Arbetsmarknadsutskottets
betänkande
1988/89:AU16 1988/89

Åtgärder för ungdomar AU 16

Utskottet behandlar i detta betänkande proposition 1988/89:109 om ny
inriktning av arbetsmarknadspolitiska åtgärder för unga och fem motioner
som har väckts med anledning av propositionen. I betänkandet behandlas
också yrkanden om ungdomsåtgärder i fyra motioner från allmänna motionstiden.
Slutligen redovisas två s.k. beräkningspunkter (B6 och B7) i bilaga 12
till årets budgetproposition.

Sammanfattning

Regeringsförslagen i proposition 109 gäller framför allt ungdomar i åldern
18-19 år. Utskottet biträder förslagen som innebär att de nuvarande
ungdomslagen avskaffas och ersätts med inskolningsplatser hos såväl offentliga
som privata arbetsgivare. Inskolningsplatserna är antingen avtalade
platser och omfattar hela arbetsmarknaden eller särskilda platser hos
offentliga arbetsgivare. Anvisning till inskolningsplatser skall föregås av
intensifierade arbetsförmedlingsåtgärder med jobb-sökaraktiviteter, varvid
ungdomarna skall ha rätt till utbildningsbidrag.

Statsbidrag föreslås utgå med 50 % för avtalade inskolningsplatser och för
de särskilda inskolningsplatserna med 100 % jämte ett administrationsbidrag.

Den nya ordningen medför ändrad lagstiftning. Den är avsedd att gälla
från den 1 juli i år. Bidragskostnaderna beräknas till 850 milj. kr.

Att ungdomslagen avskaffas och ersätts med inskolningsplatser godtas i de
föreliggande motionerna. Särmeningarna i de till betänkandet fogade
reservationerna är följande:

Moderata samlingspartiet anser att tiden för anvisning till inskolningsplatser
är för kort, att ungdomarna under jobb-sökaraktiviteter skall ha
ersättning motsvarande kontant arbetsmarknadsstöd och att avtalade inskolningsplatser
bör avgränsas regionalt till områden med påtagliga problem.
Vidare föreslår moderaterna liksom miljöpartiet särskilda inskolningsplatser
även hos privata arbetsgivare. Statsbidraget bör anpassas med hänsyn härtill.

Folkpartiet föreslår att reformen skall utvärderas sedan ett år förflutit.
Centerpartiet anser att särskilda åtgärder behövs även för ungdomar i åldern
20-24 år och yrkar att ytterligare 150 milj. kr. skall anvisas för sådana
åtgärder. Vänsterpartiet kommunisterna förordar med tanke på kommande
lågkonjunkturer en allmän inskolningsgaranti som skall finansieras med en
särskild arbetsgivaravgift. Miljöpartiet föreslår att högre statsbidrag skall

1 Riksdagen 1988/89.18sami. Nr 16

kunna utgå för avtalade inskolningsplatser och betonar att båda slagen 1988/89:AU16

platser bör kunna inrättas hos ideella föreningar och ge goda möjligheter att
delta i miljö- och naturvårdsarbete.

Propositionerna

Budgetpropositionen

I proposition 1988/89:100 bilaga 12, avsnittet B. Arbetsmarknad m.m.
föreslås

6. att riksdagen, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Statsbidrag
för ungdomslag för budgetåret 1989/90 beräknar ett förslagsanslag av 1 004

000 000 kr.

7. att riksdagen, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Statsbidrag
till inskolningsplatser för budgetåret 1989/90 beräknar ett reservationsanslag
på 250 000 000 kr.

Proposition 1988/89:109

1 propositionen föreslås
dels

att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till

1. lag om särskilda inskolningsplatser hos offentliga arbetsgivare,

2. lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,

3. lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,

4. lag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd,

5. lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning,

6. lag om ändring i lagen (1988:1530) om ändring i kommunalskattelagen

(1928:370),

7. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

8. lag om ändring i lagen (1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring.

9. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

dels

10. att riksdagen godkänner det i propositionen förordade utnyttjandet av
under innevarande budgetår reserverade medel under anslaget Statsbidrag
till inskolningsplatser,

11. att riksdagen godkänner de grunder för statsbidrag till inskolningsplatser
m.m. som förordats i propositionen,

12. att riksdagen till Kontant arbetsmarknadsstöd och utbildningsbidrag
för budgetåret 1989/90 utöver i prop. 1988/89:100 bil. 12 upptagna medel
anvisar ett förslagsanslag på 38 000 000 kr.,

13. att riksdagen med ändring i förhållande till regeringens förslag i prop.
1988/89:100 bil. 12 till Statsbidrag till inskolningsplatser för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 812 000 000 kr.

2

Motioner från allmänna motionstiden

1988/89: AU16

1988/89:A225 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om introduktionsplatserna,

1988/89:A276 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
om inriktningen av insatserna för att bereda ungdomar arbete eller utbildning
samt i avvaktan på särskild proposition beräkna kostnaderna för
statsbidraget till inskolningsplatser m.m. till 1 000 000 000 kr.,

1988/89:A281 av Börje Hörnlund m.fl. (c) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ungdomslag för arbetshandikappade,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om permanentning av den genom AMS bedrivna försöksverksamheten
med kontakt skola-arbetsliv,

1988/89:A458 av Kjell-Arne Welin m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om åtgärder vid ungdomsarbetslöshet,

Motioner med anledning av proposition 109

1988/89:A3 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att samhällets alla
åtgärder bör samordnas, som går ut på att hjälpa ungdomarna till arbete,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skrivningen
bör förtydligas vad beträffar möjligheten även för enskilda arbetsgivare att
anställa ungdomar på särskilda inskolningsplatser,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att AMS förslag
bör godkännas om högre statsbidrag än 50 % för arbete på avtalad
inskolningsplats om den arbetssökandes återstående möjlighet annars är en
särskild inskolningsplats,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vikten bör
betonas av att ideella föreningar kan anställa ungdomar på inskolningsplatser
av båda typer,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det särskilt bör
understrykas att ungdomarna på inskolningsplatser får goda möjligheter att
ägna sig åt miljö- och naturvårdande insatser.

1988/89:A4 av Börje Hörnlund m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för att
stärka ungdomars möjligheter till arbete eller utbildning,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en garanti för arbete eller
utbildning avseende ungdomar i åldersgruppen 20-24 år i enlighet med vad
som anförs i motionen,

3. att riksdagen till Statsbidrag till inskolningsplatser över hela arbetsmarknaden
för 18-24-åringar anvisar ett i förhållande till regeringens förslag

med 150 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag om totalt 962 000 000 kr. i
enlighet med vad som anförs i motionen.

1988/89:A5 av Sonja Rembo m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om förutsättningarna för ungdomars inträde på arbetsmarknaden,

2. att riksdagen beslutar att tiden, innan anvisning av avtalad inskolningsplats
sker, skall vara tio veckor, i enlighet med vad som i motionen anförs,

3. att riksdagen beslutar att tiden, innan anvisning av särskild inskolningsplats
sker skall vara tio veckor, om inte särskilda sociala skäl föreligger, i
enlighet med vad som i motionen anförs,

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om i vilka regioner
statsbidrag skall utgå till avtalade inskolningsplatser i enlighet med vad som i
motionen anförs,

5. att riksdagen beslutar att ersättning till ungdomar i så kallade
jobbsökaraktiviteter skall utgå med samma belopp som kontant arbetsmarknadsstöd
i enlighet med vad som i motionen anförs,

6. att riksdagen beslutar att statsbidraget till särskilda inskolningsplatser
maximalt skall kunna uppgå till 100 % av lönekostnaden jämte ett
administrationsbidrag motsvarande 5 % av lönekostnaden i enlighet med vad
som i motionen anförs samt

7. att riksdagen beslutar att även privata företag och organisationer skall
kunna ordna särskilda inskolningsplatser i enlighet med vad som i motionen
anförs.

1988/89:A6 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om en allmän inskolningsgaranti enligt vad som
föreslås i motionen.

1988/89:A7 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att en utvärdering, som redovisas till
riksdagen, av den föreslagna reformen skall ske när reformen varit i kraft ett
år.

Utskottet

Inledning

Utskottet behandlar i det följande dels proposition 1988/89:109 om ny
inriktning av arbetsmarknadspolitiska åtgärder för unga och fem motioner
som har väckts med anledning av propositionen, dels yrkanden om ungdomsåtgärder
i fyra motioner från allmänna motionstiden.

Regeringens förslag gäller i första hand ungdomar i åldern 18-19 år. För
denna ungdomsgrupp inrättades år 1984 en särskild stödform, ungdomslag,
som gav rätt till arbete hos offentliga arbetsgivare. Stödformen kompletterades
år 1986 med inskolningsplatser hos privata arbetsgivare.

Regeringsförslagen utgår från en av AMS i november 1988 gjord
framställning i ämnet. Framställningen är remissbehandlad. Förslagen
innebär att ungdomslagen avskaffas och ersätts med inskolningsplatser hos
såväl offentliga som privata arbetsgivare. Inskolningsplatserna skall alltså i

1988/89:AU16

4

fortsättningen omfatta hela arbetsmarknaden. Det förutsätts att anvisning
till inskolningsplats skall föregås av intensifierade arbetsförmedlingsåtgärder
med jobb-sökaraktiviteter. Det är först när åtgärder av det slaget inte har
resulterat i anställning eller kompletterande utbildning som hänvisning till
inskolningsplats skall ske.

Den nya ordningen är avsedd att börja gälla den 1 juli i år. Nuvarande lag
om arbete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare skall då upphöra att gälla
och ersättas med en ny lag om särskilda inskolningsplatser hos offentliga
arbetsgivare. Lagförslaget har granskats av lagrådet.

De av regeringen föreslagna förändringarna av åtgärderna för den aktuella
ungdomsgruppen har i princip godtagits i de föreliggande motionerna.

Bakgrund

Ungdomslagen garanterar ungdomarna rätt till betalt arbete. 1 huvudsak är
det fråga om arbete hos offentliga arbetsgivare - statliga, landstingskommunal,
kommunala och kyrkliga - med skyldighet i sista hand för hemkommunen
att tillhandahålla arbete. Möjlighet finns att låta ungdomarna utföra
arbete även hos enskilda arbetsgivare. Ungdomarna räknas i det fallet som
anställda av kommunen.

Lagens anställningsgaranti är normalt en rätt till halvtidsarbete. Heltidsarbete
kan dock medges av olika skäl och förekommer för ca 13 % av
ungdomarna.

Arbete i ungdomslag är avsett för i första hand ungdomar i åldern 18-19 år.
För psykiskt utvecklingsstörda ungdomar infördes redan från början en
högre åldersgräns, 25 år. Denna högre åldersgräns gäller sedan år 1987 även
ungdomar med varaktiga fysiska funktionshinder. Påföljande år sänktes
åldersgränsen till 17 år för ungdomar som har fullföljt minst 2-årig
gymnasieutbildning.

Verksamheten med ungdomslag fick snabbt en betydande omfattning.
Som mest - sista kvartalet 1984 - var 39 400 ungdomar sysselsatta på detta
sätt. Därefter har sysselsättningen i ungdomslag successivt minskat, som
framgår av den följande tabellen.

Tabellen visar också att verksamheten med inskolningsplatser hittills har
haft en begränsad omfattning. I denna verksamhet utgår statsbidrag till
arbetsgivarna med 50 % av de totala lönekostnaderna för ungdomar.
Bidragstiden är högst sex månader med möjlighet att undantagsvis förlänga
tiden till högst tolv månader.

När ungdomslagen infördes skedde det mot bakgrund av en ökning av
arbetslösheten bland ungdomar som trendmässigt pågått sedan mitten av
1960-talet. Ungdomsarbetslösheten förvärrades mot slutet av 1970-talet och
under 1980-talets första år. Denna utveckling var en återspegling av
konjunkturnedgångarna under denna tid. Vidare medförde strukturförändringar
och rationaliseringar inom näringslivet att traditionella ingångsjobb
för ungdomar försvann. Därutöver försvårades situationen av den s.k.
ungdomspuckeln, dvs. de stora årskullarna födda åren 1964-1967 nådde i
början av 1980-talet den ålder då man söker utbildning, praktik eller arbete.

Redan tidigt under 1970-talet vidtogs åtgärder för att stödja ungdomarna.

1988/89:

Efter hand byggdes åtgärdssystemet ut på både utbildnings- och arbetsmarknadssidan.
Av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna kom särskilt beredskapsarbeten
att användas i stor utsträckning, med en topp vintern 1983 då
48 000 ungdomar var placerade i sådana arbeten. För 16-17-åringarna
tillkom inom ramen för skolans uppföljningsansvar bl.a. yrkesintroduktion
och, något senare, ungdomsplatser varigenom arbetslösheten i denna
ungdomsgrupp minskade. För 18-19-åringarna förblev dock arbetslösheten
hög; för 18-åringarna var den inte mindre än 13 % år 1983. Det var i det läget
som ungdomslagen kom till och senare kompletterades med inskolningsplatserna.
Effekten av dessa åtgärder liksom utvecklingen de senaste fem åren
för hela ungdomsgruppen i åldern 16-24 år åskådliggörs i följande tabell:

Ungdomar - arbetslösa och i åtgärder

1983	1984	1986	1987	1988
Arbetslösa ungdomar 16-19 år 24 000 20-24 år 26 000	10 000 25 000	9 000 25 000	8 000 22 000	7 000 18 000
Summa arbetslösa 50 000	35 000	34 000	30 000	25 000
Ungdomar i åtgärder AMU 12 900 Beredskapsarbete 38 100 Ungdomslag -Inskolningsplatser	13 200 19 300 30 500	12 500 6 400 23 800	12 000 5 000 17 800 700	13 200 3 700 10 100 1 800
Summa ungd. i åtg.51 000	63 000	42 200	36 000	27 800

Av tabellen framgår att ungdomslagen fick till omedelbar följd en betydande
nedgång i arbetslösheten bland tonåringarna och att insatserna för beredskapsarbeten
för ungdomar kunde minskas avsevärt. De senare årens
gynnsamma arbetsmarknadsläge har medfört en fortgående minskning av
den öppna arbetslösheten och ett successivt minskat behov av arbetsmarknadspolitiska
stödåtgärder för ungdomar. Till denna utveckling har dessutom
bidragit att ungdomskullarna har minskat och att det nu är en större
andel av ungdomarna i åldern 18-19 år som studerar inom det ordinarie
skolväsendet.

