Arbetsmarknadsutskottets

betänkande

1988/89:AU14

Gemensamma frågor

1988/89

AU14

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens synpunkter och förslag i årets budgetproposition,
bilaga 2, Gemensamma frågor, beträffande den statliga personalpolitiken.
Bl.a. föreslås nya riktlinjer för samordning av arbetsgivarfunktionen
inom statsförvaltningen. Utskottet tillstyrker på samtliga punkter de
förslag som läggs fram i propositionen. Övriga punkter bör av riksdagen
läggas till handlingarna.

Proposition 1988/89:100 bilaga 2, avsnitten 2, 3, 7, 8, 9 och 10

Utskottet

Den nordiska utbytestjänstgöringen

Under punkt 2 (s. 11) bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande
statsrådet anfört om den nordiska utbytestjänstgöringen.

Systemet med utbytestjänstgöring för svenska statsanställda regleras i
förordningen (1980:848, omtryckt 1984:32) om utbytestjänstgöring i andra
nordiska länder.

För utbytestjänstgöring under år 1989 hade närmare 80 sökande anmält
sig. Av dessa utsåg regeringen 34 deltagare. Därvid uppgår för Sveriges del
antalet deltagare sedan 1979 sammanlagt till 181. Nordiska ministerrådet har
hösten 1987 tagit initiativ till en översyn av utbytestjänstgöringen för att
utveckla och förstärka den. En rapport om översynen kommer att publiceras
i början av år 1989.

De statliga förnyelsefonderna

Under punkt 3 (s. 12 - 13) bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad
föredragande statsrådet anfört om de statliga förnyelsefonderna.

En redogörelse för de statliga förnyelsefondernas bakgrund m.m. lämnades
senast i budgetpropositionen 1988 (AU 1987/88:16, rskr. 188).

Nämnden för statliga förnyelsefonder, vilken inledde sin verksamhet
under år 1987, har tagit emot 281 ansökningar på sammanlagt 595 milj. kr.
fram till den 1 november 1988. 249 ansökningar har avgjorts, varvid ca 83
milj. kr. har fördelats till projekt vid 128 myndigheter m.m.

Genom överenskommelse i RÄLS 1988 (ramavtal om löner 1988 för

1 Riksdagen 1988/89.18sami. Nr 14

statstjänstemän m.fl.) har statens arbetsgivarverk och de statsanställdas
huvudorganisationer enats om att skapa förutsättningar för att statens
förnyelsefonder skall kunna permanentas och att utvidga deras område att
även omfatta trygghetsåtgärder.

Förenkling av statens tjänstesystem

Under punkt 7 (s. 18 -19) hemställs att riksdagen bereds tillfälle att ta del av
vad som anförts om förenkling av statens tjänstesystem.

Den 6 maj 1988 har parterna på den statliga arbetsmarknaden träffat
kollektivavtal om tjänstetyper och tjänsteförening. Avtalet trädde i kraft den
1 november 1988.

Avtalet innebär att tjänstetyperna ordinarie tjänst, extra ordinarie tjänst,
extra tjänst och göromålsförordnande avskaffas och ersätts med en enda
tjänstetyp - lönetjänst. Uttrycket ordinarie domare berörs dock inte.
Tjänstetypen arvodestjänst behålls. Genom avtalet begränsas möjligheterna
till tjänsteförening starkt.

Befogenheten att inrätta tjänster har i stor utsträckning delegerats till
myndigheterna under regeringen. Inrättande av tjänst, tillsättning av tjänsten,
indragning av tjänsten och entledigande skall i princip prövas av en och
samma myndighet.

De statsanställdas medbestämmande vid beredningen av
regeringsärenden

Under punkt 8 (s. 19 - 22) bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad som
anförts om de statsanställdas medbestämmande vid beredningen av regeringsärenden.

Den nya ordningen för statsanställdas medbestämmande gäller sedan den
1 juli 1987. Den är reglerad genom ett avtal om medbestämmande vid
beredningen av regeringsärenden (MBA-R), som träffats mellan statens
arbetsgivarverk och de statsanställdas huvudorganisationer. Avtalet har
godkänts av riksdagen (prop. 1986/87:147, AU 18, rskr. 327) och av
regeringen.

