Regeringen föreslår riksdagen atl anta de förslag som har tagils upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokoliet den 4 februari 1988.

På regeringens vägnar Kjell-Olof Feldt

Bengt K.Å. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås all skatten på spritdrycker och starköl höjs den 6 april 1988 och att skatten på lättöl samtidigt slopas.

För att av alkoholpoliliska skäl underiätla introduktionen av alkoholsvaga lättviner föreslås vidare att skatten på lätlviner med en alkoholstyrka om högst 7 volymprocent sänks till samma nivå som för starkölet.

1 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 91

1 Förslag till Prop. 1987/88:91

Lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt

Härigenom föreskrivs att 10 och 11 §§ lagen (1977:306) om dryckesskatt' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §2

Skatten på spritdrycker och vin Skatten på spritdrycker och vin

utgår med en gmndavgifl och en utgår med en gmndavgift och en
procentavgift. procentavgift, om annat inte sägs i

femte stycket.

Grundavgiften utgör per liter i fråga om

1, spritdrycker 1 krona 10 öre för I. spritdrycker 1 krona 77 öre för
vaije hel volymprocent alkohol, varje hel volymprocent alkohol,

2, stark vin 17 kronor 50 öre, 2, starkvin 17 kronor 50 öre,

3, lättvin 7 kronor. 3. lättvin med en alkoholhalt

över 7 volymprocent 1 kronor, 4. annat lättvin 9 kronor 50 öre.

Procenlavgiflen utgör för spritdrycker 60 procent och för vin 39 procent av detaljhandelspriset.

Med detaljhandelspriset förstås det pris som detaljhandelsbolaget till-lämpar vid försäljning över disk, exklusive beloppet av pant och skatt enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

För lättvin med en alkoholhalt av högst 7 volymprocent utgår dock ingen procentavgift.

11 §3

Skallen på malt- och läskedrycker utgår per liter med 40 öre för lagrat lättöl,

2 kronor 20 öre för öl, 2 kronor 20 öre för öl,

7 kronor 85 öre för starköl, 9 kronor 50 öre för starköl,

40 öre för kolsyrad läskedryck, 40 öre för kolsyrad läskedryck,

20 öre för annan läskedryck. 20 öre för annan läskedryck.

Denna lag träder i kraft den 6 april 1988.

' Lagen omtryckt 1984:158. 2 Senaste lydelse 1986:1381. ' Senaste lydelse 1986:1381.

Anm. För spritdrycker, vin eller starköl, som införs i den ordning som anges i 18 § 3, 4, 6 eller 7 lagen (1977:293) om handel med drycker, utgår, om tullfrihet inte åtnjuts, tull med följande belopp per liter:

Spritdrycker enligt lulllaxenr 22.08 ........................... 180:-

Vin:

musserande eller med en alkoholhalt överstigande 15 vo
lymprocent .............................................................. 56

annat ................................................................... 28

Starköl .................................................................. //

Tullsats som anges ovan tillämpas även när lullskyldighet föreligger enligt 81 eller 82 § tullagen (1987:1065).

Föreslagen lydelse

Spritdrycker enligt lulllaxenr 22.08 ......................... 790.-

Vin:

musserande eller med en alkoholhalt överstigande 15 volym
procent ................................................................. 56:-

ej musserande, med en alkoholhalt överstigande 7 men inte

15 volymprocent ................................................... 28:-

ej musserande, med en alkoholhalt om högst 7 volympro
cent ....................................................................... 13:-

Slarköl...................................................................... 13:-

Tullsats som anges ovan tillämpas även när tullskyldighet föreligger enligt 81 eller 82 § tullagen (1987:1065).

Denna lag träder i kraft den 6 april 1988.

' Lagen omtryckt 1987:1186.

Finansdepartementet Prop. 1987/88:91

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 februari 1988

Närvarande: statsrådet Feldt, ordförande, samt statsråden Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Petersson, S. Andersson, Bodström, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om skatten på alkoholdrycker 1 Inledning

Alkohollagstiftningen skiljer bl. a. mellan spritdrycker, starkvin och lätlvin. Definitionerna ges i lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, m. m. (ändrad senast 1987:1193). Bestämmelserna om skatt på dessa drycker anknyter till definitionerna och återfinns i lagen (1977:306) om dryckesskatt (omtryckt 1984:158, ändrad senast 1987:1240).

