Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 22 oktober 1987.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

G. Sigurdsen

Propositionens huvudsakliga innehall

I proposifionen läggs fram förslag som avser sjuk- och föräldraförsäkringen, arbetsskadeförsäkringen samt vårdbidraget och handikappersättningen inom folkpensioneringen.

Ungdomar som förvärvsarbetar före 16 års åldei föreslås få möjlighet att få sjukpenning. Väntetiden innan en ny sjukpenninggrundande inkomst böriar gälla föreslås generellt förkortad från 30 dagar till 14 dagar. Motsvar rande förkortning av väniefiden görs för egenföretagare som har karenslid i sin sjukförsäkring och vill övergå fill kortare karenstid eller försäkring utan karenslid. Reglerna om fimberäkning av sjukpenning och tillfällig föräldrapenning föreslås kompletterade för att klargöra hur beräkningen skall ske för att ge avsedd kompensation, i fall då den försäkrade är berättigad till ersättning efter olika nivåer - t. ex. hel och halv förmån -under samma ersättriingsperiod.

Inom föräldraförsäkringen föreslås vidare att föräldrapenning, som avser tid då den försäkrade ges sjukhusvård, skall minskas på i huvudsak motsvarande sätt som sker vid sjukhusvårdsavdrag från sjukpenning.

För vårdbidraget föreslås, med sikte främst på föräldrar till barn med diabetes eller allergier, en ny lägre ersättningsnivå, en fjärdedels vårdbidrag. Vårdbidrag och hahdikappersällning skall inte dras in vid fillfällig institufionsvistelse eller annan fillfällig vistelse för vård utanför hemmet.

En ändring föreslås i lagstiftningen om arbetsskadeförsäkring för att i rationaliseringssyfte möjliggöra försök hos några försäkringskassor med ijänstemannabeslut i vissa okomplicerade arbelssjukdomsärenden. ■■

Ändringarna beträffande limberäkning av sjukpenning m. m., sjuk- ■ husvårdsavdrag på föräldrapenning samt beslutsordningen i vissa arbetsskadeärenden föreslås träda i kraft den Ijanuari 1988. 1 övrigt sker ändringarna den Ijuli 1988.

1 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 46

1 Förslag till ' Prop. 1987/88:46

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 1,5, 10a och 11 §§,4 kap. 8§ samt 9 kap. 4 och 5 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

\¥ Hos allmän försäkringskassa inskriven försäkrad äger enligt vad nedan sägs rätt till sjukpenning, om hans sjukpenninggrundande inkomst uppgår till minst sextusen kronor.

Villkoret om inskrivning hos försäkringskassa för rätt tdl sjukpenning anses uppfyllt om det har berott på åldersregeln i 1 kap. 4§ att villkoret inle har kunnat uppfyUas.

5§3
Den allmänna försäkringskassan Den allmänna försäkringskassan

skall i samband med inskrivning av skall i samband med inskrivning av
en försäkrad besluta om den försäk- en försäkrad besluta om den försäk
rades tillhörighet till sjukpenning- rades fillhörighet till sjukpenning
försäkringen. I fråga om en försäk- försäkringen. I fråga om en försäk
rad som avses i 1 § skall kassan rad som avses i 1 § första stycket
samtidigt fastställa den försäkrades skall kassan samtidigt fastställa den
sjukpenninggrundande inkomst försäkrades sjukpenninggrundande
och, om inkomsten hell eller delvis inkomst och, om inkomsten helt el
är att hänföra till anställning, den- ler delvis är att hänföra till anställ-
nes årsarbetstid. Av beslutet skall ning, dennes årsarbetstid. Sådan
framgå i vad mån den sjukpenning- fastställelse skall också ske för för
grundande inkomsten är all hänföra säkrad som avses i 1 § andra styc-
tiHanställning eller till annat för- kel så snart anmälan om hans in-
värvsarbete. Sjukpenningförsäk- komsiförhållanden gjorts hos
ringen skall omprövas kassan. Av beslutet skall fiamgå i

vad mån den sjukpenninggrundande inkomsten är att hänföra till anställning eller till annal förvärvsarbete. Sjukpenningförsäkringen skall omprövas

a) när kassan fått kännedom om atl den försäkrades inkomslförhållan-den, arbetsfid eller andra omständigheter har undergått ändring av betydelse för rätten lill sjukpenning eller för sjukpenningens storiek,

b) när förtidspension enligl denna lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med hänsyn fill ändring i den försäkrades förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete,

c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade elle r redan utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades arbets- och inkomstförhållanden, samt

d) när tjänstepension beviljas den försäkrade.

' Lagen omtryckt 1982:120.

Senaste lydelse 1985:87.

' Senaste lydelse 1987:223. 2

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88:46

Ändring skall i fall som avses i Ändring skall i fall som avses i
första stycket a) inte ske förrän 30 första stycket a) inte ske förrän 14
dagar efter del försäkringskassan dagar efter det försäkringskassan
fåll kännedom om de ändrade om- fått kännedom om de ändrade om
ständigheterna. Ändring skall i an- sländighelerna. Ändring skall i an
nat fall ske så snart anledning fill nat fall ske så snart anledning fill
ändringen uppkommit. ändringen uppkommit.

Den fastställda sjukpenninggmndande inkomsten får ej i annat fall än som avses i första stycket b), c) eller d) sänkas under fid då den försäkrade

1. bedriver studier, för vilka han uppbär studiehjälp, studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349), studiestöd enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa eller bidrag enligt förordningen (I976;536) om utbildningsbidrag för doktorander,

2. genomgår grundutbildning för vuxna (grundvux) eller grundläggande svenskundervisning för invandrare och uppbär timersättning för studierna,

3. är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller efter förmedling av en arbetsmarknadsmyndighet genomgår yrkesutbildning,

4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex månader före barnels födelse eller den beräknade fidpunkten härför,

5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn, om den försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt 1 § lagen (1978:410) om rätl till ledighet för vård av barn, m. m. och barnet inte har fyllt ett år. Motsvarande gäller vid adoption av barn som ej fyllt tio år eller vid mottagande av sådant barn i avsikt atl adoptera det, om mindre än ett år har förflutit sedan den försäkrade fick bamet i sin vård.

För en försäkrad som avses i tredje stycket 1 skall försäkringskassan, vid sjukdom under utbildningsfiden, beräkna sjukpenningen på en sjukpen- , ninggmndande inkomst som, har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid. Om därvid den sjukpenninggmndande inkomsten helt eller delvis är att hänföra till anställning, skall årsarbetsfiden beräknas på grundval av enbart del antal arbetstimmar som den försäkrade kan antas ha i ifrågavarande förvärvsarbete under utbildningstiden.

Under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den försäkrade inte uppbär studiesocial förmån som anges i tredje stycket I, skall dock sjukpenningen för tid efter utgången av en sådan period om 14dagar som anges i 10 § beräknas på den sjukpenninggrundande inkomst som följer av första-tredje styckena, om sjukpenningen blir högre än sjukpenning beräknad på den sjukpenninggrundande inkomsten enligt fjärde stycket.

