Regeringens proposition 1987/88: 24

om statlig garanti för anordnande av olympiska vinterspel i Sverige år 1994

Prop.

1987/88: 24

Regeringen föreslår riksdagen all anla det förslag som har tagils upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 22 oklober 1987.

På regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Ulf Lönnqvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen alt ställa en .ekonomisk garanti för anordnande av olympiska vinterspel år 1994 i Östersund och Åre under förutsällning all Internationella olympiska kommittén beslutar förlägga spelen till dessa orter.

1    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 24

Jordbruksdepartementet Prop. 1987/88:24

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 oktober 1987

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén

Föredragande: statsrådet Lönnqvist

Proposition om statlig garanti för anordnande av olympiska vinterspel i Sverige år 1994

1 Inledning

Från svensk sida har inför såväl 1984 års, 1988 års som 1992 års tävlingar gjorts ansökningar hos Internationella olympiska kommittén (lOK) om atl få arrangera olympiska vinterspel. Enligl lOK: s regler fordras normalt all en arrangör av olympiska spel (OS) av staten tillförsäkras ekonomiska garantier för spelens genomförande. Riksdagen har med anledning av bl. a. denna regel vid de tidigare ansökningstillfällena lämnat sådana slalsgaranlier (prop. 1977/78:146, KrU 23, rskr. 275, prop. 1980/81:200, KrU 35, rskr. 428 och prop. 1985/86:104, KrU 23, rskr. 331). lOK beslutade dock i de nu nämnda fallen atl erbjuda OS till andra orter, nämligen Sarajevo i Jugoslavien, Calgary i Canada resp. Albertville i Frankrike.

I framställning lill regeringen den 2 juni 1987 anhöll Östersunds och Åre kommuner genom elt gemensamt bildat bolag - Vinterspelen Östersund/ Åre Aktiebolag - om fullständiga ekonomiska garantier från slalen för all ansöka om alt få arrangera de olympiska vinlerspden i Sverige är 1994. Kommunerna har också bildat en särskild stiftelse — Stiftelsen för Vinter-OS i Östersund 1994, med representanter för förutom de båda kommunerna också Sveriges riksidrotlsförbund (RF), Sveriges olympiska kommitté (SOK) och näringslivel. Bolaget är en för kommunerna gemensam avtalspart vid överläggningar med staten om statlig ekonomisk garanti för spelen.

Framställningen med en utredning om förutsättningarna för olympiska vinlerspd i Östersund och Åre år 1994 har remissbehandlats. På grundval av utredningen, remissyttrandena och vissa kompletterande uppgifter från bolaget har överläggningar förts mellan företrädare för å ena sidan staten och å andra sidan Vinlerspden Östersund/Åre AB samt Östersunds och Åre kommuner om statliga ekonomiska garantier för genomförandel av de olympiska vinlerspden år 1994. Överläggningarna har resulterat i ell avlal mdlan staten och del av kommunerna bildade bolaget.

Till protokollet i delta ärende bör fogas dels kommunernas framställning med den därtill hörande utredningen som bilagal, dels en remissammanställning som bdaga 2, dels också del mellan staten och bolaget träffade avtalet som bdaga 3.

2 Föredragandens överväganden Prop. 1987/88:24

Svensk idrottsrörelse och vid olika tidpunkter aktudla värdorter eller regioner har målmedvetet verkat för all olympiska vinlerspd förläggs lill vårt land. Näringslivet och särskilt turislseklorn har likaså i ökad utsträckning aktivt verkat för ell OS i Sverige.

Den svenska idrottsrörelsen har således i flera sammanhang uttryckt önskemål om alt olympiska vinterspel förläggs till.Sverige. Idrottsrörelsen har därvid bedömt atl ell sådant arrangemang är av slorl idrottsligt intresse samfidigt som del skulle ha ell betydande propagandavärde för svensk idrott. Från regionala företrädare har framförts atl olympiska vinlerspd med sin alltmer ökade internationella uppmärksamhet skulle vara av slor betydelse för orternas utveckling saml ge regional sfimulans.

Den som ansöker om alt få arrangera de olympiska vinterspelen år 1994 har atl före utgången av januari 1988 hos lOK redovisa förutsättningarna för en sådan ansökan. Ansökningen kommer därefter atl behandlas slutligt vid lOK: s session i Söul den 15 september 1988. lOK utser därvid värdort bland de sökande. Innan en ansökan kan inges måsle slaten ekonomiskt garantera spelens genomförande.

Den av bolaget genomförda utredningen av fömtsättningarna för att arrangera de vinlerolympiska spelen år 1994 har gjorts efter samråd med SOK och RF. De i utredningen föreslagna investeringarna och utgiftsprogrammen har beräknats i samråd med berörda intressenter, myndigheter och förelag saml därefter godkänts av SOK och de olympiska specialförbunden.

Utredningen redovisar så långl möjligl bruUoförhållanden avseende såväl kostnader som intäkter. Kostnaderna beräknas i prislägel mars 1987 till 1940 milj. kr. inkl. oförutsedda kostnader med 324 milj. kr. Intäkterna beräknas i fast pris och under vissa nedan angivna antaganden till 2010 milj. kr. Bland större invesleringar märks ny- och ombyggnader av ishockeyhallar, ny bob- och roddbana saml nybyggnader av skidstadion och skridskoarena i Östersund. I Åre krävs invesleringar huvudsakligen i befintliga alpina anläggningar och ell nyll presscenler. Utgångspunkten vid bedömningen av slalsgaranfin är alt de beräknade kostnaderna uppräknade med index skall täckas av de beräknade intäkterna.

De huvudsakliga intäkterna i kalkylen uppkommer genom försäljningen av sändningsrätten för TV. Dessa intäkter anges till 1 168 milj. kr. Intäkterna har beräknats med utgångspunkt i de avlal som värdorten för vinlerspe-len år 1988, Calgary, har slutit. Del angivna beloppet motsvarar 65% av summan för Calgarys avlal räknat efter en dollarkurs av 7 kr. Den totala intäkten av spelen beräknas som nämnts fill 2010 milj. kr. I della belopp ingår fömtom TV-intäkler bl. a. sponsor- och försäljningsintäkter, biljellin-takter saml vissa s. k. restvärden efter spelen.

Kalkylen är en investerings- och driftkalkyl. I kalkylen beaktas inle
bestående invesleringsvärden eller andra samhällsekonomiska effekter,
såsom ytterligare ianspråktagande av samhällelig service, skatteinkoms
ter, valulainläkler, sysselsättnings- eller regionalekonomiska effekter. Vis
sa sådana bedömningar har dock redovisats i utredningen. -,

Utredningen har remissbehandlats. Remissinstanserna lillstyrker utred- Prop. 1987/88:24 ningsförslagen och ställer sig positiva lill elt svenskt OS-artangemang. Byggnadsstyrelsen har särskill granskat utredningens investeringskalkyler och konstaterar all dessa är väl genomarbetade med den noggrannhet man kan begära i della tidiga skede. Kalkylerna har också granskats inom jordbruks- och finansdepartementen. Med kalkylerna som gmnd har överläggningar förts med syftet all kunna lämna en lolalgaranti för spelens genomförande. Avlal har slutits med förbehåll för bl. a. regeringens godkännande.

Kalkylen är beräknad i prisläget mars 1987. Hänsyn fill index för kostnadsutvecklingen måste senare tas, vilkel förhållande också omfattas av ' avtalet. Avtalet förutsätter alt oförutsedda kostnader också för verksamhet och investeringsobjekt som omfattas av garantiramen skall kunna fmansieras genom omprioriteringar. Endast för sådana kostnader för arrangerande av de olympiska spelen som uppkommer efter det all avtalet slutits och som inte kunnat påverkas av bolaget medger avtalet atl garantiramen efter förhandling kan höjas.

Med hänsyn till valet av avtalskonstruktion bör de beräknade intäkterna enligl min mening väl svara mol utgifter om ca 1,6 miljarder kr. Staten bör därför kunna lämna en garanti om 1 616 milj. kr., vilkel belopp motsvarar de av arrangören beräknade kostnaderna i 1987 års prisläge.

Slalsgaranlins syfte är atl täcka eventuella förluster i etl ulgiflsprogram om 1616 milj. kr. i den mån det saknas finansiering genom intäkter. Stalsgaranlin är begränsad till det angivna beloppet.

Överläggningarna mellan staten och kommunerna har utgått från all kommunerna tar ansvar för de olympiska vinterspelens genomförande och ekonomi. Det råder också enighet om atl den ekonomiska verksamhelen inom OS-budgeten skall bedrivas så att inte onödiga likvidiletskostnader eller behov av alltför tidig lånefinansiering uppstår. Investeringsåtaganden på en rimlig nivå bör också bidra lill att kommunernas ekonomiska ansvar efter spelen för anläggningar och därtill knutna driftkostnader kan upprätthållas. SOK och berörda specialförbund har godkänt anläggningarnas utformning med avseende på tekniska krav och standard. En viktig del i strävan all begränsa driftkostnaderna är den ideella arbetsinsats som idrottsrörelsen bidrar med. Etl positivt ekonomiskt resultat av vinterspelen bör därför tillfalla svensk idrott.

Statens garantiåtagande gäller endast mot bolaget, som skall vara ekonomiskt ansvarigt för genomförande av OS. Bolaget skall således om det visar sig nödvändigt genom garantin få intäklsunderskott täckt inom ramen för i avtalet redovisade utgiftsprogram. Som etl villkor för garantin skall bl.a. gälla alt staten ges insyn genom revisorer i verksamheten. Staten kommer som jag tidigare nämnt inte att ställa nägra garantier för de lån som kommer atl behöva tas upp av OS-huvudmannen före spelens genomförande. Lånen behövs i avvaktan på att OS-budgeten får sina slutliga intäkter efter genomförda tävlingar år 1994. Sådana lån förutsätts den ordinarie kreditmarknaden kunna förmedla mot bakgmnd bl.a. av det positiva gensvar en svensk ansökan rönt hos näringslivet.

Avstämning av OS-budgelens utveckling behöver ske fortlöpande. I ett 4

senare skede skall enligt avtalet överläggningar tas upp om fastställande av     Prop. 1987/88: 24 index för en justering av garantiåtagandet med hänsyn till kostnadsutvecklingen. Vid denna senare tidpunkt bör också, om spelen förlagts till Sverige, avtal om intäkter från försäljningen av rätten till TV-sändningar ha slutils.

Av avgörande belydelse för det ekonomiska resultatet av arrangemangen är storleken av inläklerna och deras periodisering. Med hänsyn främsl till att försäljningen av TV-rätligheterna förutsätts svara för huvuddelen av intäkterna skall enligt avtalet detta försäljningsavlal underställas regeringen för godkännande. Det är också av slor betydelse all OS-budgeten tillförsäkras största möjliga intäkter av försäljningen av rätten att använda OS-symbolen.

Sammanfatlningsvis vill jag sålunda framhålla att slalen bör kunna lämna en från ekonomisk synpunkt tillräcklig garanti för en vinlerolympiad i Östersund och Åre år 1994.

3 Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen alt ikläda staten ekonomiska åtaganden i överensstämmelse med lill denna proposition bifogat avlal.

4 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom proposition föreslå riksdagen all anla det förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1987/88: 24 Bilaga 1

"Ofsjo SNN

Förutsättningar för olympiska vinterspel i

ÖSTERSUND 1994

VINTERSPELEN ÖSTERSUND/ÅRE AB • MA] 1987                 7

Prop. 1987/88:24

# ,._, - ...     \

Vdsnn'10'"

Östersund 1987 06 02

BOX iy.]

5-enuiosnRSUND. SNVEDSN Till

TELEPHONE   INT-466J10199J

NAT 063101994 Rcgeringen

l\T -4663101982 SAT     063-1019 6;

Jordbruksdepartementet

44124 0'iOESI S

Ansökan om statlig garanfi för olympiska vinterspel 1994

Svensk idrottsrörelse har enhälligt beslutat fonsätta sina ansträngningar att få stå som värd för ett olympiskt vinterspel. Riksidrottsstyrelsen (RF) och Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) har enhälligt beslutat stödja Östersund som ny svensk kandidat för ett vinter-OS 1994. I nära samverkan mdlan Östersunds och Åre kommuner, idrotisrörelsen och näringslivet pågår nu ett omfattande arbete för att utforma och marknadsföra den nya svenska kandidaturen inför Internationella Olympiska Kommitténs (lOK) beslut den 15 september 1988 i Söul om arrangörson och värdland för vinter-ÖS 1994.

Östersund anmälde den 13 april 1987 till lOK sin kandidatur. Senast 1 februari 1988 ska definitiva handlingar inges till lOK. Denna slutliga ansökan ska enligt IOK:s regler åtföljas av en statlig garanti för spelens ekonomi och genomförande. Underlag för en sådan garanti har nu utarbetats av det särskilda planeringsbolag som bildats av Åre och Östersunds kommuner. Uppdraget sker i näia samverkan med styrelsen för den stiftelse, som bildats för et: vinter-OS i Östersund 1994 med företrädare för de båda kommunerna, RF och SOK. Dessutom ingär näringslivet, som helt svarar för marknadsföringskosmadema.

Underlaget för garanriansökan har utformats efter anvisningar och samråd vid överläggningar med berörda departement.

Ett vinter-Ös i Sverige skulle bli den största idrottsfesten och det största internationella evenemanget någonsin i vän land. Genom Östersunds ansökan och ett eventuellt uppdrag att genomfora spelen fär Sverige en unik möjlighet at: marknadsföra sig.

Det nya svenska konceptet med spelen i en sammanhållen region - Jämtlands län - skulle också innebära mycket stora möjligheter att utveckla en region med speciella fömtsätmingar för turism- och besöksnäringar. De stora satsningar som här skett frän staten, kommuner, landstinget och näringslivet skulle med ett vinter-OS kunna förstärkas och få bestående effekter av utomordenfiigl stor regionalpolitisk betydelse. Det skulle dessutom påverka även nationell ekonomi och handel. Sådana effekter har nåtts på andra håll i världen där olympiska vinterspel utnyttjats för en regional utveckling och nationell tursimsatsning. Som ett led i planeringsarbetet för vinter-OS i Östersund 1994 ingär därför också en studie utförd inom länsstyrelsen av de närings- och regionalpolitiska effektema och möjligheterna för Jämtlands län.

Prop. 1987/88:24

,999/

Den hittillsvarande marknadsföringen och internationella kontakter tyder på att Sverige nu fatt fram det bästa OS-konceptet någonsin. Sverige som ledande idrottsnarion bedöms nu uppenbarligen ha reella möjligheter att äntligen fi bjuda igen fill världens idrottsungdom. I Jämtlands län har OS-planema fält bredast tänkbara uppslutning polifiskt, idrottsligt, hos befolkningen och näringslivet. Nu krävs en bred nationell uppställning frän riksdag, regering, departement, ambassader, handelskontor, stadiga verk och myndigheter för att ta vara på den här stora chansen till marknadsföring och utveckling.

Självfallet är vi som ansvariga sökande angelägna att uppbyggnaden av. anläggningar och spelens genomförande ska präglas av en sund och realistisk ekonomi. Den kalkyl vi nu presenterar ska ses utifrån en sådan ambition. Men ett olympiskt spel som medel för en kraftfull näringslivs- och regionalpolitisk effekt i en utsatt men utvecklingsbar region bör i hög grad också prägla prövningen av kalkylen. Goda effekter av ett OS till Sverige och Östersund kan uppnäs mycket snabbt efter ett positivt beslut och bör därtill kunna planeras och genomföras så att betydande och bestående sysselsätmingseffekter uppnås.

Med hänvisning till föreliggande underlag för en ekonomisk kalkyl för ett vinter -OS i Jämtiand 1994 hemställes att regeringen förelägger riksdagen förslag om statiig garanti för vinter-OS i Sverige 1994. Med hänsyn till den utomordentligt kona tid som står till förfogande för marknadsföringen hemställes om största möjliga skyndsamhet i handläggningen.

För Vinterspelen Östersund/.Are AB

"-_?

_{/y-KMui-. M/7}

Nils Ericsson     lohn-Bruao Jaéobsson Beng: Asengärd

Ordförande VVice ordfoiande VD"

(l:e vice ordf i kom- (ordf i kommunstyrelsen i

styrelsen i Östersunds      Are kommun) kommun)

För Sfiftelsen för Vinter-OS i Östersund 1994

Thore Holmberg Ordförande

(Ordf i kommunstyrelsen . '

i Östersunds kommun) 10

IHUEHAllsFÖRTEC k H i mg sid nr      Prop. 1987/88:24

Ansökan om  statlig  garanti

1 BAKGRUND

2 ÖSTERSUND~ÄRES:s   FÖRUTSÄTTNINGAR

3 ORGANISATION

4 INVESTERINGAR  ARENOR

5 INVESTERINGAR  OLYMPISK  BY

6 INVESTERINGAR   INFRASTRUKTUR

7 INVESTERINGAR  PRESS- OCH   RADIO-TV-CENTRA 3      INVESTERINGAR  OCH   DRIFT   TELESERVICE

9 INVESTERINGAR  OCH   DRIFT   RADIO   OCH   TV

10 RÄDDNINGSTJÄNST,   SJUKVÅRD,   POLIS  MM

11 KOMMUNIKATIONER

12 BOENDE, SERVICE OCH KULTUR

13 ARRANGÖRENS DRIFTKOSTNADER

14 INTÄKTER

15 TIDPLAN

16 KAPITALKOSTNADER

17 KOSTNADSSAMMANSTÄLLNING

18 SAMHÄLLSEFFEKTER

19 HUR  ÖSTERSUND  LYCKADES   GENOMFÖRA   SPELEN

Q __

11

laHBHALLSFÖRTECKNIHG Sid nr       Prop. 1987/88:24

Ansökan om  statlig  garanti

1      BAKGRUND

1.1 Varför OS-frågan auktualiserats igen

1.2 Internationella relationer

1.3 Tidigare OS-utredningar

1.4 Vinterspelen Östersund-Äre Aktiebolag

1.5 Utredningsarbetet

1.6 Planeringsunderlag

1.7 Fortsatt planläggning

- Bil lA Kontoplan

- Bil IB Kontaktpersoner

2      ÖSTERSUND-ÄRE FÖRUTSÄTTNINGAR

2.1 Olymiska vinterspel  mitt  i   Norden

2.2 Vintersporttraditioner

2.3 Östersunds   förutsättningar

2.4 Äras   förutsättningar

2.5 Tele-,   radio/TV-  och dataservice

2.6 Sjukvård,   säkerhet m m

- Bil   2A Översikt Östersund

- Bil   2B Översikt  Rannåsdalen

- Bil   2C Översikt Are

3      ORGANISATION

3. 1  Organisation för marknadsföring av

kanditaturen 3.2  Organisation för spelens genomförande

- Bil 3A Östersunds OS-kanditatur,

organisationsskiss 20.5 -87

4  '  INVESTERINGAR, ARENOR

4.1   Arenor i Östersund

4.11 Arenakomplement och gemensamt

4. 12 Hoppbackar 70 m och 90 m

4.13 Längdskidstadion

4.14 Skidskyttestadion

4.15 Spårområde

4.16 Ishallar

4. 17 Skridskostadion 4.18 Bob och rodel

4.2   Arenor i Äre

4. 21   Arenakomplement  och  gemenseunt

4.22 Störtlopp  H och   H-komb

4.23 Störtlopp   D,   D-komb  och  Super   G  -  H 4. 24  Super   G -   D samt  Storslalom  H och   D, 4.25   Slalom   H och H-komb

4. 26  Slalom   D och   D-komb

4.27   Träningsbackar

4 ARENOR   I   ÖSTERSUND  OCH   ÄRE,    KOSTNADER

12

5 INVESTERINGAR  OLYMPISK  BY Prop. 1987/88:24

5.1 Permanenta   lokaler

5.2 Temporära  lokaler  och  anläggningar

5.3 Utrustning  och  inredning

5 OLYMPISK BY,    KOSTNADER

6 INVESTERINGAR   INFRASTRUKTUR

6.1     Kommunikationer

6.2   VA-försörjning
6. 3 Kraftförsörjning

6.4    Tele  och  data

6 INFRASTRUKTUR, KDSTNADER

7 INVESTERINGAR, PRESS- OCH RADIO/TV-CENTRA

7.1 Presscenter m m i Östersund

7.2 Radio/TV-center i Östersund

7.3 Massmediarestaurang i Östersund

7.4 Massmediacenter i Äre

7 PRESS- OCH RADIO/TV-CENTRA, KOSTNADER

8 INVESTERINGAR OCH DRIFT, TELESERVICE

8.1 Teleservice

8.2 Televerket Radio, rundradio

8.3 Finansiering

8 TELESERVICE OCH TELEVERKET RADIO,
INVESTERINGAR OCH DRIFT, KOSTNADER

-  Bil 8A Östersund, vinter-OS 1994

Fdrbindelsebehov för rundradio

-  Bil BB Äre, vinter-OS 1994

Forbindelsebehov   för  rundradio

-   Bil   SC  Vinter-OS   1994.   Bildförbindelser

9       INVESTERINGAR  OCH   DRIFT,    RADIO   OCH   TV

9 INVESTERINGAR  OCH   DRIFT,    RADIO   OCH   TV.
KOSTNADER

-   Bil   9A  Radio-   och  TV-bevakning  vid

OS   1994 i Östersund/Äre

10     Räddningstjänst;  sjukvård,  polis m m

10.1   Räddningstjänst 10. 2  Sjukvård

10.3 Polis

10.4 Östersunds armfegarnison

10.5 Länsstyrelsen, civilförsvaret

10.6 Kommunalteknisk service

10     Räddningstjänst,  sjukvård,  polis m m. kostnader

13

11     KOMMUNIKATIONER Prop. 1987/88:24

11.1 Preliminär  trafikanalys

11.2 Flyg

11.3 Järnväg

11.4 Allmänna  vägnätet

11.5 Kommunala  gatu-   och vägnätet

11.6 Buss-   och  taxitrafik

11.7 Parkering

11.8 Trafikcentral

12    BOENDE, SERVICE OCH KULTUR

12.1 Boende

12.2 Service och kultur

13    ARRANGÖRENS DRIFTKOSTNADER

13.1 Personal

13.2 Resekostnader

13.3 Kontorshyror

13.4 Allmänna cmkostnader kontor

13.5 Köpta tjänster

13.6 Säkerhet

13.7 Övriga  kostnader

13 ARRANGÖRENS   DRIFTKOSTNADER, SAMMANSTÄLLNING

14 INTÄKTER

14.1 Biljetter

14.2 Sponsors-   och   försäljningsintäkter

14.3 TV-in takter

14.4 Restvärden

14.5 Intäkternas   fördelning   i  tiden

14 INTÄKTER, SAMMANSTÄLLNING

15 TIDPLAN

-  Bil 15Ä Investeringar i Östersund -

Tidplan

- Bil 15B Investeringar i Äre - Tidplan

- Bil 15C Investeringar Teleservice,

Radio och TV - Tidplan

16    KAPITALKOSTNADER

-  Bil 16A Grafisk redovisning av in-

täkter och kostnader exkl kapitalkostnader

-  Bil 16B Grafisk redovisning av likvi-

ditet, intäkter och kostnader inkl kapitalkostnader

17    KOSTNADSSAMMANSTÄLLNING

17.1 Kostnader

17.2 Intäkter

17.3 Netto

14

18     SAMHÄLLSEFFEKTER Prop. 1987/88:24

18.1 Allmänna  effekter   för   Sverige och Jämtlands  län

18.2 Mätbara  effekter av  OS

18.3 Direkta  effekter   i  Jämtland  av   OS

18.4 Andra  effekter  i Jämtlands   län   1989-94 av   OS

18.5 Sysselsättning och  skatter

18.6 Sammanfattning

19     HUR ÖSTERSUND  LYCKADES  GENOMFÖRA   SPELEN

19.1 Utredning  och kampanj

19.2 Genomförandet

19.3 Olympiska vinterspelens betydelse

15

Prop. 1987/88:24 BA.'Q3:iUND

.. 1 varfPi' os-frågan atrtualiseras igen

Sverige har  deltagit  i   samtliga vinter-OS   sedan 1924;   då  de   första  spelen  genomfördes   i Chamonix, Frankrike.   Vi är  en av  de mest  framgångsrika nationerna genom tiderna  i vinterspelen.  Vi har ännu  aldrig  stått  som  värd.   Sedan 60-talet;   då frågan   första  gången  aktualiserades,   har   flera  utredningar gjorts.   Dessa har resulterat i  tre ansökningar med   Faltm  och Äre  som arrangörsorter. För   1984  års  spel  var  Göteborg   sökande  stad  tillsammans  med   Falun,  Äre  och  Hammarstrand.

-     1978   i Aten  sökte vi   1984-års   spel.   Den gången fick Sarajevo  stå  som värd  för spelen.

1981  sökte vi spelen  igen vid  lOC-kongressen  i Baden-Baden. Då hade  vi behövt ytterligare 9     röster av 81  för  att   få  värdskapet.   Denna gång  gick spelen  till   Calgary.

1986 kandiderade  Falun   för  tredje gången med  en stark övertygelse  cm  att   "nu är det  var tur". lOC-ledamöterna vid  denna  kongress  som hölls   i Lausanne var  dock av  en  annan mening  och  länt-nade   199 2-års  spel   till   Albertville -   ett beslut  som  rönte  både   förvåning  och  förstäitining.

Avståndet  mellan  Falun   och Äre   har   uppfattats   som en  svag  punkt  i kandidaturen   för spelen   1992.   Kanske  tog man också  för   lätt  på  denna  fråga  i marknadsföringsorganisationen,  vilket  ledde  till  att de  konkurrerande  orterna   i  det  närmaste  obesvarat kunde   använda  sig  av denna Faluns   akilleshäl  i  sin egen marknadsföring.

I   Östersund har   det  sedan   länge   funnits  ett   starkt intresse  av att   fä  stå  som  arrangör   för  olympiska vinterspel.   Staden var   Sveriges   första kandidat till  ett vinter-OS ;med  en kampanj  på  60-talet   för att  få  spelen   1976.   Detta  misslyckades  då  till följd  av att  staten  ej   var  villig  att   ställa  de nädiga ekonomiska garantierna.  Sedan dess har Östersund   inte  sökt mera  utcui  enbart   stött  Falun/ Äres kandidatur. Under tiden har  Östersund utvecklats   snabbt  som  stad,   men behållit  kvaliteterna med stora fritidsområden i direkt anslutning till stadscentrum och bostadsområden.   Staden var  därför väl  förberedd när frågan kom upp  den   17   oktober  i fjol  om Östersunds möjligheter  att  träda   in som svensk kandidat  till  vinterspelen   1994.

Prop. 1987/88:24

Sveriges   Olympiska   Kommitté  och  Riksidrottsförbundet beslutade  den 7   januari   1987   att  stödja Öster-sund/Äres kandidatur.   Beslutet grundades  på  att man måste  fortsätta   söka   för  att  någon gång   få  det vinter-OS vi  som stark vintersportnation  förtjänat.   Sverige skulle också kandidera med  starkast möjliga alternativ   för att klara den knivhårda konkurrens  som  i  dag  gäller om arrangörsskapet.

Med  de   förutsättningar   som ligger  i kombinationen Östersund/Are  torde Östersund   internationellt  kunna  framstå  som en mycket  stark kandidat.   Konkurrensen  från  de övriga kandidaterna  Anchorage, Sofia,  Lausanne,  Lillehammer  och  Berchtesgaden skall  dock  ej  underskattas,   även om det  nu   "är vår tur"   och Östersund är ett mycket bra alternativ.

Förutom det  självklara  i  att  en  stor vintersportnation  som  Sverige   någon gång  rtBste   "bjuda  igen", är det också hög tid  att  vi,   på hemmaplan,   far uppleva  ett  olympiskt  vinterspel.   Den  stimulans för de  tusentals människor,   som på  ett  eller  annat sätt  engageras  i  arbetet   samt  det ökade   intresset för vintersport  som blir   följden,  kan med  säkerhet inte överskattas.   Det  ekonomiska risktagandet,   mot bakgrund av  senare  års   erfarenheter,  kan  nu  också bedömas  vara   litet.

Frågan  om vilken  stad  som  får förtroendet att  arrangera   1994-års  olympiska vinterspel  avgörs  vid lOCs kongress   i  Seoul   15   september  1988.

1. 2 T.ntemationella relationer

Sverige har  spelat  en betydelsefull  roll   i  det  internationella   idrottsutbytet under, hela   1900-talet.   sålunda  var  en   svensk;   Viktor Balck,   medlem i den  första   Internationella   Olympiska kommittén. Sigfrid   Edström var  ordförande   1947-1951.   En  rad andra  svenskar har  Vcirit och är medlemmar:   Gujstav Dyrssen,   Bo   EStelund;   Sven  Thofelt,   Matts  Carlgren och   Gunnar   Ericsson.

Många svenskar har  deltagit och deltar  i det  internationella  arbetet;   bl  a genom att  inneha  platser  i  en  rad  specialförbunds och andra organs   styrelser. Därav  följer att ett mycket brett kontaktnät finns  etablerat med  de  organisationer   som påverkar beslut om  värdskapet   för olympiska  spel. Detta  utnyttjas  självfallet  i  största möjliga utsträckning  i marknadsföringen av  Sveriges kandidatur .

17

2   Riksdagen 1987188. 1 saml. Nr 24

Prop. 1987/88:24
1. 3 Tidicjare os-utredningar

1. 31 Olympislca vinterspelen 1984

1977  års  OS-utredning   lade  i  oktober   197 7  fram sitt betiänkande   (Ds   Jo   1977:8)   "Förutsättningar för  vinter-OS  i   Sverige   1984".   Utredare  var  riksdagsman   Rolf Rämgård.

Efter   förhandlingar med berörda  parter -   bl   a de då  aktuella  arranrskommunerna -   föreslog  regeringen   i  en  proposition   (1977/78:146)   riksdagen att   lämna  nödvändiga  statsgarantier   för  spelens anordnande.   Riksdagen  biföll  propositionen   (KrU 1977/78:23,   rskr   1977/78:275).   Den   svenska  ansökan om  att   år 1984  få  arrangera de   olympiska  vinter-spelen  i  Göteborg,   Falun,   Åre  och  Hammarstrand vann  emellertid   inte  bifall  vid   Internationella Olympiska  kommitténs   (lOK)   sammanträde   i maj   1978.

1. 32 Olympiska vinterspelen 1988

I   slutet  av  november   1980 överlämnade  Falu  kommun till   regeringen   utredningen   "Förutsättningar   för olympislca  vinterspel   i   Falun/Äre   1988"   med  hemställan  cm  ekonomiska  garantier   för  spelen. Utredningen hade  utförts  av  en   för ändamålet   särskilt  sammansatt  kommitté.   De   ekonomiska  kalkylerna   i  denna   utredning  grundades   till   del   på   en indexuppräkning av  1977  års kalkyl.  Nya  kalkyler gjordes   i  de   fall   de ändrade   förutsättningarna antogs påverka  kostnaden.   I   övrigt  antog kommittén att  slutsatser   i   Rolf Rämgårds   utredning   1977 fortfarande  ägde   aktualitet.

Den av  staten  särskilt  tillsatta  granskaren av utredningen  konstaterade   i   sitt betänkande   "ett möjligt  underskott  i   storleksordningen   70 Mkr", samtidigt  som detta  var   den  bedömda  risken   för  en förlust.   Granskaren  påpekade  att   utfallet   i  mångt och mycket var beroende  av   TV-intäkterna•

Regeringens  proposition   1980/81:200  beslutades  i maj   1981.   ,

Frågan  om  statens   ekonomiska  garanti   för  spelens genomförande behandlades  därefter  av  riksdagen.

på  grundval   av   riksdagsbeslutet  undertecknades   i septeniber   1981 ett  avtal  om  ekonomisk  garanti   för 1988-  års   spel.  Avtalsparter  var   staten,   Falu kommun;   Äre  kommun och  Sveriges   Olympiska kommitté.

Vid  omröstningen   i  Baden-Baden  valdes  Calgary  som arrangör   för   1988  års  vinterspel

Prop. 1987/88: 24

1.33 Olympiska vinterspelen 1992

Utredningen  "Förutsättningar   för  olympiska  vinterspel   i  Falun/Äre   1982"   färdigställdes   i  april 1985.   För   utredningen  svarade Falun Äre   Organisation  FOC  AB.

I denna  utredning  gjordes  en   fördjupad  och  förutsättningslös   inventering  av program och   förutsättningar.  Utredningen gjordes  med målsättningen  att befintliga   arenor  i   första  hand   skulle  nyttjas. Ätskilliga moderniseringar  krävdes  dock,   liksom kompletteringar   för  de  nya  grenar och  tävlingsmoment  som tillkommit.

Kostnader pch intäkter beräknades i prisläge januari   198 5.

I  utredningen   för 1992   års   vinterspel  beräknades intäkterna  totalt  till   1724 Mkr  och kostnaderna till   totalt   1539  Mkr.

Utredningens beräknade nettoresultat var sålunda 185  Mkr.

November  1985  överlämnades   utredningen  till   staten med  hemställan om  ekonomisk   garanti   för  vinterspelen   1992.

Regeringens proposition 1985/86:104 beslutades 3 april 1986. Frågan om statens ekonomiska garanti för spelens genomförande behandlades därefter av riksdagen.

Avtal om statsgaranti undertecknades mellan staten och  Falun Åre   Organisation  FOC  AB.

Vid  omröstningen  i   lausanne   17  oktober  valdes Albertville  som  arrangör   för   1992-års  vinterspel.

1.4 Vinterspelen Östersund-Are Aktiebolag

Bör   förhandlingar  i   frågor  som   rörde   199 2-års olympiska  vinterspel   framfördes   från  statens   sida att man  gärna   såg   en  juridisk  person  som   förhandlingspart .

Underhandskontakter med staten har gett vid handen att man även denna gång gärna ser en juridisk person  att   förhandla  och  teckna  avtal  med.

Östersunds  och Are  kommuner  har  därför   gemensamt bildat  det  till  hälften  vardera ägda  bolaget "Vinterspelen Östersund-Äre Aktiebolag". För  förvaltningen  av  bolaget har  kommunerna  tecknat  ett   separat   samarbetsavtal.

19

Prop. 1987/88:24

I ett första skede är bolagets uppgift att ta fram denna utredning som underlag för förhandlingar med staten  on statsgaranti   för spelen.

Avtal  om  statsgaranti  avses   tecknas  med bolaget efter   särskilt godkännande   av bolagets ägare,   kommunerna .

Den   fortsatta  verksamheten  i  bolaget om Östersund får   stå  som värå   för   1994-års   vinterspel  avses kunna klaras  ut hösten   1988  före   lOCs beslut   i Seoul.

Styrelsen  i  bolaget består av   ledamöter   från respektive  kommuns  kommunstyrelses   arbetsutskott.

Ordförande :

Nils  Eriksson,  kommunalråd Östersunds kommun

831   82  Östersund Tfn  063-14   30  00

Vice ordförande:

John-Bruno  Jacobsson,   koitunimalråd Äre  kommun

Box 201

830 05 Järpen
Tfn  0647-108   50

Verkställande  direktör:

Bengt Äsengård Tfn   tMT 010-501082

Bolagets  adress: c/o  OS-kansliet

Box  1994

831 01   Östersund
Tfn 063-10   19   94

20

Prop. 1987/88: 24

1.5 Dtredningaarbetet

Medverkande   i  utredningen   framgår av bilaga   IB.

Målsättning med  utredningen har primärt varit att ta  frara  ett bra  underlag  för överläggningar med staten om en  statsgaranti   för  spelen.

Målsättningen har  vidare varit  att  skapa  ett bra underlag   för  den  fortsatta    planeringen   inför  spelen,   sålunda  redovisas  även   förutsättningar  och funktioner  som  ej  påverkar  det  ekonomiska  resultatet av spelen.

För anläggningar   och   funktioner  i  Östersund har  en fördjupad   inventering  av program och   förutsättningar  gjorts  undantaget bob-   och  rodelbanan,   vars program och pris   i huvudsak  grundas  på  uppgifter hämt:ade   ur   utredningen   för vinterspelen   1992.

Program och  förutsättningar  för  "Aredelen" bygger på  vad  som  redovisades   för Äre  i  tidigare  utredning   för  vinterspelen   199 2.   Justering och  anpassning har  dock gjorts  med hänsyn  till  nu aktuella . förhållanden  och priser.

Likt  tidigare  utredningar  baseras program  och kalkyl  på  de vid  utredning still få Het gällande  tav-lingsreglerna,   standardkraven  och praxis  för internationella   tävlingar.

Tolv dagars   tävlingsprogram har   förutsatts. Vinterspelen   i  Calgary har  på  försök  utökats  till sexton dagar   (tre helger)   -  detta  efter önskemål från TV och  sponsorer.

så   långt möjligt har   i  utredningen  eftersträvats att  utnyttja befintliga  anläggningar. . På arenasidan krävs dock åtskillig  nyanläggning. Ebr Östersunds  del   innebär  detta  i   stort   sett  nya arenor   för samtliga tävlingsmoment,  medan Are kan nyttja en  stor  del  av befintliga .arenor.

Programarbetet har  bedrivits  i seunråd med   SOK och berörda   svenska  special förbund.   Så  långt möjligt har  uppgifter  om  Calgarys program  inhämtats.

21

Prop. 1987/88:24

Genomförandet av  olympiska  spel kräver  dock insatser långt utöver vad   själva  tävlingarna beträffar, närför har  också  olika myndigheter  medverkat  i utredningen med   information och  synpunkter  på kr ingårrangemangen.   Sålunda har  de  båda  kommunernas  olika organ   lämnat  uppgift om  förutsättningar på  respektive ort. Andra samhällsorgan som medverkat med  faktauppgifter är  Televerket,   Polisen, Landstinget, Länsstyrelsen,  Försvaret;   Sveriges Radio och  Sveriges  Television   liksom  representanter   för övriga massmediaorgan.  Det har  exempelvis gjorts   särskilda  utredningar  av  Televerket  och Sveriges  Radio/   Sveriges  Television  som underlag för  vad  som här  redovisas.

Kostnaderna har  i  allmänhet  framtagits  genom förenklad  referenskalkyl,   sararåd  med  entreprenörer och prisuppgifter   från  leverantörer/tillverkare.

Redovisade  kostnader avser koscnadsläge mars 1987.

I  redovisade anläggningskostnader  ingår de kostnader  som framgår av bifogade  kontoplan,  bilaga   1 A (ingående  kostnader   inringade).

Investeringskalkylen  redovisas   som bruttokalkyl med  eventuella  restvärden  som  intäkt  efter  genomförda  spel.

Dokumentationen  av  de   olika  objekten,   den  utrustning och de  funktioner,   som  erfordras   för  att  genomföra vinterspelen,  har  gjorts  detaljerat  så långt  att  läsaren  får  en god  uppfattning om  innehåll  och  standard.

Den  nu   föreliggande   utredningen  skiljer   sig   i  vissa  avseenden  från  den  tidigare  utredningen   för 1992-års  vinterspel   förlagda  till   Falun/Are.

Valet  av Östersund  som  arrangörsort   innebär  ökade kostnader   för arenor  samtidigt som närheten  till Are ger möjlighet  till  rationaliseringar  och därmed minskade kostnader.

Merkostnaden   jämfört  med   Falun  för Östersunds del ligger i huvudsak i hoppbackar och skidstadion. Samtidigt innebär kombinationen Östersund-Are,   att flygplats  Molanda  och Rödöbron kan  utgå  ur programmet.  Samordningsvinster tas även tillvara med os-by endast i Östersund  liksora för övriga funktioner  såsom press  m m.

De   år som förflutit  sedan  förra utrednngen har givetvis  inneburit kostnadsökningar pga att den allmänna prisnivån i  dag   (mars  87)  är högre   (prisökning + 11  %   enligt konsumentprisindex).

22

Prop. 1987/88: 24

Med  referens   till  uppgifter  ora  Calgarys program tycks även  spelens  omfattning  ha ökat -   vad  avser antal  tävlande   (+  30  %),   officials  (+  20  %)  och antalet press-;   Radio-   och TV-personal   {+  50   %).   I utrednigen har hänsyn  tagits även till dessa  förändr.ingår.

Utredningen har gjorts under mycket stark tidspress.   Detta  har  inneburit  att  kontakter med berörda  förbund,   organisationer  etc av  tidsskäl har nast begränsas.   Anläggningarnas  lokalisering  har likaså  av  tidsskäl gjorts utan de  ingående  studier och  samråd  som hade varit önskvärda.

Tack vare den goda  viljan   från alla   som medverkat i   utredningen har  den ändå  kunnat  göras  relativt fullständig.   Eventuella  brister  bedöms    ej   vara större än att  de   innefattas   i  de belopp som  reserverats  för oförutsedda  kostnader   (investering 15   %;   drift  30   %) .

De   utredningar  som  rapporten grundar  sig på har  så långt möjligt  gjorts både   seriöst  och  grundligt. Det  resultat och  de  slutsatser   som redovisas  torde väl  motsvara vad  vi   i  dag  vet konmier  att krävas  av arrangemangen  för att  de   olympiska  vinterspelen  i Östersund 1994 skall bli lyckade.

23

Prop. lS|87/88:24

1.6

Planeringsunderlag

1.61 TSvlingsprograM

Vinterspelen   förutsätts  omfatta   12  dagar  +   en extra  dag   för  ishockeyturneringen.   Preliminärt förutsätts   spelen   förläggas   till   tidsperioden   Ti 15/2 t  o m SÖ   27/2   1994.

Utredning  och kalkyl  omfattar   sedvanliga  OS-

grenar  enligt   följande  redovisning:

Tävlingsgren  respektive antal  tävlingsrnoment  eller

matcher.

