybyggnad av hyres- och bostadsrättshus på
vissa orter under förutsättning att preliminärt lånebeslut eller dispens för
påbörjande har meddelats efter den 4 november 1986 och byggnadsarbetena
påbörjats före utgången av år 1988. Nybyggnadsbidragen uppgår till 60
kr./m2 under det första året och till 30 kr./m2 under det andra året efter husets
färdigställande. Bidrag till nybyggnader utgår bl.a. på de orter där begränsningar
har införts i fråga om igångsättning av ombyggnader.

Förslag om en avveckling av nybyggnadsbidragen lämnas i motionerna
Bo223 (fp) yrkande 9 och Bo271 (m) yrkande 3. Motiveringarna härför är
dels att motionärerna motsatt sig införandet av de aktuella bidragen, dels
behovet av besparingar på statsbudgeten.

1988/89:

Som framgår av redovisningen ovan lämnas inga nya nybyggnadsbidrag i
och med utgången av år 1988. Med avseende på att bidragen endast utgår
under två år innebär detta att bidragsgivningen kommer att vara helt
avvecklad inom ett par år. Det är enligt bostadsutskottets mening rimligt att
staten fullföljer gjorda utfästelser. De i bostadsbyggnadsprocessen involverade
bör kunna räkna med att statliga utfästelser står fast. Annars uppstår en
ryckighet i planeringen som i andra sammanhang kritiseras inte minst i
motioner från moderata samlingspartiet och folkpartiet. Bostadsutskottet
avstyrker förslagen i motionerna Bo223 (fp) yrkande 9 och Bo271 (m)
yrkande 3.

5.7.3 Ungdomsbostadsstödet

För att förbättra ungdomens bostadssituation infördes våren 1987 (BoU
1986/87:16) ett särskilt ungdomsbostadsstöd. Stödet utgår i form av ett
särskilt bidrag till kommuner med brist på bostäder för ungdomar, enligt
regeringens bestämmande. En förutsättning för stöd är att kommunen eller
av kommunen utsett organ förmedlar genomgångsbostäder för ungdomar.
För lägenheter upplåtna och förmedlade på detta sätt lämnas bidrag med ett
belopp som motsvarar 200 kr. per månad under den tid uthyrning pågår, dock
längst till dess hyresgästen fyller 25 år. För en ungdomsbostad som upplåts åt
makar eller sambor upphör stödet när någon av dem uppnått denna ålder.
Avser uthyrningen en nybyggd eller ombyggd lägenhet som upplåtits som
genomgångsbostad för ungdom alltsedan den färdigställts, gäller som en
ytterligare förutsättning för bidrag att det för lägenheten beräknade bidraget
i sin helhet tillgodoförs fastighetsägaren som produktionsstöd. De bidrag
kommunen får för andra ungdomsbostäder än de nu nämnda får användas på
det sätt som kommunen finner lämpligt för att främja tillkomsten av
ungdomsbostäder. Det kan t.ex. gälla bidrag till självbyggeri med anknytning
till ungdomsbostäder eller stimulanser till fastighetsägare för uthyrning
av outhyrda lägenheter. För studentbostäder gäller särskilda regler.

Krav på en avveckling av ungdomsbostadsstödet förs fram i fyra motioner.

I motion Bo223 (fp) yrkande 7 föreslås ungdomsbostadsstödet avvecklat
fr.o.m. den 1 juli 1989 med hänvisning till behovet av besparingar på
statsbudgeten.

Enligt motion Bo247 (c) är ungdomsbostadsstödet krångligt, byråkratiskt
och ineffektivt. Med hänvisning härtill och till motionsförslag (c) om åtgärder
för att komma till rätta med ungdomars bostadsproblem föreslås i motionens
yrkande 1 att stödet skall avvecklas fr.o.m. den 1 juli 1989.

Med hänvisning till att man motsatt sig införandet av ett särskilt
ungdomsbostadsstöd föreslås stödet avvecklat i motionerna Bo271 (m)
yrkande 2 och Bo417 (m) yrkande 5 a.

Ungdomsbostadsstödet infördes så sent som år 1987. De skäl som vägledde
införandet av stödet äger enligt bostadsutskottets mening fortsatt och i
många fall förstärkt giltighet. Med avseende på bostadssituationen på många
orter är ett fortsatt stöd motiverat. För att stödet skall kunna få sin avsedda
effekt måste det naturligtvis få vara i kraft under en så lång tid att kommuner
och fastighetsägare hinner genomföra erforderliga planerings- och byggnads -

1988/89:BoU7

åtgärder m.m. Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda
motionerna Bo223 (fp) yrkande 7, Bo247 (c) yrkande 1, Bo271 (m) yrkande 2
samt Bo417 (m) yrkande 5 a.

5.8 Tilläggslån m.m.

Tilläggslån kan utgå för ombyggnad av vissa kulturhus och för grundförstärkningsåtgärder
i kulturhistoriskt värdefulla bostadshus. För bostadshus upplåtna
med hyres- eller bostadsrätt kan tilläggslån utgå till åtgärder mot radon,
fukt och mögel, för att ändra lägenhetssammansättningen i vissa hus samt för
vissa andra ombyggnadsåtgärder i bostadshus yngre än 30 år. Vidare kan
tilläggslån lämnas för arkeologiska undersökningar i samband med bostadsbyggande.

Riksdagen har för innevarande år fastställt två ramar för beslut avseende
tilläggslångivningen. Den första ramen avser riksantikvarieämbetets tillstyrkanden
av ombyggnader och grundförstärkningar av kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse. Av denna ram, som förutom tilläggslångivningen även avser
förhöjt låneunderlag enligt ombyggnadslåneförordningen, får en viss del
disponeras för tilläggslån för arkeologiska undersökningar. För budgetåret
1988/89 är ramen för riksantikvarieämbetets tillstyrkanden fastställd till 115
milj. kr. Den andra ramen avser tilläggslån för åtgärder som syftar till att
avhjälpa byggskador och byggfel m.m. eller för mer genomgripande
ombyggnadsåtgärder av annat slag i bostadshus som är yngre än 30 år. Även
denna ram fastställdes våren 1988 (BoU 1987/88:10) till 115 milj. kr. för
innevarande budgetår. I samband med riksdagens beslut (1988/89:BoUly
och 1988/89 :FiU10) om ändrade räntebidragsvillkor för vissa ombyggnadslån
utökades dock ramen till totalt 165 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

I motion Bo258 (m) diskuteras reglerna för tilläggslån för egnahem.
Motionärerna hävdar att tilläggslån ofta inte kan utgå för åtgärder i syfte att
minska radondotterhalten i ett lågt belånat egnahem. Villkoren för tilläggslån
föreslås därför ändras så att husets belåning inte inverkar på tilläggslånets
storlek.

De åtgärder som motionärerna refererar till, dvs. radonsanering i egnahem,
belånas sedan den 1 juli 1988 inte alls med tilläggslån. Detta datum
infördes ett radonbidrag för åtgärder i egnahem som utgår utan koppling till
husets tidigare belåning. Den enda åtgärd i egnahem till vilken fortfarande
tilläggslån kan utgå och där samtidigt husets tidigare belåning kan påverka
tilläggslånets storlek är vid stöd till grundförstärkningsåtgärder i kulturhistoriskt
värdefulla bostadshus. Frågan huruvida de diskuterade förhållandena
utgör något väsentligt problem i dessa fall eller vid tilläggslångivning till
hyres- och bostadsrättshus torde kunna klarläggas i de översyner av
bostadssubventionernas utformning och samhällets stöd till ombyggnadsoch
förbättringsåtgärder som tidigare omnämnts i utskottets överväganden.
Motion Bo258 (m) avstyrks sålunda.

Bostadsministern föreslår i budgetpropositionen att tillstyrkanderamen för
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse fastställs till 115 milj. kr. för budgetåret
1989/90, dvs. till samma belopp som för innevarande år. Av detta belopp

1988/89:BoU7

föreslås liksom hittills högst 2,5 milj. kr. få disponeras för lån till arkeologiska
undersökningskostnader. Förslaget om tillstyrkanderamens storlek läggs
fram med hänvisning till det nuvarande ansträngda läget inom byggområdet.

I tre motioner framställs yrkanden om att tillstyrkanderamen skall höjas i
olika omfattning. Förslagen motiveras med att behoven av medel för
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse klart anses överstiga den av regeringen
föreslagna ramen. Tillstyrkanderamen föreslås i motion Bo223 (fp) yrkande
16 höjas till 125 milj. kr., i motion Bo247 (c) yrkande 16 till 135 milj. kr. och i
motion Bo271 (m) yrkande 10 till 200 milj.kr.

Bostadsutskottet har vid flera tillfällen betonat vikten av att ett statligt stöd
till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse kan lämnas utöver det stöd som
utgår till övrig bebyggelse. Denna inställning medförde exempelvis att
ombyggnadslån till sådan bebyggelse undantogs från den minskning av
räntebidragen som hösten 1988 beslutades för andra ombyggnadsåtgärder. I
många fall är emellertid inte de vanliga ombyggnadslånen tillräckliga för att
finansiera önskvärda åtgärder. Restaureringen av kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse innebär inte sällan att ombyggnaden måste ske med en annorlunda
och ofta kostsammare teknik än den som används vid ombyggnad av
efterkrigstidens bostadsbestånd. Vikten av det statliga stöd som kanaliseras
genom tilläggslån och förhöjt låneunderlag kan därför inte nog understrykas.
Detta stöd måste också utgå i sådan omfattning att inte ovärderliga
kulturvärden går till spillo genom att finansieringen av nödvändiga reparations-
och ombyggnadsåtgärder inte kan lösas. Samtidigt kan, som även
framhålls i budgetpropositionen, inte heller insatserna vad gäller den
kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen ses helt isolerat från det ansträngda
läge som för närvarande råder inom byggområdet. Det är således mot denna
bakgrund som utskottets överväganden om storleken på tillstyrkanderamen
för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse måste ske.

Utskottets överväganden har lett till slutsatsen att tillstyrkanderamen för
nästa budgetår bör bestämmas till ett högre belopp än vad som föreslagits i
budgetpropositionen. Vid en avvägning mellan de olika synpunkter som
ovan beskrivits och vad som i övrigt anförts i de behandlade motionerna har
utskottet funnit en med i förhållande till regeringsförslaget med 15 milj. kr.
förhöjd ram väl motiverad. Riksdagen bör därför med anledning av
budgetpropositionen och motion Bo223 (fp) yrkande 16 medge att tillstyrkanderamen
för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse fastställs till 130 milj.
kr. samt till regeringen ge till känna vad som i övrigt anförts i denna fråga. De
förslag som i motionerna Bo247 (c) yrkande 16 och Bo271 (m) yrkande 10 går
utöver vad som nu förordats avstyrks av utskottet.

Regeringens förslag om att högst 2,5 milj. kr. av tillstyrkanderamen skall
få disponeras för tilläggslån till arkeologiska undersökningar i samband med
bostadsbyggande har inte mött något genmäle i motioner eller annorstädes.
Förslaget tillstyrks.

Utskottet övergår nu till att behandla frågan om tilläggslån till åtgärder i
bostadshus som är yngre än 30 år. I budgetpropositionen föreslås att beslut
om sådana lån under nästa budgetår skall få fattas inom en ram på
sammanlagt 225 milj. kr. Storleken på denna beslutsram motiveras med den
nyligen beslutade höjningen av den garanterade räntan för vissa ombygg -

1988/89:BoU7

nadslån och vikten av att särskilt angelägna ombyggnader av hus yngre än 30
år även fortsättningsvis skall kunna utföras. Beslutsramens storlek är också
uppräknad med 10 milj. kr. av det skälet att statsbidraget till tillgänglighetsskapande
åtgärder på kvartersmark, som tidigare haft en särskild ram,
fortsättningsvis föreslås avräknas mot den nu diskuterade ramen.

I två motioner ifrågasätts helt resp. delvis tilläggslångivningen till bostadshus
yngre än 30 år. I motion Bo223 (fp) yrkande 14 föreslås att tilläggslån
efter den 1 juli 1989 inte skall utgå till ombyggnad av sådana bostadshus.
Däremot föreslås i motionens yrkande 15 en särskild ram på 10 milj. kr.
behållas för beslut om stöd för tillgänglighetsskapande åtgärder på kvartersmark.
I motion Bo271 (m) yrkande 9 föreslås att lånemöjligheten för ändrad
lägenhetssammansättning upphör den 1 juli 1989. Enligt motionärerna skall
en fastighets lägenhetssammansättning baseras på människornas efterfrågan
och inte på fastighetsekonomiska konsekvenser av olika stödformer.

Förslaget i motion Bo223 (fp) yrkande 14 om en avveckling av tilläggslångivningen
till bostadshus yngre än 30 år läggs fram utan att motiv för förslaget
lämnas i motionen. Utgångspunkten för en vidare diskussion i frågan om
tilläggslånens användning för denna typ av bebyggelse saknas därför.
Utskottet vill dock för sin del understryka vikten av att byggskador och
byggfel i hyres- och bostadsrättshus yngre än 30 år kan åtgärdas. Tilläggslånen
används i dag till stor del i syfte att avhjälpa brister i bl.a. miljonprogrammets
bostadsområden som har samband med att oprövad teknik och delvis
olämpliga byggnadsmaterial användes i bostadsproduktionen under denna
period. Att, som föreslås i motion Bo223 (fp) yrkande 14, helt avveckla den
diskuterade lånemöjligheten utan att samtidigt erbjuda någon alternativ
finansiering torde kunna innebära att nödvändiga förnyelseåtgärder inte
kommer till stånd. Motionsyrkandet avstyrks av detta skäl. En ram för beslut
om tilläggslån för bostadshus yngre än 30 år behöver sålunda fastställas även
för nästa budgetår. Något behov av en särskild ram för stöd till tillgänglighetsskapande
åtgärder på kvartersmark i enlighet med motion Bo223 (fp)
yrkande 15 föreligger därför inte. Även detta yrkande avstyrks sålunda.

Frågan om statlig belåning av ombyggnader som innebär lägenhetssammanslagningar
har ovan behandlats av utskottet i avsnitt 5.4.1. Utskottet har
därvid uttalat en mycket restriktiv inställning till sammanslagningar av
smålägenheter och medgivande av ombyggnadslån i dessa fall. Vad frågan nu
gäller är förslaget i motion Bo271 (m) yrkande 9 om att inte heller tilläggslån
skall kunna utgå för åtgärder som innebär ändring av lägenhetssammansättningen
i flerbostadshus. Det bör som bakgrund för utskottets överväganden
först klargöras i vilka fall tilläggslån för ändrad lägenhetssammansättning
kan beviljas.

Det enda fall av tilläggsbelåning av ändring av lägenhetssammansättningen
som direkt anges i förordningen (1983:1021) om tilläggslån för ombyggnad
av bostadshus m.m. är för åtgärder i flerfamiljshus som är yngre än 30 år
under förutsättning att kostnaden för outhyrda lägenheter i huset är
betydande och kan förväntas bestå under längre tid samt att ändringen kan
antas minska dessa kostnader. Tilläggslånet kan i detta fall antingen utgå
separat eller i kombination med ombyggnadslån. Delfinansiering med
tilläggslån av ombyggnadsprojekt som har andra huvudsyften men också

1988/89:BoU7

innebär vissa lägenhetssammanslagningar kan dock även tänkas då ombyggnadslån
beviljats till hus yngre än 30 år efter särskilt regeringsbeslut. I detta
fall kan tilläggslån utgå i kombination med ombyggnadslånet för att
finansiera den del av kostnaderna som inte kan bäras av huset i ombyggt
skick.

Den första typen av belåning som diskuteras ovan, dvs. vid betydande och
långvariga uthyrningssvårigheter, har delvis behandlats i samband med
utskottets övervägande angående ombyggnadsbelåning av lägenhetssammanslagningar.
Utskottet anförde då att denna typ av problem skulle kunna
utgöra ett sådant särskilt skäl att ombyggnadslån kan beviljas även om det till
viss de! innebär lägenhetssammanslagningar. Det kan inte heller uteslutas att
det i enskilda fall efter särskild prövning kan vara motiverat att bevilja
tilläggslån för åtgärder som innebär ändring av lägenhetssammansättningen
om gällande förordnings villkor om bl.a. långvariga och betydande uthyrningssvårigheter
är uppfyllda. I rådande bostadsmarknadsläge torde detta
dock vara fallet endast i undantagssituationer.

Den andra typen av tilläggsbelåning som diskuteras ovan, dvs. i kombination
med ombyggnadslån medgivet efter särskilt regeringsbeslut, torde efter
utskottets ställningstagande i ombyggnadslånefrågan inte längre utgöra
något problem vad gäller lägenhetssammanslagningar. Eftersom tilläggslånet
i detta fall endast kan utgå i kombination med ombyggnadslånet kommer
låneprövningen av dessa projekt i enlighet med utskottets intentioner vad
gäller lägenhetssammanslagningar ske vid beslutet om ombyggnadslån.

Utskottets ovan redovisade överväganden i frågan om tilläggslån för
ändrad lägenhetssammansättning leder sammanfattningsvis till slutsatsen att
några ändringar av reglerna för tilläggslångivningen inte är erforderliga. En
restriktivare inställning till statlig belåning av lägenhetssammanslagningar
kommer ändå träda i kraft vid ett riksdagens instämmande i utskottets
överväganden i ombyggnadslånefrågan. Något bifall till motion Bo271 (m)
yrkande 9 är således inte erforderligt. I sak torde vad i motionen föreslagits
sålunda komma att beaktas i kombinationsfallen ombyggnadslån/tilläggslån
när frågan gäller lägenhetssammanslagningar.

Storleken på beslutsramen för tilläggslån till ombyggnad av bostadshus
yngre än 30 år diskuteras i tre motioner. I motion Bo210 (s) yrkande 1 begärs
ett tillkännagivande med innebörden att denna ram på sikt bör ökas.
Motionärerna framhåller att omfattningen av byggskador och byggfel i
miljonprogrammets bostäder har visat sig vara mycket stor. En i förhållande
till regeringsförslaget med 100 milj. kr. minskad beslutsram för bostadshus
yngre än 30 år föreslås i motion Bo247 (c) yrkande 17. Denna rambegränsning
möjliggörs enligt motionärerna genom den återgång till tidigare
gällande nivåer på den garanterade räntan som föreslås på annan plats i
motionen. Med hänvisning till möjliga besparingar av förslaget om att ej
längre tillåta tilläggslån vid ändrad lägenhetssammansättning föreslås i
motion Bo271 (m) yrkande 11 att beslutsramen skall minskas med 20 milj. kr.
i förhållande till regeringens förslag.

Förslaget i motion Bo271 (m) om att tilläggslån inte längre skall kunna
beviljas för ombyggnadsprojekt som innebär ändring av lägenhetssammansättningen
har ovan efter redovisade överväganden avstyrkts av utskottet.

1988/89:BoU7

Förutsättningarna för motionens yrkande 11 kvarstår således inte, varför
detta motionsyrkande avstyrks. Frågan om nivån på den garanterade räntan
för nya ombyggnadslån har behandlats under avsnitt 5.5.3. Utskottet
avstyrkte därvidlag ett yrkande i motion Bo247 (c) om en återgång till
tidigare gällande räntenivåer för ombyggnadslån. Förutsättningarna för
yrkande 17 om beslutsramens storlek i denna motion saknas därför. Även
detta motionsyrkande avstyrks av utskottet.

Beträffande vad som i motion Bo210 (s) anförs i frågan om tilläggslån kan
utskottet dela den oro för konsekvenserna av tidigare användning av delvis
oprövade material och byggmetoder som framförs av motionärerna. Något
behov av att i dagsläget uttala sig om de framtida ramarna för tilläggslångivningen
kan dock utskottet på de i motionen åberopade skälen inte anse
föreligga. Det torde få förutsättas att regeringen är väl medveten om de
byggnadstekniska problem som finns i många bostadsområden och de krav
på samhälleliga insatser dessa problem kan medföra. Det bör också erinras
om att riksdagen hösten 1988 i ett betänkande (1988/89:BoU2) behandlat
frågan om problemen i byggnaders inomhusmiljö och därvid föreslagit
riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna bl.a. att ytterligare
insatser bör göras för att öka kunskapen om vilka åtgärder som bör vidtas för
att komma till rätta med dessa problem. Med hänvisning till det anförda
avstyrks motion Bo210 (s) yrkande 1. Regeringens förslag om beslutsramen
för bostadshus yngre än 30 år under budgetåret 1989/90 tillstyrks av
utskottet.

5.9 Bostadsbidrag

5.9.1 Inledning

Som framgår av budgetpropositionen (bil. 13 s. 2) och som redovisats ovan i
detta betänkande pågår en översyn om utvecklingen av kostnaderna i
byggandet, räntestödets användning och effekter samt bostadsbidragens
utformning och effekter. Översynen avses komma att avslutas år 1989. Vad
gäller bostadsbidragen anges i budgetpropositionen att en proposition om
ändrade bostadsbidrag skall föreläggas riksdagen till 1989/90 års riksmöte. I
avvaktan på att översynen avslutas, propositionen föreläggs riksdagen och
riksdagen eventuellt beslutar om ändrade bostadsbidrag föreslås att den som
vid utgången av år 1989 uppbär bostadsbidrag skall ha rätt att utan
föregående ansökan få bidrag även för de första sex månaderna år 1990 med
samma belopp som för december 1989. Dock skall möjligheterna för
bidragsmottagare att begära omprövning av bidraget kvarstå oförändrade
t.ex. vid bostadskostnadsökningar. För sådana hushåll som inte uppburit
bostadsbidrag för år 1989 föreslås att bidraget för första halvåret 1990 skall
bestämmas med utgångspunkt i den bidragsgrundande inkomsten som
beräknas med ledning av 1988 års taxering.

Riksdagen föreslås anta ett i budgetpropositionen (bil. 13 s. 97) bilagt
förslag till lag med särskilda bestämmelser om bidrag för år 1990. Lagförslaget
har utformats mot bakgrund av vad i föregående stycke redovisats om i
princip oförändrade bostadsbidrag för första halvåret 1990.

1988/89:BoU7

5.9.2 Gällande regler

Bestämmelserna om bostadsbidrag finns i lagen (1988:786) om bostadsbidrag
(LBB) samt i bostadsbidragsförordningen (1988:787). Lagen trädde i kraft
den 1 september 1988 och tillämpades första gången för bidragsåret 1989.
Bostadsbidrag till barnfamiljer består dels av ett belopp som beror av antalet
barn, dels av ett belopp som beror av bostadskostnaden. Bidraget är
inkomstprövat. Bostadsbidrag till ensamboende och makar/samboende med
s.k. umgängesrättsbarn lämnas enligt reglerna för bostadsbidrag till barnfamiljer
med undantag av beloppet som beror av antalet barn.

Bostadsbidrag till vissa hushåll utan barn lämnas till den som fyllt 18 år men
inte är äldre än 28 år.

5.9.3 Förslag i motioner om ändringar i bostadsbidragsreglerna m.m. samt
utskottets ställningstagande

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo244 föreslås att inkomstgränsen
under vilken någon reduktion av bidraget inte görs höjs med 5 000
kr. till 68 000 kr. för hushåll med barn, med 2 000 kr. till 29 000 kr. för
ensamboende utan barn samt med 3 000 kr. till 41 000 kr. för makar/
samboende utan barn.

I samma motion föreslås också ändrade bostadskostnadsgränser för
hushåll med barn. Den övre gräns inom vilket bidrag lämnas med 80 % av
bostadskostnaden per månad föreslås höjas med 50 kr. för hushåll med ett
eller två barn, med 100 kr. för hushåll med tre eller fyra barn och med 125 kr.
för hushåll med fem eller flera barn. Gränsen upp till vilken bidrag ges med
60 % (den s.k. 80-60-procentsgränsen) föreslås höjas med 50 kr. för hushåll
med ett eller två barn, med 100 kr. för hushåll med tre eller fyra barn samt
med 200 kr. för hushåll med fem eller flera barn.

I motion Bo247 (c) yrkande 20 såvitt nu är i fråga föreslås att 80-60-procentsgränsen höjs med 200 kr. för hushåll med ett eller två barn, med 300
kr. för hushåll med tre barn och med 400 kr. för hushåll med fyra eller flera
barn.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion föreslås också att den övre
bostadskostnadsgränsen för hushåll utan barn höjs med 100 kr.

Varken i budgetpropositionen eller i andra motioner föreslås någon
förändring av bostadskostnadsgränserna.

I motionerna Bo223 (fp) yrkande 18, Bo247 (c) yrkande 20 såvitt nu är i
fråga, Bo271 (m) yrkande 12 och Bo417 (m) yrkande 5 c föreslås att
bostadsbidrag till hushåll utan barn skall avskaffas.

I detta avsnitt behandlar utskottet också motion Bo247 (c) yrkande 19.
Motionärerna föreslår att riksdagen upphäver LBB. Enligt deras mening bör
åtagandet att betala ut bidrag vara frivilligt för kommunerna.

Med anledning av de nu redovisade motionsyrkandena vill utskottet
anföra följande. Utskottet behandlar först frågan om reglering av bostadsbidragsgivningen
i lag. Med bifall till en reservation (s) beslöt riksdagen år 1988
(BoU 1987/88:20 s. 23-24) att en lagreglering av bidragsgivningen borde
göras. I reservationen anfördes bl.a. att det fick anses vara motiverat att
ålägga kommunerna att lämna bostadsbidrag. Även i en reservation (vpk)
gavs uttryck för denna uppfattning.

1988/89:BoU7

Utskottet finner inte anledning att föreslå riksdagen att riva upp 1988 års
beslut. Vad då anfördes äger alltjämt giltighet. Motion Bo247 (c) yrkande 19
avstyrks med hänvisning till det anförda.

Förslagen i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo224 såvitt nu är
i fråga om ändrade inkomstgränser samt förslagen i denna motion och i
motion Bo247 (c) yrkande 20, båda motionerna såvitt nu är i fråga, om
ändrade bostadskostnadsgränser bör inte nu föranleda någon riksdagens
åtgärd. Enligt utskottets mening bör, i avvaktan på pågående överväganden
om bidragsgivningens omfattning, sådana förändringar som föreslås i
motionerna inte genomföras. Motionerna avstyrks sålunda.

Inte heller kan utskottet ställa sig bakom förslaget i motionerna (m), (fp)
och (c) om att bostadsbidrag till vissa hushåll utan barn skall avskaffas. Vid
sin behandling av motsvarande yrkanden år 1988 anförde utskottet (BoU
1987/88:20 s. 5) att det fanns goda motiv för uppfattningen att bostadsbidrag
bör utgå till dessa hushåll, som ofta har låga inkomster och som inte sällan är
hänvisade till den nytillkommande produktionen av bostäder. Dessa vanligen
nybildade hushåll tvingas därmed ofta att använda en större del av sin
disponibla inkomst för att täcka sina boendekostnader än andra hushåll.
Motionerna avstyrks.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo224 såvitt nu är i fråga
föreslås att minsta bidragsbelopp som skall betalas ut bör vara 50 kr. per
månad. I dag är minsta belopp 100 kr. per månad.

Utskottet, som flera gånger tidigare haft att pröva motsvarande motionsyrkande,
har bl.a. anfört att ett minsta bidragsbelopp om 100 kr. per månad
som betalas ut kan motiveras av administrativa skäl. Utskottets ställningstagande
står kvar. Motionen avstyrks såvitt nu är i fråga.

Utskottet föreslår med hänvisning till vad nu anförts att riksdagen antar
det vid budgetpropositionen fogade förslaget till lag med särskilda bestämmelser
om bostadsbidrag för år 1990. Lagförslaget har som bilaga 1 fogats till
detta betänkande.

I ytterligare tre motioner behandlas frågan om bostadsbidrag till hushåll
utan barn. Det gäller vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo224
samt motionerna Bo257 (s) och Bo263 (s). I partimotionen föreslås att
bostadsbidrag skall utgå till alla hushåll utan barn oberoende av bidragstagarnas
ålder. I motion Bo257 (s) föreslås ett riksdagens tillkännagivande i
frågan. I motion Bo263 (s) har frågan begränsats till att gälla bostadsbidrag
till studerande över 28 år.

Enligt utskottets mening bör även övervägas den i de tre motionerna
aktualiserade frågan om bostadsbidrag skall kunna beviljas betalningssvaga
hushåll utan barn även i det fall bidragstagaren är äldre än 28 år. Det får anses
naturligt att dessa överväganden görs inom ramen för översynen. I detta
sammanhang får det anses lämpligt att väga in vad i motionerna förordats och
göra de avvägningar som kan visa sig aktuella och som - om riksdagen
accepterar den av regeringen nu föreslagna uppläggningen - kommer att
presenteras riksdagen under nästa riksmöte. Vad utskottet anfört om
överväganden om bostadsbidragsgivningen till hushåll utan barn bör riksdagen
med anledning av vänsterpartiet kommunisternas partimotion och de
båda s-motionerna som sin mening ge regeringen till känna.

1988/89:BoU7

I detta avsnitt behandlar utskottet slutligen motionerna Bo247 (c) yrkande
20 såvitt nu är i fråga, Bo272 (fp) och Bo417 (m) yrkande 3.1 samtliga dessa
motioner tas upp frågan om beräkning av bostadskostnad när bostadsbidraget
skall bestämmas. I den förstnämnda motionen föreslås att för bidragstagare
boende i egnahem i den bidragsgrundande bostadskostnaden bör få
inräkna ett belopp motsvarande normal avskrivning. I de båda andra
motionerna tas upp frågan om hur den bostadsbidragsgrundande kostnaden
bör bestämmas när det gäller bostadsrätter. Motionärerna anser det rimligt
att överväga om det inte är motiverat att 50 % av de räntekostnader en
bostadsrättshavare har för de lån som tagits upp för inköp av bostadsrätten
bör ingå i bostadskostnaden när bostadsbidraget skall bestämmas.

Även dessa tre motionsyrkanden har tidigare behandlats av utskottet. Med
hänvisning till tidigare ställningstagande och till att bostadsbidragens framtida
utformning m.m. är under övervägande avstyrker utskottet motionsyrkandena.

5.9.4 Vissa frågor om alternativ till bostadsbidragen

I tre motioner tas upp frågor om den framtida utformningen av det selektiva
stödet till de boende. Det gäller miljöpartiets partimotioner Bo213 och
Bo259 samt moderata samlingspartiets partimotion Bo214.

I mp-motionerna föreslås att ett bastillägg skall ersätta bostadsbidragen för
barnfamiljer. Tanken anges vara att öka valfriheten för människorna att
bosätta sig var de vill. I m-motionen föreslås riksdagen begära ett förslag som
innebär att bostadsbidragens konsumtionsstyrande effekt minskar och att
bidragen skall prövas mot inkomst efter skatt samt att en plan framläggs
enligt vilken bostadsbidragen stegvis och så långt möjligt ersätts med
grundavdrag för barn, lägre skattetryck i övrigt samt flerbarnstillägg.

Utskottet finner det naturligt att de av motionärerna aktualiserade
frågorna övervägs i den översyn om bidragens utformning som pågår.
Riksdagen bör inte genom ett uttalande styra inriktningen av denna översyn.
Utskottet vill emellertid erinra om att vissa av de frågor som tas upp i
m-motionen delvis tillgodosetts. Sålunda har ett flerbarnstillägg införts som
komplement till bostadsbidragen. Därigenom har följderna av vissa besvärande
marginaleffekter minskats. Det kan också erinras om att riksdagen i
december 1988 har beslutat om vissa marginalskattesänkningar. Med
hänvisning till pågående utredning och redan vidtagna åtgärder avstyrker
utskottet miljöpartiets partimotioner Bo213 och Bo259 samt moderata
samlingspartiets partimotion Bo214.

En fråga av närmast administrativ natur tas upp i motion Bo209 (c).
Motionärerna har i och för sig ingen erinran mot bostadsbidragen som sådana
men föreslår att bidragstagaren får en skattereduktion motsvarande beräknat
bostadsbidrag.

Ett motsvarande yrkande har utskottet behandlat flera gånger tidigare och
senast år 1988. Utskottet anförde då att det inte kunde anses lämpligt att
lägga uppgifter på skatteadministrationen av den karaktär motionärerna
förordat samt att det fick anses olämpligt att tillskapa stora administrativa
system för i grunden likartade uppgifter. Utskottet vidhåller sin uppfattning.
Motion Bo209 (c) avstyrks sålunda.

1988/89:BoU7

5.10 Bostadsförbättring m. m.

1988/89:BoU7

I detta avsnitt behandlar utskottet förslag i budgetpropositionen och
motionsyrkanden som avser vissa stödformer inrättade i syfte att förbättra
bostädernas och bostadsområdenas utformning i olika avseenden. De
bidragsformer som nu har aktualiserats i motionerna är bostadsanpassningsbidraget,
radonbidraget, bidraget till konstnärlig utsmyckning samt förnyelsebidraget.
Utskottet behandlar inledningsvis förslag om villkoren för
bostadsanpassningsbidrag och bidragens finansiering. Detta bidrag kan utgå
för anpassningsåtgärder inom och i anslutning till handikappades lägenheter.

De gällande reglerna för bostadsanpassningsbidraget diskuteras i två
motioner. I motion Bo219 (s) lämnas olika förslag till utvidgning av
möjligheten att erhålla bostadsanpassningsbidrag. Yrkande 1 innebär att
bidraget även skall kunna utgå för åtgärder i den handikappades fritidshus. I
dag kan bidrag endast utgå till den handikappades och anhörigs permanentbostad.
Vidare föreslås i motionens yrkande 2 att bostadsanpassningsbidrag
alltid skall utgå till hiss eller lyftanordning så att hela bostaden blir
tillgänglig för den handikappade. I yrkande 3 föreslås slutligen att bidrag till
hiss i nybyggt småhus skall kunna utgå i de fall kommunen inte kunnat anvisa
tomt lämplig för enplanshus. Enligt nuvarande regeltolkning skall den
handikappade vid byte av bostad i princip välja den nya bostaden så att några
omfattande och kostnadskrävande anpassningsåtgärder inte behövs.

I motion Bo212 (s) beskrivs ett konkret fall där en familjemedlem blev
rullstolsbunden och familjens bostad därför behövde kompletteras med hiss
m.m. Kostnaden för dessa åtgärder skulle kunna täckas av bostadsanpassningsbidraget.
Motionären påpekar att familjen i stället valde att köpa ett
enplanshus. För detta kan emellertid inget stöd från bostadsanpassningsbidraget
utgå. Motionärerna anser att någon form av ekonomiskt stöd borde
kunna utgå i det skisserade typfallet. I motionen förordas mot denna
bakgrund att en översyn av reglerna för bostadsanpassningsbidraget görs.

Bostadsanpassningsbidraget fyller enligt utskottets mening en mycket
viktig funktion genom att det möjliggör att nödvändiga anpassningsåtgärder
kan utföras i handikappades bostäder. Bidraget underlättar därigenom också
ett ökat kvarboende i invanda bostadsmiljöer för dessa grupper. Vad som i de
ovan återgivna motionerna diskuteras är om villkoren för bidraget i olika
avseenden kan förbättras. Även om flera av de framförda synpunkterna
förtjänar att ingående övervägas är utskottet för närvarande inte berett att
utan ytterligare underlag ta ställning i frågor som rör den närmare regelutformningen
för bostadsanpassningsbidraget. Ett sådant underlag och eventuella
förslag om förändringar av stödet till förbättringsåtgärder i handikappades
bostäder kan förväntas presenteras av boverket i samband med att
resultaten av den pågående utvärderingen av det samlade förbättringsstödet
läggs fram. Mot denna bakgrund avstyrks således motionerna Bo212 (s) och
Bo219 (s).

Samhällets stöd till hissinstallationer behöver enligt vad som anförs i
motion Bo255 (s) ökas. Motionären hänvisar till ett ökat kvarboende i den
egna lägenheten för äldre och handikappade samt en pågående utflyttning
från institutioner till vanliga bostäder.

Även denna motion avstyrks med hänvisning till pågående överväganden
vad gäller bostadsanpassningsbidraget. Frågan får således prövas i samband
med att omfattningen och utformningen av samhällets stöd till olika former
av bostadsförbättringsåtgärder övervägs. Utskottet vill dock erinra om den
vikt som hittills fästs vid att tillgänglighetsskapande åtgärder kan genomföras.
Riksdagen beslutade exempelvis hösten 1988 (1988/89:BoUly och
1988/89:FiU10) att undanta ombyggnadslån till hissinstallation från den
höjning av garanterade räntan som infördes för flertalet andra ombyggnadsåtgärder.

Bostadsanpassningsbidraget finansieras för närvarande till 60 % av
kostnaden av ett statligt bidrag till kommunerna. Återstående 40 % bekostas
av resp. kommun. Bostadsministern föreslår i budgetpropositionen att
statens andel av de gemensamma kostnaderna fortsättningsvis begränsas till
40 %. Kommunernas andel ökar därmed till 60 %. Förslaget motiveras med
det nära beroendet mellan åtgärderna för anpassning å den ena sidan och
kommunernas och landstingens olika tjänster för de berörda grupperna å den
andra.

Regeringsförslaget om bostadsanpassningsbidragets finansiering tas upp i
tre motioner i vilka det yrkas avslag på den föreslagna förändringen. I
vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo228 yrkande 12 hänvisas bl.a.
till handikapporganisationernas oro för att förändringen kan medföra
restriktivare bidragsgivning. Enligt vad som anförs i motion Bo247 (c)
yrkande 21 innebär regeringsförslaget en övervältring av kostnaderna på
kommunerna som inte kan accepteras. Slutligen framhålls i motion Bo267 (c)
att regeringens förslag innebär stora påfrestningar för Kalmar län och andra
delar av landet med hög åldersstruktur. I ytterligare en motion, Bo251 (s),
ifrågasätts de nya finansieringsreglerna, dock utan att avslag yrkas på
regeringens förslag. Motionären föreslår i stället att en översyn av den
framtida kostnadsfördelningen genomförs.

Kommunerna beslutar sedan år 1984 själva om bostadsanpassningsbidragen.
Bostadsministern framhåller i budgetpropositionen att denna beslutsordning
har visat sig vara ändamålsenlig. Utskottet delar denna syn på
ansvarsfördelningen mellan stat och kommun vad gäller anpassningsåtgärderna.
Kommunerna kan tillsammans med den enskilde ta ställning i frågor
som rör kvarboende och de krav på anpassningsåtgärder detta medför. Det
är också mot denna bakgrund som förslaget om förändrade finansieringsregler
skall ses. Den rådande ansvarsfördelningen gör det rimligt att kommunerna
även tar ett ekonomiskt ansvar för de beslut som fattas. Enligt
bostadsutskottets mening innebär den av regeringen föreslagna finansieringsmodellen
för bostadsanpassningsbidraget en skälig fördelning av det
ekonomiska ansvaret. Utskottet tillstyrker således regeringens förslag och
avstyrker vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo228 yrkande 12
samt motionerna Bo247 (c) yrkande 21, Bo267 (c) och Bo251 (s).

Sedan den 1 juli 1987 kan ett bidrag för konstnärlig utsmyckning i
bostadsområden lämnas. Bidraget, som förutsätter att huset uppförs eller
byggs om med stöd av bostadslån, utgår med 40 % av skälig kostnad för
åtgärden, dock högst med 16 kr. och 70 öre per m2 primär bruksarea. För
återstoden av kostnaden lämnas bostadslån förenat med räntebidrag.

