Sammanfattning

Bostadsutskottet tillstyrker de förslag till ändringar i den fastighetsrättsliga lagstiftning som regeringen föreslår i proposition 1988/89:77. Regeringens förslag innebär att förrättningsverksamheten görs effektivare än i dag och att handläggningen förenklas. Förslaget innebär också ett ökat boendeinflytande vid bl.a. inrättande av gemensamhetsanläggningar. Samtliga motioner som behandlas i betänkandet avstyrks. Till betänkandet har fogats fyra reservationer och ett särskilt yttrande.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1988/89: 77 föreslagit riksdagen att anta dels av lagrådet granskade förslag med vidtagna ändringar såvitt avser

1. lagom ändring i jordabalken,

2. lag om ändring i lagen (1969: 246) om domstolar i fastighetsmål,

3. lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988),

4. lag om ändring i lagen (1971: 1037) om äganderättsutredning och legalisering,

5. lag om ändring i anläggningslagen (1973: 1149),

6. lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter,

7. lagom ändring i ledningsrättslagen (1973: 1144),
dels

8. vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i lagen (1987:11)
om exploateringssamverkan.

Motionerna

I betänkandet behandlas de med anledning av propositionen väckta motionerna

1988/89:Bo7 av Anita Johansson och Ulla-Britt Åbark (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av reglerna för röstning i lagen om förvaltning av samfälligheter.

1 Rik.sdagen 1988/89 19.saml. Nr 11

1988/89:Bo8 av Agne Hansson m. fl. (c) vari yrkas 1988/89:BoU 11

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om vikten av att följa fastighetsbildningslagens tillämpning avseende enskildas rättstrygghet,

2. att riksdagen beslutar avslå proposition 1988/89:77 såvitt avser förslaget om formerna för boendeinflytande för hyresgäster samt hos regeringen hemställa om ett nytt förslag enligt de riktlinjer som redovisas i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av fortsatt utredningsarbete kring formerna för boendeinflytande vid skilda besittningsformer,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om formerna för småhusägares inflytande över gemen-samhetsanläggningars tillkomst m. m. samt att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till ändringar i berörd lagstiftning i enlighet med vad som anförts i motionen.

1988/89:Bo9 av Knut Billing m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att utvärdering av hyresgästinflytande vid inrättande av gemensamhetsanläggning skall ske i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att då hyresgästinflytande vid inrättande av gemensamhetsanläggning kommer i fråga hyresgäster i de fastigheter som skall delta i anläggningen skall ha rätt att själva utse sina företrädare.

l988/89:Bol0 av Eriing Bager m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att med avslag på propositionen vad gäller förslaget till utvidgning av hyresgästinflytandet enligt anläggningslagen hos regeringen begär ett nytt förslag som innebär att hyresgästinflytandet utformas i enlighet med vad som i motionen anförts.

1988/89:Bol 1 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om sådan ändring av fastighetsbildningslagen att den anknyts till naturresurslagen i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar om sådan ändring av naturresurslagen som anförts i motionen.

Utskottet Inledning

I propositionen föreslås olika ändringar i fastighetsbildningslagen (FBL) och i angränsande lagstiftning i syfte att effektivisera förrättningsverksamheten och ge ett ökat boendeinflytande vid inrättande och förvaltning av gemensamhetsanläggningar. Till grund för förslagen ligger fastighetsbildningsutredningens slutbetänkande (SOU 1986:29) Fastighetsbildning 4. Betänkandet har remissbehandlats. De ändringar som föreslås i propositionen berör bl.a. vissa civilrättsliga frågor i samband med fastighetsbild-

ning och procedurregler vid förrättningshandläggningen samt förfarandet i 1988/89:BoU] 1 fastighetsbildningsmål. Remissinstanserna har i huvudsak varit positiva till att de genomförs. Dessa förslag har inte mött invändningar i motioner. I propositionen föreslås också ändringar, som berör boendeinflytandet bl.a. vid inrättande och förvaltning av gemensamhetsanläggningar. Dessa förslag har däremot ifrågasatts i motioner. Utskottet behandlar nedan dessa avsnitt i propositionen.

Boendeinflytande för hyresgäster vid bildande av gemensamhetsanläggning

Anläggningslagen (AL) ger möjlighet att inrätta anläggning som är gemensam för flera fastigheter och som tillgodoser ändamål av stadigvarande betydelse för dem. Inrättandet sker vid en förrättning av fastighetsbildningsmyndigheten. Rätt att begära förrättning tillkommer bl.a. ägarna till fastigheter, som berörs av anläggningen. Genom en ändring i AL, som trädde i kraft den I januari 1975, infördes bestämmelser som gav hyresgäster i en fastighet som berördes av en anläggningsförrättning ett visst inflytande vid bildandet av gemensamhetsanläggning. Bestämmelserna, som tillkom främst för att ge hyresgästerna inflytande vid genomförande av gårdssaneringar, gäller dels i kommunerna i Stockholms-, Göteborgs-och Malmöområdena, dels i annan kommun, om regeringen förordnar om det på ansökan av förening som är ansluten till riksorganisation av hyresgäster och inom vars verksamhetsområde kommunen är belägen. Lagändringen innebär bl.a. att en gemensamhetsanläggning inte skall få inrättas om ägarna till de fastigheter som skall delta i anläggningen och hyresgästerna i sådana fastigheter mera allmänt motsätter sig åtgärden och har beaktansvärda skäl för det (7 § AL). Hyresgästerna skall enligt bestämmelserna i lagen företrädas av riksorganisation av hyresgäster eller förening som är ansluten till sådan organisation och inom vars verksamhetsområde fastigheterna är belägna (hyresgästorganisation). Det är bara i anläggningslagen som hyresgäslinflytandet är begränsat på detta sätt. 1 bostadssaneringslagen är det utformat så, att hyresgästinflytandet får utövas även av en organisation av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för fastigheten. Enligt bl.a. hyresförhandlingslagen får förhandling föras på hyresgästsidan av en organisation av hyresgäster utan krav på att den skall vara knuten till en riksorganisation.

I propositionen föreslås nu att hyresgästinflytandet utvidgas till att gälla i hela landet. När det gäller formen för inflytandet anförs i propositionen att hyresgästinflytandet i AL inte på något avgörande sätt skiljer sig från det som finns reglerat i tidigare nämnda lagar och att det därför inte finns skäl att frånkänna en lokal hyresgästorganisation, som står utanför en riksorganisation, rätt att utöva hyresgästinflytande. Det anses lämpligt med hänsyn till det samband som kan föreligga mellan sanerings- och anläggningsåtgärder att hyresgästinflytandet i AL utformas i enlighet med bostadssaneringslagens bestämmelser om krav på förhandlingsordning. Saknas en sådan skall inflytandet utövas på sätt som gäller för närvarande, dvs. i princip av en riksorganisation av hyresgäster.

I motionerna Bo8 (c) yrkande 2, Bo9 (m) yrkande 2 och BolO (fp) 1988/89:BoUl 1 föreslås att hyresgästinflytandet bör få utövas av de hyresgäster som bor i en berörd fastighet eller av den organisation som de bildar.

I motion Bo9 (m) yrkande I föreslås riksdagen besluta att en utvärdering av hyresgästinflytandet vid inrättande av gemensamhetsanläggning skall ske i enlighet med vad i motionen anförts.

Utskottet har tidigare (senast BoU 1987/88:13) behandlat frågan om boendeinflytande jor hyresgäster enligt bl.a. bostadssaneringslagen. Utskottet har därvid framhållit att den gällande ordningen avser att vara neutral till hyresgästernas val av intresseorganisation. Även den nu föreslagna utvidgningen av begreppet hyresgästorganisation i anläggningslagen avser att tjäna detta syfte och innebär dessutom ett ökat hyresgästinflytande vid anläggningsförrättningar och en anpassning till den rådande ordningen när det gäller sådant inflytande. Utskottet delar den uppfattning som framkommit i propositionen att det är lämpligt med hänsyn till det samband som i praktiken föreligger mellan sanerings- och anläggningsåtgärder att hyresgästinflytandet utformas i enlighet med vad som gäller enligt bostadssaneringslagen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i denna del och avstyrker motionerna Bo8 (c) yrkande 2, Bo9 (m) yrkande 2 och BolO (fp).

Inte heller finner utskottet tillräckliga skäl föreligga att nu förorda att en utvärdering av hyresgästinflytandet vid inrättande av gemensamhetsanläggning skall göras. Erfarenheter av den ordning som nu föreslås bör vinnas innan en eventuell utvärdering görs. Motion Bo9 (m) yrkande I avstyrks med hänvisning till vad nu anförts.

Omröstningsreglerna i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL)

Det förekommer ibland att det inom ett och samma bostadsområde har bildats fastigheter som bebos av hyresgäster, bostadsrättshavare och småhusägare och att gemensamhetsanläggningar har inrättats för fastigheterna. Anläggningarna förvaltas regelmässigt av en eller flera samfällighets-föreningar enligt SFL. När olika boendeformer är blandade på detta sätt kan det vid samfallighetsförvaltning uppstå en obalans i röstningshänseende mellan de olika kategorierna av boende därför att rösträtten är knuten till medlemskap i föreningen. Medlemskapet är i sin tur knutet till ägandet och inte till boendet. Huvudregeln, som finns i 49 § SFL, är att varje medlem i föreningen har en röst. I frågor av ekonomisk betydelse kan dock en medlem begära att röstetalet i stället beräknas efter delägarfastigheter-nas andelstal i samfälligheten. Vid sådan omröstning får emellertid en medlems röstetal inte överstiga en femtedel av det sammanlagda röstetalet för samtliga närvarande röstberättigade medlemmar. Denna röstspärr har kommit till för att hindra en andelshavare med ett högt andelstal att få ett helt dominerande inflytande över samfälligheten.

För att komma till rätta med de problem som nuvarande röstningsregler orsakar har fastighetsbildningsutredningen anvisat två alternativa lösningar; ett blockröstningsförfarande och ett individuellt röstningsförfarande.

Det senare förslaget förordas av utredningen. Vad förslagen innebär redo- 1988/89:BoU 11 visas översiktligt i propositionen. Ingendera lösningen har vunnit remissinstansernas gillande. Åtskilliga av dem anser att de anvisade metoderna är alltför komplicerade. Ett par remissinstanser har i stället förordat att spärregeln avskaffas. Departementschefen har övervägt även en sådan . lösning. Enligt hennes mening kan det emellertid inte bortses från risken att en boendekategori med särintressen i förhållande till övriga boende inom ett område skulle kunna dominera samfällighetsföreningen om spärrregeln slopas. Inte något av de förslag som lagts fram av utredningen har därför ansetts vara en godtagbar lösning på de problem som gällande röstningsregler för med sig. Någon ändring i gällande regler föreslås därför inte.

I, motion Bo7 (s) föreslås att spärregeln slopas så att hyresgästerna kan få ett inflytande i proportion till det ekonomiska ansvar de får ta för samfäl-lighetens beslut. Om inte detta kan ske föreslås att blockröstningsförfaran-det genomförs så att spärregeln kommer att omfatta alla besittningsformer. 1 motion Bo8 (c) yrkande 3 föreslår motionärerna att formerna för röstningsförfarandet i förevarande sammanhang måste utredas vidare.

Antalet blandade bostadsområden med gemensamhetsanläggningar är enligt vad utskottet erfarit mycket få. Att det förhåller sig på det sättet beror bl. a. på utformningen av röstningsreglerna. Utskottet delar emellertid departementschefens uppfattning att det ringa antalet inte utgör skäl för att underlåta att försöka finna en lämplig lösning och få en lagändring till stånd som gör att boendeinflytandet i integrerade bostadsområden blir mera rättvist. Hur röstningsreglerna skall utformas är emellertid, som framgått ovan, en komplicerad och svårlöst fråga. De lösningar som har föreslagits uppvisar brister. Utskottet delar uppfattningen i propositionen att de förslag om röstningsregler som lagts fram inte innebär en godtagbar lösning på de problem som dagens ordning för med sig. Departementschefen anför att den nu diskuterade frågan kan komma att övervägas i ett annat sammanhang. Ett tillkännagivande i enlighet med vad som föreslås i motionerna bör därför nu kunna undvaras. Utskottet avstyrker sålunda motionerna Bo7 (s) och Bo8 (c) yrkande 3 om omröstningsreglerna i SFL.

Boendeinflytande för småhusägare i s. k. storkvarter

Med storkvarter avses i detta sammanhang en särskild form försmåhusbe-byggelse som karaktäriseras av att fastigheterna inom ett kvartersamver-kar om olika gemensamma anläggningar på kvartersmark såsom exempelvis garage och parkeringsutrymmen. Frågor om hur marken skall användas och behovet av gemensamhetsanläggningar behandlas i allmänhet redan på planeringsstadiet. Vid utbyggnaden bestämmer i princip exploatören över den fortsatta utbyggnaden. Bildande och förvaltning av en gemensamhetsanläggning i samband med nyexploatering regleras i normalfallet.! ett exploateringsavtal. Alla avgörande beslut avseende gemensamhetsan-läggningen är alltså i regel fattade utan att småhusägarna som sedan flyttar in i området har kunnat påverka innehållet.

