Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Redogörelse till riksdagen
1987/88:15

Fullmäktiges i riksbanken förvaltningsberättelse för

år 1987 Red°g 1987/88:15 -

Jämlikt föreskrifterna i 37 § lagen för Sveriges riksbank och 17 § bankoreglementet
får fullmäktige i riksbanken avge härvid fogade berättelse angående
riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning under 1987 jämte förslag om
disposition av riksbankens vinstmedel.

I vissa frågor, som fullmäktige behandlat under året och som redovisas i
berättelsen, har avgivits reservationer och särskilda yttranden. Dessa finns
redovisade i fullmäktiges protokoll.

Fullmäktige hemställer

- att riksdagen fastställer riksbankens i förvaltningsberättelsen återgivna
balans- och resultaträkningar för år 1987

- att riksdagen beslutar att av riksbankens tillgängliga vinstmedel,
7 018 413 482 kr., skall

a) 900 000 000 kr. i enlighet med tidigare riksdagsbeslut överföras till
Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond;

b) 6 110 561 000 kr, dvs. 4 000 000 000 kr utöver gjorda förskottsbetalningar
om 2 110 561 000, levereras in till statsverket; och

c) 7 852 482 kr. överföras till dispositionsfonden.

Stockholm den 28 januari 1988

ERIK ÅSBRINK

OLLE GÖRANSSON KURT EKLÖF STAFFAN

BURENSTAM LINDER

JAN BERGQVIST INGEMAR KARL BOO

ELIASSON

/Hanna Ericson

1 Riksdagen 1987/88. 2 sami. Nr 15

Redog. 1987/88:15

Innehåll

Inledning 4

Kredit- och valutapolitiken 5

Grunddragen i den realekonomiska utvecklingen 5

Kreditpolitikens huvuddrag och utvecklingen under året 8

Utvecklingen på kreditmarknaden 14

Statens upplåning 16

Valutaregleringen 1987 18

Kredit- och valutapolitiskt kalendarium 22

Internationellt finansiellt samarbete 24

Betalningsmedelsförsörjningenm. m 30

Förvaltningsåtgärder 33

Riksbankens bokslut 44

Bilaga 1: Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels

minne 53

Bilaga 2: Riksbankens jubileumsfond 54

Bilaga 3: Organisationsplan för Sveriges riksbank 55

Inledning

Redog. 1987/88:15

Sveriges riksbank är myndighet under riksdagen och står under dess garanti.
Riksbanken förvaltas av sju fullmäktige, varav sex utses av riksdagen och en
av regeringen. Den av regeringen utsedde fullmäktigeledamoten är ordförande.
Fullmäktige utser inom sig riksbankschef och inom eller utom sig en
vice riksbankschef.

Riksbankens uppgift som centralbank består i att:

- utge sedlar och mynt,

- ansvara för betalningsmedelsförsörjningen,

- förvalta guld- och valutareserven,

- fungera som statens och bankernas bank,

- föra kredit- och valutapolitik inom ramen för den allmänekonomiska
politiken.

Riksbanken administrerar vidare valutaregleringen.

Riksbankens verksamhet bedrivs vid huvudkontoret i Stockholm och vid
åtta regionkontor samt under dessa tretton kassakontor. Vidare sker ut- och
inlämning av sedlar vid tre s. k. sedeldepåer i postverkets regi. Regionkontorens
och kassakontorens arbetsuppgifter består främst av betalningsmedelsförsörjning.
Vid huvudkontoret svarar en särskild enhet, region Stockholm,
för betalningsmedelsförsörjningen.

Grundläggande bestämmelser om riksbanken och dess uppgifter finns i
lagen (1934:437) för Sveriges riksbank och i lagen (RFS 1975:6) med
reglemente för riksbanken (Bankoreglementet).

I lagen (1974:922) om kreditpolitiska medel regleras de kreditpolitiska
instrument som regeringen genom förordnande kan ställa till riksbankens
förfogande. Har förordnande om kreditpolitiska medel givits utfärdar
riksbanken de tillämpningsföreskrifter som behövs för användningen av
sådana medel.

De valutareglerande bestämmelserna återfinns dels i valutalagen (SFS
1939:350), dels i valutaförordningen (SFS 1959:264). Riksbanken har
utfärdat föreskrifter om tillämpning av valutaförordningen vilka återfinns i
riksbankens författningssamling, serie B.

Under år 1987 hade fullmäktige i riksbanken följande sammansättning:

Ordinarie ledamöter

Erik Åsbrink, ordförande, Olle Göransson, vice ordförande och deputerad,
Bengt Dennis, riksbankschef, Staffan Burenstam Linder, Jan Bergqvist,
Ingemar Eliasson och Karl Boo.

Suppleanter

Lars Mathlein, personlig suppleant för ordföranden (t. o. m. den 12 mars
1987), Klas Eklund, personlig suppleant för ordföranden (fr. o. m. den 13
mars 1987), Ivar Nordberg, Birgitta Johansson, Johan Gernandt, Aina
Westin, Christer Eirefelt, Bertil Jonasson och Kurt Eklöf, vice riksbankschef.

Kredit- och valutapolitiken

Redog. 1987/88:15

Grunddragen i den realekonomiska utvecklingen

Aktivitetsnivån i den svenska ekonomin var hög under 1987 och i vissa delar
rådde stark överhettning. Bakgrunden var en stark expansion av den
inhemska efterfrågan. För tredje året i rad var det konsumtionen som stod
för det största bidraget till BNP-tillväxten men även investeringsutvecklingen
gav under året en viss stimulans.

En svag marknadstillväxt för svensk export i kombination med en kraftig
ökning av den inhemska efterfrågan bidrog starkt till att ett överskott i
bytesbalansen på 7 miljarder kr 1986 förbyttes i ett underskott på ca 5
miljarder kr 1987. Prisstegringarna hölls under första halvåret tillbaka av
det prisstopp som då rådde. I stora delar avskaffades prisstoppet fr o m juli
varefter prisstegringstakten åter ökade.

Den internationella bakgrunden och den svenska exporten

De finansiella obalanserna i världen med stora bytesbalansunderskott i USA
å ena sidan och med överskott i Västtyskland, Japan och vissa NIC-länder1 i
Asien å den andra, var också under 1987 det dominerade problemet i den
internationella ekonomiska utvecklingen. Det kraftiga dollarfallet sedan
början av 1985 hade vid årets slut ännu inte resulterat i någon reduktion av
det amerikanska bytesbalansunderskottet. Deprecieringen hade visserligen
en gynnsam inverkan på exportvolymutvecklingen samtidigt som importtillväxten
dämpades. Effekten härav uppvägdes dock av en försämring i
terms-of-trade.

Produktionstillväxten i OECD-länderna uppgick 1987 till 2,7 %, ungefär
samma ökningstakt som 1986. Under flera år hade konsumtionen i USA,
pådriven av stora budgetunderskott, utgjort motorn i världsekonomin.
Under 1987 skedde en markant avsaktning i den inhemska efterfrågetillväxten
såväl i USA som i OECD-området sammantaget. Fortfarande gav
emellertid konsumtionen det största bidraget till produktionsökningen i
OECD. Investeringsuppgången hölls tillbaka av den oro som följde av att
ojämvikterna i bytesbalanserna i världen inte visade tecken att minska och
den osäkerhet om växelkurserna som följde av detta.

De finanspolitiska åtgärder i olika länder som vidtagits har visat sig
otillräckliga för att eliminera de externa obalanserna. Ambitionen att med
hjälp av en expansiv penningpolitik förhindra en recession i världsekonomin
och samtidigt i enlighet med Louvre-överenskommelsen stabilisera dollarkursen,
skapade inflationsförväntningar och trovärdighetsproblem för den
ekonomiska politiken. Detta medförde en uppdragning av den internationel -

1 Newly Industrialized Countries.

la räntenivån, vilken blev särskilt accentuerad under hösten. Ränteuppgångarna
föranledde en portföljöverflyttning från aktier till räntebärande papper
i USA, vilket i oktober utlöste dramatiska fall i de högt uppdrivna
aktiekurserna över hela världen.

Börskrisen föranledde en återgång till lägre internationella räntor i syfte
att förhindra en allvarlig finansiell kris och ett kursfall för US A-dollarn. De
åtgärder som mot slutet av året vidtogs i USA för att förhindra en uppgång i
budgetunderskottet samt ett gemensamt G-7 uttalande om växelkurser och
finanspolitik var inte tillräckliga för att skapa lugn på valutamarknaden. De
sågs snarast som en bekräftelse på att några kraftfulla balansskapande
åtgärder inte var att vänta och kursen på USA-dollarn föll på nytt trots
stödköp från flera centralbanker.

Marknadstillväxten för svensk export blev under året svagare än världshandelsutvecklingen
totalt sett. Orsaken var bl a den ogynnsamma
utvecklingen i Norge och Danmark. Den svaga investeringstillväxten i många
OECD-länder missgynnade också stora delar av svensk exportindustri.
Timlöneökningen i svensk industri låg dessutom under 1987 genomsnittligt
ca 3 % över konkurrentländernas vilket emellertid motverkades i någon mån
av en bättre produktivitetsutveckling i svensk industri 1987. Exporten till
vissa OECD-länder utvecklades dock gynnsamt, såsom till Spanien och
Portugal. Vidare dämpades nedgången i exporten till OPEC-länderna. Detta
innebar att exporten ändock kom att uppvisa i stort sett samma volymtillväxt
1987 som 1986, dvs omkring 3 %.

Inhemsk efterfrågan, lager och import

Under 1987 uppgick BNP-tillväxten i Sverige till ca 2,5 %, vilket innebar att
tillväxten fördubblades jämfört med 1986. Den inhemska efterfrågan var
hög. Den privata konsumtionen fortsatte att öka nästan lika kraftigt 1987
som året före, dvs omkring 4 %. Hushållens inkomster synes inte ha hållit
samma höga ökningstakt som deras konsumtion under 1987. En stor del av
konsumtionsökningen torde således ha finansierats genom att hushållen drog
ned sitt sparande. Avregleringarna på kreditmarknaden i kombination med
kraftiga förmögenhetsökningar i hushållssektorn till följd av stigande
fastighetspriser och aktiekurser bidrog sannolikt till denna utveckling.

Bruttoinvesteringarna slog om från en viss minskning 1986 till en ökning på
nästan 6 % 1987. Industriinvesteringarna ökade därvid med i runt tal 15 %
och bostadsinvesteringarna, som sköt fart under året efter flera års nedgång,
10 %. Expansionstakten var så kraftig inom byggnadsverksamheten att en
markant överhettning uppkom.

Tillväxten i importvolymen av varor och tjänster beräknas till ca 4,5 %
1987 mot knappt 6 % 1986. Minskade oljelager och därmed minskad
oljeimport dämpade importökningen 1987.

Industriproduktion, sysselsättning och priser

Industriproduktionen ökade åter under 1987 efter att i stort sett legat stilla
under ett par år dessförinnan. Kapacitetsutnyttjandet kom därmed att ligga

Redog. 1987/88:15

högt och överhettning rådde i vissa branscher.

Sysselsättningen fortsatte att öka och arbetslösheten reducerades ytterligare
under året. Endast 2 % av arbetskraften var i genomsnitt arbetslös 1987.

Under loppet av året steg konsumentprisindex (KPI) med 5,2 % och
mellan årsgenomsnitten för 1986 och 1987 med 4,2 %. Prisutvecklingen
under loppet av året påverkades av det prisstopp som infördes i slutet av
januari 1987. Fr o m juli infördes successiva lättnader i prisregleringen,
vilket återspeglades i stigande prisstegringstakt under andra halvåret.

Bytesbalansen

Bytesbalansen försämrades markant mellan 1986 och 1987. Ett överskott
1986 på nästan 7 miljarder kr förbyttes i ett underskott på ca 5 miljarder kr

1987.

Det var framför allt en svagare handelsbalans som gav en försämrad
bytesbalans. Den starka inhemska efterfrågetillväxten medförde att importen
ökade mer än exporten. Avvecklingen av oljelagren fick emellertid till
följd att den s k oljenotan kunde reduceras ca 4 miljarder kr mellan åren och
försämringen i bytesbalansen begränsades därigenom.

Bytesbalansen. Miljarder kr

1985 1986 19871

Handelsbalans

(inkl. korrigering av handelsstatistik) 14,5 22,1 22,1

Tjänster och transfereringar -25,1 - 27,4 - 27,4

Bytesbalans -10,6 - 5,3 - 5,3

1 Preliminärt utfall.

Tjänste- och transfereringsnettot för 1987 visade enligt statistiken en
försämring med ca 4 miljarder kr. Införandet av ett nytt rapporteringssystem
för betalningsbalansen, som medfört ett brott i statistiken för tjänster och
transfereringar, gör resultatet svårtolkat. En del av den försämring i tjänsteoch
transfereringsnettot som registrerats kan vara en rent statistisk effekt
beroende på bristande jämförbarhet vid övergången till det nya rapporteringssystemet.

Privat och kommunal kapitalbalans och valutaflöde

Sammantaget under året uppgick inflödet av valuta till 9,2 miljarder kr, ett
något större inflöde än under 1986. Valutainflödet under året härrörde
uteslutande från kapitalbalansen medan det under 1986 i stort sett motsvarade
överskottet i bytesbalansen.

Valutainflödet skedde framförallt under perioden februari - april, då
företagens nettoupplåning i utländsk valuta ökade kraftigt. Orsaken till detta
var framför allt en ökande räntedifferens gentemot utlandet. En förändring i
valutaregleringen innebärande att den kortaste tillåtna löptiden för finan -

Redog. 1987/88:15

Tabell 1. Bytesbalans och valutaflöden
Miljarder kr

A. Bytesbalans B. Privata kapital-transaktioner, netto Valutaflöde (A+B = C-D—E)	1986	1987''	1986 1 hå	2 hå	1987 1 hå	2 hå1
6,9 1,4	- 5,3 14,5	5,6 8,4	1,2 -6,9	1,7 10,4	-7,0 4,1
8,3	9,2	14,0	-5,7	12,1	-2,9
C. Valutareservens
transaktionsföränd-
ring	1,2	5,8	2,6	-1,4	10,1	-4,3
D. Riksbankens övri-
ga transaktioner	0,9	- 1,3	- 0,5	1,4	- 1,3	0,0
E. Statens upplåning	-8,0	- 2,1	-10,9	2,9	- 0,7	- 1,4

1 Preliminärt utfall för bytesbalans och privata kapitaltransaktioner

sielia lån sänktes från två till ett år bidrog till att öka intresset för
utlandsupplåning.

Direktinvesteringarna i utlandet fortsatte att öka också 1987. Trots att
kravet på utlandsfinansiering släpptes 1986 finansierades i stort sett oförändrad
andel av direktinvesteringarna utomlands.

Handeln med svenska aktier resulterade i ett utflöde under 1987. Efter en
utförsäljning, netto, på drygt 2 miljarder kr 1986, vände aktiehandeln och
netto återköptes aktier för drygt 4 miljarder kr 1987. Tendensen till återköp
förstärktes efter börsfallet i oktober.

Kreditpolitikens huvuddrag och utvecklingen under året

Utgångsläget

År 1987 var det andra året efter det att ränteregleringen för bankerna och
utlåningstaken för banker, finansbolag och bostadsinstitut slopats. I slutet av
1986 hade också bruttoplaceringskraven på försäkringsinstitut och APfonden
upphävts. Därmed var samtliga regleringar av någon kreditpolitisk
betydelse avskaffade. Genom denna avreglering förändrades såväl kreditpolitikens
utformning som kreditmarknadens funktionssätt.

I det nya marknadsläget förändrades konkurrensvillkoren. Detta medförde
förskjutningar i bankernas, finansbolagens och andra kreditinstituts
utlåning, upplåning och marknadsandelar. De förändrade förutsättningarna
innebar också att en betydande del av den kreditgivning som tidigare skett via
den oorganiserade marknaden överflyttades till kreditinstituten. Omflyttningen
försvårar tolkningen av utvecklingen. Det kan dock konstateras att
den kraftiga utlåningsökning som ägde rum 1986 följdes av en fortsatt
kreditexpansion under 1987. Utöver kreditinstitutens utlåning skedde även
en omfattande finansiering via värdepappersmarknaden, främst i kortfristiga
former.

Redog. 1987/88:15

Diagram 1 Valutaflöde och räntedifferens mot eurodollar samt riksbankens
valutakursindex

Valutakursindex

Index

Miljarder kr
10 r Procent

Räntedifferens

Valutaflöde

-4

i i i i i I i i i Ii

1985 1986

Anm Räntedifferensen 3-mån statsskuldväxelränta vis å vis 3-mån eurodollarränta.

