Bostadsutskottets betänkande
1988/89 :BoU5
Anslag till allmänna samlingslokaler (prop. 1988/ 1988/89
89:100 bilaga 13) BoU5
Sammanfattning
Bostadsutskottet tillstyrker förslaget i budgetpropositionen om ändringar i
det statliga stödet till de allmänna samlingslokalerna. Med anledning av en
motion (s, c) gör utskottet ett tillkännagivande om behovet av information
och utbildning i samband med ändringen av statsbidragsreglerna. Övriga
motionsyrkanden avstyrks av utskottet.
Till betänkandet har fogats nio reservationer.
ELFTE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1988/89:100 bilaga 13 (bostadsdepartementet)
under B 10 och B 11 (s. 57-64)
1. att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om
ändringar av det statliga stödet till allmänna samlingslokaler,
2. att riksdagen medger att beslut om bidrag för allmänna samlingslokaler
under budgetåret 1989/90 meddelas inom en ram om 52 000 000 kr.,
3. att riksdagen medger att beslut om bidrag för handikappanpassning av
folkparksteatrar under budgetåret 1989/90 meddelas inom en ram om
1 200 000 kr.,
4. att riksdagen för budgetåret 1989/90
a) till Bidrag till allmänna samlingslokaler m.m. för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 75 000 000 kr.,
b) till Lån till allmänna samlingslokaler för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 5 000 000 kr.
Motionerna
I betänkandet behandlas de under allmänna motionstiden 1989 väckta
motionerna:
1988/89:Bo222 av Agne Hansson och Rosa Östh (båda c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär åtgärder för handikappanpassning av vissa
allmänna lokaler i linje med vad som anförs i motionen.
1
1 Riksdagen 1988189. 19 sami. Nr 5
1988/89:Bo223 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas
20. att riksdagen beslutar att kommunala bidrag inte ska vara förutsättning
för erhållande av statsbidrag till nybyggnad av allmänna samlingslokaler,
21. att riksdagen medger att beslut om bidrag för allmänna samlingslokaler
under budgetåret 1989/90 meddelas inom en ram om 37 000 000 kr.
1988/89:Bo237 av Elving Andersson och Stina Gustavsson (båda c) vari
yrkas
1. att riksdagen beslutar medge att beslut om bidrag för samnyttjandeprojekt
under budgetåret 1989/90 får meddelas inom en ram om 30 milj. kr.,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utformande av regler för stödets användning,
3. att riksdagen beslutar att till bidrag till samnyttjandeprojekt för
budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 15 milj. kr.
1988/89:Bo247 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas
25. att riksdagen medger att beslut om bidrag för samutnyttjandeprojekt
under budgetåret 1989/90 får meddelas inom en ram på 30 000 000 kr. i
enlighet med vad som anförs i motionen,
26. att riksdagen beslutar att till Bidrag för samutnyttjandeprojekt för
budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag om 15 000 000 kr. i enlighet med
vad som anförs i motionen.
1988/89:Bo250 av Åke Wictorsson m.fl. (s, c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om information
till och utbildning av de lokala samlingslokalföreningarna kring ett nytt
statligt stöd till allmänna samlingslokaler.
1988/89:Bo271 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas
14. att riksdagen beslutar att bidragsgivningen till allmänna samlingslokaler,
med undantag för bidragsgivningen för handikappanpassning av folkparksteatrar,
skall upphöra fr.o.m. 1 juli 1989,
15. att riksdagen beslutar att till anslaget B 10 Bidrag till allmänna
samlingslokaler anslå 60 000 000 kr. för budgetåret 1989/90.
Utskottet
Stödet till de allmänna samlingslokalerna
Statens stöd till de allmänna samlingslokalerna utgår i dag i form av
anordningsbidrag, inventariebidrag, upprustningsbidrag samt energisparbidrag.
I särskilda fall kan dessutom bidrag lämnas till betalning av skulder,
s.k. särskild eftergift.
Med allmän samlingslokal avses en lokal som behövs för det offentliga livet
och de kulturella strävandena inom orten. Lokalen skall i första hand
tillgodose föreningslivets behov av utrymme för bl.a. möten, studieverksamhet
eller kulturell verksamhet. För att stöd skall kunna utgå krävs dessutom
att
- samlingslokalen hålls tillgänglig för varje organisation m.m. som är
verksam på orten
1988/89: BoU5
2
- upplåtelse sker på ett opartiskt sätt, i skälig omfattning och på skäliga 1988/89: BoU5
villkor
- det finns ett varaktigt behov av lokalen
- lokalen fyller skäliga krav på god standard
- lokalen får en allsidig användning
Utöver stödet till de allmänna samlingslokalerna lämnas bidrag för
handikappanpassning av folkparksteatrar. Under vissa förutsättningar kan
dessutom statsbidrag lämnas för nybyggnad, ombyggnad eller upprustning av
teater-, konsert- och museilokaler som tillhör någon annan än staten.
