Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1987/88:21

om ändring i vallagen, m. m.

Prop.

1987/88:21

Regeringen föreslår riksdagen alt anta de förslag som har lagils upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 17 september 1987.

På regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Sten Wickbom

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändrade regler för filldelning av valsedlar till de politiska partierna. Eu parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen fått minsl en procent av rösterna i hela riket skall få gratis valsedlar till samma antal som riksdagspartierna samt få sina partimarkerade valsedlar utlagda i vallokalerna. Enligt nuvarande regler är förutsättningen för alt få detta alt partiet vid det senaste riksdagsvalet uppnådde detta röstetal.

Vidare föreslås alt förfarandet med brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland, vilkel har tillämpats vid 1982 och 1985 års val, skall komma till användning även vid 1988 års val.

Enligl propositionen skall vidare valprövningsnämnden få besluta om omval i den situationen att mindre än hälften av det bestämda antalet landstingsledamöter, kommunfullmäktige eller kyrkofullmäktige har blivit utsedda vid etl val.

Slutligen föreslås ytterligare en del smärre ändringar i vallagsliftningen.

De nya reglerna avses träda i kraft den 1 januari 1988 för att kunna tillämpas vid valen på hösten det året.

 

1 Förslag till                                                   Prop. 1987/88:21

Lag om ändring i vallagen (1972:620)

Härigenom föreskrivs i fråga om vallagen (1972:620)'

dels att i 8 kap. 1-3,5, 6 och 11-13 §§, 10 kap. 1-4 §§, 11 kap. 2 och 4-6 a §§, 12 kap. 1 och 5 §§, rubrikerna till 10 kap. och 12 kap. saml rubriken närmast före 10 kap. 1 § ordet "poslanslall" i olika böjningsfor­mer skall bytas ut mot "postkontor" i motsvarande form,

dels att i 8 kap. 5, 6 och 11 §§, 10 kap. 4, 6, 10, 11, 14 och 15 §§, 12 kap. 1-3 och 5 §§, 13 kap. 3, 9 och 10 §§ ordet "ylterkuvert" i olika böjnings­former skall bytas ul mot "fönslerkuverl" i motsvarande form,

dels all i 4 kap. 2 och 11 §§ ordet "länsstyrelsens" skall bytas ut mot "länsskallemyndighetens",

dels att i rubriken till 15 kap. orden "besvär över" skall bytas ut mot "överklagande av",

dels att 1 kap. 3 §, 2 kap. 4, 7, 8, 11 och 12 §§, 3 kap. 6 §, 4 kap. 6, 8, 9 och 18 §§, 5 kap. 11 §, 6 kap. 2, 4, 5 och 8-10 §§, 8 kap. 7-9 §§, 9 kap. 6 §, 10 kap. 8 §, 11 kap. 8 §, 12 kap. 4 §, 13 kap. 4 och 5 §§, 15 kap. 4, 5, 7 och 8 §§ skall ha följande lyddse,

dels all det i lagen skall införas en ny paragraf, 14 kap. 21 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

1           kap.
3§

Ordinarie val till riksdagen samt val i hela riket av landstingsledamöter och kommunfullmäktige förrättas samma dag. Valdag är tredje söndagen i september.

Vid extra val till riksdagen som beslutas av regeringen och vid omval till riksdagen är valdag den söndag som regeringen bestämmer. Vid extra val lill riksdagen enligl 6 kap. 3 § regeringsformen är valdag den söndag som riksdagens talman bestämmer efter samråd med centrala valmyndigheten.

Vid val av landstingsledamöter Vid val av landstingsledamöter
eller kommunfullmäktige som ej eller kommunfullmäktige som inte
omfallar hela rikel är valdag den omfattar hela rikel är valdag den
söndag som länsstyrelsen bestäm- söndag som centrala valmyndighe-
mer.                                             ten bestämmer efter samråd med

länsstyrelsen.

2           kap.
4§

Talan mot centrala valmyndighe- Centrala valmyndighetens beslul lens beslul enligt 2 § föres hos val- enligl 2 § får överklagas hos val­prövningsnämnden genom besvär.       prövningsnämnden.

Indelningen i valkretsar bestäm- Indelningen i valkretsar bestäms

mes av landstinget, sedan kommu- av landstinget, sedan kommunema

nerna har beretts tillfälle att yttra har fåll tillfälle alt yttra sig. Lands-

sig. Mot landstingets beslut får ta- tingets beslut får inte överklagas,
lan ej föras.

' Lagen omtryckt 1985:203.

 

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                 Prop. 1987/88:21

Beslut om indelning i valkretsar meddelas före utgången av oktober årel före det år då val av landstingsledamöter första gången skall äga rum enligl den beslutade indelningen.

Beslul om indelning i valkretsar Beslut om indelning i valkretsar
skall för all vinna bindande kraft skall för alt vinna bindande kraft
prövas och fastställas av länsstyrd- prövas och fastställas av länsstyrel­
sen. Länsstyrelsens beslut får över- sen. Länsstyrelsens beslut får över­
klagas hos valprövningsnämnden klagas hos valprövningsnämnden.
genom besvär. Valprövningsnämn- Valprövningsnämndens beslul får
dens beslut får inte överklagas.                inte överklagas.

8§

Mandaten i landsfinget utgörs av fasta valkrelsmandal och utjämnings­mandat. Nio tiondelar av mandaten är fasta valkretsmandat. Det brutna tal som uppkommer vid fastställandet av antalet fasta valkretsmandat avrun­das till närmast lägre hela tal. Återstående mandat är utjämningsmandat.

Länsstyrelsen fastställer antalet fasta valkrelsmandal i varje valkrets före utgången av april varje år då val av landsfingsledamöler skall äga rum. Härvid tillförs valkretsen etl mandal för varje gång som antalet röstberätti­gade i valkretsen är jämnt delbart med det tal som erhålls, när antalet röstberättigade i landstingskommunen delas med antalet fasta valkrets-mandat där. De fasla valkretsmandat som härefter återstår tillförs valkret­sarna efter storleken av de överskott som har uppkommit vid denna fördelning. Mellan lika överskottslal avgörs företrädet genom lottning.

Vid tillämpning av andra slyckel skall som röstberättigad anses den som har upplagils i gällande röstlängd.

Länsstyrelsens beslul får över- Länsstyrelsens beslul får över­
klagas hos valprövningsnämnden klagas hos valprövningsnämnden.
genom besvär. Valprövningsnämn- Valprövningsnämndens beslul får
dens beslul får inte överklagas.                inte överklagas.

11       §

Inledningen i valkretsar bestäms av kommunfullmäktige. Fullmäktiges beslut får inte överklagas.

Beslul om indelning i valkretsar meddelas före utgången av oktober året före del år då val av kommunfullmäktige första gången skall äga rum enligl den beslutade indelningen.

Beslul om indelning i valkretsar Beslut om indelning i valkretsar
skall för att vinna bindande kraft skall för all vinna bindande kraft
prövas och fastställas av länsstyrel- prövas och fastställas av länsstyrel­
sen. Länsstyrelsens beslul får över- sen. Länsstyrelsens beslul får över­
klagas hos valprövningsnämnden klagas hos valprövningsnämnden.
genom besvär. Valprövningsnämn- Valprövningsnämndens beslut får
dens beslul får inle överklagas.                  inle överklagas.

12       §

Del anlal fullmäktige, som varje valkrets skall utse, fastställs av länssty­relsen före utgången av april varje år då val av kommunfullmäktige skall äga rum. Uppgår därvid i någon valkrets det anlal fullmäktige, som kretsen skall utse enligt de grunder som anges i 10 §, inte till femton, skall antalet, med motsvarande jämkning av antalet fullmäktige i övriga kretsar, likväl bestämmas lill femton. I ell sådant fall skall valkretsindelningen omprövas före näsla val.

 

Nuvarande lydelse

Länsstyrelsens beslul får över­klagas hos valprövningsnämnden genom besvär. Valprövningsnämn­dens beslul får inte överklagas.

Föreslagen lydelse

Länsstyrelsens beslul får över­klagas hos valprövningsnämnden. Valprövningsnämndens beslut får inte överklagas.

Prop. 1987/88:21

3 kap. 6§

Talan mot länsstyrelsens beslut i ärende om indelning i valdistrikt/ö­res hos valprövningsnämnden ge-nom besvär.

Den som vill klaga över beslul som innebär att av honom uppgivet hinder atl mottaga uppdrag som av­ses i 5 § e; godkänts får föra talan hos länsstyrelsen genom besvär. Härvid räknas besvärstiden från den dag beslutet meddelades. Mot länsstyrelsens beslul får talan ej fö­ras.

Länsstyrelsens beslut i ärende om indelning i valdistrikt får över­klagas hos valprövningsnämnden.

Den som vill överklaga ett beslut att Inte godkänna ett av honom uppgivet hinder alt ta emot ett upp­drag som avses i 5 § får göra detta hos länsstyrelsen. Tiden för över­klagande räknas från den dag be­slutet meddelades. Länsstyrelsens beslut får inte överklagas.

Länsstyrelsens beslut över an­märkning mol allmän röstlängd får överklagas endast i samband med överklagande av det val vid vilket beslutet har gällt. I ett sådant ären­de får endasl bevis som har före­tetts hos länsstyrelsen åberopas.

4 kap 6§ Mot länsstyrelsens beslut över anmärkning mot allmän röstlängd får talan föras endasl i samband med besvär över val vid vilket be­slutet länt till efterrättelse. I sådant med får åberopas endasl bevis som företetts hos länsstyrelsen.

8§

Har någon icke blivit upptagen i allmän röstlängd eller har det i längden beträffande honom antecknats att han blir röstberättigad viss dag efter den 1 september del år röstlängden upprättas eller alt rösträtt ej föreligger vid val till riksdagen och har anmärkning häremot ej framställts på sätt som föreskrives i 4 § första stycket, skall länsstyrelsen efter ansökan av honom eller av lokala skattemyndigheten besluta om rättelse i röstlängden, om del är uppenbart all fel lill hans nackdel föreligger. Sådan ansökan skall ha gjorts hos länsstyrelsen senast den 1 september det år då röstlängden upprättades. Ansökan som göres för sent upptages ej lill prövning.

Beslutar länsstyrelsen om rättelse i rösfiängd, skall länsstyrelsen genast undertätta lokala skattemyndigheten om beslutet. Lokala skattemyndighe­ten skall genast rätta röstlängden i enlighet med beslutet. Innan detta skett äger beslutet icke verkan.

Mol beslut varigenom ansökan om rättelse avslagils eller avvisats får talan ej föras. Mol beslul om rättelse får talanföras endast i sam­band med besvär över val vid vilket beslutet länt till efterrättelse.

Beslut varigenom ansökan om rättelse har avslagits eller avvisats får Inte överklagas. Beslul om rät­telse får överklagas endast i sam­band med överklagande av det val vid vilket beslutet har gällt.

 

Nuvarande lydelse

Har allmän röstlängd i någon del förklarats felaktig på grund av talan som förts i samband med besvär över val, skall länsstyrelsen rätta längden i enlighet med förklaring­en.

9§

Föreslagen lydelse

Har allmän röstlängd i någon del förklarats fdakfig på grund av talan som har förts i samband med över­klagande av ett val, skall länssty­relsen rätta längden i enlighet med förklaringen.

Prop. 1987/88:21

18 §

Mot länsstyrelsens beslut över anmärkning mol särskild röstlängd får talan föras endasl i samband med besvär över val vid vilkel be­slutet länt till efterrättelse. I sådant mål får åberopas endast bevis som företetts hos länsstyrelsen.

Länsstyrelsens beslul över an­märkning mot särskild röstlängd får överklagas endast i samband med överklagande av det val vid vilket beslutet har gällt. I etl sådant ären­de får endasl bevis som har före­tetts hos länsstyrelsen åberopas.

Har röstlängden i någon del förklarats felaktig på grund av talan som avses i första stycket, skall länsstyrelsen rätta längden i enlighet med förklaringen.

Centrala valmyndighetens beslut i ärenden som avses i detta kapitel får överklagas hos valprövnings­nämnden.

5 kap. 11 § Talan mot centrala valmyndighe­tens beslut i registrerings- eller an mälningsärende föres hos valpröv ningsnämnden genom besvär.

6 kap. 2§ Valsedlarna skall vara lika till slorlek och material. För val till riksdagen skall användas gula, för val av landstingsledamöter blå och för val av kommunfullmäktige vila valsedlar.

Pä valsedel skall finnas partibeteckning. Valsedel bör dessutom innehål­la

1.      namn på en eller flera kandidater,

2.  beteckning som visar för vilken valkrets sedeln är avsedd (valkrelsbe-teckning) saml

3.  uppgift om del val för vilket sedeln gäller (valbeleckning).

Kandidat skall anges på sådant  Varje kandidat skall anges på så-

sätl atl del klart framgår vem som avses. Vid kandidatnamn bör där­för utsättas kandidatens person­nummer eller annan identifierings­uppgift.

dant sätl alt det klart framgår vem som avses. Därför bör någon form av identifieringsuppgift sältas ul vid kandidatens namn.

4§

Efter beställning av parti, som är representerat i den församling valet gäller eller, i fråga om val lill riks­dagen, vid det senasle valet har fått mer än en procent av rösterna i hela landet, fillhandahåller centrala val-

Efter beställning av ett parti, som är representerat i den försam­ling valet gäller eller, i fråga om val till riksdagen, vid något av de två senasle valen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet.

 

Nuvarande lydelse

myndigheten partiet blanketter till valsedlar till del anlal partiet öns­kar.

Föreslagen lydelse

tillhandahåller centrala valmyndig­heten partiet blanketter lill val­sedlar lill del anlal partiet önskar.

Prop. 1987/88:21

Göres beställning av annat parti än som anges i första stycket eller av annan än den som är behörig företrädare för partiet tillhandahåller centrala valmyndigheten blanketter fill valsedlar endasl om beställaren betalar blanketterna i förskoll.

5§

I fråga om parti, som deltager i riksdagsval och som vid det senaste riksdagsvalet fått eller vid del före­slående valet får mer än en procent av rösterna i hela landet, svarar statsverket för kostnaden för blan­ketter till valsedlar lill ell anlal som motsvarar fyra gånger antalet röst­berättigade i valkretsen. Vad som sagts nu gäller även parti som utan att ha uppnått den angivna röstan­delen är eller genom del föreståen­de valet blir representerat i riksda­gen.

I fråga om ett parti, som deltar i riksdagsval och som vid någol av de två senaste riksdagsvalen har fått eller vid del förestående valet får mer än en procent av röslema i hela landet, svarar staten för kost­naden för blanketter fill valsedlar lill ett anlal som motsvarar fyra gånger antalet röstberättigade i valkretsen. Della gäller även ett parti som utan atl ha uppnått den angivna röstandelen är eller genom det förestående valet blir represen­terat i riksdagen.

I fråga om parti, som deltager i val av landstingsledamöter eller kom­munfullmäktige och som är eller genom det föreslående valet blir represen­terat i den församling valet gäller, svarar statsverket för kostnaden för blanketter till valsedlar lill ell antal som motsvarar fyra gånger antalet röstberättigade i valet.

Vid tillämpning av första och andra styckena beräknas antalet röstberät­tigade på gmndval av stommarna lill mantalslängderna för året.

8§

När val skall förrättas, bestäm­mer centrala valmyndigheten den sista dag då beställning av valsedlar skall ha gjorts för all leverans skall kunna ske 45 dagar före valdagen. För särskilda fall får bestämmas se­nare dag för beställning och, om det behövs, även senare dag för leve­rans. Kommer beställning in senare än centrala valmyndigheten har be­stämt, fullgörs leverans endast om betalning erläggs i förskott och en­dasl under förutsällning atl leve­ransen kan ske före valdagen och utan atl leveransen av tidigare gjor­da beställningar försenas.

När val skall förrättas, bestäm­mer centrala valmyndigheten den sista dag då beställning av valsedlar skall ha gjorts för alt leverans skall kunna ske 45 dagar före valdagen. För särskilda fall får bestämmas se­nare dag för beställning och, om det behövs, även senare dag för leve­rans. Kommer en beställning in se­nare än centrala valmyndigheten har bestämt, fullgörs leverans en­dast under förutsättning att denna kan ske före valdagen och ulan all leveransen av tidigare gjorda be­ställningar försenas.

9§ I lokal där röstning äger rum skall väljarna för varje val ha tillgång till

1.   valsedlar  som  försetts  med    1.   valsedlar  som  försetts  med

parti- och valbeteckning för parti     parti- och valbeleckning för varje

 

Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                      Prop. 1987/88:21

som vid det senasle riksdagsvalet       parti som vid någol av de två senas-
fått mer än en procent av rösterna i    le riksdagsvalen har fått mer än en
hela landet (partimarkerade val-         procent av rösterna i hela landet
sedlar) samt                               (partimarkerade valsedlar) samt

2. blanketter lill valsedlar.

Lantbrevbärare som mottager valsedelsförsändelser bör medföra parti­markerade valsedlar och valseddsblankeller enligl första slyckel.

Partimarkerade valsedlar och valseddsblankeller enligt första slyckel tillhandahålles genom centrala valmyndighetens försorg.

10 §
Talan mot centrala valmyndighe-      Centrala valmyndighetens beslut

lens beslul i ärende som avses i i ärenden som avses i detta kapitel
della kapitel föres hos valpröv- överklagas hos valprövningsnämn-
ningsnämnden genom besvär.   den.

Centrala valmyndigheten har rätl att erhålla biträde av länsstyrelse i ärende som avses i della kapitel.

8 kap.

7§

Vid röstning med valsedelsförsändelse lägger väljaren för varje val in sin

valsedel i etl innerkuvert. Iordningställda kuvert läggs därefter in i etl

ylterkuvert för valsedelsförsändelse som tillsluts. Detta lämnas genom bud

fill valförrätlaren eller röslmoUagaren.

Avlämnas valsedelsförsändelse i vallokal, öppnar valförtättaren ytler-kuvertet och lägger de innerkuvert som väljaren iordningställt i valurna.

Avlämnas valsedelsförsändelse Avlämnas valsedelsförsändelse
på postanstalt, hos utlandsmyndig- på ett postkontor, hos en ullands-
het eller på fartyg, lägger röslmot- myndighet eller på ett fartyg, lägger
lagaren in försändelsen tillsammans röslmoUagaren in försändelsen lill-
med väljarens röstkort i ell ytter- sammans med väljarens röstkort i
kuvert. I de fall som avses i 11 kap. ett fönsterkuvert. I de fall som av-
8 § andra stycket läggs adresskortel ses i 11 kap. 8 § andra stycket läggs
i yiterkuveriei i stället för röstkor- adresskortet i fönsterkuvertet i stäl­
let. A/ec/)'r?er/:Mver/e//ör/ar.y däref- let för röstkortet. Fönsterkuvertet
ter så som anges i 6 §.     behandlas därefter som anges i 6 §.

8§

Kuvert tillhandahålles endasl genom centrala valmyndighetens försorg.

Valkuvert och innerkuvert för valsedelsförsändelse skall vara så beskaf­fade atl färgen på inneliggande valsedel kan iakttagas ulan all valhemlighe­ten röjes.

Ylterkuvert som skall användas vid röstning på postanstalt, hos ut­landsmyndighet eller på fartyg skall vara försett med fönster.

9§
Valkuvert lillställes valnämnder   Valkuvert   tillställs  valnämnder

och röslmotlagare. Fnerfcttverr som     och röslmotlagare.  Fönslerkuverl
avses i 5 § tillställes röslmotlagare.      som avses i 5 § tillställs röslmotla­
gare.                                                                                                                      7

 

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

och

Valkuvert får lämnas ut endast i samband med röstning. Inner-

ylterkuvert för valsedelsförsändelse skall i god tid före valet finnas till­gängliga

Prop. 1987/88:21

 

1.   hos valnämnden och hos de personer åt vilka nämnden uppdra­git all tillhandagå väljarna i sådant hänseende,

2.   på posianstalt saml hos lant­brevbärare som mottager valse­delsförsändelser,

3.   hos utlandsmyndighet och på fartyg där röstning skall äga rum.

1.   hos valnämnden och hos de personer åt vilka nämnden /jflr upp­dragit alt gå väljarna till hända i sådant hänseende,

2.   på postkontor samt hos lant­brevbärare som tar emot valsedels­försändelser,

3.   hos utlandsmyndigheter och på fartyg där röstning skall äga rum.

