Bostadsutskottets betänkande
1988/89 :BoU4
Anslag till bostads- och planadministrationen m. m. 1988/89
(prop. 1988/89:100 bilaga 13) BoU4
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag till bostadsdepartementet
samt till de myndigheter som tillhör departementets verksamhetsområde. I
de i betänkandet behandlade motionerna tas bl.a. upp vissa kartfrågor.
Utskottet avstyrker motionerna.
I en reservation (fp) yrkas bifall till en motion om upprättandet av en marin
atlas.
ELFTE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1988/89:100 bilaga 13 (bostadsdepartementet)
att riksdagen för budgetåret 1989/90 anvisar
a) till Bostadsdepartementet ett förslagsanslag på 25 617 000 kr.,
b) till Utredningar m.m. ett reservationsanslag på 7 500 000 kr.,
c) till Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. ett reservationsanslag
på 1 276 000 kr.,
d) till Plan- och bostadsverket ett förslagsanslag på lil 684 000 kr.,
e) till Länsbostadsnämnderna ett förslagsanslag på 65 292 000 kr.,
f) till Statens va-nämnd ett förslagsanslag på 3 182 000 kr.,
g) till Centralnämnden för fastighetsdata ett förslagsanslag på 69 538 000
kr.,
h) till Utrustning m.m. ett reservationsanslag på 1 000 000 kr.,
i) till Lantmäteriet ett förslagsanslag på 1 000 kr.,
j) till Plangenomförande ett ramanslag på 62 497 000 kr.,
k) till Landskapsinformation ett ramanslag på 177 555 000 kr.,
1) till Försvarsberedskap ett ramanslag på 3 461 000 kr.,
m) till Utrustning m.m. ett reservationsanslag på 8 561 000 kr.
1
1 Riksdagen 1988189.19sami. Nr 4
Motionerna
1988/89:BoU4
I betänkandet behandlas de under allmänna motionstiden 1989 väckta
motionerna
1988/89:Bo229 av Birger Hagård (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär åtgärder för en fortlöpande översyn av informationen på de moderna
kartverken.
1988/89:Bo262 av Björn Körlof (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till förenklad lantmäteriförrättning på det sätt som i motionen
anförs.
1988/89:Bo303 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upprättandet av
en marin atlas.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo410.
1988/89:Bo402 av Ove Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om jämkning i
lantmäteritaxorna.
1988/89:Bo515 av Larz Johansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utökad
kartproduktion.
Utskottet
Utskottet tillstyrker de regeringsförslag om anslag till bostadsdepartementet
och till plan- och bostadsadministrationen som behandlas i detta betänkande.
I motionerna Bo262 (m) och Bo402 (s) förs fram förslag om ett enklare
lantmäteriförfarande och om jämkning av lantmäteritaxorna. I båda motionerna
tas upp de inte sällan komplicerade och kostsamma lantmäteriförrättningarna
i Dalarna.
Utskottet behandlade år 1988 (BoU 1987/88:14 s. 15) en motion (m) med
samma innebörd som de nu behandlade. På förslag av utskottet gav
riksdagen som sin mening regeringen till känna att förrättningsförfarandet
borde belysas inom ramen för den utredning om fastighetsbildningskostnader
som då planerades. Denna utredning har sedermera tillsatts. Av
utredningens direktiv framgår att den av motionärerna aktualiserade frågan
kommer att övervägas. Utredningen avses lämna sitt förslag före utgången av
år 1989.
Utskottet avstyrker motionerna Bo262 (m) och Bo402 (s). Resultatet av
pågående utredningarbete och den ytterligare beredning av det som kan
komma att företas bör avvaktas.
Behovet av utökad produktion av den ekonomiska kartan tas upp i motion
Bo515 (c). Motionären anför att det i vissa delar av landet, bl.a. i
Södermanlands län, görs en förenklad nyproduktion av kartan som innehåller
brister, bl.a. anses avsaknaden av åkerredovisning vara besvärande.
.Motionären finner det troligt att en samfinansiering från olika intressenter
skulle innebära en ökad kartproduktion.
