Bostadsutskottets betänkande
1988/89:BoUl 1

Ändringar i fastighetsbildningslagen m. m.
(prop. 1988/89:77)

Sammanfattning

Bostadsutskottet tillstyrker de förslag till ändringar i den fastighetsrättsliga
lagstiftning som regeringen föreslår i proposition 1988/89: 77. Regeringens
förslag innebär att förrättningsverksamheten görs effektivare än i dag och
att handläggningen förenklas. Förslaget innebär också ett ökat boendeinflytande
vid bl. a. inrättande av gemensamhetsanläggningar. Samtliga motioner
som behandlas i betänkandet avstyrks.

Till betänkandet har fogats fyra reservationer och ett särskilt yttrande.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1988/89:77 föreslagit riksdagen att anta
dels av lagrådet granskade förslag med vidtagna ändringar såvitt avser

1. lag om ändring i jordabalken,

2. lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål,

3. lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988),

4. lag om ändring i lagen (1971:1037) om äganderättsutredning och
legalisering,

5. lag om ändring i anläggningslagen (1973:1149),

6. lagom ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter,

7. lag om ändring i ledningsrättslagen (1973:1144),

dels

8. vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i lagen (1987:11)
om exploateringssamverkan.

Motionerna

I betänkandet behandlas de med anledning av propositionen väckta motionerna 1988/89:Bo7

av Anita Johansson och Ulla-Britt Åbark (båda s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ändring av reglerna för röstning i lagen om förvaltning av
samfälligheter.

1988/89

BoUll

1 Riksdagen 1988/89. 19 sami Nr 11

1988/89:Bo8 av Agne Hansson m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om vikten av att följa fastighetsbildningslagens tillämpning
avseende enskildas rättstrygghet,

2. att riksdagen beslutar avslå proposition 1988/89: 77 såvitt avser förslaget
om formerna för boendeinflytande för hyresgäster samt hos regeringen
hemställa om ett nytt förslag enligt de riktlinjer som redovisas i
motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av fortsatt utredningsarbete kring formerna
för boendeinflytande vid skilda besittningsformer,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om formerna för småhusägares inflytande över gemensamhetsanläggningars
tillkomst m.m. samt att riksdagen hos regeringen
hemställer om förslag till ändringar i berörd lagstiftning i enlighet med vad
som anförts i motionen.

1988/89:Bo9 av Knut Billing m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att utvärdering av hyresgästinflytande vid inrättande
av gemensamhetsanläggning skall ske i enlighet med vad som
anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att då hyresgästinflytande vid inrättande av
gemensamhetsanläggning kommer i fråga hyresgäster i de fastigheter som
skall delta i anläggningen skall ha rätt att själva utse sina företrädare.

1988/89:BolO av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar
att med avslag på propositionen vad gäller förslaget till utvidgning av
hyresgästinflytandet enligt anläggningslagen hos regeringen begär ett nytt
förslag som innebär att hyresgästinflytandet utformas i enlighet med vad
som i motionen anförts.

1988/89:Bo 11 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om sådan ändring av fastighetsbildningslagen
att den anknyts till naturresurslagen i enlighet med vad som anförts i
motionen,

2. att riksdagen beslutar om sådan ändring av naturresurslagen som
anförts i motionen.

Utskottet

Inledning

1 propositionen föreslås olika ändringar i fastighetsbildningslagen (FBL)
och i angränsande lagstiftning i syfte att effektivisera förrättningsverksamheten
och ge ett ökat boendeinflytande vid inrättande och förvaltning av
gemensamhetsanläggningar. Till grund för förslagen ligger fastighetsbildningsutredningens
slutbetänkande (SOU 1986:29) Fastighetsbildning 4.
Betänkandet har remissbehandlats. De ändringar som föreslås i propositionen
berör bl. a. vissa civilrättsliga frågor i samband med fastighetsbild -

1988/89:BoU 11

2

ning och procedurregler vid fÖrrättningshandläggningen samt förfarandet i
fastighetsbildningsmål. Remissinstanserna har i huvudsak varit positiva
till att de genomförs. Dessa förslag har inte mött invändningar i motioner.

I propositionen föreslås också ändringar, som berör boendeinflytandet
bl. a. vid inrättande och förvaltning av gemensamhetsanläggningar. Dessa
förslag har däremot ifrågasatts i motioner. Utskottet behandlar nedan
dessa avsnitt i propositionen.

Boendeinflytande för hyresgäster vid bildande av
gemensamhetsanläggning

Anläggningslagen (AL) ger möjlighet att inrätta anläggning som är gemensam
för flera fastigheter och som tillgodoser ändamål av stadigvarande
betydelse för dem. Inrättandet sker vid en förrättning av fastighetsbildningsmyndigheten.
Rätt att begära förrättning tillkommer bl. a. ägarna till
fastigheter, som berörs av anläggningen. Genom en ändring i AL, som
trädde i kraft den 1 januari 1975, infördes bestämmelser som gav hyresgäster
i en fastighet som berördes av en anläggningsförrättning ett visst
inflytande vid bildandet av gemensamhetsanläggning. Bestämmelserna,
som tillkom främst för att ge hyresgästerna inflytande vid genomförande
av gårdssaneringar, gäller dels i kommunerna i Stockholms-, Göteborgsoch
Malmöområdena, dels i annan kommun, om regeringen förordnar om
det på ansökan av förening som är ansluten till riksorganisation av hyresgäster
och inom vars verksamhetsområde kommunen är belägen. Lagändringen
innebär bl. a. att en gemensamhetsanläggning inte skall få inrättas
om ägarna till de fastigheter som skall delta i anläggningen och hyresgästerna
i sådana fastigheter mera allmänt motsätter sig åtgärden och har beaktansvärda
skäl för det (7 § AL). Hyresgästerna skall enligt bestämmelserna
i lagen företrädas av riksorganisation av hyresgäster eller förening
som är ansluten till sådan organisation och inom vars verksamhetsområde
fastigheterna är belägna (hyresgästorganisation). Det är bara i anläggningslagen
som hyresgästinflytandet är begränsat på detta sätt. I bostadssaneringslagen
är det utformat så, att hyresgästinflytandet får utövas även av
en organisation av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för
fastigheten. Enligt bl. a. hyresförhandlingslagen får förhandling föras på
hyresgästsidan av en organisation av hyresgäster utan krav på att den skall
vara knuten till en riksorganisation.

1 propositionen föreslås nu att hyresgästinflytandet utvidgas till att gälla
i hela landet. När det gäller formen för inflytandet anförs i propositionen
att hyresgästinflytandet i AL inte på något avgörande sätt skiljer sig från
det som finns reglerat i tidigare nämnda lagar och att det därför inte finns
skäl att frånkänna en lokal hyresgästorganisation, som står utanför en
riksorganisation, rätt att utöva hyresgästinflytande. Det anses lämpligt
med hänsyn till det samband som kan föreligga mellan sanerings- och
anläggningsåtgärder att hyresgästinflytandet i AL utformas i enlighet med
bostadssaneringslagens bestämmelser om krav på förhandlingsordning.
Saknas en sådan skall inflytandet utövas på sätt som gäller för närvarande,
dvs. i princip av en riksorganisation av hyresgäster.

1988/89:BoU 11

3

I motionerna Bo8 (c) yrkande 2, Bo9 (m) yrkande 2 och Bo 10 (fp)
föreslås att hyresgästinflytandet bör få utövas av de hyresgäster som bor i
en berörd fastighet eller av den organisation som de bildar.

I motion Bo9 (m) yrkande 1 föreslås riksdagen besluta att en utvärdering
av hyresgästinflytandet vid inrättande av gemensamhetsanläggning skall
ske i enlighet med vad i motionen anförts.

Utskottet har tidigare (senast BoU 1987/88:13) behandlat frågan om
boendeinflytande för hyresgäster enligt bl. a. bostadssaneringslagen. Utskottet
har därvid framhållit att den gällande ordningen avser att vara
neutral till hyresgästernas val av intresseorganisation. Även den nu föreslagna
utvidgningen av begreppet hyresgästorganisation i anläggningslagen
avser att tjäna detta syfte och innebär dessutom ett ökat hyresgästinflytande
vid anläggningsförrättningar och en anpassning till den rådande ordningen
när det gäller sådant inflytande. Utskottet delar den uppfattning
som framkommit i propositionen att det är lämpligt med hänsyn till det
samband som i praktiken föreligger mellan sanerings- och anläggningsåtgärder
att hyresgästinflytandet utformas i enlighet med vad som gäller
enligt bostadssaneringslagen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i
denna del och avstyrker motionerna Bo8 (c) yrkande 2, Bo9 (m) yrkande 2
och BolO (fp).

Inte heller finnér utskottet tillräckliga skäl föreligga att nu förorda att en
utvärdering av hyresgästinflytandet vid inrättande av gemensamhetsanläggning
skall göras. Erfarenheter av den ordning som nu föreslås bör
vinnas innan en eventuell utvärdering görs. Motion Bo9 (m) yrkande 1
avstyrks med hänvisning till vad nu anförts.

Omröstningsreglerna i lagen (1973: 1150) om förvaltning av
samfälligheter (SFL)

Det förekommer ibland att det inom ett och samma bostadsområde har
bildats fastigheter som bebos av hyresgäster, bostadsrättshavare och småhusägare
och att gemensamhetsanläggningar har inrättats för fastigheterna.
Anläggningarna förvaltas regelmässigt av en eller flera samfällighetsföreningar
enligt SFL. När olika boendeformer är blandade på detta sätt
kan det vid samfällighetsförvaltning uppstå en obalans i röstningshänseende
mellan de olika kategorierna av boende därför att rösträtten är knuten
till medlemskap i föreningen. Medlemskapet är i sin tur knutet till ägandet
och inte till boendet. Huvudregeln, som finns i 49 § SFL, är att varje
medlem i föreningen har en röst. I frågor av ekonomisk betydelse kan dock
en medlem begära att röstetalet i stället beräknas efter delägarfastigheternas
andelstal i samfalligheten. Vid sådan omröstning får emellertid en
medlems röstetal inte överstiga en femtedel av det sammanlagda röstetalet
för samtliga närvarande röstberättigade medlemmar. Denna röstspärr har
kommit till för att hindra en andelshavare med ett högt andelstal att få ett
helt dominerande inflytande över samfalligheten.

För att komma till rätta med de problem som nuvarande röstningsregler
orsakar har fastighetsbildningsutredningen anvisat två alternativa lösningar;
ett blockröstningsförfarande och ett individuellt röstningsförfarande.

1988/89:BoUl 1

4

Det senare förslaget förordas av utredningen. Vad förslagen innebär redovisas
översiktligt i propositionen. Ingendera lösningen har vunnit remissinstansernas
gillande. Åtskilliga av dem anser att de anvisade metoderna
är alltför komplicerade. Ett par remissinstanser har i stället förordat att
spärregeln avskaffas. Departementschefen har övervägt även en sådan
lösning. Enligt hennes mening kan det emellertid inte bortses från risken
att en boendekategori med särintressen i förhållande till övriga boende
inom ett område skulle kunna dominera samfällighetsföreningen om
spärrregeln slopas. Inte något av de förslag som lagts fram av utredningen
har därför ansetts vara en godtagbar lösning på de problem som gällande
röstningsregler för med sig. Någon ändring i gällande regler föreslås därför
inte.

1 motion Bo7 (s) föreslås att spärregeln slopas så att hyresgästerna kan få
ett inflytande i proportion till det ekonomiska ansvar de får ta för samfällighetens
beslut. Om inte detta kan ske föreslås att blockröstningsförfarandet
genomförs så att spärregeln kommer att omfatta alla besittningsformer.
I motion Bo8 (c) yrkande 3 föreslår motionärerna att formerna för
röstningsförfarandet i förevarande sammanhang måste utredas vidare.

Antalet blandade bostadsområden med gemensamhetsanläggningar är
enligt vad utskottet erfarit mycket få. Att det förhåller sig på det sättet
beror bl. a. på utformningen av röstningsreglerna. Utskottet delar emellertid
departementschefens uppfattning att det ringa antalet inte utgör skäl
för att underlåta att försöka finna en lämplig lösning och få en lagändring
till stånd som gör att boendeinflytandet i integrerade bostadsområden blir
mera rättvist. Hur röstningsreglerna skall utformas är emellertid, som
framgått ovan, en komplicerad och svårlöst fråga. De lösningar som har
föreslagits uppvisar brister. Utskottet delar uppfattningen i propositionen
att de förslag om röstningsregler som lagts fram inte innebär en godtagbar
lösning på de problem som dagens ordning för med sig. Departementschefen
anför att den nu diskuterade frågan kan komma att övervägas i ett
annat sammanhang. Ett tillkännagivande i enlighet med vad som föreslås i
motionerna bör därför nu kunna undvaras. Utskottet avstyrker sålunda
motionerna Bo7 (s) och Bo8 (c) yrkande 3 om omröstningsreglerna i SFL.

Boendeinflytande för småhusägare i s. k. storkvarter

Med storkvarter avses i detta sammanhang en särskild form för småhusbebyggelse
som karaktäriseras av att fastigheterna inom ett kvarter samverkar
om olika gemensamma anläggningar på kvartersmark såsom exempelvis
garage och parkeringsutrymmen. Frågor om hur marken skall användas
och behovet av gemensamhetsanläggningar behandlas i allmänhet redan
på planeringsstadiet. Vid utbyggnaden bestämmer i princip exploatören
över den fortsatta utbyggnaden. Bildande och förvaltning av en gemensamhetsanläggning
i samband med nyexploatering regleras i normalfallet i
ett exploateringsavtal. Alla avgörande beslut avseende gemensamhetsanläggningen
är alltså i regel fattade utan att småhusägarna som sedan flyttar
in i området har kunnat påverka innehållet.

1988/89:BoUl 1

5

Utredningen ansåg det angeläget att se över möjligheterna att ge småhusägarna
inflytande under plangenomförandet. Det förslag som förs fram
av fastighetsbildningsutredningen går ut på att endast nödvändiga nyttigheter
skall få inrättas innan småhusägarna har tillträtt sina fastigheter.
Vidare föreslås att samfällighetsförening inte skall få bildas förrän merparten
av småhusägarna har tillträtt sina fastigheter. Ett fåtal remissinstanser
har tillstyrkt det senare förslaget men har i övrigt avstyrkt förslagen. Mot
förslaget att endast nödvändiga anläggningar skulle få bildas har departementschefen
anfört att detta kan leda till kostnadshöjningar, att risken är
stor att anläggningar inte blir byggda och att en uppdelning i nödvändiga
och icke nödvändiga anläggningar inte garanterar något verkligt inflytande.
Inte heller utredningens förslag om senareläggning av föreningsbildningen
finnér departementschefen vara sådant att fördelarna uppväger
nackdelarna utan anser därför att nuvarande regler inte bör ändras.