Allmänna frågor

I några motioner läggs fram allmänna synpunkter och förslag beträffande
förutsättningar för och inriktningen av åtgärderna för att förbättra ungdomarnas
ställning på arbetsmarknaden. Utskottet redovisar dessa mer övergripande
förslag före behandlingen av propositionen och till den anslutna
motionsyrkanden.

Sonja Rembo m.fl. (m) föreslår i motion 1988/89:A5 ett tillkännagivande
till regeringen om förutsättningarna för ungdomars inträde på arbetsmarknaden
med betonande av att statsmakternas ansvar för unga människors inträde
på arbetsmarknaden i första hand måste vara att skapa förutsättningar för att
ungdomar skall få och tillgodogöra sig en lämplig utbildning. Motionärerna

1988/89: AU 16

6

erinrar om att moderata samlingspartiet har föreslagit en annorlunda
utformning av den praktiska yrkesutbildningen som skulle skapa en bättre
anknytning mellan skola och arbetsliv. Förslag härom har presenterats i
motion 1988/89:Ub289.

Ungdomsarbetslösheten är fortfarande förhållandevis hög, fortsätter
motionärerna, trots en uttalad brist på arbetskraft på många områden.
Orsakerna härtill är bl.a. att vi här i landet har en stel arbetsmarknad på
grund av inlåsningseffekter som har åstadkommits av lagar och avtal samt det
förhållandet att en avsevärd del av arbetsmarknaden domineras av offentliga
monopol. Motionärerna hänvisar i denna del till moderata samlingspartiets
kommittémotion 1988/89:A285.

Motionärerna anför avslutningsvis:

De flesta ungdomar som kommer ut på arbetsmarknaden har förmåga att på
egen hand finna ett arbete. De som efter egna försök, av olika anledningar,
inte får anställning bör - i det fall kompletterande utbildning inte är aktuell -få hjälp i första hand med att söka arbete, i andra hand med att få
praktikplats.

Med anledning av hänvisningarna i motion A5 till andra motioner från
moderata samlingspartiet får utskottet för sin del hänvisa till att utskottet har
tagit ställning till motion A285 i aktuell del i betänkandet 1988/89: AU11 och
att motion Ub289 behandlats i utbildningsutskottets betänkande 1988/
89:UbU15. Båda betänkandena har i april debatterats i kammaren, och
utskottet anser därför att det inte är motiverat att närmare gå in på de
frågeställningar som på nytt aktualiseras i motion A5.

De synpunkter motionärerna avslutningsvis anför beträffande den allmänna
inriktningen av ungdomsåtgärderna har utskottet inget att invända mot.
Det är en sådan inriktning som har varit underlag för den politik som har förts
av olika regeringar under det senaste decenniets ansträngningar att komma
till rätta med ungdomsarbetslösheten. Det är en politik som har understrukits
av arbetsmarknadsutskottet i skilda sammanhang, och det är slutligen en
politik som med skärpa formuleras i den aktuella propositionen från
regeringen: att inga ansträngningar skall sparas att hjälpa ungdomar till
arbete på den reguljära arbetsmarknaden, om så behövs med stöd av
kompletterande utbildning, och att subventionerade eller särskilt anordnade
platser för arbete och praktik för ungdomar är åtgärder som kommer i sista
hand. Med hänsyn härtill och till vad ovan anförts anser utskottet att det inte
finns anledning för riksdagen att göra det i motionen föreslagna tillkännagivandet
till regeringen. Utskottet avstyrker alltså motion A5 på denna punkt.

Centerpartiet föreslår tillkännagivanden om inriktningen av insatserna för
arbete och utbildning åt ungdomar i dels partimotion 1988/89:A276, dels
kommittémotionen 1988/89: A4 av Börje Hörnlund m.fl. Dessutom föreslås i
kommittémotionen 1988/89:A281 av Börje Hörnlund m.fl. ett tillkännagivande
om att en försöksverksamhet som bedrivs i vissa län med kontakt
skola-arbetsliv bör permanentas.

I motion A276 framhålls som en av de viktigaste uppgifterna för samhället
att bereda ungdomar arbete eller utbildning. Det är ett oroande faktum att
ungdomsarbetslösheten har varit hög trots goda konjunkturer. Det är i och
för sig självklart att grunden för en fungerande arbetsmarknad är en framsynt

1988/89: AU16

7

politik för ekonomisk utveckling inom ramen för en marknadsekonomi som
tar sociala och miljömässiga hänsyn. Insatserna från samhället måste inriktas
på att skapa förutsättningar för varaktiga jobb över hela landet på den
ordinarie arbetsmarknaden. En sådan politik är också grunden för ungdomars
sysselsättning.

I motion A276 refereras härefter AMS framställning till regeringen med
kommentaren att AMS förslag är i linje med vad centerpartiet tidigare har
föreslagit. I avvaktan på proposition beräknar motionärerna ett belopp om 1
miljard kronor till kostnader för statsbidrag till inskolningsplatser m.m.

I motion A4 anförs med hänvisning till den utformning av arbetsmarknadspolitiken
som centerpartiet har förordat i partimotion 1988/89:A276 att en
arbetsmarknadspolitik med en markerad inriktning mot arbetslinjen enligt
centerpartiets modell kommer att underlätta även för ungdomar att få arbete
på den reguljära arbetsmarknaden och minska behovet av särskilda stödinsatser.
Alla kan dock inte trots sådana insatser få arbete och då måste
särskilda åtgärder vidtas för att lindra konsekvenserna för dem som drabbas.
Motionärerna erinrar om att det är mot den bakgrunden som man bör se
centerpartiets förslag till allmän arbetslöshetsförsäkring som skulle ge bl.a.
många ungdomar ett förstärkt socialt skydd. Avslutningsvis anförs att det
emellertid är särskilt viktigt att ungdomar som står i begrepp att träda in på
arbetsmarknaden får möjlighet till arbete eller utbildning framför kontantstöd,
vilket regeringen bör underrättas om.

Utskottet får anföra följande.

Centerpartiets förslag till utformning av arbetsmarknadspolitiken och till
en allmän arbetslöshetsförsäkring har prövats tidigare under detta riksmöte.
I enlighet med vad utskottet hemställt i betänkandet 1988/89:AU11 har
förslagen inte vunnit riksdagens bifall. I övrigt delar utskottet motionärernas
uppfattning att grunden för framgång i strävandena att förbättra ungdomars
sysselsättning läggs genom insatser inom ramen för en framsynt politik för
ekonomisk utveckling. Detta är ovedersägligt. Utskottet ansluter sig också
till tanken att arbete och utbildning bör prioriteras framför kontantstöd till
ungdomar. Även i detta fall är det dock fråga om ett etablerat synsätt, och det
är därför inte i detta sammanhang påkallat för riksdagen att gentemot
regeringen göra allmänna uttalanden av det i centermotionerna begärda
slaget.

Vad slutligen beträffar kontaktverksamheten mellan skola och arbetsförmedling
så pågår försök härmed i olika former. Utskottet är inte berett att på
grundval av föreliggande motionsyrkande föreslå att dessa försök utvidgas
eller permanentas utan anser att man bör avvakta resultatet av den förra året
tillsatta Skola-Arbete-utredningen (U 1988:11).

På grund av det ovan anförda avstyrker utskottet de redovisade yrkandena
i motionerna A4, A276 och A281.

Kjell-Arne Welin m.fl. (fp) hemställer i motion 1988/89:A458 om ett
tillkännagivande till regeringen om åtgärder mot ungdomsarbetslöshet. Som
huvudpunkter i ett åtgärdsprogram förordar motionärerna att ungdomar
skall få hjälp till och stimuleras att starta eget. att statsbidraget till
lärlingsplatser förbättras så att arbetsgivarna motiveras att anställa flera

1988/89: AU 16

8

lärlingar samt att ungdomsplatserna med heltidsarbete för 16-17-åringar
utvidgas till att omfatta också 18-20-åringar.

Regeringens nya förslag beträffande inskolningsplatser bör tillgodose
motionärernas önskemål om särskilt anordnade heltidsarbeten även för
18-19-åringar. I övrigt hänvisar utskottet beträffande hjälp till egen verksamhet
till att det s.k. starta-eget-bidraget, som finansieras från anslaget
Sysselsättningsskapande åtgärder, står öppet även för ungdomar och beträffande
lärlingsutbildningen till behandlingen av den frågan i betänkandet
1988/89:UbU15 med anledning av motioner från bl.a. folkpartiet. På grund
av det anförda anser utskottet att motion A458 inte påkallar någon åtgärd
från riksdagens sida, varför den avstyrks i föreliggande del.

Enligt åtgärdsprogrammet i motion A458 bör det också finnas en ambition
att rejält samordna skolpolitiska och arbetsmarknadspolitiska åtgärder om
ungdomsarbetslösheten skall kunna bemästras. Även i motion 1988/89: A3 av
Inger Schörling m.fl. (mp) efterlyses en samordning av samhällets åtgärder
för att hjälpa ungdomar till arbete.

Motionärerna har inte närmare utvecklat behovet av en förbättrad
åtgärdssamordning. Utskottet tar för sin del en sådan samordning för given. I
den mån det finns brister i samordningen mellan skola och arbetsförmedling
utgår utskottet från att de klarläggs i Skola-Arbete-utredningen och
avstyrker därmed de båda motionerna i hithörande delar.

Vänsterpartiet kommunisterna föreslår i motion 1988/89: A6 en allmän
inskolningsgaranti och hemställer att riksdagen av regeringen skall begära
förslag härom.

I motiveringen för yrkandet anförs att vpk i huvudsak accepterar
regeringens förslag att inrätta inskolningsplatser och att vpk med tillfredsställelse
hälsar att ungdomslagen avskaffas. Inskolningsplatserna är emellertid
inget universalmedel som löser några avgörande problem. Kommer ungdomar
som inte får arbete efter att ha varit på ungdomsplats i sex månader att
hamna i karusellen av andra åtgärder?

Historien visar, fortsätter vpk, att en högkonjunktur följs av en lågkonjunktur,
då ungdomarna kommer att drabbas hårdast. Någon beredskap för
en sådan utveckling finns inte i arbetsmarknadspolitiken. Samhället bör
gardera sig för en kommande lågkonjunktur och införa ett system som kan
benämnas en allmän inskolningsgaranti och fastläggs genom lag. Denna skall
gälla dem som ännu inte har kommit in på arbetsmarknaden eller har mycket
liten arbetslivserfarenhet. I första hand kommer ungdomar, flyktingar och
vissa hemarbetande kvinnor i fråga. Inskolningsgarantin skall omfatta hela
arbetsmarknaden och ge arbetsförmedlingen rätt att anvisa t.ex. en arbetslös
per 50 anställda i såväl privat som offentlig verksamhet räknat på företagets,
förvaltningens och branschens storlek. Detta innebär en skyldighet för
företag och förvaltningar att bereda arbetslösa en meningsfull sysselsättning,
vilket i sin tur innebär en inskränkning i arbetsgivarnas rätt att fritt anställa
arbetskraft.

Arbetsgivarna skall solidariskt finansiera inskolningsgarantin med en
särskild arbetsgivaravgift. Avgiftsmedlen skall täcka 50 % av kostnaderna
för löner och sociala avgifter för dem som hänvisas till privat verksamhet,
75 % av kostnaderna i privata företag med färre än 15 anställda och 100 % av

1988/89:AU16

9

kostnaderna för dem som hänvisas till offentlig verksamhet. Lönerna skall
vara avtalsenliga och arbetsuppgifterna så lika ordinarie uppgifter som
möjligt.

Utskottet gör följande bedömning.

Motionärerna påpekar själva att de även tidigare har lanserat tanken på en
inskolningsgaranti men då med benämningen ungdomsgaranti. Förslag med
den innebörden har behandlats av utskottet i betänkandena AU 1983/84:7 (s.
21) och AU 1984/85:11 (s.39-40).

En nära till hands liggande invändning mot en garanti av det slag vpk
föreslår är att den kommer att ställa arbetsförmedlarna inför vanskliga
uppgifter när garantin skall utlösas i en lågkonjunktur. Företag och
förvaltningar skall tillhållas sin skyldighet att nyrekrytera arbetslösa fastän
arbetsförmedlarna är bättre underrättade än andra om hur efterfrågedämpningen
inriktar personalplaneringen på nyanställningsstopp och personalminskningar.

Under de tidigare lågkonjunkturerna har prövats olika typer av löne- och
andra kostnadssubventioner för att underlätta för företag och förvaltningar
att behålla anställd personal och stimulera dem att tidigarelägga nyrekryteringar
inför en konjunkturvändning. Det finns numera ganska rika erfarenheter
av hur sådana åtgärder har fungerat som man kan ta fasta på. Det är
åtgärder som kan vidareutvecklas med hänsyn till de nya krav som ställs vid
kommande konjunkturskiftningar i den mån nuvarande åtgärdssystem inte
är tillräckligt för att upprätthålla den arbetsmarknadspolitiska beredskapen
utan behöver förstärkas.

Utskottet ifrågasätter alltså behov och effekter av den inskolningsgaranti
vpk förordar och anser att riksdagen inte bör frångå sin tidigare inställning i
frågan. Motion A6 avstyrks följaktligen av utskottet.