Backhoppning

Längdåkning

Skidskytte Ishockey

Konståkning

Skr id sko

Bob och rodel

H  70   m, ,90  m och  90  m lag 3

H   Kombination  70  m och

70   m lag 2

H  15 km;   30 km;   5 0 km och

4x10 km 4

D   5 km;   10 km;   20 km och

4x5  km 4

H   Kombination  15 km och

3x10 km 2

H 10 km; 2 0 km och

4x7, 5 km 3

12 lag grundserier 2x6 lag 30

Finalspel 4 lag 6

Matcher om 5-12 plats 4

H.   Obl   pr,   Kort  pr,

Fritt program 3
D.   Obl   pr,   Kort  pr,

Fritt program 3
Isdans •  Obl  pr  i;   Obl  pr  2

Fri  dans 3
Paråkning.  Kort pr,

Fritt program 2

Uppvisning 1

H 500   m,   1000   m,   1500   m,

5000 m och  10  000  m 5

D 500   m,   1000   m,   1500   m

och  3000  m 4

H 1-mcUis  och   2-mans   rodel 6

D  1-mans   rodel 4

H 2-mans  och   4-mans  bob 8

24

Prop. 1987/88:24

Alpint H Störtlopp,   Super  g;   stor-

slalom och  spec.slalom 6

D Störtlopp,   Super  g;   stor
slalom och  spec.slalom 6

_____________ H  och D Kombination______ 6

Totalt  antal  obligatoriska   tävlingsmoment

eller matcher 115

Till  detta  kommer öppningsceremoni  och avslutningsceremoni .

Prisutdelning   förutsätts  ske  kvällstid på  central plats  i Östersund respektive Are.

Utökning   av programmet kan  ske  dels p g a nya   lOC-beslut;   dels  i  form av uppvisningsgrenar. I  Calgary ingår curling  och  freestyle   som uppvisningsgrenar på  särskilda  arenor.   Dessutom är short-track och handikapptävlingar med  som uppvisningsgrenar -   dessa kan dock bedrivas   inom det  ordinarie  arenaprogrammet.

Utökning   i  form av  tillkommande  grenar  eller  annan ändring är  under  diskussion.   Utöver  curling och fresstyle  kan  nämnas

- Längdskidåkning herrar:  Tillkommande   längre sträcka  70-90 km

- Längdskidåkning damer:  Tillkommande   längre sträcka  40-50 km.

- Skidskytte  damer  10 km,   15  km  och   3x7; 5 km.

- Skridsko  damer:   Tillkommande   sträcka 5000 m.

Beslut  om utökat ordinarie  program  innebär för vissa grenar helt nya arenor   (t ex  freestyle och curling),   för andra grenar  en ökad belastning på en  arena  som  redan  ingår  i  kalkylen.

Indirekt   innebär tillkommande  grenar  en  uppdimen-sionering  av den  olympiska byn,   större organisationsapparat och  en  uppräkning   av data  och kostnader  vad     ller  Radio/TV,   tele,     press,   publik; infrastruktur  m m.

Om utökning sker med  uppvisningsgrenar löses boendet  utanför  den  olympiska byn och mot   särskilda (högre)   avgifter.  Organisationsapparaten m m  får dock en högre belastning även av dessa grenar .

25

Prop. 1987/88:24

1.62    glaneringadata

I  jämförelse med   Falun/Ares  program  för OS   1992 har antalet  direkt OS-engagerade  höjts  med  raellan   20   % och   50   %   (olika  för olika  kategorier).   Detta grundar   sig  på  att  vi  nu haft  tillgång  till  bättre  referensdata  från Sarajevo  och Calgary.

Nationstrupper  ca  60  st

(Därav   i  alpina grenar   ca  7 50  pers)

lOC-ledamöter  och  andra  officials

Massmediapersonal     (Därav  med Äre  som huvudsaklig  verksamhetsort  ca   1500 pers)

Publik:   Uppskattning  av

antal   sålda  biljetter 800000  st

Därav   i Äre (150000  st)

Uppskattning   av  max publik/arena :

Hoppbackar 50000 pers

Längdskidstadion   (inkl

spårområde) 45000 pers

A-hallen 9000 pers

B-hallen 2500 pers

Skridskostadion 11000 pers

Bob  och   rodel 10000 pers

Störtlopp 30000 pers

Slaloni/Storslalom 20000 pers

Max   saratidigt  i   Rannåsdalen Max   samtidigt  i Äre

3000 pers

600 pers 6000 pers

50000 pers 30000 pers

Anställd  personal:   Successiv   ökning till   1993-94

Teknisk  personal +   frivillig   administrativ personal   på  deltid  med max antal  1994

Frivillig personal  ca

Dessutom  förutsätts  medverkan  av militär  och   förstärkning  av personal   i  offentlig   tjänst.

135 pers

100-200 pers 4000 pers

26

Prop. 1987/88:24

1.63    Klimatdnta

Temperaturstatistik   1951-1980;   Frösön: Normaltemperaturen varierar mellan -6;4°     och -8,8°     i  februari.

Normaltemperaturen  varierar  mellan -i;8°     och -e; 2°     i mars.

Max-   och min-temperaturer  1961-1975:

Dygnets  varmaste mätvärde var  lägre än -15°     under  i genomsnitt   1,4 dygn  i   februari  och   0,1  dygn  i mars. Dygnets kallaste nätvärde var  lägre än -15°     under  i genomsnitt  5,7  dygn  i  februari  och   2;1  dygn  i mars.

Under  januari-mars   1987  har  särskilda mätningar  gjorts  i den  aktuella   OS-terrängen.  Under  delar  av  perioden har ovanligt   sträng kyla  rått.   Mätning  har  skett vid   Rannås-tjärn,   på  sluttningen  V om   Rannåstjärn,   nuvarande  skidstadion och  Remonthagen.   Under nattligt kalla perioder är skillnader  i  temperaturer  dagtid  relativt små.   Nattetid har   lägre   liggande mätpunkter  genomgående   lägre  värden. Vid   sträng kyla äir  skillnaden  större och  gäller  även  dagtid .

Mätresultatet  innebär att man vid   lokalisering  till   Rannåsdalen bör   söka  arenalägen  en bit  upp på  sluttningen. Den öppning   av   terrängen,   sora  nya   E75   och övrig  utbyggnad innetär,   kan   förväntas medföra  en viss   utdränering  av kalluft  och  ett  förbättrat  lokalklimat.

Vindstatistik  från  Frösön perioden   1965-1984,   februari  och mars   månader  och observationer  dagtid 07.00-16.00  varje hel   timme  ger   följande  i   sammanfattning:

Vindstilla 12  % av  tiden

1     -     5 knop   (0,5  -   2,5   m/sek) 34; 9 %

6-10  knop   (3        -   5       m/sek) 33; 1 %

11-16 knop   (5,5  -   8       nt/sek) 1 s; 5 %

17   -   22  knop   (3.5  -11,5  m/sek) 3,5 %

Över  22 knop   (li;5   nvsek) i; 1 %

Den  klart dominerande  vindriktningen är  från  180O (söder) .   I  andra hand dominerar  vindar   från ca   120-130° (sydost)   och   280-320°  (nordväst).

Snödjup  enligt   statistik   1930-1980:

15   februari:  Alltid   snö.

3-7 2   cm,  medeldjup   41   cm

15   mars: Snöfritt   1972   och   1973   (2  av   51   år).

I  övrigt   2-84  cm,  medeldjup   40  cm.

27

Prop. 1987/88:24

7ortsatt plr.nläggning

Även  om denna  utredning haft  en hög målsättning att  klara  ut de  frågor  som  Sciramanhänger raed  genomförande   av   ett  OS,   återstår många:frågor  att besvara .

Det är därför av vikt att planeringen för vinter-OS 1994 fortsätter och att tiden fram till lOCs beslut i september 1988 nyttjas för denna planering.

Före beslutet bör en   förbokning. göras  av  den bädd-och   servicekapacitet  som  ligger   inom  arranrens ansvar.

Oraedelbart efter lOCs beslut måste en raängd viktiga beslut tas, som påverkar och formar spelens utförande.

Detta   förutsätter  en  god  planering   i  ett  tidigt skede.   Här  redovisad   utredning  bör  därför   fördjupas  och  kompletteras  till  en  programhandling. Organisationsformen naste även  klaras   ut.

En   detaljerad   tidplan   fram  till   juni   1988  bör  upprättas   på  basis  av  framtaget  program och   utifrån en   upprättad  grov  tidplan   tom  1994.   Plan  bör upprättas   för   internationella  och  nationella  kontakter .

Väl  genomförda vinterspel med  gott  ekonomiskt  resultat   förutsätter  en god  och  kvalificerad   planering.   Därför bör planeringen  påbörjas omgående,   så att  organisationen   står  väl   rustad  och   förberedd den  dag   spelen  tilldelas  Östersund, påbörjas  planeringen   för   sent,   är  risken  uppenbar att  det blir  oraständigheterna  som styr  planeringen i   stället   för  att  planeringen   styr   utvecklingen.

28

Prop. 1987/88:24

ÖSTSRSUND-AREs   FÖRUTSÄTTNINGAR

Illustrationer: Bilaga   2A    Översikt Östersund Bilaga   2B     Översikt  Rannåsdalen Bilaga   2C    Översikt Äre

2.1 Olympiska vinterspel mitt i Horden

Östersund  har med   sitt   läge mitt  i   Norden  goda förbindelser  via   "Mittnordenvägen"   Trondheim-Äre-Östersund-Sundsvall(-Vasa).

Europaväg 75  har   i  dag   en  mycket  god   standard. Fbre   1994 kommer   dessutom  den  norra   förbifarten kring  Östersund  att  vara   utbyggd.

Östersunds   flygplats  har med  helt  ny  flygstation hög kapacitet  och  tar   emot både   in-   och  utrikes-trafik.   Genom  samarbete med railitärflyget F4   och raed komplettering  av  taxibanor  kan  tillräcklig kapacitet  nås även   för  en högfrekvent  OS-trafik med  omfattande   utlandscharter.

Goda   järnvägsförbindelser   finns  till   Syd-   och  Mellansverige  och  med   Sundsvall  och  Trondheim.   En upprustning  av  sträckan Östersund-Äre   för   185 Mkr koraraer  att  vara genomförd  före   1994,   vilket ger förstärkt kapacitet  inför   OS.

Båda  tävlingsorterna kan   erbjuda  mycket  saralade lösningar med  korta  avstånd.   I  Östersund   finns arenor,   Olyrapiska  byn,   press-   och  radio/TV-centra ra ra  inom  2,5 km  från  centrum.   Äreskutan   ligger inom  synhåll   från Östersund och  endast  74 km  från flygplatsen.   I   Äre   ligger   arenornas  målområden praktiskt  taget  i  centrum.

En god  vintersportmiljö  kan  erbjudas  med  lämplig terräng,  vacker  natur  och  garanterad   snö säkerhet.

Arrangörsorterna koraraer att kunna erbjuda bäddkapacitet i centrala lägen för alla direkt OS-engagerade. För tillresande publik utnyttjas bäddar inora ett omland med 1-2 timmars reseavstånd. Sammanlagt finns i dag ca 56 500 täddar i regionen + en årlig tillväxt , sora med ett positivt OS-beslut kan   förväntas   uppgå  till  1500   täddar/år.

29

Prop. 1987/88:24

2. 2 Vinteraport traditioner

Ett vinter-OS 1994 skulle innebära 100-årsjubileum för Östersund, eftersom de första stora nationella skidtävlingarna  lär ha hållits  i Östersund  1894.

Jämtlands   länsinnevånare  har  ett dokumenterat stort   idrottsintresse -   med  vintersporterna på  ett naturligt  sätt i  fokus.   Detta avspeglas också i den breda  uppslutning,   som  finns bakom kandidaturen;   bl  a  i  form av  en   imponerande   lokal   sponsring .

Många kända idrottsprofiler har fostrats i länet. Duktiga ledare och arrangörer finns med vana från en   lång  rad  större  arrangeméing,   som t  ex

- Skid-SM hela åtta gånger,   senast   1983

- VM   i  skridsko  1958

- 3-landskamp  i  skridsko

- World   Cup-tävlingar   i   skridsko  1986   och   1987

- SM  i  konståkning  1986

- Ishockeylandskamp i  Z-kupolen

- EM  i  rodel

- Alpina  VM   1954

- World   Cup-tävlingar   i både  slalom,   storslalom och  störtlopp -  arrangemang  som gett Are mycket gott  renommé.

Östersund  skall även  stå  som värd  för O-ringen 1989;   där man  väntar   18  000 tävlande och  totalt 30-40   000   besökande.

Erfarenheterna  från dessa  arrangemeuig är av  stort ■värde.   Dat publika   intresset har också  varit glädjande  med publiksiffror,   som  legat högre än då motsvarande   tävlingar hållits  i  Mellansverige.

2. 3 Östersunds  förutsättningar

Östersund kan bjuda på starkt koncentrerade spel med både arenor, olympisk by och press-radio/TV-center  inom gångavstånd   från  stadslärnan.

Som residensstad, utbildnings- och militarst.ad och turistort har Östersiind  en väl   utbyggd   service

-  dimensionerad  för långt fler än de  56  500  invå
narna.   I   stadskärnan   finns  ca  300-tal butiker  och
ett   30-tal  restauranger.  Östersund är ett kora-
mersiellt och kulturellt  centrum  för ett  stort
oraland och har  den  största  norgehandeln av  alla
orter  i   landet.

Under 1986 tog Östersund steget upp som Sveriges fjärde  kongressort  efter  de  tre  storstäderna.

30

Prop. 1987/88:24

I   Östersund ordnas  årligen många evenemang, som lockar  stor publik.   Expo  Norr, Östersunds musikvecka   och  Storsjöyran är några  exempel.   Storsjöyran är  en  fest mitt  i   stan,   som lockade  en publik på  100  000  betalande   under  ett  veckoslut  i   juli 1986.

För sport-   och  fritidsaktiviteter   finns  det mycket att  välja på  i   staden och i  fritidsområden  direkt intill  bebyggelsen.

Kulturutbudet är också  rikligt.   Vid  ett   OS   finns det  en nangd   lokaler och  anläggningar,   som är lämpliga  för specialarrangemang  vid  sidan  av de olympiska  tävlingarna.

Den  kommunaltekniska  servicen  kan klaras med  temporära   förstärkningar.

2.31 Tävlingsarenor

Östersund har  i  Rannåsdalen  och  Torrå sen-området en  skidterräng med  utslagsgivande  spår,   som vid senaste  skid-SM  fick mycket beröm.  Detta har  varit en viktig   förutsättning   för  lokalisering  av skidstadion.

I   förstudier  gjorda  under  vintern   1986-87   har möjligheten att bygga  ut befintliga  arenor  studerats och  ställts  mot  nyetablering  i  flera alternativa lägen.   Studierna har  visat  att nyetableringar både ger  bättre  funktioner  och kan byggas  till   sctmma totalkostnader -   bl  a med  hänsyn  till   infrastruktur  och  samordningsvinster.

Totalkostnaden byggs  upp bl  a  av  arenor,  massmediainvesteringar  och   infrastruktur   i   samspel. Detta  gör att man   för att   få  en komplett kalkyl måste  välja ett  läge som ka 1 kyl förut sä ttn ing .  På den  korta tid  som stått  till   förfogande  kunde man konstatera att  en  lokalisering  till   Rannåsdalen dels är  planmässigt  och   tekniskt  realiserbar,   dels ger  en  god  saraordning.  För andra diskuterade   lägen fanns  osäkerheter  i  planeringsförutsättningarna> som av  tidsskäl  inte kunde   utredas  färdigt.  Hoppbackarna studerades   först på Östberget;   Frösön, men  flyttades pga luftfartsverkets synpunkter till   Rannåsdalen.

Utredningen  bygger   således  på  en koncentration av alla  arenor  till   Raniwsdalen  utom bob/rodelbanan, som av  terrängskäl endast kan  placeras  på  Östberget .

31

Prop. 1987/88:24

Den  slutlifa placeringen  av arenor  får dock inte anses   fastställd.

En  öppen  attityd  naste hållas   inför nya  argument, marknadsföringsskäl m ra,   som kan  leda  till  att man för en  eller   flera arenor  återupptar   och   fullföljer  ett  alternativstudiura.

Hoppbackar

Nya  backar  byggs  i  ett  utförande   som påminner  om Holmenkollens  90   m-backe,   med  uppbromsningsplan   i en  tor schaktad   "gryta".   Schaktmassorna  utnyttjas till  att bygga  upp underbackens övre  del.   Backen vänder   sig   raot   "Olympiatorget",   som  är  förplats till  alla  arenorna.   Den   föreslagna   lösningen  ger mycket bra  publikplatser  och hög publikkapacitet.

Hopptornen  kommer  att  annonsera Östersund   på   långt håll   längs  E75.

Längdskidstadion och  skjutbana

Ny  skidstadion byggs   i   sluttningen  ned  mot  Rannåsdalen.   Start-   och målområdet  skärs   in   i  den   flackt lutande   terrängen.   Man   får  på   sätt  en   inre  slänt som blir   naturlig  publikyta  med  hög kapacitet.

Från  det   föreslagna   läget kan man  ansluta   till befintligt   spårsystem   och  dessutom  göra   extra slingor  i   sluttningen  ovanför   stadion.   Befintliga spår  rustas  upp  och  kompletteras  med  nya  delar   för att   klara  hela  det breda   tävlingsprograraraet.

För  skidskyttet  utförs   en   ny  skjutbana med  30 platser.   Banan orienteras   så  att  en  stor  del  av skidstadions  publik  både  kan  se  skjutmomentet, start  och målgång.

Arenorna görs  permanenta -   raed  endast  vissa  delar temporära   för   OS.

Ishallar

En  stor   "Olympiahall"   byggs.   Den  planeras   för att i   framtiden  kunna  fungera  som fotbollshall,   mässhall  ra ra.   För de  olyrapiska  vinterspelen   utrustas hallen med  temporära   installationer  till  A-   och C-hall   för ishockey och  konståkning.

Z-kupolen har  tillräcklig kapacitet   för  att bli B-hall.   En  allnän upprustning   ingår i  kalkylerna.

32

Prop. 1987/88:24

Skridskostadion

Ny  anläggning byggs  i  Rannåsdalen.  Även här utnyttjas  skärning  i   terränrjen   för att  skapa naturliga publikgradänger.

Arenan görs  permanent men med  en  relativt stor mängd    temporära  delar   för  att höja kapaciteten under  OS.

Bob och rodel

En  konstfryst kombinerad bob-   och  rodelbana byggs på Östberget.   Berget bedöms  ha   lämplig profil  och erforderlig   nivåskillnad   (för konstfryst bana) både mot   söder  och öster.   Exakt  läge och   sträckning måste   studeras  av   fackexpertis -   något  som inte har  varit möjligt under  den korta  utredningstiden .

Planer  och kalkyler   för Falun har  använts  som  referens  i  denna  utredning.

2. 32 Olynpisfc by

I   förstudien har  två  idéer  diskuterats.

- Att i   likhet med   Falun anpassa ett  regemente till olympisk by.

- Att bygga ett  riytt bostadsområde  som först utnyttjas  som olympisk by

Det senare alternativet har valts. Ett bostadsområde bedöms kunna erbjuda en bättre miljö och blir dessutom något billigare.

Med  en placering  i  och kring  nuvarande skidstadion vid ÖSK får m2ui kortast  möjliga avstånd både  till arenor och  till   stadscentrura.

För tävlande   i  alpina grenar kan övernattning eventuellt  arrangeras   i Are.

2.33 Press- och radio-TV-centra

Utomordentligt goda   förutsättningar  erbjuds  i  form av  Arméns   Tekniska   Skola   (ATS)  och Försvarets  för valtningsskola  (FörvS).   Skolhuset och teknikhuset p>å  sammanlagt 60  000  nf2   motsvarar med bred marginal behoven.   Byggnaderna har dessutom en teknisk struktur  och   installationer  sora väl passar   för ändamålet

33

3   Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 24

Prop. 1987/88:24

2.34    ?ublikservice

Under   OS  kommer  en  speciell   trafikapparat  att byggas   upp   inora Östersund  raed  extra  busslinjer raellan terminaler,   boendeanläggningar   och  arenor.   Taxi-och busservicen byggs  ut.

Privatbilister  kommer  att  slussas  in   från alla infartsvägar till   temporära  parkeringar  på  gångavstånd  till  arenorna.

I  arenaområdena görs   temporära  etableringar  av serveringar,   kioskförsäljning,   toaletter ra m.

Kvällslivet utvecklas  genom ökat öppethållande  och ett   särskilt program  för  aktiviteter,   kultur  och underhållning  vid   sidan  av  tävlingsprograraraet.

2. 4     Äres förutsättningar

Äre har   sedan  sekelskiftet  förknippats  raed  turism och  idrott.   I   saraband med   järnvägens byggande  kora de   första   "luftgästerna"   på  besök och Äre  som turistort  var   född.   Är   1909  byggdes   sedan bergbanan  inom  ramen   för det  första  Äreprojektet  inir-tierat  av   ingenjören   Rahm.   Äre   utvecklades  efter detta  både   som kurort  och  skidort.   Sveriges   första släplift byggdes  vid  nuvarande   störtloppets  målskjuts  år 1939.   Äre  utvecklades   allt mer raot  en alpin raetropol   och   1954  fick man äran  att  arrangera  världsmästerskapen  i  alpin   skidsport.

World   Cup-tävlingarna   i   utförsåkning   startade  på 70-talet.   Sverige   fick  snart   framgångar   genom Ingemar   Stenmark.   Det  blev  då  naturligt  att Sverige  tilldelades   en  deltävling  och  lika   naturligt  var  det  att Äre   1977   valdes  som  tävlingsort. Are hade   ju med hjälp av   staten  byggt upp nya  anläggningar med en kabinbana  som kronan på  verket.

Dessa  väl  arrangerade  tävlingar medförde  att Are tilldelades ytterligare   tävlingar år   1979,   1981 och   1984.   Kulmen hittills  nåddes  med  en WC-tävling i   störtlopp   1986 sora  fick högsta betyg  av  deltagarna .

■.Turismanläggningar  byggs kontiriuerligt ut.   Mellan 1985   och   1988   bedöms   investeringarna   uppgå  till storleksordningen  300 Mkr.

34

Prop. 1987/88:24

utvecklingen har   inneburit  att Are  i dag  har mycket  av  vad   sora krävs   för  att  kunna  arrangera den  alpina delen  av   ett   OS.   Med  tanke  på  den   framtidstro  sora   för  närvarande   finns   i Äre,   kommer förutsättningarna att   förbättras  ytterligare  fram till   1994.

Den  kommunaltekniska   servicen kan klaras  raed  temporära   förstärkningar.

2.41 gävlingsarenor

Äre har  i dag   etablerade  tävlingsarenor.  Dessa måste dock byggas  ut  och korapletteras   för  att klara det kompletta  programmet  som omfattar  10 discipliner med   sammanlagt   18   delmoraent.   Anpassning  måste  också  göras  till  de   successivt höjda kvalitets-   och   svårighetskraven.

En  ny stollinbana vid   störtloppets övre del, "Olyrapia   II",   förutsätts  vara  utbyggd   före   1994. De   investeringar   som krävs  speciellt  för OS   utöver komplettering  av   tävlingsbanor är  en  stollinbana till  damernas   störtlopp   (övre delen),   utbyggnad   av konstsnbanläggningar   samt åtgärder  i   start-  och målområden.

Störtlopp

Herrarna använder sig av den nya störtloppsbanan. En ny nedfart (ca 1500 m), öster om den nuvarande störtloppsbanan, byggs för damernas störtlopp.

Super-G

Tävlingsformen har prövats imder några år i World Cup-sammanhang. Disciplinen komraer att finnas med i Calgary för första gången sora OS-gren. Herrarna kommer att starta en bit ned i den nya nedfarten för damernas störtlopp. Damerna startar vid Hummelstugan och använder längre ned den nya nedfart  som byggs  för storslalom.

Storslalora

Den  nuvarande   storslalombanan är  för sraal,   vilket innebär   svårigheter  att   lägga   två  banor. I  stället  för att bredda den  nuvarande  nedfarten, föreslås  att  en  ny nedfart bygjs öster om denna. Fördelen  raed detta är att de  bada  banorna kan  sättas  helt  utan  störningar.   Detta  gäller både herr-och damtävlingen.

35

Prop. 1987/88:24

Slalom

Äre har   i  dag   en mycket  fin  pist   för slalom.   Tanken är  att   inför  de  olyrapiska  spelen  förbättra den ytterligare genora att  förlänga den.något   i backens övre  del.   Här  avgörs  herrarnas   tävling.   Daraernas tävling  avgörs   i den  nedre delen  av  den  nuvEurande stors lalombanein.

Kombinationstävlingen  slalom -   störtlopp

Denna  disciplin  skall   till   skillnad  raot  tidigare bedrivas   sora helt  separata  tävlingar  och på  något kortare banor än ordinarie  störtlopp respektive slalom.

Störtlopp herrar     startar   längre  ner  i   störtloppsbanan

" deuner       utnyttjar   sararaa start  sora herrar-

nas  Super-G i  den.nya  störtloppsbanan   för damer

Slalom herrar utnyttjar  nedre  delen  av  slalora-

backen

" damer utnyttjar- nedre delen  av   stor-

slalombacken

2.42

Press- och radio-TV-centra

En  ny  sporthall   uppförs  centralt  i Äre   inom os-budgetens   ram.   Den   anpassas   temporärt  till massmediacenter  under   OS.

2.43

Publiks arvice

Under   OS  kommer   speciell   styrning  av  trafiken  att tillämpas   för att  ge prioritet åt  arrangörens trafik  och kollektivtrafiken.

Privatbilister komraer att slussas ned från infarterna öster och väster an Äre till parkeringar på Äresjön.

I  anslutning  till målorarådena görs   temporära etableringar  av  serveringeur,   kioskförsäljning, toaletter  mm.

Äres   turisratraditioner   innebär i övrigt att  raan utan   större  problem kan bjuda publiken på   aktiviteter  och  underhållning   i befintliga anlägg-ningcu:.

36

Prop. 1987/88:24

2. 5 Tele-,   radio/W- och dataservice

Särskilda  utredningar har  gjorts   för  televerkets och  radio-TVs   insatser   under   OS,   se pkt 8   och 9. Vissa   investeringar  kommer  att   få bestående  värde : för Jämtlands  län.

Särskilda  anläggningar  komraer  att krävas   för tidtagning,   resultatgivning,   databehandling och  informationsdistribution.   Dessa har  inte  detaljut-retts   i  detta  skede.   Utformningen  kommer  att baseras  på  erfarenheter   från Calgary och  anpassas till   fortlöpande  teknikutveckling.   Systemen  kommer delvis  att.  leasas.   En höjning  av  datateknikkunnandet  i   länet  blir  ett  troligt positivt  resultat.

2. 6 Sjukvård,   säkerhet: m m

Räddningstjänst, sjukvård och polisiära insatser kommer att klaras med förstärkning av befintliga organisationer.

För den  säkerhet  som krävs  för nationstrupper' och officials kommer  en  särskild organisation att  skapas .

37

Prop. 1987/88:24
3 ORGiNISATION

3.1 Organisation för marknadsföring av kandidaturen

Östersunds   OS-kandidatur  sköts   av  en  stiftelse, som bildats   för detta ändamål.   Stiftelsen har  bildats  av   Sveriges   Olympiska   Kommitté   (SOK)   och har tre huvudintressenter -  kommunerna   (Östersund och Are),   idrottsrörelsen och   näringslivet.   Dessa  tre parter   finns   representerade   i  stiftelsens   styrelse.   Styrelsen har huvudansvaret   för hela kampanjarbetet   fram  till  omröstningen  i   Seoul   den   15   september   1988.   Under   styrelsen  arbetar  en kampanjorganisation med   anställd  personal  på   OS-kansliet samt   frivilligt  engagerade   i  nio  kommittéer. Över  hundra  personer  är direkt  engagerade   i  kampan jorganisationen .   Dessutom  finns   en  stor kampanj toraraitté  med  prins   Bertil   sora  ordförande. Kampanj kommitténs huvuduppgift är. att via  fortlöpande   information   från kärapanjorganisationen sprida  kunskap och goodwill  om   Sveriges kandidatur   för vinterspelen   1994.   Till   stöd  för kampanjarbetet   finns  det av Östersund  och Are  gemenscimt ägda  bolaget  Vinterspelen  i  Östersund-Äre  AB   samt sponsorgruppens organisation.

Se   bilaga   3A

3.11         Bolaget

Bolagets  uppgift  är att   svara   för  utredningar, program,   analyser och kalkyler   seimt  avtal  med   staten   (bl   a  ingår denna  rapport   i bolagets  arbete) . Dessutom behandlar bolaget  gemensamma   frågor   i kandidaturen   för de  båda berörda  koraraunerna.   Bolagets   styrelse  bildas  av  ledanöter   från  koraraun-styrelsens   cirbetsutskott   i de  båda koraraunerna. Se även  punkt   1.4.

3.12         Sponsorerna

Överst   i  sponsororganisationen   finns   ett  OS-ting, där  alla  sponsorer  deltar.   Styrelsen består  av alla  huvudsponsorer,   de   som  bidragit raed  500   000 kronor  vardera  till kampanjen.   Dessutom  finns  ett arbetsutskott  och  sex   arbetsgrupper.   Sponsororganisationen   svarar   för   finansieringen  av  hela  kampanjen,   arrangemang   för sponsorerna  samt aktiviteter  till   stöd   för kampanjen.   Bl  a  ordnar  de många lokala   arrangeraang   i  länet.

38

Prop. 1987/88: 24

3.13         Kansliet

os-kansliet skall verkställa styrelsens beslut och se till att den allmänna policyn efterlevs och att fastställda  mål  uppnås.

Huvuduppgifterna är:

- lOC-information -   regelbimden  information till de 92  beslutande i   Internationella   Olympiska Kommittén

- Samordning  av kampanjen - kontakt med  alla  som arbetar   för  kandidaturen

- Planering  av kampanjen -   tidplaner   för aktiviteter  och produktion av material

Kansliet finns på Artilleriganan 3 i Östersund. Det har adressen Box 1994, .831 01 Östersund och telefon 063   -  10   19  94.

3.14         Koumittéer

Kommittéerna har   följéuidé  huvuduppgifter:

MARKNADSFÖRINGSKOMMITTÉN lägger  upp   strategin   för marknadsföringen  och  ser  tillsamraans  med kansliet till  att  erforderligt material   tas   fram.   Komraittén planerar  alla   internationella  karapanjinsatser. Under marknadsföringskommittén  arbetar  tre  kommittéer:

INTERNATIONELLA  OLYMPISKA   RELATIONER,.   ISF-RELATIO-NER och   MEDIA.   De  båda   förstnämnda   kommittéerna svarar   för kontakterna med den  internationella olympiska  rörelsen  respektive med  de   sex berörda internationella  vintersportförbunden.   Mediakommittén  arbetar med material   till  och kontakt med mediarepresentanter  internationellt  och.nationellt.

ANLÄGGNINGSKOMMITTÉN har  till   uppgift  att   samla   in och bearbeta  alla  tekniska  uppgifter  kring  de  blivande  anläggningarna och att  orientera   sig om de olika   internationella  regler  och bestämmelser   som gäller   för   anläggningar  och  tävlingsgenomförande. Kommittén är även  referensgrupp  till Vinterspelen i Östersund-Are AB.

39

Prop. 1987/88:24

KULTURKDMMITTÉN  ger   idéer  till  presentation av kulturen  i   Sverige och Jämtland  i kampanjen  samt arbetar   fram  ett  kulturprogram  till  ett vinter-OS.

SÄKERHETSKOMMITTÉN arbetar med   frågor  sora  rör   säkerhet under   spelen.  Även  planering  för sjukvård ingår  i  denna  kommitté.

TRANSPORTKDMMITTÉN planerar  transporter   under  ett vinter-OS  i Östersund.   Det gäller både   transport till  Östersund/Are och   inom tävlingsorterna..

LÄNSIDROTTENS KOMMITTÉ svarar för information till hela idrottsrörelsen i länet samt tillför regional idrottserfarenhet  i  kampanjarbetet.

Östersunds kandidatur  är en  angelägenhet  för  Sverige och har  ett brett  stöd  från befolkningen, politiska  partier,   näringslivet och  idrottsrörelsen.   Arbetet drivs med   stor bredd  och inånga   "ambassadörer"   anlitas.   För kommittéarbetet  anlitas specialister   inom  respektive område.

3.2 Organisation för spelens genomförsmde

De  olyrapiska vinterspelen i Östersund  kommer  att genomföras   inom  ramen  för vad  som stadgas  i  01 ym-pic   Charter.

på en organisation  för olympiska  spel måste  kraven ställas,   att  organisationen  väl   anpassas   för   sitt ändcunål,   att  organisationen   får klara  och  entydiga linjer osv.   Därutöver,   och   inte rainst  viktigt, bör organisationen  ges   sådan   form  att beslut  och budgetansvcur kan  decentraliseras   inom  ramen   för klara  ansvarsområden  och  ekonomiska  ramar.

Vidare måste organisationen kunna  anpassas  till verksaraheten  i  de  olika  skedena  från förberedelse till   genomförande och  avveckling  av  spelen.

Med hänsyn  till   förväntad  statlig  garanti   för spelen är  det  rimligt  att  antaga,   att   staten  ställer krav på att  få tillsätta  statlig  revisor.

Den  centrala  delen  av organisationen  planeras  att sättas  upp  i Östersund.  Under  vissa  perioder  kommer dock  delar  av organisationen och  speciella funktioner  att  vara  lokaliserade  till Äre.

Arrangörens  kostnader   för  organisationen  redovisas under  punkt   13.

40

Prop. 1987/88:24
4 T.2iVESTBRi:iGAR.   ARENOR

4.1 Arenor i Östersund

Nya   arenor byggs dels  i  Rannåsdalen,   dels på Östberget  (bob och  rodel)

4. 11 Arenakomplement och gemensamt

4.111       Markförvärv och arrenden

Inga markförvärv  erfordras   för  utbyggnad   i  Rannåsdalen.   För bob/rodel   innebär det östra alternativet marklösen  från domänverket.

-För spårområdet finns idag arrende- och nyttjan-deavtal. Dessa kompletteras för nya sträckningar och   för att även  omfatta   inhägnader,   avspärrningar

0  dyl.

4.112       Homologisering eller motsvarande

Alla arenor skall homologiseras eller på annat sätt dokumenteras, besiktigas, godkännas och registreras. .

4.113       Ceremoniplatser

Olympisk  eld  arrangeras  i  Rannnåsdalen.

Invigning  hålls  i hoppbacken  som har  störst publikkapacitet.   A-  och  C-hallarna  fungerar   som  förberedelseutrymmen.

Avslutningsceremoni hålls  i A-hallen.

2   omg   flaggspel   (ca  60   nationer + OS-flaggor m m) anordnas  vid  entrésidan  respektive på   ceremoniarenan .

Vid  bob/rodelbanan  anordnas   flaggspel med  ca   30 stänger .

För hyllning  av  medaljörer  utförs   i  alla  arenor mobila  eller   fasta podier med  "prispallar"  och flaggstänger.

Prisutdelning förutsätts ske i centrala Östersund, exempelvis vid rådhuset. Förberedelseutrymmen förutsätts   finnas  i befintliga byggnader.

1  omg flaggspel (ca 6 5 st) anordnas + flaggor till
medaljörer.

41

Prop. 1987/88: 24

4.114 Markarbeten,   Rannåsdalen

Se   illustrationsskiss,   bilaga   2B.

Oraschaktning  av   relativt  stora volymer   för att  ge trafik-  och publikytor  acceptabla  lutningar och god   anslutning  till  arenor.

Trafikytor

In-   och  utfarter   särat angöringstorg   för bussar, taxi,   handikappfordon och  transportcentralens   fordon   (asfalterade   ytor).

In-   och  utfarter   samt uppställningsplatser   för charterbussar   (grusyta).

Interna vägar mellan  uppställningsplatser  samt transportvägar  till  hoppbackarnas byggnader och nordost  ora  arenorna   {grusyta).

Uppställningsplatser   för  OB-bussar ra ra   (4  st ci 300   m2).

Gångvägar   inom  arenaområdet.   (Gångvägar   till  området  redovisas  under   infrastruktur.)

Helikopterplatta.

Publikytor

Publiktorg  m ra iordningställs   i  huvudsak   som gräsyta raen med   förstärkta   zoner   för   temporära etableringar   och  med  viss  del  hårdgjord  yta.

Gröna ytor

Gräs- och buskytor kring byggnader och trafikytor med anpassningszoner mot naturmark. Trädplantering utförs som vindskyddande och miljöskapande element .

42

Prop. 1987/88:24

4.115 Yttre VA,   El m m.. Rrnnåedalen

VA-system  inora  arenaområdet  inklusive  avvattning av   "hoppbacksgrytan"   och  anslutningar  till   temporära  etableringeu:.   Pumpstation   för  avlopp.

Vattenreservoar   för brandsläckningsberedskap   400 m3.

Trafo-cuiläggningar  och kanalisation raellan  arenor och   inora området.

Belysnings-   och högtalarmaster   scimt anslutningar till   temporära  etableringar.

Tele-investeringar   redovisas   separat.

Försörjning   till  arenaområdet  redovisas  under infrastruktur.

4.116 Tenporära anläggningar

Rannåsdalen

- Podium  och   scenarrangemang   samt festanyckning,   nationsskyltar ra ra till  invigningsceremoni

- Entréportaler/skärratéik  med  biljettförsäljning och publikinsläpp 3-st

- Biljettförsäljningskiosker längs

gångvägar  mot   Rannåsdalen  20x10  m2      200  m2   BTA

- Informationscentral  och boknings-

central ca        200  m2   BTA

-  TPC-expedition,   värmestuga   för
TPC-trafikanter,   chaufförer,
trafik-   och  parkeringsvakter

m  fl ca        200   m2   BTA

- Värme stugor/tält med enkel servering till publik, ca 2500 sittplatser ca  3 500 m2 BTA

- Toalettvagnar med totalt ca 150 toaletter

- Försäjningsvagnar/kiosker: Souvenirer, tidningar, varm korv, varm dryck, godis m m.

43

Prop. 1987/88:24

FröSÖn/östberget

- Entréportaler/skärmtak med biljettförsäljning och publikinsläpp prel 2 st

- Biljettförsäljningskiosker  längs

gångvägar  till  arenan  5x10   nC 50   in2  BTA

- TPC-expedition och mindre värme-stuga ca 50   nC  BTA

- Toalettvagnar med  totalt ca  25 toaletter

- Rjrsäljningsvagnar

Prisutdelningsplats.   Östersund

-  Ceremonipodiura med prispall,

flaggor,   orkester utrymme ca       100   ni2  BTA

- Utsmyckning

- TV-plattform  och   fålla   för fotografer

- Avspärrningar m m för publik

- Läktare  för hedersgäster

4. 117 Utrustning till  arenaområden

Avspärrningar av alla  arenaområden och spårområdet i   Rannåsdalen.   Skyltning m m för kanalisation av publikströmmar.   Kbntrollpunkter/inslapp  för publik i  spårområdet.

Utrustning   för snöpreparering  i  Rannåsdalen  och transporter  ut i  spårområdet   förutsätts  vara befintlig   i kommunens  ägo +   inlånade/hyrda  enheter.

Utrustning   till   arrangörens   sjukvårdsberedskap och radiosamband  förutsätts kunna  lånas/hyras   från militär  och civilförsveu:.

Förråd  för utrustning  och maskiner  redovisas  till respektive  arena..

Skyltning av samtliga arenor.

44

Prop. 1987/88: 24

4.12 Hoppbackar 70 m och 90 m

Nya hoppbackar byggs  i  Rannåsdalen.

Tävlingsprogreira:

Herrar  70 m,    90  m  och  90  ra  lag

Herrar  kombination 70  m och 70  m lag

Backarna  disponeras   för  träning  en vecka   före   tävling.

Ca   20  deltagande  etablerade  nationer   (+  nya)   med 4-6  hoppare +  tränare och  ledare.   Max  4 per  nation och  gren  innebär ca 80 tävlande  per  gren.

Läktare/gradänger/släntytor   för publik ca   20  000 personer.

Anslutande markområden  och  slänter  prepareras   för ytterligare   20  -  30  000 personer.

Markyta   reserveras   för  fretmtida raindre  backar.

90   m-backens  torn  förutsätts även  kunna  fungera som utsiktstorn.

4.121    Tävlingszon

Backarna byggs med profil  och  mått  inora de   raraar som  anges   i  de   internationella   tävlingsreglerna (Edition   1983).   Skiss  och kalkyl  baseras på  en prelirainär  tolkning.

Överbackarna  utförs   för preparering med  snö,   bredd 2,5  m -1-   trappor  på  båda   sidor.

Snöprofil  markeras  med  räls   för  snövagn med  hyvel som drivs  med  elektriskt  spel.

Startplats  utförs   av  typ   fjäderbelastad bom,   in-ställbar   för  nivåskillnader h =  O,5  ra och   sido-placerade  plattformar   för på tagning  av  skidor.

Stolpar   för montering  av vindnät  ovanför  trädnivån.

Underbacken  utförs  med konstsnöauiläggning  och  enkel   snötransportör.   Preparering  sker med  rol-ler/vibrator  på  wire-spel   (=  Falun).

I  underbacken  utförs  skylt-   och  linjemarkeringar.

Underbackarna  utförs  med  trappor  utmed   sidorna, som  nyttjas  av hoppmätarna.   Bakora  trapporna  utförs plattformar   för sekreterare  respektive hopp-längdsdomare   (6  st).

45

Prop. 1987/88: 24

utrustning:   2  st  vindmätare,   hastighetsmätare  och startsignalsystem.

Belysnings-   och högtalarmaster.

Överbacken  i  70   m-backen   förbereds   för kakelspår, underbacken  förbereds  för plastbeläggning och sprinklersystem.

4.122 Byggnader m m

Byggnadsprogrcira  i  eller   i  anslutning  till  överbackarnas  torn:

- Oraklädningsrum raed toaletter och enkel tvagningsavdelning (markplan) ca 120  m2   .

- Vallnings-   och   servicerum

(markplan) 50   m2

- Personal- och funktionärsrum (markplan) ca 50   m2

- Eiitréutrymmen   för besökande

till  90  m-torn ca 50   m2

-  "Värraestugor"   för  tävlande
nära  startplattformar   (refe
rens  Calgary).   40   m2   i   70   m-
torn.   60   m2   -H kök  för enkel
servering   i   90   m-torn   (även
utsiktsrum  för besökande   turis
ter) .   Toaletter   upptill   i  båda

tornen.   Total  prograrayta     ca 130  ra2

-   Länkterminal   för   Televerket

Radio 20   m2

Summa  programyta 420   m2

Tillägg   för biutrymmen,   kommuni
kationsyta,   väggyta,   tekniska
utrymmen mm 180   ni2

Sumraa   totalyta 600   m2   BTA

Till  detta  komraer  tornkonstruktioner,   torntrappor, hissar  och vindskydd   till   startplattforraeu:.