Mål och ramar för politiken

Kreditpolitikens inriktning betingades under 1987 i allt väsentligt av det
inhemska konjunkturläget. Det innebar inte några eftergifter beträffande
målen för den externa balansen utan betydde att det höga inhemska
efterfrågeläget fordrade en högre grad av restriktivitet i penningpolitiken än
vad som krävdes för att förhindra ett valutautflöde.

Sedan 1984 har gällt som norm för penningpolitiken att staten i fortsättningen
inte skulle öka sin skuldsättning gentemot utlandet. Normen hade
bl. a. syftet att förstärka tilltron till att kronans yttre värde kommer att
bevaras och utgjorde ett led i strävandena att bekämpa inflationen. Det
innebar att riksbanken måste föra en kreditpolitik som var tillräckligt stram
för att förebygga en avtappning av valutareserven. Detta operativa mål att -med bibehållen fast valutakurs i förhållande till den s k valutakorgen -förhindra ett valutautflöde har utgjort den nedre gränsen för hur lätt
kreditpolitik riksbanken kan föra.

Under första delen av 1985 då valutautflödet var betydande framtvingades
en kraftig åtstramning av kreditpolitiken. Räntedifferensen gentemot utlandet
blev därigenom för en kortare period exceptionellt stor - kring 8
procentenheter för statsskuldväxlar vis å vis eurodollar. De vidtagna
åtgärderna förstärkte tilltron till den fasta växelkurspolitiken. Detta i
förening med den successiva förbättring av betalningsbalansläget som sedan

Redog. 1987/88:15

Diagram 2 Penningmarknadsräntor i Sverige och utlandet
Månadsgenomsnitt

Procent

6 mån. korgvägd euroränta

6 mån. statsskuldväxelränta

6 mån. euro/dollarränta

I i '' ■ '' '' '' ■ '' '' ■ i I '' '' i ■ ■ i 1 1 1 1 1 I 1 1 1 1 1 1 1 1 ■ 1 1 I

1985 1986 1987

följde möjliggjorde en snabb anpassning nedåt av den inhemska räntenivån
och en krympning av den mycket stora marginalen till den internationella
räntenivån. Anpassningen av den inhemska räntenivån kom därför under
loppet av 1986 att i växande grad bestämmas av det inhemska efterfrågeläget.
En tilltagande överhettning av ekonomin har alltsedan dess varit vägledande
för penningpolitikens utformning.

Räntestegring i början av året

Ingången av 1987 präglades av den snabba omkastning mot stigande räntor
som ägt rum i slutet av 1986. Efter en längre tids valutainflöde och en
räntenedgång såväl utomlands som i Sverige skedde i november 1986 en
omvärdering på finansmarknaden av det ekonomiska läget. Viktiga indikatorer
som väckte oro var främst pris- och löneutvecklingen och den kraftiga
ökningen av den privata konsumtionen. Prisökningarna hotade att bryta
igenom inflationstaket i löneavtalen på 3,2 %, vilket kunde föranleda
omförhandlingar. Även ökningen av den privata konsumtionen stimulerad
av de löneökningar som följde på tvåårsavtalen på arbetsmarknaden gav
anledning till farhågor. Den tilltagande kreditexpansionen under 1986 kunde
också förstärka efterfrågeeffekten.

Förändringen i de finansiella marknadernas förväntningsbild ledde i slutet
av 1986 till en snabb uppgång i marknadsräntorna med omkring 1 procentenhet
utan att riksbanken ingrep med motverkande operationer. Pressen uppåt
på marknadsräntorna accentuerades, då den finansplan som framlades i

Redog. 1987/88:15

början av 1987 inte motsvarade de finansiella marknadernas förväntningar Redog. 1987/88:15
om åtstramning av finanspolitiken. Uppgången förstärktes av att valutautflödet
sedan november fortsatte.

Ränteuppgången på den långa sidan kulminerade i slutet av januari när
räntan på 5-åriga statsobligationer noterades till knappt 12 %, en uppgång
med 2,7 % sedan bottenläget i början av november. Räntan på 6-månaders
statsskuldväxlar steg under samma tid från 8,5 till 10,2 %.

Riksbanken motverkade inte denna ränteuppgång eftersom den bidrog till
att dämpa den inhemska efterfrågan. Under december och januari hölls dock
dagslånemarknaden relativt likvid för att genom låga dagslåneräntor moderera
trycket uppåt på räntorna.

Tendens till räntefall

Som ett resultat av ett stort valutainflöde föll obligationsräntorna drygt en
halv procent i början av februari. Riksbanken ansåg dock inte att någon
varaktig grund fanns för en neddragning av den långa räntan mot bakgrund
av de balansproblem som alltjämt förelåg i den svenska ekonomin. Därför
intervenerade riksbanken och sålde statspapper för att hindra ett fortsatt
räntefall.

Trycket nedåt på räntorna fortsatte emellertid. Den förnyade optimismen
på marknaden hade flera orsaker, bl a uteblev den befarade löneomförhandlingen.
Gynnsamma konjunkturprognoser och ett fall i oljepriset var andra
positiva inslag. Riksbanken ansåg dock att de grundläggande balansproblemen
kvarstod och fortsatte därför att motverka en räntenedgång.

Räntehöjningen, som inleddes i november 1986, innebar en vidgning av
räntemarginalen gentemot utlandet. Mot 6-månaders eurodollar var den i
februari och mars 1987 drygt 4 %, efter att i stort sett under hela 1986 ha legat
omkring 3 %. I förhållande till räntegenomsnittet i valutakorgen steg
marginalen till drygt 2 procentenheter i mars efter att ha varit helt obetydlig i
november 1986. Den större räntedifferensen ledde till ett kraftigt valutainflöde.
Från slutet av januari till slutet av april uppgick valutainflödet till 15
miljarder kr. Den svenska kronans värde stärktes genom att riksbanken lät
valutakursindex falla till i närheten av den nedre gränsen på 130.

Stabila penningmarknadsräntor men stigande långa räntor

Det kraftiga valutainflödet som pågått en tid gjorde att riksbanken mot slutet
av mars initierade en neddragning av penningmarknadsräntorna. Samtidigt
förelåg alltjämt motiv för en i stort oförändrad lång ränta. Den av riksbanken
sålunda eftersträvade vridningen mot en mer positivt lutande yieldkurva
underlättades av att trycket nedåt på den långa räntan avtog då marknaden
blev alltmer övertygad om att rådande balansproblem knappast kunde tillåta
en ytterligare nedgång. De korta räntorna föll snabbt. Vid mitten av april var
räntan på 6-månaders statsskuldväxlar nere på 9,5 %. Vridningen förstärktes
av att obligationsräntorna efterhand vände uppåt under intryck av en
uppgång i USA-räntorna.

Obligationsräntorna stannade efter uppgången i april och maj kvar på en 11

Diagram 3 Räntan på statsskuldväxlar och statsobligationer

Redog. 1987/88:15

Procent

6 mån. statsskuldväxelränta
5-årig statsobligationsränta

1984

1985

1986

1987

hög nivå -11,5 % och över - till fram i oktober. De korta räntorna låg från
april till oktober på en nivå omkring 9,5 %. Riksbanken intervenerade
upprepade gånger under denna period för att stabilisera räntorna.

Från slutet av augusti tillförde riksbanken så gott som konstant marknaden
likviditet genom s k återköpsaffärer. Detta gjordes för att undvika en
åtstramning av dagslånemarknaden som skulle driva upp även övriga räntor.

Behovet att likvidisera marknaden var framförallt en följd av att likviditetspåspädningen
från statsbudgeten upphörde under 1987.

Valutaflödena var i god balans under andra halvåret, vilket gjorde det
möjligt att bibehålla de korta räntorna på en relativt låg nivå. Räntedifferensen
gentemot utlandet var under större delen av året i avtagande. Den var i
början av oktober ca 1 procentenhet gentemot såväl eurodollarräntan som
den s k korgräntan. Mot slutet av året vidgades differensen åter och beräknas
för perioden november-december till något under 2 procentenheter. Riksbanken
lät successivt valutakursindex stiga mot riktvärdet 132.

Trots försöken att enas om en gemensam strategi, innebärande minskat
budgetunderskott i USA och stimulansåtgärder i Västtyskland och Japan,
minskade förtroendet för den amerikanska dollarn på de finansiella marknaderna.
Detta ledde under sommaren och hösten till höjda räntor i USA.

Uppgången kulminerade efter publiceringen av USA:s handelsbalans för
augusti. Räntan på 30-åriga statsobligationer steg till över 10 % och dollarn
försvagades ytterligare. Även i andra länder skedde en viss uppgång, så t ex
steg 6-månadersräntan för D-marksplaceringar på euromarknaden från
drygt 4 % i augusti till drygt 5 % vid mitten av oktober. Under intryck av

de stigande räntorna utomlands började de svenska räntorna att pressas 12

uppåt i oktober. Fortsatt oro beträffande utvecklingen i Sverige, med
tilltagande inflation och prognoser om betydande bytesbalansunderskott
under 1988 bidrog härtill. En kulmen i ränteuppgången nåddes den 19
oktober, då räntan på 6-månaders statsskuldväxlar gick upp till drygt 10 %
och räntan på 5-åriga statsobligationer till 12 %. Riksbanken intervenerade
vid ett par tillfällen under oktober för att dämpa den snabba uppgången.

Börsnedgången och utvecklingen därefter

Den 19 oktober inträffade kraftiga kursras på världens aktiebörser. Rasen
inleddes på New York-börsen och spreds omedelbart till världens övriga
börser och andra finansiella marknader. Börsnedgången satte sin prägel på
de följande veckornas ränteutveckling i Sverige och utomlands. Även om
kursnedgången i många fall innebar en återgång till rimligare relationer
mellan företagens vinster och börsvärden var snabbheten och djupet i
börsnedgången oroande. Då störningar på de finansiella marknaderna kan
utlösa en recession ansåg centralbankerna det nödvändigt att värna om det
finansiella systemets stabilitet genom att tillföra erforderlig likviditet,
motverka tvära kast i ränteutvecklingen samt att se över hanteringen av
finansiella instrument och tekniker som tidigare på sina håll medfört icke
acceptabelt risktagande.

Tabell 2. Aktiekurser
Procentuella förändringar

	1985	1986	1987	Under perioden 1 jan-16 okt 1987	Under perioden 16 okt-31 dec 1987
Sverige	+25	+51	- 9	+32	-31
Danmark	+42	-19	- 5	+ 7	-11
Norge	+31	- 9	-13	+50	-42
Västtyskland	+76	+ 5	-35	- 6	-32
Storbritannien	+20	+ 16	+ 7	+42	-25
Förenta staterna	+28	+23	+ 1	+ 17	-13
Japan	+ 15	+49	+ 15	+40	-18

Den amerikanska centralbanken gick i spetsen för att tillföra marknaden
likviditet, först i syfte att förhindra konkurser och därefter för att motverka
recessionstendenser. De amerikanska räntorna föll också snabbt. Räntan på
30-åriga statsobligationer gick på fyra dagar ner från ca 10 till 9 %.
6-månaders eurodollarräntan föll på lika lång tid med närmare 2 procentenheter
till ca 7,5 %. De nya räntenivåerna bibehölls sedan i stort sett
oförändrade under resten av året. I Västeuropa och Japan genomfördes efter
börsnedgången en koordinerad neddragning av de administrativa räntorna i
syfte att stimulera ekonomin.

Då de svenska räntorna hållits nere och inte följt den kraftiga uppgången i
de internationella räntorna blev också nedgången i den svenska räntenivån
efter börskrisen mindre omfattande än t ex i USA. De korta räntorna föll
tillbaka till 9,5-procentsnivån. Nedgången i obligationsräntorna blev något
större. 5-årsräntan gick ner från 12 till omkring 11,3 % i november.

Redog. 1987/88:15

Utvecklingen på kreditmarknaden

Utvecklingen under 1987 kännetecknades av fortsatt stark utlåningsexpansion.
Under 1987 gällde den överenskommelse som riksbanken ingick med
kreditinstituten i november 1986 om amortering av lån till hushåll. Nya lån
givna av bostadsinstitut skulle varje år amorteras med minst 3 % av
ursprungligt lånebelopp medan motsvarande amorteringskrav för banker
och finansbolag upppgick till 6 %.

Kreditinstitutens utlåning

Bankernas utlåning i kronor ökade under 1987 i högre takt än ett år tidigare.
Visserligen kan man räkna med att takten i den överföring av krediter till
bankerna från den icke-institutionella marknaden som initierades av avregleringen
avtog under 1987. Denna utveckling balanserades dock mer än väl av
andra faktorer, bl a blev till följd av ränteutvecklingen omläggningen av
bankkrediter till långfristiga lån i bostadsinstituten mindre omfattande under
1987 än under 1986.

Bankernas utlåning till hushåll blev betydligt större 1987 än 1986 medan
utlåningen till företagen blev mindre omfattande. Företagen tog dock under
1987 i större omfattning upp lån i utländsk valuta. Detta skedde mot
bakgrund av en fallande dollarkurs och en ändring i valutaregleringen som
innebar att lån med kortare löptider än tidigare kunde tas upp. Sammanlagt
var företagens upplåning via bank i svensk och utländsk valuta större 1987 än
1986.

Utlåning i svenska kronor. Nettoflöde, miljarder kr.

Banker Finansbolag Bostadsinstitut Totalt

med utan

statligt statligt

lån lån

1985 7,3 9,5 24,9 14,3 56,0

1986 51,3 22,3 28,9 47,4 150,0

1987 45,0 30,5'' 33,4 15,4 124,3

12-månadersförändring t. o. m.

Okt. 1986 42,0 14,0 29,5 44,1 129,6

Okt. 1987 47,0 21,2 33,8 19,8 121,8

1 12 månader tom november 1987.

Även finansbolagens kreditgivning fortsatte att expandera i hög takt. Vid
halvårsskiftet fick även de bankägda bolagen rätt att lämna direkta lån till
hushåll. Nära hälften av finansbolagens lånestock utgörs av krediter till
hushållen.

Bostadsinstitutens utlåning dämpades betydligt under 1987. Denna utveckling
hänförde sig helt till utlåningen utan statliga räntesubventioner.
Bostadsinstituten förlorade marknadsandelar till bankerna. Denna omfördelning
förklaras sannolikt i betydande utsträckning av de stora förändringar
i räntorna som skedde under året. De långa räntorna, som tidigare hade legat
i nivå med eller något under bankräntorna kom nu att snarare ligga något

Redog. 1987/88:15

över. Utlåningen med statliga räntesubventioner utvecklades jämnt, i takt
med bostadsbyggandet.

Kreditinstitutens räntesättning

Bankernas medelräntor på företagskrediter följde under första och andra
kvartalet penningmarknadsräntorna. Under tredje kvartalet däremot sänkte
bankerna räntorna på företagskrediter trots att penningmarknadsräntorna
steg. Förändringen speglade den ökade konkurrensen på marknaden för
krediter till företag. Medelräntorna på hushållskrediter förändrades inte
nämnvärt under året.

Traditionellt har räntorna i bankernas inlåningsräkningar varierat i takt
med diskontot. Efterhand har emellertid bankernas räntesättning för
inlåning börjat avvika från diskontots utveckling. Under våren förekom
ändringar i inlåningsvillkoren som innebar lägre ränta på många typer av
inlåningsräkningar. Bankerna sökte på så sätt kompensera sig för starkt
ökade kostnader och minskade marginaler.

I ett uttalande från riksbanken under hösten uppmanades bankerna att
koncentrera sina ansträngningar på att sänka sina rörelsekostnader snarare
än att sänka sina inlåningsräntor. Detta uttalande gjordes mot bakgrund av
de stora kostnadsökningar som hade registrerats, men även med hänsyn till
behovet att främja hushållens sparande.

För finansbolagen ledde en allt hårdare konkurrens på kreditmarknaden
till krympande marginaler mellan deras utlånings- och inlåningsräntor.
Utlåningsräntorna kom att knytas närmare marknadsräntan på bolagens
upplåningsinstrument.

Värdepappersmarknaden

Stegringen av obligationsmarknadsräntorna under året, såväl i nivå som i
förhållande till penningmarknadsräntorna, medförde en förskjutning mot
kortfristigare upplåning hos kommuner, företag och i viss utsträckning
mellanhandsinstitut. Upplåningen på obligationsmarknaden blev under 1987
mycket lägre än ett år tidigare. Däremot ökade upplåningen på certifikatmarknaden.
Upplåningen på denna marknad konkurrerar också med lån i
bankerna eftersom företag och andra större låntagare kan låna på denna
marknad mot lägre räntor än vid finansiering i bank.

Certifikatmarknaden. Miljarder kr.

