2 Förslag till Prop. 1987/88:165

Lag om ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1967: 340) om prisreglering pä jordbrukets område' och bilagan till lagen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7f Tillverkare eller, i fall som avses nedan under a), innehavare av slakteri eller köttbesiklningsbyrå eller, i fall som avses nedan under m), den som inom landet yrkesmässigt tillverkar bekämpningsmedel m. m. eller till landet inför bekämpningsmedel m. m. för yrkesmässig äterförsäljning eller för egen yrkesmässig användning inom landet erlägger avgifl för

a) kött av häst, nötkreatur, tamsvin, får, höns, kalkon, anka och lamgås, när köttet blivit godkänt vid költbesiktning enligl lagen (1959:99) om köttbesiktning m. m. (slaktdjursavgift),

b) mjölk som användes av mjölkproducenl vid tillverkning av smör eller ost för försäljning,

c) mjölk och grädde som användes i mejeri för tillverkning av annan vara än grädde, smör eller ost,

ost, tortmjölk och kondenserad mjölk, som tillverkals i mejeri, margarinost som ej tillverkats i mejeri,

d) smör och smörliknande vara med minst 70 viktprocent mjölkfett men
utan annat fett, vilka användes för tillverkning av grädde, ersättningsmedel
för grädde eller produkt för beredning av grädde eller ersättningsmedel för
grädde, om varan ej skall förbrukas i tillverkarens hushåll,

e) vete, korn, havre och råg som användes för tillverkning av mjöl,
gryn, flingor, malt eller liknande produkt,

O stärkelse eller slärkelseprodukt som erhålls ur annan vara än potatis, h) fett, fel olja och fettsyra som erhålls ur fisk eller havsdäggdjur eller ur fettråvara, hänföriig till tulltaxenr 12.01-12.08 och 21.03 tuHlaxelagen (1987: 1068) (fetlvaruavgift),

i) oljekraftfoder som för försäljning tillverkals i samband med att olja ulvinnes ur frön och frukter,

j) produkt, härrörande från sojabönor och hänförlig lill tulltaxenr 19.01
eller 23.04 lulltaxelagen,
k) produkt, hänföriig lill tulltaxenr 21.06 B.2 tulltaxelagen,
I) naturliga kalciumfosfater, na- I) naturliga kalciumfosfater, na-

turiiga aluminiumkalciumfosfater turliga aluminiumkalciumfosfater och fosfalkrila hänförliga till och fosfatkrila hänföriiga till tulltaxenr 25.10, ammoniak hänför- tulltaxenr 25.10, salpetersyra liän-lig lill tulltaxenr 28.14, kaliumnitrat förlig UU tulltaxenr 28.08, fosfor-och kalciumnilrat hänförligt till pentoxid och ortofosforsyra hän-tulltaxenr 28.34, kalium- och kalci- förliga lill tulltaxenr 28.09, ammo-umpolyfosfater (inbegripet meta- niak hänförlig till tulltaxenr 28.14, och pyrofosfater), kaliumortofosfa- kaliumnitrat, kalciumnilrat och ler och kalciumhydrogenortofosfat magnesiumnitrat hänföriiga lill (dikalciumfosfal) hänföriiga till tulltaxenr 28.34, kalium- och kalci-

Lagen omtryckt 1984: 199.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:865.

Senaste lydelse 1987:1296.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 165

tulltaxenr 28.35 samt gödselmedel umpolyfosfater (inbegripet meta-
och andra produkter hänförliga lill och pyrofosfater), kaliumortofosfa-
lulltaxenr 31.01-31.05, lulltaxe- ler och kalciumhydrogenortofosfat
lagen, (dikalciumfosfal) hänförliga till

tulltaxenr 28.35 saml gödselmedel och andra produkter hänförliga lill tulltaxenr 31.01-31.05, tulltaxelagen, m) ämnen eller beredningar som är avsedda att användas till skydd mol egendomsskada, sanitär olägenhet eller annan jämförbar olägenhet förorsakad av växter, djur, bakterier eller virus (bekämpningsmedel), samt ämnen eller beredningar som med hänsyn till sina egenskaper och användning står bekämpningsmedel nära, dock inle vara, avsedd alt användas vid beredning av livsmedel, läkemedel eller annan jämförbar vara, eller färger, fernissor, tjäror och andra varor som huvudsakligen begagnas för elt annal ändamål än som avses i första meningen, om inle varorna genom en särskild benämning eller pä nägol annat sätt anges vara avsedda som bekämpningsmedel, och inle heller träskyddsmedel.