10a§''

Om den försäkrades'sjukpenning i fall som avses i 10 § svarar mot sjukpenninggrundande inkomst av enbart anställning, skall fill grund för beräkningen av beloppet av hel sjukpenning för dag läggas det tal som erhålls när 90 procent av den sjukpenninggmndande inkomsten delas med årsarbetstiden.

Skall sjukpenning utges för endast en dag multipliceras det enligt första stycket erhållna talet med antalet timmar av ordinarie arbetstid eller däremot svarande normal arbetstid. Produkten ulgör hel sjukpenning för dagen.

Senaste lydelse 1987:223.

Nuvarande lydelse

Skall sjukpenning utges för mer än en dag multipliceras del enligf första stycket erhållna talet med del sammanlagda antalet timmar av ordinarie arbetstid eller däremot svarande normal arbetstid som belöper på dagarna. Det tal som därvid erhålls delas med antalet dagar med sjukpenning. Kvoten utgör beloppet av hel sjukpenning för dag.

Föreslagen lydelse

Skall sjukpenning utges för mer än en dag multipliceras del enligt första stycket erhållna talet med det sammanlagda antalet timmar av ordinarie arbetsfid eller däremot svarande normal arbetstid som belöper på dagarna. Det tal som därvid erhålls delas med antalet dagar med . sjukpenning. Kvoten utgör beloppet av hel sjukpenning för dag. Skall sjukpenning utges efter olika grader av nedsatt arbetsförmåga sammanläggs dock de timmar som avser samma grad för sig. Sjukpenning beräknas för varje sådan peri-odförsig.

Det enligt första stycket erhållna talet avmndas till närmasle hela krontal. Om antalet timmar enligt andra stycket eller det sammanlagda antalet timmar enligl tredje stycket inle uppgår fill ett helt timtal skall avrundning ske till närmaste hela timtal, varvid halv fimme avmndas uppåt. Sjukpenning avrundas fill närmaste hela krontal.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, riksförsäkringsverket får meddela föreskrifterom schablonberäkning av ordinarie arbetstid och ' däremot svarande normal arbetstid.

11 §5. Om en försäkrad gör anmälan till den allmänna försäkringskassan skäll sjukpenning som svarar mot inkomst av annat förvärvsarbete inte utges för de första 3 eller 30dagarnaäv varie sjukperiod, den dag då sjukdomsfallet inträffade inräknad {karenstid). Vid'beräkning av karenstid skall, om en sjukperiod böriar inom 20 dagar efter föregående sjukperiods slut, de båda perioderna anses såsoni en sjukperiod.

Prop. 1987/88:46

Nuvarande lydelse

Bestämmelserna i 3 kap. 4§ andra stycket tillämpas inte på föräldrapenning.

Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i 3 kap. 4 § andra stycket om minskning av sjukpenning tillämpas på föräldrapenning när den försäkrade får sjukhusvård. Hel föräldrapenning utges dock alllid lägst med belopp motsvarande garantinivån enligt 6 § första stycket. I den mån den försäkrade inte har begärt atl förmånen utges för tid då sjukhusvården pågår, skad minskningen i stället göras på föräldrapenning som utges tid den försäkrade därefter.

Prop. 1987/88:46

9 kap.

Försäkrad förälder äger för vård av barn som ej fyllt sexton år rätt till vårdbidrag om barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp under minsl sex månader är i behov av särskild tillsyn och vård. Vid bedömningen av rätt lill vårdbidrag skall även beaktas sådana merkostnader som uppkommer på grund av barnets sjukdom eller handikapp. Vårdar föräldern flera handikappade barn som ej fyllt sexton år grundas bedömningen av rätten ull vårdbidrag på det sammanlagda behovet av liUsyn och vård samt merkostnadernas omfattning.

Vårdbidrag utgår allt efter tillsyns- och vårdbehovets omfattning och merkostnadernas slorlek med belopp motsvarande hel eller halv förtidspension till ensamslående jämte pensionstillskott som svarar mot pensionen.

Försäkrad förälder har för vård äv barn som inte fyllt sexton år rätl lill vårdbidrag om barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annal handikapp under minst sex månader är i behov av särskild lillsyn och vård. Vid bedömningen av rätt fill vårdbidrag skall även beaktas sådana merkostnader som uppkommer på grund av barnets sjukdom eller handikapp.

Vårdbidrag utgår allt efter tillsyns- och vårdbehovels omfattning och merkostnadernas slorlek med belopp motsvarande hel eller halv eller en fjärdedel av hel förtidspension till ensamslående jämte pensionstillskott som svarar mot pensionen.

Om en förälder vårdar flera handikappade barn som inle fyllt 16 år grundas bedömningen av rätten tdl hell eller halvt vårdbidrag på det sammanlagda behovet av lillsyn och vård saml merkostnadernas omfattning.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88:46

Av vårdbidraget kan en viss angiven del bestämmas som ersättning för merkostnader. Denna ersättning bestäms till följande procent av basbeloppet:

17% om merkostnaderna uppgår till 17 men inte 34% av basbeloppet; 34% om merkostnaderna uppgår till 34 men inle 50%; 50% om merkostnaderna uppgår till 50 men inte 65%; 65 % om merkostnaderna uppgår till 65 % eller däröver.

Vårdbidraget kan begränsas lill viss tid. Behovet av bidrag skall omprövas minst vart annat år, om del inle finns skäl för omprövning med längre mellanrum.

Om föräldern tillfälligt är förhindrad atl vårda barnet utgår vårdbidrag under sådant avbrott som varar högst sex månader. Föreligger särskilda skäl kan vårdbidrag utgå även under etl avbrott som varar ytterligare högst sex månader.

Så»* Vid tillämpning av 2 och 3 §§ skall såsom blind anses den vars synförmåga, sedan ljusbrytningsfel rätlats, är så nedsatt atl han saknar ledsyn. Såsom gravt hörselskadad anses den som med hörapparat saknar möjlighel eller har slora svårigheter atl uppfatta tal.

Vårdas någon på institution som Vårdas någon på institution som
tillhör eller till vars drift ulgår bi- tillhör eller lill vars drift ulgår bi
drag från slaten, kommun eller drag från staten, kommun eller
landstingskommun, utgives icke landstingskommun, utges inte han
handikappersättning eller vårdbi- dikappersättning eller vårdbidrag
drag. Detsamma gäller om han vår- om vården kan beräknas pågå
das utanför institutionen genom minsl sex månader. Detsamma gäl-
dess försorg eller i annal fall vårdas ler om han vårdas utanför instilu-
utanför institution och staten, kom- tionen genom dess försorg eller i
mun eller landstingskommun är hu- annal fall vårdas utanför insfitution
vudman för vården. och staten, kommun eller lands
tingskommun är huvudman för vår
den.

Om någon som avses i andra Om någon som avses i andra
stycket tillfälligt ej vårdas genom stycket fillfälligl inle vårdas genom
huvudmannens försorg ulgives er- huvudmannens försorg utges er
sättning för sådan lid om denna sättning för sådan lid om denna
uppgår till minst tio dagar per kvar- uppgår lill minsl tio dagar per kvar
tal eller lill minsl tio dagar i följd. lal eller lill minst tio dagar i följd.
Skall i sådant fall ersättning utgivas Skall i sådant fall ersättning utges
för del av kalendermånad, utgår er- för del av kalendermånad, utgår er
sättningen för varie dag med en sättningen för varie dag med en
trettiondel av månadsbeloppel och trettiondel av månadsbeloppet och
avrundas till närmasle hela krontal. avrundas till närmaste hela krontal.

