Redogörelse till riksdagen
1987/88:21

Styrelsens för stiftelsen Riksbankens jubileumsfond
berättelse över fondens verksamhet och förvaltning
under år 1987

Styrelsen för stiftelsen Riksbankens jubileumsfond får härmed avge berättelse
över fondens verksamhet och förvaltning under år 1987.

Ledamöter och suppleanter i styrelsen var vid årets utgång:

professor Kjell Härnqvist (ordförande)
suppleant: professor Bengt Pernow
riksbankschef Bengt Dennis (vice ordförande)
suppleant: bankokommissarie Kari Lötsberg
riksdagsledamot Stig Gustafsson
suppleant: riksdagsledamot Birger Rosqvist
riksdagsledamot Helge Hagberg
suppleant: riksdagsledamot Margit Sandéhn
riksdagsledamot Ing-Marie Hansson
suppleant: riksdagsledamot Lars Svensson
riksdagsledamot Lars Ahlmark
suppleant: riksdagsledamot Birger Hagård
riksdagsledamot Britta Bjelle
suppleant: riksdagsledamot Lennart Alsén
riksdagsledamot Birgitta Hambraeus
suppleant: Agne Hansson
professor Walter Korpi
suppleant: professor Lars Furuland
professor Leif Lewin
suppleant: professor Ulf Olsson
professor Solveig Wikström
suppleant: professor Jan Erik Kihlström.

Enligt fondens nya stadgar (se nedan) upphör styrelseuppdragen för
riksbankschefen och dennes suppleant fr. o. m. 1988-01-01. Till nya styrelseledamöter
har utsetts stadskassören Lars-Erik Klangby och verkställande
direktören Sten Wikander.

Verkställande direktör och chef för fondens kansli har varit professor
Nils-Eric Svensson.

Redog.

1987/88:21

1 Riksdagen 1987/88.2 sami. Nr21

Fondens uppgift

Redog. 1987/88:21

Enligt sina stadgar är Riksbankens jubileumsfond en självständig stiftelse
som har till ändamål att främja och understödja till Sverige anknuten
vetenskaplig forskning. Därvid gäller bl. a. att företräde skall ges åt
forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat
sätt, att fondens medel speciellt skall användas för att stödja stora och
långsiktiga forskningsprojekt, att nya forskningsuppgifter, som kräver snabba
och kraftiga insatser särskilt skall uppmärksammas, att fonden skall söka
främja kontakter med internationell forskning.

I underlaget för riksdagens beslut om fondens första stadgar (1964)
förutsattes att dess ”verksamhet till en början inriktas på sådan forskning,
som syftar till att öka kunskapen om de verkningar, som tekniska,
ekonomiska och sociala förändringar framkallar i samhället och hos de
enskilda människorna”.

Enligt styrelsens mening kan det citerade uttalandet fortfarande vara
vägledande för inriktningen av fondens verksamhet. Samhälleligt angelägna
forskningsområden vilka inte har några speciella företrädare för sig bör
särskilt uppmärksammas. Fondens resurser skall i första hand ses som ett
komplement och inte som ett alternativ till övriga resurser som finns för
kvalificerad vetenskaplig forskning i Sverige.

Nya finansieringsformer och stadgar

Hittills har fondens verksamhet finansierats med avkastningen på de medel
som avsattes vid fondens bildande 1962 (250 milj. kr. i form av obligationer)
och därefter tillskjutna medel 1974 och 1978 (100 milj. kr. vid vardera
tillfället i form av obligationer).

Trots att hela avkastningen i princip tagits i anspråk varje år har det varit
utomordentligt svårt att upprätthålla realvärdet av fondens utdelningskapacitet.
Särskilt under perioden 1970—1980 har kostnadsökningarna varit
avsevärt större än ökningen av avkastningen på fondens obligationsportfölj.

Någon aktiv finansförvaltning i syfte att höja avkastningen har hittills inte
varit möjlig att bedriva. Fondens realvärde har därigenom successivt
urholkats, vilket också vid upprepade tillfällen påtalats av styrelsen, bl. a. i
de senare årens verksamhetsberättelser.

I skrivelse till riksdagen 1987-03-19 har fullmäktige i riksbanken föreslagit
ändrade regler för fondens framtida verksamhet. Man ”anser det vara
angeläget att fondens finansiering erhåller en långsiktig lösning varigenom
fonden får sådana finansiella resurser att nuvarande utdelningskapacitet kan
behållas utan ytterligare tillskott. Med hänsyn härtill och för att underlätta
fondens planering av sin verksamhet, särskilt på lång sikt, föreslår fullmäktige
att riksbanken förvärvar de till fonden överlämnade obligationerna för en
köpeskilling av 600 milj. kr., att riksbanken till fonden överför ytterligare 900
milj. kr. kontant samt att fonden erhåller möjlighet att själv förvalta
fondmedlen och att placera dessa, helt eller delvis, i andra tillgångar än
obligationer, t. ex. aktier eller fastigheter.”

Riksdagen godkände förslaget genom ett principbeslut i juni 1987 (FiU

1986/87:33) och uppdrog åt fullmäktige att närmare utreda förslag till nya
bestämmelser och riktlinjer för fonden. Efter samråd med fondens kansli och
styrelse kunde fullmäktige avlämna sitt förslag till bestämmelser och till nya
stadgar i skrivelse till riksdagen 1987-10-08. Riksdagen fastställde nya
stadgar för fonden genom beslut 1987-12-15 (FiU 1987/88:4) att gälla fr. o. m.
1988-01-01. Genom dessa kommer fondens självständiga ställning till klarare
uttryck än i de tidigare bl. a. därigenom att riksdagen i fortsättningen inte
kommer att besluta om ändring av fondens stadgar. Riksdagen kan endast
fastställa, eller alternativt förkasta, stadgeändringar som fondstyrelsen
dessförinnan antagit. Liksom hittills är det riksdagen som utser ledamöter i
styrelsen.

De formella relationerna till riksbanken upphör. Fonden kommer i
fortsättningen att ha en från banken avskild egen revision och medelsförvaltning.
Någon representant för riksbanken kommer inte längre att finnas i
fondens styrelse.

De nya stadgarna föreskriver att styrelsen i fortsättningen skall bestå av
tolv ledamöter, varav två med särskild sakkunskap i förmögenhetsförvaltning.
Förslag på dessa två ledamöter framläggs av fullmäktige i riksbanken.
De får inte inneha tjänst eller uppdrag i riksbanken. I övrigt är styrelsens
sammansättning oförändrad.

Arbetssätt

Beslut om anslag till forskning m. m. fattas i styrelsen, som under året
sammanträtt fyra gånger. Som underlag har den bedömningar från en eller
flera av fondens arbetsgrupper. I dessa ingår dels ledamöter och suppleanter
av fondens styrelse, dels experter utanför styrelsen. I regel har ansökningarna
dessförinnan granskats och bedömts av utomstående specialsakkunniga.

I de fall ansökningar gäller forskning som etiskt kan ifrågasättas prövas
dessa efter samma normer som inom de statliga forskningsråden. Ansökningar
rörande medicinsk forskning måste vara godkända av etisk kommitté vid
medicinsk fakultet innan anslag beviljas. På motsvarande sätt anlitas
humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets etiska kommitté för
bedömning av beteendevetenskapliga och samhällsvetenskapliga ansökningar.

De fem beredningsgrupper som verkat under året har haft följande
sammansättning och kompetensinriktning.

Arbetsgrupp 1 (ekonomi, geografi m. m.): Bjelle, Hambraeus, Hagberg,
Lötsberg, Olsson och Wikström (ordf.) samt professorerna Villy Bergström
och Erik Bylund.

Arbetsgrupp2 (beteendevetenskap m. m.): Härnqvist (ordf.), Korpi och Lars
Svensson samt professorerna Karl Gustav Jöreskog och Lars-Göran Nilsson.

Arbetsgrupp 3 (statsvetenskap, juridik Alsén, Gustafsson, Hagård

och Lewin (ordf.) samt professor Lars-Göran Stenelo.

Redog. 1987/88:21

3

Arbetsgrupp 4 (medicin, naturvetenskap, teknik m. m.): Ahlmark, Agne
Hansson, Ing-Marie Hansson, Kihlström (ordf.), Pernow och Rosqvist samt
professorerna Sune Berndt och Rolf Öhman.

Arbetsgrupp 5 (humaniora m.m.): Furuland (ordf.) och Sandéhn samt
professorerna Sten Carlsson, Mats Furberg och Inger Rosengren.

Fr. o. m. 1988-01-01 finns också en Arbetsgrupp 6 (finanser): Klangby och
Wikander (ordf.) för beredning av frågor rörande fondens förmögenhetsförvaltning.

Verkställande direktören deltar i samtliga gruppers arbete.

Inom vissa områden som bedöms angelägna men inte tillräckligt uppmärksammade
tillsätter fonden ibland särskilda s. k. områdesgrupper, Deras
uppgift är att kartlägga forskningsbehov och stimulera till vetenskaplig
forskning och informationsutbyte.

Grupperna består av forskare från discipliner av betydelse för området
samt företrädare för i sammanhanget viktiga samhällsintressen. Verksamheten
kan beskrivas som kvalificerat forskningsförberedande arbete. Det
avslutas när man vunnit tillräcklig uppmärksamhet från forskarnas håll
och/eller från de myndigheter som har ansvar för att permanenta resurser
tillförs området i fråga.

Under året har en sådan grupp varit i verksamhet, nämligen gruppen för
forskning om riksdagens funktion och arbetsformer med följande sammansättning:
riksdagsledamöterna Bertil Fiskesjö, Stig Gustafsson, Olle Göransson,
Olle Svensson och Jan-Erik Wikström, professorerna Pär-Erik Back,
Gunnar Biörck, Olof Ruin, Nils Stjernquist (verkställande ledamot) och
Nils-Eric Svensson (ordf.) samt beredningsgruppssekreterare Anna-Lena
Winberg (sekr.).

Vidare bedrivs inom kansliet en kartläggning av pågående verksamhet och
forskningsbehov m.m. inom området estetisk forskning. Arbetet utförs av
fil.dr Paul Lindblom, tidigare verkställande direktör för fonden.

Ekonomi

Fondens ekonomiska ställning per den 31 december 1987 och 1986 redovisas i
tabellform här nedan.

I tabellen BALANSRÄKNING under Skulder består posten Donationsmedel
som synes av två delposter, Kapital och Värdereglering donationskapital.
Delposten Kapital består av obligationer upptagna till de bokföringsvärden
varmed de överfördes till fonden (1962, 1974 och 1978). Värderegleringsposten
utgör skillnaden mellan obligationsportföljens nominella värde
och obligationernas tidigare bokförda värden. Denna delpost har ökat med
8 000 kr. under året. Utfallet, som också redovisas under RESULTATRÄKNING
(Kostnader, överföring till värdereglering donationskapital), sammanhänger
med att vissa värdepapper försålts till högre kurs än tidigare
bokfört värde.

På tillgångssidan i balansräkningen är obligationsinnehavet liksom tidigare

Redog. 1987/88:21

4

år redovisat i nominella värden. (I en fotnot beskrivs också portföljens
sammansättning och deklarationsvärde.) Posten har under året minskat med
5 180 000 kr. Denna värdeminskning sammanhänger med att vissa obligationer
utlottats under året och vissa förfallit till inlösen. Inga nyinköp har gjorts
under året.

Enligt avtal baserat på det riksdagsbeslut som beskrivits här ovan
förvärvades samtliga fondens obligationer av riksbanken 1988-01-04.

Resursutvecklingen

Fondens verksamhetskapacitet är helt beroende av avkastningen på de
medel som den förfogar över. Medlen har hittills endast placerats i
obligationer, som förvaltats av riksbanken.

Under åren 1965—1974 var ränteintäkterna nominellt ca20 milj. kr. per år.
1975-1978 uppgick de till ca 27 milj. kr., 1979—1980 till närmare 40 milj. kr.
och 1981 — 1983 till 50 milj. kr. Fr. o. m. 1984 har de varit av storleksordningen
drygt 60 milj. kr. Ökningen under de senaste åren sammanhänger med att
vissa obligationer förfallit till inlösen. Andra med högre avkastning har
därefter kunnat köpas.

Årsanslagens reala värde minskade avsevärt under 1970-talet. Sedan 1981
har en viss avsättning av forskningsmedel för kommande år skett. Under de
två senaste åren har 3 resp. 0,8 milj. kr. tagits i anspråk av denna avsättning.
Detta framgår av tabellen RESULTATRÄKNING. Fondens resursinsatser
har därmed under hela 1980-talet kunnat räknas upp varje år ungefär i takt
med konsumentprisindex. Löneutvecklingen för den personal, som avlönas
ur de anslag som beviljas, har emellertid varit betydligt snabbare. (Lönedelen
utgör 85—90 % av anslagen.) En urholkning av forskningsmedlens reala
värde har alltså ägt rum. I jämförelse med fondens fem första verksamhetsår
har urholkningen varit mycket betydande, drygt 25 % realt.

Fondens kapital har som tidigare redovisats realt minskat väsentligt under
de gångna åren eftersom det inte skett någon fondering. Ränteintäkterna och
därmed fondens utdelningskapacitet skulle därför också ha fortsatt att
minska ytterligare om inte den lösning som beskrivits ovan under avsnittet
”Nya finansieringsformer och stadgar” kommit till stånd. Nuvarande
verksamhetskapacitet, drygt 65 milj. kr. per år, bör emellertid med den nya
ordningen nu realt kunna säkerställas för framtiden.

Det är med utomordentligt stor tillfredsställelse som styrelsen kan
konstatera att riksbanksfullmäktiges förslag och riksdagens beslut gör det
möjligt för angelägen, kvalificerad svensk forskning att även i framtiden
kunna räkna med anslag av ungefär samma storlek som nu från Riksbankens
jubileumsfond.

Beviljade forskningsanslag

Fonden har under året beviljat 227 forskningsanslag på tillsammans 58,8
milj. kr. (tabell 1, s. 57) samt 2,0 milj. kr. för täckning av automatiska
lönekostnadsökningar och för resor inom pågående projekt samt för

Redog. 1987/88:21

5

områdesgruppernas verksamhet. Summan (60,8 milj. kr.) framgår av
tabellen RESULTATRÄKNING Kostnader under posten Beviljade anslag.
I tabellen finns vidare en post benämnd Projektomkostnader (2,4 milj. kr.).
Av redovisad specifikation framgår att större delen utgörs av förvaltningsavgifter.
Dessa är föreskrivna ersättningar till anslagsförvaltande organ, om
dessa är statliga universitet eller högskolor, och utgör 3 % av utbetalade
forskningsanslag. Beloppet bör ses som en del av beviljade forskningsanslag
liksom nämnda automatiska lönekostnadsökningar och resor. Även de
övriga delposterna har direkt samband med de enskilda projektens hantering.

Administrationskostnaderna, vilka också specificerats nedan, uppgick till
3,1 milj. kr.

Det sammanlagda beloppet av de tre posterna Beviljade anslag, Projektomkostnader
och Administrationskostnader (66,3 milj. kr.) utgör fondens
resursinsats eller verksamhetsnivå under år 1987. Motsvarande belopp under
1986 var 61,4 milj. kr. Verksamheten ökade alltså med 8 %.

I ett särskilt avsnitt (s. 11) lämnas en redogörelse förde nya forskningsprojekt
till vilka anslag har beviljats under året. Vidare meddelas vissa statistiska
uppgifter (s. 56) rörande de behandlade ansökningarna. (Vart femte år -senast i verksamhetsberättelsen för 1984 - presenteras i översiktlig form och
ämnesområdesvis alla de forskningsprojekt som fonden efter sin verksamhetsstart
1965 har beviljat anslag till.)

Beviljade anslag disponeras enligt särskilda villkor som finns angivna i
kontrakt med varje anslagsmottagare och enligt de regler för anslagsmottagare
och anslagsförvaltare som fonden utfärdat. De flesta forskningsanslag
som fonden beviljar förvaltas av statlig läroanstalt, som också är arbetsgivare
för den personal som avlönas från anslagen.

27 % av de beviljade forskningsanslagen 1987 har gått till nya projekt
(tabell 2, s. 57 och tabell 9, s. 59).

Av sökbeloppet för nya anslag har endast 13 % kunnat tillgodoses.
Motsvarande andel under de närmast föregående fyra åren har varit 14,14,
10 resp. 16 % (tabell 10, s. 59). Konkurrensen om anslag från Riksbankens
jubileumsfond är alltså mycket hård.

De beviljade anslagsbeloppens genomsnittliga storlek har i stort sett haft
samma reala värde under den senaste femårsperioden (tabell 11, s. 59). 1983
års genomsnittliga anslagsbelopp, 206 000 kr., motsvarar ett belopp av
259 000 kr. år 1987 om man gör en uppräkning med konsumentprisindex.
Genomsnittsstorleken på 1987 års anslag var just 259 000 kr.

Uppföljning av verksamheten

Många av de forskningsprojekt som jubileumsfonden stöder belyser problem
som är av allmänt samhälleligt intresse. Det är därför angeläget att resultat
som tas fram också blir bekantgjorda i samhället utanför forskarnas krets för
att även där bli föremål för diskussion, kritisk granskning och användning.

Forskningens resultat kan som regel inte omedelbart omsättas i praktiskt
konkret handlande eller produktion. Som utgångspunkt för eller ingre -

Redog. 1987/88:21

6

dienser i seriöst utvecklings- och reformarbete är de emellertid nödvändiga.
Av det skälet är det viktigt att personer med ansvar för sådan verksamhet inte
bara informeras om vad som pågår utan också stimuleras till att själva söka
upp, vidareföra och använda sig av forskningsarbetets produkter. Omvänt
gäller att forskningens företrädare bör stimuleras i sitt arbete genom att
konfronteras med problem som upplevs och formuleras utanför deras krets.
Forskningsstödjande organ kan givetvis medverka till att ett sådant informationsutbyte
underlättas.

Fonden har under året bedrivit flera aktiviteter i syfte att följa den
forskning som stöds och att stimulera intresset och informationsutbytet inom
vissa problemområden och mellan olika grupper i samhället. Som exempel
kan nämnas att fondens styrelse och/eller arbetsgrupper under året besökt
universiteten i Göteborg, Linköping och Lund. Man har vid dessa tillfällen
diskuterat enskilda forskningsprojekt och dessutom haft överläggningar med
rektor, dekaner och andra ansvariga för forskarutbildning och forskningsorganisation
vid läroanstalten i fråga.

Forskare eller forskargrupper med anslag från fonden har också inbjudits
till fondens kansli för presentation och diskussion av sina projekt.

Tillsammans med Ingenjörsvetenskapsakademien och Trygghetsrådet
S AF-PTK arrangerades i slutet av föregående år en konferens om forskningsbehov
med anledning av de förändringar som den tekniska utvecklingen
framkallar. Bidragen vid denna konferens har publicerats i skriften TEKNIK
OCH SYSSELSÄTTNING I FRAMTIDEN (RJ 1987:1). Med likartat syfte
arrangerades en konferens tillsammans med Idrottens Forskningsråd vilken
har dokumenterats i skriften SAMHÄLLSVETENSKAPLIG OCH HUMANISTISK
IDROTTSFORSKNING (RJ 1987:2).

Områdesgruppen för forskning om riksdagens funktion och arbetsformer
har arrangerat fyra föredrag med diskussioner i serien POLITIK OCH
RIKSDAGSARBETE, av och om tidigare riksdagsledamöter, med inledningar
av resp. Jarl Hjalmarson, Torsten Nilsson, Paul Lindblom och Nine
Christine Jönsson (om Gustaf Möller) samt Torsten Bengtson. Den år 1985
utgivna boken ”Riksdagen genom tiderna” har under året kommit ut på
engelska under titeln ”The Riksdag: A History of the Swedish Parliament”.

Liksom tidigare år har ett flertal av fondens anslagsmottagare beretts
möjligheter att presentera och diskutera sina projekt och forskningsresultat
vid utländska institutioner eller vid internationella vetenskapliga symposier.
Allsidigt informationsutbyte har också som vanligt skett med utländska,
särskilt europeiska, forskningsfonder. Åtskilliga kontakter mellan enskilda
forskare eller forskargrupper har därigenom kunnat förmedlas.

Försök att intressera massmedia för den forskning som fonder stöder görs
även. Förteckningar över beviljade anslag och korta beskrivningar av några
projekt samt erbjudanden om att hjälpa till med adresser till forskare och
annat som kan underlätta kontakter skickas regelmässigt ut till enskilda
nyhetsmedia och till nyhetsbyråer efter varje anslagsutdelning. Nyhetsmedia
använder emellertid mycket sällan detta material. Ytterligare information
begärs praktiskt taget aldrig.

De aktiviteter som exemplifierats ingår som ett led i fondens strävan att

Redog. 1987/88:21

7

främja informationsutbytet mellan forskare inbördes och mellan forskare
och samhället utanför deras krets. Som tidigare framhållits är syftet givetvis
att bidra till ökad förståelse för och kunskap om forskningens arbetssätt,
förutsättningar och resultat och därmed ge underlag för bedömningar av de
insatser som gjorts och görs med tillgängliga forskningsmedel. Av speciellt
värde är de sammankomster där beslutsfattare och företrädare för olika
samhällsintressen och forskare kunnat mötas.

