Bostadsutskottets betänkande
1988/89:BoU6

Anslag till byggnadsforskning och 1988/89

experimentbyggande m.m. (prop. 1988/89:100 bilaga BoU6
13)

Sammanfattning

I betänkandet behandlas förslagen i budgetpropositionen i vad avser ramar
och anslag till byggnadsforskning och experimentbyggande jämte tolv
motionsyrkanden.

Regeringens förslag tillstyrks av utskottet utom vad avser förslaget om
ramar för byggforskningsrådets beslut om stöd till byggnadsforskning under
budgetåren 1990/91 och 1991/92. I denna fråga föreslås riksdagen med
anledning av regeringsförslaget och två motionsyrkanden, (s) och (fp),
medge att ramarna bestäms till 90 milj. kr. resp. 45 milj. kr. Övriga
motionsförslag avstyrks.

Till betänkandet har fogats tio reservationer bl.a. till förmån för motionsförslag
(m) om en avveckling av byggforskningsrådet och motionsförslag (c)
om utökade ramar för lån till experimentbyggande resp. finansiering av
professorstjänster vid byggforskningsinstitutet.

ELFTE HUVUDTITELN
Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1988/89:100 bilaga 13 (bostadsdepartementet) 1.

att riksdagen medger att beslut om stöd till byggnadsforskning, exkl.
stöd till experimentbyggande, får meddelas inom en ram om 172 500 000 kr.
under budgetåret 1989/90,

2. att riksdagen medger att beslut om stöd till byggnadsforskning, exkl.
stöd tili experimentbyggande, under budgetåren 1990/91, 1991/92, 1992/93
samt 1993/94 preliminärt får meddelas inom en ram om 70 000 000 kr.,
25 000 000 kr., 25 000 000 kr., 25 000 000 kr. resp. 15 000 000 kr.,

3. att riksdagen till Byggnadsforskning för budgetåret 1989/90 anvisar ett
reservationsanslag på 136 000 000 kr.,

4. att riksdagen medger att beslut om lån till experimentbyggande får
meddelas intill ett belopp om 34 200 000 kr. under budgetåret 1989/90 och att
outnyttjad del av denna ram får utnyttjas även under budgetåret 1990/91,

5. att riksdagen medger att beslut om lån till experimentbyggande under
budgetåren 1990/91 och 1991/92 preliminärt får meddelas intill ett belopp om
10 000 000 kr. resp. 5 000 000 kr.,

1 Riksdagen 1988/89. 19sami. Nr 6

6. att riksdagen till Lån till experimentbyggande för budgetåret 1989/90
anvisar ett reservationsanslag på 20 000 000 kr.,

7. att riksdagen till Statens institut för byggnadsforskning för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

8. att riksdagen till Bidrag till statens institut för byggnadsforskning för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 42 993 000 kr.,

9. att riksdagen till Statens institut för byggnadsforskning: Utrustning för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 000 kr.

Motionerna

1988/89:Bo205 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om forsknings- och utvecklingsarbetet för en bättre
boendemiljö.

1988/89 :Bo240 av Karin Falkmer och Ivar Virgin (båda m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en översyn av fördelningsprinciperna för de
medel byggforskningsrådet disponerar så att en större andel än för närvarande
avsätts för forskning och utveckling på träområdet.

1988/89:Bo242 av Hans Lindblad (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om lokalisering till Gävle av i första hand statens råd för
byggnadsforskning.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A437.

1988/89:Bo247 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas
27. att riksdagen med avslag på proposition 1988/89:100 i denna del
medger att beslut om lån till experimentbyggande under budgetåren 1990/91
och 1991/92 preliminärt får meddelas intill ett belopp om 20 000 000 kr. resp.
10 000 000 kr.

1988/89:Bo253 av Per Olof Håkansson (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
om stöd till byggnadsforskning, exklusive stöd till experimentbyggande,
under budgetåren 1990/91,1991/92,1992/93,1993/94 och 1994/95 preliminärt
får meddelas inom en ram om 100 milj. kr., 55 milj. kr., 25 milj. kr., 25 milj.
kr. resp. 15 milj. kr.

1988/89:Bo256 av Gunnar Björk och Karin Starrin (båda c) vari yrkas

1. att riksdagen för budgetåret 1989/90 anslår ytterligare 3 milj. kr. till
statens institut för byggnadsforskning i Gävle samt

2. att ökningen till SIB finansieras genom att anslaget till allmän
byggforskning minskas från 136 milj. kr. till 133 milj. kr.

1988/89:Bo270 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statens institut för byggnadsforskning (SIB),

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avveckling av statens råd för byggnadsforskning.

♦

1988/89:Bo271 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas

16. att riksdagen beslutar att till anslaget B 12 Byggnadsforskning anslå
lil 000 000 kr. för budgetåret 1989/90.

1988/89:BoU6

1988/89:Bo274 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktning och behov av FoU-insatser inom VA-området.

1988/89:Bo544 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar att medge att beslut om stöd till byggnadsforskning,
exkl. stöd till experimentbyggande, under budgetåren 1990/91, och
1991/92 preliminärt får meddelas inom en ram om 80 milj. kr. resp. 35 milj.
kr.