Med hänvisning till den goda tillgången på allmänna samlingslokaler och
till det dåliga utnyttjandet av dessa lokaler förordas i motion Bo271 (m)
yrkande 14 såvitt nu är i fråga en avveckling av samlingslokalstödet fr.o.m.
den 1 juli 1989. Stödet till den del det avser handikappanpassning av
folkparksteatrar föreslås dock utgå i enlighet med regeringens förslag.
Bostadsutskottet har under en rad av år haft att ta ställning till motionsyrkanden
om att stödet till de allmänna samlingslokalerna skall avvecklas
(senast BoU 1987/88:9 s. 2). Vad utskottet härvid har anfört om de allmänna
samlingslokalernas betydelse i samhället och om statens ansvar i sammanhanget
står fast. Liksom tidigare vidhåller alltså bostadsutskottet uppfattningen
att samhället även fortsättningsvis bör ge ett stöd som möjliggör att
allmänna samlingslokaler kommer till stånd, förbättras och bevaras. Motion
Bo271 (m) yrkande 14 såvitt nu är i fråga avstyrks med hänvisning till det nu
anförda. Till frågan om stödets närmare utformning m.m. återkommer
utskottet nedan.
Reformering av stödet till de allmänna samlingslokalerna
Folkrörelseutredningen lade i sitt betänkande (SOU 1987:33) Ju mer vi är
tillsammans fram ett förslag till reformerat samlingslokalstöd. På grundval av
detta förslag och remissyttrandena över detsamma lägger bostadsministern i
budgetpropositionen (bil. 13 s. 61) fram ett förslag till en reform av det
reguljära samlingslokalstödet.
Enligt förslaget skall stödet till de allmänna samlingslokalerna fortsättningsvis
utformas så att
- stödet främjar de små lokalerna
- samma villkor gäller för stöd vid såväl ny- som ombyggnad och
upprustning
- den totala finansieringen förbättras genom samtidiga åtaganden från
både stat och kommun
- föreningslivets inflytande över lokalernas användning tryggas
För att stödet skall få en utformning som främjar de små lokalerna förordas
att bidragsandelen skall vara 50 % för de första 1 000 kvadratmeterna och
30 % för lokaldelar mellan 1 000 och 2 000 kvadratmeter. För lokaldelar
över 2 000 kvadratmeter skall stöd normalt sett inte lämnas. I detta
sammanhang påtalar dock bostadsministern att regeringen har möjlighet att
med stöd av finansfullmakten vidga ramarna för samlingslokalstödet om det
behövs av sysselsättningsskäl. Enligt bostadsministerns mening bör vid ett
3
utnyttjande av detta bemyndigande stöd kunna lämnas också till lokaldelar
över 2 000 kvadratmeter.
Det statliga stödet skall enligt förslaget ges samma utformning oberoende
av om det är nybyggnad, ombyggnad eller upprustning.
Enligt bostadsministern är det rimligt och angeläget att kommunerna
deltar i finansieringen vid nybyggnad av allmänna samlingslokaler. Ett
villkor för statligt stöd vid nybyggnad föreslås därför vara att kommunen har
åtagit sig att lämna bidrag med lägst 30 % av investeringskostnaderna för ytor
upp till 2 000 kvadratmeter. Även vid ombyggnad eller upprustning föreslås
samma villkor i fråga om kommunal delfinansiering gälla.
Bidraget skall enligt förslaget beräknas med utgångspunkt i den godkända
kostnaden för arbetena. Av förenklingsskäl och med hänsyn till att maximibeloppen
för åtgärderna uppgår till mycket begränsade belopp förordar
bostadsministern att kostnaderna för energisparåtgärder och för handikappanpassning
inräknas i det reguljära bidragsunderlaget på samma sätt som
andra byggkostnader. Bidrag enligt nuvarande regler föreslås dock kunna
utgå till handikappanpassningsåtgärder som genomförs utan samband med
andra bidragsberättigade arbeten. När det gäller det särskilda bidraget till
inventarier föreslås att motsvarande kostnader undantagsvis, om samlingslokaldelegationen
finner skäl för det, skall kunna ingå i underlaget för bidraget
i fråga om särskilt angelägna projekt.
De ändrade reglerna för samlingslokalstödet skall enligt förslaget träda i
kraft den 1 juli 1989 och avse projekt för vilka preliminärt beslut om stöd
fattas fr.o.m. denna dag.
Den reformering av samlingslokalstödet som regeringen förordar har mött
erinran endast i fråga om kravet på kommunal delfinansiering. Enligt motion
Bo223 (fp) yrkande 20 bör inte kommunalt bidrag utgöra en förutsättning för
att statsbidrag skall erhållas vid nybyggnad av allmänna samlingslokaler.
Motionärerna anser inte att staten genom sådana villkor skall påverka
kommunernas beslut i dessa frågor. Enligt deras mening skall kommunala
beslut om bidrag kunna fattas utan att dessa beslut blir avgörande för om stöd
skall utgå eller inte.
Utskottet konstaterar att en bred enighet räder om principerna för en
reformering av samlingslokalstödet. Det är värdefullt att verksamheten nu
ges en utformning som bl.a. ger ett enhetligt stöd oavsett åtgärd, främjar de
mindre samlingslokalerna och tryggar föreningslivets inflytande över lokalanvändningen.
