Bostadsutskottets betänkande
1988/89: BoU12

Naturresurslagen (prop. 1988/89:116
bilaga 1)

1988/89

BoU12

Sammanfattning

1 betänkandet behandlas motioner från allmänna motionstiden om vissa
övergripande frågor om naturresurslagen samt proposition 1988/89:116 i
vad avser planen för vattenkraftsutbyggnad. Vad i propositionen förordats
har inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande utom
såvitt gäller en i propositionen aktualiserad översyn av vattendomstolarnas
praxis avseende hörande av remissinstanser. Utskottet som anser att
nuvarande ordning i allt väsentligt är tillfredsställande anser att riksdagen
bör göra ett tillkännagivande i frågan.

Övriga motioner avstyrks. Det gäller bl. a. motioner om att Ammerån
och Emån skall ingå i naturresurslagen.

Reservationer har avgivits bl. a. om att dessa älvsträckor skall ingå i
lagen. Vidare har reservationer avgivits om att bl. a. skogsvårdslagen bör
inordnas i NRL, om mineralutvinning i de obrutna fjällområdena och om
det kommunala vetot.

Propositionen

I proposition 1988/89:116 behandlas bl. a. olika åtgärder för att öka säkerheten
vid landets dammar. Propositionen har hänvisats till jordbruksutskottet,
som har beslutat att till bostadsutskottet överlämna den del av
propositionen i vilken regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av
vad föredragande statsrådet anfört om planen för vattenkraftsutbyggnad
(s. 21-24).

Motionerna

1 detta betänkande behandlas

dels de med anledning av proposition 1988/89:116 väckta motionerna

1988/89:Jo29 av Åsa Domeij och Hans Lindforss (båda mp) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ingen
utbyggnad av vattenkraften skall ske förrän SNF och Älvräddarna har
klarlagt förutsättningarna för en fortsatt utbyggnad av vattenkraften till
Sveriges energiföreningars riksorganisation, 1

1 Riksdagen 1988/89. 19 sami. Nr 12

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kommunerna
ges vetorätt mot utbyggnad av vattenkraft i den egna kommunen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att sysselsättning
inte skall vara ett skäl för att bygga ut vattenkraft,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ingen
utbyggnad skall ske i orörda älvar och biflöden.

1988/89:Jo30 av Siw Persson m. fl. (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetet med vattenkraftsplanen.

1988/89:Jo31 av Bo Finnkvist (s) vari yrkas att riksdagen ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om den föreslagna dämningen vid
Edsforsen i Klarälven.

1988/89:Jo32 av Agne Hansson m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om planen för den fortsatta vattenkraftsutbyggnaden.

dels följande under allmänna motionstiden 1989 väckta motioner

1988/89:Bo301 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar att ansvaret för uppsikten över hushållningen
med naturresurser enligt naturresurslagen överförs från plan- och bostadsverket
till naturvårdsverket.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo711.

1988/89:Bo304 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i lagen om hushållning med
naturresurser m.m. att mineralutvinning inte skall kunna komma till
stånd i områden som åtnjuter särskilt skydd mot exploateringsföretag.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo736.

1988/89:Bo307 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skydd av outbyggda älvar.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo797.

1988/89:Bo508 av Stina Eliasson m.fl. (c, s, m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om ändring i lagen om hushållning med naturresurser
så att hela Ammerån ingår bland de älvar och älvsträckor, som är
skyddade enligt lagen om hushållning med naturresurser,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om byggande av överledning av vatten från Ammerån till
Indalsälven i Ragunda kommun.

1988/89:Bo509 av Siw Persson m. fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att någon ytterligare vattenkraftsutbyggnad utöver den
produktionsnivå, ca 66 TWh, som riksdagen tidigare uttalat sig för, inte
skall ske,

2. att riksdagen beslutar om sådan ändring av lagen om hushållning

1988/89:BoU12

2

med naturresurser m. m. att Emån, Voxnan uppströms Edsbyn, Ammerån,
Meåforsen, Hårkan, Klippen och Luleälven sträckan mellan Vietas och St.
Lulevattnet skyddas,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning om avsättande av de fyra orörda älvarna och
ytterligare några särskilt värdefulla älvar som nationalälvar.

1988/89:Bo516 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar
om en sådan ändring i 3 kap. 6 § lagen om hushållning med naturresurser
m.m., att Hårkan i sin helhet, Voxnan uppströms Edsbyn och Emån
skyddas mot vattenkraftsutbyggnad, reglering och överledning.

1988/89:Bo518 av Jan Strömdahl och Jill Lindgren (vpk, mp) vari yrkas
att riksdagen beslutar om sådan ändring i lagen om hushållning med
naturresurser m. m. att hela Ammerån skyddas genom ovanstående ändring
i 3 kap. 6 §.

1988/89:Bo519 av Jan Strömdahl och Jill Lindgren (vpk, mp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om åtgärder för att nå en överenskommelse som innebär att planerad
reglering och utbyggnad av Blädjan, Härjeån, Smedjemorasjön och
Härjeåsjön kan undvikas.

1988/89:Bo520 av Eva Goes och Roy Ottosson (båda mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att avbryta och stoppa utbyggnaden av Smedjemorasjön —Härjeån —
Härjeåsjön.

1988/89:Bo533 av Anna Horn af Rantzien m. fl. (mp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att beslutet om deponering av
kolaska i Upplands-Bro bör rivas upp och att kommunen får använda sin
vetorätt.

1988/89:Bo534 av Anna Horn af Rantzien och Ragnhild Pohanka (båda
mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om prövning och
stadfästelse i lag av statens naturvårdsverks lista över områden av riksintresse
för naturvården eller förslag om vilken rättslig kraft SNV:s lista skall
tillmätas.

1988/89:Bo535 av Roy Ottosson m. fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att överledningen
från Ammerån till Gesunden icke skall komma till stånd,

2. att riksdagen ändrar 3 kap. 6 § naturresurslagen så att hela Ammerån
skyddas.

1988/89:Bo537 av Claes Roxbergh m. fl. (mp) vari yrkas

2. att andra stycket i 1 § 3 kap. naturresurslagen utgår så att de områden
som skyddas i 2 —6 § får ett verkligt skydd,

3. att ”uppströms Överammerån” i 6 § 3 kap. vattenlagen stryks så att
hela Ammerån skyddas,

4. att Emån skyddas i naturresurslagen,

1988/89:BoU12

3

fl Riksdagen 1988/89. 19 sami. Nr 12

5. att 3 § 5 kap. naturresurslagen ändras så att naturvårdsverket och inte
planverket blir ansvarigt för den allmänna uppsikten av hushållningen
med naturresurser.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:J086O.

1988/89:Bo541 av Rune Backlund m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen uttalar
sig för att Vättern är riksobjekt som farskvattentäkt enligt naturresurslagen
och skall omgärdas med speciella skyddsbestämmelser.

1988/89:Bo547 av Sigge Godin och Ulla Orring (båda fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om miljöriskerna vid en utbyggnad av Smedjemorasjön i Blädjan och
Härjeån i Härjedalens kommun.

1988/89:Bo551 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om att skogsvårdslagen och lagen om skötsel av
jordbruksmark inordnas under lagen om hushållning med naturresurser.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo963.

1988/89:Bo552 av Roy Ottosson m. fl. (mp) vari yrkas att riksdagen beslutar
att de fyra outbyggda storälvarna Vindelälven, Pite älv, Kalix älv och
Torne älv skall få nationalparksstatus.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo970.

1988/89:Bo553 av Alf Wennerfors m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär åtgärder i syfte att ännu tydligare än vad som hittills skett
för kommunerna klarlägga de intressen som naturresurslagen har att tillgodose.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo436.

1988/89:Jo860 av Claes Roxbergh m. fl. (mp) vari yrkas

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett förbud
mot utbyggnad av vattenverk i orörda vattendrag införs.

Skrivelser m. m.

Älvräddarnas samorganisation har i en skrivelse behandlat vissa dammsäkerhetsfrågor
och vattenkraftsfrågor. I en skrivelse från en privatperson
har tagits upp frågan om det planerade kraftverket vid Fliseryd i Emån.

Representanter för Ragunda kommun och Älvräddarnas samorganisation
har muntligen inför utskottet lämnat information om vissa vattenkraftsfrågor.

Utskottet

Inledning

Naturresurslagen (NRL) trädde i kraft den 1 juli 1987. NRL innehåller
bestämmelser om användningen av mark och vatten. I lagen föreskrivs

1988/89:BoU12

4

bl. a. att stora mark- och vattenområden, som inte alls eller endast obetydligt
är påverkade av exploateringsfÖretag eller andra ingrepp i miljön, så
långt möjligt skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan påverka områdenas
karaktär. Områden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt
skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön.
Bostadsutskottet har hösten 1986 (BoU 1986/87:3), våren 1987 (BoU
1986/87:9) och våren 1988 (BoU 1987/88:15) behandlat frågor om NRL.

1 detta betänkande behandlar utskottet 19 motioner från allmänna motionstiden
1989. I vissa motioner tas upp övergripande frågor om NRL, i
andra behandlas älvsträckor och vattenområden som enligt motionärerna
bör skyddas genom att de omfattas av det skydd som NRL ger. Dessutom
behandlas vad i proposition 1988/89:116 anförts om planen för vattenkraftsutbyggnad
jämte fyra motioner väckta med anledning av propositionen.

Vissa övergripande frågor om NRL m. m.

1 NRL anges, 1 kap. 2 §, att bestämmelserna i 2 och 3 kap. i lagen skall
tillämpas enligt vad som föreskrivs i vissa lagar, bl. a. i plan- och bygglagen
(PBL), vattenlagen (VL), miljöskyddslagen och naturvårdslagen.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo551 föreslås riksdagen
begära förslag hos regeringen om att NRL skall tillämpas också enligt vad
som föreskrivs i skogsvårdslagen och i lagen om skötsel av jordbruksmark.
Dessa båda lagar bör alltså enligt motionärerna vara med bland dem som
räknas upp i 1 kap. 2 § NRL.

Denna fråga behandlade utskottet hösten 1986 (BoU 1986/87:3 s. 13 —
14) med anledning av en motion. Jordbruksutskottet som då yttrat sig till
bostadsutskottet anförde bl. a. att de båda lagarna till sin grundkaraktär är
skötsellagar som den enskilde skogs- och jordägaren har att följa under
pågående markanvändning. Liksom bostadsministem utgick jordbruksutskottet
från att skogsägarna och jordbrukarna frivilligt medverkar till en
god efterlevnad av de båda lagarnas regler om naturvårdshänsyn. Bostadsutskottet
ansåg att det inte fanns skäl till annat antagande än att innehållet
i NRL kommer att vägleda tillämpningen av de nu diskuterade lagarna
även utan en formell koppling till NRL.

NRL har varit i kraft i knappt två år. Såvitt utskottet har sig bekant har
inte framkommit skäl som gör det motiverat att nu föreslå att NRL
anknyts till de båda lagarna. Vänsterpartiet kommunisternas partimotion
Bo551 avstyrks sålunda.

I miljöpartiets partimotion Bo537 yrkande 2 förordas att 3 kap. 1 §
andra stycket NRL utgår så att de områden som upptagits i kapitlet i övrigt
får ett verkligt skydd.

1 det stycke som motionärerna önskar utmönstra ur lagen anges i första
meningen bl. a. att bestämmelserna i kapitlet inte utgör hinder för utvecklingen
av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet eller för utförande
av anläggningar som behövs för totalförsvaret. Om det finns särskilda
skäl utgör bestämmelserna inte heller, enligt andra meningen, hinder
för utvinning av ämnen eller material som är av riksintresse.