Inner- och ylterkuvert för valsedelsförsändelse skall dessutom på begä­ran kostnadsfritt tillhandahållas parti som är representerat i riksdagen.

9 kap. 6§

Kommunen skall tillhandahålla lämpliga vallokaler. I anslutning lill vallokalen eller i denna skall anord­nas lämplig plats där de partier som deltager i valen kan lägga ut sina valsedlar. Valförrätlaren skall tillse atl väljarna där har tillgång till blan­ketter för valsedlar och partimarke­rade valsedlar för parti som vid det senaste riksdagsvalet fåll mer än en procent av rösterna i hela landet.

Kommunen skall tillhandahålla lämpliga vallokaler. I anslutning lill vallokalen eller i denna skall anord­nas lämplig plats där de partier som deltar i valen kan lägga ut sina val­sedlar. Valförrätlaren skall se till all väljarna där har tillgång till blan­ketter för valsedlar och partimarke­rade valsedlar för varje parti som vid något av de två senaste riks­dagsvalen har fåll mer än en pro­cent av rösterna i hela landet.

 

10 kap. 8§ Röstning hos utlandsmyndighet går lill på följande sätt. När väljaren visat upp sitt röstkort eller giltigt svenskt pass för röslmol-lagaren, får han av denne ett valkuvert för vart och etl av valen. Han uppsöker därefter en av de avskilda platserna och lägger där för varje val in sin valsedel i ell valkuvert. Valsedel får ej vikas.

Väljaren  lämnar valkuvert  och  Väljaren  lämnar valkuvert  och

röstkortet till röslmoUagaren. Kan väljaren ej förete röstkort skall röslmoUagaren med ledning av väljarens pass och de uppgifter den­ne kan lämna upprätta elt adress­kort. RöslmoUagaren kontrollerar att väljaren ställt i ordning endast ell valkuvert för varje val och att kuvertet ej är försett med obehörig märkning. Därefter lägger röslmot-tagaren i väljarens närvaro in mol­lagna valkuvert i elt ylterkuvert till­sammans med väljarens röstkort el-

röslkorlel lill röslmoUagaren. Kan väljaren inte förete röstkort, skall röstmottagaren med ledning av väljarens pass och de uppgifter den­ne kan lämna upprätta ell adress-kort. RöslmoUagaren kontrollerar atl väljaren ställt i ordning endast etl valkuvert för varje val och att kuvertet inte är försett med någon obehörig märkning. Därefter lägger röslmoUagaren i väljarens närvaro in mottagna valkuvert i elt fönster­kuvert tillsammans med väljarens

 

Föreslagen lydelse

röstkort eller adresskort, vilkel pla­ceras närmast det kuvertets fönster, och tillsluter/ön.sfer/c//verfer. Röst-mottagaren tar slutligen hand om fönsterkuvérlet saml antecknar väljarens namn på en särskild för­teckning. På fönsterkuvertet an­tecknas det värdeposlnummer som är angivet i förteckningen.

Nuvarande lydelse

ler adresskort, vilkel placeras när­mast ytterkuvertets fönster, och till-sluter yiterkuveriei. RöslmoUaga­ren tar slutligen hand om ytter-kuvertet samt antecknar på en sär­skild förteckning väljarens namn och den valnämnd till vilken ytter-kuverlel skall sändas. Pä ytter-kuvertet antecknas del värdepost­nummer som är angivet i förteck­ningen.

Väljare som ej är känd för röslmoUagaren skall legitimera sig. Gör han ej det, får han icke rösta.

Prop. 1987/88:21

11 kap. 8§

är angivet i förteckningen.

Om den som vill lämna en valsedelsförsändelse hos utlandsmyndighet eller på fartyg inte kan förete väljarens röstkort, skall röstniottagaren upprätta elt adresskort med ledning av väljarens pass och de uppgifter om väljaren som budet kan lämna. Vid röstning på fartyg får väljarens sjöfarts bok eller annan giltig identitetshandling företes i stället för pass.

Ärden som vill lämna valsedelsförsändelsen ej känd för röslmoUagaren, skall han legitimera sig. Gör han ej det, får han icke avlämna försändelsen.

Lämnas valsedelsförsändelse på posianstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg, kontrollerar röst-mottagaren att försändelsen är i fö­reskrivet skick och har anordnats inom föreskriven tid samt all ylter-kuvertel är tillslutet. I närvaro av den som har lämnat valsedelsför­sändelsen lägger därefter röslmot-lagaren in försändelsen i ell ylter­kuvert med fönster tillsammans med väljarens röstkort, vilkel pla­ceras närmast ytterkuvertets föns­ter, och tillsluler ytterkuvertet. RöslmoUagaren lar slutligen hand om ytterkuvertet saml antecknar på en särskild förteckning väljarens namn och den valnämnd till vilken ytterkuvertet skall sändas. På ytter­kuvertet antecknas del värdepost­nummer som är angivet i förteck­ningen.

Lämnas en valsedelsförsändelse på ett postkontor, hos en ullands-myndighet eller på etl fartyg, kon­trollerar röslmoUagaren att försän­delsen är i föreskrivet skick och har anordnats inom föreskriven tid samt alt yiterkuveriei är tillslutet. I närvaro av den som har lämnat val­sedelsförsändelsen lägger därefter röslmoUagaren in försändelsen i etl fönsterkuvert tillsammans med väljarens röstkort, vilkel placeras närmast det kuvertets fönster, och tillsluler fönsterkuvertet. Röstmol-tagaren lar slutligen hand om föns­terkuvertet samt antecknar välja­rens namn på en särskild förteck­ning. Röstmottagare på postkontor skall där anteckna även den val­nämnd fill vilken fönsterkuvertet skall sändas. Vå fönsterkuvertet an­tecknas del värdepostnummer som

12 kap. 4§

Omslag med ylterkuvert som sänts till valdistrikten förvaras där obrutna lill dess röstningen i vallo­kalen förklarats avslutad och röst-

Omslag med fönsterkuvert som sänts lill valdistrikten förvaras där obrutna till dess röstningen i vallo­kalen förklarats avslutad och röst-

 

Nuvarande lydelse

räkning enligt 13 kap. 1 § påbörjas. I protokollet antecknas anlalet mol­lagna omslag och det anlal ylter­kuvert som omslagen enligt anteck­ning på dem innehåller.

Kommer omslag med ylterkuvert valförrättarna till hända efter det att röstningen i valdistriktet avslutals, skall omslaget ej brytas ulan åter­sändas till valnämnden efter förrätt­ningens slul enligt 13 kap. 7 §. Om återsändandet skall anteckning gö­ras i protokollet.

Om förhållandena medger del, får valförrättarna under pågående röstning företa åtgärder enligl 13 kap. 3-5 §§ beträffande ylter­kuvert som kommit in fill valdi­striktet. Därvid skall dock iakttas atl valkuvert och innerkuvert, som efter granskning befunnits vara i behörigt skick, åler läggs in i ytter­kuvertet tillsammans med väljarens röstkort. Innerkuvert skall dessför­innan åter läggas in i ylterkuvert för valsedelsförsändelse. Först när röstningen har förklarats avslutad får valkuvert och innerkuvert läg­gas i urna.

Föreslagen lydelse

räkning enligl 13 kap. 1 § påbörjas. I protokollet antecknas antalet mot­tagna omslag och del anlal fönster­kuvert som omslagen enligl anteck­ning på dem innehåller.

Kommer omslag med fönster­kuvert valförrättarna till hända efter det all röstningen i valdistriktet av­slutats, skall omslaget inte brytas ulan återsändas till valnämnden ef­ter förtätlningens slul enligt 13 kap. 7 §. £n anteckning om återsändan-, det skall göras i protokollet.

Om förhållandena medger det, får valförtättarna under pågående röstning företa åtgärder enligt 13 kap. 3-5 §§ belräffande fönsler-och yUerkuvert för valsedelsför­sändelse vdka kommit in fill val­distriktet. Därvid skall dock iakttas all valkuvert och innerkuvert, som efter granskning befunnits vara i behörigt skick, åler läggs in iföns-. lerkuveriet fillsammans med välja­rens röstkort. Innerkuvertet skall dessförinnan åter läggas in i ett ylterkuvert för valsedelsförsändel­se. Först när röstningen har förkla­rats avslutad får valkuvert och in­nerkuvert läggas i urna.

Prop. 1987/88:21

13 kap.

4§

När kontroll enligt 3 § skett, öpp­nas de ylterkuvert som ej lagts åt sidan och inneliggande röstkort, adresskort, valkuvert och valse-ddsförsänddser tages ul.

Valkuverten granskas. Därvid kontrolleras att kuvert är av före­skriven beskaffenhei och ej försett med obehörig märkning. Godkända valkuvert lägges i urnorna. I sam­band därmed antecknas vid välja­rens namn i röstlängden att han ut­övat sin rösträll.

När konlroll enligl 3 § skell, öpp­nas de fönslerkuverl som inte lagts ål sidan och inneliggande röstkort, adresskort, valkuvert och valse­delsförsändelser tas ul.

Valkuverten granskas. Därvid kontrolleras att varje kuvert är av föreskriven beskaffenhei och inte försett med obehörig märkning samt att väljaren har ställt i ord­ning endast ett valkuvert för varje val. Godkända valkuvert läggs i ur­norna. I samband därmed anteck­nas vid väljarens namn i röstläng­den all han utövat sin rösträtt.

Valsedelsförsändelserna granskas. Därvid kontrolleras atl försändelsen är i föreskrivet skick och har anordnats inom föreskriven fid samt all ytterkuvertet är tillslutet. Därefter brytes ytterkuvertet. Innerkuverten granskas. Därvid kontrolleras att de är av föreskriven beskaffenhei, atl väljaren ställt i ordning endasl elt innerkuvert för varje val och all inner­kuvert ej är försett med obehörig märkning. Godkända innerkuvert lägges i

10

 

Nuvarande lyddse

Föreslagen lydelse

Prop. 1987/88:21

urnorna. I samband därmed antecknas vid väljarens namn i röstlängden alt han utövat sin rösträtt.

5§

Föreligger brist eller fdakfighet i något hänseende som valförrätla­ren skall kontrollera enligl 4 §, skall bristfälligt kuvert tillsammans med väljarens röstkort eller adresskort åter läggas in i ytterkuvertet. Det­samma gäller om Innerkuvert är tomt eller om del ej klart framgår atl kuvert innehåller valsedel. In­nerkuvert skall dessförinnan åler läggas in i ylterkuvert för valsedels­försändelse. Ytierkuverten lägges åt sidan.

Ytterkuvert som lagts ål sidan en­ligl första stycket eller enligl 3 § andra stycket läggs därefter in i sär­skilda omslag.

Föreligger brist eller felaktighet i nägot hänseende som valförrätla­ren skall kontrollera enligt 4 §, skall det bristfälliga kuvertet tillsam­mans med väljarens röstkort eller adresskort åter läggas in i fönster-kuvertet. Detsamma gäller om in­nerkuvertet är tomt eller om det inte klart framgår alt kuvertet inne­håller valsedel. Innerkuvertet skall dessförinnan åler läggas in i etl ylterkuvert för valsedelsförsändel­se. Fönsterkuverten läggs åt sidan.

Fönslerkuverl som har lagts ål si­dan enligt första stycket eller enligl 3 § andra slyckel läggs därefter in i särskilda omslag.

14 kap. 21 §

Om mindre än hälften av del be­stämda antalet landstingsledamö­ter eller kommunfullmäktige har blivit utsedda vid valet, skall läns­styrelsen anmäla detta till valpröv­ningsnämnden.

15

Talan mot beslul, varigenom centrala valmyndigheten eller läns­styrelsen fastställt utgången av val eller av sådan förrättning som avses i 14 kap. 13, 14, 22 dier 23  föres hos valprövningsnämnden genom besvär.

Talan får föras av den som enligt röstlängd var röstberättigad vid va­let samt av den som enligt beslut av länsstyrelsen över anmärkning mot röstlängden var utesluten från röst­rätt. Talan får också föras av etl parti som har deltagit i valet.

Besvärshandlingen skall ges in lill beslutsmyndighelen och vara myndigheten lill hända inom tio da-

kap.

Beslut, varigenom centrala val­myndigheten eller länsstyrelsen har fastställt utgången av val eller av sådan förrättning som avses i 14 kap. 13, 14, 22 eller 23 §, får överklagas hos valprövningsnämn­den.

Ell beslut får överklagas av den som enligl röstlängd var röstberätti­gad vid valet saml av den som en­ligl beslut av länsstyrelsen över an­märkning mol rösfiängden var ute­sluten från rösträll. Det får också överklagas av elt parti som har del­tagit i valet.

Skrivelsen med överklagandet skall ges in till beslutsmyndighelen och vara myndigheten lill  hända

 

 Senaste lydelse 1986:1163.

11

 

Nuvarande lydelse

gar efter del all valet eller förrätt­ningen avslutades. Har besvärs­handlingen kommil in till valpröv­ningsnämnden före besvärstidens utgång, skall den omständigheten all inlagan kommil in lill besluts-myndigheten först därefter dock ej föranleda atl besvären lämnas utan prövning. Valprövningsnämnden prövar om besvärshandlingen har kommil in i räll lid.

Snarast möjligt efter besvärsti­dens utgång skall beslutsmyndighe­len samtidigt kungöra samtliga be­svär som anförts och sända be­svärshandlingarna till valpröv­ningsnämnden. Avser besvären riksdagen, införes kungörelsen i Post- och Inrikes Tidningar. Avser besvären landsfing eller kommun­fullmäktige, införes kungörelsen i ortstidning inom landstingskommu­nen respektive kommunen. I kun­görelsen anges viss kort fid inom vilken förklaring över besvären skall ha kommit in till valpröv­ningsnämnden. Beslutsmyndighe­len skall därjämte skyndsamt in­komma till valprövningsnämnden med yttrande över besvären. Be­stämmelserna i 27 och 28 §§ för­valtningslagen (1986:223) om om­prövning av beslut skall inte tilläm­pas.

Besvär över beslut, varigenom har fastställts utgången av val i hela rikel av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige, prövas av valprövningsnämnden i den sammansättning denna hade vid ti­den förvalet.

Föreslagen lydelse

inom tio dagar efter del alt valet eller förrättningen avslutades. Har skrivelsen kommil in till valpröv­ningsnämnden före överklagandeti­dens utgång, skall den omständig­heten att inlagan kommil in fill be­slutsmyndighelen först därefter dock inte föranleda atl överklagan­det inte las upp till prövning. Val­prövningsnämnden prövar om skrivelsen har kommil in i rätl lid.

Snarast möjligl efter överklagan­detidens utgång skall beslutsmyn­dighelen samlidigl kungöra samtli­ga överklaganden och sända skrivelserna till valprövningsnämn­den. Om ett överklagande avser riksdagen, införs kungörelsen i Post- och Inrikes Tidningar. Om ett överklagande avser landsting eller kommunfullmäktige, införs kungö­relsen i ortsfidning inom landstings­kommunen respektive kommunen. I kungörelsen anges viss kort lid inom vilken förklaring över över­klagandena skall ha kommil in lill valprövningsnämnden. Besluts­myndighelen skall dessutom skynd­samt inkomma till valprövnings­nämnden med yltrande över över­klagandena. Bestämmelserna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986: 223) om omprövning av beslul skall inle tillämpas.

Överklagande av beslul, varige­nom utgången av val i hela rikel av landstingsledamöter eller kommun­fullmäkfige har fastställts, prövas av valprövningsnämnden i den sammansättning denna hade vid ti­den för valet.

Prop. 1987/88:21

5§

Den som vill anföra besvär har rätt att hos beslutsmyndighelen ge­nast erhålla utdrag ur protokoll el­ler annan handling över förrätlning-

Den som .vill överklaga har räll att hos beslutsmyndighelen genast få utdrag ur protokoll eller annan handling över förrättningen.

7§

Har i den verksamhel för förbe­redande och genomförande av val, för vilken myndighet svarar, före­kommit avvikelse från föreskriven

Har i den verksamhel för förbe­redande och genomförande av val, för vilken en myndighet svarar, fö­rekommit avvikelse från föreskri-

12

 

Nuvarande lydelse

ordning eller har någon hindrat röstningen, förvanskat avgivna rös­ter eller otillbörligen verkat vid va­let på någol annal säll, skall val­prövningsnämnden, om del med fog kan anlas att vad som förekom­mit har inverkat på valutgången, vid prövning av besvär över valet upphäva detta i den omfattning som behövs och förordna om omval i valkrets. Kan rättelse åstadkom­mas genom förnyad sammanräk­ning eller annan sådan mindre ingri­pande åtgärd, skall nämnden dock i stället för all förordna om omval uppdra ål beslutsmyndighelen all vidta sådan rättelse.

Har vid förrättning som avses i 14 kap. 13, 14, 22 dier 23 § före­kommit avvikelse från föreskriven ordning och är det ej osannolikt all avvikelsen har inverkat på utgång­en av förrättningen, skall valpröv­ningsnämnden vid prövning av be­svär över förrättningen upphäva denna och uppdraga åt besluts­myndighelen atl vidtaga erforderlig rättelse.

Om enligl bestämmelse i lag ta­lan mot visst beslul icke får föras eller skall föras i särskild ordning, får omständighet som avses med beslutet ej åberopas vid besvär som avses i denna paragraf.

Om talan i samband med besvär över val mot länsstyrelses beslut över anmärkning mol röstlängd el­ler om rättelse av allmän röstlängd föreskrives i 4 kap. 6 §, 8 § tredje stycket och 18 § första stycket.

Föreslagen lyddse

ven ordning eller har någon hindrat röstningen, förvanskat avgivna rös­ter eller otillbörligen verkat vid va­let på någol annat säll, skall val­prövningsnämnden, om del med fog kan anlas all vad som förekom­mit har inverkat på valutgången, vid prövning av ett överklagande upphäva valet i den omfattning som behövs och förordna om omval i valkrets. Kan rättelse åstadkom­mas genom förnyad sammanräk­ning eller annan sådan mindre ingri­pande åtgärd, skall nämnden dock i stället för atl förordna om omval uppdra åt beslutsmyndighelen alt vidta sådan rättelse.

Har vid förtätlning som avses i 14 kap. 13, 14, 22 eller 23 § före­kommit avvikelse från föreskriven ordning och är det inte osannolikt all avvikelsen har inverkat på ut­gången av förtältningen, skall val­prövningsnämnden vid prövning av etl överklagande upphäva förrätt­ningen och uppdra åt beslutsmyn­dighelen att vidta den rättelse som behövs.

Om en länsstyrelse har gjort an­mälan enligt 14 kap. 21 §, skall valprövningsnämnden upphäva va­let och besluta om omval beträffan­de samtliga ledamöter och supp­leanter i landstinget eller kommun­fullmäktige.

Om enligl någon bestämmelse i lag elt visst beslul Inte får överkla­gas eller om det skall överklagas i särskild ordning, får en omständig­het som avses med beslutet inte åberopas vid etl överklagande som avses i denna paragraf.

/ 4 kap. 6 §, 8 § tredje stycket och 18 § första stycket finns be­stämmelser om talan i samband med ett överklagande av val mol en länsstyrelses beslut över anmärk­ning mol rösfiängd eller om rättelse av allmän röstlängd.

Prop. 1987/88:21

13

 

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse                               Prop. 1987/88:21

8 §3

Beslul varigenom någon har ut- Ett beslul varigenom någon har

setts till ledamot av landsfing eller utsetts till ledamot av landsting d-

kommunfullmäklige eller lill supp- ler   kommunfullmäktige   eller   till

leanl länder till efterrättelse utan suppleant gäller även om beslutet

hinder av att besvär anförts över har överklagats. Utses med anled-

beslulet. Ulses med anledning av ningav överklagandet någon annan

besvären annan fill ledamot eller till ledamot eller suppleant, gäller

suppleant, länder beslutet härom det beslutet så snart det val eller

7/ efterrättelse så snart det val el- den förrättning varigenom han b\i-

ler den förtätlning varigenom han   vil utsedd har avslutals.
blivit utsedd har avslutats.

