Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Förslag till riksdagen
1987/88:17

Riksdagens revisorers förslag angående begränsning

1987/88:17

av statliga bolags rätt till förlustavdrag vid Förs‘

beskattningen

Riksdagens revisorer har granskat verkningarna från statsfinansiell synpunkt
av statligt stöd för förlusttäckning hos statliga bolag. Revisorerna har härvid
funnit att bolagen genom nuvarande praxis vid beskattningen ges kompensation
från statens sida två gånger för redovisade förluster, nämligen dels i form
av det direkta statliga stödet, dels i form av rätt till avdrag för motsvarande
förluster vid inkomstbeskattningen.

Revisorerna förordar en ändring av skattereglerna för undvikande av
denna dubbla förmån. Rätten till förlustavdrag vid beskattningen bör enligt
revisorerna reduceras med vad ifrågavarande företag erhållit i form av
statligt medelstillskott.

1 Revisorernas granskning

Riksdagens revisorer har från statsfinansiell synpunkt granskat de statliga
medelstillskott - huvudsakligen i form av ägartillskott - som riksdagen har
beviljat vissa statliga bolag resp. företagsgrupper under perioden 1977/78-1985/86.

Över granskningen har upprättats en rapport (1987/88:2), benämnd
Statliga bolags rätt till förlustavdrag vid beskattningen. Rapporten biläggs
som bilaga 1. Remissyttrande över rapporten har inhämtats från riksskatteverket.
Yttrandet biläggs som bilaga 2.

Granskningen har begränsats till några representativa företag som erhållit
statligt stöd i betydande omfattning för att täcka förluster i rörelsen.

Medelstillskott i form av ägartillskott redovisas som en extraordinär
intäktspost i bolagens resultatredovisning. Härigenom neutraliseras bolagens
förluster helt eller delvis. I beskattningshänseende blir tillskotten
skattefria. Förlusten kan dock utnyttjas för att reducera beskattningen av
framtida vinster i bolagen. Systemet gäller självfallet både för enskilda och
statliga företag.

I granskningsrapporten förordas att statliga ägartillskott, som är avsedda
att täcka förluster- i likhet med vad som med visst undantag gäller för statliga
näringsbidrag - görs skattepliktiga.

I fråga om granskningen i övrigt hänvisar revisorerna till granskningsrapporten.

1 Riksdagen 1987/88. 2 sami. Nr 17

2 Revisorernas överväganden

Förs. 1987/88:17

Från statsfinansiell synpunkt innebär nu rådande beskattningspraxis att de
statliga företagen i princip erhåller statlig kompensation två gånger för en och
samma förlust.

Riksskatteverket har i sitt remissyttrande noterat att det för närvarande inte
är reglerat i den skatterättsliga lagstiftningen hur aktieägartillskott skall
behandlas. Enligt stadgad praxis anses emellertid aktieägartillskott normalt
utgöra en icke skattepliktig intäkt. Anledningen härtill torde vara att
aktieägartillskottet närmast är att betrakta som en form av kapitalinsats.
Verket ifrågasätter emellertid lämpligheten av att, såsom förordats i
rapporten, införa regler om skatteplikt för statliga aktieägartillskott, då detta
enligt verket skulle innebära dels att ägartillskott från staten skulle behandlas
på ett annat sätt än motsvarande tillskott från annan, dels att sådana regler
skulle strida mot en stadgad skatterättslig praxis.

Verket föreslår i stället att - om ändrade regler anses erforderliga för att
förhindra att de statliga företagen erhåller kompensation två gånger vid
förlusttäckningen - lagen (1960:63) om förlustavdrag ändras så att förlustavdraget
reduceras med vad företaget erhållit i form av statligt aktieägartillskott.
Från denna huvudregel bör dock enligt verket visst undantag för
återbetalning av aktieägartillskott göras.

Enligt revisorernas mening är det helt otillfredsställande att genom
nuvarande praxis betydande belopp ställs till bolagens fria disposition utöver
de direkta bidrag staten gett som stöd för förlusttäckning. Revisorerna
förordar därför att en begränsning av rätten till förlustavdrag genomförs.

Revisorernas granskning har endast avsett de statliga företag i vilka staten
varit majoritetsägare. Den föreslagna ändringen i beskattningen av statliga
aktieägartillskott och andra statliga medelstillskott för förlusttäckning bör
dock generellt avse alla företag i vilka staten är aktieägare.

Den skattetekniska lösning som riksskatteverket har presenterat kan
enligt revisorernas mening ligga till grund för en ändring i beskattningen.
Regeringen bör föranstalta om den ytterligare utredning som är erforderlig.

3 Hemställan

Med hänvisning till vad ovan anförts hemställer riksdagens revisorer

beträffande beskattningen av statliga medelstillskott avsedda för
förlusttäckning i företag i vilka staten är aktieägare
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna
anfört om nödvändigheten av ändrade beskattningsregler samt begär
att regeringen framlägger förslag därom för riksdagen.

Detta ärende har avgjorts av revisorerna i plenum. I beslutet har deltagit
revisorerna Wiggo Komstedt (m), John Johnsson (s), Börje Stensson (fp),
Kjell Nilsson (s), Wivi-Anne Radesjö (s), Bertil Jonasson (c), Stig Gustafsson
(s), Birgitta Rydle (m), Anita Johansson (s), Torsten Karlsson (s),
Hans Lindblad (fp), Olle Aulin (m), Rune Jonsson (s) och Margareta
Gard (m).

Vid ärendets slutliga handläggning har vidare närvarit kanslichefen Göran
Hagbergh, byråchefen Bo Willart och revisionsdirektören Percy Björklund
(föredragande).

Stockholm den 24 mars 1988

På riksdagens revisorers vägnar

Wiggo Komstedt

Bo Willart

Förs. 1987/88:17

1 * Riksdagen 1987188.2 sami. Nr 17

STATLIGA BOLAGS RÄTT TILL FÖRLUSTAVDRAG
VID BESKATTNINGEN
Rapport 1987/88:2'',
beslutad av revisorerna i plenum 1987-11-26

0 Sammanfattning

Statens medverkan i företagsrekonstruktioner och strukturomvandling av
flera tunga basindustrier har medfört att statliga medel av ansenliga mått
anslagits till verksamheter i vilka staten redan varit ägare eller inträtt såsom
ny ägare. I många fall har statens medelstillskott lämnats för att täcka
förluster i bolagens verksamheter. Har dessa medelstillskott formen av
aktieägartillskott behandlas de normalt som en extraordinär intäkt vid
bolagets resultatredovisning. Samtidigt neutraliseras eller reduceras den
uppkomna förlusten i bolagets verksamhet. I beskattningshänseende blir
tillskotten emellertid skattefria medan den med medlen täckta förlusten kan
utnyttjas för att reducera beskattningen vid framtida vinster.

Från statsfinansiell synpunkt innebär nu rådande beskattningspraxis att de
statliga företagen i princip erhåller kompensation två gånger vid förlusttäckningen.

Vid granskningen har tagits fram sådana statliga ägartillskott till några
utvalda helägda statliga företag resp. företagsgrupper under perioden
1977/78-1985/86. Till dessa har lämnats tillskott uppgående till ca 23 000 milj
kr. Staten kan i dessa fall komma att få avstå från skatteintäkter på ca 12 000
milj kr, om bolagen fullt utnyttjar sin rätt till förlustavdrag. Enligt uppgift
från industridepartementet hade före 1987 års taxering tre av de granskade
företagsgrupperna (Procordia AB, Luossavaara-Kiirunavaara AB och AB
Statens Skogsindustrier) ca 6 000 milj kr i outnyttjade förlustavdrag.

För att undvika här nämnda skattekonsekvens bör statliga ägartillskott
som är avsedda att täcka förluster göras skattepliktiga. Det får ankomma på
regeringen att för riksdagen lägga fram förslag om erforderlig ändring i
beskattningen av aktieägartillskott och andra medelstillskott för förlusttäckning.

1 Granskningens bakgrund och genomförande

Riksdagens revisorer har närmare studerat de statsfinansiella effekterna av
statliga företags rätt till förlustavdrag vid inkomstbeskattningen. Granskningen
har begränsats till några representativa företag som erhållit statligt
stöd i betydande omfattning för täckande av förluster i rörelsen. Med
utgångspunkt i dessa fall behandlas frågan om de statliga bolagens rätt till
förlustavdrag ur rent principiell synvinkel.

Förs. 1987/88:17

Bilaga 1

1 Utredare: Percy Björklund.

Granskningen omfattar de statliga tillskott som lämnats för att täcka
förluster i de utvalda bolagen under budgetåren 1977/78-1985/86. Uppgifterna
om ifrågavarande stöd har hämtats från den årliga redovisningen av
statsbudgetens utfall.

Propositioner och utskottsbetänkanden avseende lämnade statliga medelstillskott
av den aktuella karaktären har studerats vid granskningen.
Därjämte har kompletterande information inhämtats från industridepartementet
och de granskade företagen. För belysning av de skatterättsliga
aspekterna på bidrag för förlusttäckning har kontakter också tagits med
finansdepartementet och skatteexpertis.

2 Statliga tillskott för förlusttäckning i statliga bolag

Statens medverkan i företagsrekonstruktioner och strukturomvandling av
tunga basindustrier har inneburit, att statliga medel av ansenliga mått
anslagits till verksamheter i vilka staten redan varit ägare eller inträtt såsom
ny ägare. Här behöver bara nämnas varvsindustrin, skogsindustrin och järnoch
stålindustrin. Den finansiella medverkan från statens sida kan ha skett i
form av kapitaltillskott för att stärka det egna kapitalet i ett företag eller för
att täcka en nyuppkommen eller ackumulerad förlust i verksamheten.

Tillskotten kan ha avsett ökning av aktiekapitalet, lån med återbetalningsskyldighet,
lån med villkorlig återbetalningsskyldighet och bidrag. Vid
granskningen har det varit av intresse att studera de villkorade lånen och
tillskotten för förlusttäckning. Det uttalade ändamålet med dessa sistnämnda
former av statligt stöd är att eliminera redovisade eller förväntade förluster i
företag.

Huvuddelen av de statliga aktiebolagen har organisatoriskt samordnats i
Statsföretag AB (numera Procordia AB).

