Arbetsmarknadsutskottets

betänkande

1988/89:AU21

Sysselsättningsskapande åtgärder m. m.

I detta betänkande behandlas proposition 1988/89:150 med förslag till slutlig
reglering av statsbudgeten för budgetåret 1989/90, m.m. (kompletteringspropositionen)
i vad avser vissa delar i propositionen som rör arbetsmarknadsoch
regionalpolitiken. 1 anslutning härtill tar utskottet upp fyra motioner.

Utskottet har den 18 maj 1989 avgett yttrande till finansutskottet
(1988/89:AU4y) över propositionen i övrigt jämte motioner såvitt avser
arbetsmarknadsutskottets beredningsområde.

Sammanfattning

Beträffande sysselsättningsskapande åtgärder föreslås i propositionen överföring
av medel från beredskapsarbeten till strukturstöd för byggarbetsmarknaden.
Utskottet tillstyrker detta förslag. Moderata samlingspartiet, centerpartiet
och miljöpartiet reserverar sig för avslag på propositionen.

I avsnittet Arbetslivsfrågor tillstyrks regeringens förslag att den i två län
pågående försöksverksamheten med flexibla lönebidrag utvidgas till ytterligare
fem län. Moderata samlingspartiet förordar att verksamheten skall
omfatta hela landet. I samma avsnitt behandlar utskottet också ett yrkande
om inriktningen av insatserna för arbete åt handikappade. Yrkandet avstyrks
med reservation för bifall från centerpartiet. Moderata samlingspartiet och
folkpartiet har på denna punkt avgett en motivreservation.

Utskottet tillstyrker den i propositionen föreslagna medelsanvisningen på
65 milj. kr. till Särskilda regionalpolitiska insatser m.m. i Västernorrlands
län. Reservationer beträffande insatsernas inriktning och omfattning har
avgetts av moderata samlingspartiet och centerpartiet. Vänsterpartiet kommunisterna
har avgett reservation till förmån för regionalpolitiska insatser i
hela Sverige.

Propositionen

1988/89:150 bilaga 9, B 5 vari yrkas att riksdagen godkänner vad som anförts i
propositionen om överföring av medel från beredskapsarbeten till strukturstöd
för byggarbetsmarknaden,

1988/89:150 bilaga 9, C 5 vari yrkas att riksdagen godkänner vad som
förordats i propositionen om en utvidgad försöksverksamhet med flexibelt
lönebidrag i ytterligare fem län.

1988/89

AU21

1 Riksdagen 1988189.18saml. Nr21

1988/89:150 bilaga 9, D 11 vari yrkas att riksdagen till Särskilda regionalpolitiska
insatser m.m. i Västernorrlands län på statsbudgeten för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 65 000 000 kr.

Motionerna

1988/89:Fi87 av Börje Hörnlund m.fl. (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om inriktningen av insatserna för att bereda arbetshandikappade
arbete,

5. att riksdagen avslår proposition 1988/89:150 såvitt avser förslaget om
överföring av medel från beredskapsarbeten till strukturstöd för byggarbetsmarknaden
i enlighet med vad som anförs i motionen,

1988/89:A12 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om regionalpolitiska
satsningar,

1988/89:A13 av Börje Hörnlund m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om vikten av att förbättra kommunikationer och teletjänster,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts emot nedläggning av KA 5 i Härnösand,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att vid statliga ny- och omlokaliseringar hänsyn tas till Västernorrlands
läns speciella behov,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till samlade insatser syftande
till en positiv utveckling för Västernorrlands län,

5. att riksdagen beslutar att till Särskilda regionalpolitiska insatser m.m. i
Västernorrlands län på statsbudgeten för budgetåret 1989/90 anvisa ett i
förhållande till regeringens förslag med 25 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag
om totalt 90 000 000 kr. att disponeras i enlighet med vad som anförs i
motionen,

1988/89:A14 av Sonja Rembo m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen avslår regeringens förslag att överföra 15 000 000 kr. från
beredskapsarbeten till strukturstöd för byggnadsarbetare i enlighet med vad
som i motionen anförs,

3. att riksdagen beslutar att utvidga försöksverksamheten med flexibla
lönebidrag till samtliga län i enlighet med vad som i motionen anförs, samt

4. att riksdagen till Särskilda regionalpolitiska insatser m.m. i Västernorrlands
län på statsbudgeten för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
av 40 000 000 kr., samt bemyndigar regeringen att nyttja detta belopp
såsom ränte- och amorteringsfritt lån till investmentbolag i enlighet med vad
som i motionen anförs.

1988/89:AU21

Utskottet

1988/89:AU21

Sysselsättningsskapande åtgärder

Enligt propositionen har AMS i sin skrivelse från den 10 mars 1989 begärt
överföring av medel till strukturstöd för byggarbetsmarknaden (Galaxen).
Överföringen avser ett belopp om högst 15 milj. kr. från medlen för
beredskapsarbeten.

I årets budgetproposition beräknades 85 milj. kr. för Galaxen under nästa
budgetår. Antalet personer som sysselsätts inom Galaxen uppgår för
närvarande till ca 640. För att ge ekonomiskt utrymme för minst samma antal
personer under nästa budgetår föreslår arbetsmarknadsministern i likhet
med AMS att högst 15 milj. kr. får föras över till anslagsposten strukturstöd
för byggarbetsmarknaden på angivet sätt. Vidare informerar arbetsmarknadsministern
i propositionen om att hon senare kommer att föreslå
regeringen att antalet personer i genomsnitt varje månad under nästa
budgetår inte får överstiga 700 personer.

I moderata samlingspartiets kommittémotion 1988/89:A14 av Sonja
Rembo m.fl. yrkas avslag på regeringens förslag att överföra medel från
beredskapsarbeten till strukturstöd för byggarbetsmarknaden. I motionen
anförs att det är viktigt att skilja mellan åtgärder för att bereda sysselsättning
vid arbetslöshet och för att bereda arbete till personer med handikapp.
Galaxens uppläggning innebär en sammanblandning av dessa roller. Motionärerna
förordar i stället omskolning till andra yrken resp. flexibla lönebidrag
- även inom byggnadsbranschen.