Principerna för regeringsförslaget

Målgruppen för regeringsförslaget är arbetslösa ungdomar i åldern 18-19 år.
Beträffande åldersgränsen görs samma modifieringar som i dag för främst
handikappade ungdomar. De åtgärder som i första hand skall komma i fråga
är erbjudande om arbete på den reguljära arbetsmarknaden genom en
intensifierad arbetsförmedling med jobb-sökaraktiviteter, i andra hand
utbildning. Ungdomar som inte kan anvisas reguljärt arbete eller utbildning
skall kunna hänvisas till inskolningsplatser med arbete på heltid.

Inskolningsplatserna skall vara av två slag: antingen avtalade inskolningsplatser
som omfattar hela arbetsmarknaden, både den offentliga och den
privata, eller särskilda inskolningsplatser som inrättas hos offentliga arbetsgivare.
Anvisning till särskild inskolningsplats förutsätts ske först sedan det
har visat sig att anvisning av avtalad plats inte är möjlig.

Nuvarande lagstiftning om ungdomslag upphävs och ersätts med en ny lag
om särskilda inskolningsplatser hos offentliga arbetsgivare. Den nya
ordningen börjar gälla den 1 juli i år.

Den principiella uppläggningen av regeringens förslag har godtagits i de
föreliggande motionerna. Förslagen skall ses mot bakgrund av de ändrade
förutsättningar som föreligger. När ungdomslagen kom till var ungdomskullarna
stora och efterfrågan på arbetskraft låg. I dag har antalet ungdomar i de

1988/89:AU16

10

aktuella åldrarna sjunkit och en växande andel av dem studerar samtidigt
som behovet av arbetskraft har ökat. Förslagen kan också sägas tillmötesgå
den kritik som under åren har riktats mot ungdomslagen, exempelvis att
arbete i denna form har varit ensidigt inriktat på den offentliga sektorn och
gett sysselsättning på halvtid i stället för på heltid. Även utskottet ansluter sig
alltså till den allmänna uppläggningen av regeringens förslag.

Utskottet återkommer till detaljerna i det följande men vill redan här peka
på att de nya inskolningsplatserna förutsätts innehålla ett introduktionsprogram
med handledning, information om arbetsmiljö, förhållanden på
arbetsplatsen och prövning på skilda arbetsuppgifter. Därmed tillgodoses ett
i motion 1988/89: A225 av Elver Jonsson m.fl. (fp) uttryckt önskemål om att
introduktionsplatserna skall utformas så att de verkligen fyller en pedagogisk
och introducerande funktion. Motionen påkallar därmed inte någon åtgärd
från riksdagens sida.

Anvisningstid

Enligt propositionen skall intensifierad arbetsförmedling med jobbsökaraktiviteter
sättas in senast tre veckor efter det att ungdomarna anmält sig på
arbetsförmedlingen. Om det efter ytterligare fyra veckor står klart att det
inte är aktuellt med reguljärt arbete eller utbildning får anvisning ske till
avtalad eller särskild inskolningsplats. Den sammanlagda arbetssökandetiden
före anvisningen blir sålunda sju veckor. Från denna normaltid för
arbetssökandet görs undantag för ungdomar som har slutat skolan på våren.
Denna grupp ungdomar skall som regel anvisas inskolningsplats först den 1
november samma år.

I fråga om de särskilda inskolningsplatserna är de nu refererade reglerna
om anvisningstid intagna i 4 § lagförslaget om sådana platser.

Sonja Rembo m.fl. (m) förordar i motion 1988/89:A5 tio veckors
sökandetid före anvisning till inskolningsplats. Som motivering anförs bl.a.
dels att det normala måste vara att ungdomarna söker sig ut på arbetsmarknaden
på egen hand, dels att det finns en risk för att de avtalade
inskolningsplatserna utvecklas till generella subventioner till företagens
anställning av ungdomar. Den korta söktiden kan ge arbetsgivarna ekonomiskt
incitament att förhala anställningarna någon tid för att komma i
åtnjutande av lönesubventionen. Motionärerna tillägger att för ett fåtal
ungdomar med sociala problem kan det vara motiverat att de får en särskild
inskolningsplats redan efter en kortare arbetslöshetstid.

Med de bestämmelser som gäller i dag skall anvisning till arbete i
ungdomslag ske senast tre veckor efter det att den unge anmält sig som
arbetssökande hos arbetsförmedlingen. Den anvisade platsen behöver dock
inte tillträdas förrän efter ytterligare tre veckor, om arbetsförmedlingen
anser det motiverat med fortsatta jobb-sökaraktiviteter. Under den tiden
utgår lön som om den unge tillträtt platsen. Den sammanlagda söktiden blir
därmed sex veckor. För ungdomar som har slutat skolan eller genomgått
annan, inte helt kortvarig utbildning skall anvisning ske senast efter tre
månader.

Den nuvarande anvisningstiden har i olika sammanhang kritiserats som väl

1988/89:

kort, och AMS har förordat att söktiden i det nya systemet skall vara tolv
veckor.

Som utskottet ser det kommer anvisningstiden för ungdomar som slutat
skolan på våren att få mest praktisk betydelse. Den nya regeln - som i den
delen överensstämmer med AMS förslag - om att anvisning till inskolningsplats
i sådana fall får ske tidigast den 1 november är en betydande skärpning
jämfört med dagsläget. Hur lång anvisningstiden skall vara i andra fall kan
självfallet diskuteras - det är en avvägning mellan de ökade möjligheter en
förlängd tid kan ge arbetsförmedlingen att finna reguljära arbetsplaceringar
och risken att de ungas arbetssökande övergår i sysslolöshet. Regeringsförslaget
innebär att anvisningstiden i de nu avsedda fallen förlängs en vecka.
Utskottet anser att detta bör godtas i avvaktan på erfarenheter av det nya
systemet. Detta innebär att 4 § förslaget till lag om särskilda inskolningsplatser
bör antas av riksdagen och att motion A5 i aktuella delar samtidigt
avstyrks.

Ekonomiskt stöd vid jobb-sökaraktiviteter

Som ovan nämnts utgår enligt nu gällande bestämmelser ersättning till
ungdomar som i stället för att tillträda en plats i ungdomslag deltar i kurser
och andra aktiviteter för fortsatt arbetssökande. På samma sätt skall i det nya
systemet de unga som deltar i arbetsförmedlingens jobb-sökaraktiviteter få
ekonomiskt stöd. Detta stöd bör enligt propositionen ha formen av
utbildningsbidrag motsvarande det som lämnas vid arbetsmarknadsutbildning.
Rätten till bidrag skall inträda tidigast tre veckor efter att den unge
anmält sig som arbetssökande. I de fall anvisning till inskolningsplats kan ske
först efter den 1 november får kvalifikationstiden för utbildningsbidrag
anpassas till detta.

Sonja Rembo m.fl. (m) förordar i motion 1988/89: A5 att ersättningen skall
utgå med samma belopp som kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) med
motiveringen att jobb-sökaraktiviterna normalt pågår högst fyra timmar per
dag och därför inte är jämförbara med arbetsmarknadsutbildning.

Utbildningsbidragsbeloppet för ungdomar under 20 år är innevarande år
191 kr. per dag om inte ungdomarna på grund av rätt till ersättning från
arbetslöshetskassa eller vårdnadsplikt är berättigade till bidrag med högre
belopp. Stödbeloppet i KAS är 158 kr. per dag.

Med de nya förutsättningar som gäller finns inte skäl att begränsa
jobb-sökaraktiviteterna till en del av dagen. Utskottet utgår från att de i
fortsättningen som regel kommer att försiggå på heltid. Därtill bör framhållas
att ersättningen ges till ungdomarna på det uttryckliga villkoret att de
deltar i de jobb-sökaraktiviteter som arbetsförmedlingen erbjuder. Från
dessa utgångspunkter anser utskottet att det är rimligt med en ersättning som
motsvarar utbildningsbidrag i enlighet med regeringens och AMS förslag. Av
detta ställningstagande följer att utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Avtalade inskolningsplatser

Regeringens förslag innebär som inledningsvis nämnts att avtalade inskolningsplatser
skall kunna inrättas hos arbetsgivare inom både den privata och

1988/89: AU16

12

offentliga sektorn. Vad den offentliga sektorn beträffar anförs i propositionen
att arbetsmarknadsparterna på denna sektor både i AMS styrelse och i
sina remissvar sagt sig vara beredda att träffa avtal om inskolningsplatser
liknande de avtal som nu finns i näringslivet. Arbetsmarknadsministern utgår
därför från att erforderliga avtal träffas i god tid före den 1 juli 1989. Hon
framhåller samtidigt att det också är viktigt att kompletterande avtal sluts
inom det privata näringslivet så att det finns tillräckligt antal platser inom alla
branscher.

En fråga som inte aktualiserats i propositionen men däremot i motion
1988/89:A5 av Sonja Rembo m.fl. (m) är om man för de avtalade
inskolningsplatserna bör göra en regional avgränsning. Motionärerna anser
att användningen av avtalade platser bör geografiskt begränsas till regioner
med påtagliga och bestående problem och i vart fall inte inrättas i
storstadsregionerna. De föreslår att regeringen bemyndigas att göra erforderliga
avgränsningar.

Vid remissbehandlingen av AMS framställning har riksrevisionsverket
uttryckt en liknande uppfattning som motionärerna.

Den allmänna utgångspunkten för regeringens förslag är att ungdomarna i
det goda konjunkturläge som nu råder och med det stora behov av
arbetskraft som föreligger har goda möjligheter att på egen hand eller med
arbetsförmedlingens hjälp skaffa sig ett reguljärt arbete. Detta bör gälla inte
minst i storstadsregionerna. De ungdomar som i dessa regioner eller på andra
håll med hög efterfrågan på arbetskraft blir aktuella för anvisning till
inskolningsplats får förutsättas vara i behov av särskilt stöd. Utskottet utgår
vidare från att arbetsförmedlingen avvisar försök från arbetsgivares sida att
ställa inskolningsbidrag som villkor för anställning av ungdomar i de fall
bidragsgivningen inte är välgrundad. Med dessa uttalanden avstyrker
utskottet motion A5 i den förevarande delen.

När det gäller statsbidraget till avtalade inskolningsplatser föreslår regeringen
att detta skall utgöra högst 50 % av de totala lönekostnaderna under
sex månader, med möjlighet att förlänga bidragstiden till högst tolv månader
om det finns särskilda skäl härför. Bidragets storlek skall inom den angivna
ramen bestämmas i de enskilda fallen med hänsyn till omfattningen av
introduktion och inskolning.

Inger Schörling m.fl. (mp) föreslår i motion 1988/89: A3 att det skall finnas
möjlighet att ge bidrag med mer än 50 % av lönekostnaderna i de fall
alternativet är anvisning till särskild inskolningsplats. Motionärerna betonar
dessutom vikten av att ideella föreningar får möjlighet att anställa ungdomar
på båda typer av inskolningsplatser och understryker att ungdomarna bör ges
goda möjligheter att ägna sig åt miljö- och naturvårdande insatser, vilket de
ideella föreningarna ofta arbetar med.

Motionsförslaget överensstämmer i fråga om bidragsnivån med vad AMS
har förordat i sin framställning.

När det gäller bidragsnivån bör erinras om att lönebidragen för anställning
av handikappade normalt utgör 50 7c av lönekostnaderna. Utskottet anser
att inskolningsbidraget inte bör ge möjlighet att erbjuda högre lönesubventioner
för de ungdomar det här gäller. Utskottet tillstyrker alltså regeringens
förslag på denna punkt och avstyrker motion A3 i motsvarande del.

1988/89: AU16

13

Med anledning av vad som därutöver anförts i motionen bör erinras om att
inskolningsplatserna är avsedda att ge de unga praktisk utbildning eller
inskolning i arbetslivet inom områden där de har möjlighet att få fortsatt
anställning. Leder arbete hos en ideell förening till att den unges ställning på
arbetsmarknaden förbättras, exempelvis genom att föreningen har möjlighet
att låta den unge fortsätta anställningen efter bidragstidens utgång, och finns
tillämpligt avtal är syftet med inskolningsplatserna tillgodosett. Något hinder
kan då självfallet inte resas mot att anvisa inskolningsplats hos föreningen.
Vad nu sagts äger tillämpning också på anvisning av inskolningsplatser i
miljö- och naturvårdsarbete. och utskottet anser därför att det inte finns
anledning för riksdagen att göra de uttalanden som begärs i motion A3, utan
denna avstyrks även i de nu behandlade delarna.

Särskilda inskolningsplatser

Anordnandet av de särskilda inskolningsplatserna skall ske hos offentliga
arbetsgivare enligt överenskommelse med länsarbetsnämnden, som i sista
hand skall kunna rekvirera plats hos den unges hemkommun. Anordnandet
sker med andra ord i huvudsak enligt samma mönster som gäller för
arbetsplatser i de nuvarande ungdomslagen. Arbete på de särskilda inskolningsplatserna
skall i regel vara ett heltidsarbete i motsats till ungdomslagens
halvtidsarbete. Anvisning till arbete på särskild inskolningsplats förutsätts bli
omprövad minst varannan månad. Anställning på sådan plats skall normalt
inte vara längre än två månader.

I 8 § förslaget till lag om särskilda inskolningsplatser regleras möjligheten
att låta ungdomar arbeta på särskilda inskolningsplatser hos enskilda
arbetsgivare.

Sonja Rembo m.fl. (m) yrkar i motion 1988/89:A5 att riksdagen beslutar
att även privata företag och organisationer skall kunna ordna särskilda
inskolningsplatser. Som skäl härför anförs att vissa ungdomar - i många fall
med sociala problem - ställer höga krav på lämpliga inskolningsplatser. Det
finns många enskilda personer i företag och organisationer som är väl
lämpade för och beredda att ta hand om sådana ungdomar. Det finns därför
ingen anledning att begränsa de särskilda inskolningsplatserna till den
offentliga sektorn.