I samband med kriserna inom malm-, järn/stål-, skogs- och varvssektorerna
redovisades inom Statsföretagsgruppen under åren 1976—1982 stora
förluster efter finansiella intäkter och kostnader. De verkliga förlusterna har
dock varit större men de har till viss del redovisningsmässigt kunnat
reduceras genom vinstgivande verksamhet från andra i gruppen ingående
företag.

Enbart till de tre företagen Svenskt Stål AB (SSAB), LuossavaaraKiirunavaara
AB (LKAB) och AB Statens Skogsindustrier (ASSI) har det
statliga stödet uppgått till ca 11 000 milj. kr. under perioden 1975/76-1982/
83. Som en följd av dels finansiell rekonstruktion med statliga medel, dels
under de senaste årens rådande högkonjunktur med fördelaktiga exportförutsättningar
har dessa företag redovisat stigande vinster på verksamheten.
Trots detta erlägger de ingen eller ringa skatt till staten eftersom de
skattemässigt kunnat utnyttja de tidigare uppkomna förlusterna. Bolagens
överskott på verksamheten har nämligen kunnat elimineras vid inkomstbeskattningen
genom utnyttjande av reglerna om rätt till förlustutjämning vid
taxering för inkomst (lag 1960:63 om förlustavdrag).

Förs. 1987/88:17

Bilaga 1

3 Redovisningsmässig behandling av statligt stöd till
företag

Företagens redovisning av erhållet statligt stöd har tidigare skett efter mycket
varierande mönster men är numera till stor del normaliserad. Bokföringsnämnden
har i sina anvisningar (BFN:23) för redovisning av näringsbidrag
(statligt stöd) lämnat rekommendationer för hur redovisningen bör ske i
företagens löpande bokföring och årsbokslut. Generellt kan sägas att statligt
stöd utan återbetalningsskyldighet skall redovisas som en extraordinär intäkt
i bolagets resultaträkning. Alternativt kan ett bidrag som är avsett att täcka
eller reducera en kostnad redovisas som en minskning av kostnaden. I det
senare fallet skall dock uppgift lämnas i företagets årsredovisning om
storleken av beviljat stöd är av väsentlig betydelse för bedömningen av
företagets resultat och ställning.

Den typ av statliga kapitaltillskott till de statliga företagen som har till
ändamål att täcka förluster i företagens verksamhet redovisas i boksluten
normalt som ägartillskott alternativt tillskott från staten. I företagens
resultatredovisning rubriceras tillskottet såsom en extraordinär intäktspost,
som förbättrar det redovisade årsresultatet. I vissa fall har det statliga stödet
använts till att skriva ned värdet på anläggningstillgångar eller varulager.
Viss del av erhållet kapitaltillskott har i något fall reserverats för kommande
förluster och har då satts av som reserv, vilken under senare år kunnat
användas för att neutralisera uppkomna förluster.

Frågan om redovisning och beskattning av statliga bidrag har numera fått
sin lösning genom att en samordning har skett av den redovisningsmässiga
och skattemässiga behandlingen av sådana bidrag. När det gäller motsvarande
behandling av ägartillskott alternativt statligt tillskott till statliga bolag är
dock frågan ännu inte tillfredsställande löst i praktiken.

4 Beskattning av medelstillskott till statliga bolag

Statliga och kommunala aktiebolag inkomstbeskattas enligt samma regler
som gäller för övriga svenska aktiebolag.

Enligt lag (1960:63) om förlustavdrag får skattskyldig till inkomstskatt
åtnjuta förlustavdrag även för förluster som är att hänföra till tidigare
beskattningar. Denna rätt till förlustavdrag kan för statliga bolag som av
ägaren - staten - fått skattefria bidrag för att täcka förluster i verksamheten
medföra ekonomiska förmåner vars berättigande kan sättas i fråga.
Medelstillskott till statliga bolag, t ex för förlusttäckning, kan ske i form av

- näringsbidrag, inbegripet eftergift av statliga villkorslån,

- tillskott av eget kapital antingen genom aktieteckning i samband med
nyemission eller formlöst såsom aktieägartillskott (med eller utan förbehåll
om rätt till återbetalning ur framtida vinstmedel),

- eftergift av annat statligt lån än villkorslån, t ex vid obestånd.

Reglerna för beskattning av näringsbidrag reformerades år 19831 och finns
numera i punkt 2 av anvisningarna till 19 § kommunalskattelagen, KL.

Förs. 1987/88:17

Bilaga 1

Bestämmelserna innehåller bl a följande definition av begreppet näringsbidrag.

Med näringsbidrag avses statligt stöd utan återbetalningsskyldighet som
tillfaller en näringsidkare för näringsverksamheten.

Ett näringsbidrag är inte skattepliktig inkomst om det har använts för en
utgift som inte är avdragsgill vare sig direkt såsom omkostnad eller i form av
årliga värdeminskningsavdrag.

Har bidraget använts för sådan utgift som är på en gång avdragsgill, t ex
lönekostnader, utgör bidraget emellertid skattepliktig intäkt. Återbetalas ett
bidrag, som har tagits upp som intäkt, får den skattskyldige göra avdrag för
det återbetalade beloppet.

Har bidraget använts för att anskaffa en tillgång, för vilken anskaffningsvärdet
får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag (t ex byggnader,
maskiner), skall vid beräkning av värdeminskningsavdrag såsom anskaffningsvärde
anses endast så stor del av utgiften som inte har täckts av bidraget.

Den skattemässiga behandlingen av eftergift av statliga lån med villkorlig
återbetalningsskyldighet (s k villkorslån) var tidigare inte reglerad. Genom
1983 års lagstiftning har emellertid uttryckliga regler införts om vilka
skatteeffekter som inträder om ett statligt stöd med villkorlig återbetalningsskyldighet
efterskänks. De nya reglerna torde i huvudsak få anses innebära
ett förtydligande av äldre rätt och innebär följande.

Det eftergivna beloppet skall inte utgöra skattepliktig inkomst om stödet
har använts för en utgift som inte är avdragsgill vare sig direkt såsom
omkostnad eller i form av årliga värdeminskningsavdrag. Har stödet däremot
använts för en utgift som varit avdragsgill skall det eftergivna beloppet utgöra
skattepliktig intäkt. Har stödet använts för att anskaffa en tillgång, för vilken
anskaffningsvärdet dras av genom årliga värdeminskningsavdrag, får den
skattskyldige vid taxeringen för det år då det eftergivna beloppet skall tas upp
som intäkt, utöver ordinarie avskrivning, göra ett extra värdeminskningsavdrag
motsvarande det eftergivna beloppet. Detta avdrag får dock inte
överstiga tillgångens skattemässiga restvärde. Kan den skattskyldige inte visa
vad ett visst skuldbelopp har använts till, skall det anses ha använts till direkt
avdragsgilla kostnader.

Bokföringsnämnden har utfärdat en anvisning (BFN:23) beträffande
redovisning av näringsbidrag m m.

Kapitaltillskott som staten lämnar ett aktiebolag i sin egenskap av
aktieägare i bolaget utgör ej skattepliktig intäkt för bolaget. Detta gäller
oavsett om tillskottet lämnats för täckande av förluster eller eljest för att öka
bolagets eget kapital samt oberoende av om tillskottet skett i form av
aktieteckning i samband med nyemission eller formlöst såsom aktieägartillskott.

Bolaget får å andra sidan inte avdrag för vad som kan komma att
återbetalas av tillskottet. Ett sådant belopp betraktas antingen som utdelning
eller som återbetalning av ett villkorligt aktieägartillskott.

Förs. 1987/88:17

Bilaga 1

1 Bl. a. i anledning av revisorernas granskning av statens lån till Uddeholm AB 1977/78
(granskningspromemoria 1980:1, förs. 1979/80:8).

När det gäller eftergift av annat statligt län än villkorslån så gäller de år 1983
införda reglerna om vilka skatteeffekter som inträder vid eftergift av statliga
lån till näringsidkare enligt ordalydelsen endast lån med villkorlig återbetalningsskyldighet
(villkorslån). Hur beskattningen skall ske vid eftergift av
annat statligt lån blir beroende på omständigheterna i det enskilda fallet.

Oavsett om de statliga medelstillskotten är skattefria eller inte medges
förlustavdrag enligt den ovannämnda lagen om förlustavdrag med i denna
angivna förutsättningar.

Reglerna om inkomstbeskattningen och förlustavdragen behandlas närmare
i en som underbilaga 1 intagen promemoria upprättad av tillkallad
konsult.

5 Statligt stöd till vissa statliga företag

Staten bedriver företagsverksamhet dels inom sju affärsverk, dels i ett antal
hel- eller delägda aktiebolag. Enligt uppgift i propositionen (1986/87:74) om
näringspolitik inför 90-talet omsatte den statliga företagssektorn ca 180
miljarder kronor år 1985 och sysselsatte ca 310 000 personer. Industridepartementet
är huvudman och ansvarigt för en viktig del av denna verksamhet.
Sålunda finns inom departementets ansvarsområde två affärsverk med
dotterbolag samt närmare tjugo hel- eller delägda företag. Flera av företagen
är i sin tur moderbolag i industrikoncerner. I denna statliga företagsgrupp
ingår bl a följande helägda aktiebolag:

Procordia AB

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)

AB Statens Skogsindustrier (ASSI)

Svenska Varv AB och
Zenit Shipping AB

Till dessa bolag har i betydande omfattning lämnats statligt stöd i skiftande
form såsom bidrag till personalkostnader, bidrag till utvecklingskostnader,
bidrag till räntekostnader, bidrag för nedskrivning av anläggningstillgångar,
bidrag i form av avskrivningslån m fl. Den typ av stöd som beviljats i form av
ägar- eller medelstillskott för att i första hand täcka förluster i bolagens
verksamhet granskas i denna rapport.

Som information lämnas en sammanställning över resultatet i vissa statliga
företag under åren 1980-1985 vilken har hämtats ur den angivna propositionen.

Förs. 1987/88:17

Bilaga 1

Resullatet i vissa statliga företag under åren 1980—1985 (milj. kr.)

Förs. 1987/88:17

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader
1980 1981 1982 1983 198-4 1985

Affärsverket FFV inkl.

