Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition

1987/88:76

om uppskjuten tidpunkt för gallring av social­nämndernas personakter och personregister


Prop.

1987/88:76


Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifo­gade utdrag ur regeringsprotokollet den 14 januari 1988,

På regeringens vägnar

Kjell-Olof Feldt

G. Sigurdsen

Propositionens huvudsakliga innehåll

I avvaktan på eft ställningstagande i frågan om behövliga undantag från före­skrifterna om gallringsplikt i socialtjänstlagen (1980:620) föreslås att uppgif­ter i socialnämndernas personakter och personregister, som enligt nuva­rande bestämmelser skall gallras fidigast den 1 juli 1988, inte skall gallras förrän tidigast den 1 juli 1990,


 


Förslag till

Lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

Härigenom föreskrivs att punkt 3 övergångsbestämmelserna fill social­tjänstlagen (1980:620) skall ha följande lydelse.


Prop. 1987/88:76


 


Nuvarande lydelse

3.' Bestämmelserna i 60 § on gallring fillämpas tidigast den 1 juli 1988 i fråga om uppgifter och andra anteckningar som avser fiden före den 1 juU 1983.


Föreslagen lydelse

3, Bestämmelserna i 60 § om gallring fillämpas fidigast den 1 juli 1990 i fråga om uppgifter och andra anteckningar som avser fiden före den 1 juU 1985.


Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988,

Senaste lydelse 1986:1393,


 


Socialdepartementet                                      Prop, 1987/88:76

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 januari 1988

Närvarande: statsrådet Feldt, ordförande, och statsråden Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, S, Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G, Andersson, Lönnqvist, Thalén

Föredragande: statsrådet Sigurdsen

Proposition om uppskjuten tidpunkt för gallring av socialnämndernas personakter och person­register

Bakgrund

I 60 § socialtjänstlagen (1980:620) finns bestämmelser om gallringsplikt be­träffande socialnämndernas personakter och personregister. Gallringsplik­ten beträffande personakterna innebär att anteckningar och andra uppgifter i dessa skall gallras ut sedan fem år har förflutit från den sista kontakten med socialtjänsten. Datum för sista anteckning i akten bildar utgångspunkt för att beräkna gallringsfristen, I sådana fall då ansvaret för socialtjänsten har övergått till en annan socialnämnd skall gallringsfristen beräknas från den fidpunkt då klientens kontakt med den senaste nämnden upphörde. Vad gäl­ler uppgifter i personregistren skall gallringsfristen beräknas från den tid­punkt då de förhållanden som uppgiften avser upphörde,

I den proposition som låg till grund för socialtjänstlagen (prop, 1979/80:1 s, 448 f.) angavs syftet med gallringsbestämmelserna vara att det från all­männa integritetssynpunkter i princip framstod som olämpligt att ömtåliga personliga uppgifter om enskilda människor skulle sparas för längre tid än de behövdes för det ändamål för vilket de hade samlats in. Vidare angavs att det vid sidan av dessa integritetsskäl också måste beaktas att det av arkiveko­nomiska skäl förr eller senare måste bli nödvändigt att i någon form gallra socialnämndernas personregister, I propositionen förutskickades att det kunde bli aktuellt med undantag frän gallringsplikten, dels för att tillgodose forskningens behov av material, dels för att säkerställa det nödvändiga un­derlaget för bedömningen av allvarligare ärenden inom barn- och ungdoms­vården, I propositionen aviserades också att en särskild utredning skulle få i uppdrag att framlägga förslag om eventuella undantag från gallringsplikten.

Enligt propositionen skulle socialtjänstlagen träda i kraft den 1 januari 1981, För material som tillkom efter lagens ikraftträdande skulle det således bli aktuellt med gallring fem år efter ikraftträdandet, dvs, först under år 1986, Till dess fanns det enligt föredragande departementschefen gott om tid att avgöra vilka undantag som måste göras från den generella gallringsplik­ten. Beträffande material som tillkommit före socialtjänstlagens ikraftträ­dande uttalades i propositionen att en gallring av det äldre materialet själv-


 


fallet inte borde göras innan nödvändiga undantagsföreskrifter hade medde-.    Prop. 1987/88:76 lats. I propositionen föreslogs därför en särskild övergångsbestämmelse till den nya lagsfiflningen med innebörd att gallringsbestämmelserna beträf­fande material som hänförde sig fill tiden före lagens ikraftträdande skulle fillämpas fidigast den 1 januari 1986,

Socialutskottet uttalade vid sin behandling av frågan om gallring (SoU 1979/80:44 s. 94 f,) bl,a, att det i vissa fall, såsom framhållits i propositionen, kunde finnas ett intresse för socialnämnden att bevara uppgifter under en längre tid än fem år och att detta framför allt torde gälla uppgifter om allvar­liga missförhållanden rörande underåriga och deras vårdare. Utskottet be­tonade också nödvändigheten av att dessa frågor noga belystes innan någon gallring påbörjades och att frågan om vilka begränsningar som borde göras i den generella gallringsplikten dessförinnan måste vara klarlagd. Utskottet uttalade vidare att frågor om undantag från gallringsplikten för att fillgodose forskningen måste vara lösta innan gallring påbörjades. Utskottet förutsatte att tidpunkten för gallring skulle uppskjutas för den händelse utredningen om undantag från gallringen visade sig dra ut på tiden.