90  m-tornet  förses  med  fast   röd hindersbelysning (flygsäkerhetskrav)

46

Prop. 1987/88: 24

Domartorn  samt utrymmen   för officials och press. Placering  enligt   tävlingsreglerna

-     Domarrum   (5  st),   teknisk  delegat
och  tävlingsledare:   Ca  45   m2 per

backe 90  ni2

70	m2
10	m2
20	m2
20	m2
40	m2
150	m2
100	m2

- Sekretariat och utrymme för resul ta tbehandling

- Speakerrum

- Juryrum

- Kontrollrum  Radio/TV

- Fasta  kommentatorshytter 6-8   st

- Uppehållsrum för officials med servering och med uppsikt" över hoppzonen

- Uppehållsrum  för press

Summa programyta 500   m2

Tillägg  för biutrymmen,   komrauni-

kationsyta,   väggyta,   tekniska

utrymmen ra ra ca  50   % 250   m2

Summa   totalyta 750   m2   BTA

Central   för olycksfallsberedskap och doping-kontroll   förutsätts bli placerad  i  skidstadion.

Byggprograra  övrigt:

Trä narplattformar  placerade  och utformade  enligt internationella  regler.   2  st  på  ca   25   m2   för 20-40 personer +   trappa   (referens  Calgary).

4.123 Ptiblikutrymmen

Läktare  för officials  med  150  st  sittplatser. Pressläktare   intill  domartornet med 150  sittplatser .

Stå pl a t sg radäng er   för publik  vid   sidan  av  underbacken .

Slänt  med  stödräcken   för publik  runt  uppbroms-ningsplanet.

4.124   TransportanlSggning

Enkel släplift från publiktorgets nivå till torn.

47

Prop. 1987/88:24

4.125 Teaporära anläggningar

- plats   för ca   10  fabrikantvagnar   för vallning och service.   Elanslutning  till   samtliga.

- 40  st  komraentatorshytter

- TV-plattformar   för 7   st kameror

4.126 Sekretariats- och informationsutrustning

- Utrustning   för  resultatbehandling

- Resultattavla  och  storbildstavla

- Ljudanläggning

48

Prop. 1987/88: 24

4.13 Längdskidstadion

Ny   skidstadion byggs   i   Rannåsdalen. Tävlingsprogram:

Längdskidåkning       Herrar  15  km,   30 km,   50 km och

4x10 km
" Damer  5  km,   10 km,   20 km  och

4x5 km

Nordisk komb Herrar  15  km och   3x10 km  stafett

Skidskytte Herrar  10 km;   2 0 km och  4x7,5 km

25-30  deltagande   etablerade   nationer   (+   nya)   i längdskidåkning,   ca   3 5   (+   nya)   i   skidskytte.

Max  4   deltagare/nation  och  totalt  ca   100 per  gren i   längdskidåkning  respektive   120   i  skidskytte.

Läktare/gradänger/släntytor   för publik  ca   35   000 personer  i   stadion,   varav 1500   i   fasta   läktare. Planering  görs  dessutom  för ytterligare  5-10  000 personer   inom  spårområdet.

4.131 Tävlingszon

Tävlingszonen  planeras  enligt gällande   internationella   tävlingsregler och med  en bredd  av ca   40 meter   (=  Falun).   Måttet  innebär att  stafettstart kan  ske med 20   lag  i   första  ledet.

Tävlingszonens   längd  minst   300  meter.

Stafettstarten är   dimensionerande  med:

- 15-20 spår de   första   100  metrarna

- pistat  och  ospårat  de   andra   100   metrarna

- 3-4  spår de   tredje   100  metrarna,   där ytan  kan vara   smalare.

För  stafett  krävs  en   raksträcka   ora  200  meter   före stafettväxling.

I  skidskytte  krävs  en  raksträcka  om  100  meter   såväl   före  som efter  växlingszonen.

För att  funktionärer,   press  ra ra inte   skall  korsa tävlingsspår  på  väg   till   innerplanen  av   tävlingszonen,   kan  det vara  lärapligt  att  varvande  skidåkare åker   upp på brygga,   vall  eller   liknande   i skidstadions   inre del.

49

4    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 24

Prop. 1987/88: 24

Inom tävlingszonen  skall  det  finnas  en  start och en  målfålla.   Startporten  skall  ha  en bredd  på 3  -5  meter.  Målporten min 3   m.  Vid  stafettstart arrangeras  en tillfällig  startlinje på hela  stadions bredd.

För stafettväxling  arrangeras  ett  avspärrat område om 10x30  meter.

Området  efter målgång   avspärras  i  fållor  för tävlande,   funktionärer  respektive press.   De   senare skall  ha  étt  väl beläget  arbetsområde   för intervjuer och fotografering.

In-   och  utpassering  av  de  tävlande   skall  vara  avskilt  från publik.

Fasta  belysnings-   och  högtalarmaster.

Eluttag   för 220V och   3SOV,   utplacerade   inom  sta-dionområdet.

4. 132 Byggnader

Nationstrupper

- Omklädning herrar  med bastu 40  n(2

- Ctnklädning  damer med bastu 40   m2

- Central   för olycksfallsberedskap och dopingkontroll   (som även betjänar backhoppning) 50   m2

- Rum  för  klädförvaring 30   m2

- Rum  för skid-   och  gevärsmärkning 20   mg

Summa__ 180   m2

Administration

-  Tidtagning med uppsikt över

start och mål 100 m2

-  Speaker med uppsikt över

start och mål 30 m2

- Sekretariat 70  ni2

- Gemensamt kontor med 5-6 kontorsrum cm ca 100 ni2 och sammanträ des-/juryrum ca  30   m2 130   m2

- Maskincentral  för data ra m

(förutsätts även betjäna övriga
utearenor) 150   ro2

-  Värmestuga  för funktionärer 50   ni2

Summa 530   m2

50

Prop. 1987/88:24

Officials

-       Uppehållsrum med  servering  och
raed  uppsikt över  tävlingsora-

rådet 135  m2

-   Speciellt  rum  för officials 15   m2

Surama 150   m2

Massmedia och  televerket

40	ra2
100	m2
20	m2
120	m2

- 10 st  fasta  kommentatorsplatser k 6   m2

- Uppehållsrura  för press

- Kontrollrura

- Utrymme  för televerket

Summa 300   m2

Sumraa programyta värmda  lokaler 1160  m2

- Tillägg  för biutrymraen,   komrau-
nikationsyta,   väggyta,   tekniska
utryramen ra ra ca  50   % 580   m2

Summa  totalyta 1740   m2   BTA

I anslutning till skidstadion ut
förs en garage- och förrådsbyggnad
med värmd garage- och verkstadsdel
(med smörjgrop) på 50 m2 och kall
förråd för utrustning och maskiner
enligt   4.117 på   2 50   ra2 300   m2   BTA

4.133    Publikutrymmen

Permanent  läktare  i  anslutning   till  byggnaden  och sora delvis  nds  mot  skidskyttestadion. Totalt   1500 platser,  varav  150  sittplatser   för officials  mot  skidstadion och  150  sittplatser mot skjutbanan  samt på  raotsvarande  sätt   150   +  150 sittplatser   för  skrivande press.

Övriga publikutrymmen  utförs   som slänt med  stödräcken.   EMstaka  gradänger  anlägges  som gångzoner. Dimensionerande  mått   0,3 m2/person   (=  Falun).

51

Prop. 1987/88:24

4.134 Tewporära  anläggningar

- "Nationslagsby".   Ca   20  bodar,   stugor  eller  vagnar om ca   30   m2,   för vallning,   service, taktikgenoragång  och uppladdning.   Toalett skall   finnas.   Elanslutning.   Placeras   intill utgående   spår.

- Plats   för 10 st  servicebodar   för  fabrikanter (husvagnar)   intill  nationslagsby.   Elanslutning,

- Kommentatorshytter,   30 st  å  6 m2   =  180   m2.' Placeras  ovanpå  eller  i  anslutning  till  permanent  byggnad  och pressläktare.

- TV-plattformar

4.135   Sekretariats- och inforaationsutrustning

- Utrustning för resultatbehandling

- Tidtagningsutrustning

- Resultattavla och storbildstavla

- Ljudanläggning

52

Prop. 1987/88:24

4. 14    Skidskyttestadion

Ny   skjutbana  för skidskytte  byggs  i  anslutning till   skidstadion  i  Rannåsdalen.

Tävlingsprogram ra m:   Se 4.13

Skidstadion med publikutrymraen  utnyttjas även  för skidskytte tävlingar,   jfr 4.13.

4.141 Skjutbana

Skjutbanan  orienteras  så  att  skytten har   solen  i ryggen,   då han  står  vänd  raot  skjutmålet.   Tävlingarna äger  norraalt  rura mellan   11.00  och   13.00.

Skjutavstånd  50 ra.   Banans bredd  30 platser  a 2, 5  ra = 75   ra.

Skjutvallen  utgörs   av   en   fast  och   jämn,   preparerad plan  snöyta  som efter   1,0  m  får  slutta bakåt  upp till  10   %.

Måltavlor placeras  med  centrura O,5 ra över   skjutvallen.   Under måltavlorna byggs  en markörgrav bestående  av  betonggolv  raed  1-1,5 ra bredd och  en  ca 2  m hög betongvägg  sora motfylles  raed   jord.

Skyddsvall  utförs  bakora måltavlorna  till  5   ra utanför banan  i   sidled   Scimt   längs banans   sidor.   Krön-höjd  2, 5 m över tavlans  överkant.

Ett  15  m brett   tävlingsområde  avskärmas   för  in-och utåkande  skidskyttar  och  funktionärer.   Bakom detta oraråde spärras  ett  område  av   för  lagledare,   max  2 st   för varje   lag.

Straffrunda   läggs  nära  publiken  i   skidstadion.

Utrustning:

- Tavelsystem  typ   Karvinen   (1,35   x i;35  ra).   Träff skall  kunna  kontrolleras   från markörgraven.

- Vid   var   fjärde  skjutbana  uppsatts  vimplar  10  m från  skjutvallen.

- Belysnings-   och högtalarmast

- Eluttag   för  220  och  380V inom området

- Vindmätare

- TV-plattform

53

Prop. 1987/88: 24

4.142       Publikutrymmen

Gemensamma raed  skidstadion  enligt pkt  4.133.

på publikslänten ovanför   stadion mittför  skjutbanan  avdelas   en  särskild yta   för 50  st  ledare.

4.143       Sekretariats- och inforMationsutrustning

Gemensam med  skidstadion,   se pkt   4.135.

54

Prop. 1987/88: 24

4.15 Sp&rorfide

I  FIS tävlingsregler  finns  utförlig beskrivning  av hur  en bana  bör   utformas.   Där  anges även  de största  nivåskillnaderna  (HD-talet),  största enstaka backes nivåskillnad  (MM-talet)  och  största totala  uppförsbackar   (MT-talét)   inom ett  lopp.

R3r  skidskytte  finns  motsvarande anvisningar i UIPMB  tävlingsregler.

4.151   Tävlingszon

Stora delar  av  de   fina  spår som använts   för bl  a SM-tävlingar komraer att utnyttjas.   Dessa behöver dock breddas,   röjas,  dräneras,  doseras m m för att motsvara OS-standard och  för att kunna prepareras även med  litet  snödji).

Det är troligen  nödvändigt att  nyanlägga  spår  för 30  %   av behovet   för att   få  en total   spårlängd  på 50 km. Preparerad  spårbredd ca 5  m -h min   1 m fritt  på  vardera   sidan.

Det  skall   finnas  såväl tränings-   som tävlingsspår och spår   för fri  och klassisk åkning.

För att  åstadkomma planskilda korsningar  mellan olika spår eller mellan spårområde och passage  för åskådare  erfordras  ca   10  skidbroar  eller  skidvia-dukter.

Kring vissa  intressanta korsningspunkter,  backar m m kan  det   finnas  anledning  att avgränsa  spårområdet  från publik med stängsel.

Utrustning mm:

- Spårområdet närks  enligt FIS regler  i  olika kulörer.

- Vid  varje kilometerpassering  skall   finnas  en kilometerangivelseskylt.

- Elförsörjning  till  tidtagningsstationer  och  TV-stationer   längs banorna. -

- Utrustning  för lokal   speaker vid  intressanta publikplatser.

4.152   Temporära anläggningar

- Mindre publikläktare vid spektakulära passager

- Förfriskningsstationer   (4 st  för 50 km herrar)

- TV-plattformar

4.153   Sekretariats- och informationsutrustning

- Tidtagningsstationer   för mellantider

55

Prop. 1987/88:24

4. 16 Ishallar

En  stor   "Olympiahall"   byggs  i  Rannåsdalen.  Den planeras   för  att  i  freimtiden  kunna  fungera  som fotbollshall,  mässhall ra ra.   För de  olympiska  vinterspelen  utrustas  hallen  till  A-   och C-hall   för ishockey och konståkning.

Befintlig   ishall,   Z-kupolen,   upprustas  och  används som  B-hall.

Tävlingsprogreira  ishockey:

12  st  deltagande  nationer  delas  upp  i  två grupper. Alla nöter  alla   inom  respektive  grupp.   De   två V»sta   från varje grupp  går  till   final,   där  alla möter  alla.

Övriga  lag   spelar   om platserna  5-12. 3-orna  i  respektive  grupp möter  varandra   för  platserna  5-6   osv.  Detta   innebär att   40  matcher skall   genomföras.

Utöver matcher  tränar  varje   lag  ca   1 timme/dag.

Tävlingsprogram konståkning:

Herrar:     Obligatoriskt program,

kort program  och   friåkning. Damer:       Obligatoriskt  program,   kort

program och .friåkning. Isdans :     Obligatoriskt program  1   och   2,

fri  dans. Paråkning:   Kort  program,   fri  paråkning. Uppvisning.

35-40   deltagande   nationer.   Max   100  t:ävlande  per gren.

För  OS  planeras A-arenan med  plats   för 9000   åskådare.   Av  dessa är  3000 platser  permanenta.

B-hallen  tar   i  dag   1300  sittande  +   700  stående (eller ca   3000 stående).

C-öurenan  används  i huvudsak  för träning.

Den avskiljs  från A-arenan med   ljudisolerande

mellanvägg.

56

Prop. 1987/88: 24
4.161 A- och C-hall    Permamenta utrymmen

Hallkonstruktion

Konstruktion,  materialval  och basinstallationer planeras   för  användningen  efter   OS.

Utrymmen  för  tävlande

-                                                                  Omklädningsrura  för nationstrup- 350   ra2
per,   4  st.   Dusch,   tvättrum,

massage  och bastu   i  anslutning till  omklädningsrixn.

- Materialrura  för respektive na- 40  ra2 tion,   4  st

- Tvätt-   och  torkrum,   4 st 20  m2

- Sliprura  och  verkstad,   4 st 20   ra2

Sumraa programyta 430   m2

Adrainistration och drift

20	m2
20	m2
100	ra2
50	ra2
50	ra2
50	ra2
2 50	m2
150	m2
690	m2

- Sekretariat

- Speakerrum

- Administrationslokaler

- Sammanträ desrum,   20 pers/ juryrum

- Utrymmen   för  funktionärer

- Läkarrum  och  utrymme   för dopingtest +   sjukrum

- Materialförråd

- Inlastning, soputrymmen, städcentral ra m

Sumraa programyta

Massmedia och officials

20 20 150	m2 m2 m2
190	m2

- 4  st  komraentatörhytter

- Kontrollrum,   TV

- Uppehållsrum för officials med servering och med sikt över  A-arenan

Sumraa prograrayta

57

Prop. 1987/88:24

Publikutrymmen

- Entréer,   6-8   inslapp   (dim  för 100  ra2 3000 pers)

- Sittplatsläktare  för 3000 1700  m2 pers,   varav  50 platser   för rullstolsburna

- Foajé   för 3 000 pers 600  ra2

- Kiosker   för publik,   2  st   (med 100   m2 biutrymmen)

- Toaletter   för publik   (dim  för                50   m2 3000 pers)

Summa programyta 2550  ra2

4.16 2        A- och C-hall    Tenporära anläggningar

Arenafunktioner och  utrymmen  för  nationstrupper

- Ishockeyrinkar med kringytor 2100   m2 enl  gällande  regler   samt temporära  installationer  och  utrustningar .

- Oraklädningsrimi,   6 st.  Duschrum, 500  m2 tvättrum,   massage  och bastu  i anslutning  till oraklädningsrum

- Servering   för  aktiva  och  funk-           150   ra2 tionärer,   100 platser

Sumraa programyta 2 750   m2

Administvation  och  drift

-                                                                 Qttklädningsrum  för  driftperso- 250   to2
nal,  vakter,   försäljare,

domare ra m

(Dessa  kategorier  ryms  i  framtiden  i permanenta omklädningsrum.)

-                                                                 Kontorsutryramen  för ishockey- 100  ra2
förbundet,   konståkningsdoraare

m m

-                                                               Kylmaskineri placeras   i  skrid
skostadion _____

Surama programyta 350  m2

58

Prop. 1987/88: 24

Massmedia och officials

- Presscentrum -  Subcenter  för 500  m2 Rannåsdalen med bl   a 40-50 skrivplatser och  telefonhytter

- Uppehållsrura med  servering 100  m2 för press ra  fl

- Intervjiihöma  intill   A-arenan 20  m2

- Reserverade  platser  på   läktare, 150   officials,   100  skrivande press;   50 fotografer,   52 TV-radiokommentatorer   (ingår i generell   läktaryta)

- TV-plattformar -

Summa programyta 620   m2

Publikutrymraen

- Entréer  till  arenan,   15   inslapp 200  m2

- Sittplats läktare   för 6000 pers,       3 500   m2 varav  ca   350   reserverade  enl

ovan

- Foajé   för 6000 personer 1200  ra2

- Kiosker   för  publik,   6  st   (med 200   m2 biutrymmen)

- Servering   för publik,   200 plåt- 300  ra2 ser   (med  biutrymmen)

- Toaletter   för publik 200  m2

- Souvenirförsäljning,   4 st 100  m2

Summa programyta 5700   m2

4.163 A- och C-hall    YtsaamanstäIlning

Funktionsprogrammet  enligt  ovan
stående  punkter  innebär en  to
tal programyta på 13280  m2

Bruttoarean bestäms både  av   OS-

krav och  fotbollens krav.   För

att  samstämma dessa har   en test-

skissning  genomförts  som  ger

bruttoytan 23300  ni2   BTA

Permanent del =   fotbolls-   och

mässhall ca (16200  m2  BTA)

4.164        A- och C-hall    Sekretariats- och informationsutrustning

- Utrustning  för resultatbehandling

- Resultattavla  och   storbildstavla

- Ljudanläggning

59

Prop. 1987/88: 24

4.165

B-hall.  Oobyggnad befintliga utrymmen

Ishockeyrink m ra Läktare  sora bl   a  iordningställs med   särskilda platser   för  officials   50  st,   press   50  st, fotografer 2 5  st  och  Radio-TV-koramentatorer 40 st Foajé Kiosk

Toaletter,   exp Omklädningsrum,   4 st Förråd

Tekniska   utrymmen,   personal Squash  (annan  temporär   OS-anvä ndn ing) Kommentatorer,   speaker

800	m2
15	m2
60	m2
320	m2
120	m2
150	m2
200	m2
70	m2

4. 166

B-hall.  Tenporära anläggningar

Servering   för  tävlande,   mass
media  och  funktionärer 100 m2
Servering   för  officials 80 m2
Servering  för publik 200 ni2
Kontrollrum  för  TV 20 m2

4. 167

B-hall. Sekretariats- och informationsutrustning

- Utrustning för resultatbehandling

- Resultattavla

- Ljudanläggning

60

Prop. 1987/88: 24

4.17 Skridskostadion

Ny  skridskoarena byggs  i  Rannåsdalen.

Tävlingsprogram:

Herrar   500  m,   1000  m,   1500   ra,   5000  m och

10   000  ra.

Daraer  500  ra,   1000  ra,   1500  ra och   3000  m.

25-30   deltagande  etablerade  nationer   (+  nya). Max  4   deltagande  p)er  nation  och  totalt max 100  tävlande per  gren.

Stadion planeras   för 11   000   åskådare.

Isbanan   förbereds   för att även  kunna  användas för bandy.

4.171       Tävlingsarena

-                                                                Konstfrusen 400-metersbana, 5800  m2
2  banor å   4,5  ra -i-   uppvärmnings
bana 4, 5  ra +   1   m     -  total

bredd 14,5  ra

-  Belysnings-   och högtalarraaster

4.172       Byggnader (permanenta)

Utrymmen  för nationstrupper

-                                                                Qnklädningsrum,   herr  och  dam. 300   m2
Dusch,   tvättriam,  massage  och

bastu  i  anslutning   till  omklädningsrum.

-                                                               Sliprum och  verkstad   i  anslut-              20  ra2
ning   till  omklädning sr ura _____

Sumraa programyta 320   m2

Administration och drift

20	m2
20	iti2
30	m2
40	m2
50	m2
50	m2
50	m2
200	m2
100	m2
560	m2

- Sekretariat

- Speakerrum

- Juryrum

- Läkarrum  och  sjukrum

- Värmestuga   för   funktionärer

- Kiosker,   2 st

- Inlastning,   soprum,   städ-utryramen

- Material förråd

- Kylmaskinrum   (även  till  A-och C-hall)

Summa programyta

61

Prop. 1987/88: 24

Massmedia och officials

- 4  st kommentatorhytter

- Kontrollrum  TV

- Uppehållsrura  för press

- Uppehållsrura för officials med servering och med uppsikt över  arenan

- TV-plattformar

Sumraa programyta

20	m2
20	m2
100	m2
150	m2
290	ra2

Total  programyta  permanenta

byggnader 1170   m2

- Tillägg  för .biutryramen,   kom-
raunikationer,   väggyta,   tek
niska   utryramen ra ra 45-50   % 530   ra2

Surama  totalyta perraanta byggnader     1700   m2   BTA

4.17 3 Publikutrymmen

Permanent  läktare  utförs   som
gradänger  på mark   för  7000.per
soner 2500   m2, BTA

- 150  st   sittplatser   för  officials

- 150  st  sittplatser   för press

- Övriga  platser är   ståplatser för publik

4.174       Tenporära anläggningar

50	m2
200	m2
250	m2
580	m2
850	m2	BTA
1500	m2	BTA

- Administrationslokaler ,      80   m2

- Värmestuga   för  personal   och funktionärer

- 37   st  komraentatorshytter

- Entréer,   20  inslapp

Summa programyta   (byggnad) Motsvarande  en  totalyta  på   ca

- Ståplatsläktare   för 4000 pers

4.175       Sekretariats- och  informationsutrustning

- Utrustning   för  resultatbehandling

- Resultattavla  och  storbildstavla

- Ljudanläggning

62

Prop. 1987/88: 24

4.18 Bob och  rodel

Ny  kombinerad,   konstfryst bob-   och  rodelbana byggs  på Östberget.   Lämplig markprofil  och  erforderlig   nivåskillnad bedöms  finnas både raot  söder och öster.   Val  av   läge  och   sträckning koramer  att göras  efter besiktning  av   internationell  expertis i  juni   1987.   Transporter   förutses  ske raed bil  på befintligt vägnät.   (Vid   läge  norr  ora Gustavsbergs-backen kan  eventuell   samordning med   stollinbana till   slalombacken  studeras.)

Program och kalkyl baseras helt på utredning från ansökan  om  OS  i  Falun   1992.

Tä vlingsprogrcim:

H     2-mans  bob   (4 heat)   och   4-mans  bob   (4 heat)

H     1-raans  rodel   (4 heat)   och   2-mans  rodel   (2 heat)

D     1-mans   rodel   (4 heat)

Obligatorisk  träning

20-25 deltagande etablerade nationer i bob, 25-30 i   rodel.   Nya kan  tillkomma.

Varje  nation  får  starta  med  2   lag   i   2-  respektive 4-raans bob,    3  st i   1-mans  rodel  och  2   lag  i   2-man3 rode1.

Nationstrupper kan  omfatta   2-2 5 tävlande  +  2-12 ledare.

Publik,   max   5-10  000/dag,   vid  målområdet  och  längs banan -   gångvägar byggs  på  båda  sidor.   I   första hand  anordnas  publikplatser  genom preparering  av omgivande  naturmark.

4.181 Bana inklusive  fundament och startramper

Banan utförs av betong med en längd på 1200 ra och raedellutning 9-12 % i enlighet med FILs och FIBTs internationella  regler.

1200  ra är minimilängd  för konstfryst bana. (Naturisbana är   för  låg   standardnivå   för   OS.   Med naturis krävs dessutom 1500  ra längd med påföljande  krav på  större  nivåskillnad.   En  sådan bana   inryms  inte  på  Östberget.)

63

Prop. 1987/88: 24

4. 182 Byggnader

Starthus   1  med  verkstad  och  förråd

för bobar/rodlar,   personalriom m ra ca 350   m2

Starthus 2 (damstart) med omklädnings
rum, WC, förråd, tidtagning, kontroll
rum mm ca 200   m2

Målhus  med  rura  för   tävlingsledare,   jury,
tidtagning,   press   ra ra ca 150   m2

Maskinriom  för  kylanläggning,   personal-

rimi rara ca 250   ra2

4. 183 Mark m m

Markarbeten  utmed  hela  banan. Vatten-   och  avloppsanläggning.

Markplanering   runt byggnader,   stödmurar,   åskådarplatser .

Kylanläggning,   sol skyddsanordningar . Belysnings-   och högtalarmaster. Ledningar  via  kontrollstationer   för indikering, tidtagning  och  teleförbindelse.

4.184 Sekretariats- och informationsutrustning

- Utrustning   för  tidtagning  och  resultatbehandling

- Resultattavla

4.185   Temporära anläggningar

- 32 st kommentatorshytter

- Eventuell publikläktare intill målet

4.186   Övrigt

Det  södra  läget  innebär att banan korsar  en  väg och att   irärskild   anpassning   får  göras  till   lift och  utförsåkningsområde.   Viss  del  av banan måste lyftas  på pelare   (eller  eventuellt  passera  under lift/skidbacke).

I det östra  läget  tillkommer  kostnader   för markköp samt  kostnader   för  publikparkering,   som  sannolikt måste  anordnas  på   Storsjöns   is  med busspendel och gångvägar   upp  till   tävlingsområdet.

I  avvaktan  på  mer  detaljerade   studier  och  val  av läge   tas   en merkostnad   för banan  i  det   södra läget upp.

64

Prop. 1987/88: 24

4.2 Arenor i Åre

Befintliga arenor  och  transportanläggningar   utgör stommen  till   OS-arenorna.   Det breda  tävlingsprogrammet  innebär anellertid  att  kompletteringar är nödvändiga  liksom en  upprustning  till  att motsvara aktuella  tävlingsregler  och gängse  standardkrav.

Tävlingsprogram:

Herrar:  Störtlopp,   Super  Gi   storslalom,   special-slalom och kombination   (separata  tävlingar)

Daraer:   Störtlopp,   Super   g;   storslalom,   special-slalom  och kombination   (separata   tävlingar)

35-40  deltagande   etablerade   nationer   (+   ev   nya).

Max 4  deltagare/nation och  normalt ca  100/gren.

4.21 Arenakomplonent och gemensamt

4.211       Markförvärv och arrenden

Markförvärv för utvidgning av störtloppets målan-råde.

Mark för nya bansträökningar och transportanläggningar, som inte ägs av Are kommun eller ÄKAB arrenderas. Kostnad för första avtalsperioden redovisas  som  OS-investering.

4.212       Hcmologisering

Alla arenor skall homologiseras.

4.213       Cereaoniplatser

Vid   målområdena  arrangeras   flaggspel   (2x65   st).

För hyllning  av medaljörer   utförs  i båda målområdena mobila  eller   fasta  podier med   "prispallar" och  flaggstänger.

Prisutdelning hålls kvällstid   i  centrala  Äre,   t  ex på  torget,   sora  förutsätts  vara   färdigplanerat 1994.   1  cmg  flaggspel   (ca 65  st)   anordnas +   flaggor  till  medaljörer.

65

5   Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 24

Prop. 1987/88: 24

4.214     Teftporära anläggningeur

Prisutdelningsplats:

- Ceremonipodium med prispall,

flaggor, orkesterutrymrae ra m ca  100 m2 BTA

- Utsmyckning

- TV-plattform  och  fålla   för fotografer

- Avspärrningar   för publik

- Läktare   för hedersgäster

4.215    Utrustning till arenaområden

Avspärrningar av arenaområden raed nätstängsel, ca 17 km, med ca 15 st insläppsportaler samt ca ,6 kra stängsel   för kanalisation  av publikströmmar.

Komplettering  görs   av   tävlings-   och  träningsutrustning,   t ex portmarkeringeu:,   borrar,   snöskotrar,   pulkor,   komraunikationsradio ra ra.

Förråd   för   utrustning  redovisas   till  respektive arena .

Skyltning   av  samtliga  arenor.

66

Prop. 1987/88: 24
4. 22 Störtlopp H och H-koinb

4. 221 Transportanläggningar

För materialtransporter   utnyttjas befintlig  kabinbana  till   startområdet.

För träning  och  tävling   förutsätts  att planerad linbana   Olympia   II  från -820 till   startområdet är utbyggd  före   1992   (ej   OS-investering)   alternativt att  stollinbana  enligt   4.231  används  i.kombination med  1000   ra-linbanan.

4.222 Startoaråde

Ny  startramp byggs  för att  ge tillräcklig   starthastighet .

Nytt   startområde  ansluts  till  banan vid -H155  för H-kombination/tillika  reservstart   för   H vid  hårt väder.

Nya   starthus   25  m2   byggs  till  båda  startplatserna.

Servering  till kabinbanans bergstation   förutsätts vara   utbyggd   före   1994  och  kan  då   fungera   som värme stuga   (ej   OS-kostnad) .

4. 223    Tävlingabana

Markarbeten   i  bansträckningen är klara.

Konstsnöanläggning är   utbyggd.

Skyddsnät är  utbyggda   i  erforderlig   omfattning.

För  3   st   räddningsstationer  i öppen   terräng byggs vindskydd .

Markberedning  för helikopterlandningsplatser  görs på  två platser.   I   övrigt  sker preparering med pistmaskin .

10  st  TV-plattformar  5   m2   och  4 st  fotoplattformar 10   m2  byggs.   De   senare  skall  vara  grundlagda 6  ra från skyddsnät och ha   utkragad  plattform  för  sikt över  skyddsnät.

67

Prop. 1987/88: 24
4.224 Måloaråde

Terrassering  av  mcurk  för provisorisk   läktare  ovanför  E75.

Ny  gångväg och  trappor   för publik mellan  E75   och läktare.

Terrasserings-   och markberedningsarbeten   för utvidgning  av målområdet,   för  anpassning  av upp-brorasningsplanet till  ny  fast byggnad  och  läktare och   för  provisoriska   läktare;   2  st.

Uppställningsyta  för CB-bussar  och  TPC-bilar.

Gångvägar/trappor   för  publik.

Belysningsraaster   för belysning   av  hela raålanrådet och målskjutsen.

1  st  målport  och  nytt  mobilt målhus   för handtidtagning 10   m2.

Permanent  läktare  utförs   raed  200  sittplatser   (officials)   och   1000  ståplatser.

Provisoriska  läktare  byggs med  1500  + 2800  + 2000 ståplatser.

"Korridorer"   för press,   fotografer,   ledare  och tävlande.

32   st provisoriska  komraentatorshytter  på  provisoriska   läktare   inkl   elförsörjning,   belysning  och värme.   - Tele/radio/TV-installationer   ingår  i   respektive  nyttjares kalkyl.

Byggprograra övriga  funktioner

100	m2
60	m2
100	m2
160	m2
90	m2
110	m2
20	m2

- Värmestuga   för  press  och   tävlande

- Central   för  olycksfallsberedskap   samt dopingkontroll

- Förrådsyta  enligt   4.215

- Serviceutrymme  för  skidfabri-kanter 8x20   m2

- Tekniskt  utrymme  för televerket

- 18  st permanenta komraentatorshytter  på permanenta   läktare

- Kontrollrum   Ifeidio/TV

- Servering   för  officials: Befintligt  i  Lundsgården

68

Prop. 1987/88:24

Seunmanträdesrum för tävlingsjury   förutsätts   finnas   i Lundsgården  alternativt i befintligt målhus

Summa programyta 640   m2

Tillägg  för biutrymmen,   komrau-
nikationsyta,   väggyta,   tek
niska   utrymmen m m ger  en  to
talyta på   ca 1000   m2   BTA

Lokalerna  förutsätts byggas   som permanent byggnad kombinerad med   fast  läktare.

4.225 Sekretariats- och informationsutrustning

- utrustning   för resultatbehandling  inklusive tidtagning  och  internt  ledningssystem

- Resultattavla   för mellan-  och,sluttid vid  start, längs banan  och vid  mål

- Storbildstavla

- Ljudanläggning

69

Prop. 1987/88: 24
4. 23 Störtlopp D,   D-komb och Super G -  H

4.231 Transportanläggningar

Ny  stollinbana   (2-stols)   byggs  från  Olympia   I:s bergstation  till  platån  söder om   "Konjaksstenen" på  ca  +1100.   Därifrån  sker  transport på  skidor till  respektive  startplats.

4. 232 StartoMråden

Startområde   för störtlopp   D etableras  på  -Kl035 på ryggen  ovanför   Svartberget.

Permanent   starthus   25   m2   och  värmestuga 50   m2• (Skall   senare  kunna  kompletteras  till  enklare  servering .)

Startområde för D-komb - tillika reservstart för , störtlopp D samt för Super G - H etableras på -1-930 i  anslutning  till  bansträckningen.

Permanent  starthus  på  25   m2.

4.233 Tävlingsbana

Ny  bansträckning  byggs   från  start  på   -1-1035   genom gamla  "störtloppsravinen"   till   turistnedfart parallell  med  störtlopp H samt mellan  turistnedfart och   målskj uts.

I  turistnedfartsdelen  görs  kompletteringsarbeten.

Vid korsningen med Ärevgen,   Bräcke\gen  och  "Röda Rappet"   utförs   skidtunnlar   (lika  befintliga vid störtlopp H).

Konstsnöanläggning byggs ut  i  nya  bände lar  och  i befintlig  turistnedfart.  Längd  ca   1850 m.

Transformatorstation byggs och  elkablar   läggs  för strömförsörjning  i  banan.

Skyddsnät byggs  till  en  sammanlagd  längd på   ca 400  ra.

För 2   st   räddningsstationer  i öppen  terräng byggs vindskydd.

Markberedning  för helikopterlandningsplatser   utförs  på  två platser.

5  st   TV-plattformar  och   2 st   fotoplattformar  byggs (jfr 4.223) .

70

Prop. 1987/88: 24

4.234 Målområde Se 4.224.

4.235 Sekretariats- och informationsutrustning

Se 4.225.

71

Prop. 1987/88:24
4. 24 Super G - D samt Storslalom H och D

4.241 Transportanläggningar

Befintliga bansystem kan  utnyttjas.

4. 242 Startområden

Markberedning  för 3   st  nya  startområden  och starthus.

3  st  nya  permanenta  starthus   25   m2.

Befintlig  servering  på   Hummeln  förutsätts   fungera som  värmestuga.

4.243 Tävlingsbanor

1 nedre delen  av befintlig  bana  för storslalom
(bana  1)   görs  justeringsarbeten.

Ny  bana   (bana   2)   etableras.  Längd  ca   1350  m.   Bredd 45-50  m (inklusive publikutrymmen).   Banan  planeras ut  till   jämn yta  för att  snabbt kurina prepareras med konstsnö.

Väg till   Fjällgården byggs om  för att  ge plats   för bana   2.   Längd  ca  500 ra,   nivåskillnad 45  ra med   tre kurvor.  Vägbredd 6  ra raed mötesplatser.

Konstsnöanläggning byggs  ut  i banans övre  del, längd  ca   350   m och   i bana   2,    längd  ca   1450   ra.

Transformatorstation byggs  och  elkablar   läggs  i Super   G-banan  för strömförbrukning.

Skyddsnät byggs  i   Super G-banan,   längd 200 m.

Helikopterlandningsplatser   förutsätts kunna beredas  med  pistmaskiner.

Utrymningsväg för räddningspulkor ifill Vakthögen förkättras,   längd  ca 50 m.

2 st  nya   TV-plattformar  byggs  i banornas övre del
och   4 st nya  i bana   2.

72

Prop. 1987/88:24

4.244 Målområde

Utskjutande rygg vid befintligt målhus schaktas ned  helt  så  att  ett brett  samlat målområde  skapas.

Vall  mellan  uppbromsningsplan  och köyta  till  WC-linbanan schaktas om och  anpassas  till nya   läktare .

Slänt öster  cm   Stjärnlinbanan  terrasseras  till publikgradänger.

Tillfartsväg för transporter till målområdet skärs in i slänten norr ora kabinbanans dalstation. Vägen skall  ha  min 4   m fri höjd  under kabin  och  stolar.

Gångvägar och trappor till målområdet iordningställs (utförs i samband med nybyggnad öster on dalstationen) .

Belysning rustas upp och korapletteras i hela målområdet .

Nytt målhus 50 nC byggs mitt i raålorarådet. Mobilt målhus 10 m2 utförs för handtidtagning storslalora och  Super   G.   2 st   nya  målportaler byggs.

Permanent  läktare byggs med 200  sittplatser   (officials,   slalom)   och 800  ståplatser.

Provisoriska   läktare byggs  med  200  sittplatser (officials,   storslalora  och  Super   G)  och 800  +  500 ståplatser.

"Korridorer"   för press,   fotografer,   ledare och tävlande  till båda  sidorna av målområdet.

32 st provisoriska kommentatorshytter på provisoriska   läktare   (jfr 4.224).

Byggprograra övriga  funktioner

- Sammanträdesrum  för  tävlingsjury

- Ceremoniiitrymmen

- Central   för olycksfallsberedskap   samt dopingkontroll

- Förråd   (enligt  4.215)

- Värmestuga   för press  och tä vlände

- Uppehållsrum  för  officials med  servering  och uppsikt över målområdet

- Kontrollrum   Radio/TV

30	m2
70	ra2
50	m2
100	m2
100	m2
150	ra2
20	ra2

73

Prop. 1987/88: 24

- Tekniskt utrymme  för televerket 90   m2

- 18   st permanenta  komraentatorshytter   utförs  på permanent

läktare 110   ni2

Summa programyta 720  ra2

Tillägg  för biutrymmen,   koramu-

nikationsyta,   väggyta,   tekniska

utrymmen m ra ger  en  totalyta

på   ca 1200   ra2   BTA

Lokalerna  förutsätts kunna  inrymmas   i - en  nybyggnad öster om kabinbanans  dalstation.

4.245 Sekretariats- och  informationsutrustning

- Utrustning   för  resultatbehandling   inklusive tidtagning  och  internt  ledningssystem

- Resultattavla   för mellan-   och  sluttid  vid   stcu:t, längs banan  och vid  mål

- Storbildstavla

- Lj ixäanläggning

74

Prop. 1987/88:24
4. 25 Slalom H och H-komib

4.251       Transportanläggningar

Befintlig stollinbana kan utnyttjas.

4.252       Startområden

Markarbeten görs   för nytt  startområde  på  -K635  NV ora  nuvarande   start   séimt   för  skidväg  från WC-banans bergstation till   starten.

Nytt  starthus  25  m2 byggs   för slalom H.

För slalom   H-komb  utnyttjas  befintligt  startområde och  starthus.

4.253       Tävlingsbanor

Befintlig   med   förlängning  raot   NV till  ny  startplats.   Längd  ca   100  m,   bredd  ca  50  m.

4.254 Målområde Se  4.244

4.255 Sekretariats- och informationsutrustning Se  4.245.

75

Prop. 1987/88: 24
4. 26 Slalom D och D-komb

4.261       Transportanläggningar

Befintlig   stollinbana kan nyttjas.

4.262       Startområde

Röjning  och markarbeten   för nytt   startområde   in-r till   storslalombanan   (bana  1)   på  +615.

Permanent  starthus   25  m2   byggs.

4.263       Tävlingsbana

Enligt 4.243, bana 1.

4.264        Målområde
Se 4.244

4. 265   Sekretariats- och informationsutrustning

Se 4.245

76

Prop. 1987/88:24

4.27 TräningsbacXar

Befintliga backsystem  förutsätts bli  utnyttjade. För  slalom  och  storslalom:   Tottbacken,   Snobbrän-nan.   Tvättbrädan  och  Hararebacken. "Schuss-träning"   och vallatest   för•störtlopp: Rödkullen  och  Högasensadeln .

4.271 Transportanläggningar

Befintliga  systera kan  utnyttjas.

4.27 2   Start områden

Inga   investeringskrav.

4.27 3 Träningsbanor

Konstsnöanläggning   i  Snobbrännan  rustas  upp och

förbättras.

Ny konstsnöanläggning   i  Tvättbrädan.

4.274 Övrigt

Tidtagningssystem  förutsätts hållas  av   nationstrupperna.  Värmestugor  på viss  distans   får  accepteras . Inga  OS-investeringar.