Enligt lagsUftningen förstås med sprit vara som innehåller alkohol i en koncentration av mer än 1,8 viktprocent. Vin eller maltdryck anses dock inte som sprit. Spritdryck år sprit avsedd atl förtäras som dryck. Med vin förstås dryck som är framställd genom jäsning av saft från dmvor, bär, fmkt eller rabarber och som innehåller mer än 1,8 viktprocent men högst 22 volymprocent alkohol. Man skiljer också mellan lättvin, som är vin med en alkoholhalt av högst 15 volymprocent, och starkvin med alkoholstyrka över 15 men högst 22 volymprocent.

Lagstiftningen innehåller också definitioner på maltdrycker. Med maltdryck avses jäst, odestillerad dryck som är framställd med torkat eller roslat malt som huvudsakligt exiraktgivande ämne. Bland maltdryckerna skiljs mellan lättöl, som innehåller högst 1,8 viktprocent alkohol, öl, med en alkoholhalt över 1,8 men högst 2,8 viktprocent, och starköl, med en alkoholhalt över 2,8 viktprocent.

Dryckesskatten utgår såväl när det gäller spritdrycker som vin dels med en grundavgift med ett visst belopp per liter dryck, dels med en procentavgift som beräknas på del pris Systembolaget AB tillämpar vid försäljning över disk exkl. pant och mervärdeskatt.

Grundavgiften är för spritdrycker proportionell mot dryckens alkoholhalt och utgår med 1 kr. 10 öre per volymprocent alkohol och liter. För vin finns dock endast två grundavgiftsnivåer, en för lätlvin med för närvarande 7 kr. per liter, och en för starkvin med för närvarande 17 kr. 50 öre per liter. Procentavgiften är för såväl lättvin som starkvin 39 %, medan den för spritdrycker är 60 %. De här angivna skattesatserna har gällt sedan den I januari 1987.

För malldrycker utgår endast gmndavgift med visst belopp per liter beroende på sorten. För starköl är gmndavgiflen för närvarande 7 kr.

85 öre per liter, för öl 2 kr. 20 öre per liter och för lagrat lättöl 40 öre per liter. Ingen skatt utgår på lättöl som inte är lagrat.

Huvudprinciperna för den nuvarande dryckesskatten har varit desamma sedan lång lid tillbaka. I stort sett har endast skallesatserna och t. ex. avvägningen mellan gmndavgifl och procenlavgifl ändrals. I skilda sammanhang har framförts synpunkler på skallens nuvarande konslruklion och hävdals alt den borde ses över i olika avseenden. En sådan översyn har påbörjats inom finansdepartementet. Frågan är emellertid komplicerad och jag är inte beredd att nu föreslå några ändringar av beskattningssystemet som sådant. Däremot erfordras enligt min mening atl vissa skattesals-er nu höjs. Det gäller skatten på spritdrycker och starköl. Vidare ämnar jag i det följande ta upp frågan om alt slopa skatten på lagrat lättöl.och atl införa en särskild skatteklass för alkoholsvaga lätlviner. .

Prop. 1987/88:91

2 Skatten på spritdrycker och maltdrycker

Mitt förslag: Skatten på spritdrycker höjs sa alt priset blir något högre än del som en anpassning Ull konsumentprisutvecklingen för varor och tjänster i allmänhet kräver. Det innebär att grundavgiften höjs från 1 kr. 10 öre till 1 kr. 17 öre per volymprocent alkohol och liter. Härutöver föreslås att skallen på starköl höjs från 7 kr. 85 öre till 9 kr. 50 öre per liter. Skatten på lätlöf slopas helt. Priset på de vanligaste spritdryckerna stiger som en följd härav med mindre än 5 % och priset på starköl med ca 10 %.

Skälen för mitt förslag: Genom 1977 års alkoholpolitiska beslut slogs fast att skatteinstrumentel skall användas som ett aktivt alkoholpolitiskl intm-ment. Priserna skall enligt detta beslut vara höga och följa den allmänna prisutvecklingen. För att motverka hamstring och undvika andra alkoholpolitiska olägenheter är del vidare önskvärt att prisändringarna görs relalivt ofta. Skatten på alkoholdrycker höjdes senast den 1 januari. 1987. Höjningen innebar dels att priserna anpassades Ull konsumentprisutvecklingen för varor och tjänster i allmänhet fram till oktober 1986, dels en viss ytteriigare prisökning.