Angående verkan av att besvär I  3 kap.   Il §   regeringsformen

anförts över beslut genom vilket finns bestämmelser om vad som

någon utsetts lill ledamot av riksda- sker när elt beslut, genom vilkel

gen eller till ersättare/?n«5 öe.jr(3W- någon har utsetts till ledamot av

melser i 3 kap. 11 § regeringsfor- riksdagen eller till ersättare,  har

men.                                                       överklagats.

Bestämmelserna om inhibition i 29 § förvaltningslagen (1986:223) gäller
inte beslut som sägs i denna paragraf.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

2 iFörslag till

Lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1972:704) om kyrkofullmäk­tigval'

dds aU i 17, 18, 30-32, 35, 36 och 38 §§ samt rubriken närmast före 30 § ordet "poslanslall" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "postkon­tor" i motsvarande form,

dels att i 32, 34 och 35 §§ ordet "ylterkuvert" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "fönslerkuvert" i motsvarande form,

dels alt i 8 § orden "länsstyrelsens personband" skall bytas ul mol "länsskallemyndighetens personband",

dels alt i rubriken närmast före 49 § orden "besvär över" skall bytas ul mol "överklagande av",

dels aU 3, 4 a, 10, 19, 43 och 50-52 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

3§ Vid val i hela rikel av kyrkofullmäktige är valdag tredje söndagen i oktober.

Vid val av kyrkofullmäktige som Vid val av kyrkofullmäkfige som

ej omfattar hela riket är valdag den inte omfattar hela rikel är valdag

söndag som länsstyrelsen bestäm- den söndag som centrala valmyn-

mer efter samråd med centrala val- digheten bestämmer efter samråd

'Senaste lydelse 1986:1163.

' Lagen omtryckt 1985:204.                                                               14

 

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                 Prop. 1987/88:21

myndigheten. Sådant val får ej äga med länsstyrelsen. Sådant val får
rum samlidigl med val av lands-      inte hållas samtidigt med val av
tingsmän eller kommunfullmäktige    landstingsledamöter eller korn-
inom valdistriktet,                munfullmäklige inom valdistriktet.

4a§ I varje församling i en kyrklig samfällighet skall väljas en ledamot i samfällighetens fullmäktige. Av det återstående anlalet ledamöter skall i varje församling väljas en ledamot för vatje gång som antalet röstberättiga­de i församlingen är jämnt delbart med det tal som erhålls, när antalet röstberättigade i samfälligheten delas med det återstående antalet ledamö­ter i samfällighetens fullmäktige. Om det antal ledamöter som skall utses enligt dessa regler inle uppgår till det anlal som har beslämts för samfällig­heten, skall för all detta anlal skall kunna uppnås de församlingar i vilka antalet röstberättigade mesl överskjuter de tal som är bestämmande för fullmäktiges anlal inom församlingarna vara berätfigade all var för sig i ordning efter överskottens storlek välja ytterligare en ledamot. Är över-skoUstalen lika för två eller flera församlingar, avgörs företrädel genom lottning.

Länsstyrelsen skall före maj må- Länsstyrelsen skall före maj må­
nads utgång del år då val i hela rikel nåds utgång det år då val i hela riket
av kyrkofullmäktige skall äga rum av kyrkofullmäktige skall äga mm
fastställa det anlal ledamöter i full- fastställa det anlal ledamöter i full­
mäktige som varje församling skall mäktige som varje församling skall
utse enligl första slyckel. Länssty- utse enligl första stycket. Länssty­
relsens beslul får överklagas hos relsens beslul får överklagas hos
valprövningsnämnden genom be- valprövningsnämnden. Valpröv-
svär. Valprövningsnämndens be- ningsnämndens beslul får inle över-
slut får inte överklagas,                                      klagas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta all alla eller vissa församlingar i samfällighelen skall föras samman till en eller flera grupper vid tillämpningen av första och andra styckena. Om så har skett, skall del som sägs i första och andra styckena om församling i stället avse gmppen.

10 §

Valsedlarna skall vara i format 105 x 148 millimeter (A 6). För val av kyrkofullmäktige för församling skall användas vita och för val av kyrko­fullmäktige för kyrklig samfällighet blå valsedlar.

På valsedel skall finnas partibeteckning. Valsedel bör dessutom innehål­la

1.    namn på en eller flera kadidaler,

2.  beteckning som visar för vilken valkrets sedeln är avsedd (valkretsbe­teckning) samt

3.  uppgift om det val för vilket sedeln gäller (valbeleckning).

Kandidat skall anges på sådant Varje kandidat skall anges på så­
sätt att det klart framgär vem som dant sätt att det klart framgår vem
avses. Vid kandidatnamn bör där- som avses. Därför bör någon form
för utsättas kandidatens person- av identifieringsuppgift sällas ut
nummer eller annan identifierings-   vid kandidatens namn.
/uppgift-

15

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1987/88:21

19 §

Kuvert tillhandahålls endast genom centrala valmyndighetens försorg.

Valkuvert och innerkuvert för valsedelsförsändelse skall vara så beskaf­fade att färgen på inneliggande valsedel kan iakttas ulan alt valhemligheten röjs.

Ylterkuvert som skall användas vid röstning på postanstalt skall vara försedda med fönster.

43 § Den slutliga sammanräkningen verkställes av länsstyrelsen vid offentlig förrättning som påbörjas så snart del kan ske. Länsstyrelsen skall kungöra fid och plats för sammanräkningen. I kungörelsen anges i förekommande fall i vilken ordning som de olika valen kommer atl räknas, om hinder ej möter. Kungörelsen skall anslås på församlingarnas anslagstavlor samt senast dagen före sammanräkningens början införas i ortstidning inom länet.

I fråga om den slutliga samman­räkningen tillämpas i övrigt de be­stämmelser i 14 kap. 1 § andra stycket, 2-4 §§, 5 § första stycket 1 och 2 saml 15, 15 d, 16, 17,19,20 och 22-24 §§ vallagen (1972:620) som avser val av kommunfullmäkti­ge och utseende av suppleanter för fullmäktige.

I fråga om den slutliga samman­räkningen tillämpas i övrigt de be­stämmelser i 14 kap. 1 § andra slyckel, 2—4 §§, 5 § första stycket 1 och 2 samt 15, 15 d, 16, 17 och 19-24 §§ vallagen (1972:620) som avser val av kommunfullmäktige och utseende av suppleanter för fullmäktige.

Vad som sägs i 14 kap. 19 § vallagen om beslul som har faltals med slöd av 2 kap. 2 § kommunallagen (1977:179) skall vid tillämpningen av första stycket i stället gälla beslut som har fattats med slöd av 2 kap. 2 eller 32 § lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter.

50 §2

Talan mot beslul, varigenom länsstyrelsen fastställt utgången av val eller av förrättning för utseende av efterträdare för fullmäktig eller av ytterligare suppleant föres hos valprövningsnämnden genom be­svär.

Talan får föras av den som enligt röstlängd var röstberättigad vid va­let saml av den som enligl beslut av länsstyrelsen över anmärkning mot röstlängden var utesluten från röst­rätt. Talan får också föras av ett parti som har deltagit i valet.

Besvärshandlingen skall ges in lill länsstyrelsen och vara denna till

Beslul, varigenom länsstyrelsen har fastställt utgången av val eller av förrättning för utseende av efter­trädare för fullmäktige eller av yt­terligare suppleant, får överklagas hos valprövningsnämnden.

Etl beslul får överklagas av den som enligl röstlängd var röstberätti­gad vid valet saml av den som en­ligl beslut av länsstyrelsen över an­märkning mot röstlängden var ute­sluten från rösträtt. Det får också överklagas av elt parti som har del­tagit i valet.

Skrivelsen med överklagandet skall ges in lill länsstyrelsen och

 

= Senaste lydelse 1986:1164.

16

 

Nuvarande lydelse

banda inom tio dagar efter det atl valei eller förrättningen avslutades. Har besvärshandling kommit in lill valprövningsnämnden före be-svärsiidens utgång, skall den om­ständigheten all inlagan kommit in fill länsstyrelsen först därefter dock ej föranleda all besvären lämnas utan prövning. Valprövningsnämn­den prövar om besvärshandlingen har kommil in i rätt tid.

Snarast möjligt efter besvärsii-dens utgång skall länsstyrelsen samtidigt kungöra samtliga besvär som anförts och sända besvärs­handlingarna lill valprövnings­nämnden. Kungörelsen införes i ortstidning inom kommun / vilken församlingen ingår. I kungörelsen anges viss kort tid inom vilken för­klaring över besvären skall ha kom­mit in lill valprövningsnämnden. Länsstyrelsen skall därjämte skyndsamt inkomma fill valpröv­ningsnämnden med yttrande över besvären. Bestämmelserna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om omprövning av beslut skall inle tillämpas.

Den som vill anföra besvär har rätt all hos länsstyrelsen genast er­hålla utdrag ur protokoll eller an­nan handling över förrättningen.

Föreslagen lydelse

vara denna till hända inom tio dagar efter det att valet eller förrättningen avslutades. Har skrivelsen kommil in fill valprövningsnämnden före överklagandetidens utgång, skall den omständigheten atl inlagan kommit in till länsstyrelsen först därefter dock inte föranleda att överklagandet inte las upp till pröv­ning. Valprövningsnämnden prövar om skrivelsen har kommil in i räll fid.

Snarast möjligl efter överklagan­detidens utgång skall länsstyrelsen samtidigt kungöra samtliga överkla­ganden och sända skrivelserna till valprövningsnämnden. Kungörel­sen Införs i ortstidning inom den kommun som församlingen ingår ('. I kungörelsen anges viss kort tid inom vilken förklaring över över­klagandena skall ha kommil in lill valprövningsnämnden. Länsstyrel­sen skall dessutom skyndsamt in­komma till valprövningsnämnden med yttrande över överklagande­na. Bestämmelserna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om omprövning av beslul skall inle till-lämpas.

Den som vill överklaga har rätt atl hos länsstyrelsen genast få ut­drag ur protokoll eller annan hand­ling över förrättningen.

Prop. 1987/88:21

51 §

I fräga om handläggningen och prövningen av besvär som avses i 50 § äger 15 kap. 6, 7 och 9 §§ val­lagen (1972:620) motsvarande till­lämpning.

handläggningen och

ett   överklagande

! tillämpas 15 kap.

andra, fiärde och

och  9 §  vallagen

I fråga om prövningen   av som avses i 50 * 6 §, 7 § första, femte  styckena (1972:620).

Bestämmelserna i 15 kap. 7 § tredje stycket vallagen tillämpas när länsstyrelsen enligl 43 § gör en anmälan med tillätiipning av 14 kap. 21 § vallagen.

52 §-

Beslut varigenom någon har ut­setts till kyrkofullmäktig eller lill

Ett beslut varigenom någon har utsetts lill kyrkofullmäktig eller till

 

' Senaste lydelse 1986:1164.

17

2    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse                               Prop. 1987/88:21

suppleant  länder  till efterrättelse suppleant gäller även om beslutet

utan hinder av alt besvär anförts har överklagats. Ulses med anled-

över beslutet. Ulses med anledning ning av överklagandet någon annan

av besvären annan till fullmäktig el- till fullmäktig eller suppleant, gäller

ler suppleant, länder beslutet här- det beslutet så snart det val eller

om till efterrättelse så snart det val den förrättning varigenom han bli-

eller den förtätlning varigenom han vil utsedd har avslutats,
blivit utsedd har avslutats.

Bestämmelserna om inhibition i 29 § förvaltningslagen (1986:223) gäller
inte beslul som sägs i denna paragraf.

1.     Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

2.  Genom denna lag upphävs lagen (1986:74) om nytt val av kyrkofull­
mäktige i vissa fall. Den lagen tillämpas dock även efter angivna tidpunkt,
om det val som skall göras om har avslutats dessförinnan.

3 Förslag till

Lag om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland Härigenom föreskrivs följande.

1 § Vid 1988 års ordinarie val till riksdagen och del samtidiga valet av
landstingsledamöter och kommunfullmäktige saml vid extra val till riksda­
gen och folkomröstning som infaller före 1991 års motsvarande val får
röstberättigade som vistas i Förbundsrepubliken Tyskland rösta genom atl
därifrån sända sina valsedlar lill valnämnden med posten (brevröstning).

Vid brevröstning tillämpas bestämmelserna i vallagen (1972:620), om inle annal följer av denna lag.

2 §    Brevröstning skall gå lill på följande sätt.

Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedel i elt innerkuvert. I närvaro av två vittnen lägger han sedan in iordningställda innerkuvert i etl ylterkuvert för brevröslningsförsänddse och tillsluler della. Därefter skriver väljaren på ytterkuvertet en försäkran på heder och samvete att han gjort på detta säll och all försändelsen har ställts i ordning i Förbunds­republiken Tyskland. Vidare anger han på ytterkuvertet dels den dag då brevröslningsförsänddsen har gjorts i ordning, dels sill personnummer. Vittnena intygar skriftligen att väljaren egenhändigt undertecknat försäk­ran saml all de inle känner till någol förhållande som strider mot de uppgifter väljaren lämnat på ytterkuvertet. Vittnenas adresser anges på ytterkuvertet. Vittnena skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn får inle vara vittne.

Sedan brevröstningsförsändelsen har gjorts i ordning enligt andra styck­et lägger väljaren in försändelsen fillsammans med sitt röstkort i elt om­slagskuvert och tillsluler della. Därefter lämnas försändelsen för postbe­fordran till valnämnden i den kommun där väljaren är upplagen i allmän röstlängd eller, om väljaren är upplagen i särskild röstlängd, till valnämn­den i den kommun inom vilken den vallokal är belägen där den särskilda rösfiängden enligl 4 kap. 20 § vallagen (1972:620) skall finnas tillgänglig.

Brevröslningsförsänddsen får vara iordninggjord lidigasl 24 dagar före
valdagen och skall avges senast dagen före valdagen. Försändelsen skall
anses avgiven den dag då den är poslstämplad. Brevröslningsförsänddsen   18

 

bör lämnas för postbefordran i så god fid all den kan beräknas vara     Prop. 1987/88:21 valnämnden lill hända senast andra dagen efter valdagen.

3   § Vid vatje tillfälle då brevröslningsförsänddser kommer in lill val­nämnden skall antalet antecknas i ett särskilt protokoll. I väntan på den offentliga förrättningen för preliminär rösträkning skall försändelserna för­varas på etl betryggande sätl.

4   § Granskning och rösträkning skall i fråga om brevröstningsförsändel­ser ske vid den offentliga förrättning som avses i 13 kap. 9 § vallagen (1972:620). Sedan de åtgärder som anges i samma paragrafs första stycke har vidtagits, skall brevröstningsförsändelserna granskas på följande säll.

Granskningen inleds med att inkomna omslagskuvert med brevrösl­ningsförsänddser räknas, varefter antalet antecknas i protokollet. Därefter granskas omslagskuverlen. Därvid kontrolleras atl

1.   omslagskuvertel inte har blivit öppnat efter tillslutandet,

2.   omslagskuvertel har avlämnats för postbefordran i Förbundsrepubli­ken Tyskland,

3.   brevröstningsförsändelsen inle har avgells senare än dagen före val­dagen.

I de fall då de nämnda kraven är uppfyllda, behandlas omslagskuvertet på det sätt som föreskrivs i 5 §. I annat fall läggs omslagskuvertet åt sidan. Omslagskuvert som har lagts ål sidan läggs därefter in i etl eller flera särskilda omslag som förseglas och förses med anteckning om innehållet.

5 § När kontrollen enligl 4 § är avslutad, öppnas de omslagskuvert som
inte har lagts åt sidan. Därefter kontrolleras atl

1.    omslagskuvertel innehåller väljarens röstkort,

2.   samma väljare inte har avgivit sådant fönslerkuvert som avses i
13 kap. 3 § första stycket vallagen (1972:620) eller mer än en brevröst­
ningsförsändelse,

3.  väljaren är röstberättigad i valdistriktet,

4.  väljaren inle röstat i vallokalen under valdagen.

I de fall då de nämnda kraven är uppfyllda, behandlas ytterkuvertet på det sätt som föreskrivs i 6 §. I annat fall läggs ytterkuvertet tillsammans med väljarens röstkort åter in i omslagskuvertet, som läggs ål sidan. Omslagskuvert som har lagts åt sidan läggs därefter in i etl eller flera särskilda omslag som förseglas och förses med anteckning om innehållet.

6 § När kontrollen enligt 5 § är avslutad, granskas ytierkuverten till de
valförsändelser som inte har lagts åt sidan. Därvid kontrolleras all försän­
delsen är i föreskrivet skick och har gjorts i ordning inom föreskriven tid
saml alt ytterkuvertet är tillslutet. Därefter bryts ytterkuvertet. Inner­
kuverten granskas. Därvid kontrolleras atl de är av föreskriven beskaffen­
het, all väljaren har ställt i ordning endasl etl innerkuvert för varje val och
att innerkuverten inte är försedda med obehörig märkning. Godkända
innerkuvert läggs i urnorna. I samband därmed antecknas vid väljarens
namn i röstlängden all han har utövat sin rösträtt.

Föreligger någon brisl eller felaktighet i etl hänseende som valnämnden
skall kontrollera enligt första stycket, skall det eller de bristfälliga kuverten
tillsammans med väljarens röstkort och yiterkuveriei åler läggas in i om­
slagskuvertel. Delsamma gäller, om etl innerkuvert är tomt eller om del
inte klart framgår all ett kuvert innehåller en valsedel. Omslagskuverten
läggs i sin tur in i ett eller flera särskilda omslag som förseglas och förses
med anteckning om innehållet.                                                            19

 

Avgivna röster skall räknas tillsammans med de röster som avses i     Prop. 1987/88:21 13 kap. 9 § andra stycket vallagen (1972:620).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988 och gäller till utgången av år 1991.

4 Förslag till

Lag om ändring i kommunallagen (1977:179)

Härigenom föreskrivs alt 2 kap. 2 och 6 §§ kommunallagen (1977:179) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap. 2§ För ledamöterna i fullmäktige skall utses suppleanter.

I kommun bestämmer kommun­fullmäktige det anlal suppleanter som skall ligga fill grund för tillämp­ningen av bestämmelserna i 14 kap. 19 § vallagen (1972:620) om utseen­de av suppleanter. Antalet skall ul­göra viss andel, dock högst hälflen, av del antal platser som varje parti erhåller i kommunen. Om därvid uppkommer brutet tal, avrundas detta till närmast högre hela tal. Länsstyrelsen skall genast under­rättas om kommunfullmäktiges be­slut.

I kommun bestämmer kommun­fullmäktige del anlal suppleanter som skall ligga lill grund för tillämp­ningen av bestämmelserna i 14 kap. 19 § vallagen (1972:620) om utseen­de av suppleanter. Antalet skall ut­göra viss andel, dock högst hälflen, av del antal platser som varje parfi erhåller i kommunen. Om därvid uppkommer bmlel tal, avrundas delta lill närmast högre hela tal. Be­slutet skall fattas före utgången av mars månad valåret. Länsstyrelsen skall genast underrättas om kom­munfullmäktiges beslul.

Om antalet suppleanter för ledamöterna i landstinget gäller vad som är föreskrivet i vallagen.

6§'

Ledamöter och suppleanter i full­mäktige väljs för tre tjänslgöringsår räknat från och med den 1 novem­ber del år då valet har skett.

Ledamöter och suppleanter i full­mäktige väljs för tre tjänstgöringsår räknat från och med den 1 novem­ber del år då valet har skett. Om del val som förrättas i anslutning till utgången av denna period upphävs och valprövningsnämnden beslutar om omval beträffande samtliga le­damöter och suppleanter, förlängs dock tjänstgöringstiden till dess omvalet har avslutats.

I Stockholms kommun räknas tjänstgöringstiden från och med den 15 oklober del år då valet har skett.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

Senaste lydelse 1979:414.

20

 

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter

Härigenom föreskrivs atl 2 kap. 2, 6 och 32 §§ lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter skall ha följande lydelse.

Prop. 1987/88:21

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

2§

För ledamöterna i kyrkofullmäktige skall utses suppleanter.

Fullmäklijge bestämmer del anlal suppleanter som skall ligga lill grund för tillämpningen av bestäm­melserna i 43 § lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval om utseende av suppleanter. Antalet skall ulgöra en viss andel, dock högst hälflen, av del anlal platser som varje parti får i församlingen. Om del därvid upp­kommer etl brutet tal, avrundas detta lill närmast högre hela tal. Länsstyrelsen skall genast under­rättas om fullmäktiges beslut.