Bilaga

Förteckning över varor som avses i 1 § andra stycket

Tulltaxenr Varuslag

25.10 Naturliga kalciumfosfater, naturliga aluminiumkalciumfosfater och fosfalkrila ur 28.08 Salpetersyra ur 28.09 Fosforpentoxid och ortofosforsyra

28.14 Ammoniak, vatlenfri eller i vatlenlösning ur 28.34 Kalium-, kalcium- och magnesiumnitrat-ur 28.35 Kalium- eller kalciumpolyfosfaler (inbegripet meta- och pyrofosfater), kaliumorlofosfater och kalciumhydrogenortofosfat (dikalciumfosfal)

' Senaste lydelse 1987: 1296.

Denna lag träder i kraft den I juli 1988.

Jordbruksdepartementet Prop. 1987/88:165

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 april 1988

Närvarande: statsrådet Sigurdsen, ordförande, och statsråden Hellström, Hulterström, G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande: statsrådet Hellström

Proposition om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m.

1 Inledning

Regeringen uppdrog genom beslut den 14 januari 1988 åt statens jordbruksnämnd all efter överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens konsumentdelegation avge förslag om den närmare utformningen av prisregleringen på jordbruksprodukter ulom sockerbetor och socker för liden efter den 30juni 1988. Förslagen skulle utformas med utgångspunkt i riksdagens beslut om livsmedelspoliliken (prop. 1984/85:166, JoU 33, rskr. 393) och om totalförsvaret (prop. 1986/87:95, FöU II, rskr. 310).

Jordbruksnämnden borde i sitt förslag beakta de riktlinjer som gällt för prissättningen i allmänhet vid avvecklingen av det allmänna prisstoppet under år 1987 samt vad som anförts om skördeskadeskyddets finansiering i prop. 1987/88: 74.

Vidare skulle jordbruksnämnden beakta vad regeringen har föreslagit riksdagen i budgetpropositionen 1988 om finansieringen av kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård och kostnaderna för slalislik pä jordbrukels område (prop. 1987/88: 100 bil. II).

Jordbruksnämnden skulle också överväga en fortsatl tillämpning av det särskilda ränte- och elableringsslödel. Nämnden var vidare oförhindrad all inom den ram som tilldelas jordbruket föreslå andra åtgärder som kan främja en jämnare inkomstfördelning mellan olika kategorier av jordbrukare. Jordbruksnämnden skulle dessutom redovisa behovet av fortsalla ål-gärder för produktionsanpassning. När det gäller Ivåprissystemel för mjölk skulle emellertid en utvärdering redovisas separat. En sådan utvärdering har jordbruk.snämnden redovisat i skrivelse till regeringen den 14mars 1988.

Jordbruksnämnden skulle vidare lämna förslag lill den närmare användningen av 50milj. kr. av medel som tillförs Svensk spannmålshandel, vilka enligt regeringsbeslut den 4januari 1988 skall användas för sociala åtgärder inom jordbruket.

I skrivelse den 13 april 1988 har jordbruksnämnden, efter avslutade överiäggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation, lagl fram förslag om prisreglerande åtgärder på jord-

brukets omräde för liden den Ijuli 1988-den 30juni 1989. Dessförinnan Prop. 1987/88: 165 hade jordbruksnämnden lagl ell slutbud till delegationerna om en tvåårig prisregleringsperiod m. m. Detta slutbud biträddes av Lantbrukarnas förhandlingsdelegation men inte av konsumentdelegationen. Jordbruksnämndens skrivelse bör fogas lill protokollet i della ärende som bilaga 1.

Jordbruksnämndens förslag har biträtts av samtliga ledamöter. Två särskilda yttranden har avgivils. Ledamöterna Arvidsson och Fringel finner både jordbrukets inkomstförstärkning och förslaget lill en ettårig regleringsperiod otillfredsställande. De har ocksä invändningar mot att 40 milj. kr. av jordbrukarnas inkomsltilldelning enligt förslaget skall avsällas för sociala åtgärder på jordbrukels område. De anser vidare alt reglerna för utbyteshandel med kött och fläsk bör ändras så atl beloppet utgår före de föreslagna nya användningsområdena. I dag tillförs medel först sedan övriga ändamål lillgodoselts. Ledamoten Alamaa invänder mot alt nämnden föreslär alt 60 milj. kr. av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen reserveras för användning regleringsåret 1989/90, vad avser lantbrukets bidrag till skördeskadefonden. Enligt Alamaas uppfattning frångås därmed delvis den föreslagna ettåriga regleringsperioden.