Utskottet

Inledning

Riksdagen fattade år 1987 ett övergripande forskningspolitiskt beslut. Detta
beslut innefattade även ställningstaganden till inriktningen av de fortsatta
satsningarna på sektorsforskningen inom samhällsplanering, bostadsförsörjning
och byggande (BoU 1986/87:19). I beslutet betonades den långsiktiga
kunskapsuppbyggnadens betydelse för utvecklingen av sektorsforskningen
inom området. Samtidigt framhölls också att avgränsningen av byggforskningsorganisationens
verksamhetsområde inte fick göras alltför snäv om
dessa organ skulle kunna förse berörda parter med ett välavvägt kunskapsunderlag.

I samband med 1987 års forskningspolitiska beslut fastställdes även
treåriga verksamhetsplaner för de två organ, statens råd för byggnadsforskning
och statens institut för byggnadsforskning, som närmast är ansvariga för
kunskapsuppbyggnaden inom området. Budgetåret 1989/90 är det sista året i
dessa nu pågående treårsprogram.

Enligt ett forskningspolitiskt beslut år 1982 skall FoU-verksamheten inom
byggsektorn inordnas i den samlade forskningsplaneringen samt ingå i det
forskningsprogram som riksdagen vart tredje år skall besluta om. Nästa
samlade forskningspolitiska beslut är således aviserat till våren 1990.

Verksamheten vid statens råd för byggnadsforskning

Statens råd för byggnadsforskning (BFR), vanligen kallat byggforskningsrådet,
har till uppgift att fördela samhällets stöd till forskning och utveckling
inom bygg- och bostadssektorn. Rådet ansvarar för den långsiktiga forskningsplaneringen
och kunskapsuppbyggnaden inom området den byggda
miljön samt beslutar om lån till forskningsinriktat experimentbyggande.
Byggforskningsrådet bedriver ingen egen forskning utan skall medverka till
att bygga upp och stödja befintliga forskningsinstitutioner, främst vid
universitet och högskolor samt andra forskningsinstitut inom området.
Verksamheten finansieras genom anslag över statsbudgeten dels under
bostadsdepartementets, dels under miljö- och energidepartementets huvudtitel.

I motion Bo270 (m) yrkande 6 förordas att byggforskningsrådet avvecklas
under en femårsperiod. Verksamheten vid rådet föreslås i stället överföras
till högskolor och universitet.

1988/89: BoU6

Bostadsutskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat motionsyrkanden
om en avveckling av byggforskningsrådet. Senast föregående år (BoU
1987/88:11 s. 3) avstyrktes ett motsvarande yrkande. Utskottet underströk
vid detta tillfälle att rådets centrala roll vad gäller byggnadsforskningens
inriktning, senast bekräftad genom 1987 års forskningspolitiska beslut, ligger
fast. Ingenting har därefter framkommit som föranleder utskottet att ändra
sitt ställningstagande. Det bör i detta sammanhang även understrykas att de
forskningsmedel som byggforskningsrådet fördelar redan i dag till största
delen tillfaller högskolor och universitet. Utskottet avstyrker med hänvisning
till det anförda förslaget i motion Bo270 (m) yrkande 6.

Byggforskningsrådets lokalisering diskuteras i motion Bo242 (fp), med
motivtexten i motion A437, och ett förslag läggs fram om att rådet skall
omlokaliseras från Stockholm till Gävle. Förslaget motiveras bl.a. med
Gävles ställning som ”samhällsbyggarstad”.

Även denna fråga behandlades av bostadsutskottet föregående år. Utskottet
fann då inte skäl att förorda en omlokalisering av byggforskningsrådet.
Inte heller den nu aktuella motionen föranleder utskottet att ändra inställning
i frågan. Motion Bo242 (fp) avstyrks således.

I motion Bo240 (m) begärs en översyn av fördelningsprinciperna för de
medel som byggforskningsrådet disponerar. Enligt motionen bör en större
andel av dessa medel avsättas för träbyggnadsteknisk forskning och utveckling.
En kraftig ökning av denna forskning anses bl.a. kunna gynna svensk
träindustris agerande på exportmarknaderna.

Riksdagens roll vad avser sektorsforskningen är i första hand att fastställa
ramarna för verksamheten och ta ställning till den övergripande inriktningen
av forskningen. Detta sker normalt i samband med de forskningspolitiska
beslut som fastställs med tre års intervall. Efter det senaste forskningspolitiska
beslutet år 1987 fastställdes en treårig verksamhetsplan för byggforskningsrådet
som närmare tar upp frågor om forskningens inriktning på olika
delområden. Utskottet anser inte att vad som anförts i motionen bör
föranleda riksdagen att under löpande treårsperiod ändra de prioriteringar
som för närvarande styr forskningsmedlens fördelning. Det kan dock nämnas
att, enligt vad utskottet erfarit, det från byggforskningsrådet under innevarande
treårsperiod årligen fördelas ca 6 milj. kr. till träinriktad FoU.
Satsningarna inom träområdet är därmed större än vad som har avsatts till
andra byggnadsmaterial. Med hänvisning till vad som ovan anförts avstyrker
utskottet motion Bo240 (m).