FFV AB	34	101	172	170	134	202
Domänverket inkl.
Domänföretagen AB	209	192	163	307	267	206
AB Statens Skogsindustrier,
ASSI	11	-526	-523	245	541	155
Norrlands Skogsägares
Cellulosa AB, Ncb	-97	-71	79	203	328	200
Luossa Vaara-Kiiru na vaara
AB, LKAB	-352	-663	-406	101	545	833
Procodia AB	261	-578	-299	529	533	733
SSAB Svenskt Stål AB	-584	-774	23	303	565	205
Svenska Varv AB	-1474	-I 839	-1 383	312	-811	41
Sveriges geologiska AB
(SGAB)	-	-	4	4	11	-8
Totalt	-I 651''	-2969''	2 170	2 174	2113	2 567

'' ASSI och LKAB ingick åren 1980 och 1981 i Procordia. Hänsyn till delta har
tagits i totalsiffrorna.

2 Kostnader för omstrukturering har i flera fall tagits som extraordinära kostnader
samt ägartillskott tagits upp som extraordinär intäkt, vilket gör att nettoresultatet
kan avvika avsevärt från det i tabellen angivna resultatet.

5.1 Statsföretag AB (from 1/1 1983 Procordia AB)

År 1969 beslutade riksdagen att de statliga bolag som hade en övervägande
affärsmässig inriktning skulle samordnas under ett förvaltningsbolag, Statsföretag
AB. Den 1 januari 1970 övertog bolaget från fondenför statens aktier
aktierna i 22 bolag till ett sammanlagt bokfört värde av drygt 1 700 milj kr.
Under åren 1976—1979 skedde ett antal stora företagsförvärv bl a inom
skogs-, stål- och varvsindustrierna i samband med strukturkriser inom dessa
näringsgrenar.

Statsföretagsgruppens totala förluster uppgick för åren 1976—1982 till
drygt 6 000 milj kr. En finansiell rekonstruktion av Statsföretagsgruppen
genomfördes efter beslut av riksdagen år 1983.

Staten övertog per den 31 december 1982 Statsföretags aktieinnehav i
ASSI, LKAB, SSAB, Sv. Petroleum och NJA för ett kontantbelopp av
2 400 milj kr. Därjämte efterskänkte staten vissa fordringar på Statsföretag.
Statsföretags kvarvarande dotterbolag per 1 januari 1983 efter genomförd
rekonstruktion redovisas i underbilaga 2. Statsföretag har efter den genomförda
rekonstruktionen genomgått en fortsatt omstrukturering. Det nuvarande
Procordia AB (f. d. Statsföretag AB) har koncentrerat sin verksamhet
till fyra affärsområden, nämligen konsument, service, verkstad och kemi/
läkemedel.

Följande sammanställning redovisar de statliga ägar- och medelstillskott
som lämnats till vissa helägda dotterföretag inom Statsföretagsgruppen
under en tioårsperiod.

Bilaga 1

Statsföretag AB (numera Procordia AB)

Ägar- och medelstillskott till Statsföretag inkl vissa helägda dotterbolag
budgetåren 1977/78-1985/86

Anslag milj kr

1977/78	Ägartillskott för förluster avseende
	Eiserkoncernen	190
	Bidrag	531
	Kapitaltillskott	300
1978/79	Kapitaltillskott	275
	Medelstillskott	30
	Medelstillskott LKAB	700
	Kapitaltillskott	114
	Medelstillskott Eiserkoncernen	24
	Kapitaltillskott Kockums Industri AB	50
1979/80	Medelstillskott Regioninvest Norr	75
	Medelstillskott Kockums Industri AB	265
	Medelstillskott LKAB	640
1980/81	Medelstillskott LKAB	715
1981/82	Medelstillskott LKAB	375
	Medelstillskott LKAB	800
	Medelstillskott Regioninvest Norr	55
	Kapitaltillskott Regioninvest Norr	300
	Medelstillskott Svenska Petroleum AB	335
1982/83	Medelstillskott Regioninvest Norr	110
1983/84	Medelstillskott Eiserkoncernen	38
	Medelstillskott Regioninvestgruppen	230

Summa milj. kr. 6 152

Som komplettering till de lämnade medelstillskotten till Statsföretag redovisas
även separat de statliga medelstillskott som lämnats till de bolag som
endast viss tid ingått som helägda dotterbolag i Statsföretag AB.

5.1.1 Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)

Bolaget startade sin verksamhet år 1890. Fram till början av 1970-talet var
LKAB ett renodlat järnmalmsföretag. Bolaget började då diversifiera sin
verksamhet såsom ”statens mineralföretag” med sitt mineraltekniska kunnande
som bakgrund. Strukturförändringarna inom branschen och den svåra
konjunkturnedgången, som började i mitten av 1970-talet, påverkade
LKAB:s leveransmöjligheter och därmed dess ekonomi. Verksamheten vid
det tidigare så vinstgivande företaget har sedan år 1977 och en bit in på
1980-talet drivits med stor förlust.

Förs. 1987/88:17

Bilaga 1

Staten har alltsedan år 1978 tillskjutit betydande belopp till LKAB:s
verksamhet genom förlusttäckning. Den statliga finansieringen inkl aktieägarfinansiering
uppgick under perioden 1978-1981 till sammanlagt 2 765
milj. kr. (enligt prop. 1981/82:56). I nämnda proposition redovisas följande
om resultatutvecklingen i LKAB-koncernen.

Resultatutveckling

Resultatutvecklingen i LKAB-koncernen under åren 1978-1980 jämte
prognos för år 1981 upprättad i slutet av oktober redovisas i följande tabell.

Milj kr	1978	1979	1980	Prognos 1981
Rörelsens intäkter	1 935	2 267	2 317	2 220
Rörelsens kostnader	-2 200	-2 324	-2 189	-2 163
Rörelseresultat före avskrivningar	- 265	- 57	128	57
Avskrivningar enligt plan	- 234	- 244	- 258	- 298
Finansiella intäkter och kostnader Resultatet efter finansiella	- 176	- 191	- 222	- 449
intäkter och kostnader	- 675	- 492	- 352	- 690
Extraordinärt netto	- 192	- 10	2	- 40
Ägartillskott Resultat före boksluts-	+ 500	+ 440	+ 340	+ 750
dispositioner och skatt	- 367	- 62	- 14	20
Nettoresultat	- 219	- 45	- 102	- 10

Koncernens egna kapital har trots nettoförluster sedan år 1978 kunnat
bibehållas och beräknas uppgå till 1 300 milj kr vid slutet av år 1981. Detta är
en följd av att staten via Statsföretag varje år tillskjutit medel för förlusttäckning
samt att Statsföretag tecknat nyemitterade aktier i LKAB åren 1979,

1980 och 1981.

Resultatutvecklingen har under en följd av år varit klart negativ och
successivt försämrats. De sammanlagda underskotten efter finansnetto
uppgår för perioden 1978-1981 till 2 200 milj kr. Statligt stöd för förlusttäckning
har samtidigt uppgått till 2 030 milj kr. Den likviditets- och lönsamhetskris
som företaget nu hamnat i är allvarligare än tidigare. Företaget saknar
finansiella reserver för att möta krisen. Den senaste resultatprognosen för år

1981 pekar på en nettoförlust på 750 milj. kr, vilket motsvarar 30 % av
LKAB:s omsättning eller 100 000 kr per anställd.

Under åren 1981-1982 redovisar moderbolaget förluster efter finansiellt
netto uppgående till drygt 1 000 milj kr. Efter den år 1982 genomförda
finansiella rekonstruktionen av bolaget har verksamheten genererat vinster.

Moderbolagets resultaträkningar för åren 1981-1985 (där ägartillskotten
finns redovisade) framgår av följande sammanställning hämtad ur bolagets
årsredovisning för år 1985 (beloppen angivna i milj kr).

Förs. 1987/88:17

Bilaga 1

1 * * Riksdagen 1987/88. 2 sami. Nr 17

MODERBOLAGET

Resultaträkning

Rörelsens intäkter

Rörelsens kostnader

Planenliga avskrivningar

Rörelseresultat efter avskrivningar

finansiellt netto

Resultat efter finansiellt netto

Extraordinärt netto

Bokslutsdispositioner

Skatter

Nettoresultat

Utdelning

Lämnade koncernbidrag och ägartillskott

Erhållna koncernbidrag

Ägartillskott

1981	1982	1983	1984	1985
1.988,0	1.963,7	2.449,7	3.005,2	3.411,6
1.908,4	1.917,3	2.080,4	2.195,4	2.501,2
298,0	185,0	74,7	289,6	300,5
-218,4	-138,6	294,6	520,1	609,9
-444,1	-275,3	-135,6	49,0	219,0
-662,5	-413,9	158,9	569,1	828,9
661,7	446,5	-106,6	-144,3	-153,5
-15,7	-16.5	-31,7	-233,9	-533,2
15,5	16,1	11,3	14,2	16,0
-32,0	0,0	9.3	176.8	126,2
-	-	-	17,5	17,5
17,5	10,6	83,9	33,8	49,5
3,7	8,8	14,7	—	2,2
2.250,0	1.000,0	-	-	_

Förs. 1987/88:17
Bilaga 1

I följande sammanställning upptas de statliga ägar- och medelstillskott Förs. 1987/88:17

som lämnats för LKAB avseende förlusttäckning under en tioårsperiod. Bilaga 1

Ägar-och medelstillskott till LKAB budgetåren 1977/78-1985/86

Medelstillskott via Statsföretag AB Anslag milj kr

1978/79 Förlusttäckning 700

1979/80 Förlusttäckning 640

1980/81 Förlusttäckning 715

1981/82 Förlusttäckning 375

” Förlusttäckning 800

Summa milj kr 3 230

Den 31 december 1982 förvärvade staten LKAB-aktierna av Statsföretag
AB.

5.1.2 AB Statens Skogsindustrier (ASSI)

ASSI startade sin verksamhet år 1942. Bolaget bildades för att driva 16
sågverk och en liten sulfitmassafabrik som dåvarande domänstyrelsen
förvärvat under 1920- och 1930-talen.

ASSI är numera ett av Sveriges större skogsindustriföretag, som tillverkar
och säljer förpackningspapper, förpackningar samt sågade trävaror och
fönster. I ASSI-gruppen ingår också ett antal wellpappföretag inom och
utom Sverige. ASSI:s verksamhet har utvecklats i snabb takt under
1970-talet. Den ekonomiska utvecklingen har under denna period präglats av
en omfattande investeringsverksamhet.