1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 3 kap. 10 a § och 4 kap. 8§ den 1 januari 1988, och i övrigt den 1 juli 1988.

2. Äldre föreskrifter i 3 kap. 5 § andra stycket och 11 § gäller fortfarande när fråga om ändring uppkommit före ikraftträdandet.

" Senaste lydelse 1982:778.

2 Förslag till Prop. 1987/88:46

Lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 b § och 8 kap. 4 § lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap. 5b§-

Om den försäkrades sjukpenning i fall som avses i 5 a § svarar mot ell sjukpenningunderlag i form av enbart inkomst av anställning, skall till grund för beräkningen av beloppet av hel sjukpenning för dag läggas det tal som erhålls när sjukpenningunderlaget delas med den försäkrades årsarbetstid enligt 3 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Skall sjukpenning utges för endast en dag multipliceras del enligl första stycket erhållna talet med anlalel limmar av ordinarie arbetstid eller däremot svarande normal arbetstid. Produkten utgör hel sjukpenning för dagen.

Skall sjukpenning utges för mer Skall sjukpenning utges för mer

än en dag multipliceras del enligt än en dag multipliceras det enligl
första stycket erhållna talet med del första stycket erhållna talet med det
sammanlagda antalet limmar av or- sammanlagda antalet timmar av or
dinarie arbetstid eller däremot sva- dinarie arbetstid eller däremot sva
rande normal arbetstid som belöper rande normal arbetstid som belöper
på dagarna. Det tal som därvid er- på dagarna. Det lal som därvid er
hålls delas med antalet dagar med hålls delas med anlalel dagar med
sjukpenning. Kvoten ulgör belöp- sjukpenning. Kvoten ulgör belop
pet av hel sjukpenning för dag. pet av hel sjukpenning för dag.

SkaU sjukpenning utges efter olika grader av nedsatt arbetsförmåga sammanläggs dock de timmar som avser samma grad för sig. Sjukpenning beräknas för varje sådan period för sig.

Del enligt första stycket erhållna talet avmndas till närmasle hela krontal. Om antalet timmar enligl andra stycket eller del sammanlagda antalet fimmar enligt tredje stycket inle uppgår till ett hell timtal skall avmndning ske fill närmasle hela timtal, varvid halv timme avrundas uppåt. Sjukpenning avrundas lill närmaste hela krontal.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, riksförsäkringsverket får meddela föreskrifter om schablonberäkning av ordinarie arbetstid och däremot svarande normal arbetstid.

8 kap.
4§-' ,
Ärende angående livränta till den Ärende angäende livränta fill den

försäkrade och i annal ärende upp- försäkrade och i annal ärende uppkommen fråga huruvida den försäk- kommen fråga huruvida den försäk-

' Lagen omtryckt 1977:264. - Senaste lydelse 1987:225. ' Senaste lydelse 1986:145.

Nuvarande lydelse

rade har ådragit sig arbetsskada till följd av annat än olycksfall skall i försäkringskassa avgöras av socialförsäkringsnämnd.

Omprövning av beslut som gäller fräga som avses i 3 kap. 5 § och 6kap. 5 § skall, om beslutet har fatlats av tjänsteman, göras av socialförsäkringsnämnd.

Föreslagen lydelse

rade har ådragit sig arbetsskada till följd av annal än olycksfall skall i försäkringskassa avgöras av socialförsäkringsnämnd. Regeringen får dock meddela föreskrifter om behörighet för tjänsteman hos försäkringskassan atl avgöra ärenden som är av enkel beskaffenhet och inte angår livränta till den försäkrade.

Omprövning av beslut som gäller fråga som avses i 3 kap. 5§,och 6 kap. 5 § skall, om beslutet har fatlats av tjänsteman, göras av socialförsäkringsnämnd. Omprövning av beslul som tjänsteman fattal med stöd av föreskrifter av regeringen enligl första stycket skall också göras av socialförsäkringsnämnd.

Prop. 1987/88:46

Proposition om vissa socialförsäkringsfrågor 1 Ändringar i sjukpenningförsäkringen

Den obligatoriska sjukpenningförsäkringen omfattar alla personer som är inskrivna hos allmän försäkringskassa. Den som är bosatt i Sverige skall vara inskriven hos försäkringskassan fr. o. m. den månad han fyller 16år.

För rätt fill sjukpenning krävs, fömtom inskrivning, en årlig inkomst av anställning eller av annat förvärvsarbete som uppgår lill minst 6000 kr.

För varie person som uppfyller de nämnda förutsättningarna fastställer försäkringskassan en sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Därmed avses den årliga inkomst i pengar eller naturaförmåner i form av kost, bostad eller bil som personen i fråga kan anlas komma alt lills vidare få för eget arbete antingen som inkomst av anställning eller som inkomst av annat förvärvsarbete. Inkomsten avrundas till närmast lägre hundratal kronor. Vid beräkningen bortses från den del av årsinkomsten som överstiger sju och en halv gånger basbeloppet (180700 kr. för år 1987). Om den försäkrades inkomstförhållanden ändrats så atl det påverkar rätten till sjukpenningen eller sjukpenningens storlek skall en ändring av SGI ske 30 dagar efter det att försäkringskassan fåll kännedom om ändringen. Den försäkrade är skyldig att senasl inom två veckor anmäla sådana ändringar i sina inkomstförhållanden till försäkringskassan.

1.1 16 - årsgränsen i sjukpenningförsäkringen

Mitt förslag: Den som inte fyllt 16 år men som i övrigt uppfyller villkoren för rätt till sjukpenning skall efter anmälan lill försäkringskassan ha rätt till sjukpenning.

Skälen för mitt förslag: För räll till sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL, krävs bl. a. inskrivning hos allmän försäkringskassa. Den som är bosatt i Sverige skrivs in den månad han fyller I6år. Denna åldersgräns har sin motsvarighet i viss annan lagstiftning. I

arbelsmiljölagen (1977:1160) går gränsen för tillträde till arbete enligl huvudregeln vid del kalenderår då den minderårige fyller 16 år. Dessförinnan får han dock anlitas till lätt arbete som inte är ägnat alt inverka menligt på hans hälsa, utveckling eller skolgång. Skolplikten upphör normalt även vid 16åi"s ålder (3 kap. 10§ skollagen /I985:l 100/). Före 16års ålder krävs samtycke från vårdnadshavare för ingående av anställningsavtal (6 kap. 12 § föräldrabalken). Det kan alltså förekomma att någon har förvärvsarbete trots all han inle fyllt 16 år.