1988/89:BoU 12

5

Sistnämnda fråga, om utvinning av mineralråvaror, tas upp i folkpartiets
partimotion Bo304 yrkande 1. 1 motionen föreslås att riksdagen
beslutar ändra NRL så att mineralutvinning inte skall kunna komma till
stånd i områden som åtnjuter särskilt skydd mot exploateringsföretag.
Motionärerna torde med sådana områden avse de s. k. obrutna fjällområdena.

Utskottet behandlar först frågan om avvägningar mellan å ena sidan de
intressen NRL avser skydda och å andra sidan utvecklingen av befintliga
tätorter och det lokala näringslivet m. m., dvs. vad som anges i 3 kap. 1 §
andra stycket första meningen.

I miljöpartiets partimotion Bo537 yrkande 2 såvitt nu är i fråga anförs
att NRL ger hotade naturområden ett mycket svagt skydd och att detta
skydd inte skall kunna åsidosättas för att t. ex. gynna utvecklingen av
befintliga tätorter och det lokala näringslivet.

Utskottet anför följande. Som anfördes i NRL-propositionen (prop.
1985/86:3 s. 95 — 96) syftar naturligtvis inte de geografiska bestämmelserna
som finns i 3 kap. till att generellt förhindra exploateringsföretag inom
de vidsträckta områden som där berörs.

Vad utskottet och riksdagen ställde sig bakom vid behandlingen av
NRL-propositionen var uttalanden om att skyddet för natur- och kulturvärden
inom de geografiska områdena inte utgör hinder för en normal
utveckling av befintliga tätorter eller lokalt näringsliv. Frågan om tätorternas
utvecklig borde enligt propositionen vara en uppgift som kommunerna
själva beslutar om.

Utskottet kan inte dela motionärernas uppfattning om att NRL skulle ge
de i 3 kap. uppräknade områdena ett svagt skydd. Tvärtom får den
lagstiftning och de motiv som vägleder bedömningarna enligt NRL anses
vara lämpligt utformade. Det är ju, som anförts ovan, främst på kommunal
nivå som avvägningarna enligt PBL och NRL skall göras. Den kommunala
planprocessen, i vilken de nu diskuterade avvägningarna kommer till
uttryck, inrymmer i sig krav på samråd med berörda intressenter. Under
samrådsskedet görs erforderliga avvägningar mellan olika intressen. Det
ankommer därvid enligt 12 kap. PBL på länsstyrelserna och regeringen att
utöva den statliga kontrollen beträffande områden av riksintresse. Den
lagstiftning och de regler i övrigt som leder planarbetet och då också
avvägningen inom de geografiska områden som finns uppräknade i 3 kap.
är enligt utskottets mening i allt väsentligt väl ägnade att ge de natur- och
kulturvärden m. m. som avses skyddas genom bestämmelserna i kapitlet
ett starkt skydd. Det finns sålunda inte skäl att utmönstra de regler som nu
diskuteras ur NRL. Med det anförda avstyrker utskottet miljöpartiets
partimotion Bo537 yrkande 2 såvitt nu är i fråga.

Förslaget i folkpartiets partimotion Bo304 yrkande 1 och i miljöpartiets
partimotion Bo537 yrkande 2 såvitt nu är i fråga om mineralutvinning i de
obrutna fjällområdena har utskottet behandlat vid samtliga de tre tillfallen
utskottet haft anledning att avge betänkanden om NRL. Bostadsutskottet
har därvid erinrat om ett riksdagsbeslut år 1977 (CU 1977/78:8 s. 7). I
detta riksdagsbeslut anfördes bl. a. beträffande de obrutna fjällområdena
”att endast mycket starka samhällsintressen bör leda till att gruvdrift bör

1988/89:BoU12

6

komma i fråga”. Utskottet anförde vidare att konflikter mellan olika
intressen får lösas från fall till fall, i regel vid fråga om gränsändring av det
obrutna fjällområdet. Denna restriktiva utgångspunkt borde enligt utskottets
mening slås fast för att inte grundläggande syften skall gå förlorade.
Avvägningarna måste i den praktiska hanteringen bli beroende av den vikt
man tillmäter ett aktuellt brytningsprojekt.

Vad nu redovisats är enligt utskottets mening en godtagbar avvägning
mellan de olika anspråk som kan göra sig gällande mot de obrutna fjällområdena.
Folkpartiets partimotion Bo304 yrkande 1 och miljöpartiets partimotion
Bo537 yrkande 2 såvitt nu är i fråga avstyrks. Det kan dessutom
nämnas att avvägningen mellan bevarandeintresset och exploateringsintresset
behandlas i proposition 1988/89:92 om ny minerallagstiftning
m. m. Propositionen bereds för närvarande av näringsutskottet.

I motion Bo553 (m) begärs att åtgärder vidtas i syfte att ännu tydligare
än hittills för kommunerna klarlägga de intressen som NRL har att tillgodose.
1 motiveringen till motionen, som finns i motion Jo436, hänvisas till
vissa riksdagsuttalanden i samband med tillkomsten av PBL och NRL.
Utskottet anförde då bl. a. att det var viktigt att den fysiska planeringen
gavs en sådan utformning att en berättigad efterfrågan på fritidsbostäder
kunde komma till stånd.

Ett motsvarande yrkande behandlade utskottet år 1988 (BoU
1987/88:15 s. 4). Utskottet anförde då att ansvaret för att genomföra den
fysiska planeringen ytterst åvilar kommunerna och att ett uttalande av
riksdagen självfallet inte kan och bör innebära ingrepp i den kommunala
kompetensen härvidlag.

Ett riksdagsuttalande som det nu angivna får anses ge kommunerna
vissa riktlinjer för hur riksdagen anser att den fysiska planeringen, sett ur
ett översiktligt perspektiv, kan bedrivas. Det ligger därefter i den enskilda
kommunens hand att konkretisera dessa riktlinjer i den kommunala planeringen
och då under hänsynstagande också till andra aspekter som kan
göra sig gällande. Enligt utskottets mening finns inte tillräckliga skäl för
riksdagen att, enligt motionärernas förslag, begära åtgärder hos regeringen
om klarläggande av vissa intressen som NRL har att tillgodose. Utskottet,
som vidhåller sitt tidigare ställningstagande, avstyrker motion Bo553 (m).

Deponering av kolaska tas upp i motion Bo533 (mp). Motionärerna
anför att ett upplag för slutförvaring av kolaska från Värtaverket i Stockholm
planeras i Upplands-Bro kommun. Det tilltänkta upplaget ligger i en
sänka där risken är stor att vattnet med tiden kontamineras av metaller
och andra riskämnen från askan. Enligt motionen är man i kommunen
enig om att upplaget inte bör ligga i kommunen. Motionärerna anför att
det kommunala vetot bör kunna tillämpas. Ärendet ligger enligt motionärerna
hos koncessionsnämnden för miljöskydd.

Hemställan i motionen går ut på att riksdagen bör ge regeringen till
känna att beslutet om deponering av kolaska i Upplands-Bro kommun bör
rivas upp och att kommunen får använda sin vetorätt.

Utskottet har inhämtat följande uppgifter om det ärende motionärerna
aktualiserat. Koncessionsnämnden beslöt den 13 december 1984 lämna
tillstånd till en ansökan om utvidgad deponeringsverksamhet vid Högby -

1988/89:BoU12

7

torps avfallsanläggning i Upplands-Bro kommun. Tillståndet avsåg bl. a.
rätt för sökanden att deponera industriavfall, slagg, elfilterstoff och aska.

Över koncessionsnämndens beslut anförde Upplands-Bro kommun besvär
till regeringen. Regeringen avslog kommunens besvär i december
1986.

På framställning av sökanden beslöt koncessionsnämnden i april 1989
om ändring av tid för igångsättande av deponeringsverksamheten för bl. a.
kolaska från det planerade Värtaverket från fyra till fem år, allt räknat från
tiden för koncessionsnämndens ovannämnda beslut den 13 december
1984.

Som framgått av vad nu redovisats har beslut i det av motionärerna
aktualiserade ärendet fattats. Redan på denna grund avstyrker utskottet
motion Bo533 (mp). Utskottet finner det heller inte motiverat att det
kommunala vetot utvidgas i enlighet med vad i motionen förordats. Det
kan erinras om att riksdagen år 1986 på förslag av utskottet (BoU
1986/87:3, s. 45) beslutat ge regeringen till känna att frågan om utformningen
av det kommunala vetot borde övervägas ytterligare. Motion
Bo553 (mp) om deponering av kolaska avstyrks med hänvisning till vad nu
anförts.

Det kommunala vetot tas upp också i motion Jo29 (mp) yrkande 8.
Motionärerna föreslår att kommunerna skall ges vetorätt mot utbyggnad
av vattenkraft i den egna kommunen. Ett liknande förslag förs fram i
miljöpartiets partimotion J086O yrkande 18. I denna motion föreslås att
ett förbud mot utbyggnad av vattenkraft i orörda älvar införs. Ett liknande
förslag förs fram i motion Jo29 (mp) yrkande 11.

Utskottet är inte berett förorda en utvidgning av det kommunala vetot
m.m. i enlighet med förslaget i motion Jo29 (mp) yrkande 8 eller att ett
förbud mot utbyggnad av vattenkraft i orörda älvar skall införas. Frågan
om utbyggnad av vattenkraft bör handläggas i den ordning som föreskrivs i
huvudsak i NRL och VL. Denna fråga tar utskottet upp nedan. Motioner
om ett utökat kommunalt veto har för övrigt prövats av riksdagen tidigare
och då avslagits (se CU 1975/76:18 och BoU 1983/84:30 s. 9-10). Utskottet
avstyrker med det anförda motion Jo29 (mp) yrkandena 8 och 11
samt miljöpartiets partimotion J086O yrkande 18.

Naturvårdsverket har publicerat en lista över områden som är av riksintresse
för naturvården. I motion Bo534 (mp) anförs att det är oklart
vilken rättslig status denna lista har vid den kommunala planeringen.
Motionärerna anser det vara önskvärt att listan prövas och stadfästs av
riksdagen i likhet med vad som gjorts avseende de älvar och vattenområden
som enligt 3 kap. 6 § NRL är undantagna från vattenkraftsutbyggnad.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande. Centrala
myndigheter har att som underlag för den kommunala planeringen enligt
PBL och NRL ange vilka områden som enligt deras bedömning kan anses
vara riksintressen enligt NRL. Sektormyndighetemas material blir föremål
för ställningstaganden i den kommunala planeringen. I samrådsskedet
och i granskningsyttrandet vid planarbetet tar länsstyrelsen ställning till
om riksintressena blivit tillfredsställande behandlade. De överväganden
som gjorts beträffande riksintressena utgör underlag för prövning av olika

1988/89:BoU12

8

frågor. Föreligger oklarhet får det anses ingå i länsstyrelsens uppgift att
höra berörd sektormyndighet. Därvid har bl. a. de centrala myndigheterna
tillfälle att bedöma hur NRL:s bestämmelser skall tillämpas.

Det är naturligtvis inte uteslutet att en myndighet kan hävda en annan
uppfattning än t. ex. naturvårdsverket när det gäller frågan om vilka hänsyn
som skall tas till ett område av riksintresse för naturvården men också
när det gäller klassificeringen av ett riksintresse. Att statsmakterna på
förhand skulle ta ställning till just en myndighets bedömning av vad som
är av riksintresse är sålunda inte lämpligt och är dessutom främmande för
systemet för kunskapsförsörjningen enligt NRL. Motion Bo534 (mp) om
naturvårdsverkets lista över riksintressanta områden avstyrks med hänvisning
till det anförda.