1988/89:BoU7

Utformningen av stödet till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden
diskuteras i två motioner. I motion Bo234 (s) påpekas att de nuvarande
reglerna innebär att lån och bidrag till konstnärlig utsmyckning skall sökas i
samband med att ansökan om bostadslån lämnas in. Motionärerna anser att
detta inte ger de boende som flyttar in efter husets färdigställande någon
möjlighet att vara med och bestämma i dessa frågor. För att möjliggöra en
sådan medverkan från de boende föreslås i motionen att bidrag och
bostadslån till konstnärlig utsmyckning skall kunna utbetalas efter det att
slutgiltigt lånebeslut har fattats. I motion Bo264 (s) föreslås att även
RBF-stöd (s.k. ROT-lån) skall kunna utgå till konstnärlig utsmyckning i
bostadsområden. Det framhålls att RBF-stödet är avsett att underlätta
investeringar som avser förbättringsåtgärder i den gemensamma bostadsmiljön.
Mot denna bakgrund kan det enligt motionärerna anses vara en brist att
inte förbättringar av bostadsområdets konstnärliga utsmyckning och gestaltning
är stödberättigade.

Bostadsutskottet inleder med att överväga förslaget i motion Bo264 (s).
Utskottet har i olika sammanhang starkt understrukit vikten av att det i våra
bostadsområden finns konstverk som skänker liv åt miljön och som gör
bostadsområdena omväxlande och mer tilltalande. Det var också denna
inställning som föranledde riksdagen att år 1987 besluta om införandet av ett
särskilt bidrag för ändamålet (BoU 1986/87:20). Behovet av konstnärlig
utsmyckning gäller naturligtvis inte bara i nyproducerade bostadsområden.
Boendemiljön i många äldre bostadsområden behöver också förbättras och
kompletteras. Detta gäller inte minst i de bostadsområden som producerades
under det s.k. miljonprogrammet och som i många fall fick en alltför
enahanda utformning utan några egentliga utsmyckningar. Stöd för komplettering
av den konstnärliga utsmyckningen i äldre bostadsområden kan i och
för sig utgå vid ombyggnader som berättigar till bostadslån. I andra
situationer, dvs. när omfattande ombyggnadsåtgärder inte är aktuella eller
när endast begränsade förbättringsåtgärder genomförs med RBF-stöd,
medger dock inte nuvarande stödregler att bidrag lämnas till konstnärlig
komplettering av bostadsmiljön. Det är således mot bakgrund av dessa
brister i dagens stödutformning som förslaget i motion Bo264 (s) skall ses.

Utskottets överväganden i frågan om stödet till konstnärlig utsmyckning
leder således till slutsatsen att motionsförslaget om att även RBF-stöd skall
kunna utgå för dessa åtgärder bör biträdas. Bidrag till konstnärlig utsmyckning
bör kunna utgå i kombination med RBF-stöd för detta ändamål.
Reglerna för hur räntestödet skall beräknas samt hur villkoren för bidraget
skall vara utformade bör ansluta till gällande regler för bidrag till konstnärlig
utsmyckning kopplat till bostadslån. Den närmare regelutformningen bör
ankomma på regeringen att besluta om. Vad bostadsutskottet i denna fråga
anfört med anledning av motion Bo264 (s) bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

Ett beslut i enlighet med vad utskottet ovan förordat kommer att innebära
att det i fortsättningen blir möjligt att i efterhand komplettera ett bostadsområde
med konstnärlig utsmyckning. Valet av typ av utsmyckning m.m. bör
självklart ske i samråd med de boende. Därmed öppnas också en finansieringsform
som medger den typ av boendeinflytande över den konstnärliga

1988/89:BoU7

6 Riksdagen 1988189.19 sami. Nr 7

utsmyckningen som efterlyses i motion Bo234 (s). Motionen kan därmed
anses till stor del tillgodosedd utan att något tillstyrkande för de föreslagna
åtgärderna erfordras.

Besluten om bidrag för konstnärlig utsmyckning räknas av mot en ram, för
innevarande budgetår bestämd till 15 milj. kr. Bostadsministern föreslår att
ramen för stödet för konstnärlig utsmyckning även för budgetåret 1989/90
bestäms till samma belopp.

Bostadsutskottet har inget att invända mot den föreslagna storleken på
beslutsramen. Under budgetåret 1987/88 användes endast en mindre del av
ramen. Utskottets förhoppning är därför att olika konstnärers arbetsinsatser
i högre grad än hittills tas i anspråk för att förbättra miljön i våra
bostadsområden. Den utökade möjlighet till stöd som ovan förordats torde
också verka i denna riktning. Regeringsförslaget tillstyrks.

De problem som har samband med förekomsten av radon i bostäder har
vid flera tillfällen uppmärksammats av bostadsutskottet. Senast hösten 1988
(1988/89:BoU2) övervägde utskottet i motionsyrkanden framlagda förslag
om olika åtgärder mot radon i bostäder. Vid detta tillfälle lämnades också en
relativt ingående beskrivning av gällande regler i byggnormer m.m.,
ansvarsfördelningen för att åtgärder vidtas samt pågående utredningsarbete.
För en utförlig bakgrundsbeskrivning hänvisas således till detta betänkande.
Den fråga som utskottet nu avser att behandla gäller samhällets ekonomiska
stöd för radonsanering m.m.

För egnahem kan sedan den 1 juli 1988 ett s.k. radonbidrag utgå. Bidraget
kan lämnas om radondotterhalten i huset överstiger det gränsvärde som
socialstyrelsen anger som godtagbart från hälsoskyddssynpunkt (för närvarande
satt till 400 Bq/m3). Bidraget lämnas under vissa förutsättningar med
50 % av skälig kostnad för saneringsåtgärderna, dock högst med 15 000 kr.
Bidrag under 1 000 kr. betalas inte ut. För hyres- och bostadsrättshus kan
bostadslån utgå om radonåtgärderna utförs i samband med en ombyggnad.
Tilläggslån kan då utgå om kostnaden för åtgärderna överstiger husets
ekonomiska bärkraft. I andra fall kan s.k. RBF-stöd utgå.

Motionsförslag förs fram som behandlar dels stöd till de kommunala
uppgifterna vad avser kartläggning av radonförekomsten m.m., dels villkoren
för radonbidraget till egnahem resp. bostadslån för radonåtgärder. I
centerpartiets partimotion Bo205 yrkande 15 föreslås ett heltäckande
saneringsprogram mot radon i bostäder genomföras. Detta program föreslås
innebära att:

- kommunerna genom statliga insatser stimuleras att genomföra en fullständig
kartläggning av förekomsten av radon i bostäder,

- maximibeloppet för radonbidraget höjs till 25 000 kr.,

- gränsvärdet för radonbidraget sänks till 200 Bq/m3.

Motsvarande förslag läggs fram i motion Bo247 (c) angående kartläggningsstimulans
i yrkande 22 och angående villkoren för radonbidrag i
yrkande 23.

Bostadslån för radonåtgärder föreslås enligt motion Bo223 (fp) kunna utgå
vid lägre gränsvärden än 400 Bq/m3. Enligt gällande lånevillkor lämnas
bostadslån endast om kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd anser att
radondotterhalten är för hög. Slutligen föreslås i motion Bo548 (mp)

1988/89:BoU7

yrkande 1 att ett nytt anslag för bidrag till kommuner för uppsökande
verksamhet och sanering av radonhus införs.

Utskottet inleder med att behandla frågan om stöd för kommunernas
radoninsatser, dvs. förslagen i centerpartiets partimotion Bo205 yrkande 15
såvitt nu är i fråga samt i motionerna Bo247 (c) yrkande 22 och Bo548 (mp)
yrkande 1. Det bör erinras om att utskottet föregående år (BoU 1987/88:10
s. 63) behandlade liknande motionsyrkanden som nu förs fram. Det
framhölls vid detta tillfälle att det är angeläget att kommunerna intensifierar
sitt arbete med att kartlägga förekomsten av radon i bostäder. Samtidigt som
kommunernas ansvar för detta arbete betonades av utskottet påpekades att
även flera centrala myndigheter har ett ansvar att bistå kommunerna i deras
arbete genom bl.a. rådgivning och metodutveckling. Ansvarsfrågan vad
gäller olika radonåtgärder togs också upp hösten 1988 i betänkande
1988/89:BoU2. Utskottet anförde i detta sammanhang bl.a.:

Även ansvaret för att spåra befintliga bostäder med för höga radonhalter
faller primärt på kommunerna. Utskottet vill i detta sammanhang också
framhålla det ansvar som naturligen måste läggas på den enskilde fastighetsägaren
att initiera undersökningar m.m. t.ex. i de fall byggnaden uppförts i
ett område där det är känt att höga radondotterhalter är vanliga.

Riksdagens inställning i ansvarsfrågan beträffande kartläggning av radonförekomst
m.m. torde således vara klarlagd. Utskottet menar att denna
ansvarsfördelning också måste omfatta de ekonomiska åtagandena i sammanhanget.
Staten har genom ett flertal olika stödformer påtagit sig ett
omfattande ekonomiskt ansvar för genomförandet av de saneringsåtgärder
som är nödvändiga. Det kan därför anses som rimligt att även kommunerna
tar sin del av ansvaret för att problemen med radon i bostäder på sikt kan
undanröjas.

Utskottet är mot den ovan redovisade bakgrunden inte berett att
tillmötesgå de nu behandlade förslagen om stöd för kommunernas radoninsatser
och avstyrker således de aktuella motionsyrkandena.

Villkoren för radonstödet i olika avseenden övervägdes ingående i
samband med att riksdagen föregående år beslutade att införa ett särskilt
radonbidrag för saneringsåtgärder i egnahem. Vad gäller de gränsvärden för
radondotterhalten i huset som sedermera kommit till uttryck i gällande
förordning anförde utskottet (BoU 1987/88:10 s. 62):

Regeringens förslag knyter an till de gränsvärden som ställs upp med stöd av
hälsoskyddslagstiftningen och - i fråga om nivån efter åtgärd - byggnadslagstiftningen.
Dessa gränsvärden bör också enligt utskottets mening vägleda
bidragsgivningen. Därigenom säkras att statens bidragsgivning vid varje
tidpunkt styrs av samma riskbedömningar som ligger till grund för samhällets
övriga insatser mot radon i bebyggelsen.

Det är således mot denna bakgrund som utskottet inte ansett att särskilda
radongränsvärden skall fastställas för de lån och bidrag som kan utgå för
saneringsåtgärder i bostäder. Detta innebär dock inte att utskottet tagit
ställning för att gällande gränsvärden i hälsoskyddslagstiftning och byggnormer
framgent bör behållas. Tvärtom talar mycket i det kunskapsunderlag
som nu tas fram i olika sammanhang för att en betydligt restriktivare

1988/89:

inställning vad gäller radondotterhalten i bostäder är motiverad. Enligt vad
utskottet erfarit har också socialstyrelsen intagit den principiella inställningen
att gällande gränsvärde enligt hälsoskyddslagstiftningen bör sänkas från
400 Bq/m3 till 200 Bq/m3. Socialstyrelsen har av detta skäl tillsatt en s.k.
konsekvensutredning för att utröna ekonomiska och andra konsekvenser av
ett sänkt gränsvärde. En sådan konsekvensutredning krävs i begränsningsförordningen
(1987:1347) som reglerar statliga myndigheters rätt att utfärda
nya föreskrifter. Utredningsarbetet sker i samarbete med boverket eftersom
även byggnormfrågan avseende gränsvärde vid ombyggnad av bostäder
övervägs. Arbetet väntas vara slutfört under våren 1989.

Bostadsutskottet anser det inte rimligt att föregripa pågående överväganden
genom att införa ett särskilt gränsvärde för det statliga radonstödet till
saneringsåtgärder i bostäder. Det bör dock nämnas att utskottet hösten 1989
kommer att behandla motioner (m) och (mp) med förslag om strängare
normer vad gäller radonförekomsten i bostäder. Inte heller är utskottet
berett att redan nu, mindre än ett år efter att radonbidraget infördes, förorda
att beräkningsgrunderna för bidragets storlek ändras. Med hänvisning till det
ovan anförda avstyrker utskottet centerpartiets partimotion Bo205 yrkande
15 såvitt nu är i fråga samt motionerna Bo223 (fp) yrkande 17 och Bo247 (c)
yrkande 23.

Sedan den 1 juli 1986 kan ett statsbidrag för förnyelseåtgärder i vissa
bostadsområden utgå (det s.k. förnyelsebidraget). Bidraget kan lämnas till
sådana åtgärder i allmännyttiga bostadsföretags flerbostadshusområden som
syftar till att minska antalet outhyrda lägenheter och förbättra den sociala
miljön i området. En förutsättning för bidrag är att bostadsföretaget och
kommunen har upprättat ett gemensamt åtgärdsprogram för området som
även omfattar sociala åtgärder. Vidare ställs krav på att kommunen lämnar
ett bidrag som motsvarar minst hälften av det statliga bidraget. Riksdagen
har för innevarande budgetår fastställt en ram för beslut om förnyelsebidrag
på 60 milj. kr.

I budgetpropositionen erinras om att ett av huvudändamålen med
förnyelsebidragen var att stödja åtgärder i bostadsområden med stora
uthyrningssvårigheter. Den ökande efterfrågan på bostäder har nu gjort att
antalet sådana åtgärder snabbt minskar. Enligt bostadsministerns mening
kan därför de behov som kan finnas av att förbättra miljöerna i de stora
bostadsområdena fortsättningsvis tillgodoses med bostadslån, räntestöd och
tilläggslån. Mot denna bakgrund föreslås bidragsgivningen till förnyelseåtgärder
i princip upphöra vid utgången av budgetåret 1988/89. Undantag
föreslås dock kunna göras för bl.a. redan inneliggande ärenden.

Regeringens förslag har mött genmäle i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Bo228 yrkande 11.1 motionen yrkas avslag på regeringsförslaget
med hänvisning till bidragets betydelse för det sociala förnyelsearbetet.
Förnyelsebidraget föreslås behållas tills en översyn resulterat i ett fullvärdigt
alternativ.

Mot bakgrund av de ovan redovisade motstående förslagen om förnyelsebidragen
gör utskottet följande överväganden. När förslaget om att inrätta
ett förnyelsebidrag först lades fram (prop. 1985/86:100 bil. 13 s. 60)
betonades att bidraget i första hand var avsett att användas inom bostadsom -

1988/89:BoU7

råden med outhyrda lägenheter eller stor årlig omflyttning. Det kan således å
ena sidan, som görs i budgetpropositionen, hävdas att det ändrade bostadsmarknadsläget
innebär att de ursprungliga motiven för förnyelsebidragens
införande inte längre föreligger. Å andra sidan bör framhållas behovet av
bidrag för olika bostadssociala insatser. Ett sådant stöd kan stimulera till att
samhörigheten mellan de boende förstärks och att nya former utvecklas för
samverkan mellan bostadsföretaget, de boende, kommunen och andra
organisationer i förvaltningen av området.

Det ändrade bostadsmarknadsläget har medfört att flertalet av de
bostadsområden där det för några år sedan fanns en stor andel outhyrda
lägenheter inte längre har några sådana problem.

Detta innebär dock inte att de bostadssociala problem som ofta funnits i
dessa områden nu är lösta. Behovet av olika åtgärder i syfte att förbättra både
den fysiska och sociala miljön kvarstår sålunda i många bostadsområden.
Enligt utskottets mening bör mot denna bakgrund formerna för samhällets
fortsatta stöd till bostadsområden med bl.a. sociala problem ses över i syfte
att finna en lämplig ersättning för förnyelsebidragen. Ett sådant stöd bör
fungera som ett komplement till övriga stödformer som i huvudsak är
inriktade på byggnadstekniska åtgärder. Det kan därför anses vara lämpligt
att utformningen av det fortsatta stödet sker såväl med beaktande av
övervägandena inom regeringskansliet angående de samlade bostadssubventionerna
som det utvärderingsprojekt gällande ombyggnads- och förbättringsstödet
som pågår inom boverket.

Utskottets ovanstående överväganden innebär sammanfattningsvis att det
nuvarande förnyelsebidraget bör avvecklas i enlighet med regeringsförslaget
men att en ny stödform samtidigt bör utarbetas. Det bör ankomma på
regeringen att återkomma med förslag med den inriktning som utskottet
ovan förordat. Vad bostadsutskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna. Förslaget i vänsterpartiet kommunisternas partimotion
Bo228 yrkande 11 om att förnyelsebidrag skall utgå under nästa
budgetår låter sig inte förenas med vad utskottet nu förordat.

5.11 Energihushållning m.m.

Under det senaste årtiondet har olika former av riktade stöd för energibesparande
åtgärder inom bostadsbeståndet kunnat utgå. Enligt beslut av regeringen
lämnas dock inte s.k. energisparbidrag under budgetåren 1987/88 och
1988/89. Bostadsministern aviserar i budgetpropositionen att statliga energisparbidrag
inte heller kommer att utgå under budgetåret 1989/90.

I två motioner presenteras förslag om nya bidragsformer för olika
energiåtgärder. Solvärmeanläggningar bör enligt motion Bo273 (mp) få
effektivt stöd. I motionens yrkande 1 föreslås därför att ett statligt bidrag
skall utgå med 25 % av anläggningskostnaden i enfamiljshus och 35 % av
kostnaden i flerfamiljshus. Vänsterpartiet kommunisterna föreslår i sin
partimotion Bo525 yrkande 1, med motivtext i motion N430, att riksdagen
hos regeringen skall begära ett förslag om behovsprövade konverteringsbidrag
för småhusägare som är beroende av direktverkande eluppvärmning.

Stöd till solvärmeanläggningar har i olika former kunnat utgå under mer än

1988/89:BoU7

tio år. Under de senaste åren har stöd utgått enligt förordningen (1987:771)
om statligt bidrag till investeringar i solvärmeanläggningar med upp till 35 %
av investeringskostnaden. De medel som avsatts för detta ändamål har dock
nu helt tagits i anspråk. För närvarande kan stöd till solvärmeanläggning utgå
i samband med ny- och ombyggnad av bostadshus i form av bostadslån.
Sedan den 1 januari 1988 kan också en kombination av två olika värmesystem,
t.ex. solvärme och fastbränslepanna, belånas. Även s.k. RBF-stöd kan
utgå för installation av solvärmeanläggningar i hyres- och bostadsrättshus.

Miljö- och energiministern klargjorde i en interpellationsdebatt i december
1988 (prot. 1988/89:43 s. 97) regeringens syn på det fortsatta stödet till
solvärmeanläggningar. Hon framhöll att kostnaderna för solvärmeanläggningar
ytterligare måste reduceras för att tekniken framgångsrikt skall kunna
konkurrera med andra uppvärmningsformer. Enligt regeringens uppfattning
bidrar inte ett riktat investeringsstöd tillräckligt till en sådan utveckling. I
stället krävs fortsatta satsningar på forskning och utveckling tillsammans med
stöd till prototyp- och demonstrationsanläggningar.

Bostadsutskottet, som delar denna uppfattning, är med hänvisning till
ovan redovisade förhållanden inte berett att biträda förslaget i motion Bo273
(mp) om ett nytt riktat bidrag till solvärmeanläggningar i bostadshus. Stöd till
installation av solvärmeanläggningar i bostadshus kan som ovan beskrivits
under vissa villkor utgå. Frågan om behovet av nya stöd för olika energiåtgärder
får prövas i ett större energipolitiskt sammanhang. Yrkande 1 i motion
Bo273 (mp) avstyrks således.

I samband med riksdagens beslut år 1988 (NU 1987/88:40, BoU 1987/
88:5y) om energipolitiken inför 1990-talet fastställdes ett program för
effektivare användning av och ersättning för el. Programmet kommer att
följas och utvärderas kontinuerligt och åtgärderna revideras vid behov. I
detta sammanhang kommer också behovet av särskilda åtgärder avseende
befintliga elvärmda bostäder att ingående övervägas. En första avstämning
är aviserad till år 1990. Utskottet är inte berett att föregripa pågående
utvärderingar och överväganden genom att fatta beslut om konverteringsbidrag
för småhus med direktelvärme. Vänsterpartiet kommunisternas partimotion
Bo525 yrkande 1 avstyrks.

Fram till utgången av år 1985 utgick ett statligt stöd till kommunerna för
besiktning och rådgivning m.m. avseende energibesparande åtgärder och
annan bostadsförbättringsverksamhet. I två motioner föreslås att ett statligt
stöd till kommunal energirådgivning återinförs. Enligt förslaget i centerpartiets
partimotion Bo280 yrkande 2, med motivtext i motion N478, bör
statsbidraget utgå enligt samma principer som tillämpades tidigare. Vänsterpartiet
kommunisterna föreslår i sin partimotion Bo231 yrkande 1 att stödet
återupptas i nya former, där staten och kommunerna delar på kostnadsansvaret
och det statliga bidraget utgår med 50 % av kostnaden. Det kan i
sammanhanget även nämnas att bostadsutskottet hösten 1989 kommer att
behandla motionsyrkanden från den allmänna motionstiden med förslag om
att energirådgivning skall vara en obligatorisk uppgift för kommunerna.

Utskottet har sedan bidraget till kommunernas rådgivningsverksamhet
upphörde år 1986 vid flera tillfällen (senast BoU 1987/88:5y) behandlat
motionsyrkanden om att stödet borde återinföras. Vid dessa tillfällen har

1988/89:BoU7

utskottet erinrat om att det statliga bidraget aldrig var avsett att permanent
stödja kommunernas rådgivningsverksamhet, utan syftade till att stimulera
uppbyggnaden av en långsiktig verksamhet motsvarande de varaktiga lokala
behoven. Det betonades även att kommunerna genom bostadsförsörjningslagen
och lagen om kommunal energiplanering givits ett ökat ansvar på
bostadsförsörjningens och energihushållningens område. Utskottet finner
inte heller nu skäl att ompröva de utgångspunkter som motiverat tidigare
ställningstaganden i frågan. Mot denna bakgrund avstyrks partimotionerna
från vänsterpartiet kommunisterna Bo231 yrkande 1 och från centerpartiet
Bo280 yrkande 2.

I syfte att hjälpa ägare till småhus med omfattande fukt- och mögelskador
inrättades den 1 januari 1986 en särskild nämnd - småhusskadenämnden - i
enlighet med ett avtal som staten ingått med Svenska kommunförbundet och
med Byggentreprenörerna. Samtidigt inrättades också en statlig fond med
egen styrelse och delvis självständiga uppgifter.

Avtalet med Byggentreprenörerna och Svenska kommunförbundet gäller i
huvudsak skador i hus som under tiden den 1 september 1975 - den 31 augusti
1985 sålts till eller uppförts på total- eller generalentreprenad åt en enskild
konsument enligt avtal med ett företag anslutet till Byggentreprenörerna
eller med en kommun eller ett kommunalt företag. Finner nämnden att
skadan beror på vårdslöshet av företaget, skall skadan avhjälpas av företaget
- och i annat fall av staten. Husägaren skall själv svara för reparationskostnaderna
upp till ett belopp som motsvarar ett basbelopp.

Fukt- och mögelskador i andra hus, som är yngre än 30 år, kan tas om hand
av den statliga fondstyrelsen. Det kan t.ex. vara fråga om hus byggda av
företag som inte är medlemmar i Byggentreprenörerna eller av företag som
har gått i konkurs, hus som har byggts på delad entreprenad, dvs. av flera
olika företag tillsammans, eller s.k. självbyggen. Även i ärenden som
beslutas av fondstyrelsen får ägaren själv svara för en del av reparationskostnaden,
vanligen med ett belopp som motsvarar ett basbelopp. I vissa fall, när
huvudreglerna för stöd inte är tillämpbara, kan fondstyrelsen besluta om att
bidrag ändå skall utgå i syfte att avhjälpa mer omfattande fukt- och
mögelskador. Sådant bidrag får dock endast lämnas till den del av kostnaden
som inte kan bäras av huset i ombyggt skick, dvs. bidraget utgår enligt i
princip samma regler som tidigare tillämpades för tilläggslån till egnahem.

I centerpartiets partimotion Bo205 yrkande 19 föreslås att reglerna för stöd
till fukt- och mögelskador efter beslut av småhusskadenämnden skall
förenklas och effektiviseras. Det framhålls i motionen att alla som har olika
typer av bomiljöproblem bör få hjälp. Den nuvarande konstanta självrisken
på ett basbelopp föreslås ersättas med ett kostnadsberoende belopp.
Självrisken föreslås utgå med 5 000 kr. + 1/3 av kostnaden för åtgärden,
begränsad uppåt till ett basbelopp. Vidare föreslås att villkoren för stödet
inte skall vara beroende av hur stora lån som finns på fastigheten.

Bostadsutskottet övervägde hösten 1988 ingående olika frågor som rör
byggnaders inomhusmiljö m.m. Riksdagen gav med anledning av dessa
överväganden (1988/89:BoU2) regeringen till känna att vissa utredningsinsatser
borde komma till stånd i syfte att ge underlag för olika åtgärder på det
aktuella området. En av de frågor som därvidlag ansågs behöva undersökas

1988/89:BoU7

närmare var ändamålsenligheten i dagens bidragsgivning för avhjälpande av
fukt- och mögelskador. Enligt vad utskottet erfarit avser regeringen också att
genomföra en sådan utvärdering under innevarande år. Ett kunskapsunderlag
för eventuella beslut om förenklingar eller förbättringar av det nuvarande
stödsystemet kommer således föreligga senare under året. Bostadsutskottet
anser därför att vidare överväganden om den typ av åtgärder som efterlyses i
centerpartiets partimotion Bo205 yrkande 19 får anstå tills vidare. Med
hänvisning till de ovan redovisade förhållandena avstyrks motionsyrkandet.

Riksdagen har bemyndigat regeringen att under fyraårsperioden 1986-1989 ta i anspråk sammanlagt 250 milj. kr. för bidrag till fonden för fukt- och
mögelskador. Hittills har sammanlagt 182 milj. kr. anvisats för ändamålet.
Regeringen begär i årets budgetproposition att även under budgetåret
1989/90 få ta i anspråk den tidigare beslutade ramen för bidrag till fonden för
fukt- och mögelskador.

Utskottet har inget att erinra mot att den aktuella ramen utnyttjas även
under kommande budgetår. Regeringsförslaget tillstyrks således.

5.12 Anslag

5.12.1 Anslag till vissa lån till bostadsbyggande

I budgetpropositionen föreslås att till vissa lån till bostadsbyggande skall
anvisas ett förslagsanslag om 40 milj. kr.

Med hänvisning till i motion Bo223 (fp) framlagda förslag om avveckling
av förvärvstilläggen och hyresförlustgarantilånen föreslås i samma motions
yrkande 1 att anslaget till vissa lån till bostadsbyggande skall minskas med 10
milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.

Bostadsutskottet har ovan avstyrkt de förslag som grundar det i motion
Bo223 (fp) yrkande 1 framlagda förslaget till anslag till vissa lån till
bostadsbyggande. Det nu aktuella yrkandet avstyrks med hänvisning härtill.
Regeringens förslag tillstyrks.

5.12.2 Anslag till räntebidrag

I budgetpropositionen har anslaget till räntebidrag beräknats till 17 700 milj.
kr. för nästa budgetår. I motionerna Bo223 (fp) yrkande 4, Bo247 (c)
yrkande 15, Bo269 (mp) yrkande 3, Bo271 (m) yrkande 7 och i vänsterpartiet
kommunisternas partimotion Bo275 yrkande 5 förs fram alternativa förslag
till anslag till räntebidrag för nästa budgetår. Motionsförslagen förs fram mot
bakgrund av vad i motioner från dessa partier föreslagits om ändringar i
räntebidragssystemet m.m.

Såvitt avser ändringar i räntebidragsreglerna och de övriga delposter som
belastar räntebidragsanslaget har utskottet avstyrkt förslagen i motionerna.
Utskottet avstyrker med hänvisning härtill också motionerna i vad avser en
från budgetpropositionen avvikande anslagsberäkning. Regeringens förslag
om anslag till räntebidrag tillstyrks.

1988/89:BoU7

5.12.3 Anslag till åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda
lägenheter

Anslaget till åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter
föreslås i budgetpropositionen uppfört med 80 milj. kr. för budgetåret
1989/90.

I motion Bo223 (fp) yrkande 11 föreslås att anslaget skall minskas med 20
milj. kr. i förhållande till regeringens förslag - detta med hänvisning till
förslag i samma motion om att eftergift av hyresförlustlån inte skall medges
fr.o.m. den 1 juli 1989.

Det förslag som grundar anslagsyrkandet i motion Bo223 (fp) yrkande 11
har avstyrkts av utskottet ovan. Motionen avstyrks med hänvisning härtill
även i vad avser anslag. Regeringens förslag tillstyrks.

5.12.4 Anslag till tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m.m.

Enligt förslaget i budgetpropositionen bör anslaget till tilläggslån till ombyggnad
av vissa bostadshus m.m. föras upp med ett belopp av 200 milj. kr. för
budgetåret 1989/90.

I två motionsyrkanden föreslås att ett lägre belopp anslås. I motion Bo223
(fp) yrkande 12 föreslås ett i förhållande till regeringsförslaget med 90 milj.
kr. minskat anslag. Förslaget läggs fram med hänvisning till ett förslag i
samma motion om att tilläggslån till bostadshus yngre än 30 år inte skall utgå
efter den 1 juli 1989. Yrkande 18 i motion Bo247 (c) innebär att anslaget bör
minskas med 40 milj. kr. i förhållande till regeringsförslaget. Anslagsminskningen
anses möjliggöras av förslag i samma motion om en minskad
beslutsram för bostadshus yngre än 30 år.

De förslag som ligger till grund för anslagsyrkandena i de aktuella
motionerna har ovan behandlats och avstyrkts av utskottet. Med hänvisning
härtill avstyrks även motionerna Bo223 (fp) yrkande 12 och Bo247 (c)
yrkande 18. Regeringens anslagsförslag tillstyrks.

5.12.5 Anslag till bostadsbidrag

Anslaget till bostadsbidrag har i budgetpropositionen (bil. 13 s. 52) beräknats
till 1 345 milj. kr. för nästa budgetår. I motion Bo223 (fp) yrkande 19 har
anslaget beräknats till 1 300 milj. kr. och i motion Bo271 (m) yrkande 13 till
1 265 milj. kr. Förslagen i motionerna utgår från vad i dem föreslagits om att
bostadsbidragen till hushåll utan barn bör avskaffas.

Dessa motionsyrkanden har utskottet avstyrkt ovan, varför utskottet
avstyrker motionerna även vad gäller anslagsberäkningen. Regeringens
förslag tillstyrks.

5.12.6 Anslag till viss bostadsförbättringsverksamhet m.m.

I budgetpropositionen föreslås att anslaget till viss bostadsförbättringsverksamhet
m.m. uppförs med 335 milj. kr. för budgetåret 1989/90.

Anslag med högre belopp än i regeringsförslaget föreslås i två motioner.
Vänsterpartiet kommunisterna har i sin partimotion Bo228 yrkande 13
föreslagit att anslaget skall ökas med 50 milj. kr. till 385 milj. kr. Det ökade

1988/89:BoU7

anslaget är motiverat med ett i samma motion framfört avslagsyrkande
beträffande de nya finansieringsregler för bostadsanpassningsbidraget som
föreslås i budgetpropositionen. Även i motion Bo247 (c) yrkande 24 föreslås
ett förhöjt anslag av samma skäl. Yrkandet innebär ett i förhållande till
regeringsförslaget med 60 milj. kr. höjt anslag eftersom även ett utvidgat
radonbidrag m.m. föreslås finansieras med anslaget.

Bostadsutskottet har ovan avstyrkt de motionsförslag som är grunden för
förslagen om förhöjt anslag i vänsterpartiet kommunisternas partimotion
Bo228 yrkande 13 och i motion Bo247 (c) yrkande 24. De nu aktuella
yrkandena avstyrks med hänvisning härtill. Regeringens förslag om anslag
till viss bostadsförbättringsverksamhet m.m. tillstyrks av utskottet.

5.12.7 Anslag till bidrag till energibesparande åtgärder inom
bostadsbeståndet m.m.

I budgetpropositionen anges att behovet av medel för utbetalning av tidigare
beslutade bidrag som belastar detta anslag täcks av reservationen på
anslaget. Regeringen föreslår därför att anslaget för budgetåret 1989/90
endast förs upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.

Enligt vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo231 yrkande 2 bör
reservationsanslaget höjas med 60 milj. kr. i förhållande till regeringsförslaget.
Detta yrkande motiveras av det i samma motion framlagda förslaget om
ett nyinrättat bidrag till kommunernas energirådgivning. För att finansiera
ett föreslaget nytt stöd till solvärmeanläggningar i bostadshus föreslås i
motion Bo273 (mp) yrkande 2 att anslaget till energibesparande åtgärder
bestäms till ett belopp som är 20 milj. kr. högre än regeringsförslaget.

De förslag som ligger till grund för yrkande 2 i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Bo231 samt för motion Bo273 (mp) yrkande 2 har ovan
behandlats och avstyrkts av utskottet. Med hänvisning härtill avstyrks också
de nu aktuella motionsyrkandena. Utskottet tillstyrker således regeringens
förslag om anslag till bidrag till energibesparande åtgärder.

5.12.8 Anslag i övrigt

Vad i budgetpropositionen föreslagits beträffande anslag i övrigt tillstyrks av
utskottet.

5.13 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utformningen m.m. av bostadspolitiken

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: Bo205 yrkandena 1,3, 5-6
samt 8-11, 1988/89:Bo277 och 1988/89:Bo409 yrkande 1,

2. beträffande en parlamentarisk utredning om bostadspolitiken
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo205 yrkande 2
och 1988/89:Bo269 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

3. beträffande avveckling av de byggnadsreglerande åtgärderna
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo206 yrkande 5 och 1988/
89:Bo409 yrkande 21,

1988/89:BoU7

4. beträffande införande av en investeringsavgift

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo205 yrkande 4, 1988/
89:Bo225, 1988/89:Bo228 yrkande 1, 1988/89:Bo239, 1988/89:Bo241
och 1988/89:Bo244,

5. beträffande flyktingarnas bostadssituation
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo276,

6. beträffande ungdomens bostadssituation

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo247 yrkande 2 och 1988/
89:Bo279 yrkandena 1, 4 samt 5,

7. beträffande avveckling av ungdomsbostadsdelegationen
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo417 yrkande 5 b,

8. beträffande samhällets ansvar för boendeservice
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo208,

9. beträffande program för bostadsbyggandet
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo232,

10. beträffande bostadsbyggandets inriktning i Stockholms län
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo206 yrkande 6,

11. beträffande stimulansbidrag

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo228 yrkandena 2 och 4,

12. beträffande neutralitet mellan olika upplåtelseformer m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo278 yrkande 2 och 1988/
89:Bo417 yrkandena 4, 9 samt 10,

13. beträffande utförsäljning av äldre hus ägda av allmännyttiga
bostadsföretag

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo275 yrkande 4,

14. beträffande skärpt prisövervakning

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo246 och 1988/89:Bo249
yrkande 2,

15. beträffande prisstopp på byggmaterial, hyror och bostadsrätter
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo228 yrkande 10,

16. beträffande ekologiskt byggande

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo261 yrkandena 1, 5 och 6,

17. beträffande avveckling av SBAB

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo405 yrkande 10,

18. beträffande avveckling av förvärvstilläggen

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo223 yrkande 2,

19. beträffande avveckling av hyresförlustgarantilånen
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo223 yrkande 3,

20. beträffande eftergift av hyresförlustlån

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo223 yrkande 13,

21. beträffande metoden för beräkning av låneunderlag

att riksdagen med anledning av regeringens förslag i proposition
1988/89:100 bilaga 13 samt motion 1988/89:Bo217 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. beträffande avveckling av markvillkoret

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo247 yrkande 4, 1988/
89:Bo405 yrkande 16 och 1988/89:Bo409 yrkande 13,

1988/89:BoU7

23. beträffande förlängning av undantaget från markvillkoret

att riksdagen bifaller regeringens förslag i proposition 1988/89:100
bilaga 13 samt avslår motion 1988/89:Bo220,

24. beträffande konkurrensvillkoret

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo270 yrkande 4 och 1988/
89:Bo409 yrkande 14,

25. beträffande lån till direktverkande elvärme

att riksdagen bifaller regeringens förslag i proposition 1988/89:100
bilaga 13 och avslår motion 1988/89: Bo270 yrkande 2,

26. beträffande prövningen av uthyrningen av egnahem

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo247 yrkande 14 och
1988/89:Bo270 yrkande 1,

27. beträffande successiv avveckling av ortskoefficienterna
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo247 yrkande 11,

28. beträffande höjning av ortskoefficienterna för vissa kommuner
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo207,

29. beträffande lånereglerna för ålderdomshem
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo227,

30. beträffande ökad bostadsbebyggelse pä landsbygden
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo233,

31. beträffande räntekostnaderna mellan färdigställande och utbetalning
av lån

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo235,

32. beträffande fördelningen mellan egen boendedel och gemensamma
utrymmen m.m.

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo236,

33. beträffande låneandelen för lån till vissa med de allmännyttiga
bostadsföretagen jämställda bostadsföretag

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo248 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

34. beträffande stimulans av fribyggen

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo270 yrkande 3,

35. beträffande låneregler som ökar tillgängen pä små lägenheter
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo279 yrkande 3,

36. beträffande kommunernas möjligheter att fördela nybyggda
bostadsrättslägenheter

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo409 yrkande 6,

37. beträffande avveckling av kostnadskontrollen vid beviljande av
bostadslån

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo409 yrkande 26,

38. beträffande aktieutdelning från allmännyttiga bostadsföretag
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo417 yrkande 11,

39. beträffande lån för upprustning av fritidshus
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo245,

40. beträffande fondering i skattebefriade underhållsfonder

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo201,1988/89:Bo210 yrkande
3, 1988/89:Bo405 yrkande 12, 1988/89:Bo409 yrkande 27 och
1988/89:Bo415 yrkande 2,

1988/89:BoU7

41. beträffande ramarna för beslut om ombyggnadslån

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo266 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

42. beträffande ombyggnadslån vid lägenhetssammanslagningar
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo206 yrkande 3,
1988/89:Bo228 yrkande 5, 1988/89:Bo279 yrkande 2 och 1988/
89:Bo409 yrkande 20 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

43. beträffande behovsanpassning av ombyggnadslånereglerna
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo252,

44. beträffande kravet på hyresgästyttrande

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo417 yrkande 15,

45. beträffande mindre genomgripande upprustning

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo203 såvitt nu är i fråga,

46. beträffande avveckling av RBF-stödet

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo247 yrkande 8,

47. beträffande RBF-stöd med 30-årig finansiering
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo210 yrkande 2,

48. beträffande kommunernas VA-nät

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo216,1988/89:Bo238,1988/
89:Bo243 och 1988/89:Bo274 yrkandena 1, 3 och 4,

49. beträffande räntebidragssystemets framtida uppbyggnad

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: Bo205 yrkande 7, 1988/
89:Bo215, 1988/89:Bo247 yrkande 5, 1988/89:Bo249 yrkande 1,
1988/89:Bo405 yrkande 9 och 1988/89:Bo409 yrkandena 23, 24 och
25,

50. beträffande den garanterade räntan för vissa ombyggnader
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo247 yrkande 7 detta yrkande
såvitt nu är i fråga och motion 1988/89:Bo278 yrkande 3,

51. beträffande nybyggnad efter rivning i räntehänseende
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo228 yrkande 6,

52. beträffande räntevillkoren för bostadslån vid ombyggnad till
gruppbostäder för utvecklingsstörda

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo265,

53. beträffande den lägre garanterade räntan vid ombyggnader som
avser tillgänglighetsskapande åtgärder

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo218,

54. beträffande den garanterade räntan vid ekologiskt anpassad
teknik

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo261 yrkandena 2, 3 och 4,

55. beträffande de garanterade räntorna för nya lån för ombyggnad
av hyres- och bostadsrättshus

att riksdagen bifaller proposition 1988/89:89 yrkande 3 och avslår
motion 1988/89:Bo3,

56. beträffande höjning av den garanterade räntan avseende befintliga
lån för vissa hyres- och bostadsrättshus

att riksdagen bifaller proposition 1988/89:79 yrkande 2 och avslår
motionerna 1988/89:Bol yrkandena 1, detta yrkande såvitt nu är i

1988/89: B oU7

fråga, 2 och 3, 1988/89:Bo2 och 1988/89:Bo247 yrkande 7, det
sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga,

57. beträffande den garanterade räntan för allmännyttiga bostadsföretag att

riksdagen avslår motion 1988/89:Bo275 yrkandena 1 och 2,

58. beträffande extra upptrappningar

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo223 yrkande 6 och 1988/
89:Bo269 yrkande 2,

59. beträffande räntebidragen till vissa underhållslån
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo223 yrkande 5,

60. beträffande räntebidraget till äldre reparations- och energisparlån
m.m.