Genom att basera de fortsatta statliga insatserna på dessa
principer bör förutsättningar kunna skapas för att dels trygga lokalbehovet i
mindre samhällen och i glesbygd, dels förbättra lokalförsörjningen i de större
tätorternas och storstadsområdenas bostadsområden. Eftersom kommunerna
får anses ha ett ansvar för att lokalförsörjningen tryggas är det rimligt att
uppställa krav på kommunal delfinansiering som förutsättning för statens
stöd. Utskottet vill också erinra om att många kommuner redan i dag tar ett
betydande ekonomiskt ansvar för de allmänna samlingslokalerna. Det är mot
bakgrund härav motiverat att kommunerna även fortsättningsvis tar detta
ekonomiska ansvar i syfte att uppnå ett för föreningslivet på orten anpassat
lokalutbud. Bostadsutskottet tillstyrker med det nu anförda regeringens
förslag till reformering av det statliga stödet till de allmänna samlingslokaler
-
1988/89:BoU5
4
na. Motion Bo223 (fp) yrkande 20 avstyrks.
Enligt motion Bo250 (s, c) kommer ett genomförande av regeringens
förslag till reformerat samlingslokalstöd att innebära en positiv utveckling för
anordnandet av allmänna samlingslokaler i mindre samhällen och i tätorternas
bostadsområden. Den snabba övergången till de nya reglerna för det
statliga samlingslokalstödet anges dock komma att leda till problem. Det är
enligt motionärerna därför av stor vikt att plan- och bostadsverket snabbt
startar information och utbildning kring de nya reglerna. Det är enligt deras
mening angeläget att boverket avsätter resurser för ändamålet och att de
samlingslokalägande organisationerna får handlägga information och utbildning
för sina medlemsföreningar.
Den reformering av samlingslokalstödet som bostadsutskottet ovan ställt
sig bakom föreslås träda i kraft den 1 juli 1989. I förhållande till dagens
stödsystem innebär de av utskottet förordade nya reglerna onekligen vissa
skillnader. Det är mot bakgrund härav viktigt att information och utbildning
om de nya reglerna genomförs för berörda föreningar m.fl. Genom sådana
insatser bör förutsättningar skapas för att planeringen m.m. av olika
samlingslokalprojekt sker på ett rationellt sätt med utgångspunkt i de
premisser som de nya reglerna ger. Ett i detta sammanhang speciellt problem
utgör det betydande antal ansökningar om samlingslokalstöd som redan i dag
inlämnats till samlingslokaldelegationen. I den mån dessa ansökningar inte
kommer att hinna behandlas så att preliminärt beslut fattas före den 1 juli
1989 kommer ansökningarna att i olika avseenden behöva kompletteras. Det
är mot bakgrund härav lämpligt att särskilda insatser vidtas som riktar sig till
de föreningar m.fl. som har inneliggande ansökningar.
Vad utskottet med anledning av motion Bo250 (s, c) anfört om behovet av
information och utbildning om det reformerade samlingslokalstödet bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det bör ankomma på
regeringen att närmare bestämma inriktningen och omfattningen av de
informations- och utbildningsinsatser som utskottet nu förordat.
Frågan om utökat samlingslokalstöd i form av ett bidrag till s.k.
samnyttjandeprojekt tas upp i två motioner.
I de båda motionerna Bo237 (c) och Bo247 (c) framhålls att de väntetider
som i dag finns för att erhålla statligt samlingslokalstöd utgör ett hinder för
projekt där flera intressenter, t.ex. föreningar och kommuner, samverkar.
Med hänvisning härtill förordas att ett särskilt statligt bidrag för samnyttjandeprojekt
i allmänna samlingslokaler införs fr.o.m. budgetåret 1989/90.
Enligt den förstnämnda motionens yrkanden 1 och 3 och den sistnämnda
motionens yrkanden 25 och 26 bör för verksamheten för budgetåret 1989/90
dels en ram om 30 milj. kr. bestämmas, dels ett anslag om 15 milj. kr. anslås. I
den förstnämnda motionens yrkande 2 begärs dessutom ett tillkännagivande
om reglerna för stödet.
Utskottet har ovan betonat samlingslokalernas betydelse i samhället och
statens ansvar för att dessa lokaler kommer till stånd, förbättras och bevaras.
Det är mot bakgrund härav viktigt att olika vägar att åstadkomma en lämplig
lokalförsörjning prövas. En sådan väg kan vara ett samnyttjande av
samlingslokaler med andra typer av lokaler. Som redovisas i budgetpropositionen
pågår också inom ramen för boendeservicedelegationens verksamhet
1988/89 :BoU5
5
vissa försöksprojekt som gäller samnyttjande av samlingslokaler och lokaler
för olika former av boendeservice. Det gäller bl.a. projekt i Kalmar, Tanum,
Åmål och Bengtsfors. Genom denna försöksverksamhet bör värdefulla
erfarenheter kunna vinnas avseende de fortsatta möjligheterna till samnyttjande.