Frågan om räll till sjukpenning för ungdomar som inle fyllt 16 år har behandlats i fiera utredningar. Såväl socialpolitiska samordningsutredningens belänkande (SOU 1979:94) En allmän socialförsäkring som sjuk-penningkommitléns belänkande (SOU 1981:22) Sjukersättningsfriigor innehöll förslag av innebörd att möjlighet skulle ges för ungdomar under 16 år att få sjukpenning om övriga förutsättningar för rätt till sjukpenning var uppfyllda. Riksdagens socialförsäkringsulskoll har vid flera tillfällen behandlat motioner med yrkanden om atl 16-årsgränsen för räll till sjukpenning skall las bort. Riksdagen har senast vid sin behandling av social-försäkringsulskottets betänkande om bidrag lill sjukförsäkringen m.m. (SfU 1986/87:14, rskr. 234) begärt ell förslag från regeringen om slopande av l6-årsgränsen i sjukpenningförsäkringen.

Jag anser i likhet med riksdagen och de båda utredningarna att del inte finns några bärande skäl atl avskära ungdomar som förvärvsarbetar innan de fyllt 16år från rätten lill sjukpenning. Åldergränsen vid I6år för rätt till sjukpenning bör därför upphävas. Del är etl relativt begränsat anlal under 16 års ålder som har sådan förvärvsinkomst atl de uppfyller föruts.ällning-arna för räll lill sjukpenning. För att inte de administrativa rutinerna skall bli alllför svårhanterliga bör försäkringskassorna inle åläggas atl undersöka inkomslförhållandena och fastställa den sjukpenninggrundande inkomsten för alla som inle fyllt 16 år. Beslämmande av SGI för den som är under I6år bör göras först efter anmälan av den enskilde.

Till inskrivningen hos försäkringskassa är kopplade föreskrifter som avser tillämpning av bl.a. sjukpenningförsäkringen. Eftersom inskrivning inte sker före 16 års ålder behövs vissa föreskrifter för tillämpningen av sjukpenningförsäkringen för den kategori ungdomar som genom lagförslaget blir berättigade till sjukpenning. Del får ankomma på riksförsäkringsverket att meddela sådana föreskrifter.

Mitt förslag leder lill ändring i 3 kap. I och 5 §§ AFL.

Prop. 1987/88:46

Skälen för mitt förslag: Enligt 3kap. 5 § andra stycket AFL skall en Prop. 1987/88:46 ändring i en försäkrads SGI och årsarbetstid som beror pä ändrade inkomstförhållanden eller andra sådana omständigheter ske 30 dagar efter det alt försäkringskassan fått kännedom om de ändrade förhållandena.

Sjukpenningkommiltén (S 1978:09) behandlade frågan om lidpunkten för ändring av SGI i sift belänkande (SOU 1981:22) Sjukersältningsfrägor. Kommitlén föreslog att väntetiden för en sådan ändring förkortades till 14 dagar. I remissyttranden över departementspromemorian (DsS 1986:8) Förbättrad kompensation vid korttidssjukdom och vid tillfällig vård av barn tog bl.a. riksförsäkringsverket upp frågan om en förkortning av väntetiden för en SGl-ändring. Verket förordade en förkortning till 14 dagar. Riksdagen har vid behandlingen av socialförsäkringsulskollets belänkande om förbättrad kompensation vid korlidssjukdom och vid tillfällig värd av barn gett lill känna att väniefiden för en SGI- ändring bör förkortas (SfU1986/87:12, rskr. 182).

Reglerna om alt en vänlefid på 30 dagar skall iakttas innan en anmäld eller påannat sätt uppmärksammad inkomsländring som innebär att en ny SGI skall fastställas får verkan tillkom dels för att undvika spekulation i det tidigare gällande systemet med sjukpenningklasser, dels av administrativa skäl för att kunna genomföra ändringsålgärderna och fastställa ny SGI. Eftersom det numera inte finns någon koppling mellan sjukförsäkringsavgiftens storlek och fastställd SGI finns inle denna risk för alt spekulation skall förekomma. Möjligheterna till en snabbare registrering av inkomsluppgifter har också förbättrats. Del finns mol denna bakgrund inle, skäl att behålla en väntetid på 30 dagar innan eri SGl-ändring skall börja gälla.

Med hänsyn lill vad jag nu anfört anscrjag atl väntetiden för en SGl-ändring kan förkortas. Riksförsäkringsverket har i en rapport lill regeringen angående sitt regelförändringsarbele ifrågasatt om väntetiden helt kan slopas (RFV anser 1987:5). Verkel avser all i samband med utvärderingen av erfarenheterna av de nya reglerna om ersättning från sjukpenningförsäkringen vid kortlidsfränvaro pröva om detla är möjligt. Det finns emellertid enligt min mening inte skäl atl i avvaktan på en sådan utvärdering bibehålla den nuvarande väntetiden för en SGl-ändring. Jag föreslår därför att ändring av SGI — liksom även årsarbetstid - skall ske med verkan 14 dagar efter del att försäkringskassan fåll kännedom om inkomsländring-en. Denna väntetid bör vara tillräcklig för atl ge försäkringskassan utrymme för erforderlig handläggning av etl ärende om' ändrad SGI och årsarbetstid. Genomförande av förslaget förutsätter ändring i 3 kap. 5 § AFL.

Enligl 3 kap. 11 § AFL har den som är försäkrad för en sjukpenning som
svarar mot inkomst av annat förvärvsarbete än anställning - alltså en
egenföretagare - rätt att välja sjukpenningförsäkring med en karenstid,
som efter den försäkrades val kan bestämmas till 3 eller 30 dagar. Den som
vill ha karenstid för sin försäkring måste anmäla detta till försäkringskas
san. Den som har vall karenstid kan därefter övergå till försäkring med
kortare karenslid eller ulan karenstid om han är under 55 år. En sådan
ändring gällde tidigare fr.o.m. månaden närmast efter den då framställ
ningen gjordes hos kassan. 11
1 samband med atl beslämmelserna om ändring av SGI för egenföreta-

garna anpassades till den 30-dagarsregel som redan tidigare gällde för anställda och som jag i det föregående närmare har redogjort för, ändrades också väntetiden för de egenföretagare som ville övergå till försäkring med kortare karenstid eller utan karensfid. Även en sådan förändring av karenstiden blir med nuvarande regler gällande först 30 dagar efter den då framställningen gjordes hos kassan.

I överensstämmelse med mitt förslag om en förkortning av väniefiden för ändring av SGI anscrjag att också väntetiden för ändring av karenstiden kan förkortas till 14 dagar. Genomförande av förslaget förutsätter en ändring i 3 kap. 11 § AFL.

Enligt min bedömning kan de förändringar jag här behandlat genomföras utan administrativa förstärkningar till försäkringskassorna. Förslagen beräknas medföra en kostnadsökning för försäkringen på 5 milj. kr. per år.

Prop. 1987/88:46

1.3 Beräkning av ersättning vid korttidssjukdom och tillfällig vård av barn

Nya regler för limberäkning av ersättning från den allmänna försäkringen m. m. vid korttidssjukdom och vid tillfällig vård av barn träder i kraft den 1 december 1987 (prop. 1986/87:69, SfU 12, rskr. 182, SFS 1987:223-225). Riksförsäkringsverket har i samband med förberedelserna för ikraftträdandet funnit del angeläget atl vissa beräkningsregler görs klarare i syfte att undvika tolkningsproblem. Verket har därför tillskrivit regeringen och: lämnat förslag i frågan. ■

Mitt förslag: Vid fimberäkning av ersättning till en försäkrad som för samma period är berätfigad till ersättning efter olika nivåer, t. ex. både hel och halv sjukpenning, skall dagar med ersättning delas upp på varie nivå för sig.