	Beviljat	Utnyttjat belopp
	rambelopp

		Totalt	Bostadsinstitut
1985-12-31	38,4	17,2	0,6
1986-09-30	62,1	32,8	2,8
1987-09-30	102,6	43,6	15,2

Vid utgången av september 1987 hade företag och kommuner utestående,
av riksbanken beviljade, tillstånd att utge certifikat till ett belopp på 102,6
miljarder kr. Inemot halva detta belopp beräknas ha utnyttjats. Bostadsinstituten
har i växande utsträckning tagit certifikatmarknaden i anspråk.

Redog. 1987/88:15

Försäkringsinstituten

Redog. 1987/88:15

Fondökningen för Allmänna Pensionsfondens tre första styrelser uppgick
under 1987 till 22 miljarder kr, ett något högre belopp än 1986. Ökningen
förklaras dock i huvudsak av att reserveringar av löntagarfondmedel skett
under 1987. Bruttoplaceringskravet för allmänna pensionsfonden och livförsäkringsbolagen,
som tidigare innebar krav på förvärv av stats- och bostadsobligationer
men utan krav på att behålla dessa, avskaffades i december

1986. En förskjutning mot ökad andel statspapper i förhållande till bostadsobligationer
torde sammanhänga med ränteutvecklingen och ändrade
utbudsförhållanden. Refinansieringslånen till näringslivet, som förmedlas
via bankerna, fortsatte att minska.

Försäkringsbolagens placeringskapacitet sjönk mellan 1986 och 1987 till
följd av inbetalningarna av den speciella förmögenhetsskatten - ca 16
miljarder kr för försäkringssektorn i sin helhet.

Likviditetsutvecklingen

Tillväxten i peningmängden (bankinlåning och sedelinnehav) mätt över
12-månadersperioder låg i slutet av 1986 och början av 1987 kring 11 %.
Under loppet av året sjönk tillväxttakten successivt till 6-7 % vid slutet av
året. Inkluderas även allemanssparande! i penningmängden var tillväxttakten
i utgångsläget omkring tre procentenheter högre, och omkring två
procentenheter högre vid slutet av 1987. Vidgas likviditetsmåttet ytterligare
till att även omfatta den icke-finansiella sektorns innehav av statsskuldväxlar
indikeras ingen dämpning av likviditetstillväxten mellan åren. En betydande
neddragning av innehavet av korta statspapper under 1986 följdes av viss
fortsatt neddragning under loppet av 1987. Tillväxttakten för det vidgade
likviditetsmåttet kom sålunda att ligga kring 7-8 %.

Statens upplåning

Staten kunde under 1987 återbetala drygt 8 miljarder kr på statsskulden
medan denna ökade med 32 miljarder kr 1986. Omslaget förklaras delvis av
den engångsskatt på försäkringsbolagens förmögenhet som togs ut 1987.
Denna gav staten en extra inkomst på 16 miljarder kr.

Upplåningen från hushållen var även under 1987 betydande, även om den
var mindre än under 1986. Via allemanssparande! lånade staten 10 miljarder
kr netto och i form av spar- och premieobligationer ytterligare 4 miljarder kr.

Det var i första hand den utestående volymen statsskuldväxlar som drogs
ned. Under loppet av 1987 minskade stocken statsskuldväxlar med närmare
20 miljarder kr, till 75 miljarder kr. På obligationssidan motsvarades
nettoupplåningen i form av riksobligationer på 8 miljarder kr av en lika stor
minskning av den utelöpande volymen tidigare prioriterade statsobligationer.

Tabell 3. Finansiering av statens lånebehov 1986 och 1987
Nettobelopp. Miljarder kr.

Redog. 1987/88:15

	1986	1987
Statens budgetunderskott	35	4
Valutaförluster på statens utlandslån	3	0
Engångsskatt	-	16
Riksgäldskontorets kreditgivning	-	1
Statens lånebehov	32	-11

Finansiering
Riksbanken	28	- 8
därav: investeringskonton	8	- 8
kassakravsmedel	8	- 1
övrigt	12	1
Inhemsk marknad	10	- 3
därav: allemanssparande	15	10
premie- och sparobligationer	12	4
övrigt	-17	17
Utlandet	- 6	0
Summa finansiering	32	-11

2 Riksdagen 1987188. 2 sami. Nr 15

Valutaregleringen 1987

Redog. 1987/88:15

I yttrande över valutakommitténs betänkande (SOU 1985:52) uttalade
fullmäktige 1986 att en gradvis men beslutsam avveckling av valutaregleringen
borde inledas. Endast de delar av valutaregleringen som framstod som
centrala för penning- och valutapolitiken skulle undantas från liberaliseringen.

Det av fullmäktige initierade liberaliseringsarbetet påbörjades under 1986
och har fortsatt under 1987. Den sålunda inledda översynen har till syfte att
åstadkomma såväl liberaliseringar som förenklingar av valutaregleringen.
Förenklingar har i ett stort antal fall skett genom delegering av beslutanderätten
till valutabankerna. Arbetet avses fortsätta även under 1988.

I det följande lämnas en översiktlig beskrivning av regler och praxis på
några huvudområden inom valutaregleringen samt av de ändringar som
vidtagits under 1987.

Direkta investeringar

Sedan det tidigare kravet att svenska direkta investeringar i utlandet skulle
finansieras genom upplåning i utländsk valuta upphävts i juni 1986, innebär
riksbankens prövning av ansökningar endast en äkthetskontroll. Tillstånd till
sådan investering förenas med villkor som avser att säkra att karaktären av
direkt investering bevaras och att överskott i rörelsen inte utan tillstånd
investeras i annan art av verksamhet än som uppgivits i ansökan. Det
utländska bolaget skall heller inte i sin tur kunna bilda dotterbolag utan
riksbankens tillstånd.

Tillstånd till företags fastighetsförvärv i utlandet har tidigare getts i
begränsad omfattning beroende på att sådana förvärv ofta bedömts reellt
innebära portföljplacering fast i direktinvesteringens form. Tillstånd har
dock bl a getts till byggnadsföretag. Sådana tillstånd har avsett byggnadsverksamhet
i utlandet och har i regel getts på villkor att objekten säljs ett par
år efter färdigställandet. Förvärv av fastigheter för drift av hotell eller annan
verksamhet i egen regi i utlandet har också godtagits. I november beslöts att
företags investeringar i fastigheter i utlandet i fortsättningen skall behandlas
på samma sätt som investeringar i andra branscher i vad avser gränsdragning
mellan direkta investeringar, som skall bifallas, och passiva placeringar, som
skall avslås. Detta innebär också att riksbanken är beredd frånfalla krav på
försäljning av i utlandet uppförda eller ombyggda fastigheter, som uppställts
i tidigare tillstånd. Försäkringsbolags fastighetsförvärv utgör typiskt sett
placering av förvaltade medel och försäkringsbolag och dotterbolag till
sådana kan därför inte ges tillstånd till fastighetsförvärv såsom direkt
investering. Denna nya praxis började tillämpas omedelbart.

Vid utländska direkta investeringar i Sverige har investeraren kunnat få
tillstånd att ta upp lån i Sverige för att finansiera transaktionen. Sådant lån
har dock endast medgivits till ett belopp som motsvarar hälften av investe -

ringsbeloppet. För att inte denna regel skulle kunna kringgås genom att
dotterbolaget i Sverige tar upp lån här med det utländska moderbolagets
borgen, har kreditgivning inom landet mot säkerhet i form av borgen från
utlandet inte varit tillåten utan tillstånd från riksbanken. Begränsningen av
en utländsk direktinvesterares upplåning i Sverige till hälften av investeringsbeloppet
upphävdes i december. Därmed fanns inte längre behov av att
kreditgivning mot borgen från utlandet skulle vara underkastad tillståndskrav.
En generell dispens från tillståndskravet kommer därför att utfärdas i
början av 1988.

I december beslutades att tillståndsgivningen av vissa direkta investeringar
i förenklingssyfte skulle delegeras till valutabankerna. Det gäller ärenden
som till sin natur är ”genuina” direkta investeringar. Prövning hos valutabankerna
bör vara mycket enkel. Kriterier har därför uppställts som avser
mycket enkla fakta som lätt kan indentifieras och som inte kräver några
bedömningar från bankerna. För att valutabank skall få lämna tillstånd för
svensk direkt investering i utlandet krävs bl a att investeraren är juridisk
person, att ägarandelen i det utländska företaget kommer att överstiga 20 %
av kapitalet eller röstetalet, att investerarens och det utländska företagets
verksamhet avser tillverkning, sammansättning, transport eller försäljning
av vara samt att investeringen inte överstiger 100 mkr under ett kalenderår.
Vidare skall framgå att de anställda hos den svenska investeraren är
informerade om transaktionen och inte haft något att erinra. För utländsk
direkt investering i Sverige är kriterierna desamma utom att några villkor ej
ställs på den utländske investerarens juridiska status eller verksamhet.
Delegeringen till valutabankerna kommer att sättas i kraft under början av

1988.

I syfte att studera effekten av det tidigare kravet på finansiering av direkta
investeringar i utlandet med lån i utländsk valuta och effekten av att kravet
avskaffades i juni 1986, har riksbanken gjort en intervjuundersökning riktad
till ett mindre antal direktinvesterande bolag som tillsammans svarade för
drygt 60 % av de totala direkta investeringarna 1986.

Studien tyder på att upplåningskravet inte påverkat direktinvesteringarnas
omfattning. Ökningen 1986 och 1987 i relation till 1985 kan därför inte
hänföras till att kravet avskaffats.

Finansiell upplåning i utlandet

Bestämmelserna i valutaregleringen om medel- och långfristig upplåning i
utlandet har liberaliserats kraftigt de senaste åren.

Företag och kommuner får uppta lån i utländsk valuta hos valutabank
under förutsättning att lånet har en minsta genomsnittlig löptid som i februari
1987 sänktes från två till ett år. Sådana lån kan således upptas utan
beloppsbegränsning och utan särskilt medgivande från riksbanken. För
motsvarande lån hos utländskt kreditinstitut eller genom emission i utlandet
av skuldbevis i utländsk valuta lämnar normalt riksbanken tillstånd.

För förtida lösen av lån är riksbankens praxis fortsatt restriktiv, även om
ett antal mindre lättnader infördes i februari.

Redog. 1987/88:15

Garantier

Redog. 1987/88:15

Från februari har en generell dispens gällt för alla slag av garantier gentemot
utlandet som inte utgör borgen för lån.

Värdepapper

Valutainlänning som innehar i Sverige förvarade utländska värdepapper får
sälja dessa i utlandet och för likviden köpa andra börsnoterade utländska
värdepapper (omplacering eller switch). De utländska värdepappren får
vidare fritt säljas till annan valutainlänning, varvid de betalas med en
överkurs, kallad switchpremie. Denna premie är inte föreskriven av riksbanken
utan helt marknadsbetingad. Valutainlänning som vill förvärva ett visst
utländskt värdepapper har hittills varit hänvisad till att från annan valutainlänning
köpa ett utländskt värdepapper, vilket som helst, och sedan i
utlandet switcha det mot de önskade värdepappret. Alla transaktioner med
utlandet måste göras genom valutabank eller av riksbanken godkänd
fondkommissionär. I praktiken genomförs dock vanligen dessa två steg på en
gång av banken eller fondkommissionären. Den som köper ett utländskt
värdepapper upplever då att han köper ”switchvaluta”, när han på en gång
betalar värdepappret och switchpremien.

Riksbanksfullmäktige hade i april 1986 deklarerat sin avsikt att så
småningom helt avskaffa förbudet för valutainlänningar att från utlandet
köpa utländska aktier.

I november tillkännagav så riksbanken hur det första steget i liberaliseringen
av aktieköpen skulle gå till. Tillstånd att utan switchförfarande från
utlandet köpa börsnoterade utländska aktier kommer att ges vid tre tillfällen
under 1988 till ett belopp av 1 miljard kronor per gång med början i februari.
Tillstånden lämnas mot en avgift som bestäms genom anbudsgivning.
Avsikten är att samma metod skall tillämpas 1989 i minst samma omfattning
som 1988. En förutsättning för tillstånd är att de köpta aktierna läggs i depå
och registreras hos valutabank eller av riksbanken godkänd fondkommissionär.
Aktier inom depåsystemet kan säljas och köpas fritt men inte utlämnas
till ägare efter försäljning i Sverige. Kravet på placering i depå medför att
riksbankens och skattemyndigheternas insyn i behållningar av utländska
aktier vidgas. Aktier som vid starten för det nya systemet ligger utanför depå
kommer att omfattas av depåkrav när de säljs.

I augusti beslöts att ny praxis skall tillämpas vid prövning av ansökningar
om tillstånd för anställda i svenska dotterbolag inom utländska koncerner att
utan switchförfarande förvärva aktier i det utländska moderbolaget. Ändringen
innebär att tillstånd kan lämnas när förvärv erbjuds av arbetsgivaren
inom ramen för ett särskilt arrangemang.

Enligt tidigare praxis har riksbanken automatiskt lämnat tillstånd till
försäljning till utlandet av svenska börsnoterade aktier eller aktier som är
föremål för handel på OTC-marknaden. I början av 1988 kommer en
generell dispens för försäljning till utlandet av sådana aktier att utfärdas.
Vidare kommer tillstånd normalt att kunna lämnas till emission eller
försäljning av konvertibla skuldebrev till utlandet. Switchreglerna ändras

därvid så att konvertibla skuldebrev inte får bytas mot andra räntebärande
papper utan endast mot aktier.

I anslutning till beslutet att det inte längre skall krävas tillstånd för
försäljning av börsnoterade aktier och OTC-aktier, beslöts också att handel
med utlandet i andelar i svenska aktiefonder endast skall få ske sedan
riksbanken godkänt respektive fond för detta ändamål. Syftet är att lämna
sådant godkännande för aktiefonder som inte placerar sina tillgångar i
obligationer eller andra räntebärande tillgångar.

I juni antogs generella regler som öppnade möjligheten för valutautlänning
att handla med standardiserade optioner i svenska börsnoterade aktier
och indexoptioner. Avsikten med beslutet var att ge utländska portföljförvaltare
ett instrument att skydda risker i den svenska delen av portföljen.

Bostad i utlandet och emigrationsvaluta

Valutainlännings bostadsförvärv i utlandet utan samband med utflyttning har
från februari kunnat ske utan tillstånd från riksbanken. Därvid har också
begränsningen till ett objekt per familj utgått. De enda villkoren är nu att
förvärv ej sker för sammanlagt mer än 800 000 kronor per familj och att
bostaden eller bostäderna är avsedda för familjens eget bruk.

Emigrant får vid utflyttning normalt tillstånd att överföra upp till 200 000
kronor till utlandet. Då familj emigrerar kan också medges att högst 200 000
kronor överförs per utflyttad familjemedlem, oavsett vem förmögenheten
tillhör. För tillstånd till överföring av högre belopp erfordras ett intyg från
länsskattemyndigheten utvisande att inga skatteskulder föreligger. Före
februari krävdes sådant intyg redan för belopp över 10 000 kronor. För
tillstånd till överföring av belopp över 200 000 kronor skall göras en
bedömning att sökanden inte längre är att anse som bosatt i Sverige. Till
ledning för denna bedömning skall föreligga ett intyg från länsskattemyndigheten.

I oktober beslöts att emigrant, utöver ovan nämnda grundtilldelning på
200 000 kronor och utan hänsyn till hur bosättningsförhållandena bedömts
från skattesynpunkt, kan få tillstånd att till utlandet överföra upp till 800 000
kronor per familj för bostadsköp i samma utsträckning som ej utflyttade
svenskar. Som förutsättning för sådant tillstånd krävs ett intyg från länsskattemyndigheten
utvisande att inga skatteskulder föreligger.

Rapporteringsregler

Den 1 mars 1987 började det rapporteringssystem som redan gällde för
betalningar till utlandet att tillämpas också för betalningar från utlandet.
Detta innebär bl a att samtliga betalningar till och från utlandet över 25 000
kronor skall rapporteras från valutabankerna till riksbanken.

Syftet med det nya rapporteringssystemet är att avhjälpa de mångåriga och
besvärande bristerna i den svenska betalningsbalansstatistiken. Kvaliteten
höjs, särskilt när det gäller tjänsteexporten, samtidigt som statistiken kan
levereras betydligt tidigare än med det gamla systemet.

Redog. 1987/88:15

Kredit- och valutapolitiskt kalendarium 1987

5 februari

Fullmäktige hemställde i skrivelse till regeringen om fortsatt tillämpning av
valutaregleringen och framlade förslag till vissa författningsändringar.