Bostadsutskottet delar sålunda bostadsministerns uppfattning att
erfarenheterna från pågående försök bör avvaktas. Utskottet är därför inte
nu berett förorda införandet av ett särskilt stöd för samnyttjande av allmänna
samlingslokaler. Motionerna Bo237 (c) samt Bo247 (c) yrkandena 25 och 26
avstyrks med hänvisning härtill.
Slutligen tar utskottet i detta avsnitt upp förslaget i motion Bo222 (c) om
införande av ett stöd till handikappanpassning av andra lokaler än allmänna
samlingslokaler. Enligt motionärerna är det en angelägen och viktig uppgift
att anpassa offentliga miljöer och allmänna lokaler så att de blir tillgängliga
för besökare med handikapp. Med hänvisning härtill föreslås därför att de
allmänna lokaler som i dag saknar stöd, dvs. föreningslokaler och andra
liknande lokaler, skall få ett stöd med samma utformning som stödet till
handikappupprustning av allmänna samlingslokaler. Kostnaderna för det
stöd motionärerna förordar bör enligt deras mening belasta ett nytt anslag. I
motionen föreslås dock inga medel för verksamheten.
Utskottet har vid sin tidigare behandling (senast BoU 1987/88:9 s. 2) av
motsvarande motionsyrkanden anfört att det är en angelägen uppgift att
anpassa bl.a. offentliga miljöer så att de blir tillgängliga också för personer
med olika handikapp. Denna utskottets uppfattning står naturligtvis fast.
Strävan bör även fortsättningsvis vara att också handikappade skall ges
samma förutsättningar som andra att delta i samhälls- och föreningslivet på
egna villkor och under likartade förutsättningar. Handikappade har samma
rättigheter som alla andra att kunna leva ett fritt och oberoende liv som ger
möjlighet till självförverkligande och gemenskap. Denna ståndpunkt har
också kommit till uttryck i den rad av åtgärder som samhället vidtagit för att
åstadkomma en ökad tillgänglighet. Dessa åtgärder har avsett såväl tvingande
lagregler som ekonomiska stimulansåtgärder av olika slag. Det statliga
stödet till handikappanpassning av de allmänna samlingslokalerna och av
folkparksteatrarna utgör exempel på den senare typen av åtgärder.
Genom de ovan i korthet redovisade åtgärderna har enligt utskottets
mening förutsättningar skapats för att också handikappade i ökad utsträckning
skall kunna ta aktiv del i föreningsaktiviteter liksom i andra gemensamma
aktiviteter på samma villkor som andra. Redan vidtagna åtgärder innebär
sålunda att tillgängligheten i lokalbeståndet ökar i takt med att nya lokaler
tillkommer och befintliga lokaler renoveras. Bostadsutskottet är med
hänvisning härtill och med hänsyn till de anspråk som redan nu ställs på
samlingslokalstödet inte berett förorda ett utökat statligt stöd för handikappanpassningsåtgärder
i enlighet med förslaget i motion Bo222 (c). Motionen
avstyrks.
Ramar och anslag
I budgetpropositionen föreslås att en ram för beslut om bidrag till allmänna
samlingslokaler om 52 milj. kr. skall fastställas för budgetåret 1989/90. Med
1988/89:BoU5
6
hänvisning till att samlingslokalstödet framdeles i större utsträckning skall
inriktas på mindre lokaler föreslås i motion Bo223 (fp) yrkande 21 att ramen
skall fastställas till 37 milj. kr. Förslaget i motion Bo271 (m) yrkande 14 såvitt
nu är i fråga om att samlingslokalstödet skall avvecklas innebär dessutom att
någon ram för verksamheten inte skall fastställas.
Bostadsutskottet delar inte motionärernas uppfattning att en omläggning
av stödet skulle möjliggöra en minskad beslutsram. De anspråk på stöd som
redan nu ställs och de väntetider som gäller för att erhålla stöd talar enligt
utskottets mening för att ramen bör fastställas till det av regeringen
föreslagna beloppet. Regeringens förslag tillstyrks sålunda. Motion Bo223
(fp) yrkande 21, liksom motion Bo271 (m) yrkande 14 såvitt nu är i fråga,
avstyrks.
Regeringens förslag till ram för bidrag till handikappanpassning har inte
mött invändningar i motioner eller annorledes. Förslaget tillstyrks av
utskottet.
Vad i budgetpropositionen föreslagits beträffande anslag till bidrag till
allmänna samlingslokaler m.m. tillstyrks av utskottet. Förslaget i motion
Bo271 (m) yrkande 15 om ett i förhållande till regeringens förslag minskat
anslag avstyrks med hänvisning till vad utskottet ovan anfört om behovet av
ett fortsatt statligt stöd till de allmänna samlingslokalerna.