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo271 yrkande 6,

61. beträffande slopande av vissa räntesubventioner för bostadshus
som färdigställts före år 1968

att riksdagen bifaller proposition 1988/89:79 yrkande 1 och avslår
motionerna 1988/89:Bol yrkande 1 och 1988/89:Bo247 yrkande 7,
båda motionsyrkandena såvitt nu är i fråga,

62. beträffande slopande av räntebidrag för hus byggda före år 1975
att riksdagen avslår motionerna 1988/89: Bo271 yrkande 1 och 1988/
89:Bo405 yrkande 11,

63. beträffande gränsdragningen mellan bostäder och lokaler i
bostadsfinansieringssammanhang

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo202,1988/89:Bo211,1988/
89:Bo221 och 1988/89:Bo268,

64. beträffande slopande av räntebidrag vid övertagande av allmännyttiga
bostadsföretags fastigheter m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo247 yrkande 3, 1988/
89:Bo405 yrkande 7 och 1988/89:Bo409 yrkande 11,

65. beträffande avveckling av lånen till barnfamiljer för köp av
egnahem

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo223 yrkande 10 och
1988/89:Bo271 yrkande 8,

66. beträffande reglerna för förvärvslångivningen

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

67. beträffande tillämpningsområdet för länen till barnfamiljer för

förvärv av egnahem

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo230,

68. beträffande statliga lån vid förvärv av äldre småhus

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo203 såvitt nu är i fråga,

69. beträffande län vid köp av permanentbostäder
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo260 yrkande b,

70. beträffande införandet av ett statligt stöd till allmännyttiga
bostadsföretag för fastighetsförvärv

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo275 yrkande 3,

1988/89:BoU7

71. beträffande avveckling av hyresrabatterna

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: Bo247 yrkande 13, detta
yrkande såvitt nu är i fråga, och 1988/89:Bo271 yrkande 5,

72. beträffande avveckling av återflyttningsbidragen

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo223 yrkande 8, 1988/
89:Bo247 yrkande 13, detta yrkande såvitt nu är i fråga, och
1988/89:Bo271 yrkande 4,

73. beträffande avveckling av nybyggnadsbidragen

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo223 yrkande 9 och 1988/
89:Bo271 yrkande 3,

74. beträffande avveckling av ungdomsbostadsstödet

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo223 yrkande 7, 1988/
89:Bo247 yrkande 1, 1988/89:Bo271 yrkande 2 och 1988/89:Bo417
yrkande 5 a,

75. beträffande tilläggslån för egnahem
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo258,

76. beträffande tillstyrkanderamen för kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse

att riksdagen med anledning av regeringens förslag i proposition
1988/89:100 bilaga 13 och motion 1988/89:Bo223 yrkande 16 samt med
avslag på motionerna 1988/89:Bo247 yrkande 16 och 1988/89:Bo271
yrkande 10

a) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) medger att ramen för de antikvariska myndigheternas tillstyrkanden
av tilläggslån eller förhöjt låneunderlag till kulturhistoriskt
värdefull bostadsbebyggelse m.m. fastställs till 130 000 000 kr. för
budgetåret 1989/90,

77. beträffande tilläggslån till arkeologiska undersökningar

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1988/
89:100 bilaga 13 medger att av ramen för de antikvariska myndigheternas
tillstyrkanden av tilläggslån eller förhöjt låneunderlag till kulturhistoriskt
värdefull bostadsbebyggelse m.m. under budgetåret 1989/90
högst 2 500 000 kr. får disponeras för tilläggslån till arkeologiska
undersökningskostnader i samband med bostadsbyggande,

78. beträffande avveckling av tilläggslångivningen till bostadshus
yngre än 30 år

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo223 yrkandena 14 och 15,

79. beträffande tilläggslån för ändrad lägenhetssammansättning
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo271 yrkande 9,

80. beträffande beslutsram för bostadshus yngre än 30 år

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1988/
89:100 bilaga 13 och med avslag på motionerna 1988/89:Bo210
yrkande 1, 1988/89:Bo247 yrkande 17 och 1988/89:Bo271 yrkande 11
medger att beslut om tilläggslån till åtgärder i bostadshus som är yngre
än 30 år får meddelas inom en ram på 225 000 000 kr. för budgetåret
1989/90,

81. beträffande reglering av bostadsbidragsgivningen i lag
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo247 yrkande 19,

1988/89:BoU7

82 a. beträffande ändrade inkomstgränser, ändrade bostadskostnadsgränser
och minsta bidragsbelopp vad gäller bostadsbidrag
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo247 yrkande 20 och
1988/89:Bo224, båda motionerna såvitt nu är i fråga,

82 b.) beträffande bostadsbidrag till vissa hushåll utan barn
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo223 yrkande 18, 1988/
89:Bo247 yrkande 20, detta yrkande såvitt nu är i fråga, 1988/
89:Bo271 yrkande 12 och 1988/89:Bo417 yrkande 5 c,

82 c.) beträffande lagförslag om bostadsbidrag
att riksdagen antar som bilaga 1 vid detta betänkande fogat förslag till
lag med särskilda bestämmelser om bostadsbidrag för år 1990,

83. beträffande bostadsbidrag till alla hushåll utan barn

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo224 såvitt nu är
i fråga, 1988/89:Bo257 och 1988/89:Bo263 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

84. beträffande beräkning av bostadskostnad

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo247 yrkande 20 såvitt nu är
i fråga, 1988/89:Bo272 och 1988/89:Bo417 yrkande 3,

85. beträffande bastillägg och bostadsbidragens konsumtionsstyrande
effekt

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo213, 1988/89:Bo214 och
1988/89:Bo259,

86. beträffande skattereduktion motsvarande beräknat bostadsbidrag att

riksdagen avslår motion 1988/89:Bo209,

87. beträffande reglerna för bostadsanpassningsbidraget

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo212 och 1988/89:Bo219,

88. beträffande stöd till hissinstallationer
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo255,

89. beträffande bostadsanpassningsbidragets finansiering

att riksdagen godkänner vad i proposition 1988/89:100 bilaga 13
föreslagits och avslår motionerna 1988/89:Bo228 yrkande 12, 1988/
89:Bo247 yrkande 21, 1988/89:Bo251 och 1988/89:Bo267,

90. beträffande stödet till konstnärlig utsmyckning

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo264 och med avslag
på motion 1988/89:Bo234 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

91. beträffande ramen för stödet för konstnärlig utsmyckning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1988/
89:100 bilaga 13 medger att beslut om bidrag för konstnärlig utsmyckning
i bostadsområden får lämnas inom en ram om 15 000 000 kr.
under budgetåret 1989/90,

92. beträffande stöd för kommunernas radoninsatser

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo205 yrkande 15 såvitt nu är
i fråga, 1988/89:Bo247 yrkande 22 och 1988/89:Bo548 yrkande 1,

93. beträffande villkoren för radonstödet

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo205 yrkande 15 såvitt nu är
i fråga, 1988/89:Bo223 yrkande 17 och 1988/89:Bo247 yrkande 23,

1988/89:BoU7

94. beträffande förnyelsebidragen

att riksdagen med anledning av regeringens förslag i proposition
1988/89:100 bilaga 13 och med avslag på motion 1988/89:Bo228
yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

95. beträffande stöd till solvärmeanläggningar

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo273 yrkande 1,

96. beträffande konverteringsbidrag för småhus med direktelvärme
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo525 yrkande 1,

97. beträffande kommunal energirådgivning

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo231 yrkande 1 och 1988/
89:Bo280 yrkande 2,

98. beträffande reglerna för stöd till fukt- och mögelskador
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo205 yrkande 19,

99. beträffande ramen för bidrag till fonden för fukt- och mögelskador att

riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1988/
89:100 bilaga 13 bemyndigar regeringen att under budgetåret 1989/90
utnyttja tidigare ram om 250 000 000 kr. för bidrag till fonden för
fukt- och mögelskador,

100. beträffande anslag till vissa län till bostadsbyggande

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1988/
89:100 bilaga 13 och med avslag på motion 1988/89:Bo223 yrkande 1
till Vissa lån till bostadsbyggande för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 40 000 000 kr.,

101. beträffande anslag till räntebidrag

att riksdagen med bifall till regeringens förslag iproposition 1988/
89:100 bilaga 13 och med avslag på motionerna 1988/89:Bo223
yrkande 4, 1988/89:Bo247 yrkande 15, 1988/89:Bo269 yrkande 3,
1988/89:Bo271 yrkande 7 och 1988/89:Bo275 yrkande 5 till Räntebidrag
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
17 700 000 000 kr.,

102. beträffande anslag till åtgärder i bostadsområden med stor
andel outhyrda lägenheter

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1988/
89:100 bilaga 13 och med avslag på motion 1988/89:Bo223 yrkande 11
till Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 80 000 000
kr.,

103. beträffande anslag till tilläggslän till ombyggnad av vissa
bostadshus m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1988/
89:100 bilaga 13 och med avslag på motionerna 1988/89:Bo223
yrkande 12 och 1988/89:Bo247 yrkande 18 till Tilläggslån till ombyggnad
av vissa bostadshus m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 200 000 000 kr.,

1988/89:BoU7

7 Riksdagen 1988189.19 sami. Nr 7

104. beträffande anslag till bostadsbidrag

att riksdagen med bifall till regeringens förslag iproposition 1988/
89:100 bilaga 13 och med avslag på motionerna 1988/89:Bo223
yrkande 19 och 1988/89:Bo271yrkande 13 till Bostadsbidrag m.m. för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 345 000 000 kr.,

105. beträffande anslag till viss bostadsförbättringsverksamhetm.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1988/
89:100 bilaga 13 och med avslag på motionerna 1988/89:Bo228
yrkande 13 och 1988/89:Bo247 yrkande 24 till Viss bostadsförbättringsverksamhet
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
335 000 000 kr.,

106. beträffande anslag till bidrag till energibesparande åtgärder
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1988/
89:100 bilaga 13 och med avslag på motionerna 1988/89:Bo231
yrkande 2 och 1988/89:Bo273 yrkande 2 till Bidrag till energibesparande
åtgärder inom bostadsbeståndet m.m. för budgetåret 1989/90
anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr.,

107. beträffande anslag i övrigt

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1988/
89:100 bilaga 13 för budgetåret 1989/90 anvisar

a) till Bidrag till förbättring av boendemiljön ett förslagsanslag på
15 000 000 kr.,

b) till Information och utbildning m.m. ett reservationsanslag på
14 900 000 kr.,

c) till Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador ett förslagsanslag
på 56 000 000 kr.

Stockholm den 16 mars 1989
På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Magnus Persson (s),
Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Bertil Danielsson (m), Nils Nordh (s),
Rune Evensson (s), Gunnar Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Leif Olsson (fp),
Rune Thorén (c), Jan Strömdahl (vpk), Britta Sundin (s), Sten-Ove
Sundström (s)1, Siw Persson (fp), Sture Thun (s)2 och Krister Skånberg
(mp).

1988/89 :BoU7

1 t.o.m. mom. 33.

2 fr.o.m. mom. 34.

Reservationer

1988/89:BoU7

1. Utformningen av bostadspolitiken (mom. 1)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med ”Dagens
bostadspolitik” och på s. 28 slutar med ”motion Bo277 (m)” bort ha följande
lydelse:

Ett utmärkande drag i dagens bostadspolitik är att den givit upphov till en
brist på rörlighet på bostadsmarknaden. Orsakerna härtill är många. Som
framhålls i motion Bo277 (m) är reglerna för realisationsvinstbeskattningen
och gällande hyressättningssystem två faktorer som allvarligt försvårar
rörligheten. Eftersom nyproduktionen inte ensam kan bidra till att lösa
människors bostadsproblem är en större rörlighet en förutsättning för en
ökad valfrihet och därmed också för en ökad tillgång på bostäder. Inte minst
gäller detta i områden med stor efterfrågan.

Mot bakgrund av det nu anförda bör enligt utskottets mening den
socialistiska reglerings- och planhushållningspolitik som i dag styr boendet
och byggandet ersättas av en politik som leder till ökad valfrihet för den
enskilda människan. Det är nämligen helt klart att många människor önskar
förändra sin bostadssituation.

Ett stort antal bestämmelser, regler och normer som styr bostadsbyggandet
måste upphöra eller förändras så att den enskildes vilja kan få större
spelrum. Ett bosparsystem skall införas. Nuvarande bostadslånesystem skall
avvecklas och ersättas med ett enhetslånesystem fritt från statlig styrning.
Mark- och konkurrensvillkoren skall avskaffas och förköpslagen upphävas.

Inom ramen för en ökad valfrihet skall bostadslånesystemet utformas så att
kostnadsneutralitet i boendet uppnås. Bl.a. skall lagstiftningen reformeras så
att egnahemsboende och övergång från hyresrätt till bostadsrätt inte
försvåras. Hembudsmöjligheten för nya bostadsrättsföreningar tillhörande
HSB och Riksbyggen skall avskaffas. Ett ägarlägenhetssystem skall införas.

En översyn av bostadspolitiken bör alltså komma till stånd med den
utformning som nu beskrivits. Riksdagen bör med anledning av de nu
behandlade motionerna som sin mening ge regeringen detta till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande utformningen av bostadspolitiken
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo277 och med avslag
på motionerna 1988/89:Bo205 yrkandena 1, 3, 5-6 samt 8-11 och
1988/89:Bo409 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

2. Utformningen av bostadspolitiken (morn. 1)

Leif Olsson och Siw Persson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med ”Dagens
bostadspolitik” och på s. 28 slutar med ”motion Bo277 (m)” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar vad som i folkpartiets partimotion Bo409 förordas om 1988/89:BoU7
riktlinjerna för den framtida bostadspolitiken. Som anförs i motionen måste
de boendes önskemål bilda utgångspunkt för bostadspolitiken. Detta
betyder bl.a. att valfriheten måste öka och att staten inte genom ekonomiska
styrmedel eller administrativa regleringar skall gynna eller missgynna vissa
upplåtelseformer, bostadstyper eller fastighetsägare. Vad som erfordras är
alltså en övergång från regleringar och ingrepp till en situation där valfriheten
för den enskilde ökar genom att marknadsmekanismerna ges ökat spelrum.

De riktlinjer som bör gälla för bostadspolitiken är enligt utskottets mening
bl.a. följande:

- alla skall ha tillgång till en bra bostad,

- de byråkratiska och reglerande inslagen i bostadspolitiken måste minska,

- bostadssubventionerna måste kraftigt minskas och stödet riktas direkt till
de grupper som har särskilda behov,

- möjligheterna att äga sin bostad och att ombilda till bostadsrätt m.m.
måste öka,

- rörligheten på bostadsmarknaden måste underlättas,

- ombyggnader bör ske varsamt.

Vad bostadsutskottet nu med anslutning till förslaget i folkpartiets
partimotion Bo409 yrkande 1 anfört om riktlinjerna för den framtida
bostadspolitiken bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Till
de konkreta åtgärder som behövs för att förverkliga denna politik - åtgärder
som förordas i samma motion - återkommer utskottet nedan. Utskottets
ställningstagande i denna del innebär att centerpartiets partimotion Bo205
yrkandena 1, 3, 5-6 samt 8-11 och motion Bo277 (m) i inte ringa grad
kommer att tillgodoses.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande utformningen av bostadspolitiken
att riksdagen med anledning av motion 1988/89 :Bo409 yrkande 1 och
med avslag på motionerna 1988/89:Bo205 yrkandena 1, 3, 5-6 samt
8-11 och 1988/89:Bo277 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

3. Utformningen av bostadspolitiken (morn. 1)

Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med ”Dagens
bostadspolitik” och på s. 28 slutar med ”motion Bo277 (m)” bort ha följande
lydelse:

Som framhålls i centerpartiets partimotion Bo205 skall den grundläggande
förutsättningen för en social bostadspolitik vara att alla skall kunna få en
bostad till rimlig kostnad i en god miljö. Variation och mångfald i boendet
skall stimuleras. En långsiktig bostadspolitik måste vidare utformas med
omsorg om den totala ekonomin och med hänsyn till kraven från andra
samhällssektorer. Dessutom måste de grundläggande sociala målen uppfyllas
och rättvisa och solidaritet mellan de boende skapas genom att samhällets
stöd på bostadssektorn riktas främst mot de grupper som behöver stöd.

Vad utskottet nu anfört om inriktningen av bostadspolitiken innebär en
anslutning till vad som i centerpartiets partimotion Bo205 yrkande 1
förordats. Utskottets ställningstagande i denna del bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

För att förverkliga de nu förordade grundläggande målen för bostadspolitiken
behöver en rad kompletterande åtgärder vidtas. I enlighet med förslaget
i centerpartiets partimotion Bo205 bör dessa bl.a. avse

- ett åtgärdsprogram för fler, bättre och billigare bostäder,

- samhällsplaneringens inriktning med avseende på behovet av ett bättre
samband mellan arbete, service och boende,

- åtgärder för ett ökat bostadsbyggande och en bättre tillgång på bostäder,
framför allt för ungdomar,

- åtgärder för att åstadkomma stabilitet och kontinuitet i regler m.m. för
bostadsproduktionen,

- åtgärder för att få till stånd en ökad konkurrens och flexibilitet inom
byggbranschen,

- åtgärder för att öka tillgången på tomter,

- åtgärder för att minska byråkratin vid hanteringen av byggnadsärenden,

- åtgärder för ökat bosparande genom personliga investeringskonton.

För att öka bostadsbyggandet måste bl.a. kraftfulla åtgärder vidtas för att

styra över resurser från ett ohämmat byggande av kontors- och arbetslokaler
i de överhettade storstadsområdena till bostadssektorn.

Vad utskottet nu med anledning av centerpartiets partimotion Bo205
yrkandena 3, 5-6 samt 8-11 anfört bör riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna.

Utskottets ovanstående ställningstagande innebär att förslagen i motion
Bolli (m) och folkpartiets partimotion Bo409 yrkande 1 i inte ringa grad är
tillgodosedda.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande utformningen av bostadspolitiken
att riksdagen med anledning av motion 1988/89: Bo205 yrkandena 1,3,
5-6 samt 8-11 och med avslag på motionerna 1988/89:Bo277 och
1988/89:Bo409 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

4. Avveckling av de byggnadsreglerande åtgärderna (mom. 3)

Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Leif Olsson (fp)
och Siw Persson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med ”Bostadsutskottet
har” och slutar med ”hänvisning härtill” bort ha följande lydelse:

I en avvikande mening (fp) till bostadsutskottets yttrande 1988/89:BoUly
om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m. såvitt avser bostadsdepartementets
verksamhetsområde anfördes följande avseende en avveckling av
dagens byggnadsreglerande åtgärder:

1988/89: BoU7

Bostadsmarknaden, som är en av de mest genomreglerade marknaderna,
visar på ett mycket påtagligt sätt effekterna av den socialdemokratiska

101

regeringens förkärlek för regleringar. De ständiga ingreppen har gett en
marknad i obalans, vilket i sin tur tas till intäkt för nya ingrepp och nya
regleringar. Denna utveckling kan naturligtvis inte fortgå. Det är inte möjligt
att i längden rätta till fel och brister i den generella finanspolitiken genom
selektiva regleringar.

De hittillsvarande byggregleringarna har inte heller löst några problem.
Det enda resultatet har i stället blivit att byråkratiskt krångel och att
angeläget byggande kraftigt försenas eller inte alls kommer till stånd. I
Stockholm är sålunda byggkvoten redan nu intecknad fram till år 1990. Även
i Göteborg råder motsvarande förhållande. En effekt härav är t.ex. att
nödvändig kommersiell och annan service inte kan erbjudas i vissa bostadsområden.
Som en direkt följd av byggstoppet hindras expansiva och
arbetsskapande företag att vidareutveckla och bygga ut sin verksamhet.

Enligt bostadsutskottet är det fel att genom byggregleringar eller andra
regleringar bromsa produktiva investeringar. Dessa investeringar är naturligtvis
till gagn för hela vårt land oavsett var de kommer till stånd. Nya
arbetsplatser i storstadsområdena leder till en ökad sysselsättning även i
övriga delar av landet utan att några regionalpolitiska styrmedel behöver
tillgripas. Ingrepp av denna natur strider enligt utskottets mening även mot
regeringens i andra sammanhang nyväckta intresse för avreglering. Bostadsutskottet
delar sålunda den i motioner (m) och (fp) framförda uppfattningen
att dagens byggnadsreglerande åtgärder bör avvecklas och att några nya
regleringar inte bör komma till stånd.

Vad i denna avvikande mening anförts äger fortsatt giltighet. De skäl som
talar mot att byggnadsreglerande åtgärder används har snarast vunnit i
styrka, och de nu i kraft varande regleringarna bör därför omedelbar
avvecklas i enlighet med förslagen i folkpartiets partimotion Bo409 yrkande
21 samt motion Bo206 (fp) yrkande 5.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande avveckling av de byggnadsreglerande åtgärderna
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo206 yrkande 5
och 1988/89:Bo409 yrkande 21 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

5. Införande av en investeringsavgift (mom. 4, motiveringen)

Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m). Jan Sandberg (m), Leif Olsson (fp)
och Siw Persson (fp) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 30
börjar med "Till grund” och på s. 31 slutar med ”aktuella motionsförslagen”
bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i folkpartiets partimotion Bo409 och i motion Bo206
framförda uppfattningen att dagens byggnadsreglerande åtgärder snarast bör
avvecklas. Utskottet är mot bakgrund härav inte berett att förorda införandet
av nya regleringar av den typ som förordas i de nu aktuella motionerna.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda centerpartiets
partimotioner Bo205 yrkande 4 och Bo241, vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Bo228 samt motionerna Bo225 (s), Bo239 (s) och Bo244 (c).

1988/89:BoU7

102

6. Införande aven investeringsavgift (mom. 4)

1988/89:BoU7

Agne Hansson (c), Rune Thorén (c) och Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med ”Till grund”
och på s. 31 slutar med ”aktuella motionsförslagen” bort ha följande lydelse:

Med anledning av ett motionsförslag (c) om införande av en särskild
investeringsavgift på i första hand koncentrationsorter anförs i en avvikande
mening (c) till bostadsutskottets yttrande 1988/89:BoUly följande:

Utvecklingen på bostadsmarknaden är det mest tydliga exemplet på de
negativa effekterna av den hittills förda koncentrationspolitiken. En nödvändig
förutsättning för att komma till rätta med den uppkomna situationen och
finna en varaktig lösning på bostadsbristen och på de bostadssociala
problemen är därför en offensiv närings- och regionalpolitik - en politik som
måste baseras på en decentralistisk grundsyn. Erforderliga bostadspolitiska
åtgärder måste därför anpassas till målsättningen att skapa balans mellan och
inom regioner. Samtidigt kan naturligtvis inte människor som till följd av den
förda koncentrationspolitiken har tvingats till koncentrationsorterna försättas
i en ohållbar social situation på grund av svårigheterna att på dessa orter
finna en bra bostad till ett rimligt pris. Parallellt med insatser för att bryta
koncentrationsutvecklingen måste därför bostadspolitiska åtgärder vidtas
som syftar till att lösa de bostadsbehov som koncentrationen framtvingat.

Mot bakgrund av det nu anförda bör enligt bostadsutskottets mening de
byggnadsreglerande åtgärderna inte ges den inriktning som regeringen
förordat. I enlighet med förslaget i motion Fi26 (c) bör åtgärderna i stället
utformas på ett sådant sätt att de motverkar överhettningen i storstadsområdena
och andra koncentrationsorter. Regeringens åtgärder ger inte den
avsedda omprioriteringen i koncentrationsorterna medan de hämmar en
utveckling i glesbygdsregioner. Någon generell begränsning av det oprioriterade
byggandet bör därför inte komma till stånd. Åtgärderna bör i stället ges
en mera regionalpolitisk prägel. En neddragning av det oprioriterade
byggandet bör därför åstadkommas främst i koncentrationsorter med ett
klart dokumenterat nybyggnadsbehov av bostäder.

För att åstadkomma den förordade begränsningen av byggandet på
koncentrationsorter bör enligt bostadsutskottets mening införas en särskild
investeringsavgift för byggande av kontors- och industrilokaler om 25 % i
enlighet med förslaget i motion Fi26 (c). Intäkterna av den förordade
avgiften bör återföras till regionen för investeringar i bl.a. bostäder.

Vad som i denna del anförts står fast. Utvecklingen har fortsatt varit sådan att
behovet av åtgärder för att motverka koncentrationen snarast har ökat.

Utskottet kan således ansluta sig till vad som i centerpartiets partimotioner
Bo205 yrkande 4 och Bo241 och motion Bo244 (c) anförts om införandet av
en investeringsavgift. Även vad i vänsterpartiet kommunisternas partimotion
Bo228 samt motionerna Bo225 (s) och Bo239 (s) anförts, i den mån dessa
motionsyrkanden låter sig förenas med de tidigare nämnda, delas av
utskottet. Utskottets ställningstagande i denna del bör ges regeringen till
känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande införande av en investeringsavgift
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo205 yrkande 4,

1988/89:Bo225, 1988/89:Bo228 yrkande 1, 1988/89:Bo239, 1988/ 103

89:Bo241 och 1988/89:Bo244 som sin mening ger regeringen till känna 1988/89:BoU7
vad utskottet anfört,

7. Införande av en investeringsavgift (mom. 4)

Jan Strömdahl (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med ”Till grund”
och på s. 31 slutar med ”aktuella motionsförslagen” bort ha följande lydelse:

Med anledning av motionsförslag om införande av en särskild investeringsavgift
anförs i en avvikande mening (vpk) till bostadsutskottets yttrande
1988/89:BoUly följande:

Vad därefter rör frågan om hur regleringarna bör utformas, en fråga som tas
upp i motion Fi26 (c) yrkande 4, vill utskottet instämma i att det finns skäl att
ge regleringarna en tydligare regionalpolitisk inriktning. Överhettningen i
Stockholms län vad gäller kontorsbyggandet bidrar både till en storstadskoncentration
och till orimliga boendekostnader inom detta område. En
investeringsavgift för s.k. övrigt byggande bör tas ut med 25 %. Avgifterna
bör återföras till regionens bostadsbyggande som kompensation för de höjda
bygg- och boendekostnader som blir följden av regeringens övriga förslag.

Detta bör ges regeringen till känna.

Vad som i denna del anförts står fast. Den fortsatta utvecklingen har varit
sådan att det föreligger ett snarast förstärkt behov av åtgärder mot
överhettningen i framför allt Stockholms län. Riksdagen bör sålunda med
anledning av vad som i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo228
som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört. Även vad i
centerpartiets partimotioner Bo205 yrkande 4 och Bo241 samt i motionerna
Bo225 (s), Bo239 (s) och Bo244 (c) anförts bör därvid, i den mån dessa
motionsyrkanden låter sig förenas med de tidigare nämnda, kunna beaktas.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande införande av en investeringsavgift
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo205 yrkande 4,

1988/89:Bo225, 1988/89:Bo228 yrkande 1, 1988/89:Bo239, 1988/

89:Bo241 och 1988/89:Bo244 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

8. Ungdomens bostadssituation (mom. 6, motiveringen)

Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m). Jan Sandberg (m), Leif Olsson (fp)
och Siw Persson (fp) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 32
börjar med ”Utskottet framhöll” och slutar med ”4 och 5” bort ha följande
lydelse:

Det är framför allt de unga som har drabbats av dagens hårt reglerade
bostadsmarknad. Inte minst gäller detta de unga som söker sig ut på
bostadsmarknaden i storstadsområdena och i andra områden med en stor
efterfrågan på bostäder. Någon ljusning i denna situation syns enligt
utskottets mening inte heller. De av socialdemokraterna införda regleringarna
har bara skapat nya problem som i sin tur tagits till intäkt för att införa nya
regleringar.

Det är i den uppkomna situationen viktigt att inte en ”andra klassens”
bostadsmarknad för ungdomar uppkommer. I stället för sektoriserade
åtgärder enbart för ungdomar bör generella åtgärder som ökar friheten för
alla på bostadsmarknaden vidtas. De generella åtgärder som enligt utskottets
mening bör vidtas bör bl.a. syfta till att öka rörligheten på bostadsmarknaden
och till att förenkla regler och normer.

Med hänvisning till det nu anförda avstyrker utskottet motionerna Bo247
(c) yrkande 2 samt Bo279 (c) yrkandena 1, 4 och 5.

9. Ungdomens bostadssituation (mom. 6)

Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med ”Utskottet
framhöll” och slutar med ”4 och 5” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Bo279 (c) är situationen på bostadsmarknaden i
dag sådan att ett åtgärdsprogram för att lösa ungdomens bostadssituation
måste läggas fram. Den hittills förda bostadspolitiken har på intet sätt
underlättat för ungdomar och andra på bostadsmarknaden svaga grupper att
skaffa en egen bostad. Det nu förordade programmet skall utgå från en
långsiktigt utvecklad och konsekvent bostadspolitik, i enlighet med de
riktlinjer som utskottet ovan ställt sig bakom. De mot ungdomsgrupperna
riktade åtgärder som skall ingå i programmet bör bl.a. avse ändrade villkor
för bostadslån, byggande av flera smålägenheter, utnyttjande av vindsvåningar,
byggande av övernattningshotell samt stopp för kontorisering.

Bland de ytterligare åtgärder som enligt utskottets mening bör komma till
stånd för att förbättra ungdomens bostadssituation bör också ingå att
ungdomar ges möjlighet till samverkan för ett eget boende. Detta innebär
bl.a. att kommuner och företag skall stimuleras att stödja ungdomar som
önskar slå sig samman och bygga ett mindre hus. I anslutning härtill måste
också samhället vara berett att positivt lösa problem som kan uppkomma
bl.a. i fråga om ägandeformer, avtalsfrågor mellan boende och ansvarsfrågor.
Bl.a. bör den kooperativa hyresrätten prövas i detta sammanhang.

För att ytterligare stimulera tillkomsten av lägenheter för ungdomar bör i
enlighet med förslagen i motionerna Bo247 (c) och Bo279 (c) dessutom
införas ett särskilt stimulansbidrag till kommunerna för byggande av
smålägenheter. Det förordade bidraget bör utgå med 30 000 kr. för varje
påbörjad lägenhet med en boendeyta på upp till 60 m2. Till ändamålet bör
enligt utskottets mening anvisas 150 milj. kr. för budgetåret 1989/90 i enlighet
med förslagen i motionerna Bo247 yrkande 2 och Bo279 yrkande 4.

Vad utskottet i övrigt med anledning av motion Bo279 (c) yrkandena 1 och
5 anfört om ungdomens bostadssituation bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande ungdomens bostadssituation
att riksdagen

a) med anledning av motion 1988/89:Bo279 yrkandena 1 och 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1988/89:

b) med bifall till motionerna 1988/89:Bo247 yrkande 2 och 1988/ 1988/89:BoU7

89:Bo279 yrkande 4 tili Bidrag för byggande av smålägenheter för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 150 000 000 kr.,

10. Avveckling av ungdomsbostadsdelegationen (mom. 7)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med ”Ungdomsbostadsdelegationen
tillsattes” och slutar med ”nu anförda” bort ha följande
lydelse:

Tillsättandet av ungdomsbostadsdelegationen utgör ett av många exempel
på hur den socialdemokratiska regeringen i stället för att sätta in konkreta
och relevanta åtgärder försöker reglera eller utreda fram resultat. Dagens
besvärliga bostadssituation för ungdomar löses naturligtvis inte genom att en
delegation tillsätts - en delegation som dessutom har oklara uppgifter och
små eller inga möjligheter att vidta konkreta åtgärder. Vad som behövs är i
stället kraftfulla åtgärder av generell natur som skapar en dynamisk
bostadsmarknad där valfriheten är stor och utbudet av bostäder styrs av
efterfrågan. Ungdomsbostadsdelegationen bör mot bakgrund härav avvecklas
i enlighet med förslaget i motion Bo417 (m) yrkande 5 b.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande avveckling av ungdomsbostadsdelegationen

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo417 yrkande 5 b
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Samhällets ansvar för boendeservice (mom. 8)

Jan Strömdahl (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”motion Bo208 (vpk)” bort ha följande lydelse:
Erfarenheterna av boendeservicedelegationens arbete bör tas till vara.
Redan nu vill dock utskottet, i enlighet med vad som framförs i motion Bo208
(vpk), uttala att den angelägna samordningen av boendeservice inte får
innebära att samhället avhänder sig ansvaret för service och omsorg. Man får
inte glömma att fastighetsägaren är hyresgästens motpart och att beroendet
inte får bli för starkt. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande samhällets ansvar för boendeservice

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo208 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Bostadsbyggandets inriktning i Stockholms län (morn. 10,
motiveringen)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser att den del av
utskottets yttrande som på s. 34 börjar med ”Den rådande” och slutar med
”yrkande 6” bort ha följande lydelse:

106

Vad som erfordras för att bostadsbyggandet i Stockholms län liksom i 1988/89:BoU7
landet i övrigt skall få en tillräcklig omfattning är åtgärder som minskar den
offentliga styrningen inom bostadssektorn och ökar valfriheten för den
enskilde. För att nå detta mål måste en rad regler och normer förändras eller
helt tas bort. Det gäller bl.a. förenklingar i bostadslånesystemet, förenklade
byggnormer och en reformerad bostadsbeskattning i enlighet med förslag
som lagts fram av moderata samlingspartiet. Genom en politik med denna
inriktning skapas förutsättningar för att bostadsproduktionen skall motsvara
den bostadsefterfrågan som finns. Förslag med denna inriktning behandlas
också av utskottet i detta och andra betänkanden. Vad i motion Bo206 (fp)
yrkande 6 föreslagits kommer att bli i allt väsentligt tillgodosett vid
genomförandet av en sådan politik. Motionen avstyrks med hänvisning
härtill.

13. Bostadsbyggandets inriktning i Stockholms län (morn. 10)

Leif Olsson och Siw Persson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med ”Den
rådande” och slutar med ”yrkande 6” bort ha följande lydelse:

Det väsentliga i en fungerande regionalpolitik är att skapa kreativa miljöer
över hela landet. Stockholmsregionen utgör naturligtvis inget undantag i
detta avseende. De unika möjligheter som finns i denna region att stimulera
kreativitet och därigenom kulturliv, forskning, sysselsättning och välfärd
måste självklart också tas till vara. Ett hämmande av utvecklingen i
Stockholmsregionen gynnar därför ingen del av landet, utan gör bara Sverige
som land fattigare.

Inte minst på bostadsområdet har de regleringar som riktats direkt mot
Stockholmsområdet liksom andra storstadsområden haft en direkt förödande
effekt. Vad som behövs är i stället en bostadspolitik med färre inslag av
regleringar och som ger valfrihet och inflytande för bostadskonsumenterna.

Det är, som framhålls i motion Bo206 (fp), endast en bostadspolitik med
denna inriktning som kan ge ett erforderligt byggande. Den hittills bedrivna
politiken har gett upphov till ett mycket besvärande underskott på bostäder i
Stockholmsregionen.

För att komma till rätta med den nu beskrivna situationen måste
bostadsbyggandet i regionen öka kraftigt. Samtidigt måste renoveringar och
upprustningar få fortsätta, med beaktande av kravet på varsamhet, i den
omfattning som erfordras. Den nyproduktion som enligt utskottets mening
måste komma till stånd skall baseras på bostadskonsumenternas efterfrågan
med avseende på lägenhetsstorlekar och upplåtelseformer. Som en följd
härav måste bl.a. byggandet av smålägenheter och lägenheter i servicehus
öka.

Vad utskottet med anledning av motion Bo206 (fp) yrkande 6 nu anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande bostadsbyggandets inriktning i Stockholms län
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo206 yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Stimulansbidrag (mom. 11, motiveringen)

1988/89:BoU7

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser att den del av
utskottets yttrande som på s. 35 börjar med ”Det är” och slutar med
”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

En förutsättning för att bostadsbyggandet skall få en tillräcklig omfattning
är att åtgärder vidtas som minskar den offentliga styrningen inom bostadssektorn
och ökar valfriheten för den enskilde. För att nå detta mål måste en
rad regler och normer förändras eller helt tas bort. Det gäller bl.a.
förenklingar i bostadslånesystemet, förenklade byggnormer och en reformerad
bostadsbeskattning i enlighet med förslag som lagts fram av moderata
samlingspartiet. Genom en politik med denna inriktning skapas förutsättningar
för att bostadsproduktionen skall motsvara den bostadsefterfrågan
som finns. Vad som erfordras är sålunda inte nya styrande inslag utan
åtgärder som skapar förutsättningar för att ge en marknad i balans. Utskottet
är mot bakgrund härav inte berett förorda införandet av nya stimulanser i
enlighet med förslaget i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo228.
Motionens yrkanden 2 och 4 avstyrks sålunda.

15. Stimulansbidrag (mom. 11)

Jan Strömdahl (vpk) och Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med ”Det är” och
slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Det är naturligtvis viktigt att det befintliga bostadsbeståndet tas till vara på
ett så effektivt sätt som möjligt. Utskottet är därför berett att ställa sig bakom
de förslag till stimulansbidrag för ombyggnad av kontor m.m. till bostäder
och för ombyggnad av enbostadshus till två- eller flerbostadshus som förs
fram i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo228. Dessutom bör
enligt utskottets mening andra vägar prövas för att öka tillgången på
lägenheter i det befintliga beståndet. Utskottet vill i detta sammanhang peka
på den arbetsgrupp som tillsatts inom bostadsdepartementet och som bl.a.
lagt fram förslag om hur s.k. övernattningslägenheter skall kunna ställas till
den reguljära bostadsmarknadens förfogande. I arbetsgruppens förslag ingår
också att den s.k. preskriptionstiden skall tas bort för lägenheter som i strid
mot gällande plan gjorts om till kontor m.m. efter 1980. Bägge dessa förslag
finns också med i vpk:s krisprogram. Motionens yrkanden 2 och 4 tillstyrks
sålunda.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande stimulansbidrag
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo228 yrkandena 2
och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

108

16. Neutralitet mellan olika upplåtelseformer m.m. (mom. 12) 1988/89:BoU7

Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m). Jan Sandberg (m), Leif Olsson (fp)
och Siw Persson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med ”Dagens
bostadsfinansieringssystem” och på s. 36 slutar med ”de avstyrks” bort ha
följande lydelse:

När dagens bostadsfinansieringssystem diskuteras brukar dess tillskyndare
hävda att systemet är avsett att vara neutralt i förhållande till olika
upplåtelseformer m.m. Även om detta kan ha varit fallet när systemet
tillkom år 1974 har utvecklingen sedan dess varit sådan att någon sådan
neutralitet i dag inte föreligger. Bevisen för och exemplen på de rådande
obalanserna är också otaliga.

Ett påtagligt uttryck för de uppkomna obalanserna är att det under senare
år byggts cirka tio gånger så många småhus i grupp med hyres- eller
bostadsrätt som med äganderätt. Skälet härför är att månadskostnaden blir
lägre för de förstnämnda upplåtelseformerna. Även andra regleringar och
skattehöjningar medverkar till att det blir allt svårare för människor att äga
sitt småhus.

För att skapa balans och underlätta för människor att skaffa eget hus måste
därför omedelbara åtgärder vidtas. I första hand bör sålunda lånereglerna
ändras så att de inte missgynnar hus med äganderätt. Dessutom bör
fastighetsskatten och schablonbeskattningen för småhus justeras så att den
blir neutral mellan olika upplåtelseformer.