Fonden verkar aktivt inom alla vetenskapsområden. Kompetensinriktningen
hos forskarna i styrelse och beredningsgrupper återspeglar detta
förhållande. Styrelsen består därutöver av personer representerande politisk
och ekonomisk sakkunskap. Fonden har därmed en unik ställning som
allsidigt kontaktorgan mellan forskningen och andra centrala samhällsintressen.

Balansräkning

per den 31 december 1987 och 1986

	1987	1986
Tillgångar
Obligationer Checkräkning i riksbanken Postgiro Kassa	674 900 000:—* 75 702 109:28 114 588:91 1 000:—	680 080 000:— 71 269 715:95 5 899:91 1 000:—
Summa kronor	750 717 698:19	751 356 615:86
Skulder
Beviljade ej utbetalda anslag Innehållen skatt Disponibla forskningsmedel: Från tidigare år Årets ianspråkstagande/avsättning Donationsmedel: Kapital Värdereglering donationskapital	38 324 989:72 36 434:— 71 676 505:03 - 3 017 006:52 450 000 000:— .... 193 696 775:96	35 953 782:87 37 552:— 72 441 723:30 - 765 218:27 450 000 000:— 193 688 775:96
Summa kronor	750 717 698:19	751 356 615:86

Nominellt värde Deklarationsvärde

* Svenska statens obligationer	.... 309	005	000:—	283	545	900:—
Hypoteksinrättningars obligationer	.... 328	060	000:—	271	957	700:—
Kommunobligationer	.... 15	690	000:—	13	4/5	300:—
Industriobligationer	.... 22	145	000:—	20	121	650:—
Summa kronor	674	900	000:—	589	100	550:—

Redog. 1987/88:21

8

Resultaträkning

Redog. 1987/88:21

1987 1986

Intäkter

Räntor på obligationer 53 328 693:75 52 949 605:30

Övriga räntor 9 025 088:95 7 485 019:16

Övriga intäkter 185 286:90 86 182:51

Ej utnyttjade anslag 731 790:29 151 645:31

Rea- och omvärderingseffekter 8 000:— —:—

Överföring från värdereglering

donationskapital —:— 226 500:—

Överföring från tidigare års
avsatta forskningsmedel 3 017 006:52 765 218:27

Summa kronor 66 295 866:41 61 664 170:55

Kostnader

Administrationskostnader 3 107 738:26 2 784 315:85

Projektomkostnader 2 350 128:15 1 953 354:70

Beviljade anslag 60 830 000:— 56 700 000:—

Rea- och omvärderingseffekter —:— 226 500:—

Överföring till värdereglering

donationskapital 8 000:— —:—

Summa kronor 66 295 866:41 61 664 170:55

Specifikation av omkostnader för år 1987

1987 1986

A. Administrationskostnader

1. Arvoden till styrelse 223 500:— 216 595:—

2. Arvoden till adjungerade 135 000:— 128 245:—

3. Lönekostnader kansli 954 567:50 912 869:50

4. Sociala avgifter 599 626:— 494 462:—

5. Sjuk-och hälsovård 9 472:45 6 315:85

6. Personalvård 11 729:80 2 606:36

7. Utbildningskostnader 30 087:— 950:—

8. Reseersättningar 202 626:90 179 869:59

9. Lokalkostnader 604 465:15 596 190:75

10. Expenser 336 663:46 246 211:80

varav inventarier 122 620:21 21 015:—

telefon, post 38 735:21 35 942:90

kopiering 94 921:— 104 762:—

kontorsmateriel 45 842:59 59 647:54

böcker & tidskrifter 25 831:45 14 745:70

övriga tjänster 8 713:— 10 098:66

Summa kronor 3 107 738:26 2 784 315:85

B. Projektomkostnader

1. Arvoden till sakkunniga 553 245:— 334 193:50

2. Förvaltningsavgifter 1 622 868:— 1 477 335:—

3. Konferenser 128 568:60 104 417:48

4. Representation 10 809:05 —:—

5. Övriga kostnader 10 647:50 —:—

6. Övrig information 23 990:— 37 408:72

Summa kronor 2 350 128:15 1 953 354:70

9

En fortlöpande räkenskapsmässig granskning av fondens verksamhet och
förvaltning har under året utförts av riksbankens revisionsavdelning. Externrevision
har därutöver genomförts av företrädare för riksdagens revisorer.

Vid behandlingen av detta ärende har deltagit styrelseledamöterna
Härnqvist, Dennis, Gustafsson, Hagberg, Ing-Marie Hansson, Ahlmark,
Bjelle, Hambraeus, Korpi, Lewin och Wikström samt verkställande direktören
Svensson, föredragande.

Stockholm den 10 februari 1988

På styrelsens vägnar

Kjell Härnqvist

Nils-Eric Svensson

Redog. 1987/88:21

10

Riksbankens jubileumsfond 1965-1987

I det följande presenteras under avsnitt A (s. 11—55) sammanfattningar av
projektplanerna för de nya forskningsprojekt som beviljats anslag från
fonden under verksamhetsåret 1987. Vidare redovisas under avsnitt B
(s. 56—60) vissa statistiska uppgifter rörande anslagen under året och under
fondens hela verksamhetsperiod 1965-1987.

A. NYA PROJEKT SOM BEVILJATS ANSLAG
ÅR 1987

Ekonomisk historia

Ulf Olsson, Umeå universitet
400 000 kr.

Dnr 87/122

Mellanstora städer i Sverige 1820—1970 - destabiliserande faktorer i ett stabilt
tillväxtförlopp

Stora och mellanstora städer uppvisar ofta en stabil tillväxt över mycket lång
tid. Syftet med detta projekt är att undersöka villkoren för den långsiktiga
stabiliteten. Eftersom den kan betraktas som det normala tillståndet,
kommer orsakerna till instabilitet att stå i centrum för analysen.

Undersökningen skall omfatta 15-20 mellanstora städer i Sverige och
behandla en lång tidsperiod, 1820-1970. Perioden har valts så att landets
omvandling från ett förindustriellt till ett postindustriellt samhälle skall
täckas in.

De mellanstora städerna har vanligen varit både inomregionala centra och
knutpunkter mellan regionerna och omvärlden. Som sådana har de speglat
regionernas ekonomiska utveckling, men de har också kraftigt påverkat den.
En analys av vad som i vissa fall gjort städernas tillväxt snabbare, i andra
långsammare, bör kunna ge fördjupad kunskap om kumulativa förlopp i
Sveriges regionala ekonomiska utveckling. Mellanstädernas position i olika
kommunikationssystem, deras tillgänglighet för impulser från omvärlden,
förefaller speciellt intressant i detta sammanhang.

Rolf Ohlsson, Lunds universitet
250 000 kr.

Dnr 87/154

Välfärdssamhället iförändring - arbetsmarknads-, utbildnings- och
fertilitetsförändringar i Sverige under 1900-talet

Syftet med föreliggande projekt är för det första att studera huvuddragen i
fertilitetsutvecklingen i Sverige under perioden 1910—1985 och analysera de
bakomliggande faktorer som bestämt denna utveckling. För det andra
behandlas olika aspekter på sambandet utbildning-demografiska föränd -

Redog. 1987/88:21

11

ringar under samma period, där också jämförelser görs med den engelska
utvecklingen.

Alltsedan 1930-talets befolkningsdiskussioner har man i svensk forskning
om fertilitetsförändringar betonat institutionella faktorer (krigens inflytande,
preventivteknik m. m.), medan teoretiska ansatser eller anknytning till
explicit teori vanligtvis saknats. Den första delundersökningen inom projektet
tar sin ansats i de ekonomiska teorier för fertilitetsförändringar som
formulerats i den internationella forskningen och görs främst på makroplanet.
Tyngdpunkten ligger på en kartläggning och analys av kvinnornas
situation på arbetsmarknaden under perioden 1910—1985. Följande moment
ingår: 1) Kartläggning av fertilitetsutvecklingen på såväl tidsserie- som
kohortbasis 2) Konstruktion av tidsserier på makroplanet över kvinnors
förvärvsintensiteter, löner, arbetslöshet m. m. 3) Analys av de bakomliggande
strukturella och konjunkturella förändringar i ekonomin som påverkat
kvinnornas arbetsmarknad. Detta moment utgör en renodlad ekonomiskhistorisk
studie - med vedertagen ekonomisk-historisk metodik - men då sett
ur ett särskilt perspektiv, nämligen hur den ekonomiska utvecklingen under
1900-talet påverkat kvinnornas arbetsmarknadssituation och därmed fertiliteten.
Självklart beaktas i analysen genomgående de traditionella alternativa
förklaringarna av institutionell karaktär.

Den andra delundersökningen behandlar på makroplanet olika aspekter
på sambandet utbildning-demografiska förändringar. Följande moment
ingår: 1) En kartläggning och analys av hur förändringarna i kvinnornas
utbildningsnivå påverkat fertiliteten 1910—1985. 2) Undersökning av hur
förändringarna i ålderskohorternas storlek påverkat fertiliteten 1910-1985
genom de olika effekter som kohortstorleken utövat på ekonomin (löner, val
av utbildning etc.). 3) En jämförelse görs i detta avseende med utvecklingen i
England, där engelskt material ställs till vårt förfogande av våra engelska
kolleger i forskningsprogrammet.

Håkan Lindgren, Uppsala universitet
275 000 kr.

Dnr 87/173

Affärsbankerna i den industriella om vandlingen under 1900-talet

Med utgångspunkt från den forskning om Stockholms Enskilda Bank och
Wallenberggruppen i svenskt näringsliv som under 1980-talet bedrivits vid
institutionen för ekonomisk historia har tre problemområden definierats för
fördjupad analys. Arbetet äger rum i samarbete bl. a. med professorerna
Teichova (East Anglia), Rånki (Budapest) och Mosser (Wien), och en
internationell workshop har konstituerats.

Det första forskningsområdet avser undersökning av bank/kund-förbindelsernas
roll för de svenska affärsbankerna och den svenska industrin under
1900-talet, varvid förbindelsernas betydelse, dels för att förklara bankgruppsägandets
uppkomst och fortbestånd, dels för att förklara fusionsrörelsen
på affärsbanksområdet närmare kommer att undersökas. Det andra
området berör den grundläggande frågan, varför bank- och bankgruppsägan -

Redog. 1987/88:21

12

det i industrin visat sådan livskraft i olika institutionella miljöer, under olika
tider och i olika länder. För Sveriges del skall undersökas i vad mån, och hur,
bankerna utövat ägar-, kreditor- och företagarfunktionerna i de företagsgrupper
som varit knutna till de olika, större affärsbankerna. Det tredje
forskningsområdet avser en övergripande analys av affärsbankernas roll för
den industriella utvecklingen och förnyelsen under 1900-talet, varvid särskilt
ägarblocksgränsernas betydelse som stimulans och hinder för strukturomvandlingen
skall studeras.

Yury Napuch, Uppsala universitet

199 000 kr.

Dnr 87/268

Economic Causes ofSoviet Expansionism

Den grundläggande frågan om sovjetexpansionismens ekonomiska drivkrafter
har hittills ägnats oproportionellt liten uppmärksamhet i västerländsk
vetenskapslitteratur.

Behovet av en systematisk granskning av problemet har aktualiserats av de
numera pågående radikala ekonomiska och politiska förändringarna i
Sovjetunionen. Vilka konsekvenser kommer perestrojka att ha på lång sikt
för sovjetisk utrikespolitik? Hur välgrundad är bedömningen att revitalisering
av sovjetekonomin skulle kunna resultera i ett stärkande av Sovjetexpansionismen?
Hur underbyggd är, å andra sidan, författarens hypotes att
perestrojkas framgångar skulle kunna föranleda ett anmärkningsvärt försvagande
av Sovjetunionens globala anspråk? Det föreliggande projektet utgör
en historisk studie som huvudsakligen syftar till att belysa sambandet mellan
den strukturellt betingade resursbristen i sovjetekonomin och expansionistiska
tendenser i sovjetisk utrikespolitik. Projektet baseras på en analys av
sovjetiska och västerländska källor, inkl. arkivmaterial vid Public Record
Office i London och National Archives i Washington. Projektet kan tänkas
leda till nya kunskaper beträffande inre bestämningsfaktorer för det
sovjetiska agerandet på den internationella arenan och därigenom skapa
underlag för ökad förståelse av den nuvarande utvecklingen och mera
tillförlitliga framtidsprognoser.

Olle Krantz/Lennart Schön, Lunds universitet

200 000 kr.

Dnr 87/322

Sektoriellt samspel och regional förändring i svensk ekonomi under 1800- och
1900-talen

I tidigare forskning inom det strukturekonomiska forskningsprogrammet vid
ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet, har en periodisering
av förändringarna i svensk ekonomi under 1800- och 1900-talen kunnat
göras. Detta strukturella förändringsmönster bildar utgångspunkt för det nu
aktuella projektet som omfattar tre undersökningsområden. Gemensamt för
dessa är en inriktning på samspelet mellan ekonomins sektorer samt på

Redog. 1987/88:21

13

regionala olikheter. Inverkan från institutioner och ekonomisk politik Redog. 1987/88:21
beaktas också. Det första undersökningsområdet är centrerat kring tjänsteproduktionens
förändringar. Inslag som hänför sig till dess administration
och organisation studeras liksom samspelet och komplementariteterna med
varuproduktionen. Det andra området omfattar den industriella omvandlingen
med inriktning på ett urval branscher som ses i relation till bl. a.
investeringsinriktning, produktivitet samt geografisk spridning och koncentration.
Det tredje undersökningsområdet gäller fondbildning som medel
i den ekonomiska politiken. Konjunktur- och regionalpolitiska samt strukturella
effekter av t. ex. investeringsfonder behandlas.

Företagsekonomi

Ove Brandes, Linköpings universitet
200 000 kr.

Dnr 87/110

Teori för strategi och styrning i divisionaliserade storföretag

Bakgrunden till detta projekt är att vi har bedrivit strategiforskning med
tyngdpunkt på empiriska studier av stora svenska industriföretags utveckling
under perioden 1975—1986.

Syftet är nu att i ett helhetsperspektiv utveckla teorin kring strategi,
organisation och styrning. Både dessa studier och den internationella
forskningsfronten, t. ex. Mintzbergs och Loranges arbeten, visar att det finns
ett antal värdefulla teorifragment, men det saknas bra helhetsgrepp. Även
för tillämpningen av strategiforskningens resultat är det väsentligt att knyta
ihop teorifragmenten så att de kan bli tillgängliga för beslutsfattare i stora
organisationer. Resultaten avses att publiceras i både internationella facktidskrifter
och publikationer som når beslutsfattare.

Uppläggningen av projektet kommer alltså att bli teoretisk i första hand,
och det empiriska arbetet kommer att begränsas till kompletterande
intervjuer i de företag vi har en god kunskap om.

Det första året kommer att användas till att skriva artiklar till internationella
facktidskrifter, t. ex. Strategic Management Journal. Dessa artiklar
skall även kunna bilda utgångspunkt för samarbete med forskare inom
ekonomistyrningsområdet.

Jan Johanson, Uppsala universitet
500 000 kr.

Dnr 87/121

Sverige i världen. Om indirekta relationers betydelse för internationella företag

När ett företag skall etablera en relation till exempelvis en ny kund på en
främmande marknad kan en rad redan etablerade relationer vara en viktig
förutsättning för att det skall lyckas. Varje relation kan på detta sätt vara

beroende av andra (indirekta) relationer. Studien syftar till att beskriva och 14

analysera indirekta relationers betydelse för internationellt verksamma
företag. Den ingår i en planerad internationell studie, och avsikten är att
parallella studier skall genomföras med utgångspunkt från fem europeiska
länder. Resultatet bör vara av värde för alla internationellt verksamma
företag och därtill för en rad ”hjälpande” organisationer som banker,
utvecklingsfonder, STU, handelskontor m. m.

Datainsamlingen skall ske genom intervjuer där både öppna, ostrukturerade
och slutna, hårt strukturerade metoder kommer att användas.

Lars Lindkvist, Linköpings universitet
129 000 kr.

Dnr 87/133

Interna kapitalmarknader i storföretag

Föremålet för detta projektförslag utgörs av storföretagets resursallokering
och organisation. En utgångspunkt är därvid att sättet att internt fördela
medel - särskilt i s. k. divisionaliserade storföretag - kan beskrivas i en
kapitalmarknadsterminologi. Vidare antas hypotetiskt att storföretagets val
av intern organisation påverkas av karaktären på de kapital(marknads)transaktioner
som är aktuella. Framför allt antas svårigheten att i efterhand
utvärdera gjorda satsningar spela en stor roll för organisationsvalet.

Den föreslagna uppgiften kan mot denna bakgrund beskrivas som en
empirisk studie av sambandet mellan arten av företagets interna kapital(marknads)transaktioner
och vald intern organisation.

För att lösa denna uppgift krävs en begreppsutredande och operationaliserande
fas och en empirisk fas. För att kunna belysa det ovan givna sambandet
måste den empiriska studien ha en komparativ inriktning. Karaktären på den
information som måste insamlas gör vidare att personliga intervjuer blir
nödvändiga.

Studien knyter an till en forskningsinriktning som kan kallas ekonomisk
organisationsteori, inledd och hittills dominerad av Williamsons (1975) idéer
om transaktionskostnadsanalys. Avsikten är att bidra med operationalisering
och empirisk prövning av ansatsen i relation till (interna) kapitalmarknadstransaktioner.
Någon dylik prövning har sannolikt ej företagits tidigare.

Förutom bidrag i relation till denna övergripande frågeställning är
ambitionen att knyta an till kunskapsområdena investeringsverksamhet resp.
ekonomisk styrning.

Leif Melin, Linköpings universitet
200 000 kr.

Dnr 87/313

Strategisk förändring - anpassning och revolution

Företagens strategiska agerande är avgörande för deras överlevande och
framgång. Samtidigt är kunskapen om strategiska förändringsprocesser
fortfarande outvecklad och delvis motsägelsefull. Det övergripande syftet

Redog. 1987/88:21

15

med detta projekt är att öka kunskaperna om företagets strategiska
utveckling över tiden. Ansatsen är teoretisk och innebär bl. a. integration av
olika teoretiska perspektiv. Ett mera preciserat syfte är att öka kunskaperna
om två artskilda typer av strategisk förändring. Den ena typen är kontinuerlig
strategisk anpassning, en successiv utveckling av befintliga strategier.
Denna förändringstyp har paradoxalt nog en stabiliserande effekt på
organisationens struktur, kompetens och kultur och hotar sällan den
befintliga maktstrukturen. Den andra typen av strategisk förändring är
däremot revolutionär till sin karaktär. Den innebär inte bara en grundläggande
förändring av den strategiska inriktningen, baserad på en bristande
överensstämmelse med omvärlden, utan också en intern förändring av
tänkesätt/mentala strukturer och ledande värdemönster. Den innebär alltså
förändringar av organisationskulturen och ledarstilen och oftast också
maktstrukturen. Nyskapande av företag ses som ett särfall av den strategiska
revolutionen.

Hur tydligt existerar dessa båda förändringstyper i verkligheten? Vilka
variationer av resp. förändringstyp kan identifieras? Kan även andra
förändringstyper identifieras? Hur skiljer sig sätten att styra resp. förändring?
Vilka olika krav på organisationskultur, struktur och ledarstil ställer
olika förändringstyper? Vilka är villkoren för att en förändringstyp skall
ersättas av en annan? Bl. a. dessa frågor skall besvaras i en komparativ analys
av egna och andras fallstudier, vars resultat tillsammans med en omfattande
litteraturstudie skall leda till formulerandet av teori om strategisk förändring.
Det teoretiska bidraget kommer att fokusera drivkrafter bakom,
kännetecken hos och betingelser för strategisk förändring.

Nationalekonomi

Bengt-Christer Ysander, Uppsala universitet
190 000 kr.

Dnr 87/160

Flexibilitet, effektivitet och teknisk utveckling i den svenska kommunala
sektorn 1960— 1985 - en ekonometrisk studie

Att en bättre kännedom om effektivitets- och produktivitetsutvecklingen
inom svensk offentlig sektor är nödvändig för en bättre förståelse av våra
allmänna tillväxtbetingelser, av substitutionsmöjligheterna mellan privat och
offentlig tjänsteproduktion och av villkoren för offentlig lönesättning, torde
vara allmänt erkänt. Likaså välbekanta är de metodproblem som möter vid
longitudinella produktivitetsskattningar inom tjänstesektorn i allmänhet och
vid offentlig serviceproduktion i synnerhet. Avsevärda ansträngningar har
gjorts både internationellt och i vårt land för att utveckla metoder för sådana
skattningar. Vi befinner oss dock fortfarande i experimentstadiet och saknar
en allmänt accepterad och tillämpbar ekonometrisk metodik.

Flertalet hittills genomförda studier har det gemensamt att de baseras på
outputmått, som nödvändigtvis blir mer eller mindre godtyckliga.

Huvudsyftet med projektet är att utveckla och tillämpa en skattningsme -

Redog. 1987/88:21

16

tod, som inte är beroende av uppgifter om output utan endast kräver data Redog. 1987/88:21
över inputkvantiteter och -priser. Tillämpad på tidsseriedata ger den
möjlighet att statistiskt testa både graden av flexibilitet i produktionsprocessen
i termer av substitutionsmöjligheter mellan olika produktionsfaktorer,
och inverkan av teknisk utveckling på produktiviteten och effektiviteten i
producentbeteendet.