I detta avsnitt behandlar utskottet slutligen folkpartiets partimotion
Bo301 yrkande 2 och miljöpartiets partimotion Bo537 yrkande 5.1 motionerna
föreslås att ansvaret för NRL på central nivå skall flyttas från planoch
bostadsverket till naturvårdsverket. Motionärerna anför att naturvårdsverket
har stor kompetens i naturresursfrågor och att en överföring
av ansvaret skulle ge miljövården ökad tyngd.

Mot ett sådant resonemang vill utskottet anföra att det är viktigt att
hålla samman planlagstiftningen i vid mening hos en myndighet och då
naturligen hos plan- och bostadsverket. Som utskottet ser det ingår NRL
som en del i det lagstiftningskomplex genom vilket bl. a. regleras bevarande
och ianspråktagande av mark och vatten. En annan väsentlig lag inom
detta område är PBL. Utskottet vill inte ställa sig bakom det mera begränsade
synsätt på NRL som motionärerna ger uttryck för och som alltså
innebär att lagen främst är att se som ett instrument för att bevaka
miljövårdens intressen. För dessa syften finns dessutom annan lagstiftning.
Folkpartiets partimotion Bo301 yrkande 2 och miljöpartiets partimotion
Bo537 yrkande 5 avstyrks.

Vattenområden och älvsträckor m. m. samt planen för
vattenkraftsutbyggnad

I detta avsnitt behandlas vad i proposition 1988/89:116 bilaga 1 anförts
om planen för vattenkraftsutbyggnad jämte 13 motioner från allmänna
motionstiden 1989 och fyra motioner väckta med anledning av propositionen.
I motionerna tas upp vattenkraftens roll i energibalansen, skydd för
de fyra huvudälvarna m. fl. älvar utöver det skydd som NRL ger. Vidare
behandlas motioner om att följande vattenområden eller älvsträckor skall
undantas från utbyggnad och alltså ingå i NRL, nämligen hela Ammerån
och hela Hårkan i Indalsälven, Klippen i Umeälven, Meåforsen i Ångermanälven,
Edänge i Mellanljusnan, Voxnan uppströms Edsbyn, Emån,
Blädjan och Härjeån samt Luleälven mellan Vietas och Stora Lulevattnet
(Jaurekaska). Här kan erinras om att utskottet år 1986 (BoU 1986/87:3)
vid sin behandling av förslag till NRL samt 1987 (BoU 1986/87:9) och
1988 (BoU 1987/88:15) vid sin behandling av vissa frågor om NRL tog
ställning till praktiskt taget samtliga nu aktualiserade motionsyrkanden.

I en motion behandlas skyddet för Vättern, i en annan frågan om en

1988/89:BoU12

9

föreslagen dämningshöjning av viss del av Klarälven. 1 tre motioner behandlas
vattenkraftsplanen.

Det kan finnas anledning att — innan utskottet går in på de enskilda
motionsförslagen — översiktligt erinra om beslutsordningen vid vattenkraftsutbyggnad.
Till grund för ställningstaganden om olika vattenkraftsprojekt
skall förverkligas eller ej ligger främst den av riksdagen beslutade
vattenkraftsplanen och 3 kap. 6 § NRL. Det bör noteras att den omständigheten
att ett projekt tas upp i planen inte innebär att det kommer att
byggas ut. Frågan om utbyggnad avgörs av vattendomstolarna eller regeringen
och då i den ordning som anges i VL och angränsande lagar.
Motsatsen gäller även; det faktum att ett projekt inte ingår i planen
innebär inte att det inte kan prövas enligt VL. Utgången av en sådan
prövning blir bl. a. beroende på om .älvsträckan eller vattenområdet har
intagits i NRL. Skulle så vara fallet är det alltså i princip inte möjligt att
bygga vattenkraftverk eller utföra vattenreglering eller vattenöverledning
för kraftändamål. Vattendomstolens bedömning blir alltså i dessa fall att
vattenföretaget inte får komma till stånd. Det är med andra ord inte
riksdagen som har att besluta om utbyggnad eller ej av projekt som inte
omfattas av NRL.

Utskottet övergår nu till att behandla motioner i vilka tas upp vissa älvar
och älvsträckor.

I motion Bo509 (fp) yrkande 3 föreslås att de fyra huvudälvarna, dvs.
Torneälven, Kalixälven, Piteälven och Vindelälven, samt Byskeälven och
Råneälven bör förklaras som nationalälvar. I motion Bo552 (mp) föreslås
riksdagen besluta att de fyra huvudälvarna skall få nationalparksstatus.

Motsvarande yrkanden har utskottet behandlat tidigare. De nu aktualiserade
älvarna omfattas alla av det skydd NRL ger. Utskottet kan inte nu,
lika litet som tidigare, dela motionärernas uppfattning att något väsentligt
skulle vara att vinna på en förklaring av älvarna som nationalälvar. Ett
beslut i enlighet med motionärernas förslag skulle kunna tolkas så att ett
bevarande av huvudälvarna m. fl. älvar inte skulle vara möjligt med stöd
av NRL. Miljö- och energiministern har i ett frågesvar i riksdagen den 7
april 1989 (prot. 1988/89:92, s. 8) givit uttryck för en liknande uppfattning.

Det skydd som älvsträckor och vattenområden givits genom att de tagits
in i NRL innebär sålunda att de inte kan byggas ut med mindre än att lagen
ändras. Några sådana ändringsförslag har inte förelagts riksdagen. Utskottet
kan inte heller nu inse att något väsentligt skulle vara att vinna på att
tillmötesgå motionärernas förslag. Motionerna Bo509 (fp) yrkande 3 och
Bo552 (mp) om en förklaring av huvudälvarna m. jl. som nationalälvar
avstyrks med hänvisning till det anförda.

1 sex motioner behandlas frågan om Ammerån och föreslås att hela
älven skall omfattas av det skydd som NRL ger samt att någon överledning
av Ammeråns vatten till Gesunden i Indalsälven inte skall komma till
stånd. Förslag med denna innebörd fors fram i centerpartiets partimotion
Bo307 samt i motionerna Bo508 (c, s, m), Bo509 (fp) yrkande 2, Bo518
(vpk, mp), Bo535 (mp) och Bo537 (mp) yrkande 3. För närvarande omfattas
Ammerån uppströms Överammer av NRL-skyddet.

1988/89:BoU12

10

Sammanfattningsvis innebär Ammeråprojektet att en ca 3,5 km lång
tunnel byggs mellan Överammer och sjön Gesunden i Indalsälven. Projektet
har beräknats ge ett energitillskott om 136 gigawattimmar (GWh) per
år. Det avledda vattnet avses komma att tillgodogöras av kraftstationerna i
Gesunden. Vidare ar avsikten att dessa skall effektiviseras så att en ökad
produktion kan erhållas från dem. Enligt vattenkraftsplanen skulle överledningen
och effektutbyggnaderna kunna ge ett energitillskott om ca 350
GWh.

Frågan om överledningen och effektutbyggnader i Gammelänge,
Krångede och Hammarforsens kraftverk har prövats av Östersunds tingsrätt
— vattendomstolen som, under vissa givna förutsättningar, funnit
företagen tillåtliga enligt VL. På grund av bestämmelserna i 11 kap. 1 §
första stycket punkterna 1 resp. 3 VL skall tillåtligheten av effektutbyggnaderna
och överledningen prövas av regeringen. Vattendomstolen har i
september 1988 med eget yttrande överlämnat frågan om företagens tillåtlighet
till regeringen för avgörande.

Ammeråns överledning samt effektutbyggnaderna ingår i den av riksdagen
åren 1984 och 1985 (BoU 1983/84:30, BoU 1985/86:25) beslutade
planen för vattenkraftsutbyggnad. Frågan om att hela Ammerån skall ingå
i NRL har flera gånger varit föremål för utskottets och riksdagens ställningstagande.
Riksdagens beslut har vid varje tillfälle blivit att någon
ändring i NRL inte bör göras och att alltså överledningen bör kunna
prövas i den ordning VL föreskriver. Som framgått ovan är ärendet föremål
För regeringens prövning. Riksdagen bör inte genom ett uttalande
styra regeringsprövningen. En sådan ordning bör inte komma i fråga.
Enligt vad utskottet erfarit kommer regeringens beredning att vara avslutad
tidigast hösten 1989.

Med hänvisning till det nu anförda avstyrker utskottet centerpartiets
partimotion Bo307 yrkande 3 samt motionerna Bo508 (c, s, m), Bo509 (fp)
yrkande 2, Bo518 (vpk, mp), Bo535 (mp) och Bo537 (mp) yrkande 3, det
första och tredje yrkandet såvitt nu är i fråga om att hela Ammerån skall
ingå i NRL.

1 partimotionerna från centerpartiet Bo307 yrkande 3 samt från vänsterpartiet
kommunisterna Bo516 och i motion Bo509 (fp) yrkande 2 tas upp
en annan del av Indalsälven, nämligen Hårkan. Hårkan är för närvarande
skyddad uppströms Hotagen. Motionärerna föreslår att NRL ändras så att
hela Hårkan undantas från utbyggnad. Tre projekt i Hårkan ingick i
vattenkraftsberedningens förslag, nämligen Hotagsströmmen, Edsoxforsen
och Högfors. Enligt vattenkraftsplanen skulle ett förverkligande av
projekten ge ett energitillskott om ca 160 GWh.

Projektet Högfors har förverkligats. De övriga två projekten bör kunna
prövas enligt VL såsom riksdagens beslut tidigare avsett. Motionerna
avstyrks, samtliga yrkanden såvitt nu är i fråga.

I centerpartiets partimotion Bo307 yrkande 3 föreslås en ändring i NRL
så att projektet Edänge i Mellanljusnan skyddas.

Riksdagen beslöt år 1988 om en sådan ändring i NRL som motionärerna
nu förordar. Vad i centerpartiets partimotion Bo307 yrkande 3 såvitt nu är
i fråga föreslagits är tillgodosett.

1988/89:BoU12

11

f2 Riksdagen 1988/89. 19 sami. Nr 12

I motion Bo509 (fp) yrkande 2 och i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Bo516 föreslås att Voxnan uppströms Edsbyn skall ingå i
NRL.

Detta yrkande har prövats och avstyrkts av utskottet 1986, 1987 och
1988 samt avslagits av riksdagen. Det kan upplysas att för delar av Voxnan
gäller ett interimistiskt naturreservat samt att länsstyrelsen i Gävleborgs
län i december 1988 beslutat att reservatet skall äga bestånd i ytterligare
tre år. Detta beslut har överklagats till regeringen. Beredning av det överklagade
ärendet pågår.

Utskottet är inte heller i år berett ändra sitt ställningstagande beträffande
Voxnan uppströms Edsbyn och föreslå att älvsträckan skall ingå i NRL.
Motion Bo509 (fp) yrkande 2 och vänsterpartiet kommunisternas partimotion
Bo516 avstyrks, båda yrkandena såvitt nu är i fråga.

I motion Bo509 yrkande 2 föreslås att Meåforsen i Ångermanälven,
Klippen i Umeälven och Jaurekaska i Luleälven skall omfattas av NRLskyddet.

Beträffande dessa ,‘re projekt kan följande upplysningar ges. Klippen
förklarades tillåtligt av regeringen den 30 mars 1989. Vad gäller Meåforsen
pågår överväganden vid länsstyrelsen i Västernorrlands län om att älvsträckan
skall skyddas genom ett permanent naturreservat. Länsstyrelsen
avser pröva denna fråga våren 1989. Projektet Jaurekaska har behandlats i
vattendomstolen men sedermera återkallats av sökanden.

Med hänvisning till att Klippen nu avgjorts av regeringen avstyrks motion
Bo509 (fp) yrkande 2 såvitt nu är i fråga utan granskning av dess
sakliga innehåll.