Regeringen uppdrog genom beslut den 17 december 1987 ät jordbruksnämnden att efter överläggningar med företrädare för sockerbetsodlarna och sockertillverkningen saml med jordbruksnämndens konsumentdelegation avge förslag om den närmare utformningen av prisregleringen på sockerbetor och socker för liden den Ijuli 1988-den 30juni 1989.

Jordbruksnämndens förslag skulle bygga på alt driften vid samtliga nu existerande sockerbruk skall upprätlhällas under den aktuella perioden. På sikt skall ell imporlulrymme på 10-15% av den totala sockerkonsum-lionen skapas.

Överläggningarna skulle ske med ulgångspunkl i riksdagens beslul om mäl för livsmedelspolitiken och i den ordning som gäller för övriga jordbruksprodukter enligl delta riksdagsbeslut. Förslaget skulle vara så avvägt att något underskott inte beräknas uppkomma i sockerregleringsfonden. Jordbruksnämnden borde i sill förslag beakta de riktlinjer som gällt för prissättningen i allmänhet vid avvecklingen av det allmänna prissloppet under år 1987. Jordbruksnämnden skulle också beakta vad som anförts om skördeskadeskyddets finansiering i prop. 1987/88: 74.

I skrivelse den 25 februari 1988 har jordbruksnämnden efter avslutade överläggningar, och i samförstånd med företrädarna för sockerbetsodlingen och sockertillverkningen samt med nämndens konsumentdelegation, lagl fram förslag lill prisreglering på sockerbetor och socker för tiden den Ijuli 1988-den 30juni 1989.

Sveriges betodlares cenlralförening (SBC) har tillstyrkt nämndens för
slag utom vad gäller den framtida förhandlingsordningen. SBC har också
invändningar mot den del av uppdraget som avser riktlinjerna vid upphä
vande av 1987 års prisslopp. Dessa riktlinjer är enligl SBC: s uppfattning
inle tillämpliga på sockeravtalet. Liknande invändningar görs av Socker-
bolaget AB och i ell särskill yttrande av ledamöterna Arvidsson och
Fringel. Dessa anser vidare alt betodlingen bör få täckning för kostnadsök
ningen saml del av den allmänna inkomstulvecklingen som tillkommer 6

andra grupper i samhället. Enligt dem ger jordbruksnämndens förslag inte Prop. 1987/88: 165 betodlarna ens full kostnadskompensation, vilket de finner otillfredsställande. Nämndens konsumentdelegation biträder nämndens förslag, men har lämnat en komplettering om hur beloppet till betodlingen, enligl delegationens uppfattning, fördelar sig på olika komponenter.

Jordbruksnämndens skrivelse bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

2 Föredragandens överväganden

2.1 Allmänna utgångspunkter

Livsmedlens pris och kvalitet är givetvis av centralt intresse. Konsumenternas intresse är stort i dessa frågor och har ökat påtagligt, särskill när del gäller livsmedelskvaliteten. Under senare är har också konsumentaspekterna givils en alltmer framskjuten plats i livsmedelspolitiken.

Livsmedelskonsumtionen utgör ca 20% av den totala privala konsumtionen av varor och tjänster. Livsmedlen har under ett anlal år ökal snabbare i pris än andra varor och tjänster. Under år 1987 var emellertid prisökningen relativt lika för livsmedel och för de varor och tjänster som ingår i den totala privala konsumtionen, 5,5 % resp. 5,3%.

Riksdagen fastställde år 1985 riktlinjer för en samlad livsmedelspolilik (prop. 1984/85:166, JoU 33, rskr. 393). Beslutet innebar en klar kursomläggning jämfört med 1977 års beslut. Livsmedlens kvalitet och hänsynen till djur och miljö slår i förgrunden på etl helt annat sätt än tidigare. Huvudmålet för livsmedelspoliliken skall enligt riksdagsbeslutet vara atl trygga vår livsmedelsförsörjning såväl i fred som under avspärtning och krig. I 1987 års riksdagsbeslut om totalförsvaret (prop. 1986/87:95, FöU 11, rskr. 310) talas i stället om "kriser och krig". Under livsmedelspolilikens huvudmål finns två likställda delmål, nämligen konsumentmålet och in-komslmålet.