I den empiriska tillämpningen avses att skatta ett system av kostnadsandelsfunktioner
för tre kommunala verksamhetsområden: utbildning, sjukvård
och socialvård, på aggregerade tidsdata avseende perioden 1960-1985.

Arbetet inkluderar förutom metodutveckling även databearbetning och
vidareutveckling av en lösningsalgoritm.

Kulturgeografi

Lage Wahlström, Göteborgs universitet
156 000 kr.

Dnr 87/4

Mobiliserings- och utvecklingsprocesser i glesbygd
Bakgrund

HSFR-projektet ”Glesbygden som utvecklingspotential”, projektet ”Landsbygdsutveckling
i Värmland” (glesbygdsdelegationen och länsstyrelsen i
S-län), glesbygdsprojektet Trelänsmotet, ERU:s program för glesbygdsforskning,
samt projekt rörande forskningssamverkan universitet-totalförsvar
(ÖCB, RÄV).

Forskningsproblemen

1. Flur skall lokala mobiliserings- och utvecklingsprocesser integreras med
den kommunala planeringen? (Bygger på en förstudie i Värmland.)

2. Studera samverkan mellan olika politikområden (industri- resp. försvarsdepartementen)
för glesbygdsutveckling. (Bygger på projektet Trelänsmotet.
)

3. Teori- och metodutveckling kring lokala mobiliseringsprocesser i Norden.
Komparativa studier, en platsparadigmatisk utgångspunkt.

4. Forskningsutbyte Sverige-USA avseende glesbygdsutveckling.

Einar Holm, Umeå universitet
293 000 kr.

Dnr 87/68

Perifer a naturresurser - dynamiken i A rktis ekonomiska och politiska geografi

Projektets vetenskapliga nyckelfrågor är att söka sammanställa, vidareutveckla
och förnya disparata teorier om vad som styr resursutnyttjandet i
perifera områden. Det får sin samhällsrelevans bl. a. genom maktblockens

och vissa multinationella företags kraftigt ökande intresse för sådana 17

2 Riksdagen 1987188.2 sami. Nr21

naturresurser i vår närhet, dvs. Arktis, samtidigt som Sverige är en neutral
stat mellan maktblocken med en lång historia i polarsammanhang.
Projektets syfte är:

- att sammanställa och vidareutveckla synsätt och idéer som kan förklara
utnyttjandet av perifera naturresurser,

- att på basis av teori och empiri konstruera en dynamisk modell, för

förklaring och prediktion, som avbildar aktörer och processer vid ett
perifert resursutnyttjande,

- att använda empiri och modell för att söka fastställa

a) Hur stor del av resursutnyttjandet i Arktis som vilar på en
ekonomiskt rationell grund

b) hur stor del som kan förklaras av politisk-strategiska faktorer

c) betydelsen av övriga bestämningsfaktorer som t. ex. komplexa
beslutssituationer, bristande information eller aktörens prestige,

- att utnyttja empirin för att belysa vilken teori eller kombination av teorier

som är mest tillämplig som förklaring till resursutnyttjandet i Arktis.

Projektet avgränsas till att studera utnyttjandet av icke-förnyelsebara
resurser under den senaste 100-årsperioden. Som Arktis avgränsas Grönland,
Svalbard, Alaska, norra Kanada, de nordligaste delarna av Sovjetunionen
samt till dessa landytor angränsande havsområden.

Mot bakgrund av en teoriutveckling avseende hela naturresursutnyttjandet
i Arktis, baserad på litteraturstudier, fokuseras projektets empiriska del
mot två fallstudier: kolbrytningen pä Svalbard och oljeutvinningen i norra
Alaska. Underlagsmaterialet består främst av statistik och arkivmaterial.
Speciell uppmärksamhet ägnas internationella marknadsförhållanden för de
perifera arktiska resurserna.

Hugh Beach, Uppsala universitet
450 000 kr.

Dnr 87/233

Den långsiktiga effekten av Tjernobylolyckan på svenska somers samhälle och
kultur

Projektet skall dokumentera effekterna av Tjernobylolyckan på svenska
samers olika levnadsförhållanden, renskötsel, fiske och undersöka deras
möjligheter att bevara sina kulturella traditioner och sin identitet. Den
ekonomiska ersättningen för förstört renkött har liten betydelse i jämförelse
med en möjlig långsiktig effekt. I kombination med Sveriges rennäringslag
1971 kan Tjernobylolyckan vara en faktor som reducerar antalet renskötselberättigade
samer. Rennäringslagen anger att renskötselrättigheter tillfaller
endast den som är barn eller barnbarn till någon som är eller har varit aktiv
renskötare. Tjernobylolyckan har också påverkat och förändrat mathållningen
för många samefamiljer och gjort dem mer beroende av penningekonomi.
Rennäringen har blivit föremål för ett massivt understöd och subventionerande
och mannens roll har därmed förändrats. Frukterna av hans arbete
förstörs och grävs ner. Unga samer tvivlar på om de bör satsa på renskötsel,

Redog. 1987/88:21

18

de undrar hur en så starkt subventionerad näring skall kunna stå emot
vattenkraft och skogsexploatering i framtiden. Konsumenternas köpmotstånd
mot renkött, en eventuell höjning av det s. k. gränsvärdet och statlig
subventioneringspolicy - allt är integrerat i en komplex bild. Hitintills är
forskningen fokuserad på den biologiska påverkan av radioaktiv strålning.
Tjernobylolyckans effekter behöver dessutom undersökas på ett socialt plan.
Det är nödvändigt för oss att få grepp om effekterna för en hel befolkningsgrupps
kultur och samhällsform. Forskningsteamet består av doc. Hugh
Beach, kulturantropolog som har sysslat med samisk renskötsel i över tio år,
Annie Norell-Beach, pedagog och familjeterapeut, doc. Noel Broadbent vid
Arktiska centret i Umeå och doc. Kurt Abrahamsson vid geografiska
institutionen i Umeå. Projektet är väl förankrat bland renskötare och har
väckt intresse bland sameorganisationer. Projektet har också många internationella
kontakter. Teamet skall samla in data genom fältarbete i tre olika
regioner, norra, mellersta och södra Lappland. Tidigare forskning inom
detta område är så gott som obefintlig. Konsekvenserna av Tjernobylolyckan
är osynliga, långvariga och obestämda. Det finns inga tidigare erfarenheter
att luta sig emot. Projektet skall undersöka hur olika samegrupper reagerar
och handskas med situationen.

Sociologi

Margareta Gisselberg, Umeå universitet
75 000 kr.

Dnr 87/71 PL

Att stå pä egna ben-unga hushåll i etableringsfasen

Under de senaste två decennierna har det vuxit fram en ungdomsmarknad
och en med den sammanhängande livsstil som kan betecknas som historiskt
unik i vårt samhälle. Den konsumtionspräglade ungdomskulturen har rönt
forskningsintresse, men studierna har i huvudsak ägnats åldersgrupperna
upp till 16—18 år.

Det primära är det unga, nyetablerade hushållets ekonomiska villkor och
problem. Denna fas i ålderscykeln har rönt föga forskningsintresse i vårt
land, medan det i bl. a. Norge finns aktuell forskning. Trots den geografiska
närheten, kan dock dessa rön inte appliceras på svenska förhållanden.

Den teoretiska utgångspunkten är ”det sociala arvets” betydelse även i
detta sammanhang. Hemmets dominerande inflytande i den ekonomiska
socialisationen är dokumenterat, och beroende på social bakgrund torde
unga hushåll ha mycket skiftande möjligheter att hantera sin totala ekonomiska
situation. Här avser vi inte endast finansiering, utan också planering,
problemlösning, arbete i hemmet/förbrukning etc. Projektets syfte är därför

Redog. 1987/88:21

- att studera konsumtionsmönster och levnadsvillkor i unga hushåll

- att fördjupa studien i ett antal strategiskt valda hushåll, till närmare

19

kunskap om resursmönster, social situation och ekonomiskt beteende i vid
mening

- att analysera de antagna sambanden mellan social bakgrund, fostran och
utbildning och förmågan att självständigt lösa problem i det egna
hushållet, såväl finansiella som mera praktiskt ekonomiska problem.

Projektet kommer att inledas med specialstudier av statistiska data. Intervjuer
genomförs i ca 250 hushåll, varav ca 50 utväljs för uppföljande intervjuer.

Lowe Hedman, Uppsala universitet
300 000 kr.

Dnr 87/156

Lokalradions roll i samhället

Det är framför allt två tendenser som präglat de senaste årens medieutveckling
i Sverige och i hela Västeuropa, nämligen en ökad decentralisering av
etermedierna inom de nationella gränserna och en ökad spridning av
etermedieutbudet över de nationella gränserna.

Lokalradion i Sverige, som firar tioårsjubileum 1987, är ett exempel på
decentralisering. Lokalradion har successivt utökat sin sändningstid och
inom några år kommer alla 24 stationerna att sända i egna kanaler 12 timmar
per dag, några redan under hösten 1987. En genomsnittlig dag lyssnar
närmare 60 % av befolkningen på lokalradion och även om lokalradion bara
har 7 % av sändningstiden i svensk radio har den 36 % av lyssnartiden.
Lokalradion når dagligen en större andel potentiella lyssnare än någon annan
svensk radiokanal, och även i områden med kabel-TV är andelen som
dagligen lyssnar på lokalradion större än andelen som dagligen tar del av
någon annan radio- eller TV-kanal, svensk eller utländsk. Mot den bakgrunden
är det angeläget att analysera lokalradions roll i samhället. Har
lokalradion levt upp till de ursprungliga målen? Hur påverkas utbudet av att
lokalradion får en egen kanal? I vilken utsträckning fungerar lokalradion
som informatör, granskare, kommentator resp. underhållare? Vilka normer
och värderingar förmedlas i lokalradion? Vilken målsättning har lokalradiomedarbetarna?
Vilken funktion fyller lokalradion för lyssnarna? Varför
lyssnar man på lokalradion? På vilket sätt kan lokalradion tjäna som motvikt
till det utländska inflytandet på den svenska kulturen?

Projektet avser att analysera innehållet i två lokalradiostationers utbud vid
två olika tillfällen, före resp. efter sändningarna i full skala har inletts, och att
samla in uppgifter från lokalradiomedarbetarna och från allmänheten i de två
länen genom personliga intervjuer.

Förutom dess uppenbara betydelse för forskningen om nya medier och
lokala medier kan projektet få betydelse som underlag för såväl kulturpolitiska
som mediepolitiska ställningstaganden.

Redog. 1987/88:21

20

Hedvig Ekerwald, Uppsala universitet
75 000 kr.

Dnr 87/225 PL

Bio-, TV-och videogenerationen. Arbetardöttrarnas drömmar och verklighet

Projektet syftar till att kartlägga förändringar i arbetardöttrars materiella och
sociala villkor samt deras idealbilder av familjeförhållanden och umgänge
mellan könen.

Tiden mellan skolavslutningen och äktenskapet (eller 25 år för de ogifta),
dvs. den period då merparten av alla unga kvinnor förvärvsarbetar, står i
centrum för vår undersökning. Tre generationers kvinnor, födda i början av
1920-, 1940- och 1960-talen skall undersökas med hjälp av intervjuer och
enkät. Ett rikligt arkivmaterial och massmediealster från dessa perioder
studeras också.

Arbetardöttrarnas status är låg på arbetsmarknaden och i förhållande till
det motsatta könet. Hur förmedlas detta underordnande till flickor i
närrelationer och hur gestaltas det i masskulturen? Har kvinnorna infogat sig
i sin underordnade roll, revolterat mot den eller utvecklat olika flyktmekanismer?
Vilka medel använder de för att stärka sin position?

Underordnandets former har skiftat. Det har också mildrats genom t. ex.
lagändringar och preventivmedel. Materiella villkor har förbättrats, den
sociala kontrollen avtagit och integreringen mellan könen ökat. Hur
upplever kvinnorna sin egen tonårsperiod ur dagens perspektiv?

De två första generationerna växte upp då den rollspecialiserade familjen
var en förhärskande familjemodell medan den tredje generationen har växt
upp med den rolldelade familjen som ideal (se ansökan). Endast för den
mellersta generationen stämmer idealbild och verkliga familjeförhållanden
någorlunda väl. Hur påverkar sådana diskrepanser kvinnornas inställning till
yrkesarbete och hemarbete? Projektet ligger i fältet mellan historia,
kultursociologi och ungdoms- och massmedieforskning.

Ulf Himmelstrand, Uppsala universitet
200 000 kr.

Dnr 87/270

En ny teoriram för forskning om afrikansk utveckling

Teori och praktik i forskning och bistånd med inriktning på Afrika ter sig i ett
kritiskt perspektiv som ett konkursbo. Kritiken har hårt drabbat samtliga
riktningar utan att i gengäld ha vaskat fram något nytt och klart bättre. Men
även i ett konkursbo kan finnas värdefulla delar, som, om de separeras ut och
kombineras på ett nytt sätt med varandra och med nytillkomna inslag, kanske
trollar fram nya utvecklingsdugliga samhällsvetenskapliga ansatser och
projekt. Detta projekt utgår från dessa föreställningar om konkursboet och
kommer att arbeta med (1) en metod, den s. k. aktor-process-matrisanalysen,
(2) ett nätverk av afrikanska medarbetare, som förklarat sig
intresserade av att med denna metods hjälp försöka ta fram en mera adekvat

Redog. 1987/88:21

21

”paradigm” för samhällsforskning i Afrika. Målet att med utgångspunkt i
vad som här kallats konkursboet försöka framställa en ny ”paradigm” för
samhällsvetenskaplig Afrikaforskning kan synas väl pretentiöst. Pretentionerna
sträcker sig inte längre än till att föra arbetet fram till en punkt, där det
går att konstatera hur pass fruktbara våra ansträngningar på denna nödvändiga
men försummade forskningsuppgift varit.

Statistik

Anders H Westlund, EFI
300 000 kr.

Dnr 87/75

Ekonometrisk analys och prognostisering av ekonomiska
strukturförändringar

Strukturförändringar får i regel konsekvenser för valet av metodik för
ekonomisk planering och prognostisering. Möjligheten att planer och
prognoser baseras på ekonometrisk eller annan kvantitativt inriktad, modellbaserad
ekonomisk strukturanalys minskar. Traditionell ekonometrisk metodik
förutsätter nämligen någon form av strukturell stabilitet för att
tillämpas i en ekonomisk planeringsprocess. Det är således förståeligt, men
tyvärr förenat med allvarliga negativa konsekvenser, att ekonometrins roll
minskar i takt med den tilltagande strukturföränderlighet, som ofta karaktäriserar
ekonomiska system. Att t. ex. basera ekonomiska prognoser på
alltmer kvalitativt inriktade metoder innebär tyvärr uppenbara svårigheter
att konsekvent utvärdera prognoser och att relatera resultaten av en sådan
utvärdering till ekonomisk teoribildning. Dessutom försvåras eller omöjliggörs
kontinuiteten i organisationers prognosarbete. För att trots strukturförändringar
kunna bibehålla ekonometrins roll, och med denna dess uppenbara
fördelar, krävs ekonometrisk metodutveckling. Forskningsprojektet
syftar här till att ge bidrag till den internationella forskningen med en sådan
inriktning. Avsikten är främst att utveckla och utvärdera metodik för
identifikation och karaktärisering av ekonomiska strukturförändringar, samt
till att utveckla metodik för prognostisering, när strukturförändringar
karaktäriserar redan observerade och framtida ekonomiska skeenden. Bl. a.
analyseras hur prognosstrategier skall kunna baseras på kombinationer av
olika kvantitativa, eller kvantitativa och kvalitativa prognosansatser.

Statskunskap

Axel Hadenius, Uppsala universitet
300 000 kr.

Dnr 87/48

Demokrati och statsbildning

Redog. 1987/88:21

Det demokratiska styrelseskicket tillämpas i dag i endast ett mindre antal av
världens länder. Den geografiska spridningen är dessutom mycket ojämn.

22

Under de senaste åren har demokratierna förvisso ökat i antal. Sett över en
längre tidsperiod har dock trenden varit mycket skiftande. Hur dessa
variationer i demokratins utbredning kan förklaras utgör det centrala
problemet i det forskningsprogram som här föreslås.

En första, långsiktig uppgift blir att systematisera och klargöra olika
teorier på området. Ambitionen är också att utarbeta en egen teoriram.
Härvid kommer vi i synnerhet att gå in på frågan om demokratins
förutsättningar i stats- och nationsbildningsprocessen - ett problem som i dag
är mycket vitalt i trejde världens länder.

Verksamheten kommer sålunda att till sin allmänna inriktning ha grundforskningskaraktär.
Syftet är att bygga upp en forskningsmiljö, där ett antal
konkreta empiriska undersökningar om demokratins förutsättningar kan
igångsättas. Från början ingår två delprojekt. Den ena behandlar demokratins
framväxt i pionjärlandet, USA. I det andra görs en komparativ studie av
demokratin och statsbildningsprocessen i England, Sverige, Tyskland och
Indien.

Lena Jonsson, Göteborgs universitet
260 000 kr.

Dnr 87/92

Sovjetunionens politik gentemot Sverige 1955—1988

Syftet är att studera Sovjetunionens politik gentemot Sverige under perioden
1955-1988. Den sovjetiska politiken analyseras mot bakgrund av den större
frågan om Sovjets politik mot hela den nordiska regionen. Till detta område
räknas också USA, som genom allianser, ekonomiska och politiska band
utgör en aktör i Norden.

Syftet kan konkretiseras i två huvudfrågeställningar. Den första är av
empirisk karaktär och gäller eventuella mönster av förändringar i den
sovjetiska politiken mot Sverige. Den andra är metodologiskt inriktad. Är
det möjligt att utifrån sovjetiska perceptioner i pressen förutsäga förändringar
i sovjetisk politik?

Den metodologiska frågeställningen är särskilt intressant med tanke på att
information om och från sovjetiskt utrikespolitiskt beslutsfattande är begränsad.
Sovjetisk press är den enda källan till fortlöpande information. Det är
därför värdefullt att utveckla metodiska redskap för att utnyttja pressen som
underlag för tolkningar av förändringar av politiken.

Analysarbetet innebär ett försök att rekonstruera sovjetiska målsättningar
och medel. Analysen omfattar både mer långsiktiga mål och mer kortsiktiga
delmål. Politiken studeras utifrån såväl sovjetiska perceptioner som sovjetiskt
agerande. Teoretiskt hämtar projektet idéer från perceptionsforskning
och propagandaanalys.

Projektet beräknas slutföras sommaren 1990.

Redog. 1987/88:21

23

Rutger Lindahl, Göteborgs universitet

260 000 kr.

Dnr 87/114

Säkerhetspolitisk opinion

Projektet utgår från det ökade intresse för säkerhetspolitiska frågor som
framkommit, inte minst genom massmedia, under 1980-talet. Bakgrunden
till detta är den politiska bedömningen att spänningen (främst den militära) i
Sveriges närområden ökat under denna tid. (Jfr SOU 1985:23.) Den
traditionella svenska neutralitetspolitiken har vid flera tillfällen satts på prov
och dess konsekvenser har blivit konkretiserade för en bred allmänhet.

Säkerhetspolitiska frågor har emellertid inte i någon nämnvärd utsträckning
varit föremål för partipolitiska kontroverser och därigenom inte heller
utgjort ett framträdande inslag i valrörelserna. De valundersökningar som
hittills genomförts visar också att säkerhetspolitiska frågor spelat en liten roll
för väljarnas röstningsbeteende. Några mer omfattande systematiska studier
av attitydmönster, opinionsutveckling resp. opinionsbildning inom det
säkerhetspolitiska området har dock inte utförts.

Huvudsyftet med det föreslagna projektet är att pröva vilken roll de
säkerhetspolitiska frågornas behandling i massmedia spelar för opinionsbildningen
i första hand på väljarnivå. Som bakomliggande faktorer till
massmediernas behandling av detta område, och därmed indirekt till
opinionsbildningen på väljarnivå, analyseras dels "den säkerhetspolitiska
elitens” (rikspolitiker och högre tjänstemän i första hand) attityder, dels
innehållet i riksdagsdebatten.

Forskningsprojektet omfattar tre huvudsakliga uppgifter: 1. Analys av
attitydmönster och opinionsutveckling på väljar- och elitnivå under en
treårsperiod (ev. vissa retrospektiva analyser). 2. Innehållsanalys av den
säkerhetspolitiska debatten i massmedier och i riksdagen under samma
tidsperiod. 3. Den sammanfattande analysens uppgift är dels att belysa
likheter och skillnader mellan attityder, opinionsutveckling resp. debattinnehåll
på väljar- resp. elitnivå, dels att besvara frågan: Hur mycket av det
attitydmönster som återfinns på väljarnivå, och förändringar i detta, kan
förklaras av den bild som presenteras i massmedierna?

Lennart Lundquist, Lunds universitet
260 000 kr.

Dnr 87/136

Politisk demokrati

Projektet har till syfte att klarlägga fundamentala organiseringsproblem i
demokratin. Analysinstrument är en aktör-struktur-modell, som kommer
att appliceras i två delprojekt. Det första är idéinriktat och ser problemen ur
aktörssynvinkel. Konkret gäller det en undersökning av konservatismens i
Sverige demokratisyn. Det andra är strukturellt inriktat och söker fastställa
de kritiska punkter som avgör om demokratin överlever eller kollapsar.

Redog. 1987/88:21

24

Karl-Göran Algotsson, Uppsala universitet

250 000 kr.