Det är dock inte bara i fråga om boende i småhus som obalanserna mellan
olika upplåtelseformer är påtagliga. Även när det gäller flerbostadshus
särbehandlas olika fastighetsägare på ett sätt som snedvrider hela bostadsmarknaden.
Framför allt gäller detta på det ekonomiska området. För att ge
alla bostadsföretag möjlighet att konkurrera på lika villkor bör därför
ändringar göras i beskattningen och i finansieringsförutsättningarna. Fläri
inkluderas även de lokala styrmedel som förekommer bl.a. i form av att
allmännyttiga bostadsföretag får förvärva mark till underpriser. Utskottet
vill i detta sammanhang också framhålla den orättvisa som ligger i att de
allmännyttiga bostadsföretagen i vissa fall med hjälp av kommunal borgen
inte behöver dra på sig kostnader för att ta ut pantbrev.

En ytterligare åtgärd för att stärka neutraliteten är att införa de uppskovsregler
som gäller vid försäljning av egnahem också när det gäller försäljning
av bostadsrätter.

Med hänvisning till det nu anförda bör enligt utskottets mening åtgärder
vidtas för att dels jämställa finansieringsförutsättningarna för olika fastighetsbolag,
dels åstadkomma kostnadsneutralitet mellan olika upplåtelseformer.

Vad utskottet nu med anledning av motionerna 1988/89:Bo278 (m)
yrkande 2 och 1988/89:Bo417 (m) yrkandena 4, 9 samt 10 anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

109

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande neutralitet mellan olika upplåtelseformer m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo278 yrkande 2
och 1988/89:Bo417 yrkandena 4, 9 samt 10 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Utförsäljning av äldre hus ägda av allmännyttiga
bostadsföretag (mom. 13, motiveringen)

Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Leif Olsson (fp)
och Siw Persson (fp) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 36
börjar med ”Utskottet delar” och slutar med ”nu anförda” bort ha följande
lydelse:

Det råder en bred enighet om vilken ansvarsfördelning som i bostadspolitiken
skall råda mellan stat och kommun. Denna ansvarsfördelning innebär
bl.a. att staten svarar för att ekonomiska medel ställs till förfogande, medan
kommunerna har att svara för det praktiska genomförandet. Det ankommer
sålunda i första hand på kommunerna att ta ställning till fördelningen av
bostäderna på upplåtelseformer. Kommunerna måste därför också ges
möjlighet att fullt ut ta detta ansvar. Det bör sålunda vara möjligt för
kommunerna att, i den utsträckning de boendes önskemål så motiverar,
överlåta också allmännyttans bostäder t.ex. för omvandling till bostadsrätt.
Enligt utskottets mening bör därför de år 1987 införda reglerna om att
räntebidrag inte längre utgår vid sådana överlåtelser tas bort. Naturligtvis
bör mot bakgrund härav inte heller några nya regleringar införas som
ytterligare beskär kommunernas handlingsfrihet i dessa avseenden.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda vänsterpartiet
kommunisternas partimotion Bo275 yrkande 4.

18. Utförsäljning av äldre hus ägda av allmännyttiga
bostadsföretag (mom. 13)

Jan Strömdahl (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”nu anförda” bort ha följande lydelse:
Åtgärderna är dock inte tillräckliga. De äldre hus som inte har några
räntebidrag kvar kan säljas ut av kortsiktigt agerande företag utan några
försämringar i villkoren. Vpk:s partimotion Bo275 yrkande 4 tillstyrks
därför.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande utförsäljning av äldre hus ägda av allmännyttiga
bostadsföretag

att riksdagen med anledning av motion 1988/89 :Bo275 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1988/89:BoU7

110

19. Prisstopp på byggmaterial, hyror och bostadsrätter (mom. 1988/89:BoU7
15)

Jan Strömdahl (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37 börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”Motionen avstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas oro för kostnadsutvecklingen inom bl.a.
byggsektorn. Den av motionärerna åberopade utredningen bör enligt
utskottets mening också kunna ge underlag för beslut om erforderliga
åtgärder. Utskottet är därför berett att ställa sig bakom de i motionen
förordade åtgärderna. Motionen tillstyrks.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande prisstopp på byggmaterial, hyror och bostadsrätter
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo228 yrkande 10 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. Ekologiskt byggande (mom. 16)

Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37 börjar med ”Det ligger”
och på s. 38 slutar med ”ekologiskt byggande” bort ha följande lydelse:
Insikten om det nära sambandet mellan energianvändningen i våra
bostäder och miljöföroreningar orsakade bl.a. av förbränning i uppvärmningsanläggningar
av olika slag har under senare år ökat. Denna ökade
medvetenhet har också gällt de svårigheter som är förknippade med
avfallshanteringen i bebyggelsen. Som en följd härav har ett intresse för en
alternativ - ekologiskt anpassad - bebyggelse vuxit sig starkt.

I många delar av vårt land har initiativ tagits till byggandet av ekologiska
byar, dvs. grupper av olika slags bebyggelse där en resursbevarande
byggnadsteknik har använts. Även boendet i sig syftar i dessa byar till att så
långt som möjligt vara anpassat till det ekologiska systemet. Det tekniska
utförandet är sådant att energianvändningen är så låg som möjligt och
baserad på förnyelsebara energikällor som t.ex. solvärme. Särskilda anordningar
har också vidtagits för att åstadkomma en ekologiskt riktigare
avfallshantering. Det gäller bl.a. en långt driven sopsortering, kompostering
och lokal avloppsrening.

Det är allmänt omvittnat att det boende som utskottet nu beskrivit upplevs
som värdefullt och positivt. Samtidigt tvingas utskottet konstatera att
samhällets regler för byggande m.m. inte är avpassade för dessa ekologiska
byar. En följd härav är att det i allmänhet blir dyrare för den enskilde att bo
på detta sätt. Exempel härpå är att projekt med denna inriktning kan tvingas
ha dubbla system för både vatten och avlopp. På samma sätt kan man tvingas
att betala för kommunal sophämtning trots att sophantering helt sköts av de
boende. Det är naturligtvis inte rimligt att den som aktivt medverkar till att
skona vår miljö och därmed också till att avlasta samhället kostnader som
annars kan uppstå skall tvingas betala ett högre pris för sitt eget boende.
För att komma till rätta med de ovan beskrivna förhållandena bör enligt

bostadsutskottets mening reglerna för samhällets tjänster med avseende på
ekologiskt boende ses över. Strävan bör härvid vara dels att förbättra
förutsättningarna för ekologiskt boende så att allt fler väljer ett boende med
denna inriktning, dels att de samhällsvinster det ger upphov till också
kommer de boende till godo.

Utöver de ovan förordade insatserna bör dessutom samhället på ett mera
aktivt sätt verka för tillkomsten av ekologiska byar och annat boende med en
liknande inriktning. I enlighet med förslaget i miljöpartiets partimotion
Bo261 yrkande 5 bör sålunda 5 milj. kr. ställas till boverkets och länsbostadsnämndernas
förfogande under budgetåret 1989/90 för utbildning av kommunala
tjänstemän m.fl. i ekologiskt byggande.

Vad utskottet i övrigt med anledning av miljöpartiets partimotion Bo261
yrkandena 1 och 6 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

16. beträffande ekologiskt byggande
att riksdagen

a) med anledning av motion 1988/89:Bo261 yrkandena 1 och 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) med bifall till motion 1988/89:Bo261 yrkande 5 till Utbildning i
ekologiskt byggande för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
om 5 000 000 kr.,

21. Avveckling av SB AB (morn. 17)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med ”Det s.k.” och
slutar med ”sammanhang förespråkar” bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet delar den i moderata samlingspartiets partimotion Bo405
framförda uppfattningen att ett nytt bostadsfinansieringssystem bör införas.
I detta nya system bör statens roll inskränkas till att fastställa vissa låneregler
m.m. Detta betyder också att något behov av ett statligt bostadsfinansieringsinstitut,
dvs. SBAB, inte föreligger. Det bör i stället ankomma på de
etablerade bottenlåneinstituten att stå för den upplåning m.m. som behövs.

Vad utskottet nu med anledning av moderata samlingspartiets partimotion
Bo405 yrkande 10 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

17. beträffande avveckling av SBAB

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo405 yrkande 10 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. Avveckling av förvärvstilläggen (mom. 18, motiveringen)

Jan Strömdahl (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 39
börjar med ”Ett accepterande” och slutar med ”2 avstyrks” bort ha följande
lydelse:

Förvärvstilläggen betyder inte mycket i budgetsammanhang, men för en 1988/89:BoU7
enskild husköpare med låga inkomster kan de vara betydelsefulla. Motionens
yrkande 2 avstyrks.

23. Avveckling av markvillkoret (mom. 22)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg
(m), Leif Olsson (fp), Rune Thorén (c) och Siw Persson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med Bostadsutskottet
har” och slutar med ”13 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar de invändningar mot markvillkoret som reses i de nu
behandlade motionerna från m, fp och c. Enligt utskottets mening har
villkoret inneburit att kommunerna fått en alltför dominerande ställning
gentemot det enskilda byggandet. Kommunernas inflytande är bl.a. genom
den fysiska planeringen fullt tillräckligt detta villkor förutan. Markvillkoret
har närmast skapat en total kommunal planhushållning på bostadsområdet.

Byggföretag och byggherrar har förlorat möjligheten att genom planering av
eget markinnehav få fram egna plan- och projekteringsalternativ. Skall
smidigheten och anpassningsförmågan i bostadsbyggandet kunna förstärkas
förutsätter det att enskilda markägare och byggnadsföretag ges ökade
möjligheter att medverka.

Med hänvisning till det nu anförda bör enligt bostadsutskottets mening
markvillkoret avskaffas fr.o.m. den 1 juli 1989 i enlighet med förslagen i
motionerna Bo247 (c) yrkande 4, Bo405 (m) yrkande 16 och Bo409 (fp)
yrkande 13. Utskottets ställningstagande i denna del bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

22. beträffande avveckling av markvillkoret

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89: Bo247 yrkande 4,

1988/89:Bo405 yrkande 16 och 1988/89:Bo409 yrkande 13 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

24. Förlängning av undantaget från markvillkoret (mom. 23)

Vid bifall till utskottets hemställan under mom. 22

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg
(m), Leif Olsson (fp), Rune Thorén (c) och Siw Persson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med ”Vad gäller”
och slutar med ”förslag tillstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motioner från m, fp och c framförda upfattningen att
markvillkoret bör avvecklas. I avvaktan härpå bör dock undantaget från
villkoret förlängas till den 1 juli 1991 i enlighet med förslaget i motion Bo220
(m).

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

23. beträffande förlängning av undantaget från markvillkoret

att riksdagen med anledning av regeringens förslag i proposition 113

8 Riksdagen 1988189.19sami. Nr 7

1988/89:100 bilaga 13 och motion 1988/89:Bo220 som sin mening ger 1988/89:BoU7
regeringen till känna vad utskottet anfört.

25. Konkurrensvillkoret (mom. 24)

Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Leif Olsson (fp)
och Siw Persson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar med ”Även i” och
slutar med ”hänvisning härtill” bort ha följande lydelse:

De invändningar som kan riktas mot markvillkoret gäller i allt väsentligt
också konkurrensvillkoret. Även detta villkor medför sålunda ett starkt
försämrat enskilt byggande och en fördyrad byggnadsproduktion. För att öka
flexibiliteten och förbättra produktutvecklingen inom byggsektorn bör
därför konkurrensvillkoret avskaffas fr.o.m. den 1 juli 1988 i enlighet med
förslagen i motion Bo270 (m) yrkande 4 och i folkpartiets partimotion Bo409
yrkande 14. Utskottets ställningstagande i denna del bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

24. beträffande konkurrensvillkoret

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo270 yrkande 4
och 1988/89:Bo409 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

26. Lån till direktverkande elvärme (mom. 25)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar med ”Sorn
redovisats” och slutar med ”2 avstyrks” bort ha följande lydelse:

De nu förordade bestämmelserna om att lån till direktverkande elvärme
inte längre skall utgå är ytterligare ett exempel på den socialdemokratiska
regleringspolitiken. Först ställs särskilda krav upp för att direktverkande
elvärme skall få installeras. När sedan så gott som alla nyproducerade
bostäder svarar mot dessa krav tas detta till intäkt för att sätta upp nya krav.
Som anförs i motion Bo270 (m) finns det inte några sakliga skäl för att på
detta sätt hindra användningen av direktverkande elvärme. Enligt utskottets
mening bör i stället denna uppvärmningsform likställas med andra uppvärmningsformer
i lånehänseende.

Med hänvisning till det nu anförda bör enligt utskottets mening regeringens
förslag avseende långivningen till direktverkande elvärme avvisas av
riksdagen i enlighet med vad som förordas i motion Bo270 (m) yrkande 2.

dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

25. beträffande lån till direktverkande elvärme

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Bo270 yrkande 2 avslår
regeringens förslag i proposition 1988/89:100 bilaga 13,

114

27. Lån till direktverkande elvärme (mom. 25)
Leif Olsson och Siw Persson (båda fp) anser

1988/89:BoU7

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar med ”Sorn
redovisats” och slutar med ”2 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Bo270 (m) finns det inte några sakliga skäl för att på
detta sätt totalt förbjuda användningen av direktverkande elvärme. Det har
sålunda visat sig vid installation av nya alternativa uppvärmningssystem,
t.ex. värmepumpar, att det kan uppkomma ett mindre behov av kompletterande
energitillförsel. Oftast har detta tillkommande behov motsvarat endast
10-15 % av det totala energibehovet. Bl.a. gäller detta vid installation av
värmepumpar. Det är enligt utskottets mening därför inte lämpligt att helt
förbjuda användningen av direktverkande el. Ett sådant ställningstagande
kan till och med leda till att en övergång till alternativa energisnåla
uppvärmningssystem försvåras.

Vad utskottet i övrigt anfört om användningen av direktverkande el bör ges
regeringen till känna.

dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

25. beträffande lån till direktverkande elvärme
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo270 yrkande 2

a) avslår regeringens förslag i proposition 1988/89:100 bilaga 13,

b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

28. Prövningen av uthyrningen av egnahem (mom. 26)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg
(m), Leif Olsson (fp), Rune Thorén (c), Siw Persson (fp) och Krister
Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45 börjar med ”Med
anledning” och slutar med ”hänvisning härtill” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motionerna Bo247 (c) och Bo270 (m) framförda
uppfattningen att prövningen av uthyrningen av egnahem bör upphöra. Som
anförs i motionerna talar såväl principiella som administrativa skäl för att
prövningen bör upphöra. Det är naturligtvis inte rimligt att i särskild ordning
utfärdat administrativt tillstånd skall erfordras för att den enskilde skall få
hyra ut sitt eget hus.

Vad bostadsutskottet nu med anledning av motionerna Bo247 (c) yrkande
14 och Bo270 (m) yrkande 1 anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. 115

dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

26. beträffande prövningen av uthyrningen av egnahem

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo247 yrkande 14
och 1988/89:Bo270 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

29. Successiv avveckling av ortskoefficienterna (mom. 27)

Agne Hansson (c), Rune Thorén (c) och Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45 börjar med ”Utskottet
vidhåller” och slutar med ”tidigare ställningstagande” bort ha följande
lydelse:

Skillnaderna i produktionskostnader i landets olika delar är enligt
bostadsutskottets mening inte sådana att ett system med ortskoefficienter är
motiverat. Utskottet delar sålunda den i motion Bo247 (c) uttryckta
uppfattningen att ortskoefficienterna successivt bör kunna avvecklas med
början den 1 juli 1989. Genom en sådan avveckling skulle bl.a. de
koncentrationstendenser som dagens system ger upphov till motverkas.

Vad utskottet nu med anledning av motion Bo247 (c) yrkande 11 anfört om
en successiv avveckling av ortskoefficienterna bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

27. beträffande successiv avveckling av ortskoefficienterna

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo247 yrkande 11 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

30. Stimulans av fribyggen (mom. 34)

Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Leif Olsson (fp)
och Siw Persson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48 börjar med ”Sorn ett” och
slutar med ”3 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Det regelsystem som styr byggandet har stor omfattning och stor räckvidd.
Reglerna är utformade både som generella bestämmelser för byggandet och
som särskilda regler för erhållande av statliga bostadslån. Det omfångsrika
regelverket innebär naturligtvis att dess styrande effekter blir betydande och
i många fall direkt negativa. Det torde med fog kunna hävdas att den
omfattande regleringen i sig givit upphov till kostnader som i onödan belastar
bostadsproduktionen.

De experiment med s.k. fribyggen - dvs. byggen som är mindre hårt
bundna till regelsystemet - som genomförts har visat att denna typ av byggen
blir väsentligt billigare än konventionellt byggande. Enligt bostadsutskottets
mening bör mot bakgrund härav fribyggen och andra liknande experiment
stimuleras i enlighet med förslaget i motion Bo270 (m). Möjligheterna att få
fram billiga och funktionella bostäder får naturligtvis inte hindras av ett
stelbent och utvecklingshämmande regelsystem.

Vad utskottet nu med anledning av motion Bo270 (m) yrkande 3 anfört om

stimulans av fribyggen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till 1988/89:BoU7
känna.

dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

34. beträffande stimulans av fribyggen

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo270 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

31. Låneregler som ökar tillgången på små lägenheter (mom.

35)

Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48 börjar med ”Vid sin” och
på s. 49 slutar med ”Motionsyrkandet avstyrks” bort ha följande lydelse:

Det krävs, som framhålls i motion Bo279 (c), en rad åtgärder för att
komma till rätta med ungdomens bostadsproblem på såväl kort som lång sikt.

Utskottet har också ovan anslutit sig till ett i samma motion förordat
åtgärdsprogram för ungdomens boende. I ett läge med akut bostadsbrist
måste i ökad utsträckning hänsyn tas till ungdomens bostadsefterfrågan.

Detta innebär bl.a. att omedelbara åtgärder måste vidtas på en rad områden.

Bostadsutskottet biträder med hänvisning härtill också förslaget i motion
Bo279 (c) yrkande 3 om att låneregler som ökar tillgången på små lägenheter
bör införas. Detta innebär bl.a. att lånereglerna skall ges en sådan
utformning att de ger utrymme också för produktion av mindre lägenheter.

Utskottets ställningstagande i denna del bör ges regeringen till känna.

dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

35. beträffande låneregler som ökar tillgången på små lägenheter
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo279 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

32. Kommunernas möjligheter att fördela nybyggda
bostadsrättslägenheter (mom. 36)

Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m). Jan Sandberg (m), Leif Olsson (fp)
och Siw Persson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49 börjar med ”Det är” och
slutar med ”Motionen avstyrks” bort ha följande lydelse:

Det är ett ovedersägligt faktum att många människor önskar bo med
bostadsrätt. Denna upplåtelseform förenar enskilt ägande och gemensamt
ansvarstagande på ett sätt som tilltalar många människor. Det finns enligt
utskottets mening mot bakgrund härav starka skäl som talar för att åtgärder
bör vidtas för att möjliggöra för fler människor att bo med bostadsrätt. Som
en av dessa åtgärder bör enligt utskottets mening ingå att tillförsäkra dem
som bostadssparar i bostadsrättsorganisationerna eller i bank via en sådan
organisation en rimlig andel av de nya bostadsrättslägenheter som uppförs.

Det förekommer relativt ofta att kommunerna med utnyttjande av sin
anvisningsrätt förmedlar en alltför stor andel av lägenheterna till icke
bostadssparare. Det är naturligtvis inte rimligt att de som genom sitt

sparande på ett aktivt sätt bidrar till att nya bostadsrättslägenheter kommer
till endast i begränsad utsträckning kan få tillgång till dessa lägenheter. Ett
mål bör sålunda vara att bostadslånereglerna ändras så att högst 20 % av de
nyproducerade bostadsrättslägenheterna får förmedlas av kommunen. Härigenom
uppfylls också de intentioner i detta avseende som riksdagen tidigare
uttalat sig för.

Vad utskottet nu med anledning av folkpartiets partimotion Bo409
yrkande 6 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 36 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

36. beträffande kommunernas möjligheter att fördela nybyggda
bostadsrättslägenheter

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo409 yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

33. Avveckling av kostnadskontrollen vid beviljande av
bostadslån (mom. 37)

Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Leif Olsson (fp)
och Siw Persson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49 börjar med ”Införandet
av” och slutar med ”yrkande 26” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i folkpartiets partimotion Bo409 behöver dagens bostadsfinansieringssystem
ersättas av ett system med ett mindre subventionsmoment
och med en större grad av frihet för den byggande. I avvaktan på att detta nya
finansieringssystem kan införas finns det enligt bostadsutskottets mening
anledning att vidta de förbättringar i dagens system som är möjliga. En sådan
möjlig förbättring är enligt utskottets mening att ta bort kostnadskontrollen
vid den statliga bostadslångivningen.

Dagens låga bostadsbyggande beror i inte ringa utsträckning på att
länsbostadsnämnderna inte släpper fram objekt där kostnaderna anses för
höga. Utskottet delar inte uppfattningen att det med dagens kostnadskontroll
skulle vara möjligt att hålla bostadskostnaderna nere. Det finns, som
framhålls i folkpartiets partimotion Bo409, snarare anledning hävda att
kostnadskontrollen har en rakt motsatt verkan. Den tvingar ofta fram
ändringar i planer och projektering som förlänger produktionstiden och
därmed också ökar kostnaderna. Avsevärd tid och kraft läggs också ned på
att finna vägar att på olika sätt kringgå kontrollen.

Vid den statliga långivningen bör fortsättningsvis lånemyndigheternas
insats inskränkas till att jämföra produktionskostnaden med schablonmässigt
framräknat låneunderlag. Härvid bör de kostnader som ligger inom låneunderlaget
berättiga till lån och räntebidrag, emedan överskjutande kostnader
får finansieras av den byggande. Genom att ge systemet denna utformning
åstadkoms en avsevärd förenkling i förhållande till dagens system.

Med hänvisning till det nu anförda bör enligt bostadsutskottets mening
kostnadskontrollen vid den statliga bostadslångivningen tas bort i enlighet
med förslaget i folkpartiets partimotion Bo409 yrkande 26.

1988/89:BoU7

118

dels att moment 37 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 1988/89:BoU7

37. beträffande avveckling av kostnadskontrollen vid beviljande av
bostadslån

att riksdagen med anledning av motion 1988/89 :Bo409 yrkande 26 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

34. Aktieutdelning från allmännyttiga bostadsföretag (mom.
38)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50 börjar med ”Sorn
framgår” och slutar med ”11 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Efter beslut av riksdagen hösten 1987 skapades särskilda regler beträffande
aktieutdelningen för de allmännyttiga bostadsföretag som är organiserade
som aktiebolag. Genom beslutet har dessa företags självbestämmande på
denna punkt således beskurits på ett sätt som inte är acceptabelt. Det är
naturligtvis inte rimligt att en liten grupp av företag undantas från de regler
som i övrigt gäller för aktiebolag. Som framhålls i motion Bo417 (m) är det
enligt aktiebolagens regler aktieägarna som skall bestämma utdelningens
storlek. Den införda begränsningen för de allmännyttiga bostadsföretagen i
detta avseende bör sålunda upphävas i enlighet med yrkande 11 i samma
motion. Utskottets ställningstagande i denna del bör ges regeringen till
känna.

dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

38. beträffande aktieutdelning från allmännyttiga bostadsföretag
att riksdagen med anledning av motion 1988/89 :Bo417 yrkande 11 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

35. Fondering i skattebefriade underhållsfonder (mom. 40)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 börjar med ”Bostadsutskottet
har” och slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Isambandmedattdets.k. ROT-programmet introducerades för drygt fem
år sedan uttrycktes från olika håll farhågor om att de olika subventioner som
ingår i programmet skulle uppmuntra till onödigt omfattande reparationer
och ombyggnader. Farhågorna har sedan undan för undan besannats och
kritiken mot de olika låne- och bidragsformerna i programmet har tilltagit.

Under de senaste åren har bristerna i ROT-programmets finansieringsregler
också visat sig genom de olika låneramar och förändrade lånevillkor som
regeringen av och till ansett sig tvungen att införa. Denna ryckighet i
villkoren för förvaltning och förnyelse av bostadsbeståndet har ställt till stora
problem för många fastighetsägare och lett till att förnyelseåtgärder försenats
eller givits en annan utformning än vad som varit befogat ur fastighetsägarens
och de boendes synvinkel.

För att komma till rätta med bl.a. de ovan beskrivna missförhållandena på
bostadsområdet behövs enligt utskottets mening en ny långsiktig politik vad 119

gäller villkoren för förvaltning och förnyelse av våra bostäder. Vad som krävs 1988/89:BoU7

är ett system med fasta spelregler som kan fungera under lång tid och som gör
det möjligt att finansiera såväl det kortsiktiga som det långsiktiga fastighetsunderhållet
ur hyresinkomsterna från resp. fastighet. Förslag med denna
inriktning läggs fram i moderata samlingspartiets partimotion Bo405 yrkande
12 samt i motion Bo201 (m). Bostadsutskottet instämmer i dessa förslag och
förordar således att ROT-programmets nuvarande låne- och bidragssystem
ersätts med en rätt för fastighetsägare att göra skattefria avsättningar till
reparationsfonder. Fonderna skall vara fastighetsanknutna och medel skall
endast kunna lyftas för renovering och modernisering av fastigheten.

Härigenom stimuleras en långsiktig planering av fastighetens underhåll
samtidigt som det skapas ett finansiellt utrymme för att genomföra planerade
åtgärder. Ett system med reparationsfonder leder till att hyreshöjningarna
kan hållas tillbaka i renoverade fastigheter och blir dessutom billigare för
staten än dagens kraftigt subventionerade system. I takt med att fonderna
byggs upp kan räntebidragssystemet för ombyggnader och underhåll avskaffas.

Vad utskottet nu anfört innebär en anslutning till de förslag som förts fram
i moderata samlingspartiets partimotion Bo405 yrkande 12 och i motion
Bo201 (m). Utskottets ställningstagande innebär även att vad som i
motionerna Bo210 (s) yrkande 3, Bo409 (fp) yrkande 27 och Bo415 (c)
yrkande 2 föreslagits om skattebefriade reparationsfonder till viss del får
anses vara tillgodosett. Utskottets överväganden i denna fråga bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 40 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

40. beträffande fondering i skattebefriade underhållsfonder
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo201 och
1988/89:Bo405 yrkande 12 samt med avslag på motionerna 1988/

89:Bo210 yrkande 3, 1988/89:Bo409 yrkande 27 och 1988/89:Bo415
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

36. Fondering i skattebefriade underhållsfonder (mom. 40)

Agne Hansson (c), Leif Olsson (fp), Rune Thören (c), Siw Persson (fp) och
Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 börjar med ”Bostadsutskottet
har” och slutar med ” med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Genom den s.k. tapetreformen har en möjlighet öppnats för många
hyresgäster att utöva ett praktiskt inflytande över underhållet i den egna
lägenheten. Som påpekas i motion Bo415 (c) yrkande 2 har dock detta
utökade inflytande främst gällt i det allmännyttiga bostadsbeståndet. På
grund av bl.a. reglerna för beskattning av privatägda hyresfastigheter finns
det risk för att hyresgästerna i detta bostadsbestånd utestängs från möjligheten
att påverka sin egen lägenhets utseende och hyra.

Bostadsutskottet anser att alla hyresgäster som så önskar bör få möjlighet
att utöva ett inflytande över sitt boende genom ett hyresgäststyrt lägenhets -

underhåll. En förutsättning för detta är sannolikt att skattelagstiftningen för 1988/89:BoU7
privata hyresfastigheter ändras. Privata fastighetsägare bör därför ges rätten
att skattefritt fondera medel till underhåll av lägenheterna. Fondmedlen bör
följa lägenheten och hyresgästen ges möjlighet till inflytande över lägenhetsunderhållet
på samma sätt som i dag gäller i många allmännyttiga fastigheter.

Bostadsutskottet anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med
ett förslag om underhållsfonder i enlighet med vad som nu förordats med
anledning av folkpartiets partimotion Bo409 yrkande 27 och motion Bo415
(c) yrkande 2. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Även vad som i motionerna Bo201 (m), Bo210 (s) yrkande 3 och Bo405 (m)
yrkande 12 förordats om skattebefriade underhållsfonder torde till stor del
låta sig förenas med utskottets ovanstående ställningstagande.

Som framhålls i folkpartiets partimotion Bo409 yrkande 27 kommer ett
system med underhållsfonder på sikt att minska behovet av statliga lån och
bidrag till förnyelseåtgärderna i bostadsbeståndet. På detta sätt ökar också
fastighetsägarens ansvar för att fastigheten löpande hålls i ett så gott skick att
onödigt omfattande ombyggnadsåtgärder kan undvikas. Underhållsfonderna
torde härigenom bidra till att underhåll och förnyelse kan ske med större
varsamhet.

dels att moment 40 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

40. beträffande fondering i skattebefriade underhållsfonder

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo201, 1988/

89:Bo210 yrkande 3, 1988/89:Bo405 yrkande 12, 1988/89:Bo409
yrkande 27 och 1988/89:Bo415 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

37. Ramarna för beslut om ombyggnadslån (mom. 41)

Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 börjar med ”Riksdagens
beslut” och slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:

De i motion Bo266 (s) aktualiserade problemen har sin grund i de
förändrade räntebidragsvillkor för vissa ombyggnader som beslutades i
december 1988. Bostadsutskottet är av den uppfattningen att detta var ett
olyckligt beslut som snarast bör ändras. Utskottet kommer också nedan
(avsnitt 5.5.3) att ta ställning till motionsförslag (c) och (m) med denna
innebörd. Vid ett riksdagens beslut i enlighet med dessa motionsförslag
kommer givetvis också de aktuella ombyggnadslåneramarna att behöva
omprövas. Vid denna omprövning bör ombyggnadslåneramarna ges en mer
regionalpolitisk prägel än nuvarande ramar ger uttryck för. Vad utskottet nu
anfört med anledning av motion Bo266 (s) bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 41 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

41. beträffande ramarna för beslut om ombyggnadslån

att riksdagen med anledning av motion 1988/89: Bo266 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 121

38. Ombyggnadslån vid lägenhetssammanslagningar (mom. 1988/89:BoU7
42)

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Nils Nordh, Rune
Evensson, Gunnar Nilsson, Britta Sundin och Sture Thun (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52 börjar med ”Bostadsutskottet
instämmer” och på s. 53 slutar med ”vid lägenhetssammanslagningar”
bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet delar således den uppfattning som förts fram i de aktuella
motionerna att det i dagens bostadsmarknadsläge är angeläget att bibehålla
ett utbud av billiga smålägenheter. Utskottet är dock inte berett att förorda
ett ovillkorligt stopp för ombyggnadslån till projekt som även omfattar vissa
lägenhetssammanslagningar. Det är viktigt att komma ihåg att förutsättningarna
på bostadsmarknaden skiljer sig påtagligt mellan olika delar av landet.

Fortfarande finns kommuner med problem med outhyrda lägenheter, ofta
föranledda av en sned lägenhetssammansättning.

Även i bostadsområden utan påtagliga problem med outhyrda lägenheter
kan det sannolikt i vissa fall i samband med andra ombyggnadsåtgärder
finnas skäl att se över lägenhetssammansättningen. Ett sådant skäl kan vara
att en ensidig lägenhetssammansättning i ett bostadsområde leder till
problem föranledda av en skev social struktur i bostadsområdet. Ett annat
skäl kan vara att ett område har en hög andel små icke fullvärdiga bostäder
som saknar flera grundläggande bostadsfunktioner såsom kök, dusch m.m.

Ibland kan ombyggnader i sådana bostadsområden förutsätta vissa förändringar
i lägenhetssammansättningen för att en acceptabel boendestandard
skall kunna uppnås. Att inte tillåta att denna typ av problem åtgärdas vid
statlig långivning leder till att nya ombyggnadsåtgärder behöver vidtas inom
en snar framtid. Det bör i detta sammanhang erinras om den roll kommunerna
givits i planeringen av bostadsförsörjningen samt det inflytande som
hyresgästerna har i ombyggnadsärenden både avseende långivning och
byggnadslov. Möjligheter finns således redan i dag att förhindra att ett
bostadsområde eller en fastighet får en icke önskvärd lägenhetssammansättning.

Utskottets ovanstående överväganden visar att ett stopp för bostadslån till
projekt som även omfattar lägenhetssammanslagningar inte bör införas utan
att konsekvenserna av en sådan åtgärd närmare studeras. Som utskottet
inledningsvis anfört kan dock de rådande förhållandena på bostadsmarknaden
anses motivera en restriktivare inställning till ombyggnader som innebär
ett påtagligt bortfall av antalet lägenheter. En sådan restriktivare inställning
bör vara möjlig att införa i reglerna och villkoren för ombyggnadslån utan att
grundläggande bostadssociala krav åsidosätts.

Ytterligare överväganden om ombyggnadslånereglerna m.m. vid lägenhetssammanslagningar
bör göras. I dessa överväganden kan även förslagen i
de aktuella motionerna bedömas. Som framgått ovan instämmer utskottet i
huvudinriktningen i dessa förslag men är således inte berett att utan
ytterligare överväganden nu föreslå ett stopp för ombyggnadslån i de aktuella
fallen. Övervägandena bör således leda fram till en sådan ändring av
ombyggnadslånereglerna att oönskade lägenhetssammanslagningar i fort -

sättningen inte belånas med statligt bostadslån men att samtidigt belåning i
de särskilda fall utskottet ovan diskuterat kan medges. Det ankommer på
regeringen att göra de detaljerade övervägandena om vilka ändringar i
gällande författning som erfordras. Regeringen bör också bemyndigas att
snarast göra de erforderliga författningsändringarna. Vad utskottet ovan
anfört med anledning av motionerna Bo206 (fp) yrkande 3, Bo228 (vpk)
yrkande 5, Bo279 (c) yrkande 2 och Bo409 (fp) yrkande 20 bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 42 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

39. Kravet på hyresgästyttrande (mom. 44)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 54 börjar med ”När
förslaget” och slutar med ”Motionsyrkandet avstyrks” bort ha följande
lydelse:

När beslutet att införa yttrande från hyresgästförening som krav för
ombyggnadslån fattades år 1986 reserverade sig ledamöter från moderata
samlingspartiet. I den nu aktuella motionen från detta parti redovisas olika
missförhållanden som kravet på hyresgästyttrande lett fram till. Det kan
således exempelvis inträffa att ingen av de boende i en fastighet som skall
byggas om är medlem i den organisation som fattar beslut för deras räkning.
Bostadsutskottet anser bl.a. mot denna bakgrund att kravet på ett formellt
hyresgästyttrande starkt kan ifrågasättas.

Ombyggnaden av en fastighet är främst en angelägenhet för fastighetsägaren
och berörda hyresgäster, som bäst sköts utan inblandning av vare sig
organisationer eller myndigheter. Det bör i stället vara självklart att en
fastighetsägare som avser att renovera sin fastighet skall informera berörda
hyresgäster om sina planer. Hyresgästerna bör sedan själva få avgöra i vilken
form de vill samråda och diskutera med fastighetsägaren.

Vad utskottet ovan anfört med anledning av motion Bo417 (m) yrkande 15
leder fram till slutsatsen att kravet på hyresgästyttrande vid ombyggnadslån
snarast bör avskaffas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 44 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

44. beträffande kravet på hyresgästyttrande
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo417 yrkande 15 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1988/89:BoU7

123

40. Avveckling av RBF-stödet (mom. 46) 1988/89:BoU7
Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 55 börjar med ”Motion
Bo247” och slutar med ”av boverket” bort ha följande lydelse:

Enligt vad som anförs i motion Bo247 (c) har RBF-stödet i betydande
omfattning kommit att användas till vad som är att betrakta som normalt
periodiskt underhåll. Bostadsutskottet delar denna uppfattning. Det måste
betraktas som ytterst tveksamt om statliga subventioner skall användas för
denna typ av åtgärder. I en sund fastighetsförvaltning bör i stället det
periodiska underhållet bekostas av för detta ändamål i företaget fonderade
medel.

RBF-stödet har sålunda kommit att få en olycklig användning och kan inte
längre anses vara ett verkningsfullt inslag i den statliga bostadspolitiken.

Enligt bostadsutskottets mening bör mot denna bakgrund RBF-stödet
snarast avvecklas och några nya beslut om stöd inte fattas efter den 1 juli
1989. Vad utskottet nu anfört med anledning av motion Bo247 (c) yrkande 8
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 46 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

46. beträffande avveckling av RBF-stödet
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo247 yrkande 8 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

41. Kommunernas VA-nät (mom. 48)

Agne Hansson (c), Rune Thorén (c) och Jan Strömdahl (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56 börjar med ”Bostadsutskottet
har” och på s. 57 slutar med ”1, 3 och 4” bort har följande lydelse:

Bostadsutskottet delar den oro som motionerna om VA-nätets restaurering
ger uttryck för. Det förfall som i dag hotar VA-nätet i många städer och
tätorter kan inte tillåtas fortsätta. Det är således av central betydelse att det
problemområde som ingående beskrivs i framför allt motion Bo274 (c) i
fortsättningen ägnas större uppmärksamhet. Risken är annars mycket stor
för samhällsekonomisk misshushållning vad gäller vatten- och avloppssystemet
i många tätorter. Värdet på det svenska VA-nätet har uppskattats till ca
150-200 miljarder kronor. Nuvarande renoveringstakt om 150 milj. kr. per år
är orimligt låg. Ett målmedvetet åtgärdsprogram för att undanröja ett
framtida sammanbrott av VA-nätet måste därför utformas.

Åtgärdsprogrammet bör inriktas på att fram till år 2000 i första hand förnya
det VA-nät som anlagts före år 1965. Programmet bör inte enbart innefatta
en inventering för att klarlägga behovet av underhåll när det gäller VA-nätet.

En redovisning av de effekter på miljön som den eftersatta förnyelsen
innebär bör vara en central uppgift. Det måste också klarläggas hur
kommunerna skall kunna få ekonomiskt utrymme för insatserna. Därvid bör
påpekas att kommunallagen ger kommunen rätt att ta ut avgifter som gör det
möjligt att långsiktigt försvara investeringar på detta område. Andra frågor

som bör ägnas uppmärksamhet är sysselsättningseffekterna av insatserna 124

avseende VA-nätet samt en analys av arbetsmiljöproblemen på området. 1988/89:BoU7
För att upprustningen av VA-nätet snarast skall kunna påbörjas är det
angeläget att genom konkreta signaler visa att staten bedömer insatserna på
detta område som mycket angelägna. Av detta skäl anser utskottet att ett
stimulansbidrag för upprustning av VA-nätet bör införas. Bidraget bör vara
riktat mot kommuner med ledig entreprenadkapacitet. Villkoren för bidraget
bör vara utformade på det sätt som föreslås i motion Bo274 (c). Detta
innebär bl.a. att förbättringar och förnyelse som ger stora miljöfördelar bör
prioriteras. Bidraget bör utgå med 15 % av kostnaden enligt ett schablonberäknat
bidragsunderlag.