Utredningen ansåg det angeläget att se över möjligheterna att ge små- 1988/89:BoUl 1 husägarna inflytande under plangenomförandet. Det förslag som förs fram av fastighetsbildningsutredningen går ut på att endast nödvändiga nyttigheter skall få inrättas innan småhusägarna har tillträtt sina fastigheter. Vidare föreslås att samfällighetsförening inte skall få bildas förrän merparten av småhusägarna har tillträtt sina fastigheter. Ett fåtal remissinstanser har tillstyrkt det senare förslaget men har i övrigt avstyrkt förslagen. Mot förslaget att endast nödvändiga anläggningar skulle få bildas har departementschefen anfört att detta kan leda till kostnadshöjningar, att risken är stor att anläggningar inte blir byggda och att en uppdelning i nödvändiga och icke nödvändiga anläggningar inte garanterar något verkligt inflytande. Inte heller utredningens förslag om senareläggning av föreningsbildningen finner departementschefen vara sådant att fördelarna uppväger nackdelarna utan anser därför att nuvarande regler inte bör ändras.

1 motion Bo8 (c) yrkande 4 gör motionärerna samma bedömning som departementschefen. De anser emellertid att småhusägarnas inflytande över gemensamhetsanläggningars tillkomst m. m. måste stärkas på annat sätt. En väg kan enligt motionärerna vara att stärka småhusägar/villaägar-föreningars ställning genom att ge dessa samma besvärsrätt över kommunala beslut som sakägare, bostadsrättsinnehavare, hyresgäster och hyresgästsammanslutningar har enligt förvaltningslagen och plan- och bygglagen (PBL). Enligt deras mening bör möjligheterna prövas att ge lagstiftningen en sådan utformning att småhusägarna, företrädda av de lokala småhusorganisationer som närmast berörs, skulle ha möjligheter att bl.a påverka detaljplaner och därmed även de gemensamhetsanläggningar som planeras i nya småhusområden av storkvarterskaraktär.

Utskottet anser i likhet med motionärema att det vore värdefullt om de som kommer att bo i ett nyexploaterat bostadsområde ges någon form av inflytande vid inrättande av gemensamhetsanläggningar i området. Svårigheten är att finna någon som kan tillvarata de blivande småhusägarnas intressen. På planeringsstadiet skall enligt 5 kap. 20 § PBL bl.a. enskilda och sammanslutningar som har ett väsentligt intresse av förslaget beredas tillfälle till samråd. En sådan lösning har utredningen dock inte funnit lämplig bl. a. på grund av att det på småhusägarsidan saknas en stark och enhetlig organisation. Även utskottet är tveksamt till om en sådan lösning är möjlig och om den ger något reellt ökat boendeinflytande vid inrättande av gemensamhetsanläggningar. Genom en väl genomtänkt planläggning och genom de bestämmelser som finns om samrådsskyldighet under planeringsstadiet torde småhusägarnas intressen ändå tillvaratas på ett godtagbart sätt. Utskottet avstyrker med det anförda motion Bo8 (c) yrkande 4 om boendeinflytande i s. k. storkvarter.

Övriga frågor

l motion Bo8 (c) yrkande 1 uttrycks en risk för att den reformering som

föreslås av FBL kan medföra att den enskildes rättsskydd försämras på ett

sätt som inte förutsetts: Enligt motionärernas mening måste det därför

följas upp om de föreslagna ändringarna medför rättsförluster för de <

enskilda personer som berörs av olika typer av förrättningar.

Det får anses självklart att regeringen, utan någon riksdagens begäran 1988/89:BoUl 1 därom, följer effekterna av olika lagändringar. Vid en sådan uppfattning bör ett riksdagens tillkännagivande om uppföljning av FBL enligt motion Bo8 (c) yrkande 1 kunna undvaras.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Boll (vpk) har påtalats att FBL saknar den uttryckliga anknytning till lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m. m. (NRL), som finns i alla näriiggande lagar. Motionärerna föreslår därför och med hänsyn till det starkt växande behovet av hushållning med alla naturresurser att en komplettering sker i de båda lagarna.

Vid NRL:s tillkomst föreslog ett par remissinstanser att expropriationslagen, FBL, AL och ledningsrättslagen skulle anknytas till NRL. Departementschefen framhöll att FBL närmast var att betrakta som en genomförandelag för redan fattade beslut om användning av mark och vatten. Han noterade dock att det kunde finnas situationer där ett beslut enligt bl. a. FBL självständigt kunde styra markanvändningen på ett sätt som kunde inverka på det framtida utnyttjandet av olika markområden och där det alltså kunde finnas skäl för prövningsmyndigheten att själv grunda beslutet på sådana överväganden som förutsätts i NRL. Han ansåg emellertid att en eventuell anknytning fömtsatte ytterligare utredning och fann det tills vidare tillräckligt med en samordning med PBL.

Utskottet anför följande. I 2 kap. 2 § PBL föreskrivs att NRL skall tillämpas vid planläggning och i ärenden om byggnadslov och förhandsbesked. Fastighetsbildning inom område med detaljplan, fastighetsplan eller områdesbestämmelser får inte ske i strid mot plan eller bestämmelse; dock får mindre avvikelse göras om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas. Vid sådan fastighetsbildning är således synpunkter enligt NRL beaktade vid planläggningen. Inom områden som inte omfattas av detaljplan får enligt 3 kap. 3 § FBL fastighetsbildning inte ske om åtgärden skulle försvåra områdets ändamålsenliga användning, föranleda olämplig bebyggelse eller motverka lämplig planläggning av området. Genom de krav som ställs upp för att fastighetsbildning utanför detaljplan skall tillåtas är det väl sörjt för att de strävanden om en god resurshushållning som ligger bakom bestämmelserna i NRL tillvaratas. Kommunernas översiktsplaner, som redovisar de allmänna intressen som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden, kan därvid vara ett hjälpmedel vid fastighetsbildningsmyndighetens bedömning. Vidare finns det i 4 kap. 25 § och 25 a § FBL bestämmelser om samråd med myndigheter som berörs av fastighetsbildningsåtgärder. Härigenom får byggnadsnämnden i vissa fall ett avgörande inflytande på frågan om fastighetsbildning för bebyggelse är lämplig med hänsyn till kraven i 3 kap. 3 § FBL. Dessa bestämmelser minskar ytteriigare risken för en ur naturresurssynpunkt olämplig fastighetsbildning. Enligt vad utskottet erfarit kommer lantmäteriverket att ta upp sambandet med NRL i anvisningarna till 3 kap. 3 § FBL. Anvisningarna beräknas vara utarbetade senast nästa år.

Mot bakgmnd av den gällande ordningen och pågående överväganden inom lantmäteriverket saknas enligt utskottets mening gmndad anledning att befara att innehållet i NRL inte kommer att beaktas vid fastighetsbild-

ningsåtgärder. Utskottet avstyrker med det anförda vänsterpartiet kom- 1988/89:BoUl 1 munisternas partimotion om Jbrmell anknytning mellan NRL och FBL.

1 4 § lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål föreskrivs i andra meningen att fastighetsdomstol är domför med en lagfaren ledamot i samma utsträckning som föreskrivs för tingsrätt. Regeringen har i proposi tion 1988/89:95 angående ändringar i rättegångsbalken m.m. föreslagit att denna bestämmelse ändras för att klargöra vilka regler i 1 kap. rättegångsbalken som avses. Förslaget, som närmast får anses vara av redaktionell karaktär, behandlas för närvarande i JuU. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 september 1989. Nuvarande lydelse och föreslagen lydelse av 4 § lagen om domstolar i fastighetsmål bör därför ges den utformning som framgår av till detta betänkande fogade bilaga 2. Utskottet förordar att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:77 antar förslaget i bilagan.

Övriga förslag tid ändringar i den fastighetsrättsllga lagstiftningen som förts fram i propositionen har inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt yttrande.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträdande boendeinflytande för hyresgäster

att riksdagen med avslag på motionerna 1988/89:Bo8 yrkande 2, l988/89:Bo9 yrkande 2 och 1988/89:Bol0 och med bifall till regeringens förslag i proposition 1988/89:77 antar som bilaga 1 härtill fogade förslag till lag om ändring i anläggningslagen såvitt avser 7 §,

2. beträffande utvärdering av hyresgästinflytandet att riksdagen avslår motion l988/89:Bo9 yrkande 1,

3. beträffande omröstning.sreglerna i SFL

att riksdagen avslår motionerna l988/89:Bo7 och 1988/89:Bo8 yrkande 3,

4. beträffande boendeinflytande i s. k. .storkvarter att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo8 yrkande 4,

5. beträffande en upplöljning av FBL

alt riksdagen avslår motion 1988/89:Bo8 yrkande 1,

6: beträffande en formell anknytning mellan NRL och FBL aU riksdagen avslår motion 1988/89:Bol 1,

7. beträffande 4 § lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål att riksdagen med anledning av regeringens förslag i proposition 1988/89:77 antar utskottets förslag i bilaga 2,

8. beträffande övrigaförslag till ändringar i den fastighetsrättsliga lagstiftningen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1988/89:BoUl 1 1988/89:77 antar som bilaga I till detta betänkande fogade förslag.

Stockholm den 20 april 1989 På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Magnus Persson (s), Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Erling Bager (fp), Hans Göran Franck (s), Bertil Danielsson (m), Nils Nordh (s), Rune Evensson (s). Gunnär Nilsson (s), Leif Olsson (fp), Rune Thorén (c), Jan Strömdahl (vpk), Britta Sundin (s), Birgitta Rydle (m) och Krister Skånberg (mp).

Reservationer

1. Boendeinflytande för hyresgäster (mom. 1)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Eriing Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Leif Olsson (fp), Rune Thorén (c), Birgitta Rydle (m) och Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Utskottet har" och slutar med "och BolO (fp)" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att enskilda hyresgäster och sammanslutningar av hyresgäster utanför Hyresgästernas Riksförbund i praktiken berövats inflytande över bildande av gemensamhetsanläggning genom att hyresgästinflytandet utformas i enlighet med bestämmelserna i bostadssaneringslagen. Om förhandlingsordning inte finns eller om hyresnämnd vägrar en organisation förhandlingsordning övergår inflytandet automatiskt till en etablerad organisation, i praktiken till hyresgäströrelsen, som får anses ha en monopolställning i detta fall. Härigenom fjärmas inflytandet från de hyresgäster, som direkt berörs av en eventuell gemensamhetsanläggning. Hyresgästinflytandet i 7 § AL bör i stället utformas så att hyresgästerna själva eller genom frivillig samverkan i föreningsform ges rätt att utöva inflytande. Riksdagen bör med anledning av motionerna Bo8 (c) yrkande 2, Bo9 (m) yrkande 2 och Bo IO (fp) avslå proposition 1988/89:77 såvitt avser boendeinflytandet för hyresgäster i 7 § AL och som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört. Utskottet kommer hösten 1989 att behandla motioner (m), (fp) och (c) i vilka hyresgästinflytandet tas upp i ett större sammanhang. I avvaktan på ett riksdagens beslut med anledning av dessa motioner bör 7 § AL inte ändras.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 1. beträffande boendeinflytande för hyresgäster att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo8 yrkande 2, 1988/89:Bo9 yrkande 2 och l988/89:BolO avslår det i proposition

1988/89:77 framlagda förslaget till lag om ändring i anläggnings- 1988/89:BoUl 1 lagen såvitt avser 7 § och som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Utvärdering av hyresgästinflytandet (mom. 2)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Birgitta Rydle (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Inte heller" och slutar med "nu anförts" bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget i motion Bo9 (m) yrkande I om att en utvärdering av de i propositionen föreslagna ändringarna om hyresgästinflytandet bör begäras. Riksdagen bör med anledning av motionen ge regeringen detta till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 2. beträffande utvärdering av hyresgästinflytandet att riksdagen med anledning av motion l988/89:Bo9 yrkande I som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Boendeinflytande i s. k. storkvarter (mom. 4)

Agne Hansson (c), Rune Thorén (c) och Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "s.k. storkvarter" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att även småhusägarnas inflytande över gemensamhetsanläggningars tillkomst m.m. måste stärkas i nybyggnadsfallen. Det kan ske bl. a. genom att sammanslutningar av småhusägare på orten ges möjlighet att medverka vid anläggningsförrättningar. Finns flera olika lokala sammanslutningar av småhusägare bör samtliga ges sådan rätt. Härigenom kan olika uppfattningar och sakuppgifter tillföras ärendet, vilket kan vara värdefullt vid val av lösningar. Småhusägarorganisationer bör vidare ges rätt att anföra besvär över anläggningsbeslutet. Regeringen bör därför utarbeta förslag om ändringar i bl. a. berörda delar av anläggningslagen, förvaltningslagen och PBL. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 4. beträffande boendeinflytande i s. k. storkvarter att riksdagen med anledning av motion l988/89:Bo8 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Formell anknytning mellan NRL och FBL (mom. 6)

Jan Strömdahl (vpk) och Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet anför" och på s. 8 slutar med "och FBL" bort ha följande lydelse:

När nu en allmän översyn över FBL görs finner utskottet lämpligt att 1988/89:BoUl 1 genomföra den formella knytning mellan NRL och FBL som efterlystes redan vid NRL:s tillkomst. Motsvarande anknytning föreslås mellan NRL och minerallagstiftningen i proposition 1988/89:92. Det starkaste skälet är att fastighetsbildning utanför detaljplan och områdesbestämmelser uttryckligen inte skall kunna strida mot hushållningsbestämmelserna i NRL. Utskottet tillstyrker sålunda förslaget i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bol 1 och föreslår riksdagen att anta de ändringar i FBL och NRL som framgår att bilaga 3.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 6. beträffandeyörmf// anknytning mellan NRL och FBL att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bol I beslutar att anta reservanternas förslag till ändringar i fastighetsbildningslagen och naturresurslagen i enlighet med bilaga 3 ti)l detta betänkande.