26 maj

Riksbankens valutastyrelse beslutade, att valutainlänning skulle tillåtas byta
utländska aktier endast mot andra utländska aktier. Beslutet skulle gälla
fr o m den 27 maj 1987. Beslutet innebar, att den möjlighet som dittills
funnits för valutainlänning att sälja ett innehav av utländska aktier och köpa
t ex utländska obligationer för likviden upphävdes. Genom ändringen
anpassades switchreglerna för valutainlänningar till att i princip överensstämma
med de regler, som redan gäller valutautlännings innehav av svenska
aktier, vilka inte får omplaceras mot andra värdepapper än aktier.

23 juni

Riksbankens valutastyrelse beslutade, att med verkan fr o m den 3 augusti
ändra valutabestämmelserna i syfte att öppna den svenska marknaden i
standardiserade aktie- och indexoptioner för utlänningar.

3 augusti

Fullmäktige beslutade med omedelbar verkan om ny praxis vid prövningen
av ansökningar om tillstånd för anställda i svenska dotterbolag inom
utländska koncerner att förvärva aktier i det utländska moderbolaget.
Beslutet innebar, att tillstånd kunde lämnas utan tillämpning av reglerna om
switchförfarande, dvs utan betalning av switchpremien, när förvärvet skedde
inom ramen för ett särskilt arrangemang. De aktier som förvärvades fick
emellertid inte överlåtas till annan valutainlänning och skulle inte medföra
switchrätt (rätt att sälja aktierna i utlandet och i utlandet köpa andra
utländska aktier).

12 november

Fullmäktige beslöt öka möjligheten till köp av utländska aktier. Tillstånd
skulle ges tre gånger under 1988, med början i februari, till ett värde av en
miljard kr per gång mot en avgift som skulle bestämmas genom anbudsförfarande.
Tillstånd i minst samma omfattning avsågs ges även under 1989.

Fullmäktige beslöt även praxisändring för företags fastighetsförvärv i
utlandet innebärande att tillstånd till förvärv av fastighet i utlandet skulle
komma att ges på samma villkor, som gällde för övriga direkta investeringar.

26 november

I en skrivelse till finansdepartementet hemställde fullmäktige om nytt
förordnande om räntereglering för livförsäkringsföretag.

15 december

Valutastyrelsen beslöt att tillståndsgivningen för vissa direkta investeringar
inom områdena tillverkning, sammansättning, transport och försäljning
skulle delegeras till valutabankerna. Delegeringen kommer att sättas i kraft i
början av 1988.

Begränsningen av en utländsk direktinvesterares upplåning i Sverige till
hälften av investeringsbeloppet upphäves.

Samtidigt beslöts att kravet på tillstånd till kreditgivning mot borgen från
utlandet skulle upphävas i början av 1988.

Vidare beslöts att en generell dispens för försäljning till utlandet av
svenska börsnoterade aktier eller aktier som är föremål för handel på
OTC-marknaden skulle införas i början av 1988.

17 december

Efter regeringens förordnande av den 17 december om förlängt förordnande
om räntereglering för livförsäkringsföretag utfärdade riksbanken tillämpningsföreskrifter.
Dessa innebar, att räntesatsen inklusive indextillägg för
lån, där räntesatsen eller skuldbeloppet är knutet till konsumentprisindex,
annat index eller liknande tal, ej fick överstiga räntesatsen för 10-åriga
statliga obligationslån.

17 december

I skrivelse till regeringen hemställde riksbanken om fortsatt tillämpning av
valutaregleringen samt föreslog att tillståndskravet i valutaförordningen på
kreditgivning mot borgen från utlandet skulle upphävas.

17 december

Riksbanken beslutade, att fr o m den 1 februari 1988 justera den s k
räntetrappan, som bestämmer villkoren för bankernas upplåning i riksbanken.
Justeringen, som var av teknisk natur, innebar att antalet steg i trappan
utökades. Stegens höjd halverades till en procentenhet samtidigt som stegens
djup halverades från ca 7,3 till 3,7 miljarder kr.

Redog. 1987/88:15

Internationellt finansiellt samarbete

Redog. 1987/88:15

Den internationella skuldsituationen

Utvecklingen mot en långsammare tillväxttakt i världsekonomin har inneburit
att u-ländernas möjligheter att hantera sina skuldproblem försämrats.
Växelkursförändringarna, i första hand dollarkursfallet, och räntenedgången
mot slutet av 1987 har samtidigt medverkat till en viss minskning av
skuldbörda och skuldtjänst. Effekterna av sistnämnda förändringar, som på
växelkursområdet dessutom inte varit entydigt positiva för u-länderna,
uppväger dock ej de negativa konsekvenserna av minskad tillväxt i omvärlden.
Parallellt med denna försämring av de yttre förutsättningarna för
skuldländerna har svårigheterna ökat när det gäller såväl det fortsatta
genomförandet av nödvändiga interna anpassningsåtgärder som försöken att
arrangera erforderlig extern finansiering. Sammantaget har spänningarna i
det internationella finansiella systemet till följd av skuldkrisen ökat under

1987.

Vad gäller medelinkomstländerna var den mest spektakulära händelsen
Brasiliens beslut i februari att upphöra med räntebetalningarna på den del av
utlandsskulden som avser medel- och långfristiga lån från affärsbanker.

Beslutet har hittills inte lett till liknande aktioner från andra större
låntagarländer. Mot slutet av året träffade Brasilien dessutom en interimsuppgörelse
med bankerna som skall möjliggöra återupptagande av räntebetalningarna.
Parterna står emellertid långt ifrån varandra i diskussionerna
om en mera långsiktig överenskommelse. I de båda andra stora länderna i
Latinamerika - Mexico och Argentina - som har fungerande avtal med sina
kreditorer, har fortsatta interna obalanser nödvändiggjort nya långtgående
anpassningsåtgärder. Argentinas finansiella situation är dessutom så prekär
att landet tvingats ta upp två s. k. överbryggningskrediter under 1987.

Riksbanken medverkade med garantiåtaganden om vardera USD 5 miljoner
i de delar av lånen som ställdes till Argentinas förfogande av Internationella
regleringsbanken, BIS.

De stora länderna i Latinamerika har alltså under 1987 knappast närmat
sig det långsiktiga målet för skuldstrategin, dvs. återställande av normala
relationer med kreditorerna. Detsamma gäller för andra viktiga skuldländer.

Exempelvis har Jugoslavien, efter en kort tid utan avtal med IMF, beslutat
att ännu en gång förhandla om ett fondstött anpassningsprogram.

De internationellt verksamma bankerna, som är medelinkomstländernas
viktigaste kreditorer med omkring 2/3 av utlåningen, har fortsatt att vara
synnerligen återhållsamma i sin nyutlåning. Enligt IMFs statistik har de
femton viktigaste skuldländerna netto återbetalat USD 0,3 miljarder till
bankerna under det första halvåret 1987. En nyhet är dock att bankerna visat
ökad flexibilitet i förhandlingarna med enskilda skuldländer. Detta har lett
till en rad innovationer som syftat dels till att underlätta själva förhandlingen,
dels till att förbättra villkoren för debitorerna. De stora amerikanska
bankernas beslut att göra betydande avsättningar för lån till skuldländer,
vilket redan tidigare gjorts av flertalet banker i Europa, har ökat möjligheterna
för sådan flexibilitet. Samtidigt har även ett växande antal skuldländer 24

varit beredda att i samförstånd med kreditorerna pröva nya lösningar, t. ex.
genom införande av arrangemang för omvandling av skuld till riskkapital.
Det står dock klart att dessa innovationer inte kan ge annat än relativt
begränsade bidrag i ansträngningarna på att lösa skuldproblemen.1

Beträffande låginkomstländerna, vilkas utlandsskuld till huvudsaklig del
består av lån från andra stater eller från internationella finansiella organ, har
ett flertal initiativ tagits under 1987 för att få till stånd ökad finansiering på
särskilt gynnsamma villkor. IMFs ledning föreslog under våren att den s. k.
strukturanpassningsfaciliteten, SAF, inom fondens ram skulle utvidgas
genom att medlemsländer tillsköt nya resurser om totalt SDR 6 miljarder.2
Genom SAF ges lån på mjuka villkor - ränta på endast 0,5 % och 10 års
återbetalningsperiod - till stöd för anpassningsprogram i de fattigaste
u-länderna. Avsikten med utvidgningen är att kunna ge ett ökat stöd till
denna anpassning som skall inriktas på strukturella reformer och tillväxt.
Även om förhandlingarna om SAF-utvidgningen ännu inte är avslutade
förefaller det sannolikt att målet för resursförstärkningen kommer att nås.
Sverige har beslutat medverka med ett gåvobidrag om 150 mkr under
innevarande budgetår för räntesubventionering. Vidare har från svensk sida
utlovats ytterligare bidrag om 150 mkr per år under den kommande
treårsperioden med förbehåll för riksdagens godkännande. Bidragen finansieras
över biståndsanslaget. Andra initiativ som tagits för att bistå låginkomstländerna
avser ökad samfinansiering mellan Världsbanken och statliga
biståndsgivare samt uppmjukning av villkoren vid omförhandling av utestående
offentliga krediter.

IMFs finansiella och likviditetsmässiga situation

Dröjsmålen i samband med fullgörandet av ränte- eller återbetalningsförpliktelser
till Valutafonden fortsatte att öka under 1987. Vid den senaste
halvårsöversynen av situationen, vid slutet av september 1987, hade nio
länder betalningseftersläpningar på totalt SDR 1 528 miljoner (ca 12,6
miljarder kr) att jämföra med SDR 910 miljoner vid samma tidpunkt år 1986.
Antalet länder med betalningseftersläpningar har dock ej ökat från föregående
år. Det rör sig således om en begränsad grupp, där varje land har relativt
stora förfallna belopp. Sex länder har så långvariga dröjsmål att de helt har
avstängts från att utnyttja fondens finansiella resurser, nämligen Guyana,
Liberia, Peru, Sudan, Vietnam och Zambia.

Förhandlingarna inom ramen för den nionde, generella, översynen av
medlemmarnas kapitalinsatser (kvoter) har inletts under 1987. Diskussionerna
avser främst kapitalhöjningens totala storlek och fördelningen på de
enskilda medlemsländerna mot bakgrund av deras relativa ekonomiska och
finansiella position. Bl. a. på grund av att andra viktiga valutafondfrågor -t. ex. utvidgningen av SAF - har prioriterats, är det osannolikt att kvotöver -

1 Den plan för omvandling av delar av Mexikos bankskuld till värdepapper som
framlades gemensamt av Mexiko och USA alldeles vid årsskiftet 1987/88 kan dock
komma att få stor betydelse för den fortsatta skuldhanteringen.

2 1 SDR motsvarande den 30 december 1987 8,23 kronor.

Redog. 1987/88:15

synen resulterar i något konkret höjningsförslag före den formella tidsgränsen
enligt stadgan, dvs utgången av mars 1988. Hur stor förlängning som
behöver tillgripas är ännu oklart.

I avvaktan på höjda kvoter har beslutats, att de maximala lånegränserna
under fondens s. k. utvidgade lånefacilitet (EAP) för 1988 skall kvarligga på
samma nivå som tillämpats 1987, dvs. 90/110 %! (av kvoten) för ettåriga s. k.
stand-by avtal2 och totalt 270/330 % för treåriga strukturanpassningslån.

Valutafonden beslöt i november att förlänga de generella lånearrangemangen,
G AB, i oförändrat skick för ytterligare fem år, avseende perioden
december 1988 till december 1993. GAB trädde i kraft 1962. Arrangemangen
syftar till att i vissa angivna situationer komplettera Valutafondens resurser
med medel som ställs till förfogande av länderna i Tio-gruppen. De
sammanlagda låneåtagandena under GAB uppgår till SDR 17 miljarder.
Riksbankens utlåningsåtagande är maximerat till SDR 382,5 miljoner.

Valutafondens löpande verksamhet

Under 1987 gjordes kreditåtaganden uppgående till SDR 2,6 miljarder
(härav 1,5 miljarder under de ordinarie resurserna) mot 3,7 miljarder under
1986. Utbetalningarna till låntagarländerna uppgick till SDR 3,7 miljarderatt
jämföra med 1986 års utbetalningar om 3,9 miljarder. Återbetalningar på
lämnade krediter utgjorde SDR 7,9 miljarder under 1987 mot 5,7 miljarder
under 1986. Detta återspeglar den omfattande utlåningen från Valutafonden
under de första åren av årtiondet.

IMFs kronbehållning och Sveriges nettoställning i IMF, vilken inräknas i
valutareserven, framgår av Tabell 1. Riksbankens nettoställning gentemot
IMF förstärktes under 1987 med SDR 24 miljoner. Valutafonden har under
året använt svenska kronor i sin utlåning.

I november 1987 ingick riksbanken ett avtal med Valutafonden om
frivilliga transaktioner i SDR. Avtalet innebär, att riksbanken åtar sig att,
mot US dollar, köpa eller sälja SDR på frivillig grund, dvs. utöver det
obligatoriska designationsförfarandet. Det frivilliga åtagandet är dock
begränsat på så sätt att riksbanken köper SDR endast så länge som det egna
innehavet understiger SDR 300 miljoner och säljer SDR endast när det egna
innehavet överstiger 200 miljoner. Riksbankens ackumulerade tilldelning av
SDR uppgår till SDR 246,5 miljoner. Det frivilliga åtagandet har hittills
främst inneburit att riksbanken ombetts sälja SDR till andra deltagare i
SDR-systemet. Som en följd härav har bankens SDR-innehav under 1987
minskat med SDR 53 miljoner till 208 miljoner.

Medlemmarna i Valutafonden har ej heller under 1987 kunnat enas om
tilldelning av SDR under den s. k. femte basperioden, som inleddes år 1987.
Sedan starten av SDR-systemet år 1970 har medlemsländerna totalt tilldelats
ca SDR 21 miljarder.

1 Den högre gränsen avser fall där betalningssvårigheterna är mycket stora och där
anpassningsåtgärderna är särskilt omfattande.

2 Tidsangivelserna avser den period under vilken lånen utbetalas och det fondstödda
anpassningsprogrammet pågår. Återbetalningsperioden är betydligt längre.

Redog. 1987/88:15

Inga nya länder har under året beviljats medlemskap i IMF. Antalet Redog. 1987/88:15
medlemsländer är 151.

Tabell 1 IMFs kronbehållning, Sveriges nettoställning i IMF och SDR-innehav

Uppgifter vid slutet av respektive år. Miljoner SDR

	Kronbehållning		Nettoställning,1 belopp	SDR-innehav, belopp
belopp	procent av kvoten
1984	806,0	76	258,3	181
1985	814,7	77	249,6	224
1986	810,9	76	253,4	261
1987	786,9	74	277,4	208

1 Nettoställningen motsvarar summan av egentlig reservtranch (i reservtillgångar
inbetalt insatskapital), särskild reservtranch (det belopp fonden netto disponerat av
det i kronor inbetalda insatskapitalet) och långivning till IMF. Vid utgången av 1987
innefattade nettoställningen inte någon långivning till IMF.

Världsbanksgruppen

I världsbanksgruppen ingår Världsbanken (IBRD), Internationella utvecklingsfonden
(IDA) och Internationella finansieringsbolaget (IFC). Omfattningen
av gruppens finansieringsverksamhet framgår av Tabell 2.

Världsbanken får medel till sin utlåning huvudsakligen genom upplåning.
Vid utgången av bankens budgetår 1986/87 uppgick medel- och långfristig
upplåning till ca USD 75 miljarder. Under detta budgetår lånade banken upp
USD 9,3 miljarder. Räntan på lån från Världsbanken, som står i relation till
de genomsnittliga upplåningskostnaderna, varvid utgången av 1987 7,76 %.

Tabell 2 Världsbanksgruppens långivning under
budgetåren 1982/83-1986/871

Miljarder USD

	1982/83	1983/84	1984/85	1985/86	1986/87
Utfästelser
IBRD	11,1	11,9	11,4	13,2	14,2
IDA	3,3	3,6	3,0	3,1	3,5
IFC	0,8	0,7	0,9	1,2	0,9
Summa	15,2	16,2	15,3	17,5	18,6
Utbetalningar
IBRD	6,8	8,6	8,6	8,3	11,4
IDA	2,6	2,5	2,5	3,2	3,1
IFC	0,4	0,4	0,4	0,5	0,5
Summa	9,8	11,5	11,5	12,0	15,0

1 Världsbanksgruppens budgetår löper 1 juli—30 juni. För IFC ingår även bidrag till
riskkapital.

Världsbankens kapital uttrycks enligt dess stadga i det värde, som den
amerikanska dollarn hade den 1 juli 1944. Sedan parivärden för valutor
formellt upphörde 1978, har det inte funnits någon tillfredsställande metod
för att omvandla denna s. k. 1944 års dollar.