Vidare anförs att arbetsmarknadsläget för närvarande knappast torde
motivera några kortvariga insatser för arbetslösa byggnadsarbetare. Verksamheten
vid Galaxen bör därför inte utvidgas.

Även i centerpartiets kommittémotion 1988/89:Fi87 av Börje Hörnlund
m.fl. yrkas avslag på regeringens förslag. Mot bakgrund av den överhettade
byggmarknaden anser motionärerna att de medel som reserverats för
sysselsättningsskapande åtgärder bör användas för andra typer av sysselsättningsskapande
insatser.

I utskottets betänkande 1988/89: AU 11 ges en redovisning av anslagsposten
strukturstöd för byggarbetsmarknaden och för Galaxenverksamheten.
Bl.a. informeras att den år 1986 inledda försöksperioden med Galaxen har
bestämts till fem år och att verksamheten årligen kommer att följas upp.
Utskottet anförde i detta sammanhang att Galaxenverksamheten är ett
värdefullt komplement till övriga arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Utskottet
har inte ändrat uppfattning i denna fråga utan anser fastmer att ett
sammanlagt belopp om 100 milj. kr. till Galaxenverksamheten återspeglar
den ambitionsnivå som bör fastläggas för det kommande budgetåret. Såsom
regeringen har föreslagit bör 15 milj. kr. av medlen för beredskapsarbeten få
användas för ändamålet. Andra begränsningar i utnyttjandet av anslagsmedlen
är inte erforderliga enligt utskottets uppfattning.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet samtidigt motionerna
A14 (m) och Fi87 (c) i aktuella delar.

1* Riksdagen 1988/89.18sami. Nr 21

Arbetslivsfrågor

1988/89:AU21

Riksdagen har tidigare denna vår på förslag av utskottet (1988/89:AU12)
under anslaget Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning för
nästa budgetår anvisat 3 856 milj. kr. Den helt övervägande delen av anslaget
finansierar de lönebidrag som används för att underlätta arbetsplacering av
arbetshandikappade. För lönebidragen gäller bestämmelserna i förordningen
(1984:519) om introduktions- och lönebidrag. Enligt dessa bestämmelser
utgår bidragen till arbetsgivarna med vissa fasta procentandelar av lönekostnaderna
för de arbetshandikappade.

Vid sidan av den reguljära lönebidragsgivningen pågår innevarande
budgetår i begränsad skala försök med s.k. flexibla lönebidrag i Kronobergs
och Kopparbergs län. För nästa budgetår har riksdagen beslutat att försöken
med sådana bidrag skall vidgas att omfatta hela landet såvitt gäller ungdomar
som deltar i projektet Arbete åt unga handikappade och andra gravt
handikappade ungdomar under 25 år. För denna vidgning av försöksverksamheten
har vid anslagsgivningen beräknats ett belopp av 30 milj. kr.

AMS har i den tidigare angivna framställningen till regeringen föreslagit
att den ovannämnda försöksverksamheten i två län vidgas att omfatta
ytterligare fem län. Arbetsmarknadsministern anser att försöksverksamheten
bör breddas på detta sätt, och i propositionen föreslås under punkt C 5 (s.
19-20) att åtgärden skall godkännas av riksdagen. Beträffande en av AMS
samtidigt gjord framställning om vidgade försök i hela landet i fråga om unga
handikappade konstaterar arbetsmarknadsministern att riksdagen redan har
fattat beslut av denna innebörd, varför något förslag i denna del inte läggs
fram av regeringen.

Sonja Rembo m.fl. (m) anför i motion 1988/89:A14 att det inte bör möta
några hinder att utsträcka försöksverksamheten till samtliga län. Eftersom de
flexibla bidragen anpassas till den enskildes arbetsförmåga kommer bidragen
i många fall att bli lägre än de bidrag om 90 % som nu utgår till ideella
organisationer och med 100 % till statliga arbetsgivare. Inför nästa budgetår
torde en övergång till flexibla lönebidrag knappast innebära ökade kostnader.
Motionärerna föreslår mot bakgrund härav att försöken med flexibla
lönebidrag vidgas att omfatta samtliga län, så att alla handikappade oavsett
ålder och bostadsort skall omfattas av försöksverksamheten.

Vidare anser motionärerna att det är angeläget att försöksverksamheten
med flexibla lönebidrag blir föremål för ingående, kvalificerad utvärdering.

Som motionärerna säger behöver en vidgad försöksverksamhet enligt den
modell som nu används i Kronobergs och Kopparbergs län inte medföra
ökade kostnader, oavsett om man prövar verksamheten i några ytterligare
län eller låter den omfatta hela landet. Utskottet vill dock påpeka att ett bifall
till regeringens förslag om ytterligare fem försökslän i förening med det redan
fattade riksdagsbeslutet om handikappade ungdomar innebär att man får en
dimensionering av försöksverksamheten nästa budgetår som sammanfaller
med vad AMS har önskat. Utskottet anser att motionärerna inte har anfört
tillräckliga skäl för att fortsätta försöken i en avsevärt större omfattning än
det ansvariga ämbetsverket ansett som lämplig. Utskottet biträder följaktligen
regeringens förslag och avstyrker motion A14 i motsvarande del.

Såsom vidare anförs i samma motion är det angeläget att försöken med
flexibla lönebidrag följs och utvärderas. Det ligger dock i sakens natur att så
kommer att ske, varför ett särskilt riksdagsuttalande härom är opåkallat.
Utskottet avstyrker därför motionen även i den delen.

Centerpartiet begär i motion 1988/89:Fi87 att riksdagen skall göra ett
tillkännagivande till regeringen med anledning av vad som anförts i motionen
om inriktningen av insatserna för arbete åt handikappade.

Motionärerna anför att situationen på arbetsmarknaden för arbetshandikappade
är svår samtidigt som regeringen med hänvisning till det allmänna
sysselsättningsläget målar upp bilden av en utomordentligt god arbetsmarknadssituation.

Centerns uppfattning är att alla har rätt till den sociala trygghet som ett
arbete innebär. Detta gäller självklart såväl handikappade som icke handikappade.
Målsättningen är att alla människor så långt det är möjligt skall
beredas arbete inom det ordinarie arbetslivet.