Verksamheten vid statens institut för byggnadsforskning

Statens institut för byggnadsforskning (SIB), vanligen kallat byggforskningsinstitutet,
är ett sektorsforskningsinstitut inom samhällsbyggnadsområdet.
Institutet svarar för långsiktig kunskaps- och kompetensuppbyggnad inom
ett antal olika områden. Verksamheten finansieras dels med ett basanslag
över statsbudgeten, dels med projektanslag och uppdragsmedel. Externfinansieringen
av institutets verksamhet har under senare år haft en andel på
över 15 %.

Uppdragsverksamhetens andel av verksamheten vid byggforskningsinstitu -

1988/89: BoU6

tet bör enligt motion Bo270 (m) yrkande 5 öka. Byggbranschens och andra
avnämares insatser är enligt motionärerna i dag för små. En ökad andel
uppdragsforskning anses dessutom leda till att statens kostnader för institutet
successivt kan minskas.

Det forskningspolitiska beslutet år 1987 innebar även ett ställningstagande
i frågan om uppdragsfinansieringen av verksamheten vid byggforskningsinstitutet
under den nu innevarande verksamhetsperioden. Beslutet innebar
att något krav på ökad uppdragsfinansiering under perioden inte var aktuellt.
Detta ställningstagande bekräftades även i utskottets betänkande BoU
1987/88:11 föregående år. Utskottet hänvisade vid detta tillfälle till institutets
ställning som sektorsforskningsinstitut med ansvar för bl.a. en långsiktig
kunskapsuppbyggnad för byggsektorns behov samt ett särskilt ansvar inom
de områden som statsmakterna angett som viktiga, men där särskilda
uppdragsgivare saknas. Bostadsutskottet ser inget skäl att för närvarande
ompröva sitt ställningstagande i frågan om uppdragsfinansieringen vid
byggforskningsinstitutet, varför motion Bo270 (m) yrkande 5 avstyrks.

Byggforskningsinstitutet får inom ramen för sitt förvaltningsanslag inrätta
högst åtta professurer. I sin anslagsframställning för budgetåret 1989/90
anger institutet att finansieringen av fem av dessa professurer kan anses vara
säkrad. Finansieringen av de övriga professurerna anges dock vara osäker.
Frågan om finansieringen av vissa professorstjänster vid byggforskningsinstitutet
tas upp i motion Bo256 (c). I motionens yrkande 1 såvitt nu är i fråga
föreslås att riksdagen anslår 3 milj. kr. för att bl.a. finansiera dessa tjänster.
Enligt motionärerna hotas byggforskningsinstitutets ställning som en ledande
institution i Europa vad gäller samhällsvetenskaplig bygg- och bostadsforskning
genom en successiv minskning av personalresurserna. För att
rädda institutet som miljö för samhällsvetenskaplig forskning måste därför
resurser anslås för att finansiera de inrättade professurerna samt ett antal
gästprofessurer och tidsbegränsade forskartjänster.

I budgetpropositionen framhåller bostadsministern att han ser mycket
positivt på att det nu har skapats reella förutsättningar för att inrätta
professurer vid byggforskningsinstitutet. Enligt hans mening kommer detta
att bidra till att säkerställa den vetenskapliga kvaliteten i institutets
forskning. Bostadsutskottet delar denna positiva syn på att institutet har
utnyttjat möjligheten att genom omprioriteringar inom basanslaget eller
genom externa anslag finansiera professorstjänster. Bostadsministern anför i
detta sammanhang också att frågor om antalet doktorandtjänster och
finansieringen av gästforskare bör bedömas i det större perspektiv som nästa
forskningspolitiska beslut våren 1990 ger möjlighet till. Utskottet anser att
även eventuella förnyade överväganden angående finansieringen av professurerna
vid institutet kan ske i detta sammanhang. Mot denna bakgrund
avstyrks motion Bo256 (c) yrkande 1 såvitt nu är i fråga.

Byggforskningsverksamhetens inriktning i övrigt

Yrkanden om ökade forskningsinsatser inom vissa områden förs fram i två
motioner. I centerpartiets partimotion Bo205 yrkande 14 begärs ett tillkännagivande
om att forsknings- och utvecklingsinsatserna för en bättre

1988/89:

boendemiljö omgående måste intensifieras. Bakgrunden anges vara att de
insatser på området med särskild inriktning på problemen i flerbostadshusbebyggelsen
som riksdagen begärde våren 1986 hittills inte avsatt något konkret
resultat. Vidare hävdas att hittillsvarande forskningsinsatser varit för ensidigt
inriktade genom att tekniker har arbetat för sig och medicinare för sig.
Motion Bo274 (c) behandlar behovet av en förnyelse av VA-nätet. Mot
bakgrund av problemen och bristerna på detta område föreslås i motionens
yrkande 2 att riksdagen uttalar sig för ökade insatser vad avser forskning och
utvecklingsarbete inom VA-området.