Förslaget i budgetpropositionen beträffande anslag till lån till allmänna
samlingslokaler tillstyrks av utskottet.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avveckling av samlingslokalstödet
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo271 yrkande 14 såvitt nu är i
fråga,
2. beträffande reformering av samlingslokalstödet
att riksdagen bifaller regeringens förslag i proposition 1988/89:100
bilaga 13 och avslår motion 1988/89:Bo223 yrkande 20,
3. beträffande information och utbildning
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo250 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. beträffande bidrag till s.k. samnyttjandeprojekt
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo237 och 1988/89:Bo247
yrkandena 25 och 26,
5. beträffande stöd till handikappanpassning av andra lokaler än
allmänna samlingslokaler
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo222,
6. beträffande ram för beslut om bidrag till allmänna samlingslokaler
att
riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1988/
89:100 bilaga 13 och med avslag på motionerna 1988/89:Bo223
yrkande 21 samt 1988/89:Bo271 yrkande 14, det sistnämnda yrkandet
såvitt nu är i fråga, medger att beslut om bidrag för allmänna
samlingslokaler under budgetåret 1989/90 får meddelas inom en ram
om 52 000 000 kr.,
1988/89:BoU5
7
7. beträffande ram för bidrag till handikappanpassning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1988/
89:100 bilaga 13 medger att beslut om bidrag för handikappanpassning
av folkparksteatrar under budgetåret 1989/90 får meddelas inom en
ram om 1 200 000 kr.,
8. beträffande anslag till bidrag till allmänna samlingslokaler m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1988/
89:100 bilaga 13 och med avslag på motion 1988/89:Bo271 yrkande 15
till Bidrag till allmänna samlingslokaler m.m. för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 75 000 000 kr.,
9. beträffande anslag till län till allmänna samlingslokaler
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1988/
89:100 bilaga 13 till Lån till allmänna samlingslokaler för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 5 000 000 kr.
Stockholm den 16 februari 1989
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Magnus Persson (s),
Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Erling Bager (fp), Nils Nordh (s).
Rune Evensson (s), Gunnar Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Rune Thorén (c),
Jan Strömdahl (vpk), Britta Sundin (s). Birgitta Rydle (m), Sten-Ove
Sundström (s), Siw Persson (fp) och Krister Skånberg (mp).
Reservationer
1. Avveckling av samlingslokalstödet m.m. (mom. 1-3)
Knut Billing, Jan Sandberg och Birgitta Rydle (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Bostadsutskottet
har” och på s. 5 slutar med ”nu förordat" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den i motion Bo271 (m) uttryckta uppfattningen att vi i dag
har ett rikligt samlingslokalbestånd av en i huvudsak god standard som väl
svarar mot föreningslivets behov. Inte minst utgör det i många fall dåliga
utnyttjandet ett bevis härför.
De allmänna samlingslokalerna har ända sedan 1940-talet åtnjutit ett
statligt ekonomiskt stöd. Alltsedan dess har statsmakterna genom generösa
lån och bidrag stimulerat byggandet och underhållet av sådana lokaler.
Härigenom förfogar vi i dag över ett omfattande lokalbestånd av bra kvalitet.
Stödet får sålunda anses ha haft sin avsedda verkan, dvs. att genom lokalerna
praktiskt främja föreningslivet. Det kan, som framhålls i motion Bo271 (m),
rent av ifrågasättas om ambitionerna inte varit alltför höga. Den höga
1988/89:BoU5
8
ambitionsnivån tycks i många fall ha bidragit till en överetablering och ett
dåligt utnyttjande. Det är också väl känt att många föreningar och stiftelser
har fått ökade svårigheter att klara kostnaderna för drift, tillsyn och
administration av sina lokaler. Kommunerna har därför i en allt större
utsträckning tvingats att ta över ansvaret. Detta är naturligtvis en inte
önskvärd utveckling.
För att komma till rätta med de här relaterade problemen bör, enligt
utskottets mening, ansträngningarna nu riktas mot att åstadkomma ett bättre
utnyttjande av det befintliga lokalbeståndet. Detta kan t.ex. ske genom ett
ökat samarbete i lokalfrågan mellan olika föreningar. En förbättrad användning
av samlingslokalerna innebär att dagens resurser används på ett bättre
och effektivare sätt.
Med hänvisning till det nu anförda bör enligt bostadsutskottets mening
samlingslokalstödet avvecklas fr.o.m. den 1 juli 1989 i enlighet med förslaget
i motion Bo271 (m) yrkande 14 såvitt nu är i fråga. Detta bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
Utskottets ovanstående ställningstagande innebär att förslagen avseende
reformering av samlingslokalstödet och information och utbildning saknar
aktualitet. Dessa förslag avstyrks av utskottet.