Redog. 1987/88:21

Dnr 87/262

Lagrådet, demokratin och rättsstaten

Projektets syfte är att undersöka lagrådets yttranden samt debatten om
lagrådet utifrån den principiella frågeställningen om förhållandet mellan
demokratin och rättsstaten. Har lagrådet verkat för den offentliga maktutövningens
bundenhet och begränsning? Eller har lagrådet tvärtom genom att
godkänna de remitterade lagförslagen utgjort ett stöd för regeringens
politik? För tiden fr. o. m. 1980 görs en totalundersökning av yttrandena.
Härvid ägnas särskild uppmärksamhet åt dels hur lagrådet bedömt lagförslagens
förenlighet med den nya regeringsformens kapitel om ”Grundläggande
fri- och rättigheter”, dels hur lagrådet tillämpat de regler för granskningens
inriktning som fr. o. m. 1980 finns i RF 8:18. För tiden 1909-1979 undersöks
ett urval av lagrådsyttranden. Härvid erhålls ett historiskt perspektiv på
lagrådets betydelse för den svenska demokratin och rättsstaten.

Hans Blomkvist, Uppsala universitet
240 000 kr.

Dnr 87/335

Demokrati och statsbildning. Utvecklingen av den universalistiska
(regelstyrda) byråkratin

De institutionella problemen i u-länderna har kommit att uppmärksammas
av den internationella forskningen under de senaste åren. Forskare som
Göran Hydén, Pranab Bardhan och Satish Saberwal har betonat inte minst
statens sätt att fungera som en viktig förklaring till ekonomisk stagnation och
auktoritära styrelseskick.

Den regelstyrda, universalistiska, byråkratin framstår i detta sammanhang
som en viktig förutsättning för såväl ekonomisk som demokratisk utveckling.
Men orsakerna bakom den historiskt unika - och kontra-intuitiva -uppkomsten av en universalistisk statsförvaltning är oklara. Hur skall vi
förklara att den universalistiska byråkratin uppstod i nordvästra Europa?
Detta är spetsformulerat projektets problemställning.

Metoden att söka besvara denna fråga blir historisk komparation. Genom
att jämföra tre stater - med sinsemellan olika förutsättningar - som så
småningom fick universalistiska byråkratier och en stat som trots vissa
förutsättningar aldrig utvecklade en dylik förvaltning avser vi besvara vår
frågeställning. Våra fyra fall utgörs av Sverige, Preussen, England samt
Chola/Vijayanagar i södra Indien. Dessa fyra fall visar också att orsakerna till
byråkratins förändring är betydligt mer komplicerade än en enkel ekonomisk
(eller marxistisk) förklaring ger vid handen. Ett besvarande av vår problemställning
är av både stort teoretiskt och praktiskt intresse, bl. a. för
diskussionen om förutsättningarna för demokrati i dagens u-länder.

25

Pedagogik

Redog. 1987/88:21

Göran Patriksson, Göteborgs universitet

75 000 kr.

Dnr 87/97 PL

Vad händer efter elitidrottskarriärens slut?

Hur går det egentligen för idrottsstjärnorna när de slutat sin idrottskarriär?
Kan de anpassa sig till det oftast mindre glamorösa vardagslivet efter att ha
varit vana vid massmedias uppmärksamhet? Detta är den centrala frågan
som skall studeras i detta forskningsprojekt. Elitidrotten har under de
senaste decennierna alltmer utvecklats till en heltidssysselsättning för
utövarna. Då elitsatsningen oftast börjar redan i unga år kan det medföra
problem med att kombinera idrottandet med reguljär skolgång, yrkesutbildning
och yrkesarbete. Det finns även risk för att denna strängt inrutade och
krävande tillvaro med träning och tävlingar med tillhörande långa resor kan
leda till problem med att etablera ett ”normalt” familjeliv. Idrottsrörelsen
och samhället har sedan 1970-talet i allt högre grad försökt att genom olika
åtgärder underlätta för elitsatsande ungdomar att klara av denna svåra
situation. Den ”svenska modellen" omfattar olika varianter av idrottsgymnasier,
idrottsplutoner och stöd till kombinationen elitidrott och högskoleutbildning.
Idrottsrörelsen har också som målsättning i sitt elitidrottsprogram
att försöka förhindra att svenska elitidrottare skall få problem efter
karriärens slut på grund av sin elitsatsning. Har detta åtgärdsprogram haft
någon effekt? Kunskaperna är mycket osäkra både när det gäller huvudfrågan
(vad händer efter elitidrottskarriärens slut) och om de företagna
åtgärderna varit verksamma. Förutom en 25 år gammal svensk studie om
manliga elitidrottares anpassning efter sitt aktiva idrottsutövande finns det
heller ingen svensk forskning att tillgå som kan ge svar på sådana frågor. I
Skandinavien finns dessutom endast en finsk studie från 1970-talet. Inte
heller den internationella forskningen kan bidra med särskilt mycken
kunskap. Dels beroende på att de idrottsliga och sociala förhållandena
varierar ganska mycket från de svenska, dels på att de teoretiska utgångspunkterna
ofta varit diskutabla. Den dominerande teorin inom området har
lånats från socialgerontologin och likställer i alltför hög utsträckning de före
detta elitidrottarna med pensioneringen från arbetet, som ju för de flesta
äger rum vid betydligt högre ålder. Projektet avser att följa upp ett stort och
representativt urval av svenska elitidrottare - såväl manliga som kvinnliga -från 1950-talet och fram till nutiden för att kunna ge en helhetsbild av hur
livet gestaltat sig för dem både under karriären och sedan de slutat med
idrott. Data angående upplevelser av elitidrotten under olika faser i
karriären, utbildning, yrke, inkomst, fritidsintresse, familjeförhållanden,
fysisk och psykisk hälsa, förekomst av sociala problem m. m. kommer att
insamlas. För att få denna mångsidiga bild av elitidrottarens situation
kommer både kvantitativa och kvalitativa data att samlas in med hjälp av
standardiserade enkäter, djupintervjuer, självbiografiska uppgifter och
statistiska registeruppgifter.

Bengt-Erik Andersson, Högskolan för lärarutbildning Stockholm
300 000 kr.

Redog. 1987/88:21

Dnr 87/98

De långsiktiga effekterna av barnomsorg på barns utveckling i skol- och
ungdomsåldrarna (FAST-projektet, del2)

Projektet skall utnyttja en tidigare studerad undersökningsgrupp från det
s. k. FAST-projektet. I det projektet följdes 119 barn och deras familjer
under hela förskoleperioden upp till 8 års ålder. Gruppen indelades i fem
undergrupper, med hänsyn till den barnomsorg de haft under förskoleåren,
och deras kognitiva och sociala kompetens studerades i 8-årsåldern. Det
visade sig att de barn som placerats på daghem redan under första eller andra
levnadsåret hade en högre såväl kognitiv som social kompetens än barn i
någon av de övriga grupperna, som sinsemellan inte nämnvärt skilde sig åt.
Resultaten är anmärkningsvärda och det är synnerligen viktigt att undersökningsgruppen
följs genom skolan.

Det sökta projektet avser en uppföljning när barnen är i 13-årsåldern,
innan de lämnar mellanstadiet. Barnen bodde ursprungligen i åtta bostadsområden
i Göteborg och Stockholm, men är nu spridda över stora delar av
landet. Datainsamlingen skall därför ske med enkäter och telefonintervjuer
med föräldrarna. Den kognitiva och sociala kompetensen och eventuellt den
emotionella utvecklingen mäts med skattningar gjorda av lärare och
föräldrar. Barnens skolanpassning, intressen och framtidsplaner m. m. mäts
med enkäter direkt till barnen.

I ett senare skede avses att göra ytterligare en uppföljning när ungdomarna
är i 16-årsåldern i slutet av årskurs 9.

Ingemar Fägerlind, Stockholms universitet
200 000 kr.

Dnr 87/370

Children of the Thirties: Report from the Malmö Longitudinal Study of Life
Patterns, Education, Health and Working Life

Projektets syfte är att i en volym sammanställa och analysera resultaten från
den forskning som bedrivits från 1938 till 1987 inom den longitudinella
Malmöundersökningen.

Denna undersökning är en av de longitudinella studier, som enligt beslut
av riksdagen skall få stöd för sin basverksamhet från FRN. Den är unik
genom sin längd och sitt mycket ringa bortfall. Under de gångna åren har
medarbetarna inom projektet gjort regelbundna insamlingar till vår databank,
som fortlöpande bearbetats, samt biträtt externa forskare med
analyser. Arbetet med materialet har fortgått sedan 1963.

Under 1986 avslutades den senaste datainsamlingen. Detta innebär att
tiden är mogen för en sammanfattande volym av den forskning som bedrivits
inom projektet, vars femtioårsjubileum står för dörren.

27

Psykologi

Redog. 1987/88:21

Lars-Göran Nilsson, Umeå universitet

185 000 kr.

Dnr 87/40

Minne av handlingar

I några nyligen genomförda undersökningar har uppgifter som kräver minne
av handlingar givit något annorlunda resultat än uppgifter som kräver minne
av verbalt material. Blott det faktum att dagens minnesteori inte skulle
predicera några skillnader i dessa uppgifter gör resultatet intressant som
utgångspunkt för detta forskningsprojekt. Vi tar de erhållna resultaten som
tecken på att olika underliggande mekanismer kan styra minne av handlingar
och minne av verbalt material. Projektets övergripande syfte är att söka
förstå och jämföra karaktären av dessa två slag av underliggande mekanismer.
Projektet har betydelse både för grundforskning och för tillämpad
forskning. I grundforskningsavseende är det betydelsefullt att studera de
principer som styr minne av handlingar och att bestämma huruvida dessa
principer skiljer sig från dem som styr minne av verbalt material samt att
kunna avgöra om det finns skäl att trots allt utveckla generella minnesteorier
som kan förklara alla former av minne. Projektets tillämpade betydelse
gäller hur handlingar kan användas för att påvisa minne hos personer som har
svårt att minnas verbalt material. Dessutom behandlar projektet själva
kärnfrågan i tillämpad minnesforskning, dvs. vilka krav man kan ställa på de
uppgifter som används i den tillämpade minnesforskningen.

Det allmänna tillvägagångssättet med den experimentella metodik som
kommer att användas inom ramen för detta projekt är att låta försökspersonerna
först genomföra en serie handlingar (t. ex. rulla kulan, bryt av
tändstickan) och sedan återge så många av dessa som möjligt. I en
kontrollbetingelse får försökspersonerna återge dessa verbala imperativ
efter det att de tidigare har fått dem presenterade, men utan att det har
funnits något krav om att de då skulle genomföra dem som handlingar.

Denna grundläggande experimentuppläggning används för att studera olika
parametrar, vars effekter är kända enbart för minne av verbalt material.

Sammanlagt har hittills 20 experiment planerats för detta projekt.

Arne Öhman, Uppsala universitet
180 000 kr.

Dnr 87/102

Ettårsuppföljning av hjärtinfarktpatienter som genomgått ett psykologiskt
rehabiliteringsprogram (”Hjärta och livsstil”)

Det senaste decenniets forskning har påvisat en viktig roll för olika
psykosociala faktorer i koronar hjärtsjukdom. Sådana samband har påvisats
för sjukdomens etiologi, dess förlopp, och för rehabiliteringen efter t. ex. en
hjärtinfarkt. Speciellt intresse har ägnats åt det s. k. typ A-beteendet, som är

ett beteendesyndrom karaktäriserat av otålighet, tävlingsinriktning och 28

fientlighet. Stora prospektiva studier har givit typ A-beteendet en roll i
koronarsjukdomens etiologi. En nyligen slutförd amerikansk studie demonstrerade
att psykologisk behandling resulterande i minskat typ A-beteende
hos hjärtinfarktpatienter ledde till en dramatisk minskning av nya koronarhändelser.
De senare resultaten har följts upp i studien ”Hjärta och livsstil”.
I samarbete med ledarna för den amerikanska studien jämförs i denna en
grupp hjärtinfarktpatienter som ges typ A-behandling med en kontrollgrupp
som ges kardiologisk rådgivning med avseende på psykologiska, psykofysiologiska
och medicinska ändpunkter. Preliminära resultat visar stora förändringar
i typ A-beteende hos den behandlade gruppen och tendenser till ett
mer positivt sjukdomsförlopp. Den nu aktuella studien utgör en ettårsuppföljning
av dessa patienter. Eftersom infarktsjukdomen måste ses som ett
progressivt förlopp över tid, innebär en sådan uppföljning avsevärt större
möjligheter att konstatera eventuella skillnader i det medicinska förloppet
mellan den behandlade gruppen och kontrollgruppen. Studiens hypotes är
alltså att sjukdomsförloppet stannar upp eller förbättras hos den behandlade
gruppen, och i synnerhet hos dem som förändrat sitt typ A-beteende, medan
det progressivt fortskrider mot försämring i kontrollgruppen. Samtliga
patienter som genomgått rehabiliteringsprogrammet ”Hjärta och livsstil”
kommer alltså att undersökas i en uppsättning psykologiska och medicinska
avseenden ett år efter slutförd behandling.

Lars-Göran Ost, Uppsala universitet
200 000 kr.

Dnr 87/151

Kognitiv teori för ångeststörningar: Kognitiva, perceptuella och
psykofysiologiska parametrar

Projektets syfte är att i en serie av studier pröva delar av den kognitiva teorin
för ångeststörningar: att ångestpatienters tankar och visuella föreställningar i
samband med ångest är fokuserade kring fara, att de i sin perception av olika
situationer fokuserar på potentiella farostimuli och att perceptionen av fara
ingår i en reciprok relation till fysiologiska ångestsymtom. Prövningen av
teorin sker genom mätningar av kognitioner i en intervjusituation och i
naturliga ångestsituationer, mätningar av perception sker i tre olika testsituationer
i laboratoriet och mätningar av psykofysiologiska reaktioner i
laboratorietest och i naturliga ångestsituationer. Patienter med generaliserad
ångeststörning och panikstörning jämförs med en normal kontrollgrupp.
Dessutom behandlas patienterna i en experimentell gruppdesign med
antingen kognitiv terapi eller en fysiologiskt inriktad metod (tillämpad
avslappning) eller en beteendeinriktad metod. Efter behandlingen genomgår
patienterna på nytt de olika mätningarna för att undersöka om de för
ångestpatienterna karakteristiska reaktionerna är stabila egenskaper eller
tillståndsberoende, dvs. att de förändras efter framgångsrik behandling.

Redog. 1987/88:21

29

Hans Bergman, Karolinska institutet
73 000 kr.

Redog. 1987/88:21

Dnr 87/216

Alkohol och hjärnskador-en undersökning med magnetresonanstomografi
och neuropsykologiska testmetoder

Vi har tidigare påvisat förekomsten av två olika typer av hjärnskador vid
alkoholism. Den ena drabbar nervvävnaden i hjärnbarken och den andra
hjärnans djupare liggande, centrala delar. Endast de centrala skadorna är
korrelerade till nedsatt tankeförmåga. Med den nya magnetkameratekniken
erbjuds väsentligt förbättrade möjligheter än hittills att studera utseende och
vätskeomsättning hos hjärnans centrala strukturer.

Projektet syftar till att öka kunskapen om alkoholhjärnskadornas förekomst
och karaktär, särskilt skador i hjärnans centrala strukturer, och deras
korrelat i beteendeförändringar, alkoholvanor och klinisk bild. Vi hoppas
också öka kunskapen om hjärnans förmåga till återhämtning såväl under det
första skedet efter en tids tungt drickande som efter ett års alkoholfrihet eller
klart minskat alkoholintag.

Trettio manliga alkoholpatienter ingår i projektet. Sedan abstinensbesvären
avklingat görs undersökning med MRT (magnetkamera) och psykologiska
test avseende varseblivningsförmåga, motorik, minne, tankeförmåga och
sinnesstämning. Hälften av patienterna undersöks även direkt efter ankomsten
till kliniken, innan abstinensbesvären avklingat. Patienterna kallas till
kliniken för efterundersökning ett år senare med magnetkamera och
psykologiska test varvid även behandlingsresultat och aktuella alkoholvanor
kartläggs.

Förhoppningen är att den ökade kunskap om alkoholhjärnskador som
projektet väntas ge kan vara värdefull i det preventiva upplysningsarbetet
mot alkoholmissbruk och även bidra med underlag till en mer rationell
behandling vid alkoholism.

David Magnusson, Stockholms universitet
400 000 kr.

Dnr 87/237

Individuell utveckling och miljö: Ett långsiktigt studium av individers
livssituation mot bakgrund av deras utveckling i samspel med den
psykologiska, sociala och fysiska miljön

Forskningsprogrammets övergripande syfte är att studera hur individegenskaper
och miljöfaktorer - var för sig och i samspel med varandra -bestämmer en individs utveckling från barndomen till vuxen ålder och
hennes livssituation som vuxen. Det centrala intresset är inriktat på den
utvecklingsmässiga bakgrunden till individens livssituation som vuxen, så
som den faktiskt fungerar och så som den upplevs av individen själv. Med
hänsyn till den viktiga roll som skola, vidareutbildning och arbete spelar både
i utvecklingsprocessen och i den vuxnes liv, ägnas särskild uppmärksamhet åt

dessa frågor. Ett väsentligt inslag är studiet av sådana faktorer i utvecklingsprocessen
som kan medverka till en positiv utveckling även för barn som
kommer från s. k. riskmiljöer.

Vidgad kunskap om den utvecklingsprocess som ligger bakom en individs
sätt att fungera som vuxen är av intresse i sig. Den är också väsentlig som
underlag för sådana åtgärder som syftar till att så långt som möjligt förebygga
uppkomsten av psykisk och fysisk ohälsa.

Forskningsprogrammet är baserat på ett longitudinellt studium av två
årskurser elever i en mellansvensk stad, vilka har följts från skolåldern till
vuxen ålder. Anslagsperioden kommer att användas för bearbetning av de
centrala frågeställningar, vilka forskningsprogrammet ursprungligen avsåg
att belysa.

Philip Hwang, Göteborgs universitet
230 000 kr.

Dnr 87/352

Långtidseffekter av barntillsyn

Hösten 1982 påbörjades en av Riksbankens jubileumsfond finansierad
undersökning, som avsåg att belysa betydelsen av olika former av barntillsyn
för barnets psykiska utveckling. I undersökningen medverkade sammanlagt
145 barn i åldern 1—2 år. Varje barn har undersökts vid 9 olika tillfällen, dels i
hemmet, dels på daghemmet resp. familjedaghemmet, sista gången då det
var 3-4 år gammalt.

Föreliggande ansökan avser en uppföljning av barnen före skolstarten och
efter det att de har börjat skolan. Den teoretiska utgångspunkten för den
planerade undersökningen är dels Bronfenbrenners utvecklingsekologiska
modell, dels Bowlbys attachmentteori. Syftet med undersökningen är för det
första att i en uppföljningsstudie undersöka eventuella långtidseffekter av
olika former av barntillsyn (daghem, familjedaghem och hemfamilj); för det
andra att studera graden av stabilitet i barnets sociala, känslomässiga och
kognitiva utveckling samt hur denna är relaterad till: a) händelser i familjens
liv (t. ex. skilsmässa mellan föräldrarna, dödsfall i familjen, långvarig
separation), b) familjesammansättningen (t. ex. antalet syskon), c) föräldrarollerna
(t. ex. pappans engagemang i barnet) och d) familjens sociala
nätverk.

I undersökningen används en rad undersökningsmetoder, däribland
muntliga intervjuer, frågeformulär samt beteendeobservationer i barnets
naturliga miljö.

Det teoretiska värdet av undersökningen ligger i ny kunskap rörande
barnets sociala, känslomässiga och kognitiva utveckling. Den praktiska
betydelsen ligger i ny kunskap om barns uppväxtvillkor och betingelserna för
psykisk utveckling. Resultaten kan också ge föräldrar, politiker och andra
beslutsunderlag för val och utformning av olika barnomsorgsformer.

Redog. 1987/88:21

31

Juridik

Redog. 1987/88:21

Sture Bergström, Uppsala universitet

250 000 kr.

Dnr 87/49

Förhandsbesked vid inkomsttaxering

Projektet skall behandla det svenska förhandsbeskedsinstitutet vid inkomsttaxeringen.
De skattskyldiga kan få för skattemyndigheterna bindande
förhandsbesked om hur en tilltänkt transaktion skall bedömas ur skatterättslig
synpunkt. Denna möjlighet spelar en viktig roll i svensk rätt för företagens
och de enskildas ekonomiska planering. Den svenska förhandsbeskedsmodellen
är unik i världen och har rönt stort intresse utomlands. Liknande
institut har under påverkan av svensk rätt införts i Finland och Danmark.
Förhandsbeskedsinstitutet har inte behandlats i någon större utsträckning i
litteraturen. I projektet skall både handläggningsförfarandet och de rättstilllämpande
myndigheternas praxis studeras. Alternativa lösningar skall diskuteras,
bl. a. med hjälp av utländsk rätt. Undersökningen förväntas resultera i
förslag till förbättringar av handläggningen och utformningen av förhandsbeskeden.
Projektet beräknas vara genomfört till den 30/6 1990.

Nils Börje Lihné
20 000 kr.