Som utskottet ovan redan anfört bör ställningstaganden till inriktningen av
forskningsmedlens fördelning mellan olika områden i princip kunna anstå till
det forskningspolitiska beslutet våren 1990. Vad gäller forskning om
boendemiljö kan dock erinras om att bostadsutskottet hösten 1988 ingående
behandlade frågor om byggnaders inomhusmiljö (BoU 1988/89:2). Utskottet
underströk vid detta tillfälle behovet av ytterligare forskning och bättre
kunskapsunderlag om problemet med sjuka hus. I enlighet med utskottets
förslag gav även riksdagen detta regeringen till känna. Ett förnyat tillkännagivande
i denna fråga skulle således inte tjäna något reellt syfte. Det bör dock
i sammanhanget betonas att betydande insatser beträffande olika aspekter på
boendemiljön redan görs inom ramen för bl.a. byggforskningsrådets och
byggforskningsinstitutets ordinarie verksamheter. Det är naturligtvis som
motionärerna framhåller av stor vikt att även andra aspekter än rent tekniska
beaktas i detta arbete. Som ett exempel på ett sådant samarbete kan här
nämnas den internationella konferens om ”Healthy Buildings” som byggforskningsrådet
sommaren 1988 organiserade i samarbete med statens
miljömedicinska laboratorium och CIB (internationell byggforskningsorganisation).
Med hänvisning till vad ovan anförts avstyrker bostadsutskottet
centerpartiets partimotion Bo205 yrkande 14.

Också motion Bo274 (c) yrkande 2 om ökade forskningsinsatser på
VA-området avstyrks med hänvisning till det kommande forskningspolitiska
beslutet och de verksamhetsplaner som kommer att utarbetas i detta
sammanhang. Som framhålls i motionen är den VA-inriktade forskningen en
angelägenhet för flera forskningsinstitutioner. Även av detta skäl är det
angeläget att bedöma insatserna på området i ett större forskningspolitiskt
perspektiv.

Ramar och anslag

Riksdagen fastställer årligen ramar för byggforskningsrådets beslut om stöd
till byggnadsforskningen och experimentbyggandet. För det närmast inträdande
budgetåret fastställs en definitiv beslutsram och för beslut som avser
stöd under de därpå följande åren fastställs preliminära ramar. I syfte att
bl.a. underlätta den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden vid universitet och
högskolor utökade riksdagen föregående år (BoU 1987/88:11) dessa preliminära
ramar till att omfatta en period av fem budgetår.

Utskottet behandlar först frågan om ramarna för byggforskningsrådets
beslut om stöd till byggnadsforskningen under perioden 1990/91-1994/95.1
budgetpropositionen föreslås att riksdagen medger att beslut om stöd till

1988/89:BoU6

byggnadsforskningen, exkl. stöd till experimentbyggande, under budgetåren
1990/91,1991/92,1992/93 samt 1993/94 preliminärt får meddelas inom en ram
om 70, 25, 25, 25 resp. 15 milj. kr. Det sist omnämnda beloppet får förstås
avse budgetåret 1994/95.

I två motioner tas frågan om storleken på ramarna för stödet till
byggnadsforskningen upp. I motion Bo253 (s) föreslås att ramarna för
budgetåren 1990/91 och 1991/92 i stället bör fastställas till 100 resp. 55 milj.
kr. Enligt motionären skulle ett beslut om ramar på den nivå som regeringen
föreslår begränsa byggforskningsrådets möjligheter att fatta långsiktiga
beslut. En sådan utveckling anses stå i skarp kontrast till det senaste
forskningspolitiska beslutet om ökad långsiktighet och kunskapsuppbyggnad
vid universitet och högskolor. Även i motion Bo544 (fp) yrkande 2 föreslås
en i förhållande till regeringsförslaget förhöjd beslutsram. För budgetåren
1990/91 och 1991/92 föreslås ramarna fastställas till 80 resp. 35 milj. kr.
Förslaget motiveras framför allt med att mer begränsade beslutsramar skulle
riskera långsiktigheten för universitetsforskningen och hindra att ett ambitiöst
program för att angripa problemen med sjuka hus genomförs.

Med anledning av motionsförslagen om ramar för stöd till byggnadsforskningen
vill bostadsutskottet anföra följande. I det senaste forskningspolitiska
beslutet betonades som framgått ovan vikten av en långsiktig kunskapsuppbyggnad
inom sektorsforskningen. För byggnadsforskningens del underströks
detta ställningstagande även i ett riksdagsbeslut föregående år om
ramarna för stödet till byggnadsforskningen (BoU 1987/88:11). Ett enigt
utskott ställde sig vid detta tillfälle bakom ett förslag om att bemyndiga
byggforskningsrådet att fatta ekonomiskt bindande beslut för en period om
sammanlagt sex budgetår mot tidigare endast tre budgetår. Förslaget
motiverades med behovet av längre planeringsperioder för att tillgodose den
långsiktiga kunskapsuppbyggnaden vid universitet och högskolor. Det torde
således inte råda några delade meningar om byggnadsforskningens inriktning
i detta avseende.