Innebörden är att tidigare gällande avtal om information och förhandlingar
enligt lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) vid beredningen av
regeringsärenden ersatts av ett avtal om samverkan genom information eller
överläggningar. Syftet med överläggningarna är att lämna muntlig information
och att ge organisationerna tillfälle att ställa frågor och lämna
synpunkter. I samverkan med övriga departement har civildepartementet
gjort en första utvärdering av den nya ordningen. En erfarenhet är att antalet
partskontakter vid beredningen av regeringsärenden har minskat avsevärt.

Personalföreträdare i länsstyrelsernas styrelser och i
polisstyrelserna

Under punkt 9 (s. 23 - 24) föreslår regeringen att riksdagen antar lagförslag i
fråga om

1. lag om ändring i lagen (1976:891) om val av ledamöter i länsstyrelses
styrelse,

1988/89:AU14

2. lag om ändring i polislagen (1984:387).

Lagförslagen fogas till betänkandet som bilaga 1.

Innebörden i lagförslagen är att lagbestämmelserna om personalföreträdare
i länsstyrelsernas styrelser och i polisstyrelserna bör upphävas. Skälen är
att enligt verksledningsbeslutet (prop. 1986/87:99, KU 29, rskr. 226) skall
personalföreträdarna i statliga lekmannastyrelser ha närvaro- och yttranderätt
vid sammanträden men däremot inte beslutsrätt eller rösträtt. Nya
bestämmelser i linje därmed finns numera i personalföreträdarförordningen
(1987:1101, ändrad 1988:383). Eftersom personalföreträdarförordningen
har gjorts tillämplig såväl på länsstyrelserna som på polismyndigheterna bör
de äldre bestämmelserna - enligt vilka personalföreträdare i länsstyrelsernas
styrelser liksom i polisstyrelserna bl.a. har rösträtt - upphävas.

Utskottet tillstyrker vad som anförts i denna del.

Samordning av den centrala arbetsgivarfunktionen i
statsförvaltningen

Under punkt 10 (s. 24 - 28) föreslår regeringen att riksdagen godkänner de
förordade riktlinjerna för samordning av arbetsgivarfunktionen inom statsförvaltningen.

Förslaget i budgetpropositionen innebär att den centrala arbetsgivarfunktionen
inom statsförvaltningen samordnas och stärks bl.a. genom att statens
arbetsgivarverk (SAV) fr.o.m. den 1 juli 1989 tillförs uppgifter inom det
personalpolitiska området som för närvarande åvilar statens arbetsmarknadsnämnd
(SAMN). SAMN kan därför upphöra från samma tidpunkt.

Det anförs att ansvaret för personalpolitiken så långt som möjligt bör föras
ut på myndigheterna. SAV, som har det övergripande ansvaret för den
statliga arbetsgivarpolitiken, måste aktivt medverka till en uppbyggnad av
arbetsgivarkompetensen hos myndigheterna. I syfte att förbättra de organisatoriska
förutsättningarna härför har genom civildepartementets initiativ
SAV och SAMN sett över möjligheterna till organisatorisk samordning.

Enligt budgetpropositionen är det nödvändigt såväl av effektivitetsskäl
som med tanke på den ökade konkurrensen om arbetskraften att SAV kan
arbeta med ett helhetsperspektiv på personalförsörjningsfrågorna. Därför
bör SAV tillföras de uppgifter inom det personalpolitiska området som nu
åvilar SAMN. SAV får därigenom möjligheter att - vid sidan av löne- och
förhandlingsarbetet - även lämna stöd till myndigheterna i frågor om
rekrytering, omplacering, personalutveckling osv. Som en konsekvens av
den förordade samordningen kan SAMN upphöra vid utgången av juni 1989.