I motion Bo8 (c) yrkande 4 gör motionärerna samma bedömning som
departementschefen. De anser emellertid att småhusägarnas inflytande
över gemensamhetsanläggningars tillkomst m.m. måste stärkas på annat
sätt. En väg kan enligt motionärerna vara att stärka småhusägar/villaägarföreningars
ställning genom att ge dessa samma besvärsrätt över kommunala
beslut som sakägare, bostadsrättsinnehavare, hyresgäster och hyresgästsammanslutningar
har enligt förvaltningslagen och plan- och bygglagen
(PBL). Enligt deras mening bör möjligheterna prövas att ge lagstiftningen
en sådan utformning att småhusägarna, företrädda av de lokala
småhusorganisationer som närmast berörs, skulle ha möjligheter att bl. a
påverka detaljplaner och därmed även de gemensamhetsanläggningar som
planeras i nya småhusområden av storkvarterskaraktär.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det vore värdefullt om de
som kommer att bo i ett nyexploaterat bostadsområde ges någon form av
inflytande vid inrättande av gemensamhetsanläggningar i området. Svårigheten
är att finna någon som kan tillvarata de blivande småhusägamas
intressen. På planeringsstadiet skall enligt 5 kap. 20 § PBL bl. a. enskilda
och sammanslutningar som har ett väsentligt intresse av förslaget beredas
tillfälle till samråd. En sådan lösning har utredningen dock inte funnit
lämplig bl. a. på grund av att det på småhusägarsidan saknas en stark och
enhetlig organisation. Även utskottet är tveksamt till om en sådan lösning
är möjlig och om den ger något reellt ökat boendeinflytande vid inrättande
av gemensamhetsanläggningar. Genom en väl genomtänkt planläggning
och genom de bestämmelser som finns om samrådsskyldighet under planeringsstadiet
torde småhusägarnas intressen ändå tillvaratas på ett godtagbart
sätt. Utskottet avstyrker med det anförda motion Bo8 (c) yrkande 4
om boendeinflytande i s. k. storkvarter.

Övriga frågor

I motion Bo8 (c) yrkande 1 uttrycks en risk för att den reformering som
föreslås av FBL kan medföra att den enskildes rättsskydd försämras på ett
sätt som inte förutsetts. Enligt motionärernas mening måste det därför
följas upp om de föreslagna ändringarna medför rättsförluster för de
enskilda personer som berörs av olika typer av förrättningar.

1988/89:BoUl 1

6

Det får anses självklart att regeringen, utan någon riksdagens begäran
därom, foijer effekterna av olika lagändringar. Vid en sådan uppfattning
bör ett riksdagens tillkännagivande om uppföljning av FBL enligt motion
Bo8 (c) yrkande 1 kunna undvaras.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Boll (vpk) har påtalats
att FBL saknar den uttryckliga anknytning till lagen (1987:12) om hushållning
med naturresurser m. m. (NRL), som finns i alla närliggande lagar.
Motionärerna föreslår därför och med hänsyn till det starkt växande
behovet av hushållning med alla naturresurser att en komplettering sker i
de båda lagarna.

Vid NRL:s tillkomst föreslog ett par remissinstanser att expropriationslagen,
FBL, AL och ledningsrättslagen skulle anknytas till NRL. Departementschefen
framhöll att FBL närmast var att betrakta som en genomforandelag
för redan fattade beslut om användning av mark och vatten. Han
noterade dock att det kunde finnas situationer där ett beslut enligt bl. a.
FBL självständigt kunde styra markanvändningen på ett sätt som kunde
inverka på det framtida utnyttjandet av olika markområden och där det
alltså kunde finnas skäl för prövningsmyndigheten att själv grunda beslutet
på sådana överväganden som förutsätts i NRL. Han ansåg emellertid
att en eventuell anknytning förutsatte ytterligare utredning och fann det
tills vidare tillräckligt med en samordning med PBL.

Utskottet anför följande. 1 2 kap. 2 § PBL föreskrivs att NRL skall
tillämpas vid planläggning och i ärenden om byggnadslov och förhandsbesked.
Fastighetsbildning inom område med detaljplan, fastighetsplan eller
områdesbestämmelser får inte ske i strid mot plan eller bestämmelse; dock
får mindre avvikelse göras om syftet med planen eller bestämmelserna inte
motverkas. Vid sådan fastighetsbildning är således synpunkter enligt NRL
beaktade vid planläggningen. Inom områden som inte omfattas av detaljplan
får enligt 3 kap. 3 § FBL fastighetsbildning inte ske om åtgärden
skulle försvåra områdets ändamålsenliga användning, föranleda olämplig
bebyggelse eller motverka lämplig planläggning av området. Genom de
krav som ställs upp för att fastighetsbildning utanför detaljplan skall
tillåtas är det väl sörjt för att de strävanden om en god resurshushållning
som ligger bakom bestämmelserna i NRL tillvaratas. Kommunernas
översiktsplaner, som redovisar de allmänna intressen som bör beaktas vid
beslut om användningen av mark- och vattenområden, kan därvid vara ett
hjälpmedel vid fastighetsbildningsmyndighetens bedömning. Vidare finns
det i 4 kap. 25 § och 25 a § FBL bestämmelser om samråd med myndigheter
som berörs av fastighetsbildningsåtgärder. Härigenom får byggnadsnämnden
i vissa fall ett avgörande inflytande på frågan om fastighetsbildning
för bebyggelse är lämplig med hänsyn till kraven i 3 kap. 3 § FBL.
Dessa bestämmelser minskar ytterligare risken för en ur naturresurssynpunkt
olämplig fastighetsbildning. Enligt vad utskottet erfarit kommer
lantmäteriverket att ta upp sambandet med NRL i anvisningarna till 3
kap. 3 § FBL. Anvisningarna beräknas vara utarbetade senast nästa år.

Mot bakgrund av den gällande ordningen och pågående överväganden
inom lantmäteriverket saknas enligt utskottets mening grundad anledning
att befara att innehållet i NRL inte kommer att beaktas vid fastighetsbild -

1988/89:BoU 11

7

ningsåtgärder. Utskottet avstyrker med det anförda vänsterpartiet kommunisternas
partimotion om formell anknytning mellan NRL och FBL.

I 4 § lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål föreskrivs i andra
meningen att fastighetsdomstol är domför med en lagfaren ledamot i
samma utsträckning som föreskrivs för tingsrätt. Regeringen har i proposition
1988/89:95 angående ändringar i rättegångsbalken m. m. föreslagit att
denna bestämmelse ändras för att klargöra vilka regler i 1 kap. rättegångsbalken
som avses. Förslaget, som närmast får anses vara av redaktionell
karaktär, behandlas för närvarande i JuU. Ändringen föreslås träda i kraft
den 1 september 1989. Nuvarande lydelse och föreslagen lydelse av 4 §
lagen om domstolar i fastighetsmål bör därför ges den utformning som
framgår av till detta betänkande fogade bilaga 2. Utskottet förordar att
riksdagen med bifall till proposition 1988/89: 77 antar förslaget i bilagan.

Övriga förslag till ändringar i den fastighetsrättsliga lagstiftningen som
förts fram i propositionen har inte givit utskottet anledning till erinran
eller särskilt yttrande.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande boendeinflytande för hyresgäster

att riksdagen med avslag på motionerna 1988/89:Bo8 yrkande 2,
1988/89:Bo9 yrkande 2 och 1988/89:BolO och med bifall till regeringens
förslag i proposition 1988/89:77 antar som bilaga 1 härtill
fogade förslag till lag om ändring i anläggningslagen såvitt avser 7 §,

2. beträffande utvärdering av hyresgästinflytandet
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo9 yrkande 1,

3. beträffande omröstningsreglerna i SFL

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Bo7 och 1988/89:Bo8 yrkande
3,

4. beträffande boendeinflytande i s. k. storkvarter
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo8 yrkande 4,

5. beträffande en uppföljning av FBI

att riksdagen avslår motion 1988/89:Bo8 yrkande 1,

6. beträffande en formell anknytning mellan NRL och FBL
att riksdagen avslår motion 1988/89:Bol 1,

7. beträffande 4 § lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål
att riksdagen med anledning av regeringens förslag i proposition
1988/89:77 antar utskottets förslag i bilaga 2,

8. beträffande övriga förslag till ändringar i den fastighetsrättsliga
lagstiftningen

1988/89:BoUl 1

8

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1988/89:BoUl 1
1988/89:77 antar som bilaga 1 till detta betänkande fogade förslag.

Stockholm den 20 april 1989
På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Magnus Persson (s),
Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Erling Bager (fp), Hans Göran
Franck (s), Bertil Danielsson (m), Nils Nordh (s), Rune Evensson (s),
Gunnar Nilsson (s), Leif Olsson (fp), Rune Thorén (c), Jan Strömdahl
(vpk), Britta Sundin (s), Birgitta Rydle (m) och Krister Skånberg (mp).

Reservationer

1. Boendeinflytande för hyresgäster (morn. 1)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson
(m), Leif Olsson (fp), Rune Thorén (c), Birgitta Rydle (m) och Krister
Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”och Bo 10 (fp)” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att enskilda hyresgäster och sammanslutningar av hyresgäster
utanför Hyresgästernas Riksförbund i praktiken berövats inflytande
över bildande av gemensamhetsanläggning genom att hyresgästinflytandet
utformas i enlighet med bestämmelserna i bostadssaneringslagen. Om
förhandlingsordning inte finns eller om hyresnämnd vägrar en organisation
förhandlingsordning övergår inflytandet automatiskt till en etablerad
organisation, i praktiken till hyresgäströrelsen, som får anses ha en monopolställning
i detta fall. Härigenom fjärmas inflytandet från de hyresgäster,
som direkt berörs av en eventuell gemensamhetsanläggning. Hyresgästinflytandet
i 7 § AL bör i stället utformas så att hyresgästerna själva eller
genom frivillig samverkan i föreningsform ges rätt att utöva inflytande.
Riksdagen bör med anledning av motionerna Bo8 (c) yrkande 2, Bo9 (m)
yrkande 2 och Bo 10 (fp) avslå proposition 1988/89:77 såvitt avser boendeinflytandet
för hyresgäster i 7 § AL och som sin mening ge regeringen till
känna vad utskottet anfört. Utskottet kommer hösten 1989 att behandla
motioner (m), (fp) och (c) i vilka hyresgästinflytandet tas upp i ett större
sammanhang. 1 avvaktan på ett riksdagens beslut med anledning av dessa
motioner bör 7 § AL inte ändras.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande boendeinflytande för hyresgäster
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Bo8 yrkande 2,
1988/89:Bo9 yrkande 2 och 1988/89:Bol0 avslår det i proposition

9

1988/89:77 framlagda förslaget till lag om ändring i anläggningslagen
såvitt avser 7 § och som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

2. Utvärdering av hyresgästinflytandet (mom. 2)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Birgitta Rydle (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Inte heller”
och slutar med ”nu anförts” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget i motion Bo9 (m) yrkande 1 om att en
utvärdering av de i propositionen föreslagna ändringarna om hyresgästinflytandet
bör begäras. Riksdagen bör med anledning av motionen ge
regeringen detta till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande utvärdering av hyresgästinflytandet
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo9 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Boendeinflytande i s. k. storkvarter (mom. 4)

Agne Hansson (c), Rune Thorén (c) och Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med "s.k. storkvarter” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att även småhusägarnas inflytande över gemensamhetsanläggningars
tillkomst m. m. måste stärkas i nybyggnadsfallen. Det kan
ske bl. a. genom att sammanslutningar av småhusägare på orten ges möjlighet
att medverka vid anläggningsförrättningar. Finns flera olika lokala
sammanslutningar av småhusägare bör samtliga ges sådan rätt. Härigenom
kan olika uppfattningar och sakuppgifter tillföras ärendet, vilket kan vara
värdefullt vid val av lösningar. Småhusägarorganisationer bör vidare ges
rätt att anföra besvär över anläggningsbeslutet. Regeringen bör därför
utarbeta förslag om ändringar i bl. a. berörda delar av anläggningslagen,
förvaltningslagen och PBL. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande boendeinflytande i s. k. storkvarter
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo8 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Formell anknytning mellan NRL och FBL (mom. 6)

Jan Strömdahl (vpk) och Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 böljar med ”Utskottet
anför” och på s. 8 slutar med ”och FBL" bort ha följande lydelse:

1988/89:BoU 11

10

När nu en allmän översyn över FBL görs finnér utskottet lämpligt att
genomfora den formella knytning mellan NRL och FBL som efterlystes
redan vid NRL:s tillkomst. Motsvarande anknytning föreslås mellan NRL
och minerallagstiftningen i proposition 1988/89:92. Det starkaste skälet är
att fastighetsbildning utanför detaljplan och områdesbestämmelser uttryckligen
inte skall kunna strida mot hushållningsbestämmelserna i NRL.
Utskottet tillstyrker sålunda förslaget i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Bol 1 och föreslår riksdagen att anta de ändringar i FBL och
NRL som framgår att bilaga 3.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande formell anknytning mellan NRL och FBL
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bol 1 beslutar att
anta reservanternas förslag till ändringar i fastighetsbildningslagen
och naturresurslagen i enlighet med bilaga 3 till detta betänkande.

Särskilt yttrande
Omröstningsreglema i SFL (mom. 3)

Agne Hansson (c), Rune Thorén (c), Jan Strömdahl (vpk) och Krister
Skånberg (mp) anför:

1 propositionen föreslås ingen ändring av röstningsreglerna i SFL. I ett
särskilt yttrande till utredningens förslag och i motion Bo8 (c) yrkande 3
har framhållits behovet av en mera hanterlig och rättvis lösning av formerna
för omröstningsförfarandet vid skilda boendeformer. Utskottet accepterar
i betänkandet regeringsförslaget att någon ändring enligt de lösningar
som presenterats inte nu sker. Vi har kunnat ansluta oss till utskottets
mening och utgår ifrån att regeringen, som utskottet förutsätter, nu verkligen
utreder frågan vidare och skyndsamt förelägger riksdagen ett förslag
som bättre än i dag tillgodoser ett rättvist boendeinflytande vid skilda
boendeformer.