Dnr 87/289

De summariska processerna ur rättssäkerhets- och effektivitetsaspekt

Projektets syfte är att mot bakgrund av tidigare forskning om de summariska
processernas rent rättsliga anordningar få klarlagd processernas betydelse i
samhället, sedda i ett vidare sammanhang och ur annan än rent rättsvetenskaplig
aspekt.

Arbetsmetod: Framtagande och sammanföring samt studium av tillgänglig
statistik. Undersökningar vid besök hos olika myndigheter - domstolar,
domstolsverket, konsumentverket, allmänna reklamationsnämnden, datainspektionen,
kronofogdemyndigheter - hos andra institutioner - bl. a.
inkassoföretag - och andra av förfarandena berörda - advokatbyråer, banker
m. fl. - av hur processerna fungerar och erfarenheter av desamma.

Förväntade resultat: Få uppfattning om processerna uppfyller kraven på
enkelhet, snabbhet och billighet samt rättssäkerhet och om de är tjänliga
instrument för den ekonomiska samfärdseln. För småmålsförfarandet även
dess roll i konsumentpolitiken.

Betydelsen av här upptagna frågor, som veterligen ej tidigare varit föremål
för samlad undersökning, har med hänsyn till processernas stora frekvens i
rättslivet avsevärd betydelse för samhället. Motsvarande anordningar utomlands
bör omfattas av undersökningen, möjligen först i ett senare stadium.
Nu aktuell del av undersökningen bör kunna slutföras under 1989.

32

Medicin

Anders Hamberger, Göteborgs universitet

200 000 kr.

Dnr 87/21

Preoperativ kemisk analys av epileptisk hjärnbark

Projektets syfte är att genom införande av preoperativ biokemisk analys av
hjärnbarken få kunskap om mekanismer och patofysiologi vid human
epilepsi. Denna kan leda till förbättrad behandling. Undersökningarna skall
utföras genom att man kompletterar de i dag rutinmässigt använda registreringselektroderna
med perfusionsprober.

Betydelsen av att utvidga funktionsdiagnostiken med en biokemisk
dimension är uppenbar för utveckling av behandling och förebyggande av
sjukdomen och för värdering av farmakoterapi. Projektet bidrar också till att
minska avståndet mellan forskning och klinik. Detta är för närvarande
synnerligen litet när det gäller farmakoterapin. Vidare kan nya behandlingsmetoder
utvecklas som minskar behovet av att avlägsna stora delar av
fungerande hjärnbark. Utvecklingsarbetet för genomförandet är i stort sett
slutfört. Kunskap om det epileptiska anfallet och den epileptiska hjärnbarken
hos människa är för närvarande begränsad till resultat från de mätningar
via skalpelektroder (EEG), subdurala elektroder (corticografi) och djupelektroder
i amygdala-hippocampus, som utförs under perioden före en
operation. Kunskapen om orsakssammanhangen för epilepsi är, som för
patofysiologi i allmänhet, beroende av integrerad kunskap om fysiologiska,
biokemiska och morfologiska förhållanden. Med de känsliga analysutrustningar
som finns i dag kan man härigenom kontinuerligt följa förändringar i
nervcellernas kemiska miljö.

Christer Alling, Lunds universitet
240 000 kr.

Dnr 87/27

Kroniska alkoholeffekter på hjärnans celler; speciellt cellmembraner och
receptorer

Ansökan avser ett projekt som utforskar hur alkoholberoende ”växer fast” i
hjärnans celler. Syftet är att ta fram grundläggande kunskap på det cellulära
planet som ökar insikten om bl. a. dryckesmönstrets betydelse, huruvida
livsstilsfrågor som kost och sömn kan inverka på beroendemekanismer samt i
vad mån rehabiliteringsarbete kan understödjas av läkemedel med nya,
specifika verkningar. Betydelsen av projektet ligger däri att samhället får
ytterligare ett kunskapsbidrag i kampen mot alkoholskadorna, omfattande
en membranbiologisk förklaringsmodell för toleransökning och sjukligt
beroende. Hypotesen är att alkoholruset, om det upprepas och är starkt,
orsakar bestående molekylära membranförändringar i nervsystemets celler.
På goda grunder antas att förändringar, omfattande sura fosfolipider och
serotoninreceptorer är särskilt betydelsefulla. Arbetsmodellen omfattar

Redog. 1987/88:21

33

3 Riksdagen 1987/88.2 sami. Nr21

cytoplasmamembranets iipider, den däri inbäddade serotoninreceptorn och
den intracellulära kedjan av budbärarmolekyler som aktiveras vid receptorstimulering.
Lipidmiljöns egenskaper är av betydelse för receptorfunktionen.
Modellen är unik genom att den omfattar alla dessa tre komponenter.
Olika cellbiologiska och djurexperimentella modeller skall användas. Eftersom
trombocyter hos människa också har detta membran-receptorkomplex
kan klinisk tillämpning bli möjlig. Frågeställningarna gäller karaktär,
omfattning och grad av de molekylära förändringarna i relation till alkoholexposition
(dos och duration), grad av reversibilitet, betydelsen av dietära
Iipider och hur funktionella samband mellan molekylerna bryts på grund av
alkoholmissbruk.

Stig Nilsson, Göteborgs universitet
142 000 kr.

Dnr 87/57

Behandling av prostatacancer med tillägg av alternativmedicinska terapier

Sedan mycket länge har ett motsatsförhållande rått mellan den s. k.
alternativa medicinen och den officiella medicinen. En betydande förändring
i dessa relationer har emellertid inträffat i och med tillkomsten av den
parlamentariska kommittén för utredning av den alternativa medicinen i vårt
land. Vetenskaplig utvärdering av alternativmedicinska behandlingsformer
kan ge samhället nödvändig kunskap för planering av framtida terapeutiska
verksamheter. I interdisciplinär samverkan skall tre viktiga metoders verkan
i behandling av prostatacancer prövas, nämligen Enderlein-terapi, joniserad
syrgasbehandling och magnetterapi.

Enderlein har bl. a. vid cancer påvisat hittills ej identifierade mikroorganismer
i blod och utvecklat terapeutiska preparat mot dessa; behandling med
joniserad syrgas avser att motverka den syrgasbrist som uppträder i vävnaden
vid cancer; magnetterapi har i djurförsök och vävnadsodlingar visat sig vara
effektivt cancerhämmande.

Patienter med lokalt avancerad prostatacancer randomiseras i två grupper:
en får sedvanlig urologisk terapi och en ges samma behandling med tillägg av
alternativ medicin, för att vetenskapligt pröva uppgifter om dessa behandlingars
verkan.

Undersökningen avses fortgå under minst tre år för att tillräckligt
patientunderlag skall kunna erhållas. Patienterna kontrolleras fortlöpande
enligt klinisk rutin med avseende på lokalt status, laboratoriedata och
metastasutveckling.

Redog. 1987/88:21

34

Annica Dahlström, Göteborgs universitet

225 000 kr.

Dnr 87/103

Åldersförändringar i hjärnan: Immunkemiska undersökningar över
autoimmuna mekanismer i neurodegenerativa förlopp vid Alzheimers och
Parkinsons sjukdomar

Syftet med projektet är att undersöka om autoimmuna mekanismer deltager
i neurodegenerativa förlopp vid Alzheimers och Parkinsons sjukdomar.
Upprinnelsen är en observation på vävnads- och dopamin(DA)erga nervceller,
som degenererade efter tillförsel av serum från Parkinsonpatient (Leon
et al, J Neurochem., Suppl. 44, 137, 1985). Man beslöt då testa CSF från
patienter för att undersöka om antikroppar mot DA-neuron kunde påvisas i
CSF från Parkinsonpatienter, som man vet har degenerativa förändringar i
DA-neuron i substantia nigra. Detta testades på kryostatsnitt av råtthjärna,
perfunderad med den speciella fixeringsmetod med glutaraldehyd (utarbetad
av A McRae-D. et al) som tillåter cellulär fixering av små transmittormolekyler,
t. ex. DA och acetylkolin (ACh) och fann sådana antikroppar i CSF. Man
gick vidare och studerade CSF från Alzheimerpatienter, vilka har degenerativa
förändringar i kolinerga ACh-neuron i basala framhjärnan. Dessa CSF
inmärkte kolinerga nervceller i råtthjärnan och innehåller alltså antikroppar
mot kolinerga nervceller. Denna upptäckt är helt avhängig fixeringstekniken;
i snitt fixerade på sedvanligt sätt med paraformaldehyd ses ingen
reaktion. Biokemiska studier har nu påbörjats med moderna tekniker.
Neurologer och psykiatriker är inkopplade och anser denna studie vara
oerhört viktig, då den kan leda till helt nya behandlingsprinciper för dessa
patientgrupper.

Med immuncytokemiska och immunkemiska metoder ämnar man ”screena”
CSF och serum (beträffande transmittor-komplex och även cytoskeletala
komponenter) från alla diagnosticerade fall av Parkinson- och Alzheimerpatienter
inom regionen, samt följa upp vissa fall under flera års tid för att se om
antikroppstiter och -mönster ändras under sjukdomens förlopp.

Per-Anders Rydelius, Karolinska institutet
170 000 kr.

Dnr 87/249

Barn till alkoholiserade fäder - uppföljning ef ler 30 år i en prospektiv studie

Projektets syfte är att beskriva naturalhistorien för barn uppvuxna under
psykosocial stress med särskilt intresse för skillnader mellan pojkars och
flickors utveckling. Härvid skall också belysas hur det kommer sig att bröder
ur samma alkoholistfamilj sinsemellan kan utvecklas så olika, där den ene
redan under tonårstiden har ett allvarligt missbruk med svår kriminalitet och
arbetsoförmåga medan den andre har en till synes god anpassning etc.

Betydelse. I det aktuella projektet följs utvecklingen för 229 barn från 141
alkoholisthem och 163 kontrollbarn matchade till undersökningsgruppen

Redog. 1987/88:21

35

som s. k. sociala tvillingar. Situationen efter 15 och 20 år har beskrivits varvid
skillnaden mellan alkoholistbarnen och kontrollbarnen framkom. Var fjärde
pojke från alkoholisthemmen var socialt utslagen redan i tonåren medan å
andra sidan 40 % av pojkar ur sådana hem anpassat sig på ett med
kontrollpojkarna jämförbart sätt. Bland flickorna hade alkoholistbarnen
oftare än kontrollgruppen sökt sjukvård på grund av underlivsbesvär,
misshandel, intoxikationer och självmordsförsök. Kunskaper om naturalhistorien
för dessa barn saknas och är väsentliga för samhällets möjligheter att
erbjuda dem hjälp och stöd.

Genomförandet skall ske genom fortsatt användande av den metodik som
hittills utnyttjats men också genom personlig undersökning av en delpopulation
som tidigare utlottats ur den ursprungliga gruppen som ”ett barn ur varje
familj”. Denna grupp består av 69 pojkar och 67 flickor och deras kontroller.

Primärundersökningen av barnen skedde då de var i åldrarna 4-12 år,
kalenderåret 1958, och uppföljningen efter 30 år skall ske under 1988.

Lil I A Träskman-Bendz, Lunds universitet
300 000 kr.

Dnr 87/257

Självmordshandlingar-en longitudinell tvärvetenskaplig studie av ett stort
samhällsproblem

Syfte:

1. Att studera variationen av suicidalt beteende över tid (”suicidal process”)
i olika diagnosgrupper.

2. Att utveckla biokemiska metoder som kan bidra till att gradera självmordsrisken.

3. Att skapa ett system för att hålla kontakt med suicidala individer med
avsikt att reducera deras suicidala beteende.

Arbetsmetoder: Vid psykiatriska kliniken I vid Lasarettet i Lund har
genomförts en omstrukturering av verksamheten med bl. a. en inriktning på
självmordsproblem baserad på en helhetssyn.

Patienter som gjort självmordsförsök undersöks och behandlas med
biologiska, psykologiska och socialkurativa metoder. Satsningen på suicidproblemet
gör det möjligt att under en längre tidsrymd studera det suicidala
beteendets förlopp.

Samtliga patienter inom klinikens upptagningsområde (150 000 inv.), som
gjort självmordsförsök erbjuds ett utredningsprogram inkluderande psykiatrisk
diagnostik, analyser av signalsubstanser och hormoner i urin, blod och
ryggmärgsvätska, personlighetsbedömning och en beskrivning av det sociala
nätverket. Patienterna följes därefter under en tvåårsperiod och undersöks
under den tiden var tredje månad med kliniska skattningar, självskattningar
och mätningar av signalsubstanser och hormoner.

Redog. 1987/88:21

36

Lars M Gunne, Uppsala universitet
50 000 kr.

Dnr 87/258

En schizofren tonsättares uttrycksmedel

Det är i det närmaste helt okänt hur schizofreni inverkar på en tonsättares
utveckling och uttrycksmöjligheter. Endast en schizofren tonsättare har
tidigare varit känd (Ivor Gurney 1890-1937) och denne var ej särskilt
produktiv. Den svenske tonsättaren Jakob Adolf Hägg (1850-1928) som
nyligen befunnits ha lidit av kataton schizofreni under ca 30 års tid (varav han
sjukhusvårdats i 17 år) skall nu studeras i samarbete mellan psykiater (sök)
och tonsättaren Lennart Hedwall. Man ämnar göra en genomgång och analys
av relevanta delar av Häggs produktion och framför allt försöka komma fram
till en uppfattning om huruvida användbart material producerats under
sjukdomstiden, samt i vad mån schizofrena stereotypier gjort Häggs
tonspråk onjutbart eller eljest inverkat på hans uttryckssätt.

Lars Lidberg, Karolinska institutet
86 000 kr.

Dnr 87/306 PL

Uppföljning av 1956 års klientelundersökning rörande ungdomsbrottslingar -”unga lagöverträdare”-kroppslig-psykisk utveckling, belyst av kliniska,
biokemiska, neuro-psykologiska och psykosociala data

1956 års klientelundersökning rörande ungdomsbrottslingar - ”Unga lagöverträdare”
- fann en stark korrelation mellan kriminalitet och vissa
socio-psykologiska och psykologiska variabler. I undersökningen ingick
ursprungligen 287 pojkar, numera män i 35-40-årsåldern. Tillgängliga
deltagare, 200 st, har, liksom i ursprungsundersökningen, följts upp ur
sociologisk och psykologisk synvinkel.

Denna pilotundersökning, omfattande ca 25 män, avser att värdera
behovet av en kompletterande efterundersökning. En sådan planeras
studera ifall och hur kroppsliga och biologiska förhållanden kan ha påverkat
livsloppet hos männen i gruppen och hur de samverkat med psykologiska och
sociala faktorer beträffande:

a) Förekomst av skador på centrala nervsystemet, undersökt genom neurologstatus
och ett datoriserat neuropsykologiskt test.

b) Konstitutionella förhållanden som de monoaminerga bansystemens ”kapacitet”,
särskilt serotonin, undersökt genom bestämning av
monoaminoxidasaktivitet i trombocyter.

c) Den androgena ”balansen”, mätt genom bestämning av testosteron i
saliv.

I ursprungsundersökningen och den nu genomförda sociologiska och psykologiska
efterundersökningen av ”unga lagöverträdare” finns samlat en unik
konstellation av uppgifter, som belyser sociala, psykologiska och tidiga

Redog. 1987/88:21

37

kroppsliga förhållanden longitudinellt. Beaktande av kroppsliga förhållanden
även i efterundersökningen ger ett helhetsperspektiv av samspelet
mellan biologiska, psykologiska och sociala fenomen för hur ett liv kan
gestalta sig.

Rolf Håkansson, Lunds universitet
290 000 kr.

Dnr 87/328

Nya perspektiv på behandlingen av osteoporos - en framväxande folksjukdom

Osteoporos (gradvis förlust av benvävnad med benskörhet som följd) håller
på att utvecklas till en ny folksjukdom. Delvis återspeglar detta förändringar
i befolkningspyramiden, med en ökande andel av äldre, vilka företrädesvis
drabbas av denna sjukdom. Ofta kan en femoralisfraktur (betingad av
osteoporos) innebära omsvängningen från en frisk och aktiv ålderdom till en
tillvaro som sängbunden och omsorgskrävande invalid. I en amerikansk
undersökning visades att 70 % av frakturer hos kvinnor över 45 var
associerade med osteoporos. Den årliga kostnaden för samhället (behandlingskostnad,
produktionsbortfall) beräknades för 1987 i USA till 4 miljarder
dollar. Osteoporosens orsaker är ej i detalj kända men hormonella störningar
anses spela en viktig roll. Hittills har man känt till tre hormon som är
inkopplade i kontrollen av calcium-omsättningen: PTH, calcitonin, Dvitamin.
Inget av dessa hormon är direkt inblandat i kontrollen av bennybildning.
Av dessa hormon har calcitonin använts med viss framgång i
behandling av osteoporos; den förmodade verkningsmekanismen är en
hämning av ben-omsättningen. Man har sedan ett år arbetat med hypotesen
att magslemhinnan innehåller ett ännu oidentifierat peptidhormon som
stimulerar de benbildande cellerna (osteoblasterna). Detta hormon frisätts
under inverkan av det välkända peptidhormonet gastrin, som i sin tur frisätts
vid intag av föda. Extrakt av ventrikelslemhinnan från råtta och svin ger vid
intravenös injektion hypokalcemi vilket beror på ökad inkorporering av
45Ca i skelettet. Avsikten är att isolera detta hormon (som icke är identiskt
med gastrin, men som tycks frisättas av gastrin) för att efter sekvensbestämning
syntetisera detsamma. Arbetet med isolering av peptiden pågår och
beräknas vara avslutat inom kort. Peptiden, som av preliminära data att
döma ej innehåller mer än 10 aminosyror, kommer att framställas syntetiskt.
Tillgång på syntetisk peptid skulle göra det möjligt att i stor skala pröva de
terapeutiska möjligheterna av tillförsel av detta ämne på osteoporospatienter.
Dessutom har fynden redan pekat på den stora betydelsen av
gastrin och därmed av ett normalt födoämnesintag (alltså inte enbart
kalcium) för bibehållandet av normal ben-nybildning. I förlängningen
skymtar också möjligheten att behandla osteoporos med läkemedel som
stimulerar till gastrinfrisättning.

Redog. 1987/88:21

38

Zsuzsanna Wiesenfeld-Hallin, Karolinska institutet
280 000 kr.

Redog. 1987/88:21 ''

Dnr 87/380

Ryggmärgens smärtmekanismer undersökta med behavioristisk,
elektrofysiologisk och farmakologisk teknik

Målsättningen med nedan föreslagen forskning är att studera hur olika
neuropeptider och andra neurotransmittorer inverkar på spinala bl. a.
nociceptiva mekanismer. De använda metoderna inbegriper behavioristiska
och elektrofysiologiska experiment på råttor. Neurotransmittorer och substanser
som modulerar dessas effekt samt potentiellt analgetiska substanser
kommer att appliceras direkt på ryggmärgens yta (intratekalt). Drogernas
analgetiska eller hyperalgetiska verkan kommer att evalueras med tekniker
som använts framgångsrikt i ett flertal studier som nyligen avslutats av
undertecknad. Därtill kommer effekten av intratekalt applicerade substanser
på enskilda dorsalhornsneuron med nociceptivt inflöde att studeras.

I en serie av experiment kommer olika neuronpeptiders potentiella roll
som transmittorer i primärafferenter att undersökas. I en annan typ av försök
kommer transmittorsubstanser och peptider som kan återfinnas i vissa
spinala interneuron och descenderande bansystem att undersökas framför
allt med hänsyn tagen till deras eventuella roll i nociceptiv transmission.
Interaktionen mellan vissa inåtledande excitatoriska och descenderande
inhibitoriska bansystem inom det somatosensoriska systemet kommer därtill
att studeras med elektrofysiologiska tekniker.

Naturvetenskap

Anders Lund, Linköpings universitet
185 000 kr.

Dnr 87/29

Intermediära föreningar i oxidationsprocesser

Syftet är att undersöka kemiska oxidationsprocesser under sådana betingelser
att normalt kortlivade intermediära föreningar kan isoleras och karaktäriseras
m. a. p. struktur och reaktioner.

Betydelsen av projektet ligger i att det kan ge data för de elementära stegen
av oxidation av betydelse vid förbränning, emissionskontroll, atmosfärens
kemi och katalys. I en parallell ansökan till STU söks medel för studier av
reaktioner i gasfas.

Genomförandet av projektet är baserat på isolering av kortlivade intermediära
föreningar i inerta matriser (ädelgaser) eller på oxidytor (katalysatorer).
De intermediära föreningarna har brutna kemiska bindningar (fria
radikaler) och kan studeras med magnetisk resonans (elektronspinn, elektron-kärnspinn,
elektron-spinneko).

39

Bent Schröder, Lunds universitet
198 000 kr.

Dnr 87/59

Uppbyggnad av bromsstrålestation vid MAX samt konstruktion av
trådkammare för användning inom kärn- och radiofysik

Projektet är tvärvetenskapligt och omfattar kärnfysik, radiofysik och medicin.

Det avser konstruktion och uppbyggnad av en bromsstrålestation vid
MAX, samt att bygga upp kompetens inom området trådkammare för dessas
användning inom kärn- och radiofysikverksamheter knutna till MAXacceleratorn.

Bromsstrålestationen har flera användningsområden. Ett är undersökningar
av detektorers respons såsom energi- och vinkelupplösning samt
effektivitet. MAX är den enda eletronacceleratorn i Norden som kan
erbjuda dessa möjligheter. Ett stort användningsområde utgörs av radionuklidproduktion
för användning inom biomedicin vid Lunds lasarett och
radiofysiska institutionen i Lund. Kombinationen elektronaccelerator och
positronemissionstomografisystem (PET) medger helt nya möjligheter att
använda kortlivade radionuklider. Ett första test har gjorts med produktion
av isotopen fluor 18 med lovande resultat.