Resultatutvecklingen under perioden 1976-1981 framgår av ASSI-koncernens
resultaträkningar i följande sammandrag:

ASSI-koncernens resultaträkning för åren 1976-1981 (milj kr)

	1976	1977	1978	1979	1980	1981
Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader	1501 -1 369	1620 -1816	2371 -2 297	2 897 -2577	3475 -3018	3 656 -3 397
Rörelseresultat före avskrivningar	132	4	74	320	457	259
Avskrivningar enligt plan Finansnetto Resultat efter finansnetto	- 104 - 74 - 46	- 131 - 237 - 364	- 169 - 160 - 255	- 177 - 229 - 36	- 170 - 276 11	- 217 - 568 - 526
Extraordinärt netto	1	125	30	36	8	- 64
Resultat före boksluts-dispositioner och skatt	- 45	- 239	- 225	- 50	19	- 590
Redovisat resultat	II	1	- 335	2	3	- 518

Genom den finansiella rekonstruktionen av ASSI som genomfördes i
samband med 1982 års bokslut täcktes detta års förlust uppgående till i runt
tal 800 milj kr delvis med ägartillskott från Statsföretag och staten.

Följande sammanställning redovisar vissa statliga medelstillskott till ASSI Förs. 1987/88:17

under en tioårsperiod. Bilaga 1

Statliga medelstillskott budgetåren 1977/78-1985/86

Anslag milj kr

1978/79 Villkorslån från staten
1982 Ägartillskott från Statsföretag
1982/83 Medelstillskott från staten för

275

500

rekonstruktion

2 000

Summa 2 775

Per den 31/12 1982 övertogs Statsföretags aktier i ASSI av staten (industridepartementet).

5.1.3 Svenska Petroleum AB (SP)

Svenska Petroleum bildades år 1975 som kommersiellt instrument för statens
oljepolitik. Bolagets snabba expansion, särskilt under åren 1979-1981, har
inneburit stora krav på kapitaltillskott från ägarna. Dessa utgjordes av
Statsföretag AB och statens vattenfallsverk som vardera innehade halva
antalet aktier i SP. År 1982 övertog staten Statsföretags aktieinnehav av
SP-aktier.

Följande sammanställning utvisar statliga medelstillskott avsedda att
förbättra resultatet av verksamheten under en tioårsperiod.

Statliga medelstillskott budgetåren 1977/78 - 1985/86

Den 1 januari 1986 ändrades bolagets firma till OK Petroleum AB och staten
innehar 30 % av aktierna i bolaget. Ägare utöver svenska staten är
Oljekonsumenternas Riksförbund och det finländska bolaget Neste OY.

5.2 Svenska Varvsgruppen

Svenska Varv AB

Liksom Procordiagruppen (f d Statsföretagsgruppen) är Svenska Varvsgruppen
direkt underställd industridepartementet.

Svenska Varv AB bildades år 1977 med syfte att samordna verksamheter- 14

Anslag milj kr

1981/82 Från Statsföretag för förlusttäckning

Från statens vattenfallsverk för förlusttäckning
1984/85 Ägartillskott från staten (finansiell rekonstruktion)

335

214

Summa 884

na vid de statsägda varven. I gruppen ingick AB Götaverken, Karlskronavar- Förs. 1987/88:17

vet AB och Uddevallavarvet AB. Bolaget erhöll vid starten ett eget kapital Bilaga 1

på 900 milj kr jämte ett bidrag på 435 milj kr. Ytterligare beviljades ett
särskilt anslag av 859 milj kr för att huvudsakligen täcka förluster i samband
med avvecklingen av Eriksbergsvarvet. För att undvika eventuella förluster
på fartygsproduktionen bemyndigades riksgäldskontoret att teckna garantier
(värdegarantier) till den statliga varvskoncernen. Ramen för dessa garantier
uppgick till 800 milj kr. Förlusterna på verksamheten (inkl kostnader för
nedläggningen av Eriksbergsvarvet och förluster vid övertagandet av Kockums
varv) var redan de första åren betydande och uppgick till drygt 7 900
milj kr under perioden 1977-1979 enligt uppgift i prop 1979/80:165 om vissa
varvsfrågor. Från år 1979 ingår också Kockums varvs- och rederirörelse i
koncernen.

År 1980 utarbetades en strukturplan för Svenska Varvs fortsatta verksamhet
och i samband därmed beviljade riksdagen finansiellt stöd till bolaget i
form av medelstillskott och bidrag om sammanlagt 1 498 milj kr för perioden
1980-1984. Vidare bemyndigade riksdagen riksgäldskontoret att ikläda
staten garantier till Svenska Varv avseende förlusttäckning för kundfordringar
och fartygsproduktion om sammanlagt 3 350 milj kr till utgången av år

1984.

I prop 1982/83:147 om vissa varvsfrågor redovisas den faktiska och
förväntade resultatutvecklingen för Svenska Varv under perioden 1980-

1985.

Sammanställning av faktisk och bedömd resultatutveckling åren 1980—1985 för Svenska Varv AB (milj. kr.)1

	Utfall 1980 1981 1982	Summa 1980-1982	Plan 1983	1984	1985	Summa 1983-1985
Storvarv Reparations-och mindre	- 917 - 754 - 92	-1763	+ 17	-113	+ 131	+ 35
varv	- 217 - 157 + 35	- 339	+ 27	+ 38	+ 39	+ 104
Industribolag Utvecklings-bolaget och	- 22 - 94 - 84	- 200	+ 49	+ 69	+ 85	+ 203
vindenergi	- 63 - 87 - 65	- 215	- 75	- 56	- 60	-191
Svenska Varv3	- 173 - 579 - 666	-1418	- 54	+ 163	+ 157	+ 266
Elimineringar3	- 121 - 33 - 142	- 296	+ 131	+ 18	+ 18	+ 167
Summa Svenska
Varv exkl. Zenit Zenit Totalt	-1513 -1704 -1014 + 52 + 103 - 944 -1461 -1601 -1958	-4 231 - 789 -5020	+ 95	+ 119	+370	+584

1 Stöd till beställare av fartyg, väsentligen vid storvarven, uppgick åren 1980-1981 till 535 milj. kr. Stödet
gjorde det möjligt för varven att erhålla bättre priser och har därigenom förbättrat resultatet. För åren 1981 -1982 utgår vidare 562 milj. kr. och för år 1983 38 milj. kr. i avskrivningslån till Svenska Varv enkl.
Öresundsvarvet AB. Detta stöd har inte tillgodoräknats resultatet i sammanställningen.

3 1 resultatet ingår förutom kostnader för administration och utvecklingsbidrag ett stort negativt valuta- och
räntenetto åren 1980- 1982.

3 Elimineringar består huvudsakligen av koncernmässiga kvittningar av orealiserade valutaförluster.

En förnyad finansiell rekonstruktion av Svenska Varvskoncernen genomfördes
år 1982 varvid moderbolaget erhöll tillskott på 2 155 milj kr bl a för
förlusttäckning. I samband med denna rekonstruktion övertog staten från
Svenska Varv AB aktierna i dotterbolaget Zenit Shipping AB.

Riksdagen beviljade år 1985 Svenska Varv ett medelstillskott på 950 milj
kr som bidrag till vissa förluster hänförliga till avvecklingen av Uddevallavarvet.

Följande sammanställning redovisar vissa statliga medelstillskott till den
statliga varvsgruppen under en tioårsperiod.

Svenska Varv AB

Statliga medelstillskott budgetåren 1977/78-1985/86

Anslag milj kr

1977/78	Aktieägartillskott	435
	Medelstillskott (för förlusttäckning)	950
1978/79	(förlusttäckning)	2 200
	Bidrag (förlusttäckning Kockums Varv)	500
1979/80	»» ff ff	235
1980/81	Medelstillskott	212
1981/82	Medelstillskott för Öresundsvarvet	672
1982/83	Kapitaltillskott (för förlusttäckning)	1 850
1985/86	ff ff	950

Summa 8 004

Utöver dessa medelstillskott har staten infriat följande garantiförbindelser
för Svenska Varv avseende förluster på fartygsproduktionen.

Utbetalda garantiförbindelser för Svenska Varv AB avseende kundförluster
och fartygsproduktion

Utbet milj kr

1978/79 Garanti för förluster 244

1979/80 380

1980/81 226

1981/82 2 499

Summa 3 349

Vid sidan av riksdagens specialdestinerade medelstillskott till Svenska Varv
har bolaget tilldelats medel från det generella varvsstödet på samma villkor
som gällt för varvsnäringen i övrigt.

Svenska Varvskoncernen har den 1 september 1987 bytt namn och heter
numera Celsius Industrier.

Förs. 1987/88:17

Bilaga 1

Förs. 1987/88:17

Bilaga 1

Resultat före dispositioner och skatt
År	Milj kr
1982	./. 944
1983	./. 747
1984	./. 2 066
1985	./. 692
Summa förluster	4 449

6 Överväganden

En brist i ett bolags aktiekapital täcks normalt genom aktieteckning i
samband med nyemission eller genom aktieägartillskott. Ett aktieägartillskott
grundar inte någon aktieägarrätt och kan lämnas av såväl aktieägare
som av person utanför ägarkretsen.

Utmärkande för aktieägartillskottet är att aktiebolaget tillförs ett värde
som är av sådant slag att det kan redovisas som tillgång (eller som minskning
av tidigare skuld) utan att det därigenom uppkommer en sådan förpliktelse
för bolaget som måste redovisas som skuld. Ett mottaget aktieägartillskott
får i följd därav redovisas som intäkt eller närmare bestämt som en
extraordinär intäkt.1

5.3 ZenitShipping AB

I samband med omstruktureringen av den svenska varsindustrin blev Zenit
(tidigare dotterbolag till AB Götaverken) dotterbolag till Svenska Varv AB.

Sedan år 1977 har bolaget hand om huvuddelen av rederiverksamheten
inom Svenska Varv.

Den 31 december 1982 övertog staten aktierna i Zenit. Vid övertagandet
anslog riksdagen för sanering av bolaget 3 000 milj kr i kapitaltillskott, varav
350 milj kr för ökning av bolagets eget kapital och resterande belopp för att
täcka dels under år 1982 uppkommen förlust, dels förväntade förluster under
de närmaste åren.

Sedan år 1976 har Zenit tagit emot 69 fartygsengagemang, varav 20 under
år 1982 som var sista året i Svenska Varvskoncernen. Stora förluster åren
1983 och 1984 medförde att riksgäldskontoret medgavs överta betalningsansvaret
ca 1 100 milj kr av bolagets skulder. Vid årsskiftet 1985-1986
återstod i Zenits ägo 25 fartyg eller fartygsandelar enligt uppgift i 1986 års
redogörelser för de statliga företagen (rskr 1986/87:20).