1988/89:BoU 11

11

Av utskottet tillstyrkta och i propositionen antagna
1 Förslag till

Lag om ändring i jordabalken

Härigenom föreskrivs i fråga om jordabalken1

dels att 7 kap. 28 och 29 §§, 8 kap. 4 §, 9 kap. 23 § samt 20 kap. 13 §
skall ha följande lydelse,
dels att i balken skall införas en ny paragraf, 23 kap. 9 §, samt närmast
före denna en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse
7 kap.

28 §

Gäller nyttjanderätt eller servitut
efter fastighetsdelning i flera fastigheter,
skall vederlag som utgår för
rättigheten tillkomma ägarna av
dessa i förhållande till belastningen
på varje fastighet.

Gäller nyttjanderätt eller servitut
efter fastighetsbildning i flera fastigheter,
skall vederlag som utgår för
rättigheten tillkomma ägarna av
dessa i förhållande till belastningen
på varje fastighet.

29 §

Om fastighet som besväras av
nyttjanderätt eller servitut undergår
fastighetsreglering, får rättigheten
därefter utövas på område, som
genom regleringen överföres till
fastigheten. Detta gäller dock icke,
om rättighetens utövning genom
upplåtelseavtalet är begränsad till
viss del av fastigheten eller om utövning
av rättigheten på det överförda
området eljest måste anses
strida mot upplåtelsen eller är oförenlig
med sådant förordnande som
avses i tredje stycket. Föreskrift om
rätt för fastighetsbildningsmyndigheten
att bestämma nytt område
för utövning av nyttjanderätt finns
i fastighetsbildningslagen

(1970:988).

Nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft gäller ej vidare i mark
eller byggnad som genom fastighetsreglering frångår fastighet vari rättigheten
upplåtits. Det åligger den som tillträder sådan byggnad att inom en
månad från tillträdet uppsäga hyresavtal som gällde mot avträdaren. I
annat fall gäller avtalet mot honom.

Att fastighetsbildningsmyndigheten
kan förordna att en rättighet
skall fortsätta att gälla i mark eller
byggnad som genom fastighetsregle -

Om fastighet som besväras av
nyttjanderätt eller servitut undergår
fastighetsreglering, får rättigheten
därefter utövas på område, som
genom regleringen överföres till
fastigheten. Detta gäller dock icke,
om rättighetens utövning genom
upplåtelseavtalet är begränsad till
viss del av fastigheten eller utövning
av rättigheten på det överförda
området eljest måste anses strida
mot upplåtelsen. Föreskrift om
rätt för fastighetsbildningsmyndigheten
att bestämma nytt område
för utövning av nyttjanderätt finns
i fastighetsbildningslagen

(1970:988).

1988/89:BoU 11

Bilaga 1

1 Balken omtryckt 1971:1209.

12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ring frångår den fastighet vari rättigheten
upplåtits föreskrivs i 5 kap.
33 a § och 7 kap. 13 § fastighetsbildningslagen.
En sådan rättighet
skall vid tillämpningen av 22 § äga
företräde framför en rättighet som
enligt forsta stycket skulle få utövas i
marken eller byggnaden.

8 kap.

4§2

Uppsäges arrendeavtal med anledning av att arrenderätten är förverkad,
upphör avtalet att gälla på den fardag som inträffar närmast efter uppsägningen,
om ej rätten finner skäligt ålägga arrendatorn att avflytta tidigare
eller annat följer av 25 §.

Om arrendeavtal uppsäges av an- Om arrendeavtal uppsäges av annan
orsak som ger jordägare eller nan orsak som ger jordägare eller

arrendator rätt att frånträda avta- arrendator rätt att frånträda avtalet,
upphör avtalet att gälla på den let, upphör avtalet att gälla på den

fardag som inträffar närmast efter fardag som inträffar närmast efter

sex månader från uppsägningen, sex månader från uppsägningen.

Sker uppsägningen innan arrenda- Frånträder arrendatorn avtalet med

torn tillträtt arrendestället, upphör stöd av 7 kap. 30 § andra stycket,

avtalet dock genast att gälla. skall avtalet, om arrendatorn begär

det i uppsägningen, i stället upphöra
att gälla den dag då arrendatorn till
följd av fastighetsregleringen är
skyldig att avträda mark. Sker uppsägningen
innan arrendatorn tillträtt
arrendestället, upphör avtalet
genast att gälla.

Fardag är den 14 mars.

9 kap.

23 §3

Avräkning mellan jordägaren och arrendatorn skall ske, när arrendestället
avträdes. Avräkning skall även ske vid tidigare tidpunkt i den mån
avtal därom träffats. I samband med förlängning av arrendeavtalet skall
avräkning alltid ske, om mer än nio år förflutit från tillträdet eller från
närmast föregående avräkning.

Avräkning skall också ske i samband
med ett förordnande enligt
5 kap. 33 a § fastighetsbildningslagen
(1970:388).

Om ej annat avtalats, skall avräkning grundas på syn vid avräkningsperiodens
början och slut.

Vid avräkningen skall beaktas om kostnaderna för att avhjälpa de brister
som förelåg vid avräkningsperiodens början har förändrats under perioden.

1988/89:BoUl 1

Bilaga 1

2 Senaste lydelse 1981:784.

3 Senaste lydelse 1985:928.

13

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 kap.

13 §4

Om det på grund av innehållet i Om det på grund av innehållet i
protokollet och vad som i övrigt protokollet och vad som i övrigt

framkommit måste antagas, att det framkommit måste antagas att det

påstådda förvärvet ägt rum samt påstådda förvärvet ägt rum samt

att det är giltigt och kan göras gäl- sökanden med hänsyn till vad som

lande, skall den omständigheten att framkommit bör anses som ägare,

endast protokollet åberopas som skall den omständigheten att en fångeshandling

ej utgöra hinder dast protokollet åberopas som

mot lagfart. fångeshandling ej utgöra hinder

mot lagfart. Ett förvärv för vilket
tillstånd av myndighet fordras får
dock inte läggas till grundför lagfart
förrän tillstånd har lämnats.

Har i fall som avses i första stycket förvärvaren eller någon som härleder
sin rätt från honom innehaft fastigheten med äganderättsanspråk under de
tio åren närmast före det år då lagfartsansökan företages till prövning,
utgör omständighet som avses i 7 § 2 hinder mot lagfart endast om inskrivning
eller anteckning, som grundar sig på annans äganderätt till fastigheten
eller anspråk därpå, skett i fastighetsboken under nämnda tid.

I ärende om lagfart som avses i denna paragraf skall, om så finnes
erforderligt, inhämtas yttrande från kammarkollegiet. Kollegiet får föra
talan mot beslut, varigenom lagfart beviljats.

23 kap.

Övriga bestämmelser

9§

Kommer en inskriven rättighet
till följd av ett förordnande enligt
5 kap. 33 a § eller 7 kap. 13 § fastighetsbildningslagen
(1970:988) att
gälla i en annan fastighet än den i
vilken den har blivit inskriven, skall
rättigheten inskrivas i den andra
fastigheten. En sådan inskrivning
ger samma rätt till företräde som
om den verkställts efter ansökan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

1988/89:BoU 11

Bilaga 1

4 Senaste lydelse 1975:1085.

14

2 Förslag till
Lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetsbildningslagen (1970:988)'

dels att 4 kap. 42 § skall upphöra att gälla,

dels att 4 kap. 8, 11, 12, 15, 17, 18, 25 a, 29, 30 och 39 §§, 5 kap. 3,5, 10,
17, 18 och 30 a §§, 6 kap. 6 §, 7 kap. 5 §, 8 kap. 7 §, 14 kap. 2 och 8 §§,
15 kap. 2-7, 10 och 11 §§, 16 kap. 1-3, 9, 11, 12 och 15 §§, 17 kap. 1 och
2 §§, 18 kap. 1 § samt 19 kap. 3 § skall ha följande lydelse,

dels att i lagen skall införas sju nya paragrafer, 4 kap. 10 a, 5 kap. 30 b,
33 a och 34 a §§, 6 kap. 7 § samt 7 kap. 12 och 13 §§ av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

8§

Ansökan om fastighetsbildning Ansökan om fastighetsbildning
göres skriftligen hos fastighetsbild- görs skriftligen hos fastighetsbildningmyndigheten.
Muntlig ansö- ningmyndighet i länet eller hos

kan som göres vid förrättningssam- överlantmätarmyndigheten. Munt manträde

skall dock godtagas, om lig ansökan som görs vid förrätt den

väckta frågan lämpligen kan ningssammanträde skall dock god prövas

vid samma förrättning. tas, om den väckta frågan lämpli gen

kan prövas vid samma förrättning.

Sökanden skall ange den åtgärd som han önskar genomförd samt uppge
den eller de fastigheter för vilka han för talan. I den mån det kan anses
skäligt att sökanden skaffar uppgifter därom eller sådana ändå är tillgängliga
för honom, skall han också ange de andra fastigheter som saken angår
ävensom namn och postadress beträffande fastighetsägarna samt de innehavare
av servitut, nyttjanderätt eller rätt till elektrisk kraft som kan
beröras av åtgärden.

Ansökningshandling skall vara egenhändigt undertecknad av sökanden
eller hans ombud.

Till ansökningshandling skall sökanden i huvudskrift eller styrkt avskrift
foga de skriftliga handlingar som han innehar och som är av betydelse i
saken.

•0 a §

Om ansökan har gjorts om fastighetsbildning
för bebyggelse eller annat
ändamål som kräver medgivande
enligt naturvårdslagen
(1964:822), får fastighetsbildningsmyndigheten
efter samtycke av sökanden
begära sådant medgivande.

11 §

I den utsträckning som är påkallad med hänsyn till fastighetsbildningens
art och förhållandena i övrigt skall fastighetsbildningsmyndigheten utreda
vilka som i egenskap av ägare till fastighet eller på annan grund är sakägare.
Den som har lagfart på fastigheten anses som ägare, om det ej visas att
fastigheten tillhör annan.

1988/89:BoU 11

Bilaga 1

1 Lagen omtryckt 1971:1035.

15

Nuvarande lydelse

12

Om god man enligt 11 kap. 3 §
föräldrabalken behöver förordnas,
skall fastighetsbildningsmyndigheten
anmäla detta hos rätten.

Finns det anledning antaga att
förrättning kan handläggas helt
utan sammanträde, skall ansökningshandlingen
delges sakägare,
som ej biträtt ansökningen, och tillfälle
lämnas honom att yttra sig
över denna inom utsatt tid. Därjämte
skall byggnadsnämnden
underrättas om förrättningen innan
denna avslutas.

Föreslagen lydelse

Ägaren till en fastighet som berörs
av förrättningen skall på begäran av
fastighetsbildningsmyndigheten
uppge för honom kända innehavare
av servitut, nyttjanderätt och rätt till
elektrisk kraft. Underlåter han det
utan giltigt skäl, skall han ersätta
den skada som därigenom uppkommer
för rättighetshavaren.

Om det är ovisst vilken av flera
som äger en fastighet eller som innehar
en rättighet, behandlas samtliga
som sakägare. Har en fastighet bytt
ägare genom ett förvärv som inte är
fullbordat, är både överlåtaren och
förvärvaren sakägare.

Om en förrättning angår samfälld
mark som förvaltas av en samfållighetsförening,
är föreningen sakägare
i stället för delägarna.

§2

Om förrättningen rör en fastighet
som ägs av ett upplöst bolag eller en
annan upplöst sammanslutning, får
rätten förordna god man som avses i
11 kap. föräldrabalken att företräda
sammanslutningen vid förrättningen.

Om god man enligt första stycket
eller annan god man enligt 11 kap.
3 § föräldrabalken behöver förordnas,
skall fastighetsbildningsmyndigheten
anmäla detta hos rätten.

§

Finns det anledning antaga att
förrättning kan handläggas helt
utan sammanträde, skall ansökningshandlingen
delges sakägare,
som ej biträtt ansökningen, och tillfälle
lämnas honom att yttra sig
över denna inom utsatt tid. Detta
gäller inte den som är sakägare endast
därför att han har del i samfällighet,
om underrättelse enligt
6 kap. 7 § har lämnats.

Handläggs en förrättning utan
sammanträde, skall byggnadsnämnden
underrättas om förrättningen
innan den avslutas.

1988/89:BoUl 1

Bilaga 1

- Senaste lydelse 1988:1258.

16

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 §

Såsom fastighetsbildningsmyndighetens beslut gäller, om förrättningsmännen
har olika mening, vad två av dem säger. Har varje förrättningsman
sin mening, gäller fÖrrättningslantmätarens mening. I fråga om pengar
eller annat som utgör viss mängd skall dock den mening gälla som avser
den näst största mängden.

1 beslut skall anges de skäl på vil- I beslut skall anges de skäl på vil -

ka avgörandet grundas, såvida motivering
av beslutet icke kan anses
överflödig. Beslut, som meddelas i
samband med förrättningens avslutande
eller inställande, och beslut,
mot vilket talan får foras särskilt,
skall dessutom innehålla
besvärshänvisning.

Meddelas beslut vid sammanträde,
skall det uppläsas för de närvarande.
Om i annan ordning meddelas
beslut om förrättningens inställande
eller, utan samband med förrättningens
avslutande, beslut mot
vilket talan får föras särskilt, skall
sakägare och annan som får besvära
sig underrättas om beslutet utan
dröjsmål. Underrättelsen lämnas
genom skriftligt meddelande eller i
sådan särskild ordning som beslutats
enligt 20 § andra stycket.

Till första sammanträdet under
förrättningen skall samtliga kända
sakägare kallas. Kallelse behövs
dock ej, om det kan antagas att sakägaren
ändå infinner sig. Är det
ovisst vilken av flera som är sakägare,
kallas samtliga. Om det föreligger
anledning antaga att okända
sakägare finns, utfärdas kallelse
även på dessa.

Kallelse skall i god tid före

ka avgörandet grundas, såvida motivering
av beslutet inte kan anses
överflödig. Beslut, som meddelas i
samband med förrättningens avslutande
eller inställande, och beslut,
som får överklagas särskilt, skall
dessutom innehålla anvisning om
hur beslutet kan överklagas.

Meddelas beslut vid sammanträde,
skall det uppläsas för de närvarande.
Om i annan ordning meddelas
beslut om förrättningens inställande
eller, utan samband med förrättningens
avslutande, beslut som
får överklagas särskilt, skall sakägare
och annan som får överklaga
underrättas om beslutet utan dröjsmål.
Underrättelsen lämnas genom
skriftligt meddelande eller i sådan
särskild ordning som beslutats enligt
20 § andra stycket.