Riksförsäkringsverkets förslag: Överensstämmer med milt förslag.

Skälen för mitt förslag: Enligt föreskrifterna om timberäkning av sjukpenning i 3 kap. 10 a § AFL skall - för den som har en sjukpenninggrundande inkomst av anställning - till grund för beräkningen av beloppet för hel sjukpenning per dag läggas del lal som erhålls när 90 % av den sjukpenninggrundande inkomsten delas med årsarbetstiden. Resultatet härav är ett uttryck för storleken av sjukpenningen för varie timme. Skall sjukpenning utges för mer än en dag multipliceras.del erhållna talet med antalet limmar av ordinarie arbetstid eller däremot svarande normal arbetstid som belöper på de ifrågavarande dagarna. Det tal man då får fram delas med antalet dagar med sjukpenning. Kvoten ulgör beloppet av hel sjukpenning per dag. Vid halv sjukpenning betalas hälflen av denna summa ut. Motsv,irande regler tillämpas vid timberäkning,av bl. a. sjukpenning från arbetsskadeförsäkringen och tillfällig föräldrapenning.

Om den försäkrade i ett och samma sjukfall skulle vara berätfigad till ersättning efter olika nivåer, t. ex. hel och halv sjukpenning, skulle beräkningssättet - när den försäkrades arbetstid varierar från dag till dag -

kunna ge en kompensation för utebliven inkomst som väsentligt avviker från den avsedda, dvs. 90% av inkomstförlusten. Motsvarande problem skulle kunna uppstå när den försäkrade under en period av föräldraledighet har flera olika nivåer av tillfällig föräldrapenning. Ett sätt alt undvika sädana olikheter i kompensation är att vid timberäkning av ersättningen under en sjuk- eller föräldraledighet räkna dagar med ersättning efter skilda nivåer för sig.

Mot bakgrund av vad jag nu anfört förordar jag att timberäkning av ersättning vid kortlidssjukdom och vid tillfällig vård av barn sker så att dagar under en ersätlningsperiod med ersättning efter olika nivåer delas upp på resp. nivä för sig. Detta bör klargöras genom tillägg lill bestämmelserna i 3 kap. 10 a § AFL. En motsvarande komplettering bör göras i 3 kap. 5 b § lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.

Prop. 1987/88:46

Riksförsäkringsverkets förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skälen för mitt förslag: Enligt 8 kap. 4 § lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring skall ärenden angående livränta lill en försäkrad och fråga huruvida den försäkrade ådragit sig arbetsskada fill följd av annal än olycksfall hos försäkringskassan avgöras av socialförsäkringsnämnd. Övriga ärenden avgörs i kassan av tjänsteman.

Anlalet anmälda arbetsskador har ökal kraftigt under senare år. Detta gäller i särskilt hög grad antalet arbetssjukdomsärenden, dvs. ärenden om skada som beror på annan skadlig inverkan i arbetet än olycksfall. Enligl riksförsäkringsverkels slalislik har antalet anmälda arbetsskador ökat från 178000 år 1982 till 230000 år 1986. Vad gäller arbetssjukdomar hår antalet anmälningar ökat från 20000 år 1982 till 51 300 år 1986.

Denna ulveckling motiverar åtgärder för atl uppnå förenklingar av arbetsrutinerna och rafionaliseringar av olika slag.

Riksförsäkringsverket har i skrivelse till socialdepartementet den 28 augusti 1987 föreslagit att kassatjänstemän inom ramen för en tidsbegränsad försöksverksamhet ges behörighet att utan medverkan av socialförsäkringsnämnd fatta beslut i enklare ärenden om arbetssjukdom.

Av riksförsäkringsverkets skrivelse framgår i övrigt följande. Verkets förslag har initierats genom framställningar fill verket från Malmö, Malmöhus, Bohusläns och Älvsborgs läns allmänna försäkringskassor. Samtliga •kassor har angett att hörselnedsällning på grund av buller samt pleura-

plaque till följd av asbeslexposition är sådana ärenden om arbetssjukdom Prop. 1987/88:46 som försöksvis borde kunna avgöras utan medverkan av socialförsäkringsnämnd. Malmöhus läns allmänna försäkringskassa har ansett all även asbesios hör till denna kategori.

Enligt riksförsäkringsverkets uppfattning finns det grupper av arbetssjukdomsärenden som generellt sett är okomplicerade och där det inle finns något egentligt utrymme för skälighetsbedömning. Verket anser att del därför är motiverat att pröva om inle sådana ärenden skulle kunna avgöras av kassatjänslemän ulan att de grundläggande principerna för förtroendemannainflytandel i kassorna rubbas. Om vissa enklare arbetssjukdomsärenden kan handläggas i en förenklad beslutsordning skulle detta medföra effekter i form av kortare handläggningstid, lägre kostnader och ell minskal tryck på socialförsäkringsnämnderna.

Riksförsäkringsverket har anfört atl försöksverksamheten bör omfatta de namngivna försäkringskassorna och endast avse arbetssjukdomarna bullerskada saml pleuraplaque till följd av asbestexposition. Försöksverksamheten bör pågå i sex månader och därefter utvärderas. Riksförsäkringsverket har mot bakgrund av vad som nu sagls föreslagit en lagändring som ger regeringen elt generellt bemyndigande att meddela föreskrifter om undanlag från bestämmelsen all arbetssjukdomsärenden alllid skall beslutas av socialförsäkringsnämnd. Verkel har även föreslagit en ändring i de regler som gäller när en försäkringskassa omprövar sina beslut i arbetsska-deförsäkringsärenden. Om omprövning begärs av ett beslut som har faltals av kassaljänsteman som deltar i försöksverksamheten skall omprövningen göras av socialförsäkringsnämnd.

Förtroendevalda medverkar i försäkringskassorna vid beslut i olika socialförsäkringsärenden. Etl motiv för detla är att man kan utnyttja de förtroendevaldas erfarenheter och kunskaper från olika samhällsområden som ett komplement till kassatjänstemännens kunskaper om försäkringens regler. Etl annat motiv är atl öka allmänhetens insyn i verksamheten och i beslutsprocessen. De tidigare pensionsdelegationerna och försäkringsnämnderna ersattes fr. o. m. år 1987 av socialförsäkringsnämnder. Etl viktigt skål för denna organisatoriska förändring var att öka förtroendemannainflytandel i kassorna.