Trots den rådande högkonjunkturen, fortsätter motionärerna, är de
arbetshandikappades situation på arbetsmarknaden sådan att det krävs
fortsatta och intensifierade insatser för dem. Insatserna bör först och främst
ske i det ordinarie arbetslivet med eller utan stöd i form av lönebidrag,
arbetsbiträden, hjälpmedel till skilda grupper med olika arbetshandikapp
etc. När detta inte är tillräckligt krävs speciella resurser.

Mot bakgrund av den arbetsmarknadssituation som råder för handikappade
är det centerns uppfattning att det är nödvändigt att stärka insatserna för
att bereda dem arbete. Föredragandens uttalande i propositionen att det
behövs en bättre uppföljning i syfte att få till stånd en bättre omsättning av
lönebidragsplatserna är otillräckligt.

Med anledning av det i motionen avslutningsvis refererade uttalandet vill
utskottet framhålla att arbetsmarknadsministern i samma avsnitt av propositionen
(s. 14) understrukit att insatserna för de arbetshandikappade skall
prioriteras starkt. Vidare anger arbetsmarknadsministern som ett konkret
mål för arbetsmarknadsverkets insatser att antalet arbetshandikappade som
får arbete eller utbildning budgetåret 1989/90 skall öka med minst 15 %
jämfört med innevarande budgetår.

Det är en allmän uppfattning att de möjligheter som nuvarande konjunkturläge
ger att förbättra de arbetshandikappades situation skall tas till vara
fullt ut. När det gäller de arbetsmarknadspolitiska resurser som avsatts för
ändamålet bör erinras om att riksdagen i april på förslag av utskottet anvisade
i runt tal 8,5 miljarder kronor, vartill kommer medlen för allmänna
arbetsmarknadspolitiska åtgärder, exempelvis arbetsförmedling samt arbetsmarknadsutbildning
och därtill knutna utbildningsbidrag som kommer
även de handikappade till del. Utskottet anser att med de resurser som ställts
till regeringens och arbetsmarknadsverkets förfogande bör det finnas goda
möjligheter att under det kommande budgetåret göra fortsatta och intensifierade
insatser för de arbetshandikappade. Ett uttalande av riksdagen om
insatsernas inriktning av det slag som begärs i motion Fi87 kan utskottet inte
se som motiverat. Utskottet avstyrker därför det aktuella motionsyrkandet.

1988/89:AU21

Särskilda regionalpolitiska insatser m.m. i Västernorrlands
län

För att ytterligare stödja utvecklingsprocessen i Västernorrlands län föreslås
i propositionen att medel anvisas för särskilda utvecklingsinsatser. Regeringen
föreslår att ett reservationsanslag på 65 milj. kr. anvisas för dessa insatser
under ett nytt anslag-Särskilda regionalpolitiska insatser m.m. i Västernorrlands
län.

För att förbättra tillgången på riskkapital beräknas 40 milj. kr. Medlen bör
användas för att bilda ett investmentbolag i syfte att tillföra mindre och
medelstora företag i Västernorrlands och även Jämtlands län riskkapital och
företagsledningskompetens.

För olika utvecklingsprojekt i länet föreslås 25 milj. kr. Av dessa medel
beräknas 10 milj. kr. tillföras länsstyrelsen för att bestrida utvecklingsprojekt
som länsstyrelsen prioriterar. Arbetsmarknadsverket bör tillföras 15 milj. kr.
av medlen för att dels motverka de negativa effekterna av de strukturförändringar
och neddragningar som aviserats, dels stödja en positiv sysselsättningsutveckling
på längre sikt. Ifrågavarande medel om 25 milj. kr. föreslås
omprioriterade från anslaget B 5 Sysselsättningsskapande åtgärder.

Utskottet tar först upp frågan om del finansiella stödet till ett investmentbolag.

I kommittémotion 1988/89: A14 av Sonja Rembom. fl. (m) anförs att staten
bör stödja framväxten av ett regionalt investmentbolag i länet. Staten bör
dock inte göra detta genom att gå in i bolaget som ägare utan under en
inledningstid stödja verksamheten genom ett femårigt ränte- och amorteringsfritt
lån på 40 milj. kr.

Utskottet har i betänkandet 1988/89:AU 13 mer generellt behandlat ett
motionsyrkande av moderata samlingspartiet om lån till investmentbolag och
formerna för statens medverkan i regionala investmentbolag. Utskottet
avstyrkte därvid förslaget med hänvisning till att frågan skall behandlas av
den regionalpolitiska kommittén och att denna inom kort kommer att lämna
förslag till hur ett framtida företagsstöd bör utformas. Utskottet avstyrker
med hänvisning härtill det nu aktuella yrkandet i motion A14. Propositionen
biträds i motsvarande del.

Utskottet går härefter in på frågan om anvisning av särskilda medel för
utvecklingsprojekt i länet.

I den nyssnämnda motionen A14 (m) anförs att regeringens förslag att
omprioritera 25 milj. kr. från anslaget för sysselsättningsskapande åtgärder
för utvecklingsprojekt och arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att motverka
de negativa effekterna av strukturförändringar knappast är väl avvägt.
Den framtida utformningen av olika stödformer är för närvarande föremål
för utredning. Det finns därför enligt motionärerna inte skäl att i nuläget
upprätta en ny stödform - ett slags extra länsanslag. Dessutom bör det vara
möjligt att inom ramen för det nyligen beslutade anslaget på 800 milj. kr. till
regionala utvecklingsinsatser ge utrymme för ökade utvecklingsinsatser i
Västernorrland framhålls det i motion A14. Vad angår särskilda arbetsmarknadspolitiska
insatser främst i form av arbetsmarknadsutbildning finns det

1988/89:AU21

redan medel som kan användas för det ändamålet. Regeringens förslag om
en överföring av medel bör således avvisas, anser motionärerna.