Särskilt yttrande

Omröstningsreglerna i SFL (mom. 3)

Agne Hansson (c), Rune Thorén (c), Jan Strömdahl (vpk) och Krister Skånberg (mp) anför:

I propositionen föreslås ingen ändring av röstningsreglema i SFL. I ett särskilt yttrande till utredningens förslag och i motion Bo8 (c) yrkande 3 har framhållits behovet av en mera hanterlig och rättvis lösning av formerna för omröstningsförfarandet vid skilda boendeformer. Utskottet accepterar i betänkandet regeringsförslaget att någon ändring enligt de lösningar som presenterats inte nu sker. Vi har kunnat ansluta oss till utskottets mening och utgår ifrån att regeringen, som utskottet fömtsätter, nu verkligen utreder frågan vidare och skyndsamt förelägger riksdagen ett förslag som bättre än i dag tillgodoser ett rättvist boendeinflytande vid skilda boendeformer.

Av utskottet tillstyrkta och i propositionen antagna i988/89:BoUi i
1 Förslag tifl «"'

Lag om ändring i jordabalken

Härigenom föreskrivs i fråga om jordabalken'

deb att 7 kap. 28 och 29 §§, 8 kap. 4 §, 9 kap. 23 § samt 20 kap. 13 § skall ha följande lydelse,

dels att i balken skall införas en ny paragraf, 23 kap. 9 §, samt närmast före denna en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.
28 §
Gäller nyttjanderätt eller servitut Gäller nyttjanderätt eller servitut
efter fastighetsdelning i flera fastig- efter fastighetsbildning i flera fastig
heter, skall vederlag som utgår för heter, skall vederlag som utgår för
rättigheten tillkomma ägarna av rättigheten tillkomma ägarna av
dessa i förhållande till belastningen dessa i förhållande till belastningen
på varje fastighet. på varje fastighet.

29§
Om fastighet som besväras av Om fastighet som besväras av
nyttjanderätt eller servitut under- nyttjanderätt eller servitut under
går fastighetsreglering, får rättighe- går fastighetsreglering, får rättighe
ten därefter utövas på område, som ten därefter utövas på område, som
genom regleringen överföres till genom regleringen överföres till
fastigheten. Detta gäller dock icke, fastigheten. Detta gäller dock icke,
om rättighetens utövning genom om rättighetens utövning genom
upplåtelseavtalet är begränsad till upplåtelseavtalet är begränsad till
viss del av fastigheten eller utöv- viss del av fastigheten eller om ut-
ning av rättigheten på det överför- övning av rättigheten på det över-
da området eljest måste anses stri- förda området eljest måste anses
da mot upplåtelsen. Föreskrift om strida mot upplåtelsen eller är oför
rätt för fastighetsbildningsmyndig- enlig med sådant förordnande som
heten att bestämma nytt område avses i tredje stycket. Föreskrift om
för utövning av nyttjanderätt finns rätt för fastighetsbildningsmyndig-
i fastighetsbildningslagen heten att bestämma nytt område
(1970:988). för utövning av nyttjanderätt finns

i fastighetsbildningslagen

(1970:988).

Nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft gäller ej vidare i mark eller byggnad som genom fastighetsreglering frångår fastighet vari rättigheten upplåtits. Det åligger den som tillträder sådan byggnad att inom en månad från tillträdet uppsäga hyresavtal som gällde mot avträdaren. I annat fall gäller avtalet mot honom.

Att fastighetsbildningsmyndigheten kan förordna att en rättighet skall fortsätta att gälla i mark eller byggnad som genom fastighetsregle-

' Balken omtryckt 1971:1209. j2

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1988/89:BoUl 1

Bilaga 1

ring frångår den fastighet vari rättigheten upplåtits föreskrivs i 5 kap. 33 a § och 7 kap. 13 § fastighetsbildningslagen. En sådan rättighet skall vid tillämpningen av 22 § äga företräde framför en rättighet som enligt första stycket skulle få utövas i marken eller byggnaden.

8 kap.

Uppsäges arrendeavtal med anledning av att arrenderätten är förverkad, upphör avtalet att gälla på den fardag som inträffar närmast efter uppsägningen, om ej rätten finner skäligt ålägga arrendatom att avflytta tidigare eller annat följer av 25 §.

Om arrendeavtal uppsäges av an- Om arrendeavtal uppsäges av an
nan orsak som ger jordägare eller nan orsak som ger jordägare eller
arrendator rätt att frånträda avta- arrendator rätt att frånträda avta
let, upphör avtalet att gälla på den let, upphör avtalet att gälla på den
fardag som inträffar närmast efter fardag som inträffar närmast efter
sex månader från uppsägningen, sex månader från uppsägningen.
Sker uppsägningen innan arrenda- Frånträder arrendatom avtalet med
torn tillträtt arrendestället, upphör stöd av 7 kap. 30 § andra stycket,
avtalet dock genast att gälla. skall avtalet, om arrendatom begär

det i uppsägningen, i stället upphöra att gälla den dag då arrendatom tid följd av fastighetsregleringen är skyldig att avträda mark. Sker uppsägningen innan arrendatom tillträtt arrendestället, upphör avtalet genast att gälla.

Fardag är den 14 mars.

9 kap.
23 §

Avräkning mellan jordägaren och arrendatom skall ske, när arrendestället avträdes. Avräkning skall även ske vid tidigare tidpunkt i den mån avtal därom träffats. I samband med förlängning av arrendeavtalet skall avräkning alltid ske, om mer än nio år förflutit från tillträdet eller från närmast föregående avräkning.

Avräkning skad också ske i samband med ett förordnande enligt 5 kap. 33 a § fastighetsbildningslagen (1970:388).

Om ej annat avtalats, skall avräkning gmndas på syn vid avräkningsperiodens början och slut.

Vid avräkningen skall beaktas om kostnaderna för att avhjälpa de brister som förelåg vid avräkningsperiodens början har förändrats under perioden.

Senaste lydelse 1981:784.

Senaste lydelse 1983:928. 13

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1988/89:BoU 11

-„. Bilaga 1

20 kap.

Om det på gmnd av innehållet i Om det på gmnd av innehållet i
protokollet och vad som i övrigt protokollet och vad som i övrigt
framkommit måste antagas, att det framkommit måste antagas att det
påstådda förvärvet ägt mm samt påstådda förvärvet ägt mm samt
att det är giltigt och kan göras gäl- sökanden med hänsyn till vad som
lande, skall den omständigheten att framkommit bör anses som ägare,
endast protokollet åberopas som skall den omständigheten att en-
fångeshandling ej utgöra hinder dast protokollet åberopas som
mot lagfart. fångeshandling ej utgöra hinder

mot lagfart. Ett förvärv för vilket tidstånd av myndighet fordras får dock inte läggas tdl grund för lagfart förrän tillstånd har lämnats.

Har i fall som avses i första stycket förvärvaren eller någon som härleder sin rätt från honom innehaft fastigheten med äganderättsanspråk under de tio åren närmast före det år då lagfartsansökan företages till prövning, utgör omständighet som avses i 7 § 2 hinder mot lagfart endast om inskrivning eller anteckning, som grundar sig på annans äganderätt till fastigheten eller anspråk därpå, skett i fastighetsboken under nämnda tid.

I ärende om lagfart som avses i denna paragraf skall, om så finnes erforderligt, inhämtas yttrande från kammarkollegiet. Kollegiet får föra talan mot beslut, varigenom lagfart beviljats.

23 kap.

Övriga bestämmelser 9§

Kommer en inskriven rättighet till följd av ett förordnande enligt 5 kap. 33 a § eller 7 kap. 13 § fastighetsbildningslagen (1970:988) att gälla I en annan fastighet än den i vilken den har blivit inskriven, skall rättigheten inskrivas i den andra fastigheten. En sådan inskrivning ger samma rätt tid företräde som om den verkställts efter ansökan.

Denna lag träder i kraft den I januari 1990.

'Senaste lydelse 1975:1085. 14

2 Förslag till 1988/89:BoUll

Lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988) '

Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetsbildningslagen (1970:988)'

dels att 4 kap. 42 § skall upphöra att gälla,

(É'/.?att4kap. 8, 11, 12, 15, 17, 18, 25 a, 29, 30 och 39 §§, 5 kap. 3, 5, 10, 17, 18 och 30a§§, 6 kap. 6 §, 7 kap. 5 §, 8 kap. 7 §, 14 kap. 2 och 8 §§, 15 kap. 2-7, 10 och 11 §§, 16 kap. 1-3,9, 11, 12 och 15§§, 17 kap. 1 och 2 §§, 18 kap. 1 § samt 19 kap. 3 § skall ha följande lydelse,

dels att i lagen skall införas sju nya paragrafer, 4 kap. 10 a, 5 kap. 30 b, 33 a och 34 a §§, 6 kap. 7 § samt 7 kap. 12 och 13 §§ av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.
8§
Ansökan om fastighetsbildning Ansökan om fastighetsbildning
göres skriftligen hos fastighetsbild- görs skriftligen hos fastighetsbild-
ningmyhdigheten. Muntlig ansö- ningmyndighet /' länet eller hos
kan som göres vid förrättningssam- överlantmätarmyndigheten. Munt-
manträde skall dock godtagas, om lig ansökan som görs vid förrätt-
den väckta frågan lämpligen kan ningssammanträde skall dock god-
prövas vid samma förrättning. tas, om den väckta frågan lämpli-

gen kan prövas vid samma förrättning.

Sökanden skall ange den åtgärd som han önskar genomförd samt uppge den eller de fastigheter för vilka han för talan. I den mån det kan anses skäligt att sökanden skaffar uppgifter därom eller sådana ändå är tillgängliga för honom, skall han också ange de andra fastigheter som saken angår ävensom namn och postadress beträffande fastighetsägarna samt de innehavare av servitut, nyttjanderätt eller rätt till elektrisk kraft som kan beröras av åtgärden.

Ansökningshandling skall vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller hans ombud.

Till ansökningshandling skall sökanden i huvudskrift eller styrkt avskrift foga de skriftliga handlingar som han innehar och som är av betydelse i saken.

10a§

Otn attsökan har gjorts om fastighetsbildning för bebyggelse eller annat ändamål som kräver medgivande enligt naturvårdslagen (1964:822), får fastighetsbildnings-tnyndigheten efter samtycke av sökanden begära sådant medgivande.

11§ I den utsträckning som är påkallad med hänsyn till fastighetsbildningens art och förhållandena i övrigt skall fastighetsbildningsmyndigheten utreda vilka som i egenskap av ägare till fastighet eller på annan grund är sakägare. Den som har lagfart på fastigheten anses som ägare, om det ej visas att fastigheten tillhör annan.

" Lagen omtryckt 1971:1035. '5

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Ägaren till en fastighet som berörs avförrättningen skall på begäran av fastighetsbildningsmyndigheten uppge för honom kända innehavare av servitut, nyttjanderätt och rätt till elektrisk kraft. Underlåter han det utan giltigt skäl, skall han ersätta den skada sotn därigenom uppkommer för rättighetshavaren.

Om det är ovisst vilken av flera som äger en fastighet eller som innehar en rättighet, behandlas samtliga som sakägare. Har en fastighet bytt ägare genom ett förvärv som inte är fullbordat, är både överlåtaren och förvärvaren sakägare.