Av del jag nu anfört framgår att de förtroendevaldas medverkan utgör ett viktigt inslag i försäkringskassornas verksamhet. I prop. 1985/86:73 som ledde till att socialförsäkringsnämnderna inrättades framhöll jag emellertid att de förtroendevaldas medverkan i socialförsäkringsärenden borde koncentreras till sådana lyper av ärenden där utgången hade stor betydelse för den försäkrade från trygghets- och försöoningssynpunkt och där avgörandet också inrymde betydande inslag av skälighetsbedömning. Mot bakgrund av försäkringskassornas pressade arbetsläge vad gäller arbetsskadeärenden anscrjag i likhet med riksförsäkringsverket att del är motiverat atl pröva om inte okomplicerade ärenden om arbetssjukdom skulle kunna avgöras på tjänstemannanivå utan att principerna för förtroendemannainflytandel rubbas.

Jag anser därför att den av verket föreslagna försöksverksamheten bör
komma till stånd och utformas i enlighet med riksförsäkringsverkets för- 14

slag. I likhet med riksförsäkringsverket anscrjag också alt en omprövning ■ som begärs av ell beslut som fattals av en kassaljänsteman som deltar i försöksverksamheten skall göras av socialförsäkringsnämnd och inle på tjänstemannanivå.

En utvärdering av försöksverksamheten bör ske under medverkan av riksförsäkringsverket. Om försöket faller väl ut bör vissa okomplicerade ärenden om arbetssjukdomar permanent kunna handläggas på tjänstemannanivå.

Jag förordar sålunda atl regeringen föreslår riksdagen atl bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter om undantag från kravel all socialförsäkringsnämnd alllid skall avgöra ärenden om arbetssjukdom. Jag förordar vidare att omprövning av ell beslul hos en försäkringskassa som fattats med slöd av angivna föreskrifter skall ske av socialförsäkringsnämnd. Mitt förslag innebär all ändring görs i 8 kap. 4§ lagen (1976:380) om arbelsskadeförsäkring. Ändringen föreslås träda i kraft den Ijanuari 1988.

Prop. 1987/88:46

Skälen för mitt förslag: För varje dag som en försäkrad vårdas på sjukhus görs avdrag från hans sjukpenning med f. n. 55 kr. per dag, dock högst med en tredjedel av sjukpenningens belopp. Avdraget avser kostnader för mal, hygien m. m. och inle själva vården. Någol motsvarande avdrag från föräldrapenningen görs inle vid förlossningsvård m. m. Vid liden för tillkomsten av lagen om allmän försäkring gav försäkringen ell begränsat ekonomiskt skydd mot inkomstbortfall när nyblivna föräldrar önskade vara lediga i samband med ell barns födelse. Det fanns då starka skäl för atl underlåta att göra avdrag för förlossningsvården på kvinnans sjukpenning. Det ekonomiska stödet lill nyblivna föräldrar har sedan dess radikalt förbättrats genom tillkomsten av föräldraförsäkringen och den successiva utbyggnaden av denna. Del är därför inle längre motiverat att ha skilda regler beträffande malkoslnader o.d. beroende på om sjukpenning eller föräldrapenning utges vid sjukhusvården. Del kan också nämnas att sjukpenning kan komma all utges i stället för föräldrapenning i samband med förlossningen, nämligen om komplikationer tillstöter och kvinnan till följd därav blir sjukskriven under en viss lid. I likhet med andra försäkrade som

får sjukhusvård får hon då vidkännas ett avdrag på sjukpenningen. Mot bakgmnd av vad som nu sagts föreslog regeringen i budgetpropositionen (1986/87:100 bil. 7) att avdrag skulle göras från föräldrapenningen vid sjukhusvård.

Riksdagen beslöt med anledning av propositionen och socialförsäkrings-utskottets belänkande om bidrag till sjukförsäkringen m. m. (SfU 1986/87:14, rskr. 284) att ge regeringen till känna att vissa modifieringar i förslaget borde göras för att undvika atl avdrag för förlossningsvård inte kunde göras till följd av att kvinnan inte tog ut föräldrapenning de dagar hon fick sjukhusvård. I enlighet med riksdagsbeslutet har därför förslaget bearbetats ytterligare.

Föräldrapenning med anledning av ett barns födelse utges under högst 360 dagar sammanlagt för föräldrarna och kan utges längst lill dess barnet fyller fyra år. En försäkrad kan inom denna ram välja den tidpunkt när han vill att föräldrapenningen skall utges. Det är alltså tänkbart att föräldrapenning inte las ut för just de dagar som kvinnan vislats på sjukhuset. För atl systemet skall bli rätlvisl och för alt förhindra spekulation vid uttaget av föräldrapenning bör sjukhusvårdsavdraget kunna göras också från föräldrapenning som utges först sedan förlossningsvården har upphört. Liksom för sjukpenningavdraget bör gälla att avdraget görs med högst en tredjedel av föräldrapenningens belopp. Jag anser dessutom alt hel föräldrapenning alltid skall utges med belopp som svarar mot garantinivån. Det innebär att inget avdrag skall göras för dem som enbart uppbär föräldrapenningens garantibelopp. Förslaget innebär sammanfatlningsvis alt etl avdrag verkställs fullt ut när kvinnans årsinkomst uppgår till för närvarande ungefär 67000 kr.

Mitt förslag innebär,ändring i 4 kap. 8 § AFL.

Prop. 1987/88:46

Skälen för mitt förslag: Vårdbidrag utges till föräldrar för vård av barn som inte fyllt 16år och som på gmnd av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp under minsl sex månader är i behov av särskild lillsyn och vård. Vid bedömningen,av rätten lill vårdbidrag beaktas förutom vård- och tillsynsbehovet även merkostnader på grund av barnels sjukdom eller handikapp. Vårdbidrag kan för närvarande utges med belopp som motsvarar folkpension i form av hel eller halv förfidspension fill ensamstående jämte pensionstillskott (f. n. 47040 resp. 23 520kr. per år). Vårdbidragelär skattepliktigt och ATP-grundande. En del av vårdbidraget — 17, 34, 50 eller 65 % av basbeloppet — kan bestämmas som merkostnadsdel och är då inte skattepliktig eller ATP-grundande.

Det förhållandevis höga belopp som för närvarande ulgör vårdbidragets Prop. 1987/88:46 lägsta nivå innebär alt bidraget har en hög tröskelnivå. Stora krav på merarbete och merkostnader måsle uppfyllas för att vårdbidrag skall kunna beviljas, vilkel gör atl många föräldrar lill sjuka eller handikappade barn inle får något ekonomiskt stöd för sitt merarbete och sina merkostnader. Delta har föranlett flera motioner i riksdagen med förslag om en lägre ersättningsnivå inom vårdbidraget. I socialförsäkringsutskottets betänkande (SfU 1986/87:18) om vårdbidrag för handikappade barn och handikappersättning anförde utskottet all utskottet såg det som en angelägen reform all möjligheten att få ett Qärdedels vårdbidrag snarast infördes. Vidare hemställde utskottet att riksdagen skulle ge regeringen detta till känna. Riksdagen följde utskottet (rskr. 239).