Det är med utgångspunkt främst i de ovan redovisade riksdagsbesluten
avseende byggforskningens inriktning och mot bakgrund av de forskningspolitiska
övervägandena som kommer att ske våren 1990 regeringens förslag om
beslutsramar för budgetåret 1990/91 och de därefter följande fyra budgetåren
skall bedömas. Vid en sådan bedömning kan dock hävdas, som görs i
motionerna, att beslutsramarna för budgetåren 1990/91 och 1991/92 skall
läggas fast på en högre nivå än den regeringen föreslagit. En högre nivå
avseende de i motionerna aktualiserade budgetåren skulle ligga väl i linje
med de beslutsramar byggforskningsrådet haft att arbeta med under de
senaste budgetåren. En nivåhöjning skulle sålunda innebära att rådet ges
möjligheter att, i avvaktan på 1990 års forskningspolitiska beslut, besluta om
stöd med i huvudsak samma omfattning som för närvarande. Att så kan ske
tillmäter utskottet stor vikt. Därmed säkras också den långsiktiga uppbyggnad
i forskningsarbetet som riksdagen tidigare uttalat sig för.

Mot bakgrund av vad nu anförts anser utskottet att riksdagen bör medge
att de preliminära beslutsramarna för budgetåren 1990/91 och 1991/92
avseende stöd till byggnadsforskningen bör fastställas till 90 milj. kr. resp. 45
milj. kr. Därmed får vad i budgetpropositionen och i motionerna föreslagits

1988/89:BoU6

anses vara i allt väsentligt tillgodosett. De preliminära ramarna för de tre
efterföljande budgetåren bör bestämmas i enlighet med regeringens förslag.

För byggforskningsrådets beslut om lån till experimentbyggande fastställs
särskilda ramar. För budgetåren 1990/91 och 1991/92 har i budgetpropositionen
föreslagits att beslut om lån preliminärt får meddelas intill ett belopp om
10 milj. kr. resp. 5 milj. kr. I motion Bo247 (c) yrkande 27 föreslås ramarna
för dessa budgetår i stället fastställas till 20 milj. kr. resp. 10 milj. kr. Det är
enligt motionärerna väsentligt att tillräckliga stödmöjligheter finns så att ett
forskningsinriktat experimentbyggande inom bostadsförsörjningen och energiområdet
kan bedrivas.

Bostadsutskottet tillstyrker regeringens förslag om ramar för län till
experimentbyggande. Besluten om stödet till experimentbyggandet har inte
samma långsiktiga innebörd som stödet inom övriga byggforskningsområden.
De ramar som föreslås i budgetpropositionen torde därför inte utgöra
något hinder för att stödet till experimentbyggandet kan fortgå i erforderlig
omfattning. Eventuella vidare överväganden om stödets omfattning och
inriktning får göras i samband med 1990 års forskningspolitiska beslut.
Motion Bo247 (c) yrkande 27 avstyrks således.

Vad i budgetpropositionen föreslagits om ramar i övrigt avseende stöd till
byggnadsforskning och experimentbyggande tillstyrks av utskottet.

I budgetpropositionen föreslås att anslag till byggnadsforskning skall
beviljas med 136 milj. kr. för budgetåret 1989/90.

Med hänvisning till förslaget i motion Bo270 (m) om att byggforskningsrådet
skall avvecklas under en femårsperiod föreslås i motion Bo271 (m)
yrkande 16 att anslaget till byggnadsforskning skall minskas med 25 milj. kr. i
förhållande till regeringens förslag. En anslagsminskning till byggnadsforskning
föreslås även i motion Bo256 (c). För att finansiera en anslagsökning till
byggforskningsinstitutet i syfte att ge institutet resurser att besätta vissa
professurer föreslås i motionens yrkande 2 att anslaget till byggnadsforskning
i stället minskas med 3 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.

Bostadsutskottet har ovan avvisat förslaget om en avveckling av byggforskningsrådet.
Förutsättningar saknas därför att minska anslaget i enlighet
med förslaget i motion Bo271 (m) yrkande 16. Motionsyrkandet avstyrks.

Även förslaget om att tilldela byggforskningsinstitutet särskilda resurser
för att finansiera vissa professurer har ovan avvisats av utskottet. Något skäl
att minska anslaget till byggforskning i enlighet med förslaget i motion Bo256
(c) yrkande 2 föreligger således inte, varför motionsyrkandet avstyrks.

Regeringens förslag om anslag till byggnadsforskning tillstyrks.

Regeringen föreslår att anslaget för bidrag till statens institut för byggnadsforskning
för budgetåret 1989/90 fastställs till 42 993 000 kr. Yrkande 1 i
motion Bo256 (c) innebär såvitt nu är i fråga att institutet tilldelas ett i
förhållande till regeringens förslag med 3 milj. kr. förhöjt anslag.

Utskottet har ovan i sakfrågan behandlat och avstyrkt yrkande 1 i motion
Bo256 (c). Motionen avstyrks således även såvitt avser anslagsfrågan och
regeringsförslaget tillstyrks.

Vad i budgetpropositionen föreslagits beträffande anslag i övrigt, dvs.
anslag till experimentbyggande samt anslag till SIB och anslag till utrustning
för SIB tillstyrks av utskottet.