Utskottet är inte berett ändra tidigare ställningstaganden beträffande
Meåforsen och Jaurekaska. Dessa älvsträckor bör inte tas in i NRL. Motion
Bo509 (fp) yrkande 2 avstyrks såvitt nu är i fråga.

I tre motioner behandlas den planerade regleringen av Härjeåsjön och
Smedjemorasjön (Blädjan). I motion Bo519 (vpk, mp) föreslås ett riksdagens
tillkännagivande till regeringen om åtgärder för att nå en överenskommelse
som innebär att regleringen kan undvikas. Ett liknande yrkande
förs fram i motion Bo520 (mp). I motion Bo547 (fp) föreslås riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om
miljöriskerna vid en utbyggnad av Smedjemorasjön i Blädjan och Härjeån.

I svar på en fråga i riksdagen i maj 1988 anförde miljö- och energiministern
bl. a. att vattendomstolen meddelat domar beträffande regleringarna
och att vattenmålen prövades av vattenöverdomstolen resp. av högsta
domstolen. Regeringen har sålunda ingen laglig möjlighet att på nytt ta
upp frågan.

Enligt vad utskottet därefter erfarit är målet om Smedjemorasjön numera
avgjort i högsta domstolen. Prövningstillstånd meddelades inte. Målet
om Härjeåsjön där är under handläggning. Frågan om prövningstillstånd
beträffande Härjeåsjön är ännu inte avgjord.

Det är mot bakgrund av de faktiska förhållandena inte meningsfullt att i
sak granska förslagen i motionerna. Det finns inte heller någon reell
möjlighet för riksdagen att ompröva de i motionerna aktualiserade regleringarna.
Motionerna Bo519 (vpk, mp), Bo520 (mp) och Bo547 (fp) avstyrks
sålunda.

1988/89:BoU12

12

Att projektet Fliseryd i Emån skall undantas från utbyggnad och alltså
ingå i NRL föreslås i centerpartiets partimotion Bo307 yrkande 3, i vänsterpartiet
kommunisternas partimotion Bo516 samt i motionerna Bo509
(fp) yrkande 2 och i Bo537 (mp) yrkande 4.

Ansökan om Fliseryds/Ljungnerholmarnas kraftverk handläggs för närvarande
av Växjö tingsrätt — vattendomstolen. Vidare pågår vissa förrättningar
inom ramen för det s. k. Emåprojektet. Detta projekt syftar till att
minska översvämningar i Emån.

Såvitt rör prövningen i vattendomstolen av kraftverksprojektet anser
utskottet det inte rimligt eller försvarligt för riksdagen att genom ett
uttalande eller på annat sätt påverka denna prövning. Motionerna avstyrks
följaktligen.

I den med anledning av proposition 1988/89:116 väckta motionen Jo31
(s) föreslås riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen
anförts om den föreslagna dämpningen vid Edsforsen i Klarälven. I
Klarälven omfattas numera sträckan Höljes —Edebäck av det skydd mot
vattenkraftsutbyggnad som NRL ger. Projektet Edsforsen ligger nedströms
den skyddade älvsträckan. Motionären anför att den i NRL intagna älvsträckan
skulle komma att dämmas in och kraftigt korttidsregleras. Markskadorna
skulle bli omfattande. 1 motionen anförs avslutningsvis att vattenkraftsplanen
skall genomföras med beaktande bl. a. av de hinder NRL
numera utgör.

Det i motionen aktualiserade ärendet har prövats av Vänersborgs tingsrätt
— vattendomstolen som bl. a. i yttrande till regeringen anfört att
projektet berör en älvsträcka som i och för sig måste anses som skyddsvärd
men att det dock bör beaktas att vattenföretaget endast avser en effektivisering
av en befintlig anläggning och att det ingår i den av riksdagen
antagna vattenkraftsplanen. Vidare anförs i yttrandet att vattenreglering i
den skyddade älvsträckan inte får ske såvida inte företaget orsakar endast
obetydlig miljöpåverkan. Regeln trädde i kraft den 1 juli 1987 och skall
enligt ikraftträdandebestämmelserna inte tillämpas på mål som anhängiggjorts
hos domstol dessförinnan. Den nu diskuterade ansökan inkom
till domstolen i juli 1986. I sitt yttrande anför domstolen att den
därför saknar anledning att pröva huruvida miljöpåverkan i den skyddade
älvsträckan är att anse som obetydlig.

Utskottet vill erinra om vad i proposition 1985/86:3 (s. 110) med förslag
till NRL anfördes av föredragande statsrådet. Efter att ha refererat ett
uttalande av civilutskottet (CU 1977/78:9) som bl. a. gällde ombyggnader
och effektiviseringar i redan befintliga kraftverk och i vilket utskottet
ansett att sådana effektiviseringar m. m. under vissa förutsättningar skulle
kunna prövas utan hinder av att åtgärden berör ett undantaget område
anfördes i propositionen att bl. a. effektiviseringar borde kunna tillåtas om
de har endast obetydlig miljöpåverkan, dvs. om åtgärderna endast i ringa
utsträckning påverkar de bevarandevärden som utgjort motiv för att älven
eller älvsträckan skall undantas från vattenkraftsutbyggnad.

Det nu diskuterade ärendet ligger hos regeringen för avgörande. Det kan
naturligtvis inte komma i fråga att riksdagen genom ett uttalande nu
knyter andra motiv till lagstiftningen än de som redan nu vägleder den.

1988/89:BoU12

13

Skulle en lagändring anses lämplig eller erforderlig får denna fråga tas upp
i annan ordning. En sådan ändring blir inte tillämplig på det i motionen
aktualiserade ärendet.

Till förtydligande av vad vattendomstolen anfört om ikraftträdandebestämmelserna
vill utskottet erinra om sitt uttalande i betänkande BoU
1986/87:3 (s. 41) i samband med att bestämmelserna föreslogs. Där anförde
utskottet att för det fall riksdagen beslutar att 3 kap. 6 § NRL skall
omfatta vattenområde eller älvsträcka som då (oktober 1986) ej omfattas
av FRP-riktlinjerna, NRL bör förses med en övergångsbestämmelse i
avsikt att motverka retroaktiv lagstiftning.

Då det sålunda inte bör komma i fråga att riksdagen genom ett uttalande
påverkar den pågående regeringsprövningen föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion Jo31 (s) om projektet Edsforsen. De lagbestämmelser
och de motiv som knutits till lagstiftningen vägleder givetvis regeringens
kommande ställningstagande.

I proposition 1988/89:116 tas upp frågan om planen för vattenkraftsutbyggnad.
Riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen (s.
21—24) anförs om planen. I propositionen erinras om att riksdagen åren
1984 och 1985 lade fast en plan för vattenkraftsutbyggnad (prop.
1983/84:160, BoU 30 och prop. 1984/85:120, BoU 25) innehållande projekt
m. m. motsvarande 3,8 TWh/år i syfte att säkerställa en utbyggnad av
vattenkraft omfattande minst 2,5 TWh/år till mitten av 1990-talet. Åt
statens energiverk har uppdragits att följa genomförandet av planen. Verkets
arbete med planen sammanfattas i propositionen (s. 23) på följande
sätt:

1. Planerade och oklara projekt — verket klarlägger utbyggnadsförutsättningarna
med berörda intressenter för 3 projekt om sammanlagt ca 150
GWh/år.

2. Ej undantagna vattenområden — inför 1990 års avstämning av elförsörjningsläget
i samband med kärnkraftsavvecklingens inledning utreder
verket den ekonomiska vattenkraftspotentialen i ej undantagna vattenområden.

3. Vissa länsstyrelsers samråd med verket — inför vissa länsstyrelsers
samråd med statens energiverk om vattenkraftsplanens projekt i kommunernas
översiktsplanering till den 1 juli 1990 avser verket kontakta dessa
länsstyrelser hösten 1988.

4. Kommunernas översiktsplanering — verket avser delta i plan- och
bostadsverkets konferens hösten 1988 om vattenkraftsplanens preciserade
projekt och deras behandling i kommunernas översiktsplanering.

5. Naturreservat — verket avser kontakta de länsstyrelser som lagt interimistiska
naturreservat kring projekt i vattenkraftsplanen eller som förbereder
definitiva naturreservat kring sådana projekt för att diskutera riksintressena
inom vattenkraftsplanen.

6. Vattendomstolarna — verket avser att i samarbete med domstolsverket
kartlägga de olika vattendomstolarnas praxis avseende remissinstanser.

Föredragande statsrådet anför att verkets överväganden i huvudsak överensstämmer
med dem som gjordes i förra vårens energipolitiska proposition
och att det därför för närvarande inte finns behov att överväga en

1988/89:BoU12

14

förändring av den plan för vattenkraftsutbyggnad som riksdagen lade fast
åren 1984 och 1985.

1 tre motioner väckta med anledning av propositionen tas ur olika
aspekter upp frågan om vattenkraftsplanen. Det gäller motionerna Jo29
(mp) yrkande 10, Jo30 (fp) yrkande 3 och Jo32 (c) yrkande 1. Dessutom
behandlas en fråga med anknytning till planen i den under allmänna
motionstiden 1989 väckta motionen Bo509 (fp) yrkande 1.

I motion Jo32 (c) anförs att centerpartiet, i samband med att planen
ursprungligen behandlades år 1984, framhöll vikten av att man optimalt
utnyttjade möjligheterna till effektiviseringar och upprustningar av befintliga
vattenkraftverk. Motionärerna anför också att behovet för att nå det
uppsatta målet om 2,5 TWh/år enligt deras mening bör kunna klaras om
planen innehåller projekt motsvarande 3,0 TWh/år. Ett riksdagens tillkännagivande
till regeringen om vad i motionen anförts om planen yrkas i
motionen.

Utskottet anför följande. I vattenkraftsplanen ingår effektiviseringar av
befintliga vattenkraftverk i storleksordningen 300—400 GWh/år. Utbyggnadsläget
är att tillskottet genom effektiviseringar till mitten av 1990-talet
beräknas bli ca 250 GWh/år. Utskottet delar motionärernas uppfattning
om vikten av att effektiviseringar och upprustningar av befintliga vattenkraftverk
kommer till stånd i enlighet med vad som tidigare avsetts. Som
framgått av vad nu redovisats innebär planen att också effektiviseringar
skall komma till stånd i inte ringa omfattning. Det finns därför enligt
utskottets mening inte skäl för riksdagen att göra det i motionen förordade
tillkännagivandet om vikten av att effektiviseringar av vattenkraftverk
kommer till stånd. Ett fullföljande av planens intentioner innebär att vad i
motionen såvitt nu är i fråga anförts kommer att tillgodoses. Riksdagen
bör med avslag på motionen lägga propositionen i denna del till handlingarna.

Inte heller finner utskottet tillräckliga skäl föreligga att minska omfattningen
av planen för vattenkraftsutbyggnad från 3,8 TWh/år till 3,0
TWh/år. Riksdagen bör stå kvar vid sitt tidigare beslut om planens omfattning.
Motion Jo32 (c) yrkande 1 avstyrks även i denna del. Propositionen
bör läggas till handlingarna såvitt nu är i fråga.

I motion Bo509 (fp) yrkande 1 behandlas vattenkraftens roll i energibalansen.
Motionärerna föreslår ett riksdagens tillkännagivande till regeringen
om att någon vattenkraftsutbyggnad utöver den produktionsnivå, ca 66
terrawattimmar (TWh), som riksdagen uttalat sig för inte skall ske.