§

Till första sammanträdet under
förrättningen skall samtliga kända
sakägare kallas. Kallelse behövs
dock ej, om det kan antagas att sakägaren
ändå infinner sig. Om det
föreligger anledning antaga att
okända sakägare finns, utfärdas
kallelse även på dessa.

Kallelse enligt forsta stycket behöver
inte utfärdas till den som är sakägare
endast därför att han har del i
samfällighet, om underättelse enligt
6 kap. 7 § har lämnats. Har sakägaren
framställt yrkande, gäller första
stycket.

iträdet delges sakägarna.

1988/89:BoUll

Bilaga 1

2 Riksdagen 1988/89. 19 sami. Nr II

17

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

25 a §3

Om byggnadsnämnden vid samråd enligt 4 kap. 25 § anser att tillåtligheten
enligt 3 kap. 3 § av fastighetsbildning för ny eller befintlig bebyggelse
kan sättas i fråga och om det från andra synpunkter finns förutsättningar
för att genomföra fastighetsbildningen, skall fastighetsbildningsmyndigheten
hänskjuta ärendet till byggnadsnämnden för prövning. Finner nämnden
att 3 kap. 3 § inte utgör hinder mot fastighetsbildningen, skall nämnden
lämna medgivande till denna.

Beslut varigenom byggnadsnämnden
vägrat medgivande till
fastighetsbildningen eller gjort sådant
medgivande beroende av villkor
får överklagas hos länsstyrelsen.
Länsstyrelsens beslut får överklagas
hos regeringen.

Beslut varigenom byggnadsnämnden
vägrat medgivande till
fastighetsbildningen eller gjort sådant
medgivande beroende av villkor
får överklagas genom besvär
hos länsstyrelsen. Länsstyrelsens
beslut får överklagas genom besvär
hos regeringen.

Beslut av byggnadsnämnden eller högre instans varigenom medgivande
till fastighetsbildningen vägrats eller gjorts beroende av villkor är bindande
för fastighetsbildningsmyndigheten.

29 §

Sedan förekommande ersättningsfrågor avgjorts och alla till förrättningen
hörande göromål utförts, skall fastighetsbildningsmyndigheten förklara
förrättningen avslutad (avslutningsbeslut).

Avslutningsbeslut skall meddelas
på sammanträde eller på tid och
plats som myndigheten tillkännagivit
för sakägarna och annan som
får besvära sig över beslutet. Sådant
tillkännagivande skall lämnas vid
sammanträde eller också genom
skriftligt meddelande eller i sådan
särskild ordning som beslutats enligt
20 § andra stycket.

Avslutningsbeslut skall meddelas
på sammanträde eller på tid och
plats som myndigheten tillkännagivit
för sakägarna och annan som
får överklaga beslutet. Sådant tillkännagivande
skall lämnas vid
sammanträde eller också genom
skriftligt meddelande eller i sådan
särskild ordning som beslutats enligt
20 § andra stycket.

30 §

Sedan förrättningen avslutats,
skall fastighetsbildningsmyndigheten
under besvärstiden hålla tillgängliga
de handlingar eller andra
uppgifter som fordras för att sakägarna
skall kunna inhämta
fullständig kännedom om förrättningsresultatet.
När sakägare begär
det och det är nödvändigt med hänsyn
till förrättningens art och omfattning
samt övriga förhållanden,
skall myndigheten före besvärstidens
utgång i behövlig utsträckning

Sedan förrättningen avslutats
skall fastighetsbildningsmyndigheten
under den tid överklagande får
ske hålla tillgängliga de handlingar
eller andra uppgifter som fordras
för att sakägarna skall kunna inhämta
fullständig kännedom om
förrättningsresultatet. När sakägare
begär det och det är nödvändigt
med hänsyn till förrättningens art
och omfattning samt övriga förhållanden
skall myndigheten under
den tid överklagande får ske i be -

1988/89:BoUl 1

Bilaga 1

3 Senaste lydelse 1987:124.

18

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tillhandahålla handlingar för hövlig, utsträckning tillhandahålla
granskning på förrättningsstället handlingar för granskning på foreller
lämplig plats i närheten. Vad rättningsstället eller lämplig plats i

som nu föreskrivits gäller också när närheten. Vad som nu föreskrivits

beslut meddelas under förrättning- gäller också när beslut meddelas un en

och talan mot detta skall förås der förrättningen och detta skall
särskilt. överklagas särskilt.

När fastighetsbildningsbeslut meddelats, skall myndigheten på sakägares
begäran snarast visa de nya gränssträckningarna på marken, om det ej
är uppenbart att visningen skulle vara utan betydelse för sakägaren.

39 §

Om det är av synnerlig vikt för fastighetsbildningen att fråga som är
föremål för prövning i annan ordning först avgöres, får fastighetsbildningsmyndigheten
förklara förrättningen vilande i avvaktan på att frågan
avgöres. Vill sakägare väcka talan för prövning av fråga som icke kan

avgöras vid förrättningen och vars behandling i särskild ordning kan

föranleda att förrättningen förklaras vilande, skall skäligt rådrum lämnas
honom.

Har fastighetsbildningsmyndig- Har fastighetsbildningsmyndigheten
meddelat beslut i fråga be- heten meddelat beslut i fråga som

träffande vilken talan får fullföljas får överklagas särskilt, skall förrättsärskilt,
skall förrättningen vila i de ningen vila i de delar som är bero delar

som är beroende av frågans ende av frågans slutliga lösning, om

slutliga lösning, såvida icke myn- inte myndigheten finnér att förrätt digheten

finnér att förrättningen ningen kan fortsätta utan betydande

kan fortsätta utan betydande olä- olägenhet eller fastighetsdomsto genhet

eller fastighetsdomstolen len förordnar att den skall fortgå,

förordnar att den skall fortgå.

42 §

Finner fastighetsbildningsmyndigheten
att förråttningsbeslul till
följd av skrivfel, felräkning eller liknande
misstag innehåller uppenbar
oriktighet, skall myndigheten besluta
om rättelse. Detsamma gäller beträffande
karta, som upprättats vid
förrättning, samt annan handling
till vilken hänvisning skett i förrättningsbeslutet.
Innan rättelse sker,
skall den som beröres av åtgärden få
tillfälle att yttra sig.

Rättelse skall med angivande av
dagen för åtgärden antecknas på
huvudskriften och såvitt möjligt på
övriga exemplar av den handling
som rättelsen avser. Den som beslutet
rör skall omedelbart underrättas
om åtgärden och vad som är att
iakttaga för fullföljd av talan.

1988/89:BoU 11

Bilaga 1

19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap.

3 §4

Rätt att påkalla fastighetsregle- Rätt att påkalla fastighetsreglering
tillkommer ägare av fastighet ring har ägare av en fastighet som

som beröres av regleringen. berörs av regleringen. En samjallig hetsförening

får efter beslut av föreningsstämman
påkalla fastighetsreglering
som berör samfälld mark
under föreningens förvaltning.

Vid expropriation eller liknande tvångsförvärv får förvärvaren begära
sådan fastighetsreglering varigenom olägenhet av förvärvet kan undanröjas,
minskas eller förebyggas.

Kommunen kan påkalla fastighetsreglering som behövs för att mark och
vatten skall kunna användas för bebyggelse på ett ändamålsenligt sätt.

Länsstyrelsen kan påkalla fastighetsreglering som länsstyrelsen finnér
vara av större betydelse från allmän synpunkt.

5§

Fastighetsreglering som begärts Fastighetsreglering som begärts
av sakägare får genomföras endast av sakägare får genomföras endast
om den är nödvändig för att sökan- om den är nödvändig för att en fasden
tillhörig fastighet skall förbätt- tighet som tillhör sökanden skall
ras. förbättras. Kravet på att en fastighet

skall förbättras gäller inte om regleringen
har påkallats av en samfällighetsforening
och berör en samfällighet
som inte längre är av gemensam
betydelse för delägarfastigheterna.

Har regleringen påkallats av annan än sakägare eller innebär ansökan av
sakägare att regleringen, för att ej möta hinder enligt 4 § andra stycket,
skall göras mer omfattande än som krävs för att sökandens fastighet skall
förbättras, får regleringen ej äga rum, om de sakägare som har ett väsentligt
intresse i saken mera allmänt motsätter sig regleringen och har beaktansvärda
skäl för det. Vid prövningen av sådan fråga skall främst deras
mening beaktas som har störst nytta av regleringen.

Andra stycket gäller icke, om behovet av fastighetsreglering är synnerligen
angeläget.

10 §

Om värdet av den mark och de andelar i samfälld mark som genom
fastighetsreglering tillägges fastighet icke motsvarar värdet av vad som
genom regleringen frångår fastigheten, utjämnas skillnaden genom ersättning
i pengar. På samma sätt utjämnas värdeförändring som föranledes av
servitutsåtgärd eller av att byggnad eller annan anläggning genom regleringen
övergår till annan ägare. Vad som frångår fastighet genom inlösen
ersättes enligt 8 kap.

Ersättning enligt första stycket bestämmes på grundval av värdering
(likvidvärdering). Vid likvidvärderingen skall hänsyn tagas till egendomens
användning för det ändamål som föranleder det högsta värdet samt

1988/89:BoUl 1

Bilaga 1

4 Senaste lydelse 1987:124.

20

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till förhållandena vid tillträdet, om ej annat följer av att avträdaren har
rätt att tillgodogöra sig skog eller gröda. I övrigt skall värderingen ske med
hänsyn särskilt till egendomens marknadsvärde.

Om en nyttjanderätt eller ett servitut
skall fortsätta att gälla i ett
markområde till följd av ett förordnande
enligt 33 a § eller 7 kap.
13 §, skall likvidvärdet för markområdet
minskas. Minskningen skall
motsvara den belastning som rättigheten
medför för tillträdaren av
markområdet, i den mån minskning
kan ske utan att skada uppkommer
för innehavare av fordran
med bättre rätt än rättigheten. Kan
minskning inte ske fullt ut, skall ersättning
som till följd härav skall
betalas fördelas mellan sakägarna
efter vad som är skäligt med hänsyn
till den nytta som varje sakägare
har av regleringen.

17 §

Om samfälld mark som förvaltas
av en samfållighetsförening berörs
av en förrättning, skall föreningen
utge ersättning för mark som tillförs
samfälligheten och ta emot ersättning
för mark som frångår den.

Förvaltas samfälligheten av en
styrelse eller förvaltare med befogenhet
att uppbära medel som tillkommer
samfälligheten, skall ersättningen
betalas ut till styrelsen
eller förvaltaren, om inte någon delägare
begär att den ersättning som
belöper på hans andel skall utbetalas
till honom. Endast om en sådan
begäran framställs, skall fastighetsbildningsmyndigheten
i ersättningsbeslutet
ange varje delägares andel.

Ersättning som enligt 16 § första
stycket skall inbetalas till myndighet
skall räknas av innan utbetalning
sker till en samfällighetsförening,
styrelse eller förvaltare.

18 §

Från nedan angivna bestämmelser i detta kapitel till skydd för enskilt
intresse får avsteg göras i följande avseenden

1. 4 § första stycket och 5 § första stycket, om ägarna av de fastigheter
som beröres av regleringen medger det,

2. 6 § andra stycket, 7 och 10—12 §§, om de sakägare vilkas rätt är
beroende av åtgärden samtycker till det,

Tillkommer ersättning delägarna
i samfälld mark och finns för samfälligheten
känd styrelse eller förvaltare
med befogenhet att för delägarna
uppbära från samfälligheten härflytande
medel, kan fastighetsbildningsmyndigheten
föreskriva att ersättningen
skall tillställas styrelsen
eller förvaltaren, i den mån den icke
skall inbetalas till myndighet enligt
16 § första stycket.

Har föreskrivits att belopp sålunda
skall tillställas styrelse eller förvaltare
för samfällighet, får styrelsen
eller förvaltaren vidtaga behövliga
åtgärder för att uttaga beloppet
hos den betalningsskyldige.

1988/89:BoU 11

Bilaga 1

21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3. 8 §, om fastighetens ägare och, om fastigheten är upplåten med
tomträtt, även tomträttshavaren medger det,

4. 13 och 14 §§, om det medges av den som ålägges att betala mer än han
annars skulle ha varit skyldig att betala och om avvikelsen från bestämmelserna
icke sker i otillbörligt syfte.

Avser regleringen fastighet som svarar för fordran, får avsteg från 10—
14 §§ med stöd av ägarens samtycke ske endast om även fordringens
innehavare medger det. Besväras fastigheten av gemensam inteckning,
fordras dessutom de medgivanden från fastighetsägare och fordringshavare
som i 22 kap. 11 § jordabalken föreskrives för relaxation. Medgivande
av rättsägare fordras ej, om regleringen är väsentligen utan betydelse för
honom.

Ägares och tomträttshavares medgivande enligt första stycket 3 till
minskning av fastighets graderingsvärde skall upprättas skriftligen. Beträffande
rätten att lämna sådant medgivande gäller samma villkor som för
överlåtelse av fast egendom.

Medgivande eller samtycke enligt
första stycket till åtgärd som berör
samfälld mark skall, om samfälligheten
förvaltas av en samföllighetsförening,
lämnas av föreningen i
stället för av delägarna.

30 a §5

Om det på grund av särskilda Om det på grund av särskilda
omständigheter är lämpligt, får fas- omständigheter är lämpligt, får fas tighetsbildningsmyndigheten

med- tighetsbildningsmyndigheten medge
att tillträde sker utan hinder av ge att tillträde sker utan hinder av

att fastighetsbildningsbeslutet ej att fastighetsbildningsbeslutet ej

har vunnit laga kraft (förtida tillträ- har vunnit laga kraft (förtida tillträde).
Beslut om förtida tillträde får de). Beslut om förtida tillträde får

meddelas före förrättningens avslu- meddelas före förrättningens avslutande
endast om särskild talan får tande endast om fastighetsbild föras

mot fastighetsbildningsbeslu- ningsbeslutet får överklagas sär tet.

skilt.

Om det ej är uppenbart att den ersättning som den tillträdande har att
utge med anledning av fastighetsbildningsbeslutet blir obetydlig, skall
fastighetsbildningsmyndigheten på yrkande av den tillträdande, fastighetsägaren
eller annan som beröres av tillträdet föreskriva att den tillträdande
innan förtida tillträde sker skall utge förskott på den ersättning som slutligt
fastställes. Fastighetsbildningsmyndigheten skall vidare föreskriva att den
tillträdande hos länsstyrelsen skall ställa säkerhet för den ytterligare ersättning
jämte ränta som kan komma att fastställas samt för det skadestånd
som kan komma att utgå, om fastighetsbildningsbeslutet eller beslut om
tillträde ändras. I fråga om sådan säkerhet äger 7 kap. 7 och 8 §§ expropriationslagen
(1972:719) motsvarande tillämpning.