I motsats till moderata samlingspartiet anser centerpartiet i kommittémotion
1988/89:A13 av Börje Hörnlund m.fl. att de ekonomiska resurser som
regeringen föreslår anvisade är otillräckliga med hänsyn till de problem som
Västernorrlands län har. Centerpartiet föreslår därför att 25 milj. kr. utöver
regeringens förslag anvisas för insatser och projekt som syftar till att utveckla
näringsliv och service i framför allt de mest utsatta kommunerna.

Utskottet konstaterar att centerpartiet i motsats till moderata samlingspartiet
inte har några principiella invändningar mot utformningen av de
föreslagna ekonomiska satsningarna till Västernorrlands län. Vad motionärerna
pläderar för är ett i förhållande till regeringens förslag förhöjt anslag
med 25 milj. kr. Utskottet finner emellertid att regeringens förslag om medel
till Västernorrlands län är väl avvägt och föreslår därför mot bakgrund av
föreslagna och planerade insatser i övrigt som redovisas i propositionen att
motionerna A13 och A14 avstyrks i här aktuella delar.

Centerpartiet framhåller i den förutnämnda kommittémotionen A13
dessutom vikten av förbättrade kommunikationer såväl beträffande järnvägssom
landsvägsnätet liksom behovet av en annan utformning av prissättningen
för teletjänster i syfte att utjämna kostnaderna för enskilda och företag i olika
delar av landet. Motionärerna vill också att riksdagen genom ett tillkännagivande
uttalar sig emot den planerade nedläggningen av KA 5 i Härnösand.

Med hänsyn till den offentliga verksamhetens betydelse för Västernorrlands
län bör riksdagen enligt motionärerna likaledes genom ett tillkännagivande
uttala att vid beslut om lokaliseringar och omlokaliseringar av statlig
verksamhet, inkl. affärsverkens, hänsyn tas till länets speciella behov.
Slutligen påtalas i motionen vikten av att förslag till betydligt mer samlade
insatser för Västernorrlands län arbetas fram och föreläggs riksdagen till
hösten.

Vad angår dessa övriga yrkanden i motion A13 vill utskottet anföra
följande.

I propositionen uppger föredraganden att regeringen tillsammans med
länsarbetsnämnden har medverkat till att tidigarelägga förbättringen av väg
E 4 mellan Sundsvall och Härnösand. Denna förbättring kommer enligt
föredraganden att få stor infrastrukturell betydelse.

Riksdagen har nyligen (1988/89:TU15 och TU16, rskr. 229 resp. 226)
behandlat motionsyrkanden om ökade medel för vägändamål i skilda län
samt utbyggnad och upprustning av skilda bandelar. Riksdagen avslog därvid
yrkandena som gällde ökade medel till vägändamål i olika län under
hänvisning till att frågorna inte borde avgöras av riksdagen utan inom ramen
för den decentraliserade ordning som vägplaneringsprocessen innebär. Även
motionsyrkanden som gällde ökade medel till utbyggnad och upprustning av
skilda bandelar avslogs med motivering att banverket beslutar om investeringar
på stomnätet och länsstyrelserna om investeringar på länsjärnvägarna.
Riksdagen uttalade dock att frågan om ett snabbtåg mellan Stockholm och
Sundsvall skulle få mycket stor betydelse för kommunerna längs den södra
Norrlandskusten. Liksom trafikutskottet utgick riksdagen från att banverket
vid sin samhällsekonomiska prövning av projektet beaktar de regionalpolitis -

1988/89:AU21

ka effekterna. Med det anförda avstyrker utskottet motion A13 i motsvarande
del.

Frågan om förbättrade teletjänster ligger inom ramen för uppdraget åt
kommittén för utredning av statens regionalpolitiska och sociala ansvar på
tele- och postområdena. Med hänsyn till att utredning pågår om tele- och
postservice i glesbygd bör motionsförslaget inte föranleda något initiativ från
riksdagens sida.

Frågan om en eventuell nedläggning av KA 5 i Härnösand behandlas för
närvarande inom 1988 års försvarskommitté. Förslag i nu förevarande del
kan komma att framläggas för riksdagen under hösten 1989. Inte heller i
denna fråga finns det därför enligt utskottets mening anledning att föregripa
överväganden av den arbetande kommittén, varför motion A13 i denna del
bör avslås.

Vad slutligen angår centerpartiets krav på hänsynstagande till Västernorrlands
speciella behov vid statliga ny- och omlokaliseringar liksom partiets
begäran om förslag till samlade insatser för en positiv utveckling för
Västernorrlands län är detta frågor som torde få prövas med utgångspunkt i
de slutsatser som regionalpolitiska kommittén kan komma fram till. I
avvaktan på kommitténs nära förestående redovisning av sitt uppdrag anser
utskottet att det inte är aktuellt med något riksdagens initiativ i nu berörda
hänseenden. Med det anförda avstyrker utskottet motion A13 i nu behandlad
del.

Vänsterpartiet kommunisterna anser i motion 1988/89:A12 av Lars
Werner m.fl. att de föreslagna särskilda regionalpolitiska insatserna i
Västernorrlands län är bra men framhåller att det också behövs regionalpolitiska
satsningar i andra delar av Sverige.

I motionen framhålls att de institutionella och infrastrukturella skillnaderna
i olika regioner inte kan utjämnas eller minskas bara genom en
koncentration av regionalpolitiken till företagsstimulanser eller glesbygdshjälp.
Det krävs omfattande satsningar på infrastruktur av olika slag. Även
Statsföretag skulle - genom ett ökat ansvarstagande för samhällsekonomin -kunna få betydelse för utsatta regioner. För att åstadkomma allt detta bör en
satsning göras på 1 000 milj. kr. för de utsatta regionerna, anser motionärerna,
som vill ha ett tillkännagivande om vad som anförts om regionala
satsningar.

Utskottet kan konstatera att de frågor av övergripande natur som tas upp i
motion A12 behandlas i den regionalpolitiska kommittén, vars förslag som
ovan nämnts, kommer att presenteras inom kort. I avvaktan på dessa förslag
bör yrkandet i motion A12 inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet
föreslår därför att motion A12 avslås.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag om medelsanvisning
under förevarande anslag och avstyrker motionerna A13 (c) och A14
(m) i motsvarande delar.