Utskottet har behandlat motsvarande motionsyrkande åren 1985, 1986,

1987 samt 1988 och därvid bl. a. anfört att energipolitiken skall föras med
fasthet och konsekvens och att det inte är lämpligt eller erforderligt med
ett tillkännagivande enligt motionärernas förslag. Det kan i sammanhanget
erinras om att i den energiproposition som riksdagen behandlade år

1988 (prop. 1987/88:90 s. 67) anfördes att det bör finnas goda förutsättningar
för en vattenkraftsutbyggnad motsvarande minst 2,5 TWh/år till
mitten av 1990-talet inom ramen för de av riksdagen fastställda riktlinjerna.

Såvitt utskottet kan bedöma har motionärerna inte framfört några nya

1988/89:BoU12

15

argument till stöd för sitt förslag. Inga ytterligare omständigheter har alltså
tillkommit, som ger utskottet anledning ändra sitt ställningstagande. Riksdagen
bör med avslag på motionen lägga propositionen till handlingarna
även i denna del.

I motion Jo30 (fp) yrkande 3 såvitt nu är i fråga framhålls att det är med
viss oro man bör se på energiverkets planerade åtgärd (punkt 6, s. 14 ovan)
om att verket i samarbete med domstolsverket avser att kartlägga de olika
domstolarnas praxis avseende remissinstanserna.

1VL anges (13 kap. 23 §) att bl. a. ett exemplar av ansökningshandlingarna
i princip skall sändas till kammarkollegiet och fiskeristyrelsen. Kungörelse
om vattenföretaget skall också sändas till berörda kommuner och till
länsstyrelsen och andra statliga myndigheter vars verksamhet berörs av
vattenföretaget. I övrigt har vattendomstolen att avgöra omfattningen av
remissen.

Såvitt kan bedömas torde den nu refererade ordningen vara i allt väsentligt
ändamålsenlig. Även om VL primärt inte faller inom bostadsutskottets
beredningsområde vill utskottet som sin mening uttala att det inte torde
föreligga några mera uttalade behov att ändra nu gällande ordning beträffande
vattendomstolarnas praxis avseende remissinstanser. Den förordade
översynen bör kunna undvaras. Riksdagen bör med anledning av propositionen
och motion Jo30 (fp) yrkande 3 såvitt nu är i fråga som sin mening
ge regeringen till känna vad utskottet nu anfört.

Ytterligare en fråga tas upp i motion Jo30 (fp) yrkande 3 såvitt nu är i
fråga. Det gäller vad i propositionen (punkt 5, s. 14 ovan) refererats om att
energiverket avser kontakta de länsstyrelser som lagt naturreservat kring
projekt i vattenkraftsplanen. Verket avser diskutera riksintressena inom
planen med berörda länsstyrelser. Motionärerna finnér det inte lämpligt
att energiverket aktivt skall motverka bildandet av naturreservat.

Vad i propositionen anförts ger enligt utskottets mening inte belägg för
den av motionärerna framförda uppfattningen om att verket aktivt skulle
motverka bildandet av naturreservat. Att de överväganden som förutskickas
i propositionen kommer till stånd finner utskottet motiverat. Det är en
instruktionsenlig uppgift för energiverket att följa utvecklingen av energipolitiken
och företa de utredningar som kan anses erforderliga. Det kan
sålunda finnas skäl att närmare studera hur naturvårdslagstiftningen och
NRL skall handhas på regional och lokal nivå. Motion Jo30 (fp) yrkande 3
avstyrks såvitt nu är i fråga. Proposition 1988/89:116 bilaga 1 i motsvarande
del bör läggas till handlingarna.

Ett tillkännagivande om att sysselsättning inte skall vara ett skäl för att
bygga ut vattenkraft förordas i motion Jo29 (mp) yrkande 10.

Med anledning av motionen bör erinras om att utskottet när vattenkraftsplanen
behandlades år 1984 anförde (BoU 1983/84:30 s. 12—13) att
den borde utformas så att största möjliga hänsyn tas till miljöaspekterna
och tili de lokala sysselsättningseffekterna. Bl. a. dessa uttalanden vägleder
prövningen av huruvida vattenkraftsföretag skall komma till utförande.
Uttalandena redovisas också i den nu aktuella propositionen. Riksdagens
nu refererade uttalande kan anses i viss mån förenligt med den uppfattning
motionärerna för fram. Utskottet vill tillägga att avgörande för bedöm -

1988/89:BoU12

16

ningen av om ett projekt skall förverkligas naturligtvis är den energipolitiska
aspekten.

Ett tillkännagivande kan dock inte anses erforderligt. Motion Jo29 (mp)
yrkande 10 om sysselsättningsaspekterna vid vattenkraftsutbyggnad avstyrks
sålunda. Propositionen läggs till handlingarna i motsvarande del.

Ytterligare ett yrkande i motion Jo29 (mp) har hänvisats till bostadsutskottet.
Det gäller yrkande 6 i vilket förordas ett tillkännagivande om att
ingen utbyggnad av vattenkraft skall ske förrän Svenska naturskyddsföreningen
och Älvräddarna har klarlagt förutsättningarna för utbyggnad av
vattenkraften till Sveriges energiföreningars riksorganisation.

Det finns enligt utskottets mening inte skäl till annat antagande än att
regeringen i det fortsatta arbetet med vattenkraftsplanen införskaffar relevant
underlagsmaterial och då även det som motionärerna efterlyser. Ett
riksdagens tillkännagivande härom är vid en sådan uppfattning inte erforderligt.
Motion' Jo29 (mp) yrkande 6 om synpunkter från vissa intresseorganisationer
avstyrks alltså av utskottet.

Slutligen behandlar utskottet motion Bo541 (c). 1 denna motion föreslås
riksdagen uttala att Vättern skall vara riksobjekt som färskvattentäkt
enligt NRL och att insjön skall omgärdas med speciella skyddsbestämmelser.

Jordbruksutskottet hade förra året att ta ställning till motioner (s) och (c)
i vilka togs upp behovet av åtgärder mot föroreningar i Vättern. Utskottet
avstyrkte motionerna med motiveringen att Vättern med öar och strandområden
åtnjuter skydd enligt 3 kap. 2 § NRL samt med hänvisning till de
ökade satsningar inom programmet för övervakning av miljökvalitet som
enligt regeringen borde ske. I detta sammanhang avses den marina grundoch
sektorsforskningen förstärkas.

Bostadsutskottet har ovan sammanfattningsvis redovisat att ansvaret
för hur bl. a. våra miljövärden skyddas främst ligger på kommunerna. Det
bör emellertid också erinras om att länsstyrelserna, när fråga är om riksintresse
enligt NRL, har att utöva kontroll beträffande områden av riksintressen
(12 kap. PBL). De regler som finns bl. a. i PBL och NRL samt de
ovan nämnda åtgärder som regeringen förutskickat avseende forskningen
om den marina miljön får anses vara till fyllest för att den fråga om skydd
för Vättern som aktualiserats genom motion Bo541 (c) kommer att beaktas
i vederbörlig omfattning. Motionen avstyrks därför.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande skogsvårdslagen och lagen om skötsel av jordbruksmark att

riksdagen avslår motion 1988/89:Bo551,

2. beträffande avvägningar mellan NRL och utvecklingen av befintliga
tätorter m. m.

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo537 yrkande 2 såvitt nu är i
fråga,

1988/89:BoU12

17

3. beträffande mineralutvinning i de obrutna fjällområdena

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo304 yrkande 1 och
1988/89:Bo537 yrkande 2 detta yrkande såvitt nu är i fråga,

4. beträffande klarläggande av vissa intressen som NRL har att
tillgodose

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo553,

5. beträffande deponering av kolaska

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo533,

6. beträffande utvidgning av det kommunala vetot

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo29 yrkandena 8 och 11
samt 1988/89: J086O yrkande 18,

7. beträffande naturvårdsverkets lista över riksintressanta områden att

riksdagen avslår motion 1988/89:Bo534,

8. beträffande ansvaret för NRL på central nivå

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo301 yrkande 2 och
1988/89:Bo537 yrkande 5,

9. beträffande förklaring av de fyra huvudälvarna m.jl. som nationalälvar att

riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo509 yrkande 3 och
1988/89:Bo552,

10. beträffande Ammerån

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo307 yrkande 3,
1988/89:Bo508, 1988/89:Bo509 yrkande 2, 1988/89:Bo518,

1988/89:Bo535 och 1988/89:Bo537 yrkande 3 det första och tredje
yrkandet såvitt nu är i fråga,

11. beträffande Hårkan

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo307 yrkande 3,
1988/89:Bo509 yrkande 2 och 1988/89:Bo516 samtliga yrkanden
såvitt nu är i fråga,

12. beträffande Edänge

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo307 yrkande 3 såvitt nu är i
fråga,

13. beträffande Voxnan uppströms Edsbyn

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo509 yrkande 2 och
1988/89:Bo516 de båda yrkandena såvitt nu är i fråga,

14. beträffande Klippen

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo509 yrkande 2 såvitt nu är i
fråga,

15. beträffande Meåforsen och Jaurekaska

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo509 yrkande 2 såvitt nu är i
fråga,

16. beträffande Härjeåsjön och Smedjemorasjön

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo519, 1988/89:Bo520
och 1988/89:Bo547,

17. beträffande Emån

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo307 yrkande 3,

1988/89:BoU12

18

1988/89:Bo509 yrkande 2, 1988/89:Bo516 och 1988/89:Bo537 yr- 1988/89:
kande 4 de tre förstnämnda yrkandena såvitt nu är i fråga,

18. beträffande Edsforsen

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo31,

19. beträffande effektiviseringar av vattenkraftverk

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo32 yrkande 1 såvitt nu är i
fråga och lägger proposition 1988/89:116 bilaga 1 i denna del till
handlingarna,

20. beträffande omfattningen av planen för vattenkraftsutbyggnad
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo32 yrkande 1 såvitt nu är i
fråga och lägger proposition 1988/89:116 bilaga 1 i denna del till
handlingarna,

21. beträffande vattenkraftens roll i energibalansen

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo509 yrkande 1 och lägger
proposition 1988/89:116 bilaga 1 i denna del till handlingarna,

22. beträffande vattendomstolarnas praxis avseende remissinstanser att

riksdagen med anledning av proposition 1988/89:116 bilaga 1 i
denna del och motion 1988/89:Jo30 yrkande 3 såvitt nu är i fråga
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

23. beträffande bildandet av naturreservat

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo30 yrkande 3 såvitt nu är i
fråga och lägger proposition 1988/89:116 bilaga 1 i denna del till
handlingarna,

24. beträffande sysselsättningsaspekterna vid vattenkraftsutbyggnad att

riksdagen avslår motion 1988/89:Jo29 yrkande 10 och lägger
proposition 1988/89:116 bilaga 1 i denna del till handlingarna,

25. beträffande synpunkter från vissa intresseorganisationer
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo29 yrkande 6,

26. beträffande Vättern

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo541.

Stockholm den 2 maj 1989
På bostadsutskottets vägnar

Oskar Lindkvist

Närvarande: Oskar Lindkvist (s), Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s),

Erling Bager (fp), Hans Göran Franck (s), Bertil Danielsson (m), Nils
Nordh (s), Rune Evensson (s), Gunnar Nilsson (s), Jan Sandberg (m),

Rune Thorén (c), Jan Strömdahl (vpk), Britta Sundin (s), Berndt Ekholm
(s), Siw Persson (fp), Birger Andersson (c) och Krister Skånberg (mp).