dels att momenten 1-3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande avveckling av samlingslokalstödet
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo271 yrkande 14
såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
2. beträffande reformering av samlingslokalstödet
att riksdagen avslår regeringens förslag i proposition 1988/89:100
bilaga 13 och motion 1988/89:Bo223 yrkande 20,
3. beträffande information och utbildning
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo250,
2. Reformering av samlingslokalstödet (mom. 2)
Erling Bager och Siw Persson (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Utskottet
konstaterar” och på s. 5 slutar med ”yrkande 20 avstyrks” bort ha följande
lydelse:
Utskottet delar de strävanden som ligger till grund för det förslag till en
reformering av det statliga stödet till de allmänna samlingslokalerna som nu
läggs fram, dvs. att stödet skall trygga lokalbehovet i mindre samhällen och i
glesbygd samt förbättra lokalförsörjningen i de större tätorternas och
storstadsområdenas bostadsområden. Det är, som också 1986 års folkrörelseutredning
framhåller, främst i dessa områden som lokalbehovet i dag är
som störst. Bostadsutskottet kan mot bakgrund härav i huvudsak också ställa
sig bakom de principer som föreslås bli vägledande för den fortsatta
stödgivningen. Stödet bör sålunda ges en sådan utformning att det främjar de
små lokalerna, ger ett enhetligt stöd oavsett åtgärd och tryggar föreningslivets
inflytande över lokalanvändningen. Däremot bör inte det statliga stödet
kopplas till ett krav på kommunal delfinansiering. Som framhålls i motion
1988/89:BoU5
9
Bo223 (fp) innebär en sådan koppling att staten på ett icke önskvärt sätt
kommer att påverka kommunernas beslut. Det bör liksom hittills ankomma
på den enskilda kommunen att utifrån de lokala förutsättningarna och de
lokala behoven fatta beslut om i vilken utsträckning och på vilket sätt den
skall engagera sig i hithörande frågor.
Vad utskottet nu med anslutning till motion Bo223 (fp) yrkande 20 och
med anledning av regeringens förslag anfört om en reformering av samlingslokalstödet
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande reformering av samlingslokalstödet
att riksdagen med anledning av regeringens förslag i proposition
1988/89:100 bilaga 13 och motion 1988/89:Bo223 yrkande 20 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Bidrag till s.k. samnyttjandeprojekt (mom. 4,
motiveringen)
Knut Billing, Jan Sandberg och Birgitta Rydle (alla m) anser att den del av
utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Utskottet har” och på s. 6 slutar
med ”hänvisning härtill” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den i motion Bo271 (m) framförda uppfattningen att stödet
till de allmänna samlingslokalerna bör avvecklas fr.o.m. den 1 juli 1989. Det
finns mot bakgrund härav naturligtvis inte anledning att förorda en utvidgning
av detta stöd. Motionerna Bo237 (c) samt Bo247 (c) yrkandena 25 och
26 avstyrks av utskottet.
4. Bidrag till s.k. samnyttjandeprojekt (mom. 4)
Agne Hansson (c), Rune Thorén (c) och Krister Skånberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Utskottet har”
och på s. 6 slutar med ”hänvisning härtill” bort ha följande lydelse:
De allmänna samlingslokalernas betydelse för föreningslivet är allmänt
omvittnad. Inte minst gäller detta i mindre samhällen och i glesbygd. I dessa
delar av vårt land är samlingslokalen oftast den enda lokalen där större
grupper kan samlas. Lokalerna utgör här en bas såväl för kultur- och
föreningslivet som för andra för bygden gemensamma aktiviteter. Det finns
ett stort intresse för och en stor uppslutning kring dessa samlingslokaler.
Samtidigt har föreningar och andra sammanslutningar på mindre orter och i
glesbygd ofta sämre ekonomiska möjligheter att svara för drift och underhåll
m.m. av lokalerna.
Mot bakgrund av vad som anförts ovan bör enligt utskottets mening
ytterligare åtgärder vidtas för att trygga lokalförsörjningen i alla delar av vårt
land. Som framhålls i motionerna Bo237 (c) och Bo247 (c) kan ett
samnyttjande av samlingslokalerna med annan verksamhet vara en sådan
åtgärd. Det finns redan i dag flera exempel på samlingslokaler som genom
olika former av samnyttjande har utvecklats till ett servicecentrum för
bygden. Det gäller bl.a. lokaler som också inrymmer förskolor, distriktssköterskemottagning,
post eller skollokaler. Gemensamt för dessa projekt är att
1988/89 :BoU5
10
de fordrat samarbete mellan föreningarna och en eller flera andra huvudmän.
Dessa parter har ofta ingen eller liten erfarenhet av varandras
områden. För att underlätta och ytterligare stimulera tillkomsten av projekt
för samnyttjande bör enligt utskottets mening ett särskilt statligt stöd
tillskapas för denna typ av projekt i enlighet med förslagen i motionerna
Bo237 (c) och Bo247 (c).
Den nuvarande kösituationen, med väntetider på över fem år innan stöd
kan beviljas, innebär att angelägna samutnyttjandeprojekt går förlorade.
Kommuner eller andra samverkande parter har därför ofta inte möjligheter
att vänta på de lokaler som samnyttjandet avser. För att främja samnyttjandeprojekt
bör även av det skälet ett särskilt anslag anvisas. Genom att
särskilja samnyttjandeprojekten från övriga projekt åstadkoms en snabbare
handläggning som gör det lättare att tillgodose kraven från samnyttjande
part.