Under budgetåret 1986/87 beslöt bankens direktion att ”1944 års dollar”
skulle innebära det värde den särskilda dragningsrätten, SDR, hade i dollar
omedelbart före den 1 juli 1974, dvs. innan en korgmetod infördes för
värderingen av SDR. En SDR motsvarade vid denna tidpunkt 1,20635
dollar. Beslutet trädde i kraft den 30 juni 1987. Samtidigt enades man om att
återuppta tillämpningen av stadgans regler om att medlemsländerna skall
upprätthålla värdet av inbetalningar i nationell valuta. Denna tillämpning
baseras på den nya värdeenheten.

Vid slutet av budgetåret 1986/87 var Världsbankens tecknade kapital USD

85,2 miljarder. Under 1987 har betydande framsteg gjorts i diskussionerna
om en generell kapitalhöjning. Samtliga medlemsländer - även USA som
tidigare haft en negativ inställning - är nu överens om behovet av en
kapitalhöjning. För närvarande pågår informella konsultationer om storleken
på denna. Ett preciserat förslag väntas från bankledningen i början av

1988. Maximalt torde det bli fråga om en ungefärlig fördubbling av kapitalet.
Från svensk sida har man i överläggningarna verkat för en höjning av i stort
sett denna omfattning.

Under 1987 ökade Sverige sin kapitalinsats i Världsbanken från 7 367
andelar (SDR 736,7 miljoner) till 8 404 andelar (SDR 840,4 miljoner1).
Detta skedde inom ramen för den selektiva kapitalhöjning som godkändes av
medlemsstaterna 1984. Utav ökningen inbetalades 8,75 %, varav 10 % i
dollar och 90 % i kronor. Riksbanken svarade för det svenska kapitaltillskottet.

Konventionen för den nya institutionen ”Multilateral Investment Guarantee
Agency”, MIGA, kunde inte som beräknat träda i kraft hösten 1987. Ett
tillräckligt antal i- och u-Iänder hade ratificerat konventionen, men det
tecknade kapitalet nådde inte helt upp till det föreskrivna beloppet på en
tredjedel av MIGAs kapital. Tidpunkten för andelsteckning är nu utsträckt
till 30 april 1988. Senast då beräknas konventionen således träda i kraft.
Syftet med MIGA är att främja investeringar i u-länderna genom att ge
försäkringar mot icke-kommersiella risker. Sverige ratificerade konventionen
i december 1987.

Till den sjunde påfyllnaden av IDA gjorde Sverige under året en fjärde
delbetalning på 439 mkr. Första årsbidraget till den åttonde påfyllnaden av
IDA - 550 mkr - inbetalades också under 1987. Båda inbetalningarna skedde
via skuldsedlar deponerade i riksbanken. Vidare gjorde Sverige en tredje
inbetalning på 147 mkr till den s. k. Special Facility for Sub-Saharan Africa.
Villkoren för utlåningen från denna är desamma som för utlåningen från
IDA. Till den år 1985 beslutade kapitalhöjningen i IFC gjordes en andra
inbetalning på 10,7 mkr.

Redog. 1987/88:15

1 Med det av banken beslutade omräkningsförfarandet motsvarar detta USD 1 013,8
miljoner.

Övrigt internationellt finansiellt samarbete

Redog. 1987/88:15

Till Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB) gjorde Sverige under 1987
den tredje delinbetalningen på 2,2 mkr under den sjätte påfyllnaden av
bankens grundkapital. Vidare inbetalades återstoden av Sveriges andel -

10,3 mkr - till den sjätte påfyllnaden av IDBs fond för särskild verksamhet.
Båda inbetalningarna skedde i form av skuldsedlar.

Till Afrikanska utvecklingsbanken gjordes den första inbetalningen under
den fjärde allmänna kapitalökningen. Detta skedde i form av en skuldsedel
på 14,2 mkr. Till Afrikanska utvecklingsfonden inbetalades - också i form av
skuldsedel -181,5 mkr, vilket utgjorde den tredje delbetalningen under den
fjärde påfyllnaden.

Till Asiatiska utvecklingsbanken gjordes en kontantbetalning om 1,0 mkr
avseende den fjärde och sista delbetalningen under den tredje allmänna
kapitalökningen. Till Asiatiska utvecklingsfonden inbetalades, i form av en
skuldsedel, 91,4 mkr som den första delinbetalningen under den fjärde
påfyllnaden.

Överenskommelsen mellan riksbanken och Federal Reserve Bank of New
York om ömsesidiga kreditfaciliteter i form av dollar och kronor förlängdes
1987 för ytterligare ett år. Det belopp som avtalet omfattar uppgår till USD
300 miljoner. Arrangemanget har inte utnyttjats under året.

Betalningsmedelsförsörjningen

Riksbanken svarar enligt lag för utgivningen av sedlar och mynt. Riksbankens
region- och kassakontor har därmed uppgiften att tillhandahålla sedlar
och mynt åt post och banker liksom att mottaga de sedlar och mynt, som
föranleds av överskott hos post och banker. Riksbankens sedeldepåer har
motsvarande uppgift enbart vad gäller sedlar.

Vid sidan av den service som riksbanken sålunda alltid tillhandahållit har
riksbanken i enlighet med uttalande av 1982/83 års riksdag (FiU 1982/83:27,
sid 14) sedan 1984 infört också avgiftsbelagd service på betalningsmedelsområdet.
Riksbanken har sålunda åtagit sig att i samband med ut- och inväxling
av sedlar och mynt mot avgift tillhandahålla vissa speciella tjänster åt post
och banker.

Sedlar

Antalet samt värdet av utelöpande, mottagna och utelämnade sedlar anges i
tablån.

In- och utströmningen av sedlar ökar snabbare i värde än i antal. Detta
speglar den successiva övergången till högre sedelvalörer. I maj 1985
introducerades den nya 500-kronorssedeln. Sedeln svarar nu för 11 % av de
utelöpande sedlarnas värde.

I mars 1987 påbörjades utbytet av 100-kronorssedlar. Utbytet hade
föregåtts av noggranna förberedelser. Redan i början av 1986 fick en rad
automatföretag möjlighet att växla till sig den nya 100-kronorssedeln.
Genom att så tidigt tillhandahålla äkta sedlar blev det möjligt att förbereda
ombyggnadssatser o dyl för automater. När sedan utbytet började kunde i
det närmaste samtliga automater byggas om inom en tioveckorsperiod.

Utelöpande Inströmning Utströmning

sedlar vid

slutet av mkr milj. mkr milj.

året, mkr sedlar sedlar

1983	42 719	80 288	908,5	83 280	898,9
Proc förändring	+9,6	+6,0	-0,5	+8,3	-0,7
1984	46 520	87 834	934,1	91 703	944,4
Proc förändring	+8,9	+9,4	+2,8	+ 10,1	+5,1
1985	48 096	100 301	1 006,3	101 898	989,0
Proc förändring	+3,4	+ 14,2	+7,7	+ 11,1	+4,7
1986	54 050	106 959	1 000,7	112 607	1 003,0
Proc förändring	+ 12,4	+6,6	-0,6	+ 10,5	+ 1,4
1987	56 303	117 687	991,6	119 977	972,1
Proc förändring	+4,2	+ 10,0	-0,9	+6,5	-3,1

Redog. 1987/88:15

Genom att det exakta datumet för utbytet bestämdes endast några månader i
förväg blev det möjligt att helt förbruka lagret av gamla 100-kronorssedlar.
Sammanfattningsvis förlöpte utbytet mycket smidigt.

När den nya 100-kronorssedeln började spridas hördes en del klagomål om
att 100- och 500-kronorssedlarnas framsidor var för lika. Företrädare för
handeln ville att riksbanken skulle vidtaga sådana åtgärder att risken att ta fel
på de båda sedlarna eliminerades. Mot denna bakgrund har riksbanken hos
Tumba Bruk begärt förslag till ett antal alternativt utformade 500-kronorssedlar.
Efter samråd med företrädare för handel, post, banker, konsumentverket,
automatindustrin samt De Synskadades Riksförbund kommer riksbanken
att ta ställning till frågan om någon modifiering av 500-kronorssedeln
skall ske.

Mynt

I slutet av 1986 genomfördes en 10-öringskampanj för att stimulera
återcirkulation av de mynt som samlats hos hushållen. Allmänheten uppmanades
att fylla plaströr som rymde 50 stycken 10-öringar. Dessa rör kunde
sedan användas som betalningsmedel. Kampanjen medförde dels att en
relativt stor mängd 10-öringar åter kom i cirkulation, dels att den mycket
höga efterfrågan på 10-öringar dämpades något. Under 1987 har tillverkningen
av 10-öringar successivt ökats och uppgår nu till närmare tre gånger den
volym som tillverkades innan 5- och 25-öringarna slopades. Tillgången på
10-öringar motsvarar efterfrågan. Situationen är dock ej helt stabil beroende
på att stora mängder 10-öringar försvinner ur cirkulation varje år. Myntets
ringa värde medför att många personer ej bryr sig om att återcirkulera
erhållna 10-öringar. Preliminära beräkningar visar att så mycket som sju
procent av de utelöpande 10-öringarna kan försvinna ur cirkulation under ett
år. Detta motsvarar i så fall ett svinn på sju 10-öringar per capita.

I början av 1988 kommer två minnesmynt att ges ut med anledning av Nya
Sverige Delaware. Det första myntet är ett silvermynt på 100 kronor med
upplagan 150 000 stycken. Det andra myntet är ett guldmynt på 1 000 kronor
med upplagan 10 000 stycken. Senast ett guldmynt gavs ut i Sverige var 1925.

Produktion

Rationaliseringen av arbete med sedlar och mynt har fortsatt under 1987.
Andelen sedlar som räknades och sorterades maskinellt ökade under året
från 54 % till 64 %. Denna siffra väntas stiga ytterligare under 1988.

Avgiftsbelagda tjänster

Riksbankens service på betalningsmedelsområdet var till hösten 1983
avgiftsfri. Graden av service varierade mellan riksbankens kontor beroende
på kontorens personal- och lokalmässiga förutsättningar för att påta sig
arbetsuppgifter.

Uppbyggnaden av ett taxesystem för de avgiftsbelagda tjänsterna har

Redog. 1987/88:15

nödvändiggjort att riksbanken lagt fast en enhetlig nivå för den service
riksbanken lämnar utan ersättning.

För post och banker har riksbankens avgiftsbelagda service den fördelen
att de mot en ersättning, som genom riksbankens stordriftsfördelar kan
hållas låg, får hjälp med att kapa arbetstoppar i sedel- och myntgenomströmningen.
Därtill kommer att insättning på konto i riksbanken ibland kan ske
en dag tidigare än eljest, varvid en räntevinst uppstår hos bank eller post.

Ur mer allmän synpunkt innebär riksbankens avgiftsservice att vissa
improduktiva arbetsmoment kan utgå. Sedelbuntar som på väg från ett
varuhus via en affärsbank till riksbanken tidigare måst räknas i såväl
varuhuset, affärsbanken som i riksbanken behöver, om riksbankens service
utnyttjas, ej räknas i affärsbanken. I flera fall kan också de ur säkerhetssynpunkt
alltid farliga omlastningarna, de sk trottoarmomenten, undvikas
genom att sedeltransporterna går direkt från varuhus och liknande till
riksbanken.

Intäkterna från riksbankens avgiftsbelagda service på betalningsmedelsområdet
har under 1987 fortsatt at öka snabbt. Sammanlagt har riksbanken
under året fakturerat ca 15,4 mkr för denna service. Prognosen för 1988
innebär en fortsatt ökning med drygt 20 %.

Kontoren blir genom affärsverksamheten bättre fungerande administrativa
enheter och den personalminskning som föranledes av övergången till
maskinella sedelsortering har kunnat hanteras på ett smidigare sätt.

Redog. 1987/88:15

Förvaltningsåtgärder

Redog. 1987/88:15

I detta avsnitt redovisas vissa organisatoriska förändringar inom riksbanken
samt viktigare förändringar och beslut i riksbankens förvaltning. Vidare
lämnas en sammanställning av under året avgivna remissyttranden.

Riksbankens organisation

Sedan riksdagen våren 1983 lade fast riktlinjerna för riksbankens regionala
organisation har genomgripande förändringar genomförts. Under 1987 har
inom betalningsmedelsavdelningen funnits nio regioner och inom dessa
tretton kassakontor samt tre sedeldepåer. Under 1987 har fullmäktige
beslutat om förändringar i den regionala organisationen varigenom ytterligare
tre kassakontor kommer att upphöra med verksamheten. Detta gäller
kassakontoren i Halmstad, Kalmar och Nyköping. Samtidigt som verksamheten
vid kassakontoret i Kalmar upphör kommer en fjärde sedeldepå att
inrättas där. Därefter kommer således organisationen preliminärt att bestå
av nio regionkontor och därunder tio kassakontor samt fyra sedeldepåer.
Pågående och planerade investeringar i fastigheter vid riksbankens kontor
redovisas nedan på sid 38.

Fr. o. m. den 1 januari 1987 ingår även sedelförstöringskontoret som
tidigare hörde till revisionsavdelningen, i betalningsmedelsavdelningen.
Verksamheten vid sedelförstöringskontoret bedrivs i Tumba.

Huvudkontorets indelning i avdelningar och sekretariat har under året
varit oförändrad. Nu gällande organisationsplan redovisas som bilaga 5 till
denna berättelse. Två av huvudkontorets avdelningar har under året erhållit
nya chefer. Till bankokommissarie och ny chef för fondavdelningen har
fullmäktige utsett Eva Srejber (fr. o. m. den 22 juni 1987). Till bankokommissarie
och ny chef för revisionsavdelningen har fullmäktige utsett Ronald
Sandstedt (fr.o.m. den 14 december 1987).

Regeringen har under 1987 lagt fram en proposition (prop 1986/87:143 om
ny riksbankslag och ändrat huvudmannaskap för riksgäldskontoret). Riksdagen
har under hösten som vilande grundlagsförslag bifallit de ändringar i
regeringsformen som föreslås i propositionen. Förslagen i dessa delar avser
riksbankens grundläggande uppgifter och val av bankens högsta ledning.
Propositionen i övrigt med bl. a. förslag till ny riksbankslag kommer att
behandlas under 1988.

Några viktigare förvaltningsärenden

Under 1987 har ett nytt rapporteringssystem för betalningar från utlandet,
BOK II, tagits i bruk. Härigenom har ett heltäckande rapporteringssystem
för betalningsbalansstatistiken etablerats. De initialproblem som uppkommit
i samband med produktionsstarten bedöms nu i stort vara avklarade.

Under 1987 har en översyn gjorts av den centrala redovisningen i samråd
med riksdagens revisorer. Fullmäktige har fastställt en ny bokföringsinstruktion
för riksbanken som tillämpas fr. o. m. det bokslut som framläggs i denna
berättelse.

3 Riksdagen 1987188. 2 sami. Nr 15

Riksdagen godkände under våren 1987 i ett principbeslut fullmäktiges
förslag att riksbanken skulle överföra 900 mkr till Stiftelsen Riksbankens
jubileumsfond samt att köpa överlämnade obligationer för 600 mkr.
Riksbankens förvaltning av fondmedlen skulle därmed upphöra och fonden
helt frigöras från riksbanken. Riksdagen fastställde i december stadgar för
stiftelsen. Överföringen av medlen sker i två omgångar under 1988.

Under året har en förstudie presenterats till ett nytt system för värdepappershantering,
PMC. Fullmäktige har i princip förklarat sig villigt att låta
riksbanken påta sig rollen som ”lender of last resort” till ett PMC-system. I
det remissyttrande som fullmäktige avgivit över förstudierapporten vidhåller
fullmäktige detta principbeslut. Ett slutligt ställningstagande vill fullmäktige
dock avvakta med tills huvudstudien presenterats och systemet utformats i
dess helhet. I sitt remissvar har fullmäktige bl. a. understrukit att säkerhetsfrågorna
måste ägnas stor omsorg i den kommande huvudstudien.

Vid bolagsstämman i juni 1987 i det av riksbanken helägda dotterbolaget
Aktiebolaget Tumba Bruk beslöts bl. a. att utdelningen på aktierna skulle
vara 3 %, 1,08 mkr . Ordföranden i styrelsen, advokaten Johan Gernandt,
liksom styrelsen i övrigt omvaldes. Företagets samlade intäkter under
verksamhetsåret 1986 uppgick till 238 mkr (230 mkr). Efterfrågan på de
papperskvaliteter som Tumba Bruk tillverkar dvs. sedel-, säkerhets- och
vattenmärkt finpapper var under större delen av 1986 påtagligt dämpad.
Även i fråga om värdetryck för exportmarknaden var efterfrågan svag medan
däremot hemmamarknaden utvecklades gynnsamt.