Fullmäktige bestämmer det anlal suppleanter som skall ligga till grund för tillämpningen av bestäm­melserna i 43 § lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval om utseende av suppleanter. Antalet skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av del anlal platser som varje parti får i församlingen. Om det därvid upp­kommer etl brutet tal, avmndas delta lill närmast högre hela tal. Be­slutet .skall fattas före utgången av aprd månad valåret. Länsstyrelsen skall genast underrättas om full­mäktiges beslut.

När kyrkofullmäktige skall ulses första gången, beslutar kyrkostämman om antalet suppleanter.

6§

Ledamöter och suppleanter i kyr­kofullmäktige väljs för tre år räknat från och med den 1 januari årel ef­ter del år då valet har skett.

Ledamöter och suppleanter i kyr­kofullmäktige väljs för tre år räknat från och med den 1 januari årel ef­ter det år då valet har skett. Om det val som förrättas I anslutning till utgången av denna perlod upphävs och valprövningsnämnden beslutar om omval belräffande samtliga le­damöter och suppleanter, förlängs dock tjänstgöringstiden till dess omvalet har avslutats.

 

32 För ledamöterna i samfällighets kyrkofullmäktige skall utses supp­leanter. Fullmäktige bestämmer det anlal suppleanter som skall ligga lill grund för tillämpningen av bestäm­melserna i 43 § lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval om utseende av

§'

För ledamöterna i en samfällig­hets kyrkofullmäktige skall det ul­ses suppleanter. Fullmäktige be­stämmer det antal suppleanter som skall ligga till grund för tillämpning­en av bestämmelserna i 43 § lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval

 

' Senaste lydelse 1984:976.

21

 

Nuvarande lydelse

suppleanter. Antalet skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det antal platser som varje parti får i samfälligheten eller, om regering­en enligl 4 § andra slyckel lagen om kyrkofullmäktigval har beslutat atl valbarheten skall vara inskränkt till valkrets, i varje valkrets. Om del därvid uppkommer ell brutet tal, avrundas delta lill närmast högre hela tal. Länsstyrelsen skall genast undertältas om fullmäktiges beslut.

Föreslagen lydelse

om utseende av suppleanter. Anla­let skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av del antal platser som varje parti får i samfälligheten eller, om regeringen enligl 4 § and­ra slyckel lagen om kyrkofullmäk­tigval har beslutat alt valbarheten skall vara inskränkt lill valkrets, i vatje valkrets. Om det därvid upp­kommer ell brutet tal, avrundas della lill närmast högre hela tal. Be­slutet skall fallas före utgången av aprU månad valåret. Länsstyrelsen skall genast undertältas om full­mäktiges beslut.

När kyrkofullmäktige skall utses första gången, fallas beslut enligt första stycket av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, om inte beslutanderätten i samfälligheten med slöd av förordnande enligl 1 kap. 10 § skall utövas av indelningsddegerade.

Prop. 1987/88:21

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

22

 

Justitiedepartementet                             Prop. 1987/88:21

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 september 1987

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande och statsråden Feldl, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, R. Carlsson, Holmberg, Wickbom, Jo­hansson, Hulterström, Lindqvist, G- Andersson, Lönnqvist

Föredragande: statsrådet Wickbom

Proposition om ändring i vallagen, m. m. 1 Inledning

Efter bemyndigande av regeringen tillkallade jag år 1984 en kommitté för all utreda frågor om folkstyrelsens villkor. Kommittén, som antog namnet folkslyrelsekommillén, avlämnade i februari 1987 sitt huvudbetänkande (SOU 1987:6) Folksiyrelsens villkor. (Ledamöter vid avgivandet av betän­kandet: fil. dr Hilding Johansson, ordförande, riksdagsledamöterna Nils Berndlson och Anders Björck, förbundsordföranden Lars Eric Ericsson, tredje vice talmannen Bertil Fiskesjö, landshövdingen Björn Molin, riks­dagsledamöterna Mona Sahlin och Olle Svensson saml partisekreteraren Bo Toresson.)

I betänkandet har kommittén behandlat vissa valfrågor. Några av de nya regler som föreslås bör för att kunna tillämpas vid 1988 års val beslutas av riksdagen under hösten 1987. Dessa förslag skall jag ta upp i del följande. Övriga valfrågor avser jag atl behandla samtidigt med kommitténs förslag i övrigt.

Till protokollet i detta ärende bör som bdaga 1 fogas kommilléns sam­manfattning av betänkandet i de delar som nu behandlas och som bdaga 2 kommitténs lagförslag i dessa delar.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över de remissin­stanser som har yttrat sig över här behandlade förslag av kommittén bör fogas lill protokollet som bdaga 3. En remissammanställning har gjorts inom justitiedepartementet och finns tillgänglig i ärendet (dnr 87-560).

Riksskatteverket (RSV) har sammanställt och analyserat erfarenheterna
från 1985 års allmänna val. Resultatet av analysen har RSV redovisat i en
promemoria den 30 juni 1986 "Erfarenheter m. m. från 1985 års allmänna
val", som har överiämnats till jusliliedeparlemenlel. I promemorian har
RSV lagl fram vissa förslag fill förändringar av vallagsliftningen. Prome­
morian bör fogas till protokollet som bdaga 4. Sedan regeringen genom
beslut den 28 augusti 1986 överlämnat vissa delar av RSV:s promemoria
(avsnitt 5.1, 5.2, 5.4, 5.5 och 5.6 f.) lill folkstyrelsekommittén för alt
beaktas i dess fortsatta arbete, har övriga förslag i promemorian remissbe-      23

 

handlats. En förteckning över remissinslanserna bör fogas lill protokollet i delta ärende som bdaga 5. En sammanslällning av remissyttrandena har upprättats inom jusfifiedeparlemenlet och finns tillgänglig i ärendet (dnr 1672-86).

Jag avser att i det följande ta upp också de frågor i RSV:s promemoria som inte har behandlats av folkstyrelsekommittén. Vidare skall jag be­handla framställningar från två enskilda organisationer. Unga synskadade (framställningen överlämnad av RSV) och Handikappförbundens central­kommitté.

Prop. 1987/88:21

2 Tillhandahållande av valsedlar m. m.

Mitt förslag: Bestämmelserna om att partier, som vid del senaste riksdagsvalet har fåll minsl en procent av rösterna i hela landet, skall få sina valsedlar ullagda i vallokaler, postkontor etc. skall omfalla partier som vid någol av de två senaste riksdagsvalen har nått denna procenlgräns. Motsvarande ändring skall ske vad gäller partiers räll till kostnadsfria valsedlar. En administrativ förenkling skall göras så atl kraven på förskottsbetalning för valsedlar som faller inom den kostnadsfria kvoten skall slopas.

Folkstyrelsekommitténs förslag överensstämmer med mitt. Förslaget rö­rande valsedlar som har betalats i förskott har dock lämnats av RSV.

Remissinstanserna: Alla remissinstanser som uttalat sig om kommitté-förslaget lillstyrker detta. RSV:s förslag har inte mött någon erinran.

Skälen för mitt förslag: Enligt 6 kap. 9 § vallagen (1972:620; omtryckt 1985:203) skall väljarna i de lokaler där röstning äger rum ha tillgång till valsedlar som försetts med parti- och valbeteckning men som saknar kandidalnamn (s. k. partimarkerade valsedlar) för de partier som vid det senaste riksdagsvalet fåll mer än en procent av rösterna i hela landet. Sådana partimarkerade valsedlar tillhandahålls genom RSV:s försorg och skall enligt 9 kap. 6 § m.fl. lagrum i vallagen finnas tillgängliga på de aktuella röstningsställena.

Förutom denna regel finns också bestämmelser i 6 kap. 5 § vallagen om att slalen för partier, som är eller genom det föreslående valet blir repre­senterade i riksdagen eller som får eller vid det senaste valet fick mer än en procent av rösterna i hela landet, svarar för kostnader för blanketter lill valsedlar fill elt anlal som motsvarar fyra gånger antalet röstberättigade i valkretsen. Valsedlar till riksdagsvalet utanför denna kostnadsfria kvot får partierna beställa på egen bekostnad.

Vid 1985 ärs riksdagsval gick Kristen demokratisk samling, kds, (nume­ra Kristdemokratiska Samhällspartiet) inle fram under sin egen partibe­teckning utan under den av centerpartiet registrerade beleckningen cen­tern. Vid valet avgavs dock 5 000 röster på kds. Della utgör inle en procent av rösterna i hela landet och kds blir därför, om parfiel vid 1988 års val går

24

 

fram under sin egen partibeteckning, inte berättigat lill alt få sina valsedlar Prop. 1987/88:21 utlagda och inle heller till den kostnadsfria valseddskvolen. Denna situa­tion har hos folkstyrelsekommittén aktualiserat frågan om del finns skäl atl överväga en ändring av de regler som gäller för närvarande. Nuvarande regler får ingripande konsek venser, för etl parti som vid etl val kommil över enprocenlgränsen men som vid nästa val bara med någon eller några tiondels procentenheter hamnar under denna gräns. Det kan bidra lill svårigheterna all återvinna etl större väljarstöd om partiet självt måsle svara för kostnaderna för beställda valsedlar och om inle heller partiets valsedlar fillhandahålls i de lokaler där röstning äger rum.

Jag anser därför, i likhet med kommittén och remissinstanserna, all reglerna om fillhandahållande av valsedlar bör ändras så alt de omfallar partier som vid någol av de två senasle riksdagsvalen fått minst en procent av rösterna i hela landet. Mitt förslag föranleder ändringar i 6 kap. 4, 5 och 9 §§ samt 9 kap. 6 § vallagen.

Kommittén har föreslagit också andra ändringar i 6 kap. 9 § och 9 kap. 6 § vallagen, nämligen att reglema skall ändras så att valsedlar endast skall fillhandahållas för partier som har anmält sitt deltagande i etl val. Dessa ändringar har samband med kommilléns förslag om all införa en obligato­risk förhandsanmälan av partier som vill delta i valen, vilket bl. a. fömtsät­ter en ändring av regeringsformen. Jag avser all ta upp dessa förslag senare i enlighet med vad jag aviserade i inledningsavsniltel.

Det jag nu har talat om gäller tillhandahållandet av valsedlar för partier som deltar i riksdagsvalet. Såväl kommillén som ell par remissinstanser har gått in på motsvarande fråga belräffande partier som deltar i kommu­nalvalen. Jag delar den allmänna uppfattningen atl del knappast är möjligt all lägga ul valsedlar för partier som deltar i kommunalvalen på l.ex. postkontoren.

Inle heller i fråga om utläggning av valsedlar i vallokalerna i den egna kommunen på själva valdagen för sådana partier som endast uppträder i kommunalvalen vill jag föreslå någon ändring av lagstiftningen. Det måste ligga i partiernas intresse alt se till alt väljarna erbjuds valsedlar med de kandidater partiet önskar få invalda. De valsedlar som läggs ul i vallokaler­na är ju ulan kandidalnamn. Som regel slår också partiernas valarbetare och delar ut valsedlar utanför dessa vallokaler.

I den framställning från Unga synskadade som jag nämnde inledningsvis begär organisationen all samtliga valsedlar som framställs fill de allmänna valen skall förses med punktskrift. RSV har som nämnts överlämnat skrivelsen lill justitiedepartementet för övervägande jämte en utredning av de tekniska och ekonomiska förutsällningarna för sådana valsedlar.

Av RSV:s utredning framgår bl.a. atl valsedlar med punktskrift skulle medföra ökade problem med all trycka alla valsedlar inom föreskiiven lid. Vidare beräknas kostnaden för framställning av valsedlar stiga med ca 30 % eller drygt sex miljoner kronor.

Riksdagen behandlade i december 1986 en motion vari föreslogs att
frågan skulle utredas. Konstitutionsutskottet hänvisade fill den då pågåen­
de utredningen hos RSV men betonade samtidigt betydelsen av all ytterli­
gare åtgärder vidlas för atl underlälla för de handikappade all utöva sin      25

 

rösträtt med bevarad valhemHghet (KU 1986/87:15 s. 19). Riksdagen för- Prop. 1987/88:21 klarade motionen besvarad med vad ulskollel anfört (prot. 1986/87:48 s. 4). För min del anscrjag del självklart all var och en skall ha praktiska möjligheter att utöva de demokratiska rättigheter som gäller för alla männi­skor i vårt land. Många handikappade hindras emellertid atl utnyttja dessa räUigheter lill följd av sin funklionsnedsäUning och de brister i tillgänglig­heten hos olika verksamheter som de möter i samhället på grund av sill handikapp. För att också de skall få möjlighet att utöva sina demokratiska rättigheter på samma villkor som övriga medborgare krävs därför all del genomförs olika anpassningsåtgärder på skilda områden i samhället. Del gäller förslås också i samband med val.

Jag anser följaktligen aU del är yUeriigt angeläget aU synskadade kan delta i valen på villkor som är så lika andra personers som möjligt. I framställningen från Unga synskadade hävdas viklen av alt valhemligheten skall kunna bevaras och riksdagen har nyligen understrukit vikten av denna. Jag delar detta betraktelsesätt. Man kan emellertid inte hell bortse från andra aspekter på frågan.

Enligl elt yUrande som Synskadades riksförbund har avgelt lill RSV skulle färre än 2 000 personer bland de ca 80 000 synskadade använda punktskrift som läsmedium. Del rör sig alltså om ett förhållandevis begrän­sat antal personer. Andra grupper kan ha lika berättigade krav på åtgärder i syfte att förbättra deras möjligheter alt delta i valen.

Jag är visserligen medveten om atl synskadade i högre grad än de flesta andra handikappade är beroende av att någon biträder dem vid själva röstningen. För flertalet synskadade finns det dock förmodligen någon anhörig eller annan närslående vilken man med fullt förtroende kan anlita som ombud vid röstningen. Den synskadade och biträdel kan också kom­ma överens om hur de skall förfara sinsemellan vid själva röstandel så atl den synskadade inle behöver avslöja sin politiska uppfattning för biträdet. Biträdel kan l.ex. lägga partiernas valsedlar i en viss ordning som den synskadade och biträdet kommer överens om och sedan låta den synska­dade på egen hand klara av själva röslningsproceduren. Andra arrange­mang kan också tänkas.

Enligl min mening är del en naturiig uppgift för RSV att inom ramen för sin information inför valen lämna råd lill de synskadade hur de kan förfara för all kunna della i valen på så lika villkor som möjligl som gäller andra personer. Jag fömtsätter därför att RSV ägnar frågan fortsatt uppmärk­samhet och vidtar lämpliga åtgärder.

Med hänsyn till vad jag här har anfört anser jag atl del inte finns tillräckliga skäl atl nu lägga fram ell förslag om en lagregel i fråga om valsedlar med punktskrift. Jag är emellertid beredd aU la upp denna fråga till ny behandling om del skulle visa sig behövhgl.

Jag vill i detta sammanhang till slut ta upp en annan fråga som gäller
valsedlar och som RSV har aktualiserat i sin promemoria. RSV föreslår
(avsnill 5.6 c) all man skall slopa kravet på atl betalning skall erläggas i
förskott för valsedlar som beställs för sent, även om valsedlarna är inom
den kostnadsfria kvoten. Bestämmelsen innebär visseriigen en press på
partierna atl komma in med beställningar av valsedlar i tid. Men den           26

 

medför också mycket administrativt merarbete för RSV, eftersom partier­na har räll atl få tillbaka vad de har lagt ul för beställda valsedlar inom den kostnadsfria kvoten.

Jag delar RSV:s bedömning, vilken remissinstanserna har instämt i, atl denna bestämmelse inle längre bör vara kvar. Verkel behöver då inle längre hålla på med återbetalning i efterhand för valsedlar inom den kost­nadsfria kvoten vilka har betalats i förskott. Förslaget om en sådan admi­nistrativ förenkling föranleder ändring av 6 kap. 8 § vallagen.

Prop. 1987/88:21

3 Brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland

Mitt förslag: Vid 1988 års val lill riksdagen och fill landsting och kommunfullmäktige saml vid extra val och folkomröstning som infaller under valperioden får röstberättigade som visias i Förbunds­republiken Tyskland rösta genom atl därifrån sända sina valsedlar till valnämnden med posten (brevröstning). Brevröstningen skall gå lill på samma säll som vid valen åren 1982 och 1985.

Folkstyrelsekommitténs förslag överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: Förslaget lämnas utan eVinran av de remissinstanser som har uttalat sig i denna del.

Skälen för mitt förslag: Röstberättigade som visias utomlands har sedan lång tid tillbaka kunnat utöva sin rösträll vid allmänna val genom all rösta på svenska beskickningar och konsulat. Inför 1982 års val visade del sig dock all Förbundsrepubliken Tyskland inte längre godtog atl någon röst-mottagning ägde rum vid de svenska utlandsmyndigheterna i landet. Som en försöksverksamhel beslöt därför riksdagen all väljare som visias i Förbundsrepubliken skulle få rösta genom att därifrån sända sina valsedlar fill Sverige med poslen (prop. 1981/82:224, KU 37, rskr. 384, SFS 1982:414). En särskild lag om försöksverksamhel med brevröstning i För­bundsrepubliken Tyskland trädde i kraft den 1 juli 1982 och gällde intill utgången av del årel. Till 1985 års val beslöt riksdagen alt förfarandet med brevröstning i Förbundsrepubliken skulle komma till användning även vid dessa val (prop. 1984/85:119, KU 28, rskr. 210, SFS 1985:205). På samma sätl som år 1982 gällde 1985 års lag om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland endasl del årets val lill riksdagen, landsting och kommunfull­mäktige. Lagen upphörde alt gälla vid utgången av år 1985.

Förbundsrepubliken Tyskland har inle ändrat ståndpunkt när det gäller frågan om röstning på ambassader och konsulat i landet. Jag delar därför kommitténs och remissinstansernas uppfattning alt brevröslningsförfarari-del bör tillämpas också vid 1988 års val såvitt gäller dem som visias i Förbundsrepubliken. Jag är ense med kommittén också om all en lagstift­ning härom bör betraktas som ell fortsall provisorium.

Enligl min mening är del viktigt all man gör så få undanlag som möjligt från den i Sverige gällande huvudregeln, all rösträtten utövas genom

27

 

personlig inställelse, så all man kan upprätthålla de krav på tillförlitlighet som ställs på förfarandet vid valen. Önskemålet atl minimera antalet underkända röster måsle dock alllid vägas mot strävandena att bereda alla kategorier av röstberättigade praktiska möjligheter alt delta i allmänna val. Brevröstning bör, vilkel jag anförde också i prop. 1984/85:119 (s. 27), komma till användning bara i sådana fall då det visar sig alt röstning inle på vanligt säll kan genomföras vid svenska utlandsmyndigheter i något visst land.

Ell skäl för all inte acceptera brevröslningsförfarandel som ell perma­nent inslag i valordningen i vårt land är det förhållandevis slora antal röster som inle kan godkännas.

RSV konstaterar i sin promemoria om erfarenheterna av 1985 års val all andelen underkända brevrösler visserligen minskat från elva procent vid 1982 års val fill åtta procent vid 1985 års val, men all andelen underkända brevrösler fortfarande är otillfredsställande slor. Den typ av fel som det här är fråga om är sådana som vid andra former av röstning kan rättas till innan rösten las emot av valförtättaren eller röslmoUagaren. Jag utgår från alt RSV söker vidta de åtgärder som är möjliga för alt ytterligare få ner andelen underkända röster.

Som jag nämnde inledningsvis har de särskilda lagarna åren 1982 och 1985 endasl gällt de allmänna valen de åren. Jag delar kommitténs uppfatt­ning atl en ny lag om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland bör gälla inle bara 1988 års allmänna val ulan också hela (den ordinarie) valperioden så att brevröstning kan tillämpas också vid extra val till riksdagen och folkomröstningar för den händelse sådana skulle äga mm under perioden.

Milt förslag är således alt en ny särskild lag stiftas inför 1988 års val med regler motsvarande dem enligl 1985 års lagsfiftning men gällande också extra val och folkomröstningar under valperioden.

Prop. 1987/88:21

4 Omval i vissa särskilda fall

Mitt förslag: Om mindre än hälflen av del bestämda anlalet fullmäk­tige har blivit utsedda vid kommunalval, skall länsstyrelsen anmäla delta fill valprövningsnämnden. Efter en sådan anmälan skall val­prövningsnämnden besluta atl valet skall göras om.