Inger Schörling m.fl. (mp) påpekar i motion 1988/89:A3 att det förhållandet
att enbart offentliga arbetsgivare kan anlitas för de särskilda inskolningsplatserna
medför att arbetsutbudet minskar. Med hänvisning till avfattningen
av 8 § lagförslaget föreslår motionärerna ett förtydligande vad beträffar
möjligheten för enskilda arbetsgivare att anställa ungdomar på särskilda
inskolningsplatser. Det kan här erinras om motionärernas i det föregående
redovisade önskemål att ideella föreningar skall kunna anställa ungdomar på
såväl avtalade som särskilda inskolningsplatser.

I den nuvarande verksamheten med ungdomslag görs två undantag från
principen att arbete skall beredas hos offentliga arbetsgivare. Dels kan
kommunerna på vissa villkor låta ungdomarna utföra avgränsade arbetsuppgifter
hos enskilda arbetsgivare, dels kan skogsvårdsstyrelserna låta ungdomar
utföra arbete hos enskilda arbetsgivare inom skogsbruket. I ingetdera

1988/89: AU 16

14

fallet görs åtskillnad mellan olika kategorier ungdomar. När en motsvarande
bestämmelse om arbete hos enskilda arbetsgivare förs över till 8 § lagförslaget
om särskilda inskolningsplatser görs samtidigt en begränsning i det att
detta blir en åtgärd som i fortsättningen skall förbehållas psykiskt eller fysiskt
handikappade ungdomar.

Utskottet anser att placering av ungdomar på avtalade inskolningsplatser
är den åtgärd som så långt möjligt skall eftersträvas i det fall de unga, genom
de arbetsförmedlande åtgärder som behandlats i de föregående, inte erhållit
reguljär anställning. Som tidigare framhållits skall avtalade platser finnas hos
både offentliga och privata arbetsgivare och inom olika förvaltningar och
branscher. Det bör därför vara möjligt att i stor utsträckning kunna tillgodose
skiftande behov och intressen hos ungdomarna genom placering på avtalade
platser.

För de avtalade platserna skall som förut nämnts utgå statsbidrag med upp
till 50 % av lönekostnaderna. För de särskilda platserna föreslås statsbidraget
- såsom närmare redovisas nedan - bli dubbelt så stort. Som utskottet ser det
bör man vara försiktig med att öppna möjlighet för enskilda arbetsgivare -som inte lagligen kan åläggas att ställa platser till förfogande - att spela med
olika statsbidragsnivåer vid förhandlingar om att ta emot ungdomar.

Inskolningsplatserna, både avtalade och särskilda, är som förut sagts
uteslutande avsedda att stärka ungdomarnas ställning på arbetsmarknaden.
Hänsyn till arbetsgivarens ekonomiska situation kan därför inte - såsom
antyds i motion A3 - få påverka statsbidragets storlek och val av placeringsform.

Från dessa utgångspunkter anser utskottet att det är väl motiverat att i
förhållande till nuläget begränsa placeringsmöjligheterna hos enskilda
arbetsgivare när det gäller de särskilda inskolningsplatserna. I det nya
systemet är förutsättningarna annorlunda. Det bör samtidigt påpekas att
avsikten med den nya regeln är att göra det möjligt att placera handikappade
ungdomar hos enskilda arbetsgivare när dessa men inte hemkommunen kan
erbjuda arbetsuppgifter som är lämpliga med hänsyn till ungdomarnas
handikapp.

Med åberopande av det anförda föreslår utskottet med avstyrkande av
motionerna A3 och A5 i de nu behandlade delarna att riksdagen antar 8 § i
regeringens lagförslag beträffande särskilda inskolningsplatser.

Åldersgränsen för handikappade ungdomar kommer att vara densamma
som i ungdomslagen, dvs. lagen om särskilda inskolningsplatser blir tillämplig
på psykiskt och fysiskt handikappade ungdomar som har fyllt 20 men inte
25 år. Med denna bestämmelse tillgodoses ett i motion 1988/89:A281 av
Börje Hörnlund m.fl. (c) framställt yrkande att en åldersgräns av 25 år för
arbetshandikappade skall bibehållas i det nya systemet. Motionen påkallar
därmed inte någon riksdagens åtgärd.

I fråga om statsbidraget till de särskilda inskolningsplatserna föreslår
regeringen att detta skall utgöra 100 % av den totala lönekostnaden och att
därutöver skall lämnas ett administrationsbidrag motsvarande 5 % av
lönekostnaden.

Sonja Rembo m.fl. (m) yrkar i motion 1988/89:A5 att bidraget till
lönekostnaderna skall utgöra högst 100 % med hänvisning till att länsarbets -

1988/89:

nämnderna bör kunna komma överens med upplåtare av särskilda inskolningsplatser
om ersättningens storlek.

Förslaget att göra statsbidragets nivå förhandlingsbar bör ses mot bakgrund
av motionärernas ovan redovisade förslag om särskilda inskolningsplatser
hos privata företag och organisationer. I sådana fall skulle det kunna
vara motiverat att anpassa statsbidraget efter förhållandena i varje särskilt
fall. Utskottet har ovan avstyrkt en utvidgad användning av särskilda platser
hos enskilda arbetsgivare och avstyrker därför även motionsförslaget beträffande
statsbidraget. Detta bör utgå i enlighet med regeringens förslag.

Lagförslagen i övrigt

Övriga paragrafer i förslaget till lag om särskilda inskolningsplatser hos
offentliga arbetsgivare har inte gett utskottet anledning till yttrande.
Detsamma gäller om de förslag regeringen har lagt fram i propositionen till
följdändringar m.m. i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring, lagen
(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd, lagen (1982:80) om anställningsskydd,
lagen (1976:600) om offentlig anställning, taxeringslagen
(1956:623), lagen (1981:691) om socialavgifter samt lagen (1988:1530) om
ändring i kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1988:881) om ändring
i lagen (1962:381) om allmän försäkring. I de sistnämnda lagförslagen bör
dock göras formella jämkningar med hänsyn till att regeringen även i
propositionerna 1988/89:111 och 1988/89:112 har föreslagit ändringar i
samma ändringslagar, vilket behandlas i socialförsäkringsutskottets betänkande
1988/89:SfU 16. Utskottet lägger fram sina jämkningsförslagi bilaga 2
till detta betänkande.

Övergångsanordningar

Det nya systemet är avsett att börja gälla den 1 juli i år, då lagstiftningen om
ungdomslag skall upphöra att gälla. De ungdomar som då är sysselsatta i
ungdomslag bör dock övergångsvis få fortsätta sina anställningar under andra
halvåret 1989, varefter verksamheten med ungdomslag bedöms vara avvecklad.

Utvärdering

Elver Jonsson m.fl. (fp) anser i motion 1988/89:A7 att det kan ifrågasättas
hur den nya verksamheten kommer att utfalla. Motionärerna pekar bl.a. på
att regeringen har gått ifrån AMS förslag beträffande anvisningstiden. De
föreslår att riksdagen av regeringen skall begära en utvärdering av verksamheten,
att redovisas när reformen har varit i kraft ett år.

Utskottet utgår från att regeringen i samband med de årliga anslagsframställningarna
eller i andra lämpliga sammanhang kommer att hålla riksdagen
underrättad om hur det nya systemet fungerar utan att det uttryckligen
begärs av riksdagen. Utskottet avstyrker därför att riksdagen gör den i
motionen begärda framställningen till regeringen.

1988/89: AU16

16

Åtgärder för ungdomar i åldern 20-24 år

1988/89:

Börje Hörnlund m.fl. (c) noterar i motion 1988/89:A4 att arbetsmarknadsproblemen
för ungdomar i åldern 20-24 år inte har tagits upp i propositionen.
De hemställer att riksdagen hos regeringen skall begära förslag till garanti för
arbete och utbildning för ungdomar i denna åldersgrupp enligt samma
grunder som skall gälla för ungdomar i åldern 18-19 år. Motionärerna menar
att risken för utslagning är störst för ungdomar i åldern 20-24 år. Med hänsyn
till att huvuddelen av de arbetssökande i denna åldersgrupp dock får arbete
efter relativt kort tid och andelen långstidsarbetslösa är låg bör det finnas
ekonomiskt utrymme för en arbets- och utbildningsgaranti även för dessa
ungdomar. Motionärerna beräknar att 1 400 avtalade och 400 särskilda
inskolningsplatser skall kunna inrättas till en kostnad av 150 milj. kr.

Arbetslöshetsproblemen för de s.k. äldre ungdomarna har uppmärksammats
på senare år bl.a. i form av särskilda utbildningssatsningar inom AMU:s
ram. I Örebro startades år 1984 ett flerårigt projekt med s.k. ungdomsarbete
med värvning av arbete och utbildning för ungdomar i åldern 20-24 år.
Liknande projekt har prövats på andra håll. Resultatet av dessa och andra
åtgärder samt den allmänt ökade efterfrågan på arbetskraft har, som
motionärerna själva påpekar, lett till en betydande minskning av den tidigare
höga arbetslösheten i denna åldersgrupp. Den var 3,4 % första kvartalet i år,
en minskning med en procentenhet jämfört med motsvarande tid förra året
och med drygt två procentenheter jämfört med första kvartalen åren
1984-1986. Trots nedgången är dock arbetslösheten förde äldre ungdomarna
dubbelt så stor som för arbetskraften i dess helhet.

Effekterna av ungdomsarbetet i Örebro och andra arbetsmarknadspolitiska
åtgärder för ungdomar i åldern 20-24 år i tre jämförbara kommuner
(Helsingborg, Borås och Sundsvall) har på arbetsmarknadsdepartementets
uppdrag studerats av institutet för social forskning. Bl.a. genomfördes en
uppföljning av vad som hänt deltagarna från det att de genomgått åtgärderna
upp till 24 månader senare. Forskningsresultaten har publicerats av delegationen
för arbetsmarknadspolitisk forskning (EFA) i en i år utkommen
rapport med titeln ”Språngbräda till arbete?”.

Det är för tidigt att dra några slutsatser av den nyutkomna EFA-rapporten
beträffande utformningen av stödinsatserna för de äldre ungdomarna. Med
hänsyn härtill och till det förbättrade sysselsättningsläget för dem anser
utskottet att det inte är aktuellt att nu initiera nya stödformer. För de
ungdomar som trots det gynnsamma läget har problem står gängse arbetsmarknadspolitiska
åtgärder till förfogande: arbetsförmedling, arbetsmarknadsutbildning,
rekryteringsstöd och beredskapsarbete. Av dessa åtgärder
vill utskottet särskilt framhålla arbetsmarknadsutbildningen, och det kan
påpekas att denna åtgärdsform nu används i betydande usträckning för de
ungdomar det här gäller. Med det anförda avstyrker utskottet motion A4 i
denna del.

Anslagsfrågor m.m.

Verksamheten med ungdomslag finansieras i dag från förslagsanslaget
Statsbidrag för ungdomslag och verksamheten med inskolningsplatser från

2 Riksdagen 1988/89. ]8saml. Nr 16

reservationsanslaget Statsbidrag till inskolningsplatser. Någon fortsatt medelsanvisning
för ungdomslagen föreslås inte av regeringen, som anser att
bidragskostnaderna för ungdomslagsplatser som övergångsvis är kvar till
utgången av år 1989 bör få bestridas av medlen till inskolningsplatser. Vidare
förordas att den medelsreservation som kan uppkomma på innevarande
budgetårs anslag till inskolningsplatser skall få användas i den nya verksamheten
nästa budgetår. Utskottet har inget att invända mot dessa förslag.

Vad regeringen har föreslagit i fråga om grunder för statsbidragen till
avtalade och särskilda inskolningsplatser godtas av utskottet i den mån
bidragsfrågorna inte har behandlats i det föregående.

Kostnaderna nästa budgetår för de av regeringen föreslagna ungdomsåtgärderna
beräknas i propositionen till sammanlagt 850 milj. kr. Härav
belöper 38 milj. kr. på utbildningsbidrag till ungdomar som deltar i
jobb-sökaraktiviteter, 465 milj. kr. till bidrag för avtalade inskolningsplatser
med en volym av 7 000 årsarbetsplatser och 347 milj. kr. för lönekostnadsoch
administrationsbidrag för särskilda inskolningsplatser med en volym av
2 500 platser.

Behovet av medel för bidrag till deltagarna i jobb-sökaraktiviteter har inte
ifrågasatts i motionerna, och utskottet föreslår att det belopp regeringen har
begärt anvisas på anslaget Kontant arbetsmarknadsstöd och utbildningsbidrag.
Detta innebär en ändring av riksdagens tidigare fattade beslut om
anslag för ändamålet med anledning av utskottets hemställan på denna punkt
i betänkandet 1988/89:AU11.

När det gäller medelsbehovet för statsbidrag till inskolningsplatser nästa
budgetår så beräknas detta av regeringen som ovan nämnts till sammanlagt
812 milj. kr. Centerpartiet föreslår i kommittémotionen 1988/89:A4 av Börje
Hörnlund m.fl. att ytterligare 150 milj. kr. anvisas för att finansiera de i
motionen föreslagna särskilda åtgärderna för ungdomar i åldern 20-24 år.

Eftersom utskottet inte har ställt sig bakom förslaget i motion A4 om
särskilda åtgärder för de äldre ungdomarna avstyrks den i motionen
föreslagna anslagsuppräkningen. Med godtagande av propositionens beräkning
av medelsbehovet föreslår utskottet att anslaget Statsbidrag till inskolningsplatser
för nästa budgetår uppförs med det belopp regeringen har
begärt.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande förutsättningarna för ungdomars inträde på arbetsmarknaden att

riksdagen avslår motion 1988/89:A5 yrkande 1,

2. beträffande inriktning av insatserna för arbete och utbildning åt
ungdomar

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: A4 yrkande 1, 1988/89: A276
yrkande 3 och 1988/89:A281 yrkande 6,

3. beträffande åtgärder vid ungdomsarbetslöshet

att riksdagen avslår motion 1988/89:A458 yrkande 1 i motsvarande
del.