1988/89:AU21

Hemställan

1988/89:

Utskottet hemställer

1. beträffande överföring av medel till strukturstöd för byggarbetsmarknaden att

riksdagen med anledning av proposition 1988/89:150 bilaga 9 i
motsvarande del samt med avslag på motionerna 1988/89:A14 yrkande
2 och 1988/89:Fi87 yrkande 5 godkänner vad utskottet anfört om
överföring av medel från beredskapsarbeten till strukturstöd för
byggarbetsmarknaden,

2. beträffande flexibla lönebidrag

att riksdagen med avslag på motion 1988/89: A14 yrkande 3 godkänner
vad som förordats i propositionen om en utvidgad försöksverksamhet
med flexibelt lönebidrag i ytterligare fem län,

3. beträffande inriktningen av insatserna för arbete åt handikappade
att riksdagen avslår motion 1988/89:Fi87 yrkande 3,

4. beträffande det finansiella stödet till ett investmentbolag

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del avslår
motion 1988/89:A14 yrkande 4 i motsvarande del,

5. beträffande anvisning av särskilda medel till utvecklingsprojekt i
Västernorrlands län

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del avslår
motionerna 1988/89:A13 yrkande 5 i motsvarande del och 1988/
89:A14 yrkande 4 i motsvarande del,

6. beträffande kommunikationer och teletjänster, m.m.
att riksdagen avslår motion 1988/89:A13 yrkandena 1-4,

7. beträffande regionalpolitiska insatser i andra delar av Sverige
att riksdagen avslår motion 1988/89:A12,

8. beträffande medelsanvisning till Särskilda regionalpolitiska insatser
m.m. i Västernorrlands län

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del samt med
avslag på motionerna 1988/89: A13 yrkande 5 i motsvarande del och
1988/89: A14 yrkande 4 i motsvarande del till Särskilda regionalpolitiska
insatser m.m. i Västernorrlands län för budgetåret 1989/90 anvisar
ett reservationsanslag på 65 000 000 kr.

Stockholm den 25 maj 1989
På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Lars Ulander

Närvarande: Lars Ulander (s), Elver Jonsson (fp), Kjell Nilsson (s), Sonja
Rembo (m), Marianne Stålberg (s), Lahja Exner (s), Anders G Högmark
(m), Gustav Persson (s), Sten Östlund (s), Bo Nilsson (s), Charlotte Branting
(fp), Kersti Johansson (c), Anna Horn af Rantzien (mp), Monica Öhman (s),
Erik Holmkvist (m), Göran Engström (c) och Karl-Erik Persson (vpk).

Reservationer

1988/89:AU21

1. Överföring av medel till strukturstöd för
byggarbetsmarknaden (mom. 1)

Sonja Rembo, Anders G Högmark och Erik Holmkvist (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med “I utskottets”
och slutar med "aktuella delar” bort ha följande lydelse:

Som anförs i moderata samlingspartiets kommittémotion A14 innebär
regeringsförslaget att Galaxenprojektet skulle erhålla 100 milj. kr., dvs. en
nivå som regeringen tidigare avvisade.

Enligt utskottets uppfattning är det viktigt att skilja mellan åtgärder för att
bereda sysselsättning vid arbetslöshet och för att bereda arbete till personer
med arbetshandikapp. Galaxens uppläggning innebär en sammanblandning
av dessa roller. För byggnadsarbetare som inte längre klarar kraven inom
byggnadsindustrin vill utskottet i stället förorda omskolning till andra yrken.
För arbetshandikappade förordas i första hand flexibla lönebidrag - även
inom byggnadsbranschen. I nuvarande arbetsmarknadsläge kan utskottet
inte ställa sig bakom en utökning av kortvariga insatser för arbetslösa
byggnadsarbetare.

Utskottet vill framhålla det förslag som tidigare förts fram av moderata
samlingspartiet, nämligen att statsbidraget till löner inom Galaxen successivt
skall minskas och för kommande budgetår utgå med 50% av lönekostnaden
(1988/89: A EJ 11). Bidraget skall disponeras flexibelt så att det i största
möjliga utsträckning motsvarar den faktiskt nedsatta arbetsförmågan i varje
enskilt fall.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet att ytterligare medel inte bör
tillföras Galaxen i dess nuvarande form. Riksdagen bör därför såsom yrkas i
motion A14 avslå regeringens förslag om att överföra medel från beredskapsarbete
till strukturstöd för byggarbetsmarknaden.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande överföring av medel lill strukturstöd för byggarbetsmarknaden att

riksdagen med bifall till motion 1988/89: A14 yrkande 2 och med
anledning av motion 1988/89:Fi87 yrkande 5 avslår propositionen i
motsvarande del,

2. Överföring av medel till strukturstöd för
byggarbetsmarknaden (mom. 1)

Kersti Johansson (c). Anna Horn af Rantzien (mp) och Göran Engström (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "I utskottets"
och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:

I likhet med motion Fi87 (c) kan utskottet inte biträda propositionens
förslag att 15 milj. kr. skall föras över från medlen för beredskapsarbeten till
strukturstöd för byggarbetsmarknaden (Galaxen). Mot bakgrund av den
överhettade byggmarknaden är det utskottets uppfattning att de medel som
reserverats för sysselsättningsskapande åtgärder bör användas för andra
typer av sysselsättningsskapande insatser än Galaxen.

Regeringens förslag bör således avslås av riksdagen. Av detta följer att
utskottet tillstyrker motion Fi87 i aktuell del. Även motion A14 tillgodoses
härigenom i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande överföring av medel till strukturstöd för byggarbetsmarknaden att

riksdagen med bifall till motion 1988/89:Fi87 yrkande 5 och med
anledning av motion 1988/89:A14 yrkande 2 avslår propositionen i
motsvarande del,

3. Flexibla lönebidrag (mom. 2)

Sonja Rembo, Anders G Högmark och Erik Holmkvist (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Som
motionärerna" och på s. 5 slutar med "den delen" bort ha följande lydelse:

Den pågående försöksverksamheten med flexibla lönebidrag i Kronobergs
och Kopparbergs län har en blygsam omfattning - i vintras omfattade den
endast ett trettiotal arbetshandikappade. Den begränsade omfattningen har
att göra med försökets konstruktion. För verksamheten får disponeras det
bidragsutrymme som frigörs när lönebidragsplatser blir vakanta hos statliga
myndigheter och allmännyttiga organisationer. Verksamheten kan därmed
sägas finansiera sig själv, och några statsfinansiella invändningar kan inte
riktas mot att man utvidgar försök av detta slag till hela landet.