Zenit Shipping AB redovisar följande resultat av verksamheten under
åren 1982-1985.

1 Se bl a tidskriften Balans nr 1/1985 s. 6.

6.1 Ägartillskott vid inkomstbeskattningen

Ägartillskotten behandlas i normalfallen inte som skattepliktig intäkt och
påverkar därför inte företagets beskattningsbara inkomst. Detta medför att
de förluster som i redovisningen täcks med ägartillskott i beskattningsavseende
kvarstår och kan kvittas mot framtida vinster. Då sådan kvittning äger rum
reduceras inkomstskatten och annan skatt i motsvarande grad.

I LKAB:s årsredovisning för verksamhetsåret 1985 anges också att bolaget
i sin deklaration kan göra avdrag för tidigare förluster (förlustavdrag) och
därför inte behöver betala inkomstskatt. De redovisade skatterna i bolagets
resultaträkning utgörs av fastighetsskatt, skatt till Norge samt vinstdelningsskatt
(löntagarfondskatt).

I proposition 1986/87:126 om vissa aktiefrågor för Procordia AB m m
redovisas delar av den skrivelse som styrelsen i Procordia AB tillställt
regeringen i samband med förslaget att öka bolagets aktiekapital genom
nyemission och inregistrering på Stockholms fondbörs. I skrivelsen anförs
bl a följande:

Under de närmaste åren kommer likviditet och soliditet enligt Procordias
bedömning att utvecklas bättre än vad enbart lönsamheten ger vid handen
beroende på stora outnyttjade förlustavdrag som minskar skattebetalningarna
och tillåter ökningar av det egna kapitalet. Förlustavdragen uppgår till
drygt 2 miljarder kr efter 1987 års taxering.

Hur de aktieägartillskott och företagsspecifika lån som lämnats med
särskilda villkor för återbetalning skall behandlas från redovisnings- och
beskattningssynpunkt synes det fortfarande i viss mån råda delade meningar
om bland experterna på området. I redovisningshänseende torde dock de
tidigare omnämnda rekommendationerna som bokföringsnämnden lämnat
för bokföringen av statliga stödformer ha accepterats och tillämpats av
flertalet av de bokföringspliktiga.

6.2 Rätten till förlustavdrag

I granskningsärendet har frågan om ägartillskott begränsats till att omfatta
sådana tillskott som lämnas för förlusttäckning. I normalfallet är det
aktieägarna eller en grupp aktieägare som tillskjuter medel för att undvika en
likvidation av bolaget, på grund av att viss del av aktiekapitalet har
förbrukats.

Även om uppkommen förlust har täckts i redovisningen, kvarstår den
skattemässigt och kan senare utnyttjas i kommande deklarationer. Det
allmänna bidrar på detta sätt att kompensera bolaget för tidigare förlust som
ej kunnat utnyttjas vid inkomstbeskattningen.

Vad som sagts gäller även statliga bolag. Beträffande dessa blir effekten av
medelstillskotten dock något annorlunda som framgår av det följande. I
resonemanget bortses helt från verkliga kapitaltillskott som enbart har till
ändamål att utvidga kapitalbasen i bolaget.

Riksdagen har - som tidigare redovisats - under tidsperioden 1978-1982
lämnat avsevärda tillskott för förlusttäckning till statliga bolag. Enbart för

Förs. 1987/88:17

Bilaga 1

LKAB:s del rör det sig om mer än 3 OOO milj kr. Utöver dessa tillskott för
förlusttäckning har LKAB (alternativt Statsföretag AB) under perioden
1977-1982 erhållit drygt 2 000 milj kr för rekonstruktion och förstärkt
finansiering av verksamheten i LKAB.

Förutom att statsmedel i denna storleksordning har lämnats för att täcka
de förluster som uppkommit i verksamheten, kan bolaget skattemässigt
utnyttja de med allmänna medel redan kompenserade förlusterna i form av
förlustavdrag vid inkomstbeskattningen. Härigenom får det allmänna avstå
från skatteintäkter. Motsvarande belopp kan i stället disponeras av bolaget.
Statsfinansiellt sett innebär förfarandet i princip att förluster i de statliga
bolagen kompenseras två gånger.

Vid underhandskontroll hos finansdepartementet har bekräftelse erhållits
att statliga tillskott (jämförbara med ägartillskott) till de statliga bolagen inte
skall beskattas.

Rätten att utnyttja förlustavdrag har behandlats av riksdagen i fallet
Kockums AB, som är privatägt. I detta fall gällde det rätten till förlustavdrag
i samband med överlåtelse av större delen av bolagets verksamhet till staten.
Såväl näringsutskottet (NU 1978/79:47) som skatteutskottet (SkU 1978/
79:7y) anförde härvid att Kockums AB inte borde få tillgodogöra sig
kvarstående förlustavdrag efter det att staten delvis övertagit koncernens
tillgångar och skulder. En sådan rätt förelåg nämligen enligt gällande
skattelagstiftning. Näringsutskottet motiverade sin ståndpunkt sålunda:

Det ter sig också stötande om staten, förutom att den övertar ansvaret för
koncernens ansenliga skulder, skulle få vidkännas ett bortfall av skatter från
det sålunda från skulder rensade moderbolaget av den storleksordning det
här är fråga om.

Det eventuella skattebortfallet beräknades vara omkring 90-170 milj kr.
Näringsutskottet föreslog att Kockums AB skulle utfästa sig att, i den mån
bolaget utnyttjade sin rätt till förlustavdrag enligt förlustutjämningslagen,
efter hand till staten inbetala ett belopp som motsvarar den skattelättnad
bolaget skulle erhålla på grund av avdraget.

Riksdagen beslutade därefter med hänvisning till Kockumsfallet om viss
begränsning av avdragsrätten för uppkomna förluster i samband med
överlåtelse av verksamhet. Denna regel om begränsad rätt till förlustavdrag
infördes i anvisningarna till kommunalskattelagens 20 §. Regeln finns
numera i § 2 mom 5 i lagen om statlig inkomstskatt.

Det nu redovisade principiella synsättet på rätten till förlustavdrag i
samband med överlåtelse torde även kunna anläggas på löpande tillskott för
förlusttäckning i de statliga bolagen.

6.3 Omfattningen av förlustavdragen i vissa statliga bolag

Som påvisats i granskningens tidigare avsnitt har riksdagen beviljat avsevärda
belopp till de granskade statliga bolagen. Därav har en stor del lämnats i
form av bidrag eller tillskott som inte blir föremål för beskattning.

En sammanställning av sådana statliga medelstillskott för den aktuella
tidsperioden utvisar följande.

Förs. 1987/88:17

Bilaga 1

Medelstillskott för i huvudsak förlusttäckning till vissa statliga bolag under
perioden 1977/78 - 1985/86 (milj kr)

Procordia (fd Statsföretag AB)

För LKAB	3 230
För Svenska Petroleum	335
Vissa övriga helägda dotterbolag	2 587	6 152
Svenska Petroleum	884
Varav från Statsföretag	-335	549
ASSI		2 775
Sv. Varv AB
Medelstillskott	8 004
Infriade garantier för förluster	3 349	11 353
Zenit Shipping AB
För förlusttäckning		2 650
Totalt summa		23 479 milj kr

Även andra former av tillskott från staten har lämnats för att täcka
uppkomna förluster. Sålunda har bl a stöd i form av skuldebrev lämnats för
att vid senare tidpunkt inlösas av staten. Sådana utfästelser har dock inte
medtagits i denna sammanställning, då det har varit svårt att avgöra om
beloppet enbart varit avsett att täcka förluster i bolagens verksamhet.

Storleken av den inkomstskatt staten går miste om för perioden 1977/78—
1985/86 när det gäller ovannämnda bolag kan överslagsvis anges på följande
sätt. Vid en bolagsskatt på 52 % och ägartillskott uppgående till 23 000 milj
kr kommer staten att avstå från skatteintäkter på ca 12 000 milj kr.

Enligt uppgifter från dels industridepartementet, dels de av granskningen
omfattade bolagen (exkl Sv Varv AB och Zenit AB) uppgick de vid den
statliga taxeringen outnyttjade förlustavdragen före 1987 års taxering till ca
6 000 milj kr för dessa bolag.

Den möjliga skattereduceringen, uppgående till ca 3 100 milj kr, kan
bolagen i framtiden förfoga över för egna ändamål. Ändamål som riksdagen
inte har haft möjlighet att ta ställning till. SSAB, till vilket bolag riksdagen
har anslagit betydande belopp för förlusttäckning, hade vid den senaste
taxeringen utnyttjat sina underskottsavdrag till fullo enligt uppgift från
industridepartementet.

Vidare kan nämnas att Procordiakoncernen vid taxeringen hittills har
utnyttjat ca 1 000 milj kr av sina förlustavdrag.

Vissa statliga bolag har vidare, såvitt vi kunnat konstatera, på senare tid
använt sina överskottsmedel till finansiell verksamhet. Denna har i några fall
givit bättre tillskott till bolagets resultat än bolagets ordinarie verksamhet.

När riksdagen beviljar ägartillskott för förlusttäckning i bolagets verksamhet
tas allmänna medel i anspråk för att utradera en förlust. I och med detta
bör den statliga insatsen för bolaget vara till fyllest. Att i form av
skattereducering stärka bolagets ekonomiska ställning ytterligare i anledning
av samma förluster kan det inte finnas anledning till.

Ägartillskotten för resultatreglering inom sådana koncerner i vilka till

Förs. 1987/88:17

Bilaga 1

övervägande del ingår helägda dotterbolag kan framdeles komma att till stor
del ersättas med koncernbidrag. Då den kommunala taxeringen av juridiska
personer har slopats fr o m år 1985 underlättas nämligen möjligheterna att
med koncernbidrag täcka förluster i (till minst 90 % agda) dotterbolag.
Tidigare beskattades i många fall koncernbidrag vid den kommunala
taxeringen men inte vid den statliga taxeringen.

7 Åtgärd

Sorn framgått av granskningen beviljar riksdagen i många fall medelstillskott
för att täcka förluster i statliga bolag och för att därigenom förhindra att
likvidationsplikt inträder.