Riksskatteverkets förslag överensstämmer i sak med mitt förslag.

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinslanserna tillstyrker försla­get. En länsstyrelse anser all länsstyrelsen skall besluta om nyll val. Valprövningsnämnden ifrågasätter om inle utformningen av regeln bör övervägas närmare.

Skälen för mitt förslag: Vid 1985 års kyrkofullmäktigval kunde fullmäkti­ge inle utses i en församling (Sällna i Västernorrlands län) eftersom samtli­ga avlämnade valsedlar var ogilfiga därför att de saknade partibeteckning.

28

 

Eftersom vallagstiftningen inle medgav atl valet gjordes om, beslutade Prop. 1987/88:21 riksdagen (prop. 1985/86:88, KU 14, rskr. 108, SFS 1986:74) en tidsbe­gränsad lag med de behövliga föreskrifterna för all elt nyll val av kyrko­fullmäktige skulle kunna hållas. Lagen gäller till utgången av år 1988. I propositionen anfördes all frågan om att införa permanenta regler för situationer av detta slag skulle övervägas närmare i samband med behand­lingen av RSV:s promemoria (a. prop. s. 3).

I likhet med RSV och remissinslanserna harjag uppfattningen atl be­stämmelserna i den tidsbegränsade lagen bör permanentas och omfatta också kommunfullmäktige och landsting. Någol behov av en motsvarande regel för riksdagsvalen kan inle anses finnas. Den nya regleringen bör ersätta den nuvarande tidsbegränsade fr. o. m. år 1988.

Med anledning bl.a. av valprövningsnämndens remissyttrande harjag övervägt om någon annan lösning skulle vara all föredra.

I vallagen fanns del tidigare en bestämmelse i 14 kap. 21 § om komplet­teringsval i sådana fall då del föreskrivna antalet fullmäktige inle blev utsedda vid eU val. Genom lagändring den Ijuli 1982 (SFS 1982:411) upphävdes dock denna regel. I den proposition 1981/82:222 där denna ändring föreslogs anförde föredragande statsrådet (s. 14 ff.) alt lagändring­en skedde som ell led i strävandena att förenkla reglerna om mandatfördel­ningen i olika kommunala val och göra dem mer enhetliga och att de sakliga ändringar som förslaget innebar log sikte på situationer som var mycket ovanliga.

Möjligheten atl göra om elt val får emellertid inte vara alllför vidsträckt, ulan bör begränsas lill situationer där del verkligen får anses finnas elt oundgängligt behov av en regel om nyll val. Jag anser del därför inle vara lämpligt atl gå tillbaka lill den gamla regeln.

Valprövningsnämnden har i sitt remissyttrande påtalat alt nackdelen med en reglering som den provisoriska är alt den inle hindrar atl platserna ulses genom en enda godkänd valsedel, om bara anlalet kandidater på denna är tillräckligt stort. Nämnden för därför fram tanken att ett nytt val skäll kunna ske så snart mer än hälflen av välsedlarna är ogiltiga. Förebil­den för en sådan regel finns enligl vad nämnden påpekar i 25 § i 1866 års riksdagsordning.

Jag har viss förståelse för valprövningsnämndens synpunkter. Frågan om det skall finnas en viss andel godkända valsedlar i ell val för all della skall anses tillräckligt representativt för all gälla är dock en betydligt större fråga än den som nu behöver få sin lösning. Jag är inte övertygad om all den gamla regeln för riksdagsval bör få en motsvarighet l.ex. för de kyrkliga valen. Mitt förslag all omval skall ske, om det inte går att utse ens hälflen av del föreskrivna antalet platser i fullmäktige föranleds av behovet av alt tillräckligt många mandat blir utsedda så alt fullmäktige kan fungera tillfredsställande under valperioden. Jag är därför inle beredd alt förorda en regel av del slag valprövningsnämnden har aktualiserat.

Belräffande frågan om vem som har att besluta om nytt val föreslår jag
alt länsstyrelsen, som är sammanräkningsmyndighet och som således är
den myndighet som först upptäcker att inte alla platser i fullmäktige har
kunnat bli utsedda, skall anmäla behovet av omval hos valprövningsnämn- 29

 

den, som sedan beslutar om omvalet. En sådan ordning ansluter väl fill     Prop. 1987/88:21 ordningen all nämnden beslutar om omval efter överklagande på grund av något fel vid valförrättningen.

Mitt förslag föranleder dels en ny paragraf (21 §) i 14 kap. vallagen, dels en ändring i 15 kap. 7 § samma lag. En hänvisning fill den nya bestämmel­sen i 14 kap. vallagen bör göras i 43 § lagen (1972:794) om kyrkofullmäk­tigval (omtryckt 1985:294). Genom denna hänvisning saml en motsvaran­de hänvisning i 51 § lagen om kyrkofullmäktigval till 15 kap. 7 § vallagen blir de nya reglerna också tillämpliga vid dessa val.

Slutligen vill jag ta upp den av RSV väckta frågan om inte - för det fall all valet av fullmäktige måsle göras om - fullmäktige för den föregående valperioden skall ges förlängt förordnande lill dess aU nya fullmäktige utsetts. Denna fråga bör övervägas närmare. Enligl min mening måste man dock redan nu säkerställa atl det finns fullmäktige som kan besluta i olika frågor. Efter samråd med chefen för civildepartementet förordar jag därför en provisorisk lösning.

Jag föreslår att i sådana fall där länsstyrelsen har anmält att etl nytt val skall ske tjänstgöringstiden för fullmäktige för föregående valperiod auto­matiskt skall anses förlängd till dess omval har skett och ny fullmäktige har utsetts. Motsvarande ordning bör gälla även för andra fall då valprövnings­nämnden har upphävt elt kommunall val i dess helhet och förordnat om omval. Förslaget föranleder en ändring i 2 kap. 6§ kommunallagen' (1977:179; 2 kap. 6§ ändrad 1979:414). Den slutliga utformningen av regeln får övervägas närmare i samband med alt etl förslag om en ny kommunallag kommer att behandlas. Ett sådant förslag bereds för närva­rande inom regeringskansliet men väntas inle bli färdigt i sådan tid all en ny lag kan träda i kraft tillräckligt tidigt för att en provisorisk lösning skall kunna undvaras.

Beträffande den kyrkokommunala sektorn bör en motsvarande ändring lill den som här har föreslagits i kommunallagen göras i 2 kap. 6 § lagen (1982; 1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter. Utformningen av bestämmelsen bör övervägas på nytt i samband med det förslag lill en ny församlingslag som för närvarande bereds inom regeringskansliet. Denna lag beräknas kunna träda i kraft den 1 januari 1989.

5 Vissa andra frågor

5.1 Användningen av valkuvert

RSV lar i sin promemoria (avsnitt 5.3) upp frågan om användningen av
valkuvert och anför som sin mening alt den bör utredas förutsättningslöst.
Denna uppfattning delas av de remissinstanser som har uttalat sig om den.
För min del anser jag att del är naturiigt atl RSV återkommer till frågan i
samband med alt verket redovisar erfarenhetema från 1988 års val på
samma sätt som skett efter de senaste valen. Jag utgår från all RSV därvid
lägger fram de förslag som kan anses befogade.                                    30

 

5.2 Redaktionella ändringar i vallagstiftningen     Prop. 1987/88:21

Enligt RSV:s promemoria (avsnitt 5.6, ingressen) och flera remissinstanser bör en redaktionell översyn göras av vallagsliftningen. Endast någon re­missinstans är tveksam lill en sådan översyn.

Också jag anser att det kan anses befogat all vallagsliftningen ses över sedan den nu varil i kraft i 15 år och ändrats etl stort anlal gånger. En sådan översyn bör avse sådana redaktionella och andra frågor som är av lagleknisk nalur. Översynen bör kunna göras utan parlamentarisk medver­kan, och arbetet bör vara avslutat i god tid före 1991 års val. Vissa redaktionella ändringar bör dock göras redan nu.

I enlighet med den terminologi som används i den nya förvaltningslagen (1986:223) bör begreppet besvär bytas ut mot överklagande (jfr prop. 1985/86:80 s. 55 och prop. 1986/87:39 s. 60). På motsvarande sätl bör tillkomsten av länsskattemyndigheterna föranleda vissa följdändringar i 4 kap. 2 och 11 §§ vallagen och 8 § lagen om kyrkofullmäktigval. Som förordats av RSV bör vidare termerna postanstalt och ylterkuvert ersättas av postkontor resp. fönslerkuvert. Även vissa andra smärre redaktionella jämkningar av lagtexten bör ske.

5.3 Vilken myndighet skall bestämma dag för partiellt omval?

RSV föreslår i sin promemoria (avsnitt 5.6 a) alt verkel - och inle som nu länsstyrelsen - skall bestämma dag för omval av fullmäktige i de beslutan­de kommunala församlingarna, när omvalet inte avser hela landet. Försla­get har inle mött några invändningar vid remissbehandlingen.

Också jag ansluter mig till förslaget. För den händelse atl flera kommu­nala omval skall äga rum kan det givelvis ofta vara angelägel atl en samordning sker genom centrala valmyndigheten, dvs. RSV. Verkel bör då samråda med berörda länsstyrelser. I praktiken är den ordning jag här förordar den som tillämpas redan nu. Ändringar bör följaktligen göras i 1 kap. 3 § vallagen och 3 § lagen om kyrkofullmäktigval.

5.4 Identifiering av kandidater på valsedlar

Enligt RSV:s promemoria (avsnill 5.6 b) bör personnummer inle längre användas som primär identifieringsuppgift för kandidater som las upp på valsedlar (se 6 kap. 2 § tredje stycket vallagen och 10 § lagen om kyrko­fullmäktigval). Förslaget tillstyrks av de remissinstanser som yttrar sig på denna punkl.

I likhet med RSV och remissinslanserna anser jag all personnummer­
användningen bör begränsas i delta sammanhang (jfr dir. 1984:27 fill dala-
och ofTenllighelskommitlén, Ju 1984:06). I vallagsliftningen bör därför inle
personnummer nämnas särskill som identifieringsuppgift för kandidater.       31

 

5.5                                                                Uppgift om valnämnd på väljarförteckningar                                           Prop. 1987/88:21

Enligt 10 kap. 8 § vallagen skall en röslmotlagare på en ufiandsmyndighel på en särskild förteckning anteckna dels väljarens namn, dels den val­nämnd till vilken ytterkuvertet skall sändas. Bestämmelsen är fill följd av 10 kap. 14 § tillämplig också vid röstning på fartyg.

I RSV;s promemoria (avsnitt 5.6 d) förordas alt bestämmelsen upphävs eftersom den saknar praktisk betydelse. Fönsterkuverten skall nämligen sändas till RSV som sedan skickar dem vidare lill resp. valnämnd. Om den som röstar har röstkort, har del placerats så all RSV kan läsa av uppgiften om valnämnd genom fönslerkuvertel. För den som saknar röstkort finns i stället ett adresskort i fönslerkuvertel, som RSV utnyttjar när verkel enligl bestämmelserna i 10 kap. 11 § skall avgöra till vilken valnämnd kuvertet skall skickas (jfr 10 kap. 15 §). Någon invändning mot RSV:s förslag har inle gjorts under remissbehandlingen. Jag instämmer i förslaget, vilket bör föranleda en följdändring i 11 kap. 8 § vallagen.

5.6    Granskningen av valkuvert

RSV förordar i sin promemoria (avsnitt 5.6 e) atl del uttryckligen skall anges i 13 kap. 4 § vallagen atl man vid den preliminära rösträkningen skall kontrollera atl ylterkuvert innehåller bara elt valkuvert för varje val. Så sker redan i prakfiken.

Mot detta förslag, som har lämnats ulan erinran vid remissbehandlingen, harjag inget alt invända. Jag förordar därför all vallagen kompletteras på denna punkt.

5.7 Rättelse av personförväxling

RSV föreslår i sin promemoria (avsnill 5.6 h) en utvidgning av valpröv­ningsnämndens rällelsemöjligheter i fall där personförväxhng har ägt rum lill följd av all elt parti på ett valsedelsmanuskripl av misslag lämnat felakfiga uppgifter om t.ex. en kandidats personnummer. Valprövnings­nämnden uttalar i sill remissyttrande att det inte föreligger någol verkligt behov av all utvidga de nuvarande möjligheterna till rättelse. Inte heller jag anser atl del finns fillräckliga skäl för en sådan ändring.

5.8 Anmälan av beslut om suppleanter

1  sin promemoria föreslår RSV (avsnitt 5.6 i) atl beslul av fullmäktige i kommuner, landsfingskommuner och kyrkliga kommuner om ändring av antalet suppleanter skall fattas inom samma tidsfrist som gäller för motsva­rande beslul angående fullmäktige. Remissinslanserna delar denna upp­fattning, som också jag instämmer i. De ändringar som bör göras avser

2  kap. 2 § kommunallagen saml 2 kap. 2 och 32 §§ lagen om församlingar och kyrkliga samfälligheter. Motsvarande förslag har lagts fram i regering­ens skrivelse 1987:1 lill kyrkomötet öm ny organisafion på lokal- och

stiftsplanet i svenska kyrkan, m. m. (s. 347).                                        32

 

5.9 Antalet suppleanter i kyrkliga samfälligheter med       Prop. 1987/88:21

inskränkt valbarhet

Enligt huvudregeln i 4 § andra stycket lagen om kyrkofullmäkfigval skall en församling utgöra en valkrets vid val av fullmäktige i en kyrklig samfäl­lighet i vilken församlingen ingår. Valbarheten är dock inte begränsad fill valkretsen. Alla eller vissa församlingar i samfälligheten kan emellertid ulgöra en valkrets enligl särskill beslul. I så fall kan bestämmas alt valbar­heten vid fullmäkligvalen skall vara inskränkt till valkretsen.

Detta gäller i fråga om val av såväl fullmäktige som de suppleanter som skall finnas enligl 2 kap. 32 § lagen om församlingar och kyrkliga samfällig­heter. Det är fullmäktige som bestämmer det anlal suppleanter som skall utses enligl 43 § lagen om kyrkofullmäktigval. Antalet skall vara en viss andel (högst hälflen) av del anlal platser som varje parti får i samfällighelen eller, om valbarheten är inskränkt fill valkrets, i varje valkrets.

Dessa bestämmelser kan tolkas så alt det är möjligl för fullmäktige i en samfällighet att bestämma suppleanlkvolen olika i valkretsarna, när val­barheten är inskränkt till dessa. Detta går mindre väl ihop med reglerna i 14 kap. 19 § vallagen, vilka enligt 43 § lagen om kyrkofullmäktigval skall tillämpas vid suppleantvalel. Dessa regler avser inte val med sådan in­skränkt valbarhet.

Mol denna bakgrund förordar RSV i sin promemoria (avsnitt 5.6 j) all man utesluter möjligheten atl besluta om olika andelar suppleanter i val­kretsarna i en samfällighet med inskränkt valbarhet. Enligt uppgift från verkel förekommer del aldrig eller myckel sällan atl samfälligheter beslu­tar om sådana olika kvotdelar, men ibland aktualiseras ändå frågan inför valen.

Remissinstansema har inte haft någon invändning mot RSV:s uppfatt­ning.

För min del anscrjag alt den nu behandlade frågan om olika kvotdelar suppleanter när valbarheten är inskränkt lill valkretsarna, kräver ytterliga­re överväganden. Dessa bör ske inom ramen för den översyn av vallagslift­ningen som jag har aviserat i avsnitt 5.2. Jag vill därför inte nu föreslå någon sådan lagändring som RSV förordar.

5.10 Informationen till utlandssvenskarna

RSV tar i sin promemoria (avsnitt 3.4) upp den kritik som har riktats mol främst verkel för bristande information om utlandssvenskars rösträtt i bl. a. Norge. RSV uppger att verket redan har ett samarbete med centrala folkbokföringsmyndigheten i Finland så att svenska ambassaden i Helsing­fors får adresser till alla svenska medborgare över 18 år, lill vilka man skickar valinformation i form av ansökningsblanketter om upptagande i särskild röstlängd.

Enligt uppgift från RSV planerar verket alt inför 1988 års val söka
samarbete med även de norska och danska folkbokföringsmyndighelerna
för att nå alla utlandssvenskar i Norge och Danmark med samma direkta
valinformation.                                                                                33

3    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 21

Med hänsyn lill vad RSV uppgetl anscrjag aU det inte behövs några     Prop. 1987/88:21 särskilda initiativ från min sida i saken.

5.11 Handikappanpassade vallokaler

I den i inledningen nämnda framställningen från Handikappförbundens centralkommitté begärs lagstiftning om atl landels samfiiga vallokaler skall göras tillgängliga för människor med funktionsnedsättningar.

19 kap. 6 § vallagen föreskrivs att kommunen skall tillhandahålla lämpli­ga vallokaler. Del finns dock ingen föreskrift om hur vallokalen skall vara utforfnad. Jag vill emellertid påpeka all det i RSV:s handledning för 1985 års val (Del 7 Valnämndens förberedelser) särskilt framhålls att vallokaler om möjligt bör förläggas till byggnader som är så utformade all handikap­pade personers möjligheter atl rösta underlättas. Jag har inhämtat atl motsvarande rekommendafion avses bli gjord inför 1988 års val.

Det är naturligtvis ytterst angeläget atl vallokalerna i görligaste mån är handikappanpassade. Jag är emellertid medveten om alt det inle inom alla valdistrikt finns tillräckligt många lämpliga sådana lokaler all fillgå. 1 dagens läge används ofta skolbyggnader som inle alllid uppfyller kravet på handikappanpasssade offentliga byggnader. Jag vill dock betona vikten av all valnämnderna bemödar sig om att se till all de lokaler som används för val så långt möjligt är handikappanpassade. I den mån sådana vallokaler inle finns atl tillgå bör naturligt valnämnden göra sitt bästa för all finna vallokaler som ändå är så lättillgängliga som möjligl för handikappade väljare.

Avslutningsvis vill jag också erinra om atl frågan fidigare varil aktuell bl.a. i riksdagen (se KU 1983/84:11 s. 5 f., 15) ulan aU riksdagen anseU något särskilt initiativ från riksdagens sida vara behövligt.

6 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom juslitiedepartementel upprät­tats förslag fill

1.  lag om ändring i vallagen (1972:620),

2.  lag om ändring i lagen (1972:794) om kyrkofullmäktigval,

3.  lag om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland,

4.  lag om ändring i kommunallagen (1977:179),

5.   lag om ändring i lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga
samfälligheter.

Förslagen under 4 och 5 har upprättats efter samråd med chefen för civildepartementet.

7 Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen atl anla förslagen.             34

 

8  Beslut                                                                      Prop. 1987/88:21

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar all genom proposition föreslå riksdagen att anta de lagförslag som föredragan­den har lagt fram.

35

 

Bilagal     Prop. 1987/88:21

Utdrag ur folkstyrelsekommitténs sammanfattning av betänkandet (SOU 1987:6) Folkstyrelsens villkor (betänkandet s. 15)

Reglerna om utläggning av partimarkerade valsedlar i vallokalerna före­slås ändrade så att sådana valsedlar skall läggas ut för de partier som anmält sitt deltagande i valet och som vid något av de två senaste riks­dagsvalen erhållit minsl en procent av rösterna i hela riket. Enligt nuvaran­de regler sker sådan utläggning för samtliga partier som vid det senaste riksdagsvalet uppnådde delta röstetal.

Kommittén diskuterar också väljarnas möjligheter lill förtidsröslning, dvs. poströstningen, röstningen hos utlandsmyndigheter och på fartyg samt den brevröstning som vid valen 1982 och 1985 kunnat ske från Förbundsrepubliken Tyskland. Några andra förslag lill förändrad lagstift­ning än de som föranleds av det snabbare förfarandet vid extra val läggs dock inte fram.

36

 

Bilaga 2     Prop. 1987/88:21

Folkstyrelsekommitténs lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i vallagen (1972:620)

Härigenom föreskrivs i fråga om vallagen (1972:620)'        

dels atl------ 6 kap. 4, 5 och 9 §§ samt 9 kap. 6 §---- skall ha

följande lydelse,--- .

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 kap.