Tidpunkten för socialtjänstlagens ikraftträdande föreslogs av socialut­skottet ändrad till den 1 januari 1982.1 konsekvens härmed föreslogs fidsfris-ten i övergångsbestämmelserna ändrad i motsvarande mån. Riksdagen ställde sig bakom utskottets uttalanden och förslag (rskr. 1979/80:385),

I juli 1980 tillkallades en särskild utredare för att undersöka behovet av undantag från föreslagna regler om gallring av socialtjänstens personregis­ter. Utredningen antog namnet socialdatautredningen (S 80:04), Utred­ningen överlämnade i april 1986 betänkandet (Ds S 1986:5) Gallra och be­vara. Betänkandet remissbehandlades under hösten 1986.

Eftersom en proposifion med anledning av socialdatautredningens betän­kande beräknades kunna föreläggas riksdagen fidigast under hösten 1987 be­slöt riksdagen, efter förslag av regeringen, ätt skjuta upp tidpunkten för när socialnämndernas personakter och personregister tidigast skulle gallras till den 1 juH 1988 (prop. 1986/87:43, SoU 11, rskr. 84),

Utredningen angående intensivdataområden och individbaserade urvals­serier inom arkivväsendet (U 1986:02) överlämnade i augusti 1987 till stats­rådet Göransson sitt slutbetänkande (SOU 1987:38) Arkiv för individ och miljö. I betänkandet behandlas frågor om principer för långtidsbevarande av personakter bl,a, inom socialtjänsten. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.

Arkivutredningen (U 1985:07) ser för närvarande över hela den offentliga arkivverksamheten, bl,a, de nuvarande urvalsprinciperna och förutsättning­arna för gallring. Utredningen avser att överlämna betänkande i mars 1988.


 


Tidpunkten för gallring av socialnämndernas per­sonakter och personregister


Prop. 1987/88:76


Mitt förslag: Uppgifter i socialnämndernas personakter och personre­gister får gallras tidigast den 1 juli 1990,

Skälen för mitt förslag: Socialdatautredningen föreslår i sitt betänkande Gallra och bevara vissa undantag från huvudregeln att uppgifter skall gallras fem år från en sista anteckning eller från den tidpunkt då förhållanden som en uppgift avser har upphört. Med hänsyn till forskningsbehov föreslår ut­redningen att allt material skall sparas avseende dem som är födda den 5,15 och 25 varje månad. Dessutom föreslås att allt material sparas i en kommun, som då får utgöra ett s,k, typarkiv. Vidare föreslås att det material som spa­ras skall överlämnas till landsarkiven,

I betänkandet Arkiv för individ och miljö finns däremot andra förslag om principer för bevarande av arkivmaterial för forskningsändamål samt om in­dividurval av olika arkivmassor. De kommunala arkiven föreslås också få en vidgad funktion så att de personakter och personregister som skall bevaras även fortsättningsvis arkiveras av kommunen.

Förslagen i betänkandet Arkiv för individ och miljö behandlar således även frågor om principer för långtidsbevarande av personakter inom social­tjänsten. Även arkivutredningens kommande förslag kan beröra frågor om urvalsprinciper och gallringsregler inom socialtjänsten. Jag anser, i överens­stämmelse med vad socialutskottet betonade vid sin behandling av social­tjänstpropositionen, att det är nödvändigt att frågan om vilka begränsningar som bör göras i den generella gallringsplikten måste vara klarlagd innan nå­gon gallring påbörjas. Beredningen av förslagen i socialdatautredningens be­tänkande bör därför fidsmässigt samordnas med beredningen av förslagen i betänkandet Arkiv för individ och miljö samt arkivutredningens kommande förslag.

Med nuvarande bestämmelser skall gallring i vissa fall börja ske den 1 juli 1988, En proposition om gallring av socialnämndernas personakter och per­sonregister beräknas kunna föreläggas riksdagen tidigast under riksmötet 1988/89, Med anledning av detta och med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående anser jag att tidpunkten då gallring tidigast skall ske bör senareläggas. Den nya tidpunkten bör lämpligen bestämmas till den 1 juli 1990, Mitt förslag föranleder en ändring i punkt 3 övergångsbestämmelserna till socialtjänstlagen.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen före­slår riksdagen att anta ett inom socialdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),


 


Beslut                                                                         Prop. 1987/88:76

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt fram.