77

Prop. 1987/88: 24

4 IHVBSTERI3IGAR ARENOR

Pos Investeringsdel      Kostn  i 1000-tal kr Anm/Restvärde

4 ARENOR  I   ÖSTERSUND

OCH   Are;   kostnader 596   OOO Rv     3   920

4. 1 Arenor i Östersund 503   000 Rv     2   580

4.11 Arenakomplement

och gemensamt 67   000 Rv 580

4.111	Markförvärv och  ar-	-
	renden		-
4.112	Homogolisering  el-
	ler motsvarande		700
4.113	Ceremoniplatser	4	900
4.114	Markarbeten,
	Rannåsdalen	38	580
4. 115	Yttre  VA,   El   m m
	Rannåsdalen	12	130
4. 116	Temporära  anläggningar,   Rannåsda-
	len	6	250
4.117	Utrustning  till
	arenaområdet	4	440
4.12	Hoppbackar 70  m
	och 90  m		100   000
4.121	Tävlingszon	57	780
4.122	Byggnader m m	30	180
4.123	Publikutrymraen	6	7 90
4.124	Transportanlä gg-
	ning		900
4.125	Temporära
	anläggningar	1	890
4.126	Sekretäriats-och  informations-
	utrustning	2	460
4.13	Längdskidstadion		32   000
4.131	Tävlingszon	8	550
4.132	Byggnader	16	420
4.133	Publikutrymraen	1	820
4.134	Temporära anlägg-
	ningar	1	610
4.125	Sekretareats-och  informations-
	utrustning	3	600

78

Prop. 1987/88: 24

4. 14 Skidskyttestadion 3  000

4.141 Skjutbana 3   000

4.142 Publikutrymraen

4.143 Sekretariats-och   införraations-utrustning

12   000

9   020 1   170

1   810

178   500 Rv     2   000

4.	15	Spåroraråde
4.	151	Tävlingszon
4.	15 2	Temporära  anläggningar
4.	15 3	Sekretariats-och  informationsutrustning
4.	16	Ishallar
4.	161	A-   och C-hall,

perraanenta  ut
rymmen 85  000

4.162 A-  och     C-hall, temporära  anläggningar 58   700 Rv     2   000

4.163 A-   och C-hall, ytsamraanstäIlning

4.164 A-   och C-hall, Sekretariats-och   informationsutrustning 22   100 Kostnad  A-   och

C-hall 165.800

4.165        B-hall,   onibyggnad

av bef  utrymmen 5   500

4.166 B-hall,   temporära anläggningar 4  700

4.167 B-hall,   sekretariats-   och  infor-raationsutrustning       2   500 Kostnad  B-hall 12.700

4. 17 Skridskostadion 43   500

4.	171	Tävlingsarena	17	300
4.	172	Byggnader   (perma-
		nenta)	14	400
4.	173	Publikutrymmen	1	700
4.	174	Temporära  anlägg-
		ningar	6	200
4.	175	Sekretäriats-och   informations-
		utrustning	3	900

79

4.	181	Bana   inkl   fundament  och  start-
		raraper	16	100
4.	182	Byggnader	5	440
4.	183	Mark m m	37	000
4.	184	Sekretär iats--och  informations-
		utrustning	2	900
4.	185	Temporära  anlägg-
		ningar	1	560
4.	186	Övrigt	4	000
4.	2 21	Arenor i Afe
4.		Arenakomplement
		och  geraensarat

Prop. 1987/88: 24
4.18 Bob och  rodel 67   000

93   000 Rv     1   340

8  850 Rv     1   200

4.211 Markförvärv  och arrenden 670

4.212 Homologisering 200

4.213 Cereraonipl3tser 1   200

4.214 Temporära  anläggningar 1  080

4.215 Utrustning  till

arenaområdn 5   700 Rv     1   200

Rv 140

26   900 Rv 140'

4. 22 Störtlopp H   och

	H-komb
4.221	Transportabla gg-
	ningar			-
4.222	Startområde			890
4.223	Tävlingsbana		1	340'
4.224	Målområde		17	400
4. 225	Sekretariats-och  informations-
	utrustning		7	270
4.23	Störtlopp 0.  D-
	komb och super G-
	H				19  800
4.231	Transportanlägg-
	ningar	6   300
4.232	Stårtoraråden	700
4. 233	Tävlingsbana	12   800
4.234	Måloraråde	-
4. 235	Sekretariats-och  informations-
	utrustning	-

80

Prop. 1987/88:24

4.24 Storslalom H   och

	D   samt Super G  -D
4.241	Transportanlägg-
	ningar	-
4.242	Stårtoraråden	580
4. 243	Tävling sområden	8  660
4.244	Måloraråde	18  060
4. 245	Sekretäriats-och  informations-
	utrustning	7   900
4.25	Slalom H  och H- komb
4.251	Transpor tanlä gg-
	ningar	-
4.252	Startområden	800
4.253	Tävlingsbanor	200
4.254	Målområde	-
4. 255	Sekretariats-

35   200

och   inforraations-utrustning

1   000

4.	26	Slalom D  och D-komb
4.	261	Transpor tanlä gg-ningar
4.	2 62	Startområde
4.	26 3	Tävlingsbanor Målområde
4.	264
4.	265	Sekretariats-och   informations' utrustning
4.	27 271	Träningsbackar
4.		Tränsportanlägg-
		ningar
4.	272	Står toraråden
4.	273	Trä ning sbanor
4.	2 74	Övrigt

250

1   000

250

1  000

81 6   Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 24

Prop. 1987/88:24

INVESTERINGAR OLYMPISK BT

Olympiska byn dimensioneras   för nationstrupper på sammanlagt  3000 personer.

Som  olympisk by  disponeras  ett bostadsområde  som byggs  i nära anslutning   till   Rannåsdalen.   En boendestandard  raed  2 personer per  rumsenhet + några   1-personsrum per nation har  förutsatts.

Byn bestar av en boendezon - inre zon och en yttre zon, dit även andra ackrediterade, t ex press, har tillträde.

Hela  byn   inhägnas  och bevakas  raed  TV-karaeror och vakter.   Inpassering  sker via vaktstuga  till yttre zon och därifrån via  ny vakt till  inre zon.  Vakt finns dessutom vid varje byggnadsentré.

5.1 Permanenta lokaler

Bostadsområdet byggs med  700   lägenheter.  Till dessa hör  normala bostadskoraplement  som  förråd, tvättstugor,  kvarterslokaler,  gcurage,  parkeringar ra ra,   som också  nyttjas  av nationstrupperna.

4 st  förskolor och en butik  förutsätts bli utbyggda  i  området.

1   års   hyra  beräknas   täcka   tiden   från  färdigställande  tills  dess  att   lägenheterna är   uthyrda.

I kalkylen  ingår en  temporär anpassning  för OS-användning och kostnad   för återanpassning/upprustning  till  norraalt bostadsområde.

5.11 Inre zon

-  600   lägenheter   för aktiva,   ledare

och  servicepersonal 45  600   ni2

- 25  lägenheter  för sällskapsutrymraen 1   900  m2

- 50   lägenheter  för kontor/expeditioner

till nationstrupper 3 800 m2

- 25   lägenheter  för  läkarexpeditioner 1   900  m2

- Förråd och verkstäder placeras i befintliga   förråd och garage 9  000   m2

- Kvarterslokaler disponeras  av nationstrupperna  för genomgångar,   videouppspelningar  och  rekreation 1 000  m2

- 2 st  förskolor disponeras som informationslokaler och mindre restauranger

med  egen  kökskapacitet 1  000   m2

82

Prop. 1987/88:24

5. 12 Yttre zon

2  stycken   förskolor  disponeras   för  följande funktioner:

- Lokaler   för mindre  presskonferenser 150 .m2

- Ackreditering,   inforraation,   bank,   post,

tele 350  m2

- Keratvätt,   fotobutik,   blomsterbutik m m 300   m2

- "Träffstuga"   med  enkel   servering 200  m2

I den yttre   zonen placeras' även  en per
manent  livsmedelsbutik.   Denna drivs och 500  m2
bekostas'av handlaren  själv.

5. 2 Temporära lokaler och anläggningar

- Inhägnader,   grindar ra ra

- Vaktstugor 2   st   (till  yttre  resp  inre

zon) 100   m2

Lokaler  i   inre  zonen:

- Bio,   150  platser 200  m2

- Discotek 200   m2

- Servering  raed  600.platser 1  000  m2

För   serveringarna  gäller:

Öppethållande  dygnet  runt,   internationell

matsedel.

Basmat förutsätts bli tillagad centralt

på skolor och regementen.

Kök  skall   finnas   för komplettering och

specialraenyer,   där även nationstruppernas

egna  kockar   skall kunna arbeta.

5. 3     Utrustning och inredning

Lägenheter  inreds  i  enkel hotellstandard  särat raed bord  och   stolar  i  kök.

Övriga  lokaler   såsom sällskapsutrymraen,   kontor, läkarexpeditioner,   serveringar m m  inreds  och  utrustas   i  normal  omfattning.

Efter  spelens  slut  avyttras   inredningen.

83

Prop. 1987/88:24

INVESTERINGAR OLYMPISK BY

Pos Investeringsdel      Kostn  i 1000-tal  kr Anm/restvärde

5 OLYMPISK  BY,   KOST-

NADER * 95   000       Rv  13  400

Rv     3   800

Rv     9   600

5.1 Perraanenta  lokaler 33   100

5.11	Inre   zon	31	500
5. 12	yttre  zon	1	600
5. 2	Teraprära  lokaler
	och  anläggningar			19  900
5. 3	Utrustning och inredning			42   000

Som  investeringar   för  olympisk by har   följande kostnader  inräknats:

1   års  hyra  för bostadsområdet,   jämför punkt  5.1 Temporär  anpassning   för   OS-användning Utrustning  och   inredning -    Återställande/upprustning  till   normalt bostadsområde

84

Prop. 1987/88: 24
6 INVESTERINGAR  INFRASTRUKTUR

6. 1 KCTmnunikationer

Beskrivning av planerade funktioner finns under
pkt 11. Här tas endast de' delar upp som innebär
särskilda  OS-investeringar. .    ,

6.11         Flyg

- stationsplattan  utökas   från nuvarande  4  till  5 platser

- Befintlig   taxibana breddas

- Ny parallell   taxibana byggs

6.12         Allmänna vägnätet - Are

- Ny  väg byggs mellan E75   och väg  638   (jfr 11.43).

- E75   breddas   för temporära  av-   och  påstignings-fickor   för bussar   intill   störtloppsarenan.   En längd  på   150   ra förutsätts.

6.13         Kommunala gatu- och vägnätet i Östersund

- Ombyggnad   för   utökad  kollektivtrafik  vid   järnvägsstationen  inklusive  temporär bussterminal /värmestuga.

- Lokal  breddning   av   Litsvägen   i   Rannåsdalen  med extra  körfält   för   svängande  trafik.

- Ny  gångväg längs  Litsvägen mellan  Genvägen  och Rannåsdalen.  Gångbanor mot  centrum breddas.   Ny gångtunnel   under  väg 88   i   Rannåsdalen. Markköp krävs   för  genomförandet.

- Temporär vinterväg  för  TPC-trafik  mellan   Rannåsdalen   (hopptornen)  och press-  och  radio-TV-centra  i ATS.

6.14         KcMmnunala gatu- och vägnätet i Are

-  Befintlig väg  norr om E75  raellan målorarådena
korapletteras, för-att   fungera  som huvudgång-
stråk.

85

Prop. 1987/88:24

6.2 VA-försörjning

6.21 Rannåsdalen

Ny  vattenledning  och  tryckledning  för avlopp  ansluts  till  konmunala  VA-nätet  intill   Slakteriet vid   Litsvägen.  Ledningarna  förutsätts   följa ny gångväg  enligt pkt  6.13.

Pumpstation  redovisas  under  pkt  4.115.

6.22 Östberget

I avvaktan  på  val  av   lägesalternativ  har  VA-frå-gorna  ej  utretts.

6. 23 Äre

Temporära  förstärkningsåtgärder   för VA-verk och ledningar,   extra personal,   extra  leasad maskinutrustning  m m erfordras.

Kostnaden   redovisas   som driftkostnad  under  pkt 13.

6.3 Kraftförsörjning

6.31 Rannåsdalen

Kraft försörj ning   saknas   till  blivande   OS-cmråde .

Uppvärmning   förutsätts  ske med  elbaserade  värmesystem.

Effektbehoven  för anläggningarna är så  stora att normala  lågsfänningsleveranser   inte är möjliga. Högspänning sieveranser   (20   respektive   10 kV)   innebär  att  erforderliga  transforraatorstationer   inte ingår  i   JKABs   einläggningskostnader   (ägs  av   abonnenten och  redovisas  under  pkt" 4.115).

Försörjningen' ordnas   lämpligen genom att befintlig 20 kV-kabel  i  I5-skogen kapas•och  skarvas   fram till  mottagningsstation   (abonnentanläggning)   vid A-hallen.

Uppskattat  effektbehov,   ca 4  MW,   nödvändiggör re-servmatningsmöj lighet  genora ytterligare  en   ulimat-ning   från Lugnvik.   Denna  utföres  med   luftledning från   industriområdet -   parallellt med nya E75  -ner  efter   Litsvägen mot   OS-området.   Intill  mottagningsstationen  förläggs  ledningen  i mark.

86

Prop. 1987/88:24

6.32 Östberget

Befintligt  10 kV-nät  saknar  nödvändig kapacitet.

Ny  10 kV-kabel   förlägges   från Näsvägen  frara till bob/rodelbanan  och  vidare mot  Frösödal.   Fullgod reservmatningsmöjlighet  erhålles.

Uppskattat  effektbehov  för anläggningen   1,1-1, 5 MW.   JKABs  leverans  sker  i  abonnentstation  i anslutning   till bob/rodelbanan.

6. 33 Are

Flertalet  av  de  anläggningar   som erfordras   för  OS antas  enligt programmet  ingå  i  den ordinarie  exploateringen  av  Äre-regionen  och  redan vara byggda före   1994.   Således   inga  OS-investeringar.

Nya  byggnader  i  målområdena  respektive de  nya lift-   och  snökanonanläggningarna  som byggs  antas kr af t försörj as   från ÄKABs befintliga högspännings-abonnemang.   En  utökning  av  abonnerad  effekt kan bli  nödvändig,   däremot   inga  investeringskostnader för  JKABs  del   i  detta skede.   (Ny   fördelningsstation  uppföres   i Are   1987.)

6.34    Reservkraft

Reservkraftanläggning  med  styrutrustning hyrs   in för  ceiitrala drifts-   och  datafunktioner.

Reservkraft till arenor och till press-radio- . TV-centra redovisas under pkt 4 för respektive arenaoraråde  och  under  pkt 7.

6.4 Tele och data

Televerkets investeringar redovisas under pkt 8.

OS-arrangören skall hålla inhägnade uppställningsplatser för transportabla satellitstationer med fri sikt mot söder.

- Östersund  200  m2   (ATS)

- Are  100   m2

Central  datautrustning   förutsätts bli   leasad och redovisas  sora driftkostnad  under pkt   13.

87

Prop. 1987/88: 24
6 INVESTERINGAR  INFRASTUKTUR

42   000

Pos Investeringsdel      Kostn i 1000-tal kr Anm/Restvärde

6	INFRASTRUKTUR KOSTNADER			4:
6.1	Kommunikationer			36  900
6.11	Flyg	28	000
6. 12	Allmänna  vägnätet
	i Are	3	100
6.13	Kommunala gatu-och vägnätet  i
	Östersund	5	690
6.14	Kbimiunala gatu-och vägnätet i Are		110
6.2	VA-försörjning	2	200	2   200
6.21	Rannåsdalen
6.22	Östberget		-
6.23	Äre		—
6.3	Kraftförsörjning			2   900
6.31	Rannåsdalen	2	100
6. 32	Östberget		400
6.33	Are		-
6.34	Reservkraft		400
6.4	Tele och Data			-

Prop. 1987/88:24
7 investeringar;   PRESS- och  RADIO/TV-CENTRA

I  Östersund   får ATS och  FörvS  anläggningar   Scunt A4s restaurang  disponeras.

I  Are förutsätts en ny sporthall uppföras inora os-budgetens ram.   Hallen anpassas temporärt till massmedias behov.

Subcenter,   kommentatorshytter,   teknikutryramen m m på  arenor  redovisas  under  pkt   4.

7. 11

7.1 Presscenter m m i Östersund

Program presscenter
- Adrainistration	1	200	nö
-  Skrivrum	2	930	m2
-  Reception -  Tryckeri,   kopiering -  TV-rum		10 200 200	ni2 m2 m2
-  Sammanträdesrum		60	m2
-  Tidningsrum -  Cafeteria		100 200	m2 m2
-  Nyhetsbyråer -  TeleforVboxar	1	430 140	m2 m2
- Telexservice		140	m2
-  Telefaxservice		140	m2
-  Våtrum för bildbyråer -  Onklädning -  Kontorsutryramen  för uthyrning (alternativt  reserv   för  skriv- utrymme) -   Informationscentral	2	700 250 600 200	m2 m2 m2
Stimma programyta   för  skrivande press,   fotografer,  bildbyråer, fotolab mm m	10	500	m2

Vissa  utryraraen kan  ge hyresintäkter.

7.12 Program presskonferensutrymmen

Utrymmena skall kunna  ta emot
400 personer,  varav  250  sittande,
+ podium och vara utrustat  för
simultantolkning ca 500  m2

Entré och foajéutrymmen

89

Prop. 1987/88: 24

7.13         Program gemenseumna ytor för press och Radio/TV

- Utrymmen  för ackreditering 200  m2

- Bank och post 150   m2

- Tax free  shop och bar __ 250  m2

Summa programyta  gemensamma  ut
ryraraen 600 nc
Dessutom krävs   en restaurang
för raassraediapersonal

7.14           Anpassning av Skolhuset ATS och FörvS till press
center m m

Skolhuset  kan med  enkla  medel  omvandlas   till  ett väl   fungerande presscenter   för  skrivande press  och fotografer.  Dessutom  föreslås geraensarama  lokaler enligt  7.13   (utom  restaurang)  bli placerade  i Skolhuset.

Den  resebyrå   som  redan   finns  passar  väl  in   i os-användningen.

Av byggnadens   totala  yta  på   ca   21   000  m2   BTA beräknas drygt   16  000   m2  tas   i  anspråk.   Viss  reservyta   finns   således  även  om  alla   utrymmen  av praktiska skäl   inte kan  ställas   till   förfogande.

Byggåtgärder  erfordras   endast   för våta  utryramen (fotolab ra ra)   som placeras   i  vagnhall  och  plan  3  i flyglarna J och  L.

Byggnaden har  ett  väl utbyggt telenät med  10 par teleledningar till   varje   lektionssal  och komplett högtalaranläggning.  Detta  gör att  kompletterings-behovet blir begränsat.

Anpassningsarbeten och  utrustning

- Vagnhall   förses med  enkel   spånskivevägg   innanför ytterväggen och delas  upp  i  tre delar.

- våtutrymraen  i  skeppen   J och, L,   plan  3,   förses raed  temporärt  golv  av   spånskivor   (skydd mot   fotokemikalier) .

- Våtrumsdelar   förses   raed  anordningar   för riskavfall  som pumpas  till   tankar

- Cafeteriautrustning

- Återställande  och ävstädning'av hela  skolbyggnaden.

90

Prop. 1987/88:24

7.15 Anpassning av Gymnastikbyggnaden ATS till press-

Xonferensutrymmen

Byggnaden har  en totalyta på  1850   m2  BTA med  en
gymnastiksal  på  ca  800   m2  +  publikutrymrae.   Utrym
meskrav   för presskonferenser  tillgodoses   raed  god
marginal. '

Anpassningsarbeten utrustning m m

- >eblering med 250  bekväma  fåtöljer

- Uppbyggnad  av podium  längs  en  kortsida

- Aters-täIlande och avstädning  av hela
gymnastikbyggnaden

7.2 Radio/TV-center i Östersund

7.21

Progr

1   620	m2
100	ra2
200	ra2
400	m2
300	ra2
30	m2
90	m2
20	m2
50	m2
100	m2
200	m2
400	ra2
100	m2
50	m2
200	m2
200	ra2
100	ra2
1   365	ra2
2   500	m2
1   000	m2

- Studioblock  för gästande  bolag, 30  st

- Större  radiostudio

-  TV-studio   för  gästande bolag

- Masterkontroll  +  VB-rum

- CAR

- ENG-redigering,   2 st

- Off-tube  kommentering,   15  st

- Kontrollrum  för off-tube -Uppehållsrura  för  tekniker

- Sammanträdesrura,   4 st

- Briefingrum

- Köntor  för administration, RR  + SVT;   2 0  st

- Teknikbokning

- "Rental   service"

- Tekniskt varmförråd,   2 st

- Tekniskt kallförråd

- Tekniskt underhåll

- Redaktion   för  gästande  TV-bolag, 21   st

- Dito   för   större  TV-  bolag;    5  st

- Yta   för  svenska   TV-sporten

Sumraa programyta   för   Radio-TV 9   025   m2

Övriga  utrymmen

-  Yta  för amerikanskt  TV-bolag

(prel) 2   000   ra2

- Televerket  Radio 200  ni2

- Informationscentral 200   m2

- Cafeteria 280   ni2

Sumraa prograrayta 2  680   m2

91

Prop. 1987/88:24

utrymme för raasterkontroll ra ra raåste börja byggas upp i oktober 199 3. Övriga lokaler skall disponeras   januari  tom mars   1994.

OS-arrangören  skall  hålla raed  reservkraft  till verksamheten.

Vissa   utryramen   för utländska  bolag kan  ge  hyresintäkter.

7. 22 Anpassning av Teknikhuset ATS  till Radio-TV-

center

Av  byggnadens   totala  yta  på   ca   28   800   m2   BTA beräknas  ca   16  000   m2  tas   i  anspråk.   Reservyta   finns således  även  om  alla   utrymmen  av  praktiska   skäl inte kan  s-tällas  till   förfogande.

Byggnaden har   en  struktur   som  är mycket   lämplig för ändamålet.   De   stora  hallarna  delas   upp  raed temporära  byggelement  till  raindre   studioblock, redaktioner ra ra.  Gårdshusens   lokaler   förutsätts kunna  nyttjas  utan byggåtgärder.

Anpassningsarbeten ra m

- Ombyggnad  av  utbildningshallar   till   studioblock, redaktioner ra ra

- Återställande  och  avstädning  av hela   skolbyggnaden

- Inredning  och  utrustning   förutsätts  hållas  av Radio-TV-bolagen.

7.3           Massmediarestaurang i Östersund

A4s   restaurang med kapacitet  på  2000 personer/ timme  ställs  till   förfogande.

7.4           Massmediacenter i Are
7.41            Program Presscenter

- Utrymmen   för  nyhetsbyråer,   admi
nistration,   skrivrum,   samraan-

traden ra ra 400   m2

-  våtutrymmen   för bildbyråer 200   m2

Summa progremyta 600   m2

92

Prop. 1987/88:24

7. 42 Program Radio-TV-center

- Radiostudios   för gästande  bolag, 50   m2

- TV-studio   för  gästande bolag 100   m2

- Bokningskontor 20  m2

- Uppehållsrum  för  tekniker 30   m2

- Tekniskt  förråd 30  m2

- Tekniskt underhåll 30   m2

- Kontor   för adrainistsration,

RR  + SVT,    5  st 100   m2

- VB-rura,   CAR 50   m2

- Redaktioner   för  gästande bolag,

15   st 240   ni2

Summa programyta 650   m2

OS-arrangören  skall  hålla  raed  reservkraft  till verksamheten.

7,43 Program gemensamma utrymmen

-  Ackreditering och  inforraations-

central 100  m2

- Bank och post 100   ra2

- Taxfree  shop 160  ra2

- Servering  (cafeteria + enklare

raat) 340  ra2

Sumraa programyta 700   m2

1. 44 Ny sporthall  som massmediacenter

Som massraediacenter  i Äre   förutsätts  nybyggnad   av   sporthall. Inför  olyrapiska  spelen byggs sporthallens   "skal" .  Inom detta utföres   temporära  lokaler  enligt progrcunraet.   Hallen  utnyttjas  delvis  i  två plan.

Blivande  omklädnings-   och  förrådsdelar  används  till  våtutrymraen  för  foto och  temporärt  kök. Efter  avslutade  spel   färdigställs hallen  till  permanent  sporthall.

Sumraa programyta 1   950   m2  NTA

Sporthallens  bruttoarea  enligt

preliminär  skiss 2  150   m2   BTA

Erforderlig   tilläggsyta  i  form

av   temporärt mellanbjälklag ca 700   m2   BTA

Markarbeten  inklusive  ca   100 p-platser   för   OS-behovet  och  framtida  användning.

93

Prop. 1987/88: 24

Anpassningsarbeten  inredning ra ra

- Tanporärt mellanbjälklag

- Indelning   av hallytor  i  mindre  rumsenheter  och block  enligt program

- Temporär köksutrustning ,

- Temporär   inredning   i presscenter  och  gemensamma utrymmen   (Radio-TV-bolagen  förutsätts hålla  egen inredning  och  utrustning).

94

Prop. 1987/88: 24
7 INVESTERINGAR PRESS- och  RADIO/TV-CENTRA

Pos Investeringsdel      Kostn  i 1000-tal  kr Anm/Restvärde

7 PRBSS-   och  RADIO/

TV-CENTRA,    KDSTNADER 38   000        Rv   600

7.1 Presscenter ra ra

i  Östersund , 7   500 Rv  3 00

7.14            Anpassning av
Skolhuset ATS
till,presscenter

ra ra 6   100 Rv  100

7.15                       Anpassning av
Gyranastikbygg-
naden ATS till
presskonferens-
utrymmen 1 400 Rv 2 00

7. 2 Radio/TV-cen
ter i Östersund 9 700

7.22    .Anpassning av-
Teknikhus ATS
till Radio/TV-
center 9 700

7.3     Massmediarestau-

rang i Östersund

7. 4     Massmediacenter

i Are 20 800 Rv  300

7.44 Ny  sporthall   som

massraediacenter 20  800 Rv     3 00

95

Prop. 1987/88: 24 INVESTERINGAR OCH  DRIFT  TELESERVICE

8.1 Teleservice

Utredningen har  gjorts  av  sakansvariga  enheter inora respektive område  och  sammanställts  av  Anders Hansson vid Östersunds teleområde.

Deltagande  enheter har  varit

- Telekontoret,  Östersund

- Televerkets Nätavdelning,   Farsta

- Televerket  Radio,   Sundsvall  och Farsta

Utgångsmaterial  har varit beräkningarna  från  Falun/Are   1992.   Effekter   sora den  kontinuerliga  tek-nikutveckningen   förväntas  ge,   har  vägts   in. Det  gäller   såväl nätstruktur   som nya  användarkrav.

Utvecklingen  inom telekonnunikationsorarådet är ju oerhört   expansiv   just  nu och detta  förhållande  gör att racm kan  tänka sig  flera alternativa   lösningar i de  enskilda  fallen. Givetvis har  utgångspunkten genoragående  varit att man  skall  använda  den  teknik sora  i  dag är tillgänglig  och kommersiellt  gångbar. I  vissa  avsnitt bygger dock  utredningen på   rätdelar   som ännu bara  finns   i  långsiktiga planer   som kan  komma  att ändras.   Det  ligger  därför  en viss osäkerhet   i beräkningarna sora kan  slå  åt båda hållen vad beträffar kostnaderna.

Kostnadsberäkningen består av  två  delar:  hyres-och servicekostnader  för ett uppskattat antal  apparater,  växlar,   förbindelser  etc  samt kapitalkostnader   för  de   investeringar,   som måste  göras   (tillfälligt,   för tidigt eller  permanent)   enbart   för  OS 1994.

Hyres-   och   servicekostnaderna har beräknats på  en användningstid  av  två  kvartal;   93-1   och 94-1,   utom för abonnentväxeln. Denna beräknas vara i drift under  tiden juli   199 2 tom juni   1994.

För tillfälliga installationer   (terminaler och dylikt)  är restvärdet på materielen efter nedmon-teringen minskad med nedtagningskostnaden.

Kostnadskalkylen bygger  således på att televerket på egen hand anskaffar  erforderligt investeringskapital.   OS-arrangören belastas  enbart med   sedvanliga hyres-;   abonnemeuigs-  och serviceavgifter  samt kapital-  och driftkostnader  för de extra  investeringar   som  erfordras  enbart   för spelen.

96

Prop. 1987/88: 24

Trafikavgifter för telefoni, telex och data har ej beräknats och är ej heller med i kostnadskalkylen. Eventuellt täckes dessa kostnader med intäkter för försålda  tjänster  från nyttjarna.

8.11 Förstärkning av telenätet

I televerkets preliminära planering  ingår optiska fiberkablar   från  Duved  till  Östersund,   från Östersund  till   Sundsvall  och  från Östersund via   inlandet  söder   ut.   Dessa  kabelsystem beräknas  vara idriftsatta  senast år   1991  oberoende av  os-pla-nerna.  Diskussioner  pågår också  cm  att  samraanbinda Duved raed  Meråker   (Norge),   varvid  ett  obrutet  optiskt  fibersystem  erhålles   mellan  Östersund och Trondheim  1991/92.   Förutsättningarna   för  ett  telenät med  hög kapacitet  och  säkerhet är därför mycket goda.   Endast  tillfålliga  utökningar  krävs, speciellt  i  linjeanläggningarnas ändpunkter.

Telefoninätet  utökas  i Östersund med  en  tillfållig containermonterad   AXE-koncentrator  innehållande 2000   nr.  AXE-stationerna  i Östersund  odi Järpen utökas  liksom övriga telefonstationer  inom de områden  där åskådare   förväntas bo  i   större omfattning.  Utlandsstationerna,   såväl automatiska  som manuella,   utökas  i  relativt omfattande  grad.

DATEX-,   TELEX-  och  IMT-näten   förstärks.

Kostnader   för   utökning  av  utlandsstationer,   Datex och  Telex-näten belastar  ej   OS-arrangören.  Dessa beräknas   täckas  av ökade   trafikavgifter.

8.12 Abonnentväxel

Abonnentväxelsystem med  totalt   1800   linjer monteras  i   televerkets  lokaler i Östersund.   Ab-växeln har   utflyttade  växelenheter  inom Östersund och Are.   Den  förses  också med  datakonmunikation och hänvisningsdator.   Televerket betjänar  telefonistfunktionen,   vilken  uppskattas  till  59  manår  under tiden   juli   1992  tom  juni   1994.

97

7    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 24

Prop. 1987/88:24

8.13 Terminaler

För att utnyttja de olika teletjänsterna har vi räknat med nedanstående  olika  typer av  terminaler. Även  cm utvecklingens   snabba   takt gör att   1994   års teletjänster är av8e\rt olika dagens,   så anger detta ändå en  relatistisk kostnadsnivå. Uppskattat antal   anges   inom parentes:   telex   (180),   PC med konununikation   (45),   telefax   (100),  videotexmodera (350),   datexmodera   (70),   telefonapparater   (1000), telefonautomater   (250),   telefonhytter   (150),   telefonkiosker   (100),   MBS-apparater   (150),  minicall (370),  NMT-apparater   (40)   samt diverse tillsatser, såsom samtalsmätare,   telefonsvarare etc i ett ospecificerat antal.

8. 14 Interna nät

Samtliga arenor  förbinds med   Press-   och  radio-TV-centra,   som är placerade  i ATS-lokalerna. I   Are anordnas  ett   "Sub-center"   som dels har  förbindelser till   saratliga  arenor;   dels  till  ATS.   Nät inom arenorna  förutsätts   ingå   i  kostnaderna  för respektive  arena.

Internnäten  omfattar   såväl arrangörens  kommtjnika-tionsbehov sora radio/TV samt press och åskådare.

8.15         Kabel-TV

Vid  samtliga arenor och övriga funktioner  finns anordnat  ett   KabelTV-nät med 20 kanalä:.   Detta skall  ge arrangörer,  massmedia,   aktiva samt publik möjlighet att   följa  aktiviteterna vid  de  olika arenorna.  KabelTV-nätet byggs även  ut  i Östersunds centrtan till  fromma  för köpmännen och deras kunder.  I   Are  finns   ett   redan  etablerat  löbel/TV-nät.

8.16         Förhyrda ledningar

Are och Östersund sammankopplas med erforderligt antal  ledningar   för  telefoni;   data   samt  radio/TV-förbindelser i en befintlig optisk  fiberkabel. Fbr att  erhålla högsta möjliga  säkerhet uppkopplas  en  reservväg för sträckan Are-Östersund via Trondheim-Oslo-Karlstad-Mora.   Reservvägen  står uppkopplad och övervakad. Den har  full kapacitet och  switchas  in vid behov på ögonblicket.

98

Prop. 1987/88:24

Från Östersund  finns   ett  antal  geografiskt  skilda 'Vägar.   TV-programraen  sänds   från Östersund  antingen via   radiolänksystem eller  satellit.

8.17 Konmunikationsradio

Frekvensutrymmet i  Sverige  för radiokommunikation med  stora system har hittills  varit begränsat. Gemensamt i  Europa  utvecklas  ett  nytt  digitalt mobiltelefonsystem,   som kallas CEPT-GSM.   Detta system beräknas  vara  tillgängligt  1993/94  och klarar   utan vidare  3000  bärbara enheter.   Med  detta system kan arrangörspersonal,   funktionärer;   lagledare,   tränare m  fl  hyra   lämpligt  antal  enheter var  och  en  efter  sina behov.   Systemet medger  också obegränsade  telefoneringsmöjligheter  ut  i  det publika  telefonnätet på  seunma sätt  sora  IWT.   Televerket  Radio är tillsammans  med   Ericsson  Radio mycket  intresserad av  att introducera detta systera i   samband med  OS.   De  bärbara  enheterna hyrs  ut, förslagsvis via  arrangörsorganisationen.

8.18 Jourtjänstj   reservdelar

Funktionen hos   anläggningarna  för telekommunikation måste  i  möjligaste raån   säkerställas.   Vid behov skall  felsökning/felavhjälpning  eller  annan tänkbar åtgärd,   t  ex cxnkoppling,   snabbt  kunna påbörjas. För detta krävs utökade personella  insatser raotsvarande ca  40  manmånader   (inklusive testtävlingar)   i form av   jourtjänstgöring  eller liknande  Scunt utökad  reservdelshållning.

6.19 Larm- och bevakningsanläggningnr

En  uppskattad  totalsumma presenteras beträffande anläggningar   för inbrottslarm,  passagekontroll  och TV-övervakning.

99

Prop. 1987/88:24

8. 2 Televerket Radio;   rundradio

Kalkylen är baserad  på  tillsaramans  med   Sveriges Radio bedömda överföringsbehov mellan tävlingsplatserna och till  utlandet.   Kostnaderna anges  i 1987   (mars)   års prisnivå. Det förutsätts  att  särskilda medel  anslås   för  Televerket Radios kostnader  för radio-  och TV-verksamheten  i  samband med OS  1994.

Kostnader   för lokala  kabelbundna  förbindelser  och förbindelser mellan Are-Östersund   samt  ljudförbindelser,  huvtidsakligen komraentatorförbindelser från Östersund till  utlandet,   ingår  i den av  tele-oraråde  Östersund uppgjorda kalkylen.  Detta  gäller även  telefontjänster   (växlar o dyl).

Utöver  nedan  angivna behov kan det bli  aktuellt att utländska prograraföretag begär att  få  disponera särskilda transportabla   jordstationer  för egen  räkning.   Eventuella kostnader  för dessa  förutsätts bli debiterade direkt på  respektive programbolag.

Kalkylen  bygger  på  nu  gällande  planer.  Varje  förändring beträffande  lokalisering  av   tävlingsarenor kan medföra stora förändringar av kostnaderna.

Lokaler

Televerket  Radio  förutsätter  att  arrangören     tillhandahåller ändamålsenliga  lokaler   för  tillfällig uppställning  av teknisk  utrustning,   expeditioner, personalrum m m liksom  erforderlig  värrae,   elektrisk  energi  inklusive  reservkraft,   vvs och  säkerhet sbe vakning ."

Vidare  förutsätts  att  logi bokas   in   för tjänst-yrande driftpersonal   (ca  30 personer  i Östersund och  ca   20  i  Are)   under  tävlingsperioden  i  nära anslutning  till  respektive   tävlingsplats.

Lokalbehov i direkt anslutning  till  Sveriges  Radio:

- Störtloppsmål 20 m2 -   5 kVA

- Slalommål 20 m2 5 k VA

- Teknisk  central Are 60 m2 10 kVA

- IBC Östersund 200 m2 15 k VA

100

Prop. 1987/88:24

International   Broadcasting   Center

-  Tillgångar till  antennbärare  förutsätts.

Länkterminal  i  Rannåsdallen

- lokalbehov 20   m2       10 kVA

- hopptorn  utcpr  antennbärare

Plats  för fordonsuppställning

- I  anslutning  till   IBC  och   saratliga   tävlingsplatser rami  Östersund motsvarande   20 parkeringsplatser.

- I  anslutning  till   störtloppsmål,   slalommål och teknisk central  i Are motsvarande 15 parkeringsplatser .

Uppställningsplats utomhus   (inhägnad)   för transportabla  satellitstationer med  fri  sikt mot  söder

Östersund	200   m2	50 kVA
Are	100   m2	20 kVA

Tillgång krävs till  vissa  lokaler ca   1993-10-01 och  till  övriga  i  början  av   januari   1994 fram till en månad  efter   OS.   Motsvarande  gäller  i begränsad omfattning vid eventuellt  för-OS.

8. 21 Investeringskostnader

För att  möta  de  förväntade  kraven behövs en avsevärd ökning av kapaciteten  för  rundradions del. I  stor  utsträckning kan detta  ske  genom tidigareläggning  av planerad  utökning/modernisering. För att eenare kunna  använda  utrustningen  i  rundradions  ordinarie verkseunhet  måste dock  viss  omdisponering  ske.

Efterföljande  sammanställning   visar hur  den  uppskattade  totala bruttoinvesteringskostnaden   (materiel och därmed förenade  arbetskostnader)   på  ca 130 Mkr kan tärledas ur olika  investeringsändamål.

101

Prop. 1987/88:24

Bruttoinv Restvärde

Lokala  förbindelser för bild  och  ljud samt  kontroll-  och kopplingsutrustningar på  tävlingsplatser och masterkontroll

- Östersund 17 11

- Are 8 6 Förbindelser   från

Östersund  till

utlandet________________ 105__________ 95____

Summa Mkr 130 112

De   angivna  kostnaderna är beräknade  på     nu känd teknik och  utrustning.   I vilken omfattning  den tekniska   utvecklingen  påverkar  angivna kostnader beror   inte  enbart j»  utrustningens pris  och kapacitet  utan även  på  de  krav  och  förväntningar  användarna   ställer  på ny  teknik och  utrustning.

För genomförandet  av bruttoinvesteringen  erfordras under  åren   1989-1991   ca  3 5 Mkr/år och   1992   ca  25 Mkr.   Restvärdet  ca  95  Mkr  beräknas kunna  utnyttjas för  rundradions   investeringar raed 10 Mkr   1992;   20 Mkr   1994;    25  Mkr  1998   och   40 Mkr  1999.   (Några räntekos-tnader har  inte   inräknats   i  dessa   siffror .)

8.22 Driftkostnader

Följande  sararaanstäIlning   får betraktas   sora prelirainär  avsedd  att belysa   storleksordningen  av  de kostnader   som skall  belasta   OS-kommittén och   inkluderar  ett begränsat   för-OS   1993.   Merparten  av kostnaderna  utfaller till betalning   i  samband med spelen,   varför behov  av   förskottsmedel   för  detta ej   beaktas   i denna kalkyl.  Behov av  driftmedel,   ca 1  Mkr;   komraer dock att   erfordras  under  perioden 1989-1992.

- Förplanering  och projektering 6

- Utbildning och bemanning   för distribution, övervakning och service 5

- FörbindelsebestäIlningskontor Frekvensplanering

- Hyra av   jordstation,   satellit-transponder,   helikopter,   transportabel  radiolänk;   terminalfordon ra m 5

Summa 16 Mkr

102

Prop. 1987/88:24

8.23 Kapitalkostnader

I   rundradions kalkyl   ingår ett   restvärde   sora beräknas  kunna  utnyttjas  med 2 5 Mkr   1993   och  40 Mkr 1999.   Av denna  anledning kompletteras kalkylen raed en  räntekostnad;   13   %,   för  de  fyra  respektive  fera år  sora anläggningarna  står outnyttjade.  Om  extra anslag kan  tillskjutas   Rundradiofonden   för ytterligare tidigareläggning   av  planerad utökning/modernisering,  minskar kapitalkostnaden  i  motsvarande  proportion.  Kostnaden   redovisas  under  pkt   16.

Rundradiofonden,   som byggs  upp med   licensraedel, har  till   uppgift  att   finansiera  erforderliga  investeringar   för  radio-   och TV-överföring. Fonden kan  normalt  ej   utnyttjas   för  förvägsinvesteringar .

103

Prop. 1987/88: 24

8. 3

Fiaansiering

8.31 Betalningsterminer

Televerket kompenseras   löpande   för kapital-   och driftkostnader  i   takt med   investeringarnas   utförande.   Fakturering  sker  per  1   juli  varje  år enligt nedanstående betalningsplan.   De   investeringeu:,   som görs   för radio-   och  TV-sändningar,  måste   i  sin helhet bestridas  av   OS-arrangören.   Efter  spelens avslutande   återbetalas  det beräknade   restvärdet minskat med nedtagningskostnader och  räntekostnader   för. tiden   fram  till  dess   utrustningarna beräknas  kunna  utnyttjas  i   rundradions   normala verksamhet.

Betalningsmottagare

1990   1991   1992   1993   1994  Summa

Östersunds teleområde

1        10        70       10       11   102  Mkr

Televerket Radio

36        36        36       26     -56     78   "

Surama

37

46     106

36

-45   180 Mkr

8. 32

Mervärdeskatt

I  investeringar  i  telenätet   ingår den mervärdeskatt   televerket  har att  erlägga  till   sina  leverantörer .

I   övrigt  utgår vid   tillfället  gällande  mervärdeskatt  på  samtliga  terminaler,   telefonapparater och  tillsatser  seunt serviceavgifter   för dessa  och abonnentväxeln.   Även   uthyrning  av  radioenheter är momspliktig   liksom  larra-   och bevakningsanläggningar.

104

Prop. 1987/88:24

8 INVESTERINGAR OCH  DRIFT  TELESERVICE

Pos Investeringsdel      Kostn  i 1000-tal kr

Anm/Restvärde

8 TELESERVICE  OCH

TELEVERKET RADIO, INVESTERINGAR OCH DRIFT,    KDSTNADER

8.1 Teleservice

Investering

8.11 Förstärkning

8.12 Abonnentväxel

8.13         Terminaler
8. 14 Interna  nät
8.15 KabelTV

8. 16 Förhyrda   ledn

8. 17 KOm-radio

8.18 Jourtjänst,   reservdelar

8.19 Larm  och bevakn

Drift

			334	000.	Rv	197   000
			188	000	Rv	85   000
	153	400			Rv	85   000
46   800					Rv	29  000
14  400					Rv	8  600
16   600					Rv	4   600
29   600					Rv	17   500
1   000					Rv	300
33   000					Rv	22   000

Rv

3   000

12   000

34  600

8.11	Förstärkning	2	300
8. 12	Abonnentväxel	10	300
8.13	Terminaler	3	500
8. 14	Interna  nät	2	600
8.15	Kabel-TV		100
8. 16	Förhyrda  ledn	9	400
8. 17	Kom-radio					Inkomst  5,
	(6;0-5;0 Mkr)	1	000			är  avräknai
8. 18	Jourtjänst   reservdelar	5	100
8. 19	Larm  och bevakn.		3 00
8. 2	Televerket Radio					146  000     Rv  112   000
8. 21	Investeringar Lokal   utr Öster-			130	000	Rv  112  000
	sund	17	000			Rv     11   000
	Lokal   utr Åre	8	000			Rv       6  000
	Förbitidelser
	från Östersund
	till  utlandet	105	000			Rv     95   000
8. 22	Drift			16	000

105

Prop. 1987/88: 24 INVESTERINGAR och  KIIFT;   RADIO  och   TV

Radio  och  TVs  medverkan har   utförligt  redovisats och  sauTtraanställts  av   Sveriges   Television,   servicedivisionen

"PM   OM   RADIO- OCH   TV-BEVAKNINGEN  AV OS   1994   I ÖSTERSUND  OCH   ÄRE" .