Bostadsutskottet anser att riksdagen bör medge regeringen att inom en
ram av 200 milj. kr. under budgetåret 1989/90 fatta beslut om stimulansbidrag
enligt vad utskottet ovan förordat. Vidare bör ett nytt anslag under
bostadsdepartementets huvudtitel inrättas för detta ändamål. Riksdagen bör
för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag om 100 milj. kr. till det nya
anslaget för stimulansbidrag för upprustning av VA-nätet. Även vad
utskottet i övrigt förordat beträffande VA-nätets upprustning med anledning
av motionerna Bo216 (c) och Bo274 (c) yrkandena 1, 3 och 4 bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna. Förslagen i motionerna Bo238 (s)
och Bo243 (vpk) beträffande VA-nätets förnyelse får till stor del anses
tillgodosedda genom utskottets ovan redovisade ställningstagande.

dels att moment 48 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

48. beträffande kommunernas VA-nät
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo216, 1988/

89:Bo238, 1988/89:Bo243 och 1988/89:Bo274 yrkandena 1, 3 och 4,

a) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) medger regeringen att inom en ram av 200 000 000 kr. under
budgetåret 1989/90 fatta beslut om stöd för upprustning av VA-nätet,

c) till Stimulansbidrag för upprustning av VA-nätet för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 100 000 000 kr.,

42. Räntebidragssystemets framtida uppbyggnad (mom. 49)

Agne Hanssson (c), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg
(m) och Rune Thorén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 59 börjar med ”Sorn
framgått” och slutar med ”Bo249 (s) yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Som anförts tidigare i motioner är bostadssektorn en av de mest
genomreglerade av våra samhällssektorer. Inte minst är bostadslånesystemet
ett slående exempel härpå. Det är nödvändigt att ingripande förändringar
görs för att förenkla systemet. Dagens system, som är svåröverskådligt, har
inneburit en omfattande administration såväl centralt som regionalt och
lokalt. Ett nytt och enklare finansieringssystem bör därför skapas. I
moderata samlingspartiets partimotion Bo405 yrkande 9 förs fram ett förslag
med detta syfte. Ett i princip liknande förslag förs fram också i centerpartiets
partimotion Bo205 yrkande 7 och i motion Bo247 (c).

Förslaget innebär att ett enhetslån utgående från en viss lägenhetsyta bör

införas. Generella räntebidrag skall således utgå endast till normalkostnaden
för en bra bostad - lika för hela landet, med en övre gräns satt för storlek och
med hänsyn till bestämmelser om kvalitet och funktion. Yta och standard
utöver vad som ryms inom enhetslånets ram får finansieras på annat sätt än
genom statliga lån. Lånesystemet bör inte innehålla någon kostnadskontroll,
systemet i sig garanterar en skärpt priskänslighet. I huvudsak bör endast
kreditsäkerheten hos ett objekt bedömas. Ett genomförande av förslaget
innebär stora förenklingar och kommer att innebära ett lånesystem som
bättre än det nuvarande gör det möjligt att förverkliga bostadskonsumenternas
krav och önskemål.

Enligt utskottets mening bör riksdagen föreslå regeringen att ett nytt
lånesystem enligt de riktlinjer som förordas i motionerna utarbetas och att
förslaget underställs riksdagen. Genom vad som nu anförts har vad som i de
nu behandlade motionerna förordats till viss del tillgodosetts.

Också vad i folkpartiets partimotion Bo409 yrkandena 23, 24 och 25
anförts om bostadsbeskattning och bostadssubventioner, om lån där kostnaderna
fördelas över tiden och om ett ”subventionsneutralt” finansieringssystem
bör övervägas när det av utskottet nu förordade enhetslånesystemet
införs vid halvårsskiftet 1990.

Däremot avstyrker utskottet motionerna Bo215 (s) och Bo249 (s). Vad i
dessa motioner förordats är inte förenligt med de tankar som bär upp idéerna
om ett enhetslånesystem.

dels att moment 49 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

49. beträffande räntebidragssystemets framtida uppbyggnad
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo205 yrkande 7,
1988/89:Bo247 yrkande 5, 1988/89:Bo405 yrkande 9 samt 1988/
89:Bo409 yrkandena 23, 24 och 25 och med avslag på motionerna
1988/89:Bo215 och 1988/89:Bo249 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

43. Räntebidragssystemets framtida uppbyggnad (mom. 49)

Leif Olsson och Siw Persson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 59 börjar med ”Sorn
framgått” och slutar med ”Bo249 (s) yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Dagens bostadsfinansieringssystem är ineffektivt ur fördelningspolitisk
synvinkel. Vissa bostadstyper och upplåtelseformer gynnas framför andra.
Bostadssubventionerna bidrar vidare till att inte förutsedda kapitaliseringar
inträffar. Vidare bidrar de till att driva upp byggpriserna genom att
kostnadsmedvetandet försvagas. Subventionerna utgör en omfattande finansiell
belastning och medverkar därmed till ett högt skattetryck.

Vad nu i korthet anförts utgör bakgrund till förslagen i folkpartiets
partimotion Bo409 om hur ett framtida skatte- och bostadsfinansieringssystem
bör utformas. Bostadssubventionerna måste minska. I detta sammanhang
måste beaktas att alla upplåtelseformer skall behandlas lika så att
verklig kostnadsneutralitet mellan egnahem och flerbostadshus skapas och
bibehålls.

I samband med att skattesystemet reformeras är det möjligt att kraftigt
reducera bostadssubventionerna. Den sittande boendekostnadsutredningen
bör ges i uppgift att göra en översyn av bostadssubventionerna som syftar till
en kraftig minskning av dem. Det bör också övervägas hur ett system skall
utformas så att bostadslån kan beviljas där kostnaderna fördelas över tiden.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av yrkandena 23, 24 och 25
i folkpartiets partimotion Bo409 som sin mening ger regeringen till känna vad
nu anförts om bostadsfinansiering och bostadsbeskattning. Vad nu anförts
ligger delvis i linje med vad som i centerpartiets partimotion Bo205 yrkande
7, i moderata samlingspartiets partimotion Bo405 yrkande 9 och i motion
Bo247 (c) yrkande 5 anförts om enhetslån m.m.

Däremot avstyrker utskottet motionerna Bo215 (s) och Bo249 (s) yrkande
1, eftersom vad som anförts i dessa motioner bl.a. innebär att kostnadsneutraliteten
mellan olika upplåtelseformer sätts ur spel.

dels att moment 49 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

49. beträffande räntebidragssystemets framtida uppbyggnad
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Bo409 yrkandena 23, 24
och 25, med anledning av motionerna 1988/89:Bo205 yrkande 7,
1988/89:Bo247 yrkande 5,1988/89: Bo405 yrkande 9 och med avslag på
motionerna 1988/89:Bo215 och 1988/89:Bo249 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

44. Räntebidragssystemets framtida uppbyggnad (mom. 49)

Jan Strömdahl (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 59 börjar med ”Sorn
framgått” och slutar med ”Bo249 (s) yrkande 1” bort ha följande lydelse:
Regeringen har tillkallat en utredningsman som bl.a. skall förbereda en
översyn av hela bostadsfinansieringssystemet. Enligt utskottets mening bör
de synpunkter som framförs i s-motionerna Bo215 och Bo249 yrkande 1 ligga
till grund för utredningsmannens förberedelser. Det innebär att samhällets
stöd till bostadsbyggandet koncentreras till sådana boendeformer som är fria
från spekulation och som medför att särskilt nyproduktionshyrorna kan
sänkas.

dels att moment 49 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

49. beträffande räntebidragssystemets framtida uppbyggnad
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo215 och
1988/89:Bo249 yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1988/
89:Bo205 yrkande 7,1988/89:Bo247 yrkande 5,1988/89:Bo405 yrkande
9 och 1988/89:Bo409 yrkandena 23, 24 och 25 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

45. Den garanterade räntan för vissa ombyggnader (mom. 50)

Agne Hansson (c), Rune Thorén (c) och Krister Skånberg (mp) anser

1988/89:BoU7

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 59 börjar med ”Bostadsutskottet
som” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

127

Den av regeringen genomdrivna fördubblingen av den garanterade räntan
för ombyggnadslån ger förödande kostnadseffekter på boendekostnaderna i
äldre hus som måste byggas om. Utskottet anser att ”decemberbeslutet” bör
rivas upp och att alltså ombyggnadslåneräntan skall återgå till den tidigare
nivån och vara lika med räntan på nybyggnadslån. De projekt som kommer
till stånd bör utföras på ett sådant sätt att varsam ombyggnad blir följden.

dels att moment 50 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

50. beträffande den garanterade räntan för vissa ombyggnader
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo247 yrkande 7 detta
yrkande såvitt nu är i fråga och motion 1988/89 :Bo278 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

46. Nybyggnad efter rivning i räntehänseende (mom. 51,
motiveringen)

Under förutsättning av bifall till reservation 45

Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anser att den del av utskottets
yttrande som på s. 60 börjar med ”Det kan,” och slutar med ”kunna
undvaras” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan tillstyrkt motioner (m) och (c) om att den garanterade
räntan vid ombyggnader skall vara densamma som vid nybyggnad. Det
problem med skilda räntenivåer som tagits upp i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Bo228 yrkande 6 är därmed inte längre aktuellt.
Motionen avstyrks.

47. Nybyggnad efter rivning i räntehänseende (mom. 51)

Jan Strömdahl (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 60 börjar med ”Det kan” och
slutar med ”kunna undvaras” bort ha följande lydelse:

Det kan, enligt utskottets mening, finnas fog för uppfattningen att
riksdagens beslut om skilda nivåer i vissa fall på den garanterade räntan när
det gäller ny- resp. ombyggnader kan få den av motionärerna påtalade
effekten. Utskottet, som delar motionärernas uppfattning att det är nödvändigt
att vidta åtgärder i avsikt att undanröja att så blir fallet, tillstyrker
motionens förslag. Nybyggnad efter rivning, som t.ex. aktualiserats i vissa
Göteborgsområden, bör således i räntehänseende jämställas med ombyggnad.

dels att moment 51 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

51. beträffande nybyggnad efter rivning i räntehänseende

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo228 yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1988/89:BoU7

128

48. Nybyggnad efter rivning i räntehänseende (mom. 51) 1988/89:BoU7
Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 60 börjar med ”Det kan,”
och slutar med ”kunna undvaras” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan tillstyrkt motioner om att ”decemberbeslutet” om
differentierade räntor vid ombyggnad skall upphävas och att den garanterade
ombyggnadslåneräntan skall ligga på samma nivå som nybyggnadslåneräntan.

Den i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo228 yrkande 6
upptagna frågan om räntebidrag vid nybyggnad efter rivning har givit
utskottet anledning anföra följande.

För projekt som rör rivning/ombyggnad skall statliga lån och räntebidrag
beviljas endast om fastigheten är i sådant skick att en majoritet av hushållen i
fastigheten begär att den skall rivas och byggas om eller om fastighetsägaren
kan visa att varsam ombyggnad innebär sämre total resursanvändning.

dels att moment 51 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

51. beträffande nybyggnad efter rivning i räntehänseende
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo228 yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

49. Räntevillkoren för bostadslån vid ombyggnad till
gruppbostäder för utvecklingsstörda (mom. 52, motiveringen)

Under förutsättning av bifall till reservation 45

Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anser att den del av utskottets
yttrande som på s. 60 börjar med ”1 decemberbeslutet” och slutar med
”Bo265 (s) avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan tillstyrkt förslag i motioner (m) och (c) om att den
garanterade räntan vid ombyggnad skall ligga på den nivå den hade före
riksdagens ”decemberbeslut” förra året. Skäl saknas därför för riksdagen att
bifalla motion Bo265 (s) om undantag från ”decemberbeslutet” vad gäller
ombyggnad till gruppbostäder för utvecklingsstörda.

50. Räntevillkoren för bostadslån vid ombyggnad till
gruppbostäder för utvecklingsstörda (mom. 52)

Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 60 börjar med ”1
decemberbeslutet” och slutar med ”Bo265 (s) avstyrks” bort ha följande
lydelse:

Utskottet finner det viktigt att olika åtgärder vidtas så att det blir möjligt
att i större omfattning än i dag bygga bra gruppbostäder för människor för
vilka denna boendeform efterfrågas. Det har bl.a. visat sig att goda
behandlingsresultat ofta har uppnåtts när utvecklingsstörda fått möjlighet
att bo i gruppbostäder. Det finns all anledning att uppmuntra den utveckling

på detta område som vi ännu bara befinner oss i början av. 129

9 Riksdagen 1988189.19 sami. Nr 7

För att det skall vara ekonomiskt möjligt att bygga om äldre byggnader till 1988/89:BoU7
sådana gruppbostäder varom nu är fråga bör räntebidragsreglerna utformas
så att de inte låser byggandet till en viss utformning. Inte heller skall reglerna
styra utformningen av gruppstorleken eller till ett visst antal bostäder per
projekt. Utskottets ståndpunkt är således att "den gamla” och därmed lägre
garanterade räntan bör gälla för dessa ombyggnader.

Vad utskottet nu med anledning av motion Bo265 (s) anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 52 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

52. beträffande räntevillkoren för bostadslån vid ombyggnad till
gruppbostäder för utvecklingsstörda

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo265 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

51. Den garanterade räntan vid ekologiskt anpassad teknik
(mom. 54)

Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 60 börjar med "Utskottet,
som” och slutar med "i frågan" bort ha följande lydelse:

Insikter om det nära sambandet mellan energianvändning i bostäder och
miljöföroreningar orsakade av förbränning har stadigt ökat under de senaste
åren. I flertalet kommuner har initiativ tagits till byggandet av ekologiska
byar, i vilka resursbevarande byggnadsteknik använts och där också själva
boendet anpassats till det ekologiska systemet.

Ovan i betänkandet har utskottet med anledning av motion Bo261 (mp)
behandlat frågan om samhällets åtgärder i avsikt att åstadkomma ett
ekologiskt byggande. I nu förevarande sammanhang behandlar utskottet
samma motion såvitt däri behandlas vad motionärerna kallar ekologisk
ombyggnad. I sådana ombyggnader ingår alla åtgärder som minskar förbrukningen
av ändliga naturresurser. Många åtgärder för att minska energiförbrukningen
kan och bör göras i samband med ombyggnad genom införande
av miljövänlig teknik som t.ex. kan innebära användning av förnyelsebara
energikällor och en ekologiskt riktig avfallshantering.

Ombyggnad av bostäder innebär med detta synsätt goda möjligheter att
radikalt minska både energiförbrukning och miljöförstöring. Genom att en
stor del av miljonprogrammets bostäder kommer att rustas upp under de
närmaste åren finns där ett unikt tillfälle att införa miljövänlig och ekologisk
teknik.

Utskottet har ovan anslutit sig till motioner (m) och (c) om att de
garanterade räntorna i ombyggnadslåneärenden inte bör differentieras med
hänsyn till olika åtgärder. Denna garanterade ränta bör vara densamma som i
nybyggnadsfallen. Det är emellertid så viktigt att det för sådana ekologiska
ombyggnader, som utskottet nu diskuterar, kan erhållas lån till den lägre
garanterade räntan att riksdagen med anledning av miljöpartiets partimotion
Bo261 yrkandena 2, 3 och 4 som sin mening bör ge regeringen till känna vad
nu anförts.

dels att moment 54 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 1988/89:BoU7

54. beträffande den garanterade räntan vid ekologiskt anpassad
teknik

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo261 yrkandena 2, 3
och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

52. De garanterade räntorna för nya lån för ombyggnad av
hyres- och bostadsrättshus (mom. 55)

Jan Strömdahl (vpk) och Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 61 börjar med ”Vid en” och
slutar med ”Bo3 (vpk)” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottet finns det ingen anledning att efter bara några månader gå
in och ändra ombyggnadslåneräntan för särskilt angelägna åtgärder. Särskilt
som hela stödsystemet för bostadsförbättring för närvarande ses över på
plan- och bostadsverket. Utskottet tillstyrker motion Bo3 (vpk) och avstyrker
proposition 1988/89:89 yrkande 3.

dels att moment 55 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

55. beträffande de garanterade räntorna för nya lån för ombyggnad
av hyres- och bostadsrättshus

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Bo3 avslår proposition
1988/89:89 yrkande 3,

53. Höjning av den garanterade räntan avseende befintliga lån
för vissa hyres- och bostadsrättshus (mom. 56)

Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 62 börjar med ”Utskottet
och” och slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Bo2 (c) är det svårt att finna något rimligt motiv för
regeringens förslag att ensidigt belasta hyresgästerna i fastigheter med äldre
ombyggnadslån. Den nu av regeringen föreslagna höjningen kan närmast
anses vara en bestraffning för att fastighetsägarna - tvärtemot tidigare
signaler - inte satsat på nybyggnad i stället för ombyggnad. Ett accepterande
av det nu framlagda regeringsförslaget kan bli en återgång till 1960-talets
miljö- och kulturförstörande rivningsraseri.

Utskottet tillstyrker med det nu anförda förslagen i vänsterpartiet
kommunisternas partimotion Bol yrkande 1 och i motionerna Bo2 (c) och
Bo247 (c) yrkande 7 det förstnämnda och det sistnämnda motionsyrkandet
såvitt nu är i fråga om avslag på proposition 79 yrkande 2. De alternativa
förslagen som förs fram i yrkandena 2 och 3 i partimotionen avstyrks.

dels att moment 56 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

56. beträffande höjning av den garanterade räntan avseende befintliga
lån för vissa hyres- och bostadsrättshus

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bol yrkande 1,

1988/89:Bo2 och 1988/89:Bo247 yrkande 7, det förstnämnda och det
sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga, avslår proposition 1988/89:79
yrkande 2 och motion 1988/89:Bol yrkandena 2 och 3,

54. Höjning av den garanterade räntan avseende befintliga lån
för vissa hyres- och bostadsrättshus (morn. 56)

Jan Strömdahl (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 62 börjar med ”Utskottet
och” och slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse:
Riksdagen beslöt i december 1988 att höja den garanterade räntan för vissa
hyres- och bostadsrättshus. Motivet för höjningen var att de boende i dessa
hus skulle ”straffas" med högre boendekostnader därför att villaägarnas
skatteavdrag blev mindre värda när deras skatt blev lägre. Vänsterpartiet
kommunisterna reserverade sig och påpekade att det inte finns någon
anledning att öka de ekonomiska klyftorna mellan hyresgäster och villaägare.
De högre inkomsttagarna är marginalskattereformens vinnare även utan
extra börda för dem med lägre inkomster. Några nya motiv för ”rättvisereformen”
har inte presenterats i den nu aktuella propositionen.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Bol yrkande 1 såvitt nu är i fråga som sin mening ger
regeringen till känna vad där förordats om att de garanterade räntorna för
vissa hyres- och bostadsrättshus inte skall höjas. Därigenom tillgodoses
också förslaget i motionerna Bo2 (c) och i Bo247 (c) yrkande 7 detta yrkande
såvitt nu är i fråga.

De alternativa förslagen som förs fram i vpk-motionen är vid den nu
intagna ståndpunkten inte aktuella. Dessa yrkanden liksom regeringens
förslag avstyrks sålunda.

dels att moment 56 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

56. beträffande höjning av den garanterade räntan avseende befintliga
lån för vissa hyres- och bostadsrättshus

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Bol yrkande 1,
1988/89:Bo2 och 1988/89:Bo247 yrkande 7, det förstnämnda och det
sistnämnda motionsyrkandet såvitt nu är i fråga, avslår proposition
1988/89:79 yrkande 2 och motion 1988/89:Bol yrkandena 2 och 3,

55. Den garanterade räntan för allmännyttiga bostadsföretag
(mom. 57)

Jan Strömdahl (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 62 börjar med "Motionsyrkanden
(vpk)” och på s. 63 slutar med "och 2 avstyrks" bort ha följande
lydelse:

Som i motioner och i reservationer (vpk) flera gånger framhållits finns
goda motiv för förslag som innebär att de allmännyttiga företagen ges ett
riktat stöd. Dessa företag är ett instrument för genomförande av den sociala
bostadspolitiken. De har ålagts ett stort ansvar för denna politik; ett ansvar
som inte sällan innebär att dessa företag får kostnader som inte har sin
motsvarighet hos de privata fastighetsägarna. Att de allmännyttiga företagen
har en relativt större del av sina lägenheter byggda under miljonprogrammets
tid är faktorer som påverkar kostnadsbilden. Vad nu anförts gör det enligt

utskottets mening motiverat att vidta de åtgärder som förordas i vänsterpar- 1988/89:BoU7
tiet kommunisternas partimotion Bo275 om frysning av den garanterade
räntan för dessa företag vid 1989 års nivå och om en sänkning av denna ränta
med 0,5 procentenheter för hus färdigställda fr.o.m. år 1989.

dels att moment 57 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

57. beträffande den garanterade räntan för allmännyttiga bostadsföretag att

riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo275 yrkandena 1
och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

56. Extra upptrappningar (mom. 58)

Leif Olsson och Siw Persson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 63 börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med ”till motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Det är viktigt att bostadssubventionerna reduceras kraftigt. Detta har
krävts från flera håll bl.a. i en partimotion från folkpartiet som utskottet
behandlat ovan. I avvaktan på att pågående utredningar avseende ett nytt
inkomstskattesystem och ett nytt bostadsfinansieringssystem avslutas bör nu
extra upptrappningar företas som innebär att de garanterade räntorna
trappas upp med 350 milj. kr. på helår. Upptrappningen bör omfatta både
flerbostadshus och småhus och gälla fr.o.m. halvårsskiftet 1989. Åt regeringen
bör uppdras att närmare besluta hur besparingen skall läggas ut. Vad
utskottet nu med anledning av motion Bo223 (fp) förordat bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

Däremot kan utskottet inte ställa sig bakom förslaget i miljöpartiets
partimotion Bo269 yrkande 2 om minskning av räntesubventionerna med 1
miljard kronor. En så stor indragning förutsätter att också skattesystemet
reformeras, något som utskottet i och för sig anser viktigt. Överväganden i
denna fråga pågår också. I avvaktan på dessa överväganden bör inte nu
företas sådana ändringar som motionärerna föreslår.

dels att moment 58 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

58. beträffande extra upptrappningar

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo223 yrkande 6 och
med avslag på motion 1988/89:Bo269 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

57. Extra upptrappningar (mom. 58)

Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 63 börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med ”till motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Miljöpartiet har i sin skattepolitiska motion föreslagit att avdrag skall få
göras med 44 % av av räntorna direkt på skatten. I dag är värdet av
ränteavdraget 47,5 % i inkomstskikt över 85 000 kr.

För att få ”parallellitet” mellan ränteavdrag och bostadssubventioner bör
räntebidragen minskas med 1 miljard kronor i enlighet med förslaget i

miljöpartiets partimotion Bo269 yrkande 2. Utskottet tillstyrker detta
förslag. Därmed har också i allt väsentligt tillgodosetts förslaget i motion
Bo223 (fp) yrkande 6 om extra upptrappningar på 350 milj. kr.

dels att moment 58 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

58. beträffande extra upptrappningar

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo223 yrkande 6
och 1988/89:Bo269 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

58. Räntebidragen till vissa underhållslån (mom. 59)

Leif Olsson och Siw Persson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 63 börjar med ”Utskottet
avstyrker” och slutar med ”med ombyggnadslångivningen” bort ha följande
lydelse:

I motioner från bl.a. folkpartiet har föreslagits att möjligheter skall öppnas
att göra skattefria avsättningar till underhållsfonder. Som en följd härav bör
det enligt utskottets mening vara möjligt att minska räntebidraget till
underhåll med 100 milj. kr. fr.o.m. den 1 juli 1989 i enlighet med förslaget i
motion Bo223 (fp) yrkande 5. Utskottet tillstyrker detta förslag.

dels att moment 59 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

59. beträffande räntebidragen till vissa underhållslån

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo223 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

59. Räntebidraget till äldre reparations- och energisparlån
m.m. (mom. 60)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 63 börjar med "Inte heller”
och slutar med ”roll m.m.” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget i motion Bo271 (m) yrkande 6 om att
räntebidrag till vissa äldre lån för underhålls-, reparations- och energisparåtgärder
bör avvecklas. Dessa lån belastar statsbudgeten med endast 5 milj. kr.
för nästa budgetår varför de kan avskaffas utan att därmed de boende kan
anses få nämnvärt ökade kostnader.

dels att moment 60 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

60. beträffande räntebidraget till äldre reparations- och energisparlån
m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo271 yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1988/89 :BoU7

134

60. Slopande av vissa räntesubventioner för bostadshus som 1988/89: BoU7
färdigställts före år 1968 (mom. 61)

Jan Strömdahl (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 63 börjar med ”Utskottet
som” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar inte regeringens uppfattning att hyresgäster och bostadsrättshavare
i äldre hus skall straffas med högre boendekostnader bara därför
att villaägarnas skatteavdrag blir mindre värda när deras skatt kraftigt sänks.

Utskottet delar däremot vpk:s uppfattning i motion Bol. Propositionens
förslag i denna del bör således avslås av riksdagen.

dels att moment 61 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

61. beträffande slopande av vissa räntesubventioner för bostadshus
som färdigställts före år 1968

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bol yrkande 1
och 1988/89:Bo247 yrkande 7, båda motionsyrkandena såvitt nu är i
fråga, avslår proposition 1988/89:79 yrkande 1,

61. Slopande av räntebidrag för hus byggda före år 1975 (mom.
62)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 64 börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”sig för” bort ha följande lydelse:

Enligt bostadsutskottets mening är det både möjligt och ekonomiskt
motiverat att avveckla räntebidragen för fastigheter färdigställda före år
1975. Dessa fastigheter har producerats till väsentligt lägre kostnader än
dagens nyproduktion. Fastigheter med lån enligt äldre låneformer bör väl
kunna bära den ökning av kapitalkostnaderna som en avveckling av
räntebidragen innebär. Utskottet tillstyrker moderata samlingspartiets partimotion
Bo405 yrkande 11 och motion Bo271 (m) yrkande 1.

dels att moment 62 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

62. beträffande slopande av räntebidrag för hus byggda före år 1975
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo271 yrkande 1
och 1988/89:Bo405 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

62. Gränsdragningen mellan bostäder och lokaler i
bostadsfinansieringssammanhang (mom. 63)

Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 64 börjar med ”De i” och på
s. 65 slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Förslaget i motion Bo211 (c) om räntebidrag till barnomsorgslokaler
tillstyrks av utskottet. Ett genomförande av vad i motionen anförts innebär
att vissa gemensamhetslokaler kan utnyttjas i större omfattning än vad som i
dag är möjligt genom att de kan användas för barnomsorgsverksamhet i

kommunal regi på dagarna och av de boende på kvällar och helger. Detta är
positivt. Reglerna för räntebidrag till sådana lokaler bör ändras.

Vad i övriga motioner förordats om gransdragning bostäder/lokaler i
räntebidragssammanhang bör inte nu föranleda någon riksdagens åtgärd.
Pågående utredning om bostadsfinansieringen får avvaktas härvidlag.

dels att moment 63 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

63. beträffande gränsd-'’- :ngen mellan bostäder och lokaler i
bostadsfinansieringssammanhang

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo211 och med avslag
på motionerna 1988/89:Bo202,1988/89:Bo221 och 1988/89:Bo268 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

63. Slopande av räntebidrag vid övertagande av allmännyttiga
bostadsföretags fastigheter m.m. (mom. 64)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m). Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg
(m), Leif Olsson (fp). Rune Thorén (c) och Siw Persson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 65 börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”behandlade motionsförslagen” bort ha följande
lydelse:

I reservationer till bostadsutskottets betänkanden BoU 1987/88:3 och BoU
1987/88:10 anfördes att det i första hand är ett kommunernas ansvar att de
bostadspolitiska riktlinjerna omsätts i praktisk handling. Det är sålunda
ägaren/kommunen och de boende som skall avgöra om en förändring från
hyresrätt till bostadsrätt skall komma till stånd. Riksdagen har i skilda
sammanhang utformat en lagstiftning i avsikt att underlätta för de boende att
själva ta ansvar för sitt boende. Det finns goda motiv för uppfattningen att
dessa beslut inte skall styras genom att räntebidrag slopas om allmännyttigt
ägda bostäder omvandlas till bostadsrätter. Utskottet tillstyrker med det nu
anförda motionerna från m, fp och c.

Det bör erinras om att i motioner från dessa partier förslag lagts fram om
att ändra gällande lagstiftning så att också allmännyttans bostäder skall
omfattas av den lagstiftning som tillkommit för att möjliggöra en omvandling
från hyresrätt till bostadsrätt. Dessa motioner behandlar utskottet hösten

1989.

dels att moment 64 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

64. beträffande slopande av räntebidrag vid övertagande av allmännyttiga
bostadsföretags fastigheter m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo247 yrkande 3,
1988/89:Bo405 yrkande 7 och 1988/89:Bo409 yrkande 11 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1988/89: BoU7

136

64. Avveckling av lånen till barnfamiljer för köp av egnahem
och reglerna för förvärvslångivningen (mom. 65-66)

Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m). Jan Sandberg (m), Leif Olsson (fp)
och Siw Persson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 66 börjar med ”De särskilda”
och på s. 67 slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:

Redan när förslaget om de s.k. förvärvslånen lades fram våren 1987
riktades invändningar från m och fp mot låneformen. Dessa invändningar
kan enligt bostadsutskottets mening fortfarande resas. Som anförs i de nu
behandlade motionerna (m) och (fp) är långivningen dels prisdrivande, dels
behäftad med marginaleffekter på samma sätt som bostadsbidragen. Vad
som behövs för att ge alla barnfamiljer möjlighet att välja en bostad efter sina
behov är därför generella insatser som kommer alla barnfamiljer till godo.
Utskottet vill i detta sammanhang också erinra om de goda möjligheter som i
dag finns att erhålla lån på den normala kreditmarknaden till bl .a. förvärv av
småhus.

Bostadsutskottet tillstyrker med hänvisning till det ovan anförda förslagen
i motionerna Bo223 (fp) yrkande 10 och Bo271 (m) yrkande 8 om att de
särskilda förvärvslånen för barnfamiljer skall avvecklas fr.o.m. den 1 juli

1989.

dels att momenten 65-66 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
65-66. beträffande avveckling av lånen till barnfamiljer för köp av
egnahem och reglerna för förvärvslångivningen
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo223 yrkande 10
och 1988/89:Bo271 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

65. Reglerna för förvärvslångivningen (mom. 66)

Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 67 börjar med ”Enligt de”
och slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:

Förvärvslån kan lämnas om köpeavtal har träffats fr.o.m. den 1 juli 1987.
Ansökan om lån skall dock ha inkommit till kommunen senast den 30 juni

1990. Någon begränsning av tiden mellan köp och låneansökan härutöver bör
enligt utskottets mening inte göras. Det bör sålunda vara möjligt att
retroaktivt få lån för alla de husköp som genomförs inom den beslutade
försöksperioden och som i övrigt uppfyller villkoren för långivningen.

dels att moment 66 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

66. beträffande reglerna för förvärvslångivningen
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

1988/89:BoU7

137

66. Tillämpningsområdet för lånen till barnfamiljer för förvärv 1988/89:BoU7
av egnahem (mom. 67, motiveringen)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser att den del av
utskottets yttrande som på s. 67 börjar med ”Utskottet är” och slutar med
”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motion Bo271 (m) framförda uppfattningen att de
s.k. förvärvslånen bör avvecklas. Det finns enligt utskottets mening mot
bakgrund härav naturligtvis inte något skäl att utvidga tillämpningsområdet
förde aktuella lånen. Även de i motion Bo230 (c) aktualiserade lånebehoven
bör kunna tillgodoses på den reguljära kreditmarknaden. Motionen avstyrks
sålunda.

67. Tillämpningsområdet för lånen till barnfamiljer för förvärv
av egnahem (mom. 67)

Agne Hansson (c), Rune Thorén (c) och Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 67 börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

För att främja ett boende på landsbygden också för unga familjer utan barn
bör enligt utskottets mening förvärvslån kunna utgå även i dessa fall i enlighet
med förslaget i motion Bo230 (c). Med avseende på att ett eget hus med
äganderätt oftast är den enda boendeform som kan erbjudas utanför våra
tätorter är det enligt utskottets mening rimligt att samhället ger ett stöd som
möjliggör för alla unga familjer att välja denna typ av boende. Inte minst
viktigt är detta mot bakgrund av strävandena att behålla en levande
landsbygd med en allsidig befolkningssammansättning.

Vad utskottet nu med anledning av motion Bo230 (c) anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 67 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

67. beträffande tillämpningsområdet för lånen till barnfamiljer för
förvärv av egnahem

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo230 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

68. Lån vid köp av permanentbostäder (mom. 69)

Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m). Jan Sandberg (m), Leif Olsson (fp)
och Siw Persson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 67 börjar med ”Vid sin” och
på s. 68 slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

De trängs härigenom alltmer bort från kusten och kustsamhällena. Vad som

behövs är därför åtgärder som på olika sätt säkrar de permanentboendes
möjligheter att bo kvar i de samhällen som är utsatta för ett starkt tryck från
fritidsintressena. Det gäller dels att ställa mark till förfogande för såväl ny
permanentbebyggelse som fritidsbebyggelse, dels att ge den bofasta befolkningen
samma lånemöjligheter vid köp av befintliga hus som vid nybyggnad.
De förordade lånen bör bara utgå till på orten mantalsskrivna eller till
personer som i samband med förvärvet skriver sig där. Flyttar låntagaren från
den aktuella orten eller fastigheten skall lånen sägas upp.

Vad bostadsutskottet nu med anledning av motion Bo260 (m) yrkande b
anfört om införandet av lån för bofast befolkning vid förvärv av bostadsfastigheter
i skärgårdsområden och kustsamhällen bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 69 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

69. beträffande lån vid köp av permanentbostäder
att riksdagen med anledning av motion 1988/89: Bo260 yrkande b som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

69. Lån vid köp av permanentbostäder (mom. 69)

Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 67 börjar med ”Vid sin” och
på s. 68 slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Konkurrensen och trycket från fritidsintressena har, som framhålls i
motion Bo260 (m), orsakat många problem i våra kust- och skärgårdssamhällen.
Det kanske allvarligaste problemet är den avfolkning som blir en följd av
att allt fler bostäder köps upp av fritidsboende. Den bofasta befolkningen har
inte tillräcklig köpkraft för att kunna förvärva fastigheter som blir till salu.
De trängs härigenom alltmer bort från kusten och kustsamhällena. Vad som
behövs är därför åtgärder som på olika sätt säkrar de permanentboendes
möjligheter att bo kvar i de samhällen som är utsatta för ett starkt tryck från
fritidsintressena. Det gäller att ge den bofasta befolkningen samma lånemöjligheter
vid köp av befintliga hus som vid nybyggnad. De förordade lånen bör
bara utgå till på orten mantalsskrivna eller till personer som i samband med
förvärvet skriver sig där. Flyttar låntagaren från den aktuella orten eller
fastigheten skall lånen sägas upp.

dels att moment 69 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

69. beträffande län vid köp av permanentbostäder
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo260 yrkande b som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1988/89:BoU7

139

70. Införandet av ett statligt stöd till allmännyttiga
bostadsföretag för fastighetsförvärv (mom. 70)

1988/89:BoU7

Jan Strömdahl (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 68 börjar med ”Bostadsutskottet
har” och slutar med ”Motionen avstyrks” bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet har ovan betonat de allmännyttiga bostadsföretagens
stora betydelse som ett av medlen för att genomföra den sociala bostadspolitiken.
För att de allmännyttiga företagen fullt ut skall kunna fylla denna sin
roll måste de naturligtvis också tilldelas de instrument som behövs härför. Ett
sådant instrument är enligt bostadsutskottets mening det stöd till allmännyttiga
bostadsföretag för fastighetsförvärv som förordas i vänsterpartiet
kommunisternas partimotion Bo275 yrkande 3. Som framhålls i motionen är
förvärv särskilt angelägna i områden där allmännyttan har en liten andel av
det totala antalet hyreslägenheter, t.ex. i större orters centrala delar. Sådana
förvärv kan enligt bostadsutskottets mening motverka en omvandling till
bostadsrätter och andelslägenheter samt motverka kontorisering av bostäder.
Härigenom skulle det bli lättare för hushåll som inte kan göra stora
kapitalinsatser att få en bostad. Samtidigt stärks allmännyttans prisledande
roll i bruksvärdessystemet.

Vad bostadsutskottet nu med anledning av vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Bo275 yrkande 3 anfört om införande av ett stöd till allmännyttiga
bostadsföretag för fastighetsförvärv bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 70 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

70. beträffande införandet av ett statligt stöd till allmännyttiga
bostadsföretag för fastighetsförvärv

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo275 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

71. Avveckling av hyresrabatterna (morn. 71)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg
(m), Leif Olsson (fp), Rune Thorén (c) och Siw Persson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 69 börjar med ”Sorn
framgår” och slutar med ”yrkande 5” bort ha följande lydelse:

Redan i samband med riksdagens beslut hösten 1982 om att införa
temporära stimulansåtgärder bl.a. i form av statsbidrag för hyresrabatter
restes invändningar mot regeringsförslaget i motioner från m, fp och c.
Därvid anfördes att eventuella stimulansåtgärder avseende bostadsbyggandet
borde ges en inriktning som innebär att produktionen kommer att avse
bostäder som verkligen efterfrågas. Även om inga fler bostadshus blivit
berättigade till hyresrabatter sedan utgången av år 1985 finns det enligt
bostadsutskottets mening anledning hävda att statsbidragsgivningen avseende
redan utgående rabatter bör upphöra per den 1 juli 1989.

Vad utskottet nu med anledning av motionerna Bo247 (c) yrkande 13,
såvitt nu är i fråga, och Bo271 (m) yrkande 5 anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 71 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 1988/89:BoU7

71. beträffande avveckling av hyresrabatterna

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo247 yrkande
13, detta yrkande såvitt nu är i fråga, och 1988/89:Bo271 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

72. Avveckling av återflyttningsbidragen (mom. 72)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg
(m), Leif Olsson (fp), Rune Thorén (c) och Siw Persson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 69 börjar med ”De skäl” och
slutar med ”skall avvecklas” bort ha följande lydelse:

Redan när förslaget om införande av återflyttningsbidragen förelädes
riksdagen hösten 1986 riktades invändningar häremot i motioner från m, fp
och c. Vad som i dessa motioner anförts om att bidragen kan komma att
motverka varsamma ombyggnader och medverka till att den byggande blir
mindre observant på möjligheterna att hålla kostnaderna nere äger fortsatt
giltighet. Det kan sålunda med fog hävdas att återflyttningsbidragen på sikt
kan komma att innebära en ytterligare ökning av boendekostnaderna.

Med hänvisning till det ovan anförda och mot bakgrund av behovet av
besparingar på statsbudgeten bör enligt bostadsutskottets mening återflyttningsbidragen
avvecklas fr.o.m. den 1 juli 1989. Vad utskottet nu med
anledning av motionerna Bo223 yrkande 8, Bo247 (m) yrkande 13 såvitt nu är
i fråga och Bo271 (m) yrkande 4 anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 72 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

72. beträffande avveckling av återflyttningsbidragen

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo223 yrkande 8,

1988/89:Bo247 yrkande 13, detta yrkande såvitt nu är i fråga, och
1988/89:Bo271 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

73. Avveckling av nybyggnadsbidragen (mom. 73)

Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m). Jan Sandberg (m), Leif Olsson (fp)
och Siw Persson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 70 börjar med ”Sorn
framgår” och slutar med ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Avsikten med att införa nybyggnadsbidragen var att genom bidragen
förverkliga bostadsbyggnadsprojekt som annars inte skulle ha kommit till
stånd. Även om en förhållandevis kort tid förflutit sedan bidragen infördes
finns det inga tecken på att de på något avgörande sätt skulle ha påverkat de
obalanser som finns på dagens bostadsmarknad. Vad som behövs för att
komma till rätta med dessa problem är inte nya subventioner utan åtgärder av
ett betydligt mera grundläggande slag.

Förutom de ovan redovisade invändningarna mot nybyggnadsbidragen
kan de enligt bostadsutskottets mening dessutom komma att verka kostnads -

höjande. Utskottet delar med hänvisning till det nu anförda uppfattningen i 1988/89:BoU7
motionerna Bo223 (fp) yrkande 9 och Bo271 (m) yrkande 3 om att
nybyggnadsbidragen bör avvecklas fr.o.m. den 1 juli 1989. Vad utskottet nu
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 73 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

73. beträffande avveckling av nybyggnadsbidragen

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo223 yrkande 9
och 1988/89:Bo271 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

74. Avveckling av ungdomsbostadsstödet (mom. 74)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg
(m), Leif Olsson (fp), Rune Thorén (c) och Siw Persson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 70 börjar med ”Ungdomsbostadsstödet
infördes” och på s. 71 slutar med ”yrkande 5 a” bort ha följande
lydelse:

Ungdomsbostadsstödet är ännu ett exempel på hur regeringen genom
stimulanser och punktinsatser försöker komma till rätta med grundläggande
obalanser på bostadsmarknaden. Ungdomsbostadsstödet har knappast inneburit
att några nya lägenheter tillkommit. Vad som behövs är i stället
genomgripande åtgärder som ger verkliga förbättringar och som innebär att
grunden läggs för en bostadspolitik med en helt ny inriktning. Genom att
skapa en fungerande bostadsmarknad löser man också ungdomens bostadsfråga
på det bästa sättet.