1988/89AU16

18

4. beträffande samordning av åtgärder för unga

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:A3 yrkande 1 och 1988/
89:A458 yrkande 1 i motsvarande del,

5. beträffande allmän inskolningsgaranti
att riksdagen avslår motion 1988/89:A6,

6. beträffande introduktionsprogram

att riksdagen avslår motion 1988/89:A225 yrkande 1,

7. beträffande anvisningstiden

att riksdagen med avslag på motion 1988/89: A5 yrkandena 2 och 3
antar 4 § i det till proposition 1988/89:109 fogade förslaget till lag om
särskilda inskolningsplatser hos offentliga arbetsgivare,

8. beträffande ekonomiskt stöd vid jobbsökaraktiviteter

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del avslår
motion 1988/89:A5 yrkande 5,

9. beträffande regional avgränsning av avtalade inskolningsplatser
att riksdagen avslår motion 1988/89:A5 yrkande 4,

10. beträffande statsbidrag till avtalade inskolningsplatser

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del avslår
motion 1988/89 :A3 yrkande 3,

11. beträffande inskolningsplatser hos ideella föreningar m.m.
att riksdagen avslår motion 1988/89:A3 yrkandena 4 och 5,

12. beträffande särskilda inskolningsplatser hos enskilda arbetsgivare att

riksdagen med avslag på motionerna 1988/89:A3 yrkande 2 och
1988/89: A5 yrkande 7 antar 8 § i propositionens lagförslag beträffande
särskilda inskolningsplatser,

13. beträffande åldersgränsen för handikappade ungdomar
att riksdagen avslår motion 1988/89:A281 yrkande 5,

14. beträffande statsbidraget till de särskilda inskolningsplatserna
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del avslår
motion 1988/89:A5 yrkande 6,

15. beträffande ändringar i kommunalskattelagen och lagen om
allmän försäkring

att riksdagen antar de av utskottet i bilaga 2 framlagda lagändringsförslagen,

16. beträffande lagförslagen i övrigt

att riksdagen antar de till propositionen fogade lagförslagen i den mån
de inte har behandlats i föregående moment,

17. beträffande utvärdering av reformen
att riksdagen avslår motion 1988/89: A7,

18. beträffande åtgärder för ungdomar i åldern 20-24 år
att riksdagen avslår motion 1988/89:A4 yrkande 2,

19. beträffande disposition av reservationsmedel

att riksdagen godkänner det i propositionen förordade utnyttjandet av
under innevarande budgetår reserverade medel under anslaget Statsbidrag
till inskolningsplatser,

20. beträffande statsbidragsgrunder

att riksdagen godkänner de i propositionen förordade grunderna för

1988/89: AU16

19

statsbidrag till inskolningsplatser m.m. i den mån frågan inte har
behandlats i föregående moment,

21. beträffande medelsanvisning för utbildningsbidrag

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del - med
tillägg till tidigare beslut (1988/89: AU 11 hemställan mom. 32) - under
det på tionde huvudtiteln upptagna förslagsanslaget Kontant arbetsmarknadsstöd
och utbildningsbidrag för budgetåret 1989/90 anvisar
ytterligare 38 000 000 kr.,

22. beträffande medelsanvisning för inskolningsplatser

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del samt med
avslag på motion 1988/89:A4 yrkande 3 under tionde huvudtiteln till
Statsbidrag till inskolningsplatser för budgetåret 1989/90 anvisar ett
reservationsanslag av 812 000 000 kr.

Stockholm den 2 maj 1989
På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Lars Ulander

Närvarande: Lars Ulander (s). Elver Jonsson (fp), Kjell Nilsson (s).
Marianne Stålberg (s), Börje Hörnlund (c), Lahja Exner (s), Anders G
Högmark (m), Sten Östlund (s). Mona Saint Cyr (m). Charlotte Branting
(fp). Kersti Johansson (c), Lars-Ove Hagberg (vpk). Anna Horn af Rantzien
(mp). Monica Öhman (s). Eivor Husing (s). Erik Holmkvist (m) och Yngve
Wernersson (s).

Reservationer

1. Förutsättningarna för ungdomars inträde på
arbetsmarknaden (mom. 1)

Anders G Högmark, Mona Saint Cyr och Erik Holmkvist (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Med
anledning” och slutar med ”denna punkt” bort ha följande lydelse:
Ungdomsarbetslösheten har de senaste åren sjunkit betydligt jämfört med
1980-talets början och mitt. Fortfarande är dock arbetslösheten bland
ungdomar förhållandevis hög. Den var 3,3 % första kvartalet i år mot 1,5 %
för arbetskraften i dess helhet under samma tid.

Det finns flera orsaker till den kvardröjande arbetslösheten bland
ungdomar: De kan antingen vara bosatta på orter med speciella arbetsmarknadsproblem
och ha en utbildning som inte ger ett gott utgångsläge vid
arbetssökandet eller ha medicinska eller sociala handikapp. Invandrarungdomar
bildar en annan grupp med särskilda problem på arbetsmarknaden.
Det finns emellertid också orsaker av annat slag till att ungdomar går

1988/89: AU 16

20

arbetslösa trots den uttalade brist på arbetskraft som nu råder på många
områden. Utskottet vill här peka på den stela arbetsmarknad som vi har i
Sverige på grund av de inlåsningseffekter som har åstadkommits av lagar och
avtal. Ett annat problem för ungdomarna är det förhållandet att en avsevärd
del av arbetsmarknaden domineras av offentliga monopol.

De nu berörda problemen bör inte undanskymma det faktum att flertalet
ungdomar som kommer ut på arbetsmarknaden nu liksom tidigare har
förmåga att på egen hand finna ett arbete. Statsmakternas ansvar för
ungdomarnas inträde på arbetsmarknaden är mot den bakgrunden i första
hand att skapa förutsättningar för att ungdomarna kan få och tillgodogöra sig
en lämplig utbildning. Alltför många ungdomar väljer en utbildning som inte
utgör en inkörsport till arbetsmarknaden. Andra fullföljer inte en från början
lämplig utbildning. Det är därför angeläget att den praktiska yrkesutbildningen
ger en bättre anknytning mellan skolan och näringslivet än i dag är
fallet. Med en förändrad utformning av utbildningen på de praktiska
yrkeslinjerna skulle det bli lättare för de enskilda eleverna att ta steget från
skola till förvärvsarbete.

Vad utskottet ovan i anslutning till motion A5 anfört om förutsättningarna
för ungdomars inträde på arbetsmarknaden bör regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande förutsättningarna för ungdomars inträde på arbetsmarknaden att

riksdagen med bifall till motion 1988/89:A5 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Inriktning av insatserna för arbete och utbildning åt
ungdomar (mom. 2)

Börje Hörnlund och Kersti Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Centerpartiets
förslag” och slutar med ”och A281” bort ha följande lydelse:

En av de viktigaste uppgifterna för samhället är att bereda ungdomar
arbete eller utbildning. Det är ett oroande faktum att ungdomsarbetslösheten
förblir hög trots goda konjunkturer. Grunden för en fungerande
arbetsmarknad är en framsynt politik för ekonomisk utveckling inom ramen
för en marknadsekonomi som tar sociala och miljömässiga hänsyn. Detta är i
och för sig självklart liksom att samhällets insatser skall inriktas på att skapa
förutsättningar för varaktiga jobb över hela landet. En sådan politik
innefattande den arbetslinje som centerpartiet förespråkar lägger grunden
för goda sysselsättningsmöjligheter för ungdomar och minskar behovet av
särskilda stödinsatser.

Självfallet kan inte alla få arbete trots den sysselsättningspolitiska inriktning
som nu angivits, utan särskilda insatser måste göras för att lindra
konsekvenserna för dem som drabbas. Införande av en allmän arbetslöshetsförsäkring
skulle ge ett förstärkt socialt skydd åt bl.a. många ungdomar som
står utanför det nuvarande systemet för ersättningar vid arbetslöshet. Det är
emellertid särskilt angeläget att ungdomar som står i begrepp att träda in på

1988/89: AU16

21

3 Riksdagen 1988189.18sami. Nr 16

arbetsmarknaden får möjligheter till arbete eller utbildning i stället för
kontant stöd.

Vad slutligen beträffar den från centerpartiets sida aktualiserade kontaktverksamheten
skola-arbetsliv delar utskottet uppfattningen att denna verksamhet,
som har drivits på försök i vissa län, bör vidgas och ges fastare
former.

Vad utskottet ovan uttalat med anledning av centermotionerna A4, A276
och A281 bör delges regeringen.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande inriktning av insatserna för arbete och utbildning åt
ungdomar

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89: A4 yrkande 1,
1988/89: A276 yrkande 3 och 1988/89: A281 yrkande 6 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Allmän inskolningsgaranti (mom. 5)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Motionärerna
påpekar” och slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

De av regeringen föreslagna inskolningsplatserna kan i huvudsak accepteras,
men som vpk framhåller bör man ha klart för sig att dessa platser inte är
ett universalmedel som löser några avgörande problem. Man får t.ex. inte
glömma bort att inskolningsplatserna liksom andra arbetsmarknadspolitiska
åtgärder kan användas av arbetsgivarna som sorterings- och utslagningsinstrument.
För att komma till rätta med sådana risker skulle krävas
omfattande förändringar av maktrelationerna i samhället.

I nuvarande gynnsamma arbetsmarknadsläge har arbetslösheten gått ned
även för ungdomarna. Historien visar dock att en högkonjunktur följs av en
lågkonjunktur. Det finns risk för att vi på nytt får en arbetslöshet av tidigare
omfattning. Även om årskullarna ungdomar nu minskar kommer det liksom
förr att bli ungdomarna som drabbas hårdast. Någon beredskap för en sådan
utveckling finns inte i arbetsmarknadspolitiken.

Mot denna bakgrund anser utskottet att statsmakterna bör gardera sig för
en kommande lågkonjunktur genom att ta fasta på vpk:s förslag till allmän
inskolningsgaranti. Detta bör omfatta dem som ännu inte har kommit in på
arbetsmarknaden eller har mycket ringa arbetslivserfarenhet. I första hand
kommer ungdomar, flyktingar och vissa hemarbetande kvinnor i fråga.
Inskolningsgarantin skall omfatta hela arbetsmarknaden och ge arbetsförmedlingen
rätt att anvisa t.ex. en arbetslös per 50 anställda i såväl privat som
offentlig verksamhet, räknat på företagets, förvaltningens eller branschens
storlek inom en kommun. Därmed kan även små arbetsplatser komma i fråga
för inskolningsgarantin.

Garantin innebär skyldighet för företag och förvaltningar att bereda
arbetslösa som nu avses en meningsfull sysselsättning. Den är avsedd att
användas när alla andra försök att bereda arbete åt de arbetslösa är uttömda.

1988/89: AU 16

22

En garanti av detta slag kan också sägas innebära en inskränkning i 1988/89:
arbetsgivarnas rätt att fritt anställa arbetskraft.

Satsningarna på inskolningsgarantin skall solidariskt finansieras av arbetsgivarna
med en årlig arbetsgivaravgift, som skall sättas in på ett särskilt
inskolningskonto (inskolningsfond). Avgiftsmedlen skall täcka 50 % av
kostnaderna för löner och sociala avgifter för personer som hänvisas till
privat verksamhet, dock att bidragsandelen bör vara 75 % för företag som
har färre än 15 anställda. För personer som hänvisas till offentlig verksamhet
skall bidragsandelen vara 100 %. Lönerna förutsätts vara avtalsenliga och
arbetsuppgifterna så lika de ordinarie uppgifterna på resp. arbetsplats som
möjligt.

Riksdagen bör uppdra åt regeringen att lägga fram ett närmare utarbetat
förslag till allmän inskolningsgaranti enligt de riktlinjer i motion A6 som
utskottet ovan har ställt sig bakom.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande allmän inskolningsgaranti
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:A6 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Anvisningstiden (mom. 7)

Anders G Högmark, Mona Saint Cyr och Erik Holmkvist (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Sorn
utskottet” och slutar med "samtidigt avstyrks” bort ha följande lydelse:

Anvisningstiden är en fråga av stor praktisk betydelse. Det är f.ö. en fråga
som uppmärksammats under den tid som de nuvarande ungdomslagen har
varit i verksamhet. Med anvisningstid avses den tid som förflyter från det att
den unge anmäler sig som sökande hos arbetsförmedlingen och till dess han
eller hon anvisas sysselsättning på en inskolningsplats sedan egna och
arbetsförmedlingens ansträngningar att finna ett reguljärt arbete inte har
lyckats och kompletterande utbildning inte heller är aktuell.

Bortsett från det fall att ungdomar anmäler sig som arbetssökande efter att
ha slutat skolan på våren är anvisningstiden i det nuvarande systemet med
ungdomslag sammanlagt högst sex veckor. Regeringen föreslår att denna tid
förlängs med en vecka. Anvisningstiden i den nya verksamheten med
inskolningsplatser avses alltså bli sju veckor.

Den anvisningstid regeringen föreslår är för kort. Det kan erinras om att
AMS föreslagit tolv veckors anvisningstid. Det normala måste vara att varje
ung människa själv söker sig ut på arbetsmarknaden och genom arbetssökandet
utvecklar sin egen självständighet och kreativitet. Detta är viktigt för den
unges självkänsla och fortsatta vuxenliv.

Det finns vidare risk för att de avtalade inskolningsplatserna utvecklas till
generella subventioner till privata och offentliga arbetsgivare som anställer
ungdomar. Omvänt kan detta betyda ökade svårigheter för ungdomarna att
på egen hand och utan samhällsstöd få arbete. En kort anvisningstid kan
komma att ge arbetsgivarna ekonomiskt incitament att förhala anställandet
av ungdomar för att komma i åtnjutande av inskolningsplatsernas lönesubventioner.