Därutöver finns ett miljö- och resursmål som innebär att jordbruket och livsmedelsproduktionen måsle ta hänsyn till kravel på en god miljö och lill behovet av en långsiktig och planerad hushållning med våra naturtesurser.

Det ekonomiska stödet till det svenska jordbruket skall liksom tidigare lämnas som elt prisstöd i huvudsak genom elt gränsskydd som vid behov kompletteras med marknadsreglerande åtgärder.

Jordbruksproduktionen i norta Sverige får med hänsyn till dess regionalpoliliska betydelse ett särskilt prisstöd. Stödet syftar lill att kompensera jordbruket i norra Sverige för atl dess produktionskostnader är högre än motsvarande kostnader i mellersta Sverige.

Riksdagsbeslutet innebär i fråga om prisregleringen på jordbruksprodukter att kompensation lill jordbruket och viss livsmedelsindustri för ökade kostnader samt jordbrukarnas inkomstföljsamhet skall bestämmas efter obundna överläggningar. Del är enligl riksdagsbeslutet angeläget att prisregleringen för jordbruksprodukter utformas så, atl den blir ett slöd för strävandena att sänka produktionskostnaderna och anpassa produktionens

inriktning till marknadens efterfrågan. Prisregleringen skall fortlöpande ses Prop. 1987/88: 165 över i syfte all förenklas och begränsas så långt som möjligl.

Regeringen har under våren 1988 lämnat förslag om såväl hur jordbrukets negativa miljöpåverkan skall minskas som hur djurskyddet skall förbättras.

Åtgärder har vidtagits även i övrigt för alt ställa om produktionen och för att anpassa den till konsumtionsutrymmet. Överskotten av animalie-produkter har försvunnit eller minskal kraftigt. Överskollen av spannmål är fortfarande slora och kostsamma. Överskotten av 1988 års skörd kan emellertid väntas minska med ca 690milj. kg till följd av del omställnings-program - Omställning 90 - som regeringen beslutade om i höstas. Drygt 250000 ha vänlas därigenom tas ur produktion år 1988. Programmet tar också hänsyn till miljön, eftersom hela arealen skall vara besådd. Det ger, också lantbrukarna stimulans atl odla alternativa grödor.

Slalen har under en övergångsperiod på fem är, l.o.m. budgetåret 1989/90, ett delansvar för överskottsarealens kostnader. Medlen som staten ställer till förfogande skall utnyttjas för alt stödja en inriktning av produktionen som så snart som möjligl minskar belastningen på samhällets och jordbrukets ekonomi. De omslällningsåtgärder som vidtas skall utvärderas efter femårsperioden. Del är enligl min mening naturligt all en sådan utvärdering påbörjas relativt snart; sä atl underlag för beslut om åtgärder efter denna period föreligger före utgången av femårsperioden är 1990.

Den långsiktiga omställningen av produktionen och användningen av åkerarealen diskuteras också i de samtal som pägår mellan företrädare för regeringen, riksdagspartierna. Lantbrukarnas riksförbund och jordbruksnämndens konsumentdelegation.

I diskussionen om priserna på livsmedel har man, bl. a. från näringens egna organisationer, betonat förhållandet atl ersättningen lill brukaren och höjningen av avräkningspriserna bara förklarar en del av de samlade prishöjningarna. Man har också understrukit att en del av ersättningen till brukarna är avsedd alt kompensera kostnadsutvecklingen för insalsvaror.

Dessa förhållanden har belysts av 1986 års livsmedelsutredning i dess betänkande (SOU 1987: 44) Livsmedelspriser och livsmedelskvalitet. Det är inte min avsikt all nu la ställning till de av utredningen framlagda förslagen, men nägra av dess iakttagelser är av relevans för frågan om sambandet mellan prisregleringen, ersättningen till brukarna och prisutvecklingen i konsumentledet.