Med hänvisning till det nu anförda förordar utskottet att ungdomsbostadsstödet
avvecklas fr.o.m. den 1 juli 1989 i enlighet med vad som föreslås i
motionerna Bo223 (fp) yrkande 7, Bo247 (c) yrkande 1, Bo271 (m) yrkande 2
och Bo417 (m) yrkande 5 a. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 74 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

74. beträffande avveckling av ungdomsbostadsstödet

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo223 yrkande 7,

1988/89:Bo247 yrkande 1, Bo271 yrkande 2 och 1988/89:Bo417
yrkande 5 a som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

75. Tillstyrkanderamen för kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse (mom. 76)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 72 börjar med ”Utskottets
överväganden” och slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Av budgetpropositionen framgår att hela tillstyrkanderamen för budgetåret
1988/89 tagits i anspråk redan innan halva budgetåret är till ända. Vidare
framgår att riksantikvarieämbetet bedömer att behovet av medel klart
överstiger gällande ram och därför bör höjas. Det är således enligt

bostadsutskottets mening uppenbart att behovet av medel för att bevara vårt 1988/89 :BoU7

äldre byggnadsbestånd klart överstiger den i budgetpropositionen föreslagna

ramen. Det måste betraktas som oförsvarligt av regeringen att på detta sätt

riskera att delar av vårt kulturarv går till spillo genom att renoveringsåtgärder

inte i tid kan sättas in. Tillstyrkanderamen för kulturhistoriskt värdefull

bebyggelse bör mot denna bakgrund fastställas på en nivå som möjliggör att

angelägna åtgärder i detta bostadsbestånd snarast kan komma till stånd.

Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund förslaget i motion Bo271 (m)
yrkande 10 om att tillstyrkanderamen för budgetåret 1989/90 bör fastställas
till 200 milj. kr. Regeringsförslaget samt de motionsyrkanden som förordar
ramar på lägre nivåer avstyrks.

dels att moment 76 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

76. beträffande tillstyrkanderamen för kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Bo271 yrkande 10 och med
avslag på regeringens förslag i proposition 1988/89:100 bilaga 13 samt
motionerna 1988/89:Bo223 yrkande 16 och 1988/89:Bo247 yrkande 16

a) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

76. Tillstyrkanderamen för kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse (mom. 76)

Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 72 börjar med ”Utskottets
överväganden” och slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Utskottets överväganden leder fram till slutsatsen att tillstyrkanderamen
för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse bör bestämmas till ett högre belopp
än vad som föreslagits i budgetpropositionen. Trots det ansträngda läge som
för närvarande råder på byggmarknaden och de problem detta för med sig i
överhettade storstadsregioner anser utskottet att en sådan ramhöjning är
nödvändig för att angelägna byggnadsvårdsåtgärder i tid skall kunna komma
till stånd. Utskottet anser mot denna bakgrund att den i motion Bo247 (c)
yrkande 16 föreslagna tillstyrkanderamen för budgetåret 1989/90 på 135 milj.
kr. bör vinna riksdagens bifall. Detta förslag går utöver vad som föreslagits i
såväl budgetpropositionen som motion Bo223 (fp) yrkande 16. Förslaget om
tillstyrkanderam i motion Bo271 (m) yrkande 10 får delvis anses vara
tillgodosett.

dels att moment 76 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

76. beträffande tillstyrkanderamen för kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Bo247 yrkande 16 och med
avslag på regeringens förslag i proposition 1988/89:100 bilaga 13 samt
motionerna 1988/89:Bo223 yrkande 16 och 1988/89:Bo271 yrkande 10 143

a) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

77. Avveckling av tilläggslångivningen till bostadshus yngre än
30 år (mom. 78)

Leif Olsson och Siw Persson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 73 börjar med ”Förslaget i”
och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet instämmer i förslaget i motion Bo223 (fp) yrkande 14 om
att tilläggslångivningen till bostadshus yngre än 30 år bör upphöra den 1 juli
1989. Stödet till förnyelseåtgärder i detta bostadsbestånd bör i fortsättningen
kunna utgå inom andra låne- och bidragsformer. Den besparingseffekt som
avvecklingen av tilläggslån till bostadshus yngre än 30 år medför ger också
möjlighet att förbättra det riktade stödet till åtgärder i bostäder drabbade av
radon eller fukt och mögel. Vid ett riksdagens bifall till utskottets förslag bör
en särskild ram för beslut om bidrag för tillgänglighetsskapande åtgärder på
kvartersmark på 10 milj. kr. för budgetåret 1989/90 fastställas i enlighet med
yrkande 15 i motion Bo223 (fp). Vad utskottet i denna fråga anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 78 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

78. beträffande avveckling av tilläggslångivningen till bostadshus
yngre än 30 år

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo223 yrkande 14 och
15

a) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) medger att beslut om bidrag för tillgänglighetsskapande åtgärder
på kvartersmark får beviljas intill ett belopp av 10 000 000 kr. under
budgetåret 1989/90,

78. Tilläggslån till ändrad lägenhetssammansättning (mom.

79. motiveringen)

Under förutsättning av bifall till reservation 77

Leif Olsson och Siw Persson (båda fp) anser att den del av utskottets yttrande
som på s. 73 börjar med ”Frågan om” och på s. 74 slutar med ”gäller
lägenhetssammanslagningar” bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet har ovan uttalat sig för att alla typer av tilläggslån till
bostadshus yngre än 30 år skall avvecklas. Detta innebär att förslaget i
motion Bo271 (m) yrkande 9 om att tilläggslån inte skall utgå vid lägenhetssammanslagningar
redan får anses vara tillgodosett.

1988/89:BoU7

144

79. Beslutsram för bostadshus yngre än 30 år (mom. 80)

1988/89:BoU7

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 74 börjar med ”Förslaget i”
och på s. 75 slutar med ”avstyrks av utskottet” bort ha följande lydelse:
Som ovan framgått innebär bostadsutskottets ställningstagande vad avser
ombyggnadslån till lägenhetssammanslagningar att även tilläggslån till dessa
åtgärder i fortsättningen endast i undantagsfall kommer att kunna utgå. Den i
motion Bo271 (m) yrkande 11 föreslagna minskningen av beslutsramen för
bostadshus yngre än 30 år torde därför kunna genomföras utan att utrymmet
för långivning till övriga åtgärder minskas i förhållande till regeringens
förslag. Utskottet bifaller detta motionsyrkande och avstyrker således
regeringens förslag och förslaget i motion Bo247 (c) yrkande 17. Något behov
av att, som föreslås i motion Bo210 (s) yrkande 1, uttala sig om den framtida
storleken på beslutsramen kan utskottet inte anse föreligga. Även detta
motionsyrkande avstyrks.

dels att moment 80 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

80. beträffande beslutsram för bostadshus yngre än 30 år
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Bo271 yrkande 11 och med
avslag på regeringens förslag i proposition 1988/89:100 bilaga 13 samt
motionerna 1988/89:Bo210 yrkande 1 och 1988/89:Bo247 yrkande 17
medger att beslut om tilläggslån till åtgärder i bostadshus som är yngre
än 30 år får meddelas inom en ram på 205 000 000 kr. för budgetåret
1989/90,

80. Beslutsram för bostadshus yngre än 30 år (mom. 80)

Under förutsättning av bifall till reservation 77
Leif Olsson och Siw Persson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 74 börjar med ”Förslaget i”
och på s. 75 slutar med ”avstyrks av utskottet” bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet har ovan tillstyrkt en motion (fp) om att tilläggslån till
bostadshus yngre än 30 år inte skall utgå efter den 30 juni 1989. Vid ett
riksdagens bifall till utskottets ställningstagande skall därför självklart inte
någon ram för beslut om dessa lån fastställas för nästa budgetår. Av detta skäl
avstyrks regeringsförslaget samt motionerna Bo210 (s) yrkande 1, Bo247 (c)
yrkande 17 och Bo271 (m) yrkande 11. Detta bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att moment 80 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

80. beträffande beslutsram för bostadshus yngre än 30 år
att riksdagen med avslag på regeringens förslag i proposition 1988/
89:100 bilaga 13 samt motionerna 1988/89:Bo210 yrkande 1, 1988/
89:Bo247 yrkande 17 och 1988/89:Bo271 yrkande 11 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10 Riksdagen 1988/89.19sami. Nr 7

81. Beslutsram för bostadshus yngre än 30 år (mom. 80)

1988/89 :BoU7

Under förutsättning av bifall till reservation 45
Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 74 börjar med ”Förslaget i"
och på s. 75 slutar med ”tillstyrks av utskottet" bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet har ovan under avsnitt 5.5.3 behandlat och tillstyrkt ett
motionsyrkande från c om att riksdagens beslut i december 1989 om höjning
av den garanterade räntan till ombyggnadslån bör omprövas och tidigare
gällande räntenivåer bör återinföras. Ett beslut i denna riktning skulle
avsevärt minska behovet av tilläggslångivning till bostadshus yngre än 30 år.
Bostadsutskottet tillstyrker av detta skäl yrkande 17 i motion Bo247 (c) om
att beslutsramen för 1989/90 avseende tilläggslån till bostadshus yngre än 30
år bör bestämmas till 125 milj. kr. Regeringsförslaget samt motionerna
Bo210 (s) yrkande 1 och Bo271 (m) yrkande 11 avstyrks.

dels att moment 80 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

80. beträffande beslutsram för bostadshus yngre än 30 år
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Bo247 yrkande 17 och med
avslag på regeringens förslag i proposition 1988/89:100 bilaga 13 samt
motionerna 1988/89:Bo210 yrkande 1 och 1988/89:Bo271 yrkande 11
medger att beslut om tilläggslån till åtgärder i bostadshus som är yngre
än 30 år får meddelas inom en ram på 125 000 000 kr. för budgetåret
1989/90,

82. Beslutsram för bostadshus yngre än 30 år (mom. 80)

Jan Strömdahl (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 75 börjar med "Beträffande
vad” och slutar med "tillstyrks av utskottet" bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som framförs i motion Bo210 (s) är omfattningen av
byggskador och byggfel i miljonprogrammets bostäder mycket stor. Många
av förbättringsbehoven har sitt ursprung i en snabb och storskalig byggprocess
där oprövade utföranden och material användes. Det är därför orimligt
att de som bor i dessa mer eller mindre sjuka hus skall stå för kostnaderna för
att avhjälpa dessa brister. Det måste vara samhällets uppgift att svara för
dessa. Ramen för tilläggslån bör därför ökas på sikt i enlighet med förslaget i
motion Bo210 (s). Detta bör ges regeringen till känna.

dels att moment 80 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

80. beträffande beslutsram för bostadshus yngre än 30 är
att riksdagen med anledning av regeringens förslag i proposition
1988/89:100 bilaga 13 och motion 1988/89:Bo210 yrkande 1 samt med
avslag på motionerna 1988/89:Bo247 yrkande 17 och 1988/89:Bo271
yrkande 11

a) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) medger att beslut om tilläggslån till åtgärder i bostadshus som är

146

yngre än 30 år får meddelas inom en ram på 225 000 000 kr. för 1988/89:BoU7
budgetåret 1989/90,

83. Reglering av bostadsbidragsgivningen i lag (mom. 81)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m). Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg
(m) och Rune Thorén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77 börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”det anförda” bort ha följande lydelse:

Riksdagen beslöt förra året mot bostadsutskottets förslag att bostadsbidragsgivningen
skulle regleras i lag. Som då framhölls finns inga sakliga
motiv att införa en lagreglering. Vad regeringen åsyftade med lagens
införande var att ålägga kommunerna att införa bostadsbidrag till vissa
hushåll utan barn. Bostadsutskottet hade år 1988 att behandla motioner från
m, fp och c om att sådana bidrag inte skulle utgå. Även i år har utskottet att
behandla motioner med denna innebörd från dessa partier. Utskottet
behandlar dessa motioner nedan men vill redan nu framhålla att bostadsbidrag
till vissa hushåll utan barn inte bör utgå.

Det finns bl.a. mot bakgrund härav inte skäl att lagreglera bostadsbidragsgivningen.
Bostadsbidragsgivningen till barnfamiljerna betalades ju ut innan
lagen fanns. Kommunerna kommer även fortsättningsvis att betala ut sådana
bidrag utan att de åläggs detta i lag.

Utskottet tillstyrker med det nu anförda motion Bo247 (c) yrkande 19 om
att 1988 års beslut om att lagreglera bostadsbidragsgivningen bör rivas upp. I
bilaga 2 till detta betänkande lämnas ett förslag till upphävande av lagen
(1988:786) om bostadsbidrag fr.o.m den 1 juli 1989. De regler som måste
finnas för bostadsbidragsgivningen bör meddelas i förordning på samma sätt
som gällde före den 1 september 1988. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att moment 81 i utskottets hemställan bort ha följandelydelse:

81. beträffande reglering av bostadsbidragsgivningen i lag
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo247 yrkande 19

a) antar som bilaga 2 till detta betänkande fogat förslag till lag om
upphävande av lagen (1988:786) om bostadsbidrag,

b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
den framtida regleringen av bostadsbidragsgivningen,

84. Ändrade inkomstgränser, ändrade
bostadskostnadsgränser och minsta bidragsbelopp i vad gäller
bostadsbidrag (mom. 82 a)

Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77 börjar med ”Förslagen i”
och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag att bostadsbidragen skall vara oförändrade under
första halvåret 1990 innebär i realiteten sänkta bidrag med utgångspunkt i de
hyror som kommer att fastställas under 1989. En sådan ordning kan inte

147

accepteras. Med den kostnadsutveckling som ägt rum på bostadsmarknaden
drabbas barnfamiljerna särskilt hårt genom att bostadsbidragen ”fryses".
Det är viktigt att samhällets stöd prioriteras till dem som bäst behöver det.

Bl.a. mot denna bakgrund anser utskottet att de övre bostadskostnadsgränserna
för bidrag (den s.k. 60-procentsgränsen) bör höjas med 200
kr./mån. för hushåll med 1 eller 2 barn, med 300 kr./mån. för hushåll med 3
barn och med 400 kr./mån. för hushåll med minst 4 barn. Vad nu anförts bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Vad nu föreslagits innebär att vad i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Bo224 förordats delvis tiilgodosetts.

Någon ändring av inkomstgränserna bör inte företas.

De ändrade reglerna bör inarbetas i den förordning om bostadsbidrag som
utskottet ovan förordat.

dels att moment 82 a i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

82 a. beträffande ändrade inkomstgränser, ändrade bostadskostnadsgränser
och minsta bidragsbelopp i vad gäller bostadsbidrag
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Bo247 yrkande 20 och med
anledning av motion 1988/89:Bo224, båda motionerna såvitt nu är i
fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

85. Ändrade inkomstgränser, ändrade
bostadskostnadsgränser och minsta bidragsbelopp i vad gäller
bostadsbidrag (mom. 82 a)

Jan Strömdahl (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77 börjar med "Förslagen i”
och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77 börjar med "Utskottet,
som” och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:

Som i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo224 anförs har det
under en lång följd av år uttalats kritik mot förändringar i bostadsbidragssystemet
som innebär att det urholkas. Mot denna bakgrund måste förändringar
i bidragssystemet under pågående utredningsarbete göras så att bidragen
minst hålls på oförändrad nivå. I motionen läggs fram förslag med detta syfte.
Följande förändringar för bostadsbidrag till hushåll med barn bör göras. De
bör gälla första halvåret 1990.

Bostadskostnadsgränserna bör höjas: den s.k. 80-60-gränsen med 50
kr./mån. för hushåll med 1 eller 2 barn, med 100 kr./mån. för hushåll med 3
eller 4 barn och med 125 kr./mån. för hushåll med minst 5 barn. Den övre
bostadskostnadsgränsen bör höjas med samma belopp för familjer med högst
4 barn. För familjer med 5 eller flera barn bör den höjas med 200 kr./mån.

Inkomstgränsen för barnfamiljerna bör höjas med 5 000 kr., vilket innebär
att oreducerat bidrag kommer att utgå för bidragsgrundande inkomst upp till
68 000 kr./år.

För hushåll utan barn bör de övre bostadskostnadsgränserna sättas till

1988/89: BoU7

148

2 000 kr./mån. för ensamboende och till 2 500 kr./mån. för makar/samboende.
Detta innebär en höjning med 100 kr./mån. Inkomstgränsen för
oreducerat bidrag bör höjas med 2 000 kr. för ensamboende och med 3 000
kr. för makar/samboende.

Slutligen bör minsta bidragsbelopp som betalas ut vara 50 kr./mån. I dag är
det 100 kr./mån.

De förslag som nu lagts fram innebär alltså att det blir möjligt att bibehålla
bostadsbidragens värde under första halvåret 1990. Genom vad nu förordats
har vad i motion Bo247 (c) yrkande 20, såvitt nu är i fråga, föreslagits i viss
mån tillgodosetts.

Ett förslag till lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag i
enlighet med vad i vänsterpartiet kommunisternas partimotion föreslagits
bifogas detta betänkande som bilaga 3. Utskottet föreslår riksdagen att anta
detta förslag.

dels att moment 82 a i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

82 a. beträffande ändrade inkomstgränser, ändrade bostadskostnadsgränser
och minsta bidragsbelopp i vad gäller bostadsbidrag
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:224 och med anledning av
motion 1988/89:247 yrkande 20, båda yrkandena såvitt nu är i fråga,
antar som bilaga 3 till detta betänkande fogat förslag till lag om
ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag,

86. Bostadsbidrag till vissa hushåll utan barn (mom. 82 b)

Agne Hansson (c). Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg
(m). Leif Olsson (fp). Rune Thorén (c) och Siw Persson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77 börjar med ”Inte heller”
och slutar med "Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker motioner från m, fp och c om att bostadsbidrag till
hushåll utan barn inte bör utgå. Som utskottet anförde förra året borde dessa
s.k. ungdomsbostadsbidrag aldrig ha införts. Bidragen är behäftade med så
stora marginalproblem att de inte är av stort värde för ungdomarna. Dessa
bostadsbidrag bör avskaffas fr.o.m. den 1 juli 1989. 1 andra motioner från de
ovan nämnda partierna har lagts fram förslag om hur ungdomarna skall ges
möjligheter att väsentligt bättre än i dag hävda sig på bostadsmarknaden.

dels att moment 82 b i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

82 b. beträffande bostadsbidrag till vissa hushåll utan barn
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo223 yrkande
18, 1988/89:Bo247 yrkande 20, detta yrkande såvitt nu är i fråga.
1988/89:Bo271 yrkande 12 och 1988/89:Bo417 yrkande 5 c som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

1988/89 :BoU7

149

87. Lagförslag om bostadsbidrag (mom. 82 c)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77 börjar med "Utskottet
föreslår” och slutar med "detta betänkande” bort ha följande lydelse:
Utskottet har tidigare givit uttryck för uppfattningen att bostadsbidragsgivningen
inte bör regleras i lag. Det finns inte heller anledning för riksdagen
att acceptera regeringens förslag till lag om särskilda bestämmelser om
bostadsbidragen för år 1990.

dels att moment 82 c i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

82 c. beträffande lagförslag om bostadsbidrag
att riksdagen inte antar vid proposition 1988/89:100 bilaga 13 bifogat
förslag till lag om särskilda bestämmelser om bostadsbidrag för år
1990,

88. Lagförslag om bostadsbidrag (mom. 82 c)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 83, 84 och 86
Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77 börjar med ”Utskottet
föreslår" och slutar med "detta betänkande” bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan tillstyrkt motion Bo247 (c) yrkande 20 om ändrade
bostadskostnadsgränser för bostadsbidrag till hushåll med barn. Utskottet
har också tillstyrkt ett förslag i samma motion om att bostadsbidragsgivningen
inte bör regleras i lag utan att detta bör ske i förordningens form.

Med hänvisning till dessa ställningstaganden avstyrker utskottet regeringens
förslag till lag om särskilda bestämmelser om bostadsbidrag för år 1990.

dels att moment 82 c i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

82 c. beträffande lagförslag om bostadsbidrag
att riksdagen inte antar vid proposition 1988/89:100 bilaga 13 bifogat
förslag till lag om särskilda bestämmelser om bostadsbidrag för år 1990
och som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

89. Lagförslag om bostadsbidrag (morn. 82 c)

Under förutsättning av bifall till reservation 85
Jan Strömdahl (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77 börjar med "Utskottet
föreslår" och slutar med "detta betänkande” bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan föreslagit riksdagen att med bifall till vänsterpartiet
kommunisternas partimotion Bo224 såvitt nu är i fråga anta ett förslag till lag
om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag. Någon särskild lag om
bostadsbidrag för år 1990 behövs därmed inte.

1988/89BoU7

150

dels att moment 82 c i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

82 c. beträffande lagförslag om bostadsbidrag
att riksdagen inte antar vid proposition 1988/89:100 bilaga 13 bifogat
förslag till lag om särskilda bestämmelser om bostadsbidrag för år
1990,

90. Bostadsbidrag till alla hushåll utan barn (mom. 83)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m). Bertil Danielsson (m). Jan Sandberg
(m). Leif Olsson (fp), Rune Thorén (c) och Siw Persson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77 börjar med "Enligt
utskottets” och slutar med "till känna” bort ha följande lydelse:

Utskottet har under en lång följd av år och senast 1988 (BoU 1987/88:20
s.5) avstyrkt motioner om att bostadsbidragsgivningen skulle utsträckas till
att omfatta alla sådana hushåll utan barn som med tillämpande av de gällande
inkomst- och bostadskostnadsgränserna kan få bidrag.

Utskottets ställningstagande står fast. Vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Bo224 såvitt nu är i fråga och motionerna Bo257 (s) och Bo263
(s) avstyrks således.

dels att moment 83 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

83. beträffande bostadsbidrag till alla hushåll utan barn

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo224 såvitt nu är i fråga,
1988/89:Bo257 och 1988/89:Bo263,

91. Beräkning av bostadskostnad (morn. 84)

Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m). Jan Sandberg (m), Leif Olsson (fp)
och Siw Persson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 78 börjar med "Även dessa”
och slutar med ”utskottet motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:
Beträffande bostadsrätt bör viss del av räntekostnaden för köp av denna
ingå när den bostadsbidragsgrundande bostadskostnaden bestäms. I skilda
utredningssammanhang har förordats att i den bidragsgrundande bostadskostnaden
skall medräknas 50 % av räntekostnaden för lån som tagits upp för
att förvärva bostadsrätten. Utskottet delar denna uppfattning.

För egnahemmen bör i den bidragsgrundande inkomsten få räknas in ett
belopp motsvarande normal avskrivning.

Riksdagen bör föreläggas förslag i enlighet med vad nu anförts. Detta
innebär en anslutning till motion Bo247 (c) såvitt nu är i fråga och till
motionerna Bo272 (fp) och Bo417 (m) yrkande 3.

dels att moment 84 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

84. beträffande beräkning av bostadskostnad

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo247 yrkande 20
såvitt nu är i fråga, 1988/89:Bo272 och 1988/89:Bo417 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1988/89:BoU7

151

92. Beräkning av bostadskostnad (mom. 84)

Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande sorn på s. 78 börjar med "Även dessa"
och slutar med "utskottet motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Bo247 (c) yrkande 20 såvitt nu är i fråga bör i den
bidragsgrundande inkomsten få inräknas ett belopp som motsvarar normal
avskrivning. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Däremot kan utskottet inte tillstyrka förslaget i motionerna Bo272 (fp) och
Bo417 (m) yrkande 3 om att 50 % av räntekostnaden för lån som tagits upp
för att förvärva en bostadsrätt skall få räknas in när boendekostnaden
bestäms.

dels att moment 84 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

84. beträffande beräkning av bostadskostnad
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo247 yrkande 20
såvitt nu är i fråga och med avslag på motionerna 1988/89:Bo272 och
1988/89:Bo417 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

93. Bastillägg och bostadsbidragens konsumtionsstyrande
effekt (mom. 85)

Knut Billing. Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 78 börjar med "Utskottet
finner" och slutar med "partimotion Bo214" bort ha följande lydelse:

De inkomstprövande bostadsbidragen har en viss betydelse för vissa i
ekonomiskt hänseende hårt drabbade familjer. Emellertid innebär höjningar
av dessa inkomstprövade bidrag att det blir svårare för de flesta barnfamiljer
att själva kunna förbättra sin ekonomi. Detta beror på de marginaleffekter
som finns inbyggda i systemet. Denna effekt drabbar också familjeekonomin
när en hemarbetande make tar förvärvsarbete. Ju flera barn det finns i
familjen desto mindre blir i allmänhet behållningen av detta förvärvsarbete
sedan skatt och värdet av minskade bostadsbidrag räknats bort.

En plan bör utarbetas för hur bostadsbidragen för merparten av bidragstagarna
successivt skall ersättas med andra åtgärder så att barnfamiljer som
betalar skatt normalt inte skall behöva uppbära inkomstprövade bostadsbidrag.
Av störst betydelse är en skattereform som radikalt sänker inkomstskatterna
och därmed undanröjer de stora marginaleffekter som bl.a.
bostadsbidragssystemet ger upphov till.

Vad ovan anförts bör riksdagen med anledning av moderata samlingspartiets
partimotion Bo214som sin mening ge regeringen till känna. En plan bör
alltså utarbetas i vilken bostadsbidragen stegvis ersätts med grundavdrag för
barn, lägre skattetryck i övrigt samt flerbarnstillägg.

Vad i miljöpartiets partimotioner Bo213 och Bo259 föreslagits om
bastillägg avstyrks. Detta förslag är inte förenligt med förslaget i moderata
samlingspartiets partimotion.

1988/89: BoU7

152

dels att moment 85 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

85. beträffande bastillägg och bostadsbidragens konsumtionsstyrande
effekt

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo214 och med avslag
på motionerna 1988/89:213 och 1988/89:259 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

94. Bastillägg och bostadsbidragens konsumtionsstyrande
effekt (mom. 85)

Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 78 börjar med "Utskottet
finner" och slutar med "partimotion Bo214" bort ha följande lydelse:

Ett bastillägg bör ersätta bostadsbidragen för barnfamiljer. Därigenom
ökas valfriheten för människorna att bosätta sig var de vill. I glesbygd kan
bostadskostnaden vara liten men transportbehovet betydligt större än i
storstad. Alla som nu får bostadsbidrag kommer att få ökat ekonomiskt stöd
om ett bastillägg införs. Bostadskostnaderna är i dag mycket höga. När
bostadsbidraget ersätts med bastillägg ökas människors valfrihet att själva
avgöra vad pengarna skall användas till. Detta bör rimligen bidra till att byggoch
boendekostnaderna pressas.

Bastillägget per månad beräknas enligt formeln: Bastillägg = 2 100 + 480 x
antalet barn (max. tre) - 0,20 x hushållets månadsinkomst. Begränsningen till
tre barn är samma som för nuvarande bostadsbidrag. De som har flera än tre
barn kompenseras genom flerbarnstillägget inom barnbidragssystemet.

Finansieringen av det nu föreslagna bastillägget bör ske på anslag som bör
tas upp under socialdepartementets huvudtitel.

Vad utskottet nu anfört med anledning av miljöpartiets partimotioner
Bo213 och Bo269 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Moderata samlingspartiets partimotion Bo214 om grundavdrag m.m. i stället
för bostadsbidrag avstyrks av utskottet.

dets att moment 85 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

85. beträffande bastillägg och bostadsbidragens konsumtionsstyrande
effekt

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Bo213 och 1988/
89:259 och med avslag på motion 1988/89:214 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

95. Skattereduktion motsvarande beräknat bostadsbidrag
(mom. 86)

Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 78 börjar med "Ett
motsvarande" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:
Utskottet behandlade förra året en motion (c) med ett motsvarande

1988/89:BoU7

153

yrkande som det nu aktuella om skattejämkning som alternativ till bostadsbidrag.
I en reservation (c) till betänkande 1987/88:20 anfördes då:

Aven om det under det senaste året skett en del förenklingar avseende
ansökan och fastställelse av bostadsbidragen, kvarstår uppenbara olägenheter
med bristande överensstämmelser med verklig inkomst och möjligheter
till fusk med bidragen. Om nuvarande bostadsbidragsansökan omformas till
en "skattejämkningsansökan” skulle vi vinna många fördelar.

Den bidragssökande får en skatteminskning motsvarande beräknat bostadsbidrag.
I samband med beräkning av slutlig skatt justeras ”skatteminskningen”
till exakt belopp i förhållande till då känd inkomst, bostadskostnad,
familjeförhållanden m.m. Har reduceringen varit för hög blir det ”restskatt”
och om den varit för låg blir det återbäring. Den som råkar ut för oförutsedda
inkomstbortfall eller hyreshöjningar får på detta sätt ett retroaktivt bostadsbidrag,
utan någon extra omprövning. Reducering sker med samma automatik
om inkomsten blir högre än beräknat.

- Möjligheterna till bidragsmissbruk försvinner om man inte deklarerar
falskt.

- Sammantaget för skatt och bostadsbidrag måste administrationen bli
enklare och billigare.

- Hyran betalas med den egna lönen i stället för med bidrag.

- De offentliga utgifterna minskar.

Många har redan i dag skattejämkning på grund av t.ex. räntekostnader.
Alla skall deklarera och för alla skall beräknas slutlig skatt. Merarbetet för
skattemyndigheten genom det "utvidgade” skattejämkningssystemet bör
motsvara endast en ringa del av nuvarande bidragshantering. I varje fall
första åren borde huvuddelen av arbetet med ”skattejämkningen” kunna
utföras av nuvarande personal på kommunernas förvaltningsorgan om de får
en kompletterande utbildning. Överflyttningen skulle därmed kunna ske
successivt till skattemyndigheter och i takt med nödvändig resursuppbyggnad.

Ekonomiskt finns minst två fördelar:

- Lägre administrationskostnader.

- Mindre eller inget bidragsmissbruk.

Sannolikt kan detta innebära stora besparingar.

Det är viktigt att poängtera att förslaget inte innebär en återgång till de
gamla inkomstavdragen utan att det är fråga om en skattereducering som helt
styrs av de bidragsbestämmelser som riksdagen kommer att besluta om.

Det finns enligt utskottets mening så stora fördelar med en ordning som den
nu skisserade att utskottet bör föreslå riksdagen förorda att regeringen
utreder vad nu anförts om ett utökat ”skattejämkningssystem” i stället för
bostadsbidrag. Regeringen bör i förening med sin syn på frågan lämna
riksdagen ett förslag i huvudsak i enlighet med vad utskottet nu föreslagit,
något som i sin tur innebär en anslutning till motion Bo209 (c).

dels att moment 86 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

86. beträffande skattereduktion motsvarande beräknat bostadsbidrag att

riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo209 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

1988/89:BoU7

154

96. Reglerna för bostadsanpassningsbidraget (mom. 87) 1988/89:BoU7

Jan Strömdahl (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 79 börjar med ”Bostadsanpassningsbidraget
fyller” och slutar med ”Bo219 (s)” bort ha följande
lydelse:

Bostadsanpassningsbidraget fyller enligt utskottets mening en mycket
viktig funktion genom att det möjliggör att nödvändiga anpassningsåtgärder
kan utföras i handikappades bostäder. Bidraget underlättar därigenom också
ett ökat kvarboende i invanda bostadsmiljöer för dessa grupper. Vad som i de
ovan återgivna motionerna diskuteras är om villkoren för bidraget i olika
avseenden kan förbättras. Förslagen i motion Bo219 (s) innebär inte några
förbättringar. Däremot förordar utskottet en översyn av reglerna för
bostadsanpassningsbidrag i enlighet med förslaget i motion Bo212 (s), dvs.
att bidrag skall kunna utgå till köp av annat och lämpligare hus i stället för en
dyrbar ombyggnad som kanske inte ens ger fullgott resultat. Utskottets
ställningstagande i denna del bör ges regeringen till känna.

dels att moment 87 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

87. beträffande reglerna för bostadsanpassningsbidraget
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo212 och med avslag
på motion 1988/89:Bo219 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

97. Bostadsanpassningsbidragets finansiering (morn. 89)

Agne Hansson (c). Rune Thorén (c) och Jan Strömdahl (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 80 börjar med ”Kommunerna
beslutar” och slutar med "Bo251 (s)" bort ha följande lydelse:

Utskottet har vid upprepade tillfällen understrukit att en anpassning av
bostäderna så att alla äldre och handikappade kan bo kvar hemma så länge
som de önskar är en angelägen uppgift för samhället att stimulera.
Rättigheten för alla att få bo hemma så länge som möjligt i sin invanda miljö
måste naturligtvis gälla oavsett var i landet man bor. Regeringens förslag om
att kraftigt höja kraven på kommunal delfinansiering av bostadsanpassningsbidraget
riskerar att äventyra denna rättighet och leda till olika regeltillämpningar
i olika delar av landet. En övervältring av kostnaderna för bidraget på
kommunerna skulle också komma att slå särskilt hårt mot vissa redan utsatta
kommuner. Detta gäller speciellt i vissa glesbygdsregioner där andelen
åldringar i befolkningen är betydligt större än i landet som helhet. Mot bl.a.
denna bakgrund har det från olika håll uttryckts oro för att enskilda
kommuner fortsättningsvis ser sig tvungna att tillämpa mer restriktiva regler
vid behandlingen av ansökningar eller avstå från att informera om möjligheterna
till bidrag.

Enligt utskottets mening är det självklart att rätten till bostadsanpassningsbidrag
inte får göras beroende av kommuntillhörighet eller resp. kommuns
ekonomiska situation. Som ovan anförts kan en ordning där man i högre grad

155

än i dag lägger kostnader på kommunerna för de viktiga anpassningsåtgärderna
komma att innebära att denna rättighet eftersätts. Mot denna
bakgrund anser bostadsutskottet att regeringsförslaget om en ökad kommunal
delfinansiering av bostadsanpassningsbidraget bör avslås. Vad utskottet
ovan anfört med anledning av vänsterpartiet kommunisternas partimotion
Bo228 yrkande 12 samt motionerna Bo247 (c) yrkande 21, Bo251 (s) och
Bo267 (c) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 89 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

89. beträffande bostadsanpassningsbidragets finansiering

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo228 yrkande
12, 1988/89:Bo247 yrkande 21, 1988/89:Bo251 och 1988/89:Bo267
samt med avslag på regeringens förslag i proposition 1988/89:100
bilaga 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

98. Stödet till konstnärlig utsmyckning (mom. 90)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 81 börjar med "Bostadsutskottet
inleder" och på s. 82 slutar med "åtgärderna erfordras” bort ha
följande lydelse:

Bostadsutskottet anser inte att det föreligger något behov av ytterligare en
statlig subventionsform för konstnärlig utsmyckning eller en utvidgning av
gällande bidragsvillkor i enlighet med förslagen i de aktuella motionerna.
Redan i dag kan stöd för konstnärlig utsmyckning utgå genom bostadslån och
bidrag. Utskottet har förordat att fastighetsanknutna underhållsfonder på
sikt byggs upp. Dessa fonder skall givetvis kunna användas också till
konstnärlig utsmyckning eller andra bostadsförbättringsåtgärder som anses
behövliga. Motionerna Bo234 (s) och Bo264 (s) avstyrks mot denna
bakgrund.

dels att moment 90 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

90. beträffande stödet till konstnärlig utsmyckning

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo234 och 1988/89:Bo264,

99. Stödet till konstnärlig utsmyckning (mom. 90)

Under förutsättning av bifall till reservation 40
Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 81 börjar med "Bostadsutskottet
inleder” och på s. 82 slutar med "åtgärderna erfordras” bort ha
följande lydelse:

Bostadsutskottet har ovan i avsnitt 5.4.2 tillstyrkt en motion (c) med
innebörden att RBF-stödet skall avvecklas. Mot denna bakgrund kan inte
förslaget i motion Bo264 (s) om att RBF-stöd skall kunna utgå till konstnärlig

1988/89:BoU7

156

utsmyckning vinna utskottets bifall. Förslaget i motion Bo234 (s) om viss
justering av tiden för ansökan om lån och bidrag för konstnärlig utsmyckning
torde kunna övervägas i boverkets löpande översyn av stödvillkoren utan en
särskild riksdagens begäran därom.

dels att moment 90 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

90. beträffande stödet till konstnärlig utsmyckning
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo234 och 1988/89:Bo264,

100. Ramen för stödet för konstnärlig utsmyckning (mom. 91,
motiveringen)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (allam) anser att den del av
utskottets yttrande som på s. 82 börjar med ”Bostadsutskottet har” och
slutar med "Regeringsförslaget tillstyrks" bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet tillstyrker förslaget om ram för stödet för konstnärlig
utsmyckning i bostadsområden under budgetåret 1989/90.

101. Stöd för kommunernas radoninsatser (mom. 92)

Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 83 börjar med ”Utskottet
inleder" och slutar med "aktuella motionsyrkandena” bort ha följande

lydelse:

Bostadsutskottet anser att kommunerna måste stimuleras att genomföra
en fullständig kartläggning av förekomsten av radon i bostäder. Även om
ansvaret för kartläggning av radonförekomst m.m. primärt faller på kommunerna
och de enskilda fastighetsägarna är det sannolikt nödvändigt att även
de statliga insatserna på området ökas. Kartläggningsarbetet fortgår inte alls
i den takt som är nödvändig. Informationen till de boende i olika riskområden
med hög radonstrålning sprids inte i tillräcklig utsträckning. Under tiden
utsätts stora delar av befolkningen i onödan för allvarliga hälsorisker.
Förslagen i centerpartiets partimotion Bo205 yrkande 15 såvitt nu är i fråga
och i motion Bo247 (c) yrkande 22 om att genom statliga insatser stimulera
kommunerna att fullständigt kartlägga förekomsten av radon i bostäder bör
mot denna bakgrund vinna riksdagens bifall. Utskottet anser att regeringen
bör ges i uppdrag att snarast återkomma till riksdagen med förslag i frågan.
Därmed får även vad som i motion Bo548 (mp) yrkande 1 föreslagits anses
beaktat. Vad utskottet nu anfört med anledning av motionerna Bo205 (c)
yrkande 15 såvitt nu är i fråga, Bo247 (c) yrkande 22 och Bo548 (mp) yrkande
1 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 92 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

92. beträffande stöd för kommunernas radoninsatser
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo205 yrkande 15
såvitt nu är i fråga, 1988/89:Bo247 yrkande 22 och 1988/89:Bo548

1988/89:BoU7

157

yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

102. Stöd för kommunernas radoninsatser (mom. 92)

Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 83 börjar med "Utskottet
inleder” och slutar med "aktuella motionsyrkandena” bort ha följande
lydelse:

Det har länge varit känt att radon i bostäder utgör en mycket allvarlig
hälsorisk. Trots denna kunskap har samhället inte vidtagit på långt när
tillräckliga åtgärder för att komma till rätta med problemen. Många
kommuner har negligerat problemet och även många husägare har valt att
inte vidta några åtgärder. Enligt bostadsutskottets mening kan overksamheten
inför ett hälsoproblem som årligen leder till kanske ett tusental nya fall av
lungcancer inte tillåtas fortsätta. Kommunerna måste snarast ges ekonomiskt
stöd för sina radoninsatser. Utskottet tillstyrker av detta skäl förslaget i
motion Bo548 (mp) yrkande 1 om att ett nytt anslag inrättas på 100 milj. kr.
för bidrag till kommuner för uppsökande verksamhet och sanering av
radonhus under budgetåret 1989/90. Regeringen bör få i uppdrag att utforma
de närmare villkoren för bidraget. Vad utskottet ovan anfört innebär också
att förslagen i motionerna Bo205 (c) yrkande 15 såvitt nu är i fråga och Bo247
(c) yrkande 22 får anses vara väl tillgodosedda.

dels att moment 92 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

92. beträffande stöd för kommunernas radoninsatser
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo205 yrkande
15 såvitt nu är i fråga, 1988/89:Bo247 yrkande 22 och 1988/89:Bo548
yrkande 1

a) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) till Bidrag till kommuner för uppsökande verksamhet och
sanering av radonhus för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 100 000 000 kr.,

103. Villkoren för radonstödet (mom. 93)

Leif Olsson och Siw Persson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 83 börjar med "Villkoren
för" och på s. 84 slutar med "yrkande 23” bort ha följande lydelse:

I frågan om villkoren för radonbidraget kan bostadsutskottet instämma i
de synpunkter som förs fram i flera motioner om att det gränsvärde för
radondotterhalten som i dag tillämpas snarast bör sänkas. Samhället kan inte
stå passivt medan boende i radonhus dagligen utsätts för allvarliga hälsorisker.
Målet måste naturligtvis vara att sådana förändringar görs i våra
bostäder att radonet inte längre utgör någon hälsofara. De olika gränsvärden
som tillämpas för radondotterhalten i bostäder måste därför sänkas till en
nivå långt under de i dag gällande. Vilka gränsvärden som därvid bör

1988/89: BoU7

158

fastläggas kommer givetvis att vara beroende av vad som är praktiskt
genomförbart med hänsyn till ofrånkomlig bakgrundsstrålning m.m. Hänsyn
bör också tas till den successivt ökade kunskapen på området.