Fastighetsbildningsmyndigheten skall ange den tid inom vilken den
tillträdande senast skall ha fullgjort vad fastighetsbildningsmyndigheten
har föreskrivit. Har åliggandena ej fullgjorts inom utsatt tid, är medgivandet
förfallet. Medgivande till förtida tillträde får utnyttjas när åliggandena

1988/89:BoU 11

Bilaga 1

5 Senaste lydelse 1979:900.

22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

har fullgjorts, även om beslutet om förtida tillträde icke har vunnit laga
kraft.

Har förskott bestämts enligt denna paragraf, får den slutliga ersättningen
ej bestämmas till lägre belopp än förskottet. Detta gäller dock endast
om tillträde har skett eller förskottet ändå har betalats.

30 b §

År mark som överförs genom fastighetsreglering
belastad med nyttjanderätt,
servitut eller rätt till elektrisk
kraft och skall rättigheten enligt
7 kap. 29 § jordabalken inte gälla
mot tillträdaren, upphör rättigheten
vid den tidpunkt som enligt 30 eller
30 a § gäller för tillträdet eller vid
den senare tidpunkt som fastighetsbildningsmyndigheten
föreskriver.
Utgörs rättigheten av jordbruksarrende,
inträder arrendatorns skyldighet
att avträda marken dock tidigast
på den fardag som inträffar
närmast efter sex månader från det
att arrendatorn fick underrättelse
om att regleringen påkallats.

33 a §

Om en nyttjanderätt avser mark
som genom fastighetsreglering överförs
till en annan fastighet, skall fastighetsbildningsmyndigheten
förordna
att nyttjanderätten skall fortsätta
att gälla i det överförda markområdet,
om någon sakägare begär
det samt åtgärden är lämplig och
inte motverkar syftet med regleringen.
År ett arrende enligt lag förenat
med rätt till förlängning, skall ett
sådant förordnande meddelas på yrkande
av arrendatorn, om denne visar
beaktansvärda skäl för ett fortsatt
arrende samt åtgärden inte i
väsentlig mån motverkar syftet med
regleringen.

Ett förordnande enligt första stycket
innebär att upplåtelsen, såvitt
den avser den överförda marken,
gäller mot tillträdaren som om denne
förvärvat marken genom en överlåtelse
vid vilken har gjorts förbehåll
om upplåtelsen. Fastighetsbildningsmyndigheten
får dock JÖreskriva
sådan jämkning av upplåtelsevillkoren
som behövs. Ett förordnande

1988/89:BoU 11

Bilaga 1

23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

enligt första stycket får meddelas
utan att nyttjanderättshavaren har
blivit hörd, om det är uppenbart att
åtgärden inte är till olägenhet för
honom och det även i övrigt framstår
som obehövligt att höra honom.

Ett förordnande enligt första stycket
skall redovisas i fastighetsbildningsbeslutet.
Om nyttjänderätten
är inskriven i fastighetsboken, skall
underrättelse om förordnandet lämnas
till inskrivningsmyndigheten
när fastighetsbildningsbeslutet har
vunnit laga kraft.

34 a §

Fastighetsbildningsmyndigheten
får föreskriva att en nyttjanderätt
som har tillkommit genom expropriation
eller något annat sådant
förfogande skall upphöra, om det är
uppenbart att nyttjanderätten inte
längre behövs och upphörandet är av
betydelse för regleringen. I annat
fall får föreskrivas sådan ändring av
villkoren för nyttjanderätten som
behövs med hänsyn till ändamålet
med fastighetsbildningen, under förutsättning
att syftet med nyttjanderätten
inte därigenom motverkas.

6 kap.

6§

Överföres mark från samfällighet, Överförs mark från en samfälligskall
ersättning i pengar eller annat het, utgår ersättning endast till delvederlag
utgå för marken endast om ägare som har framställt yrkande

yrkande framställes under förrätt- om det under förrättningen. Ersättningen
eller om det finns anledning ning skall dock utan yrkande fastantaga
att fastighetens andel i mar- ställas för sådan andel i marken

ken har ett ej obetydligt värde. vars värde överstiger tre procent av

Uppkommer fråga om tillämp- det basbelopp enligt lagen

ning av första stycket och har ej i (1962:381) om allmän försäkring

kallelserna till första förrättnings- som gällde året innan förrättningen

sammanträdet angivits vad deläga- påbörjades. Ersättning skall alltid

re i den samfällda marken har att fastställas utan yrkande när samfäl iakttaga

om han önskar framställa ligheten förvaltas av en samfällig ersättningsanspråk,

skall delägarna hetsförening eller när i annat fall

i god tid före förrättningens avslu- ersättning enligt 5 kap. 17 § andra

tande delges underrättelse därom, stycket skall utbetalas till någon

Delgivning får ej ske i sådan sär- som företräder delägarna,

skild ordning som beslutats enligt
4 kap. 20 § andra stycket.

1988/89:BoUl 1

Bilaga 1

24

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§

Om en samfällighet inte brukas
av delägare för gemensamt ändamål
och det är uppenbart att ersättning
för samfälld mark enligt 6 §
inte behöver fastställas utan yrkande,
får underrättelse om förr ät tningsansökningen
lämnas till någon
eller några av de delägare som
inte på annan grund är sakägare i
förrättningen. Fastighetsbildningsbeslut
får i sådana fall meddelas och
förrättningen avslutas utan att
samtliga delägare i samfälligheten
har fått tillfälle att yttra sig i förrättningen.

7 kap.

5§

Kan i fall som avses i 4 § första stycket olägenheten ej undanröjas genom
ändring, får servitutet upphävas.

Servitut får även upphävas, om till följd av ändrade förhållanden servitutet
ej behövs för den härskande fastigheten eller nyttan av servitutet är
ringa i jämförelse med belastningen på den tjänande fastigheten. Detsamma
gäller, om servitutet under avsevärd tid ej utövats och omständigheterna
även eljest är sådana att det måste anses övergivet.

Om det är uppenbart att ett servitut
är övergivet och att ett upphävande
av servitutet inte minskar den
härskande fastighetens värde, får
servitutet upphävas utan att ägaren
av denna fastighet har lämnats tillfälle
att yttra sig i förrättningen.

12 §

Vid överföring av mark från en
fastighet till vilken hör servitut eller
annan särskild rättighet får fastighetsbildningsmyndigheten
förordna
att rättigheten skall tillhöra båda de
fastigheter som berörs av fastighetsregleringen
eller endera av dem.
Meddelas inte något förordnande
gäller 2 kap. 5 §.

13 §

Vad som föreskrivs i 5 kap. 33 a §
om nyttjanderätt gäller också i fråga
om servitut som har upplåtits genom
avtal.

1988/89:BoUl 1

Bilaga 1

25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap.

1 §

När fråga om inlösen av fastighet eller fastighetsdel uppkommer, skall
underrättelse därom delges ägaren och övriga berörda sakägare, innan
frågan företages till slutlig behandling, samt anmälan göras till inskrivningsmyndigheten
för anteckning i fastighetsboken. Delgivning får ej ske i
sådan särskild ordning som beslutats enligt 4 kap. 20 § andra stycket.

Ägaren är skyldig att för fastighetsbildningsmyndigheten
uppge innehavare
av servitut, nyttjanderätt
och rätt till elektrisk kraft. Underlåter
han det utan giltigt skäl och uppstår
skada för rättighetshavare till
följd av underlåtenheten, skall han
ersätta skadan. Ägaren skall erinras
om detta i samband med att underrättelse
enligt första stycket lämnas
honom.

Förordnande om inlösen skall upptagas i fastighetsbildningsbeslutet.

14 kap.

2 §

Fastighetsbestämning handläg- Fastighetsbestämning handläggs

ges av fastighetsbildningsmyndig- av fastighetsbildningsmyndigheten

heten vid förrättning. Beträffande vid förrättning. Beträffande sådan

sådan förrättning äger 4 kap. 1 — förrättning tillämpas 4 kap. 1 —

24 §§, 28 § första stycket, 31-40§§ 24 §§, 28 § första stycket och 31 —

och 42 § motsvarande tillämpning. 40 §§.

Har fastighetsbestämningen samband med fastighetsbildning, handlägges
åtgärderna gemensamt vid en förrättning, om icke särskilda skäl föranleder
annat.

8§

Har fastighetsbildningsmyndig- Har fastighetsbildningsmyndigheten
meddelat beslut mot vilken heten meddelat beslut som får övertalan
skall föras särskilt, skall be- klagas särskilt, skall beslutet samt

slutet samt karta och annan hand- karta och annan handling som ford ling

som fordras för klarläggande ras för klarläggande av beslutets in av

beslutets innebörd hållas till- nebörd hållas tillgängliga hos myn gängliga

hos myndigheten under digheten under den tid beslutet får

besvärstiden. överklagas.

15 kap.

2 §6

Talan mot fastighetsbildnings- Fastighetsbildningsmyndighe myndighetens

beslut föres särskilt, tens beslut skall överklagas särskilt,

om myndigheten om myndigheten myndigheten

1. avvisat ansökan om fastighets- 1. avvisat ansökan om fastighets -

1988/89:BoU 11

Bilaga 1

6 Senaste lydelse 1977:362.

26

Nuvarande lydelse

bildning eller fastighetsbestämning
eller avvisat ombud eller biträde,

2. ogillat jäv mot förättningsman,

3. beslutat i fråga om förskott enligt
5 kap. 30 § fjärde stycket,

4. beslutat i fråga om ersättning
till sakkunnig eller syssloman eller
till sådan skadelidande som avses i
4 kap. 38 §,

5. beslutat i fråga om rättelse enligt
4 kap. 42 §,

6. beslutat att gemensamt arbete
skall utföras enligt denna lag eller
att fråga om sådant arbete skall
prövas enligt annan lagstiftning,

7. beslutat enligt 9 kap. 3 § om
fördelning av kostnaderna för gemensamt
arbete eller enligt 9 kap.
4 § om utdebitering av sådana kostnader,

8. beslutat att syssloman som fått
i uppdrag att ombesörja gemensamt
arbete skall skiljas från uppdraget.

Talan enligt denna paragraf fores
genom besvär som skall inges till
fastighetsdomstolen inom två veckor
från den dag då beslutet meddelades.
Besvär får anföras av sakägare.
Mot beslut som avses i 1,4, 5
och 8 får talan föras även av annan
som beslutet rör.

Talan mot tillståndsbeslut och
beslut i fråga om förtida tillträde
föres särskilt genom besvär som
skall inges till fastighetsdomstolen
inom fyra veckor från den dag då
beslutet meddelades. Detsamma
gäller fastighetsbildnings- och fastighetsbestämningsbeslut,
om fastighetsbildningsmyndigheten
förordnar
att talan mot beslutet skall
föras särskilt.

Föreslagen lydelse

bildning eller fastighetsbestämning
eller avvisat ombud eller biträde,

2. ogillat jäv mot förättningsman,

3. beslutat i fråga om förskott enligt
5 kap. 30 § fjärde stycket eller
tidpunkt för rättighetshavares skyldighet
att avträda mark enligt
5 kap. 30 b §,

4. beslutat i fråga om ersättning
till sakkunnig eller syssloman eller
till sådan skadelidande som avses i
4 kap. 38 §,

5. beslutat i fråga om rättelse av
förrättningsbeslut. karta eller annan
handling,

6. beslutat att gemensamt arbete
skall utföras enligt denna lag eller
att fråga om sådant arbete skall
prövas enligt annan lagstiftning,

7. beslutat enligt 9 kap. 3 § om
fördelning av kostnader för gemensamt
arbete eller enligt 9 kap. 4 §
om utdebitering av sådana kostnader,

8. beslutat att syssloman som fått
i uppdrag att ombesörja gemensamt
arbete skall skiljas från uppdraget,

9. avvisat överklagande.

Skrivelsen med överklagande enligt
denna paragraf skall ges in till
fastighetsbildningsmyndigheten
inom två veckor från den dag då
beslutet meddelades. Överklagande
får göras av sakägare. Beslut som
avses i 1,4,5 och 8 får överklagas
även av annan som beslutet rör.

i7

Tillståndsbeslut och beslut i fråga
om förtida tillträde överklagas särskilt.
Skrivelsen med överklagandet
skall ges in till fastighetsbildningsmyndigheten
inom fyra veckor från
den dag då beslutet meddelades.
Detsamma gäller fastighetsbildnings-
och fastighetsbestämningsbeslut,
om fastighetsbildningsmyndigheten
förordnar att beslutet skall
överklagas särskilt.

1988/89:BoUl 1

Bilaga 1

7 Senaste lydelse 1977:362.

27

Nuvarande lydelse

Förordnande att talan skall föras
särskilt får meddelas om det är
lämpligt. Om fastighetsbildningsbeslut
ej innefattar medgivande till
fastighetsbildningen i dess helhet,
fordras vidare att tillståndsbeslut
meddelas samtidigt eller att lagakraftägande
sådant beslut föreligger.

Besvär enligt denna paragraf
får anföras av sakägare.

Menar sakägare att förrättningen
onödigt uppehälles genom fastighetsbildningsmyndighetens
beslut
eller är han missnöjd med beslut
varigenom förordnande enligt
5 kap. 21 § meddelats eller medgivande
enligt 5 kap. 22 § vägrats, får
han föra talan mot beslutet genom
besvär hos fastighetsdomstolen. Sådan
talan är ej inskränkt till viss
tid.

Talan får ej föras mot fastighetsbildningsmyndighetens
beslut att
gilla invändning om jäv.

I annat fall än som avses i 2 — 5 §§
föres talan mot beslut eller åtgärd
av fastighetsbildningsmyndigheten
genom besvär som skall inges till
fastighetsdomstolen inom fyra veckor
från den dag då förrättningen
förklarades avslutad eller inställd.

I fråga om åtgärd varigenom
gräns utmärkts får besvär anföras
inom ett år från den dag då uppgift
om fastighetsbildningen eller fastighetsbestämningen
infördes i fastighetsregistret
eller, om utmärkningen
gjorts först efter nämnda dag,
från det åtgärden slutfördes.

Besvär enligt denna paragraf får
anföras av sakägare. Den som
ålagts att betala ersättning eller
kostnad får föra talan mot beslutet,
även om han ej är sakägare.