Riksdagen behandlade år 1984 (BoU 1983/84:18 s. 2-3) och godkände ett
regeringsförslag om en långsiktig plan för lantmäteriets arbete med kartor
m.m. Lantmäteriverket (LMV) hade som underlag för regeringens förslag
utarbetat ett förslag, Kartpolitik 85, i vilket behandlades kartproduktionen
m.m för åren 1985-1994.
Vad särskilt rör den i motionen behandlade frågan kan upplysas att LMV i
anslagsframställningen i augusti 1987 förordat att det program som tar upp
den ekonomiska kartläggningen skulle tillföras ytterligare medel för att öka
takten i kartläggningen. Några ökade medel tillfördes emellertid inte
verksamheten. Det bör också nämnas att LMV tillsammans med någon
kommun diskuterat möjligheten av samfinansiering av kartläggningen för att
förbättra statusen på den ekonomiska kartläggningen.
Utskottet är inte berett föreslå riksdagen att den kartplan som tidigare
beslutats skall frångås. Frågan om LMV och berörda kommuner skall
samfinansiera kartläggningen får tas upp i lämpligt sammanhang när mera
konkreta förslag därom föreligger. I ett sådant sammanhang kan naturligtvis
också övervägas möjligheterna till en ökad nyproduktion av den ekonomiska
kartan bl.a. i Södermanlands län.
Utskottet avstyrker motion Bo515 (c) med hänvisning till vad nu anförts.
I ytterligare en motion tas upp frågan om kartläggningens omfattning och
utformning. Det gäller motion Bo303 (fp). Motionärerna föreslår att en
marin atlas utarbetas. Atlasen bör på ett lättillgängligt sätt presentera viktiga
fakta om våra kusthav när det gäller biologi, hydrologi, vattenförhållanden,
föroreningskänslighet och föroreningsbelastning.
Ett motsvarande yrkande behandlade utskottet år 1987 (BoU 1987/88:12 s.
4-5). Utskottet anförde då att i den nationalatlas som är under utarbetande
ett av avsnitten kommer att behandla kust och hav. I detta avsnitt kommer
bl.a. att ingå uppgifter om vattenstånd, vågor, strömmar, marinekologi,
materialtillförsel från land, vattenföroreningar, områden med syrebrist m.m.
Med hänvisning till att vad i motionen då anfördes torde komma att
tillgodoses i arbetet med nationalatlasen avstyrkte utskottet enhälligt
motionen, som avslogs av riksdagen.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att kunskaperna
om våra kusthav bör förbättras. Olika åtgärder med detta syfte pågår.
Förutom vad anförts om arbetet med nationalatlasen kan utskottet upplysa
om att inom havsresursdelegationen pågår ett övergripande programarbete
om svensk havsresursverksamhet. I detta arbete, som skall underställas
regeringen, kommer bl.a. att betonas vikten av att information om djupförhållanden,
sedimentära förhållanden och vattenutbyte i våra kusthav dokumenteras
och karteras. Avsikten är bl.a. att länsstyrelser och kommuner
skall ges ett adekvat underlag i sitt planeringsarbete. I sammanhanget bör
också bedömas behovet av forskning om den marina miljön; en fråga som
dock inte faller inom bostadsutskottets beredningsområde.
Utskottet, som alltså delar motionärernas uppfattning om vikten av ökad
kunskap om havsmiljön, finner det emellertid inte motiverat att nu föreslå att
en marin atlas utarbetas. När det ovan redovisade arbetet slutförts finns det
rimligen sådan information om vår marina miljö som motionärerna efterlyser.
Skulle det trots detta visa sig att ytterligare kunskap behöver tas fram
1988/89:BoU4
3
beträffande den marina ekologin m.m. får en bedömning därav göras när
resultatet av nu pågående arbete föreligger. Det finns alltså goda skäl att
avvakta detta arbete. Motion Bo303 (fp) avstyrks med hänvisning till vad nu
anförts.