Trådkammare byggs för varje specifik användning. En kompetens måste
byggas upp lokalt för forskningsaktiviteter kring MAX. I första hand avses
trådkammare att användas för detektering av laddade partiklar, vidare
kommer försök att göras att applicera dem på ett PET-system. Det senare
skulle medge betydligt bättre lägesupplösning.

Ulrik Lohm, Linköpings universitet
250 000 kr.

Dnr 87/124

Långsiktig ackumulering av miljögifter

I det för närvarande mycket arbetsintensiva RJ-projektet ”Näringslivet och
biosfären i Sverige” sammanställs och bearbetas en stor mängd material om
Sverige under 150—200 år, befolkningsförändring, markanvändning, sysselsättning,
industrins framväxt etc. Översiktligt analyseras drivkrafter och
konsekvenser bakom de studerade förloppen. Grundtanken här är att vid
analys av den ackumulerade miljöpåverkan av farliga substanser utgå från
miljöpåverkaren och dennes verksamhet, dvs. att pröva ett socioekonomiskt
angreppssätt. Detta angreppssätt skiljer sig från den gängse naturvetenskapliga
konceptualiseringen av ett miljöproblem som oftast utgår från en
tvådimensionell spridningsbild av en miljöförorening. En punktkälla identifieras
och tidsdimensionen rekonstrueras om möjligt via historiskt material,
fågelfjädrar, herbarieväxter, sedimentproppar, musselskal etc. Problembildens
historia diskuteras på sätt kvalitativt medan dagens situation beskrivs i
kvantitativa termer.

Redog. 1987/88:21

40

Tungmetallerna kvicksilver, bly, krom, arsenik och kadmium ingår i en rad Redog. 1987/88:21

industriprocesser och förekommer i våra importerade bränslen och handelsgödsel
m. m. I handelsstatistiken för 1800-talet kan inflödet till Sverige
rekonstrueras. I kommerskollegii äldre statistik är uppdelningen på ämnen
och importställen mycket detaljerad. Härigenom är det möjligt att regionalt
avgränsa och följa nyttjandet av dessa ämnen.

De nämnda databaserna för införsel, fördelning och nyttjande av miljöfarliga
ämnen analyseras med hjälp av modern datateknik i ett befintligt
geografiskt informationssystem (GIS). Med hjälp av digital overlayteknik
kan flera databaser kombineras och analyseras samtidigt.

Jan Askne, Chalmers tekniska högskola
500 000 kr.

Dnr 87/137

BEPERS 88

Projektet benämns BEPERS 88, the Bothnian Experiment in Preparation
for ERS-1.

Syftet med projektet är att i samarbete med finska och västtyska
myndigheter utföra mätningar av isegenskaper i Bottenviken. Mätningarna
syftar till att öka kunskapen om de verkningar den rymdtekniska utvecklingen
medför för samhällets möjligheter att övervaka isförhållanden med
konsekvenser för sjöfart och industriella satsningar i områden där isläget är
en besvärande faktor.

Jan Erik Kihlström/Per Eriksson, Uppsala universitet
125 000 kr.

Dnr 87/182

Effekt av persistenta miljögifter och deras fettsyrakonjugerade metaboliterpå
det kolinerga systemet i CNS hos unga och vuxna däggdjur

Hjärnans syntes av lipider når ett maximum strax efter födseln då även
många fysiologiska funktioner utvecklas. Försök har visat att inlagringen av
fettlösliga miljögifter tycks vara störst under denna period. Försök har också
visat att mycket låga engångsdoser av DDT, en DDT-metabolit konjugerad
till en fettsyra, en klorerad paraffin och en PCB isomerid 3,4,3’,4’-tetraklorobifenyl (vilken har strukturlikheter med de mest potenta dioxinerna)
påverkar det kolinerga systemet i hjärnan då de ges till möss under denna
period. Känsligheten för svårnedbrytbara kemikalier kan därmed eventuellt
vara förhöjd hos unga djur då de befinner sig i ett starkt utvecklingsskede. En
störning av hjärnutvecklingen under perioden omkring födseln kan leda till
permanenta förändringar hos det vuxna djuret. En inverkan på det kolinerga
systemet kan vara av stor betydelse då dess receptorer t. ex. antas vara
förknippade med minnesfunktioner hos däggdjur. Den DDT-dos som
framkallar en förändring av det kolinerga systemet är av samma storleksordning
som ett diande spädbarn får i sig med mjölken. Avsikten är att närmare

analysera effekterna av fettlösliga miljögifter på det kolinerga systemet i
hjärnan hos unga och vuxna djur då ämnena tillförs djuren strax efter
födseln. Försöken syftar också till att ge en uppfattning om det föreligger
någon skillnad mellan svårnedbrytbara och icke svårnedbrytbara miljögifter
då de ges under denna period. Substanserna som för närvarande skall
inkluderas i studien är DDT, pyretroider, klorerade paraffiner, PCB, (ev.
dioxiner) och fettsyrakonjugat av fettlösliga miljögifter. Försöken är av
grundforsknings- och tillämpad karaktär.

Börje Johansson, Uppsala universitet
275 000 kr.

Dnr 87/200

Elektronstruktur hos fasta material

Projektet avser att medelst elektronstrukturella beräkningar söka överbrygga
vissa delar av gapet mellan grundforskning och teknologi vad beträffar
material och materials prestanda. I denna mening är projektet tvärvetenskapligt.

Material av teknologiskt intresse skall studeras medelst moderna beräkningsmetoder
för att kartlägga den grundläggande elektronstrukturen.
Magnetiska egenskaper hos intermetalliska föreningar (binära och ibland
ternära) skall beräknas och försök skall göras att teoretiskt behandla
magnetisk anisotropi.

Tillståndsekvationen för en mängd material skall undersökas och speciellt
intressanta elektroniska fasövergångar studeras i detalj. Detta gäller inte
minst övergången från lokala magnetiska moment till delokaliserade omagnetiska
tillstånd. De associerade dramatiska förändringarna av materialets
bulkegenskaper är av ytterst fundamentalt intresse, eftersom gängse begreppsbildningar
här bryter samman.

Stabilitetsstudier av kristallstrukturer för intermetalliska föreningar skall
utföras. Kristallina fasomvandlingar är ytterst viktiga inom teknologin (dvs.
oftast skall de absolut undvikas i tekniska material), och undersökningar
skall göras av hur speciella typer av ternära system kan förhöja stabiliteten
hos en viss önskad struktur.

Försök skall göras att teoretiskt beräkna binära fasdiagram. Om detta
utfaller positivt öppnar sig här ett mycket stort fält där fundamentala
elektronstrukturberäkningar blir av utomordentlig betydelse.

Redog. 1987/88:21

42

Björn Ganning, Stockholms universitet

280 000 kr.

Dnr 87/220

En akvatisk näringskedja som modell för studier a v transport, anrikning och
metabolisering av polycykliska aromatiska föreningar (PAC)-en in situ
studie i Stockholms skärgård

Polycykliska aromatiska föreningar (PAC) är samlingsnamnet för en mängd
högtoxiska föreningar vilka är vitt spridda i vår miljö. De bildas vid
ofullständig förbränning av organiska ämnen t. ex. motorbränslen, eldningsoljor,
industri- och hushållsavfall. En stor del av dessa ämnen når den
akvatiska miljön via atmosfäriskt nedfall, markavrinning och olika typer av
direktutsläpp. Här anrikas de i växter och djur för att när dessa dör
deponeras och ansamlas på bottnarna.

Under 1985 har ett tvärvetenskapligt samarbete inletts mellan institutionerna
för analytisk kemi och zoologi vid Stockholms universitet. Man har i en
studie i Stockholms skärgård påvisat en tydlig spridningsgradient för PAC
med höga halter i Stockholms närområden men även påfallande höga halter i
de yttre och förmodat opåverkade skärgårdsområdena. Dessa resultat är
grundade på ett större antal analyser av vattenburet partikulärt material
(sediment). Man har även i en förstudie funnit dessa föreningar i blåmusslor
samt lever, galla, njure samt muskel- och fettvävnad hos ejderungar.

Baserat på ovan nämnda studier i Stockholms skärgård har detta tvärvetenskapliga
projekt formulerats. Dess huvudsyfte är att tillföra ny angelägen
kunskap av grundläggande karaktär inom ämnesområdet akvatisk ekotoxikologi
genom att studera hur en relevant näringskedja in situ omsätter dessa
av människan orsakade miljöföroreningar. Det finns ett stort behov av
information om flödet och omsättningen av framför allt organiska xenobiotika
i det akvatiska ekosystemet. Därför är det ytterst angeläget att undersöka
transporten, anrikningen och metaboliseringen av dessa föreningar i en
lämplig näringskedja. Projektet kommer även att vara till stor betydelse för
det framtida miljövårdsarbetet, och därmed för samhället som helhet, då
provtagnings- och analysmetoder utvecklas och dessa högtoxiska och cancerogena
ämnens flöde i Östersjöekosystemet kartläggs.

AnnMari Jansson, Stockholms universitet
260 000 kr.

Dnr 87/365

Östersjöns miljöförändringar och fiske ur ett integrerat ekologiskt! ekonomiskt
perspektiv

I takt med en alltmer försämrad miljö ökar behovet att förstå sambanden
mellan ekologi och ekonomi. Med ökad kunskap om hur miljöförändringar
till följd av ekonomisk verksamhet återverkar på samhällsekonomin kan
bättre beslutsunderlag för hantering av naturresurs- och miljöproblem
utvecklas. I Östersjöfisket illustreras ekologiska/ekonomiska kopplingar på
ett tydligt och vetenskapligt intressant sätt.

Redog. 1987/88:21

43

Med utgångspunkt från Östersjöns ekosystem och den ökade miljöbelast- Redog. 1987/88:21

ningen, vill man från ett ekologiskt/resursekonomiskt perspektiv analysera

följande frågor:

1. Hur påverkas Östersjöfisket av aktiviteten i andra ekonomiska sektorer
och vilken återverkan får detta på samhällsekonomin, framför allt i
Sverige?

2. Hur påverkar fisket som industri (inkl. vattenbruket) Östersjöns näringsvävar
och produktionspotential?

3. Hur kan olika exploateringsalternativ inom fiskerinäringen t. ex.
sportfiske-yrkesfiske, havsfiske—kustfiske, traditionellt fiske—vattenbruk
kombineras för att uppnå ett långsiktigt ekologiskt/ekonomiskt
utnyttjande?

Från ett ekonomiskt historiskt/ekologiskt perspektiv avser vi belysa:

4. Vilka strukturella förändringar har skett i fisket och hur beroende har de
varit av den övriga samhällsutvecklingen och av ekologiska förändringar i
Östersjön, och hur påverkas fiskenäringen av dynamiken mellan kortsiktiga
efterfrågeförändringar och långsiktiga samhällsförändringar?

Teknik

Michael Lindgren, Sveriges tekniska museum
160 000 kr.

Dnr 87/202

Christopher Polhems manufaktursystem: En studie av Stjernsunds bruk - ett
försök till automatisk massproduktion i 1700-talets Sverige - dess ursprung
och konsekvenser, samt dess förhållande till dets. k. American System of
Manufactures

Projektets syfte är att analysera hur svensken Christopher Polhems
(1661 — 1751) idéer om industriell tillverkning formades och hur de i
praktiken tog form i det av honom år 1699 grundade Stjernsunds bruk. Dessa
idéer kan benämnas Polhems manufaktursystem. Till skillnad mot den
traditionella metallvaruproduktionen vid bruken och inom skråväsendet i
städerna, vilken var manuell och byggde på tillverkning av enstaka exemplar
eller i små serier, innebar Polhems system minst fyra ”nya” idéer:

Arbetsdelning

Automatiska produktionsmaskiner (vattendrivna)

Precisionsmätning med s. k. fasta tolkar
Massproduktion av metallvaror

Dessa idéer förverkligade uppfinnaren Polhem i form av bl. a. världens första
självgående kugghjulsskärmaskiner, där arbetarnas uppgifter reducerades
till övervakning, påfyllning av ämnen och borttagning av de färdiga

kugghjulen ur maskinerna. Systemet övergavs i och med Polhems död. 44

Omkring år 1800 utvecklades oberoende av Polhem ”the American System” Redog. 1987/88:21
i USA, vilket grundade sig på samma principer som Polhems manufaktursystem
och var avsett för tillverkning av fullständigt identiska delar till
handeldvapen. I dag sker nästan all tillverkning av metallvaror enligt dessa
principer världen över.

Projektet kommer att genomföras med tillämpande av tvärvetenskaplig
arbetsmetodik, med sociala, tekniska, ekonomiska och kulturella faktorer i
fokus. Målet är en helhetsbild av Polhems system, där arbetarnas reaktioner,

Polhems utbildning, maskinernas konstruktion, m. m. - alla är av lika vikt.

Projektet förväntas vara av betydelse för vår förståelse av hur teknik och
därmed tillhörande organisation föds och tas emot av samhället. Projektet
kan bidra till att svara på frågor om drivkrafter och restriktionsfaktorer
bakom teknisk förändring och tekniköverföring - t. ex. av nytta vid
introduktion av högteknologi i mer eller mindre tekniklösa kulturer.

Sven Torbjörn Lagerwall/Bengt Stebler, Chalmers tekniska högskola
150 000 kr.

Dnr 87/368

Nya bildskärmar och optiska processorer med användning avferroelektriska
vätskekristaller

Den vid CTH upptäckta FLC - eller SSFLC - tekniken (av eng. Surface
Stabilized Ferroelectric Liquid Crystal) öppnar i flera avseenden nya
möjligheter inom informationsteknologin. Med eller utan vår egen FoUmedverkan
kommer människor överallt att påverkas av den just inledda
internationella utvecklingen mot utnyttjande av ferroelektriska flytande
kristaller (underförstått: SSFLC). Med dessas hjälp kan elektrooptiska
bistabila element byggas, vilkas snabbhet och minne gör dem till ideala
byggstenar för ett brett spektrum av tillämpningar i robotik, datateknik och
displayteknik. I de förra områdena sker utnyttjandet i form av optiska
processorer, användbara dels för igenkänning av föremål (pattern recognition),
dels för logiska och digitala operationer arbetande med ljus i s.k.
parallellprocessning. Inom det senare området är det möjligheten att
åstadkomma passiva matriser med hög informationstäthet som utnyttjas; det
har länge varit ett önskemål bland VDU-utnyttjare att kunna ersätta de
arbetsergonomiskt otympliga, synergonomiskt besvärande och ur strålningssynpunkt
ifrågasatta katodstråleskärmarna med de flata/tunna/lätta skärmar
FLC kan ge: flimmerfria högupplösande bildskärmar, med klart bättre
kontrast och blickvinkel än existerande flata skärmar, och därtill befriade
från den orosskapande strålning som förknippas med konventionella bildskärmar.

Projektets huvudsyften är

dels utveckling av monoceller, radceller och matriser i FLC-teknik,
dels utprovning av dessa i de nämnda tillämpningsvarianterna,
dels studium och optimering av FLC-bildskärmars praktiska funktion i
växelverkan med människan som användare.

45

Humaniora

Gunnar Hillbom, Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien
220 000 kr.

Dnr 87/24

Fredmans epistlar och sånger. En texthistorisk utredning

Texthistorien bakom utgivningen av Fredmans epistlar är, trots att en rad
studier ägnats åt frågan, alltjämt inte tillfredsställande klarlagd. De med
epistlarna nära sammanhängande Fredmans sånger har aldrig blivit föremål
för någon egentlig text- och källkritisk forskning. Förutsättningarna för en
undersökning av dessa båda verks texthistoria och därmed även möjligheterna
att komma Bellmans ursprungliga textavfattningar så nära som möjligt har
nyligen på ett dramatiskt sätt förbättrats genom att en handskrift som
innehåller bl. a. de 50 äldsta epistlarna kommit i dagen. Den är en pendang
till handskriften Vs 104 b på kungl, biblioteket, vilken sistnämnda som
Gunnar Hillbom tidigare kunnat påvisa är gjord av Bellmans vän och
gynnare Anders Lissander. Den nu återfunna handskriften är ävenledes
gjord med dennes hand och måste anses vara en central källa. Genom sina
föregående texthistoriska och textkritiska arbeten har Hillbom nått viktiga
resultat rörande vissa avsnitt av Bellmantexternas historia och skapat en
användbar metodik för fortsatt forskning på området. Det nu aktuella
projektet avser att klargöra vad som skett med texterna i Fredmans epistlar
och Fredmans sånger alltifrån deras tidigaste kända avfattningar och fram till
publiceringen och att därmed lägga grunden för textkritiskt tillfredsställande
editioner av dessa båda verk. Med tanke på att det 1990 kommer att vara 200
år sedan epistlarna först utkom är en sådan edition särskilt önskvärd för deras
vidkommande.

Torkel Jansson, Uppsala universitet
200 000 kr.

Dnr 87/55

KOMMUNALVÄSENDETS FRAMVÄXT IDE NORDISKA
NA TIONA LSTA TERNA

Landsbygdens offentligrättsliga organisation i ett socialhistoriskt perspektiv,
ca 1800-1920

Dagens förhållandevis likartade nordiska kommunalorgan har vuxit fram ur
socioekonomiskt och författningsmässigt vitt skilda miljöer. Vägarna till det
nutida, folkförankrade ”local self-government” har varit många. Det
ständiga reformerandet av de organiskt framvuxna svensk-finländska sockenstämmoinstitutionerna,
dessa konstitutionella länders ”local direct government”,
kontrasterar kraftigt mot 1800-talets radikalare nyskapelser i
grannländerna, där de auktoritära statsmakterna, medelbart eller omedelbart,
under tidernas lopp ersatt självstyrelsen med olika typer av ämbetsmannaförvaltning.
När emancipationen här kom i och med enväldenas fall, eller
när dessa sökte ”avfeodalisera” och förenhetliga lokaladministrationen,

Redog. 1987/88:21

46

ersattes från första stund ”local manorial” och ”local non-representative Redog. 1987/88:21
government” med ”local representative government” för att använda
internationell analytisk terminologi - en förändring som i Sverige och
Finland kom först i och med demokratiseringen under 1900-talet.

I en genomförd komparativ pilotstudie av landskommunalförfattningarnas
konstruktion i Norden sedd mot bakgrunden av både skiftande rättstraditioner
och olikartade agrarförhållanden har vissa fält blottlagts, där kunskapen
även om svenska förhållanden visat sig vara knapphändig. Med utgångspunkt
tagen i denna undersökning kommer bl. a. följande problem att
studeras: relationen statsmakt-kommuner, ideologiska brytningar om detta
förhållande om landsbygdskommunernas väsen (och uppfattningarnas förändring
över tid), olika gruppers deltagande i självstyrelsen/förvaltningen,
lokaladministrationens materiella innehåll och kommunernas både regionalt
och över tid växlande relation till olika frivilligalternativ. Syftet härmed är att
slutligen komparativt kunna analysera kommunalväsendets utformning och
roll i framväxten av de varandra betydligt mer likartade moderna nordiska
nationalstaterna. Arbetet beräknas vara slutfört sommaren 1990.

Sven Tägil, Lunds universitet
190 000 kr.

Dnr 87/67 PL

Nationalstaten i kris? Integration och uppsplittring i Europa

Projektet syftar till att analysera framväxten av olika typer av territoriell
identitet och identifikation i Europa. Av tradition har den territoriellt
definierade staten tilldelats en nyckelroll i denna process, men också andra
former av identitetsbaser har funnits på nivåer både över och under den
statliga. Nationsbyggandeprocessen som i Europa betraktats som i huvudsak
avslutad har på senare år fått förnyad aktualitet och i flera fall ifrågasatts som
följd av både en alltmer intensifierad överstatlig integrationsprocess och ett
tryck inifrån, emanerande från regioner och etniska grupper där det funnits
missnöje med den rådande statsorganisationen. Forskningen har hittills varit
mest inriktad på att undersöka den ekonomiska och politiska integrationen,
medan den kulturella basen för territoriell identitet och organisation ägnats
endast obetydlig uppmärksamhet. Frågan om statens förändrade roll i det
europeiska statssystemet är central om man vill förstå vad som sker både i
Östeuropa, där kritiken mot samhällsorganisationen ofta tar sig uttryck i
nationella former, och i Västeuropa, där i stället den historiskt framvuxna
nationalstaten utsätts för påfrestningar inifrån samtidigt som den överstatliga
integrationsprocessen leder till att traditionella statliga prerogativ ifrågasätts.

Ansökan avser medel för att genomföra en pilotundersökning innan en
större sammanhållen projektansökan inges.

47

Bengt Altenberg, Lunds universitet

240 000 kr.

Redog. 1987/88:21

Dnr 87/58

Engelsk talfraseologi

Projektet syftar till en utförlig kartläggning av frekventa kollokationer i The
London-Lund Corpus of Spoken English med särskild tonvikt på ordförbindelser
och ”prefabricerade” uttryck som speglar talprocessen och talarens
textstrategier.