Det nuvarande reguljära lönebidragssystemet har kritiserats starkt för att
det i praktiken inte är relaterat till de handikappades arbetsförmåga utan till
olika kategorier arbetsgivare. För de statliga arbetsgivarna gäller en bidragsnivå,
för de allmännyttiga organisationerna en annan och för övriga
arbetsgivare - affärsverk, kommuner, landsting samt de privata företagen -en tredje och betydligt lägre nivå. När det gäller kritiken kan utskottet
hänvisa till bl.a. den samhällsekonomiska utvärdering av lönebidragen som
har utförts för EFA:s räkning vid nationalekonomiska institutionen i Lund
och som utskottet refererade i betänkande 1988/89:AU12 (s. 23-25).

Lönebidragssystemet har i sin nuvarande utformning fungerat sedan
budgetåret 1984/85. Det har visat sig vara behäftat med en rad nackdelar, av
vilka den viktigaste redan har angivits. Systemet bör uppenbarligen omprövas,
och därför är det av värde att som underlag för en förnyelse få en bredare
försöksverksamhet med flexibla lönebidrag än regeringen har förordat.

Härför talar också att en utbyggnad till hela landet av de ovannämnda
försöken i kombination med den av riksdagen beslutade bidragsgivningen
beträffande unga handikappade innebär att fler arbetshandikappade oavsett

1988/89:AU21

ålder och bostadsort kommer att fä sitt utgångsläge på arbetsmarknaden
förbättrat genom att bidragsgivningen kan anpassas till deras individuella
behov.

Med stöd av det anförda tillstyrker utskottet bifall till motion A14 i den
aktuella delen. Med en försöksverksamhet av detta slag ligger det i sakens
natur att den bör följas noga och att resultaten av de utvärderingar som görs
redovisas för riksdagen. Även i den delen instämmer utskottet med
motionärerna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande flexibla lönebidrag
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:A14 yrkande 3 och med
anledning av propositionen i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Inriktningen av insatserna för arbete åt handikappade
(mom. 3)

Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Med
anledning” och slutar med ”aktuella motionsyrkandet” bort ha följande
lydelse:

Såsom anförs i motion Fi87 (c) kännetecknas den svenska arbetsmarknaden
allmänt av en hög sysselsättning och låg arbetslöshet. Arbetskraftsbristen
är betydande i överhettade regioner och orter. Svårigheterna att
rekrytera utbildad arbetskraft är stora för både företag och den offentliga
sektorn. Samtidigt är andelen förvärvsarbetande bland handikappade betydligt
lägre än bland den övriga befolkningen. Det har sin orsak bl.a. i problem
och brister i arbetslivet, vars organisation och krav inte motsvarar den
enskilda människans möjligheter. Detta visar också den fortsatta ökningen
av antalet förtidspensionärer, de ökande sjuktalen och den stora andelen
sökande arbetshandikappade vid arbetsförmedlingarna. Ett stort antal av
förtidspensioneringarna kan hänföras till arbetsmarknadsskäl, dvs. de pensionerade
skulle kunna ha ett arbete om de kunde erbjudas anställning med
passande förutsättningar.

Dessutom tillkommer nya grupper sökande. Dit hör bl.a. ett stort antal
människor som nu flyttar ut från institutionerna för psykiatri och omsorger
och som ställer berättigade krav på arbete efter förmåga.

Utvecklingen på arbetsmarknaden med å ena sidan en konstant brist på
arbetskraft inom vissa områden och å andra sidan ökade krav på flexibilitet,
utbildning m.m. bidrar också till att fler handikappade riskerar att slås ut
eller utestängas från arbetsmarknaden.

De handikappades situation på den svenska arbetsmarknaden är således
svår, samtidigt som regeringen med hänvisning till det allmänna sysselsättningsläget
målar upp bilden av en utomordentligt god arbetsmarknad.

Alla har rätt till den sociala trygghet som ett arbete innebär. Detta gäller
självklart såväl handikappade som icke handikappade. Målsättningen är att

1988/89:AU21

alla människor så långt det är möjligt skall beredas arbete inom det ordinarie
arbetslivet.

Detta förutsätter fortsatta och intensifierade insatser på arbetsmarknaden
för handikappade. De förstärkta insatserna bör först och främst ske i det
ordinarie arbetslivet med eller utan stöd i form av lönebidrag, arbetsbiträde
och olika hjälpmedel. När detta inte är tillräckligt måste speciella resurser
sättas in. Centern har i sitt budgetalternativ avsatt resurser utöver vad
regeringens föreslagit som skulle skapa arbetstillfällen till ytterligare ca 2 000
handikappade. En sådan inriktning av insatserna för de arbetshandikappade
bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande inriktningen av insatserna för arbete åt handikappade
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Fi87 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Inriktningen av insatserna för arbete åt handikappade
(mom. 3, motiveringen)

Elver Jonsson (fp), Sonja Rembo (m). Anders G Högmark (m), Charlotte
Branting (fp) och Erik Holmkvist (m) anser att den del av utskottets yttrande
som på s. 5 börjar med "Med anledning” och slutar med ”aktuella
motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

I betänkandet 1988/89:AU12 om arbetslivsfrågor konstaterade utskottet
att medan tillströmningen av sökande till arbetsförmedlingarna totalt sett har
minskat under de senaste två åren så är av olika skäl antalet handikappade
sökande större än tidigare. Utskottet berörde bakgrunden till denna
utveckling och uttalade sammanfattningsvis att medan sysselsättningen är
hög och talen för den öppna arbetslösheten är låga har situationen för de
arbetshandikappade inte förbättrats utan tvärtom relativt sett försämrats.
Utskottet kritiserade regeringen för att den i ett sådant läge låter åtgärderna
för handikappade stagnera eller rent av minska. Utskottet ansåg att den
handlingslinje regeringen har valt inte är godtagbar utan framhöll att i det
rådande goda sysselsättningsläget måste man ta till vara de möjligheter detta
ger för att vända de handikappades situation till det bättre. När samhällets
stödåtgärder i nuvarande form inte visat sig tillräckliga måste de självfallet
förbättras och effektiviseras.