Om en förrättning angår samfälld mark som förvaltas av en samfällighetsförening, är föreningen sakägare i stället för delägarna.

1988/89.BoUll Bilaga 1

15§

Finns det anledning antaga att förrättning kan handläggas helt utan sammanträde, skall ansökningshandlingen delges sakägare, som ej biträtt ansökningen, och tillfälle lämnas honom att yttra sig över denna inom utsatt tid. Därjämte skall byggnadsnämnden underrättas omförrättningen innan denna avslutas.

Finns det anledning antaga att förrättning kan handläggas helt utan sammanträde, skall ansökningshandlingen delges sakägare, som ej biträtt ansökningen, och tillfälle lämnas honom att yttra sig över denna inom utsatt tid. Detta gäller inte den som är sakägare endast därför att han har del i samfdl-lighet, om underrättelse enligt 6 kap. 7 § har lämnats.

Handläggs en förrättning utan sammanträde, skall byggnadsnämnden underrättas om förrättningen innan den avslutas.

I beslut skall anges de skäl på vilka avgörandet grundas, såvida motivering av beslutet icke kan anses överflödig. Beslut, som meddelas i samband med förrättningens avslutande eller inställande, och beslut, mot vilket talan får föras särskilt, skall dessutom innehålla besvärshänvisning.

Meddelas beslut vid sammanträde, skall det uppläsas för de närvarande. Om i annan ordning meddelas beslut om förrättningens inställande eller, utan samband med förrättningens avslutande, beslut mot vilket talan får föras särskilt, skall sakägare och annan som får besvära sig underrättas om beslutet utan dröjsmål. Underrättelsen lämnas genom skriftligt meddelande eller i sådan särskild ordning som beslutats enligt 20 § andra stycket.

Till första sammanträdet under förrättningen skall samtliga kända sakägare kallas. Kallelse behövs dock ej, om det kan antagas att sakägaren ändå infinner sig. År det ovisst vilken av flera som är sakägare, kallas samtliga. Om det föreligger anledning antaga att okända sakägare finns, utfärdas kallelse även på dessa.

I beslut skall anges de skäl på vilka avgörandet grundas, såvida motivering av beslutet inte kan anses överflödig. Beslut, som meddelas i samband med förrättningens avslutande eller inställande, och beslut, som får överklagas särskilt, skall dessutom innehålla anvisning om hur beslutet kan överklagas.

Meddelas beslut vid sammanträde, skall det uppläsas för de närvarande. Om i annan ordning meddelas beslut om förrättningens inställande eller, utan samband med förrättningens avslutande, beslut som får överklagas särskilt, skall sakägare och annan som får överklaga underrättas om beslutet utan dröjsmål. Underrättelsen lämnas genom skriftligt meddelande eller i sådan särskild ordning som beslutats enligt 20 § andra stycket.

Till första sammanträdet under förrättningen skall samtliga kända sakägare kallas. Kallelse behövs dock ej, om det kan antagas att sakägaren ändå infinner sig. Om det föreligger anledning antaga att okända sakägare finns, utfärdas kallelse även på dessa.

Kallelse enligt första stycket behöver inte utfärdas till den som är sakägare endast därför att han har del i samfällighet, om underättelse enligt 6 kap. 7 § har lämnats. Har sakägaren framställt yrkande, gäller första stycket.

Beslut varigenom byggnadsnämnden vägrat medgivande till fastighetsbildningen eller gjort sådant medgivande beroende av villkor får överklagas hos länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut får överklagas hos regeringen.

Beslut varigenom byggnadsnämnden vägrat medgivande till fastighetsbildningen eller gjort sådant medgivande beroende av villkor får överklagas genom besvär hos länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut får överklagas genom besvär hos regeringen.

Beslut av byggnadsnämnden eller högre instans varigenom medgivande till fastighetsbildningen vägrats eller gjorts beroende av villkor är bindande för fastighetsbildningsmyndigheten.

29 § Sedan förekommande ersättningsfrågor avgjorts och alla till förrättningen hörande göromål utförts, skall fastighetsbildningsmyndigheten förklara förrättningen avslutad (avslutningsbeslut).

Avslutningsbeslut skall meddelas på sammanträde eller på tid och plats som myndigheten tillkännagivit för sakägarna och annan som får överklaga beslutet. Sådant tillkännagivande skall lämnas vid sammanträde eller också genom skriftligt meddelande eller i sådan särskild ordning som beslutats enligt 20 § andra stycket.

Avslutningsbeslut skall meddelas på sammanträde eller på tid och plats som myndigheten tillkännagivit för sakägarna och annan som får besvära sig över beslutet. Sådant tillkännagivande skall lämnas vid sammanträde eller också genom skriftligt meddelande eller i sådan särskild ordning som beslutats enligt 20 § andra stycket.

30 i

Sedan förrättningen avslutats, skall fastighetsbildningsmyndigheten under besvärstiden hålla tillgängliga de handlingar eller andra uppgifter som fordras för att sakägarna skall kunna inhämta fullständig kännedom om förrättningsresultatet. När sakägare begär det och det är nödvändigt med hänsyn till förrättningens art och omfattning samt övriga förhållanden, skall myndigheten före besvärstidens utgång i behövlig utsträckning

Sedan förrättningen avslutats skall fastighetsbildningsmyndigheten under den tid överklagande får ske hålla tillgängliga de handlingar eller andra uppgifter som fordras för att sakägarna skall kunna inhämta fullständig kännedom om förrättningsresultatet. När sakägare begär det och det är nödvändigt med hänsyn till förrättningens art och omfattning samt övriga förhållanden skall myndigheten under den tid överklagande får ske i be-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1988/89:BoUl 1

Bilaga 1 tillhandahålla handlingar för hövlig, utsträckning tillhandahålla

granskning på förrättningsstället handlingar för granskning på för-

eller lämplig plats i närheten. Vad rättningsstället eller lämplig plats i

som nu föreskrivits gäller också när närheten. Vad som nu föreskrivits

beslut meddelas under förrättning- gäller också när beslut meddelas un-

en och talan mot detta skall föras der förrättningen och detta skall

särskilt. överklagas särskilt.

När fastighetsbildningsbeslut meddelats, skall myndigheten på sakägares begäran snarast visa de nya gränssträckningarna på marken, om det ej är uppenbart att visningen skulle vara utan betydelse för sakägaren.

39 § Om det är av synnerlig vikt för fastighetsbildningen att fråga som är föremål för prövning i annan ordning först avgöres, får fastighetsbildningsmyndigheten förklara förrättningen vilande i avvaktan på att frågan avgöres. Vill sakägare väcka talan för prövning av fråga som icke kan avgöras vid förrättningen och vars behandling i särskild ordning kan föranleda att förrättningen förklaras vilande, skall skäligt rådmm lämnas honom.

Har fastighetsbildningsmyndig- Har fastighetsbildningsmyndig
heten meddelat beslut i fråga be- heten meddelat beslut i fråga som
träffande vilken talan får fullföljas /är övér/c/aa.? särskilt, skall förrätt
särskilt, skall förrättningen vila i de ningen vila i de delar som är bero-
delar som är beroende av frågans ende av frågans slutliga lösning, om
slutliga lösning, såvida icke myn- irite myndigheten finner att förrätt-
digheten finner att förrättningen ningen kan fortsätta utan betydande
kan fortsätta utan betydande olä- olägenhet eller fastighetsdomsto-
genhet eller fastighetsdomstolen len förordnar att den skall fortgå,
förordnar att den skall fortgå.

42 §

Finner fastighetsbildningsmyndigheten att jörrättningsbeslut tid följd av skrivfel, felräkning eller liknande misstag innehåller uppenbar oriktighet, skad myndigheten besluta otn rättelse. Detsamma gäller beträffande karta, som upprättats vid förrättning, samt annan handling tdl vilken hänvisning skett i förrättningsbeslutet. Innan rättelse sker, skall den som beröres av åtgärden få tillfälle att yttra sig.

Rättelse skall med angivande av dagen för åtgärden antecknas på huvudskriften och såvitt möjligt på övriga exemplar av den handling som rättelsen avser. Den som beslutet rör skall omedelbart underrättas om åtgärden och vad som är att iakttaga för fullföljd av talan.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1988/89:BoUl 1

Bilaga 1 5 kap.

Rätt att påkalla fastighetsregle- Rätt att påkalla fastighetsregle
ring tillkommer ägare av fastighet ring har ägare av en fastighet som
som beröres av regleringen. berörs av regleringen. En samfällig-

hetsförening får efter beslut av föreningsstämman påkalla fastighetsreglering som berör samfälld mark under föreningens förvaltning.

Vid expropriation eller liknande tvångsförvärv får förvärvaren begära sådan fastighetsreglering varigenom olägenhet av förvärvet kan undanröjas, minskas eller förebyggas.

Kommunen kan påkalla fastighetsreglering som behövs för att mark och vatten skall kunna användas för bebyggelse på ett ändamålsenligt sätt.

Länsstyrelsen kan påkalla fastighetsreglering som länsstyrelsen finner vara av större betydelse från allmän synpunkt.

5§
Fastighetsreglering som begärts Fastighetsreglering som begärts
av sakägare får genomföras endast av sakägare får genomföras endast
om den är nödvändig för att sökan- om den är nödvändig för att en fas-
den tillhörig fastighet skall förbätt- tighet som tillhör sökanden skall
ras. förbättras. Kravet på att en fastighet

skall förbättras gäller inte om regleringen har påkallats av en samfällighetsförening och berör en samfällighet som inte längre är av gemensam betydelse för delägarfastighe-terna.

Har regleringen påkallats av annan än sakägare eller innebär ansökan av sakägare att regleringen, för att ej möta hinder enligt 4 § andra stycket, skall göras mer omfattande än som krävs för att sökandens fastighet skall förbättras, får regleringen ej äga mm, om de sakägare som har ett väsentligt intresse i saken mera allmänt motsätter sig regleringen och har beaktansvärda skäl för det. Vid prövningen av sådan fråga skall främst deras mening beaktas som har störst nytta av regleringen.

Andra stycket gäller icke, om behovet av fastighetsreglering är synnerligen angeläget.

10§

Om värdet av den mark och de andelar i samfälld mark som genom fastighetsreglering tillägges fastighet icke motsvarar värdet av vad som genom regleringen frångår fastigheten, utjämnas skillnaden genom ersättning i pengar. På samma sätt utjämnas värdeförändring som föranledes av servitutsåtgärd eller av att byggnad eller annan anläggning genom regleringen övergår till annan ägare. Vad som frångår fastighet genom inlösen ersattes enligt 8 kap.

Ersättning enligt första stycket bestämmes på gmndval av värdering (likvidvärdering). Vid likvidvärderingen skall hänsyn tagas till egendomens användning för det ändamål som föranleder det högsta värdet samt

"Senaste lydelse 1987:124. 20

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1988/89:BoU 11

. Bilaga 1

till förhållandena vid tillträdet, om ej annat följer av att avträdaren har

rätt att tillgodogöra sig skog eller gröda. I övrigt skall värderingen ske med

hänsyn särskilt till egendomens marknadsvärde.

Om en nyttjanderätt eller ett servitut skad fortsätta att gälla i ett markområde tid följd av ett förordnande enligt 33 a § eller 7 kap. 13 §, skad likvidvärdet för markområdet minskas. Minskningen skad motsvara den belastning som rättigheten medför för tdlträdaren av markområdet, i den mån minskning kan ske utan att skada uppkommer för innehavare av fordran med bättre rätt än rättigheten. Kan minskning inte ske fullt ut, skad ersättning som tid följd härav skad betalas fördelas mellan sakägarna efter vad som är skäligt med hänsyn tid den nytta som varje sakägare har av regleringen. 17§

Tillkommer ersättning delägarna Om samfälld mark som förvaltas
i satnfdlld mark och finns för sam- av en samfållighetsförening berörs
fddigheten känd styrelse eller förvaf av en förrättning, skad föreningen
tare med befogenhet att för delägar- utge ersättningför mark som tillförs
na uppbära från samfölligheten här- samfädigheten och ta emot ersatt-
flytande medel, kan fastighetsbild- ning för mark som frångår den.
ningsmyndigheten föreskriva att er- Förvaltas samfälligheten av en
sättningen skad tillställas styrelsen styrelse eller förvaltare med befo-
ellerförvaltaren, i den mån den icke genhet att uppbära medel som tid-
skad inbetalas tid myndighet enligt kommer samfädigheten, skall er-
16 § första stycket. sättningen betalas ut tdl styrelsen

Har föreskrivits att belopp sålun- eller förvaltaren, om inte någon del-
da skall tillställas styrelse eller för- ägare begär att den ersättning som
vadare för samfäUighet, får styrel- belöper på hans andel skall utbeta-
sen eller förvaltaren vidtaga behövd- las till honom. Endast om en sådan
ga åtgärder för att uttaga beloppet begäran framställs, skad fastighets-
hos den betalningsskyldige. bildningsmyndigheten i ersättnings-

beslutet ange varje delägares andel. Ersättning som enligt 16 § första stycket skall inbetalas tid myndighet skall räknas av innan utbetaf ning sker till en samfällighetsförening, styrelse eller förvaltare.