Utskottet föreslår mot denna bakgrund i likhet med moderata samlingspartiet
att anvisningstiden inte bör understiga tio veckor. För ungdomar med
sociala problem kan det dock i vissa fall vara motiverat med en kortare
anvisningstid. Beträffande de avtalade inskolningsplatserna bör riksdagen
göra ett uttalande av den nu angivna innebörden. I fråga om de särskilda
inskolningsplatserna lägger utskottet i hemställan fram ett förslag till ändring
av regeringens lagförslag.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande anvisningstiden
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:A5 yrkandena 2 och 3

a) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
tiden för anvisning till avtalade inskolningsplatser,

b) antar 4 § i det till proposition 1988/89:109 fogade förslaget till lag om
särskilda inskolningsplatser hos offentliga arbetsgivare i nedan som
Reservanternas förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Reservanternas förslag

4 §

Om det står klart att ingen av de
åtgärder som avses i 2 § kan ordnas
för den unge, skall länsarbetsnämnden
anvisa den unge arbete på en
särskild inskolningsplats. Anvisning
skall ske senast tio veckor efter det
att den unge har anmält sig som
sökande hos arbetsförmedlingen och
uppfyllt de villkor som i övrigt gäller
för anvisning.

Om den unge har slutat skolan
eller någon annan längre utbildning
under våren, skall dock anvisning
ske den 1 november samma år, även
om tiden efter anmälan därvid överstiger
tio veckor.

Anvisning till en särskild inskolningsplats
får i de fall som avses i
första och andra styckena ske även
tidigare, om det finns särskilda skäl
för det.

5. Ekonomiskt stöd vid jobb-sökaraktiviteter (mom. 8)

Anders G Högmark, Mona Saint Cyr och Erik Holmkvist (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Med de” och
slutar med ”avstyrker motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar moderata samlingspartiets uppfattning att jobb-sökaraktiviteterna
inte kan jämföras med arbetsmarknadsutbildning. Deltagande i
sådan utbildning är likvärdigt med att arbeta på heltid. Utbildningsbidraget

Om det står klart att ingen av de
åtgärder som avses i 2 § kan ordnas
för den unge, skall länsarbetsnämnden
anvisa den unge arbete på en
särskild inskolningsplats. Anvisning
skall ske senast sju veckor efter det
att den unge har anmält sig som
sökande hos arbetsförmedlingen och
uppfyllt de villkor som i övrigt gäller
för anvisning.

Om den unge har slutat skolan
eller någon annan längre utbildning
under våren, skall dock anvisning
ske den 1 november samma år, även
om tiden efter anmälan därvid överstiger
sju veckor. Anvisning får i
sådana fall ske även tidigare, om det
finns särskilda skäl för det.

1988/89: AU16

24

är avvägt därefter. Ersättningen till de ungdomar som inte har rätt till
ersättning från arbetslöshetsförsäkringen bör därför vara lika med det belopp
som utgår som kontant arbetsmarknadsstöd (KAS). Utskottet tillstyrker
sålunda motion A5 i denna del.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande ekonomiskt stöd vid jobbsökaraktiviteter

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:A5 yrkande 5 samt med
avslag på propositionen i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Regional avgränsning av avtalade inskolningsplatser
(mom. 9)

Anders G Högmark, Mona Saint Cyr och Erik Holmkvist (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Den
allmänna” och slutar med ”förevarande delen” bort ha följande lydelse:
Det kan starkt ifrågasättas om särskilt stöd till arbetsgivare som anställer
ungdomar över huvud taget skall utgå i den arbetsmarknadssituation som nu
gäller. Bristen på arbetskraft är påtaglig. Ungdomar har nu och under
kommande år bättre möjligheter än på mycket länge att på egen hand få
arbete.

Det finns emellertid regioner i landet som fortfarande har påtagliga
problem. De avtalade inskolningsplatserna och därmed förenade bidrag bör
begränsas till områden där sådana problem finns och kan väntas bestå under
de närmaste åren. Detta innebär å andra sidan att bidrag för avtalade
inskolningsplatser inte bör utgå i exempelvis storstadsregionerna. Det bör
ankomma på regeringen att besluta hur avgränsningen bör göras regionalt.
Vad nu sagts gäller inte de särskilda inskolningsplatserna som av sociala skäl
bör få inrättas i hela landet.

Vad utskottet uttalat med tillstyrkan av motion A5 i aktuell del bör
regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande regional avgränsning av avtalade inskolningsplatser
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:A5 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Statsbidrag till avtalade inskolningsplatser, m.m.
(mom. 10 och 11)

Anna Horn af Rantzien (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”När det” och
på s. 14 slutar med ”behandlade delarna” bort ha följande lydelse:

I propositionen har inte lämnats några skäl till att bidrag för avtalade
inskolningsplatser inte överensstämmer med vad AMS har förordat. I
motsats till arbetsmarknadsministern anser utskottet att det saknas anledning
att gå ifrån styrelsens förslag på denna punkt. Utskottet föreslår därför
att statsbidraget för dessa platser skall utgöra 50 % av de totala lönekostna -

1988/89: AU 16

25

derna, med möjlighet att lämna ett högre bidrag i enskilda fall när detta är
nödvändigt för att få till stånd en insats som svarar mot den enskildes behov,
t.ex, när det enda återstående alternativet är anvisning till särskild inskolningsplats.

Liksom miljöpartiet vill utskottet betona vikten av att de ideella organisationerna
inte glöms bort bland de enskilda arbetsgivarna, eftersom de
behöver arbetskraft men i många fall inte har råd att betala avtalsenliga
löner. De arbetsuppgifter som föreningarna kan erbjuda är ofta av den
karaktären att de engagerar ungdomar. Inte sällan arbetar de ideella
organisationerna med natur- och miljövårdande insatser, ett arbete som blir
allt angelägnare. Vad nu uttalats tar sikte på både avtalade och särskilda
inskolningsplatser.

dels att utskottets hemställan under 10 och 11 bort ha följande lydelse:

10. beträffande statsbidrag till avtalade inskolningsplatser

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:A3 yrkande 3 och med
anledning av propositionen i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. beträffande inskolningsplatser hos ideella föreningar m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89: A3 yrkandena 4 och 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Särskilda inskolningsplatser hos enskilda arbetsgivare
(mom. 12)

Anders G Högmark, Mona Saint Cyr och Erik Holmkvist (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”särskilda inskolningsplatser” bort ha följande
lydelse:

Som anförs i motion A5 (m) kommer det i verksamheten med inskolningsplatser
att finnas ungdomar som är särskilt svåra att placera. I många fall har
de sociala problem. Kommunens socialtjänst måste aktivt medverka till att
en ung person i samband med placering på inskolningsplats ändrar socialt
beteendemönster. Det är en besvärlig uppgift, och det ställer därför också
höga krav på lämpliga inskolningsplatser för dessa ungdomar. Många
enskilda personer i företag och organisationer är väl lämpade för och beredda
att åta sig sådana uppgifter.

Det finns därför ingen anledning att begränsa de särskilda inskolningsplatserna
till den offentliga sektorn. Även andra arbetsgivare bör kunna komma
överens med arbetsförmedlingen om att ta hand om unga svårplacerade
arbetslösa under begränsad tid. Även om arbetsgivaren inte har möjlighet att
bereda dessa ungdomar fast anställning, behöver det inte innebära att de inte
kan göra någon nytta. Arbetsförmedlingen bör i samarbete med kommunen
kunna komma överens med privata företag eller organisationer att ta emot
unga personer på särskilda inskolningsplatser. I sådana fall får statsbidragets
nivå anpassas efter förhållandena i varje särskilt fall. Utskottet återkommer i
det följande till bidragsfrågan.

Det är angeläget att de särskilda inskolningsplatserna följs upp noga.

1988/89:AU16

26

I anslutning till vad ovan anförts lägger utskottet i hemställan fram förslag
till ändrad lydelse av den i detta sammanhang aktuella 8 § i regeringens
lagförslag beträffande de särskilda inskolningsplatserna.

Yrkandet i motion A3 (mp) om särskilda inskolningsplatser hos organisationer
och enskilda företag har ett annat syfte som utskottet inte biträder.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande särskilda inskolningsplatser hos enskilda arbetsgivare att

riksdagen med bifall till motion 1988/89:A5 yrkande 7 samt med
avslag på motion 1988/89: A3 yrkande 2 antar 8 § i det till propositionen
fogade lagförslaget beträffande särskilda inskolningsplatser i
följande som Reservanternas förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Reservanternas förslag

8 §

Efter medgivande av länsarbets- Efter medgivande av länsarbetsnämnden
får kommuner låta ungdo- nämnden får ungdomar som avses i 3

mar som avses i 3 § andra stycket och § andra stycket eller har socialt ar som

arbetar på särskilda inskolnings- betshinder arbeta på särskilda inskol platser

hos kommunen utföra arbets- ningsplatser hos enskilda arbetsgi uppgifter

åt enskilda arbetsgivare. vare.

9. Särskilda inskolningsplatser hos enskilda arbetsgivare
(mom. 12)

Anna Horn af Rantzien (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”särskilda inskolningsplatser” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar miljöpartiets uppfattning att det medför en onödig
inskränkning i möjligheterna att finna lämpliga arbetsuppgifter för de unga
om man i princip reserverar de särskilda inskolningsplatserna för offentliga
arbetsgivare. Liknande begränsningar saknas i dag vid placering av ungdomar
i ungdomslag hos enskilda arbetsgivare. För de ungdomar som kommer
att anvisas särskilda inskolningsplatser är det angeläget att kunna erbjuda ett
varierat urval av arbetsuppgifter. Möjligheterna härtill ökar väsentligt
genom att tillåta att särskilda inskolningsplatser inrättas även i enskilda
företag och hos ideella organisationer utan den begränsning till psykiskt och
fysiskt handikappade ungdomar som regeringen har föreslagit.

I linje med det ovan anförda lägger utskottet fram förslag till ändrad
lydelse av den aktuella 8 § i regeringens lagförslag beträffande de särskilda
inskolningsplatserna. Med den av utskottet förordade ändringen tillgodoses
önskemålet i motion A5 (m) om möjligheter att placera ungdomar med
sociala problem hos enskilda företag och organisationer.

1988/89:

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande särskilda inskolningsplatser hos enskilda arbetsgivare att

riksdagen med bifall till motion 1988/89:A3 yrkande 2 samt med
anledning av motion 1988/89:A5 yrkande 7 antar 8 § i det till
propositionen fogade lagförslaget beträffande särskilda inskolningsplatser
i följande som Reservantens förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Reservantens förslag

8 §

Efter medgivande av länsarbetsnämnden
får kommuner låta ungdomar
som avses i 3 § andra stycket och
som arbetar på särskilda inskolningsplatser
hos kommunen utföra
arbetsuppgifter åt enskilda arbetsgivare.

10. Statsbidraget till de särskilda inskolningsplatserna
(mom. 14)

Anders G Högmark, Mona Saint Cyr och Erik Holmkvist (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Förslaget att”
och slutar med ”regeringens förslag” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom moderata samlingspartiet att lönekostnadsbidraget
för de särskilda inskolningsplatserna inte bör fixeras vid 100 %, utan denna
procentsats bör vara den övre gränsen för storleken av det bidrag som
länsarbetsnämnderna och upplåtarna av de särskilda platserna överenskommer
i de enskilda fallen. Härutöver bör utgå det administrationsbidrag om 5
% som regeringen har föreslagit.

Utskottet tillstyrker alltså på denna punkt förslaget i motion A5 (m).

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande statsbidraget till de särskilda inskolningsplatserna
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:A5 yrkande 6 samt med
anledning av propositionen i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

11. Utvärdering av reformen (mom. 17)

Elver Jonsson och Charlotte Branting (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Utskottet
utgår” och slutar med ”till regeringen” bort ha följande lydelse:

Såsom föreslås i motion A7 (fp) är det naturligt att effekterna av den
betydande reform av åtgärderna mot ungdomsarbetslöshet som regeringens
förslag innefattar dokumenteras och redovisas för riksdagen. Utskottet tar

Efter medgivande av länsarbetsnämnden
får kommuner låta ungdomar
som arbetar på särskilda inskolningsplatser
hos kommunen utföra
arbetsuppgifter åt enskilda arbetsgivare.

1988/89: AU16

28

här upp några av de frågeställningar som bör belysas vid en utvärdering.

I ett par fall har regeringen utan närmare motivering gått ifrån AMS
förslag. Det gäller bl.a. anvisningstiden, som med regeringens förslag blir
avsevärt kortare än AMS förordat. Hur kommer detta att påverka arbetsförmedlingens
möjligheter att placera de unga i reguljära anställningar? Man
kan också fråga sig om de unga kommer att finna anställningar utan särskilda
stödåtgärder i den omfattning som har förutsatts vid genomförandet av
denna reform.

Av stor betydelse för att reformen skall lyckas är att arbetsmarknadsparterna
tar sitt ansvar genom att träffa avtal om inskolningsplatser på hela
arbetsmarknaden. Tidigare erfarenheter av från statsmakternas sida förutsatta
avtalsuppgörelser av motsvarande slag är inte entydigt positiva.

I propositionen förutsätts att de unga i första hand skall beredas reguljärt
arbete, i andra hand anvisning till avtalade inskolningsplatser och i sista hand
anvisning till särskild inskolningsplats. Det är av stort intresse att få ta del av
hur arbetsförmedlingarna lyckas med denna fördelning.

Utöver vad nu sagts bör riksdagen självfallet också hållas underrättad om
verksamhetens volym och kostnader. Detta är emellertid sedvanliga uppgifter
av ekonomiskt-statistiskt slag som får förutsättas under alla förhållanden
ingå i regeringens årliga anslagsframställningar till riksdagen.