Mot denna bakgrund förordar jag all ytterligare en ersättningsnivå införs inom vårdbidraget, en Qärdedels vårdbidrag. Bidraget bör motsvara en Qärdedel av hel förtidspension från folkpensioneringen till ensamslående jämte pensionstillskott, vilket för närvarande ulgör 48% av basbeloppet eller 11 760 kr. per år. En Qärdedels vårdbidrag bör, liksom helt eller halvt bidrag, utges antingen enbart för merarbete som orsakas av vård- och fillsynsbehovet eller för både merarbete och merkostnader. Den nya bidragsnivån kan tillgodose en del av dem som enligt nuvarande bestämmelser inte anses berälfigade till bidrag. Det gäller i synnerhet dem som har regelbundna, ofrånkomliga kostnader i kombination med visst merarbete. Till denna kategori hör främst föräldrar till barn med diabetes och barn med belydande allergiska besvär av olika slag.

Jag har i detta sammanhang också tagit ställning till frågan om en lägre nivå bör införas även avseende merkoslnadsdelen i vårdbidraget. Det har hävdals alt en sådan nivå skulle ligga vid t. ex. 10% av basbeloppet, vilket för närvarande motsvarar ca 200 kr. per månad. Eftersom en sådan kostnadsnivå ryms inom normala variationer i konsumlionsmönstret även för friska barn, anser jag det emellertid inte lämpligt att så låga kostnader kommer att kompenseras med skattefri ersättning. De befintliga nivåerna för merkostnadsdelen bör vara tillräckliga även för den nya bidragsnivån.

Vid bedömning av rätten fill vårdbidrag las hänsyn till familjens totala
situation. Det innebär alt en förälder med flera handikappade barn kan
beviljas vårdbidrag på grundval av det sammantagna vårdbehovet och de
sammanlagda merkostnaderna, även om situationen för varje barn för sig
inte motiverar atl vårdbidrag beviljas. Alt beakta familjens totala situation
vid bedömning av rätten till en Qärdedels vårdbidrag skulle emellertid
innebära alt föräldrar till barn med relativt obetydliga handikapp skulle
kunna ges rätt till vårdbidrag. Enligt min uppfattning bör vårdbidraget
förbehållas föräldrar till barn vars sjukdomar eller handikapp medför sär
skilda behov som klart överstiger de individuellt varierande behoven hos
friska barn. Del skulle motverka vårdbidragets syfte att beakta ganska
obetydliga sjukdomar och handikapp. Jag anser därför alt rätlen lill en
Qärdedels vårdbidrag bör knytas enbart till det vård- och tillsynsbehov och
de merkostnader som hänför sig fill varie barn för sig. Däremot skall som
tidigare familjens totala situation beaktas vid bedömningen av rätt lill helt
eller halvt vårdbidrag. 17

Med en ny lägre bidragsnivå kommer antalet vårdbidragstagare att öka. Ulöver de som enligl nuvarande beslämmelser är berättigade lill hell eller halvt vårdbidrag tillkommer ell antal försäkrade föräldrar som hittills inte kunnat få vårdbidrag, därför atl merarbetet och merkostnaderna inte uppgått lill vad som krävs för halvt vårdbidrag. En bedömning av anlalet nya bidragstagare vid en utvidgning av vårdbidraget till att omfatta en Qärdedels bidrag har gjorts av anhörigvårdskommittén i betänkandet (DsS 1981:15) Vårdbidrag för handikappade barn under 16år. Kommittén uppskattade antalet nya bidragsmottagare med en Qärdedels vårdbidrag till ca 4000. Med nuvarande basbelopp innebär detta en kostnadsökning med 47 milj. kr. per år.

Förslagets konsekvenser avseende försäkringsadministrationen kommer all behandlas i budgetpropositionen (prop. 1987/88:100, bilaga 7) i samband med anslaget för försäkringskassorna.

Enligl riksdagen bör de nya reglerna träda i kraft den Ijanuari 1988. Jag vill emellertid framhålla att elt ikraftträdande vid denna fidpunkt inte ger riksförsäkringsverket och försäkringskassorna tillräcklig tid för alt klara de förberedelser som behövs för att lagtillämpningen skall fungera på elt godtagbart sätt. 1 förberedelserna ingår att utarbeta allmänna råd, genomföra utbildning och ge information.

Jag föreslår därför atl de nya reglerna om en Qärdedels vårdbidrag, vilka tas in i 9kap. 4§ AFL, träder i kraft den Ijuli 1988.

Prop. 1987/88:46

5 Handikappersättning och vårdbidrag i samband med institutionsvistelse

Mitt förslag: Handikappersättning och vårdbidrag betalas ut även vid tillfällig vistelse på sjukhus eller annan institution.

Skälen för mitt förslag: Enligt 9 kap. 5 § AFL utges inle handikappersättning eller vårdbidrag för den lid då någon vårdas på institution som tillhör eller lill vars drift ulgår bidrag från stat eller kommun. Detsamma gäller om någon vårdas utanför institutionen men genom dess försorg eller i annal fall vårdas utanför institution och stat eller kommun är huvdman för vården.

Rätten till handikappersättning grundas på del hjälpbehov och de merkostnader som handikappet medför. Belräffande vårdbidraget är det vård-och tillsynsbehovet jämte merkostnaderna i anledning av sjukdom eller annat handikapp som är avgörande för rätten till förmånen. Vid en kortare vård utanför hemmet kvarstår i regel många av de behov och kostnader som handikappersättningen och vårdbidraget är avsedda för. För vårdbidraget gäller dessutom atl detla bl. a. kan avse kompensation för en förlorad förvärvsinkomst om barnels omvårdnad kräver alt en förälder måste avstå från förvärvsarbete. Om vården endasl pågår under en kortare fid kan alltså nuvarande regler leda till all denna kompensation faller bort ulan

att föräldern under den korta tid som står fill buds har möjlighet alt skaffa Prop. 1987/88:46 sig förvärvsarbete eller utöka sin arbetstid.

Det kan visserligen hävdas att vissa behov och kostnader bortfaller vid l.ex. sjukhusvistelse och att ersättning i sådana fall inte bör utges. Atl i varie särskilt fall av kortare institutionsvistelse försöka särskilja vilka behov och kostnader som bortfaller och vilka som kvarstår skulle emellertid innebära komplicerade, tidsödande och kanske också kostsamma utredningar. Ersättningen hinner vidare ofta inte dras in under tiden för institutionsvistelsen eftersom ersättningen utbetalas månadsvis och viss lid förflyter för avisering lill försäkringskassan m. m.

Jag anser att det är rimligt att beviljade förmåner av handikappersättning och vårdbidrag betalas ut också under tillfällig vård utanför hemmet, även om det allmänna bidrar till eller svarar för vårdkostnaden. Om däremot vistelsen varar under längre tid får man ulgå ifrån att en anpassning sker lill den nya situationen och alt del saknas fog för all utge förmånerna. Detla innebär atl försäkringskassan när vården påbörias måste göra en bedömning av vårdtidens längd. Om vårdtiden beräknas bli sex månader eller mer bör handikappersättning och vårdbidrag dras in. Bedöms vårdtiden bli kortare än sex månader bör vården betraktas som tillfällig och handikappersättning och vårdbidrag fortsätta atl betalas ut. Självfallet kan de förhållanden som föranledde försäkringskassan alt göra bedömningen att vårdtiden inte skulle bli sex mänader eller längre komma atl ändras. En ny bedömning måsle då ske. Om vid denna förnyade bedömning institutionsvården kan beräknas sammanlagt komma atl uppgå till sex månader eller mer skall handikappersättning eller vårdbidrag fortsättningsvis inle betalas ut.