18§ Från nedan angivna bestämmelser i detta kapitel till skydd för enskilt intresse får avsteg göras i följande avseenden

1. 4 § första stycket och 5 § första stycket, om ägarna av de fastigheter
som beröres av regleringen medger det,

2. 6 § andra stycket, 7 och 10—12§§, om de sakägare vilkas rätt är

beroende av åtgärden samtycker till det, 21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1988/89:BoUl 1

3. 8 §, om fastighetens ägare och, om fastigheten är upplåten med tomträtt, även tomträttshavaren medger det,

4. 13 och 14 §§, om det medges av den som ålägges att betala mer än han annars skulle ha varit skyldig att betala och om avvikelsen från bestämmelserna icke sker i otillbörligt syfte.

Avser regleringen fastighet som svarar för fordran, får avsteg från 10 — 14§§ med stöd av ägarens samtycke ske endast om även fordringens innehavare medger det. Besväras fastigheten av gemensam inteckning, fordras dessutom de medgivanden från fastighetsägare och fordringshava-re som i 22 kap. 11 § jordabalken föreskrives för relaxation. Medgivande av rättsägare fordras ej, om regleringen är väsentligen utan betydelse för honom.

Ägares och tomträttshavares medgivande enligt första stycket 3 till minskning av fastighets graderingsvärde skall upprättas skriftligen. Beträffande rätten att lämna sådant medgivande gäller samma villkor som för överlåtelse av fast egendom.

Medgivande eller satntycke enligt första stycket tid åtgärd som berör .samfälld mark skad, otn samfälligheten förvaltas av en samfållighetsförening, lämnas av föreningen i stället för av delägarna.

30 af
Om det på grund av särskilda Om det på grund av särskilda
omständigheter är lämpligt, får fas- omständigheter är lämpligt, får fas
tighetsbildningsmyndigheten med- tighetsbildningsmyndigheten med
ge att tillträde sker utan hinder av ge att tillträde sker utan hinder av
att fastighetsbildningsbeslutet ej att fastighetsbildningsbeslutet ej
har vunnit laga kraft (förtida tillträ- har vunnit laga kraft (förtida tillträ
de). Beslut om förtida tillträde får de). Beslut om förtida tillträde får
meddelas före förrättningens avslu- meddelas före förrättningens avslu
tande endast om särskild talan får tände endast om fastighetsbild-
föras mot fastighetsbildningsbeslu- ningsbeslutet får överklagas sär-
tet. skilt.

Om det ej är uppenbart att den ersättning som den tillträdande har att utge med anledning av fastighetsbildningsbeslutet blir obetydlig, skall fastighetsbildningsmyndigheten på yrkande av den tillträdande, fastighetsägaren eller annan som beröres av tillträdet föreskriva att den tillträdande innan förtida tillträde sker skall utge förskott på den ersättning som slutligt fastställes. Fastighetsbildningsmyndigheten skall vidare föreskriva att den tillträdande hos länsstyrelsen skall ställa säkerhet för den ytterligare ersättning jämte ränta som kan komma att fastställas samt för det skadestånd som kan komma att utgå, om fastighetsbildningsbeslutet eller beslut om tillträde ändras. I fråga om sådan säkerhet äger 7 kap. 7 och 8 §§ expropriationslagen (1972:719) motsvarande tillämpning.

Fastighetsbildningsmyndigheten skall ange den tid inom vilken den tillträdande senast skall ha fullgjort vad fastighetsbildningsmyndigheten har föreskrivit. Har åliggandena ej fullgjorts inom utsatt tid, är medgivandet förfallet. Medgivande till förtida tillträde får utnyttjas när åliggandena

* Senaste lydelse 1979:900. 22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1988/89:BoUl 1

har fullgjorts, även om beslutet om förtida tillträde icke har vunnit laga kraft.

Har förskott bestämts enligt denna paragraf, får den slutliga ersättningen ej bestämmas till lägre belopp än förskottet. Detta gäller dock endast om tillträde har skett eller förskottet ändå har betalats.

30b§

År mark som överförs genom fastighetsreglering belastad tned nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft och skall rättigheten enligt 7 kap. 29 § jordabalken inte gälla mot tdlträdaren, upphör rättigheten vid den tidpunkt som enligt 30 eller 30 a § gäller för tillträdet eller vid den senare tidpunkt som fastighetsbildningsmyndigheten föreskriver. Utgörs rättigheten av jordbruksarrende, inträder arrendatorns skyf dighet att avträda marken dock tidigast på den fardag som inträffar närmast efter sex månader från det att arrendatom fick underrättelse om att regleringen påkallats.

33 a §

Om en nyttjanderätt avser mark som genom fastighetsreglering överförs tid en annan fastighet, skad fastighetsbildningsmyndigheten förordna att nyttjanderätten skad fortsätta att gälld i det överförda markområdet, om någon sakägare begär det .samt åtgärden är lämplig och inte motverkar syftet med regleringen. År ett arrende enligt lag förenat med rätt tid förlängning, skall ett sådant förordnande meddelas på yrkande av arrendatom, om denne visar beaktansvärda skäl för ett fortsatt arrende samt åtgärden inte i väsentlig mån motverkar syftet med regleringen.

Ett förordnande enligt första stycket innebär att upplåtelsen, .såvitt den avser den överförda marken, gäller mot tillträdaren som om denne förvärvat marken genom en överlåtelse vid vilken har gjorts förbehåll om upplåtelsen. Fastighetsbildningsmyndigheten får dock föreskriva sådan jämkning av upplåtelsevillkoren som behövs. Ett förordnande

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1988/89:BoU 11

Bilaga 1

enligt första stycket får meddelas

utan att nyttjanderättshavaren har blivit hörd, om det är uppenbart att åtgärden inte är tid olägenhet för honom och det även i övrigt fratn-står som obehövligt att höra honom. Ett förordnande enligt första stycket skall redovisas i fastighetsbildningsbeslutet. Om nyttjanderätten är inskriven i fastighetsboken, skall underrättelse om förordnandet lämnas tdl inskrivningsmyndigheten när fastighetsbildningsbeslutet har vunnit laga kraft.

34 a §

Fastighetsbildningsmyndigheten får föreskriva att en nyttjanderätt som har tillkommit genom expropriation eller något annat sådant förfogande skad upphöra, om det är uppenbart att nyttjanderätten inte längre behövs och upphörandet år av betydelse för regleringen. I annat fad får föreskrivas sådan ändring av villkoren för nyttjanderätten som behövs med hänsyn tid ändamålet med fastighetsbildningen, under förutsättning att syftet med nyttjanderätten inte därigenom motverkas.

6 kap. 6§

Överföres mark från samjdllighet. Överförs mark från en samfdllig-
skall ersättning i pengar eller annat het, utgår ersättning endast tid def
vederlag utgå för marken endast om ägare som har framställt yrkande
yrkande framställes under förrätt- om det under förrättningen. Ersätt
ningen eller om det finns anledning ning skad dock utan yrkande fast
antaga att fastighetens andel i mar- ställas för sådan andel i marken
ken har ett ej obetydligt värde. vars värde överstiger tre procent av

Uppkommer fråga om tillämp- det basbelopp enligt lagen

ning av första stycket och har ej i (1962:381) om allmän försäkring

kallelserna tid första förrättnings- som gällde året innan förrättningen

saiytmanträdet angivits vad deläga- påbörjades. Ersättning skad alltid

re i den samfällda marken har att fastställas utan yrkande när samfåf

iakttaga om han önskar framställa ligheten förvaltas av en samfdUig-

ersättningsanspråk, skall delägarna hetsförening eller när i annat fad

i god tid före förrättningens avslu- ersättning enligt 5 kap. 17 § andra

tände delges underrättelse därom, stycket skad utbetalas till någon

Delgivning får ej ske i sådan sär- som företräder delägarna,
skild ordning som beslutats enligt
4 kap. 20 § andra stycket.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1988/89:BoUl 1

Bilaga 1

Om en samfällighet inte brukas av delägare för gemensamt ändamål och det är uppenbart att ersättning för samfälld mark enligt 6 § inte behöver fastställas utan yrkande, får underrättelse om förrättningsansökningen lämnas till någon eller några av de delägare som inte på annan grund är sakägare i förrättningen. Fastighetsbildningsbeslut får i sådana fall meddelas och förrättningen avslutas utan att samtliga delägare i samfölligheten har fått tillfälle att yttra sig iförrättningen.

1 kap. 5§ Kan i fall som avses i 4 § första stycket olägenheten ej undanröjas genom ändring, får servitutet upphävas.

Servitut får även upphävas, om till följd av ändrade förhållanden servitutet ej behövs för den härskande fastigheten eller nyttan av servitutet är ringa i jämförelse med belastningen på den tjänande fastigheten. Detsamma gäller, om servitutet under avsevärd tid ej utövats och omständigheterna även eljest är sådana att det måste anses övergivet.

Om det är uppenbart att ett servi-. lut är övergivet och att ett upphävande av servitutet inte minskar den härskande fastighetens värde, får servitutet upphävas utan att ägaren av denna fastighet har lämnats tid-fdlle att yttra sig iförrättningen.

12§

Vid överföring av mark från en fastighet till vilken hör servitut eller annan särskild rättighet får fastighetsbildningsmyndigheten förordna att rättigheten skall tillhöra båda de fastigheter som berörs av fastighetsregleringen eller endera av dem. Meddelas inte något förordnande gäller 2 kap. 5 §.

13§

Vad som föreskrivs i 5 kap. 33 a § om nyttjanderätt gäller också i fråga om servitut som har upplåtits genom avtal.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1988/89:BoUl 1

8 kap. »'18

7§ När fråga om inlösen av fastighet eller fastighetsdel uppkommer, skall underrättelse därom delges ägaren och övriga berörda sakägare, innan frågan företages till slutlig behandling, samt anmälan göras till inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsboken. Delgivning får ej ske i sådan särskild ordning som beslutats enligt 4 kap. 20 § andra stycket.

Agaren är skyldig att för fastighetsbildningsmyndigheten uppge innehavare av servitut, nyttjanderätt och rätt tid elektrisk kraft. Underlåter han det utan giltigt skäl och uppstår skada för rättighetshavare tid följd av underlåtenheten, skad han ersätta skadan. Ägaren skall erinras om detta i samband med att underrättelse enligt första stycket lämnas honom.

Förordnande om inlösen skall upptagas i fastighetsbildningsbeslutet.

14 kap.
2§

Fastighetsbestämning handlag- Fastighetsbestämning handläggs

ges av fastighetsbildningsmyndig- av fastighetsbildningsmyndigheten

heten vid förrättning. Beträffande vid förrättning. Beträffande sådan

sådan förrättning äger 4 kap. I — förrättning tillämpas 4 kap. 1 —

24 §§, 28 § första stycket, 31-40§§ 24 §§, 28 § första stycket och 31-

och 42 § motsvarande tillämpning. 40 §§.

Har fastighetsbestämningen samband med fastighetsbildning, handläg-ges åtgärderna gemensamt vid en förrättning, om icke särskilda skäl föranleder annat.

8§
Har ' fastighetsbildningsmyndig- Har fastighetsbildningsmyndig
heten meddelat beslut mot vilken heten meddelat beslut wwyäröver-
talan skall föras särskilt, skall be- klagas särskilt, skall beslutet samt
slutet samt karta och annan hand- karta och annan handling som ford-
ling som fordras för klariäggande ras för klarläggande av beslutets in-
av beslutets innebörd hållas till- nebörd hållas tillgängliga hos myn-
gängliga hos myndigheten under digheten under den tid beslutet får
besvärstiden. överklagas.

15 kap.

Talan mot fastighetsbildnings- Fastighetsbildningsmyndighe-

myndighetens beslut föres särskilt, tens beslut skall överklagas särskilt,

om myndigheten om myndigheten myndigheten

I. avvisat ansökan om fastighets- I. avvisat ansökan om fastighets-

' Senaste lydelse 1977:362. 26

Nuvarande lydelse

bildning eller fastighetsbestämning eller avvisat ombud eller biträde,

2. ogillat jäv mot förättnings-
man,

3. beslutat i fråga om förskott en
ligt 5 kap. 30 § fjärde stycket.