Konsumentprisindex under perioden maj 1977-december 1987 har stigit med ca 133 %. Priset på Absolut rent brännvin har under motsvarande tid stigit med 129 %, starkvin med 141 %, lättvin med 164 % och starköl med 155 %. Prisutvecklingen för viner och starköl har således markant överstigit prisutvecklingen för varor och tjänster i allmänhet. Det är endast prisutvecklingen för spritdryckerna som släpar efter.

Statistiken över alkoholförsäljningen för första halvåret 1987 ulvisar en minskad försäljningsvolym såväl när det gäller spritdrycker som vin. Däremot uppvisar öl och i synnerhet starköl i likhet med tidigare en fortsatt ökad försäljning. För starköl uppgick ökningen till 7,7 % jämfört med-motsvarande period 1986. Försäljningen av lagrat lättöl minskade däremot

något. De preliminära försäljningssiffrorna för hela år 1987 uppvisar samma tendens.

För all prisutvecklingen på spritdrycker skall följa den allmänna prisutvecklingen bör skatten höjas. Detta kan ske genom att gmndavgiflen höjs från 1 kr. 10 öre till 1 kr. 17 öre per volymprocent alkohol och liter. Den förordade skattehöjningen innebär atl priset på de vanligaste spritdryckerna stiger med mindre än 5 %, Försäljningspriset för en helbutelj Absolut rent brännvin stiger från 135 kr, till 141 kr.

Med hänsyn Ull att vin mer än väl följt prisutvecklingen för andra varor, och med beaktande av alt försäljningen av vin på senare tid minskat, anser jag atl del inte finns skäl att föreslå någon höjning av skatten på vin.

Den under senare tid kraftiga konsumlionsökningen för starköl bör dämpas. Starkölet har en särskild allrakUon för ungdomar och skapar hos dem ett särskilt dryckesmönster och en särskild dryckeskultur. Jag anser därför efter samråd med chefen för socialdepartementet alt skatten bör höjas även om prisutvecklingen annars inte skulle motivera detta. En prishöjning med ca 10 % bör eftersträvas. Delta innebär att skatten bör höjas med 1 kr. 65 öre till 9 kr. 50 öre per liter. I likhet med vad som gällt vid tidigare skaltehöjningar bör det vanliga ölets beskattning inte ändras.

Lättölet har under senare tid fått en minskad försäljning. Det är önskvärt alt denna trend bryts. Jag anser därför att skatten på lättöl nu helt bör avskaffas.

Svenska bryggareföreningen har i skrivelse till regeringen begärt all skatten på starköl differentieras i tre klasser. Önskemålet innebär dels en sänkt skall på starköl med alkoholslyrka om högst 3,5 viktprocent, dels alt ett starköl med högre alkoholhalt än nuvarande starköl skall få försäljas med förhöjd skatt. För närvarande får starköl med högre alkoholhalt än 4,5 viktprocent säljas endast för export. Jag har efter samråd med chefen för socialdepartementet funnit att det föreligger allvarliga risker för att de önskade åtgärderna leder Ull en totalt sett ökad alkoholkonsumtion och Ull kraftiga påfrestningar på Systembolaget AB genom ökade försäljningsvolymer. Som jag redan tidigare framhållit är den nuvarande utvecklingen för starkölsförsäljningen oroväckande eftersom ölet har en stark attraktionskraft hos ungdomar. Det är med hänsyn härtill inte självklart atl ett svagare starköl än det nuvarande skulle köpas på bekostnad av nuvarande starköl och att del extra starka starkölet skulle köpas på bekostnad av spritdrycker och viner. Det kan i stället bli så att man Ull nuvarande konsumtion lägger också inköp av både svagare och starkare starköl. Jag är därför inte nu beredd att tillmötesgå de önskemål som framförts av bryggeriindustrin.

Prop. 1987/88:91

Skälen för mitt förslag: Skatten på vin ger som den nu är utformad inget incitament till val av alkoholsvagare sorter, bortsett från all slarkvinsgmp-pen är högre beskattad. För lättvinema, som i Systembolaget AB:s nuvarande sortiment har en alkoholslyrka som varierar inom intervallet 8,5— 14,8 volymprocent, är gmndavgiflen lika, nämligen 7 kr, per liter. Procentavgiften är inte relaterad till alkoholslyrkan, utan endast till försäljningspriset. De billigaste och mest sålda lättvinerna har vanligen alkoholhalter om ca 11 -12 volymprocent.