Denna   PM bifogas:   Bilaga 9A.

Redovisningen orafattar:

I Policy,   förutsättningar

II Samraanfattning  av kostnader

III Lokalbehov Bilagor   1-8.

Lokalbehovet har  tillgodosetts  på   följande   sätt:

- Radio-   och  TV-center  i  Östersund.   9025   m2. Lokaler har  anvisats   i   Teknikhuset ATS,   där även  stora  reserver   finns  att  tillgå   för   utländska   TV-bolag  ra m.   Stora  parkeringsytor   finns i  direkt  närhet.   Se pkt  7.2.

- Radio-   och  TV-center   i  Äre.   65 5   m2.

Lokaler har  anvisats  i  en  planerad ny  sporthall i Åre.   I  kalkylen   ingår även  nya  parkeringsplatser .   Se  pkt  7. 4.

- Komraentatorshytter  o  dyl   på   arenor.   1700   m2. Ytorna   ingår   i  program  och kalkyl   för  respektive arena.   Se   pkt   4.

- Ytor   för  CB-bussar  m ra har  planerats   in vid varje   arena.   Se  pkt   4.

106

Prop. 1987/88:24
9 INVESTERINGAR OCH  DRIFT;   RADIO  OCH  TV

Pos Investeringsdel       Kostn  i 1000-tal kr Anra/restvärde

9 RADIO-  OCH  TV-BE-

VAKN ING

INVESTERING   OCH
drift;    KDSTNADER 116   000

9.1 Investerings-

19   300

9.2 Driftkostnader 96   700

kostnader
Pa arenorna (PM
bil 2)		3	700
I radio- och TV-
centra (PM bil
3).		15	600
- Östersund	12 600
- Äre	3 000
Driftkostnader
Tekniska resurser
på arenor (PM bil
2) + avrundning		20	400
Tekniska resurser
i radio-och TV-
centra (PM bil
3).r		7	900
- Östersund	7 600
- Äre	300
Personalkostnader
(PM bil 4)		37	000
Planer ihgskostna-
nader (PM bil 7)		27	600
Övriga driftkost-
nader (PM bil 5)		8	800
Intäkter enligt
kalkyl (PM bil 8)		-5	000

107

Prop. 1987/88:24
10 RÄDDNINGSTJÄNST.   SJUKVÄRO,   POLIS mm

10.1 Räddningstjänst

10.11 Östersund

Kommunala   räddningstjänsten har   i  nuläget betydande  resurser   för att  göra   insatser  vid  olika slag   av  olyckshändelser.   Sålunda  finns   i dag  på hiwudbrandstationen  i Östersund   sju man på heltid för att  rycka  ut  inom 90 sekunder  och  fem raan på deltid   för  att  rycka  ut   inora åtta rainuter.  På ytterligare  tre  orter  i  komratmen   finns  brand-, stationer raed   sammanlagd beredskapsstyrka  av 13  man,   som kan  rycka   ut  inora  fera minuter.

Under  tid   för  olympiska vinterspel  komraer befolkningen   inom koraratinen  att öka   i  stor orafattning, vilket   ställer krav på  ytterligare  resurser,   sora kan   redovisas  på   följande   sätt:

- Heltidsstyrkan på huvudbrandstationen ökas   från sju till   tio raan,   eventuellt  fördelade  på  två platser beroende  av hur  anläggningar   för  OS-spel anordnas.

- Närliggande  kommuner   skall  genom avtal kunna lämna  bistånd  vid   större  olyckor.

- Förstärkningsraateriel  upplå nas   från civilförsvaret.   Erforderlig materiel   som ej kan  upplånas inköps.

- Försvarsmakten bistår,med  personal  och materiel vid   större  olyckor   särat  speciellt raed  bandvagnar för transporter av  sjuka  och  skadade  i  terräng.

- Vid   arrangemang,   där mycket   folk   samlas,   skall finnas  brandvakter,   som kan  ingripa  omedelbart. Lämpligt är att dessa  arbetar  tillsararaanis raed Röda   Körs-personal,   sora  svarar   för sjukvårdsberedskap.

Insatser  vid  större  olyckor bör vara planerade. Lämpligen   finns   en  ledningsgrupp under   OS-spelen raed  representanter  i   första hand  för räddningstjänsten,   sjukvården och polisen.

108

Prop. 1987/88:24

10. 12 Are

Nuvarande  organisation med  deltidsanställd  personal  på  sex man  i beredskapsstyrkan och  fera rainuter s   anspänningstid kommer  ej   att  vara  tillräckligt raed  tanke på  den  anstormning  av människor och därmed  ökade   räddningstopografi,   sora  ett  olyrapiskt spel  innebär.

Det   fordras  således  bl   a  en  personal förstärkning under  spelen.

-  En heltidsstyrka  på  brandsstationen  i Äre,   be
stående  av  en brandraästare  sora utryckningsbeSl
samt  fyra brandmän  i dygnsbemanning,  med  90 se
kunders  anspänningstid.   Nuvarande  styrka,   en
brandförraan  och  fera brandmän,   förstärker hel
tidsstyrkan.   Totalt kan då   insättas   två  beSl +
nio brandmän inom  fem  minuter  efter   larm.

Det  totala personal förstärkningsbehovet =  20 man .

- Förläggningen  av   fem man   (jourstyrkan)   kan  ske genom  inhyrning  av husvagnar,   sora placeras  i nära  anslutning   till  brandstationen   för att personalen  skall  klara  anspänningstiden  90  sekunder .

- Förläggningen  av  de övriga   15   brandraännen  kan ske pa  annat håll,   centralt  i Äre,   raen  det måste alltså  tillses  att bostad   finns  att  tillgå.

- För   utlarmning   av  heltidsstyrkan  anskaffas  personsökare  samt korapletteras   radioutrustningen.

- Personlig  utrustning   {larmkläder)   o dyl   inköps.

- Civilförsvarsraateriel kan till viss del upplånas. Försvarsmakten kan bistå med personal och materiel   i händelse  av   större  olycka.

109

Prop. 1987/88:24
10.2 Sjukvård

10.21 Sjukvårdens  inriktning under OS

Vid  ett  OS-arrangemang kan hälso-   och   sjukvårdens resurser   inom  länssjukvården,  Östersunds  sjukhus samt primärvården  inom Östersunds   sjukhus.   Krokoms och Äre  kommuner   ställas   till   förfogande.   Länssjukvården   finns  i Östersund.   Här   finns   länets enda  akutsjukhus   med  seunlade  kvalificerade  vårdresurser.   Inom Östersunds   sjukhus   svarar   lasarettet  för den  del  av  kroppssjUkvården,   som kräver akut-   och/eller  specialistvård.   I   länet   finns  en väl  utbyggd  primärvård.   Primärvården  omfattar  bl   a distriktsläkarnas  och  distriktssköterskornas  resurser  på hälsocentraler  och  mottagningar.

Den  primära   inriktningen är  att  under   OS-dagarna inställa  planerad  verksamhet  inom öppen  och   sluten vård   i   förhållande   till   vad   som bedöms   erforderligt   för arrangemanget.

10. 22 Kapacitet8beskri'vning

Totalt  omfattar   lasarettet  ca  500   vårdplatser, fördelade   i  huvudsak  på  specialiteterna medicin, kirugi,   ortopedi,   obstretik-gynekologi,   öron-,, näsa-,   hals,  ögon,   barn   samt   infektion.   Dessutom finns   serviceavdelningar,   anestesi,   intensivvård, centräloperation,   röntgen,   kemiskt   laboratorinn, fysiologiskt  laboratorium  scunt bakteriologiskt laboratorium.   Dessutom   finns   en  väl   utbyggd   specialisttandvård.   De   somatiska   specialiteterna finns   sålunda  koncentrerade   inora Östersund   inom  en enhet,   vilket  innebär en  rationell  vårdorganisation och  ett  ■välutrustat   sjukhus  med  de   flesta  av det  stora  sjukhusens   resurser.

110

Prop. 1987/88: 24

Lasarettet  har   inom  aktuella  kliniker  bl   a  följande  resurser.

Klinik/avdelning    Vårdplatser Intagna Läkarbesök/behand

Medicin	115	5	116	11	800
Lung	30	1	203	5	500
Infektion	37		982	2	500
Kirurgi	117	4	321	10	000
Ortopedi	65	2	035	10	500
Ögon	17		558	12	000
Öron-, näsa-, hals	24	1	159	10	000
Barn	30	2	268	6	600
Obstretik-gynekologi	74	3	638	8	500
Hud				4	500
Akutmott				12	000
Kl in kem lab (analyser)				2 100	000
Klin fys lab				1	000
Röntgenavd				50	000
Anestesiavd				10	000
Klin bakt lab				15	000
Isotopavd					600

Antalet  operationer  beräknas   för 1987  uppgå

till ca   10  000

Vid     inställd  planerad   verksamhet kan  optimalt öppenvårdsresurser  motsvarande   265   läkarbesök  frigöras  per  dag .

Ett hundratal  vårdplatser  bör även  kunna  frigöras.

Antalet   specialistkorapetenta   läkare   uppgår  till totalt   101  st.

Sjuksköterskepersonal   finns   inora  länssjukkvården motsvarande 451,01  tjänster.

För primärvården   inora Östersunds koramun   redovisas resurser  enligt   följande.

- 27   distriktsläkare   fördelade  på  8  hälsocentraler

- 31,75   distr .sköterskor

- Folktandvård på  6 hälsocentraler

Prinärvården har   inora Krokoms koraraun   följande  resurser .

- 8   distriktsläkare   fördelade  på   3  hälsocentraler

- 10,5   distr .sköterskor

- Folktandvård på   3 hälsocentraler

111

Prop. 1987/88: 24

vid  Åre  sjukhus   finns   riks-   och  länssjukvård  innehållande bl  a ortopedisk rehabilitering.   Även priraärvården   får riks-   och  länskaraktär,   eftersom turister  från  hela  landet besöker öppenvårdsraot-tagningarna.   Vid  hälsocentralen  i Äre ökas öppethållandet under turistsäsongen  och  läkarberaanning och   jour   finns  både   i Äre  och  Järpen.

Prinärvårdsverksaraheten omfattar  i   stort   följande.

7   distriktsläkare   fördelade  på   3 hälsocentraler

- 10   distr.sköterskor

- Folktandvård på  3  hälsocentraler

Vid berörda   sjukhus  och  hälsocentraler   inora primärvården  kan  den planerade  verkscimheten   inställas,   varvid beredskap   finns   för   följande  antal läkarbesök per  dag.

Östersund	50
Krokom	40
Äre	45

Surama 13 5

Vid  Äre  sjukhus   uppskattas   25   vårdplatser  kunna s-tällas   till   förfogande.

10.23 S juktransportorganisation

Landstinget  har  i   samarbete med bl  a Östersunds koramun   en  mycket  on fattande   och  rationell   organisation   för   sjuktransporter.   Organisationen bedöms ej   som  tillräcklig   för att  klara  transporterna  vid OS.

Assistans  krävs   från bl   a  försvarsmakten  och  civilförsvaret .

10.24        Katastrofberedskap

För Östersunds  sjukhus   finns   en  katastrofplan. Denna  skall   användas  då  sjukhusets  ordinarie kapacitet bedöras otillräcklig.   Instruktionerna  i planen avser  att raöjliggöra  en  snabb omorganisation och  mobilisering  av  sjukhusets  resurser  vid   ett katastrof läge.

10.25 Övrigt

Eftersom  framför allt  akutsjukvård   för den  bofasta befolkningen  i Östersund  måste   fungera även  under ett   OS,   måste   lokaler  anvisas  och utrustas   för att tillgodose  akutbehovet   för  de   tillresande.

112

Prop. 1987/88:24

Berörd  personal  måste   utbildas   i   "turist-engelska/ tyska".

Apoteksservice  måste   tillgodoses  och  transporter av besökande  i primärvården raåste  ordnas  i   tjänsten .

10.3 Polis

Planering  och kostnadsanalyser  bygger  på   en  total polisiär   insats  av ca  1000 polisiära befattningshavare  och   200   -vräktare.   I  följande  organisationstablå  redovisas  i   stort hur  personalresurserna fördelas  och  nyttjas.

3 9 kommissarier 400  inspektörer 500 polisassistenter

90   adrainistsrativa 200   väktare   (motsv)

Den  totala  kostnaden   för polisinsaterna  under   OS har kalkylerats  till   storleksordningen  60 Mkr.   De olympiska   vinterspelen   förutsätts  bli  bedömda   som ideell   verkscimhet,   varvid   samhället  ansvarar   för polisverksamheten.   Som   OS-kostnad   tas  därför  endast  upp  specifika merkostnader.   Dessa har   (bl  a genom  uppräkning  av   Falun/Äre-kalkylen)   bedörats till   5 Mkr.

10.4 Östersunds armfegarnison

Vid   ett   OS  i   Östersund/Äre   1994 torde   stora  anspråk  komma  att   ställas  på   bist:ånd   från   försvarsmakten .

Önskemål om bistånd ställs i samlad form från organisationskommittén till Chefen Östersunds arraé-garnison.   .

För att   lösa   räddningsfrågor,   säkerhetsfrågor m m kan Östersunds   armégarnison  bidra med  personal   och materiel   för bl   a

- sjuktransporter  i   terräng

- omhändertagande  av   skadade   (tält)

- samband,   tråd,   radio,   racord

- trafiktjänst.

Ovan  angivna   funktioner   ingår  i   utbildningen  av ■värnpliktiga  och kan  därför   infogas  som  en  naturlig  del   i deras  ordinarie  utbildning,   ett   förhållande  som medför  att kostnaderna   för  dessa  forraer av bistånd kraftigt kan  begränsas.

113

8    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 24

Prop. 1987/88:24

10.5         Länsstyrelsen, civilförsvaret

Inora Jämtlands   län   finns   en   stor  mängd  materiel förrådsställd  och  avsedd  att  användas  av  civilförsvarets  krigsorganisation vid beredskapstillstånd och  i krig.  Materielen  består dels  av  utrustning   för  personalen   (personlig  utrustning) och  dels  av  utrustning,   sora  är avsedd  att  användas av organisationens  olika  enheter   (geraensam utrustning) .

Utrustningen är modern  och. mycket ändamålsenlig . Den  geraensarama  utrustningen består   i  -väsentliga delar  av  materiel   för krigsräddningstjänsten.  Den lämpar   sig  därför wäl  som  förstärkningsraateriel för  fredstida  räddningstjänst.

Länsstyrelsen  kan medverka   i   samverkan raed   Statens Räddningsverks  räddningsskola.   Sandö,  vid   ett  genoraförande  av   Olympiska  spel   i Östersund-Äre-orarå-det dels  genom  utlåning   av  civilförsvarsraateriel och dels  genom  förmedling  av kontakter mellan berörda  komrauner  och centrala  rayndigheter   frärast rörande   räddningstjänstfrågorna.

Länsstyrelsen  kommer  givetvis  dessutom  att ha  den beredskap,   som kan  krävas  av myndigheten  för  att vid  behov medverka  vid   ledning   av   räddningstjänst.

Diskussioner   förs  i   Sverige  ora att   söka   utnyttja civilförsvarspersonal   för räddningstjänstinsatser i   fredstid.   Ianspråktagande  av  det  slaget  måste ske   genom  frivilliga  å-taganden.   Formerna   för detta är ännu   inte   klara.   Om  frivilliggrupper  har hunnit organiseras   inom  länet   år 1994,   kan   länsstyrelsen medverka med  att -   ora behov   föreligger -   engagera sådan  personal.

OS-budgeten  belastas   endast, av kostnader   för  freira-tagning,   utlåning och återställande  av raaterielen scirat vissa  lånekostnader   (ingår i   10.1).

10.6         Kommunalteknisk service

Östersunds och Äre kommuner  koraraer   liksom kraftleverantören ra  fl  att   få  en  starkt ökad belastning under   OS-perioden.  Detta  kan  ta   sig   uttryck  i  ökad planering  och  administration,   temporära   förstärkningar,   extra personal,   extra  leasad/lånad  utrustning,   höjd   serviceberedskap rara.

114

Prop. 1987/88:24

Exerapel  på   berörda  arbetsområden

- Kraftförsörjning

- VA-försörj ning

- Renhållning

- Väghållning

- Trafikplanering  och  ledning

Merkostnader   för   OS  är   svåra  att beräkna  och kan endast  grovt uppskattas.

115

Prop. 1987/88: 24
10 drift;  räddningstjänst;  sjukvArd; polis m ro

Pos I nvesteringsdel      Kostn  i 1000-tal  kr Anm/Restvärde

10 RÄDDNINGSTJÄNST,

SJUKVARD,   POLIS m ra

KDSTNADER 40   000

10.1        Räddningstjänst 1   500

10.11 Östersund 1  000

10.12 Äre 500

10.2 S jukvård 15   000

10.3 Polis 5  000

10.4 Östersunds  arraé-

garnison 5  000

10.5 Länsstyrelsen,

Civilförsvaret - Ingår i   10. 1

10.6 Kommunalteknisk

service 13  500

116

Prop. 1987/88:24
11 KOMMUNIKATIONER

Östersund och Äre har  generellt  sett  goda   förbindelser   utåt   inom  alla   trafikslag  och  väl   fungerande   lokala  väg-   och  trafiknät.   Planer   finns   för ytterligare  utbyggnader,   sora beräknas  vara   färdigställda  före   1994.   De  olyrapiska  vinterspelen  innebär dock en  väsentligt ökad belastning. Följande   redovisning belyser  översiktligt hur   detta kan  klaras.   De   investeringar,   sora krävs  pga OS  och   sora  annars   ej   skulle   genomföras,   tas  upp som OS-kostnad under  pkt  6:   Investeringar   infrastruktur.   Ex-tra driftkostnader   för  OS,    som  ej leder  till  raotsvarande   intäkter,   redoyisas  under pkt   13:   Driftkostnader.

11.1 Preliminär trafikanalys

I  spelen  engageras  direkt cirka   15   000 personer och  en  publik  av  50  000  -   80   000 personer/dag. Fördelningen  raellan  Äre  och Östersund kan   uppskattas  vara  ungefär   följande:

OS-engagerade Publik/dag

Östersund 9   000 30   000-50   000

Are 3   000 10  000-30  000

Publiken består  av  lokalt boende,   flerdagsbesökare och  dagsbesökare.

11.11 Till-  och  frånresor

Det  antas  att de   OS-engagerade  anländer   under  en 14-dagarsperiod  raed   stegrat  antal   de   sista   dagarna.   Avresa   sker  med   stark koncentration  till  2   da-geu: .

Publiken  anländer  och  avreser  tänder hela  tävlingstiden,   d  v  s   13   dagar med   toppar   första  och   sista dagarna .

Dimensionerande  blir  avresedagarna.

En  gissad   fördelning  på   färdmedel  kan   se   ut  på följande   sätt:

117

Prop. 1987/88: 24 Bruttotrafik  i  en riktning och  sararaanlagt under 2   dygn

Antal

Flyg

Tåg

Väg

Lokalt boende

100

1   000

400 5  000       10   500

Nationstrupper Officials	3	000 600	2	700 600
Press, radio, TV, televerket	6	000	3	500
Funktionärer  och
personal-förstärkningar	5	400	1	200

Publik      80  000

200

500

1   000

800 3   000

48  000        16   500

Sumraa

95   000

13   000

12   000        50   000

20   000

Detta  kan  ge  ett kapacitetsbehov maxiraalt  för  flyg respektive   tåg  av  7000    8000 personer  under   en dag .

Marktransporter  till   flygfält   respektive   järnvägsstation  i Östersund behöver  då   diraensioneras   för att  under  en dag   frakta  sararaanlagt cirka   15000 personer  i  en riktning.

11.12 Dagspendling till och från Östersund-Are

Pendlingsfrekvensen beror på  var  publiken kan beredas övernattningsmöjligheter.   Huvudparten  torde kunna  bo   inom 10-15  rail   från  axeln Östersund-Äre och koraraer  att   i hög grad  utnyttja  egen bil   eller charterbussar   för pendling  till   tävlingarna.   Det är dock inte  osannolikt  att  5000  k  10000  rtanniskor per  dag kan  utnyttja   tåg  utraed   linjen   Sundsvall-Östersund-Are-Storlien-Trondheira.   Marktransporter  till   tåg   erfordras.

118

Prop. 1987/88:24

11.13 Utpendling mellan Are och Östersund

Det kan  uppskattas  att   5000 å   10000   raänniskor  per dag  koramer  att   förflytta   sig  mellan   förläggning/ v bostad  på  ena  orten  och   tävlingsområdet  på   andra orten.   Det är av   vikt  att  dessa   förflyttningar  kan ske  i  anslutning  till   tävlingars  början  respektive slut,   helst   inom  en  tidsrymd   av   ett par  timmar.

En  "gissad"   fördelning på   färdmedel kan vara   följande :

Tåg 2   000-5   000 personer/riktning

Charterbuss 1   000-2   000   "-

Reguljär buss 100-     500   "-

Egen   bil 2   000-2   500   "-

Siffrorna  kan  tjäna  till   ledning  för beräkning  av kapacitetsbehov på  respektive   färdmedel   seunt par-keringsutryrame.   För tågresenärer  tillkommer  kravet på  anslutande bussar.

11.14 6s-organisationens egna transporter

Organisationen  skall  hålla  transportservice  till alla  ackrediterade.

Alla  grupper   skjutsas  till  och  från  flyg   respektive  tåg.

En normalstor nationstrupp betjänas med rainst 3 personbilar/minibussar. Varje ishockeylag skall disponera   l.buss.

lOC-delegater   skall  ha bil  raed  chaufför till   förfogande .

För massmediapersonal  hålls  transportservice mellan  boendet-arenor-press,   radio,   TV-centra  och andra  aktuella   resmål   samt mellan  Östersund och Are.

Funktionärer ra fl   har   stora  transportbehov.

För  att  klara  detta byggs  en  transportcentral   upp - TPC   - raed  central  adrainistration och boknings~ expeditioner,   rura  för   chaufförer ra ra vid  de raest frekventa   resmålen.   Bokningssystemet  samordnas  med övriga buss-  och  taxitransporter.

Särskilda  parkeringsytor  reserveras.

os-organisationen  bör  också  sörja   för  att  ett stort  antal  hyrbilar   finns   att disponera.

119

Prop. 1987/88: 24

11.15 Trafikförsörjning till Rannåsdalen

Följande   räkneexempel  visar hur  50   000 personer kan  komma  till  eller, från  Rannåsdalen.

Gående

10   %	10   %	20   %
5   000	5   000	10  000

Egen  bil	40   %   .	60   %	25   %
	20   000	30  000	12   500
2, 5 pers/bil	8  000 p	12   000 p	5   000 p
	25   ha	36   ha	15   ha
Charterbuss	15   %	10   %	20   %
	7   500	5   000	10   000
50 pass/buss	150	100	200
	buss-p	buss-p	buss-p
	2   ha	1,5   ha	2,5-3   ha
Allmän buss	25   %	10   %	30   %
	12   500	5   000	15   000
50 pass/buss
enkel  väg
2,5 turer/buss	100  bus-	40  bus-	120  bus-
	sar	sar	sar
Taxi,   Liraou-	10   %	10   %	5   %
sine	5   000	5   000	2   500.
3  pass/bil	1   700	1   700	800
enke1   vä g	700  bi-	700   bi-	350   bi-
2,5   turer/bil	lar	lar	lar

Följande   slutsatser  kan  dras  ora dimensionerings-förutsättningar.

- Det  erfordras  goda  gångvägar  mellan  centrura  och tävlingsområdet.

- För bilparkering krävs  en  scimraanlagd yta  av 25-3 5 hektar  som  rymmer 8   000-12   000   bilplatser. Parkering bör av kapacitetsskäl  spridas  till flera  platser   inom max   1-1,5 km  avstånd   från arenaområdet.   (Parkering på   längre  avstånd kräver   en betydande   insats  av pendelbussar.)   Handikapp-parkering  erfordras   i  anslutning  till entréer.   Gång-\ögar  bör  ordnas  mellan  parkering och  arenor.

- För allmän busstrafik  erfordras kapacitet  för att   transportera   10   000-15   000 passagerare   inom en  tidsrymd   av  1   -  2  timmar.   Eftersom det måste förutsättas  att  norraal   trafikförsörjning -   eventuellt med  undantag   av   skolskjutsar  -   skall   fungera  också  under  spelen,   innetär  detta  att

100--talet  extra bussar  erfordras.

120

Prop. 1987/88:24

Angöringsplatser  bör ryrama minst   10--talet  allmänna bussar.

För charterbussar  krävs ytor   för avlämnande   av passagerare.   Parkering   för  150  -  200  bussar  bör anordnas   i direkt  anslutning   till  entréer.   Med denna   lösning kan påstigning  ske på parkeringsplatsen .

Taxi  och  liraousine koramer  att  krävas   för betal-starka besökare  till   OS   (t ex  representation). Ett   tillskottsbehov  av   300-500  bilar  är  inte orimligt.

Särskilda  angöringsområden  reserveras   för transporter  av  nationstrupper,   officials,   funktionärer  och  massmediapersonal.

11.16       Trafik i Are

Prograraraet baseras på  tidigare  OS-utredningar,   där bl  a  erfarenheter  från WC--tävlingar  vägts   in.

11.17       Generella trafikkrav

I den  koramande  trafikplaneringen  skall   särskild omsorg ägnas  åt   följnade kategorier.

- räddningstjänst

- servicefordon

- varutransporter

- handikappade

11.2 Flyg

11.21 Reguljärflyg  och  charterflyg

Reguljärflyg Östersund-Stockholm  tor  kan bedrivas   raed  varierande   intensitet.   Som  grund kan  en tidtabell  på  30  rain mellan  avgångarna   läggas.   Som alternativ  kan  non-stop-trafik  tillämpas  vilket ger   stora möjligheter  att   följa  bokningsläget  dag för dag   och därmed   fylla  på  raed  avgångar   efter behov.

Charterflyget,   raed plan  på   upp  till  200-300 passagerare,   passar   in raot  reguljärflyget.   Under OS-veckorna  kommer   Frösön att   fungera  som   en storflygplats.   Man  koramer  då  att  ta  till   s k "slotts"   dvs   styrning  på  ankomsterna.

121

Prop. 1987/88:24

Bansystem och plattor

Befintliga  taxibanor  behöver  breddas.   Dessutom krävs   en ny parallell   taxibana.

Stationsplattan  utökas   från nuvarande  4  till  5 platser.

För charterplan   förutsätts  att  den railitära  sidan får   utnyttjas.

Terrainal

Den  nya   terminalen  klarar  en   snabb  genoraströraning även vid   -tät  tidtabell  med  3-4  samtidiga  plan  i storleken   115-140 platser.

Charterflyget   föreslås   styras  till  railitärsidan där provisoriska  terminalfunktioner  inklusive  pass och tull  etableras   (för  ackriditerade  skall  enligt den  olymiska   chartern   förenklade   rutiner  tillämpas) .

Buss-   och bilsidan

Genom  viss   styrning   av  privatbilarna  till   förmån för bussar  och  taxi,   klarar   sig   angöringssidan utan  investeringar.

11.22 Helikopterflyg

Verksamheten  organiseras  och utgår  från  Jämtlands Aeros  anläggning  i  Göviken.   Extra   landningsplatser kan  anordnas  på  isen.

Temporära helikopterlandningsplatser  anordnas   i Rannåsdalen  och  på  ATS.   -   Snöröjd  yta  ca   40x40   ra raed  fria  in-   och utflygningsriktningar.   Området inhägnas.

I   Are  snöröjs Ärevallen  och prepareras  som  landningsplats.   Befintlig  hangar   utnyttjas.

En  kapacitet på   ca   25 pers/tim mellan  Östersund och Äre  har   lagts  som preliminär   förutsättning.

Utöver  den  kommersiella  trafiken  används helikoptrar  av polis och  i   räddnings/sjukvårdstjänst. Fentuella  krav på  särskild   trafikledning  och  seun-ordning  utreds  senare.

122

Prop. 1987/88: 24

11.23 Privatflyg

Privatflyg  till  Östersund hänvisas  till   Ope-fältet som  förutsätts  vara  upprustat   före   1994.

I   Äre  prepareras   en   landningsbana  på  800x50   m på Äresjöns  is.   Taxibana  och  uppställningsplatser prepareras   liksom väganslutning  till Äre   Strand.

11.3 Järnväg

SJ planerar  en  utbyggnad  och  modernisering   av   anläggningar och bana på   linjen Östersund-Storlien. Åtgärderna planeras  vara klara  till  1994 på sträckan Östersund-Duved.

Planerna  omfattar  bl   a  utbyggnad  av  Äre  och   Duveds stationer  till  raoderna  terrainaler,   sora kan   i  utbyggt  skick mottaga väsentligt  flera  resenärer  än i  dag.'

En  provisorisk  hållplats  vid   Havremagasinet har diskuterats raen  ej   tagits raed  i  detta  skede.

11.31 Pendeltrafik Östersund-Are-Östersund

Pendeltrafik kan bedrivas  i   1-tirames   intervall  med körtid  på  70-75   minuter.

Varje   tågsätt består  normalt av 13  st  moderna 2-klassvagnar  och kan  ta  upp  till  ca   1000   resande.

Kapacitetsexempel:   Boende  i Östersund   skall   se  en

utförsåkningstävling   i Are.   Tävlingstid  normalt kl

11.00 till  14.00/15.00.

Ö-A:   Körperiod 06.15-10.30  = 4   000   resande

Ä-Ö:   Körperiod  14.15-18.30   = 4  000   resande

Tävlingarna  i Östersund  ligger  tidsmässigt mer spridda över  dagen.   Detta  gör  att boende   i Äre, som dagspendlar  till  Östersund,   kan  sprida  sitt resande över   längre  tid,   vilket  ger högre kapacitet .

Om arrangörerna  för  lOC  eller  andra  intressenters räkning önskar   särskilda  konferensvagnar,   kan  SJ sälja  sådana  under   OS-perioden.   Dessa  kan  placeras i  pendeltågen.

Pendeltågen är utrustade med  högtalarsystem,   där information ora  OS-arrangemang ra m kan   förmedlas.

123

Prop. 1987/88:24

11.32       Pendeltrafik Trondheim-Are-Trondheim

Genom  NSB   försorg kan  motpendeltrafik ordnas  med en  beräknad  kapacitet  per   dag   på   ca  4000 personer.

För  resenärer   från   Trondheim-Storlien  till/från Östersunds-arrangemangen   sker  omstigning   i Åre till  pendeln Äre-Östersund-Åre.

11.33       Fjärrtrafiken till och  från Jämtland

Trafiken  från   Stockholmsområdet   samt  Malmö/Göteborg kan  ge  en  kapacitet  som  svarar  mot  dagens toppvintersport,   dvs   3000   resande/dag.   För  tillresor   före   os och   frånresor  efter   OS  kan  kapaciteten   uppgå  till  5000   resande/dag.   Tågen  naste  dock enligt preliminär bedömning  ha  Östersund  som  slutpunkt raed omstigning  till  pendeltågen raot Åre.

Om  efterfrågan   finns,   kan  toppkapaciteten  5000 resande   utnyttjas  dagligen  under   OS-perioden.

11.4 Allmänna vägnätet

11.41       Utbyggnad  av E75

Utbyggnad   av   E75   i  ny  sträckning  nordöst  on Östersund är högt prioriterad   i  den   flerårsplan   för byggande  av   riksvägar  i  länet,   som vägverket  skall fasts-tälla   i  höst.   Den  kommer med   säkerhet  att  i planen   redovisas  raed   färdigställande   1993  eller 1994.   Om Östersund   skulle   få   arrangera   OS   1994, kan  dock ett   färdigställande   1993  förutsättas.

11.42       Bro över Rödösundet

En  bro   förkortar  väsentligt  restiden   från  flygplatsen   till  Åre.   Den   ger   Scuntidigt   en  avlastning av   trafik   från Östersunds  centrala  delar.   Vid   ett OS   får  detta  stor betydelse.

Bron har  vid   länsstyrelsens  behandling   av   flerårsplan  för byggande  av  länsvägar  getts  låg prioritet.   Av  den  anledningen  kan  raan   inte   räkna  med  att bron  komraer  att  ingå  i  vägplanen   för  perioden 1988-1997.   Till   skillnad   från tidigare  utredning om  OS   i  Falun-Åre kan  pengar  ur   OS-budgeten  nu inte  motiveras.

En  bro  över   Rödösundet är  dock  intressant   för  länet  och  vägverket,   då  den   ersätter  en   färjeled. Man  bör därför kunna  ta   upp  en  diskussion med  vägverket  ora  en   finansiering   av bron   före   OS.

124

Prop. 1987/88: 24

11.43 Vägar  i Äre

Ny  väg byggs mellan   E75   och väg 538.   Vägen  ersätter  den  väg vid   Lundsgården,   som blivit  avskuren av   störtloppsmålet.   Nivåskillnad  40  ra,   beräknad längd  ca  550  m.   Bredd   7,5   +   2,25   ra gångbana  på  en sida.   - os-investering.

11.5 KCTmnunala gatu- och -vägnätet

11.51 Östersund

Under  ett  flertal  år har   i  Östersund planerats   för fortsatt  utbyggnad och   förbättring  av  en  trafik-ring  med   stor kapacitet   runt  centrumområdet. Vidare planeras ombyggnad  av  en bes-vrlig  gatukorsning  på  väg 88.   Enligt vägverkets   förslag   till s k   fördelningsplan   finns  möjlighet  att   erhålla Statsbidrag   till  dessa   åtgärder  under  början  och mitten  av  1990-talet  enligt  nedan.

Beräknad                        Tidpunkt
Objekt                            kostnad enl   fördel-
___________________ Mkr                    ningsplan

Grindplan   (kors
ningen   Idhus-
gatan-Stuguvägen) 3,2 1990

Samordnade  tra
fiksignaler   längs
Rådhusgatan 2i 3 1990

Ombyggnad kors
ningen   Litsvägen-
Fält jägargränd 3, 5 1991

Ombyggnad   Gräns
gatan  rara 9,0 1993

Ombyggnad

Strandgatan 8,5 1994

Qn  OS   förlägges  till Östersund  1994   bör åtgärder enligt  ovan  kunna  tidigareläggas  och  vara  slutförda   senast   199 3.

Den  nya   trafikringen ger  tillsammans   med  en  komplett E75-förbi fart  en ökad   smidighet  och kapacitet.   Detta  är  speciellt  viktigt  under   OS,   då alternativa raöjligheter  till   ledning  av   trafiken raåste  kunna  utnyttjas.

125

Prop. 1987/88: 24

Följande   åtgärder   föreslås bli  genoraförda   speciellt   för   OS:

omdisponering  av  ytorna 'kring   järnvägsstationen för  att ge  kollektivtrafiken  bättre   förhållanden.   Nuvarande  parkeringsyta  reserveras   för bussar.   Förbindelsen raot  Strandgatan/Gränsgatan öppnas   för bussar.

-         Temporär bussteminal/värmestuga  utförs   vid
järnvägsstationen.

Litsvägen  breddas   lokalt   i   Rannåsdalen  med extra  körfålt   för   svängande   trafik. Ny  gångväg utförs   längs  Litsvägen mellan   Genvägen och  Rannåsdalen.  Gångbanor raot  centrura breddas.

- Gångtunnel  utförs   under   Litsvägen   för gående från parkeringsytor  på I5-området   (jfr   11.71) och   från en  eventuell   OS-hållplats  vid   Havremagasinet.

- Ny   väg raellan  publiktorget  och hopptornen har redovisats  under pkt   4. 114.   En   tanporär  vinterväg  för  TPC-trafik   utförs   i. förlängningen  av denna  väg  raot press-   och  radio-TV-centra  i ATS.

Särskilda  trafikreglerande   åtgärder  genomförs  -bl  a  kan   Litsvägen behöva  reserveras  helt   för kollektivtrafik  och  TPC-trafik.   Eventuellt erfordras   särskilda   trafikåtgärder  kvällstid pga  aktiviteter   i   centrum.   Åtgärderna   innebär planering,   temporär  skyltning,   avstängningar ra ra särat personalinsatser   ute  på   fältet.

11.52 Are

Speciellt  för  OS  utförs   följande   åtgärder:

Befintlig  -väg   norr  ora E75   mellan målområdena korapletteras   för att   fungera   sora huvudgång-stråk. -     Ombyggnad   av   väg  till   Fjällgården  är  förorsakad av  arenautbyggnad  och  redovisas  under  pkt

4.243.

Särskilda  trafikreglerande  åtgärder  enligt

samraa mönster  som  för Östersund.

Breddad  plogning   för avkörnings-   och  raötesrcun-

per,   parkering rara.

126

Prop. 1987/88: 24
11.6 Buss- och taxitrafik

11.61       Östersund

Kollektivtrafiken   förutsätts   få   företräde   under OS-perioden.   Diskuterade .transportlösningar:

Matartrafik raellan   järnvägsstationen  och  tävling sarenorna,   anpassade  till   tågtiderna   (eventuellt  utan  turlista) .

Transfertrafik raellan   flygstationen och  arenor respektive hotell/boendeanläggningar. Speciella  ringlinjer raellan   järn-vägsstation, höte 11/boendeanläggningar  och  arenor. Trafik mellan  centrum och Rannåsdalen,   där  generösa  ytor  reserveras   för kollektivtrafiken.

Mellan  länets övriga  komnuner till  och  från Östersund bör länstrafiken   utföra  en  omfattande   specialtrafik.

Mellan   flygstationen  och Åre  utförs   trafik med direktbussar.

Kollektiva resor kan som komplement till järnvägen ske med buss i linjetrafik och en (troligen omfattande)   chartertrafik.

11.62       Äre

Av-   och på stigningsfickor   för 20-30 bussar  anordnas   intill   raålområdena -  befintliga vid  kabinbanan,   nya   yid   Störtloppet.   Hållplatser  anordnas på  torget  sora   förutsätts  vara  reserverat  för  kollektivtrafik.   Vändslingor  planeras.

Uppställning för bussar finns intill järn-vägsstationen.

Planerad parkeringsyta öster och väster om kyrkogården reserveras för bussparkering. Dessutom anordnas temporär bussparkering på snöröjda tjälade ängsytor norr och öster om planerad bilparkering. Detta  kan  ge  plats   för ca   100   bussar.

Ytterligare   100  bussar bereds  uppställningsplats genom  snö röjning  och preparering  av  ängsmark  i utkanten  av   samhället.

Temporär bussterminal(-er)   100   m2   BTA utförs. Hyrda bodar   förutsätts.

Eventuellt anordnas busspendel mellan isparkering och   arenor.

127

Prop. 1987/88: 24

11.63 Organisation

Linjetrafiken  bedöms kräva  ca   100  st  extra bussar. Dessutom behövs bussar  i   TPC-trafik och  charterbussar.   Inhyrning raot   speciella  avtal  och  tidi-garelagd produktion bör  studeras.

Behovet  av   en  saunordning  av  de  olika  transportinsatserna  koraraer  att  vara mycket orafattande. Eventuellt bör inte   endast busstrafiken  inordnas   i  ett  gemensamt  system utan även  taxi  och chartertrafik.Investeringar  behövs dels   för en sambandscentral,   dels   för   utrustning   i   samtliga fordon.

11.7 Parkering

Privatbilister  kommer  att   styras  mot   temporära parkeringsplatser  från  ett   flertal   punkter   längs tillfartsvägarna.   Samordning   sker  via   radio-   och sambandscentral.

11.71   Östersund

Parkering  anordnas  genom  snöröjning,   tjälning  och preparering  av  tillgängliga  ytor   inora  1, 5 kra avstånd  från  Rannåsdalen.

Viss  översyn   av   tillfartsvägar  torde  bli  nödvändigt   liksom preparering  av   in-   och  utfarter  till' parkeringsytor.

Erforderlig  yta   25-35 ha   finns   på  I5s  och A4s  övning soraråden  i   form  av  körgårdar,   skjutbanor, öppna ängsytor  o dyl   och  på   kommunens   mark  i   området  Tennishallen-Björkbacka.   (Erfarenheter  från O-ringen   1989 komraer   att  kunna  utnyttjas.) Från  parkeringsplatser  prepareras   temporära  gångvägar  till  arenorna  i  Rannåsdalen.

11.72 Frösön

Lösningen  kommer  att  vara beroende  av  valt  alternativ   för bob/rodel.

Till  det  södra  läget  finns   tillräckligt  stora  och an-vändbara  ytor i Lövstaområdet.

Till  det östra  läget  anordnas   isparkering raed   särskilda gångvägar  och busspendel   till  bob-rodelba-nan.

128

Prop. 1987/88: 24

11.73 Are

Parkering  för publik  anordnas  på  Åresjön för 3000 +  2000   bilar.    2  st  tillfarter  prepareras   från   Vik respektive väster  ora  störtloppsraålet.   För tillfart från  Öster breddas E75  med  nytt avfartskörfält. Anslutningsvag mot   sjön ses  över  och  korapletteras (-västra   sidan) .

Söder  ora  störtloppsraålet  iordningställs  en  parkerings-   och  uppställningsyta  på  ca   1000   ra2   raellan järnvägen  och  sjön.

De  båda  utfarterna  utförs  med manuellt bevakade plankorsningar med   järn-vägen.   Temporära gångvägar utförs   till  Åre   Strand  respektive  störtloppsraålet.

Allnänna  parkeringsplatser  i  centrala Äre  och  intill   arenorna  reserveras   för tävlingsarrangören.