1988/89 :BoU6

Hemställan

1988/89:BoU6

Utskottet hemställer

1. beträffande avveckling av byggforskningsrådet
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo270 yrkande 6,

2. beträffande byggforskningsrådets lokalisering
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo242,

3. beträffande träteknisk forskning och utveckling
att riksdagen avslår motion 1988/89 :Bo240,

4. beträffande uppdragsverksamhetens andel

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo270 yrkande 5,

5. beträffande finansieringen av vissa professorstjänster vid byggforskningsinstitutet att

riksdagen avslår motion 1988/89:Bo256 yrkande 1 såvitt nu är i
fråga,

6. beträffande forskning om boendemiljö

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo205 yrkande 14,

7. beträffande ökade forskningsinsatser på VA-området
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo274 yrkande 2,

8. beträffande ramarna för stödet till byggnadsforskningen

att riksdagen med anledning av regeringens förslag i proposition
1988/89:100 bilaga 13 samt motionerna 1988/89:Bo253 och 1988/
89:Bo544 yrkande 2 medger att beslut om stöd till byggnadsforskning,
exkl. stöd till experimentbyggande, under budgetåren 1990/91, 1991/
92, 1992/93, 1993/94 samt 1994/95 preliminärt får meddelas inom en
ram om 90 000 000 kr., 45 000 000 kr., 25 000 000 kr.,
25 000 000 kr., 15 000 000 kr.,

9. beträffande ramar för lån till experimentbyggande

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1988/
89:100 bilaga 13 och med avslag på motion 1988/89:Bo247 yrkande 27
medger att beslut om lån till experimentbyggande under budgetåren
1990/91 och 1991/92 preliminärt får meddelas intill ett belopp om
10 000 000 kr. resp. 5 000 000 kr.,

10. beträffande ramar i övrigt

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1988/
89:100 bilaga 13

a) medger att beslut om stöd till byggnadsforskning, exkl. stöd till
experimentbyggande, får meddelas inom en ram om 172 500 000 kr.
under budgetåret 1989/90,

b) medger att beslut om lån till experimentbyggande får meddelas
intill ett belopp om 34 200 000 kr. under budgetåret 1989/90 och att
outnyttjad del av denna ram får utnyttjas även under budgetåret
1990/91,

11. beträffande anslag till byggnadsforskning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1988/
89:100 bilaga 13 och med avslag på motionerna 1988/89:Bo256
yrkande 2 och 1988/89:Bo271 yrkande 16 för budgetåret 1989/90 till
Byggnadsforskning anvisar ett reservationsanslag på 136 000 000 kr.,

12. beträffande bidrag till statens institut för byggnadsforskning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1988/
89:100 bilaga 13 och med avslag på motion 1988/89:Bo256 yrkande 1
såvitt nu är i fråga för budgetåret 1989/90 till Bidrag till statens institut
för byggnadsforskning anvisar ett reservationsanslag på
42 993 000 kr.,

13. beträffande anslag i övrigt

att riksdagen för budgetåret 1989/90 anvisar

a) till Lån till experimentbyggande ett reservationsanslag
på 20 000 000 kr.,

b) till Statens institut för byggnadsforskning ett förslagsanslag på
1 000 kr.,

c) till Statens institut för byggnadsforskning: Utrustning ett reservationsanslag
på 1 000 000 kr.

Stockholm den 16 februari 1989
På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Magnus Persson (s),
Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Erling Bager (fp), Nils Nordh (s),
Rune Evensson (s), Gunnar Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Rune Thorén (c),
Jan Strömdahl (vpk), Britta Sundin (s), Birgitta Rydle (m), Sten-Ove
Sundström (s), Siw Persson (fp) och Krister Skånberg (mp).

Reservationer

1. Avveckling av byggforskningsrådet (mom. 1)

Knut Billing, Jan Sandberg och Birgitta Rydle (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Bostadsutskottet
har” och slutar med ”yrkande 6” bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet delar den av motionärerna framförda uppfattningen att
universitet och högskolor bör ges ett ökat inflytande över byggforskningen.
En integrering av byggforskningen i högskolans verksamhet är en förutsättning
för att forskningen skall få erforderlig kontinuitet och anknytning till
övrig forskning. Genom en integrering bryts också den sektorisering på
byggforskningsområdet som i många fall lett till olyckliga prioriteringar.

Enligt utskottets mening behövs inte något speciellt organ för att fördela
medel till forskning inom byggsektorn. Medelsfördelningen sköts bäst
genom de normala kanalerna inom universitet och högskola. En sådan
ordning garanterar också att byggforskningen omfattas av samma kvalitetskrav
och kvalitetsbevakning som övrig forskning.