Föreslagen lydelse

Förordnande att ett beslut skall
överklagas särskilt får meddelas om
det är lämpligt. Om fastighetsbildningsbeslut
inte innefattar medgivande
till fastighetsbildningen i
dess helhet, fordras vidare att tillståndsbeslut
meddelas samtidigt eller
att lagakraftägande sådant beslut
föreligger.

Överklagande enligt denna paragraf
får göras av sakägare.

§

Menar sakägare att förrättningen
onödigt uppehälles genom
fastighetsbildningsmyndighetens
beslut eller är han missnöjd med
beslut varigenom förordnande enligt
5 kap. 21 § meddelats eller
medgivande enligt 5 kap. 22 § vägrats,
får han överklaga beslutet.
Skrivelsen med överklagandet skall
ges in till fastighetsbildningsmyndigheten.
Denna rätt att överklaga
är inte begränsad till viss tid.

§

Fastighetsbildningsmyndighetens
beslut att gilla invändning om jäv
får inte överklagas.

§

Överklagas i annat fall än som
avses i 2 — 5 §§ beslut eller åtgärd av
fastighetsbildningsmyndigheten,
skall skrivelsen med överklagandet
ges in till fastighetsbildningsmyndigheten
inom fyra veckor från den
dag då förrättningen förklarades
avslutad eller inställd.

Åtgärd varigenom gräns utmärkts
får överklagas inom ett år från den
dag då uppgift om fastighetsbildningen
eller fastighetsbestämningen
infördes i fastighetsregistret eller,
om utmärkningen gjorts först
efter nämnda dag, från det åtgärden
slutfördes.

Överklagande enligt denna paragraf
får göras av sakägare. Den som
ålagts att betala ersättning eller
kostnad får överklaga beslutet,
även om han inte är sakägare.

1988/89:BoU 11

Bilaga 1

28

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Talan mot tillstånds- eller fastig- Tillstånds- eller fastighetsbildhetsbildningsbeslut
får föras av ningsbeslut får överklagas av bygg byggnadsnämnden

på sätt och nadsnämnden på sätt och inom tid

inom tid som gäller för sakägare. som gäller för sakägare.

Finner fastighetsregistermyndigheten
att uppgift om fastighetsbildning
eller fastighetsbestämning icke
kan införas i registret på grund av
fel eller oklarhet i förrättningen och
kan rättelse ej vinnas i den ordning
som anges i 4 kap. 42 §, får myndigheten
söka rättelse hos fastighetsdomstolen.
Detsamma gäller,
om myndigheten finnér att registrering
i enlighet med förrättningen
skulle äventyra fastighetsredovisningens
tillförlitlighet eller på annat
sätt föranleda rättsosäkerhet.

1 fråga om talan enligt denna paragraf
äger bestämmelserna om besvär
i 16 kap. motsvarande tillämpning.
Talan är ej inskränkt till viss
tid.

Finner fastighetsregistermyndigheten
att uppgift om fastighetsbildning
eller fastighetsbestämning icke
kan införas i registret på grund av
fel eller oklarhet i förrättningen och
kan rättelse ej vinnas i den ordning
som anges i 26 § förvaltningslagen
(1986:223), får myndigheten söka
rättelse hos fastighetsdomstolen.
Detsamma gäller, om myndigheten
finnér att registrering i enlighet
med förrättningen skulle äventyra
fastighetsredovisningens tillförlitlighet
eller på annat sätt föranleda
rättsosäkerhet.

I fråga om ansökan om rättelse
enligt denna paragraf tillämpas bestämmelserna
i 16 kap. Rätten att
ansöka om rättelse är inte begränsad
till viss tid.

11 §

Har samtliga sakägare och andra,
som har rätt att anföra besvär, genom
påskrift på förrättningsprotokollet
eller i skriftligt meddelande
som kommit fastighetsbildningseller
fastighetsregistermyndigheten
till handa godkänt förrättning, förrättningsbeslut
eller gränsutmärkning,
får besvär icke anföras mot
vad som godkänts.

Har samtliga sakägare och andra,
som har rätt att överklaga, genom
påskrift på förrättningsprotokollet
eller i skriftligt meddelande som
kommit fastighetsbildnings- eller
fastighetsregistermyndigheten till
handa godkänt förrättning, förrättningsbeslut
eller gränsutmärkning,
får vad som godkänts inte överklagas.

Är talan i fastighetsbildningsmål
icke fullföljd på föreskrivet sätt eller
inom rätt tid, skall den omedelbart
avvisas av fastighetsdomstolen. Har
besvärsinlagan före besvärstidens
utgång kommit in till fastighetsbildningsmyndigheten,
skall den omständigheten
att inlagan först efter

16 kap.

1 f

Har en skrivelse med överklagande
kommit in till fastighetsdomstolen,
skall domstolen vidarebefordra
skrivelsen till fastighetsbildningsmyndigheten
och samtidigt lämna
uppgift om vilken dag som skrivelsen
kom in till domstolen.

1988/89:BoU 11

Bilaga 1

8 Senaste lydelse 1973:1 157.

29

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

utgången av nämnda tid kommit in
till domstolen ej föranleda att talan
avvisas.

Vid besvärsinlaga skall fogas två
avskrifter av inlagan och därtill hörande
handlingar. Behöver domstolen
för delgivning eller därmed
jämförlig åtgärd ytterligare avskrifter,
är klaganden skyldig att tillhandahålla
dem. Är avskrifter icke tillgängliga
när de behövs, får domstolen
ombesörja dem på klagandens
bekostnad.

2§

Vid skrivelsen med överklagande
skall två avskrifter av skrivelsen och
därtill hörande handlingar bifogas.
Behöver domstolen för delgivning
eller därmed jämförlig åtgärd ytterligare
avskrifter, är klaganden skyldig
att tillhandahålla dem. Är avskrifter
inte tillgängliga när de behövs,
får domstolen ombesörja
dem på klagandens bekostnad.

Första stycket gäller icke karta, ritning eller annan bilaga av vidlyftig
beskaffenhet, om avskrift av handlingen kan undvaras utan väsentlig
olägenhet.

3§

Om fastighetsdomstolen finner
att sakägare bör höras över besvären,
skall besvärsinlagan med därvid
fogade handlingar delges sakägaren
och föreläggande meddelas
honom att inkomma med skriftlig
förklaring.

Om fastighetsdomstolen finner
att sakägare bör höras över överklagandet,
skall skrivelsen med överklagandet
och därvid fogade handlingar
delges sakägaren och föreläggande
meddelas honom att inkomma
med skriftlig förklaring.

Fordras för målets beredande eller avgörande att yttrande inhämtas från
länsstyrelsen, byggnadsnämnden eller annan myndighet eller från sakkunnig
eller att skriftligt bevis företes, särskilt sammanträde hålles eller annan
liknande åtgärd vidtages, skall domstolen utan dröjsmål förordna därom.

9 §9

Har talan fullföljts mot beslut vid
förrättning som ej avslutats, kan
fastighetsdomstolen föreskriva att
forrättningshandläggningen skall
avbrytas helt eller till viss del eller
att handläggning som avbrutits
skall fortgå oberoende av den vid
domstolen förda talan. Sådan föreskrift
träder i kraft genast och gäller
till dess annat forordnas.

Om ett beslut vid en förrättning
som inte avslutats har överklagats,
kan fastighetsdomstolen föreskriva
att forrättningshandläggningen
skall avbrytas helt eller till viss del
eller att handläggning som avbrutits
skall fortgå oberoende av överklagandet.
Sådan föreskrift träder i
kraft genast och gäller till dess annat
forordnas.

Om det på grund av särskilda omständigheter är lämpligt, får fastighetsdomstolen
förordna om förtida tillträde. Härvid äger 5 kap. 30 a § andra —
fjärde styckena motsvarande tillämpning.

Fastighetsdomstolen kan omedelbart
förordna att beslut av fastighetsbildningsmyndigheten
om
förtida tillträde ej får utnyttjas i av -

Fastighetsdomstolen kan omedelbart
förordna att beslut av fastighetsbildningsmyndigheten
om
förtida tillträde inte får utnyttjas

1988/89:BoU 11

Bilaga 1

9 Senaste lydelse 1977:362.

30

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

bidan på fastighetsdomstolens prov- förrän fastighetsdomstolen har pröning
av besvär mot beslutet. val överklagandet.

11 §

När talan fullföljts av sakägare,
får fastighetsbildningsmyndighetens
beslut eller åtgärd ändras endast
om övriga sakägare och, när
besvären rör allmänt intresse, länsstyrelsen
eller byggnadsnämnden
fått tillfälle att yttra sig. Ändring till
fordel för sakägare får dock ske,
även om han icke haft tillfälle att
yttra sig. Vad som nu föreskrivits
äger motsvarande tillämpning, när
talan fullföljts av företrädare för allmänt
intresse eller av fastighetsregistermyndigheten.

Om domstolen finner att besvären
bör föranleda ändring i avslutad
förrättning eller i fastighetsbildnings-
eller fastighetsbestämningsbeslut
mot vilket talan fullföljts särskilt,
får domstolen göra ändring
även i del som icke överklagats, om
det behövs för att uppenbar motstridighet
eller oenhetlighet icke
skall uppkomma i förrättningen eller
beslutet.

Finner domstolen att beträffande
förrättning föreligger sådan omständighet
som avses i 15 kap. 10 §,
får domstolen besluta om behövlig
åtgärd, även om besvären icke avsett
ifrågavarande del av förrättningen.

När överklagande har gjorts av
någon sakägare, får fastighetsbildningsmyndighetens
beslut eller åtgärd
ändras endast om övriga sakägare
och, när överklagandet rör allmänt
intresse, länsstyrelsen eller
byggnadsnämnden fått tillfälle att
yttra sig. Ändring till fördel för sakägare
får dock ske, även om han
inte haft tillfälle att yttra sig. Vad
som nu föreskrivits äger motsvarande
tillämpning, när överklagande
har gjorts av en företrädare för
allmänt intresse eller av fastighetsregistermy
nd igheten.

Om domstolen finner att överklagandet
bör föranleda ändring i avslutad
förrättning eller i fastighetsbildnings-
eller fastighetsbestämningsbeslut
som har överklagats
särskilt, får domstolen göra ändring
även i del som inte har överklagats,
om det behövs för att uppenbar
motstridighet eller oenhetlighet
inte skall uppkomma i förrättningen
eller beslutet.

Finner domstolen att beträffande
förrättning föreligger sådan omständighet
som avses i 15 kap. 10 §,
får domstolen besluta om behövlig
åtgärd, även om överklagandet inte
har avsett ifrågavarande del av förrättningen.

12 §

Kan fastighetsdomstolen ej utan olägenhet rätta fel i förrättning, skall
domstolen undanröja fastighetsbildningsmyndighetens beslut och åtgärder
i den omfattning de påverkas av felet samt visa förrättningen åter till
myndigheten. Domstolen kan därvid meddela föreskrifter för vinnande av
rättelse.

Har efter förrättningens avslutande
talan forts mot beslut om fastighetsbildning
eller fastighetsbestämning
och återkallar den som
sökt åtgärden sin ansökan, skall
förrättningen undanröjas i den del
som återkallelsen avser, om övriga
som fört talan vid förrättningen eller
domstolen och som själva haft

Har efter förrättningens avslutande
beslut om fastighetsbildning
eller fastighetsbestämning överklagats
och återkallar den som sökt åtgärden
sin ansökan, skall förrättningen
undanröjas i den del som
återkallelsen avser, om övriga som
fört talan vid förrättningen eller
domstolen och som själva haft rätt

1988/89:BoUl 1

Bilaga 1

31

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

rätt att påkalla åtgärden samtycker.
I fall som anges i 10 kap. 8 § andra
stycket och 11 kap. 2 § andra stycket
fordras alltid samtycke av övriga
sakägare.

att påkalla åtgärden samtycker. I
fall som anges i 10 kap. 8§ andra
stycket och 11 kap. 2 § andra stycket
fordras alltid samtycke av övriga
sakägare.

15 §

Har besvär anförts över avslutad
förrättning, skall fastighetsdomstolen
ofördröjligen och senast inom
fyra dagar tillställa fastighetsregistermyndigheten
avskrift av besvärsinlagan.

Sedan domstolens utslag eller
slutliga beslut i fastighetsbildningsmål
vunnit laga kraft, skall förrättningsakten
och avskrift av utslaget
eller beslutet sändas till fastighetsregistermyndigheten.
Om förrättningen
skall fortsättas, sändes
handlingarna i stället till fastighetsbildningsmyndigheten.
Fullföljes
talan mot avgörandet i viss del och
kan med anledning av domstolens
avgörande i övrigt fråga uppkomma
om registrering, skall handlingarna
sändas till fastighetsregistermyndigheten.
Efter registreringsfrågans
handläggning skall myndigheten
omedelbart återställa förrättningsakten.

17

Mot fastighetsdomstols utslag eller
beslut får, om ej annat är föreskrivet,
talan fullföljas i hovrätten
genom besvär som inges till fastighetsdomstolen.
I stället för den i
52 kap. 1 § rättegångsbalken föreskrivna
tiden av två veckor gäller
en tid av fyra veckor.

Besvär får anföras av sakägare
och annan enskild part samt av sådan
företrädare för allmänt intresse
som kunnat föra talan i frågan vid
fastighetsdomstolen.

Om en avslutad förrättning har
överklagats, skall fastighetsdomstolen
ofördröjligen och senast inom
fyra dagar tillställa fastighetsregistermyndigheten
en kopia av skrivelsen
med överklagande.

Sedan domstolens utslag eller
slutliga beslut i fastighetsbildningsmål
vunnit laga kraft, skall forrättningsakten
och en kopia av utslaget
eller beslutet sändas till fastighetsregistermyndigheten.
Om förrättningen
skall fortsättas, sänds
handlingarna i stället till fastighetsbildningsmyndigheten.
Om avgörandet
överklagas i viss del och om
det med anledning av domstolens
avgörande i övrigt kan uppkomma
fråga om registrering, skall handlingarna
sändas till fastighetsregistermyndigheten.
Efter registreringsfrågans
handläggning skall
myndigheten omedelbart återställa
forrättningsakten.

kap.

1§

Fastighetsdomstols utslag eller
beslut får, om inte annat är föreskrivet,
överklagas till hovrätten.
Skrivelsen med överklagandet skall
ges in till fastighetsdomstolen. I
stället för den i 52 kap. 1 § rättegångsbalken
föreskrivna tiden av
två veckor gäller en tid av fyra veckor.

Överklagande får göras av sakägare
och annan enskild part samt
av sådan företrädare för allmänt intresse
som kunnat föra talan i frågan
vid fastighetsdomstolen.