11.8 Trafikcentral

Kravet på   saraordning  av  den  totala  trafikbilden blir mycket   stor  och  direkt  avgörande   för  kvalitet och   servicenivå.   Här  föreslås upprättandet  av   en ledningscentral bestående  av  alla   tänkbara  kommu-nikationsslag,   Seunt andra, viktiga  funktioner, såsom  tull;   passpolis  och railitära rayndigheter. Möjligheterna  till   snabba  beslut och  rätt kommunikation  i  en  ledningscentral  blir  direkt  avgörande för den  totala  transportapparaten  sora koraraer  att få   väsentlig betydelse  i  ett  OS.

129

9   Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 24

Prop. 1987/88:24
12 boende;   SERVICE  och  KULTUR

12.1 Boende

Nationstruppernas boende har samlats till en Olympisk By i Östersund - se pkt 5.

Övrigt boende enligt nedan ingår i OS-arrangörens administrativa ansvar, men skall (utom för funktionärer) helt bära sina egna kostnader. Detta gäller även om exempelvis en alpin deltrupp föredrar att ordna sitt boende i Äre.

Arrangören bör före hösten 1988 förboka erforderlig bädd- och servicekapacitet.

12.11   Officials; Boende och kongresser

Enligt nu gällande tradition och praxis skall ett exklusivt boende och högvärdig service erbjudas lOC-raedleraraar och övriga officials, sora beräknas uppgå till ca 600 personer.

"lOC-hotellen" skall bokas helt av OS-organisatio-nen och ha särskild bevakning.

Ackreditering sker på respektive hotell.

En lOC-kongress konuner sannolikt-att hållas 2-3 dagar före spelen. Lämplig lokal kan vara teatern eller Folkets Hus- Tolkar och tolkutrustning förutsätts hållas av lOC.

Det kan dessutom förväntas att många internationella specialförbund och andra organisationer bokar kongresser i OS-orterna fr o ra den dag beslut tas ora var spelen skall hållas t o ra os-veckorna.

12.111   "lOC-hotell" i Östersund

Befintliga 1:a-klasshotell + planerade, sora förutsätts vara byggda 1994, har erforderlig bädd- och servicekapacitet.

12.112   "lOC-hotell" i Are

Diploraat-Åregården kommer, efter den utbyggnad som planerats, att ha erforderlig bädd- och servicekapacitet. Andra alternativ kan också diskuteras,.

130

Prop. 1987/88:24

12.12       Massmedia

Enpersonsrum med TV och telefon för skrivande press i hotell, stugbyar eller lägenheter efterfrågas. Lägenheter kan vara turistlägenheter eller temporärt anpassade hyreshus.

6000 personer beräknas komraa. Ackreditering sker i press-Radio/TV-centra i Östersund respektive Åre.

Det normala boenderaönstret innebär en uppdelning på presspersonal, radio-TV-reportrar respektive tekniker och dessutora efter länder/världsdelar. Boendet kan därför delas upp på många anläggningar

-  dock raed relativt centralt läge och med trans
portservice till press-radio-TV-centra och are
nor .

12.121     Massmediapersonal i Östersund

Följande alternativa boendemöjligheter erbjuds.:

- Hotell och pensionat som ej bokats för officials

- Elevbostäder, vandrarhem

- stugbyar - bl a vid campingplatserna

- Anpassade bostadslägenheter

- Militära artläggningar - exempelvis ATS kasern
byggnad som har hög boendestandard.

12.122     Massmediapersonal i Are

Hotell och stugbyar, som ej bokats för officials, räcker med god marginal för de ca 1500 personer som förutsätts bo i Äre.

I tidigare utredningar har ett utbyggt Sunwing planerats som "iournalistby", medan tekniker ra fl bokas in pa hotell och stugbyar inom Björnen-Åre-Duvedsorarådet. Utan särskild Olympisk By i Äre kan nu även Äre Fjällby disponeras för massmedia. Ett flertal dispositioner och boendemönster blir därraed möjliga.

12.13       Funktionärer m fl

En stor del av funktionärsstaben förutsätts tillhöra lokalbefolkningen och bo inora dagspendlings-avstånd.

Militär personal som medverkar i organisationen förutsätts bo i egna anläggningar.

131

Prop. 1987/88:24

För inlånade funktionärer, tekniker m m bokas bäddar i stugbyar, anpassade lägenheter eller i militära  anläggningar.

Saraordnad bokning  görs   också   för   förstärkning  av personal  i  offentlig  tjänst.

12.14 PUBLIK

I planeringen förutsätts ca 800 000 sålda biljetter på 12 dagar. Detta innebär i snitt 67 000 per dag eller med ojämn fördelning raellan 50 000 och 90 000 biljetter per dag.

Antalet personer, som ser på tävlingarna under en dag, är svårt att greppa, då en och sararaa person kan se flera tävlingar. Personantalet blir därför lägre än biljettantalet. I biljettantalet ingår även nationstruppernas biljettköp, vilket ytterligare reducerar siffran för "publik", som kräver boende och/eller transport.

Publik finns av flera kategorier, t ex

- Boende i Östersund-Are-området + de extra gäster raan bjuder hera under OS.

- Publik utifrån sora efterfrågar bädd och service under hela OS-perioden eller enstaka dagar. Få-dagsbesökare kan exempelvis vara paketresor med nattåg + övernattning för att ge en kort och intensiv OS-upplevelse. Det kan också vara företag som bjuder kunder på en eller flera dagars

- Dagspendlare på tåg Sundsvall-Trondheim eller med charterbuss och bil från ett större om-land .

För boendet finns i dag följande totala bäddkapacitet:

- Hotell, vandrarhem och stugbyar i Östersund-Äre 9 200

- Övriga hotell, vandrarhem och stugbyar inom 10 mils

avstånd från arenorna 7 500

-                                              Hotell, vandrarhem och stug
byar i Härjedalen 6 200_________

Surama kommersiella bäddar i Z-län 22 900

Bäddar i fritidshus inora Järatland

(ej Härjedalen) 33 600

Suraraa bäddar 56 500

132

Prop. 1987/88:24

Av dessa reserveras 600 för officials, 6000 för massmedia och 1-2000 för funktionärer och personal. Övriga kan nyttjas av publik.

Till detta kan läggas följande bäddar på något större res-avstånd:

- Hotell, vandrarhem och stugbyar i Sundsvallsområdet      3 200

- Hotell i Trondheirasorarådet    3 000

Surama bäddar 6 200

■ytterligare möjligheter finns i form av

- Privata bostadslägenheter

- Stugbyar  och   fritidshus   i Trondelag

- Fritidshus   inom dagsreseavstånd  i  angränsande   län

- pågående  och  planerad  utbyggnad av  turistbäddar   inora dagsreseavstånd,     sora raed  nuvarande  takt  och med   OS   som

raorot,   bedöras kunna  uppgå  till    +  1500  bäddar/år

133

Prop. 1987/88:24
12.2 Service och kultur

12.21 Östersund

Östersund är en  besöks-   och  servicestad  med   "nära till  allt".   Det är  också  en vacker  stad raed  utsikt över   sjö  och   fjäll.   För sport   och  fritidsaktiviteter   finns mycket  att  välja  på  i   staden  och   i fritidsområden  direkt  intill   stadsbebyggelsen. Dessa  vardagskvaliteter  har   kommunen  slagit  vakt om  och  sökt  utveckla.

Kommunen har  drygt 56   500  invånare men  en  service,   som är   dimensionerad   för  många  fler.   Genom att  Östersund är  länscentrura  och  den  klart   största staden   i  hela   Norrlands   inland   finns  det gott  ora kommersiell   service  och  samhällsservice   samt raånga anläggningar   för   fritid och  kultur.   I   stadscentrum finns   inte  raindre än 3 00  butiker  och  ett   30-tal restauranger.

Östersund är också  en   utbildningsstad  och  militärstad.   Sammanlagt  utbildas över   1000   elever  på högskolan,   3000   elever  på   gymnasieskolor,   3000 -värnpliktiga  och   500-1000   officerare  och  civil-anställda  på   Arméns   Tekniska   Skola,   Försvarets förvaltningsskola  och  de   tre   regementena.

Under   1986   tog Östersund   steget  upp   som   Sveriges fjärde  kongressort  efter  de   tre   storstäderna.

Östersund har  också  den  största  norgehandeln  av alla   svenska  orter.

Under  vinterspelen  bör handeln,   restaurangnäringen,   bank,   post ra  fl   utan   större  problera kunna bygga  på   sin  kapacitet  och öka  öppethållandet   för att  klara  kravet på  service.

Den  komraunaltekniska   servicen är väl  utbyggd och kan med   temporära personal fö rs-tärkningar  klara  den toppbelastning   som  OS  innebär.

134

Prop. 1987/88:24

stadens   skolor  inräknas   sora  en  speciell  resurs under   OS-veckorna,   då   det   förutsätts   ett  allmänt skollov.   Kök och  matsalar   utnyttjas  för matdistribution till   Olympiska byn  och   för mat till   funktionärer och  extra personal. De kan, om  så behövs;   även  fungera  som komplement  till" den  allmänna  restaurangnäringen.  Andra utrymmen i  skolorna  kan  komma  till   användning  som administrationslokaler,   fritidssysselsättning  och speciella  aktiviteter.

OS-besökare  skall  också  erbjudas   ett  sortiment av  aktiviteter och kultur  vid   sidan  av de  olympiska tävlingarna.  Östersund har   redan  i  dag   ett brett utbud:

- Länsbibliotek och  ett   flertal  koramundelsbibliotek

- Länsmuseet  med  fornbyn   Jamtli

- Stadanuseet

- Bilrauseura

- Frösö   Zoo

- Ett  stort  antal konstgallerier

- Två  teatrar och  Folkets  Hus

- Saralings-   och  föreläsningssalar   i  skolorna

- Statskyrkor,   frikyrkor  och   församlingsgårdar

- Travbana

- Ett modernt 3:e generationens bad och flera traditionella badanläggningar

- Fritidsgårdar

- 8  st  full stora sporthallar   (handboll smått)   +   ett antal mindre

- Tennishall  med 3   banor

- Curlinghall

- Skidbackar mitt  i  staden

- Flera   system med  vandringsleder  och  motionsspår, bl   a  ett   20 km långt  sammanhängande  elljusspår.

Karakteristiskt   för Östersund är att det mesta av det uppräknade   ligger   inora gångavstånd  från stadskärnan-.

Specialarrangemang kan  ordnas  under   OS-veckorna  i de   nämnda  lokalerna  och  utomhus. Östersund  har speciella   traditioner  på  detta  cmråde,   såsom  Expo Norr,   Musikveckan,   marknader och  "yror".   Storsjöyran,   sora är en  fest  raitt   i  stan,   lockade   1986   en -publik  på 100  000 betalande  under  ett veckoslut. Under  OS kan dessa  evenemang  ges  i speciell tappning.   Konst-  och musikfestivaler kan ordnas  liksom aktiviteter på isen.

135

Prop. 1987/88: 24

12.22 Äre

Äre har   utvecklats  till  en   internationell   turistort  av  rang.

Servicen är anpassad  till  turistsäsongerna,   då befolkningstalet ökar  väsentligt.   En  anpassning till   OS-krav bör därför kunna  genomföras  spontant  och  utan  särskilda  OS-kostnader.

I SJs planer för upprustning av sträckan Östersund-Äre ingår bl a utbyggnad av servicecentrat "Knutpunkt Åre".

Den  kommunaltekniska   servicen har  byggts   ut  kraftigt  i   samband med  det  s  k Äreprojektet.   För   VA-verket   finns  planer  på   utbyggnad  -   oavsett OS eller ej.

Skolorna   förutsätts  kunna disponeras  på  samraa sätt sora  i Östersund   (12.21).

Vid   sidan  av   tävlingarna  kan  besökaren  bjudas  på aktiviteter,   kultur  och  naturupplevelser,   t  ex:

- Ett  mycket varierat  utförsåkningsoraråde  raed  ett 30-tal   liftar.

- Ett  vinterlandskap   sora  inbjuder  till  turåkning och  naturupplevelser   från vida   fjäll utblickar till   vattenfall  och  intiraa  fäbodrailjöer.

- Kulturbyggnader   i Äre,   Husa,   vålådalen.   Engelska Villan ra f1.

- Kyrkor  och  en   försaralingsgård  i Äre  som  förutsätts vara  utbyggd  till  1994.

- Skolornas   lokaler  -   samlingssalar,   bad,   sporthallar rara.

Are kan  i  likhet med  Östersund  anordna  specialarrangemang under   OS-veckorna.

136

Prop. 1987/88:24

13 ARRANGÖRENS  DRIFTKOSTNADER

Nedan  redovisas bedörada driftkostnader   för  den organisation sora avses   sättas  upp  för att planera och  genomföra  speleri.

Kostnaderna har  bedömts  raed utgångspunkt  från en  i Östersund  centralt  placerad  organisation.   Viss  del av  organisationen  kan  under  vissa perioder komma att  vara  lokaliserad  till  Åre.

Organisationen  utgör den  organisationskommitté, OCOG,   sora den  nationella  olympiska  koramittén  enligt   lOC   Olyrapic  Charter har  att  utse   för  spelens förberedande,   genomförande  och  avveckling.

I  här  redovisade  driftkostnader   ingår  ej  driftkostnader   för  Sveriges  Radio  TV och  Televerket.  Dessa driftkostnader  redovisas  under  punkt 8  och  9.

Avsättning för täckande av drift- och underhållskostnader etc för anläggningarna efter spelen har tagits  upp   som driftkostnad.

13.1 Personal

I icke obetydlig omfattning förutsattes att raili--tär personal raedverkar. Några kostnader för denna personalkategori upptas dock ej, då det förutsattes  att mili-tärens  medverkan kan  ske  som övning.

13.11 Anställd personal

1988	3	personer
1989	9	"
1989	17	II
1990	27	II
1991	36	■1
1992	36	II
1992	80	II
1993	120	II
1994	135	"
1994	20	II
1994	5

9	manmån
54	II
102	II
324	II
432	II
216	II
480	II
1440	II
405	II
60	II
30	II

3   mån

6

6 12 12

6

6 12

3

3

6

Kostnad totalt______________________ 3552 "

Lönekostnad inkl sociala avgifter 220 000 kr/år. Lönekostnad totalt = 65;1 milj kronor.

137

Prop. 1987/88:24

13.12 Frivillig personal i centrala organisationen

Det  antages  att dessa  i  antal  personer  uppgår  till 30   %  av  antalet  anställd  personal  vid  varje till-få lie,   dvs  totalt   1066   manraånader.

För denna personalkategori utgår ej lön raen ersättning för uppehälle och utlägg, sora beräknas uppgå  till  22   000 kr/person och  år.

Kostnad =  2,0   milj  kronor

13.13 Frivillig personal under spelen

För   denna  personalkategori   utgår   ej   lön men  ersättning  för uppehälle   och utlägg,   som beräknas uppgå  till 3   000 kr/person  under  testtävlingar 1993   och 7   000 kr/person  under   spelen   1994,

	Östersund		Äre	Totalt .
1993	1000		600	1600 pers
1994	2500		1300	3800 pers
Kostnad	31,4 milj k	ronor

Utöver   frivillig personal   som ovan,   för  vilken ersättning utgår,   förutsattes  även   frivillig  personal   som raedverkar  uteui krav på  ersättningar.

13.2 Resekostnader

Avser   resekostnader   för  fast   anställd  personal   som vardera  beräknas   göra   1   resa/nånad   inora   landet  och 0,5  resa/månad   internationellt.   Det   förutsattes att raaxiraalt  35  %   av personalen har behov  av   inrikesresor  och   25   %  behov  av  utrikesresor.

Varje   inrikesresa beräknas  kosta  totalt 2   000 kr/
resa  och  internationellt   11   000 kr/resa (för in
ternationella  resor har  fri   flygbiljett förut
satts) .

Kostnad   inrikesresor 2', 5 railj  kr

" internationella   resor 4,9   "

Kostnad  totalt______________________ 7 ,4   railj  kr

13.3 Kontorshyror

Avser kontorslokaler för personal (fast anställd och frivillig personal) i den centrala organisations koraraittén.

138

Prop. 1987/88:24

13.3 Kontorshyror

Avser kontorslokaler för personal (fast anställd och frivillig personal) i den centrala organisa-tionskomraitté n.

Erforderlig  yta  beräknas   som  30  m2  per   fast  anställd och beräknas  då   inkludera  erforderlig yta för frivillig  personal   i  den   centrala   organisationen .

Bedönd  hyreskostnad =   1  000 kr/m2   år.   I  beräkningen   förutsattes  att  kontorslokalerna  successivt utökas  respektive rainskas   i  takt raed behovet.

Kostnad 9,3   milj  kronor

Den  maximalt  erforderliga kontorsytan   för organisationen  uppgår  till  ca   4100   m2   (1994).

13.4         Allnänna oBikostnader kontor

Allmänna  omkostnader   för  drift  av kontoret beräknas  som 15   %  av  total   lönekostnad.

Kostnad 9,8   railj  kronor

13.5         Köpta tjänster

Data,   resultatgivning,   dokumentation m ra.   Bedönd kostnad  med   utgångspunkt   från  kända  motsvarande kostnader   för  Sarajevo,   budget Calgary samt vissa erfarenheter   från   internationella   tävlingar  hållna i   Sverige.

Kostnad 24   railj  kronor

13.6         Säkerhet

Kostnad   för  säkerhetstjänst   enligt  erfarenheter från   Saraje-vo,   utredning   inför  Falu-Äres   ansökan 1992   och  överläggningar  raed  organisationen   i Calgary.

Kostnad 11   railj  kronor

139

Prop. 1987/88:24

13. 7 Övriga kostnader

13. 71 Expenser

Marknadsföring,  material,  värd- 15   milj  kr

skåp vid   lOC och vintersport-förbundens   sararaanträden,   resor Östersund-Äre   för  gäster ra ra.

os-organisationens   egna  trän- 6  milj  kr

sporter   (se pkt   11.4)

lOK-session,  medaljer mm 11   railj  kr

Invigning,   avslutning,   pris- 22  railj kr

ceremonier ra ra

Filra och  videodokumentation, 25  milj  kr

resor  till   lOC-sessioner,   specialförbundskongresser ra ra samt någon  ans-tälld under  något  år efter  1994.

Sammanställning  och  tryckning
av   avrapportering.

Kostnad  totalt_____________________ 79   railj  kr

13.72       Zrsättning SOK

Ersättning  till   SOK för rätten  till  de  olympiska ringarna.

Kostnad 25   railj  kronor

13.73       Drift arenor

Preparering  och pistning   av   spår och  nedfarter, konstsnö,   konstis m ra.

Kostnad  Östersund 3,5 railj  kr

Kostnad  Äre 1,5   railj  kr

Kostnad  totalt______________________ 5,0   railj  kr

13. 74 publikparkeringar

Parkeringar   förutsätts  vara  avgiftsbelagda  och sjäIvfinansierande.

140

Prop. 1987/88:24

13.75 Merkostnader efter spelen

Merkostnader   för drift  och underhåll  av  anläggningar   etc,   sora  överdimensionerats   för spelen eller  anläggningar  som av  andra  skäl  drar   stora freuntida driftkostnader.   Att beräkna  nämnda  kostnader är  i   nuläget   svårt då  ett mera  detaljerat os-program  erfordras   för detta.  Det är dock rimligt  att,   likt Calgary,   medel  avsätts  till  en  fond för täckande  av  dessa  framtida  kostnader.   I budget för   OS   94  bör  därför  avsättning  till   fond betraktas  och  redovisas   sora  OS-kostnad.

Kostnad 25   railj  kronor

141

Prop. 1987/88:24

13 ARRANGÖRENS   DRIFTKOSTNADER

Pos- Investeringsdel      Kostn  i 1000-tal kr Anm/restvärden

13 ARRANGÖRENS   DRIFT-

KDSTNADER,    SAMMAN
FATTNING 294.000

13. 1 Personal

13.11 Anställd  personal   65   100 98   500

13.12 Frivillig  personal i  centrala  organisationer 2  000

13.13 Frivillig  personal under   spelen 31   400

Kontorshyror	9	300
Allmänna omkostnader kontor	9	800
Köpta  tjänster	24	000
Säkerhet	11	000
Övriga kostnader	134	000

13.2 Reskostnader 7   400

13.3

13.4

13. 5 13.6 13.7

13.71 Expenser 79   000

13.72 Ersättning   SOK 25   000

13.73 Drift  arenor 5  000

13.74 Publikparkeringar

13.75 Merkostnader efter   spelen 2 5  000

142

Prop. 1987/88:24
14 INTÄKTER

Liksom  i  de   tidigare  utredningarna  för  Olympiska vinterspel   förlagda  till   Falun  och Äre;    1988   och 1992,   föreligger  det  svårigheter  att bedöma de totala   intäkter  som vinterspel   i Östersund   1994 skulle  generera.

I  utredning  an  vinterspelen   1992,   beräknades   intäkterna med  ledning  av kända  -värden  från   Sarajevo och Calgary.   Hänsyn   togs  härvid   till   att  möjliga intäkter  på  den  nordamerikanska  kontinenten är större  än  i   Europa,   bl   a beroende   av   tidsskillnad.   I   övrigt  gjordes   en   försiktig  bedömning, eftersom   rärmare  sju år  återstod   till   spelen.

Vid   tidpunkten   för  denna  utredning  har   inga  avtal cm   TV-rättigheter  för 1992-års   vinterspel   i Albertville   tecknats.   Detta   innebär  att kalkylen även  denna  gång  måste  grundas  på   järaförelser  och analyser   genteraot  Calgary-OS.

Trenden  av  ökande   TV-intäkter  är i dag  bruten. TV-bolagen  talar  t  o m om minskade   ersättningar. Huruvida  detta  är taktik   från   TV-bolagens   sida eller  verklighet är   svårt  att bedöma.   Samtidigt skall  raan vara medveten  om  att  ett  annat  förhallande  kan  råda den  dag då Östersund,   ca   1989, skall   teckna  avtal  ora   TV-rättigheterna.   Den   spridning   av  spelen raed   soraraar-   respektive  vinterspel i  tvåårsintervaller  torde  återigen kunna öka intresset   för  spelen och  därraed  också   intäkterna.

Vid   tidpunkten   för utredningen  om  vinterspelen 1992,   färdigställd  våren   1985,   sattes dollarkursen  till  7   SEK,   även  om den  verkliga  kursen då   låg strax  under  9  SEK.   Dollarkursen  har   sedan  dess sjunkit  kraftigt gentemot  den  svenska  kronan.

Valutcimarknaden präglas   för  närvarande  av  fortsatt press   nedå-t på   dollarn.   Detta   innebär att  dollarn är   något övervärderad  och bör   ligga  på  avistakurs omkring  6   SEK.   En  annan  orsak  till  denna  kurströ är  det   stora budgetunderskott,   som USA dras  med trots besparingsåtgärder.

Vad  som  talar  emot  ovanstående  avistakurs är Sveriges   ekonomi.   I det  séunmanhanget  finns   två orsaker  att beakta.

- Inflationstakten i Sverige

- Sveriges eventuella medverkan i EMS

143

Prop. 1987/88:24

våra mest  kända  ekonomer   räknar med  en   inflationstakt  på  omkring 4   % årligen.   Detta   innebär  kursförändringar   uppåt saratidigt  som devalveringsresonemang koramer   in  i  bilden.

En  svensk  medverkan  i   EG-ländernas  EMS-system  är inte  alls  orealistiskt.   England  vill  vara raed, vilket   i  sin  tur  drar  raed   Norge.  Att  Sverige  i  ett sådant  läge  kan vara   "neutralt"   är   inte   troligt.

Med  bakgrund  av  ovanstående  teorier  bör dollarkursen   sättas   till  ca  7   SEK.   Detta   styrks   av-ar-bitragehandlarna.

En   ställd   ränta  på   SEK 1994  är per  1987-05-14 11,57   %.   En motsvarande   ränta  på USD är  9,50   %. Om raan  tittar  på  räntedifferansen  och  räknar  om detta  till ören per år,   finner vi  att kursen  för USD ligger  på  7   SEK.

Samraanfattning:

Trolig   nivå  på  USD   1994  bör vara  7   SEK avistakurs. Motiveringen  till   detta är   dels   arbitrageavdel-ningarnas  prognoser   seunt  Sveriges   ekonorai  och finanspolitik.   En  inflationstakt  på 4   % årligen är inte   någon  orealistisk   siffra,   varför yäxel-kursrörelsen skulle  bli   en  depreciering  av kronan.

Med   stöd av  de  teorier,   sora   redovisas  ovan,   kan det  vara  riktigt  att även  denna  gång bygga   intäktsberäkningarna  på   en  dollarkurs  om  7   SEK.

Intäkterna  har  här beräknats  bl   a med   ledning   av de  belopp,   som   Calgary erhåller   fram  till  1988, och  lagts   in  i  kalkylen  som  en   intäkt  i prisnivå mars   1987.   En  betydande  del   av   intäkterna 'bör  för Östersunds  del   kunna  lyftas  kring   1990.

Kalkylen förutsätter att ökningen av intäkterna motsvarar in-täkternas uppräkning raed index fram till  utbetalningstillfället.

14.1 Biljetter

Intäkter   från  försäljning   av biljetter har  beräknats med   utgångspunkt  från  en   försiktig  uppskattning   av  publik och  möjligt biljettpris.   Intäkter   från   test-tävlingar   1993   och   andra  evenemang och   -tävlingar  har   ej   tagits   upp.

144

Prop. 1987/88:24

Totala  publikantalet  i  Östersund bedöms uppgå  till 650  000 personer.   Motsvarande   siffra   för Åre bedöms  till  150   000 personer..

In-täkterna beräknas raed  utgångspunkt  från  ett  ge-norasnittligt biljettpris  av  55 kr/person.

Intäkter 44  railj  kronor

14.2         Sponsors-  och försäljningsintäkter

Med  ledning  av  Calgarys beräknade   intäkter   för vinterspelen   1988   sattes   i  utredning   för OS  1992 sponsors-   och   försäljningsintäkterna   försiktigt till  75   milj   USD   (50   %   av   Calgarys beräknade   intäkter) .   I beloppet   ingick   intäkter  av   OS-mynt och   OS-frimärken.

Sarajevos   intäkter är  ej  kända.

Det  finns   i dag   inga skäl  för att  tro  på  en  framtida ökning  av  sponsors-   och   försäljningsintäkterna.   Beloppet   justeras  därför endast  med  hänsyn till  penning-värdeförändringen   februari   1985  -mars   1987.   Intäkterna  blir  då  8 3,3  railj   USD,   som oraräknas   efter  en  kurs  på   7  SEK.

Intäkter 583   milj  kronor

14.3         TV-intäkter

I tidigare utredning, Vinter-OS 1992, beräknades TV-intäkterna uppgå till 60 % av Calgarys beräknade   TV-intäkter.

Enligt  resonemanget   i   ingressen  kan   någon ökning från  ansökan ora vinterspelen   199 2  inte   för-väntas. Eftersom  bedöraningarna då  var mycket   försiktiga, finns  heller   inga  klara motiv   för  en minskad   intäkt.

Beloppet justeras därför endast med 'hänsyn till penningvärdeförändringen febr 1985 - mars 1987. Intäkten  blir  då  totalt   228  milj   USD.  ,

Av beloppet  tillfaller 20 %   oavkortat  organisationskommittén i värdlandet   för bekostande  av faciliteter   för massmedia.   Resterande  80  %   delas mellan   lOC   1/3   och organisationskoraraittén i  värdlandet  2/3.

USD oraräknas   efter  en  kurs   av  7  SEK. Intäkten  blir   för  arrangören 1168   railj  SEK

145

10    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr24-

Prop. 1987/88: 24

14.4 Restvärden

Saramanfattning   av   restvärden   som detaljredovisats i  pkt  4-9.

Arenor Olympisk by Infrastruktur Press-,   radio-TV-centra Teleservice Televerkets  radio Radio/TV	4 Mkr 13   " 0        " 1        " 85   " 112   " 0   "
tvärden	215   Mkr

4

5

6

7

8. 1

8.2

9

14.5 Intäkternas  fördelning i tiden

Följande fördelning av intäkterna i tiden har förutsatts vid beräkning av kapitalkostnader, punkt   16

Biljetter:

-   l:a   kv  1994

Sponsors/försä1jningsintäkter,   TV-rättigheter

l:a  kV  1990	22	%
1991	5	%
1992	5	%
1993	20	%
1994	48	%

Fördelningen har  gjorts   enligt Calgarys utbetalningsplan   för  TV-rättigheterna.

14 IHTÄKTER,   SAMMAHSTÄIJjniHG

14.1	Biljetter
14. 2	Sponsors-   och   försälj
	ning sintakter
14. 3	TV-intakter
14.4	Restvärden

Totala  in-täkter

44	Mkr
583	l(_
1168	"—
215	ll__
2010	Mkr

146

Prop. 1987/88:24
15 TIDPLAN

Som  underlag   för beräkning   av  kapitalkostnader, punkt   16,   hcur översiktliga  tidplaner   upprättats. Bilaga   15   A   - C.

För tidplanerna har   följande   förutsättningar gällt:

- Utredningar  och projektering  påbörjas  omedelbart efter   lOC-beslut,   dvs  tidplanen   förutsätter förplanering  på   sätt   som  anges   i  punkt   1.7.

- Anläggnings-   och byggnadsarbeten  påbörjas  efter cirka   1   år,   dvs  under   senare delen  av   1989.

- Projekten har   fördelats  med  hänsyn  till årstiden,  möjlighet  till   tidigare  användning   av   anläggningarna   samt   lämplig   fördelning   av   arbetena med  hänsyn  till   jämn  sysselsättning   i  regionen.

- Tävlingsarenor  görs   i huvudsak  klara   för  testtävlingar   l:a   kvartalet   1993.

- Tunga   investeringar,   som har   liten  påverkan  på sysselsättningseffekten,   färdigställs  så  sent som raöjligt.

Här redovisad   tidplan  är ej   semiordnad  och  tar  ej heller  hänsyn  till   alla  de  komplexa  kopplingar och restriktioner,   sora  naturligtvis koraraer  att   finnas i   en  tidplan,   sora baseras  på  fördjupade   studier.

147

Prop. 1987/88:24

16 KAPITALKOSTNADER

Kapitalkostnaderna har  beräknats  raed  utgångspunkt dels   från  den  tidplan,   sora  redovisas  linder  punkt 15,   dels   från vad   sora  i övriga avsnitt  anges  beträffande   likviditetsbehov  i   tiden.   Beräkningen är gjord   för att   få  en   uppfattning   om   nettoräntans storlek.   Osäkerheten   i  denna beräkning   ligger  dels i   svårigheten  att  på   detta   stadiura  upprätta   en relevant  tidplcin,   dels   i   svårigheten   i  att   rätt bedöraa kostnadernas   fördelning   i  tiden.

Kostnadsräntor har beräknats  efter  en  räntesats  om 11,5   %   inklusive kreditivkostnader   (f n 4   %  över diskonto).

Intäktsräntor har  beräknats   efter   en  räntesats  om 9 %   (f n   1,5   & över  diskonto).

Räntorna  läggs  till  kapitalet   årsvis  och har  beräknats  kvartalsvis  t  o ra   första  kvartalet   1994. Räntorna är beräknade   från början  av   respektive kvartal.

Räntekostnader  avseende   Televerket  Radios  uppgift (punkt  8.23)   om  att  restvärdet  65 Mkr   faller   ut först   under   åren   1998   och   1999  har  beaktats.

- Ränteintäkt 30 Mkr

- Räntekostnad ■   -/•     91 "

Nettoränta ./.  61 Mkr

Bilaga 16 A     Grafisk redovisning av intäkter och kostnader exklusive kapitalkostnader

Bilaga 16 B     Grafisk redovisning av likvidtet, intäkter och kostnader inklusive kapitalkostnader

148

Prop. 1987/88: 24

17 KOSTNADSSAMMANSTÄIJJirilirG

Belopp  anges   i miljoner  kronor   (Mkr) Prisnivå mars   1987.

17.1 Kostnader

17.11    Investeringskostnader

4.1     Arenor Östersund 503 Mkr

4. 2      "     Åre 93 "-

5.           Olympisk  by 95   "-
6.1              Infrastruktur Östersund 39   "-

6. 2 " Åre 3   "-

21	ll_
153	II _
130	II
19	II _
161	ll_
1234,	Mkr

7.1 Press-,   Radio-TV-centra, Östersund 17   "-

7.2 Press-,   Radio-TV-centra, Åre

8.1 Teleservice

8.2 Televerket  Radio 9. Radio-TV Oförutsett   15   %

Suraraa  investeringskostnader_____

17.12 Pri ftkostnader

8.1 Teleservice 35  Mkr

8.2 Televerket  Radio 16

9. Radio-TV 97

10. Räddningstjänst mm 40 13. Arrangörens driftkostnader 294 Oförutsett   30   % 145

Summa  driftkostnader 627   Mkr

17.13       Kapitalkostnader

16.               Nettöränta 61 Mkr

Oförutsett     30   % 18   "-

Suraraa kapitalkostnader ________     79   Mkr

17.14       Totala kostnader

17.11 Investeringskostnader 1234 Mkr

17.12 Driftkostnader 627   "-

17.13 Kapitalkostnader 79   "-

Totala kostnader 1940   Mkr

149

Prop. 1987/88: 24

17.2 Intäkter

14. 1	Biljetter
14.2	Sponsors/försäljning
14. 3	TV-in takter
14. 4	Restvärden

Totala  intäkter

44	Mkr
583	II
1168	ll__
215	ll_
2010	Mkr

17.3 Setto

17.2 Totala   intäkter 2010 Mkr

17. 1 Totala  kostnader 1940   "-

Netto  totalt 70   Mkr

Resultatet  70 Mkr har belastats  raed  oförutsedda kostnader   uppgående  till  32 4 Mkr.

Som  tidigare  framgått  av  utredningen har  ej freuntida  förändringar  av  kostnader  och  intäkter avseende   index medtagits.

Känslighet  för  förändrade   förutsättningar

Olyrapiska vinterspelen i Östersund 1994 ger, raed utgångspunkt från denna utredning, ett "O-resultat",   ora t  ex   endera  av   följande   inträffar:

- Totala  beloppet  för oförutsett ökar   från 324 Mkr till   394 Mkr,   för  att då   utgöra   24  %   av   total beräknad  kostnad   för  investering  och  drift inklusive kapitalkostnader.

- Oförutsett  avseende   investeringskostnader  ökar från   15  %   till   22  %   (161  Mkr  till   231  Mkr).

- Oförutsett  avseende  driftkostnader  ökar   från 30  %     till  45  %   (145 Mkr  till   215 Mkr).

- Oförutsett  avseende  kapitalkostnader  ökar   från 18 Mkr  till   88 Mkr.

- Intäkterna  uppgår till  96,5  %  av beräknade.

- Dollarkursen   sättes   till   6, 70   SEK/USD raot   i beräkningarna  förutsatt  kurs  ora  7  SEK/USD

( sponsors/försäljnings-   och TV-intäkter) .

150

Prop. 1987/88: 24

18 SAMHÄLLSEFFEKTER

18.1 Allmänna effekter  för Sverige och Jämtlands  län

Olympiska vinterspel  i Östersund-Åre är  en händelse  som

- gör   Sverige  känt

- underlättar   för svensk  näringsliv  på  världsmarknaden

- stimulerar   utveckling   av   näringslivet  i Jämtlands   län

Olympiska  vinterspel   i  Östersund-Äre och   i  Sverige innebär  att   såväl   idrotts-   som  allmänintresserade i hela  världen   lär  sig   urskilja  nationen  och landet   Sverige  från  namnlika   länder och  områden. Sverige  lyfts   fram  och blir  känt.   För de   intresserade  koraraer   Sverige  och Östersund-Äre  att vara ett  aktivt begrepp  under  decennier   framåt.   Det är fråga ora  en  total  raarknadsföring  av   Sverige,   som får en  plats  på  världskartan  också  i   andra  länder, Sverige  blir  ett begrepp åtminstone   för  en  generation  framåt.   Värdet  av  detta  går  ej   att  mäta.

Olympiska vinterspel  i Östersund-Åre  kommer   inom Sverige  att   fokusera  intresset  till Jämtlands  län och  arenaorterna.  Länets   invånare  och  näringsliv får ett  hoppfullt  framtidsperspektiv   att  arbeta mot.   Den   image  som skapas  blir  en  lokaliseringsfaktor.   Rätt  utnyttjat   får  länet  i  arbetet   inför spelen en motor  som genererar  en positiv  utveckling   i hela   näringslivet.   Det  skapas  också   goda möjligheter   för  etablering  och   utveckling  av  nya företag,   inte  minst   service  och  kunskapsföretag. Befintlig kabelkapacitet  till Östersund  och planerad   till  Äre  ger   de   fysiska   förutsättningarna för  datakonmunikation.

Det  blir  intressant  för ungdomen  att  söka   sig   till de nya  arbeten  som skapas.   Till   länet kommer  det att bli  lättare  att  rekrytera  kvalificerad  arbetskraft  och  nyckelpersoner.  Länet blir  ett   intressant  etableringsområde.   Till   länet komraer  att  lokaliseras   företag och  verksaraheter  som vill   utvecklas  med   länets övriga näringsliv.  Länet  tillförs  goodwill   som koramer  näringsliv,   offentlig förvaltning  och  de   enskilda  individerna  till  godo i  många  avseenden.

Jämtlands  län har  givetvis de  bästa  förutsättningarna  att  tillvarata  det   intresse  som  riktas mot  turisranäringen.   Denna  får  under hela   förberedelsetiden  och  de   långsiktiga  goodwillvärden  som spelen  skapar  en  utoraordentligt betydelsefull   injektion .

151

Prop. 1987/88:24

En   utvecklingsvind  av   samma kraft   för  Sverige  och länet kan   inte  skapas  med   andra   statliga  eller enskilda  satsningar.   De   Olyrapiska   vinterspelen tillför   landet  och Jämtlands   län  kvaliteter  sora inte  går att  kvantifiera.

18. 2 Hätbara effekter av OS

18. 21 Goodwillvärdet för svenskt näringsliv

Svensk  industri   satsar  enorma belopp på marknadsföring   av   sina  produkter.   Att   industrin  har   framgång  är  avgörande   för   sysselsättning  och  välfärd i  landet.   Hur   kan  betydelsen   av   OS  värderas   i detta   sammanhang?

Reklam  i  anslutning   till   idrottsarrangemang  har blivit  ett  av medlem  för   landets   näringsliv  att skapa goodwill  och marknadsföra  sig.   Näringslivets idrottssponsring omsätter  ca  750 Mkr/år.   Det går naturligtvis   inte  att  säkert  beräkna värdet på . världsmarknaden  av  ett  OS  i   Sverige.   Att -världens idrottsintresserade  ges   systematiskt   redaktionell information  i   radio-TV och press  under  5-6   förbe-redelseår   samt dagligen   under  14   dagars   spel  kan inte   säkert  -värderas.   Spelens   attraktionskraft gör att   TV-rättigheterna  betalas  med  miljardbelopp.   TV-bolagens  kunder betalar än mer   för   rätten till   reklam   i  anslutning.till   TV-sändningarna. Vilket  värde naste   inte  då   ligga  i  att  Sverige-OS exponeras   i hundratals  timmar.  Den  draghjälp ora kunder  och raarknadsandelar,   som  ges   Sveriges   näringsliv,  raåste  värderas   till   att  vara   flera gånger  högre än  -värdet  av  det   svenska   näringslivets  årliga  idrottssponsringsinsatser  inom  landet. TV-bolagens  -värdering  av  OS  som  reklambärande  attraktion bekräftar  detta.   Draghjälpen  av   OS  kan därför raed   säkerhet  -värderas   i miljarder  kronor.

18.22 OS betydelse  för svensk turismnäring

Svenskar  reser   utomlands   för 20  miljarder/år. Svenska   flyg-   och  färjefö.retag   satsar  årligen  ca 300 Mkr  på   internationell  marknadsföring;   200 Mkr satsas   av hotell,   diverse  organisationer  m  fl. Sverige   får  in  10  miljarder  kronor   genom utlänningars besök.

152

Prop. 1987/88: 24

Om  olympiska  vinterspel  ökar  intresset  för Sverige   så  att de  sora  redan besöker   Sverige ökar sin  vistelsetid  raed  10   %  eller besöksstrommen ökar med  10   %,   innebär  detta  ytterligare   intäkter  på  1 miljard kronor/år.   Cm denna  effekt  uppnås  under 1989-94,   ger  detta  en bruttoinkomst  på 6  miljarder kronor  och  en  direkt  sysselsättningseffekt motsvarande   12   800  årsarbeten.

18.23 Valutaeffekter

Sveriges   goodwill  är av  betydelse  för värderingen av  valutan och valutaflödet.   Här  redovisas dock bara de  direkta  effekterna  för valutaflödet  av   OS.

Utländska  reklamintakter  under   OS  tillför   Sverige en miljard kronor.

05 medför att  den   utländska   tur ismstrommen  till
Sverige  i  kronor ökar med 10  %   under 6  år   frara
till  och  raed   OS   1994.   Därigenom  tillförs   Sverige

6 miljarder kronor.

Med  hänsyn   tagen  till  valutaläckage  på  grund  av ökad   import  ger   OS ett  netto på  drygt 4, miljarder kronor   i  utländsk   valuta.

Valutaeffekterna  genom  svenskt  näringsliv   i  övrigt har   inte beräknats.

18.3 Direkta effekter  i Jämtland av OS

18.31 Investeringar

Investeringskostnaderna beräknas  uppgå till   i runda   tal   750  miljoner  i  byggnader,   anläggningar och  inventarier.

Investeringarna  för  radio-TV-distributionen  beräknas   till  300 Mkr.

Investeringarna  ger   regionen   (750"   x  40   %  +  300" X  20   %   ./•   14   %)   ca   2   500  årsarbeten.

18.32 Drift

Driften  av   anläggningarna  och  genomförandet  av   OS ger   1   750   årsarbeten.

153

Prop. 1987/88: 24

18.4 Andra effekter i Jämtlands  län 1989-94 av OS

OS   1994 i Östersund-Äre  ger Jämtlands   län  ett raedel   för  utveckling.   OS-förberedelser  och   en  ökad- turistström ger  en  ekonomisk  injektion.   OS  ger länet  ett hoppfullt  framtidsperspektiv,   som  i   sig genererar   utveckling.

Länet får en dynamisk iraage och komraer för många att erbjuda en möjlighet till utveckling. Effekterna blir raångfacetterade, cm möjligheterna tas tillvara.