Kort om verksamheten i övrigt inom huvudkontorets avdelningar under
1987:

Ekonomiska avdelningen har under 1987 fullföljt den omorganisation som
beslutades hösten 1986. Arbetet med att bygga upp en ekonomisk analysavdelning
inom riksbanken har fortsatt under 1987. En stor resursinsats har
under året gjorts inför starten av BOK II.

Vidare har avdelningens prognosarbete inom olika områden av ekonomin
liksom sambanden mellan dessa områden förbättrats.

Inom fondavdelningen har stora personalavgångar inneburit att 1987 års
plan inte kunnat fullföljas. Rekrytering och utbildning av ny personal och
dokumentation av praxis har prioriterats. En utvärdering av tillämpade
tekniker för marknadsoperationer liksom arbete med att förbättra bevakningen
av marknaden har påbörjats under året. Revisionsavdelningen har
under året granskat fondavdelningens internkontroll och föreslagit åtgärder
inom olika områden, vilka har börjat genomföras.

Inom kreditmarknadsavdelningen har riktlinjerna i 1987 års plan att
fullfölja översynen av statistikproduktionen samt utveckla analysverksamheten
och den funktionella arbetsfördelningen i stort genomförts. Avdelningen
har också medverkat med betydande resurser i olika offentliga utredningsuppdrag,
bl. a. kreditmarknadskommitténs arbete.

På utrikesavdelningen har stora resurser satts in för att förbättra avkastningen
av valutareserven. Nya kontraktstyper för värdepappersaffärer, olika
analyshjälpmedel och en delegering av beslutanderätt i investeringsarbetet

Redog. 1987/88:15

har använts och gett ett gott resultat. Utvecklingen av bankens redovisningssystem
för utrikesaffärer har inte kunnat genomföras som planerat beroende
på resursbrist inom utlandsredovisningen. Översynen av RUTS-statistiken
(rapporter över utländska tillgångar och skulder) har medfört att uppgiften
att analysera statistikmaterialet överförts till avdelningen från kreditmarknadsavdelningen.
En tjänst har också förts över till avdelningen för
ändamålet.

Liberaliseringsarbetet inom valutaregleringen, förenkling och rationalisering
av ärendehanteringen samt införandet av BOK II har påverkat verksamheten
inom valutaavdelningen under 1987. Förslag till beslut om liberaliseringar
har presenterats vid två tillfällen (utöver ett antal detalj åtgärder).
Handläggningstiderna har förkortats avsevärt och ligger nu på helt tillfredsställande
nivå. Antalet ärenden har minskat från ca 27 000 under 1986 till
uppskattningsvis 24 000 under 1987. Avdelningen har fått lägga större
resurser än beräknat på införandet av BOK II beroende på felaktigheter i
inrapporteringen från bankerna.

En översyn av datasäkerheten i banken har genomförts under året och en
tjänst som datasäkerhetsansvarig har tillsatts vid administrativa avdelningen,
organisationskontoret. Detta har omorganiserats och två nya enheter,
systemutredning och systemkonstruktion, har skapats. En översyn av
riksbankens redovisningsregler har också genomförts under året.

En ny informationsbroschyr om riksbanken liksom en informationskampanj
inför indragningen av sedlar som upphör att vara lagligt betalningsmedel
är exempel på projekt som genomförts inom avdelningens informationsfunktion.

Verksamheten inom betalningsmedelsavdelningen redovisas under avsnittet
Betalningsmedelsförsörjningen.

Verksamhetsplanering och budget

I december fastställde fullmäktige en verksamhetsplan för perioden
1988—1990 samt en budget för 1988. Planen bygger på de övergripande mål
för riksbankens verksamhet som fastställdes av fullmäktige 1985. Planeringsoch
budgetarbetet har i stort bedrivits enligt samma modell som föregående
år. Ett nytt budget- och kostnadsredovisningssystem har tagits i bruk under
1987 varigenom ambitionsnivån beträffande budgetarbetet och budgetuppföljning
har kunnat höjas.

Personalstaten för 1988 har fastställts till 923 årsarbetskrafter vilket är en
minskning med 20 jämfört med föregående år. Det är främst inom den
regionala organisationen som minskningen sker men även vid huvudkontoret
kommer personalstyrkan att minska något under 1988. Sedan ingången av
1980-talet har riksbankens personal räknat i årsarbetskrafter minskat från
omkring 1 030 till 923. Nedan lämnas uppgifter om riksbankens personal vid
utgången av 1986 och 1987. Under rubriken betalningsmedelsavdelningen
redovisas dels de åtta regionkontoren utanför Stockholm dels betalningsmedelsavdelningens
centrala enhet, region Stockholm, samt sedelförstöringskontoret.

Redog. 1987/88:15

Riksbankens personal vid utgången av åren 1986 och 1987

Redog. 1987/88:15

Antal	Bemanning	Årsarbets-
anställda	i årsarbets-	krafter enl.
	krafter	personalstaten
1986 1987	1986 1987	1986 1987

Huvudkontoret	401	398	382	378	417	403
Betalningsmedelsavd.1	571	561	523	513	535	540
Totalt2	972	959	905	891	952	943

1 Exkl. lokalvårdare

2 Exkl. tjänstlediga

Förvaltningskostnader

Riksbankens förvaltningskostnader uppgick 1987 till 486 mkr. Dessa redovisas
i riksbankens resultaträkning som en avdragspost till resultatet av den
utländska och inhemska rörelsen. På motsvarande sätt redovisas förvaltningsintäkterna.
Förvaltningskostnaderna redovisas nedan uppdelat på tio
huvudområden för 1986 och 1987. Däri görs också jämförelser med budgeten
för 1987 samt den av fullmäktige fastställda budgeten för 1988.

Mkr

Huvudkostnadsslag	Utfall	Budget	Utfall	Budget
	1986	1987	1987	1988
Sedlar och mynt	124	128	129	188
Personal	166	175	175	185
ADB	31	27	25	20
Transport och säkerhet	7	5	4	5
Maskiner och inventarier	24	25	23	19
Fastigheter	102	131	103	94
Kontorsservice	10	14	15	16
Resor, utbildning, repr.	5	6	6	9
Information	4	4	4	3
Övrigt	1 998	1	2	6
Summa	2 472	516	486	545

Budgeten har räknats upp med 4 % vad gäller löner och 3 % beträffande
flertalet övriga förvaltningskostnader, dock ej sedel-, mynt- och fastighetskostnader.

Sedlar och mynt

Av totalkostnaden 129 mkr avser 84 mkr sedelkostnader och 44 mkr
myntkostnader. Sedelkostnaderna har blivit högre än budgeterat för 1987.
Detta beror på att sedelleveranser från Tumba Bruk, som skulle ägt rum
under hösten 1986, inte kunde genomföras förrän 1987. Under 1987 har det
pris som riksbanken betalar Tumba Bruk för 10-öringar sänkts, medan övriga
valörer blivit dyrare. Genom prissänkningen har det blivit möjligt att inom
budgeten framställa drygt 50 miljoner fler 10-öringar än beräknat. Leveranserna
av 5-kronorsmynt har däremot blivit mindre än beräknade. Enligt 1988

års budget ökar kostnaderna för sedlar och mynt kraftigt, till 188 mkr.
Anledningen till denna ökning är en förväntad ökning av myntkostnaderna.

Metallpriserna går upp samtidigt som volymen beställda mynt ökar. Till
Delaware-jubileet kommer dessutom minnesmynt att tillverkas till en
beräknad kostnad av 21,1 mkr.

Personal

Personalkostnaden totalt har uppgått till 175 mkr (budget 175 mkr). I
grundlön har utbetalats 116 mkr (budget 118 mkr) samt i pensioner och
sociala avgifter 60 mkr (budget 57 mkr). Vid beräkningen av personalkostnaderna
för 1988 har utgångspunkten varit den personalstat som fastställts,
med korrigering för tjänster som beräknas vara vakanta delar av året.

ADB

Utfallet 1987 har blivit något högre än beräknat på grund av en investering i
nya skivminnen som gjordes under året. ADB-kostnaderna totalt är lägre än
budgeterat. Budgeten för 1988 är ofullständig. Inom ramen för ett strategiprojekt
prövas för närvarande hur riksbankens datormiljö på 1990-talet skall
se ut. I praktiken innebär detta att fullmäktige i början av 1988 kommer att ta
ställning till huvudleverantör för datorutrustning under kommande tioårsperiod.
De investeringar som kan bli aktuella redan 1988 kunde inte beräknas
när budgeten i övrigt fastställdes i december 1987.

Transporter och säkerhet

Här redovisas kostnader för riksbankens fordon (både investeringar och
drift), köpta bevakningstjänster och vissa beredskapskostnader. Det bör
uppmärksammas att kostnaden för nya säkerhetsanläggningar i samband
med om- eller nybyggnad av ett kontor redovisas bland fastighetskostnaderna.

Maskiner och inventarier

Investeringar i ny utrustning har uppgått till 20 mkr under 1987 (budget
20 mkr). Under året har en ny sedelsorteringsmaskin prövats som utöver att
kontrollera, räkna och sortera även förstör de sedlar som skall tas ur
sedelomloppet på grund av förslitning. Provet har utfallit positivt och
maskinen kommer att inköpas. Stora investeringar i sedel- och myntutrustning
har gjorts den senaste femårsperioden vilket förklarar den minskning
som kommer att inträffa enligt 1988 års budget. Kostnaderna för reparationer
av maskiner minskar till följd av strävan att minimera underhållskontrakt
till förmån för reparationer med egen personal.

Redog. 1987/88:15

Fastigheter

Redog. 1987/88:15

Under denna rubrik redovisas dels investeringar i fastigheter, dels hyror, dels
slutligen drift- och underhållskostnader. Investeringarna under 1987 uppgår
till 86 mkr (budget 114 mkr). Avvikelsen från budget beror på att stora
utbetalningar som budgeterats för 1987 bl. a. för kontoren i Uppsala, Skövde
och Vänersborg i stället kommer att belasta 1988.

Den fastställda byggnadsplanen har i stort kunnat följas. Inflyttning har
under året skett i nya eller ombyggda lokaler i Falun, Växjö och Karlstad.
Regionkontoret i Örebro flyttar in i ett nytt hus i början av 1988. Under 1988
kommer fastighetsinvesteringar att göras i Örebro, Linköping, Skövde,
Vänersborg och Uppsala. I Uppsala har en ny tomt köpts under året och en
annan har sålts tillbaka till kommunen där. Utöver dessa projekt påbörjas
arbetet för en ny sedeldepå i Kalmar och för nya lokaler för sedeldepåerna i
Borås och Norrköping.

Slutredovisning kan nu göras för fyra av de ursprungligen tolv stora omoch
nybyggnadsprojekt som fullmäktige beslöt om när byggnadsprogrammet
lades fast 1983. Två av dessa är genomgripande ombyggnader (Härnösand
och Falun) medan två är nya fastigheter (Karlstad och Växjö). Här redovisas
den ursprungliga investeringskalkylen, kalkylen omräknad efter index samt
den beräknade totalkostnaden för projekten inkl. de efterarbeten som
beräknas bli utförda under 1988:

Mkr

	Urspr. invest. kalkyl	Indexerad budget	Ber. total-kostnad
Härnösand	24,3	28,8	28,4
Falun	21,1	25,9	25,2
Karlstad	27,5	30,8	29,0
Växjö	26,7	31,3	30,1

Beträffande fastighetskostnader i övrigt bör noteras att drift och underhållskostnaderna
ökar kraftigt. Detta beror delvis på det större fastighetsbeståndet
men också på kostnaderna för nya säkerhetsanläggningar. Minskningen
av de totala fastighetskostnaderna under 1988 återspeglar att kulmen i
1983 års investeringsprogram har passerats.

Kontorsservice

Ökningen under 1987 är en följd av ökade kostnader för telefon och telex,
framför allt för olika teletjänster för utrikesrörelsen. Nya telefonväxlar som
installerats vid ny- och ombyggnader av kontor har dessutom en högre
abonnemangsavgift än de gamla.

Resor, utbildning, representation

Utfallet 1987 är klart lägre än i budgeten på grund av att utrikes resor inte
kunnat genomföras som planerat. För 1988 görs en ambitionshöjning framför
allt beträffande personalutveckling.

Information

Redog. 1987/88:15

Här ingår kostnader för riksbankens löpande publikationer (förvaltningsberättelse,
årsbok, kvartalstidskrift och Kredit- och valutamarknaden) samt
särskilda informationsprojekt. Här redovisas även kostnader för annonsering
m. m. Under 1987 har en informationsbroschyr om riksbankens
verksamhet färdigställts. Kampanjen för utbyte av gamla sedlar belastar
också detta huvudkostnadsslag.

Övrigt

Den största delposten under denna rubrik är kostnader för konsulter och
övriga tjänster. 1987 uppgick den kostnaden till 1,1 mkr (budget 1,3 mkr).
Konsulter för ADB- och byggnadsverksamheten ingår ej här utan redovisas
under ADB-kostnader resp. olika byggnadsprojekt. För 1988 budgeteras
den andel av ökningen av PMC:s aktiekapital som beräknas falla på
riksbanken, ca 3 mkr. I utfallet för 1986 ingår kostnaderna för övertagande
av myntverket med 1 983 mkr.

Förvaltningsin täkter

Förvaltningsintäkterna 1987 uppgår till 64 mkr (budget 34 mkr). Anledningen
till denna avvikelse är främst likviden för försäljning av tre kontorsfastigheter
(25,5 mkr) som ej upptagits i budgeten för 1987.

Affärsverksamheten med sedlar och mynt har medfört intäkter på 15 mkr
(budget 13 mkr). Provisioner för försålda premieobligationer och vinstavstämpling
uppgick till 2,1 mkr (budget 6 mkr). Anledningen till differensen
mot budget är att inga nya premieobligationslån (netto) getts ut under 1987.
Andra förvaltningsintäkter avser hyror och ADB-tjänster - bland de senare
främst intäkter till följd av avtal om back-up för datorutrustning samt
clearing- och interbanksystem.

Som förvaltningsintäkt redovisas även utdelning på aktier i AB Tumba
Bruk (1,08 mkr som motsvarar 3 % på aktiekapitalet 36 mkr) samt i BIS,
Internationella regleringsbanken, (8,6 mkr; riksbankens andel är 13 000
aktier som motsvarar 2,7 % av aktiekapitalet).

Förvaltningsintäkterna 1988 beräknas uppgå till 39 mkr. Detta är en
ökning jämfört med 1987 års budget på drygt 5 mkr. Främst beror detta på en
fortsatt gynnsam utveckling av affärsverksamheten med sedlar och mynt. Till
en mindre del beror det på ökade hyresinkomster.

Under 1988 uppkommer en extraordinär intäkt på ca 700 mkr. Vid
utgången av 1987 upphör ett antal sedeltyper att vara lagligt betalningsmedel.
Intäkten består av det stora antal sedlar som aldrig lämnas in till
riksbanken av olika skäl. Under 1988 kommer värdet av dessa sedlar att
räknas av summan för utelöpande sedlar och påföras årets resultat.

Remissyttranden avgivna av fullmäktige under år 1987

15.1 §4 Förslag av kreditmarknadskommittén till provisorisk lösning av
sparbankernas kapitaltäckningsproblem.

15.1 § 5 Förslag av bankinspektionen om ändring i lagen (1985:571) om
värdepappersmarknaden.

15.1 § 6 Ansökan från Agro Jordbrukskredit AB om godkännande av
ändring av bolagsordningen.

15.1 § 7 Ansökan från Agro Kredit AB om godkännande av ändring av
bolagsordningen.

15.1 § 8 Ansökan från Götabanken om tillstånd att förvärva aktier i ett
fondbolag.

15.1 §9 Ansökningar från AB Stockholms Tomträttskassa, Nordbanken
och Skånska Banken om överlåtelse av aktiemajoriteten i Tomträttskassan
m. m.

22.1 § 4 Ansökan från Sunnmörsbanken A/S om tillstånd att öppna
representationskontor i Göteborg.

22.1 § 5 Ansökan från Skandinaviska Enskilda Banken om tillstånd att
förvärva aktier i Industrial Credit and Investment Corporation of India,
Bombay.

22.1 § 6 Ansökan från Svenska Handelsbanken om tillstånd att förvärva
aktier i ett planerat försäkringsbolag (captive) i Barbados.

22.1 § 7 Ansökan från Svenska Handelsbanken om tillstånd att förvärva
aktier i OY Rahameklarit AB i Helsingfors.

22.1 §8 Ansökan från PKbanken om tillstånd att förvärva aktier i Chase
Manhattan Bank OY i Helsingfors.

29.1 §6 Framställning från Svenska Skeppshypotekskassan om ändring i
5 § lagen (1980:1097) om Svenska Skeppshypotekskassan.