Reservationer

1. Skogsvårdslagen och lagen om skötsel av jordbruksmark
(mom. 1)

Jan Strömdahl (vpk) och Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Denna
fråga” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Enligt lagen om hushållning med naturresurser skall ”Marken, vattnet

och den fysiska miljön i övrigt användas så att en från ekologisk

och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning främjas”.
Detta gäller dock inte uttryckligen jord- och skogsbruket vars lagstiftning
inte är underordnad naturresurslagens hushållningsaspekter. På senare tid
har de areella näringarnas miljökonsekvenser alltmer blivit kända och
besvärande. Utskottet anser därför att jordbruks- och skogsvårdslagstiftningen
nu skall inordnas under naturresurslagstiftningen så att dessa näringar
får en skärpt skyldighet att ta hänsyn till värdefull och ekologiskt
känslig natur och övriga krav på hushållning enligt NRL.

Regeringen bör lämna riksdagen ett förslag till lagändringar i enlighet
med vad nu anförts. Detta bör riksdagen med anledning av vänsterpartiet
kommunisternas partimotion Bo551 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande skogsvårdslagen och lagen om skötsel av jordbruksmark att

riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo551 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Avvägningar mellan NRL och utvecklingen av befintliga
tätorter m. m. (mom. 2)

Jan Strömdahl (vpk) och Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att det finns anledning att skärpa det skydd NRL
bör ge de geografiska områden som är uppräknade i 3 kap. 2 —6 §§ NRL.
Att natur- och kulturvärden väger lätt i jämförelse med exploateringsintressen
visar prövningen av motorvägsbygget vid Ljungskile. Utskottet
tillstyrker således förslaget i motion Bo537 (mp) yrkande 2 såvitt nu är i
fråga och föreslår att 3 kap. 1 § andra stycket första meningen NRL utgår.
Den nu förordade lagändringen bör träda i kraft den 1 juni 1989.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande avvägningar mellan NRL och utvecklingen av befintliga
tätorter m. m.

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo537 yrkande 2
såvitt nu är i fråga

1988/89:BoU12

20

a) beslutar i vad avser naturresurslagen att 3 kap. 1 § andra stycket
första meningen skall utgå ur lagtexten,

b) beslutar att den under a föreslagna ändringen skall träda i kraft
den 1 juni 1989,

3. Mineralutvinning i de obrutna fjällområdena (mom. 3)

Erling Bager (fp), Jan Strömdahl (vpk), Siw Persson (fp) och Krister
Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Förslaget i”
och på s. 7 slutar med ”av näringsutskottet” bort ha följande lydelse:

1 folkpartiets partimotion Bo304 yrkande 1 föreslås en ändring i NRL så
att mineralutvinning inte skall kunna ske i de obrutna fjällområdena. Även
miljöpartiets partimotion Bo537 yrkande 2 såvitt nu är i fråga omfattar
denna fråga.

Utskottet delar uppfattningen om att NRL bör ändras så att mineralutvinning
i princip inte kan ske inom de obrutna fjällområdena. NRL har
onekligen brister i detta avseende något som är i högsta grad otillfredsställande.
Det är viktigt att det svenska fjällområdet ges ett fullgott och
varaktigt skydd mot mineralutvinning.

3 kap. 1 § sista meningen i NRL lyder: ”Om det finns särskilda skäl utgör
bestämmelserna heller inte hinder för anläggningar för utvinning av sådana
fyndigheter av ämnen eller material som avses i 2 kap. 7 § andra
stycket.”

Med hänvisning till detta lagrum blir det möjligt att tillåta sådana
ingrepp i de obrutna fjällområdena att vissa oersättliga värden som finns
där kommer att urholkas eller helt försvinna. Att så får ske kan inte
accepteras. Riksdagen bör med anledning av folkpartiets partimotion
Bo304 yrkande 1 och miljöpartiets partimotion Bo537 yrkande 2 detta
yrkande såvitt nu är i fråga som sin mening ge regeringen till känna att
NRL bör ändras i nu berört avseende. Riksdagen bör föreläggas förslag till
ändring i NRL i enlighet med vad nu anförts.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande mineralutvinning i de obrutna fjällområdena
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo304 yrkande
1 och 1988/89:Bo537 yrkande 2 detta yrkande såvitt nu är i fråga
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Klarläggande av vissa intressen som NRL har att
tillgodose (mom. 4)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Ett
motsvarande” och slutar med ”motion Bo553 (m)” bort ha följande lydelse: Riksdajgen

gjorde vid behandlingen av NRL motivuttalanden om möj -

1988/89:BoU12

21

ligheterna att genom förtätning och komplettering av bebyggelsen bl. a. i
våra skärgårdssamhällen behålla den kulturbygd som där finns och som ur
olika synpunkter är betydelsefull för många människor. I propositionen
med förslag till NRL anfördes i fråga om fritidsbebyggelsen att den starka
restriktiviteten i fråga om tillkomsten av ny sådan bebyggelse skulle kunna
eftersättas då det gällde komplettering av befintlig bebyggelse. Riksdagen
hade ingen erinran mot vad i propositionen i denna del anförts.

Som framhålls i motion Jo436 (m) har trots gjorda uttalanden av regering
och riksdag den förtätning och komplettering som ansågs lämplig inte
kommit till stånd. Riksdagen bör upprepa sina tidigare uttalanden och
fästa uppmärksamheten på de planeringsriktlinjer som bör vägleda utformningen
av skärgårdssamhällena. Kommunerna bör informeras om
statsmakternas inställning i nu berört avseende. Ett tillkännagivande enligt
förslaget i motion Bo553 (m) bör sålunda göras.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande klarläggande av vissa intressen som NRL har att
tillgodose

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo553 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Deponering av kolaska (mom. 5, motiveringen)

Jan Strömdahl (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 8
börjar med ”Sorn framgått” och slutar med ”nu anförts” bort ha följande
lydelse:

Som framgått av vad nu redovisats har beslut i det av motionärerna
aktualiserade ärendet fattats. På denna grund avstyrker utskottet motion
Bo533 (mp). Utskottet finner det dock motiverat att påpeka att det kommunala
vetot bör omfatta alla delar av de anläggningar för eldning med
fossilt bränsle som kräver en lokaliseringsprövning enligt 4 kap. 1 § punkt
7 NRL. Enligt den hantering som förevarit i det aktuella fallet har själva
kolkraftverkets lokalisering i Stockholms kommun prövats enligt 4 kap.
NRL men inte det tillhörande asklagret i Upplands-Bro kommun.

6. Deponering av kolaska (mom. 5)

Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Sorn
framgått” och slutar med ”nu anförts” bort ha följande lydelse:

I planlagstiftningen, av vilken NRL är en betydelsefull del, läggs ett stort
ansvar på kommunerna när det gäller genomförandet. Bl. a. har kommunerna
enligt NRL tillagts möjligheten att genom det s.k. kommunala vetot
förhindra att vissa anläggningar kommer till stånd. Vetot gäller bl. a. fossilt
eldade anläggningar med en tillförd effekt om minst 200 megawatt. Vetot
bör som framhålls i motion Bo533 (mp) också omfatta deponering av den
kolaska som blir följden av eldningen. Det ovan och i motionen anförda

1988/89:BoU12

22

exemplet i Upplands-Bro kommun ger belägg för att vad i motionen
förordas är i högsta grad relevant.

Riksdagen bör föreläggas förslag i enlighet med vad nu anförts. Detta
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande deponering av kolaska
att riksdagen med anledning av 1988/89:Bo533 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Utvidgning av det kommunala vetot (mom. 6,
motiveringen)

Jan Strömdahl (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 8
börjar med ”Utskottet är” och slutar med ”yrkande 18” bort ha följande
lydelse:

Utskottet finnér inte anledning att föreslå att det kommunala vetot
utvidgas till vattenkraftsanläggningar genom en ändring av NRL. En sådan
ordning skulle innebära att regeringen först skulle ta ställning till varje
projekt som en lokaliseringsfråga.

Utskottet vill däremot påpeka att redan enligt gällande lagstiftning är
det kommunerna som har den avgörande makten över användningen av
mark och vatten genom det kommunala planmonopolet. Länsstyrelserna
kan ingripa i planprocessen när det handlar om hälsa och säkerhet, riksintressen
och mellankommunala frågor.

En kommun som vill bevara en älvsträcka outbyggd kan således reglera
markanvändningen via detaljplan eller områdesbestämmelser förankrade i
en översiktsplan. Genom länsstyrelsen vägs olika kommuners intressen
och olika slags riksintressen mot varandra. Beslut enligt vattenlagen får
inte strida mot gällande detaljplan/områdesbestämmelser.

Vad gäller frågan om förbud mot utbyggnad av vattenkraft i alla orörda
älvar finnér utskottet att ett sådant strider mot principen om starkt lokalt
inflytande i enlighet med ovanstående beskrivning. Motionen avstyrks
med hänvisning till det anförda.

8. Utvidgning av det kommunala vetot m. m. (mom. 6)
Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Utskottet
är” och slutar med ”yrkande 18” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motionerna Jo29 (mp) yrkandena 8 och 11 och i miljöpartiets
partimotion J086O yrkande 18 finns anledning för riksdagen att
göra ett uttalande av innebörden att kommunerna skall ges vetorätt mot
utbyggnad av vattenkraft i den egna kommunen. Även beträffande denna
fråga bör riksdagen med anledning av motionerna som sin mening ge
regeringen till känna vad nu anförts om en utvidgning av vetot. Riksdagen
bör alltså skyndsamt föreläggas ett förslag om ändring i NRL i nu berört
avseende.

1988/89:BoU12

23

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande utvidgning av det kommunala vetot m. m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Jo29 yrkandena
8 och 11 samt 1988/89:Jo860 yrkande 18 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Naturvårdsverkets lista över riksintressanta områden
(mom. 7)

Erling Bager och Siw Persson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Det är” och
slutar med ”det anförda” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det väsentligt och väl motiverat att en översyn görs i
syfte att undersöka hur naturvårdsintresset i NRL kan förstärkas.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion Bo534
(mp) som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande naturvårdsverkets lista över riksintressanta områden att

riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo534 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Naturvårdsverkets lista över riksintressanta områden
(mom. 7)

Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Det är” och
slutar med ”det anförda” bort ha följande lydelse:

Naturvårdsverkets lista över riksintressanta områden bör, som framhålls
i motion Bo534 (mp), stadfästas i lag. Områdena bör skyddas i NRL
på samma sätt som de älvsträckor och vattenområden som undantagits
från utbyggnad. Ett förslag i frågan bör föreläggas riksdagen. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande naturvårdsverkets lista över riksintressanta områden att

riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo534 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Ansvaret för NRL på central nivå (mom. 8)

Erling Bager och Siw Persson (båda fp) och Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Mot ett” och
slutar med ”yrkande 5 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Som tidigare framhållits i reservation (fp) bör ansvaret för NRL ligga

1988/89:BoU12

24

hos naturvårdsverket som ju har att bevaka hur naturresurserna utnyttjas.
Det påtagliga samband som finns mellan miljöfrågorna och frågor om
hushållning med naturresurser är ett starkt motiv för den uppfattning som
fors fram i folkpartiets partimotion Bo301 yrkande 2 och i miljöpartiets
partimotion Bo37 yrkande 5 om att naturvårdsverket skall ha ansvaret
även för NRL. Ett riksdagens tillkännagivande i enlighet med vad i de nu
behandlade motionerna föreslås bör göras av riksdagen.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande ansvaret för NRL på central nivå

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo301 yrkande

2 och 1988/89:Bo537 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

12. Förklaring av de fyra huvudälvarna m. fl. som
nationalälvar (mom. 9)

Erling Bager (fp), Rune Thorén (c), Siw Persson (fp), Birger Andersson (c)
och Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Motsvarande
yrkanden” och slutar med ”det anförda” bort ha följande lydelse:
De fyra huvudälvarna samt vissa andra älvar skulle ges ett ökat skydd
om de förklarades som nationalälvar. En sådan åtgärd skulle göra det
möjligt att skydda inte bara själva älvarna utan även miljön i deras närhet.
En förklaring som nationalälvar skulle dessutom vara av stort symbolvärde
och ge tyngd åt det bevarandevärde som dessa älvar enligt riksdagens
mening har.