Beräkningar  kommer  här  att   ske   av  de  direkta   effekterna   för  turismnäringen.   De   indirekta   effekterna  på  andra   näringar   skattas   enbart  genom  en multiplikatorberäkning.   I  en  sådan beräkning dväljs  effekterna  inora  livsraedelsindustrin, transportväsendet,   gross-   och detaljhandel, tjänsteföretag   etc.

OS  betydelse  för  turisraen  i Jämtlands  län

Östersund   firade   200-årsjubileura  1986.   Att man firade  och vad   sora då   erbjöds besökare,   har   sannolikt   inte varit allmänt  känt  i   landet.   Trots detta  kom  att   till   staden   förläggas   ett   stort antal  konferenser medförande   20   000   gästnätter.

Analyser  av  bäddkapaciteten   i  Östersund-Äre-området  visar,   att  här   finns betydande  kapacitet   för en ökad besöksström med  undantag   för månaderna mars  och juli .

Mot   denna  bakgrund och  den   utbyggnad,   som  nu   sker av   informations-   och  arrangemangsorganisationer beräknas   att  det  under   åren   1989-1994  årligen genereras   50  -   80  000   gästnätter   utöver   nuvarande besöksvolym.   Detta   sker  genora  såväl  nyskapade   besöksanledningar  p g  a   OS   som   förlängning   av  ordinarie  vistelser  till   följd   av   OS-intresset.  Det finns  god kapacitet  att  ta  emot ökningen,   en ökning   som helt kan hänföras   till  raarknadsvärdet av  de   förestående  spelen.

Spelen  komraer  att   föregås  av   en betydande  tävling sverksarahet på  internationell  nivå.   Syftet är att  trimma anläggningar  och  organisation.   Tävlingarna kan  till  viss  del   läggas  på  tid,   då  allmän-: turismen  inte   utnyttjcur  all   bäddkapacitet.   Tävlingarna  ger  då   ge  en  ökad  turismomsättning. Intresset  att  besöka  gamla   OS-arenor  och  orter under  åren   1995-2004 kommer  årligen  att  generera 10   000-tals  gästnätter.

154

Prop. 1987/88:24

OS medför att  kapacitetsutbyggnaden   i   länet  tidi-gareläggs.   Denna beräknas   försiktigtvis   till  att 1000   bäddar  varje  år tidigareläggs   1  år  under  5 år.   Denna kapacitet  ger 500  000 ytterligare  gästnätter,   då   det är kapacitetsbrist  i de  intressanta områdena  i  ca  15   veckor.

Fram  till   OS  kan  turisraen väntas  tillföra  länet drygt  1  railjard kronor  i ökade  turisrain-täkter och ca   2300 ytterligare direkta  årsarbeten.

Efter   OS kan raerintäkterna  frara till   sekelskiftet skattas   till  å-taninstone   flera hundratals  miljoner kronor och de  bestående  långsiktiga  sysselsättningseffekterna  till  100--tals  årsarbeten.

18.5 Sysselsättning och skatter

Det är  viktigt  understryka  att   OS  ur   samhällssynpunkt är av  vida  större  betydelse än det  som mä-tes   i  antal   sysselsatta,   skatter  etc.   OS effekter  på  sysselsättning  och  skatter är dock  så  omfattande  att de  här  skall   särredovisas.

OS  investeringar  enl  18.31 OS drift  enl   18.32

2  500   årsarbeten 1   750   årsarbeten

Effekter  på  turisranäringen 1989-94  i   landet  genom ökad utländsk   turism  enl  18.4

12 800 årsarbeten

Effekter   för  turismnäringen i  länet  kan  till   stor  del  bero  på  omfördelning   inom  landet,   varför någon nettoeffekt ej  beräknas  här.   (För   länet tillkoraraer  2300   årsarbeten.)

Sumraa  direkta   arbetstillfållen   17   050  årsarbeten

Indirekt   0.25

4  250   årsarbeten

21   300   årsarbeten

Vid   en   lönekostnad   inklusive sociala  avgifter  på  140  000 kronor  per årsarbete   ger   OS i  löneskatter   (21   300   x 140' X  34   %)

sociala  avgifter   (21   300   x 140'   X  36   %)

1   015  railj  kronor 1  070  milj  kronor

155

Prop. 1987/88:24

I mervärdeskatteintäkter   erhålles.

Från investeringar   för

OS 150   railj  kronor

Från driften   för   OS 50  railj  kronor

Från den  ökade   utländska

turisraströraraen 1   200  milj  kronor

Från den  ökade  svenska   turismen  till Jämtland bortses; då   det  till  viss  del  torde  vara fråga  om omfördelning   av resande  och   intäkter   inom landet.

Från niervärdeskatt på multiplikatoreffekten bortses.

OS genererar  raerinvesteringar
och raerinkomster   för   främst
turismnäringen  i  landet.
Det är   investeringar  och   in
täkter   som  i  allt väsentligt
ej   görs/uppstår   utan  ett   OS.
För  staten   och   till  någon  del
kommuner   innebär  därför   OS   i
Sverige merintäkter   fördelade
under  en 6-årsperiod  på
sammanlagt 3   500  railj  kronor

OS  är  enbart  av  detta  skäl   en nationell   angelägenhet.

Investeringar  och drift  av  de.specifika   OS-anlägg-ningarna  och  den ökade   sysselsättningen   inora  turismföretag   och  andra  näringar  ger   i   länet 7   600   årsarbeten.

I  genorasnitt  ges   årligen  ytterligare   1200 personer arbete.   Sannolikt blir  arbetskraftsefterfrågan tidvis  så hög att  sysselsättningseffekterna  sprids i  hela  Mellannorrland.

156

Prop. 1987/88: 24

18.6 Sammanfattning

OS   1994   ger   Sverige:

- en  egen  identitet  i  utlandet

- för   några år  en  "high  light"

- goodwilleffekter   för näringslivet   som kan   uppskattas  till  ett  värde  av  flera miljarder  kronor

- årligen ytterligare   1000 Mkr   i  utländska   turismintäkter och drygt   3000  nya årsarbetstill-fällen

-:  3300 Mkr   i   skatter  och  avgifter  på  de raerinkomster  som uppstår tom  1994

- ett   nettobidrag   till   valutabalansen   fram  t  o ra
1994 på 4000 Mkr.

OS   1994, ger   JäratlandS; län:

-. en   förstärkt  och raer mångfacetterad profil

- förutsättningar   för näringslivsutveckling

- människorna  ett mål  att  arbeta raot,   en  grund för vidareutveckling

- investeringar   i byggnader  m m med bestående värde   för  600 Mkr

- investeringar  i  kommunikationssystem  med bestående  värde   för  200 Mkr

- minst 500 årsarbetstillfällen under 6 år för investering och drift av specifika OS-anläggningar (exkl  multiplikation)

- 400 årsarbetstillfällen ytterligare inora befintlig och utbyggd turisraindustri (exkl multiplikation)

- indirekta  sysselsättningseffekter motsvarande 300   arbetstillfällen  under 6  år ,

- hundratals bestående   långsiktiga  arbetstillfällen  efter   OS

157

Prop. 1987/88: 24

19 HÖR ÖSTERSUND LYCKADES  GENOMFÖRA  SPELEN

Efter  att de   17:e   Olymiska  vinterspelen   1994 genomförts   i  Östersund  skulle man  i korthet kunna samraanfatta  planering,   utbyggnad,   följdeffekter m m sålunda:

Alltsedan   1924 har   Sverige  deltagit   i  vinter-OS och  tillhört  de  raest   framgångsrika  nationerna.   På 60-talet  aktualiserades   frågan  ora   Sverige  sora värdnation.  Flera  utredningar  gjordes  om spelen.   Ansökningar   inläranades   för  OS   1984,    1988  och 1992.   Vid   lOC-kongressen   i  Baden-Baden  om  OS   1988 fattades bara 9   röster.   Optimisraen  var  därför  stor inför  lOC-kongressen  i   Lausanne  om OS   1992,   men spelen  gick då  till   Albertville.   Då Östersund  tog över  kandidaturen   inför 1994   års   spel  kunde  man presentera  ett raycket  starkt  koncept och arbetet drevs raen   en  känsla   för att   "nu  eller   aldrig" .

19.1 Utredning och kampanj

Östersunds och Äre  komrauner  bildade  på  våren   1987 det  geraensarama  bolaget   "Vinterspeleri Östersund-Äre Aktiebolag".

I maj   1987  presenterade  bolaget  utredningen  Förutsättningar  för olympiska vinterspel  i  Östersund 1994.

Utredningen  innehöll   en  grundlig   analys  av  Östersunds   förutsättningar  och  en  uppdatering  av  tidigare  redovisningar  ora Äres   förutsättningar.   Trots den  korta  utredningstiden  var  ambitionen  att  ge  en relativt väl täckande  bild  av   vad  som krävdes   för att de  olympiska vinterspelen  i Östersund  1994 skulle  bli   lyckade.   I  prisläget  mars   1987   beräknades  den  totala  kostnaden   för  investering  och drift   inkl  kapitalkostnader  till  1   940 Mkr  och  de totala  intäkterna  till  2   010 Mkr.   Vid beräkning  av intäkter  gjordes   jämförelser  raot bl  a budgeten  för Calgary OS  1988.   Med  hänsyn  till  osäkerhet  speciellt  gällande   TV-intäkter  valdes   för Östersund  en betydligt   lägre  nivå.

I   juni   1987  överlämnade  bolaget  utredningen  till regeringen raed begäran om  att  staten  till   fullo skulle  ställa  de  ekonomiska  garantierna   för spelen.   För Östersund  och Äre  kommuner  var  det  en ofrånkoralig   förutsättning   att   staten  skulle   ställa upp  på  detta   sätt.

158

Prop. 1987/88: 24

Regeringens   granskning  av utredningen,   sora påbörjades  snarast efter överlämnandet,   gjordes  utifrån en helhetsbedömning  av beräknade kostnader och intäkter och med  hänsyn till de positiva  samhällseffekter  som skulle bli  följden av olympiska vinterspel  i   Sverige.

Under höstriksdagen   1987   bifölls regeringens  proposition.   Avtal ora ekonomiska garantier   för  spelen tecknades  mellan  staten  och  Vinterspelen Östersund-Are AB,  huvudsakligen  i överensstämraelse med de   förutsättningar   sora koraraunerna tidigare  ställt som villkor.

Parallellt raed  utredningsarbetet arbetade   en  organisation   för att marknadsföra kandidaturen.   En stiftelse hade  bildats  av   Sveriges  Olyrapiska   Kommitté   (SOK)   med   tre huvudintressenter  - komnunerna (Östersund och Are),   idrottsrörelsen  och  näringslivet.   Kampanjen bedrevs med   stor bredd.   Ett os-kansli  upprättades och  frivilligt engagerade organiserades  i  nio kommittéer.   Dessutora skapades en karapanjkommitté med prins  Bertil  som ordförande .

Det  lokala   näringslivet hade  agerat  snabbt  och organiserat  en sponsororganisation,., som  svarade för  finansieringen  av kampanjen.

Kbramittéernas   idoga  arbete  kröntes  slutligen raed framgång  då  lOC vid  sin  session i  Seoul   den   15 september   1988  beslutade  att  tilldela Östersund  de 17:e   Olympiska  vinterspelen   1994.

Tack  vare  regeringens positiva  ins-tällning hade OS-bolag et   redan hösten   1987  kunnat" starta   förplaneringen   för  spelens  genomförande -  en planering  som innebar  att  man vid   IOC:s beslut  yrai  väl framrae  i   olika program-  och organiationfrågor.

Denna tidiga planering   innebar  att  arbetet med  att organisera  och   förbereda  spelen var  1  full  gång redan vid  årsskiftet   1988/1989.   Förhandlingar  ort TV-rättigheter kom snabbt  igång vilket  senare skulle  visa  sig  oerhört  värdefullt ur bl  a  likviditetssynpunkt.

159

Prop. 1987/88: 24

19.2         Genomförandet

I  såväl Östersund  som  Are  kom utbyggnaden  av arenor och- anläggnignar  i  gång  redan.under hösten 1989.   Huvuddelen   färdigställdes   till   "testtävlingarna   1993".   All   utbyggnad  hade  planerats raed hänsyn  till   jämn sysselsättning  och med  målsättningen  att hålla  räntekostnaderna  nere.   Tunga investeringar,   som   inte   nämnvärt  påverkade   sysselsättningen,   hade   sålunda   förlagts  till  åren   1992 och   1993.

Investeringsprogrammet hade   fortlöpande  prövats och   följts  upp på  sådant   sätt  att  det blev  en god balans   raellan  intäkter  och  utgifter.

Kostnader   för   Radio-   och TV-bevakningen  kunde  hållas  nere    pga att  man  till   stor  del hyrde   in ■ teknisk  utrustning.   Samtliga   tävlirigseveneraang inkl   invigning  och  avslutning  bevakades.   Alla nationer  sora  så önskade  erbjöds multinationella oredigerade   TV-progreun.   Radiobevakningen  innebar produktion  av   internationellt   ljud.   Mot betalning erbjöds även  resurser   för  unilatéralt bruk,   i första  hand då  resurser   för  produktion  av  egna radio-   och  TV-prograra  och   inslag   för överföring till   hemlandet.

För att  möte  de   förväntade   kraven  krävdes   av   Televerket  en  avse-värd  utbyggnad.   En  stor  del   av  denna utbyggnad kunde  dock göras   som   tidigarelagda investeringair.

Förberedelsearbetet  var  krävande  men  eftersom  alla i   seim>ället  slöt  upp bakom projektet  kunde  allt fullföljas   enligt planerna.

Genomförandet  av  spelen   1994   gav  soni bekant  arrangörsorterna  och  Sverige  ett  mycket gott  renoraé.

19.3         Olympiska vinterspelens betydelse

Det   faktum  att  Sverige,  Östersund pch Are exponerats  i  TV över hela  -världen  under   förberedelseåren  och  under   OS-veckorna har  gjort  att dessa namn blivit  kända   för  en bred  allmänhet   runt  hela jorden .

Den   stora  satsningen har  gett  länets   innevånare och  framför  allt ungdomen  en  tro  på  fraratiden.   En utvecklingsvind  av   sararaa kraft   för  Sverige  och länet  hade   inte  kunnat  skapas  raed  andra   statliga eller  enskilda  satsningar.  De   Olympiska  vinterspelen har  tillfört   .landet  och Jämtlands   län  kvaliteter  sora  inte  alla  går att  kvantifiera raen  som vi   nu  känner nyttan  av.

160

Prop. 1987/88:24

Det   svenska   rä ringslivet har  kunnat  utnyttja de olymiska vinterspelen   för  att  skapa goodwill  och som draghjälp  i marloiadsföringen .  Detta har  gett unika möjligheter  att knyta  internationella kontakter .

Turismen har  ökat både  till   Sverige  och  Järatlands län.  Ökningen var närkbar  redan  från  den  dag beslutet  togs  i  Seoul.

Många  effekter har   långtidsverkan  och kommer  att vara gynnsamma   för   Sverige och  länet  under årtionden   framåt.

os   1994 har   för   Sverige betytt:

- en  egen  identitet  i  utlandet

- för  några år  en  "high  light"

- goodwilleffekter för näringslivet som kan uppskattas till ett värde av flera miljarder kronor

- årligen  ytterligare  en miljard   i utländska turismintäkter  och drygt   3000   nya  årsarbetstillfällen

- 3300 Mkr   i  skatter  fx:h  avgifter  på  de raerinkomster  sora uppstår tom  1994

- ett nettobidrag till valutabalansen fram tom 1994 på  4000 Mkr

os   1994 har   för  Jämtlands  län betytt:

- en   förs-tärkt  och mer mångfacetterad  profil

- förutsättningar   för näringslivsutveckling

- en  framtidstro   för   länsinnevånarna

- investeringar   i byggnader m ra med bestående värde   för 600 Mkr

- investeringar   i  kommunikationssystem  med bestående  värde   för 200 Mkr

- minst  500   årsarbetstillfällen  under  5   år  för investering  och drift  av  specifika   OS-anlägg-ningar

- 400   årsarbetstillfällen  ytterligare  inora befintlig  och   utbyggd  turismindustri

- indirekta  sysselsättningseffekter motsvarande 300   arbetstillfållen  under 6   år

- hundratals bestående   långsiktiga  arbetstillfällen  efter   OS

161

11    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 24

Prop. 1987/88: 24

os  1994 har   för idrottsrörelsen  betytt:

- ökade  resurser  genom spelens överskott

- förnämliga anläggningar   för  framtida  idrott

- goda internationella kontakter och fler svenskar sora engageras i internationella idrottsorganisationer

Hur   det  gick  för våra   Svenska   idrottstalanger -   ja det  vet   Ni  ju  redan.

Östersund   i maj   1987

VINTERSPELEN   ÖSTERSUND-ÄRE   AKTIEBOIAG

Bengt Asengärd

162

Prop. 1987/88: 24

Bilaga   1A

_J)!

bs

_UM

_ukn

_o

SS

_a

©

S

_B.

s

i

_{m m}

t:   i

_{Il i ill ml ijiiiiiiii 111 Ii!}

s   s

2  B  g     p.

8 s $s is

Ses     s

3    3

K      J

g i B III

IlljllJil lill

i

I a

illJ

_aildiillll

a

■ b v S

10   D.

> «

« >

s«

— o. ho n

■»"3

Ig 3 e

. c

I     ""

i p

ta

bo  I

IS e" ■3 5

mUilUi

a t

li

I

|lli pill

&     5„

!  !

_{l! iflllflti i 1 1}

 _é&

i

o

c   " •3 "g

" .s

5-3

a

■o E

^fl

gt-

0

•g m

:3 e u o

163

Prop. 1987/88:24 Bilaga IB

Utredningen har utförts av Vinterspelen Östersund-Äre AB. Följande har medverkat.

Vinterspelen Östersund-Äre AB

Bengt Äsengård

NMT 010-50 10 82 063-10 19 94

Östersunds koramun Äre koramun

Kjell-Ove Eskilsson  063-14 30 00 Bertil Lindberg     0647-108 50

Länsstyrelsen OS-kansliet

Jan Billow Barbro Bent

063-14 60 00 063-10 19 94

Saraordning

Program: Kalkyl:

K-Konsult K-Konsult

Hans Jäderberg Nils Jacobsson

063-12 45 20 063-12 45 20

Program, skiss och kalkyl

K-Konsult

FFNS Arkitekter AB HJS Arkitekter AB JG Arkitektkontor AB AB Jacobsons.Widmark

Hans Jäderberg Lennart Köpsén Rolf Bergsten Jörgen Grönvik Thorbjörn Moströra

063-12 45 20 063-12 79 90 063-12 78 30 063-10 80 00 063-12 73 10

Radio-TV-Tele

Sveriges Radio Riksradion Sveriges Television

Televerket

Håkan Fahlberg Bengt Sundströra Kjell Ove Andersson Allan Börjefors Anders Hansson

08-784 12 47 08-784 20 28 08-784 24 36 08-784 35 88 063-901 00

Räddningstjänst sjukvård, polis

ra  fl

Östersunds  koraraun (Samordnande)

Äre koramun

Jämtlands läns

Landsting

Länsstyrelsen

Polisen

ÖAG

Äke Jönsson

Roland Lundström

Christer Bråting Evert Fogelberg Lars Svärd Claes Andersson

063-14 30 00

0647-108 50

063-14 12 20 063-14 60 00 063-12 48 40 063-15 80 00

164

Prop. 1987/88: 24

Östersunds  armégarnison

Chefen ÖAG Leif Nilsson

063-15   80  00

Konununikation

Luftfartsverket

Linjeflyg

SJ

Vägverket

Östersunds kommun

Z-Trafik

AB Jämtlandsbuss

Kjell Uhlin Lars Tengqvist Bertil Hardin Kjell Byström Göran Lundin Nils Harvard Sture Lyrén

063-448 90 060-57 90 89 0690-117 87 063-12 48 00 063-14 30 00 063-11 72 70 063-10 84 00

Företrädare för idrotten

SOK

Sv  Bob o rodelförb

Sv   Ishockeyförb

Sv Konståkningsförb

Sv Skidförb

Sv Skr id sko fö rb

Sv Militära Idrotts-

förb

j/h Idrottsförb

Gunilla Lindberg Björn Walden Sven Nordstrand Birger Rosén Johan Sägner Iwan Egerstål Kenneth Lundgren Gösta Gardin

Bo Mårtensson Thorbjörn Jansson

08-713 61 70 08-717 30 58 0660-112 28 0302-117 88 08-745 08 18 063-12 08 45 016-11 57 60 08-788 99 42

063-12 48 40 063-12 76 10

Samt raedlemmar i

anläggningskommittén

(J/H)

165

Prop. 1987/88:24

166

Prop. 1987/88:24

Översikt  Östersund K-KONSULT maj 1987

167

Prop. 1987/88:24

'-T

* \

*v:    *\'- -'v-

Publik-P

168

Prop. 1987/88:24

 -.*M

Bilaga   2B

'

-'vv''*

A

Olympiska vinterspel i  Östersund     1994

Översikt Rannåsdalen

50

i_i__

100ni

—f

s

/

.*- »     -A-     

maj  1987

K-Konsult Arkitekter FFNS Arkitekter AB HJS Arkitektkontor AB JG Arkitektkontor AB

.lOlYMf,

a

'NOVif

169

Prop. 1987/88:24

\ STÖRTLOPP h!5 •1274.0

STJxrtLOPP H-
'200__ -KBmB.     .1155.0 >

STÖRTLOPP D ' . 1035.0

SUPER;6-0

-STtmflflPP D-KOMB. OCH SUreR G - H • 930.0

-- - rc..■

%'

fe-

	si        * ■       > - % -v
.*>'-~*- c>.v	v ' ■""' - J      ■■
••"'r-j-	,x>C ■ '-"'/* '•:
-■■■jW'';'	K\\.-   - V >
	l\\X * -. • *
.<.*,       ,*     K »,i   -  :.  +\	V vX/---»"
x v-»+•-:.•. :\	vX?:.

#/

#/

-JTk

170

Prop. 1987/88: 24

Bilaga   2C

STORSLALOM  o • 7900

-.>xj:-

V

STORSLALOM H.-.-A    W ■ A
. 840.0    Ir-  .h

-,  :fÅlkl   \v\y

,   .-c'  ;PLAL0MDÄ

■			P	N.	\	Fjillgirdm
-\		X'/	<' %'	\/l	A
J		\]'	}	ÅK	-V
l	<		■ ((	v	n")	ABerg- /
A	\		\-  ,	"■ /	'Ä	■'A banén

g-V   •./•615.0   • ,.,fc\ \-\    V-/?.T="i>= "     i>!.X-X        SULOM rf-KOMB. Cl     Wi   \< /     '   »'*

350 \ /    <<;:j » + -, -' - ./;■.>,:. x-v*\   -.   V--C.-

-  ' •' *w \/* ■» iMil-   \ ; •

-           ■"• +.-.,'" ♦/x '■'.'> Xpmride V,.
<-.<;- j'* » * ';+*Z X* '.A •"0.0> "

Olympiska vinterspel i   Östersund    1994

Översikt  Åre

K-KONSULT maj  1987

171

<----->

Prop. 1987/88:24 Bilaga   3A

Prop. 1987/88:24

TELEVERKET  RADIO Rundradio, Rrf

ÖSTERSUND. VTSTER-OS 19W

Förbindelsebehov för rundradio

Bilaga   8A 1987-05-05

Kabel-TV

nit 20 kanaler

"tittar"

Tfn Vx OS

ISO ankn 50 HL

Tfn vx

Rundradio

250  ankn (lokalt)

Telex Telefax 10 st

14 yjdeor

I SPAR- xj SLIBGA

X)

X)

LSngd-Ikning

Back-hoppnin)

Bob/Rsdel

Skrid - 1 sko

video

video

»tereopar

120 lokalpar

video

video

stereooar

134 lokalpar

video

video

stereopar

96  lokalpar

video

video

stereopar

122 lokalpar

T

_at

tt

:0:

o    «2

 TERMIRERIHG

Video UTLANDET

7  st

Stereopar 15   st

TkHi %D    st

4-tr8dar 240 st

X)

Ishockey A

video

video

stereooar

158 lokalpar

IT

vi deo

Ishockey.,  1   video

s t creop.ir

120 Inkaloar

vidfo

video

t-tereopar

loKalpaF"

1

OS-byn

vi dceo

t   st ereopar

lokjIpar

Press-ccnftr

20     lolcalpar

_xc

tt=q

XL

_a

E <

' '	■"■
		<
		(-
		Z
		KJ
		U
		U
		7
	tr	:<
«	a
B..	m	0
2;	•X.
	u.	a
Ui	0
t-	A	ae

Transportabla jordstationer för överföring  via   satellit

Are -Östersund- Are

video

4  st   3  st

Stereopar 6   st 1' 6   st

4-t r.*id jr

ij 75st 7   kllt 20 st

x) = Olympiacentrum,

173

Prop. 1987/88: 24

TELEVERKET RADIO Rundradio,   Rrf

Bilaga  8B 1987-05-05

ARE,   VINTER-OS   1994 Forbindelsebehov för rundradio

_{/ t K}

Transportabla jordstationer fcr överföring via satellit

t    t

Störtlopp

Slalom

«0

_tj

10 TV-kanaler

kabel-TV-lät,  för tittar"

1_±

i'—11

Teknisk central

Tfn	-växel	OS
50	ankn	+
15	HL

1         t

ÖSTERSUND

5 st telex, telefax etc.

174

TELEVERKET RADIO Rundradio, Rrf

VINTER-OS 199C Bildförbindelser

Bilaga   BC 1987-04-29

Prop. 1987/88: 24

Intelsat

Jordstationer

Jordstationer

Eutelsat

SVT EBU

Helsingfors

175

RADIO-OCH 1Y-BEVAKNING

VID OS 19941 ÖSTERSUND/ÄRE

_{PLANER - KALK/LER}

MAJ -87

_{5      rr    yvr}

Prop. 1987/88: 24

Bilaga  9A

176

Prop. 1987/88: 24

SVERIGES TELEVISION SERVICEDIVISIONEN KJELL OVE ANDERSSON 1987-05-14

PM OM RADIO- OCH TV-BEVAKNINGEN AV OS 92 I ÖSTERSUND OCH ÄRE. UPPSKATTNING AV KOSTNADER OCH LOKALBEHOV.

I. Policy, förutsättningar.

II. Samman-fattning av kostnader.

III.Lokalbehov.

Bilagor:

Bilaga 1: Tävlingsschema.

Bilaga 2: Behov av tekniska resurser för arenabevakning.

Bilaga 3: Behov av tekniska resurser i radio- och TV-cent
ra i Östersund och Äre.

Bilaga 4: Driftspersonal - behov och kostnader.

Bilaga 5: Övriga driftskostnader

Bilaga 6: Lokalbehov för radio och tv.

Bilaga 7: Förplanering.

Bilaga 8: Intäktskalkyl.

0. INLEDANDE SYNPUNKTER.

Förutsättningarna för de föreslagna Olympiska Spelen i Östersund/Äre liknar för SR-koncernens vidkommande i. alla väsentliga delar de som gällde för tvä år sedan för kalkylen för Falun/Äre. Denna kalkyl är uppbyggd identiskt med denna.

Alla kostnader har schablonmässigt skrivits upp med 11% motsvarande penningvärdets utveckling under de två senaste åren. Några få kostnader har anpassats till aktuell prisutveckling. Möjligheten att hyra Masterkontroll frän EBU har upphört varför denna kostnad ökar med ca 4 Mkr!

En annan faktor som påverkat kostnaderna väsentligt är att ett antal nya grenar i befintliga sporter har tillkommit vilket i sin tur medfört att det antagna tävlingsprograranet utökats med tre dagar, från 13 till 16. Detta motsvarar exakt planeringsunderlaget för Calgary.

För SR:s del har således placeringen i Östersund i stället för
Falun bara marginell betydelse, TV-center och arenabevakning
blir likadana i bägge fallen. På grund av det välfyllda och
komprimerade tävlingsprogrammet kan ytterligare samutnyttjande
av tekniska resurser inte uppnås. 177

12    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 24

Prop. 1987/88:24

I. POLICY. FÖRUTSÄTTNINGAR.

1.   En absolut förutsättning för att de moderna Olympiska Spelen
blivit internationella storhändelser och därmed av stort
PR-värde fbr värdnationen är en väl fungerande mass
mediabevakning. Radio och tv ger möjlighet för i stort sett
hela jordens befolkning att följa spelen och ett stort ansvar
åvilar arrangerande lands rundradiobolag.

Insatserna från de ansvariga radio- och tv-bolagen vid olympiaderna under 60-, 70- och 80-talen har varit betydande och absolut senaste "state-of-the-art" hos teknisk utrustning har alltid utnyttjats.

En utgångspunkt för Sveriges Radio-bolagens planering inför vinter-OS -94 i Östersund/Äre är att hålla samma höga standard och säkerhet som under tidigare spel.

Det direkta underlaget för denna rapport är erfarenheter och uppgifter från tidigare spelen främst vinter-OS i Sarajevo och planeringsunderlaget för Calgary -88.

2.   Radio- och tv-bevakningen av OS 94 i Östersund och Äre har ur
RR's och SVT's synpunkt två syften

- att bevaka samtliga tävlingsevenemang inkl prisutdelningar,invigning och avslutning och erbjuda alla nationer som sä önskar multinationella oredigerade tv-program och produktion av internationellt ljud. Tre multilaterala kanaler planeras.

- att mot betalning erbjuda resurser för unilatéralt riktat material. I första hand avses resurser för produktion av egna radio- och tv-program och inslag för överföring till hemlandet.

Vissa nationer, t. ex. USA och Japan fordrar vanligen avsevärda resurser och arrangemang utöver denna service. Man tar med sig stora mängder egna tekniska resurser som kräver lokaler, kameraplatser, parkeringsytor, kraftförsörjning, förbindelser etc. Detta har EJ beaktats i kalkylen.

4. Televerket Radio/Rundradio svarar för alla förbindelser enligt det ordinarie avtalet mellan bolagen. Normalt avses dä all överföring av programmaterial med tillhörande kommandoförbindelser till och från samt mellan produktionsplatserna. Inom produktionsplatserna svarar normalt programbolagen själva för erforderliga förbindelser. På grund av den stora omfattningen och komplexiteten hos vissa arrangemang (utförsåkning o längd-åkning pä skidor) kommer Televerket att svara även för vissa överföringar mellan enskilda kameror och OB-enheterna.

RR och SVT har försett Televerket med uppgifter om de aktuella förbi ndelsebehoven.

178

Prop. 1987/88:24

5. Radions och TVs behov av teletjänster Sr omfattande.

Uppgifter om dessa behov har överlämnats till Televerket. Kostnader för detta har inte medtagits i kalkylen.

6. Tävlingsprogrammet som redovisas i bilaga 1 utgör den primära planeringsbasen som direkt bestämner omfattningen av insatser i form av tekniska resurser och personal. Programnet är utarbetat inom SVT som ett förslag, i avsikt att minimera resursbehoven. Ändringar i förhällande till bilaga 1, t ex curling, freestyle etc, medför kostnadsökningar.

7.   Policyn vid kalkylering av kostnader för tekniska resurser har
varit att i möjligaste mån undvika investeringar. RR's och
SVT's egna resuser räcker bara till att täcka en bråkdel av
resursbehoven. Planeringen förutsätter att avsevärda resurser
i både apparatur och personal kan hyras frän andra länders
rundradioorganisationer, främst inom Norden.

Radio- och tv-centrena i Östersund och Äre kräver emellertid omfattande installationer och specialutrustningar som inte är möjliga att hyra eller återvinna.

8.   Alla priser är beräknade i prisläge mars -87 och inkluderar
mervärdesskatt.

Det är numera regel att värdlandet tar betalt av gästande radiobolag för exklusiva tjänster såsom redaktionsrum med inredning och utrustning, studioutnyttjande, reportageteam, videobandredigering etc. Det är alltså rimligt att räkna med vissa intäkter.

10.Samtliga lokaler anskaffas, byggs och grundinredes av arrangören utan kostnad för Sveriges Radio-koncernen. Programbolagén {RR och SVT) svarar för installation av teknisk utrustning.

11.Arrangören svarar för kraftförsörjning enligt specifikationer frän Sveriges Radio. Arrangören svarar också för reservkraft för fasta anläggning- ar säsom Radio- och TV-center i Östersund och Äre. SVT svarar för reservkraft pä OB-platser.

12. Arrangören svarar för att elektriska signaler representerande tidtagning och resultatredovisning överföres kostnadsfritt till SVT's utrustning.

13. SR förutsfätter att koncernens kostnader för  bevakning av de Olympska Spelen enligt ovan inte belastar rundradiofonden.

179

Prop. 1987/88: 24

Kostnaderna för produktion enligt här angivna förutsättningar betalas av OS-konmittén enligt särskilt avtal mellan kommittén och SR-koncernen.

II. SAMMANFATTNING AV KOSTNADER.

Sammanställning av de kostnader som redovisas i bilagorna:

Driftskostnader.

Tekniska resurser pä arenor (bil 2) 20.2 Mkr

Tekniska resurser i radio- och TV-centra..(bil 3)

- Östersund

- Äre

Personalkostnader (bil 4) Planeringskostnader (bil 7) Övriga driftskostnader (bil 5)

7.6 0.3

37.0

27.6

8.8

SUMMA DRIFTSKOSTNADER:

101.5 Mkr

2. Anskaffningskostnader. Pä arenorna (bil 2)

I radio- och TV-centra (bil 3)

- Östersund

- Äre

3.7 Mkr

12.6 Mkr 3.0

SUMMA ANSKAFFNINGSKOSTNADER: 3. Budgetreserv.    15%

19.3 Mkr 18.0 Mkr

4.   Summa kostnader.

Enligt ovan 1) , 2) och 3)

5. Intäkter.

Enligt kalkyl (bil 8)

6. Nettokostnad.

Enligt ovan 1) - 5)

138.8 Mkr

5.0 Mkr

*************

*             *

* 133.8 Mkr *

*             *

*************

180

Prop. 1987/88: 24

7. Behov av likvida medel.

Merparten av kostnaderna såsom teknikhyror och personalkostnader utfaller till betalning i samband med spelen. Eventuella behov av förskottsmedel för detta har ej beaktats.

För anskaffning av teknisk materiel och planering krävs tidigare tillgänglighet.

en

För anskaffningar:

l:a kvartalet 1992 6.0

3:e   " 1992 3.7

4:e   " 1992 9.6

Mkr

För planering
1:a	kvartalet	1988	0.2
1:a	Ii	1989	1.0
1:a	II	1990	4.3
l:a	II	1991	3.0
l:a	II	1992	3.7
l:a	II	1993	12.0
l:a	II	1994	3.4

Mkr

III. LOKALBEHOV.

Behoven redovisas i detalj i bilaga 6. Sammanlagt behövs uppskattningsvis

I radio- och TV-centret i Östersund j  II   "  "   II   II pg

Kommentatorhytter o dyl pä arenorna

9025 kvadratmeter 655 1700

Radio- och TV-verksamhet ställer särskilda krav pä lokaler. Det gäller en stabil kraftförsörjning till elektroniken, väl tilltagna ventilationsanläggningar för att leda bort förlustvärme samt god ljudisolering för studiolokalerna.

Lokalerna för skall vara väl samlade, huvuddelen mäste vara i samma byggnad.

Beräkningen har tagit hänsyn till Televerkets behov av utrymme för termineringsutrustning och förstärkaranläggningar i radio-och TV-centra.

181

Prop. 1987/88:24

Särskilt viktigt är att erforderliga uppställningsytor för OB--bussar ställs till förfogande vid arenorna.

1 anslutning till TV-centra erfordras parkeringsplatser för i storleksordningen 150 och 50 bilar i Östersund respektive Äre.

Hänsyn mäste tagas till behoven av kameraplatser pä arenorna.

Kontaktpersoner;

För Sveriges Radio Håkan Fahlberg   tel 784 1247

För Riksradion Bengt Sundström 784 2028

För Sveriges Television     Kjell Ove Andersson 784 2436

Allan Börjefors 784 3588

182

Bilagor:

Bilaga 1: Tävlingsschema.

Bilaga 2: Behov av tekniska resurser för arenabevakning.

Bilaga 3: Behov av tekniska resurser i radio- och TV-cent
ra i Östersund och Äre.

Bilaga 4: Driftspersonal - behov och kostnader.

Bilaga 5: Övriga driftskostnader

Bilaga 6: Lokalbehov för radio och tv.

Bilaga 7: Förplanering.

Bilaga 8: Intäktskalkyl.

Prop. 1987/88: 24

183

Prop. 1987/88: 24

POPSLAC TILL TXVLINCSPPOCRilll POP VINTEP-OS  I   ÖSTERSUND  1994

9 10

13

Oppnlngiccrtaonl

Backhoppning 70a

90b

Ul    90>]

Nordlak loBb

La( TOo

Lag 3>10 k«

TOb

IS ka

Ltngdåkning

IS ka H

30 ka n

JO ka H

«ilO ka K

S ka C

10 ka D

20 ka D

*iS ka D

Skldkkttc 10 ka

70 ka

«i7,S ka

Alpint alaloa H

•toralalra H

super G H

startlopp H

koab störtlopp H

koab si slöa H

aXs3oa D

storslaloa D

super G D

störtlopp D

koab störtlopp D

koab ilsloB D

Skridsko   SOOn H

lOOOa H

ISOOa H

SOOOa N

lOOOOa H

SOOa D

lOOOa D

ISOOa D

3000b O

5000a D

- Rodel    1 aans H

: Bsns H

1 asns O

1«-1«

13-16

9-1!

8-ii: B-ii

13-16

9-1?

10-13

9-lJ

8-11

9-lJ

13-15

13-16

9-12

13-15

11-11 10-1?

9-12

11-15

9-12

13-16

9-12

11-1*

9-12

11-15

9-13

11-15

13-16

Bob

7 Bsni H

4 asns H

Konståkning obl H kort pr H Irls H obl D kort pr D fris B Isdans obl 1 . Isdsns obl 2 Pri dans Par kort fr Psr fris Uppvisning

Ishockey Ishockey

Avslutning

13-I0I 13-10 13-10

15-17

19-2?

13-20

19-::

1*-17

13-20

13-15

13-20

13-20

19-2?

19-22

13-20

I 13-20

..J...J

13-20

13-15;13-15

19-22

13-20

19-22

13-20

17-19 13-20

184

Prop. 1987/88: 24

BILAGA 2:

BEHOV AV TEKNISKA RESURSER FOR ARENABEVAKNING.

Samtliga arenor tv-bevakas med konventionell OB-teknik, egna eller inhyrda enheter. Evenemangens art, storlek och vikt kräver att OB-bussarna måste kompletteras med ett större antal lösa kameror och annan tv-teknisk utrustning.

Särskilda länkar eller speciella fiberkabel system måste arrangeras för överföring av kamerasignaler från otillgängliga platser till OB-bussarna.

Radions behov av teknik på arenorna inskränker sig i stort sett till kommentatorsystem.

Sammanställningen nedan redovisar behoven av tekniska resurser arenavis.

1. TEKNISK PRODUKTIONSUTRUSTNING.

PLATS/GREN  OB	KAMEROR	VB	SLO-MO	TEXTG	OVE KOMM-POS
ÖSTERSUND:
Ishockey A Konståkning  1	10	2	3	2	1    52
Ishockey B   1	10	2	3	2	1    40
Skridsko    1	10	2	2	2	1    41
Skidor Skidskytte   1	20	2	2	2	1    40
Backe      1	7	2	2	2	1    46
Bob/Rodel   1	20	2	3	2	1    32
ÄRE:
Slalom etc  1	10	2	2	2	1    49
Störtlopp etc 1	15	2	2	2	1    49
SUMMA:      8	102	16	19	16	8   349

Kalkylen förutsätter att OB-enheterna inhyres kompletta med ovanstående utrustning.

185

Prop. 1987/88:24

Programbolagen räknar med att själva svara för reservkraft med

mobila aggregat  pä samtliga arenor.  Om kollisioner mellan

tävlingar kan undvikas i rimlig grad torde visst sambruk kunna
åstadkommas.

Sammanlagt 5 st aggregat behövs:

- Äre/slalom och störtloppsbackarna gemensamt

- Bob/rodel

- Ishockey A och konståkning

- Ishockey B och skridsko gemensamt

- Skidor, skidskytte och backe.

2. EKONOMISK ANALYS.

Hyrestiden för OB-enheter är i genomsnitt 23 dagar per enhet inkl riggning, produktionstid samt rivning.

Kostnader: a) OB-bussar.

Kostnad kkr (H=hyra, A=an-skaffning)

Marknadspriset pä dagshyra för en modern OB-buss kompletterad till erforderlig nivä (10 kameror, extra slow-motion, vb, textgenerator och digitala videoeffekter) är 90 kkr 8 st bussar i 23 dagar blir

b) Extra kamerakedjor.

10 st i 20 dagar för 3.5 kkr/dag

c)  Kotimentatorenheter (inkl monitorer).

Hyreskostnaden beräknas till ca 5.6 kkr/enhet

För erforderliga 349 enheter blir kostnaden

ca

Inköp av kommentatormonitorer, 3 st till

varje hytt för 3.1 kkr/st.

d) Gemensamt HF-kommandosystem.

Sambandssystem via HF inklusive person-sökarsystem

e) Reservkraftsaggregat.

Hyrestid 23 dagar, 8.3 kkr/dag och 5 enheter ger

H =16.560

700

1.954 3.246

A = 448

955

186

f) Sammanställning av kostnader.

SUMMA HYRESKOSTNADER : 20.169 kkr

Kostnaderna utfaller till betalning under l:a kvartalet 1994.

SUMMA ANSKAFFNINGSKOSTNADER: 3.694 kkr Likvida medel behövs 3:e kvartalet 1992.

Prop. 1987/88:24

187

Prop. 1987/88:24 BILAGA 3:

FHOV AV TEKNISKA RESURSER I RADIO- OCH TV-CENTRA I ÖSTERSUND OCH RE.

1. TEKNISK PRODUKTIONSUTRUSTNING.

a) ÖSTERSUND/ATS.

Radio- och tv-centret i Östersund/ATS (Arméns Tekniska Skola) är knutpunkten för all verksamhet, såväl tekniskt som administrativt. Alla inkommande signaler från arenorna på Skidstadion, Bob-banan och Äre termineras här. Signalerna bearbetas vid behov och sammanställs till tre parallella utgående multilaterala tv-kanaler. En unilateral kanal produceras i centret.

Samtliga 349 komnentatorledningar termineras och rangeras till rätt mottagarland i RR/SVT-centret.