5.2 § 5 Ansökan från Penningsmarknadsmäklarna PM Fondkommission
AB om tillstånd att driva fondkommissionsrörelse avseende aktier.

19.2 § 6 Förslag från Bankinstitutens arbetsgivareorganisation och Svenska
bankmannaförbundet om lagändring innebärande att dagen efter Kristi
Himmelsfärds dag blir bankfri dag.

19.2 § 7 Ansökan från Konungariket Sveriges Stadshypotekskassa om
ändring i reglementet (1968:564).

19.2 § 8 Framställning från Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen,
om ändringar i lagen med reglemente för Allmänna Pensionsfonden
(1983:1092).

19.2 § 9 Kreditmarknadskommitténs promemoria med förslag till ändring
av kapitaltäckningsreglerna för bank, fondkommissionsbolag och finansbolag.

5.3 § 2 Skrivelse med begäran om ändringar i lagen (1968:576) om
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar.

5.3 § 3 Promemorian Finansiella koncerner (Ds Fi 1987:3).

19.3 § 4 Ansökan från Nordbanken om tillstånd att förvärva aktier i
Nordbankens Finans Aktiebolag i Sundsvall.

19.3 § 5 Ansökan från Sparbankernas Bank om tillstånd att förvärva
aktier m. m. i ett planerat kreditaktiebolag.

Redog. 1987/88:15

26.3 § 2 Ansökan från AB Stockholms Tomträttskassa om tillstånd till
ändring av bolagsordningen.

26.3 § 3 Ansökan från Skandinaviska Enskilda Banken om tillstånd att
förvärva aktier i Bergen Bank A/S.

2.4 § 3 Ansökan från Skandinaviska Enskilda Banken om tillstånd att få
utfärda och till Svensk Fastighetskredit AB:s förfogande ställa garantiförbindelse.

9.4 § 3 Ansökan från Svenska Handelsbanken om tillstånd att etablera
filialkontor i New York och på Cayman Islands.

23.4 §3 Ansökan från Istituto Bancario San Paolo di Torino om tillstånd
att öppna representationskontor i Stockholm.

7.5 § 3 Ansökningar från Föreningsbankens Kommunfinansiering AB,
Agro Jordbrukskredit AB och Agro Kredit AB om tillstånd till vissa
ändringar i bolagsordningarna.

7.5 § 4 Ansökningar från Svenska Handelsbanken samt Skandinaviska
Enskilda Banken för egen räkning och som ombud om tillstånd att få
förvärva aktier i Stockholms Optionsmarknad OM Fondkommission AB.

7.5 § 5 Ansökan från PKbanken om tillstånd att utfärda garantiförbindelser
för PKkredit AB.

7.5 §10 Ansökan från Banque Indosuez Sverige om tillstånd att förvärva
aktier i utländskt bolag.

14.5 § 2 Promemorian (1987-02-17) Utrikeshandeln i en krissituation.
Rapporteringsrutiner for import- och exporttransaktioner.

14.5 § 3 Skrivelse från Allmänna Pensionsfonden, första, andra och
tredje fondstyrelserna, med förslag till ändringar i lagen (1983:1092) med
reglemente för Allmänna Pensionsfonden.

14.5 § 4 Ansökan från Föreningsbankernas Bank om tillstånd att förvärva
aktier i AB Svensk Fondförvaltning.

14.5 § 5 Ansökan från Skandinaviska Enskilda Banken om tillstånd att
förvärva aktier i Svensk Fastighetskredit AB (SFK).

14.5 § 6 Ansökan från Svenska Handelsbanken om tillstånd att etablera
en filial i Singapore.

14.5 § 7 Ansökan från Götabanken om tillstånd att förvärva aktier i
Sunnmörsbanken, Ålesund, Norge.

14.5 § 8 Ansökan från Premiäraktören 521 AB under namnändring till
Gyllenhammar & Partners Fondkommission AB om tillstånd att driva
fondkommissionsrörelse.

17.6 § 5 Långtidsutredningen (SOU 1987:3).

2.7 § 4 Ansökan från Skandinaviska Enskilda Banken om tillstånd att
förvärva ytterligare aktier i Bergen Bank A/S, Bergen, Norge.

2.7 § 5 Ansökan från Union Bank of Finland Ltd om tillstånd att öppna
representationskontor i Göteborg.

2.7 § 6 Ansökan från Skandinaviska Enskilda Banken om tillstånd att
etablera filialkontor i New York och på Cayman Islands.

2.7 § 7 Ansökan från Skandinaviska Enskilda Banken om tillstånd att
förvärva ytterligare aktier i Privatbanken, Köpenhamn.

16.7 § 2 Ansökan från Skandinaviska Enskilda Banken om tillstånd att
förvärva aktier i Eurocard-Köpkort AB.

Redog. 1987/88:15

4 Riksdagen 1987/88. 2 sami. Nr 15

16.7 § 3 Ansökan från Skaraborgsbanken om tillstånd att förvärva 24 %
av AB Stockholms Tomträttskassa samt att förvärva konvertibla förlagsbevis
utgivna av tomträttskassan.

13.8 § 2 Betänkandet Förnyelse av fondförvaltningen i staten (Ds C
1987:3).

27.8 §3 Ansökan från Länssparbanken Norrbotten om tillstånd att driva
fondkommissionsrörelse.

10.9 § 2 Bankinspektionens promemoria Bankservice i butik.

23.9 § 3 Ansökan från Götabanken om tillstånd att förvärva aktier i
Merkantil Leasing Deutschland, GmbH.

23.9 §4 Ansökan från Skandinaviska Enskilda Banken om tillstånd att få
etablera filialkontor i London.

23.9 § 5 Ansökan från Skandinaviska Enskilda Banken om tillstånd att få
etablera filialkontor i Hong Kong.

23.9 § 6 Ansökan från PKbanken om tillstånd att få etablera filialkontor i
Hong Kong.

23.9 § 7 Ansökan från Föreningsbankernas Bank om tillstånd att förvärva
aktier i Jämtlands Folkbank.

23.9 §8 Betänkandet (SOU 1987:40) Datorisering av tullens export-och
importrutiner - förstudie.

8.10 § 4 Framställning från Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag,
SBAB, om vissa regeländringar.

15.10 § 2 Ansökan från Götabanken om godkännande av val av ordförande.

15.10 § 3 Ansökan från AB Stockholms Tomträttskassa om ändring av
bolagsordningen.

15.10 § 4 Ansökan från Götabanken om tillstånd att inrätta filialkontor i
London.

22.10 §3 Ansökan från Svenska Handelsbanken om tillstånd att etablera
ett filialkontor i London.

29.10 § 3 Ansökan från AB Stockholms Tomträttskassa om ändring av
bolagsordningen.

12.11 § 3 Skrivelse från GotaGruppen AB med ansökan om undantag
från bestämmelsen i 1 kap. 4 § första stycket bankaktiebolagslagen m. m.

12.11 § 4 Skrivelse från Svenska Bankföreningen ang. ändring i fondkommissionslagens
bestämmelser om fondkommissionsbolags handelslager.

19.11 § 4 Förslag till ändring i 22 § andra stycket skuldebrevslagen.

19.11 § 5 Ansökan från PRIVATbanken A/S om tillstånd att öppna
representationskontor i Göteborg.

3.12 § 2 Principförslag för en ny penningmarknadscentral.

3.12 § 4 Framställning från Stockholms fondbörs ang. avgiftsuttag.

3.12 § 6 Ansökan från Svenska Handelsbanken om tillstånd att etablera
filialkontor i Hong Kong.

17.12 §7 Ansökan från Skandinaviska Enskilda Banken m. fl. banker om
tillstånd att förvärva PKbankens A-aktier i BOFAB m. m.

Redog. 1987/88:15

Riksbankens bokslut

Tillgångar, Mkr Balans

1985 1986 1987

Guld och utländska tillgångar

Guld och valutareserv 44 644 45 648 50 288

Guld Not 1 1 168 1 168 1 168

Särskilda dragningsrätter i

Internationella valutafonden Not 2 1 982 2 161 1 735

Reservposition i Internationella valutafonden
Not 3 2 220 2 097 2 296

Utländska banker och värdepapper

m. m., nettobelopp Not 4 39 274 40 222 45 089

Sveriges andel i Internationella åter uppbyggnadsbankens

grundfond Not 5 375 375 444

Övriga Not 6 3 3 3

Inhemska tillgångar

Statspapper och obligationer 65 237 88 550 95 697

Skattkammarväxlar Not 7 22 225 22 100 18 354

Övriga statspapper m. m Not 8 43 012 66 450 77 343

Utlåning 6 621 4 790 2 742

Banker Not 9 5 857 4 149 2 402

Allmänheten Not 10 764 641 340

Skiljemynt 153

Checkar och postväxlar Not 11 2 10

Övriga Not 12 1 955 3 706 3 228

Summa 118 990 143 073 152 402

Anm. Inom linjen förda poster 1987: 381 mkr; Not 35.

Redog. 1987/88:15

räkning Skulder och eget kapital, Mkr

1985 1986 1987

Utländska skulder

Nettotilldelning av särskilda dragningsrätter
i Internationella valutafonden .... Not 2 2 190 2 039 2 047

Övriga 293 1 425 35

Inhemska skulder

Checkräkning 1 670 9 435 10 168

Staten Not 13 92 25 8

Banker, kassakrav Not 14 618 8 078 7 556

Banker, övrigt Not 15 - 4 19

Övriga Not 16 960 1 328 2 585

Särskilda räkningar Not 17 28 204 36 215 28 012

Konton för investering m. m 10 338 10 576 12 982

Särskilda investeringskonton 6 745 2 634 1 034

Förnyelsekonton - 3 993 2 088

Likviditetskonton för företag 7 750 10 991 7 538

Likviditetskonton för kommuner 2 272 7 008 4 370

Exportdepositionskonton 1 099 1 013

Övriga Not 18 208 366 327

Utelöpande sedlar och mynt

Sedlar Not 19 48 095 54 050 56 303

Mynt Not 20 - 1 819 1 922

Värderegleringskonton Not 21

För utländska rörelsen 5 000 4 700 7 600

För inhemska rörelsen 7 000 7 000 20 300

Eget kapital Not 22

Grundfond 1000 1 000 1 000

Reservfond 500 500 500

Dispositionsfond 17 010 19 169 17 170

Årets resultat 7 8201 5 355 7 018

Summa 118 990 143 073 152 402

1 1985 års resultat fastställt av riksdagen med ändring av fullmäktiges förslag

Resultaträkning

Mkr

		1985	1986	1987
Utländska rörelsen Ränteintäkter Räntekostnader Omvärdering av värdepapper och valutor	Not 23 Not 24 Not 25	3 356 - 209 -3 181	3 780 - 163 - 316	4 202 - 158 -2 063
	Summa	- 34	3 301	1 981
Inhemska rörelsen Ränteintäkter av statspapper m. m Ränteintäkter av utlåning till banker m. m Räntekostnader Omvärdering av värdepapper	Not 26 Not 27 Not 28 Not 29	6 751 2 435 - 881	9 534 595 -1 560	8 822 711 - 1 195 13 321
Summa		8 305	8 569	21 659
Förvaltningsintäkter Förvaltningskostnader Extraordinära kostnader	Not 30 Not 30 Not 31	20 - 337	38 - 474 -1 998	64 -486
Resultat före bokslutsdisposition	Not 32	7 954	9 436	23 218
Bokslutsdisposition Avsättning till/ianspråktagande av värderegleringskonto för utländska rörelsen Avsättning till värderegleringskonto för inhemska rörelsen Upp/nedskrivning av statspapper m. m. .	Not 33 Not 34	3 000 -2 000 -1 134	300 -4 381	- 2 900 -13 300
Årets resultat		7 820''	5 355	7 018

1 1985 års resultat fastställt av riksdagen med ändring av fullmäktiges förslag.

Redog. 1987/88:15

Kommentarer till 1987 års bokslut

Redog. 1987/88:15

Riksbanken är inte ett vinstdrivande verk utan det överskott som uppkommer
är en naturlig följd av riksbankens uppgifter som centralbank och
sedelutgivande institution. Sedelutgivningen kan ses som en helt räntelös
inlåning. Riksbankens övriga uppgifter som centralbank tar sig i balansräkningen
framför allt uttryck i innehav av utländska valutor (den svenska
valutareserven), innehav av statspapper samt utlåning till de svenska
affärsbankerna.

Riksbankens redovisning skall främst ge ekonomisk-politisk relevant
information om bankens verksamhet. Detta var ett mål när en ny bokföringsinstruktion
fastställdes av fullmäktige den 23 september 1987. Den största
förändringen innebär att bankens tillgångar och skulder med undantag av
guld värderas efter vid års- och kvartalsslut gällande marknadsvärden.

Tidigare principer för värdering av tillgångar och skulder innebar att värden i
balansräkningen och förändringar i denna inte blev särskilt användbar i
analyser av riksbankens ställning. En bokföring till marknadsvärden innebär
att någon s. k. försiktighetsprincip inte tillämpas i värderingen av tillgångar
och skulder.

De nya redovisningsprinciperna innebär att riksbankens tillgångar - utom
guld - och skulder vid års- och kvartalsskiften kommer att vara enhetligt
värderade. För perioden mellan omvärderingstillfällena kommer transaktioner
att bokföras till transaktionsvärde.

Omvärderingseffekter kommer fr. o.m. 1988 att ingå i det redovisade
resultatet före bokslutsdispositioner.

Övergången till marknadsvärdering av tillgångar och skulder innebär att
inkomster och utgifter i den utländska och inhemska rörelsen fr. o. m. 1987
års bokslut har periodiserats. I föregående bokslut gjordes inte detta utan
inkomster och utgifter bokfördes när likvid erlades. 1987 års resultat har
därför påverkats av olika redovisningsprinciper som gör att resultatet inte
direkt kan jämföras med föregående års. Under resp. not nedan har
periodiserade räntor angivits. Effekten av omvärderingen av valutor och
statspapper redovisas i årets resultaträkning under utländska resp. inhemska
rörelsen. 1 1986 års resultaträkning gjordes ingen omvärdering av utländska
värdepapper och för statspapper redovisades omvärderingen som en bokslutsdisposition.

Noter

Noll

Värderingen av guldinnehavet, 188 753,2 kg, är oförändrad i förhållande till tidigare
år. Värderingen har skett till 42,22 USD/uns, vilket motsvarar 6 190,08 kr./kg. Den
dollarkurs som används i detta sammanhang är senast gällande centralkurs (4,56 kr.
per USD) som formellt upphävdes 1978. Riksbankens guldreserv har ett marknadsvärde
på ca 17 000 mkr.

Not 2

Särskilda dragningsrätter i Internationella valutafonden: På tillgångssidan upptas
riksbankens innehav av särskilda dragningsrätter, SDR, medan Sveriges nettotilldelning
av SDR redovisas under utländska skulder. SDR har i årets bokslut upptagits till
marknadsvärdet vid årsslutet. (I föregående års bokslut har SDR-kursen på IMFs

bokslutsdag den 30 april använts). 47

Not 3

Reservposition i Internationella valutafonden utgörs av summan av i reservtillgångar
inbetalt insatskapital samt det belopp som fonden netto disponerat av det i kronor
inbetalda insatskapitalet.

Not 4

Valutareserven består till den helt övervägande delen av utländska statspapper och
statsgaranterade värdepapper samt därutöver av tillgodohavanden i utländska banker.
I valutareserven ingår även som en avdragspost utländska bankers tillgodohavanden i
riksbanken om 512 mkr.

Not 5

Sveriges andel i Världsbankens grundfond: Sveriges kapitalinsats i Världsbanken har
under året ökat med 69 mkr.

Not 6

Här redovisas riksbankens innehav av utländska sedlar m. m.

Not 7

Skattkammarväxlar: Riksbankens innehav av skattkammarväxlar är en avräkningspost
för att täcka statsverkets dagliga underskott. Den skattkammarväxel som innehas
vid bokslutet löper fr. o. m. 1987-12-30 till 1988-01-04 på nominellt 18 365 mkr.

Not 8

Övriga statspapper m. m.: Riksbankens innehav av statspapper och obligationer inkl.
återköpsavtal uppgick vid årsskiftet till 77 675 mkr i nominella värden.
Marknadsvärdet på övriga statspapper innebär en uppskrivning med 14 677 mkr. Om
tidigare års värderingsregler hade tillämpats skulle detta inneburit en uppskrivning
med 1 454 mkr.

Not 9

Banker: Lån till banker sker i form av checkräkningskredit. Vid årsslutet uppgick
bankernas lån i riksbanken till 2 402 mkr.