I detta betänkande behandlas slutligen motion Bo229 (m). Motionären tar
upp vissa frågor om informationen på de moderna kartorna. I motionen
anförs att på den ekonomiska kartan saknas bl.a. landskaps- och häradsgränser
samt nedlagda järnvägar. På den topografiska kartan anges enligt
motionären endast ”skog”, däremot inte olika slag av skog. Berg i dagen
saknas. Namngivningen på kartorna tas upp i motionen.
Med anledning av vad i motionen anförts kan följande information lämnas.
Av historiska gränser redovisas sockengräns på den ekonomiska kartan i den
sträckning dessa gränser har vid övergången till ett nytt fastighetsregister.
Nedlagd järnväg vars sträckning kan urskiljas i terrängen redovisas. Beträffande
markens ytstruktur bedömer LMV att en kartering av denna skulle öka
kostnaden för varje kartblad med ca 100 000 kr. Den aktuella kartserien
omfattar 645 blad.
Utskottet gör följande bedömning. Ett tillmötesgående av motionärens
förslag på sistnämnda punkt skulle medföra en inte oväsentlig kostnadsökning
något som utskottet inte anser sig kunna förorda. Vad i övrigt tagits upp i
motionen när det gäller kartinformationen är, enligt utskottets mening, i allt
väsentligt beaktat. Det kan också erinras om att frågan om vilken information
som skall finnas på de moderna kartverken kontinuerligt ses över inom
ramen för pågående verksamhet. Mera omfattande översyn görs vid större
förändringar av kartproduktionen. I detta arbete spelar det till LMV knutna
kartrådet stor roll.
Med hänvisning till att vad i motion Bo229 (m) föreslagits i inte ringa grad
beaktas vid kartering och då det på goda grunder kan antas att de av
motionärerna aktualiserade frågorna även behandlas i de mera grundläggande
revideringarna av kartproduktionen finner utskottet det inte erforderligt
med en riksdagens åtgärd i ärendet. Motionen avstyrks sålunda.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1988/
89:100 bilaga 13 för budgetåret 1989/90 anvisar
a) till Bostadsdepartementet ett förslagsanslag på 25 617 000 kr.,
b) till Utredningar m.m. ett reservationsanslag på 7 500 000 kr.,
c) till Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. ett
reservationsanslag på 1 276 000 kr.,
d) till Plan- och bostadsverket ett förslagsanslag på lil 684 000 kr.,
e) till Länsbostadsnämnderna ett förslagsanslag på 65 292 000 kr.,
f) till Statens va-nämnd ett förslagsanslag på 3 182 000 kr.,
g) till Centralnämnden för fastighetsdata ett förslagsanslag på
69 538 000 kr.,
h) till Utrustning m.m. ett reservationsanslag på 1 000 000 kr.,
1988/89:BoU4
4
i) till Lantmäteriet ett förslagsanslag på 1 000 kr.,
j) till Plangenomförande ett ramanslag på 62 497 000 kr.,
k) till Landskapsinformation ett ramanslag på 177 555 000 kr.,
1) till Försvarsberedskap ett ramanslag på 3 461 000 kr.,
m) till Utrustning m.m. ett reservationsanslag på 8 561 000 kr.,
2. beträffande enklare lantmäteriförfarande
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo262 och 1988/89:Bo402,
3. beträffande utökad produktion av den ekonomiska kartan
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo515,
4. beträffande en marin atlas
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo303,
5. beträffande informationen på de moderna kartorna
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo229.
Stockholm den 16 februari 1989
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Magnus Persson (s),
Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Erling Bager (fp), Nils Nordh (s),
Rune Evensson (s), Gunnar Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Rune Thorén (c),
Jan Strömdahl (vpk), Britta Sundin (s), Birgitta Rydle (m), Sten-Ove
Sundström (s), Siw Persson (fp) och Krister Skånberg (mp) (mom. 5).