4§

Efter beställning av parti, som är representerat i den församling valet gäller eller, i fråga om val till riks­dagen, vid det senaste valet har fått mer än en procent av rösterna i hela landet, tillhandahåller centrala val­myndigheten partiet blanketter lill valsedlar till det antal partiet öns­kar.

Göres beställning av annat parti än som anges i första stycket eller av annan än den som är behörig företrädare för partiet tillhandahål­ler centrala valmyndigheten blan­ketter lill valsedlar endasl om be­ställaren betalar blanketterna i för-skoU.

Efter beställning av ett parti, som är representerat i den församling valet gäller eller, i fråga om val till riksdagen, vid något av de två se­nasle valen har fåll mer än en pro­cent av rösterna i hela landet, till­handahåller centrala valmyndighe­ten partiet blanketter lill valsedlar lill det antal partiet önskar.

Görs beställning av något annat parti än som anges i första stycket eller av annan än den som är behö­rig företrädare för parfiel tillhanda­håller centrala valmyndigheten blanketter till valsedlar endasl om beställaren betalar blanketterna i förskott.

5§

I fråga om parti, som deltager i riksdagsval och som vid det senaste riksdagsvalet fått eller vid det före­slående valet får mer än en procent av rösterna i hela landet, svarar statsverket för kostnaden för blan­ketter lill valsedlar till etl anlal som motsvarar fyra gånger antalet röst­berättigade i valkretsen. Vad som sagts nu gäller även parti som ulan att ha uppnått den angivna röstan-delen är eller genom det föreståen­de valet blir representerat i riksda­gen.

I fråga om parti, som deltager i val   av   landstingsledamöter   eller

I fråga om parti, som dehär i riksdagsval och som vid något av de två senasle riksdagsvalen fåll el­ler vid del föreslående valet får mer än en procent av rösterna i hela lan­det, svarar statsverket för kostna­den för blanketter lill valsedlar lill elt antal som motsvarar fyra gånger antalet röstberättigade i valkretsen. Vad som sagts nu gäller även par­tier som ulan atl ha uppnått den angivna röstandelen är eller genom det förestående valet blir represen­terade i riksdagen.

I fråga om partier, som deltar i val   av   landstingsledamöter   eller

 

' Lagen omtryckt 1985:203.

4   Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 21

37

Föreslagen lydelse

kommunfullmäktige och som är el­ler genom del förestående valet blir representerade i den församling va­let gäller, svarar statsverket för kostnaden för blanketter till val­sedlar lill etl antal som motsvarar fyra gånger antalet röstberättigade i valet.

Nuvarande lydelse

kommunfullmäktige och som är el­ler genom det föreslående valet blir representerat i den församling valet gäller, svarar statsverket för kost­naden för blanketter till valsedlar lill etl anlal som motsvarar fyra gånger antalet röstberättigade i va­let.

Vid tillämpning av första och andra styckena beräknas antalet röstberät­tigade på gmndval av stommarna till mantalslängderna för årel.

Prop. 1987/88:21

9§

I lokal där röstning äger rum skall väljarna för varje val ha tillgång fill

1.     valsedlar som försetts med
parfi- och valbeteckning för parti
som vid det senaste riksdagsvalet
fåll mer än en procent av rösterna i
hela landet (partimarkerade val­
sedlar) saml

2. blanketter fill valsedlar.
Lantbrevbärare   som   mottager

valsedelsförsändelser bör medföra partimarkerade valsedlar och valse­ddsblankeller enligt första stycket. Partimarkerade valsedlar och valsedelsblanketter enligl första stycket tillhandahålles genom cen­trala valmyndighetens försorg.

I lokaler där röstning äger rum skall väljarna för varje val ha till­gång lill

1.     valsedlar som försetts med
parti- och valbeteckning för de par­
tier som anmält sill deltagande i
valen och som vid något av de två
senaste riksdagsvalen fått mer än
en procent av rösterna i hela landet
(partimarkerade valsedlar) saml

2.      blanketter lill valsedlar.

Lantbrevbärare som mottar val­sedelsförsändelser bör medföra partimarkerade valsedlar och valse-delsblanketler enligl första stycket.

Partimarkerade valsedlar och valseddsblankeller enligt första stycket tillhandahålls genom cen­trala valmyndighetens försorg.

Kommunen skall tillhandahålla lämpliga vallokaler. I anslutning till vallokalen eller i denna skall anord­nas lämplig plats där de partier som deltar i valen kan lägga ul sina val­sedlar. Valförrätlaren skall tillse atl väljarna där har tillgång till blanket­ter för valsedlar och partimarkera­de valsedlar för de partier som an­mält sitt deltagande i valen och som vid någol av de två senasle riksdagsvalen fått mer än en pro­cent av rösterna i hela landet.

9 kap 6§ Kommunen skall tillhandahålla lämpliga vallokaler. I anslutning till vallokalen eller i denna skall anord­nas lämplig plats där de partier som deltager i valen kan lägga ul sina valsedlar. Valförrätlaren skall tillse atl väljarna där har tillgång till blan­ketter för valsedlar och partimarke­rade valsedlar för parti som fått mer än en procent av rösterna i hela landet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

38

 

Bilaga 3     Prop. 1987/88:21

Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över folkstyrelsekommitténs betänkande (SOU 1987:6) Folkstyrelsens villkor, såvitt avser frågorna om utläggning av valsedlar och brevröstning

Remissyttranden har avgetls av kammarrätten i Göteborg, postverket, riksskatteverket, juridiska fakulletsnämnderna vid Stockholms och Lunds universitet, länsstyrelserna i Stockholms, Kalmar, Skaraborgs och Väster-nortlands län. Landstingsförbundet, Stockholms, Enköpings, Tierps, Norrköpings, Gollands, Malmös, Höganäs, Falkenbergs och Sundsvalls kommuner, Gävleborgs läns och Norrbottens läns landsting saml Ullands-svenskarnas förening.

39

 

Bilaga 4    Prop. 1987/88:21

RIKSSKATTEVERKET    PROMEMORIA

Valsektionen                              1986-06-30

Erfarenheter m. m. från 1985 års allmänna val

Innehållsförteckning

1 Inledning ........................................................

1 Förändringar lill 1985 års val ...............................

3 Speciella frågor vid 1985 års val...........................

3.1    Valsamverkan...............................................

3.2    Möjligheten att utnyttja annans partibeteckning vid beställning av valsedlar   

3.3    Ansökningsförfarande vid registrering av partibeteckning    

3.4    Information till utlandssvenskar i bl. a. Norge......

4 Uppföljning av 1985 års val..................................

4.1                                                                  Granskning av underkända förlidsrösler

4.1.1    Förlidsröster vid riksdags-, landstings- och kommunfull-mäkligval

4.1.2    Brevröster.............................................

4.1.3    Förtidsröster vid kyrkofullmäktigval.............

4.2                                                                  Sammanfattning av synpunkter och förslag    

5 Förslag lill förändringar till 1988 års val...................

5.1    Den fria nomineringsrällen och begreppet "parfi"..

5.2    Registrering av partibeteckning och anmälan av kandidater ...

5.3    Valkuvert............................................... '....

5.4    Förtidsröstning.............................................

 

5.4.1    Poströstning..........................................

5.4.2    Brevröstning..........................................

 

5.5    Kyrkofullmäktigval..........................................

5.6    Övrigt.........................................................

6 Statistik...........................................................

1 Inledning

Riksskatteverket (RSV) har efter de senasle valen till juslitiedepartemen­tel redovisat sina erfarenheter och lämnat förslag till förändringar i syfte att förenkla vissa förfaranden och också att minska kostnaderna.

I denna promemoria kommer RSV all beskriva de administrativa och vallekniska problem som uppmärksammals vid 1985 års val och i vissa avseenden föreslå förändringar. Synpunkter och förslag som är av allmän betydelse och/eller framförda av flera valmyndigheler/valintressenler och vars huvudsyften RSV delar ulan alt lägga några egna förslag kommer all redovisas under rubriken 4.2 Sammanfattning av synpunkter och förslag.

I övrigt diskuteras inom RSV vissa frågor kring den slutliga sammanräk-   40

 

ningen l.ex. villkoren för valbarhet och reglerna för att utse suppleanter     Prop. 1987/88:21 vid kyrkofullmäktigval. RSV avser att eventuellt senare återkomma med en redovisning rörande dessa frågor.

Inför kyrkomötesvalen 1985/86 fick RSV i egenskap av central valmyn­dighet uppdrag av regeringen att ställa sin sakkunskap till förfogande. RSV avser att lill civildepartementet lämna synpunkter på den i detta samman­hang tillämpliga vallagsliftningen, något som beräknas kunna ske under hösten 1986.

2 Förändringar till 1985 års val

Några av de synpunkter som behandlades i RSVs promemoria efter 1982 års allmänna val föranledde ändringar i vallagsliftningen med giltighet fr.o.m. 1985 års val. Genom ett tillägg i länsslyrdsdnstmklionen fick länsstyrelserna vid 1985 års val även formellt del regionala ansvaret för allmänna val. I anslutning härtill ändrades RSV uppläggningen av sin valutbildning gentemot länsstyrelserna. De vikfigaste ändringarna i lagstiftningen lill 1985 års val var följande:

-    RSV skulle kostnadsfritt tillhandahålla valsedlar för riksdagsvalet för parti som fått mer än en procent av rösterna i hela riket

-    partiernas kostnadsfria andel valsedlar minskades

-    torsdagen före valdagen var sista dag för poströstning vid kyrkofullmäk­tigval.

Ändringen i 6 kap. 5 § vallagen innebar all RSV vid 1985 års riksdagsval skulle fillhandahålla valsedlar kostnadsfritt förutom för de fem riksdags­partierna även för Krislen Demokratisk Samling (KDS) och Miljöpartiet De Gröna. Samtidigt minskades den kostnadsfria kvoten valsedlar från fem lill fyra gånger antalet röstberättigade.

Enligt RSVs beräkningar i promemorian efter 1982 års val skulle endasl ändringen av andelen kostnadsfria valsedlar innebära en kostnadsbespa­ring för statsverket på 2,3 miljoner kronor. Den preliminära beräkningen efter 1985 års val visar all besparingen på valseddskoslnaderna troligen stannar vid drygl 1 miljon kronor.

Ändringen i 30 § lagen om kyrkofullmäktigval av poströstningsperiodens längd vid 1985 års kyrkofullmäktigval innebar alt torsdagen före valdagen var sista dag för väljaren all poslrösla. Della innebar all samtliga poströs­ter kunde behandlas av valförrättarna vid den preliminära rösträkningen. DeUa betydde i sin lur alt valnämnden inle behövde ha någon preliminär rösträkning.

3 Speciella frågor vid 1985 års val

Vid 1985 års allmänna val har fyra frågor väckt särskill slor uppmärksam­het nämligen - valsamverkan mellan Centerpartiet och Kristen Demokrafisk Samling

(KDS)                                                                                         41

 

—möjligheten atl utnyttja annans partibeteckning vid beställning av val-     Prop. 1987/88:21 sedlar

—ansökningsförfarandet vid registrering av partibeteckning

—information till utlandssvenskar i Norge om upptagande i särskild röst­längd.

3.1    Valsamverkan

Med anledning av den valsamverkan som förekom vid 1985 års val mellan Centerpartiet och Kristen Demokrafisk Samling (KDS) begärde partiet Krislen Demokratisk Samling (KDS) alt RSV inte skulle tillhandahålla partimarkerade valsedlar för partiet i riksdagsvalet i vallokal, på postkon­tor, hos utlandsmyndigheter och på fartyg. RSVs beslut all valsedlarna skulle läggas ul enligt 6 kap. 9 § vallagen blev föremål för prövning hos valprövningsnämnden och därefter hos regeringsrätten.

Valprövningsnämnden anförde i sill beslul att RSV lagligen inle kunnat bifalla framställningen. Den aktuella frågeställningen har inte berörts i förarbetena till vallagen. Den pressdebatl som fördes i samband med besluten visade atl fillämpningen av bestämmelserna fick konsekvenser som starkt ifrågasattes.

Krislen Demokratisk Samling (KDS) som sålunda inle "ställde upp" i riksdagsvalet under sin egen partibeteckning fick alltså genom RSVs för­sorg valsedlar ullagda i lokaler där röstning ägde mm. Partibeteckningen Kristen Demokrafisk Samling (KDS) erhöll i riksdagsvalet 1985 exakt 5 000 röster. Eftersom partiet fick mindre än en procent av rösterna i hela rikel kommer RSV följaktligen inle alt till 1988 års val tillhandahålla partimarke­rade valsedlar för riksdagsvalet och därmed inle heller för landstings- och kommunfullmäkligvalen.

Före valet fick RSV och länsstyrelserna många förfrågningar om hur valsedlar med partibeteckningarna Centern, Centerpartiet och Krislen De­mokratisk Samling (KDS) skulle sorteras vid den slufiiga sammanräkning­en. Efersom förhandsbesked inle kan ges i sådana frågor uppstod Iveksam-heler, som tyvärr slufiigen måste medföra osäkerhet hos väljarna.

Vid sammanräkningen gjorde länsstyrelserna den bedömningen atl val­sedlar med beleckningen Centerpartiet skulle läggas samman med gruppen Centern, medan valsedlarna med beteckningen Krislen Demokratisk Sam­ling (KDS) skulle utgöra en egen grupp. Några formella besvär över dessa bedömningar anfördes inle. Två av de besvärsärenden som prövades av valprövningsnämnden hade dock sin grund i den vid 1985 års val aktuella valsamverkan (VPN Dnr 34-1985 och 41 -1985).

Eftersom dessa frågor inle berörts i vallagens förarbeten och fill sin nalur är svåra all hanlera anser RSV all de bör bli föremål för utredning.

3.2    Möjligheten att utnyttja annans partibeteckning vid
beställning av valsedlar

Vid tidigare val har det inte i någon större utsträckning förekommit atl

någon utnyttjat annal partis registrerade partibeteckning för atl trycka      42

 

valsedlar med sina kandidater, s.k. pirallisla. Vid 1985 års val utnyttjade     Prop. 1987/88:21 Opinionspartiet den möjlighet, som principen om den fria nomineringsräl­len och vallagens bestämmelser om beställning av valsedlar ger i della fall.

Opinionspartiels anmälda ombud beställde valsedlar för riksdagsvalet med Moderata Samlingspartiets beteckning och kandidater för Qorton valkretsar och därutöver en s. k. rikslista. I samtliga fall användes Modera­ta Samlingsparfiets innehåll på namnvalsedlarna på så sätl alt kandidaterna nr 2 och 3 ersattes med kandidater för Opinionsparliet. I Stockholms kommuns riksdags valkrets fick Moderata Samlingspartiet 136899 röster varav 3 879 utgjordes av piratlislor, som tryckts i 10000 exemplar. I övriga valkretsar fick pirallistan ingen större spridning.

För alt förhindra atl piratlislor får "draghjälp" av det främsta namnet för etl parti som redan har representation i den församling valet gäller bör skyddet för registrerade partibeteckningar ges en annan utformning på säll som RSV anvisar under punkten 5.2 Registrering av partibeteckning och anmälan av kandidater.

3.3 Ansökningsförfarande vid registrering av partibeteckning

Vid registrering av partibeteckning skall fill RSV inges ansökan med bila­gor, däribland förklaringar från partiels medlemmar att de biträder ansö­kan - för riksdagsval 1 500 personer. Medlemsförleckningarna blir hos RSV offentliga handlingar.

Till 1985 års val ansökte Europeiska Arbetarpartiet (EAP) om registre­ring av partibeteckning. Till ansökan var fogade cirka 1 850 medlemsför­klaringar. Efter prövning av ärendet beslutade RSV all bifalla ansökan.

I en tidningsartikel anklagades partiet dels för att ha förfalskat medlems­förklaringarna, dels för all under falska förespeglingar ha värvat medlem­mar. Polisanmälan gjordes i tre fall, varvid förklaringarna infordrades för polisutredning. RSVs handläggning av ärendet anmäldes till justitieom­budsmannen.

Vid registrering av en partibeteckning för riksdagsval kontrollerar RSV belräffande förklaringarna medlemmarnas anlal, medborgarskap, ålder och kyrkobokföring - någol som är tidskrävande. Medlemsförklaringarna kan betraktas som en form av åsiklsregister, vilkel i del angivna registre­ringsärendel medfört myckel merarbete för RSV och oro bland allmänhe­ten. Efter publiceringen av beslutet om registreringen fick RSV några hundra förfrågningar om namnuppgifter på medlemsförklaringarna. Efter mordet på statsminister Olof Palme fördubblades intresset från press, massmedia och allmänhet. Medlemsförklaringarna begärdes sedan på nytt in av polismyndigheten.

Till 1988 års val har vallagens bestämmelser om registrering av partibe­teckning ändrats så alt medlemsförklaringarna förutom att inges lill RSV kan uppvisas för notarius publicus, som har att utfärda intyg om della, vilkel förutsäller att kontroll förelagils av medlemmarnas rösträtt.

RSV anser dock atl de olägenheter som angetts ovan kvarstår trots
ändringen i vallagen och att detta talar för en ändring av institutets registre-   43

 

ring av partibeteckning. I avsnittet 5.2 Registrering av partibeteckning och     Prop. 1987/88:21 anmälan av kandidater visar RSV hur så kan ske.

3.4 Information till utlandssvenskari bl. a. Norge

I samband med alt röstkorlen i mitten av augusti 1985 distribuerades till väljarna förekom kritik både från enskilda och i massmedia på grund av att åtskilliga utlandssvenskar i Norge inte upptagits i särskild röstlängd. Kriti­ken riktade sig främsl mot den centrala valmyndigheten för bristande information om utlandssvenskars rösträll.

Frågan togs upp av justitieombudsmannen (JO), som i uttalande 1985— 09-16 konstaterade all "RSV gör vad man rimligen kan begära för att informationen skall nå så många som möjligt. Man måste också kunna fordra en viss aktivitet från de röstberättigade utlandssvenskarnas sida".

RSV har redan i valsammanhang ell samarbete med centrala folkbokfö-ringsmyndigheten i Finland, som innebär atl svenska ambassaden i Hel­singfors erhåller elt utdrag ur finska befolkningsregislrel som visar bl.a. adresser till alla svenska medborgare över 18 år. Till dessa skickar därefter ambassaden valinformation i form av ansökningsblanketter om upplagan­de i särskild rösfiängd.

RSV avser därför att lill kommande val söka samarbete även med de norska och danska folkbokföringsmyndigheterna för alt försöka nå alla utlandssvenskar i Norge och Danmark med samma direkta valinformation.

Från isländska ambassaden har nyligen riktals en framställning till statis­tiska centralbyrån om all få en adressförteckning över isländska medbor­gare bosatta i Sverige. I samband med behandlingen av denna begäran avser RSV alt söka utverka atl svenska ambassaden i Reykjavik inför 1988 års val skall få adresser till svenska medborgare bosatta på Island.

4 Uppföljning av 1985 års val

RSV har på liknande sätl som efter 1982 års val försökt få fram synpunkter och erfarenheter som underlag för förslag till ändringar i valadministra­tionen och vallagstiftningen lill 1988 års val. Uppföljningen har skett genom

-    personliga kontakter

-    konferenser

-    skriftliga förfrågningar

-    granskning av underkända förtidsröster.

Det tillägg i länsstyrdsdnstmkfionen som kom lill 1985 års val hade
samband med all RSV ändrade sin valulbildning gentemot länsstyrelserna.
Varje länsstyrelse utsåg en valutbildare som genom RSVs försorg fick
utbildning och material för såväl utbildning av personal inom länsstyrelsen
som av valnämnderna. RSV har med anledning av denna nya modell för
utbildning genom personliga besök på många länsstyrelser vid åtskilliga
tillfällen haft möjlighet att höra länsstyrelsens åsikt om inte endast utbild­
ningsplanen utan också om oklarheter i och svårigheter med vissa bestäm- 44

 

melser i vallagsliftningen. Länsstyrelserna har efter valen vid uppföljnings-     Prop. 1987/88:21 konferenser gett valnämnderna tillfälle all både muntligt och skriftligt lämna synpunkter och förslag på utbildningsinsatserna, valmalerial, hand­ledningar m. m.

RSV har därefter samlat valulbildare öch valansvariga på länsstyrelser­na och diskuterat frågor som väckts av valnämnderna eller som uppkom­mit hos länsstyrelserna själva. RSV har vidare genom skriftliga förfråg­ningar vänt sig lill de politiska partiernas riksorganisationer, till valsedels-tryckerierna och iryckerikonlrollanterna för alt få fram synpunkter och eventuella önskemål om förändringar.