Utskottet delar uppfattningen i motionerna Bo509 (fp) och Bo552 (mp)
och föreslår ett tillkännagivande till regeringen i frågan.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande förklaring av de fyra huvudälvarna m.fl. som nationalälvar att

riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo509 yrkande

3 och 1988/89:Bo552 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

13. Ammerån (morn. 10)

Erling Bager (fp), Rune Thorén (c), Jan Strömdahl (vpk), Siw Persson (fp),
Birger Andersson (c) och Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Frågan
om” och slutar med ”i NRL” bort ha följande lydelse:

I reservationer till betänkandena BoU 1983/84:30, BoU 1984/85:25,
BoU 1986/87:3 och 9 samt BoU 1987/88:15 har utförligt motiverats
varför Ammerån i Indalsälven bör ingå i NRL och därmed undantas från
utbyggnad. I dessa reservationer anfördes bl. a. följande.

1988/89:BoU12

25

I reservation 4 (c), (fp) och (vpk) till betänkande BoU 1983/84:30 erinrades
att projektet avstyrktes bl. a. av fiskeristyrelsen, naturvårdsverket,
riksantikvarieämbetet, kammarkollegiet och Älvräddarnas samorganisation.
Ammerån, som i dag är helt outbyggd, har bedömts vara en av de
mest skyddsvärda älvsträckorna i landet. Ragunda kommun har framhållit
vikten av att ytterligare utredningar görs om projektet. Vattenkraftberedningen
konstaterade år 1983 att projektet medförde konflikter med motstående
intressen. Ammerån är landets kalkrikaste älv och det vattendrag
som längst kan motstå försurningen.

Utskottet delar vad remissinstanserna och vattenkraftberedningen anfört
om att projektet är i högsta grad skyddsvärn Den uppfattningen som i
skilda sammanhang förts fram och som går ut på att överledningen är en
förutsättning för om- och tillbyggnad av kraftstationerna Krångede —
Gammalänge, Hammarforsen, Svarthålsforsen och Stadsforsen i Indalsälven
nedströms Gesunden har tidigare tillbakavisats. Att effektiviseI
ringarna kan ske och kommer att ske även om Ammeråns överledning inte
genomförs anfördes i den ovannämnda reservationen. Där anfördes att
moderniseringen av Svarthålsforsen pågår. Det kan tilläggas att i propositionen
anges att vattenfallsverket fått tillstånd enligt VL till ombyggnad
m. m. av Stadsforsen 4. Det nu anförda visar att vad som anfördes i
reservationen i denna del har besannats.

Vid behandlingen i bostadsutskottet av frågan om Ammerån (BoU
1986/87:9) konstaterades bl. a. att kommunfullmäktige i Ragunda kommun
den 13 maj 1986 enhälligt sagt nej till överledningen. Denna omständighet
tillsammans med det faktum att effektiviseringarna av befintliga
kraftverk kommer till stånd utan att överledningen genomförs är ytterligare
argument för att låta Ammerån omfattas av NRL. Motiven för att inte
genomföra överledningen har sålunda vunnit i styrka.

I samband med den nu aktuella behandlingen har företrädare för Ragunda
kommun och Älvräddarnas samorganisation lämnat ytterligare synpunkter
och understrukit vad tidigare uttalats om vikten av att hela
Ammerån tas in i NRL.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av centerpartiets partimotion
Bo307 yrkande 3 samt motionerna Bo508 (c, s, m), Bo509 (fp)
yrkande 2, Bo518 (vpk, mp), Bo535 (mp) och Bo537 (mp) det första och
tredje yrkandet såvitt nu är i fråga antar en ändring av NRL i avsikt att
förhindra att överledningen kommer till stånd.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande Ammerån
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo307 yrkande
3, 1988/89:Bo508, 1988/89:Bo509 yrkande 2, 1988/89:Bo518,
1988/89:Bo535 och 1988/89:Bo537 yrkande 3 det första och tredje
yrkandet såvitt nu är i fråga

a) beslutar anta en ändring i 3 kap. 6 § första stycket i lagen
(1987:12) om hushållning med naturresurser m. m. av innebörden i
vad avser Indalsälven att orden ”uppströms Överammer” utgår ur
lagtexten,

b) beslutar att den under a föreslagna ändringen skall träda i kraft
den 1 juni 1989,

1988/89:BoU12

26

14. Hårkan (mom. 11)

1988/89:BoU12

Erling Bager (fp), Rune Thorén (c), Jan Strömdahl (vpk), Siw Persson (fp),
Birger Andersson (c) och Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Projektet
Högfors” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

I en reservation (fp, c, vpk) till bostadsutskottets betänkande BoU
1983/84:30 och BoU 1984/85:25 har redovisats motiv för att undanta
Hårkan från utbyggnad. Bl. a. redovisades att en massiv lokal och regional
opinion motsatte sig att projekten fördes till planen. Samma uppfattning
redovisades av tunga centrala myndigheter, politiska organisationer och
Älvräddarnas samorganisation. Skäl för att inte bygga ut älvsträckan är
bl. a. dess läge nära Östersund, dess tillgänglighet och dess betydelse för
fiske och kulturminnesvård.

Vad tidigare anförts står fast. Även Hårkan bör omfattas av det skydd
NRL ger. I 3 kap. 6 § bör därför beträffande Indalsälven ordet ”Hotagen”
utbytas mot ordet ”Högfors”.

Vad nu anförts innebär en anslutning till motionerna från (c), (fp) och
(vpk).

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande Hårkan
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo307 yrkande
3, 1988/89:Bo509 yrkande 2 och 1988/89:516 samtliga yrkande
såvitt nu är i fråga

a) beslutar anta en ändring i 3 kap. 6 § lagen (1987:12) om
hushållning med naturresurser m.m. av innebörden i vad avser
Indalsälven att ordet ”Hotagen” ersätts av ordet ”Högfors”,

b) beslutar att den under a föreslagna ändringen skall träda i kraft
den 1 juni 1989,

15. Voxnan uppströms Edsbyn (mom. 13)

Erling Bager (fp), Rune Thorén (c), Jan Strömdahl (vpk), Siw Persson (fp),
Birger Andersson (c) och Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet
är inte heller” och slutar med ”båda yrkandena såvitt nu är i fråga” bort ha
följande lydelse:

Att riksdagen har beslutat undanta Hylströmmen i Voxnan är tillfredsställande.
Emellertid har Voxnan därutöver stora bevarandevärden. Det
finns därför goda skäl för riksdagen att ge sin anslutning till motionsförslag
i vilka förordas att ”Voxnan uppströms Edsbyn” skall undantas från
utbyggnad. Utskottet tillstyrker med det anförda motion Bo509 (fp) yrkande
2 och vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo516 båda yrkandena
såvitt nu är i fråga.

27

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande Voxnan uppströms Edsbyn
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo509 yrkande
2 och 1988/89:Bo516 båda yrkandena såvitt nu är i fråga

a) beslutar anta en ändring i 3 kap. 6 § lagen (1987:12) om
hushållning med naturresurser m.m. av innebörden i vad avser
Ljusnan att orden ”Hylströmmen i Voxnan” byts ut mot orden
”Voxnan uppströms Edsbyn”,

b) beslutar att den under a föreslagna ändringen skall träda i kraft
den 1 juni 1989,

16. Meåforsen och Jaurekaska (morn. 15)

Erling Bager (fp), Jan Strömdahl (vpk), Siw Persson (fp) och Krister
Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet
är inte berett” och slutar med ”avstyrks såvitt nu är i fråga” bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion Bo509 (fp) yrkande 2 såvitt nu är
i fråga om att Meåforsen i Ångermanälven och Jaurekaska i Luleälven bör
ingå i NRL. I reservationer till betänkandena BoU 1983/84:30, BoU
1984/85:25, BoU 1986/87:3 och 9 till vilka hänvisas har dessa ställningstaganden
motiverats.

Riksdagen bör skyndsamt föreläggas förslag så att dessa älvsträckor
kommer att omfattas av NRL. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande Meåforsen och Jaurekaska
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo509 yrkande 2
såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

17. Härjeåsjön och Smedjemorasjön (morn. 16)

Erling Bager (fp), Rune Thorén (c), Jan Strömdahl (vpk), Siw Persson (fp),
Birger Andersson (c) och Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”1 svar” och
slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

En massiv folkopinion i Sveg och Lillhärdalsbygden har, liksom Härjedalens
kommun, sedan 15 år tillbaka sökt förhindra en utbyggnad av
Svedjemorasjön och reglering av Härjeån.

År 1984 medgav regeringen att tillstånd enligt vattenlagen fick lämnas
till Smedjemorasjöns reglering och till Härjeåns års- och korttidsreglering.
Regeringen har därefter inte ansett sig ha möjlighet att ånyo ta upp
tillåtlighetsfrågan sedan vattendomstolen meddelat sitt beslut om tillstånd
år 1987. Miljö- och energiministern har i riksdagen den 30 maj 1988

1988/89:BoU12

28

uttalat att lagliga förutsättningar att ändra regeringens beslut i tillståndsfrågan
inte föreligger.

1 det läge som nu inträffat bör prövas möjligheten att söka få till stånd en
överenskommelse med bolagen genom Ljusnan/Voxnans regleringsförening
att man avbryter påbörjade arbeten och avstår från sin rätt. Riksdagen
bör med anledning av motionerna Bo519 (vpk, mp), Bo520 (mp) och
Bo547 (fp) som sin mening ge regeringen till känna att den söker få till
stånd en sådan överenskommelse. Frågan om att rädda denna värdefulla
natur- och kulturmiljö är av sådan betydelse att andra vägar nu måste
prövas. Det handlar om det sista orörda vattendraget i området, Härjeån,
och den sista kvarvarande naturliga badsjön, Härjeåsjön.

Mycket stora förändringar har skett sedan 1984, nya fakta bl. a. angående
försurningsrisker, nya planer för fisket och turismen föreligger, tiotals
miljoner kronor har satsats på kalkning osv. Intresserade av en utbyggnad
är tio kraftverksbolag. En utbyggnad skulle bara ge ett marginellt
tillskott av elenergi på tillsammans ca 0,025 TWh. För vart och ett av
kraftverksbolagen måste en utebliven reglering och utbyggnad betyda
ganska litet. För tusentals människor som berörs och för Härjedalens
kommun, vars fullmäktige enhälligt vädjat till bolagen att avstå från utbyggnad,
betyder det oerhört mycket att området bevaras.

Vad utskottet nu anfört talar för att regeringen bör vidta åtgärder i syfte
att förhindra att projekten förverkligas.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

16. beträffande Härjeåsjön och Smedjemorasjön
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo519,
1988/89:Bo520 och 1988/89:Bo547 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

18. Emån (mom. 17)

Erling Bager (fp), Rune Thorén (c), Jan Strömdahl (vpk), Siw Persson (fp),
Birger Andersson (c) och Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Såvitt rör”
och slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse:

Emån bör undantas från utbyggnad. Vid uppvaktningar inför utskottet
har förts fram synpunkter som motiverar att projektet skyddas och tas in i
NRL. Länsstyrelsen i Kalmar län har uttalat att skyddsåtgärder bör vidtas
för att skydda fisket och då inte minst malen.

Vid föredragning inför utskottet har följande tio skäl förts fram för att
stoppa kraftverket vid Fliseryd.