Vad avser det gränsvärde som nu diskuteras, dvs. ett av villkoren för att
radonbidrag skall kunna utgå, anser utskottet därför att ett första steg i den
successiva skärpningen av kraven på radonsäkra hus omgående bör tas.
Utskottet vill således redan nu förorda en sänkning av detta gränsvärde. Det
bör ankomma på regeringen att överväga och besluta om denna första
sänkning av gränsvärdet. Utgångspunkten bör vara att gränsvärdet för bidrag
snarast sänks till högst 200 Bq/m3. I regeringens överväganden bör förutom
rent medicinska och ekonomiska skäl för ett visst gränsvärde även beaktas
den oro för radonet som många drabbade husägare känner. För att finansiera
den av utskottet förordade ändringen av villkoren för radonbidrag bör
riksdagen anslå ytterligare 20 milj. kr. Denna fråga behandlar utskottet
nedan. Vad utskottet ovan anfört med anledning av motion Bo223 (fp)
yrkande 17 får även anses innebära att förslagen i motionerna Bo205 (c)
yrkande 15 såvitt nu är i fråga och Bo247 (c) yrkande 23 får anses vara
tillgodosedda.

dels att moment 93 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

93. beträffande villkoren för radonstödet
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo205 yrkande
15, detta yrkande såvitt nu är i fråga, 1988/89:Bo223 yrkande 17 och
1988/89:Bo247 yrkande 23 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

104. Villkoren för radonstödet (mom. 93)

Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 83 börjar med ”Villkoren
för" och på s. 84 slutar med ”yrkande 23” bort ha följande lydelse:

I frågan om villkoren för radonbidraget instämmer utskottet i de synpunkter
som förs fram i centerpartiets partimotion Bo205 och i motion Bo247 (c).
Radonet utgör en osynlig fara med långsiktiga och allvarliga konsekvenser.
Risken för allvarliga följder av att bo i radonhus upphör naturligtvis inte
plötsligt vid ett av myndigheterna bestämt gränsvärde för hälsovådlighet.
Mot denna bakgrund bör stor hänsyn tas till de boendes egna riskbedömningar.
För att minska oron för hälsorisker bör därför bidrag kunna utgå vid lägre
radondotterhalter än det nuvarande provisoriska gränsvärdet för hälsovådlighet
på 400 Bq/m3. Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund förslagen i de
aktuella motionerna om att bidrag för radonåtgärder bör kunna utgå i hus
med radondotterhalter på över 200 Bq/m3. Även förslagen om att den övre
bidragsgränsen bör höjas från 15 000 kr. till 25 000 kr. tillstyrks av utskottet.
Den enskilde småhusägarens ekonomiska situation får inte lägga hinder i
vägen för att nödvändiga saneringsåtgärder vidtas. Utskottets ställningstaganden
får även anses innebära att förslaget i motion Bo223 (fp) yrkande 17
kan anses vara tillgodosett. Vad utskottet ovan med anledning av centerpar -

1988/89 :BoU7

159

yrkande 23 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 93 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

105. Villkoren för radonstödet (mom. 93)

Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 83 börjar med "Villkoren
för" och på s. 84 slutar med ”yrkande 23” bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet har ovan starkt understrukit nödvändigheten av att
kommunerna intensifierar sitt arbete med att spåra upp radondrabbade
bostadshus. När det står klart att ett bostadshus har en hög radonhalt måste
åtgärder omgående sättas in. Det är inte acceptabelt att ekonomiska eller
andra överväganden lägger hinder i vägen för att detta sker. Villkoren för
radonbidrag är i dag kopplade till vad som betraktas som hälsovådligt enligt
hälsoskyddslagstiftningen. Enligt bostadsutskottets mening talar allt för att
det provisoriska gränsvärde på 400 Bq/m3 som tillämpas i detta sammanhang
är alldeles för högt satt. Även om en översyn av detta gränsvärde nu pågår
anser utskottet att radonbidragets koppling till hälsoskyddslagstiftningen bör
upphöra. Det kan inte uteslutas att även ekonomiska hänsyn tas vid
utformningen av förslaget till ett nytt sådant gränsvärde. Utskottet anser i
stället att de drabbades egna riskbedömningar måste ges en avgörande
betydelse vid bidragsgivningen. För att inga husägare skall nekas bidrag till
saneringsåtgärder med motiveringen att riskerna inte anses vara tillräckligt
stora bör således en tillräckligt lågt satt gräns för radondotterhalten införas i
villkoren för bidrag.

Vad utskottet ovan anfört sammanfaller till stora delar med de motiv som
ligger bakom förslagen i motionerna Bo205 (c) och Bo247 (c) om ett sänkt
gränsvärde för radonbidraget. Utskottet anser emellertid att även den nivå
som föreslås i dessa motioner, dvs. 200 Bq/m3, kan ligga över vad många
människor anser vara acceptabelt. Utskottet förordar därför att som villkor
för radonbidrag tills vidare skall gälla att radondotterhalten uppgår till minst
100 Bq/m3.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att i motioner (vpk), (mp) och
(s) till riksdagen föreslagits att en särskild bomiljölag utarbetas. Dessa
motionsyrkanden behandlas av utskottet hösten 1989. I bomiljölagen anges
lämpligen vilken kvalitet i olika avseenden den boende har rätt att kräva.

Bomiljölagen är den lämpliga grunden eller platsen för ett nytt gränsvärde
vad gäller radondotterhalten. Stöd skall sedan utgå till alla åtgärder som
behövs för att fylla kraven enligt bomiljölagen.

160

Förslagen i de nu aktuella motionerna, Bo205 (c) och Bo247 (c), om att 1988/89:BoU7

den övre bidragsgränsen skall höjas från 15 000 kr. till 25 000 kr. tillstyrks av
utskottet. Detta förslag ligger helt i linje med vad utskottet ovan anfört om
att ekonomiska överväganden inte skall få lägga hinder i vägen för att
nödvändiga saneringsåtgärder vidtas. Vad utskottet ovan med anledning av
centerpartiets partimotion Bo205 yrkande 15 såvitt nu är i fråga samt
motionerna Bo223 (fp) yrkande 17 och Bo247 (c) yrkande 23 anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 93 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

93. beträffande villkoren för radonstödet

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89 :Bo205 yrkande
15, detta yrkande såvitt nu är i fråga, 1988/89:Bo223 yrkande 17 och
1988/89:Bo247 yrkande 23 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

106. Förnyelsebidragen (morn. 94)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 84 börjar med ”Mot
bakgrund” och på s. 85 slutar med ”nu förordat” bort ha följande lydelse:

Delar av bostadsutskottet har ifrågasatt förnyelsebidragen ända sedan
deras tillkomst. I årets budgetproposition framhåller även regeringen att
förnyelseåtgärderna bör kunna finansieras i annan ordning. Utskottet vill för
sin del också hävda att förbättringar av boendemiljön ofta är företagsekonomiskt
lönsamma att vidta eftersom de ökar ett bostadsområdes attraktionsvärde.
Bostadsföretagen ges således genom avvecklingen av förnyelsebidragen
ett större eget ansvar för fattade beslut och stimuleras att finna varaktiga
lösningar för framtiden. På sikt kommer bostadsföretagen genom fastighetsanknutna
underhållsfonder att helt kunna finansiera förnyelse- och ombyggnadsåtgärder
utan någon statlig subvention eller inblandning. Regeringens
förslag om avveckling av förnyelsebidragen tillstyrks av utskottet. Motion
Bo228 (vpk) yrkande 11 avstyrks.

dels att moment 94 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

94. beträffande förnyelsebidragen

att riksdagen bifaller regeringens förslag i proposition 1988/89:100
bilaga 13 och avslår motion 1988/89:Bo228 yrkande 11,

107. Förnyelsebidragen (mom. 94)

Jan Strömdahl (vpk) och Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 84 börjar med ”Utskottets
ovanstående” och pås. 85 slutar med ”nu förordat” bort ha följande lydelse:

Utskottets ovanstående överväganden innebär sammanfattningsvis att det
nuvarande förnyelsebidraget inte bör avvecklas i enlighet med regeringsförslaget
men att enny stödform bör utarbetas. Det bör ankomma på regeringen
att återkomma med förslag med den inriktning som utskottet ovan förordat.

11 Riksdagen 1988189. 19 sami. Nr 7

Vad bostadsutskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen 1988/89:BoU7

till känna. Förslaget i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo228

yrkande 11 om att förnyelsebidrag skall utgå under nästa budgetår låter sig

väl förenas med vad utskottet nu förordat. Man kan inte avveckla en

stödform som genererat ett omfattande engagemang i bostadsområdena utan

att alternativet är klart.

Vad utskottet nu anfört innebär att regeringens förslag avstyrks och att
motionsförslaget tillstyrks.

dels att moment 94 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

94. beträffande förnyelsebidragen

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo228 yrkande 11 och
med avslag på regeringens förslag i proposition 1988/89:100 bilaga 13
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

108. Stöd till solvärmeanläggningar (mom. 95)

Jan Strömdahl (vpk) och Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 86 börjar med ”Miljö- och
energiministern” och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Inför den förestående kärnkraftsavvecklingen är det av största vikt att
miljöaspekterna bevakas så att inte nya miljöförstörande energiformer tillåts
vinna terräng. I stället måste marknaden för miljövänliga energiformer
breddas. Nödvändigheten av en sådan utveckling framstår allt tydligare
vartefter kunskapen om miljöförstöringens följder ökar. Miljöförstörande
uppvärmningsformer bär en stor del av ansvaret för den ekologiska katastrof
som vi bara har sett början på. Växthuseffekten ger bl.a. nya öknar och leder
till svältkatastrofer. Försurningsskadorna på mark och vatten leder till att
naturresurserna förstörs för generationer framåt.

Solvärmen är kanske den mest miljövänliga energi som finns i dag.

Solfångartekniken har utvecklats mycket snabbt under 1980-talet. Priset per
producerad energienhet är dock fortfarande något högre än för konkurrerande
alternativ. Hittillsvarande stöd har inte varit tillräckligt attraktivt. Enligt
bostadsutskottets mening är det därför rimligt att introduktionen av denna
teknik för uppvärmning av bostäder ges ett bättre stöd. De villkor för stödet
som föreslås i motion Bo273 (mp) yrkande 1 bör enligt utskottet vara
utgångspunkt. Bidrag till byggande av solvärmeanläggningar för bostäder
bör således utgå under budgetåret 1989/90. Utskottet kommer i samband
med att anslagsfrågorna nedan behandlas även att föreslå att 20 milj. kr.
anslås för detta ändamål. De närmare bidragsvillkoren ankommer på
regeringen att utforma. Vad utskottet nu med anledning av motion Bo273
(mp) yrkande 1 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 95 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

95. beträffande stöd till solvärmeanläggningar

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo273 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

109. Konverteringsbidrag för småhus med direktelvärme
(mom. 96)

Jan Strömdahl (vpk) och Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 86 börjar med ”1 samband”
och slutar med ”yrkande 1 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Den beslutade avvecklingen av kärnkraften förutsätter att elenergin
används till annat än uppvärmning. Dumpade elpriser och släpphänta
byggnormer har medverkat till att många småhusägare lurats in i elvärmefällan.
Alla har inte råd med den konvertering som blir nödvändig. Därför
finner utskottet att förslaget om konverteringsbidrag i vpk-motionen bör
bifallas. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att moment 96 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

96. beträffande konverteringsbidrag för småhus med direktelvärme
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo525 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

110. Kommunal energirådgivning (morn. 97)

Agne Hansson (c). Rune Thoren (c) och Jan Strömdahl (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 86 börjar med ”Utskottet
har” och på s. 87 slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

På regeringens förslag upphörde det statliga bidraget till den kommunala
energirådgivningen i och med utgången av år 1985. Sedan dess har många
aktiva energirådgivare omplacerats eller fått delvis andra uppgifter då
kommunerna inte haft eller ansett sig ha haft råd att behålla den kommunala
energirådgivningen sedan statens stöd upphört. Bostadsutskottet finner det
oroväckande att den kompetens som under flera år byggts upp i kommunerna,
för att bl .a. kunna ge råd till såväl allmänheten som kommunala organ om
hur energihushållningen kan förbättras, nu är på väg att försvinna. Detta sker
samtidigt som tendenser finns till minskat intresse för energihushållning.

Enligt bostadsutskottets mening kommer emellertid den kommunala
energirådgivningen även fortsättningsvis att ha en mycket viktig funktion i
energisparverksamheten. Betydelsen av rådgivning kommer snarast att öka i
samband med den förestående kärnkraftsavvecklingen och de energipolitiska
konsekvenser som den för med sig. Det är därför angeläget att stödet till
kommunernas energirådgivning snarast återupprättas.

I två nu aktuella motionsyrkanden, vänsterpartiet kommunisternas
partmotion Bo231 yrkande 1 och centerpartiets partimotion Bo280 yrkande
2, föreslås stödet till kommunernas energirådgivning utgå med något olika
villkor. Enligt utskottets mening är det väsentliga att bidraget utgår i sådan
omfattning att energirådgivningen åter kan bedrivas i erforderlig omfattning.
Riksdagen bör därför begära att regeringen snarast lägger fram ett förslag om
ett bidrag med beaktande av vad som i båda motionerna framhållits. Vad
utskottet ovan med anledning av de aktuella motionsyrkandena anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

1988/89:BoU7

163

dels att moment 97 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

97. beträffande kommunal energirådgivning

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo231 yrkande 1
och 1988/89:Bo280 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

lil. Reglerna för stöd till fukt- och mögelskador (mom. 98)

Agne Hansson (c), Leif Olsson (fp). Rune Thorén (c) och Siw Persson (fp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 87 börjar med "Bostadsutskottet
övervägde" och på s. 88 slutar med "avstyrks motionsyrkandet" bort
ha följande lydelse:

Fonden för fukt- och mögelskadade hus tillskapades år 1986 i syfte att ge
stöd till fastighetsägare som drabbats av mögelskador. Behovet av ett sådant
stöd var redan vid detta tillfälle väldokumenterat. Därefter har flera
ytterligare bostadsområden med omfattande mögelskador upptäckts. Trots
detta har stöd till drabbade småhusägare hittills utgått i betydligt mindre
utsträckning än vad som hade väntats. Kritik har från flera håll riktats mot
villkoren för stödet. Även handläggningsrutinerna har kritiserats, och
ansökningarna uppges i många fall ha tagit orimligt lång tid i anspråk. Denna
utveckling måste uppfattas som oroande och föranleda överväganden om
stödets utformning. Bostadsutskottet som hösten 1988 i betänkande BoU2
övervägde olika frågor om byggnaders inomhusmiljö m.m. förordade också
vid detta tillfälle att regeringen skulle ges i uppdrag att överväga stödets
ändamålsenlighet. Detta blev också riksdagens beslut. I beslutet betonades
särskilt att arbetet skulle ske med största skyndsamhet och utan dröjsmål
föras ut i praktisk tillämpning. Några förslag om regeländringar har dock
ännu inte förelagts riksdagen eller börjat tillämpas av småhusskadenämnden.

Bostadsutskottet anser att problemen med mögelskador för många
småhusägare är av en sådan art att ytterligare dröjsmål i översynen av
stödvillkoren inte kan accepteras. Det är mot denna bakgrund som förslagen
om förändrade stödvillkor i centerpartiets partimotion Bo205 yrkande 19
skall ses. De synpunkter och förslag till lösningar som förs fram i denna
motion bör enligt utskottets mening omgående beaktas i regeringens översyn
och snarast leda till förbättrade och förenklade stödvillkor. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 98 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

98. beträffande reglerna för stöd till fukt- och mögelskador

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo205 yrkande 19 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

1988/89: BoU7

164

112. Anslag till räntebidrag (mom. 101)

1988/89:

Under förutsättning av bifall till reservationerna 59 och 61

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 88 börjar med ”Såvitt avser”
och slutar med ”räntebidrag tillstyrks” bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet har ovan tillstyrkt de förslag till ändringar i räntebidragssystemet
m.m. som bildar utgångspunkt för anslagsberäkningen i motion
Bo271 (m) yrkande 7. Motionsyrkandet tillstyrks. Regeringens förslag jämte
övriga motionsyrkanden avstyrks.

dels att moment 101 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

101. beträffande anslag till räntebidrag
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Bo271 yrkande 7 och med
avslag på regeringens förslag i proposition 1988/89:100 bilaga 13 och
motionerna 1988/89:Bo223 yrkande 4, 1988/89:Bo247 yrkande 15,
1988/89:Bo269 yrkande 3 samt 1988/89:Bo275 yrkande 5 till Räntebidrag
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
16 950 000 000 kr.,

113. Anslag till räntebidrag (morn. 101)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 56 och 58
Leif Olsson och Siw Persson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 88 börjar med ”Såvitt avser”
och slutar med ”räntebidrag tillstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan tillstyrkt de förslag som ligger till grund för anslagsberäkningen
i motion Bo223 (fp) yrkande 4. Motionsyrkandet tillstyrks.
Regeringens förslag jämte övriga motionsyrkanden avstyrks av utskottet.

dels att moment 101 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

101. beträffande anslag till räntebidrag
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Bo223 yrkande 4, med
anledning av motionerna 1988/89:Bo269 yrkande 3 och 1988/89:Bo271
yrkande 7 samt med avslag på regeringens förslag i proposition
1988/89:100 bilaga 13 och motionerna 1988/89:Bo247 yrkande 15 och
1988/89:Bo275 yrkande 5 till Räntebidrag m.m. för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 17 285 000 000 kr.,

114. Anslag till räntebidrag (morn. 101)

Under förutsättning av bifall till reservation 40
Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 88 börjar med ”Såvitt avser"
och slutar med ”räntebidrag tillstyrks” bort ha följande lydelse:

De förslag som ligger till grund för anslagsberäkningen i motion Bo247 (c)
yrkande 15 har tillstyrkts av utskottet ovan. Motionsyrkandet tillstyrks med

hänvisning härtill. Regeringens förslag jämte övriga motionsyrkanden 1988/89:BoU7
avstyrks.

dels att moment 101 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

101. beträffande anslag till räntebidrag
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Bo247 yrkande 15, med
anledning av motionerna 1988/89:Bo223 yrkande 4, 1988/89:Bo269
yrkande 3 och 1988/89:Bo271 yrkande 7 samt med avslag på regeringens
förslag i proposition 1988/89:100 bilaga 13 och motion 1988/

89:Bo275 yrkande 5 till Räntebidrag m.m. för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 17 435 000 000 kr.,

115. Anslag till räntebidrag (morn. 101)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 52, 54, 55 och 60
Jan Strömdahl (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 88 börjar med ”Såvitt avser”
och slutar med ”räntebidrag tillstyrks” bort ha följande lydelse:

De förslag som grundar anslagsberäkningen i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Bo275 yrkande 5 har tillstyrkts av utskottet ovan. Motionsyrkandet
tillstyrks med hänvisning härtill. Regeringens förslag jämte övriga
motionsyrkanden avstyrks av utskottet.

dels att moment 101 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

101. beträffande anslag till räntebidrag
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Bo275 yrkande 5 och med
anledning av regeringens förslag i proposition 1988/89:100 bilaga 13
samt motionerna 1988/89:Bo223 yrkande 4, 1988/89:Bo247 yrkande
15, 1988/89:Bo269 yrkande 3 och 1988/89:Bo271 yrkande 7 till
Räntebidrag m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
18 100 000 000 kr.,

116. Anslag till räntebidrag (mom. 101)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 50, 51, 52, 57och 62
Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 88 börjar med "Såvitt avser"
och slutar med ”räntebidrag tillstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan tillstyrkt de förslag som ligger till grund för anslagsberäkningen
i motion Bo269 (mp) yrkande 3. Motionsyrkandet tillstyrks med
hänvisning härtill. Regeringens förslag jämte övriga motionsyrkanden
avstyrks.

dels att moment 101 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

101. beträffande anslag till räntebidrag
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Bo269 yrkande 3, med
anledning av motion 1988/89:Bo271 yrkande 7 och med avslag på
regeringens förslag i proposition 1988/89:100 bilaga 13 samt motioner -

na 1988/89:Bo223 yrkande 4, 1988/89:Bo247 yrkande 15 och 1988/ 1988/89:

89:Bo275 yrkande 5 till Räntebidrag m.m. för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 17 200 000 000 kr.,

117. Anslag till tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus
m.m. (mom. 103)

Under förutsättning av bifall till reservation 77
Leif Olsson och Siw Persson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 89 börjar med ”De förslag”
och slutar med ”anslagsförslag tillstyrks” bort ha följande lydelse:

Det motionsförslag som grundar anslagsberäkningen i motion Bo223 (fp)
yrkande 12 har tillstyrkts av utskottet ovan. Motionen tillstyrks med
hänvisning härtill. Regeringens förslag jämte motion Bo247 (c) yrkande 18
avstyrks.

dels att moment 103 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

103. beträffande anslag till tilläggslån till ombyggnad av vissa
bostadshus m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Bo223 yrkande 12 och med
avslag på regeringens förslag i proposition 1988/89:100 bilaga 13 samt
motion 1988/89:Bo247 yrkande 18 till Tilläggslån till ombyggnad av
vissa bostadshus m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 110 000 000 kr.,

118. Anslag till tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus
m.m. (mom. 103)

Under förutsättning av bifall till reservation 81
Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 89 börjar med ”De förslag”
och slutar med ”anslagsförslag tillstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan tillstyrkt det motionsförslag som ligger till grund för
anslagsberäkningen i motion Bo247 (c) yrkande 18. Motionen tillstyrks med
hänvisning härtill. Regeringens förslag samt motion Bo223 (fp) yrkande 12
avstyrks.

dels att moment 103 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

103. beträffande anslag till tilläggslån till ombyggnad av vissa
bostadshus m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Bo247 yrkande 18, med
anledning av motion 1988/89:Bo223 yrkande 12 och med avslag på
regeringens förslag i proposition 1988/89:100 bilaga 13 till Tilläggslån
till ombyggnad av vissa bostadshus m.m. för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 160 000 000 kr.,

119. Anslag till bostadsbidrag (mom. 104)

1988/89 :BoU7

Under förutsättning av bifall till reservationerna 86, 87, 90 och 91

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 89 börjar med "Dessa
motionsyrkanden” och slutar med "förslag tillstyrks” bort ha följande
lydelse:

Utskottet har ovan tillstyrkt det motionsförslag (m) om avveckling av
bostadsbidragen till hushåll utan barn som grundar anslagsberäkningen i
motion Bo271 (m) yrkande 13. Yrkandet tillstyrks med hänvisning härtill.

Regeringens förslag jämte motion Bo223 (fp) yrkande 19 avstyrks.

dels att moment 104 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

104. beträffande anslag till bostadsbidrag
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Bo271 yrkande 13 och
med avslag på regeringens förslag i proposition 1988/89:100 bilaga 13
samt motion 1988/89:Bo223 yrkande 19 till Bostadsbidrag m.m. för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 265 000 000 kr.,

120. Anslag till bostadsbidrag (morn. 104)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 86, 90 och 91
Leif Olsson och Siw Persson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 89 börjar med "Dessa
motionsyrkanden” och slutar med ”förslag tillstyrks" bort ha följande
lydelse:

Utskottet har ovan tillstyrkt det motionsförslag (fp) om avveckling av
bostadsbidragen till hushåll utan barn som grundar anslagsberäkningen i
motion Bo223 (fp) yrkande 19. Yrkandet tillstyrks med hänvisning härtill.

Regeringens förslag jämte motion Bo271 (m) yrkande 13 avstyrks.

dels att moment 104 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

104. beträffande anslag till bostadsbidrag
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Bo223 yrkande 19, med
anledning av motion 1988/89:Bo271 yrkande 13 och med avslag på
regeringens förslag i proposition 1988/89:100 bilaga 13 till Bostadsbidrag
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
1 300 000 000 kr.,

121. Anslag till viss bostadsförbättringsverksamhet m.m.
(mom. 105)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 97,101 och 104
Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 90 börjar med "Bostadsutskottet
har" och slutar med ”av utskottet" bort ha följande lydelse:

168

Utskottet har ovan ställt sig bakom det motionsförslag som ligger till grund
för anslagsberäkningen i motion Bo247 (c) yrkande 24. Motionsyrkandet
tillstyrks. Regeringens förslag och vänsterpartiet kommunisternas partimotion
Bo228 yrkande 13 avstyrks.

dels att moment 105 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

105. beträffande anslag till viss bostadsförbättringsverksamhet m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Bo247 yrkande 24 och med
anledning av regeringens förslag i proposition 1988/89:100 bilaga 13
samt motion 1988/89:Bo228 yrkande 13 till Viss bostadsförbättringsverksamhet
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
395 000 000 kr.,

122. Anslag till viss bostadsförbättringsverksamhet m.m.
(mom. 105)

Under förutsättning av bifall till reservation 97
Jan Strömdahl (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 90 börjar med "Bostadsutskottet
har” och slutar med ”av utskottet" bort ha följande lydelse:

Det förslag som grundar anslagsberäkningen i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Bo228 yrkande 13 har tillstyrkts av utskottet ovan.
Motionsyrkandet tillstyrks med hänvisning härtill. Regeringens förslag jämte
motion Bo247 (c) yrkande 24 avstyrks.

dels att moment 105 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

105. beträffande anslag till viss bostadsförbättringsverksamhet m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Bo228 yrkande 13, med
anledning av regeringens förslag i proposition 1988/89:100 bilaga 13
och med avslag på motion 1988/89 :Bo247 yrkande 24 till Viss
bostadsförbättringsverksamhet m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar
ett förslagsanslag på 385 000 000 kr.,

123. Anslag till bidrag till energibesparande åtgärder (mom.
106)

Under förutsättning av bifall till reservation 108
Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 90 börjar med "De förslag"
och slutar med "energibesparande åtgärder" bort ha följande lydelse:

De förslag som grundar anslagsberäkningen i motion Bo273 (mp) yrkande
2 har utskottet tillstyrkt ovan. Motionsyrkandet tillstyrks med hänvisning
härtill. Regeringens förslag jämte vänsterpartiet kommunisternas partimotion
Bo231 yrkande 2 avstyrks.

1988/89:BoU7

dels att moment 106 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

106. beträffande anslag till bidrag till energibesparande åtgärder
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Bo273 yrkande 2, med

169

anledning av regeringens förslag i proposition 1988/89:100 bilaga 13
och med avslag på motion 1988/89:Bo231 yrkande 2 till Bidrag till
energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.m. för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 20 001 000 kr.,

Särskilda yttranden

1. Särskilt yttrande (m)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anför beträffande: Avveckling

av hyresförlustgarantiiånen

Redan när hyresförlustgarantiiånen infördes motsatte vi oss detta. Vår
principiella inställning är alltså att dessa lån aldrig bort komma till. Vi tvingas
dock konstatera att lånen trots allt har kunnat utgå till vissa hyres- och
bostadsrättshus uppförda under åren 1982-1985. Trots vår principiella
uppfattning bör staten mot bakgrund härav stå fast vid de utfästelser som är
förknippade med dessa lån.

Metoden för beräkning av låneunderlag

Som framhålls i motioner (m) behöver dagens bostadsfinansieringssystem
förenklas i en rad avseenden. Förslaget till ändrad metod för beräkning av
låneunderlag är därför ett steg i rätt riktning. Detta steg är dock inte
tillräckligt. I ett nästa steg bör därför införas ett enhetslån med den
utformning som föreslås i moderata samlingspartiets partimotion Bo405. I
avvaktan härpå bör dock den nu föreslagna förenklingen kunna godtas.

Ramarna för beslut om ombyggnadslån

Moderata samlingspartiet har motsatt sig införandet av såväl ombyggnadslåneramarna
som andra byggnadsreglerande åtgärder som den socialdemokratiska
regeringen ansett sig tvungen att använda för att rätta till några av de
skadliga verkningar som deras egen politik har åstadkommit. Om denna typ
av ramar ändå används måste de naturligtvis ges en sådan utformning att de
inte strider mot fattade riksdagsbeslut eller leder till uppenbart orimliga
konsekvenser i olika regioner. Vi har mot denna bakgrund valt att inte
reservera oss mot utskottets förslag om ett riksdagsuttalande med denna
innebörd.

Investeringsbeslut som fattas av byggnads- och bostadsföretag är dessutom
nästan alltid av långsiktig karaktär. De villkor och förutsättningar som staten
lägger fast inom bostadssektorn kan inte ständigt och med kort varsel helt
ändras. En systematisk avreglering av svensk bostadspolitik kommer därför
att behöva ske i etapper i takt med att en sund ekonomi byggs upp i landets
bostadsföretag genom skattefri avsättning till underhållsfonder och genom
andra av moderata samlingspartiet föreslagna åtgärder.

1988/89:BoU7

170

Mindre genomgripande upprustning

1988/89: BoU7

Moderata samlingspartiet har under en följd av år föreslagit att en
avdragsrätt för reparationer i småhus skall införas. Motionsyrkanden (m)
med denna inriktning behandlas även i år av skatteutskottet. Med ett sådant
system skulle den typ av tröskeleffekt som diskuteras i motion Bo203 (c)
undvikas. Vi kan däremot inte ställa oss bakom förslaget i denna motion om
att statligt subventionerade bostadslån skall utgå för mindre reparationsåtgärder.
Detta skulle leda till en ännu mera omfattande låneadministration
och försvåra den avveckling av ombyggnadslångivningen som vi anser snarast
bör påbörjas.

Avveckling av RBF-stödet resp. tilläggslångivningen till bostadshus yngre än
30 år

I reservation 35 om fondering i skattebefriade underhållsfonder klargörs
moderata samlingspartiets inställning i frågan om hur fastighetsunderhåll i
flerbostadshus bör finansieras. Vi anser således att såväl RBF-stödet som
tilläggslångivningen till bostadshus yngre än 30 år och övriga låne- och
bidragsformer inom ROT-programmet skall avvecklas. Avvecklingen måste
dock ske successivt i takt med att de fastighetsanknutna underhållsfonderna
byggs upp. Att, som föreslås i motion Bo247 (c) resp. Bo223 (fp), med några
månaders varsel avveckla RBF-stödet och stora delar av tilläggslångivningen
torde däremot leda till att onödiga problem uppkommer. Byggnads- och
bostadsföretagen måste ges rimlig tid att anpassa sig till radikalt ändrade
villkor för sin verksamhet.

Differentierad garanterad ränta vid olika slag av ombyggnader av bostäder

Som framgått ovan beslöt riksdagen i december 1988 att fördubbla den
garanterade räntan för vissa ombyggnader. Detta var ett mycket dåligt beslut
som ingående kritiserades av moderata samlingspartiet i yttrandet 1988/
89:BoUly. Det bör också erinras om att riksdagen företog omfattande
ändringar i regeringsförslaget. Emellertid beslöt en majoritet av riksdagen
att driva igenom beslutet.

I den avvikande meningen (m) till bostadsutskottets yttrande anfördes
bl.a. att den socialdemokatiska bostadspolitiken präglades av en övertro på
regleringar och ingripanden. Sådana ingrepp som snedvrider marknaden
ställer krav på nya ingrepp och regleringar. Vidare anfördes i den avvikande
meningen följande:

Regeringens förslag avseende räntebidrag till nya ombyggnadsprojekt utgör
ytterligare ett exempel på den ryckighet och kortsiktighet som präglar den
socialdemokratiska regeringspolitiken. Sedan 1982 har ombyggnadsverksamheten
ömsom stimulerats ömsom bromsats på ett sätt som nästan
omöjliggjort ett långsiktigt målinriktat agerande för bostadsmarknadens
parter. Även i jämförelse med de tidigare åtgärderna framstår dock förslaget
till höjda garanterade räntor vid ombyggnad som ett av de mera dramatiska
ingreppen.

Ett genomförande av den förordade höjningen av de garanterade räntorna
skulle innebära att den för några år sedan högprioriterade ROT-verksamhe -

ten i praktiken upphör. Detta därför att bruksvärdessystemet inte medger att 1988/89:BoU7
de kostnadsökningar som skulle bli följden kan täckas genom höjda hyror.

De som i första hand drabbas härav är alla de hyresgäster som bor i
fastigheter med upprustningsbehov. Även fastighetsägarna drabbas genom
ändrade planeringsförutsättningar och ofta dessutom genom ekonomiska
avbräck. En annan grupp som skulle få svårigheter är alla de byggföretag som
specialiserat sig på ombyggnader eftersom de varken har personal eller
utrustning för att kunna övergå till nybyggnad.

Med hänvisning bl.a. till det nu anförda yrkades från moderata samlingspartiet
avslag på regeringens förslag till höjda garanterade räntor för vissa
ombyggnader.

Vår inställning står givetvis fast. Den korta tid som förflutit sedan
riksdagen fattade sitt beslut gör det emellertid direkt olämpligt att nu föreslå
att ”decemberbeslutet” rivs upp. Ett sådant ändrat ställningstagande skulle
innebära att just den ryckighet som vi så starkt kritiserade skulle bli följden
av ett undanröjande av riksdagens beslut förra året.

Det är mot bakgrund av det nu anförda som vårt beslut att inte stödja
motioner i vilka "decemberbeslutet” föreslås omprövat skall ses.

Vad nu anförts innebär att vi inte heller ställt oss bakom förslag i motioner
om ändringar av den garanterade räntan för vissa ombyggnader som avser
tillgänglighetsskapande åtgärder, vid ekologiskt byggande, ombyggnad till
gruppbostäder för utvecklingsstörda eller nybyggnad efter rivning. Inte
heller har vi kunnat stödja en motion i vilken föreslås att räntebidragen till
vissa underhållslån skall minska. Genom "decemberbeslutet” har det blivit
mera angeläget att räntebidrag till sådana lån temporärt kan utgå i samma
omfattning som i dag.

2. Särskilt yttrande (fp)

Leif Olsson och Siw Persson (båda fp) anför beträffande:

Avveckling av hyresförlustgarantilånen och av hyresförlustlånen

Redan när hyresförlustgarantilånen resp. hyresförlustlånen infördes motsatte
vi oss detta. De invändningar som då restes mot de aktuella lånen står
enligt vår mening kvar. Som framhålls i motion Bo223 (fp) har inte heller
några hyresförlustgarantilån beviljats under de senaste åren - ett förhållande
som i och för sig talar för att lånen skulle kunna avvecklas. Även eftergifterna
av hyresförlustlånen har enligt vår mening spelat ut sin roll. Med avseende på
att staten bör stå fast vid gjorda utfästelser har vi dock avstått från att föra
kravet på en avveckling av låneformerna vidare.

Fördelningen mellan egen boendedel och gemensamma utrymmen

En av dagens viktigaste bostadspolitiska frågor är enligt vår mening att tillse
att alla människor får tillgång till en god bostad anpassad till de egna
behoven. Det kan enligt vår mening mot bakgrund härav finnas anledning att
vidta ytterligare åtgärder för att tillförsäkra i dag eftersatta grupper en för
framtiden bättre bostad. Vi har mot bakgrund härav i en till socialutskottet

remitterad motion föreslagit att ett särskilt stimulansbidrag till gruppboende 172

för dementa skall tillskapas. Av denna anledning har vi nu avstått från att 1988/89:BoU7
föra fram krav om ytterligare förändringar i bostadsfinansieringssystemet
med motsvarande syfte. Det är dock vår avsikt att återkomma till riksdagen i
hithörande frågor i den utsträckning dagens förhållanden inte förbättras.

Kravet på hyresgästyttrande

Folkpartiet delar utskottsmajoritetens uppfattning att kravet på hyresgästyttrande
vid ombyggnadslån bör finnas kvar. Däremot har folkpartiet i olika
sammanhang krävt att yttrandet bör avges av de hyresgäster som berörs av
ombyggnaden och inte av en central hyresgästorganisation. Enligt vår
mening är kravet på att hyresgästinflytandet skall utövas av hyresgästerna
själva en förutsättning för att de boende skall kunna ta ansvar för den egna
bostaden.

Ramarna för beslut om ombyggnadslån

Den socialdemokratiska regeringen har infört ett antal byggnadsreglerande
åtgärder som starkt har bidragit till en bostadsmarknad i obalans. Åtgärder
för att stimulera resp. begränsa byggnadsverksamheten har omväxlande
införts i syfte att rätta till tidigare gjorda misstag. Det kommer därför
knappast som en överraskning att även de ramar för ombyggnadslåneverksamheten
som gäller under år 1989 medfört problem i olika avseenden. Vid
tidigare riksdagsbehandlingar har i motioner från folkpartiet hävdats att
denna typ av byggnadsreglerande åtgärder bör avvecklas. Vi vidhåller denna
uppfattning men anser samtidigt att de ramar som ändå kommit till
användning utan folkpartiets medverkan måste ges en så rimlig utformning
som möjligt. Mot denna bakgrund har vi i detta betänkande valt att inte
reservera oss mot utskottets uttalande med innebörden att gällande ramar för
ombyggnadslångivningen måste ges en inriktning som står i överensstämmelse
med fattade riksdagsbeslut och att den regionala obalans som ramarna
medför måste rättas till.

Den garanterade räntan för vissa ombyggnader

I en avvikande mening (fp) till bostadsutskottets yttrande 1988/89:BoUly
kritiserades regeringens förslag om att fördubbla den garanterade räntan för
vissa ombyggnader. Bl.a. anfördes i den avvikande meningen följande.

Den brist på långsiktighet och framförhållning som regeringens bostadspolitik
innebär har starkt bidragit till att förvärra bostadsbristen i våra
storstadsregioner och i andra överhettade områden. Den är också den
främsta orsaken till den stora ökningen av byggkostnaderna som har varit
under det senaste året. Den ryckighet som är ett resultat av regeringens
oförmåga och ovilja drabbar ytterst de boende i allmänhet och inte minst de
ungdomar som söker sin första bostad. De höga boendekostnaderna har fört
med sig att det nu kan förmärkas vissa avsättningssvårigheter också i
områden där bostadsbristen är svår.