Med utgångspunkt i vad utskottet ovan anfört bör statens råd för

1988/89:BoU6

byggnadsforskning gradvis avvecklas under en femårsperiod. Detta ger
möjlighet för en successiv anpassning av pågående forskningsinsatser till de
nya formerna för finansiering av byggforskning.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion Bo270 (m) yrkande 6 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande avveckling av byggforskningsrådet
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo270 yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Uppdragsverksamhetens andel (mom. 4)

Knut Billing, Jan Sandberg och Birgitta Rydle (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Det
forskningspolitiska” och slutar med ”yrkande 5 avstyrks” bort ha följande
lydelse:

Byggforskningsverksamheten bör enligt bostadsutskottets mening i fortsättningen
koncentreras till universitet och högskolor. Detta ställningstagande
innebär också att verksamheten vid byggforskningsinstitutet delvis bör ges
en annan inriktning. I dag finansieras endast en mindre del av institutets
verksamhet med uppdragsmedel. Institutet måste fortsättningsvis i väsentligt
större utsträckning än hittills finansiera sin verksamhet med uppdragsmedel.
Detta kan bl.a. ske genom att institutets verksamhet i ökad omfattning riktas
mot byggbranschen och dess behov av forsknings- och utvecklingsinsatser.

En förändring av byggforskningsinstitutets verksamhet i enlighet med vad
som föreslås i motion Bo270 (m) bör leda till att forskningsresultaten i högre
grad får praktisk betydelse för byggande och förvaltning. Förändringen
kommer även att leda till att statens andel av institutets finansiering
successivt kan minska.

Utskottets ställningstagande med anledning av motion Bo270 (m) yrkande
5 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande uppdragsverksamhetens andel
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo270 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Finansieringen av professorstjänster vid
byggforskningsinstitutet (mom. 5)

Agne Hansson, Rune Thorén (båda c) och Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”1 budgetpropositionen”
och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Beslutet att ge byggforskningsinstitutet möjlighet att inrätta åtta professurer
togs i syfte att stärka institutets ställning som en forskande institution och
säkerställa forskningens vetenskapliga kvalitet. Enligt utskottets mening är
det inte rimligt att medelsbrist nu skall få äventyra byggforskningsinstitutets
verksamhet i detta avseende. Kompetensuppbyggnaden måste fortgå för att

1988/89:BoU6

förverkliga intentionerna i 1987 års forskningspolitiska beslut och säkerställa
institutets samarbete med högskolan. Enligt utskottets mening torde den
extra medelstilldelning som föreslås i motion Bo256 (c) yrkande 3 såvitt nu är
i fråga kunna utgöra ett avgörande tillskott i syfte att säkerställa den
inriktning av institutets verksamhet som ovan förordats. 3 milj. kr. bör
således avsättas i syfte att bl.a. finansiera professorstjänsterna vid byggforskningsinstitutet.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande finansieringen av professorstjänster vid byggforskningsinstitutet att

riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo256 yrkande 1 såvitt
nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

4. Forskning om boendemiljö (mom. 6)

Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Sorn
utskottet” och slutar med ”yrkande 14” bort ha följande lydelse:
Undermålig boendemiljö är i dag ett av de allvarligaste problemen inom
bostadssektorn. Tusentals människor bor i bostäder som kan framkalla
allvarliga hälsobesvär. Även om dessa problem redan till viss del uppmärksammats
inom forskningen måste enligt utskottets mening insatserna på
området ytterligare intensifieras. Detta gäller inte minst särskilda insatser
avseende problemen i flerbostadshus; en fråga som behandlades av riksdagen
våren 1986 (BoU 1985/86:21) och som åsyftas i centerpartiets partimotion
Bo205. Som framhålls i motionen är det av stor vikt att forskningsinsatserna
avseende boendemiljön bedrivs i samarbete mellan tekniker och
medicinskt inriktade forskare. Detta är en förutsättning för att framgångsrikt
angripa problemen med sjuka hus.

Vad utskottet ovan med anledning av centerpartiets partimotion Bo205
yrkande 14 anfört om forskningsområdet hälsosäkra hus bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande forskning om boendemiljö

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo205 yrkande 14 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Ökade forskningsinsatser på VA-området (moni. 7)

Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Också
motion” och slutar med ”forskningspolitiskt perspektiv” bort ha följande
lydelse:

Även inom VA-området är problemen i dag av alarmerande omfattning.
Bostadsutskottet kommer i ett annat sammanhang att ta ställning till
motionsförslag (c) om ett heltäckande åtgärdsprogram för att klara underhåll

1988/89:BoU6

och förnyelse av VA-nätet. De omfattande åtgärder som under lång tid
framöver kommer att behöva vidtas i syfte att säkerställa samhällets
försörjning med rent dricksvatten kräver dock även ett heltäckande
kunskapsunderlag. Utskottet instämmer därför i den uppfattning som förs
fram i motion Bo274 (c) yrkande 2 att FoU-insatserna inom VA-området
måste ökas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande ökade forskningsinsatser på VA-området

att riksdagen med anledning av motion 1988/89: Bo274 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Ramarna för stödet till byggnadsforskningen (mom. 8)

Knut Billing, Jan Sandberg och Birgitta Rydle (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Med
anledning” och på s. 8 slutar med ”regeringens förslag” bort ha följande
lydelse:

Utskottet instämmer i ett ovan behandlat motionsförslag (m) om att
byggforskningsrådet skall avvecklas under en femårsperiod. Anledning
saknas således att överväga utökade beslutsramar för byggforskningsrådet i
enlighet med motionerna Bo253 (s) och Bo544 (fp) yrkande 2. Motionsyrkandena
avstyrks. Det förslag om, i förhållande till föregående år, nedskurna
beslutsramar som presenteras i budgetpropositionen torde dock kunna
kombineras med ett beslut om en successiv avveckling av rådet. Av detta skäl
tillstyrks regeringsförslaget.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8.beträffande ramarna för stödet till byggnadsforskningen

att riksdagen med anledning av regeringens förslag i proposition
1988/89:100 bilaga 13 och med avslag på motionerna 1988/89:Bo253
och 1988/89: Bo544 yrkande 2 medger att beslut om stöd till byggnadsforskning,
exkl. stöd till experimentbyggande, under budgetåren
1990/91, 1991/92,1992/93, 1993/94 samt 1994/95 preliminärt får meddelas
inom en ram om 70 000 000 kr., 25 000 000 kr., 25 000 000 kr.,
25 000 000 kr. resp. 15 000 000 kr.,

7. Ramar för lån till experimentbyggande (mom. 9)

Agne Hansson, Rune Thorén (båda c) och Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Bostadsutskottet
tillstyrker” och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande
lydelse:

Byggforskningsrådet har i sin anslagsframställning begärt bemyndigande
att för budgetåren 1990/91 och 1991/92 fatta beslut om lån till experimentbyggande
inom en ram av 20 resp. 10 milj. kr., dvs. samma belopp som föreslås i
motion Bo247 (c) yrkande 27. Bostadsutskottet tillstyrker detta yrkande och
avstyrker regeringens förslag om nedskurna ramar. Enligt utskottets mening
är det av stor vikt att ny byggnads- och installationsteknik kan prövas i full

1988/89:BoU6

skala på det sätt sorn endast experimentbyggnadsverksamheten medger.
Detta gäller inte minst för att ge möjlighet att utveckla och demonstrera
metoder för ett energisnålt och miljöanpassat byggande.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande ramar för lån till experimentbyggande
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Bo247 yrkande 27 och med
anledning av regeringens förslag i proposition 1988/89:100 bilaga 13
medger att beslut om lån till experimentbyggande under budgetåren
1990/91 och 1991/92 preliminärt får meddelas intill ett belopp om
20 000 000 kr. resp. 10 000 000 kr.,

8. Anslag till byggnadsforskningen (mom. 11)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Knut Billing, Jan Sandberg och Birgitta Rydle (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Bostadsutskottet
har” och slutar med ”byggnadsforskning tillstyrks” bort ha följande
lydelse:

Bostadsutskottet har ovan tillstyrkt förslaget i motion Bo270 (m) om att
byggforskningsrådet skall avvecklas under en femårsperiod. Förslaget i
motion Bo271 (m) yrkande 16 om storleken på anslaget till byggnadsforskning
är beräknat med hänsyn tagen till en sådan successiv avveckling. Även
detta motionsyrkande tillstyrks därför av utskottet. Regeringsförslaget samt
motion Bo256 (c) yrkande 2 avstyrks.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande anslag till byggnadsforskningen
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Bo271 yrkande 16 samt
med avslag på regeringens förslag i proposition 1988/89:100 bilaga 13
och motion 1988/89:Bo256 yrkande 2 för budgetåret 1989/90 till
Byggnadsforskning anvisar ett reservationsanslag på lil 000 000 kr.,

9. Anslag till byggnadsforskningen (mom. 11)

Under förutsättning av bifall till reservation 3
Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Även
förslaget” och slutar med ”byggnadsforskning tillstyrks” bort ha följande
lydelse:

Utskottet har ovan tillstyrkt förslaget i motion Bo256 (c) om en extra
medelstilldelning till byggforskningsinstitutet i syfte att bl.a. säkerställa
finansieringen av vissa professorstjänster. Även förslaget i motionens
yrkande 2 om att denna anslagsökning skall finansieras genom en motsvarande
nedskärning av anslaget till byggnadsforskning finner utskottet vara väl
motiverat. Motion Bo256 (c) yrkande 2 tillstyrks således och regeringsförslaget
avstyrks.

1988/89 :BoU6

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande anslag till byggnadsforskningen

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo256 yrkande 2 samt
med avslag på regeringens förslag i proposition 1988/89:100 bilaga 13
och motion 1988/89:Bo271 yrkande 16 för budgetåret 1989/90 till
Byggnadsforskning anvisar ett reservationsanslag på 133 000 000 kr.,

10. Bidrag till statens institut för byggnadsforskning (mom. 12)

Under förutsättning av bifall till reservation 3
Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”regeringsförslaget tillstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan i sakfrågan behandlat och tillstyrkt yrkande 1 i motion
Bo256 (c). Motionen tillstyrks således även såvitt avser anslagsfrågan.
Anslaget bör öka med 3 milj. kr. utöver regeringens förslag.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande bidrag till statens institut för byggnadsforskning
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Bo256 yrkande 1 såvitt nu
är i fråga och med anledning av regeringens förslag i proposition
1988/89:100 bilaga 13 för budgetåret 1989/90 till Bidrag till statens
institut för byggnadsforskning anvisar ett reservationsanslag
på 45 993 000 kr.,

1988/89 :BoU6