4. beslutat i fråga om ersättning till sakkunnig eller syssloman eller till sådan skadelidande som avses i 4 kap. 38 §,

5. beslutat i fråga om rättelse enligt 4 kap. 42 §,

6. beslutat att gemensamt arbete skall utföras enligt denna lag eller att fråga om sådant arbete skall prövas enligt annan lagstiftning,

7. beslutat enligt 9 kap. 3 § om fördelning av kostnaderna för gemensamt arbete eller enligt 9 kap. 4 § om utdebitering av sådana kostnader,

8. beslutat att syssloman som fått i uppdrag att ombesörja gemensamt arbete skall skiljas från uppdraget.

Talan enligt denna paragraf föres genom besvär som skad inges till fastighetsdomstolen inom två veckor från den dag då beslutet meddelades. Besvär får anföras av sakägare. Mot beslut som avses i 1, 4, 5 och 8 får talanföras även av annan som beslutet rör.

Föreslagen lydelse

bildning eller fastighetsbestämning eller avvisat ombud eller biträde,

2. ogillat jäv mot förättnings-
man,

3. beslutat i fråga om förskott enligt 5 kap. 30 § fjärde stycket eller tidpunkt för rättighetshavares skyf dighet att avträda mark enligt.. 5 kap. 30 b §,

4. beslutat i fråga om ersättning till sakkunnig eller syssloman eller till sådan skadelidande som avses i 4 kap. 38 §,

5. beslutat i fråga om rättelse av förrättningsheslut, karta eller annan handling,

6. beslutat att gemensamt arbete skall utföras enligt denna lag eller att fråga om sådant arbete skall prövas enligt annan lagstiftning,

7. beslutat enligt 9 kap. 3 § om fördelning av kostnader för gemensamt arbete eller enligt 9 kap. 4 § om utdebitering av sådana kostnader,

8. beslutat att syssloman som fått i uppdrag att ombesörja gemensamt arbete skall skiljas från uppdraget,

9. avvisat överklagande.

Skrivelsen med överklagande enligt denna paragraf skad ges in till fastighetsbildningsmyndigheten inom två veckor från den dag då beslutet meddelades. Överklagande får göras av sakägare. Beslut som avses i 1,4,5 och 8 får överklagas även av annan som beslutet rör.

1988/89:BoUll Bilaga 1

Talan mot tillståndsbeslut och beslut i fråga om förtida tillträde föres särskilt genom besvär som skad inges till fastighetsdomstolen inom fyra veckor från den dag då beslutet meddelades. Detsamma gäller fastighetsbildnings- och fas-tighetsbestämningsbeslut, om fastighetsbildningsmyndigheten förordnar att talan mot beslutet skall föras särskilt.

Tillståndsbeslut och beslut i fråga om förtida tillträde överklagas särskilt. Skrivelsen med överklagandet skad ges in till fastighetsbildningsmyndigheten inom fyra veckor från den dag då beslutet meddelades. Detsamma gäller fastighetsbildnings- och fastighetsbestämnings-beslut, om fastighetsbildningsmyndigheten förordnar att beslutet skall överklagas särskilt.

Nuvarande lydelse

Förordnande att talan skall föras särskilt får meddelas om det är lämpligt. Om fastighetsbildningsbeslut ej innefattar medgivande till fastighetsbildningen i dess helhet, fordras vidare att tillståndsbeslut meddelas samtidigt eller att lagakraftägande sådant beslut föreligger.

Besvär enligt denna paragraf får anföras av sakägare.

Föreslagen lydelse

Förordnande att ett beslut skall överklagas särskilt får meddelas om det är lämpligt. Om fastighetsbildningsbeslut inte innefattar medgivande till fastighetsbildningen i dess helhet, fordras vidare att tillståndsbeslut meddelas samtidigt eller att lagakraftägande sådant beslut föreligger.

Överklagande enligt denna paragraf får göras av sakägare.

1988/89:BoUll Bilaga 1

Menar sakägare att förrättningen onödigt uppehälles genom fastighetsbildningsmyndighetens beslut eller är han missnöjd med beslut varigenom förordnande enligt 5 kap. 21 § meddelats eller medgivande enligt 5 kap. 22 § vägrats, får han föra talan mot beslutet genom besvär hos fastighetsdomstolen. Sådan talan är ej inskränkt till viss tid.

4§

Menar sakägare att förrättningen onödigt uppehälles genom fastighetsbildningsmyndighetens beslut eller är han missnöjd med beslut varigenom förordnande enligt 5 kap. 21 § meddelats eller medgivande enligt 5 kap. 22 § vägrats, får han överklaga beslutet. Skrivelsen med överklagandet skall ges in tdl fastighetsbildningsmyndigheten. Denna rätt att överklaga är inte begränsad till viss tid.

/ annat fall än som avses i 2 — 5 §§ föres talan mot beslut eller åtgärd av fastighetsbildningsmyndigheten genom besvär som skall inges till fastighetsdomstolen inom fyra veckor från den dag då förrättningen förklarades avslutad eller inställd.

/ fråga om åtgärd varigenom gräns utmärkts får besvär anföras inom ett år från den dag då uppgift om fastighetsbildningen eller fastighetsbestämningen infördes i fastighetsregistret eller, om utmärkning-en gjorts först efter nämnda dag, från det åtgärden slutfördes.

Besvär enligt denna paragraf får anföras av sakägare. Den som ålagts att betala ersättning eller kostnad färföra talan mot beslutet, även om han ej är sakägare.

6§

Överklagas i annat fall än som avses i 2 — 5 §§ beslut eller åtgärd av fastighetsbildningsmyndigheten, skall skrivelsen med överklagandet ges in till fastighetsbildningsmyndigheten inom fyra veckor från den dag då förrättningen förklarades avslutad eller inställd.

Åtgärd varigenom gräns utmärkts får överklagas inom ett år från den dag då uppgift om fastighetsbildningen eller fastighetsbestämningen infördes i fastighetsregistret eller, om utmärkningen gjorts först efter nämnda dag, från det åtgärden slutfördes.

Överklagande enligt denna paragraffår göras av sakägare. Den som ålagts att betala ersättning eller kostnad får överklaga beslutet, även om han inte är sakägare.

. Finner fastighetsregistermyndigheten att uppgift om fastighetsbildning eller fastighetsbestämning icke kan införas i registret på grund av fel eller oklarhet i förrättningen och kan.rättelse ej vinnas i den ordning som anges i 4 kap. 42 §, får myndigheten söka rättelse hos fastighetsdomstolen. Detsamma gäller, om myndigheten finner att registrering i enlighet med förrättningen skulle äventyra fastighetsredovisningens tillförlitlighet eller på annat sätt föranleda rättsosäkerhet.

I fråga om talan enligt denna paragraf äger bestämmelserna om besvär i 16 kap. motsvarande tillämpning. Talan är ej inskränkt till viss tid.

Finner fastighetsregistermyndigheten att uppgift om fastighetsbildning eller fastighetsbestämning icke kan införas i registret på grund av fel eller oklarhet i förrättningen och kan rättelse ej vinnas i den ordning som anges i 26 § förvaltningslagen (1986:223), får myndigheten söka rättelse hos fastighetsdomstolen. Detsamma gäller, om myndigheten finner att registrering i enlighet med förrättningen skulle äventyra fastighetsredovisningens tillförlitlighet eller på annat sätt föranleda rättsosäkerhet.

1 fråga om ansökan om rättelse enligt denna paragraf tillämpas bestämmelserna i 16 kap. Rätten att ansöka om rättelse är inte begränsad till viss tid.

Har samtliga sakägare och andra, som har rätt att anföra besvär, genom påskrift på förrättningsprotokollet eller i skriftligt meddelande som kommit fastighetsbildnings-eller fastighetsregistermyndigheten till banda godkänt förrättning, förrättningsbeslut eller gränsutmärk-ning, får besvär icke anjÖras mot vad som godkänts.

16 I Är talan i fastighetsbildningsmål icke fulljÖljd på föreskrivet sätt eller inom rätt tid, skad den omedelbart avvisas av fastighetsdomstolen. Har besvärsinlagan JÖre besvärstidens utgång kommit in till fastighetsbildningsmyndigheten, skall den omständigheten att inlagan först efter

11§

Har samtliga sakägare och andra, som har rätt att överklaga, genom påskrift på förrättningsprotokollet eller i skriftligt meddelande som kommit fastighetsbildnings- eller fastighetsregistermyndigheten till hända godkänt förrättning, förrättningsbeslut eller gränsutmärkning, får vad som godkänts inte överklagas.

kap.

Har en skrivelse med överklagande kommit in till fastighetsdomstolen, skall domstolen vidarebefordra skrivelsen till fastighetsbildningsmyndigheten och samtidigt lämna uppgift om vilken dag som skrivef sen kom in till domstolen.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1988/89:BoUl 1

, .,, Bilaga 1

utgången av nämnda ttd kommtt in

till domstolen ej föranleda att talan

avvisas.

2§

Vid besvärsinlaga skall fogas två Vid skrivelsen med överklagande
avskrifter av inlagan och därtill hö- skall två avskrifter av skrivelsen och
rande handlingar. Behöver domsto- därtill hörande handlingar bifogas.
len för delgivning eller därmed Behöver domstolen för delgivning
jämförlig åtgärd ytterligare avskrif- eller därmed jämförlig åtgärd ytter-
ter, är klaganden skyldig att tillhan- ligare avskrifter, är klaganden skyl-
dahålla dem. Är avskrifter icke till- dig att tillhandahålla dem. Är av-
gängliga när de behövs, får domsto- skrifter inte tillgängliga när de be-
len ombesörja dem på klagandens hövs, får domstolen ombesörja
bekostnad. dem på klagandens bekostnad.

Första stycket gäller icke karta, ritning eller annan bilaga av vidlyftig beskaffenhet, om avskrift av handlingen kan undvaras utan väsentlig olägenhet.

3§
Om fastighetsdomstolen finner Om fastighetsdomstolen finner
att sakägare bör höras över besvä- att sakägare bör höras över överkla-
ren, skall besvärsinlagan med där- gandet, skall skrivelsen med över-
vid fogade handlingar delges sak- klagandet och därvid fogade hand
ägaren och föreläggande meddelas lingar delges sakägaren och förelag-
honom att inkomma med skriftlig gande meddelas hoiiom att inkom-
förklaring. ma med skriftlig förklaring.

Fordras för målets beredande eller avgörande att yttrande inhämtas från länsstyrelsen, byggnadsnämnden eller annan myndighet eller från sakkunnig eller att skriftligt bevis företes, särskilt sammanträde hålles eller annan liknande åtgärd vidtages, skall domstolen utan dröjsmål förordna därom.

9
Har talan fullföljts mot beslut vid Om ett beslut vid en förrättning
förrättning som ej avslutats, kan     som inte avslutats har överklagats,
fastighetsdomstolen föreskriva att   kan fastighetsdomstolen föreskriva
förrättningshandläggningen skall      att förrättningshandläggningen
avbrytas helt eller till viss del eller   skall avbrytas helt eller till viss del
att handläggning som avbrutits       eller att handläggning som avbru-
skall fortgå oberoende av den vid    tits skall fortgå oberoende av över
domstolen förda talan. Sådan före- klagandet. Sådan föreskrift träder i •
skrift träder i kraft genast och gäller         kraft genast och gäller till dess an-
till dess annat förordnas.        nat förordnas.

Om det på grund av särskilda omständigheter är lämpligt, får fastighetsdomstolen förordna om förtida tillträde. Härvid äger 5 kap. 30 a § andra — fjärde styckena motsvarande tillämpning.

Fastighetsdomstolen kan ome- Fastighetsdomstolen kan ome
delbart förordna att beslut av fas- delbart förordna att beslut av fas
tighetsbildningsmyndigheten om tighetsbildningsmyndigheten om
förtida tillträde e/'får utnyttjas i av- förtida tillträde inte får utnyttjas

'Senaste lydelse 1977:362. 30

När talan fullföljts av sakägare, får fastighetsbildningsmyndighetens beslut eller åtgärd ändras endast om övriga sakägare och, när besvären rör allmänt intresse, länsstyrelsen eller byggnadsnämnden fått tillfälle att yttra sig. Ändring till fördel för sakägare får dock ske, även om han icke haft tillfälle att yttra sig. Vad som nu föreskrivits äger motsvarande tillämpning, när talan fullföljts av företrädare för allmänt intresse eller av fastighetsregistermyndigheten.

Om domstolen finner att besvären bör föranleda ändring i avslutad förrättning eller i fastighetsbildnings- eller fastighetsbestämnings-beslut mot vilket talan fullföljts särskilt, får domstolen göra ändring även i del som icke överklagats, om det behövs för att uppenbar motstridighet eller oenhetlighet icke skall uppkomma i förrättningen eller beslutet.

Finner domstolen att beträffande förrättning föreligger sådan omständighet som avses i 15 kap. 10 §, får domstolen besluta om behövlig åtgärd, även om besvären icke avsett ifrågavarande del av förrättningen.