Den nödvändiga minskningen av bostadssubventionerna till bl.a. ombyggnader
måste ske under mera avvägda och planerade former. I enlighet med
förslaget i folkpartiets partimotion Fill måste minskningen dessutom 173

kombineras med andra åtgärder t.ex. i form av höjda barnbidrag och
flerbarnstillägg. Även andra åtgärder som underlättar en minskning av
subventionerna måste vidtas. En sådan möjlig åtgärd är skattefria avsättningar
till reparationsfonder. Genom att ett system med reparationsfonder
tillämpas ges fastighetsägarna bättre möjligheter att på ett planmässigt och
effektivt sätt underhålla sitt fastighetsbestånd samtidigt som behovet av
statliga medel för denna verksamhet minskar eller helt bortfaller.

Folkpartiets inställning står fast; ”decemberbeslutet” om differentierade
garanterade räntor vid ombyggnader var olyckligt. Emellertid är det nu, fyra
månader efter beslutet, inte försvarligt att föreslå att det rivs upp. En
återgång till de tidigare gällande garanterade räntorna är i och för sig
önskvärd. Dock skulle därmed den ryckighet i ombyggnadsverksamheten
uppstå som vi så starkt kritiserade i december 1988. Dessutom utreds ju för
närvarande bostadsfinansieringssystemet. Det är mot denna bakgrund vårt
ställningstagande skall ses att inte yrka bifall till motioner i vilka krävs att
”decemberbeslutet” skall upphävas.

Lag om särskilda bestämmelser om bostadsbidrag för år 1990

I avvaktan på att riksdagen föreläggs ett förslag om förändringar i bostadsfinansierings-
och bostadsbidragssystemen har vi kunnat ansluta oss till
regeringens förslag om att den som vid utgången av år 1989 uppbär
bostadsbidrag i princip skall få bidrag med samma belopp under första
halvåret 1990. Det i propositionen framlagda förslaget till lag om särskilda
bestämmelser om bostadsbidragen för år 1990 bör alltså antas av riksdagen.

Vår principiella uppfattning om att en grundlig revision av subventionerna
till bostadssektorn behövs står naturligtvis fast.

3. Särskilt yttrande (c)

Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anför beträffande:

Ekologiskt byggande

Det är naturligtvis mycket viktigt att ett ekologiskt byggande kommer till
stånd. Samtidigt är det viktigt att denna typ av byggande utvärderas och
utvecklas på ett sådant sätt att det kan bli ett normalt inslag i bostadsbyggandet.
Framför allt bör härvid beaktas i vilken utsträckning låneregler och
övriga regler för byggandet kan behöva anpassas till de särskilda förutsättningar
som gäller vid ekologiskt byggande. Vi har dock kunnat konstatera att
flera projekt avseende ekologiskt byggande med olika omfattning och
inriktning kommit till stånd under senare år. I den mån denna utveckling inte
fortgår är det vår avsikt att återkomma till riksdagen med förslag i frågan. Ett
viktigt och nödvändigt ekologiskt byggande får naturligtvis inte hämmas av
ett stelbent och oflexibelt regelsystem.

1988/89: BoU7

174

4. Särskilt yttrande (vpk, mp)

Jan Strömdahl (vpk) och Krister Skånberg (mp) anför beträffande:

Lån till direktverkande elvärme

En av de främsta orsakerna till vårt ökade elberoende är den ökade
installationen av direktverkande elvärme. Detta beroende ger inte bara
problem att klara dagens elförsörjning, utan det skapar framför allt problem
inför den förestående kärnkraftsavvecklingen. För att komma till rätta med
den uppkomna situationen måste därför kraftfulla åtgärder vidtas för att
minska elberoendet i samhället. Som en första åtgärd bör det nu förordade
stoppet för bostadslån till direktverkande elvärme kunna godtas. Denna
åtgärd bör dock snarast följas av ett direkt förbud mot installation av
direktverkande elvärme i bostäder och lokaler.

5. Särskilt yttrande (vpk)

Jan Strömdahl (vpk) anför beträffande:

En parlamentarisk utredning om bostadspolitiken

Enligt proposition 1988/89:100 (bil. 13 s. 19) skall en parlamentarisk
utredning tillsättas för att bl.a. göra en översyn av boendekostnaderna.
Regeringen har under hand frångått sin uppfattning och fått utskottsmajoriteten
med sig på att det räcker med viss parlamentarisk insyn i enmansutredningen.
Som skäl anförs tidsbrist och beroendet av skatteutredningen. Jag
menar att man bort söka finna en form för rejält parlamentariskt inflytande.
Nu får det i stället ske direkt i riksdagsbehandlingen.

Ungdomens bostadssituation

Från vpk:s sida vill vi påpeka att bostadssituationen för ungdomar inte kan
lösas utan kraftfulla åtgärder av typen obligatorisk kommunal bostadsförmedling,
stopp för bostadsrätter (alternativt priskontroll) och bättre utnyttjande
av befintligt bostadsbestånd. Dessa åtgärder ingår i vpk:s tiopunktsprogram.

Ekologiskt byggande

Enligt vpk:s mening skall ekologiskt byggande inte behandlas som något
exklusivt. Ett ekologiskt synsätt skall genomsyra planering och byggande
helt generellt.

Fördelningen mellan egen boendedel och gemensamma utrymmen m.m.

Bostaden består av en kombination av privata och gemensamma utrymmen.
De stela gränser som nu finns häremellan bör kunna luckras upp. Till följd av
den översyn av hela stödsystemet som pågår inom boverket och i regeringskansliet
avstår vpk från att nu yrka bifall till något konkret förslag.

1988/89:BoU7

175

Avveckling av RBF-stödet

1988/89:BoU7

RBF-stödet är allmännyttans alternativ till de privata fastighetsägarnas
möjligheter att göra ännu fördelaktigare skatteavdrag. De som vill avveckla
RBF-stödet bör också yrka på avveckling av skatteavdragen.

Gränsdragningen mellan bostäder och lokaler i
bostadsfinansieringssammanhang

Från vpk:s sida vill vi påpeka att vi är positiva till en översyn vad gäller
gränsdragningen mellan bostäder och lokaler. Vi finner samtidigt att det är
en fråga för pågående utredningar.

Tillstyrkanderamen för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Vpk konstaterar att majoritetsförhållandena räckte till en höjning av
tillstyrkanderamen för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse med 15 milj. kr.
Principiellt står vi fast vid vår uppfattning att någon ram inte behövs. Det är
behoven och villkoren i sak som skall styra resurstilldelningen precis som vad
gäller bostadslån och räntebidrag.

Villkoren för radonstödet

I en motion till 1988/89 års riksmöte föreslår vpk att en särskild bomiljölag
skall utarbetas. I denna lag anges lämpligen vilken kvalitet i olika avseenden
som den boende har rätt att kräva. Bomiljölagen är den lämpliga grunden
eller platsen för ett nytt gränsvärde vad gäller radondotterhalten. Stöd skall
sedan utgå till alla åtgärder som behövs för att fylla kraven enligt bomiljölagen.

6. Särskilt yttrande (mp)

Krister Skånberg (mp) anför beträffande:

En parlamentarisk utredning om bostadspolitiken

Miljöpartiet de gröna anser att den fortsatta expansionen av storstadsregionerna
hejdas genom en aktivare regionalpolitik så att hela Sverige utvecklas
kulturellt, socialt och ekonomiskt. Det finns flera skäl för detta, bl.a.
följande som har anknytning till bostadspolitiken:

I: Befolkningsomflyttningar mellan storstadsregioner och övriga delar av
landet måste balanseras så att inte landsbygden utarmas ytterligare.

II: Om storstädernas befolkning ökar kommer miljöförstöringen där att
förvärras på grund av ökad trafik, luftföroreningar och avfall. Livsbetingelserna
blir ännu sämre - även av sociala skäl. Sjukdomar, drogmissbruk och
kriminalitet kommer att öka, liksom samhällets kostnader.

III: Köerna till bostäder, barnomsorg, sjukvård och äldreomsorg måste
minska kraftigt för ökad välfärd och trygghet.

IV: Byggandet i storstadsregionerna måste minskas för att få bukt med
överhettningen och de våldsamma prisökningarna på byggmaterial, byggar -

betskostnader och bostäder. Miljöpartiet vill införa en investeringsavgift för 1988/89:BoU7
byggande av kontor, affärs- och industrilokaler i dessa regioner.

Den regionalpolitik som miljöpartiet vill driva gör det mer lockande för
människor att bo kvar utanför storstadsregionerna eller att flytta dit än att
flytta till storstadsregionerna. Härtill bidrar bl.a. vårt förslag att i stället för
bostadsbidrag ge barnfamiljerna ett hyresoberoende bastillägg. Ingen förlorar
på en sådan reform, men de som har lägre hyror än storstadshyrorna
vinner mellanskillnaden.

Kommunerna utanför storstadsregionerna bör också uppmuntras att
erbjuda bra bostäder till rimliga kostnader. Detta avlastar byggandet i de
heta regionerna och sprider bostadsbyggandet till större delar av landet. Det
möjliggör också upphandlingar av mindre byggprojekt som även mindre
byggföretag kan lämna anbud på, vilket medverkar till en sundare priskonkurrens
och motverkar att byggandet och byggföretagen blir ännu storskaligare.

Miljöpartiets regionalpolitik gör det också mer lockande för företagen att
förlägga nya eller befintliga arbetsplatser utanför storstadsregionerna, bl.a.
genom sänkta arbetsgivaravgifter i Norrland, skogslänen och på Gotland och
genom inrättandet av närfonder i varje kommun.

Med en aktivare regionalpolitik, som den nu beskrivna, bör den fortsatta
expansionen av storstadsregionerna, överhettningen av byggsektorn och den
våldsamma prisutvecklingen kunna hejdas. Därigenom skapas rimligare
förutsättningar att finna ett system för bostadsfinansieringen som uppfyller
de krav som förs fram i miljöpartiets motion Bo269.

Ungdomens bostadssituation

Ungdomar har fortfarande svårt att få bostäder som passar deras behov och
ekonomi. Även i årets motionsflod finns flera goda förslag som, om och när
de förverkligas, kan bidra till att få fram fler bostäder för ungdomar. Det är
samtidigt viktigt att hejda den fortsatta expansionen av storstadsregionerna
genom en aktivare regionalpolitik så att hela Sverige utvecklas socialt,
kulturellt och ekonomiskt. Bl.a. bör inga nya byggnadstillstånd ges till
byggande av nya arbetsplatser i storstadsregionerna och investeringsavgifter
införas för att bygga kontor, affärs- och industrilokaler där. Vidare bör en
arbetsgrupp med representanter för olika ungdomskategorier, bostadsförmedlare,
fastighetsägare och politiska ungdomsorganisationer tillsättas
omgående med uppgift att göra en katalog över tänkbara möjligheter, gärna
även okonventionella, för att lösa ungdomsbostadsproblemen. Denna
katalog bör läggas fram för riksdag och regering före den 1 oktober i år för
beslut och åtgärder. Exempel på åtgärder m.m. är följande:

- Kontor och vissa stora lägenheter kan varsamt byggas om till ungdomsbostäder
- i vissa fall med utnyttjande av gemensamma utrymmen för att
täcka in kraven på fullvärdig bostad på liknande sätt som föreslagits för
gruppboende för bl.a. äldre.

- Byggande av vindslägenheter

Dessutom borde vissa evakueringslägenheter, som är i sådant skick att de
kan utnyttjas, under ytterligare ett antal år kunna användas som ungdoms -

12 Riksdagen 1988/89. 19 sami. Nr 7

bostäder, vid behov efter varsam upprustning. Samtidigt måste fortsatta 1988/89:BoU7
sammanslagningar av små lägenheter stoppas.

Program för bostadsbyggandet

Det är enligt miljöpartiet de grönas uppfattning viktigt att förbättra
bostadsförsörjningen och anpassa den till de nya behov som blir följden av
den aktivare regionalpolitik som partiet förespråkar. En social, kulturell och
ekonomisk utveckling av hela landet måste naturligtvis följas upp med
konkreta åtgärder också på bostadsområdet. Det får enligt miljöpartiet de
grönas mening mot bakgrund härav förutsättas att regeringen använder de
planeringsinstrument som redan finns för att nå detta mål. I första hand bör
härvid utnyttjas möjligheten att av kommunerna begära särskilda redovisningar
av bostadsförsörjningsplaneringen för bl.a. äldre, handikappade samt
långvarigt sjuka.

Metoden för beräkning av låneunderlag

Det är naturligtvis viktigt att lånesystemet görs så enkelt och lätthanterligt
som möjligt. Samtidigt får inte systemet ges en sådan utformning att andra
viktiga mål åsidosätts. Detta betyder bl.a. att lånesystemet måste vara
anpassat till de övergripande målen om en minskad miljöförstöring och en
bättre hushållning med våra naturresurser. Det är därför viktigt att den nya
metoden för beräkning av låneunderlag ges en sådan utformning att den
bidrar till att nå dessa mål. Det bör sålunda inom lånesystemets ram vara
möjligt att fullt ut belåna alla typer av åtgärder som ger en lägre energiförbrukning
eller som bidrar till en god beständighet och därmed också
minskade kostnader för drift och underhåll.

Fördelningen mellan egen boendedel och gemensamma utrymmen m.m.

Det finns enligt miljöpartiet de grönas mening starka skäl som talar för att
gruppboende i olika former skall underlättas och stimuleras. Det kan således
finnas skäl att vidta förändringar i såväl byggregler som låneregler för att nå
detta mål. I ett övergångsskede kan dessutom särskilda stimulanser visa sig
nödvändiga. Inte minst bör dessa åtgärder rikta sig mot gruppboende för
äldre. Det är mot bakgrund härav vår avsikt att återkomma till riksdagen
med förslag med denna inriktning.

Kommunal energirådgivning

Miljöpartiet delar helt den inställning till behovet av kommunal energirådgivning
som förs fram i detta betänkande behandlade motioner från c och
vpk. Den kommunala energirådgivningen har framgångsrikt medverkat till
att minska energislöseriet och förbättra energihushållningen. I samband med
den förestående kärnkraftsavvecklingen kommer det att vara nödvändigt att
en fungerande energirådgivning finns uppbyggd. Vi anser emellertid att en
sådan verksamhet bör kunna komma till stånd utan att statliga bidrag införs. I
vår motion Bo254 har vi därför föreslagit att kommunallagen skall ändras så
att inrättandet av en tjänst som kommunal energirådgivare blir en obligato -

risk kommunal uppgift. Detta motionsyrkande kommer att behandlas av
bostadsutskottet hösten 1989.

Reglerna för stöd till fukt- och mögelskador

Det är i högsta grad oroande att reglerna för stöd till fukt- och mögelskadade
bostadshus inte tycks fungera tillfredsställande. Många drabbade småhusägare
får vänta orimligt lång tid på den hjälp de är berättigade till. Andra får
inget stöd alls eller så begränsat stöd att deras ekonomiska situation allvarligt
hotas. Det var mot denna bakgrund vi hösten 1988 tillsammans med övriga
partier i ett enigt bostadsutskott ställde oss bakom en beställning till
regeringen om en skyndsam översyn av villkoren för stöd till fukt- och
mögelskadade bostadshus.

Med tanke på att det endast gått tre månader sedan riksdagen ställde sig
bakom bostadsutskottets begäran om regeländringar har vi inte ansett att ett
nytt uttalande i samma riktning nu skall behövas. Vi förutsätter att
regeringen vid omarbetningen av reglerna för stödet till fukt- och mögeldrabbade
bostadshus även beaktar de synpunkter som förts fram i motion Bo205
(c), dvs. behovet av lägre självrisk, kortare väntetider m.m. Vi utgår vidare
från att regeringen inom en mycket snar framtid vidtar de regeländringar som
erfordras eller återkommer till riksdagen med förslag om sådana. Skulle så
inte bli fallet bör riksdagen hösten 1989 ta ett initiativ i frågan.

Anslag till bostadsbidrag

Miljöpartiet de gröna förordar att dagens bostadsbidrag skall ersättas av
särskilda bastillägg. Med den konstruktion dessa tillägg givits kommer
kostnaderna härför att belasta socialdepartementets huvudtitel. Någon
anslagsbelastning under bostadsdepartementets huvudtitel uppstår därmed
inte.

1988/89 :BoU7

179

Regeringens av utskottet tillstyrkta
Förslag till

Lag med särskilda bestämmelser om bostadsbidrag för år 1990

Härigenom föreskrivs följande.

1 §

För år 1990 lämnas bostadsbidrag enligt lagen (1988:786) om bostadsbidrag
tills vidare endast för månaderna januari-juni.

2 §

Den som vid utgången av år 1989 uppbär bostadsbidrag har rätt att utan
föregående ansökan få bidrag även för månaderna januari-juni 1990 med
samma belopp som för december 1989. Inträffar någon sådan ändring som
avses i 28 eller 29 § lagen (1988:786) om bostadsbidrag, skall dock
bidragsbeloppet anpassas med hänsyn härtill.

3 §

I fråga om bostadsbidrag för månaderna januari-juni 1990 i andra fall än
som avses i 2 §, skall bidraget bestämmas med utgångspunkt från den
bidragsgrundande inkomst som kan beräknas med ledning av 1988 års
taxering till statlig inkomstskatt.

4 §

Närmare föreskrifter i fråga om den bidragsgrundande inkomsten och
ansökningsförfarandet meddelas av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

1988/89:BoU7

Bilaga 1

180

1988/89:BoU7
Bilaga 2

Tillhör reservation
83 (m, c)

Härigenom föreskrivs att lagen (1988:786) om bostadsbidrag skall upphöra
att gälla vid utgången av september 1989.

Reservanters
Förslag till
Lag om upphävande av lagen (1988:786) om bostadsbidrag

181

Reservants
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag

Härigenom föreskrivs att 7, 9, 14, 19, 21 och 24 §§ lagen (1988:786) om
bostadsbidrag skall ha följande lydelse:

7 §

Bostadsbidrag lämnas till den som

1. är kyrkobokförd inom kommunen och

2. där bor i en bostad som han äger eller innehar med hyres- eller
bostadsrätt.

Närmare föreskrifter om vad som gäller när bostaden utgör en del av
upplåtarens egen bostad, hyrs i andra hand eller är en gruppbostad för flera
hushåll meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer.

9 §

Bostadsbidrag lämnas med lägst det bidragsbelopp som kan beräknas
enligt 19 och 20 §§, om den bidragsgrundande inkomsten inte överstiger
68 000 kronor. Om den bidragsgrundande inkomsten är högre, skall
bidragsbeloppet minskas med 20 procent av den överskjutande inkomsten.

14 §

Bostadsbidrag lämnas med lägst det bidragsbelopp som kan beräknas
enligt 21 §, om den bidragsgrundande inkomsten inte överstiger 29 000
kronor för en ensamboende och 41 000 kronor för makar. Om den
bidragsgrundande inkomsten är högre, skall bidragsbeloppet minskas med
en tredjedel av den överskjutande inkomsten.

19 §

Bostadsbidrag lämnas månadsvis

1. med 265 kronor för familjer med ett barn,

530 kronor för familjer med två barn,

795 kronor för familjer med tre barn,

660 kronor för familjer med fyra barn,

265 kronor för familjer med fem eller flera barn, samt

2. med 80 procent av den del av bostadskostnaden per månad som överstiger
1 000 kronor men inte

2 450 kronor för familjer med ett eller två barn,

2 700 kronor för familjer med tre eller fyra barn,

3 250 kronor för familjer med fem eller flera barn.

Om bostadskostnaden överstiger de belopp som anges i första stycket 2,
lämnas bostadsbidrag med 60 procent av den överskjutande bostadskostnaden
per månad upp till

2 650 kronor för familjer med ett barn,

2 950 kronor för familjer med två barn,

3 300 kronor för familjer med tre barn,

3 600 kronor för familjer med fyra barn,

4 000 kronor för familjer med fem eller flera barn.

1988/89:BoU7
Bilaga 3

Tillhör reservation
85 (vpk)

Högre bostadskostnad än som anges i andra stycket får beaktas, om
bidragssökanden eller någon medlem av dennes familj är handikappad och
socialnämnden har tillstyrkt att bidrag lämnas för en högre kostnad.

Närmare föreskrifter om beräkningen av bostadskostnadens storlek
meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

21 §

Bostadsbidrag lämnas med 80 procent av den del av bostadskostnaden per
månad som överstiger 700 kronor men inte 2 000 kronor för ensamboende
och 2 500 kronor för makar. För hushåll där någon får studiemedel lämnas
bostadsbidrag dock endast för den del av bostadskostnaden per månad som
överstiger 1 200 kronor.

Högre bostadskostnad än som anges i första stycket får beaktas, om
bidragssökanden eller dennes make är handikappad och socialnämnden har
tillstyrkt att bidrag lämnas för en högre kostnad.

Närmare föreskrifter om beräkningen av bostadskostnadens storlek
meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

24 §

Bostadsbidrag betalas ut månadsvis. Bidrag under 50 kronor i månaden
betalas inte ut. Om bostadsbidraget inte har tagits ut före utgången av
kalenderåret efter det då bidraget kunde tas ut, har rätten till det förfallit.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1989 och tillämpas första gången i
fråga om bostadsbidrag för tiden den 1 januari-den 30 juni 1990.

1988/89:BoU7

183

Motionsyrkandenas behandling

1988/89 :BoU7

Bilaga 4

Motion nr 1988/89	Yrkande nr	Utskottets yttrande s.	Utskottets hemställan nr	Reservatio nr
Bol	1	62, 63	56, 61	53, 54. 60
	2	62	56	53. 54
	3	62	56	53, 54
Bo2		62	56	53, 54
Bo3		61	55	52
Bo201		51	40	35, 36
Bo202		64	63	62
Bo203		54, 67	45, 68
Bo205	1	26	1	1-3
	2	28	2
	3	26	1	1-3
	4	30	4	5-7
	5	26	1	1-3
	6	26	1	1-3
	7	59	49	42-44
	8	26	1	1-3
	9	26	1	1-3
	10	26	1	1-3
	11	26	1	1-3
	15	83	92, 93	101-105
	19	87	98	lil
Bo206	3	52	42	38
	5	29	3	4
	6	34	10	12, 13
Bo207		45	28
Bo208		33	8	11
Bo209		78	86	95
Bo210	1	75	80	79-82
	2	55	47
	3	51	40	35. 36
Bo211		64	63	62
Bo212		79	87	96
Bo213		78	85	93, 94
Bo214		78	85	93, 94
Bo215		59	49	42-44
Bo216		56	48	41
Bo217	1	40	21
	2	40	21
Bo218		60	53
Bo219	1	79	87	96
	2	79	87	96
	3	79	87	96
Bo220		43	23	24
Bo221		64	63	62
Bo223	1	88	100
	2	39	18	22
	3	39	19
	4	88	101	112-116
	5	63	59	58
	6	63	58	56, 57
	7	70	74	74
	8	69	72	72
	9	70	73	73
	10	66	65	64
	11	89	102
	12	89	103	117, 118
	13	39	20
	14	73	78	77
	15	73	78	77

184

Motion nr 1988/89	Yrkande nr	Utskottets yttrande s.	Utskottets hemställan nr	Reservation nr
	16	72	76	75, 76
	17	83	93	103-105
	18	77	82b	86
	19	89	104	119, 120
Bo224		77	82a, 83	84, 85, 90
Bo225		30	4	5-7
Bo227		46	29
Bo228	1	30	4	5-7
	2	35	11	14, 15
	4	35	11	14, 15
	5	52	42	38
	6	59	51	46-48
	10	37	15	19
	11	84	94	106, 107
	12	80	89	97
	13	90	105	121, 122
Bo230		67	67	66, 67
Bo231	1	86	97	110
	2	90	106	123
Bo232		34	9
Bo233		47	30
Bo234		81	90	98, 99
Bo235		47	31
Bo236		48	32
Bo238		56	48	41
Bo239		30	4	5-7
Bo241		30	4	5-7
Bo243		56	48	41
Bo244		30	4	5-7
Bo245		50	39
Bo246		36	14
Bo247	1	70	74	74
	2	32	6	8, 9
	3	65	64	63
	4	43	22	23
	5	59	49	42-44
	7	59, 62, 63	50, 56, 61	45, 53, 54, 60
	8	55	46	40
	11	45	27	29
	13	69	71, 72	71, 72
	14	45	26	28
	15	88	101	112-116
	16	72	76	75, 76
	17	75	80	79-82
	18	89	103	117, 118
	19	76	81	83
	20	77, 78	82a, 82b, 84	84-86. 91. 92
	21	80	89	97
	22	83	92	101, 102
	23	83	93	103-105
	24	90	105	121, 122
Bo248		48	33
Bo249	1	59	49	42-44
	2	36	14
Bo251		80	89	97
Bo252		54	43
Bo255		79	88
Bo257		77	83	90
Bo258		71	75
Bo259		78	85	93. 94
Bo260	b	67	69	68, 69

1988/89:BoU7

Bilaga 4

1988/89 :BoU7

Motion Yrkande Utskottets Utskottets Reservation R., ,

nr nr yttrande hemställan nr Bilaga 4

1988/89 s. nr

Bo261	1	37	16	20
	2	60	54	51
	3	60	54	51
	4	60	54	51
	5	37	16	20
	6	37	16	20
Bo263		77	83	90
Bo264		81	90	98, 99
Bo265		60	52	49, 50
Bo266		52	41	37
Bo267		80	89	97
Bo268		64	63	62
Bo269	1	28	2
	2	63	58	56, 57
	3	88	101	112-116
Bo270	1	45	26	28
	2	44	25	26, 27
	3	48	34	30
	4	44	24	25
Bo271	1	63	62	61
	2	70	74	74
	3	70	73	73
	4	69	72	72
	5	69	71	71
	6	63	60	59
	7	88	101	112-116
	8	66	65	64
	9	73	79	78
	10	72	76	75, 76
	11	74	80	79-82
	12	77	82b	86
	13	89	104	119, 120
Bo272		78	84	91, 92
Bo273	1	85	95	108
	2	90	106	123
Bo274	1	56	48	41
	3	56	48	41
	4	56	48	41
Bo275	1	62	57	55
	2	62	57	55
	3	68	70	70
	4	36	13	17, 18
	5	88	101	112-116
Bo276		31	5
Bo277		27	1	1-3
Bo278	2	35	12	16
	3	59	50	45
Bo279	1	32	6	8, 9
	2	52	42	38
	3	48	35	31
	4	32	6	8, 9
	5	32	6	8, 9
Bo280	2	86	97	110
Bo405	7	65	64	63
	9	59	49	42-44
	10	38	17	21
	11	63	62	61
	12	51	40	35, 36
	16	43	22	23

186

Motion	Yrkande	Utskottets	Utskottets	Reservation
nr	nr	yttrande	hemställan	nr
1988/89		s.	nr
Bo409	1	26	1	1-3
	6	49	36	32
	11	65	64	63
	13	43	22	23
	14	44	24	25
	20	52	42	38
	21	29	3	4
	23	59	49	42-44
	24	59	49	42-44
	25	59	49	42-44
	26	49	37	33
	27	51	40	35, 36
Bo415	2	51	40	35, 36
Bo417	3	78	84	91, 92
	4	35	12	16
	5a	70	74	74
	5b	33	7	10
	5c	77	82b	86
	9	35	12	16
	10	35	12	16
	11	50	38	34
	15	54	44	39
Bo525	1	86	96	109
Bo548	1	83	92	101, 102

1988/89:BoU7

Bilaga 4

187

Innehåll

1988/89:BoU7

1 Sammanfattning 1

2 Propositionerna 2

3 Motionerna 3

4 Statistiska uppgifter om bostadsförsörjningen m.m 17

4.1 Bostadsbeståndet 17

4.2 Bostadsproduktionen 18

4.2.1 Nyproduktionen 18

4.2.2 Ombyggnadsverksamheten 20

4.3 Byggnadskostnader 21

4.4 Bostadsmarknadsläget 24

4.5 Bostadskostnaderna 25

5 Utskottet 26

5.1 Bostadspolitikens inriktning och utformning m. m 26

5.1.1 Bostadspolitikens allmänna utformning 26

5.1.2 Byggnadsreglerande åtgärder 29

5.1.3 Vissa bostadspolitiska åtgärder i övrigt 31

5.1.3.1 Boende för vissa grupper 31

5.1.3.2 Bostadsbyggandets omfattning m. m .. 33

5.1.3.3 Bostädernas fördelning på upplåtelseformer
m.m 35

5.1.3.4 Kostnadsutvecklingen i bostadsproduktionen
m.m 36

5.1.3.5 Ekologiskt byggande 37

5.2 Vissa äldre låneformer m. m 38

5.3 Förutsättningar och villkor för lån 39

5.3.1 Metoden för beräkning av låneunderlag 39

5.3.2 Mark-och konkurrensvillkoret 42

5.3.3 Lån till direktverkande elvärme 44

5.3.4 Prövningen av uthyrningen av egnahem 44

5.3.5 Ortskoefficienterna 45

5.3.6 Villkor och förutsättningar för lån i övrigt 46

5.4 Reparation, om-och tillbyggnad 50

5.4.1 ROT-programmetsomfattning m. m 50

5.4.2 Ändringar av gällande lånevillkor m. m 52

5.4.3 ROT-program för VA-nätetm. m 55

5.5 Räntebidrag 57

5.5.1 Gällande ordning m. m 57

5.5.2 Vissa förslag om räntebidragssystemets uppbyggnad
58

5.5.3 Den garanterade räntan vid ombyggnad m. m. ... 59

5.5.4 Slopande av vissa räntesubventioner m.m 63

5.5.5 Gränsdragningen bostäder/lokaler som förutsättning
för räntebidrag 64

5.5.6 Slopande av räntebidrag vid övertagande av fastigheter
ägda av allmännyttiga bostadsföretag ... 65

5.6 Stöd för fastighetsförvärv m. m 65

188

5.7 Vissa temporära bostadsstöd 68 1988/89:BoU7

5.7.1 Hyresrabatter 68

5.7.2 Återflyttningsbidrag och nybyggnadsbidrag 69

5.7.3 Ungdomsbostadsstödet 70

5.8 Tilläggslån m. m 71

5.9 Bostadsbidrag 75

5.9.1 Inledning 75

5.9.2 Gällande regler 76

5.9.3 Förslag i motioner om ändringar i bostadsbidragsreglerna
m. m. samt utskottets ställningstagande 76

5.9.4 Vissa frågorom alternativ till bostadsbidragen ... 78

5.10 Bostadsförbättringm. m 79

5.11 Energihushållningm. m 85

5.12 Anslag 88

5.12.1 Anslag till vissa lån till bostadsbyggande 88

5.12.2 Anslag till räntebidrag. 88

5.12.3 Anslag till åtgärder i bostadsområden med stor

andel outhyrda lägenheter 89

5.12.4 Anslag till tilläggslån till ombyggnad av vissa

bostadshus m. m 89

5.12.5 Anslag till bostadsbidrag 89

5.12.6 Anslag till viss bostadsförbättringsverksamhet

m. m 89

5.12.7 Anslag till bidrag till energibesparande åtgärder

inom bostadsbeståndet m. m 90

5.12.8 Anslag i övrigt 90

5.13 Hemställan 90

Reservationer

1 Utformningen av bostadspolitiken (m) 99

2 Utformningen av bostadspolitiken (fp) 99

3 Utformningen av bostadspolitiken (c) 100

4 Avveckling av de byggnadsreglerande åtgärderna (m, fp) 101

5 Införande av en investeringsavgift (m, fp) 102

6 Införande av en investeringsavgift (c, mp) 103

7 Införande av en investeringsavgift (vpk) 104

8 Ungdomens bostadssituation (m, fp) 104

9 Ungdomens bostadssituation (c) 105

10 Avveckling av ungdomsbostadsdelegationen (m) 106

11 Samhällets ansvar för boendeservice (vpk) 106

12 Bostadsbyggandets inriktning i Stockholms län (m) 106

13 Bostadsbyggandets inriktning i Stockholms län (fp) 107

14 Stimulansbidrag (m) 108

15 Stimulansbidrag (vpk. mp) 108

16 Neutralitet mellan olika upplåtelseformer m. m. (m, fp) 109

17 Utförsäljning av äldre hus ägda av allmännyttiga bostadsföretag

(m, fp) 110 189

18 Utförsäljning av äldre hus ägda av allmännyttiga bostadsföretag 1988/89:BoU7

(vpk) 110

19 Prisstopppåbyggmaterial,hyrorochbostadsrätter(vpk) lil

20 Ekologiskt byggande (mp) lil

21 Avveckling av SB AB (m) 112

22 Avveckling av förvärvstilläggen (vpk) 112

23 Avveckling av markvillkoret (m, fp, c) 113

24 Förlängning av undantaget från markvillkoret (m, fp, c) 113

25 Konkurrensvillkoret (m, fp) 114

26 Lån till direktverkande elvärme (m) 114

27 Lån till direktverkande elvärme (fp) 115

28 Prövningen av uthyrningen av egnahem (m, fp, c, mp) 115

29 Successiv avveckling av ortskoefficienterna (c, mp) 116

30 Stimulans av fribyggen (m, fp) 116

31 Låneregler som ökar tillgången på smålägenheter (c) 117

32 Kommunernas möjligheter att fördela nybyggda bostadsrättslä genheter(m,

fp) 117

33 Avveckling av kostnadskontrollen vid beviljande av bostadslån

(m, fp) 118

34 Aktieutdelning från allmännyttiga bostadsföretag (m) 119

35 Fondering i skattebefriade underhållsfonder (m) 119

36 Fondering i skattebefriade underhållsfonder (c, fp, mp) 120

37 Ramarna för beslut om ombyggnadslån (c) 121

38 Ombyggnadslån vid lägenhetssammanslagningar (s) 122

39 Kravet på hyresgästyttrande (m) 123

40 Avveckling av RBF-stödet (c) 124

41 Kommunernas VA-nät (c, vpk) 124

42 Räntebidragssystemets framtida uppbyggnad (m, c) 125

43 Räntebidragssystemets framtida uppbyggnad (fp) 126

44 Räntebidragssystemets framtida uppbyggnad (vpk) 127

45 Den garanterade räntan för vissa ombyggnader (c, mp) 127

46 Nybyggnad efter rivning i räntehänseende (c) 128

47 Nybyggnad efter rivning i räntehänseende (vpk) 128

48 Nybyggnad efter rivning i räntehänseende (mp) 129

49 Räntevillkoren för bostadslån vid ombyggnad till gruppbostäder

för utvecklingsstörda (c) 129

50 Räntevillkoren för bostadslån vid ombyggnad till gruppbostäder

för utvecklingsstörda (mp) 129

51 Den garanterade räntan vid ekologiskt anpassad teknik (mp) ... 130

52 De garanterade räntorna för nya lån för ombyggnad av hyres- och

bostadsrättshus(vpk, mp) 131

53 Höjning av den garanterade räntan avseende befintliga lån för

vissa hyres-och bostadsrättshus (c) 131

54 Höjning av den garanterade räntan avseende befintliga lån för

vissa hyres- och bostadsrättshus (vpk) 132

55 Den garanterade räntan för allmännyttiga bostadsföretag (vpk) 132

56 Extra upptrappningar (fp) i 133

57 Extra upptrappningar (mp) 133 190

58	Räntebidragen till vissa underhållslån (fp)	134
59	Räntebidraget till äldre reparations- och energisparlån m. m. (m)	134
60	Slopande av vissa räntesubventioner för bostadshus som färdig-
	ställts före år 1968 (vpk)	135
61	Slopande av räntebidrag för hus byggda före år 1975 (m)	135
62	Gränsdragningen mellan bostäder och lokaler i bostadsfinan-
	sieringssammanhang(mp)	135
63	Slopande av räntebidrag vid övertagande av allmännyttiga bo-
	stadsföretags fastigheter m. m	136
64	Avveckling av lånen till barnfamiljer för köp av egnahem och
	reglerna för förvärvslångivningen (m, fp)	137
65	Reglerna för förvärvslångivningen (mp)	137
66	Tillämpningsområdet för lånen till barnfamiljer för förvärv av
	egnahem (m)	138
67	Tillämpningsområdet för lånen till barnfamiljer för förvärv av
	egnahem (c, mp)	138
68	Lån vid köp av permanentbostäder (m, fp)	138
69	Lån vid köp av permanentbostäder (mp)	139
70	Införandet av ett statligt stöd till allmännyttiga bostadsföretag för
	fastighetsförvärv (vpk)	140
71	Avveckling av hyresrabatterna (m, fp, c)	140
72	Avveckling av återflyttningsbidragen (m, fp, c)	141
73	Avveckling av nybyggnadsbidragen (m, fp)	141
74	Avveckling av ungdomsbostadsstödet (m, fp, c)	142
75	Tillstyrkanderamen för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (m)	142
76	Tillstyrkanderamen för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (c)	143
77	Avveckling av tilläggslångivningen till bostadshus yngre än 30 år
	(fp)	144
78	Tilläggslån till ändrad lägenhetssammansättning (fp)	144
79	Beslutsram för bostadshus yngre än 30 år (m)	145
80	Beslutsram för bostadshus yngre än 30 år (fp)	145
81	Beslutsram för bostadshus yngre än 30 år (c)	146
82	Beslutsram för bostadshus yngre än 30 år (vpk)	146
83	Reglering av bostadsbidragsgivningen i lag (m, c)	147
84	Ändrade inkomstgränser, ändrade bostadskostnadsgränser i vad
	gäller bostadsbidrag (c)	147
85	Ändrade inkomstgränser, ändrade bostadskostnadsgränser i vad
	gäller bostadsbidrag (vpk)	148
86	Bostadsbidrag till vissa hushåll utan barn (m, fp, c)	149
87	Lagförslag om bostadsbidrag (m)	150
88	Lagförslag om bostadsbidrag (c)	150
89	Lagförslag om bostadsbidrag (vpk)	150
90	Bostadsbidrag till alla hushåll utan barn (m, fp, c)	151
91	Beräkning av bostadskostnad (m, fp)	151
92	Beräkning av bostadskostnad (c)	152
93	Bastillägg och bostadsbidragens konsumtionsstyrande effekt (m)	152
94	Bastillägg och bostadsbidragens konsumtionsstyrande effekt
	(mp)	153

95 Skattereduktion motsvarande beräknat bostadsbidrag (c) 153 1988/89:BoU7

96 Reglerna för bostadsanpassningsbidrag^ (vpk) 155

97 Bostadsanpassningsbidragets finansiering (c, vpk) 155

98 Stödet till konstnärlig utsmyckning (m) 156

99 Stödet till konstnärlig utsmyckning (c) 156

100 Ramen för stödet för konstnärlig utsmyckning (m) 157

101 Stöd för kommunernas radoninsatser (c) 157

102 Stöd för kommunernas radoninsatser (mp) 158

103 Villkoren för radonstödet (fp) 158

104 Villkoren för radonstödet (c) 159

105 Villkoren för radonstödet (mp) 160

106 Förnyelsebidragen (m) 161

107 Förnyelsebidragen (vpk, mp) 161

108 Stöd till solvärmeanläggningar (vpk, mp) 162

109 Konverteringsbidragförsmåhusmeddirektelvärme(vpk,mp).. 163

110 Kommunal energirådgivning (c, vpk) 163

111 Reglerna för stöd till fukt-och mögelskador (fp, c) 164

112 Anslag till räntebidrag (m) 165

113 Anslag till räntebidrag (fp) 165

114 Anslag till räntebidrag (c) 165

115 Anslag till räntebidrag (vpk) 166

116 Anslag till räntebidrag (mp) 166

117 Anslag till tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m. m.

(fp) 167

118 Anslag till tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m. m.

119 Anslag till bostadsbidrag (m) 168

120 Anslag till bostadsbidrag (fp) 168

121 Anslag till viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. (c) 168

122 Anslag till viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. (vpk) 169

123 Anslag till bidrag till energibesparande åtgärder (mp) 169

Särskilda yttranden

1 Särskilt yttrande (m) 170

2 Särskilt yttrande (fp) 172

3 Särskilt yttrande (c) 174

4 Särskilt yttrande (vpk, mp) 175

5 Särskilt yttrande (vpk) 175

6 Särskilt yttrande (mp) 176

gotab 88447, Stockholm 1989

192