Reservation
En marin atlas (mom. 4)
Erling Bager och Siw Persson (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Utskottet
delar” och på s. 4 slutar med ”nu anförts” bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motiveringen till motion Bo303 (fp) är övervakningen av
våra kusthav otillräcklig. Den måste förbättras. Den marinbiologiska
forskningen måste intensifieras, utökas och samordnas bättre. Ett viktigt
inslag för att få den ökade kunskapen om vår marina miljö som betyder så
mycket ur skilda synpunkter - t.ex. för fisket och för friluftslivet - är att skapa
en marin atlas. En sådan atlas skall på lättillgängligt och överskådligt sätt
presentera viktiga fakta om våra kusthav när det gäller biologi, hydrologi,
vattenförhållanden, föroreningskänslighet m.m.
Underlaget för en marin atlas måste alltså förbättras bl.a. genom att
havsforskningen utökas. Forskningen om det biologiska livet i vår marina
miljö har länge varit eftersatt inte minst i jämförelse med motsvarande
forskning beträffande livet på land. För en mera helgjuten havsforskning
1988/89:BoU4
5
krävs bl.a. att fasta mätstationer inrättas på mellan 5 och 20 meters djup och
att en kontinuerlig provningsverksamhet kommer till stånd. Havsbottnarna
bör fotograferas i speciellt utsatta regioner. Prover bör tas på vattnets
syrehalt och salthalt. Temperatur och pH-värde bör mätas kontinuerligt.
Även andra forskningsinsatser bör göras så att ett gott underlag för en marin
atlas skapas. Det är vidare viktigt att den kunskap som finns hos yrkesfiskarna
tas till vara.
När ett fullgott kunskapsunderlag föreligger bör finnas förutsättningar för
att framställa en marin atlas som kan tjäna som underlag för olika beslut om
den marina miljön. Bl.a. finns då möjligheter att bättre kartera grunda vikar
och därmed förbättra skyddet för de s.k. fiskens barnkammare. Det blir då
också möjligt att kartera olika fågelarters häckningsplatser, sälområden,
områden för sandsugning samt naturligtvis havsbottnen ur flera skilda
aspekter. Genom den nu förordade karteringen kommer det att finnas bättre
möjligheter än i dag att inta en restriktiv inställning vad beträffar sandsugning.
Det är också betydelsefullt med en kartering av kustvattnen för att få
kunskap om spridningsprognoser o.d. när olje- och kemikalieutsläpp i
kustvattnen har inträffat och när det gäller frågan om var muddringsmassor
bör tippas.
Det kan i sammanhanget erinras om att i utredningen Ren tur (SOU
1979:43) tagits upp frågan om att skapa en miljöatlas där värdefulla och
känsliga områden finns redovisade. I utredningen föreslogs att vissa länsstyrelser
skulle ges i uppdrag att inom ramen för den fysiska riksplaneringen
upprätta eller komplettera miljöatlaser. Bland de områden för vilka sådana
atlaser först borde göras nämner utredningen kusterna utmed Bohuslän,
Öresund, norra Kalmarlän, Stockholms skärgård. Ångermanland, Norrbottens
skärgård, Vänern och Mälaren.
Det bör också nämnas att länsstyrelsen i Stockholms län år 1985 utarbetade
en miljöatlas för Stockholms skärgård. Syftet med atlasen, som ingår i den
regionala räddningstjänstplanen, är att på ett lättillgängligt sätt redovisa
områden eller objekt som bedöms vara speciellt skyddsvärda i händelse av ett
olje- eller kemikalieutsläpp.
Vad nu redovisats bl.a. om ökad och fördjupad havsforskning och om
tidigare utredningar m.m. samt om olika företeelser i den marina miljön är
allt underlag som bör beaktas när en marin atlas skall framställas. Det är av
största vikt att en atlas snabbt kommer fram. Inte minst den gångna
sommarens problem med säldöd och algblomning har ställt i fokus det behov
av en sådan marinbiologisk kartering som aktualiseras i motion Bo303 (fp).
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionen som sin
mening ger regeringen till känna vad nu anförts om en marin atlas.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande en marin atlas
att riksdagen med anledning av motion 1988/89: Bo303 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
1988/89:BoU4
6