1§

När överklagande har gjorts av någon sakägare, får fastighetsbildningsmyndighetens beslut eller åtgärd ändras endast om övriga sakägare och, när överklagandet rör allmänt intresse, länsstyrelsen eller byggnadsnämnden fått tillfälle att yttra sig. Ändring till fördel för sakägare får dock ske, även om han inte haft tillfälle att yttra sig. Vad som nu föreskrivits äger motsvarande tillämpning, när överklagande har gjorts av en företrädare för allmänt intresse eller av fastighetsregistermyndigheten.

Om domstolen finner att överklagandet bör föranleda ändring i avslutad förrättning eller i fastighetsbildnings- eller fastighetsbestäm-ningsbeslut som har överklagats särskilt, får domstolen göra ändring även i del som inte har överklagats, om det behövs för att uppenbar motstridighet eller oenhetlighet inte skall uppkomma i förrättningen eller beslutet.

Finner domstolen att beträffande förrättning föreligger sådan omständighet som avses i 15 kap. 10 §, får domstolen besluta om behövlig åtgärd, även om överklagandet inte har avsett ifrågavarande del av förrättningen.

Har besvär anförts över avslutad förrättning, skall fastighetsdomstolen ofördröjligen och senast inom fyra dagar tillställa fastighetsregistermyndigheten avskrift av besvärsinlagan.

Sedan domstolens utslag eller slutliga beslut i fastighetsbildningsmål vunnit laga kraft, skall förrättningsakten och avskrift av utslaget eller beslutet sändas till fastighetsregistermyndigheten. Om förrättningen skall fortsättas, sändes handlingarna i stället till fastighetsbildningsmyndigheten. Fullföljes talan mot avgörandet i viss del och kan med anledning av domstolens avgörande i övrigt fråga uppkomma om registrering, skall handlingarna sändas till fastighetsregistermyndigheten. Efter registreringsfrågans handläggning skall myndigheten omedelbart återställa förrättningsakten.

Mot fastighetsdomstols utslag eller beslut får, om ej annat är föreskrivet, talan fullföljas i hovrätten genom besvär som inges till fastighetsdomstolen. 1 stället för den i 52 kap. 1 § rättegångsbalken föreskrivna tiden av två veckor gäller en tid av fyra veckor.

Besvär får anföras av sakägare och annan enskild part samt av sådan företrädare för allmänt intresse som kunnat föra talan i frågan vid fastighetsdomstolen.

15§

Om en avslutad förrättning har överklagats, skall fastighetsdomstolen ofördröjligen och senast inom fyra dagar tillställa fastighetsregistermyndigheten en kopia av skrivef sen med överklagande.

Sedan domstolens utslag eller slutliga beslut i fastighetsbildningsmål vunnit laga kraft, skall förrättningsakten och en kopia av utslaget eller beslutet sändas till fastighetsregistermyndigheten. Om förrättningen skall fortsättas, sänds handlingarna i stället till fastighetsbildningsmyndigheten. Om avgörandet överklagas i viss del och om det med anledning av domstolens avgörande i övrigt kan uppkomma fråga om registrering, skall handlingarna sändas till fastighetsregistermyndigheten. Efter registreringsfrågans handläggning skall myndigheten omedelbart återställa förrättningsakten.

kap.

1§

Fastighetsdomstols utslag eller beslut får, om inte annat är föreskrivet, överklagas tid hovrätten. Skrivelsen med överklagandet skall ges in till fastighetsdomstolen. I stället för den i 52 kap. I § rättegångsbalken föreskrivna tiden av två veckor gäller en tid av fyra veckor.

Överklagande får göras av sakägare och annan enskild part samt av sådan företrädare för allmänt intresse som kunnat föra talan i frågan vid fastighetsdomstolen.

Hovrätts utslag eller beslut får, om inte annat är föreskrivet, överklagas tid högsta domstolen. Skrivelsen med överklagandet skall ges in till hovrätten inom den i 56 kap. I § rättegångsbalken föreskrivna tiden.

Överklagande får göras av sakägare och annan enskild part samt av sådan företrädare för allmänt intresse som kunnat överklaga i frågan i hovrätten.

Hovrättens beslut i en fråga enligt 16 kap. 9§ andra stycket som har överklagats dit får inte överklagas. Hovrättens beslut i fråga om förtida tillträde i annat fall överklagas särskilt.

18 kap. 1§" Mot hovrätts utslag eller beslut får, om ej annat är föreskrivet, talan fullföljas i högsta domstolen genom besvär som inges till hovrätten inom den i 56 kap. I § rättegångsbalken föreskrivna tiden.

Besvär får anföras av sakägare och annan enskild part samt av sådan företrädare för allmänt intresse som kunnat föra talan i frågan i hovrätten.

Mot hovrättens beslut i dit fud-följd fråga om beslut enligt 16 kap. 9 § andra stycket får talan ej föras. Talan mot hovrättens beslut i fråga om förtida tillträde i annat fallföres särskilt.

19 kap. 3§

Uppgift om fastighetsbildning eller fastighetsbestämning införes snarast möjligt sedan förrättningen avslutats och denna eller, om besvär anförts, domstolens avgörande vunnit laga kraft.

Utan hinder av att förrättningen ej avslutats skall uppgift om fastighetsbildnings- eller fastighetsbe-stämningsbeslut, mot vilket talan skolat föras särskilt, införas så snart beslutet vunnit laga kraft, om fastighetsbildningsmyndigheten begär det.

Föres talan mot beslut eller åtgärd vid avslutad förrättning eller föres talan särskilt mot fastighets-

Uppgift om fastighetsbildning eller fastighetsbestämning införs snarast möjligt sedan förrättningen avslutats och denna eller, om den har överklagats, domstolens avgörande vunnit laga kraft.

Åven om förrättningen inte har avslutats skall uppgift om fastighetsbildnings- eller fastighetsbe-stämningsbeslut, som skulle ha överklagats särskilt, införas så snart beslutet vunnit laga kraft, om fastighetsbildningsmyndigheten begär det.

Överklagas beslut eller åtgärd vid avslutad förrättning eller överklagas fastighetsbildnings- eller fastig-

Nuvarande lydelse

bildnings- eller fastighetsbestäm-ningsbeslut, får utan hinder därav uppgift med anledning av förrättningen eller beslutet införas i fastighetsregistret i fråga om sådan del som uppenbarligen ej beröres av fullföljden. Motsvarande gäller när talan föres mot domstols avgörande i fastighetsbildningsmål.

Föreslagen lydelse

hetsbestämningsbeslut särskilt, får uppgift med anledning av förrättningen eller beslutet införas i fastighetsregistret i fråga om sådan del som uppenbarligen inte berörs av överklagandet. Motsvarande gäller när domstols avgörande i ett fastighetsbildningsmål överklagas.

1988/89:BoUll Bilaga 1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

!§'

Äganderättsutredning enligt denna lag får ske beträffande område där äganderätten till fast egendom är oviss, om det från allmän och enskild synpunkt är av väsentlig betydelse att ovissheten undanröjes och åtgärder härför lämpligen bör vidtagas i ett sammanhang. Sådan utredning får även eljest ske beträffande område där fastighetsägama i betydande omfattning saknar lagfart. Äganderättsutredning får också ske beträffande en enstaka fastighet, om den som gör anspråk på fastigheten inte kan erhålla lagfart på grund av oklarhet om eller brist i föregående ägares åtkomst.

Förordnande om äganderättsutredning meddelas av länsstyrelsen. Innan förordnande meddelas, skall länsstyrelsen samråda med inskrivningsmyndigheten och övriga myndigheter vilkas hörande kan vara av betydelse för avgörandet.

Förordnande om äganderättsutredning meddelas av länsstyrelsen. Uppkommer fråga om utredning enligt första stycket tredje meningen i en pågående fastighetsbildningsförrättning meddelas i stället förordnande av fastighetsbddningsmyn-digheten. Innan förordnande enligt detta stycke meddelas, skall den beslutande myndigheten samråda med inskrivningsmyndigheten och övriga myndigheter vilkas hörande kan vara av betydelse för avgörandet. Framkommer skilda uppfattningar vid samråd enligt andra stycket eller är ärendet av annan anledning svårbedömt, skall det överlämnas till statens lantmäteriverk för avgörande.

2§ Äganderättsutredning sker vid förrättning, som handlägges av fastighetsbildningsmyndigheten.

Om äganderättsutredningen är av betydelse för en annan förrättning som handläggs av fastighetsbildningsmyndigheten, får myndighe-

Nuvarande lydelse

Bestämmelserna i 4 kap. 1—7, 12 och 13§§, 14 § första och fjärde styckena, 16-24, 28 och 29§§, 30 § första stycket samt 31, 33-40 och 42 §§ fastighetsbildningslagen (1970:988) äger motsvaraitde tillämpning i fråga om äganderättsutredning.

Föreslagen lydelse

ten handlägga äganderättsutredningen och den andra förrättningen gemensamt.

Bestämmelserna i 4 kap. 1—7, 12
och 13 §§, 14 § första och fjärde
styckena, 16-24, 28 och 29§§,
30 § första stycket samt 31 och 33 —
40 §§ fastighetsbildningslagen

(1970:988) tillämpas också i fråga om äganderättsutredning.

1988/89:BoUll Bilaga 1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7§'

Gemensamhetsanläggning får ej inrättas, om ägarna av de fastigheter som skall deltaga i anläggningen och hyresgästerna i sådana fastigheter mera allmänt motsätter sig åtgärden och har beaktansvärda skäl för det. Vid denna prövning skall främst deras mening beaktas som har störst nytta av anläggningen. Hyresgästerna yorefraW.? av den eller de organisationer av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för berörda fastigheter eller, om förhandlingsordning inte gäller, riksorganisation av hyresgäster eller förening, som är ansluten till sådan organisation och inom vars verksamhetsområde fastigheterna är belägna (hyresgästorganisation). Första stycket gäller icke, om behovet av anläggningen är synnerligen angeläget.

Ii Rätt att påkalla förrättning enligt denna lag tillkommer ägaren av fastighet, som avses skola deltaga i anläggningen eller som enligt en detaljplan helt eller till viss del skall användas till allmän plats för vilken kommunen inte är huvudman. Rätt att påkalla förrättning tillkommer också kommunen och hyresgästorganisation.

Rätt att påkalla förrättning enligt denna lag tillkommer ägaren av fastighet, som avses skola deltaga i anläggningen eller som enligt en detaljplan helt eller till viss del skall användas till allmän plats för vilken kommunen inte är huvudman. Rätt att påkalla förrättning tillkommer också kommunen och hyresgästorganisation. En samfållighetsförening får, efter beslut av föreningsstämman, påkalla en förrättning som angår gemensamhetsanläggning under föreningens förvaltning.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1988/89:BoU 11

. Bilaga 1

Länsstyrelsen kan påkalla förrättning för mrättande av anläggning som

styrelsen finner vara av större betydelse från allmän synpunkt.

Vid expropriation eller liknande tvångsförvärv får förvärvaren påkalla förrättning för inrättande av sådan anläggning varigenom olägenhet av förvärvet kan undanröjas, minskas eller förebyggas.

Om rätt för väghållare att påkalla förrättning enligt denna lag finns bestämmelser i 20 a § och 25 § tredje stycket väglagen (1971:948).

En samfällighetsförening som förvaltar en exploateringssamfällighet enligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan får begära förrättning enligt denna lag, om åtgärden syftar till att genomföra sådan samverkan.

19 r I fråga om förrättning enligt den- I fråga om förrättning enligt denna lag äger 4 kap. 1—24, 27 — 40 na lag tillämpas 4 kap. 1—24 och och 42§§ fastighetsbildningslagen 27 —40§§ fastighetsbildningslagen (1970:988) motsvarande tillämp- (1970:988). fting.

Har hyresgästorganisation påkallat förrättningen eller kan den eljest beröra hyresgästers rätt, skall fastighetsbildningsmyndigheten underrätta organisationen om tid och plats för sammanträde eller, i fall som avses i 4 kap. 15 § fastighetsbildningslagen, om förrättningen innan denna avslutas.

22 § Uppkommer fråga om inlösen. Uppkommer fråga om inlösen, äger 8 kap. 7 § första och andra tillämpas 8 kap. 7 § första stycket styckena fastighetsbildningslagen fastighetsbildningslagen (1970:988) motsvarande tillämp- (1970:988). nirig.

35 §

Inträder, sedan fråga som be- Inträder, sedan fråga som be
handlats vid förrättning enligt den- handlats vid förrättning enligt den
na lag slutligt avgjorts, ändrade för- na lag slutligt avgjorts, ändrade för
hållanden som väsentligt inverkar hållanden som väsentligt inverkar
på frågan, kan denna prövas vid ny på frågan, kan denna prövas vid ny
förrättning. Även utan att sådana förrättning. Även utan att sådana
förhållanden inträtt, får ny förrätt- förhållanden inträtt, får ny förrätt
ning äga rum, om i det tidigare av- ning äga rum, om i det tidigare av
görandet föreskrivits att frågan får görandet föreskrivits att frågan får
omprövas efter viss tid och denna omprövas efter viss tid och denna
tid utgått. tid utgått eller om i annat fall ett

klart behov av omprövning framkommit.