1988/89:BoU 11

Bilaga 1

32

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2§"

Talan mot fastighetsdomstolens
beslut enligt 16 kap. 9 § andra stycket
fores särskilt.

Talan får ej foras mot fastighetsdomstolens
beslut i dit fullföljd fråga
som avses i 15 kap. 2 § 2 —4 och
6 — 8, 3 § beträffande förtida tillträde
eller 4 §.

Fastighetsdomstolens beslut enligt
16 kap. 9 § andra stycket skall
överklagas särskilt.

Fastighetsdomstolens beslut i en
fråga som överklagats dit enligt
15 kap. 2 § första stycket 2 — 4, 6 —
9, 3 § beträffande förtida tillträde
eller 4 § får inte överklagas.

18 kap.

1 §“

Mot hovrätts utslag eller beslut
får, om ej annat är föreskrivet, talan
fullföljas i högsta domstolen genom
besvär som inges till hovrätten
inom den i 56 kap. 1 § rättegångsbalken
föreskrivna tiden.

Besvär får anföras av sakägare
och annan enskild part samt av sådan
företrädare för allmänt intresse
som kunnat föra talan i frågan i
hovrätten.

Mot hovrättens beslut i dit fullföljd
fråga om beslut enligt 16 kap.
9 § andra stycket får talan ej föras.
Talan mot hovrättens beslut i fråga
om förtida tillträde i annat fall föres
särskilt.

Hovrätts utslag eller beslut får,
om inte annat är föreskrivet, överklagas
till högsta domstolen.
Skrivelsen med överklagandet skall
ges in till hovrätten inom den i
56 kap. 1 § rättegångsbalken föreskrivna
tiden.

Överklagande får göras av sakägare
och annan enskild part samt
av sådan företrädare för allmänt intresse
som kunnat överklaga i frågan
i hovrätten.

Hovrättens beslut i en fråga enligt
16 kap. 9 § andra stycket som har
överklagats dit får inte överklagas.
Hovrättens beslut i fråga om förtida
tillträde i annat fall överklagas särskilt.

19 kap.

3§

Uppgift om fastighetsbildning eller
fastighetsbestämning införes
snarast möjligt sedan förrättningen
avslutats och denna eller, om besvär
anförts, domstolens avgörande
vunnit laga kraft.

Utan hinder av att förrättningen
ej avslutats skall uppgift om fastighetsbildnings-
eller fastighetsbestämningsbeslut,
mot vilket talan
skolat föras särskilt, införas så snart
beslutet vunnit laga kraft, om fastighetsbildningsmyndigheten
begär
det.

Föres talan mot beslut eller åtgärd
vid avslutad förrättning eller
föres talan särskilt mot fastighets -

Uppgift om fastighetsbildning eller
fastighetsbestämning införs snarast
möjligt sedan förrättningen avslutats
och denna eller, om den har
överklagats, domstolens avgörande
vunnit laga kraft.

Även om förrättningen inte har
avslutats skall uppgift om fastighetsbildnings-
eller fastighetsbestämningsbeslut,
som skulle ha
överklagats särskilt, införas så snart
beslutet vunnit laga kraft, om fastighetsbildningsmyndigheten
begär
det.

Överklagas beslut eller åtgärd vid
avslutad förrättning eller överklagas
fastighetsbildnings- eller fastig -

10 Senaste lydelse 1977:362.
" Senaste lydelse 1977:362.

1988/89:BoUl 1

Bilaga 1

33

3 Riksdagen 1988/89. 19 sami. Nr 11

Nuvarande lydelse

bildnings- eller fastighetsbestämningsbeslut,
får utan hinder därav
uppgift med anledning av förrättningen
eller beslutet införas i fastighetsregistret
i fråga om sådan del
som uppenbarligen ej beröres av
fullföljden. Motsvarande gäller när
talan föres mot domstols avgörande
i fastighetsbildningsmål.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

2. Bestämmelserna i 4 kap. 11 § fjärde stycket, 5 kap. 30 b § och 33 a §
samt 7 kap. 13 § skall inte tillämpas beträffande förrättningar som har sökts
före ikraftträdandet.

3. Har fastighetsbildningsmyndigheten meddelat beslut före ikraftträdandet,
gäller beträffande överklagande av beslutet 15 kap. 2§ andra
stycket, 3§ första stycket, 4§ och 6§ första stycket samt 16 kap. 1 § i
paragrafernas äldre lydelse.

Föreslagen lydelse

hetsbestämningsbeslut särskilt, får
uppgift med anledning av förrättningen
eller beslutet införas i fastighetsregistret
i fråga om sådan del
som uppenbarligen inte berörs av
överklagandet. Motsvarande gäller
när domstols avgörande i ett fastighetsbildningsmål
överklagas.

1988/89:BoUl 1

Bilaga 1

34

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:1037) om
äganderättsutredning och legalisering

Härigenom föreskrivs att 1, 2 och 19 §§ lagen (1971:1037) om äganderättsutredning
och legalisering skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

1 §‘

Äganderättsutredning enligt denna
lag får ske beträffande område
där äganderätten till fast egendom
är oviss, om det från allmän och
enskild synpunkt är av väsentlig betydelse
att ovissheten undanröjes
och åtgärder härför lämpligen bör
vidtagas i ett sammanhang. Sådan
utredning får även eljest ske beträffande
område där fastighetsägarna i
betydande omfattning saknar lagfart.

Föreslagen lydelse

Äganderättsutredning enligt denna
lag får ske beträffande område
där äganderätten till fast egendom
är oviss, om det från allmän och
enskild synpunkt är av väsentlig betydelse
att ovissheten undanröjes
och åtgärder härför lämpligen bör
vidtagas i ett sammanhang. Sådan
utredning får även eljest ske beträffande
område där fastighetsägarna i
betydande omfattning saknar lagfart.
Äganderättsutredning får också
ske beträffande en enstaka fastighet,
om den som gör anspråk på
fastigheten inte kan erhålla lagfart
på grund av oklarhet om eller brist i
föregående ägares åtkomst.

Förordnande om äganderättsutredning
meddelas av länsstyrelsen.
Uppkommer fråga om utredning enligt
första stycket tredje meningen i
en pågående fastighetsbildningsförrättning
meddelas i stället förordnande
av fastighetsbildningsmyndigheten.
Innan förordnande enligt
detta stycke meddelas, skall den beslutande
myndigheten samråda
med inskrivningsmyndigheten och
övriga myndigheter vilkas hörande
kan vara av betydelse för avgörandet.

Framkommer skilda uppfattningar vid samråd enligt andra stycket eller
är ärendet av annan anledning svårbedömt, skall det överlämnas till statens
lantmäteriverk för avgörande.

2§

Äganderättsutredning sker vid förrättning, som handlägges av fastighetsbildningsmyndigheten.

Om äganderättsutredningen är av
betydelse för en annan förrättning
som handläggs av fastighetsbildningsmyndigheten,
får myndighe -

Förordnande om äganderättsutredning
meddelas av länsstyrelsen.
Innan förordnande meddelas, skall
länsstyrelsen samråda med inskrivningsmyndigheten
och övriga myndigheter
vilkas hörande kan vara av
betydelse för avgörandet.

1988/89:BoU 11

Bilaga 1

' Senaste lydelse 1979:254.

35

Nuvarande lydelse

Bestämmelserna i 4 kap. 1—7,12
och 13 §§, 14 § forsta och fjärde
styckena, 16 — 24, 28 och 29 §§,
30 § första stycket samt 31, 33 — 40
och 42 §§ fastighetsbildningslagen
(1970:988) äger motsvarande
tillämpning i fråga om äganderättsutredning.

19

Bestämmelserna i 2 § första stycket
och 3 § denna lag samt 4 kap.
1-10, 12-24, 28 och 29 §§, 30 §
första stycket, 31 — 40 och 42 §§ fastighetsbildningslagen
(1970:988)
äger motsvarande tillämpning i fråga
om legalisering.

Denna lag träder i kraft den 1 j

Föreslagen lydelse

ten handlägga äganderättsutredningen
och den andra förrättningen
gemensamt.

Bestämmelserna i 4 kap. 1 — 7, 12
och 13 §§, 14 § första och fjärde
styckena, 16 — 24, 28 och 29 §§,
30 § första stycket samt 31 och 33—
40 §§ fastighetsbildningslagen
(1970:988) tillämpas också i fråga
om äganderättsutredning.

§

Bestämmelserna i 2 § första stycket
och 3 § denna lag samt 4 kap.
1-10, 12-24, 28 och 29 §§, 30 §
första stycket och 31 — 40§§ fastighetsbildningslagen
(1970:988)
tillämpas också i fråga om legalisering.

ri 1990.

1988/89:BoUl 1

Bilaga 1

36

4 Förslag till

Lag om ändring i anläggningslagen (1973:1149)

Härigenom föreskrivs i fråga om anläggningslagen (1973:1149)
dels att övergångsbestämmelserna till lagen (1974:822) om ändring i
anläggningslagen skall ha följande lydelse,
dels att 7, 18, 19, 22 och 35 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

7 §'

Föreslagen lydelse

Gemensamhetsanläggning får ej
inrättas, om ägarna av de fastigheter
som skall deltaga i anläggningen
och hyresgästerna i sådana fastigheter
mera allmänt motsätter sig åtgärden
och har beaktansvärda skäl
för det. Vid denna prövning skall
främst deras mening beaktas som
har störst nytta av anläggningen.
Hyresgästerna företräds av den eller
de organisationer av hyresgäster
som har avtal om förhandlingsordning
för berörda fastigheter eller,
om förhandlingsordning inte gäller,
riksorganisation av hyresgäster eller
förening, som är ansluten till sådan
organisation och inom vars
verksamhetsområde fastigheterna
är belägna (hyresgästorganisation).
Första stycket gäller icke, om behovet av anläggningen är synnerligen
angeläget.

Gemensamhetsanläggning får ej
inrättas, om ägarna av de fastigheter
som skall deltaga i anläggningen
och hyresgästerna i sådana fastigheter
mera allmänt motsätter sig åtgärden
och har beaktansvärda skäl
för det. Vid denna prövning skall
främst deras mening beaktas som
har störst nytta av anläggningen.
Hyresgästerna företrädes av riksorganisation
av hyresgäster eller förening,
som är ansluten till sådan
organisation och inom vars verksamhetsområde
fastigheterna är belägna
(hyresgästorganisation).

18 §2

Rätt att påkalla förrättning enligt
denna lag tillkommer ägaren av fastighet,
som avses skola deltaga i anläggningen
eller som enligt en detaljplan
helt eller till viss del skall
användas till allmän plats för vilken
kommunen inte är huvudman.
Rätt att påkalla förrättning tillkommer
också kommunen och hyresgästorganisation.

Rätt att påkalla förrättning enligt
denna lag tillkommer ägaren av fastighet,
som avses skola deltaga i anläggningen
eller som enligt en detaljplan
helt eller till viss del skall
användas till allmän plats för vilken
kommunen inte är huvudman.
Rätt att påkalla förrättning tillkommer
också kommunen och hyresgästorganisation.
En samfällighetsförening
får, efter beslut av föreningsstämman,
påkalla en förrättning
som angår gemensamhetsanläggning
under föreningens förvaltning.

1988/89:BoUl 1

Bilaga 1

1 Senaste lydelse 1974:822.

2 Senaste lydelse 1987:126.

37

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Länsstyrelsen kan påkalla förrättning för inrättande av anläggning som
styrelsen finnér vara av större betydelse från allmän synpunkt.

Vid expropriation eller liknande tvångsförvärv får förvärvaren påkalla
förrättning för inrättande av sådan anläggning varigenom olägenhet av
förvärvet kan undanröjas, minskas eller förebyggas.

Om rätt för väghållare att påkalla förrättning enligt denna lag finns
bestämmelser i 20 a § och 25 § tredje stycket väglagen (1971:948).

En samfällighetsförening som förvaltar en exploateringssamfällighet enligt
lagen (1987:11) om exploateringssamverkan får begära förrättning
enligt denna lag, om åtgärden syftar till att genomföra sådan samverkan.

19 §3

I fråga om förrättning enligt den- I fråga om förrättning enligt denna
lag äger 4 kap. 1 — 24, 27 — 40 na lag tillämpas 4 kap. 1 — 24 och

och 42 §§ fastighetsbildningslagen 27 — 40 §§ fastighetsbildningslagen

(1970:988) motsvarande tillämp- (1970:988).

ning.

Har hyresgästorganisation påkallat förrättningen eller kan den eljest
beröra hyresgästers rätt, skall fastighetsbildningsmyndigheten underrätta
organisationen om tid och plats för sammanträde eller, i fall som avses i
4 kap. 15 § fastighetsbildningslagen, om förrättningen innan denna avslutas.

22 §

Uppkommer fråga om inlösen, Uppkommer fråga om inlösen,

äger 8 kap. 7 § första och andra tillämpas 8 kap. 7 § första stycket

styckena fastighetsbildningslagen fastighetsbildningslagen

(1970:988) motsvarande tillämp- (1970:988).

ning.

35 §

Inträder, sedan fråga som be- Inträder, sedan fråga som behandlats
vid förrättning enligt den- handlats vid förrättning enligt denna
lag slutligt avgjorts, ändrade för- na lag slutligt avgjorts, ändrade förhållanden
som väsentligt inverkar hållanden som väsentligt inverkar

på frågan, kan denna prövas vid ny på frågan, kan denna prövas vid ny

förrättning. Även utan att sådana förrättning. Även utan att sådana

förhållanden inträtt, får ny förrätt- förhållanden inträtt, får ny förrättning
äga rum, om i det tidigare av- ning äga rum, om i det tidigare avgörandet
föreskrivits att frågan får görandet föreskrivits att frågan får

omprövas efter viss tid och denna omprövas efter viss tid och denna

tid utgått. tid utgått eller om i annat fall ett

klart behov av omprövning framkommit.

Vid den nya förrättningen får ej beslutas sådan ändring i fråga om
kretsen av fastigheter som deltager i gemensamhetsanläggning eller fastighets
andelstal att avsevärd olägenhet uppkommer från allmän eller enskild
synpunkt.

1988/89:BoUl 1

Bilaga 1

3 Senaste lydelse 1974:822.

38

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Är vid den nya förrättningen fråga endast om ändring som icke påverkar
bebyggelsens utformning eller markanvändningen i övrigt, behöver byggnadsnämndens
medgivande enligt 23 § ej inhämtas.

Denna lag4 träder i kraft den 1 januari 1975.