Det av utskottet nu förordade bidraget för samnyttjande av allmänna
samlingslokaler bör utformas i huvudsak på samma sätt som samlingslokalstödet.
Stödet bör fördelas av boverkets samlingslokaldelegation i samarbete
med glesbygdsdelegationen. Vad utskottet nu med anslutning till förslaget i
motion Bo237 (c) yrkande 2 anfört om utformning av reglerna för stödet bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Även vad gäller ramar och anslag till stödet för samnyttjande ansluter sig
utskottet till förslagen i motionerna Bo237 (c) yrkandena 1 och 3 samt Bo247
(c) yrkandena 25 och 26. För verksamheten bör sålunda medges en ram om
30 milj. kr. och beviljas ett anslag om 15 milj. kr. för budgetåret 1989/90.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande bidrag till s.k. samnyttjandeprojekt
att riksdagen
a) med anledning av motion 1988/89:Bo237 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om reglerna för
stödet m.m.,
b) med bifall till motionerna 1988/89: Bo237 yrkande 1 och 1988/
89:Bo247 yrkande 25 medger att beslut om bidrag för samnyttjandeprojekt
under budgetåret 1989/90 får meddelas inom en ram om
30 000 000 kr.,
c) med bifall till motionerna 1988/89:Bo237 yrkande 3 och 1988/
89:Bo247 yrkande 26 till Bidrag för samnyttjandeprojekt för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 15 000 000 kr.,
5. Stöd till handikappanpassning av andra lokaler än allmänna
samlingslokaler (mom. 5)
Erling Bager (fp). Siw Persson (fp) och Krister Skånberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”Motionen avstyrks” bort ha följande lydelse:
Det kan enligt utskottets mening inte nog betonas vilken angelägen och
viktig uppgift det är att anpassa offentliga miljöer och allmänna lokaler så att
de blir tillgängliga också för besökare med handikapp. Härigenom ges
1988/89:BoU5
11
handikappade samma möjligheter som andra att delta i i samhälls- och
föreningslivet på egna villkor och under likartade förutsättningar. Handikappade
har naturligtvis samma rätt som andra att kunna leva ett fritt och
oberoende liv som ger möjlighet till självförverkligande och gemenskap. Det
är enligt utskottets mening därför av största betydelse att tillgängligheten i
samhället i sin helhet och då inte minst i den byggda miljön förbättras.
Utskottet kan också notera att en rad åtgärder som syftar till att förbättra
tillgängligheten har vidtagits. Bidrag kan sålunda utgå för handikappanpassning
av allmänna samlingslokaler, folkparksteatrar och lokaler för kyrklig
verksamhet. När det däremot gäller övriga allmänna lokaler, dvs. föreningslokaler
och liknande lokaler, tvingas utskottet konstatera att det i dag inte
finns några stimulansåtgärder för att få till stånd en förbättrad tillgänglighet.
De allmänna lokaler som i dag inte kan erhålla stöd för handikappanpassning
utgör en betydande del av det lokalbestånd som föreningslivet använder
i sin verksamhet. Det finns alltså skäl att vidta särskilda åtgärder för att öka
tillgängligheten också i detta lokalbestånd. Utskottet är dock inte berett att i
enlighet med förslaget i motion Bo222 (c) nu införa ett stöd som omfattar
samtliga allmänna lokaler. Med avseende på det stora antal lokaler som
skulle omfattas av en sådan stödgivning är detta i rådande samhällsekonomiska
läge inte möjligt. Stödet bör enligt utskottets mening därför initialt
omfatta de allmänna lokaler m.m. som disponeras av handikappföreningar
eller andra sammanslutningar av handikappade. Det är naturligtvis av
särskild vikt att just dessa lokaler ges en sådan utformning att de blir
tillgängliga för alla. Det av utskottet förordade stödet bör ges en utformning
som motsvarar den för handikappanpassning av allmänna samlingslokaler.
Administrationen av stödet bör därmed också kunna åvila boverkets
samlingslokaldelegation. Det nya stödet bör träda i kraft den 1 juli 1989.
Vad utskottet nu med anledning av motion Bo222 (c) anfört om införandet
av ett stöd för handikappanpassning av vissa allmänna lokaler m.m. bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande stöd till handikappanpassning av andra lokaler än
allmänna samlingslokaler
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo222 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Stöd till handikappanpassning av andra lokaler än allmänna
samlingslokaler (mom. 5)
Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”Motionen avstyrks” bort ha följande lydelse:
Det är, som framhålls i motion Bo222 (c), en angelägen och viktig uppgift
att anpassa offentliga miljöer och allmänna lokaler så att de blir tillgängliga
också för besökare med handikapp. Härigenom ges handikappade samma
möjligheter som andra att delta i samhälls- och föreningslivet på egna villkor
och under likartade förutsättningar. Handikappade har naturligtvis samma
1988/89:BoU5
12
rätt som andra att kunna leva ett fritt och oberoende liv som ger möjlighet till
självförverkligande och gemenskap. Det är enligt utskottets mening därför
av största betydelse att tillgängligheten i samhället i sin helhet och då inte
minst i den byggda miljön förbättras. Utskottet kan också notera att en rad
åtgärder som syftar till att förbättra tillgängligheten har vidtagits. Bidrag kan
sålunda utgå för handikappanpassning av allmänna samlingslokaler, folkparksteatrar
och lokaler för kyrklig verksamhet. När det däremot gäller
övriga allmänna lokaler, dvs. föreningslokaler och liknande lokaler, tvingas
utskottet konstatera att det i dag inte finns några stimulansåtgärder för att få
till stånd en förbättrad tillgänglighet.