De nu gällande skattebestämmelserna ger ett sådant bolag rätt att utnyttja
sålunda uppkomna förluster för kvittning mot framtida vinster. Den
nedsättning av inkomstskatt och annan skatt som härigenom uppkommer för
bolaget kan bolaget använda i sin löpande verksamhet. Samtidigt är dessa
bidrag inte skattepliktiga.

Som angetts i det föregående (s. 19) har man i riksdagen i näraliggande fall
uttalat att sådana ”dubbla” förmåner inte bör ges. Det finns inte skäl att
behandla nu avhandlade ägartillskott på annat sätt. I den mån något statligt
bolag behöver ytterligare stöd efter förlusttäckningen får denna fråga
behandlas av riksdagen för sig.

För att undvika här nämnda skattekonsekvenser bör även statliga ägartillskott
som är avsedda att täcka förluster - i likhet med vad som gäller för
näringsbidrag - göras skattepliktiga.

Även om nu angivna ändring genomförs finns det en möjlighet att undvika
beskattning av ett statligt medelstillskott för att täcka en redovisad förlust.
Ett medelstillskott som avser utökning av bolagets kapitalbas genom ökning
av aktiekapitalet kan nämligen kombineras med en motsvarande nedsättning
av aktiekapitalet. Användes denna nedskrivning av aktiekapitalet för att
täcka uppkommen förlust, kvarstår bolagets rätt att åtnjuta förlustavdrag vid
kommande taxering. Emellertid torde risken för ett missbruk av denna typ av
statliga medelstillskott bedömas vara ringa, bl a på grund av det omständliga
förfarandet vid ändring av aktiekapitalet. Vid nytillskott av statliga medel för
ökning av aktiekapitalet har ju dessutom riksdagen att ta ställning till
ändamålet med medelstillskottet.

En annan fråga som uppkommer i detta sammanhang är den hur tillskott
till delägda statliga bolag skall behandlas.

Tillämpas genomgående den regeln att statligt stöd för förlusttäckning
skall beskattas, innebär detta att ägartillskotten från staten kommer att
behandlas på annat sätt än motsvarande tillskott från annan ägare.

I princip synes det emellertid å andra sidan inte finnas skäl att göra någon
skillnad vid behandlingen av hel- resp. delägda statliga företag i fråga om de
statliga ägartillskotten.

När det gäller förlustavdrag vid kommande beskattning inträder för övrigt
lika behandling för såväl hel- som delägda statliga bolag.

Det bör ankomma på regeringen att för riksdagen lägga fram förslag om
den skattemässiga behandlingen av statliga ägartillskott och andra medelstillskott
för förlusttäckning.

Förs. 1987/88:17

Bilaga 1

Förs. 1987/88:17
Bilaga 1
Underbilaga 1
till rapport 1987/88:2

AB Eiser

Investment AB Procordia
Kabi Vitrum AB
Kalmar Kockum AB
Kocumation AB

Kockums Industri AB
Laxå Bruks AB
Liber Grafiska AB
Nyckelhus AB
Pullmax AB

Regioninvest i Norr AB

Rockwool AB

SARA AB

Serva Promotion AB

SMT Machine Company AB

Statsföretag International AB
AB Statsföretagens Samköp

Swedish Industrial Development Corporation (SID)

Svenska Lagerhus AB

Svenska Risk Management Service AB

Svenska Utvecklings AB
Svetab, Svenska Industrietablerings AB
Toolboxgruppen i Stockholm AB
Uddcomb Sweden AB

Intressebolag

Beijer Byggmaterial AB
Bilfragmentering AB
AB ID-Kort
AB Sajo Maskin
Sweden Center Japan AB

Statsföretags dotterbolag per 1983-01-01

AB AB, Allmänna Bevaknings AB

Berol Kemi AB

Beroxo AB

BSK BS Konsult AB

Ceaverken AB

Ohrlings revisionsbyrå
Statliga bolags rätt till förlustavdrag

Inledning

Förs. 1987/88:17
Bilaga 1
Underbilaga 2
till rapport 1987/88:2

Staten och kommunerna var tidigare skattskyldiga till kommunal inkomstskatt
för vissa slags inkomster. Den slopade kommunala taxeringen av
juridiska personer fr. o. m. år 1985 har medfört att staten och kommunerna
helt befriats från skyldigheten att betala inkomstskatt.

Statliga och kommunala aktiebolag beskattas enligt samma regler som
andra svenska aktiebolag. Bolagsskattesatsen är 52 %. Härtill kommer
vinstdelningsskatten som baseras på ett delvis annat underlag än den vanliga
inkomstskatten. Skatten tas ut med 20 % av underlaget.

Frånvaron av särregler för beskattningen av de offentligägda aktiebolagen
garanterar en neutralitet i beskattningen.

Medelstillskott för förlusttäckning

Medelstillskott till statliga bolag, t. ex. för förlusttäckning kan ske i form av

o näringsbidrag, inbegripet eftergift av statliga villkorslån
o tillskott av eget kapital antingen genom aktieteckning i samband med
nyemission eller formlöst såsom aktieägartillskott (med eller utan förbehåll
om rätt till återbetalning ur framtida vinstmedel)
o eftergift av annat statligt lån än villkorslån, t. ex. vid obestånd

Den skattemässiga behandlingen av olika former av medelstillskott redovisas
nedan.

Näringsbidrag

Reglerna för beskattning av näringsbidrag reformerades år 1983 och finns
numera i punkt 2 av anvisningarna till 19 § kommunalskattelagen, KL.

Bestämmelserna innehåller bl. a. en definition av begreppet näringsbidrag.

Som näringsbidrag anses i första hand statliga stöd som lämnas utan förbehåll
om återbetalningsskyldighet. Även stöd som kan återkrävas skall emellertid
under vissa förutsättningar anses som näringsbidrag. Så blir fallet om
återbetalning kan komma i fråga endast om mottagaren inte uppfyller de
villkor som har uppställts eller bryter mot de föreskrifter som har meddelats
vid beviljandet av stödet. Den omständigheten att stödbeloppet måste
återbetalas om en oväntad händelse inträffar som rubbar förutsättningarna
för stödet, hindrar inte heller att stödet skall behandlas som ett bidrag.

Skattereglerna innebär i huvudsak följande.

Ett näringsbidrag är inte skattepliktig inkomst om det har använts för en
utgift som inte är avdragsgill vare sig direkt såsom omkostnad eller i form av
årliga värdeminskningsavdrag.

Har bidraget använts för sådan utgift som är på en gång avdragsgill, t. ex.
lönekostnader, utgör bidraget skattepliktig intäkt. Återbetalas ett bidrag, 23

som har tagits upp som intäkt, får den skattskyldige göra avdrag för det
återbetalade beloppet.

Har bidraget använts för att anskaffa en tillgång, för vilken anskaffningsvärdet
får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag (t. ex. byggnader,
maskiner), skall vid beräkning av värdeminskningsavdrag såsom anskaffningsvärde
anses endast så stor del av utgiften som inte har täckts av bidraget.

Den skattemässiga behandlingen av eftergift av statliga lån med villkorlig
återbetalningsskyldighet (s. k. villkorslån) var tidigare inte reglerad. Genom
1983 års lagstiftning har emellertid uttryckliga regler införts om vilka
skatteeffekter som inträder om ett statligt stöd med villkorlig återbetalningsskyldighet
efterskänks. De nya reglerna torde i huvudsak få anses innebära
ett förtydligande av äldre rätt och innebär följande.

Bokföringsnämnden har utfärdat en anvisning (BFN:23) beträffande
redovisning av näringsbidrag m. m.

Tillskott av eget kapital

Tillskott av eget kapital t. ex. för förlusttäckning kan ske i form av
aktieteckning i samband med en nyemission. Om de nya aktierna utges till en
emissionskurs motsvarande aktiernas nominella belopp kombineras nyemissionen
med en nedsättning av aktiekapitalet enligt 6 kap. 1 § 1. aktiebolagslagen
för omedelbar täckning av förlusten. De nya aktierna kan också
emitteras till överkurs. Vad som inbetalats för de nytecknade aktierna utöver
nominellt belopp förs till reservfonden, som omedelbart kan tas i anspråk för
förlusttäckningen.

Kapitaltillskott av nu angivet slag utgör inte skattepliktig intäkt för det
emitterade aktiebolaget och är inte avdragsgillt vid inkomsttaxeringen hos
aktieägaren i annan form än att det tillskjutna beloppet kommer att öka hans
anskaffningsvärde på aktierna och därmed påverka vinstberäkningen vid en
framtida avyttring av dessa.

Vad som inbetalats vid nyemission skall vidare - vid utskiftning i samband
med aktiebolagets upplösning eller nedsättning av bolagets aktiekapital -hänföras till s. k. tillskjutet belopp, som skall avräknas vid bestämmandet av
det till utskiftningsskatt beskattningsbara beloppet.

Ett aktieägartillskott lämnas normalt för täckande av förluster vilka eljest
skulle ha tvingat bolaget till likvidation enligt 13 kap. aktiebolagslagen.
Aktieägartillskottet utgör ett formlöst alternativ till förlusttäckning i form av
nyemission på sätt ovan angivits.

Förs. 1987/88:17
Bilaga 1
Underbilaga 2
till rapport 1987/88:2

Aktieägartillskottet kan vara antingen ovillkorligt eller lämnas med
förbehåll om rätt till återbetalning när bolaget har fritt eget kapital
tillgängligt för ändamålet.

Den skattemässiga behandlingen av aktieägartillskotten togs upp i det
kommittébetänkande som låg till grund för lagstiftningen om beskattning av
koncernbidrag (SOU 1964:29). Kommittén framhöll (s. 83) att aktieägartillskott-t.
ex. för fyllande av brist i aktiekapitalet-är en form av kapitalinsats,
som inte är avdragsgill för delägaren och som inte utgör skattepliktig inkomst
för det mottagande företaget.

Aktieägartillskotten behandlas alltså i de av kommittén berörda avseendena
på exakt samma sätt som annat eget kapital, tillskjutet i samband med
bildandet av ett aktiebolag eller vid nyemission.

Kommittén framhöll vidare (s. 83) att aktieägartillsotten, vid upplösning
av ett aktiebolag eller i samband med nedsättning av aktiekapitalet, skall
hänföras till s. k. tillskjutet belopp i utskiftningsskattehänseende.