Granskning av underkända förlidsröster har skell efter 1985 års val på de tio länsstyrelser som valdes ul efter 1982 års val. Förra gången granskades samtliga avgivna brevrösler, både godkända och underkända - denna gång endast underkända röster på de tio länsstyrelserna. I år granskades för första gången också underkända poströster vid kyrkofullmäkligvalen.

Slutligen har RSV också mottagit etl anlal mer eller mindre realistiska förslag från privatpersoner - väljare, valförrättare, bud för väljare, uppfin­nare av tekniska hjälpmedel m fi.

4.1 Granskning av underkända förtidsröster

RSVs syfte med granskningen av de underkända förtidsrösterna har varil alt se om några skillnader skulle kunna påvisas i förhållande lill 1982.

Vid granskningen av de förlidsröster som underkänts av valförrättare och därefter överprövats av valnämnden har stor försiktighet iakttagits för atl inle valhemligheten skulle avslöjas. Vid genomgången har RSV haft tillgång inle enbart till omslagen utan också lill protokoll från valdistrikten, valnämnderna och länsstyrelserna.

4.1.1 Förtidsröster vid riksdags-, landstings- och kommunfullmäktigval

Med förlidsröst avses i forlsällningen ylterkuvert IV som kan innehålla kuvert med valsedlar för etl, två eller tre val.

Omfattningen av förtidsröster exklusive brevröster för de två senasle valen framgår av följande sammanställning:

 

 

1982

1985

Antal förtidsröster

1991485

2099317

Antal förtidsröster underkända av valförrättare, varav underkända även

6481 4494

7806 6072

av valnämnderna Förtidsröster behandlade

68315

61617

endasl av valnämnden

Totalt underkända förtidsröster

5 647

7095

Ökningen av antalet förtidsröster i förhållande lill 1982 års val var 5,5 %.
Antalet förtidsröster som underkändes av valförrättarna ökade med 20,4 %     45

5    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 21

och valnämnderna gjorde i större utsträckning än vid förra valet samma     Prop. 1987/88:21 bedömningar som valförrättarna dvs fann inle skäl alt godkänna rösterna.

Del torde vara svårt att hitta någon entydig förklaring till del ökade antalet underkända förtidsrösler. En sannolik anledning är dock all både valnämnder och valförrättare fåll mera direkl och praktisk utbildning till 1985 års val och att denna lett lill större uppmärksamhet vid bedömningen. Synpunkter har också framförts aU RSVs handledningar och protokoll denna gång varit enklare och därmed bättre att arbeta med vid.granskning­en av förtidsröslerna.

Sedan resultatet av granskningen på de tio länsstyrelserna jämförts med protokollen, sammanställts och analyserats har RSV försökt att göra en uppskattning av antalet "funktionärsfd" för hela rikel. De bedömningar som RSV gjort vid granskningen är dock inte helt tillförlitliga, eftersom del inle alllid varil möjligl att finna någol skäl lill alt en förtidsröst underkänts. Från del totala antalet underkända förtidsrösler 7095, måste först ell anlal röster räknas som inle tillhör gmppen funklionärsfel, nämligen

—dubbelröster dvs förtidsröster som underkänts därför väljaren röstat i vallokal,

—förtidsröster avgivna för val där rösträtt inle förelegat och slutligen

—förtidsrösler, vars fel eller brister röslmoUagaren inle kunnat upptäcka (fel på innehållet i valsedelsförsändelser).

I slort sett har därvid 3 000 förtidsrösler återstått. En tredjedel av dessa röster har utgjorts av kuvert med mer än en valsedel av samma färg. Sådana kuvert skall såtillvida godkännas av valförrättarna alt de stoppas ner i valurnorna men de skall därefter behandlas på särskill sätt, så atl länsstyrelserna får pröva valsedlarnas giltighet.

De resterande cirka 2000 rösterna har lill största delen beslåll av kuvert med valsedlar för olika val och felakfigt ifyllda ylterkuvert för valsedels­försändelse. Dessa utgör ungefär en promille av samtliga avgivna förtids­rösler.

Sammanfattningsvis kan RSV konstalera att del inle finns några påvis­bara skillnader i förhållande till 1982 års granskning och all del inle heller denna gång har märkts några klara skillnader i behandlingen av förtidsrös­lerna lokalt och regionalt. Del mest anmärkningsvärda torde vara att såväl valförrättare som valnämnder felaktigt underkänt valkuvert med mer än en valsedel av samma färg i stället för all lämna dessa kuvert lill länsstyrel­sens slutliga granskning. Till näsla val avser RSV all i samband med utbildningen särskilt la upp denna fråga.

Trots atl fyra av de fem omvalen föranleddes av funktionärs- eller myndighetsfel anser RSV atl mottagningen och behandlingen av förtids­röslerna vid 1985 års val i slort sell har fungerat tillfredsställande. RSV har dock för avsikt all undersöka om åtgärder kan vidtas lill näsla val t.ex. genom utbildning och informafion för all om möjligl minska andelen under­kända förtidsrösler.

4.1.2 Brevröster

Vid uppföljningen efter 1982 års val där brevröstning skedde för första

gången kunde RSV konstatera atl andelen brevrösler, som underkänts var   46

 

betydligt större än andelen underkända övriga förfidsröster, där röstmotla-     Prop. 1987/88:21 gare medverkat. Till 1985 års val omarbetades del informationsblad, som åskådliggör för väljaren hur en korrekt brevröst skall anordnas.

Vid 1982 års val avgavs 2157 brevröstningsförsändelser varav 11% underkändes och vid 1985 års val 2235 varav 8% underkändes. Gransk­ningen av de underkända rösterna visar i slort sett samma resultat som efter förra valet. De vanligaste felorsakerna är all röstkort saknas eller all ylterkuvert varit felaktigt eller bristfälligt ifyllt.

Enligl RSVs bedömning är andelen underkända brevrösler fortfarande otillfredsställande slor. Såvitt RSV emellertid kan se finns del små möjlig­heter atl yllerligare minska andelen annal än med genomgripande förenk­lingar i lagen om brevröstning.

4.1.3 Förtidsröster för kyrkofullmäktigval

Efter 1985 års val har RSV på grund av de ändrade bestämmelserna om poströstning för första gången granskat underkända förtidsrösler för kyr­kofullmäktigval.

Antalet poströster vid 1985 års kyrkofullmäktigval uppgick enligt postverket lill 180802, vilket i förhållande till 1982 är en minskning med 6580 röster. Några sammanställningar över avgivna röster och valdelta­gande för hela riket föreligger inte ännu.

Eftersom poströstningen avslutades på torsdagen före valdagen och någon preliminär rösträkning inte skulle företas av valnämnderna var det av stor belydelse att alla poströster nådde vallokalerna i lid före röst­ningens avslutning på valdagen. Av länsstyrelsernas redovisningar framgår all det totalt i landet underkändes 67 röster därför atl de inte nått valloka­lerna i lid. Totalt har 810 förtidsrösler underkänts, varav 204 varit dubbel­röster.

RSV har genomgående vid sin granskning på de tio länsstyrelserna funnit att röster har tagits emot för val där rösträtt inle funnits. I utbild­ningen för röslmotlagare inför näsla val kommer denna fråga all särskill behandlas. I övrigt har RSV inle funnit någol särskilt anmärkningsvärt belräffande behandlingen av förlidsrösler vid kyrkofullmäktigval.

4.2 Sammanfattning av synpunkter och förslag

RSV lar under mbriken 5 Förslag till förändringar lill 1988 års val upp frågor som enligt RSVs bedömning bör bli föremål för utredning/åtgärd. Dit har också förts en dd av de synpunkter och förslag som framförts av länsstyrelser, valnämnder, valförrättare, väljare, politiska partier m. fi.

Synpunkter som rört valmaterial, utbildning och handledningar m.m. och som inle kräver lagändringar redovisas inte här utan kommer atl prövas inom verkel.

Bland vissa övriga synpunkter och förslag finns följande som framförts
av många eller allmänl bedömts som intressanta:                                   47

 

Förtidsröstning                           ,                                  Prop. 1987/88:21

-     avsluta poströstningen på torsdag före valdagen även i septembervalen

-     slopa poströstning på valdagen

-     förbjud poströstning i hemortskommunen på valdagen

-     gör förtidsröslningen definitiv antingen så atl förtidsröslerna kan

läggas ner i valurna omedelbart efter avprickning i rösfiängd eller att nedläggning i valurna får ske efter visst klockslag på valdagen

-     slopa röstmottagning på postkontor och inför någon form av brevröst­ning i stället

-     tillåt brevröstning även från andra länder än Förbundsrepubliken Tysk­land, t. ex. USA.

Valtid

- avsluta röstningen kl 18.00 alternafivt kl 19.00 på valdagen.

Valperiod

- förläng valperioden lill fyra år.

Valdagen

- inför skilda valdagar.

5 Förslag till förändringar till 1988 års val

I det följande kommer RSV alt i elt anlal punkter redovisa speciella frågor som uppmärksammats i samband med 1985 års val. I några fall anges länkbara vägar att lösa problemen.

5.1 Den fria nomineringsrätten och begreppet "parti"

Sverige har av tradition fri nomineringsrätt i allmänna val, vilket innebär atl en väljare själv kan bestämma partibeteckning och kandidatnamn på sin valsedel.

Den fria nomineringsrälten har en stark koppling till begreppet "parti". De politiska partierna tillhandahåller väljarna valsedlar på vilka tryckts beteckningen för den partiorganisation som ställer upp lill val. Enligl 3 kap. 7 § regeringsformen skall mandaten fördelas mellan partier. Enligt 13 kap. 6 § 5 p. vallagen ordnas valsedlarna vid rösträkningen i grupper efter partibeteckning. Vid mandatfördelningen är det dessa grupper av valsedlar som utgör "partierna" och således inte den organisation/de organisationer som finns bakom partibeteckningen.

RSV och länsstyrelserna har emellertid atl hanlera elt annat parti­
begrepp i samband med registrering av partibeteckning, anmälan av kandi- 48

 

dater och beställning av valsedlar. Då avses uppenbart en organisation/     Prop. 1987/88:21 förening med rättskapacitet.

En valsedel skall för all vara giltig uppta en partibeteckning. På grund av den fria nomineringsrällen och regeringsformens definition av parti måsle länsstyrelserna vid den slufiiga sammanräkningen giltigförklara och la hänsyn till alla valsedlar som upptar partibeteckning.

Vid del senasle riksdagsvalet avgavs 5 567022 giltiga valsedlar. Sedan rösterna för riksdagspartierna. Miljöpartiet De Gröna, Socialistiska partiet och Krislen Demokratisk Samling (KDS) frånräknats återstår nära 5300 röster. Dessa röster fördelar sig på drygt 800 olika beteckningar, varav fyra stycken är registrerade partibeteckningar. Av återstoden kan nämnas Ta­lande tomma stolar med 813 röster och Kalle Ankaparliel med 302 röster. Övriga nonsensbeleckningar som t ex Kaffegökens vänner, Mina dröm­mars parti eller Partiet Mors pågar fick endasl en eller några få röster. Utmärkande för dessa valsedlar är all de nästan utan undanlag saknar kandidalnamn.

Länsstyrelsernas granskning, bedömning och vidare hantering av dessa valsedlar är myckel betungande - särskill med hänsyn lill den lidspress som råder vid sammanräkningen.

En lösning på delta problem skulle kunna vara att det skapas regler för när elt parti skall anses ha "ställt upp i val". För alla valmyndigheter, för massmedia (valvakan) och inle minst för väljarna föreligger elt faktiskt behov och intresse alt före valet få besked om vilka partier, som ställer upp i respektive val.

RSV anser atl det är angeläget alt de frågor närmare utreds som hör samman med den fria nomineringsrälten och begreppet "parti" och som redovisats ovan och under avsnitten 3.1 Valsamyerkan och 3.2 Möjlighe­ten att utnyttja annans partibeteckning vid beställning av valsedlar.

5.2 Registrering av partibeteckning och anmälan av kandidater

Det skydd som vallagen erbjuder ett parti som låter registrera sin partibe­teckning innebär bl.a. att någon förväxlingsbar partibeteckning inle får registreras. Genom anmälan av kandidater skapas ell visst skydd för partiets beteckning. De tidigare villkoren om registrering för all elt parti skall få rätl atl lägga ur partimarkerade valsedlar på bl.a. postkontor upphörde lill 1985 års val.

Registrering av partibeteckning är inle någol villkor för all etl parti skall
få ställa upp i val. Det skydd som registreringen ger är egentligen ganska
svagt, eftersom del inle hindrar ett annal parti från att uppträda i val under
en förväxlingsbar partibeteckning eller rent av under den registrerade
beteckningen (pirafiisla). De partier som kan ha någon som helst nytta av
all få sin partibeteckning registrerad torde vara de som har representation i
den församling som valet gäller. Del nuvarande ansökningsförfarandet
med tillhörande medlemsförklaringar skulle säkert med fördel kunna ersät­
tas av en automatisk registrering för de partier som fått represenlafion eller     49

 

för val lill riksdagen vid det senaste valet fått mer än en procent av     Prop. 1987/88:21 rösterna i hela landet.

Det behov som dessa partier kan tänkas ha av all sprida information om sina officiella kandidater finns kvar och skulle kunna tillgodoses genom atl institutet anmälan av kandidater bibehålls. Skyddet bör i så fall ändras från all ha varil elt skydd för partibeteckningen till atl vara ell skydd för partiets officiella kandidater genom att valsedlar med dessa anmälda kan­didaters namn får beställas endast av partiets behöriga företrädare.

Som en följd av detta måste bestämmelsen i 14 kap. 5 § 3 p. vallagen ulgå. Den slora fördelen blir då all partiets främsta kandidater inte kan förekomma som första namn på s. k. piratlislor och atl därigenom elimine­ras den nuvarande uppenbara risken för all väljarna vilseleds.

Förfarandet vid registrering av parfibeleckning, anmälan av kandidater m. m. kräver stora arbetsinsatser av såväl de politiska partierna som berör­da valmyndigheter. RSV ser inga olägenheter i atl hell slopa institutet registrering av partibeteckning. De väljare som inte har tillgång till sitt partis namnvalsedlar har emellertid elt visst behov av att få besked om vilka som är partiets främsta namn. Även av den anledningen bör man behålla möjligheten för de partier som har representation atl anmäla kandi­dater. Listor över dessa anmälda kandidater bör även i fortsättningen tillhandahållas i vallokal, på postkontor, hos utlandsmyndigheter och på fartyg.

5.3 Valkuvert

Vid röstningen skall väljaren stoppa in en valsedel för respektive val i ett kuvert. Olika kuvert tillhandahålls beroende på om röstningen sker per­sonligen eller genom bud. Skälen till alt olika kuvert skall användas i dessa fall finns redovisade i vallagskommitténs betänkande Översyn av vallagen 2 (SOU 1980:45). Till 1988 års val har RSV beslutat om följande nyheter:

-     val- och innerkuverten har i underkanlen en perforerad flik som kan
rivas bort. Denna ersätter del snöre som fanns i de fidigare kuverten

—    texten på valkuvertet är svart och fliken har en svartgrå lon medan
innerkuvertet har brun text och brun flik. Texten på ytterkuvertet som
hör ihop med innerkuvertet är också brun.

Fördelarna med de nya kuverten är atl de underlättar för väljare all ta rätl kuvert och alt stoppa in valsedel, för röslmotlagare all ta emot räll kuvert och dessutom för valförtällare vid öppnandet. Etl mycket viktigt skäl atl förändra kuverten har varil kostnadsaspekten. I samband med atl beslut fattades om de nya kuverten beräknades RSV spara närmare 2 mil­joner kronor. Besparingarna kommer dock inte alt märkas fullt ut förrän först efter 1988 års val.

Antalet väljare som röstat med valseddsförsänddse vid 1985 års val kan
antas uppgå till 200000. Del faktiska behovet av innerkuvel II blir då
600000 och av ylterkuvert III 200000. Trots all riksdagspartierna minska­
de sina beställningar med cirka hälften uppgick antalet beställda inner­
kuvert II lill 6 miljoner och ytterkuvert III till 2,2 miljoner. Totalt har RSV    50

 

till 1985 års val levererat 9 miljoner innerkuvert II och 3,2 miljoner ytter­kuvert III.

RSV anser all efter 1988 års val undersöka hur de nya typerna av kuvert fungerat. De nya kuverten är visserligen billigare än de tidigare att tillverka men med tanke på de slora mängderna kuvert och kostnaderna för dem anser RSV atl frågan om kuvert bör utredas förulsältningslösl.

Det mest radikala är i sä fall att helt slopa val- och innerkuverten vilket förutsätter en annan typ av valsedlar l.ex. "slutna" sedlar. En annan lösning är alt slopa endast innerkuverten och låta valsedelsförsändelser ske med valkuvert och ytterkuvert. Något som ocksä borde undersökas är möjligheterna att direkt till varje röstberättigad samtidigt med röstkorten översända valkuverten.

Prop. 1987/88:21

5.4 Förtidsröstning

Förfidsröstning kan ske på postkontor, hös utlandsmyndigheter, på fartyg och genom brevröstning.

5.4.1 Poströstning

I vallagen anges all den som på grund av vistelse utomlands eller på annan ort inom rikel eller av annat skäl inte kan rösta i sin vallokal på valdagen får avge förtidsröst.

Det stora anlalet poströster vid septembervalen visar alt väljarna nume­ra ser förtidsröslning som elt fritt alternativ lill röstning i vallokal.

Anlalet poströster vid de fyra senasle valen har varil

1976 1 197906

1979 1517623

1982 1968057

1985 2077 905

eller   21,95% av avgivna röster 27,69 35,10 37,00

Ökningen av antalet poströster vid 1985 års val blev som synes inte lika stor som tidigare, vilket möjligen kan tolkas på alt poströstningen nu har så slor omfattning all takel börjar nås.

Kostnaderna för postverkets röstmottagning vid septembervalen 1985 har totalt uppgåll lill 17 130000 kronor.

 

Röst avgiven

Antal

Kostnad/röst

Totalt kr

Före valdagen

 

 

 

i vanlig kassa

1299492

3:21

4170000

i särskild kassa

586318

7:76

4550000

med lantbrevbärare

103956

14:09

1465000

på vårdinrättningar

49064

55:74

2735000

På valdagen

30075

107:74

4210000

Postverket har av statsverket begärt ersättning för sin medverkan vid 1985 års val med totalt 72430000 kronor, varav röstmottagning m. m. vid kyrkofullmäkligvalet belöper sig på 1410000 kronor. Stora besparingar

51

 

skulle givetvis kunna göras om de röstberätfigade skulle kunna förmås atl     Prop. 1987/88:21 rösta i vallokal i större utsträckning än för närvarande. Det torde dock inte vara realistiskt alt tro alt så kan ske.

Vissa besparingar skulle emellerfid kunna göras om poströstningen på valdagen begränsades. Liksom efter 1982 års val har man kunnat konstate­ra atl de allra flesta av poströsterna på valdagen har avgelts i väljarens hemortskommun. Vid 1985 års val hade cirka 2100 postkontor öppet på valdagen. Enligl postverkels uppskattning kan antalet öppna postkontor reduceras till 1 500 med bibehållna fullgoda möjligheter för väljarna att rösta. RSV avser atl i samråd med postverket göra en sådan begränsning fill 1988 års val.

Enligl vallagen skall postkontor vara öppet för röstmottagning på val­dagen minsl en timme före klockan 11 och minst en timme efter klockan 15. Av de cirka 2100 postkontoren hade vid 1985 års val endast 124 st längre öppethållande än vallagens minimikrav. RSV ifrågasätter behovet av all ha de två obligatoriska timmarna för öppethållande åtskilda. Ur prakfisk och koslnadsmässig synpunkt borde det vara enklare och billigare alt ha en sammanhängande öppettid. En sådan ändring torde inte medföra någon försämring av servicen för väljarna. Möjligheten att utöka öppet­tiderna skall givetvis finnas kvar.