Utskottets kritik mynnade ut i ett förslag beträffande flexibla lönebidrag
för ungdomar, vilket också blev riksdagens beslut.

Som framgår av det ovan redovisade har utskottet varit starkt kritiskt mot
regeringen när det gäller insatserna för att stödja de handikappade i
arbetslivet. Denna kritik har vunnit anslutning av en majoritet i riksdagen.
Med hänsyn till att detta skedde så sent som i april har utskottet inte funnit
påkallat att med anledning av det föreliggande yrkandet i motion Fi87 (c) i
detta sammanhang på nytt göra likartade uttalanden i ett till regeringen riktat
tillkännagivande.

1988/89:AU21

6. Det finansiella stödet till ett investmentbolag (mom. 4)

Sonja Rembo, Anders G Högmark och Erik Holmkvist (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet har”
och slutar med "motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottet ser positivt på att det existerande näringslivet - på sätt som skett
på flera håll i landet - varit villigt att satsa kapital i investmentbolag. Det är
emellertid viktigt att de privata intressenterna inte upplever att de är passiva
partners till staten. Utskottet delar därför den uppfattning som framförs i
motion A14 (m) att statens medverkan i det nu föreslagna investmentbolaget
inte sker i form av ägarandelar utan i form av ett ränte- och amorteringsfritt
lån på 40 milj. kr. vilket bör begränsas tidsmässigt till fem år.

Vad utskottet anfört i anslutning till motion A14 i denna del bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande det finansiella stödet till ett investmentbolag

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:A14 yrkande 4 i motsvarande
del samt med anledning av propositionen i motsvarande del ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Anvisning av särskilda medel till utvecklingsprojekt i
Västernorrlands län (mom. 5)

Sonja Rembo, Anders G Högmark och Erik Holmkvist (alla m) anser

dels att den del av utskottets hemställan som på s. 7 börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:
Utskottet kan inte dela regeringens uppfattning att det behövs ytterligare
25 milj. kr. för utvecklingsprojekt inom länet. I likhet med motion A14 (m)
anser utskottet att det redan finns tillgängliga medel för detta ändamål.
Riksdagen har nämligen helt nyligen beslutat om anslag på totalt 800 milj. kr.
till regionala utvecklingsinsatser. Inom ramen för detta anslag bör det enligt
utskottets uppfattning finnas utrymme för ökade utvecklingsinsatser också i
Västernorrlands län. Regeringen har dessutom aviserat att ytterligare 5 milj.
kr. av länsanslaget kommer att tilldelas länet.

Beträffande arbetsmarknadspolitiska insatser i form av arbetsmarknadsutbildning
finns det redan medel som kan utnyttjas för ändamålet.

Vad utskottet med tillstyrkan till motion A14 i denna del anfört innebär att
propositionen i denna del bör avslås. Motion A13 avstyrks i aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande anvisning av särskilda medel till utvecklingsprojekt i
Västernorrlands län

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:A14 yrkande 4 i motsvarande
del avslår dels propositionen i motsvarande del, dels motion
1988/89: A13 yrkande 5 i motsvarande del,

1988/89 :AU21

8. Anvisning av särskilda medel till utvecklingsprojekt i
Västernorrlands län (mom. 5)

Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser

dels att utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Utskottet konstaterar”
och slutar med ”aktuella delar" bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförs i motion A13 (c) anser utskottet att de
ekonomiska resurser som föreslås anvisade till utvecklingsprojekt för
Västernorrlands län är otillräckliga med hänsyn till de problem länet har.
Utskottet föreslår därför att 25 milj. kr. utöver regeringens förslag anvisas
för insatser och projekt som syftar till att utveckla näringsliv och service i
framför allt de mest utsatta kommunerna. Prioritering och val av insatser och
projekt bör ske lokalt och medlen därför disponeras av länsstyrelsen som
efter sedvanlig prövning fördelar dem för avsett ändamål.

Motion A14 avstyrks i aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande anvisning av särskilda medel till utvecklingsprojekt i
Västernorrlands län

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:A13 yrkande 5 i motsvarande
del, med anledning av propositionen i motsvarande del och med
avslag på motion 1988/89:A14 yrkande 4 i motsvarande del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Kommunikationer och teletjänster, m.m. (mom. 6)

Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”1
propositionen” och på s. 8 slutar med ”behandlad del” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion A13 (c),
nämligen att regeringens ”paket” för Västernorrland måste anses ha kommit
för sent och vara av alltför ringa omfattning. För att lösa länets problem
behövs en heltäckande politik som inom alla områden konsekvent tar hänsyn
till vikten av att uppnå regional balans.

Länet behöver exempelvis bättre kommunikationer. Kommunikationsområdet
nämns över huvud taget inte i propositionen trots att förbättrade
kommunikationer verksamt skulle bidra till att stärka Västernorrlands
utvecklingsmöjligheter. Projekt som skulle få stor betydelse är främst en
snabbtågsförbindelse mellan Stockholm och Sundsvall, upprustning av
bandelen Sundsvall-Härnösand-Långsele samt på sikt också en utbyggd
ostkustbana. Även vägstandarden är genomsnittligt mycket låg. Det är
därför som framhålls i motion A13 väsentligt att satsningar görs på
vägupprustningar i olika delar av länet av såväl regionalpolitiska som
trafiksäkerhetsskäl.

Det är också utskottets uppfattning att prissättningen för teletjänster bör
ges en annorlunda utformning i syfte att utjämna kostnaderna för enskilda
och företag inom olika delar av landet. I likhet med motion A13 anser

1988/89:AU21

utskottet att det krävs ett system med s.k. servicecentraler i glesbygden.
Resurser bör avsättas för att sådana servicecentraler kan byggas upp där det
finns avancerade telekommunikationer tillsammans med annan service, t.ex.
post och bibliotek.