Vad kommittén i denna del anfört vinner, såvitt avser de villkorslösa
aktieägartillskotten, stöd av uttalanden i litteraturen. KGA Sandström har
utförligt behandlat ämnet i sin bok Aktiebolagens utskiftningsskatt (s. 49 f).
Författaren gör skillnad mellan å ena sidan tillskott som lämnats utan något
som helst villkor om återbetalningsskyldighet och å andra sidan ”tillskott
som är förenat med skyldighet för bolaget att ur blivande vinst eller vid
likvidation behållna tillgångar återbetala detsamma” (s. 54). De villkorslösa
tillskotten skulle enligt författaren få inräknas i tillskjutet belopp, däremot
inte de villkorliga. Att villkorliga aktieägartillskott inte får i utskiftningsskattehänseende
behandlas som tillskjutet belopp framgår numera av rättsfallet
RSV/FB Dt 1983:10.

De villkorslösa aktieägartillskotten behandlas alltså även i utskiftningsskattehänseende
på exakt samma sätt som annat eget kapital, tillskjutet i
samband med bildandet av ett aktiebolag eller vid nyemission.

Frågan huruvida ett lämnat aktieägartillskott får inräknas i omkostnadsbeloppet
vid en försäljning av aktierna har, jämte vissa andra frågor, prövats i
rättsfallet RÅ 1985 1:10.

Av rättsfallet framgår:

o att återbetalning av ett villkorligt aktieägartillskott till tillskottsgivaren
själv skattemässigt skall behandlas som återbetalning av ett lån. Återbetalningen
medför således inte beskattning av mottagaren. Detta gäller
oavsett om återbetalningen till den som lämnat tillskottet sker före eller
efter dennes avyttring av aktierna i bolaget,
o att en samtidig avyttring av aktierna och av fordran på återbetalning av
det villkorliga tillskottet i beskattningshänseende skall behandlas var för
sig. Tillskottet får därför inte inräknas i anskaffningskostnaden för de
sålda aktierna.

Ett ovillkorligt aktieägartillskott torde få inräknas i anskaffningsvärdet för
aktierna och därmed påverka reavinstberäkningen när aktierna avyttras.

Det ovan sagda leder till följande.

Kapitaltillskott som staten lämnar ett aktiebolag i sin egenskap av
aktieägare i bolaget utgör ej skattepliktig intäkt för bolaget. Detta gäller

Förs. 1987/88:17
Bilaga 1
Underbilaga 2
till rapport 1987/88:2

oavsett om tillskottet lämnats för täckande av förluster eller eljest för att öka
bolagets eget kapital samt oberoende av om tillskottet skett i form av
aktieteckning i samband med nyemission eller formlöst såsom aktieägartillskott.

Eftergift av annat statligt lån än villkorslån

De år 1983 införda reglerna om vilka skatteeffekter som inträder vid eftergift
av statliga lån till näringsidkare gäller enligt ordalydelsen endast lån med
villkorlig återbetalningsskyldighet (villkorslån). Hur beskattningen skall ske
vid eftergift av annat statligt lån torde bli beroende på omständigheterna i det
enskilda fallet.

Vinst som uppkommit på grund av ackord anses enligt praxis inte utgöra
skattepliktig inkomst (RÅ 1929 Fi 369). Gäldenären har inte heller beskattats
när en fordran i annat fall har nedsatts på grund av hans bristande
betalningsförmåga (RÅ 1963 ref 48 och RÅ 1979 1:96).

I förarbetena till lagstiftningen om ändrade regler för beskattning av
näringsbidrag har understrukits att de nya reglerna om behandlingen av
eftergivna stödbelopp inte är avsedda att åstadkomma någon ändring av den
praxis som gäller i fråga om eftergift i samband med ackord eller nedsättning
av fordran på grund av låntagarens obestånd (Ds B 1981:17 s. 164).
Uttalandet torde få tolkas så att reglerna för den skattemässiga behandlingen
av eftergift av villkorslån inte skall tillämpas därest fråga är om ackord eller
om statens fordran i annat fall nedsatts på grund av låntagarens bristande
betalningsförmåga. I nu avsedda fall skall i stället den bokföringsmässiga
vinst som uppkommer hos låntagaren anses som en icke skattepliktig intäkt.

En förutsättning för att en betalningsuppgörelse skall bedömas enligt
reglerna för ackord torde dock vara att låntagaren är insolvent, dvs. att
fordringen är osäker (RN 1960 nr 4:4 och SOU 1964:29 s. 107).

Enligt 3 § lagen (1960:63) om förlustavdrag gäller att förlust som
uppkommit under det år då ackordet beviljats eller under tidigare år inte får
utnyttjas för förlustutjämning vid taxering för ackordsåret eller senare.

Om låntagaren inte är insolvent torde det eftergivna beloppet kunna
behandlas antingen enligt reglerna för näringsbidrag eller enligt reglerna för
aktieägartillskott. Utformningen av betalningsuppgörelsen med staten torde
i praktiken ha stor betydelse för den skattemässiga behandlingen av
eftergivet belopp.

Gränsdragningen mellan näringsbidrag och aktieägartillskott

Frågan huruvida ett medelstillskott från svenska staten skall betraktas som
statsbidrag (näringsbidrag) eller som aktieägartillskott har prövats i rättsfallet
RSV/FB Dt 1979:9 (ang. ASEA-ATOM). Regeringsrätten uttalade att
frågan om skatteplikt för bidraget skulle bedömas med utgångspunkt i att

Förs. 1987/88:17
Bilaga 1
Underbilaga 2
till rapport 1987/88:2

bidraget fick anses utgöra aktieägartillskott. Bestämmelserna i anvisningarna
till 19 § KL ansågs därför inte tillämpliga.

Kopia av rättsfallet bifogas.

Förlustavdrag

Lagen (1960:63) om förlustavdrag uppställer vissa spärregler som innebär att
ett ägarskifte i ett aktiebolag medför att bolaget går miste om rätten till
avdrag för förluster som uppkommit före ägarskiftet.

a) Förlustavdrag i fåmansägda företag

Ett aktiebolag, som är fåmansföretag vid ingången av förluståret (ingångsdagen)
eller vid utgången av det beskattningsår för vilket taxering skall ske
(utgångsdagen), har inte rätt till förlustavdrag om

1. aktier med mer än hälften av röstetalet i bolaget på utgångsdagen ägs av
en person som på ingångsdagen inte ägde aktier med så stor andel i
röstetalet (spärregel I) eller

2. aktier med mer än hälften av röstetalet i bolaget på utgångsdagen ägs av
två eller flera personer som inte ägde dessa aktier på ingångsdagen
(spärregel II).

För att spärregel I skall bli tillämplig krävs alltså dels att röstmajoriteten på
utgångsdagen innehas av en enda fysisk person, dels att denne inte hade
sådan majoritet på ingångsdagen. Enligt spärregel II krävs inte att någon
person ensam fått det bestämmande inflytandet i bolaget. Avgörande är i
stället att mer än hälften av aktierna bytt ägare mellan de båda tidpunkterna.

Med ägare till aktier avses fysisk person som - direkt eller genom
förmedling av juridisk person - äger eller på därmed jämförligt sätt innehar
aktierna.

Vid bedömningen av ägarförhållandena i ett bolag skall

1. den som är aktieägare på ingångsdagen och samtliga närstående till denne
anses som en enda ägare och

2. aktier, som förvärvats av någon som såväl på ingångsdagen som vid
förvärvstillfället var företagsledare i bolaget, anses ha ägts av denne även
på ingångsdagen.

b) Förlustavdrag i flermansägda bolag

En särskild spärregel riktar sig mot handel med flermansägda bolag utan
egentlig verksamhet eller reella tillgångar (skalbolag) men med outnyttjade
förlustavdrag.

För tillämpning av skalbolagsregeln fordras att en juridisk person, som
tidigare inte haft röstmajoritet i bolaget, får sådan majoritet. Så länge inte
någon juridisk person ensam får det bestämmande inflytandet kan därför
samtliga aktier i skalbolaget överlåtas utan att avdragsförbudet aktualiseras.
Aktierna i skalbolaget kan alltså säljas till två eller flera sinsemellan

Förs. 1987/88:17
Bilaga 1
Underbilaga 2
till rapport 1987/88:2

fristående aktiebolag, som köper upp högst 50 % var av aktierna. Skalbolaget
får dock inte genom ägarskiftet bli att betrakta som fåmansföretag.

c) Sparade reaförluster

Någon motsvarighet till ovanstående spärregler i lagen (1960:63) om
förlustavdrag finns inte i fråga om sparade reaförluster. En sådan förlust kan
således aktiebolaget utan hinder av ägarskifte utnyttja för kvittning mot
skattepliktig reavinst under en sexårsperiod.

”Lex Kockum”

En särskild spärregel tar sikte på aktiebolag eller ekonomiska föreningar som
helt eller till huvudsaklig del överlåtit sin verksamhet eller sina tillgångar till
staten eller till kommun eller till ett statligt eller kommunalt bolag (2 §
5 mom. lagen om statlig inkomstskatt). Förlust eller underskott som
uppkommit före eller i samband med överlåtelsen får i dessa fall inte
avräknas från inkomst som har tillfallit företaget efter överlåtelsen. Vad nu
sagts gäller dock inte om överlåtelsen framstår som ett normalt led i
företagets verksamhet och inte heller i fråga om överlåtelse inom en koncern.

Förlustavdrag hos allmännyttiga bostadsföretag

I en lagrådsremiss den 12 februari 1987 föreslås att skattemässiga underskott
som uppkommit i ett schablonbeskattat allmännyttigt bostadsföretag inte
skall få utnyttjas i form av förlustavdrag om företagets allmännyttiga
karaktär - och därmed schablonbeskattningen - upphör.

Bakgrunden till ingripandet är ett uppmärksammat fall där aktierna i ett
kommunalt allmännyttigt bostadsföretag med betydande förlustavdrag överlåtits
till ett privatägt aktiebolag. Större delen av lägenhetsbeståndet har före
aktieöverlåtelsen sålts till ett annat kommunalt bolag ingående i samma
koncern som det sålda bolaget (jfr Lex Kockum).