Projektet avser främst att öka vår kunskap om talplanering och talarstrategier
i genuint engelskt talspråk samt att ge en noggrannare beskrivning av ett
viktigt gränsområde mellan grammatik och lexikon, men resultaten har
uppenbar betydelse för en rad ämnesområden såsom teoretisk lingvistik,
psykolingvistik, lexikografi, stilistik, språkundervisning samt olika slag av
automatisk språkbehandling (t. ex. parsing, maskinöversättning, text-tilltalomvandling).

Projektet genomförs i tre steg:

1. Datainsamling och statistisk bearbetning (år 1): maskinell sökning av
återkommande grafordförbindelser i grundmaterialet; eliminering av
irrelevanta (dvs. fraseologiskt ointressanta) kollokationer med hjälp av
strukturella kriterier; statistisk bearbetning och framställning av olika
frekvenslistor.

2. Grammatisk-lexikalisk analys (år 2): typologisering av återstoden med
avseende på grammatisk uppbyggnad (fraskategori, satstyp etc.) och grad
av idiomatisering (komplexa ord, lexikaliserade fraser, fria konstruktioner);
typologiseringen utförs i möjligaste mån med hjälp av
automatiska ordklass- och frastagningsprogram.

3. Funktionell analys (år 3): beskrivning av kollokationernas position,
funktion och prosodi i talfrasen, deras kommunikativa funktion i talsituationen
och deras fördelning i olika tal typer (konversation, monolog,
etc.).

Ann-Sofie Ohlander, Uppsala universitet
340 000 kr.

Dnr 87/87

Kvinnor, moderskap och socialpolitik i Sverige 1900—1945

Projektets syfte är att göra en undersökning av svensk politik och debatt om
kvinnor och moderskap, 1900-1945. Analysen inriktas särskilt på fattiga och
socialt utsatta mödrar. Projektet fördjupas dels genom en lokal studie av
politikens tillämpning, dels i en jämförande studie av motsvarande lagstiftning
och debatt i Frankrike. Forskningarna utförs i nära samarbete med ett
större komparativt projekt om moderskap och fattigdom i Europa vid
European University Institute i Florens, lett av professor Gisela Book. Delar
av det svenska projektets resultat kommer att redovisas inom detta större

sammanhang. 48

Ann-Sofie Ohlander står för en analys av svensk politik gentemot kvinnan
som mor, 1900-1945, bakgrund, målsättningar, uttryck och inte minst
kvinnosyn och modersbild. I fokus kommer den egentliga moderskapspolitiken
att stå, från länge resultatlösa ansträngningar till ett genombrott i och
med befolkningspolitiken på 1930-talet. Också politiken gentemot ogifta
mödrar kommer att beaktas, liksom i viss utsträckning allmänna förbättringar
i kvinnans ställning, rösträtt, myndighet för gift kvinna etc.

Jan Gröndahl studerar i en lokal undersökning i en från 1920 socialdemokratiskt
dominerad stad (Gävle) hur de mest utsatta mödrarna i praktiken
behandlades, hur myndigheterna såg på dem och hur de moderskapspolitiska
besluten på riksplanet omsattes i praktiken.

Elisabeth Elgån gör en jämförande studie av fransk politik och debatt om
kvinnan som mor 1900—1945. Frankrike har valts som ett land med tidig
befolkningspolitisk inriktning men där denna inriktning fick andra politiska
uttryck än i Sverige och där synen på kvinnan som mor skiljer sig från den
svenska.

Barbro Ståhle Sjönell, Stockholms universitet
146 000 kr.

Dnr 87/159

Katalog över Strindbergs manuskript i ”Gröna säcken "på kungl, biblioteket

Projektets syfte är att fortsätta och slutföra ett påbörjat arbete med att
identifiera, beskriva och registrera Strindbergs skönlitterära och vetenskapliga
manuskript, som finns bevarade på kungl, biblioteket, en samling kallad
Gröna säcken (signum SgNM 1—67).

Den katalog arbetet avser att utmynna i skall i första hand användas av
delredaktörerna vid utgivningen av Strindbergs Samlade Verk. I nationalupplagan
skall enligt anvisningar för delredaktörerna förarbeten till de
skönlitterära verken redovisas fullständigt och förarbeten till de icke
skönlitterära verken redovisas selektivt.

Katalogen blir naturligtvis ett viktigt hjälpmedel även för andra forskare
som behöver studera Strindbergs manuskript, utkast och anteckningar.
Särskilt för forskare bosatta utanför Sverige förenklas materialsökandet
avsevärt.

Samlingen omfattar 67 kartonger i folioformat. Materialet i de första nio
kartongerna, som huvudsakligen består av skönlitterära förarbeten, finns
redan registrerat i en katalog.

Katalogen, som omfattar 430 maskinskrivna sidor, består av en förteckning
där varje enhet i SgNM 1—9 identifieras och beskrivs samt ett register,
där man från verktitlarna hänvisas till de nummer i förteckningen som har
anknytning till resp. verk.

Kungl, biblioteket och statens kulturråd äger var sin kopia av katalogen.
På båda håll har den kommit till god användning.

Redog. 1987/88:21

49

4 Riksdagen 1987188. 2 sami. Nr 21

Bengt Hansson, Lunds universitet

125 000 kr.

Redog. 1987/88:21

Dnr 87/174 PL

Datorbaserad representation av mänsklig kunskap

Datorbaserade system införs på allt fler områden i samhället. Utformningen
bestäms ofta utifrån ett traditionellt tekniskt perspektiv. Men om systemet
skall samverka med en operatör eller annan användare fordras också att det
utformas med hänsyn till människans sätt att tänka, bilda begrepp och dra
slutsatser.

Detta projekts syfte är att utforska de kunskapsteoretiska, psykologiska
och logiska principer som behövs för att konstruera datorbaserade kunskapssystem,
samt att tillämpa dem på något lämpligt område.

Detta sker huvudsakligen genom insatser på två problemområden. Det
första är hur man bäst representerar kunskap i ett formellt system, varvid
”kunskap” måste fattas som något betydligt mer strukturerat än blott en
samling fakta. Härvid utnyttjas resultat från både klassisk kunskapsteori och
modern kognitiv psykologi.

Det andra området gäller hur systemet drar slutsatser och hur det reagerar
på ny kunskap. Vanlig logik återspeglar inte människans faktiska sätt att
tänka särskilt väl och kan inte heller hantera den osäkerhet som är
förknippad med många typer av kunskap. Flera ansatser till alternativa
logiker finns, varav en har utarbetats inom den här föreslagna forskargruppen.

Marie Nisser, Jernkontoret
195 000 kr.

Dnr 87/199 PL

Företag och samhälle iförändring. Pilotstudie av två bruk och bruksorterMunkfors
och Hällefors

Projektet kommer att bedrivas som en mångvetenskapligt upplagd och en
komparativt inriktad pilotstudie av två bruksorter med stålverk - Munkfors i
Värmlands län och Hällefors i Örebro län.

Syftet är att klarlägga tekniska, ekonomiska och sociala förändringar och
hur de påverkat företag, människor och bygd och hur de lagt grunden för nya
arbets- och levnadsvillkor. Vilka mönster i denna utveckling är generellt
betingade, vilka är resultat av en lokal utveckling?

Projektet kan få betydelse för en mångvetenskaplig metodutveckling och
kan ge underlag för kunskapsuppbyggnad t. ex. i samband med planering och
bevarandeplanering.

50

Inger Rosengren, Lunds universitet

415 000 kr.

Dnr 87/207

Språk och pragmatik

Med titeln på programmet anknyter vi till de fem Lundasymposierna med
samma namn. Vårt syfte är en systematisk beskrivning av pragmatiken som
del av den språkliga kompetensen.

Programmet består av fyra projekt och samordnas av sökande. I programmet
deltar 23 forskare från Sverige, BRD och DDR. Projekten arbetar inom
en gemensam teoriram och har ett gemensamt mål. De är:

1. Sats och illokution. Ledning: Professor Inger Rosengren, Lund

2. Ordföljd och informationsstruktur. Ledning: Professor Marga Reis,
Tubingen

3. Språkstruktur och textstruktur. Ledning: Professor Wolfgang Motsch,
Berlin, DDR (3:1) och professor Thomas Kotschi, Västberlin (3:2)

4. Språksystem, textstruktur och kunskapssystem i en integrerad modell för
automatisk språkbehandling. Ledning: Docent Wolfgang Koch, Lund. Se
särskild ansökan.

Ett första steg i riktning mot det aktuella programmet var, förutom de ovan
nämnda symposierna, projektet ”Fackspråklig kommunikation” (FAK),
som hade finansiellt stöd av Riksbanksfonden under åren 1978—1983.

Den lingvistiska forskningen har på senare tid alltmer intresserat sig för
sambandet mellan grammatik och pragmatik. Därvid har gränsdragningen
spelat en avgörande roll. Viktiga teorier på det aktuella området är
talaktsteorin och textteorin. Den s.k. informationsstrukturen (tema/rema)
är ett annat viktigt område. Gemensamt för de nämnda teoretiska ansatserna
är övertygelsen att de relevanta språkliga fenomenen inte kan beskrivas
enbart av grammatiken. Själva relationen mellan grammatik och pragmatik
är emellertid fortfarande oklar. Två frågor anmäler sig här: a) Är grammatik
och pragmatik självständiga, oavhängiga system resp. moduler? b) Är
pragmatiken ett inomspråkligt eller ett utomspråkligt system? Den första
frågan besvaras med ja. Dessutom betraktas pragmatiken som ett delsystem
av den språkliga kompetensen. En modell som återspeglar detta synsätt finns
hos Koch et al (1981). Med utgångspunkt i en något förändrad variant av
denna modell kan ett system av hypoteser formuleras över relationen mellan
grammatik och pragmatik. Dessa hypoteser avgränsar undersökningsområdet
och bestämmer närmare målet. De enskilda språkliga modulernas
interna struktur skall undersökas, deras interaktion inbördes och med andra
moduler samt deras inverkan på slutprodukten i kommunikationsprocessen,
texten. Konkret leder detta fram till de ovan nämnda projekten. Ansökan
gäller kostnaderna för samordningen av programmet och för projekt 1.

Redog. 1987/88:21

51

Lennart Reimers, Stockholms universitet

110 000 kr.

Redog. 1987/88:21

Dnr 87/255

Musikundervisning i Sverige under 1800- och 1900-talen

Projektet utgör det tredje steget i ett projektkomplex, som behandlar sådana
musikaliska fenomen som nått en övergenomsnittlig spridning: Del I har
behandlat den svenska barnvisan, del II den svenska körsången. Del III, för
vilken härmed ansöks om medel, avses behandla den svenska skolmusiken,
som nått en stor majoritet av befolkningen: musiken i folkskolan från 1842 till
mitten av 1950-talet då nya skolformer inträdde i det allmänna skolväsendet
och den kommunala musikskolan som introducerades vid samma tidpunkt.

Syftet är att undersöka hittills obehandlat material ur den svenska musikundervisningens
historia och analysera detta (bl. a. processerna inom läroplansutveckling
och lärarutbildning, skolsångsamlingar m. m. och deras relationer
till skolstrukturerna i övrigt och till de kultur- och samhällshistoriska
ramarna). Syftet är vidare att koppla detta historiska material till undersökningar
av den kommunala musikskolans framväxt i våra dagar (en undervisning
till vilken cirka tre fjärdedelar av alla skolelever anmäler sig). Syftet är
slutligen att genom en sådan ”kniptångsmanöver” kunna frilägga ny kunskap
och bidra till större insikt i och förståelse för skolmusikens roll i svensk
kultur- och samhällsutveckling.

Genomförandet skall ske inom ramen för seminarieserier organiserade av
FOA-gruppen (Forskningsanknytning) med representanter för Musikhögskolan
i Stockholm, institutionen för musikvetenskap vid Stockholms
universitet och institutionen för pedagogik vid högskolan för lärarutbildning i
Stockholm. I dessa seminarieserier deltar sedan flera terminer studerande
med dels musiklärarexamen, dels akademiska betyg (C-, D- och doktorandnivå).
Projektledarens redan gjorda förarbeten kombineras med uppsatser
(eventuellt avhandlingar) och annan assistens av dessa deltagare. Resultaten
kommer även att redovisas i böcker, skrifter och tidskriftsbidrag samt genom
kurser o. d. på det praktiskt musikpedagogiska fältet. Svenska kommunförbundet
och SÖ samarbetar redan i förberedelserna.

David Westerlund, Stockholms universitet
175 000 kr.

Dnr 87/275

Den islamska väckelsens innebörd och betydelse i Afrika, särskilt svarta
Afrika

Under de senaste åren har s. k. fundamentalistiska rörelser ökat i betydelse i
många delar av världen, framför allt i muslimska områden. Syftet med detta
projekt är att i (modern)historiskt perspektiv studera den islamiska väckelsen
i Afrika, särskilt Afrika söder om Sahara. Denna väckelse betecknas i
väst ofta med termen ”fundamentalism” och innehåller i de mest renodlade
formerna krav på upprättande av religionsstater och strikt tillämpning av
islamisk lag. I en översiktlig del av projektet, delvis baserad på tidigare 52

förundersökningar som inkluderar både det homogent muslimska Nordafri- Redog. 1987/88:21
ka och det multireligiösa svarta Afrika, jämförs ”fundamentalismens”
innebörd och betydelse i olika delar av kontinenten. I svarta Afrika, framför
allt inom ramen för sufiordnarna, har den islamiska väckelsen oftast en
annan karaktär än i Nordafrika. I en andra, mer detaljerad del studeras
situationen i tre länder i svarta Afrika. Senegal, Nigeria och Sudan är de
länder som valts för specialstudier. Eftersom den islamiska väckelsen i svarta
Afrika är ett i stor utsträckning nytt forskningsfält, ägnas stor uppmärksamhet
åt den empiriska redovisningen. Teoretiskt prövas utifrån det afrikanska
materialet bärkraften i weberianskt förankrade teser om sambandet mellan
islam och icke-kapitalistisk utveckling. Projektet beräknas bli genomfört
under en treårsperiod.

Gunilla Kjellman, Lunds universitet
130 000 kr.

Dnr 87/292

Materiella kulturmönster i 1900-talets värld

Projektet har som målsättning att beskriva och diskutera ett antal skiftande
föremål i vardagliga miljöer och analysera de kulturmönster som människor
skapar utifrån dessa ting. Inom äldre etnologi förekom en omfattande
forskning kring materiell folkkultur med speciell anknytning till bondesamhället.
Undersökningar kring vår tids sakkultur har däremot i många stycken
försummats. En nysatsning är därför motiverad, dels för att bygga upp en
aktuell kunskapsfond för samtidsinriktade museer och andra intresserade
företag och institutioner, dels för att rent allmänt nå fördjupad kännedom om
vår materiella omvärld, dess formflora, drivkrafter och internationella
sammanhang. En sådan forskning kräver, att arbetet bedrivs inom flera
sektorer och bearbetar problem som når långt utanför det enskilda föremålets
omedelbara räckvidd.

Undersökningen kommer först att bedrivas som elementära studier kring
enskilda ting, där föremålet beskrivs till form, funktion, historiskt och socialt
sammanhang samt dess symboliska egenskaper fastställs. Forskningen
fortsätts därpå i ett vidare systemperspektiv, där föremålet granskas i sitt
ekonomiska, samhällspolitiska och kulturkommunikativa sammanhang.

Detta motiveras av att vår nutida sakkultur i mycket styrs av djupverkande
kapitalistiska intressen och politiska åtaganden långt bortom den lokala
miljön. Den avslutande forskningssektorn reserveras för mer övergripande
resonemang om tingens kulturella språk. Här kommer att diskuteras några
hypoteser och idéer om kulturens uppbyggnad, som framförts av den
kulturanalytiska skolan inom etnologin. Enligt detta synsätt byggs mänsklig
kultur främst upp på grundval av speciella folkgruppers ofta omedvetna
normer och värderingar. Denna kultursyn skall kompletteras genom att föra
in alternativa drivkrafter, nämligen externt inflytande på den materiella
miljön förmedlat av internationell varudistribution och tekniska idéströmmar.
Analysen kommer alltså att ta stor hänsyn till de yttre krafter som på det

materiella planet också medverkar till att skapa mänsklig kultur. 53

5 Riksdagen 1987188. 2 sami. Nr21

Gunilla Domellöf, Umeå universitet

50 000 kr.

Redog. 1987/88:21

Dnr 87/294 PL

Mätt med främmande mått. Mönsterundersökning av samtidsreception och
kvinnliga författares skrivsätt i valda romaner från 1930—1935

En mönsterundersökning av samtidsreception och kvinnliga författares
skrivsätt i valda romaner från 1930—1935 skulle kunna belysa det könsteoretiska
perspektivets betydelse både inom receptionsestetiken och inom det
forskningsfält som den nya semiotiken eller textteorin erbjuder.

Till grund för undersökningen ligger ett intresse för de kvinnliga författarnas
deltagande i en litterär nyorientering, som betingades av förändrade
sociala förhållanden, nya vetenskapliga upptäckter och den uppgörelse med
gamla ideal och föreställningar som det första världskriget tvingat fram.

Undersökningen inriktas på sambandet mellan kvinnofrigörelsen och det nya
modernistiska skrivsättet. Den kvinnliga subjektsproblematiken och prosans
närmande till de lyriska uttrycksformerna kräver en avläsning, som tar
hänsyn till den kvinnliga konstnärens speciella villkor i den mansdominerade
offentligheten.

Den receptionsestetiska delen av undersökningen inriktas på samtidskritikens
läsart, förståelseformer och värderingskriterier. Avsikten är att undersöka
i vilken utsträckning de använda litteraturvetenskapliga metoderna och
teorierna redan i sig är bärare av patriarkala värderingar. Nyläsningen
kommer att fokuseras på texten som meningsskapande process. Närläsningen
kommer främst att gälla strukturerande element och symboluppbyggnad.

Genom en kartläggning av de särskilda villkor som gäller för kvinnligt
skapande och tänkande, syftar projektet till en ökad förståelse av det
kvinnligas placering i kulturrummet.

Gösta Bruce, Lunds universitet
260 000 kr.

Dnr 87/307

Kontrastiv interaktiv prosodi (KIPROS)

Projektet handlar om hur prosodi (talrytm, accentuering, intonation)
används i talad interaktion mellan människor. Syftet med projektet är att
undersöka detta med fonetiska metoder i ett kontrastivt perspektiv för några
europeiska språk, som företer intressanta olikheter: franska, grekiska och
svenska. Interaktiv prosodi är ett obearbetat forskningsfält även internationellt.
Den planerade forskningen har en solid, fonetisk förankring i en
prosodisk modell, den s. k. Lundamodellen, som bygger på hur prosodin
fungerar i relativt enkla, välkontrollerade experimentsituationer. Tanken är
nu att ta steget mot en kommunikativt mera relevant situation, den talade
interaktionen för att få nya kunskaper om hur prosodin används. Det handlar
primärt om grundforskning, men de nya kunskaperna har också i förlängningen
uppenbara tillämpningar (pedagogiska, tekniska, kliniska). Den 54

första fasen i projektet gäller insamling av lämpligt bandat material: dels
mera kontrollerade och arrangerade dialoger, dels inspelningar av mera
autentiskt talmaterial. Den andra fasen rymmer analys av det inspelade
materialet på grundval av prosodisk transkription och framför allt instrumentalfonetiska
registreringar av prosodin. I den tredje fasen söker man så
formulera de regler man tror styr prosodin i talad interaktion och testa dem
perceptuellt med hjälp av teknik för talsyntes. Projektet beräknas vara
slutfört år 1990.

Johan Sundberg, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm
230 000 kr.

Dnr 87/382

Analys och syntes av körklang

Körsång är ett betydelsefullt forskningsområde i Sverige, dels med tanke på
omfattningen av svenskt körsjungande, dels därför att området är relativt
outforskat och ställer många forskningsbara frågor. Den hittills utförda
forskningen har utmynnat i ett forskningsläge, där syntes av körklang måste
bedömas vara nästa steg. Vid institutionen har som spin-off från det av
Riksbanksfonden stödda projektet ”Syntetiskt musicerande” (Dnr 84/171:3)
utvecklats ett unikt syntessystem, som torde vara optimalt för syntes av
körklang. Planen är att sammanställa och pröva den kunskap som hittills
utvecklats genom att syntetisera olika typer av körklanger. På det sättet kan
man identifiera de akustiska kännetecknen på körklang. Därmed kan man
också utröna vad det är i en kör, som bestämmer dessa kännetecken.
Resultaten är av stor betydelse för både utbildning och utövande av körsång
men också för komposition, uppfattningspsykologi och musikrumsakustik.

Redog. 1987/88:21

55

B. STATISTISKA UPPGIFTER ANGÅENDE
VERKSAMHETEN 1965-1987

I följande tabeller redovisas en översikt över anslagens fördelning mellan
ämnesområden, dels för år 1987 (tabell 1), dels för hela den tid som fonden
varit verksam, 1965—1987, (tabell 12). Om de olika årens anslagsbeviljningar
uttrycks i 1987 års penningvärde motsvarar fondens hittillsvarande insatser
ca 1 700 milj. kr.

Uppgifter om relationen mellan fortsättningsanslag och nya anslag under
år 1987 finns redovisade i tabellerna 2-3. Fördelningen på olika fakultetsområden
för dessa anslagstyper framgår av tabellerna 4—5. Anslagens fördelning
på olika läroanstalter (motsvarande) finns redovisade i tabell 8, deras
storlek kan utläsas ur tabellerna 6 och 11 samt deras löptid ur tabell 7.