Not 10

Allmänheten: Riksbankens utlåning till allmänheten omfattar hypotekslån, avbetalningslån
och arvsskattelån. Den avgjort största av dessa låneformer är hypotekslån,
vilka vid årsskiftet utgjorde 302 mkr. Numera sker ej någon nyutlåning till allmänheten.

Not 11

Checkar och postväxlar: Posten omfattar utestående clearingfordringar på andra
banker. Vid årsskiftet uppgick dessa till ringa belopp.

Not 12

Övriga inhemska tillgångar: Posten innehåller ett flertal fordringar av olika slag:

Inlevererat förskott till statsverket av riksbankens resultat för 1987 2 lil mkr

Behållning på postgirokonto 1 101 mkr

Övriga tillgångar 16 mkr

Not 13

Staten: Posten omfattar vid årsskiftet utgående behållning på statsverkets och statliga
myndigheters checkräkningar. Inlåning på dessa räkningar är av tillfällig natur och
ränta utgår inte.

Not 14

Banker, kassakravsmedel: Posten omfattar de kassakrav som lagts på bankerna för
december månad 1987, vilka utgjorde 3 % av bankernas genomsnittliga inlåning för
oktober. På kassakravsmedel utgår ingen ränta.

Not 15

Banker, övrigt: Under posten förs behållningen på de bankers checkräkningar, vilka
utvisar överskott. På behållningen på bankers checkräkning utgår för närvarande 6 %
ränta.

Not 16

Övriga checkräkningar: Under posten förs ett flertal olika kundcheckräkningar. Den
största behållningen innehas av Statens Kärnbränslenämnd och utgörs av avgifter
inbetalade av reaktorinnehavare för finansiering av framtida utgifter för använt
kärnbränsle. På denna inlåning utgår ränta motsvarande marknadsräntan på 10-åriga
statsobligationer. Vid utgången av december var denna räntesats ”statslåneräntan",
11,58 %. Under posten förs i övrigt obetydliga belopp för personalföreningar,
anställda i riksbanken m. fl.

Redog. 1987/88:15

Behållning dec 1987
Konto för investering i rörelse	232 mkr
Konto för investering i skogsbruk	0”
Arbetsmiljökonto1	2”
Särskilt investeringskonto1	0”
Investeringskonto för skog1	1 ”
Konto för investering	12 730 ”
Vinstkonto	17 ”
Särskilt investeringskonto	1 034 ”
Förnyelsekonton	2 088 ”
Likviditetskonton för företag	7 538 ”
Likviditetskonton för kommuner	4 370 ”
•Kontotypen upphör att gälla vid utgången av 1990.

Not 18 Övriga inhemska skulder: Posten innehåller ett flertal skulder	av varierande slag:
oreglerade utlandsbetalningar	230 mkr
oreglerade bankgirobetalningar	42 mkr
oreglerade skulder till statsverket	24 mkr
leverantörsskulder	8 mkr
övriga skulder	23 mkr
Not 19

Utelöpande sedlar: Posten består av utelöpande sedlar vid årsskiftet, dvs. de sedlar
som under årens lopp lämnats ut från riksbanken. Man kan också säga att värdet av
utelöpande sedlar är från Tumba Bruk levererade sedlar minus makulerade och i
riksbanken förvarade sedlar. Årsskiftet är den period på året då den utelöpande
sedelmängden är som störst. De utelöpande sedlarna fördelar sig på följande valörer i

mkr.:
10 000 kr	3 167 mkr
1.000 kr	28 433 mkr
500 kr	6 440 mkr
100 kr	15 702 mkr
50 kr	932 mkr
10 kr	1 474 mkr
5 kr	155 mkr

Fr. o. m. årsskiftet är vissa äldre sedlar ej längre giltiga. Av den utelöpande
sedelmängden vid årsskiftet utgör dessa 820 mkr. Av dessa beräknas ca 700 mkr aldrig
bli inlösta. Härigenom kommer en extraordinär intäkt att uppstå under 1988.

Not 17

Särskilda räkningar: Under posten finns ett mycket stort antal depositionsräkningar
för företag och kommuner.

Den största behållningen avser konton för investering på vilka insättningar fr. o. m.
1987 görs vid två tillfällen per år - 15 februari och 30 april. Numera skall 100 %, dvs.
hela ett företags avsättning till investeringsfond, insättas på konto i riksbanken. På
behållning på investeringskonto i riksbanken utgår ingen ränta.

Till särskilda investeringskonton har gjorts avsättningar 1984-1985 baserade på
företagens vinst. Under 1987 återbetalades 1 600 mkr från dessa konton.

Till förnyelsekonton gjordes under 1986 avsättning med 10 % av ett företags
justerade vinst enligt lag om förnyelsekonton. Under 1987 gjordes uttag med 1 905
mkr.

Under 1984-1986 gjordes insättningar av företag och kommuner till likviditetskonton
i riksbanken. Insättning gjordes med viss andel av lönesumman. Under året har
återbetalats 6 905 mkr inkl. ränta. Resterande medel kommer att återbetalas den 31
mars 1988. På innestående medel utgår 7 % årlig ränta.

Medel innestående på tidigare exportdepositionskonton har under 1987 återbetalats
med 1 051 mkr. inkl. ränta. På medlen utgick ränta lika med gällande diskonto.

De olika kontotyperna och behållningen per den 31 december 1987 framgår av
nedanstående tablå.

Not 20

Utelöpande mynt: Sedan 1986 redovisas utelöpande mynt på samma sätt som
utelöpande sedlar. Vid årsskiftet bestod den utelöpande myntskulden av följande:

5 kr	669 mkr
2 kr	9 mkr
1 kr	610 mkr
0:50 kr	142 mkr
0:10 kr	161 mkr
Minnesmynt	331 mkr
Not 21

Värderegleringskonton: Under senare år har i samband med bokslut gjorts avsättningar
till värderegleringskonton. Avsättningar i årets bokslut kommenteras nedan i not 33
och 34.

Not 22

Eget kapital: Eget kapital - utöver årets resultat efter bokslutsdispositioner - utgörs

av:

grundfond 1 000 mkr

reservfond 500 mkr

dispositionsfond 17 170 mkr

Avsättning till resp. ianspråktagande av grundfond och reservfond görs efter
riksdagsbeslut. Senaste avsättning gjordes 1978 då grundfonden ökades med 900 mkr
och reservfonden med 400 mkr. Dispositionsfonden kan ianspråktas efter beslut av
riksbanksfullmäktige. Under 1987 togs 2 000 mkr i anspråk av dispositionsfonden till
följd av riksbankens övertagande av myntverket. Jfr not 31.

Not 23

Utländska rörelsen, ränteintäkter: Denna post består av kupong- och bankräntor samt
realiserade kursvinster på utländska värdepapper. I beloppet ingår periodiserade
räntor med 930 mkr.

Not 24

Av räntekostnaderna utgör periodiserade räntor 19 mkr.

Not 25

Omvärdering av valutor och värdepapper: En omvärdering av valutor har gjorts som
innebär en nedskrivning med 1 827 mkr. I beloppet ingår den nedskrivning som gjorts
för första halvåret 1987 enligt tidigare principer med 1512 mkr. Om dessa värderingsprinciper
skulle tillämpats för hela 1987 skulle en nedskrivning av valutor ha gjorts med
3 044 mkr. Omvärderingen av utländska värdepapper till marknadsvärde innebär en
nedskrivning på 236 mkr. Föregående år gjordes ingen omvärdering av värdepappersinnehavet
i bokslutet. De belopp som redovisats för 1985 och 1986 avser omvärderingen
av valutor. Posten kallades då kursdifferenser.

Not 26

Ränteintäkter av statspapper m. m.: Riksbankens innehav av statspapper har under
året minskat bl. a. till följd av att medel på särskilda räkningar återbetalats. Som följd
härav och av en huvudsakligen lägre räntenivå har ränteintäkterna av statspapper
m. m. minskat med 712 mkr jämfört med 1986. I ränteintäkterna för 1987 ingår
periodiserade räntor med 1 344 mkr.

Not 27

Ränteintäkter av utlåning till banker m.m.: Ränteintäkter av utlåning till banker
m. m. uppgår till 711 mkr. Av beloppet utgör ränta på bankupplåning 624 mkr och
resterande del, 87 mkr, utgör ränteinkomster från utlåning till allmänheten m.m.
Ränteinkomsterna har ökat med 116 mkr huvudsakligen till följd av att bankupplåningen
i genomsnitt legat på en högre nivå än föregående år samt att räntor på lån till
allmänheten periodiserats med 16 mkr.

Not 28

Räntekostnaden för 1987 uppgår till 1 195 mkr, vilket är en minskning med 365 mkr.
Detta beror på att stora återbetalningar gjorts från likviditetskonton och exportdepositionskonton
under 1987. Dessutom ingick 1986 ränta på kassakravsmedel med 211
mkr. Räntekostnaderna 1987 avser:

likviditetskonton 954 mkr

exportdepositionskonton 38 mkr

statens kärnbränslenämnd 191 mkr

Riksbankens jubileumsfond 9 mkr

övriga räntor 3 mkr

Redog. 1987/88:15

Not 30

Förvaltningskostnader och förvaltningsintäkter kommenteras ovan under avsnittet
Förvaltningsåtgärder, s. 36.

Not 31

Extraordinära kostnader 1986: Här ingår riksbankens kostnader för att överta
myntverket med 1 983 mkr.

Not 32

Resultatet före bokslutsdispositioner är 23 218 mkr. Om samma värderingsprinciper
skulle ha tillämpats som för 1986 skulle resultatet före bokslutsdispositioner har
uppgått till 6 645 mkr.

Not 33

Avsättning till värderegleringskonto för utländska rörelsen: Av årets resultat före
bokslutsdispositioner görs en avsättning med 2 900 mkr. Värderegleringskontot - som
därmed uppgår till 7 600 mkr - utgör ytterst en reserv för förluster som kan uppstå i den
utländska rörelsen. Storleken på kontot bör ses mot bakgrund av valutareservens
storlek och omsättning.

Not 34

Avsättning till värderegleringskonto för inhemska rörelsen görs med 13 300 mkr.
Detta belopp motsvarar - avrundat till hundratal milj. kr. - den nettouppskrivning som
gjorts av innehavet av statspapper till följd av de nya redovisningsprinciperna.

Not 35

I balansräkningen har inte upptagits följande tillgångar:

Fastigheter (taxeringsvärde eller del av beräknat byggnadsvärde) 257 mkr

Aktier och obligationer i AB Tumba Bruk 66 mkr

Aktier i BIS, Banken för internationell betalningsutjåmning 10 mkr

Obligationer som tillhör fonden för riksbankens pris i ekonomisk
vetenskap till Alfred Nobels Minne 46 mkr

Lån till riksbankspersonalens semesterförening 2 mkr

Därutöver ingår riksbankens mynt- och medaljsamling samt vid årsskiftet utestående
valutakontrakt. Några reservationer för vinster och förluster på utestående valutakontrakt
görs inte eftersom dessa i huvudsak kommer att motsvaras av förluster och
vinster i den inhemska rörelsen.

Förslag till disposition av riksbankens resultat för år 1987

Årets resultat efter bokslutsdispositioner är 7 018 mkr.

I enlighet med fullmäktiges skrivelse till riksdagen om finansieringen av
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond föreslås att 900 mkr av riksbankens
resultat för år 1987 skall överföras till Jubileumsfonden. Därutöver har
riksbanken under januari månad 1988 köpt till fonden överlämnade obligationer
för 600 mkr.

Av resultatet från riksbankens egentliga verksamhet föreslås att 4 000 mkr
inlevereras till statsverket. Under året har förskottsbetalningar gjorts med
2 111 mkr som motsvarar avkastningen på statspapper som köpts för medel
på särskilda räkningar (investeringskonton m. fl.) Den sammanlagda inleveransen
till statsverket skulle då bli 6 lil mkr.

Not 29

Omvärderingen av skattkammarväxlar till marknadsvärde, inkl. upplupen ränta,
innebär en nedskrivning med 12 mkr. Omvärderingen av övriga statspapper m. m. till
marknadsvärde, inkl. upplupen ränta innebär en uppskrivning med 14 677 mkr. Av
nettosumman 14 665 mkr är kurseffekten 13 321 mkr och 1 344 mkr periodiserade
räntor, dvs. upplupna räntor på statspapper. Om tidigare gällande värderingsprinciper
skulle ha tillämpats hade detta medfört en uppskrivning med 1 454 mkr.

Fullmäktige föreslår följande dispositioner av 1987 års resultat (1986 års
uppgifter inom parentes):

Kronor

Årsresultat	7 018	413	482	(5	354	825	807)
Överföring från dispositionsfonden			-	(2	000	000	000)
Överföring till Jubileumsfonden	900	000	000	(			-)
Inleverans till statsverket	6 110	561	000	(7	354	000	000)
- därav inlevererat som förskott	2 110	561	000	(3	624	000	000)
Överföring till dispositionsfonden	7	852	482	(		825	807)

Fr. o. m. 1988 kommer en administrativ förenkling att genomföras av
redovisningen för avkastningen på medel på s. k. särskilda räkningar.
Nuvarande ordning med kvartalsvisa förskott frångås. I stället kommer
statsverket för varje kalenderår att erhålla ränta på de medel som under året
stått inne på särskilda räkningar motsvarande sex månaders statsskuldväxlar.
Räntan överförs i efterhand direkt efter verksamhetsårets slut.

Redog. 1987/88:15

Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap
till Alfred Nobels minne

Sorn ett led i celebrerandet av riksbankens 300-årsjubileum instiftade banken
ett pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Priset skall årligen
utdelas såsom belöning till den som inom ekonomisk vetenskap utfört ett
arbete av den framstående betydelse, som avses i Alfred Nobels den 27
november 1895 upprättade testamente. Priset utdelas av Kungliga Vetenskapsakademien
enligt de grunder, som gäller för utdelandet av de genom
testamentet instiftade Nobelprisen och prisbeloppet överensstämmer med
det för dessa pris fastställda beloppet.

Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne
utdelades år 1987 till professor Robert M. Solow, Massachusetts Institute of
Technology, Cambridge, USA, för hans insatser inom teorin för ekonomisk
tillväxt.

Redog. 1987/88:15
Bilaga 1

Riksbankens jubileumsfond

Riksbankens jubileumsfond tillkom genom en riksbankens donation till
hugfästande av riksbankens 300-årsjubileum. Fondens syfte är att främja och
understödja till Sverige anknuten vetenskaplig forskning. Den ursprungliga
donationen utgjordes av värdepapper till ett bokfört värde om 250 mkr.
Därefter har ytterligare värdepapper till bokfört värde om sammanlagt 200
mkr tillförts fonden. Fondens värdepapper har förvaltats av riksbanken som
tillgodogjort fonden avkastningen.

För år 1987 uppgick den till fonden överförda avkastningen till 53,3 mkr.

För en närmare redogörelse för fondens verksamhet och ekonomi hänvisas
till den verksamhetsberättelse fondens styrelse avger till riksdagen.

Fonden har enligt riksdagens beslut (FiU 1986/87:33 och 1987/88:4)
frigjorts från riksbanken från och med den 1 januari 1988. Riksdagen har i
samband därmed bemyndigat riksbanken att till fonden överföra ytterligare
900 mkr. i kontanta medel och att förvärva de till fonden tidigare överlämnade
obligationerna för en köpeskilling av 600 mkr. (se fullmäktiges förslag till
vinstdisposition för 1987).

Redog. 1987/88:15
Bilaga 2

SVERIGES RIKSBANK

Galler Ir o m 87-01 -01

RIKSDAGEN

BANKOFULLMÄKTIGE

VALUTAS	TYRELSE

VAL UT ADIREKTION

DIREI

RIKSBANKSCHEF
VICE RIKSBANKSCHEF

RIKSBANKSDIREKTÖR

RIKSBANKS DIREKTÖR -

EKONOMISKA		FOND-		KREDITMARKNADS		Internationelll
AVDELNINGEN		AVDELNINGEN		AVDELNINGEN		sekretariat

UTRIKES

AVDELNINGEN

Utlands redovisnng -

RIKSBANKS DIREKTÖR -

VALUTA AVDELNINGEN -

Valutasekretariat

Leensgrupp 1

Licensgrupp2

Statistikgrupp

REVISIONS AVOELNINGEN -

RIKSBANKSDIREKTÖR

		Dwektions-
		sekretariat

ADMINISTRATIVA AVDELNINGEN
Personalkontor
Organisations- kontor
Redovisnings- kontor
Intendentur- kontor
Byggnads kontor
Sakerhets- kontof

BETALNINGSMEDELS

AVDELNINGEN

9 Regioner
13 Kassakontor
3 Sedeldepåer
Sedelfor st or ing sk ont or

Redog. 1987/88:15
Bilaga 3

gotab Stockholm 1988 14173