Vad jag nu föreslagit fordrar en komplettering i 9 kap. 5 § AFL. Den nya lydelsen bör gälla fr. o. m. den Ijuli 1988.

Enligl min bedömning kan mitt här framförda förslag genomföras ulan adminislrafiva förstärkningar fill försäkringskassorna. Förslaget beräknas medföra en kostnadsökning för försäkringen på högst 2 milj. kr. per år.

6 Upprättade lagförslag

1 enlighet med vad jag anfört har inom socialdepartementet upprättats förslag till

1. lagom ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.

7 Specialmotivering Prop-1987/88:46

7.1 Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

3 kap. 10a§

Paragrafen reglerar limberäkning av sjukpenning under de första 14 dagarna i etl sjukfall när den försäkrades sjukpenning svarar mot sjukpenning- ... grundande inkomst av enbart anställning. Ändringen av tredje stycket innebär följande. Om den försäkrade under samma Qortondagarsperiod är berättigad fill ersättning efter olika nivåer, t. ex. hel och halv förmån, skall ersättning beräknas för varje nivå för sig.

Beräkningssättet kan åskådliggöras med följande exempel. En timanställd arbetar 8 limmar per dag under måndag-onsdag och 4 timmar per dag under torsdag och fredag. Hans limsjukpenning ulgör 38 kr. En vecka är den försäkrade hell sjukskriven under måndag- onsdag och halvt under torsdag och fredag. Vid beräkningen av sjukpenningen skall timmarna som belöper på hel sjukskrivning sammanläggas och beräknas för sig. Motsvarande tillvägagångssätt används,för timmarna som belöper på halv sjukskrivning. Sjukpenningberäkningen sker i exemplet alltså med utgångspunkt från två perioder. Den försäkrade är sålunda berättigad till hel sjukpenning med 912kr. /38 kr. x (8-l-8-(-8)/ och till halv sjukpenning med

152 kr. /38 kr. x .1/, totalt 1064 kr. för hela sjukfallet.

Paragrafens Qärde stycke innehåller regler om avrundning. Utges.sjuk-penning för mer än en dag skall - om det sammanlagda antalet timmar inle uppgår fill ett helt timtal - avrundning ske till närmaste hela timtal, varvid halv timme avmndas uppåt. Denna reglering får tillämpas för varie beräkningsperiod för sig när ersättning skall utges efter olika nivåer i fall som avses med tillägget i tredje stycket.

Enligl 4 kap. 14 § andra stycket skall den fillfälliga föräldrapenningen, i den mån den svarar mot sjukpenninggrundande inkomst av anställning, beräknas på motsvarande sätl som sjukpenningen enligt 3kap. 10a§. Hänvisningen innebär att lagändringen blir tillämplig även vid beräkning av tillfällig föräldrapenning. Den tillfälliga föräldrapenningen kan utges i form av hel, halv och Qärdedels tillfällig föräldrapenning. Till grund för beräkningen av den tillfälliga föräldrapenningen kan därför komma att läggas fler än två perioder.

4 kap. 8§

Av andra stycket i dess nya lydelse framgår att sjukhusvårdsavdrag skall
göras på föräldrapenning enligt samma regler som gäller för sjukpenning
vid sjukhusvård. Det nuvarande avdraget på sjukpenning görs med 55 kr.
per dag, men får inte överstiga en tredjedel av sjukpenningens belopp. Hel
föräldrapenning skall allfid utges med lägst garanfinivån, 60 kr. om dagen.
Om föräldrapenning inte utges fill den försäkrade för de dagar som sjuk- 20

husvården pågår skall avdraget i slället göras på föräldrapenning som utges Prop. 1987/88:46 lill den försäkrade efter sjukhusvårdens slul. Detsamma gäller också om enbart halv eller Qärdedels föräldrapenning utges under sjukhusvistelsen och detta innebär ett lägre avdrag än om hel föräldrapenning hade utgetts.

9kap. 4§

Genom ändringen i paragrafen införs ytterligare en ersättningsnivå inom vårdbidraget, en Qärdedels vårdbidrag. Bidraget utgår med ett belopp som motsvarar en Qärdedel,av hel förtidspension till ensamslående jämte pensionstillskott. Även för den nya ersättningsnivån skall rätten till vårdbidrag grundas på en sammanvägning av vård- och tillsynsbehovets omfattning samt merkostnadernas storlek. Endasl merkostnader ger inte rätt till vårdbidrag. Vanligtvis kan man emellertid räkna med att den förälder som har betydande merkostnader för ett sjukt eller handikappat barn också får avsätta mer tid för vård och tillsyn än vad som är fallet med elt friskt barn.

Även för Qärdedels vårdbidrag kan en viss angiven del bestämmas som ersättning för merkostnader. Sådan merkostnadsersättning kan i sådana fall bestämmas fill 17 eller 34% av basbeloppet.

Som framhållits i den allmänna mofiveringen skall bedömningen av om rätt till Qärdedels vårdbidrag föreligger grundas på vård- och tillsynsbehovets omfattning samt merkostnadernas slorlek för varie barn för sig. Inom denna ersättningsnivå skall det alltså inte ske någon samlad bedömning av den totala situationen i de fall när flera sjuka eller handikappade barn finns inom en familj.

5§

Enligl paragrafens nuvarande lydelse utgår inte handikappersättning eller vårdbidrag när den som behöver hjälp eller vård och tillsyn vistas på institution som tillhör eller till vars drift utgår bidrag från staten eller kommun. Detsamma gäller om denne vårdas utanför insfilutionen genom dess försorg eller i annat fall vårdas utanför institution och slaten eller kommun är huvudman för vården. Ändringen i andra stycket innebär att handikappersättning och vårdbidrag i dessa fall fortsätter att betalas ut om vårdtiden kan beräknas understiga sex månader. Bedömningen av vårdtidens längd skall göras av försäkringskassan när vården påbörias. En ny bedömning kan emellertid behöva göras när institutionsvården pågått en tid. Finner försäkringskassan vid detla senare tillfälle - i motsats till vad som förut antagits — att den fortlöpande vårdtiden, räknad från den tidpunkt då vården påbörjades, kan beräknas komma alt uppgå till eller överstiga sex månader skall handikappersättningen eller vårdbidraget inte längre betalas ut.

Inför ikraftträdandet av den nya regleringen i paragrafen kan det vara
lämpligt atl respektive försäkringskassa undersöker om vårdbidrag eller
handikappersättning som har dragils in på gmnd av insfitutionsvistelse
eller annan vård utanför hemmet åter kan utges fr. o.m. juli 1988. 21

7.2 Lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeför - Prop. 1987/88:46 säkring

3 kap. 5b§

Beträffande motiven till ändringarna i denna paragraf hänvisas till vad som anförts som kommentar till ändringen i 3 kap. 10a§ lagen om allmän försäkring.

8 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkiing.

9 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen atl anta de förslag som föredraganden lagl fram.

Norstedts Tryckeri. Stockholm 1987 22