1987-04-01

Anders Klange/MNM

Utdrag ur RSV Förhandsbesked 1979 (s. 497)

9 Medelstillskott från svenska staten - statsbidrag eller aktieägartillskott?

1 I ansökningen från AB ASE A-ATOM anfördes bl a följande: Bolaget,
vars aktier ägs av ASEA AB (50 %) och svenska staten (50 %), började sin
verksamhet den 1 jan 1969. En redogörelse för konsortialavtalet mellan
ägarna lämnas i prop. 1968:169. Av avtalet framgår att ASEA-ATOM skall
vara dotterbolag till ASEA.

Förs. 1987/88:17
Bilaga 1
Underbilaga 2
till rapport 1987/88:2

Redan tidigt visade det sig att bolaget hade begränsade möjligheter att
ställa realsäkerhet för sina åtaganden i samband med leveranser. ASEAATOM
hemställde därför om en särskild garanti från aktieägarnas sida till ett
belopp av 500 milj kr fördelat med hälften vardera på staten och ASEA.
Hemställan godkändes, se prop 1969:101, SU 1969:99, rskr 1969:245.

I prop. 1972:13 föreslogs en sådan ändring i KL:s regler om avdrag för
öppet koncernbidrag att KM:t, i syfte att främja samhällsekonomiskt
betydelsefulla uppgifter, skall kunna medge avdragsrätt för bidrag från ett
företag till ett annat även om inte aliade förutsättningar som annars gäller för
avdragsrätt för koncernbidrag föreligger. Propositionen godkändes och
lagändringen genomfördes.

7 mars 1972 gjorde ASEA-ATOM en framställning om medelstillskott (60
milj kr) från aktieägarna under 1972. Framställningen godkändes och
beloppet utbetalades 3 juli 1972. Detta första medelstillskott behandlas i
prop. 1972:52. Senare har ytterligare medelstillskott utbetalats från aktieägarna
och den totala bilden är följande.

Datum	Medelstillskott i milj kr från staten ASEA	Summa
72-07-03	30	30	60
74-07-01	15	15	30
75-07-01	20	20	40
76-07-01	20	20	40
77-07-01	19,5	19,5	39
Summa	104,5	104,5	209

1 samtliga ovan angivna fall har regeringen medgivit, med stöd av 43 § 3 mom
femte st KL, att de bidrag som ASEA lämnat till ASEA-ATOM skall anses
som avdragsgill omkostnad för ASEA och skattepliktig intäkt för ASEAATOM.

Som villkor för regeringens medgivande har bl a gällt att såväl givare som
mottagare av bidraget redovisat detta öppet i självdeklarationen för aktuellt
år. För ASEA-ATOMs del framgår detta av till denna skrivelse fogade
kopior av deklarationer avgivna 1973 samt 1975 tom 1977.

Av deklarationskopiorna framgår vidare att ASEA-ATOM varje aktuellt
år i deklarationen yrkat avdrag från summa nettovinst och tillkommande
poster för medelstillskottet från svenska staten, dvs medelstillskott från
staten har hänförts till för bolaget icke skattepliktiga intäkter. Detta
förfarande finner enligt bolagets mening stöd i ovan angivna förarbeten men
har aldrig sakligt prövats beroende på att bolaget hittills aldrig haft några
egentliga vinster. Avdragen har således förts vidare som ackumulerat
förlustavdrag.

För räkenskapsåret 1977 beräknar ASEA-ATOM att redovisa en vinst om
5,5 milj kr. Liksom vid deklarationerna för tidigare beskattningsår avser
ASEA-ATOM att vid 1978 års taxering behandla från staten under 1977
mottaget medelstillskott som en icke skattepliktig intäkt. Därjämte kommer
framgent avdrag att ske för ackumulerade förlustavdrag.

Med hänsyn till frågans stora principiella och ekonomiska betydelse
anhåller vi härmed om besked huruvida från staten erhållna medelstillskott
utgjort för bolaget skattepliktig intäkt.

Förs. 1987/88:17

Bilaga 1
Underbilaga 2
till rapport 1987/88:2

2 RSV:s rättsnämnd finner att det medelstillskott på 19,5 milj kr som
sökandebolaget under räkenskapsåret 1977 erhållit från staten är att anse
såsom inte skattepliktigt aktieägartillskott. I enlighet härmed förklarar
nämnden att beloppet inte utgör skattepliktig intäkt för sökandebolaget.

Beträffande under tidigare år erhållna medelstillskott avvisades ansökningen.

3 RR, där TI hemställde om förklaring att de medelstillskott bolaget under
1977 erhållit från staten utgjorde skattepliktig inkomst enligt anv till 19 § KL
(statsbidrag): Utan bifall.

Frågan om skatteplikt för bidraget är, såsom RSV funnit, att bedöma med
utgångspunkt i att bidraget får anses utgöra aktieägartillskott. I fråga om
bidrag av sådan karaktär är den av TI åberopade bestämmelsen i anv till 19 §
KL icke tillämplig.

Förs. 1987/88:17
Bilaga 1
Underbilaga 2
till rapport 1987/88:2

Skatteförvaltningen

RIKSSKATTEVERKET

1988-02-10 Dnr 3/87-247

Riksdagens Revisorer

Anmodat att inkomma med yttrande över rapport 1987/88:2 angående
statliga bolags rätt till förlustavdrag vid beskattningen får riksskatteverket
(RSV) anföra följande.

I rapporten anförs att statens medverkan i företagsrekonstruktioner och
strukturomvandling av flera tunga basindustrier har medfört att riksdagen
anslagit statliga medel av ansenliga belopp till verksamheter i vilka staten
varit ägare eller inträtt som ny ägare. I många fall har dessa medelstillskott
lämnats för att täcka förluster i bolagens verksamheter. Har dessa medelstillskott
formen av aktieägartillskott behandlas de normalt som en extraordinär
intäkt vid bolagets resultatredovisning. Härigenom neutraliseras eller reduceras
den uppkomna förlusten i bolagets verksamhet. I beskattningshänseende
blir tillskotten emellertid skattefria medan den med medlen täckta
förlusten kan utnyttjas för att reducera beskattningen vid framtida vinster.

I rapporten anförs vidare att från statsfinansiell synpunkt innebär nu
rådande beskattningspraxis att de statliga företagen i princip erhåller
kompensation två gånger vid förlusttäckningen.

För att undvika här nämnda skattekonsekvens föreslås i rapporten att
statliga ägartillskott som är avsedda att täcka förluster bör göras skattepliktiga
och att det får ankomma på regeringen att för riksdagen lägga fram förslag
om erforderlig ändring i beskattningen av aktieägartillskott och andra
medelstillskott för förlusttäckning.

Hur aktieägartillskott skall behandlas har inte reglerats i den skatterättsliga
lagstiftningen. Enligt stadgad praxis anses emellertid aktieägartillskott
normalt utgöra en icke skattepliktig intäkt. Anledningen härtill torde vara att
aktieägartillskott närmast är att betrakta som en form av kapitalinsats. I
företagens årsredovisningar redovisas aktieägartillskott normalt som extraordinär
intäkt, som förbättrar det redovisade årsresultatet. Att införa regler
som gör statliga aktieägartillskott skattepliktiga skulle innebära dels att
ägartillskott från staten skulle behandlas på annat sätt än motsvarande
tillskott från annan, dels att sådana regler skulle strida mot en stadgad
skatterättslig praxis. RSV anser detta vara mindre lämpligt. Om ändrade
regler anses erforderliga för att förhindra att de statliga företagen erhåller
kompensation två gånger vid förlusttäckningen är det enligt RSVs mening
mera lämpligt att ändra i lagen (1960:63) om förlustavdrag på så sätt att
förlustavdrag reduceras med vad företaget erhållit i form av statligt
aktieägartillskott. Detta bör gälla endast under den förutsättningen att
dessförinnan inte har redovisats någon kostnad för återbetalning av tidigare
erhållet aktieägartillskott. Om bolaget återbetalat aktieägartillskottet innan
yrkandet om förlustavdrag görs skall således någon reducering av förlustav -

Förs. 1987/88:17

Bilaga 2

draget inte ske. Detta innebär alltså att inom ramen för tioårsgränsen för
förlustavdrag finns alltid möjlighet att utnyttja den på grund av aktieägartillskottet
uppkomna förlusten under förutsättning att återbetalning ägt rum.

Ett annat alternativ är att komplettera bestämmelserna i 19 § kommunalskattelagen
(1928:370) om beskattning av näringsbidrag på så sätt att däri
inbegrips även aktieägartillskott från staten. Enligt RSVs mening medför
dock en sådan lösning problem. Som framgår av lagtexten utgör näringsbidrag
under vissa förhållanden icke skattepliktig inkomst. Kvarstår detta
skulle även fortsättningsvis statliga aktieägartillskott kunna medföra oförändrad
förlustutjämningsrätt för mottagaren.

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad generaldirektör. Vid den
slutliga handläggningen har även närvarit skattechef Bodil Hulgaard,
skattedirektör Lennart de Verdier samt avdelningsdirektör Stig Dunvall,
föredragande.

Lennart Nilsson

Stig Dunvall

Förs. 1987/88:17

Bilaga 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förs. 1987/88:17

Revisorernas förslag s

1 REVISORERNAS GRANSKNING 1

2 REVISORERNAS ÖVERVÄGANDEN 2

3 HEMSTÄLLAN 2

Bilaga 1

0 SAMMANFATTNING 4

1 GRANSKNINGENS BAKGRUND OCH GENOMFÖRANDE
4

2 STATLIGA TILLSKOTT FÖR FÖRLUSTTÄCKNING

I STATLIGA BOLAG 5

3 REDOVISNINGSMÄSSIG BEHANDLING AV STATLIGT

STÖD TILL FÖRETAG 6

4 BESKATTNING AV MEDELSTILLSKOTT TILL STATLIGA
FÖRETAG 6

5 STATLIGT STÖD TILL VISSA STATLIGA FÖRETAG .... 8

5.1 Statsföretag AB (fr.o.m. 1/1 1983 Procordia AB) 9

5.1.1 Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) 10

5.1.2 AB Statens Skogsindustrier (ASSI) 13

5.1.3 Svenska Petroleum AB (SP) 14

5.2 Svenska Varvsgruppen 14

5.3 Zenit Shipping AB 17

6 ÖVERVÄGANDEN 17

6.1 Ägartillskott vid inkomstbeskattningen 18

6.2 Rätten till förlustavdrag 18

6.3 Omfattningen av förlustavdragen i vissa

statliga bolag 19

7 ÅTGÄRD 21

Underbilagor till rapporten 22

Bilaga 2 31