Med tillstyrkan av motion A7 föreslår utskottet att det anförda bringas till
regeringens kännedom.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande utvärdering av reformen
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:A7 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

12. Åtgärder för ungdomar i åldern 20-24 år (morn. 18)

Börje Hörnlund och Kersti Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Det är” och
slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Som anmärks i motion A4 (c) har problemen på arbetsmarknaden för
ungdomar mellan 20-24 år inte tagits upp i propositionen. Det finns dock skäl
att pröva möjligheterna att även för denna åldersgrupp införa någon form av
garanti för arbete eller utbildning. Risken att slås ut torde trots allt vara störst
i denna åldersgrupp, bl.a. för att det är vid denna tidpunkt som inträdet på
arbetsmarknaden efter avslutad skolutbildning normalt sker. Huvuddelen av
de arbetssökande i åldersgruppen får arbete efter en relativt kort tid. Antalet
långtidsarbetslösa i gruppen är dock oroande. Utskottet föreslår därför att
garantin för arbete eller utbildning temporärt utvidgas till att omfatta
långtidsarbetslösa i åldersgruppen 20-24 år. Utskottet återkommer till
frågan i avsnittet Anslagsfrågor m.m.

I detta sammanhang föreslår utskottet liksom centerpartiet att riksdagen
hos regeringen begär förslag till en framtida garanti för arbete eller
utbildning för åldersgruppen 20-24 år enligt samma grunder som skall gälla
för ungdomar i åldern 18-19 år.

4 Riksdagen 1988189.18saml. Nr 16

1988/89:AU16

29

Rättelse: S. 43 rad 18 nedifrån Står: cl220 kap. Rättat på ny rad till: 20 kap.
S. 44 rad 1 och 2 tillkommit: Senaste SfU16

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande åtgärder för ungdomar i åldern 20-24 år
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:A4 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

13. Medelsanvisning för inskolningsplatser (mom. 22)

Börje Hörnlund och Kersti Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”Eftersom
utskottet” och slutar med ”har begärt” bort ha följande lydelse:

Utskottet godtar regeringens beräkning av medel för bidrag till inskolningsplatser
för 18-19-åringarna. Medelsbehovet härför har i propositionen
angivits till 812 milj. kr. .

I det föregående har berörts problemen för ungdomar i åldern 20-24 år. Av
de kvarstående arbetssökande i denna åldersgrupp kan drygt 2 000 anses
vara långtidsarbetslösa. Detta förhållande är inte acceptabelt. Enligt de
förutsättningar som redovisas i propositionen skulle till en kostnad för 150
milj. kr. omedelbart 1 400 avtalade inskolningsplatser och 400 särskilda
inskolningsplatser kunna erbjudas de ungdomar i den aktuella åldersgruppen
som varit arbetslösa en längre tid. En sådan åtgärd kan ses som ett led i
strävandena att skapa en mer fullständig garanti för att dessa ungdomar kan
beredas arbete eller utbildning. Det anslagsbelopp regeringen har begärt bör
i enlighet med vad nu anförts ökas med det nyss angivna beloppet 150 milj.
kr.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. beträffande medelsanvisning för inskolningsplatser
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:A4 yrkande 3 samt med
anledning av propositionen i motsvarande del under tionde huvudtiteln
till Statsbidrag till inskolningsplatser för budgetåret 1989/90
anvisar ett reservationsanslag av 962 000 000 kr.

Särskilt yttrande

Inriktning av insatserna för arbete och utbildning åt ungdomar
(mom. 2)

Elver Jonsson (fp), Anders G Högmark (m), Mona Saint Cyr (m), Charlotte
Branting (fp) och Erik Holmkvist (m) anför:

Med anledning av hänvisningen i motion 1988/89:A4 (c) till centerpartiets
tidigare framlagda förslag om allmän arbetslöshetsförsäkring vill vi erinra om
att motioner om en sådan försäkring återkommande har lagts fram även från
vårt håll. Vi vill vidare erinra om de för moderata samlingspartiet, folkpartiet
och centerpartiet gemensamma reservationerna om att en allmän arbetslöshetsförsäkring
bör införas som har avgivits senast i betänkandena AU
1987/88:18 och 1988/89:AU11.

1988/89: AU16

30

Propositionens lagförslag
1 Förslag till

Lag om särskilda inskolningsplatser hos offentliga
arbetsgivare

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Särskilda inskolningsplatser skall, enligt vad som närmare anges i
denna lag, inrättas hos statliga myndigheter, kommuner, landstingskommuner,
kommunalförbund, församlingar och kyrkliga samfälligheter.

Driver en kommun eller en landstingskommun verksamhet genom aktiebolag,
ekonomisk förening eller stiftelse eller i annan särskild företagsform,
kan särskilda inskolningsplatser inrättas även i ett sådant företag.

2 § Särskilda inskolningsplatser skall erbjudas arbetslösa ungdomar under
förutsättning att de inte har kunnat beredas

1. arbete på den öppna arbetsmarknaden,

2. utbildning,

3. arbete på en sådan inskolningsplats som ställs till förfogande inom
ramen för kollektivavtal som träffats mellan parterna på arbetsmarknaden
(avtalad inskolningsplats), eller

4. någon annan lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

Rätten till särskilda inskolningsplatser m. m.

3 § Lagen tillämpas på ungdomar som har

1. fyllt arton men inte tjugo år, eller

2. fyllt sjutton men inte tjugo år, om de har fullföljt en minst tvåårig
gymnasial utbildning.

Lagen tillämpas också på ungdomar som har fyllt tjugo men inte tjugofem
år och som

1. avses i 1§ lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt
utvecklingsstörda m. fl., eller

2. fått sin skolgång fördröjd till följd av ett varaktigt fysiskt funktionshinder.

4 § Om det står klart att ingen av de åtgärder som avses i 2§ kan ordnas
för den unge, skall länsarbetsnämnden anvisa den unge arbete på en
särskild inskolningsplats. Anvisning skall ske senast sju veckor efter det att
den unge har anmält sig som sökande hos arbetsförmedlingen och uppfyllt
de villkor som i övrigt gäller för anvisning.

Om den unge har slutat skolan eller någon annan längre utbildning
under våren, skall dock anvisning ske den 1 november samma år, även om
tiden efter anmälan därvid överstiger sju veckor. Anvisning får i sådana
fall ske även tidigare, om det finns särskilda skäl för det.

5 § Länsarbetsnämnden skall minst varannan månad pröva om beslutet
om anvisning till en särskild inskolningsplats kan ersättas av någon åtgärd
enligt 2§.

1988/89: AU16

Bilaga 1

31

Tillhandahållande av särskilda inskolningsplatser

6 § Länsarbetsnämnden skall söka träffa överenskommelse med landstingskommunen
samt med statliga myndigheter, kommunalförbund, församlingar
och kyrkliga samfälligheter om att de skall inrätta särskilda
inskolningsplatser hos sig och, såvitt gäller landstingskommunen, hos företaggenom
vilket landstingskommunen driver verksamhet.

7 § Ungdomar som inte placeras hos en sådan arbetsgivare som anges i
6§ skall beredas särskild inskolningsplats hos den kommun där de är
kyrkobokförda eller hos företag genom vilket kommunen driver verksamhet,
om kommunen och företaget har kommit överens om det.

8 § Efter medgivande av länsarbetsnämnden får kommuner låta ungdomar
som avses i 3 § andra stycket och som arbetar på särskilda inskolningsplatser
hos kommunen utföra arbetsuppgifter åt enskilda arbetsgivare.

Anställningen

Anställningsavtalet

9 § Arbetsgivaren skall träffa avtal om anställning med den som anvisas
en särskild inskolningsplats hos denne.

A nställn ingsvillkoren

10 § Anställning på en särskild inskolningsplats skall avse arbete på
heltid. För ungdomar som avses i 3§ andra stycket får arbetstiden dock
bestämmas med hänsyn till vars och ens särskilda förutsättningar och
behov.

11 § Lönen och anställningsvillkoren i övrigt för ungdomar som arbetar
på särskilda inskolningsplatser bestäms genom kollektivavtal.

Om sådana avtal inte träffas, tillämpas i stället i första hand kollektivavtalen
om beredskapsarbete och i andra hand de kollektivavtal som gäller
för närmast jämförbara arbetstagare i samma ålder.

Ledighet

12 § Den som arbetar på en särskild inskolningsplats har rätt till skälig
ledighet från anställningen med bibehållna anställningsförmåner för att

1. besöka arbetsförmedlingen eller på annat sätt söka arbete,

2. på anmodan av länsarbetsnämnden delta i kurser som nämnden
anordnar om hur arbetsmarknaden fungerar och om hur man söker arbete.

Anställningens upphörande

13 § En anställning på en särskild inskolningsplats upphör utan uppsägningstid 1.

när arbetstagaren fyller tjugo år eller, i fall som avses i 3§ andra
stycket, tjugofem år,

2. när arbetstagaren till arbetsgivaren anmäler sin önskan att lämna
anställningen.

1988/89: AU 16
Bilaga 1

32

3. när länsarbetsnämnden återkallar anvisningen till en särskild inskolningsplats.

Återkallelse av anvisad plats

14 § Länsarbetsnämnden skall återkalla anvisningen till arbete på en
särskild inskolningsplats för den som

1. utför annat förvärvsarbete som inte är enbart tillfälligt eller av obetydlig
omfattning,

2. avvisar annat erbjudet lämpligt arbete,

3. utan giltig anledning inte deltar i en sådan kurs som avses i 12 § 2.

En anvisning till arbete på en särskild inskolningsplats får också återkallas
för den som avvisar ett erbjudande om arbetsmarknadsutbildning eller
om en plats i yrkesinriktad rehabilitering. Detsamma gäller för den som
gör sig skyldig till allvarlig misskötsamhet.

Ett beslut om återkallelse gäller omedelbart.

15 § Om en anställning på en särskild inskolningsplats har upphört efter
återkallelse enligt 14 §, får länsarbetsnämnden anvisa en ny sådan plats
tidigast fyra veckor efter det att den förra anställningen upphörde. En ny
plats skall dock anvisas senast efter sju veckor. Detta gäller även om
beslutet om återkallelse har överklagats men frågan inte har avgjorts
slutligt.

16 § Om ett beslut om återkallelse upphävs efter överklagande, har den
unge rätt till ersättning från arbetsgivaren motsvarande förlorad lön. Den
som har anvisats ett annat arbete på en särskild inskolningsplats eller fått
en annan anställning eller utbildningsbidrag har för tiden därefter inte
sådan rätt till ersättning.

överklagande m. m.

17 § Beslut som länsarbetsnämnden fattar enligt 14§ får överklagas hos
arbetsmarknadsstyrelsen. Styrelsens beslut i sådana ärenden får överklagas
hos försäkringsöverdomstolen.

Länsarbetsnämndens beslut i övrigt enligt denna lag får inte överklagas.

18 § På tvister mellan arbetsgivare och arbetstagare som har anvisats
arbete enligt denna lag tillämpas lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

Statsbidrag

19 § Till verksamheten med särskilda inskolningsplatser lämnas statsbidrag.

övriga bestämmelser

20 § Ett avtal om anställning på en särskild inskolningsplats är ogiltigt i
den mån det avviker från vad som föreskrivs i denna lag.

1988/89:AU16

Bilaga 1

21 § Lagen (1969:93) om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt
skall tillämpas på arbete på särskilda inskolningsplatser.

33

22 § Ersättning enligt 16§ skall vid tillämpning av bestämmelserna om 1988/89:AU16
sjukpenninggrundande inkomst och pensionsgrundande inkomst i lagen Biiaga i
(1962:381) om allmän försäkring anses som inkomst av anställning.

23 § Arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift på lön enligt denna lag
eller på ersättning enligt 16 § skall påföras staten och uppbäras i den
ordning som gäller för arbetsgivaravgifter som erläggs av staten.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989, då lagen (1983:1070) om
arbete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare skall upphöra att gälla.
Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för dem som vid ikraftträdandet
av den nya lagen var sysselsatta i ungdomslag.

2. Tiderna i 4§ räknas från lagens ikraftträdande, om den unge har
anmält sig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen dessförinnan.

34

2 Förslag till

1988/89:AU16

Lag om ändring i lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 4, 39 och 51 §§ lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring1
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§2

Ersättning vid arbetslöshet tillkommer försäkrad som

1. är arbetsför och i övrigt oförhindrad att åtaga sig arbete,

2. är beredd att antaga erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken han
icke anmält hinder som kan godtagas av arbetslöshetskassan,

3. är anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen i
den ordning som arbetsmarknadsstyrelsen föreskriver,

4. icke kan erhålla lämpligt arbete.

Ersättning enligt denna lag lämnas inte till den som deltar i utbildning
om det inte finns särskilda skäl. Närmare föreskrifter om tillämpningen av
denna bestämmelse meddelas av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.

Företagare anses arbetslös, när hans personliga verksamhet i rörelsen
har upphört annat än tillfälligt, om icke arbetsmarknadsstyrelsen av särskilda
skäl föreskriver annat.

I stället för denna lag tillämpas
lagen (1983:1070)om arbete i ungdomslag
hos offentliga arbetsgivare
för den som har fyllt arton men inte
tjugo år och som har

1. anvisats arbete i ungdomslag
eller fått rätt till sådan anvisning,

2. avstängts eller skilts från en anställning
i ungdomslag, eller

3. frivilligt lämnat en sådan anställning
och därefter inte utfört förvärvsarbete
under minst tjugo dagar
eller i stället för förvärvsarbete deltagit
i utbildning.

39 §3

Erkänd arbetslöshetskassa skall till medlemmarna utgiva ersättning vid
arbetslöshet enligt denna lag.

Kassan får ej utöva annan verksamhet än sådan som avses i första
stycket eller använda medel för ändamål som är främmande för sådan
verksamhet. Arbetsmarknadsstyrelsen får dock, om särskilda skäl föreligger,
medge undantag från denna regel.

En erkänd arbetslöshetskassa
skall lämna de upplysningar som
behövs för tillämpningen av 7 och

Bilaga 1

' Lagen omtryckt 1982:432.
2 Senaste lydelse 1988:645.

2 Senaste lydelse 1983:1071.

35

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14§§ lagen (1983:1070) om arbete i
ungdomslag hos offentliga arbetsgivare.