Enligt utskottet synes den nya organisationen ligga väl i linje med
intentionerna i den personalpolitiska propositionen i frågor rörande personalförsörjning
(prop. 1984/85:219, AU 1985/86:6, rskr. 48). Utskottet ser
därför positivt på den föreslagna samordningen av arbetsgivarfunktionen
inom statsförvaltningen och förutsätter att eventuellt uppkommande övergångsproblem
kan lösas av berörda myndigheter. Frågan om medel för
verksamheten behandlar utskottet i sitt betänkande 1988/89:AU15 om
anslag till statlig personalpolitik m.m.

1988/89:AU14

Hemställan

1988/89:AU14

Utskottet hemställer

1. beträffande den nordiska utbytestjänstgöringen

att riksdagen lägger till handlingarna vad som anförs i proposition
1988/89:100 i motsvarande del,

2. beträffande de statliga förnyelsefonderna

att riksdagen lägger till handlingarna vad som anförs i proposition
1988/89:100 i motsvarande del,

3. beträffande förenkling av statens tjänstesystem

att riksdagen lägger till handlingarna vad som anförs i proposition
1988/89:100 i motsvarande del,

4. beträffande de statsanställdas medbestämmande vid beredningen
av regeringsärenden

att riksdagen lägger till handlingarna vad som anförs i proposition
1988/89:100 i motsvarande del,

5. beträffande ändring i lagen om val av ledamöter i länsstyrelses
styrelse

att riksdagen antar det till proposition 1988/89:100 fogade förslaget till
lag om ändring i lagen (1976:891) om val av ledamöter i länsstyrelses
styrelse,

6. beträffande ändring i polislagen

att riksdagen antar det till proposition 1988/89:100 fogade förslaget till
lag om ändring i polislagen (1984:387),

7. beträffande riktlinjer för samordning av den centrala arbetsgivarfunktionen
i statsförvaltningen

att riksdagen godkänner vad som anförs i propositionen i motsvarande
del.

Stockholm den 14 februari 1989
På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Lars Ulander

Närvarande: Lars Ulander (s), Elver Jonsson (fp), Kjell Nilsson (s), Sonja
Rembo (m), Marianne Stålberg (s), Gustav Persson (s), Sten Östlund (s), Bo
Nilsson (s), Mona Saint Cyr (m), Charlotte Branting (fp), Kersti Johansson
(c), Lars-Ove Hagberg (vpk), Anna Horn af Rantzien (mp), Eivor Husing
(s), Erik Holmkvist (m), Göran Engström (c) och Ines Uusmann (s).

Propositionens lagförslag

1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1976:891) om val av ledamöter i
länsstyrelses styrelse

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1976:891) om val av ledamöter i
länsstyrelses styrelse1 skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1989.

'Senaste lydelse av 2 § 1983:169.

2 Förslag till
Lag om ändring i polislagen (1984:387)

Härigenom föreskrivs att 5 § polislagen (1984:387) skall ha följande
lydelse.

5 §

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

För ledningen av polismyndigheten finns en polisstyrelse. Polisstyrelsen
består av polismyndighetens chef (polischefen), av dess biträdande chef
(biträdande polischefen), om sådan finns, samt av det antal valda ledamöter,
lägst sex och högst tio, som länsstyrelsen bestämmer.

Polisstyrelsens ledamöter utom polischefen och biträdande polischefen
skall väljas av kommunfullmäktige, om polisdistriktet omfattar endast en
kommun, och annars av landstinget. Om det i polisdistriktet finns en
kommun som inte ingår i landstingskommunen, skall valet förrättas av
landstinget och kommunfullmäktige med den fördelning mellan dem som
länsstyrelsen bestämmer efter befolkningstalen. För de valda ledamöterna
skall lika många suppleanter väljas.

De ledamöter och suppleanter som utses genom val skall vara svenska
medborgare, vara bosatta inom distriktet och ha rösträtt vid val av
kommunfullmäktige. De bör väljas så att erfarenhet av kommunal verksamhet
blir företrädd bland dem. Vid valet bör vidare beaktas att de olika delarna
av polisdistriktet och om möjligt alla kommuner i distriktet blir representerade.

Regeringen kan bestämma att även
företrädare för personalen vid polismyndigheten
skall ingå i polisstyrelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

1988/89: AU14
Bilaga 1