De allmänna lokaler som i dag inte kan erhålla någon form av stöd för
handikappanpassning utgör en betydande del av det lokalbestånd som
föreningslivet använder i sin verksamhet. Om inte detta lokalbestånd ges en
ökad tillgänglighet finns det en uppenbar risk för att handikappade och andra
grupper utestängs från den verksamhet som bedrivs där. Det finns enligt
bostadsutskottets mening mot bakgrund härav starka skäl som talar för att ett
statligt stöd bör införas för handikappanpassning också av dessa lokaler.
Möjligheten för personer med funktionsnedsättningar att delta i olika
föreningsaktiviteter m.m. får naturligtvis inte vara beroende av vilken lokal
som en förening kan disponera för sin verksamhet. I enlighet med vad som
föreslås i motion Bo222 (c) bör sålunda ett stöd för handikappanpassning av
allmänna lokaler införas fr.o.m. budgetåret 1989/90. Stödet bör ges en
utformning som motsvarar den för handikappanpassning av allmänna
samlingslokaler. Administrationen av stödet bör därmed också kunna åvila
boverkets samlingslokaldelegation.
Vad utskottet nu med anledning av motion Bo222 (c) anfört om införandet
av ett stöd för handikappanpassning av allmänna lokaler m.m. bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande stöd till handikappanpassning av andra lokaler än
allmänna samlingslokaler
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo222 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Ram för beslut om bidrag till allmänna samlingslokaler
(mom. 6)
Under förutsättning av bifall till reservation I
Knut Billing, Jan Sandberg och Birgitta Rydle (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Bostadsutskottet
delar” och slutar med ”fråga, avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan ställt sig bakom förslaget i motion Bo271 (m) om att
stödet till de allmänna samlingslokalerna skall avvecklas fr.o.m. den 1 juli
1989. Något behov av ram för verksamheten föreligger därmed inte.
Regeringens förslag samt motion Bo223 (fp) yrkande 21 avstyrks med
hänvisning härtill.
1988/89 :BoU5
13
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande ram för beslut om bidrag till allmänna samlingslokaler
att
riksdagen med bifall till motion 1988/89:Bo271 yrkande 14 såvitt nu
är i fråga avslår regeringens förslag i proposition 1988/89:100 bilaga 13
samt motion 1988/89:Bo223 yrkande 21,
8. Ram för beslut om bidrag till allmänna samlingslokaler
(mom. 6)
Erling Bager (fp), Siw Persson (fp) och Krister Skånberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Bostadsutskottet
delar” och slutar med ”fråga, avstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan ställt sig bakom en inriktning av det allmänna
samlingslokalstödet som bl.a. innebär att stödet fortsättningsvis i ökad
utsträckning skall främja mindre lokaler. Som framhålls i motion Bo223 (fp)
bör detta möjliggöra en minskning av ramen för bidrag till allmänna
samlingslokaler. I enlighet med förslaget i motionens yrkande 21 bör sålunda
den aktuella ramen för budgetåret 1989/90 fastställas till 37 milj. kr.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande ram för beslut om bidrag lill allmänna samlingslokaler
att
riksdagen med bifall till motion 1988/89:Bo223 yrkande 21 och med
avslag på regeringens förslag i proposition 1988/89:100 bilaga 13 samt
motion 1988/89: Bo271 yrkande 14 såvitt nu är i fråga medger att beslut
om bidrag för allmänna samlingslokaler under budgetåret 1989/90 får
meddelas inom en ram om 37 000 000 kr.,
9. Anslag till bidrag till allmänna samlingslokaler m.m. (mom.
8)
Under förutsättning av bifall till reservation 1
Knut Billing, Jan Sandberg och Birgitta Rydle (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Vad i” och
slutar med ”allmänna samlingslokalerna” bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan ställt sig bakom förslaget i motion Bo271 (m) om att
stödet till de allmänna samlingslokalerna skall avvecklas fr.o.m. den 1 juli
1989. Anslaget till bidrag till allmänna samlingslokaler kan därmed minskas
med 15 milj. kr. i enlighet med förslaget i yrkande 15 i samma motion.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
8. beträffande anslag till bidrag till allmänna samlingslokaler m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Bo271 yrkande 15 och med
avslag på regeringens förslag i proposition 1988/89:100 bilaga 13 till
Bidrag till allmänna samlingslokaler m.m. för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 60 000 000 kr.,
1988/89:BoU5
14
r. ?i
•• ! ‘ V . t n ,;•••
' '
■ , •