1. Malen är uppförd på Världsnaturfondens lista över utrotningshotade
djur. I norra Europa har malen troligen sina bästa överlevnadsmöjligheter
just i Emån.

2. Havsöringen i Emån är känd som den mest storvuxna i världen. På
grund av sin havsöring och sin lax är Emån i USA troligen det mest kända
sportfiskevattnet i Europa.

3. Emån hyser 25 fiskarter, det högsta kända antalet i ett svenskt vattendrag.

1988/89:BoU12

29

4. I Emån och dess dalgång lever åtta arter ryggradsdjur, som klassats
som hotade eller sällsynta i Sverige.

5. Floran längs Emån är säregen och artrik med flera stora sällsyntheter.

6. Emån är det större vattendrag i södra Sverige som visar de märkligaste
hydrologiska dragen. En utbyggnad skulle slå ut oersättliga bifurkationssystem
och geologiskt betingade flodkrökar, och framrinningsmönstret
inom hela flodområdet skulle försättas ur spel.

7. Emån äger mycket stora — i en del fall unika — värden då det gäller
geologi, odlingslandskap, myrområden och landskapsbild.

8. Emån har bara berörts av smärre anläggningar och regleringar. Floden
utgör det sista sydsvenska vattendrag som fortfarande fungerar ekologiskt.

9. I Emåns bottensediment finns stora mängder tungmetaller deponerade.
En utbyggnad kan knappast ske utan att dessa metaller åter frigörs.

10. Utbyggnaden vid Fliseryd saknar troligen motstycke då det gäller
kombinationen av ringa eltillskott och stora skador för ett stort antal
boende.

Av vad nu redovisats framgår att det finns mycket goda motiv för att
stoppa kraftverksprojektet i Fliseryd.

Riksdagen bör med anledning av de nu aktuella motionerna (fp), (c),
(vpk) och (mp) anta en lagändring av innebörden att hela Emån skall
omfattas av det skydd NRL ger i 3 kap. 6 §.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

17. beträffande Emån
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo307 yrkande
3, 1988/89:Bo509 yrkande 2, 1988/89:Bo516 och 1988/89:Bo537
yrkande 4 de tre förstnämnda yrkandena såvitt nu är i fråga

a) beslutar anta en ändring i 3 kap. 6 § lagen (1987:12) om
hushållning med naturresurser m. m. av innebörden att efter ordet
”Vindelälven” förs in ordet ”Emån”,

b) beslutar att den under a föreslagna ändringen skall träda i kraft
den 1 juni 1989,

19. Edsforsen (morn. 18)

Erling Bager (fp), Rune Thorén (c), Jan Strömdahl (vpk), Siw Persson (fp),
Birger Andersson (c) och Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Det nu”
och på s. 14 slutar med ”kommande ställningstagande” bort ha följande
lydelse:

Riksdagen bör med anledning av motion Jo31 (s) som sin mening ge
regeringen till känna att projektet Edsforsen sådant det presenterats i
motionen så negativt skulle påverka delar av den skyddade älvsträckan
Höjles—Edebäck i Klarälven att projektet inte bör komma till stånd,
åtminstone inte så som det nu föreslås förverkligat.

1988/89:BoU12

30

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

18. beträffande Edsforsen

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo31 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. EfFektiviseringar av vattenkraftverk (morn. 19)

Rune Thorén och Birger Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet
anför” och slutar med ”till handlingarna” bort ha följande lydelse:

För att planen skall ge det tillskott av vattenkraft som ursprungligen
avsågs är det av .största vikt att möjligheterna till effektiviseringar och
upprustningar av befintliga kraftverk tas till vara minst i den omfattning
riksdagen utgick från när vattenkraftsplanen beslöts, dvs. i storleksordningen
300 — 400 GWh/år. Detta bör riksdagen med anledning av motion
Jo32 (c) yrkande 1 såvitt nu är i fråga som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

19. beträffande effektiviseringar av vattenkraftverk

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:116 bilaga 1 i
denna del och motion 1988/89:Jo32 yrkande 1 såvitt nu är i fråga
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. Omfattningen av planen för vattenkraftsutbyggnad
(mom. 20)

Rune Thorén (c), Jan Strömdahl (vpk) och Birger Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Inte heller”
och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

När vattenkraftsplanen beslöts av riksdagen 1984 (BoU 1983/84:30)
anfördes i en reservation (fp), (c) och (vpk) att planen borde omfatta
projekt om tillsammans ca 3,0 TWh, dvs. 0,8 TWh mindre än vad regeringen
föreslagit för att uppnå utbyggnadsmålet 2,5 TWh/år i mitten av
1990-talet. Utskottet delar den uppfattning som år 1984 fördes fram i
reservationen.

Riksdagen bör med anledning av motion Jo32 yrkande 1 såvitt nu är i
fråga som sin mening ge regeringen detta till känna.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

20. beträffande omfattningen av planen för vattenkraftsutbyggnad
att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:116 bilaga 1 i
denna del och motion 1988/89:Jo32 yrkande 1 såvitt nu är i fråga
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1988/89:BoU12

31

22. Vattenkraftens roll i energibalansen (mom. 21)

1988/89:BoU12

Erling Bager, Siw Persson (båda fp) och Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet
har” och på s. 16 slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:
Riksdagen har slagit fast att vattenkraftens roll i energibalansen skall
vara av den omfattningen att det är möjligt att uppnå en vattenkraftsproduktion
om 66 TWh/år i mitten av 1990-talet. I enlighet med förslaget i
motion Bo509 (fp) bör riksdagen uttala att denna utbyggnadsnivå är den
slutliga nivån för vår vattenkraftsproduktion. Den epok med vattenkraftsutbyggnad
som vi tidigare haft är i huvudsak avslutad. Vad det nu gäller är
att genom effektiviseringar och ombyggnader nå nivån 66 TWh/år.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

21. beträffande vattenkraftens roll i energibalansen
att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:116
bilaga 1 i denna del och motion 1988/89:Bo509 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

23. Bildandet av naturreservat (mom. 23)

Erling Bager och Siw Persson (båda fp) och Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Vad i” och
slutar med ”till handlingarna” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan inte finna tillräckliga skäl föreligga att statens energiverk
med berörda länsstyrelser skall diskutera riksintressena inom vattenkraftsplanen.
1 plan- och naturvårdslagstiftningen finns regler om hur dessa
frågor skall handläggas och bedömas. Bl. a. anges efter vilka kriterier
bildandet av naturreservat bör komma till stånd. Det finns sålunda inte
anledning för energiverket att kontakta länsstyrelserna för att med dem
diskutera reservatsbildningar m. m.

Ett tillkännagivande härom bör göras med anledning av motion Jo30
(fp) yrkande 3 såvitt nu är i fråga. Frågan om bildande av naturreservat har
tagits upp också i motion Jo29 (mp) yrkande 7. Detta yrkande behandlas
av jordbruksutskottet.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

23. beträffande bildandet av naturreservat
att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:116 bilaga 1 i
denna del och motion 1988/89:Jo30 yrkande 3 såvitt nu är i fråga
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

32

24. Sysselsättningsaspekterna vid vattenkraftsutbyggnad
(mom. 24)

Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Ett
tillkännagivande” och på s. 17 slutar med ”motsvarande del” bort ha
följande lydelse:

Med anledning av vad som anförts i propositionen om att största möjliga
hänsyn skall tas bl. a. till de lokala sysselsättningsaspekterna finns
grundad anledning betona vad i motion Jo29 (mp) yrkande 10 anförts om
att sysselsättning inte skall vara ett skäl för att bygga ut vattenkraft. Ett
sådant ställningstagande är viktigt att göra inte minst i dessa tider när det
från skilda håll hävdas att sysselsättningsaspekten kanske är det främsta
motivet för att bygga ut vattenkraften.

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

24. beträffande sysselsättningsaspekterna vid vattenkraftsutbyggnad att

riksdagen med anledning av proposition 1988/89:116 i denna
del och motion 1988/89:Jo29 yrkande 10 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

25. Synpunkter från vissa intresseorganisationer (mom. 25)

Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Det finns”
och slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Sveriges energiföreningars riksorganisation har tagit kontakt med Älvräddarna
och Svenska naturskyddsföreningen för att ”närmare klarlägga
förutsättningarna för fortsatt utbyggnad av mindre kraftverk”. Eftersom
dessa organisationer har stor kunskap i naturvårdsfrågor anser utskottet
att ingen ytterligare utbyggnad skall ske förrän föreningarna har lämnat
sina synpunkter.

Detta bör riksdagen med anledning av motion Jo29 (mp) yrkande 6 som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

25. beträffande synpunkter från vissa intresseorganisationer

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Jo29 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. Vättern (mom. 26)

Rune Thorén, Birger Andersson (båda c) och Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Bostadsutskottet
har” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Vättern, i storleksordning Sveriges näst största insjö, har mycket stor
betydelse för vattenförsörjningen i norra Götaland. Den stora vattenytan

1988/89:BoU12

33

är uppdelad på fyra län: Jönköping, Skaraborg, Östergötland och Örebro.
Ett antal kommuner och ett tjugotal tätorter tar i dag sitt färskvatten från
Vättern. Minst 200000 människor får i dag Vättemvatten i sina kranar.

Som farskvattenreservoar är Vättern av nationellt intresse. Försurning
och andra miljöförändringar gör Vättern mera betydelsefull på längre sikt
för ett större område än det som i dag utnyttjar sjön. Målsättningen måste
därför vara att dess vatten för framtiden alltid skall kunna placeras i högsta
klass när det gäller vattenkvalitet.

Det krävs att man lyfter skyddsfrågan till nationell nivå. Vättern bör
vara ett riksobjekt och dess vatten hanteras på ett sådant sätt. Riksdagen
bör därför med anledning av motion Bo541 (c) uttala att Vättern är
riksobjekt som farskvattenstäkt enligt NRL och skall omgärdas med speciella
skyddsbestämmelser.

dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

26. beträffande Vättern
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo541 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Klippen

Erling Bager och Siw Persson (båda fp) anför:

Som framgår av betänkandet beslöt regeringen i mars 1989 att projektet
Klippen i Umeälven skulle förklaras tillåtligt. Folkpartiet har under en
följd av år motionerat om att älvsträckan skulle ingå i NRL och att den
därmed skulle skyddas mot utbyggnad. Våra förslag har vaije gång röstas
ned av en riksdagsmajoritet bestående av (s), (m) och (c).

Oaktat vår inställning i sakfrågan kan vi alltså inte längre driva ärendet.
Vår inställning är att projektet Klippen inte borde förklarats tillåtligt.

2. Översyn av vattenlagen m. m.

Jan Strömdahl (vpk) anför beträffande:

Sysselsättning och vattenkraftsutbyggnad

Vpk anser att man inte kan bortse från sysselsättningsaspekten vid vattenkraftsutbyggnad.
Som exemplet Ammerån visar kan en utbyggnad hota
sysselsättningen på orten sett i ett något längre perspektiv. Det är naturligt
att detta faktum vägs in i kommunens ställningstagande. Å andra sidan
kan det vara rimligt att sysselsättningen kan vara med och styra tidpunkten
och turordningen för sådana projekt som efter vederbörlig prövning
skall genomföras.

1988/89:BoU12

34

”Samrådsveto”

1988/89:BoU12

Miljöpartiets förslag att ingen vattenkraftsutbyggnad får ske förrän Älvräddarna
och SNF lämnat sina synpunkter kan inte betraktas som helt
seriöst. Vpk vill dock peka på att hittillsvarande erfarenheter av vatttenlagens
tillämpning visar att en genomgripande översyn bör komma till
stånd. Exploateringsintressena har en övervikt som inte överensstämmer
med övrig miljölagstiftning. Vpk återkommer till denna fråga i annat
sammanhang.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989

35