Inom ramen för utredningar om försvarets framtid har allvarliga begränsningar
av totalförsvarets verksamhet inom Västernorrland övervägts. Sådana
begränsningar skulle såsom framhålls i motion A13 få mycket negativa
konsekvenser för länet. Ett genomförande av planerna på en nedläggning av
KA 5, som jämte Norrlandskustens marinkommando är den största arbetsgivaren
inom Härnösands kommun efter kommunen och landstinget, skulle
vara ett dråpslag mot Härnösand och Ådalsregionen som redan drabbats hårt
av sysselsättningsminskning. Såväl försvarspolitiska som regionalpolitiska
skäl talar således mycket klart mot en nedläggning av KA 5.

Ett annat hot mot sysselsättningen i Västernorrland är postverkets planer
på att flytta postens paketsortering från Ånge, vilket skulle innebära ett
bortfall av 60-80 arbetstillfällen. Utskottet anser därför i likhet med vad som
framförs i motion A13 att regeringen bör ges till känna att vid beslut om
lokaliseringar och omlokaliseringar av statlig verksamhet hänsyn bör tas till
Västernorrlands län.

Mot bakgrund av vad utskottet ovan har anfört vill utskottet framhålla
vikten av att förslag till samlade insatser för Västernorrlands län arbetas fram
och föreläggs riksdagen till hösten.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande kommunikationer och teletjänster, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:A13 yrkandena 1-4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Regionalpolitiska insatser i andra delar av Sverige
(mom. 7)

Karl-Erik Persson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Utskottet kan”
och slutar med ”A12 avslås” bort ha följande lydelse:

Som konstateras i partimotion A12 (vpk) är Sverige ett land med stora
regionala skillnader. För att komma till rätta med de institutionella och
infrastrukturella skillnaderna krävs omfattande insatser på olika områden
såsom kommunikationer, transporter, tele, post, skola, vård, omsorg,
forskning och utveckling, satsningar på arbete för kvinnor och ungdomar etc.
Allt på temat: flytta kapital, kunskap, information och arbetsplatser i stället
för människor.

För att åstadkomma allt detta bör en satsning göras på 1 miljard kronor för
de utsatta regionerna. Regeringen bör ges till känna vad utskottet sålunda
anfört.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande regionalpolitiska insatser i andra delar av landet
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:A12 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

1988/89-.AU21

11. Medelsanvisning till Särskilda regionalpolitiska insatser
m.m. i Västernorrlands län (mom. 8)

Under förutsättning av bifall till reservation 7

Sonja Rembo, Anders G Högmark och Erik Holmkvist (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Med det” och
slutar med ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till ställningstagandet i den tidigare framställningen
föreslår utskottet ett anslag om 40 milj. kr. i enlighet med yrkandet i motion
A14 (m). Propositionen och motion A13 (c) avstyrks i motsvarande delar.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande medelsanvisning till Särskilda regionalpolitiska insatser
m.m. i Västernorrlands län

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:A14 yrkande 4 i motsvarande
del, med anledning av propositionen i motsvarande del och med
avslag på motion 1988/89:A13 yrkande 5 i motsvarande del till
Särskilda regionalpolitiska insatser m.m. i Västernorrlands län för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 40 000 000 kr.,

12. Medelsanvisning till Särskilda regionalpolitiska insatser
m.m. i Västernorrlands län (mom. 8)

Under förutsättning av bifall till reservation 8

Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Med det” och
slutar med ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt att riksdagen anvisar särskilda
medel till utvecklingsprojekt med en i förhållande till regeringsförslaget
förhöjd nivå med 25 milj. kr. Det av regeringen beräknade anslaget Särskilda
regionalpolitiska insatser m.m. i Västernorrlands län bör därför räknas upp
med motsvarande belopp. Med det anförda tillstyrks motion A13 (c) i
motsvarande del och motion A14 (m) i här aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande medelsanvisning till Särskilda regionalpolitiska insatser
m.m. i Västernorrlands län

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:A13 yrkande 5 i motsvarande
del, med anledning av propositionen i motsvarande del och med
avslag på motion 1988/89:A14 yrkande 4 i motsvarande del till
Särskilda regionalpolitiska insatser m.m. i Västernorrlands län för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 90 000 000 kr.

1988/89 :AU21

Särskilda yttranden

1988/89 :AU21

1. Sysselsättningsskapande åtgärder m.m. (mom. 1-8)

Sonja Rembo, Anders G Högmark och Erik Holmkvist (alla m) anför:

Förutsättningarna för att den svenska arbetsmarknaden i framtiden skall
fungera är en övergripande ekonomisk politik enligt de riktlinjer och förslag
som finns i vår partimotion med anledning av kompletteringspropositionen.
Inom det arbetsmarknadspolitiska området återfinns moderata samlingspartiets
förslag till en bättre fungerande arbetsmarknad i motionerna 1988/
89:A285 om arbetsmarknadspolitik och 1988/89:A753 angående lagarna på
arbetsmarknaden.

2. Kommunikationer och teletjänster m.m. (mom. 6)

Anna Horn af Rantzien (mp) anför:

Angående offentlig verksamhet i Västernorrlands län anför utskottet följande: I

propositionen uppger föredraganden att regeringen tillsammans med
länsarbetsnämnden har medverkat till att tidigarelägga förbättringen av väg
E4 mellan Sundsvall och Härnösand. Denna förbättring kommer enligt
föredraganden att få stor infrastrukturell betydelse.

I miljöpartiet opponerar vi oss mot att föredraganden kallar en helt ny
vägdragning för "vägförbättring", detta särskilt som den avsedda Deltavägen
mellan Sundsvall och Härnösand är ett miljömässigt oförsvarbart
företag, som redan väckt stark opinion. Att på detta sätt med angivande av
sysselsättningsskäl och med vilseledande ordval beskriva att en omdiskuterad
vägdragning tidigareläggs, anser vi vara både odemokratiskt och
oförsvarligt.