De nya bestämmelserna äger tills
vidare tillämpning
dels i följande kommuner, nämligen
Stockholms län: Botkyrka,

Danderyd, Ekerö, Haninge, Huddinge,
Järfälla, Lidingö, Nacka,

Sigtuna, Sollentuna, Solna, Stockholm,
Sundbyberg, Tyresö, Täby,
Upplands-Bro, Upplands Väsby,

Vallentuna, Vaxholm och Värmdö
kommuner, Malmöhus län: Bara,

Burlöv, Kävlinge, Lomma, Lund,

Malmö, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg
och Vellinge kommuner,

Hallands län: Kungsbacka kommun,
Göteborgs och Bohus län: Göteborg,
Härryda, Kungälv, Mölndal,

Partille, Stenungsund, Tjörn och
Öckerö kommuner, Älvsborgs län:

Ale och Lerum kommuner
dels i annan kommun, om regeringen
förordnar om det på ansökan
av förening som är ansluten till riksorganisation
av hyresgäster och
inom vars verksamhetsområde
kommunen är belägen.

1. Denna lag5 träder i kraft den 1 januari 1990.

2. Har vid förrättning enligt anläggningslagen (1973:1149) sammanträde
med sakägarna hållits före ikraftträdandet, gäller 7 § anläggningslagen i
dess äldre lydelse och övergångsbestämmelserna till lagen (1974:822) om
ändring i anläggningslagen.

1988/89:BoUl 1

Bilaga 1

41974:822.
5 1989:000.

39

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av
samfälligheter

Härigenom föreskrivs att 7, 8, 19, 20, 28 och 41 §§ lagen (1973:1150) om
förvaltning av samfälligheter1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §

Kan delägarna icke enas i fråga Kan delägarna inte enas i fråga
om viss förvaltningsåtgärd, skall om en viss förvaltningsåtgärd,

fastighetsdomstolen på begäran av skall, om någon delägare begär det,

delägare förordna någon att hålla fastighetsbildningsmyndigheten el sammanträde

med delägarna för av- ler den som myndigheten förordnar

görande av frågan. Förordnande därtill hålla sammanträde med del skall

dock icke meddelas, om åtgär- ägarna för att avgöra frågan eller,

den med hänsyn till samfällighetens om omständigheterna föranleder

omfattning och beskaffenhet samt det, anordnaföreningsförvaltning.

övriga omständigheter ej bör vidtagas
utan att föreningsförvaltning
anordnas.

Har begäran framställts om för- Fastighetsbildningsmyndigheten

ordnande enligt första stycket, får får, om synnerliga skäl föranleder

domstolen, om synnerliga skäl för- det, vidta åtgärd som behövs för att

anleder det, i avbidan på att den säkerställa delägarbeslutet.

med förordnandet avsedda frågan
avgjorts utse god man för förvaltning
av samfälligheten eller vidtaga
annan åtgärd som behövs för att
säkerställa delägarbeslutet.

8§

Den som förordnats att hålla Den som skall hålla sammanträ sammanträde

enligt 7 § skall utreda de enligt 7 § skall utreda vilka som
vilka som är delägare. är delägare.

19 §

Föreningen skall vid förvaltningen tillgodose medlemmarnas gemensamma
bästa. Varje medlems enskilda intresse skall även beaktas i skälig
omfattning.

Om en samfällighetsförening
förvaltar gemensamhetsanläggning
som är av kommunalteknisk natur
eller annars av större värde och som
är inrättad för småhusfastigheter eller
för sådana fastigheter jämte hyresfastigheter
eller bostadsrättsfastigheter,
skall samföllighetsföreningen
avsätta medel till en fond
för att säkerställa underhåll och förnyelse
av gemensamhetsanlägg -

1988/89:BoUl 1

Bilaga 1

1 Lagen omtryckt 1987:128.

40

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ningen. Föreningens styrelse skall i
sådant fall också upprätta en underhålls-
och förnyelseplan som skall
innehålla de upplysningar som är av
betydelse för att fondavsättningarnas
storlek skall kunna bedömas.

20 §

SamfällighetsfÖrening bildas vid sammanträde med delägarna genom att

de antager stadgar och utser styrelse.

Sammanträde enligt första stycket
hålles av den som fastighetsdomstolen
förordnat därtill. Sådant
förordnande meddelas på begäran
av delägare. Dock skall i samband
med förrättning enligt fastighetsbildningslagen
(1970:988), anläggningslagen
(1973:1149) eller lagen
(1987:11) om exploateringssamverkan
fastighetsbildningsmyndigheten
eller, om särskild förrättningsman
förordnats enligt 4 § anläggningslagen,
denne hålla sammanträde
enligt första stycket beträffande
samfällighet som beröres av
förrättningen, om delägare i samfälligheten
begär det eller om det är av
väsentlig betydelse från allmän synpunkt
att samfallighetsförening
bildas

I fråga om samfälligheter enligt
1 § första stycket 5 skall vad som i
andra stycket sägs om förrättning
och förrättningsman gälla förrättning
och förrättningsman enligt
vattenlagen (1983:291). Om det är
av väsentlig betydelse från allmän
synpunkt att en samfällighetsförening
bildas för förvaltningen av en
bevattnings- eller vattenregleringssamfällighet,
får domstolen förordna
någon att hålla sammanträde
enligt första stycket även om delägare
i samfälligheten inte har begärt
det.

Stadgar för samfällighetsförening
skall ange

1. föreningens firma,

2. samfällighet som förvaltas av
föreningen och grunderna för förvaltningen,

Sammanträde enligt första stycket
skall, om någon delägare begär
det, hållas av fastighetsbildningsmyndigheten
eller den som myndigheten
förordnat därtill. Dock skall i
samband med förrättning enligt
fastighetsbildningslagen
(1970:988), anläggningslagen
(1973:1149) eller lagen (1987:11)
om exploateringssamverkan fastighetsbildningsmyndigheten
eller,
om särskild förrättningsman förordnats
enligt 4 § anläggningslagen,
denne hålla sammanträde enligt
första stycket beträffande samfällighet
som beröres av förättningen,
om delägare i samfälligheten begär
det eller om det är av väsentlig betydelse
från allmän synpunkt att
samfällighetsförening bildas.

I fråga om samfälligheter enligt
1 § första stycket 5 skall vad som i
andra stycket sägs om förrättning
och förrättningsman gälla förrättning
och förrättningsman enligt
vattenlagen (1983:291). Om det är
av väsentlig betydelse från allmän
synpunkt att en samfällighetsförening
bildas för förvaltningen av en
bevattnings- eller vattenregleringssamfällighet,
får fastighetsbildningsmyndigheten
hålla sammanträde
enligt första stycket även om
delägare i samfälligheten inte har
begärt det.

§

Stadgar för samfällighetsförening
skall ange

1. föreningens firma,

2. samfällighet som förvaltas av
föreningen och grunderna för förvaltningen,

1988/89:BoUl 1

Bilaga 1

41

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3. den ort där styrelsen skall ha
sitt säte,

4. hur styrelsen skall vara
sammansatt och hur den skall utses
samt grunderna för dess beslutförhet,

5. hur revision av styrelsens förvaltning
skall ske,

6. föreningens räkenskapsperiod,

3. den ort där styrelsen skall ha
sitt säte,

4. hur styrelsen skall vara
sammansatt och hur den skall utses
samt grunderna för dess beslutförhet,

5. hur revision av styrelsens förvaltning
skall ske,

6. föreningens räkenskapsperiod,

7. grunderna för sådan fondavsättning
som avses i 19 § andra stycket,

8. hur ofta ordinarie föreningsstämma
skall hållas,

9. det sätt på vilket kallelse till
föreningsstämma skall ske och andra
meddelanden bringas till medlemmarnas
kännedom ävensom
den tid före sammanträde då kallelseåtgärd
senast skall vidtagas.

7. hur ofta ordinarie föreningsstämma
skall hållas,

8. det sätt på vilket kallelse till
föreningsstämma skall ske och andra
meddelanden bringas till medlemmarnas
kännedom ävensom
den tid före sammanträde då kallelseåtgärd
senast skall vidtagas.

Stadgarna får ej innehålla föreskrift som strider mot denna lag eller
annan författning.

41 §

Innan uttaxering sker, skall styrelsen upprätta utgifts- och inkomststat
för föreningen. Staten förelägges föreningsstämman för godkännande.

Gäller i fråga om skyldigheten att deltaga i kostnader olika bestämmelser
för skilda verksamhetsgrenar, skall inkomsterna och utgifterna för
vaije verksamhetsgren beräknas för sig. Gemensamma inkomster och
utgifter fördelas på verksamhetsgrenarna efter vad som är skäligt.

Om föreningen skall göra fondavsättning
enligt 19 § andra stycket
skall av utgifts- och inkomststaten
framgå de belopp som går åt till
fondavsättningen.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

2. Beträffande samfallighetsföreningar som har bildats före ikraftträdandet
skall sådana ändringar av föreningens stadgar som föranleds av 19 §
andra stycket beslutas på den föreningsstämma som äger rum närmast
efter sex månader efter ikraftträdandet.

1988/89:BoU 11

Bilaga 1

42

6 Förslag till

Lag om ändring i ledningsrättslagen (1973:1144)

Härigenom föreskrivs att 16 och 20 §§ ledningsrättslagen (1973:1144)
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 §

I fråga om förrättning enligt den- I fråga om förrättning enligt denna
lag äger 4 kap. 1 -24, 27-35, na lag tillämpas 4 kap. 1 -24, 27-

37—40 och 42§§ fastighetsbild- 35 och 37—40§§ fastighetsbildningslagen
(1970:988) motsvarande ningslagen (1970:988).

tillämpning.

Avser förrättning endast att inskrivet servitut eller inskriven nyttjanderätt
avseende rätt att framdraga och bibehålla ledning skall förändras till
ledningsrätt, skall dock sammanträde med sakägarna hållas bara om särskilda
skäl talar för det. Vid sådan förrättning behöver ärendet ej hänskjutas
till byggnadsnämnden enligt 21 §.

Vid förrättning som avses i andra stycket får inskrivet servitut avseende
rätt att framdraga och bibehålla ledning, som utgör tillbehör till annan
fastighet eller annan inskriven tomtträtt än den där ledningen finns, förändras
till ledningsrätt endast om därvid förordnas att ledningsrätten skall
höra till den fastighet eller tomträtt till vilken ledningen hör.

Svarar fastighet för fordran, får inskrivet servitut eller inskriven nyttjanderätt
förändras till ledningsrätt endast om sådana medgivanden som
avses i 14 § andra stycket föreligger. Medgivande av rättsägare behövs
dock ej, om förändringen är väsentligen utan betydelse för honom.

20 §

Uppkommer fråga om inlösen, Uppkommer fråga om inlösen,
äger 8 kap. 7 § första och andra tillämpas 8 kap. 7 § första stycket

styckena fastighetsbildningslagen fastighetsbildningslagen

(1970:988) motsvarande tillämp- (1970:988).

ning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

1988/89:BoUl 1

Bilaga 1

43

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1987:11) om
exploateringssamverkan

Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1987:11) om exploateringssamverkan
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9§

I fråga om I fråga om

exploateringförrättningar exploateringförrättningar

tillämpas 4 kap. 1—24, 27—40 tillämpas 4 kap. 1—24 och 27—
och 42 §§ fastighetsbildningslagen 40 §§ fastighetsbildningslagen

(1970:988). (1970:988).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

1988/89:BoU 11

Bilaga 1

44

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i
fastighetsmål

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål1
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse1

När mål enligt särskilda bestämmelser
efter prövning av själva saken
avgörs utan huvudförhandling
är fastighetsdomstol domför utan
nämndemännen. I övrigt är fastighetsdomstol
domför med en lagfaren
ledamot vid handläggning som
inte sker vid huvudförhandling och
vid huvudförhandling i fall som avses
i 1 kap. 3 a § andra och tredje
styckena rättegångsbalken.

Utskottets förslag

När mål enligt särskilda bestämmelser
efter prövning av själva saken
avgörs utan huvudförhandling
är fastighetsdomstolen domför utan
nämndemännen. / fastighetsbildningsmål
är domstolen i dessa fall
domför med en lagfaren ledamot
när enighet om utgången i målet
föreligger mellan klaganden samt
övriga sakägare och företrädare för
allmänt intresse som hörts över
överklagandet, eller det med hänsyn
till målets beskaffenhet är tillräckligt
att det avgörs av en lagfaren ledamot
och parterna samtycker till
det.

I övrigt är fastighetsdomstol domför
med en lagfaren ledamot vid
handläggning som inte sker vid huvudförhandling
och vid huvudförhandling
i fall som avses i 1 kap.
3 a§ andra och tredje styckena
rättegångsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

1988/89:BoUl 1

Bilaga 2

1 Lagen omtryckt 1974: 1064.

2 Lydelse enligt prop. 1988/89:95.

45

Reservanternas
1 Förslag till

Lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetsbildningslagen (1970:988)'
att det i 3 kap. i lagen skall inforas en ny paragraf, 3 a §, av följande
lydelse.

3 kap.

3 a §

Vid fastighetsbildning skall lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser
m. m. tillämpas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

1988/89:BoUl 1
Bilaga 3
Tillhör
reservation 4
(vpk, mp)

1 Lagen omtryckt 1971:1035.

46

Reservanternas
2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med
naturresurser m. m.

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2§ lagen (1987:12)' om hushållning
med naturresurser m. m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

1

Bestämmelserna i 2 och 3 kap.
skall tillämpas enligt vad som är
föreskrivet i plan- och bygglagen
(1987:10), vattenlagen (1983:291),
miljöskyddslagen (1969:387), naturvårdslagen
(1964:822), lagen
(1985:620) om vissa torvfyndigheter,
väglagen (1971:948), lagen
(1902:71 s. 1) innefattande vissa
bestämmelser om elektriska anläggningar,
lagen (1978:160) om vissa
rörledningar och luftfartslagen
(1957: 297).

Reservanternas förslag
kap.

2§

Bestämmelserna i 2 och 3 kap.
skall tillämpas enligt vad som är
föreskrivet i plan- och bygglagen
(1987:10), vattenlagen (1983:291),
miljöskyddslagen (1969:387), naturvårdslagen
(1964:822), lagen
(1985:620) om vissa torvfyndigheter,
väglagen (1971:948), lagen
(1902:71 s. 1) innefattande vissa
bestämmelser om elektriska anläggningar,
lagen (1978:160) om vissa
rörledningar, luftfartslagen (1957:
297) och fastighetsbildningslagen
(1970:988).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

1988/89:BoUl 1
Bilaga 3
Tillhör
reservation 4
(vpk, mp)

1 Lagen omtryckt 1987:247.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989