Den verkligt stora kostnadsbesparingen skulle naturligtvis vara alt på samma sätt som vid kyrkofullmäktigval avsluta poströstningen på torsda­gen före valdagen. Vid uppföljningar efter valet har delta föreslagils av många valnämnder. Den största besparingen uppkommer hos postverket eftersom kostnaderna för röstmottagning på valdagen helt bortfaller. Vida­re uteblir då valnämndens preliminära rösträkning på onsdagen efter val­dagen. En annan fördel är att det preliminära valresultatet blir säkrare eftersom det omfattar samfiiga avgivna röster.

Vid kyrkofullmäkligvalet 1985 avgavs 180802 poströster. Av dessa nåd­de totalt i riket endast 67 inle rätt valdistrikt i lid på valdagen. Det finns enligl RSVs bedömning ingen anledning anla atl etl avslutande av poströst­ningen på torsdagen före valdagen även vid val lill riksdagen, landsting och kommunfullmäktige skulle fungera sämre.

De få väljare som då skulle mista sin möjlighet atl rösta är de som opianeral måsle lämna sina hemorter efter del atl postkontoren stängt på torsdagen före valdagen och inte hinner göra i ordning en valsedelsförsän­delse.

På minussidan måsle också noteras atl

-     valnämndens överprövning av underkända förtidsrösler i vallokal bort­faller

-     förlidsrösler från utlandsmyndigheter och fartyg måsle vara RSV till­handa senast onsdagen före valdagen

-     brevröster från Förbundsrepubliken Tyskland måste vara valnämnden tillhanda senast onsdagen före valdagen

-     kraven ökar på postverkels och valnämndernas distribution av förtids­röster.

Sammantaget gör RSV den bedömningen alt fördelarna är så slora atl
man allvarligt bör överväga all avsluta poströstningen i september i mot-   52

svarande tid före valdagen som vid kyrkofullmäktigval.

 

5.4.2 Brevröstning                                                         Prop. 1987/88:21

Genom särskild lagstiftning har vid de två senasle valen röstberättigade som vistats i Förbundsrepubliken Tyskland haft möjlighet att rösta genom atl därifrån sända sina valsedlar lill valnämnden med posten, s.k. brev­röstning.

Vid extra val lill riksdagen finns i vallagen särskilda bestämmelser som innebär alt valet skall genomföras på kortare lid än vid ordinarie val. Utlandsmyndigheter och fartyg med röstmottagning har av den anledning­en försetts med paket innehållande bl. a. valkuvert och partimarkerade valsedlar.

Lagen om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland (SFS 1985:205) var tillämplig endasl på 1985 års allmänna val. Om röstberättigade i För­bundsrepubliken Tyskland skall ges möjlighet all brevrösta även vid etl extra val till riksdagen finns för närvarande ingen lag om della.

Om brevröstning skall förekomma även vid kommande ordinarie allmän­na val anser RSV atl lagen om brevröstning bör gälla hela valperioden och omfalla förutom extra val till riksdagen också folkomröstning som avses i 8 kap. 4 § regeringsformen.

5.5 Kyrkofullmäktigval

Både valnämnder och länsstyrelser måste förbereda och genomföra val fill kyrkofullmäktige på nästan samma säll som i september även om det för rikel genomsnittliga valdeltagandet vid senaste valen har uppgått lill en­dasl cirka 15 % av de röstberättigade. I förhållande lill valdeltagandet är de administrativa kostnaderna myckel höga. Till 1985 års val avslutades post­röstningen på torsdagen före valdagen, vilkel medförde vissa besparingar främst för valnämnderna. Det torde dock inte vara möjligt atl öka valdelta­gandet och/eller minska administrationen ulan genomgripande förändring­ar i vallagsliftningen. Bland de förslag som framförts kan nämnas atl låta all röstning ske i form av poströstning.

De särskilda problem som är förknippade med kyrkofullmäkligvalen har lill stor del sin gmnd i all annan vallagstiftning gäller t.ex. beträffande valsedlar, all information om vilka partier som ställer upp i val inle når väljarna samt atl dessa val kommer i skuggan av valen i september såväl för partier som för väljare.

Vid kyrkofullmäktigval tillhandahåller RSV endast s.k. ifyllningsval-sedlar eftersom bestämmelserna om partimarkerade valsedlar inle går all tillämpa på gmnd av de skiftande partibildningar som förekommer. Vid poströstningens början strax efter valdagen i september förekommer del att partier ännu inte har nått ut med sina valsedlar fill väljarna. Vid 1985 års val ledde della i några fall till atl mandat inle kunde besättas då en grupp av väljare röstat på ett riksdagsparti som inte ställt upp i kyrkofullmäkligvalet. under sin partibeteckning.

Vidare förekom del elt par fall vid del senaste valet där ett parti tryckt
valsedlar för val av kyrkofullmäktige i kyrklig samfällighet på vitt papper i    53

 

stället för på del föreskrivna blå papperet. Skyddet för valhemligheten är     Prop. 1987/88:21 därmed borta.

I en församling där partierna enats om en s. k. samlingslisla trycktes valsedlarna genom förbiseende utan partibeteckning, vilket ledde till att fullmäktige inle kunde utses förrän efter nyll val.

De två sista fallen skulle kunna undvikas om partierna ålades all visa upp valsedlarna för länsstyrelserna före distributionen inom partiet och lill väljarna. Ur säkerhetssynpunkt är del bästa naturligtvis all ha samma förfarande vid valseddsframslällningen för kyrkofullmäkligvalen som för seplembervalen.

En sådan ordning skulle givelvis vara en betungande uppgift för länssty­relserna under den för dem mest hektiska sammanräkningsperioden men också ge länsstyrelserna stora fördelar vid sammanräkningen. Framförallt kommer den slutliga sammanräkningen alt gå mycket snabbare när läns­styrelsen i lid före valet vet vilka partier som tryckt valsedlar och vilka kandidater som nominerats - i synnerhet som många listlyper och stryk­ningar av namn är vanligt förekommande. Det ADB-stöd som numera används vid sammanräkningen även av kyrkofullmäktigval förutsätter en registrering av bl. a. valsedlarnas namninnehåll.

RSV gör den bedömningen all länsstyrelserna knappast är beredda atl åla sig arbetet med valseddsbeslällningarna med mindre än all kyrkofull­mäkligvalen flyttas lill annan tidpunkt. Det lämpligaste synes i så fall vara atl förlägga kyrkofullmäktigval fill hösten efter årel för övriga val. Hösten före delta år torde vara en mindre lämplig tidpunkt, eftersom översyn då pågår av indelningen i valdistrikt och förberedelser med valmalerial och utbildning då böijal för valen lill riksdagen, landsting och kommunfullmäk­tige.

Det torde finnas goda skäl att anta atl partierna då skulle visa större intresse för kyrkofullmäkligvalen, vilkel troligen skulle öka valdeltagan­det. För länsstyrelserna och RSV skulle ändringen medföra fördelar både för personalplaneringen och för att vidmakthålla valkunskaperna.

5.6 Övrigt

Vallagen (SFS 1972:620) har sedan den trätt i kraft blivit föremål för
åtskilliga ändringar. Dock finns ord och uttryck som nu inte är aktuella. I
lagen användes l. ex. uttrycket poslanslall men postverket har numera en
enhetlig benämning för alla lyper av postkontor och postslällen, nämligen
postkontor. Uttrycket poslanslall borde därför ersättas i vallagsfiftningen.
I framför allt 13 kap. vallagen talas om kuvert, ylterkuvert, särskilda
kuvert, omslag och särskilda omslag. För all lällare kunna skilja på de två
typerna av ylterkuvert har RSV till 1988 års val bestämt atl beleckningen
ytterkuvert skall reserveras för de ytterkuvert som används vid röstning
med valsedelsförsändelse. De ytterkuvert som röslmotlagare använder vid
förtidsröslning har fått beteckningen Fönslerkuverl. RSV anser därför alt
användningen av begreppen kuvert och omslag i vallagsliftningen bör ses
över.                                                                                             54

 

RSV anser det vara befogal med en allmän redaktionell översyn av     Prop. 1987/88:21 vallagsliftningen. I övrigt föreslår RSV följande ändringar i vallagsliftningen;

a) 1 kap. 3 § vallagen och 3 § lagen om kyrkofullmäktigval

Vid val av landstingsledamöter, kommunfullmäktige och kyrkofullmäktige som inle omfattar hela rikel bestämmer länsstyrelsen valdag — vid kyrko­fullmäktigval efter samråd med RSV.

Både efter 1982 och 1985 års val måste omval äga rum i fiera län. I prakfiken bestämde länsstyrelserna valdag i nära samråd med RSV. Efter­som poströstning skall anordnas i hela riket och RSV har all besluta om vilka postkontor som skall ha röstmottagning är en samordning nödvändig.

RSV anser därför all del formella beslutet om valdag borde fattas av den centrala valmyndigheten efter samråd med berörda länsstyrelser.

b) 6 kap. 2 § sista stycket vallagen

I vallagen föreskrivs alt kandidat på valsedel skall anges på sådant sätl all det klart framgår vem som avses. Enligt paragrafen bör i första hand kandidatens personnummer anges. Delta sker emellertid inte i praktiken. RSV anser att annan identifieringsuppgift än personnumret bör anges.

Bestämmelsen om personnummer bör därför utgå. Jfr direktiven för dala- och offenllighelskommitlén om användningen av personnummer.

c) 6 kap. 4 och 8 §§ vallagen

De regler som gäller för partiernas beställningar av blanketter lill valsedlar ger RSV myckel arbete i efterhand. Valsedlar som beställts ulöver den kostnadsfria kvoten måsle beräknas och kostnaderna faktureras. Återbe­talningar skall vidare göras för valsedlar beställda inom den kostnadsfria kvoten men betalda i förskott eftersom de beställts för sent.

RSV föreslår att ell tillägg införs i 4 § 1 st alt valsedlar ulöver den kostnadsfria kvoten skall betalas i samband med beställningen saml all bestämmelsen i 8 § om betalning i förskott ulgår.

d) 10 kap.8 §3 st ochll kap.8 § 1 st vallagen

Röstmottagare på ufiandsmyndighel skall på s.k. väljarförteckning ange
bl.a. den valnämnd till vilken yUerkuvert (fönsterkuvert) skall sändas.
Bestämmelsen motsvarar den som finns i 4 § för röslmotlagare på postkon­
tor. För röstmottagning på fartyg hänvisas i 14 § lill 8 §. RSV föreslår all
föreskriften för röstmottagare på ufiandsmyndigheler och på fartyg om
angivande av valnämnd ulgår eftersom den saknar belydelse.                   55

 

e) 13 kap. 4 §2 st vallagen                                              Prop. 1987/88:21

RSV föreslår alt 4 § 2 slyckel får följande lydelse.

4 § När konlroll enligl 3 § skell, öppnas de ytterkuvert som ej lagts ål sidan och inneliggande röstkort, adresskort, valkuvert och valsedelsför­sändelser tages ut.

Valkuverten granskas. Därvid kontrolleras att kuvert är av föreskriven beskaffenhet, att väljaren ställt i ordning endast ett valkuvert för varje val och att valkuvert ej är försett med obehörig märkning. Godkända val­kuvert lägges i urnorna. I samband därmed antecknas vid väljarens namn i röstlängden all han utövat sin rösträtt.

Valseddsförsänddserna granskas. Därvid kontrolleras att försändelsen är i föreskrivet skick och har anordnats inom föreskriven lid samt alt yiterkuveriei är tillslutet. Därefter brytes ytterkuvertet. Innerkuverten granskas. Därvid kontrolleras alt de är av föreskriven beskaffenhei, all väljaren ställt i ordning endast ett innerkuvert för varje val och atl inner­kuvert ej är försett med obehörig märkning. Godkända innerkuvert lägges i urnorna. I samband därmed antecknas vid väljarens namn i röstlängden all han utövat sin rösträtt. Lag (1975:310).

f) 14 kap. 4 § vallagen och 43 § lagen om kyrkofullmäktigval

Enligt 14 kap. 4 § vallagen och 43 § lagen om kyrkofullmäktigval är valse­del ogiltig bl. a. om den upptar mer än en partibeteckning.

Särskill vid val till kyrkofullmäktige har praxis utvecklats så atl länssty­relserna vid bedömningen av valsedlars giltighet har ansett som giltig en valsedel som egentligen innehållit beteckningar för fiera partier, l.ex. Folkparfiel — Centern - Moderata Samlingspartiet. I dessa fall har läns­styrelserna gjort den bedömningen alt valsedeln upptagit en helt ny parti­beteckning i stället för mer än en.

Efter 1985 års val har frågan om mer än en partibeteckning på valsedel prövats (VPN Dnr 61 -1985).

Mot bakgmnd av del anförda föreslår RSV all bestämmelsen om valse­dels ogillighet när den upptar mer än en partibeteckning slopas.

g) 14 kap. 15 d § vallagen

Vid 1985 års val fill kyrkofullmäktige förekom i en församling (Sällna, Väslernorrlands län) atl inte någon valsedel kunde godkännas eftersom samtliga avgivna saknade partibeteckning. Länsstyrelsen kunde därför inle utse fullmäktige.

Den nuvarande vallagsfiftningen medger inle all ett val görs om i situa­tioner av della slag, varför en särskild lag med begränsad giltighetslid antogs om nyll val av kyrkofullmäktige i vissa fall (SFS 1986:74).

RSV föreslår alt bestämmelserna permanentas genom ell tillägg i anslut­ning till 14 kap. 15 d § vallagen. Del bör därvid också framgå vem som har alt besluta om nytt val.

I detta sammanhang vill RSV också väcka frågan om inle — för del fall     56

 

alt fullmäktige inte kan utses - fullmäktige för den föregående valperioden     Prop. 1987/88:21 skall ges föriängt förordnande lill dess alt nya fullmäktige utsetts. Om beslutanderätten inom en församling utövats på kyrkostämma skulle mot­svarande gälla stämman. Denna fråga har viss betydelse vid val av elekto­rer för kyrkomötesval.

h) 15 kap. 7 § vallagen

Valprövningsnämnden kan förordna om omval eller uppdrag åt besluts-myndighet alt vidta rättelse bl.a. om avvikelse från föreskriven ordning förekommit på grund av myndighets agerande vid förberedande och ge­nomförande av val.

Om elt parti på valsedelsmanuskript av misslag lämnat felaktiga uppgif­ter om t. ex. en kandidats personnummer bör valprövningsnämnden ges slöd i vallagen all besluta om atl rättelse skall ske, fastän fel av myndighet inle kan åberopas.

i) 2 kap. 2 § kommunallagen och 2 kap. 2 § lag omförsamlingar och kyrkliga samfälligheter

I gällande vallagsliflning saknas bestämmelse om den tidpunkt före vilken kommunfullmäktige och kyrkofullmäktige/kyrkostämma skall lill länssty­relsen anmälda beslut om ändring av antalet suppleanter. RSV anser alt lagtexten bör kompletteras med fidpunkt och alt den bör vara densamma som för ändring av antalet fullmäktige.

j) 2 kap. 32 § lag omförsamlingar och kyrkliga samfälligheter

Vid val av kyrkofullmäktige i kyrklig samfällighet där valbarheten är inskränkt lill valkrets (= församling) kan fullmäktige bestämma olika andel suppleanter för församlingarna.

Enligl 43 § lagen om kyrkofullmäktigval skall bestämmelserna i 14 kap. 19 § vallagen tillämpas vid utseende av suppleanter. Vallagen förutsätter atl andelen suppleanter avser hela kommunen och följaktligen måsle del­samma gälla även för kyrkliga samfälligheter.

RSV föreslår all 32 § får följande lydelse:

32 § För ledamöterna i samfällighets kyrkofullmäktige skall ulses supp­leanter. Fulllmäklige bestämmer del antal suppleanter som skall ligga till grund för tillämpningen av bestämmelserna i 43 § lagen (1972:794) om kyrkofullmäktigval om utseende av suppleanter. Anlalet skall ulgöra en viss andel, dock högst hälften, av det anlal platser som varje parti får i samfälligheten. Om del därvid uppkommer ell brutet tal, avrundas delta till närmast högre hela tal. Länsstyrelsen skall genast underrättas om fullmäktiges beslut.

När kyrkofullmäktige skall utses första gången, fattas beslut enligl första
stycket av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, om
inle beslulanderätlen i samfälligheten med stöd av förordnande enligl
1 kap. 19 § skall utövas av indelningsddegerade. Lag (1984:976).             57

 

6 Statistik

Prop. 1987/88:21

 

 

1976

1979

1982

1985

Röstberättigade till

 

 

 

 

riksdagsval

5947077

6040461

6130993

6249445

Röstberättigade utlänningar

217942

226775

242 109

243 347

Förstagångsväljare

488 194

302224

328765

356209

Röstberättigade

 

 

 

 

utlandssvenskar

7096

15319

16889

17301

Avgivna röster riksdagsvalet

5457043

5480126

5606603

5 615 242

Ogiltiga röster

19295

31488

52001

48220

därav utan partibeteckning

17769

30887

48622

-

Förtidsröster avgivna på

 

 

 

 

postkontor

1096584

■   1427275

1874948

1989766

vårdinrättningar

54 503

51392

50630

49064

postkontor valdagen

46819

38956

42479

39075

Summa poströster

1197906

1517623

1968057

2077905

utlandsmyndigheter

 

 

 

 

och fartyg

17591

21418

23 428

21412

Brevröster

-

-

2157

2235

Summa förtidsröster

1215497

1539041

1993642

2101552

Förtidsröster vid val-

 

 

 

 

nämndens   s. k.   onsdags-

 

 

 

 

räkning

-

—

68315

61617

Dubbelröster

-

-

2666

2836

Röstberättigade till

 

 

 

 

kyrkofullmäktigval

5549665

5 584715

5630819

5 942472

Avgivna röster

823084

804545

854138

*)

 

(14,8%)

(14,4%)

(15,2%)

 

Poströster

115043

140164

187382

180802

*) Uppgift från Statistiska centralbyrån saknas.

58

 

Bilaga 5     Prop. 1987/88:21

Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över RSV:s promemoria "Erfarenheter m. m. från 1985 års allmänna val"

Remissyttranden har avgetts av kammartätten i Jönköping, länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus och Jämtlands län, valprövningsnämnden. Svenska kyrkans centralstyrelse, domkapitlet i Strängnäs, Svenska kom­munförbundet. Landstingsförbundet och Stockholms valnämnd.

Länsstyrelsen i Malmöhus län har bifogat ell yttrande av Malmö val­nämnd.

59

 

Innehållsförteckning                                       Prop. 1987/88:21

Sid.

Sid.

Propositionen......................................................      1

Propositionens huvudsakliga innehåll   ..................... .... 1

Propositionens lagförslag ...................................... .... 2

Utdragurprotokoll vid regeringssammanträde den 17 september 1987      23

1   Inledning ......................................................... .. 23

2   Tillhandahållande av valsedlar m. m....................... .. 24

3   Brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland   .......... .. 27

4   Omval i vissa särskilda fall..........................    ..... .. 28

5   Vissa andra frågor ............................................ .. 30

 

5.1       Användningen av valkuvert  .......................... .. 30

5.2       Redaktionella ändringar i vallagsliftningen   .......    31

5.3       Vilken myndighet skall bestämma dag för parfidlt omval?   ..         31

5.4       Identifiering av kandidater på valsedlar ............    31

5.5       Uppgift om valnämnd på väljarförteckningar  .....    32

5.6       Granskningen av valkuvert............................. .. 32

5.7       Rättelse av personförväxling   ........................ .. 32

5.8       Anmälan av beslul om suppleanter .................. .. 32

5.9       Anlalet suppleanter i kyrkliga samfälligheter med inskränkt valbarhet                      33

5.10    Informationen fill utlandssvenskarna  ............... .. 33

5.11    Handikappanpassade vallokaler   .................... .. 34

 

6   Upprättade lagförslag  .......................................    34

7   Hemslällan   .....................................................    34

8   Beslul..............................................................    35

Bilaga 1 Utdrag ur folkstyrelsekommitténs sammanfattning av be­
tänkandet (SOU 1987:6) Folkstyrelsens villkor               36

Bilaga 2   Folkstyrelsekommitténs lagförslag  ............ .. 37

Bilaga 3  Remissinstanser   ....................................    39

Bilaga 4  Riksskatteverkets promemoria "Erfarenheter m. m.  från

1985 års allmänna val"   .............................    40

Bilaga 5   Remissinstanser   ...................................    59

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987                                                                                                                      60