Av alkoholpolitiska skäl finns anledning att försöka uppnå en övergång till alkoholsvagare lättviner dvs, till sådana med en alkoholhalt som väsentligt understiger den som de mest sålda vinerna har i dag. Sådana viner förekommer redan nu utomlands men inte i Sverige. AB Vin & Spritcentralen bedriver ett utvecklingsarbete för att få fram sådana alkoholsvagare vinsorter. För att dessa skall kunna bli ett konkurtenskraftigt alternaUv Ull de nuvarande lättvinema krävs dock Sådana skatteregler att de svaga vinema kan få ett rimligt pris.

De alkoholsvaga viner som avses komma att säljas i Sverige beräknas få en alkoholstyrka som ungefär motsvarar starkölets. Ännu alkoholsvagare vinsorter kan komma att utvecklas. InternaUonellt hänförs till denna gmpp av lättviner viner med en alkoholhalt om högst 7 volymprocent.

För framställning av sådana lättviner lämpar sig bäst viner som har ett något högre pris än vad som är vanligt för lågprisviner med normal alkoholstyrka. Därtill kommer de särskilda processkostnaderna och en viss ökning av kringkostnadema. Detta medför, med nuvarande skatteregler, att detaljhandelspriset för ett alkoholsvagt vin blir högre än för vanliga lättviner i de lägre prisgmpperaa. Enligt uppgifter från AB Vin & Spritcentralen kan det beräknas att försäljningspriset för ett alkoholsvagt lättvin blir drygt 50 kr. per liter eller drygt 37 kr. per helbutelj med nuvarande skatteregler. Detta kan jämföras med försäljningspriset för t. ex. franskt lantvin, med en alkoholstyrka om 12 volymprocent, som är 26 kr. per helbutelj eller drygt 34 kr. per liter.

Enligt min mening bör beskattningen ändras så att hänsyn kan tas till den nya vintypens lägre alkoholhalt och så att försäljningspriset kan bli konkurtenskraftigt. Med hänsyn Ull att alkoholhalten avses bli ungefar densamma som för starköl förordar jag att skatten anpassas till den nivån. Det innebär en något högre gmndavgift, men i stället att procentavgiften slopas. En sådan ändring innebär att försäljningspriset inte blir högre än för de billigaste vinema som för närvarande finns i Systembolaget AB:s sortiment. Därmed torde de skatte- och prismässiga fömtsättningarna finnas för en introduktion av alkoholsvaga viner.

Prop. 1987/88:91

Skälen för mitt förslag: I samband med tidigare ändringar av skatten på Prop. 1987/88:91 alkoholdrycker har en motsvarande ändring också gjorts av den s. k. schablontullen som tas ut på dessa varor vid bl. a. resandes införsel. Efter samråd med statsrådet Gradin förordar jag att så sker även denna gång.

4 Intäkter

Konsumtionen av spritdrycker har med .vissa undantagden senaste tiden stadigt minskat. Erfarenheterna visar att konsumtionen långsiktigt minskar efter en skattehöjning. Jag anser det därför befogal all räkna med all höjningen av skallen på spritdrycker och starköl ger en ökning av skatteintäkterna med knappt 200 milj. kr. för helt år räknat. Slopandet av skatten på lagrat lättöl medför en minskning av skatteintäkten om ca 40 milj. kr. för helt år räknat. Totaleffekten blir då en inkomstökning på ca 150 milj. kr. för helt år räknat. Det är ännu för tidigt atl bedöma vilka inläktsminskning-ar som kan bli följden av de nya skattereglerna för alkoholsvaga lättviner.

5 Ikraftträdande

De nya skattesatserna bör träda i kraft så snart som möjligt. Detta kan ske den 6 april 1988,

6 Lagrådets hörande

Med hänsyn till frågornas beskaffenhet anser jag atl lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

7 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta inom finansdepartementet upprättade förslag till

1. lagom ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt,

2. lag om ändring i tulltaxelagen (1987:1068):

Det under 2 angivna lagförslaget har upprättats i samråd med statsrådet Gradin.

8 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988