Flera av de projekt som stöds av fonden, särskilt de som har större
omfattning, är av mångvetenskaplig karaktär. Fördelningen på ämnesområden
och även på fakultetsområden kan därför inte göras exakt. Sådana anslag
förs till det område som bedöms vara mest centralt, som regel det inom vilket
den sammanhållande forskaren är verksam. I allt väsentligt återger dock
tabellerna en riktig bild av inriktningen av fondens verksamhet.

De anslag som sammanförts under beteckningen samhällsvetenskap (se
tabell 1) utgjorde 55 % av det totala anslagsbeloppet under 1987. För hela
perioden 1965—1987 (tabell 12) är motsvarande andel 56 %. Den procentuella
fördelningen mellan ämnen kan variera avsevärt från år till år.
Skillnaderna skall emellertid inte ses som någon ändring av fondens
utdelningspolitik. De kan som regel förklaras med att något större,
mångvetenskapligt projekt, som förts till ett visst ämne, antingen tillkommit
eller slutförts under året.

Under 1987 beviljades helt eller delvis 227 anslag av totalt 554 behandlade
ansökningar. Sammanlagt beviljades därmed 59 milj. kr. De avslagna
ansökningarna representerade ett sökbelopp av 115 milj. kr.

Av de beviljade anslagen 1987 avsåg 71 nya projekt och 156 fortsättningar
på tidigare igångsatta. De nya anslagens andel av det totalt beviljade
beloppet under året var 26,7 %.

Av de sökta beloppen beviljades endast 13,5 %. Konkurrensen om
forskningsmedel från Riksbankens jubileumsfond har liksom tidigare år varit
mycket hård (tabell 10).

Redog. 1987/88:21

56

Tabell 1. Ansökningar och beviljade anslag 1987

(Belopp i tusental kronor)

Redog. 1987/88:21

Ämnesområde	Beviljade anslag Antal Belopp	Ansökningar Antal Belopp	Beviljade anslag i % av sökt av sökt per ämnes- belopp antal område
1. SAMHÄLLSVETENSKAP	114	32 217	267	87 518	36,8	42,7	54,8
1.1 Ekonomisk historia	12	2 835	18	6 301	45,0	66,7	4,8
1.2 Företagsekonomi	4	1 029	29	8 923	11,5	13,8	1,7
1.3 Nationalekonomi	11	4 185	25	10 007	41,8	44,0	7,2
1.4 Kulturgeografi	4	3 474	10	4 528	76,7	40,0	5,9
1.5 Sociologi/Soc.pol.	19	4 747	48	15 206	31,2	39,6	8,2
1.6 Statistik	1	300	1	433	69,3	100,0	0,5
1.7 Statskunskap	27	7 264	48	16 163	44,9	56,3	12,3
1.8 Forskning om forskn.	-	-	1	167	-	-	-
1.9 Informationsbehandl.	-	-	2	507	-	-	-
1.10 Pedagogik	11	2 834	32	10 166	27,9	34,3	4,8
1.11 Psykologi	22	5 129	37	10 942	46,9	59,5	8,7
1.12 Juridik/Kriminologi	3	420	14	3 267	12,9	21,4	0,7
1.13 Socialantropologi	-	-	2	908	-	-	-
2. MEDICIN	28	7 062	83	25 378	27,8	33,7	12,0
3. NATURVETENSKAP	25	6 347	75	25 245	25,1	33,3	10,8
4. TEKNIK	7	1 587	16	5 993	26,6	43,8	2,7
5. HUMANIORA	50	11 317	109	28 910	39,1	45,9	19,2
6. ÖVRIGT	3	300	4	849	35,3	75,0	0,5
Summa Reseanslag, lönekostn.tillägg och områdesgrupper Summa	227	58 830 2 000 60 830	554	173 893	33,8	41,0	100,0

Tabell 2. Fortsättningsanslag/nya anslag 1987 (Belopp i tusental kronor)
Typ av ansökan	Beviljade anslag Antal Belopp	Ansökningar Antal Belopp	Beviljade anslag i % av sökt av sökt belopp antal	per an-slagstyp
Fortsättningsanslag Nya anslag	156 71	43 113 15 717	168 386	57 265 116 628	75,3 92,9 13,5 18,4	73,3 26,7
Summa	227	58 830	554	173 893	33,8 41,0	100,0

Tabell 3. Fördelning av	beviljade anslag
Fortsättningsanslag	Antal	Belopp	Nya anslag	Antal	Belopp
Slutanslag	56	16 945	Planeringsanslag	9	1 371
Publice ringsgarantier	12	1 221	Engångsanslag	2	230
Övriga anslag	88	24 947	Övriga anslag	60	14 116
Summa	156	43 113		71	15 717

57

Tabell 4. Fortsättningsanslag 1987 fördelade efter fakultetsområde Redog. 1987/88:21

(Belopp i tusental kronor)

Fakultetsområde	Beviljade anslag Antal Belopp	Ansökningar Antal Belopp	Beviljade anslag i % av sökt av sökt per fakul- belopp antal tetsområde
Samhällsvetenskap	78	23 892	86	33 311	71,7	90,7	55,4
Medicin	18	5 079	19	5 780	87,9	94,7	11,8
Naturvetenskap	17	4 274	18	6 475	66,0	94,4	9,9
Teknik	5	1 277	6	1 979	64,5	83,3	3,0
Humaniora	35	8 291	36	9 420	88,0	97,2	19,2
Övrigt	3	300	3	300	100,0	100,0	0,7
Summa	156	43 113	168	57 265	75,3	92,9	100,0

Tabell 5. Nya anslag 1987 fördelade efter fakultetsområde (Belopp i tusental kronor)
Fakultetsområde	Beviljade anslag Antal Belopp	Ansökningar Antal Belopp	Beviljade anslag i % av sökt av sökt per fakul- belopp antal tetsområde
Samhällsvetenskap	36	8 325	181	54 207	15,4	19,9	53,0
Medicin	10	1 983	64	19 598	10,1	15,6	12,6
Naturvetenskap	8	2 073	57	18 770	11,0	14,0	13,2
Teknik	2	310	10	4 014	7,7	20,0	2,0
Humaniora	15	3 026	73	19 490	15,5	20,5	19,2
Övrigt	-	-	1	549	-	-	-
Summa	71	15 717	386	116 628	13,5	18,4	100,0

Tabell 6. Antal beviljade anslag 1987 fördelade efter anslagsbelopp och fakultetsområde

Anslagsbelopp

i tkr	Samhälls- vetensk.	Medicin	Natur- vetensk.	Teknik	Huma- niora	Övrigt	Totalt	%
-100	18	3	3	_	6	2	32	14,1
101-300	68	20	17	5	34	1	145	63,9
301 —	28	5	5	2	10	-	50	22,0
Summa	114	28	25	7	50	3	227	100,0

Tabell 7. Antal beviljade slut-fakultetsområde	och engångsanslag 1987 fördelade efter utsträckning	i tid och
Längd antal år	Samhälls vetensk.	i- Medicin Natur-vetensk.	Teknik	Huma- niora	Övrigt	Totalt	%
-2	1	1	_	_	_	_	2	3,4
2-3	6	1	5	-	1	-	13	22,4
4-5	19	2	2	3	10	-	36	62,2
6-7	3	-	1	-	-	1	5	8,6
8-	1	-	-	-	1	-	2	3,4
Summa	30	4	8	3	12	1	58	100,0

58

Tabell 8. Beviljade anslag 1987 fördelade efter läroanstalter

(Belopp i tusental kronor)

Redog. 1987/88:21

Läroanstalt	Antal	Belopp	%
Göteborgs universitet	25	6 182	10,5
Chalmers tekniska högskola	3	940	1,6
Högskolan i Karlstad	1	610	1,0
Linköpings universitet	10	1 698	2,9
Lunds universitet	35	11 986	20,4
Högskolan f. lärarutbildning i Malmö	-	-	-
Högskolan i Kristianstad	-	-	-
Högskolan i Växjö	-	-	-
Stockholms universitet	40	9 940	16,9
Högskolan f. lärarutbildning i Sthlm	1	300	0,5
Handelshögskolan	3	600	1,0
Musikhögskolan	-	-	-
K I	10	2 508	4,3
KTH	5	1 120	1,9
Umeå universitet	21	5 217	8,9
Högskolan i Östersund	-	-	-
Uppsala universitet	55	14 467	24,6
Sveriges Lantbruksuniversitet	2	366	0,6
Museer	3	482	0,8
Vissa statliga institutioner	4	718	1,2
Utländska läroanstalter	-	-	-
Övrigt	9	1 696	2,9
Summa	227	58 830	100,0

Tabell 9. Anslag till nya projekt i relation till totalt beviljade anslag

Är %

1983 2T9

1984 18,4

1985 25,6

1986 25,8

1987 26,7

Tabell 10.	Beviljade anslag i	relation till sökta belopp (%)
År	Nya ansökningar Belopp Antal	Fortsättningsanslag Belopp Antal	Totalt Belopp	Antal
1983	16,0	22,9	71,3	88,5	36,2	47,8
1984	10,2	17,3	73,0	91,1	34,1	42,0
1985	13,6	18,3	74,9	88,3	34,8	42,0
1986	13,8	20,3	78,5	92,7	35,5	44,7
1987	13,5	18,4	75,3	92,9	33,8	41,0

Tabell 11.	Anslagsbeloppens genomsnittliga storlek (tkr)
År	Nya anslag	Fortsättningsanslag	Totalt
1983	193	211	206
1984	147	246	219
1985	202	238	228
1986	217	269	253
1987	221	276	259

Tabell 12. Anslag 1965-1987
(Belopp i tusental kronor)

Redog. 1987/88:21

Ämnesområde	Beviljade ansökningar Antal Belopp	Beviljat belopp i % per ämnesområde
1. SAMHÄLLSVETENSKAP	1 945	369 115	56,0
1.1 Ekonomisk historia	118	19 698	3,0
1.2 Företagsekonomi	125	17 851	2,7
1.3 Nationalekonomi	230	49 967	7,6
1.4 Kulturgeografi	170	42 949	6,5
1.5 Sociologi/socialpolitik/
socialantropologi	354	63 015	9,6
1.6 Statistik	55	8 869	1,3
1.7 Statskunskap	338	71 601	10,9
1.8 Forskning om forskning	19	1 610	0,2
1.9 Informationsbehandling	16	5 783	0,9
1.10 Pedagogik/psykologi	440	77 194	11,7
1.11 Juridik/kriminologi	80	10 578	1,6
2. MEDICIN	338	71 139	10,8
3. NATURVETENSKAP	268	60 795	9,2
4. TEKNIK	40	7 866	1,2
5. HUMANIORA	809	137 406	20,9
6. ÖVRIGT	81	12 345	1,9
Summa	3 481	658 6661	100,0

1 Motsvarar 1 700 mkr i 1987 års penningvärde.

60

Innehållsförteckning

Redog. 1987/88:21

Redogörelse 1

A. Nya projekt 1987 11

EKONOMISK HISTORIA

Mellanstora städer i Sverige 1820—1970

87/122 Ulf Olsson, Umeå 11

Välfärdssamhället i förändring

87/154 Rolf Ohlsson, Lund 11

Affärsbankerna i den industriella omvandlingen under 1900-talet

87/173 Håkan Lindgren, Uppsala 12

Economic Causes of Soviet Expansionism

87/268 YuryNapuch, Uppsala 13

Sektoriellt samspel och regional förändring i svensk ekonomi under
1800- och 1900-talen

87/322 Olle Krantz/Lennart Schön, Lund 13

FÖRETAGSEKONOMI

Teori för strategi och styrning i divisionaliserade storföretag

87/110 Ove Brandes, Linköping 14

Sverige i världen. Om indirekta relationers betydelse för internationella
företag

87/121 Jan Johanson, Uppsala 14

Interna kapitalmarknader i storföretag

87/133 Lars Lindkvist, Linköping 15

Strategisk förändring - anpassning och revolution

87/313 Leif Melin, Linköping 15

NATIONALEKONOMI

Flexibilitet, effektivitet och teknisk utveckling i den svenska kommunala
sektorn 1960-1985 - en ekonometrisk studie
87/160 Bengt-Christer Ysander, Uppsala 16

KULTURGEOGRAFI

Mobiliserings- och utvecklingsprocesser i glesbygd

87/4 Lage Wahlström, Göteborg 17

Perifera naturresurser - dynamiken i Arktis ekonomiska och politiska
geografi

87/68 Einar Holm, Umeå 17

Den långsiktiga effekten av Tjernobylolyckan på svenska samers
samhälle och kultur

87/233 Hugh Beach, Uppsala 18 61

SOCIOLOGI

Redog. 1987/88:21

Att stå på egna ben - unga hushåll i etableringsfasen

87/71 PL Margareta Gisselberg, Umeå 19

Lokalradions roll i samhället

87/156 Lowe Hedman, Uppsala 20

Bio-, TV- och videogenerationen. Arbetardöttrarnas drömmar och
verklighet

87/225 PL Hedvig Ekerwald, Uppsala 21

En ny teoriram för forskning om afrikansk utveckling

87/270 Ulf Himmelstrand, Uppsala 21

STATISTIK

Ekonometrisk analys och prognostisering av ekonomiska strukturförändringar 87/75

Anders H Westlund, EFI 22

STATSKUNSKAP

Demokrati och statsbildning

87/48 Axel Hadenius, Uppsala 22

Sovjetunionens politik gentemot Sverige 1955—1988

87/92 Lena Jonsson, Göteborg 23

Säkerhetspolitisk opinion

87/114 Rutger Lindahl, Göteborg 24

Politisk demokrati

87/136 Lennart Lundquist, Lund 24

Lagrådet, demokratin och rättsstaten

87/262 Karl-Göran Algotsson, Uppsala 25

Demokrati och statsbildning

87/335 Hans Blomkvist, Uppsala 25

PEDAGOGIK

Vad händer efter elitidrottskarriärens slut?

87/97 PL Göran Patriksson, Göteborg 26

De långsiktiga effekterna av barnomsorg på barns utveckling i skoloch
ungdomsåldrarna

87/98 Bengt-Erik Andersson, HLS 27

Children of the Thirties

87/370 Ingemar Fägerlind, Stockholm 27

62

PSYKOLOGI

Redog. 1987/88:21

Minne av handlingar

87/40 Lars-Göran Nilsson, Umeå 28

Ettårsuppföljning av hjärtinfarktspatienter som genomgått ett psykologiskt
rehabiliteringsprogram

87/102 Arne Öhman, Uppsala 28

Kognitiv teori för ångeststörningar

87/151 Lars-Göran Öst, Uppsala 29

Alkohol och hjärnskador

87/216 Hans Bergman, Kl, Stockholm 30

Individuell utveckling och miljö

87/237 David Magnusson, Stockholm 30

Långtidseffekter av barntillsyn

87/352 Philip Hwang, Göteborg 31

JURIDIK

Förhandsbesked vid inkomsttaxering

87/49 Sture Bergström, Uppsala 32

De summariska processerna ur rättssäkerhets- och effektivitetsaspekt
87/289 Nils Börje Lihné 32

MEDICIN

Preoperativ kemisk analys av epileptisk hjärnbark

87/21 Anders Hamberger, Göteborg 33

Kroniska alkoholeffekter på hjärnans celler

87/27 Christer Alling, Lund 33

Behandling av prostatacancer med tillägg av alternativmedicinska
terapier

87/57 Stig Nilsson, Göteborg 34

Åldersförändringar i hjärnan

87/103 Annica Dahlström, Göteborg 35

Barn till alkoholiserade fäder

87/249 Per-Anders Rydelius, Kl, Stockholm 35

Självmordshandlingar

87/257 Lil 1 ATräskman-Bendz, Lund 36

En schizofren tonsättares uttrycksmedel

87/258 LarsM Gunne, Uppsala 37

Uppföljning av 1956 års klientelundersökning rörande ungdomsbrottslingar 87/306

PL Lars Lidberg. Kl, Stockholm 37

Nya perspektiv på behandlingen av osteoporos

87/328 Rolf Håkansson, Lund 38

Ryggmärgens smärtmekanismer undersökta med behavioristisk,
elektrofysiologisk och farmakologisk teknik

87/380 Zsuzsanna Wiesenfeld-Hallin. Kl, Stockholm 39 63

NATURVETENSKAP Redog. 1987/88:21

Intermediära föreningar i oxidationsprocesser

87/29 Anders Lund, Linköping 39

Uppbyggnad av bromsstrålestation vid MAX

87/59 Bent Schröder, Lund 40

Långsiktig ackumulering av miljögifter

87/124 Ulrik Lohm, Linköping 40

BEPERS 88

87/137 Jan Askne, CTH, Göteborg 41

Effekt av persistenta miljögifter och deras fettsyrakonjugerade metaboliter
på det kolinerga systemet i CNS hos unga och vuxna däggdjur

87/182 Jan Erik Kihlström/Per Eriksson, Uppsala 41

Elektrostruktur hos fasta material

87/200 Börje Johansson, Uppsala 42

En akvatisk näringskedja som modell för studier av transport,
anrikning och metabolisering av polycykliska aromatiska föreningar
(PAC)

87/220 Björn Ganning, Stockholm 43

Östersjöns miljöförändringar och fiske ur ett integrerat ekologiskt/
ekonomiskt perspektiv

87/365 AnnMari Jansson, Stockholm 43

TEKNIK

Christopher Polhems manufaktursystem

87/202 Michael Lindgren, Sveriges tekniska

museum, Stockholm 44

Nya bildskärmar och optiska processorer med användning av ferroelektriska
vätskekristaller

87/368 Sven Torbjörn Lagerwall/Bengt Stebler,

CTH, Göteborg 45

HUMANIORA

Fredmans epistlar och sånger

87/24 Gunnar Hillbom, Vitterhets Historie och

Antikvitets Akademien, Stockholm 46

Kommunalväsendets framväxt i de nordiska nationalstaterna

87/55 Torkel Jansson, Uppsala 46

Nationalstaten i kris? Integration och uppsplittring i Europa

87/67 PL SvenTägil, Lund 47

Engelsk talfraseologi

87/58 Bengt Altenberg, Lund 48

Kvinnor, moderskap och socialpolitik i Sverige 1900—1945

87/87 Ann-Sofie Ohlander, Uppsala 48

64

Katalog över Strindbergs manuskript i ”Gröna säcken” på Kungl. Redog. 1987/88:21

biblioteket

87/159 Barbro Ståhle Sjönell, Stockholm 49

Datorbaserad representation av mänsklig kunskap

87/174 PL Bengt Hansson, Lund 50

Företag och samhälle i förändring

87/199 PL Marie Nisser, Jernkontoret, Stockholm 50

Språk och pragmatik

87/207 Inger Rosengren, Lund 51

Musikundervisning i Sverige under 1800- och 1900-talen

87/255 Lennart Reimers, Stockholm 52

Den islamiska väckelsens innebörd och betydelse i Afrika, särskilt
svarta Afrika

87/275 David Westerlund, Stockholm 52

Materiella kulturmönster i 1900-talets värld

87/292 Gunilla Kjellman, Lund 53

Mätt med främmande mått

87/294 PL Gunilla Domellöf, Umeå 54

Kontrastiv interaktiv prosodi (KIPROS)

87/307 Gösta Bruce, Lund 54

Analys och syntes av körklang

87/382 Johan Sundberg, KTH, Stockholm 55

B. Statistiska uppgifter 1965 —1987 56

65

I skriftserien har hittills utkommit: Redog. 1987/88:21

RJ 1977:1 Arbetsliv, samhällsekonomi och välfärdsutveckling
RJ 1977:2 Lyssna, titta, läsa
RJ 1977:3 Hallå, Hallå!

RJ 1978:1 Vart leder tråden?

RJ 1978:2 Hot eller löfte?

RJ 1978:3 Dialog

RJ 1978:4 Tvåvägs kabel-TV och telesammanträden

RJ 1978:5 Tryck på knappen

RJ 1978:6 Attityder till tekniken

RJ 1978:7 Smärta och akupunktur

RJ 1979:1 I kulisserna

RJ 1979:2 Planera numera

RJ 1979:3 Forskning för jämställdhet

RJ 1979:4 Moderna tider

RJ 1980:1 Arbetets värde och mening

RJ 1980:2 Aktuell kvinnoforskning

RJ 1980:3 Arbetslivsforskning

RJ 1980:4 Jämställdhetsperspektiv i forskningen

RJ 1980:5 Kommunikation - trots handikapp

RJ 1980:6 Skatteforskning

RJ 1981:1 Svensk skatteforskning 1919-1979

RJ 1981:2 Kvinnors liv i det svenska samhället

RJ 1982:1 Risken att bli alkoholist

RJ 1982:2 Stick i stäv med vedertagna normer

RJ 1982:3 Att förändra levnadssätt

RJ 1983:1 Women and Men in Swedish Society

RJ 1983:2 Hur klarar vi 1990?

RJ 1984:1 Alkoholpolitiken och forskningen
RJ 1984:2 Öststatsforskning i Sverige 1950-1983
RJ 1985:1 Forskning om skatter
RJ 1986:1 Skatterna ett samhällsproblem?

RJ 1986:2 Finansteoretiska undersökningar

RJ 1987:1 Teknik och sysselsättning i framtiden

RJ 1987:2 Samhällsvetenskaplig och humanistisk idrottsforskning

66

gotab Stockholm 1988 14638