Vid den nya förrättningen får ej beslutas sådan ändring i fråga om kretsen av fastigheter som deltager i gemensamhetsanläggning eller fastighets andelstal att avsevärd olägenhet uppkommer från allmän eller enskild synpunkt.

'Senaste lydelse 1974:822. 38

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1988/89:BoU 11

Bilaga 1

Ar vid den nya förrättningen fråga endast om ändring som icke påverkar

bebyggelsens utformning eller markanvändningen i övrigt, behöver byggnadsnämndens medgivande enligt 23 § ej inhämtas.

Denna lag'* träder i kraft den I januari 1975.

De nya bestämmelserna äger tills vidare tillämpning

dels iföljande kommuner, nämligen Stockholms län: Botkyrka, Danderyd, Ekerö, Haninge, Huddinge, Järfålla, Lidingö, Nacka, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Tyresö, Täby, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Vallentuna, Vaxholm och Värmdö kommuner. Malmöhus län: Bara, Burlöv, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och Vellinge kommuner, Hallands län: Kungsbacka kommun, Göteborgs och Bohus län: Göteborg, Härryda, Kungälv, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö kommuner, Älvsborgs län: Ale och Lerum kommuner

dels i annan kommun, om regeringen förordnar om det på ansökan av förening som är ansluten tid riksorganisation av hyresgäster och inom vars verksamhetsområde kommunen är belägen.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

2. Har vid förrättning enligt anläggningslagen (1973:1149) sammanträde med sakägarna hållits före ikraftträdandet, gäller 7 § anläggningslagen i dess äldre lydelse och övergångsbestämmelserna till lagen (1974:822) om ändring i anläggningslagen.

" 1974:822.

' 1989:000. 39

5 Förslag till 1988/89:BoUll

Lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter

Härigenom föreskrivs att 7, 8, 19, 20, 28 och 41 §§ lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§

Kan delägarna icke enas i fråga Kan delägarna inte enas i fråga om viss förvaltningsåtgärd, skall om en viss förvaltningsåtgärd, fastighetsdomstolen på begäran av skall, om någon delägare begär det, delägare förordna någon att hålla fastighetsbildningsmyndigheten el-sammanträde med delägamar av- ler den som myndigheten förordnar görande av frågan. Förordnande därtill hålla sammanträde med del-skall dock icke meddelas, om åtgär- ägarna för att avgöra frågan eller, den med hänsyn tid samfåUighetens om omständigheterna föranleder omfattning och beskaffenhet samt det, anordna föreningsförvaltning, övriga omständigheter ej bör vidtagas utan att föreningsförvaltning anordnas.

Har begäran framställts om för- Fastighetsbildningsmyndigheten ordnande enligt första stycket, fåi- får, om synnerliga skäl föranleder domstolen, om synnerliga skäl för- det, vidta åtgärd som behövs för att anleder det, / avbidan på att den säkerställa delägarbeslutet. med förordnandet avsedda frågan avgjorts utse god man för förvaltning av samfälligheten eller vidtaga annan åtgärd som behövs för att säkerställa delägarbeslutet.

8§
Den som förordnats att hålla        Den som skad hålla sammanträ
sammanträde enligt 7 § skall utreda     de enligt 7 § skall utreda vilka som
vilka som är delägare.             är delägare.

19§ Föreningen skall vid förvaltningen tillgodose medlemmarnas gemensamma bästa. Varje medlems enskilda intresse skall även beaktas i skälig omfattning.

Om en samfållighetsförening förvaltar gemensamhetsanläggning som är av kommunalteknisk natur eller annars av större värde och som är inrättad för småhusfastigheter ef ler för sådana fastigheter jämte hyresfastigheter eller bostadsrättsfastigheter, skall samfållighetsför-eningen avsätta medel tdl en fond för att säkerställa underhåd och förnyelse av gemensamhetsanlägg-

' Lagen omtryckt 1987:128. 40

Sammanträde enligt första stycket hålles av den som fastighetsdomstolen förordnat därtill. Sådant förordnande meddelas på begäran av delägare. Dock skall i samband med förrättning enligt fastighetsbildningslagen (1970:988), anläggningslagen (1973:1149) eller lagen (1987:11) om exploateringssamverkan fastighetsbildningsmyndigheten eller, om särskild förrättnings-man förordnats enligt 4 § anläggningslagen, denne hålla sammanträde enligt första stycket beträffande samfällighet som beröres av förrättningen, om delägare i samfälligheten begär det eller om det är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt att samfällighetsförening bildas

I fråga om samfälligheter enligt I § första stycket 5 skall vad som i andra stycket sägs om förrättning och förrättningsman gälla förrättning och förrättningsman enligt vattenlagen (1983:291). Om det är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt att en samfällighetsförening bildas för förvaltningen av en bevattnings- eller vattenreglerings-samfällighet, får domstolen förordna någon att hålla sammanträde enligt första stycket även om delägare i samfälligheten inte har begärt det.

Sammanträde enligt första styc
ket skad, om någon delägare begär
det, hållas av fastighetsbildnings
myndigheten eller den som myndig
heten förordnat därtill. Dock skall i
samband med förrättning enligt
fastighetsbildningslagen
(1970:988), anläggningslagen

(1973:1149) eller lagen (1987:11) om exploateringssamverkan fastighetsbildningsmyndigheten eller, om särskild förrättningsman förordnats enligt 4 § anläggningslagen, denne hålla sammanträde enligt första stycket beträffande samfällighet som beröres av förättningen, om delägare i samfälligheten begär det eller om det är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt att samfällighetsförening bildas.

I fråga om samfälligheter enligt 1 § första stycket 5 skall vad som i andra stycket sägs om förrättning och förrättningsman gälla förrättning och förrättningsman enligt vattenlagen (1983:291). Om det är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt att en samfällighetsförening bildas för förvaltningen av en bevattnings- eller vattenreglerings-samfällighet, får fastighetsbildningsmyndigheten hålla sammanträde enligt första stycket även om delägare i samfälligheten inte har begärt det.

Föreslagen lydelse

3. den ort där styrelsen skall ha
sitt säte,

4. hur styrelsen skall vara
sammansatt och hur den skall utses
samt gmnderna för dess beslutför-
het,

5. hur revision av styrelsens förvaltning skall ske,

6. föreningens räkenskapsperiod,

7. grunderna för sådan fondavsättning som avses i I9§ andra styc-kei

8. hur ofta ordinarie föreningsstämma skall hållas,

9. det sätt på vilket kallelse till föreningsstämma skall ske och andra meddelanden bringas till medlemmarnas kännedom ävensom den tid före sammanträde då kallelseåtgärd senast skall vidtagas.

Nuvarande lydelse

3. den ort där styrelsen skall ha
sitt säte,

4. hur styrelsen skall vara
sammansatt och hur den skall utses
samt grunderna för dess beslutför-
het,

5. hur revision av styrelsens förvaltning skall ske,

6. föreningens räkenskapsperiod,

7. hur ofta ordinarie föreningsstämma skall hållas,

8. det sätt på vilket kallelse till föreningsstämma skall ske och andra meddelanden bringas till medlemmarnas kännedom ävensom den tid före sammanträde då kallelseåtgärd senast skall vidtagas.

Stadgarna får ej innehålla föreskrift som strider mot denna lag eller annan författning.

41 §

Innan uttaxering sker, skall styrelsen upprätta utgifts- och inkomststat för föreningen. Staten förelägges föreningsstämman för godkännande.

Gäller i fråga om skyldigheten att deltaga i kostnader olika bestämmelser för skilda verksamhetsgrenar, skall inkomsterna och utgifterna för varje verksamhetsgren beräknas för sig. Gemensamma inkomster och utgifter fördelas på verksamhetsgrenarna efter vad som är skäligt.

Om föreningen skad göra fondavsättning enligt 19 § andra stycket skad av utgifts- och inkomststaten framgå de belopp som går åt tid fondavsättningen.

1988/89:BoUll Bilaga 1

6 Förslag till 1988/89.BoUll

Lag om ändring i ledningsrättslagen (1973:1144) '

Härigenom föreskrivs att 16 och 20 §§ ledningsrättslagen (1973:1144) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ■

16§
I fråga om förrättning enligt den-        I fråga om förrättning enligt den
na lag äger 4 kap. 1-24, 27-35,      na lag tillämpas 4 kap. 1-24, 27-
37-40 och   42 §§ fastighetsbild- 35   och   37-40§§ fastighetsbild
ningslagen (1970:988) motsvarande         ningslagen (1970:988).
tillämpning.

Avser förrättning endast att inskrivet servitut eller inskriven nyttjanderätt avseende rätt att framdraga och bibehålla ledning skall förändras till ledningsrätt, skall dock sammanträde med sakägarna hållas bara om särskilda skäl talar för det. Vid sådan förrättning behöver ärendet ej hänskjutas till byggnadsnämnden enligt 21 §.

Vid förrättning som avses i andra stycket får inskrivet servitut avseende rätt att framdraga och bibehålla ledning, som utgör tillbehör till annan fastighet eller annan inskriven tomtträtt än den där ledningen finns, förändras till ledningsrätt endast om därvid förordnas att ledningsrätten skall höra till den fastighet eller tomträtt till vilken ledningen hör.

Svarar fastighet för fordran, får inskrivet servitut eller inskriven nyttjanderätt förändras till ledningsrätt endast om sådana medgivanden som avses i 14§ andra stycket föreligger. Medgivande av rättsägare behövs dock ej, om förändringen är väsentligen utan betydelse för honom.

20 § Uppkommer fråga om inlösen. Uppkommer fråga om inlösen, äger 8 kap. 7 § första och andra tillämpas 8 kap. 7 § första stycket styckena fastighetsbildningslagen fastighetsbildningslagen (1970:988) motsvarande tillämp- (1970:988). ning.

Denna lag träder i kraft den I janiiari 1990.

7 Förslag till 1988/89:BoUll

Lagom ändringi lagen (1987:11) om '

exploateringssamverkan

Härigenom föreskrivs att 9§ lagen (1987:11) om exploateringssamverkan skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9§
I fråga om I fråga om

exploateringförrätlningar exploateringförrättningar

tillämpas 4 kap. 1-24, 27-40 tillämpas 4 kap. 1-24 och 27-
och 42 §§ fastighetsbildningslagen 40 §§ fastighetsbildningslagen

(1970:988). (1970:988).

Denna lag träder i kraft den I januari 1990.

Nuvarande lydelse

När mål enligt särskilda bestämmelser efter prövning av själva saken avgörs utan huvudförhandling är fastighetsdomstol domför utan nämndemännen. / övrigt är fastighetsdomstol domför med en lagfaren ledamot vid handläggning som inte sker vid huvudförhandling och vid huvudförhandling ifall som avses i I kap. 3 a§ andra och tredje styckena rättegångsbalken.

Utskottets förslag

4§

När mål enligt särskilda bestämmelser efter prövning av själva saken avgörs utan huvudförhandling är fastighetsdomstolen domför utan nämndemännen. / fastighetsbildningsmål är domstolen i dessa fall domför med en lagfaren ledamot när enighet om utgången i målet föreligger mellan klaganden samt övriga sakägare och företrädare för allmänt intresse som hörts över överklagandet, eller det med hänsyn tid målets beskaffenhet är tillräckligt att det avgörs av en lagfaren ledamot och parterna samtycker till det.

I övrigt är fastighetsdomstol domför med en lagfaren ledamot vid handläggning som inte sker vid huvudförhandling och vid huvudförhandling i fad som avses i 1 kap. 3 a § andra och tredje styckena rättegångsbalken.

Reservanternas i988/89:BoUii

Bilaga 3
1 Förslag till Tillhör

Lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988) reservation 4

(vpk, mp)

Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetsbildningslagen (1970:988)' att det i 3 kap. i lagen skall införas en ny paragraf, 3 a §, av följande lydelse.

3 kap. 3a§ Vid fastighetsbildning skall lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m. m. tillämpas.

Denna lag träder i kraft den I januari 1990.

Lagen omtryckt 1971; 1035. 46

Nuvarande lydelse

Bestämmelserna i 2 och 3 kap. skall tillämpas enligt vad som är föreskrivet i plan- och bygglagen (1987:10), vattenlagen (1983:291), miljöskyddslagen (1969:387), naturvårdslagen (1964:822), lagen (1985:620) om vissa torvfyndighe-ter, väglagen (1971:948), lagen (1902:71 s. 1) innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, lagen (1978:160) om vissa rörledningar och luftfartslagen (1957:297).

Reservanternas förslag kap.

2§