51 §4

Från rätt att kvarstå som medlem i kassa får undantagas

1. den som ej uppfyller och ej heller under minst sex av de senaste tolv
månaderna uppfyllt föreskrift i kassans stadgar om arbete inom visst
verksamhetsom råde,

2. den som medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller
vilseledande uppgift angående förhållande av betydelse för hans rätt till
medlemskap eller ersättning,

3. den som underlåter att ställa sig till efterrättelse kassans stadgar eller
styrelsens behörigen utfärdade föreskrifter.

Från rätt att kvarstå som medlem i erkänd arbetslöshetskassa skall
undantagas den som fyllt 65 år.

Vad som sägs i första stycket 1 Vad som sägs i första stycket 1
får inte tillämpas i fråga om försäk- får inte tillämpas i fråga om försäkrad
som innehar anställning enligt rad som innehar anställning enligt

lagen (1983:1070) om arbete i ung- lagen (1989:000) om särskilda in domslag

hos offentliga arbetsgivare. skolningsplatser hos offentliga ar betsgivare.

Denna lag träder i kraft den I juli 1989. Äldre föreskrifter gäller fortfarande
i fråga om dem som efter ikraftträdandet kvarstår i arbete i ungdomslag
hos offentliga arbetsgivare.

1988/89:AU16

Bilaga 1

4 Senaste lydelse 1983:1071.

36

3 Förslag till

1988/89:AU16

Bilaga 1

Lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd

Härigenom föreskrivs att 18§ lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd1
skall ha följande lydelse.

Kontant arbetsmarknadsstöd lämnas med det belopp som regeringen för
varje år fastställer om inte annat följer av denna lag. Beloppet utgör 158
kronor multiplicerat med det jämförelsetal som fastställs enligt 17 § första
stycket lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring. Beloppet avrundas
till närmaste hela krontal.

Till den som söker deltidsarbete eller i annat fall är arbetslös under del
av vecka utgår arbetsmarknadsstöd med det antal ersättningsdagar per
vecka som följer av en av regeringen fastställd omräkningstabell.

Arbete som har utförts enligt
lagen (1983:1070) om arbete i ungdomslag
hos offentliga arbetsgivare
skall jämställas med arbete på heltid.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989. Äldre föreskrifter gäller fortfarande
i fråga om dem som efter ikraftträdandet kvarstår i arbete i ungdomslag
hos offentliga arbetsgivare.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

18 §2

1 Lagen omtryckt 1982:433.

2 Senaste lydelse 1988:646.

37

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1982:80) om anställningsskydd skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

!§'

Denna lag gäller arbetstagare i allmän eller enskild tjänst.

Från lagens tillämpning undantas dock

1. arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor
får anses ha företagsledande eller därmed jämförlig ställning,

2. arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj,

3. arbetstagare som är anställda för arbete i arbetsgivarens hushåll,

4. arbetstagare som har anvisats 4. arbetstagare som har anvisats
beredskapsarbete, skyddat arbete beredskapsarbete, skyddat arbete

eller arbete i ungdomslag. eller arbete på en särskild inskol ningsplats Denna

lag träder i kraft den 1 juli 1989. Äldre föreskrifter gäller fortfarande
i fråga om dem som efter ikraftträdandet kvarstår i arbete i ungdomslag
hos offentliga arbetsgivare.

1988/89: AU16

Bilaga 1

1 Senaste lydelse 1983:1073.

38

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 6§ lagen (1976:600) om offentlig anställning1
skall ha följande lydelse.

1 kap.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6§2

Lagen gäller inte arbetstagare Lagen gäller inte arbetstagare
som har anvisats beredskapsarbete, som har anvisats beredskapsarbete,

arbete i ungdomslag eller skyddat arbete pä en särskild inskolnings arbete.

plats eller skyddat arbete.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989. Äldre föreskrifter gäller fortfarande
för dem som efter ikraftträdandet kvarstår i arbete i ungdomslag hos
offentliga arbetsgivare.

1988/89:AU16

Bilaga 1

' Lagen omtryckt 1986:430.
3 Senaste lydelse 1985:275.

6 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att 37§ 1 mom. taxeringslagen (1956:623)' skall
ha följande lydelse.

37 §

Nuvarande lydelse
1 morn.2 Till ledning vid inkomsttaxering, förmögenhetstaxering och
registrering av preliminär A-skatt, som har innehållits genom skatteavdrag,
skall varje år utan anmaning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter)
för det föregående kalenderåret enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall Vad uppgiften

avse skall avse

Den som uppburit Utgivet belopp som
ersättningen eller stö- uppgår till samman det.

lagt minst 100 kronor

för hela året.

Föreslagen lydelse
1 mom. Till ledning vid inkomsttaxering, förmögenhetstaxering och
registrering av preliminär A-skatt, som har innehållits genom skatteavdrag,
skall varje år utan anmaning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter)
för det föregående kalenderåret enligt följande uppställning.
Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall Vad uppgiften

avse skall avse

3 g. Den som utgett
ersättning enligt 14
eller 15 § lagen (1983:
1070) om arbete i ungdomslag
hos offentliga
arbetsgivare eller stöd
enligt 6§förordningen
(1983:1079) om statsbidrag
till verksamheten
med ungdomslag,
m. m.

3 g. Den som utgett
ersättning enligt 16 §
lagen (1989:000) om
särskilda inskolningsplatser
hos offentliga
arbetsgivare.

Den som uppburit
ersättningen.

Utgivet belopp som
uppgår till sammanlagt
minst 100 kronor
för hela året.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989 och tillämpas första gången i
fråga om kontrolluppgift till ledning vid 1990 års taxering. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande i fråga om dem som efter utgången av juni 1989
kvarstår i arbete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare.

1988/89:AU16

Bilaga 1

1 Lagen omtryckt 1971:399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773.

2 Senaste lydelse 1988:879.

40

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2§ lagen (1981:691) om socialavgifter
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

2§'

Avgifterna skall betalas av arbetsgivare samt av den som är försäkrad
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och har inkomst av annat
förvärvsarbete som avses i 3 kap. 2 eller 2a§ eller 11 kap. 3§ nämnda lag.

Vid tillämpning av denna lag skall den som har utgett sådant bidrag som
avses i 11 kap. 2§ första stycket m) lagen om allmän försäkring anses som
arbetsgivare. Vid tillämpning av denna lag gäller vidare vad som i 22 c §
lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare sägs om
iakttagande av förhandsbesked.

Bestämmelser om betalning av avgifter vid vissa uppdrag finns i lagen
(1983:850) om undantag från vissa bestämmelser i uppbördslagen
(1953:272) m.m.

Bestämmelser om betalning av Bestämmelser om betalning av
arbetsgivaravgifter finns också i arbetsgivaravgifter finns också i

18§ lagen (1983:1070) om arbete i 23§ lagen (1989:000) om särskilda

ungdomslag hos offentliga arbetsgi- inskolningsplatser hos offentliga ar vare.

betsgivare.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989. Äldre föreskrifter gäller fortfarande
i fråga om dem som efter ikraftträdandet kvarstår i arbete i ungdomslag
hos offentliga arbetsgivare.

1988/89:AU16

Bilaga 1

1 Senaste lydelse 1986:1139.

41

Av utskottet framlagda lagförslag
1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1989:000) om ändring i lagen
(1988:1530) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 12 av anvisningarna till 32 § samt
ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (1989:000) om
ändring i lagen (1988:1530) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
skall ha följande lydelse.

Senaste lydelse enligt prop. Föreslagen lydelse

1988189:112, SfUlö

Anvisningar
till 32 §

12. Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen
(1954:243) om yrkesskadeförsäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,
lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:267)
om krigsskadeersättning till sjömän utgör skattepliktig intäkt av tjänst om
sjukpenningen grundas på inkomst, som hänför sig till tjänst och för sig eller
tillsammans med annan sjukpenninggrundande inkomst uppgår till 6 000
kronor eller högre belopp för år. Till intäkt av tjänst hänföres under nämnda
förutsättningar också ersättning enligt lagen (1989:000) om ersättning till
smittbärare samt annan lag eller författning, som utgått annorledes än på
grund av försäkring som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i
arbete eller på grund av militärtjänstgöring.

Föräldrapenningförmåner och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring
samt ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för
närståendevård utgör skattepliktig intäkt av tjänst, dock ej sådan del av
vårdbidrag som utgör ersättning för merkostnader.

Korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen
(1973:349), utbildningsbidrag för doktorander, timersättning vid grundutbildning
för vuxna (grundvux), vid vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda
(särvux) och vid grundläggande svenskundervisning för invandrare
räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.

Dagpenning från erkänd arbets- Dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,
kontant arbetsmark- löshetskassa, kontant arbetsmarknadsstöd,
statsbidrag motsvarande nadsstöd, statsbidrag motsvarande

dagpenning från erkänd arbetslös- dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa
eller kontant arbetsmark- hetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd
som lämnas till arbetslös nadsstöd som lämnas till arbetslös

som startar egen rörelse, ersättning som startar egen rörelse samt ersätt enligt

14 och 15 §§ lagen (1983:1070) ning enligt 16 § lagen (1989:000) om

om arbete i ungdomslag hos offentli- särskilda inskolningsplatser hos

ga arbetsgivare samt stöd enligt 6 § offentliga arbetsgivare räknas som

förordningen (1983:1079) om stats- skattepliktig intäkt av tjänst.

bidrag till verksamheten med ungdomslag,
m.m. räknas som skattepliktig
intäkt av tjänst.

Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret räknas
som skattepliktig intäkt av tjänst.

1988/89:AU16

Bilaga 2

42

Senaste lydelse enligt prop. Föreslagen lydelse

1988/89:111, SfUlö

Detsamma gäller dagpenning och stimulansbidrag, vilka enligt regeringen
eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser utgå till deltagare i
arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda.

1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 19 och 20 §§ den 1 januari 1989, och i
övrigt den 1 juli 1989 samt tillämpas första gången vid 1990 års taxering.
Bestämmelserna om kottar skall dock tillämpas första gången vid 1989 års
taxering.

2. Äldre bestämmelser skall gälla i fråga om ersättning enligt lagen
(1956:293) om ersättning åt smittbärare.

3. Äldre bestämmelser i fjärde stycket
av punkt 12 av anvisningarna till 32 §
gäller fortfarande i fråga om dem
som efter utgången av juni 1989 kvarstår
i arbete i ungdomslag hos offentliga
arbetsgivare.

2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1989:000) om ändring i lagen
(1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1989:000) om ändring i lagen
(1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

dels att 20 kap. 2 § samt punkt 1 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna
skall ha följande lydelse,

dels att det i övergångsbestämmelserna skall införas en ny punkt, 17, av
följande lydelse.

Senaste lydelse enligt prop. Föreslagen lydelse

1988189:111, SfUlö

20 kap.

2 §

Vid tillämpningen av bestämmelserna i 11 kap. 6 a § om försäkrad, som
vårdar barn, skall med barn som där sägs likställas fosterbarn.

Med förälder skall vid tillämpningen av bestämmelserna i 9 kap. 4 § och 11
kap. 6 a § likställas den, med vilken förälder är eller varit gift eller har haft
barn, om de stadigvarande sammanbor.

Med förälder skall vid tillämpningen av bestämmelserna i 9 kap. 4 §
likställas den som med socialnämndens tillstånd har tagit emot ett utländskt
barn för vård och fostran i syfte att adoptera det.

Har någon med socialnämndens medgivande tagit emot ett utländskt barn i
sitt hem här i landet för vård och fostran i adoptionssyfte, skall vid
tillämpning av bestämmelserna i 8 och 14 kap. om rätt till barnpension barnet
anses som barn till denne. I sådana fall anses barnet bosatt i Sverige, om den
blivande adoptivföräldern var bosatt här i landet vid den tidpunkt då han
avled.

Enligt 2 § andra stycket lagen (1983:850) om undantag från vissa
bestämmelser i uppbördslagen (1953:272) m.m. skall ersättning som avses i

1988/89:AU16

Bilaga 2

4

Senaste lydelse enligt prop. Föreslagen lydelse

1988/89:111, SfUlö

nämnda lag i vissa fall anses som inkomst av annat förvärvsarbete vid
tillämpning av denna lags bestämmelser om sjukpenninggrundande inkomst
och pensionsgrundande inkomst. Vid tillämpning av sistnämnda bestämmelser
gäller vidare vad som i 22 c § lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare sägs om iakttagande av förhandsbesked.
Att ersättning enligt 14 och 15 §§ Att ersättning enligt 16 § lagen

lagen (1983:1070) om arbete i ungdomslag
hos offentliga arbetsgivare
är att betrakta som inkomst av anställning
vid tillämpning av bestämmelserna
om sjukpenninggrundande
inkomst och pensionsgrundande inkomst
framgår av 17 § nämnda lag.

1. Denna lag träder i kraft, i fråga
om 16 kap. 5 § femte stycket den 1
januari 1989 och i fråga om 3 kap. 5 §
femte stycket den 1 juni 1989, samt i
övrigt den 1 januari 1990.

(1989:000) om särskilda inskolnings -platser hos offentliga arbetsgivare är
att betrakta som inkomst av anställning
vid tillämpning av bestämmelserna
om sjukpenninggrundande inkomst
och pensionsgrundande inkomst
framgår av 22 § nämnda lag.

1. Denna lag träder i kraft, i fråga
om 16 kap. 5 § femte stycket den 1
januari 1989, i fråga om 3 kap. 5 §
femte stycket den 1 juni 1989 och i
fråga om 20 kap. 2 § sjätte stycket den
1 juli 1989, samt i övrigt den 1 januari
1990.

17. Äldre föreskrifter i 20 kap. 2 §
sjätte stycket gäller fortfarande ifråga
om dem som efter utgången av juni
1989 kvarstår i arbete i ungdomslag
hos offentliga arbetsgivare.

1988/89: AU16

Bilaga 2

gotab 88850. Stockholm 1989

44