Faciliteter för kommentering från tv-monitorer, sk off-tube kommen-tering erbjudes.

Registrering och bearbetning för unilatéralt bruk av materialet som överförts från tävlingsarenorna sker i vb-centralen med sina 8 vb-block.

Anläggningen är tekniskt komplex och kräver avsevärda tekniska installationer.

Vidare innehåller centret tv- och radiostudior för gästande rundradiobolag, redaktionslokaler för dessa, central administration, bokningskontor, förråd och underhällsverkstäder.

Teknisk apparatur:

25 st outrustade radiostudior 6 st utrustade     "

26 st tv-redaktioner med förbindelser och grundutrustning

2 st tv-studior utrustade med

- 3 kameror

- bildmixer

- ljudmixer -textgenerator

- ljusreglering

- inställationsmateriel

(Planeringen utgår från att försörjning sker med mindre OB-bussar.)

Prop. 1987/88:24

VB-central

- 20 vb-maskiner grupperade i 2- och 3-maskinsblock

- underväxel 2 st ENG-block

2 st ENG-team för uthyrning

15 st kommentatorenheter för off-tube kommentering

Masterkontroll

- 3 st PK'n

- dispatch

- kommentatorväxel

Central växel, gränssnitt mot Televerket

HF-system för distribution av 20 videokanaler ("kabel-tv")

b) ÄRE.

Centret är en sambandscentral för aktiviteterna i backarna i Äre och är dimensionerat för att merparten av efterarbetet kommer att utföras i Östersund. Viss teknik för vb-bearbetning erfordras samt terminering och rangering av inkommande ledningar. Några få radiostudior för intervjuer och uppföljningar för uthyrning till gästande bolag behövs.

1 övrigt innehäller centret lokaler för ledning och administration,
förråd och underhållsverkstäder.

Teknisk apparatur:

2 st utrustade radiostudior

15 st mindre tv-redaktioner med förbindelser och grundutrustning

4 VB-maskiner för referensinspelning

Central växel, gränssnitt mot Televerket

HF-system för distribution av 10 videokanaler ("kabel-tv")

2. EKONOMISK ANALYS.

Grundutrustning såsom ÖB-bussar, Masterkontroll, videobandmaskiner, ljudblock etc förutsattes kunna hyras.

Installationerna är emellertid omfattande och kräver avsevärda mängder kabel och växel system.

189

Prop. 1987/88:24

a) ÖSTERSUND/ATS.

Hyreskostnad kkr

5 st ljudbussar för radiostudior	353
2 st OB-bussar för tv-studior	941
20 vb-maskiner	1036
2 st ENG-block	207
2 st ENG-team	277
15 st off-tube kommentatorsyst.	270
Masterkontroll	3500
Kommentatorrangeri ng	1000
SUMMA:	7584 kkr
Anskaffni	ngskostnad kki
Grundutrustning till 30 st radiostudior	784
HF-kommando inkl personsökare	280
HF-sändare RR	308
Monitorer, VHS	3090
Bärbara bandspelare RR	370
Radiomottagare	50
"Kabel-TV system"	560
Kabel utjämning	538
Växel	112
VB-väljare, kringutrustning	448
Mätutrustning	112
ENG-block, kringutrustning	112
kabel, inställationsmateriel RR+TV	1523
övrigt	470
projektering (inkl Äre) RR+TV	2072
installation RR+TV	1719
SUMMA:	12548 kkr

b) ÄRE.

Hyreskostnad kkr

2 st ljudbussar för radiostudior 141

4 st vb-maskiner 185

SUMMA: 326

Anskaffningskostnad kkr

Grundutrustning till 2 st radiostudior       52

"Kabel-TV system" 336

HF-sändare RR 123

Bärbara bandspelare RR 146

Monitorer, VHS 538

Kabel utjämning 202
Växel 67

VB-väljare, kringutrustning 224

Mätutrustning 112

kabel, installationsmateriel 336

övrigt 235

installation RR+TV 672

SUMMA:      3043 kkr 190

c) Sammanställning av kostnader.

Suinna hyreskostnader 7910 kkr

Kostnaderna utfaller till betalning 1:a kvartalet 1994.

Summa anskaffningskostnader 15591 kkr

Behov av likvida medel:

1992 l:a kvartalet   6.0 Mkr 1992 4:e   "       9.6  "

Prop. 1987/88:24

191

Prop. 1987/88:24 BILAGA 4:

DRIFTSPERSONAL - BEHOV OCH KOSTNADER.

Bevakning av en olympiad är en personalkrävande operation. Ett stort antal specialister inom tekniska och programmässiga yrken behövs för att utsändningarna skall kunna ske på ett professionellt och säkert sätt. Ett stort serviceansvar gentemot gästande radio-och tv-bolag från hela världen åvilar arrangerande nation. Exempel på erforderliga personalkategorier

- TOM - Ljudtekniker

- Bildingenjörer - Mixertekniker

- TV-fotografer - Ljudassistenter

- Elektriker - OB-assistenter

- Servicetekniker - Kommentatortekniker

- Videobandtekniker - Slow-motion tekniker

- Grafiker - Ateljépersonal

- Producenter - Scriptor

- Bandredaktörer - Förrådspersonal

- Ekonomer - Sekreterare

- Bokare - Tolkar

- Ledning - Växel personal

- Studiomän - Liason officers

Utgängspunkten för personalplaneringen är det antagna tävlingsprogrammet enligt bilaga 1. Hänsyn måste också tas till tid för riggning, genrep och rivning/avveckling.

Maximalt behöver ca 630 personer vara i tjänst samtidigt.

Riksradion och Televisionen kan inte försörja OS-bevakningen med egen personal. Stora andelar måste inhyras "externt" i Sverige och från i första hand de övriga nordiska länderna.

Viss nyckel personal i TV-centret i Östersund samt merparten av kommentatorteknikerna tas frän övriga Europa.

RESURSBEHOV OCH KOSTNADER.

1. Löner.

Totalt åtgär ca 73 000 arbetstimmar till

en kostnad pä ca 310 kr/tim 22 630 kkr

192

Prop. 1987/88:24

2. OB-tillägg.

Tidsätgängen för själva produktionen (dvs

exkl riggning och rivning) är ca 60 000 tim.

Ca 50% av denna tid är OB-grundande till en

kostnad av ca 39 kr/tim 1 170 kkr

3. Traktamenten.

Nuvarande dygnstraktamente för svensk personal
är 237 kr. Antag 50% utländsk personal med
392 kr/dag. 3.700 kkr

4. Hotell kostnader.

Normala hotell kostnader dvs ca 600 kr

natten förutsattes 7 000 kkr

5. Resor.

Special pri ser med Linjeflyg antages, 50% av alla tekniker kommer från de andra Nordiska eller övriga Europa.

Totalt 1 000 kkr

6. Utbildning.

I viss begränsad utsträckning behöver

extrainsatt personal utbildning. 50

personer i 10 dagar a 2240 kr. Totalt

inklusive lärarkostnader 1 560 kkr

SUMMA TOT:    37 000 kkr

193 13    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 24

Prop. 1987/88: 24

BILAGA 5:

ÖVRIGA DRIFTSKOSTNADER.

1. Transporter. kkr

- Materi el transporter (hyrd utrustning från

	Stockholm och utlandet) -   Hyrbilar, tot 15 st i en månad -   Hyra snöskotrar för riggning o dyl -   Buss för personal transporter -   Helikopter för riggning och produktion -   Skyliftar som kamerakranar	280 100 50 56 157 121
2.	Datasystem för resursbokning/planering.
	- hyra 8 mänader inkl systemutveckling	672
3.	Bevakningskostnader.	1120
4.	Administrativ materiel (kopiering, papper etc)	672
5.	Magnetband.
	-   1-tums videoband, 200 tim a 1120 kr -   ENG-kassetter -   ljudband	224 11 11
6.	Reservdelar.
	-batterier, VB-huyuden, plumbikoner etc etc	560
7.	Kläder
	- Specialjackor, kängor etc för personal	2240
8.	Kontorsmöbler	1120
9.	Representation.	448
10	.Förbrukningsmateriel, övrigt	896
	SUMMA:	8738 kkr

194

Prop. 1987/88:24

BILAGA 6:

LOKALBEHOV FOR RADIO OCH TV.

1. Radio- och tv-center i Östersund/ATS			(kvm).	SVT
	Antal	å	RR		Gemens.
Studioblock för gästande
bolag(kontor+k-rum+studio)	30	54	1620
Större radiostudio	1	100	100
TV-studior för gästande bo-
lag (k-rum+studio)	2	100		200
Masterkontrol1+vb-rum		400			400
CAR (apparatrum, stativ)		300			300
ENG-redigering		15		30
Off-tube kommentering	15	6			90
Kontrollrum för off-tube		20			20
Uppehållsrum för tekniker		50			50
Sammanträdesrum		25			100
Briefingrum		200			200
Kontor för adm, RR + SVT	20	20	200	200
Teknikbokning		100			100
"Rental service"		50			50
Tekniskt varmförräd		100	75	125
Tekniskt kallförråd (Barra-		200			200
cudatält?)
Tekniskt underhäll		100			100
Redaktion för gästande tv-
bolag, normal storlek	21	65		1365
Dito för större tv-bolag		500		3500
	SUMMA:		1995	5420	1610
	TOTALT:			9025	kvm

Samtliga lokaler förutsattes ligga i samma byggnad. Förråd i nära

anslutning till tv-centret.

Därutöver behövs parkeringsplats för ca 150 bilar.

2. Radio- och tv-center i Äre (kvm).

Antal   å

RR

SVT

Gemens

Radiostudio för gästande
bolag	2	25
TV-studio för gästande bo-
lag	1	100

50

100

195

Prop. 1987/88: 24 Antal    a   RR    SVT   Gemens

Bokningskontor		20			20
Uppehållsrum för tekniker		30			30
Tekniskt förråd		30			30
Tekniskt underhäll		30			30
Kontor för adm RR+SVT		20	40	60
VB-rum, CAR		50		50
Redaktioner för gästande	15	15			225
bolag

SUMMA:    90   210    355
TOTALT: 655 kvm

Därutöver behövs parkeringsplats för ca 50 bilar.

3. Arenorna.

Vid varje arena krävs uppställningsplats för OB-bussar med följefordon på ca 300 kvm.

Därutöver behövs på varje arena lokaler inomhus för koimentatorer samt kontrollrum för kommentatoranläggningen.

a) Hall för ishockey A och konståkning.

Läktarplatser för 52 kommentatorer -   kvm

Kontrollrum 20 kvm 20

b)  Hall för ishockey B.

Läktarplatser för 40 koranentatorer

Kontrollrum 20 kvm                                             20

c) Skridskoarena.

41 st kommentatorhytter a 6 kvm 246

Kontrollrum 20 kvm 20

d) Skidor, skidskytte

40 st kommentatorhytter a 6 kvm 240

Kontrollrum 20 kvm 20

e) Backhoppning

46 st kommentatorhytter a 6 kvm 276

Kontrollrum 20 kvm 20

f)  Bob/Rodel

32 st kommentatorhytter a 6 kvm 192

Kontrollrum 20 kvm 20

196

Prop. 1987/88: 24

g) Slalom etc (Äre)

49 st koimientatorhytter a 6 kvm Kontrollrum 20 kvm

h) Störtlopp etc (Äre)

49 st kommentatorhytter a 6 kvm Kontrollrum 20 kvm

294 20

294 20

Totalbehov för kommentatorer

1702 kvm

197

Prop. 1987/88: 24

BILAGA 7:

FORPLANERING.

Efter ett eventuellt beslut i september 1988 i Söul startar planeringsarbetet. För RR's och SVT's del innebär den första tiden att en mängd uppgifter mäste lämnas till arrangörerna i framför allt byggfrågor. Man kan alltså räkna med att resurser mäste ställas till förfogande redan frän ärsskiftet 1988/89.

Nästa viktiga aktivitet inträffar i samband med OS 88 i Calgary och Albertville -92.

Ätagandet växer sedan succesivt för att från mitten av 1992 uppskattningsvis 16 personer måste arbeta heltid.

Totalt uppskattas en planeringskapacitet på ca 60 manår till en kostnad av 17 Mkr. Omkostnaderna för planeringsarbetet beräknas till 5.6 Mkr.

Ett nödvändigt moment i OS-förberedelser är att genomföra ett antal provtävlingar från evenemang pä de slutliga tävlingsplatserna ett är före spelen, tidigare kallat "FÖR-OS", ett begrepp som börjar försvinna. Dessa tävlingar bör TV-produceras i begränsad omfattning. Uppskattad produktionskostnad 5 Mkr.

Behov av likvida medel för lön och omkostnader fördelas i tiden enl i gt:

0.2	Mkr	l:a k\	rarta	let	1988
1.0		l:a			1989
4.3		l:a			1990
3.0		l:a			1991
3.7		l:a			1992
12.0		l:a			1993
3.4		l:a			1994 för avveckling

SUMMA KOSTNADER 27.6 Mkr.

198

Prop. 1987/88:24 BILAGA 8:

INTÄKTER.

Den del av radio- och tv-produktionen som avser unilateral produktion och där RR och SVT ger service till gästande bolag som ej medtagit egen teknisk utrustning, förutsattes bli avgiftsbelagd. Detta förfaringssätt har i större eller mindre utsträckning tillämpats vid de senare spelen. Vid OS i Los Ängeles erbjöds teknisk service till mycket höga kostnader för användarna.

Det är alltid svårt att bedöma vilka intäkter som kan komma att uppstä. Den tekniska dimensioneringen i bilagorna 2 och 3 baseras pä erfarenheter från Sarajevo och vad som då kunde "säljas".

Den tekniska utvecklingen har dock på senare tid lett till att det blivit enklare att ta med egen utrustning varför hyrbehoven minskar och därmed intäkterna.

Normalt skickar arrangerande land förfrågningar tvä och ett är före spelen där deltagande länder får uppge sina behov. Den tekniska kapaciteten kan då dimensioneras mer exakt efter behoven.

En grov uppskattning av möjliga intäkter vid uthyrning av tekniska resurser är 5 Mkr inkl moms.

199

Bilaga   15A

Prop. 1987/88:24

OLYMPISKA VINTERSPEL   1   ÖSTERSUND 1994

1 Maj 1987         1

INVESTERINGAR  I  ÖSTERSUND  -  TIDPLAN

tf-

\ou

hPisi

< 71

mu

S=>EI

.

~

rn O"

1

JM O»

1    1

o»

CD o

ICC

-BIS

LJT .

■ ■    lULJIII  p

r Ol c 'c "c <

i *■ ■ 1 i t 1 ■

ii

i\ * 1          1 il • 1    -

•

i

1             *" 3      ' l \t

3               r

i -1

o 1

J i (

1  |i

< ri

31 H >

700

Bilaga   15B

Prop. 1987/88:24

OLYMPISKA VINTERSPEL   1   ÖSTERSUND 1994

1 Maj 1987

INVESTERINGAR   I   ARE   -   TIDPLAN

-»

H

•—

OU

hPii

K\ 1

/Ih

TER

SEI

.

1

m

o>

—

—

-

»M

O»

'

1

—

—

o»

1

---

o

T

—

o

*~

o»

o

f

ICC

-Bt

SL

JT .

■

'

J

:j

?

■    1

2 3

■<

)

1

)

.

J

3

""

fi

0         J

i

;i

Ol

•

-1 4

1           J

i    '

a           :(

1

1 -1

1

f

c Ol

-

i 1

j

1    i 5

1  '- fl         •

1

(

1

rH

Ol

1

3          t

j 4           )

-1 n

3

B

1

c <

1

;

t

3            ( J            J 5            l

0        :

h

i

a

i

<

14   Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 24

201

Bilaga   15C

Prop. 1987/88: 24

OLYMPISKA VINTERSPEL   I   ÖSTERSUND 1994

Maj 1987

INVESTERINGAR TELESERVICE, RADIO OCH TV - TIDPLAN

ou

Pl')K\ 7ITERS3E

o» o»

fM

o»

o» o»

o

O'

o oo

o»

SS

ICC

BtSLJT

_I

Ol

Ol Ol

8

_s

202

OLYMPISKA VINTERSPEL   I   ÖSTERSUND   1994

GRAFISK REDOVISNING AV INTÄKTER OCH KOSTNADER EXKLUSIVE   KAPITALKOSTNADER

Bilaga   16A

L+-     -	-------------------	"T			o-o- •-
		NTÄKTER			rr
		4. .Z X			o- C' o o-
		o: UJ a	b	n
		< z •- i		\ \ \	—
				\
				\
				\	*~
				L",         \ \
				\
				\
				\	o
				L.    -V-	o-
				\
				\
				\
				\	«o
				1
				1
<        1     1	IIII	1   1   1   i      lill'			—

O       O

o       o

o        o

r>4        «-

S     g     S     8    S

        V       r               tn

203

OLYMPISKA VINTERSPEL   I   ÖSTERSUND 1994

GRAFISK REDOVISNING AV LIKVIDITET. INTÄKTER OCH KOSTNADER INKLUSIVE KAPITALKOSTNADER.

Bilaga  16B

Bilaga 2     Prop. 1987/88:24

Sammanställning av remissyttrandena över utredningen Förutsättningar för olympiska vinterspel i Östersund 1994

Yttranden över framställningen och den därtill hörande utredningen har inkommit från överbefälhavaren (ÖB), byggnadsstyrelsen, televerket, länsstyrelsen i Jämtlands län, Jämtlands läns landsting, Sveriges riksidrottsförbund (RF), Svenska olympiska kommittén (SOK) och Sveriges turistråd. Sveriges industriförbund har meddelat att man avstår från att yttra sig. Sveriges riksradio AB anser sina synpunkter tillgodosedda genom deltagande i det tidigare utredningsarbetet. Sveriges television AB, som också deltagit i utredningsarbetet, har inte inkommit med remissvar. Byggnadsstyrelsen har särskilt granskat utredningens investeringskalkyler och lämnar därför inga synpunkter i samband med remissen.

Samtliga remissinstanser som yttrat sig i ärendet ställer sig i sak positiva till ett svenskt OS-arrangemang. Ett fåtal.remissinstanser har synpunkter på bl. a. de ekonomiska villkoren för medverkan eller förutsättningarna för praktisk medverkan. I flera fall understryks de positiva effekter ett OS har för turism, näringsliv och sysselsättning inte bara regionalt för Jämtland utan också internationellt. Härvid påpekas också att OS är en riksangelägenhet som ger en "good-will" för nationen och svensk idrott. Den ar-rangemangsmässiga omfattningen av olympiska spel i Sverige leder också några remissinstanser till bedömningen att det nationella intresset ställer krav på statligt engagemang utöver en ekonomisk garanti.

Sveriges riksidrotlsförbund anför att det är angeläget för den samlade svenska idrottsrörelsen att större internationella idrottsevenemang förläggs till Sverige. Detta innefattar tävlingar som europa- och världsmästerskap och olympiska spel.

Vid sammanträde i februari 1987 beslöts att stödja Östersunds och Åres arbete att utforma en gemensam kandidatur inför vinter-OS år 1994 och att aktivt delta i kampanjarbetet. RF finner det således viktigt att ånyo betona att ett evenemang av detta slag är en angelägenhet för den samlade svenska idrottsrörelsen. RF kan i detta sammanhang notera att de erfarenheter och den kunskap som de berörda specialidrottsförbunden besitter har tagits i anspråk.

Med hänvisning till RF: s tidigare remissvar med anledning av kandidaturen för olympiska vinterspel i Falun/Åre 1992 vill RF återigen framhålla att olympiska spel i Sverige skulle ha stor betydelse för att ge svensk idrott stimulans, utbredning och internationell uppmärksamhet. RF anser att utredningen inte har belyst detta i sin beskrivning av "Samhällseffekter" m. m.

Som angivits i samband med tidigare kandidaturer finner RF det avgörande för om arrangemanget skall komma till stånd att staten tar det slutliga ekonomiska ansvaret med hänsyn till det allmänna nationella intresse som olympiska spel har. Dock är det angeläget att än en gång påpeka

205

att en eventuell statsgaranti inte skall avräknas mot de åriigen tillkomman-     Prop. 1987/88: 24 de statsmedlen till idrotten och dess organisationer.

RF noterar att utredningen föreslår att 25 milj. kr. avsätts till en fond för att täcka driftkostnader efter spelen. I tillägg till detta kan det finnas anledning att redan nu tillsätta en kommitté, som får till uppgift att analysera storleken av de merkostnader för drift och underhåll av anläggningarna som följer efter ett genomförande av spelen. Kommittén bör - i samarbete med berörda specialidrottsförbund - planera för att alla existerande anläggningar av rikskaraktär kan utnyttjas på ett tillfredsställande sätt också efter spelen.

Sammanfattningsvis konstaterar RF att man finner utredningen väl genomarbetad med en realistisk ekonomisk kalkyl och att förutsättningarna för att Östersund skall kunna genomföra spelen i samarbete med idrottsrörelsen är goda.

Sveriges olympiska kommitté anför att den föreliggande utredningen är utformad enligt vid tidigare ansökningar använt mönster och ger ett gott underlag för bedömning av en ansökan. Övertygande skäl föreligger för en tillstyrkan.

SOK bedömer att förutsättningarna för ett för Sverige positivt beslut har ökat genom att avståndet mellan de två tillämpade tävlingsplatserna har minskat högst avsevärt och är likvärdigt med eller understiger avstånd som har accepterats för exempelvis Vinter-OS i Calgary år 1988. På resp. tävlingsplats Östersund och Åre är arenorna jämförelsevis starkt koncentrerade. Eftersom värdskapet för sommar-OS ej kommer att avgöras samtidigt, kan man bortse från den ömsesidiga påverkan sådana beslut kan ha och tidigare uppenbarligen har haft.

Vid årsmöte i SOK den 26 november 1986 behandlades frågan om en förnyad ansökan från Sverige om värdskapet för ett vinter-OS. Därvid rapporterades att kommitténs arbetsutskott och de vinterolympiska specialidrottsförbunden enhälligt uttalat sig för en svensk kandidatur för vinter-OS 1994. Årsmötet godkände enhälligt uttalandet.

Länsstyrelsen i Jämtlands län framhåller att olympiska vinterspel i Östersund år 1994 kommer att ha utomordentligt stor positiv betydelse för regionen såväl under tiden före år 1994 som därefter. Länsstyrelsen tillstyrker därför att statliga garantier lämnas. Staten bör också genom olika aktiviteter utnyttja kandidaturperioden för att marknadsföra landet samt förbereda hur arbetet skall bedrivas efter ett positivt beslut i Seoul i september 1988.

Utredningen om förutsättningarna för Olympiska vinterspel i Östersund
1994 har avseende sysselsättningsfrågorna begränsat sig till perioden fram
t.o.m. år 1994. Länsstyrelsen anser att de där gjorda antagandena och
kalkylerna avseende effekter på turistnäringen är försiktigt hållna och bör
kunna överträffas. Utredningen har avstått ifrån att beräkna värdet av de
positiva effekter OS får för övrigt näringsliv i landet. De direkta och
kalkylerbara effekterna av ett OS är dock så stora att de olympiska vinter
spelen med säker och bred marginal bör bli en mycket god ekonomisk affär
för nationen. Det måste därför vara en nationell angelägenhet att försöka få
arrangera vinterspelen. 206

Länsstyrelsen ser i OS ett medel för utvecklingen av hela landet. Spelen Prop. 1987/88: 24 bör dessutom kunna bli den största och lönsammaste regionalpolitiska satsning som någonsin diskuterats. Länet får nya möjligheter till utveckling, framtidstron kommer att förstärkas och en god grund skapas för ett livskraftigt näringsliv och en god miljö för befolkningen i regionen. OS-ut-redningen har inte redovisat några bedömningar av sysselsättningseffekterna av OS för perioden efter år 1994. Det är enligt länsstyrelsens bedömning realistiskt att räkna med att det efter OS år 1994 i länet kommer att finnas 2000 fler sysselsatta än om OS ej tilldelas Östersund. Spelen torde också få positiva effekter för sysselsättningen i grannlänen. Till följd av den marknadsföring Sverige får kan det antas att turismnäring och exportberoende företag i övriga Sverige också kommer att ha många ytterligare sysselsatta.

De investeringar som måste göras inför OS är med få undantag av stor långsiktig betydelse för turismnäringen och länet i stort. Arenorna är viktiga aktivitetsanläggningar för turismen, den uppbyggda infrastrukturen behövs för turismen i Åre och för näringsliv och permanentboende i Östersund, kommunikationerna likaså. Den olympiska byn kommer att utnyttjas för boende också efter spelen. Det är i allt väsentligt fråga om investeringar som förr eller senare måste göras och som nu tidigareläggs. Det ligger stora värden i att beslut tas om dessa investeringar och att en tidsplan fastställs.

Spelen kräver vissa investeringar och driftkostnader som saknar värde efter spelen. De är reella kostnader och täcks också helt av spelens intäkter.

Länsstyrelsen har även försökt bedöma andra effekter av OS, främst sociala, miljömässiga och kulturella. Det kommer naturligtvis att uppstå problem till följd av en omfattande och snabb utbyggnad av olika anläggningar, kraftigt ökat informationsbehov, ökade resandevolymer etc. Ar-betspendlingen kan tidvis bli betydande. Åre och Östersunds kommuner måste under någon tid prioritera byggnadsplaneärenden m. m. som är strategiska för att kunna genomföra en tidsmässigt styrd utbyggnad av OS-anknutna investeringar. Kulturella institutioner kommer att behöva prioritera publicering och spridning av sina produkter framför ett mer långsiktigt dokumentations- och utvecklingsarbete. Det kan finnas sociala inslag i ett ökat resande och en ökad turism som inte är önskvärda etc. De positiva effekterna av ökade arbetsmöjligheter samt utvecklingsmöjligheter för individer och företag är dock så stora och av sådan grundläggande betydelse för länets befolkning att de samlade sociala, ekonomiska, kulturella och miljömässiga effekterna av olympiska spel år 1994 är klart positiva.

Länsstyrelsen meddelar vidare att den inför utformandet av sitt yttrande samrått med vägförvaltningen i länet och länsarbetsnämnden.

Jämtlands läns landsting anför att utredningen visar i många stycken att
goda förutsättningar finns för att skapa en god beredskap av sjukvårds- och
räddningsinsatser. Dessa behov liksom exempelvis transportbehov kan till
stor del utan större praktiska olägenheter klaras av genom omprioritering
ar av ordinarie verksamhet. 207

Genom de variationer i beläggning som turismen i dag har finns det     Prop. 1987/88: 24 redan inom landstingets verksamheter erfarenhet för anpassning av planeringen mot toppbelastningar. Under år 1989 genomförs orienteringstävlingen O-ringen i Jämtland varför ytterligare erfarenheter av stora arrangemang kommer att finnas som grund före ett OS-genomförande.

Jämtlands läns landsting ser mycket positivt på ett OS-projekt inom länet, då detta innebär en injektion för utvecklingen av näringslivet och då främst turismen som genom ett OS får tillfälle till marknadsföring över hela vår värld.

Enligt landstingets uppfattning får tillfället ej gå länet ur händerna i ett skede när OS-projektet så väl behövs för att kompensera ett vikande befolkningsunderlag, en kraftig utflyttning av ungdomar och en nedåtgående arbetsmarknad.

Ett OS-projekt kan bidra till framtidstro och ett fillskott av kapital och resurser, vilket är nödvändigt för Jämtlands läns överlevnad.

Med hänsyn till den positiva effekt ett OS får för hela landet ser landstinget det som naturligt med ett ekonomiskt delansvar från statens sida även för de extrakostnader som ett OS medför för Jämtlands läns landsfing.

Bygg/jflt/.wfyre/ien som i särskild ordning granskat investeringskalkylerna har lämnat dessa utan erinran. Styrelsen konstaterar att kalkylerna är väl genomarbetade och med den noggrannhet man kan begära i detta tidiga skede. Byggnadsstyrelsen konstaterar vidare att kalkylerna med dess antaganden om kvaliteter, utföranden, mängder, priser etc. är styrande för det fortsatta projekteringsarbetet, vilket kräver ett fast grepp om utvecklingen för att projekten inte skall öka i såväl standard som kostnad. Styrelsen föreslår mot denna bakgrund att det för statens del vore en lämplig modell att byggnadsstyrelsen utför fortlöpande revision under projekterings-, upphandlings- och genomförandefaserna.

Televerket anför att ett eventuellt arrangemang av olympiska spel i Östersund/Åre kommer att betyda en kraftig, temporär belastning på telenätet i speciellt Östersundsregionen. Televerket tvingas därför att göra extra investeringar i nätet. Efter det att eventuellt spel slutförts bedöms inte behov av denna kapacitet finnas utan utrustningen nedmonteras och återuppsätts på annan plats. Det är då naturligt att arrangören belastas med televerkets merkostnader för dessa investeringar.

Det sätt man i utredningen valt att beräkna dessa merkostnader är att från investeringarna dra bort restvärdet minus nedtagningskostnader. Televerket bedömer detta vara en riktig metod. Arrangemangen innebär också extra driftkostnader för televerket, vilka specificerats i utredningen., Beräkningen av dessa är enligt televerkets uppfattning den bästa som för närvarande kan göras.

Televerket tillstyrker således utredningens kostnadsberäkning för den teleservice som erfordras för eventuella olympiska spel i Östersund/Åre år 1994 och anser att kostnaderna fill fullo skall bestridas av OS-arrangören.

Överbefälhavaren konstaterar inledningsvis att utredningen tillmäter insatser från försvarsmakten stor betydelse.

De områden där försvarsmaktens medverkan är särskilt angelägna är 208

förslagen om tillbyggnad av flygfältet på Frösön samt utnyttjande av den Prop. 1987/88: 24 militära delen av flygfältet för civil flygtransport och utbyggnad av väg E 75 nried tillfartsvägar varvid övningsfält kan användas för parkeringsändamål. Vidare föreslås utnyttjande av försvarets skollokaler för massmedias behov samt skjutbanor och andra lokaler för tävlingsarrangemang. I förutsättningarna ingår också utnyttjande av artilleriregementets militärrestau-rant för utspisning av massmediapersonal. Härutöver föreslås ett utnyttjande av trupp för arbeten såväl i förberedelser som under och efter tävlingsperioden, liksom insatser av såväl personal som materiel inom räddnings- och sjukvårdstjänst.

Enligt ÖB: s bedömning kommer insatser av ovan angivet slag att krävas successivt under flera år med sikte på full insats vid såväl förolympiska tävlingar år 1993 som vid OS år 1994.

ÖB ställer sig principiellt positiv till försvarsmaktens medverkan vid eventuellt OS år 1994 i Östersund/Åre. Stora merkostnader och betydande planeringsproblem för Östersunds armégarnison och förvaltningsskolan kommer dock att uppstå. ÖB förutsätter att såväl investerings-, drifts-samt övriga merkostnader för försvaret betalas inom ramen för de olympiska vinterspelens budget.

ÖB framhåller att medverkan av värnpliktiga inte kommer att ha ett värde för den militära utbildningen. Trots detta kan ÖB acceptera en medverkan av den art som skisseras i utredningen under förutsättning att omfattningen kan hållas på en sådan nivå att de värnpliktigas användbarhet i krigsförband inte påverkas negativt i avgörande grad.

Beträffande charterflygets lokalisering till den militära sidan av flygfältet kan ÖB inte biträda utredningens förslag främst av säkerhetsskäl.

ÖB förutsätter vidare att ett nära samarbete fortlöpande sker på alla nivåer med företrädare för försvarsmakten vad gäller fortsatt planläggning och ekonomi.

Sveriges turistråd tillstyrker ansökan om statlig garanti för olympiska vinterspel i Östersund/Äre är 1994. Rådet delar i allt väsentligt de bedömningar och ståndpunkter som framförs i den framlagda utredningen. Enligt turistrådets mening skulle ett OS i Sverige få omedelbara positiva effekter på en mängd områden. Detta gäller också effekterna på längre sikt. För marknadsföringen i utlandet av Sverige som turistmål skulle det få effekter långt utöver de ordinarie marknadsföringsinsatser som görs av stat, näring och kommuner. Sverige som turistland kommer vid ett OS-arrangemang i världens blickpunkt, inte bara under de 14 dagar som spelen pågår, utan lång tid före och efter spelens genomförande.

Härutöver bedömer turistrådet att goodwill-effekterna för näringslivet kan värderas till flera miljarder kronor. Dessutom kommer nettobidraget till valutabalansen enligt turistrådet att fram till år 1994 bli minst de fyra miljarder kronor som beräknas i utredningen.

Vidare kommer de regionalpolitiska effekterna för Jämtlands län att bli betydande genom de investeringar i byggnader och kommunikationer som måste göras. Detta kommer i sin tur att skapa bättre förutsättningar för inte bara en turistisk framtida utveckling, utan även öka förutsättningarna för

209

övrigt näringslivs expansion och därmed sysselsättningen, servicen och     Prop. 1987/88: 24 ekonomin i regionen.

Turistrådet kommer att aktivt engagera sig i arbetet med att få de olympiska spelen till Sverige och vill samtidigt erinra om att rådet beslutat utveckla samarbetet turism/idrott också i övrigt i avsikt att utveckla andra större aktiviteter och arrangemang inom idrotten för en internationell publik.

Turistrådet anser att enbart en ansökan om vinterspelen till Sverige skulle få en positiv marknadsföringseffekt i sig. Den skulle också innebära att en önskvärd samverkan i olika marknadsföringsinsatser på utlandet skulle underlättas. Sveriges turistråd är under sådana förhållanden berett att med kraft engagera sig i att samordna såväl rent turistiska marknadsföringsåtgärder som tänkbara initiativ från industrin och näringslivet i övrigt.

210

Bilaga 3     Prop. 1987/88:24

AVTAL

träffat mellan svenska staten och Vinterspelen Östersund/Åre Aktiebolag, nedan kallat bolaget, om statsgaranti för genoniförande av olympiska vinterspel år 1994 i Östersund och Åre.

Bakgrund

Östersunds kommun har i samförstånd med Åre kommun, nedan kallade kommunerna, ansökt om att i Sverige få anordna 1994 års olympiska vinterspel. Ansökan har gjorts under förutsättning av att staten lämnar ekonomisk garanti för spelens genomförande. Kommunerna har genom bolaget gemensamt gjort en utredning om förutsättningarna för dessa olympiska vinterspel. Utredningen är benämnd Förutsättningar för olympiska vinterspel i Östersund 1994, daterad 2 juni 1987. Utredningen anger kostnader, standard och omfattning vad beträffar de investeringar och den verksamhet som bedöms krävas för att spelen skall kunna genomföras. Anordnandet av spelen förutsätter att de alpina grenarna genomförs i Åre. Sveriges olympiska kommitté jämte de olympiska specialidrottsförbunden har godkänt de anläggningar som behövs för att genomföra spelen i det utförande och i den standard som beskrivs i utredningen. Kommunerna skall till det gemensamt bildade bolaget helt överlåta att förbereda, genomföra och avveckla spelen. Bolaget skall inte ha någon annan verksamhet.

Efter förhandlingar har parterna enats om under vilka villkor en statsgaranti för genomförandet av spelen skall kunna göras gällande. Den träffade överenskommelsen redovisas i detta avtal.

Statsgarantin och villkor för att garantin skall gälla

1§

Staten åtar sig att på de villkor som anges i detta avtal ställa medel till förfogande för att täcka den förlust som kan uppstå om kostnaderna för den verksamhet och de investeringsobjekt som finns redovisade i bilaga 1 till detta avtal inte skulle komma att vid en slutlig avstämning täckas av intäkterna av de olympiska spelen.

Garantin för denna verksamhet och dessa investeringsobjekt lämnas dock med ett belopp om sammanlagt och högst I 616 milj. kr. i prisläget mars 1987.

De sammanlagda kostnaderna för den verksamhet och de investeringsobjekt som redovisas i avtalsbilaga 1 beräknas i enlighet med bilaga 2 till högst 1 616 milj. kr. (garantiramen). Det förutsätts även att samtliga kostnader för massmediabevakning och telekommunikationer m. m. täcks av garantiramen.

211

2§ Prop. 1987/88:24

Statens garantiåtagande omfattar kostnader under en sexårsperiod räknat fr. o. m. den dag kommunerna tilldelas de olympiska spelen. Spelens ekonomiska resultat skall slutredovisas före utgången av år 1994.

Statens garantiåtagande gäller endast gentemot bolaget och under förutsättning att kommunernas gemensamma aktieinnehav i bolaget representerar minst två tredjedelar av röstvärdet i bolaget. För beslut i bolagets styrelse krävs att beslutet biträds av kommunernas valda ledamöter. Staten utser revisorer i verksamheten.

Detra avtal innebär inte att staten åtar sig något ansvar att medverka i bolagets verksamhet.

3§

Det ankommer på bolaget att vidta nödvändiga åtgärder för de olympiska

spelens genomförande och finansiering.

4§

Intäkter av spelen skall i första hand räknas av mot statens garantiåtagande.

Som intäkter räknas alla intäkter som är en följd av att spelen arrangeras, vilka intäkter annars inte skulle ha uppkommit. Till intäkter av spelen hänförs sålunda bl. a. intäkter av försäljningen av televisionssändningsrät-tigheter och av s. k. OS-emblem samt direkta bidrag liksom intäkter av sponsoring, entréintäkter och intäkter av försäljning av visst material m. m. efter spelen (restvärden).

5§    -

Om kostnader för arrangerande av de olympiska spelen uppkommer sedan detta avtal slutits och dessa kostnader inte kunnat påverkas av bolaget, skall förhandlingar upptas mellan parterna om med vilket belopp garantiramen skall höjas. Det åligger bolaget att teckna i sammanhanget sedvanliga försäkringar.

6§

Om statliga bidrag i form av exempelvis arbetsmarknadsmedel kommer att

lämnas för ändamål som har samband med de olympiska spelen, skall

förhandlingar upptas mellan parterna om med vilket belopp garantiramen

skall jämkas.

7§

Index för korrigering av garantiramen med hänsyn till förändringar i kostnadsnivån från mars 1987 skall fastställas efter överläggningar mellan parterna.

8§

I förhandlingar om försäljning av rätten till televisionssändningar frän de

olympiska spelen har staten rätt att delta och avtal om sådan försäljning

skall underställas staten för godkännande. 212

9§ Prop. 1987/88:24

Statsgarantin förutsätter att bolaget i avtal med Sveriges olympiska kommitté och Sveriges riksidrottsförbund kan tillförsäkra sig rätten att i emblem för de olympiska vinterspelen använda de fem olympiska ringarna.

10 §

Ett eventuellt överskott av spelen skall användas för ändamål som är angelägna för svensk idrottsrörelse. Beslut om disposition av ett eventuellt överskott skall godkännas av regeringen.

Godkännande av avtal

11§

Detta avtal gäller under förutsättning av regeringens samt kommunfullmäktiges i Östersunds och Åre kommuner godkännande.

Detta avtal har upprättats i fyra likalydande exemplar varav parterna samt Östersunds och Åre kommuner tagit var sitt.

Stockholm den 21 okt. 1987     Östersund den 21 okt. 1987      Åre den 21 okt. 1987

För staten För Vinterspelen Öster-

sund/Åre Aktiebolag

Ulf Lönnqvist Nils Ericsson John-Bruno

Jacobsson

213

Bilaga 1 tid avtal      Prop. 1987/88: 24

Verksamhet och investeringar Investeringar i Östersund

Ändamål

Hoppbackar. Nybyggnad

Längdskidstadion. Nybyggnad

Skidskyttestadion. Nybyggnad

Spårområde. Ombyggnad

Ishockey A-hall och C-hall. Nybyggnad

Ishockey B-hall. Ombyggnad

Skridskostadion. Nybyggnad

Bob- och rodelbana. Nybyggnad

Markarbeten för tävlingsområden m. m. jämte parkering, infrastruktur,

friytor, reservkraftanläggning samt kraftförsörjning m. m. Press-center. Anpassningskostnader m. m. Press-by. Förhyrning i nybyggda lägenheter OS-by. Förhyrning i nybyggda lägenheter Flygplatsen Frösön. Tillbyggnad

o

Investeringar i Are exkl. Freestylearrangemang

Ändamål

Störtlopp H. Tillbyggnad samt utvidgning målområde Störtlopp D -h Super G-H. Nybyggnad Storslalom m. m. Ombyggnad inkl. nytt målområde Slalom H och D samt träningsbackar. Ombyggnader Massmediacenter. Nybyggnad Träningsbackar. Ombyggnad Utrustning m. m.

Investeringar i och drift av Tele/TV m.m.

Kalkylerna är till delar — särskilt avseende televerket — beräkningar där i dag existerande investeringsprogram tidigareläggs och anpassas till de krav ett OS medför. Kostnaderna för vissa investeringar ersätts därför i dessa delar av räntekostnader, hyror, leasing eller motsvarande. Eventuella restvärden har tillförts intäktskalkylen.

Investeringar inkl. restvärden. Driftkostnader

Driftkostnader för organisation av OS m. m.

Central organisationskommitté intill avveckling år 1994 Löner inkl. sociala avgifter

214

Frivillig personal, vissa ersättningar Prop. 1987/88: 24

Hyror, resor. Allmänna omkostnader

Marknadsföring, värdskapskostnader, gäster m.m., lOK-session, medaljer

Invigning, ceremonier, avslutning, film och video. Avrapportering

Data, resultatgivning

Säkerhetstjänst, polisbevakning, militärbevakning

Sjukvårdskostnader (landsting), Östersund och Åre kommuner för kommunalteknisk verksamhet, brandförsvar, sjukvård m. m.

Ersättning till SOK för OS-ringar. Intäktsgenererande utgift

Likviditetskostnader

Avsättning för rivningskostnader efter spelen, för drift av arenor m. m.

Försäkringspremier

215

Bilaga 2 lid avlal     Prop. 1987/88: 24

Gemensamt upprättad beräkning av garantiram för
olympiska vinterspel i Östersund år 1994

Investeringskostnader enligt utredning 1 234 milj. kr.

./. Belopp oförutsett investering ./. 161 milj. kr.

Driftkostnader enligt utredning 627 milj. kr.

./. Belopp oförutsett drift ./. 145 milj. kr.

Kapitalkostnader enligt utredning 79 milj. kr.

./. Belopp oförutsett kapitalkostnader ./. 18 milj. kr.

Totalt i prisläget mars 1987 exkl. kostnader _________

för index 1616 milj. kr.

Norstedts TryckGri. Stockholm 1987                              216