Utredningen konstaterar att en rad olika faktorer påverkar livsmedels
prisernas utveckling. Det är svårt att utpeka nägon enskild faktor som
avgörande orsak lill alt livsmedelspriserna sedan år 1970 realt sett ökat
snabbare i Sverige än i många andra länder. Utredningen betonar emeller
tid att jordbruksprisregleringen i kombination med Sveriges geografiska
förutsättningar i hög grad skyddar den svenska livsmedelsmarknaden från
internationell konkurrens. Delta, i förening med stordriftsfördelar inom
administration och distribution, har lett lill en relalivi hög grad av mark-
nadskoncenlration inom såväl tillverkningsindustrin som partihandeln.
Del faktum alt jordbruksprisregleringen lett till en kostnadsanpassad sna
rare än en marknadsanpassad prissättning är enligt utredningen ytteriigare 8
en del av förklaringen till den jämförelsevis snabba stegringslakten.

Utredningen pekar i sill belänkande och i bilagorna till detta på flera Prop. 1987/88: 165 funktioner av regleringen som kan verka prisdrivande.

Enligt utredningen påverkar jordbruksprisregleringen dels konkurrensförutsättningarna, dels prissättningsbeleendet på såväl livsmedel som jordbrukets produktionsmedel. Genom regleringen skulle företagen i livsmedelskedjan betrakta priserna på jordbruksprodukter som opåverkbara. För produktionsmedlen skulle en okänslighet i prissättningen riskeras genom den betydelse produktionsmedelsprisindex (PM-index) har i jordbruksprisöverläggningarna.

Livsmedelsutredningens analys betonar den betydelse prisregleringen har eller kan ha för prisutvecklingen även i andra hänseenden än den ersättning som kommer brukarna till del. Detta är väsentliga aspekter på det instrument som är det viktigaste medlet att uppnå de av riksdagen fastställda målen för livsmedelspolitiken. Jag anser att dessa aspekter ytterligare bör belysas vid den utvärdering av utvecklingen efter 1985 års beslut, som riksdagen då beslutade om. Jag avser att återkomma lill regeringen med närmare förslag lill hur denna utvärdering bör ske.

Kontrollen av livsmedel syftar bl.a. till all garantera en god livsmedelskvalitet. Senare under året avser jag att lägga fram etl samlat förslag om livsmedelskontrollen.

Livsmedelskonlrollutredningens förslag, betänkandet (SOU 1986: 25) Kontroll av livsmedel, bereds för närvarande inom jordbruksdepartementet. Dessutom gör en särskild utredare inom departementet en översyn av importen och kontrollen av bestrålade livsmedel. Utgängspunkten är atl skärpa kontrollen för alt mer effektivt hindra atl bestrålade livsmedel kommer in i landet. Vissa andra importkontrollfrågor kommer också att belysas.

Av stor betydelse för konsumenternas möjligheter att bedöma kvaliteten hos olika livsmedel är märkningen. Statens livsmedelsverk har nyligen lämnat förslag till ändrade märkningsregler, som skall underiätta konsumenternas val av livsmedel.

Även inom jordbruksprisregleringens ram finns möjlighet all påverka livsmedlens kvalitet, bl.a. genom kvalitetsbelalningen för jordbruksprodukter. Statens jordbruksnämnd utreder på regeringens uppdrag möjligheterna atl utvidga denna kvalitelsbelalning. Nämnden har lämnat en delrapport - Betalning för bra matkvalilet. Senare under vären vänlas en slutrapport. Jag avser alt föreslå regeringen atl vissa av åtgärderna som föreslås i delrapporten genomförs, vilkel jag redogjort för i prop. (1987/88:93) om ny djurskyddslag och i prop. (1987/88: 128) om miljöförbättrande ätgärder i jordbruket, m. m.

Mitt förslag: Förbudet mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur och svin skall förlängas med sex mänader.

Statens jordbruksnämnds förslag: Förbudet mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur och svin skall inte förlängas efter den 30juni 1988.

Skälen för mitt förslag: En rad åtgärder har de senaste åren vidtagits för att anpassa animalieproduktionen till den inhemska efterfrågan.

Våren 1983 infördes efter beslul av riksdagen etl temporärt förbud mot ny-, om- eller tillbyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin eller Qäderfä. Lagens giltighetstid har förlängts etl år i sänder och gäller för svin- och nötkreatursstallar fram t. o. m. den 30juni 1988. För djurstallar för fjäderfä upphörde förbudet den Ijuli 1987.

Jordbruksnämnden föreslår i samråd med lantbruksstyrelsen att invesle-ringsförbudet inte förlängs ytterligare efter den 30juni 1988. Jag delar uppfattningen all investeringsförbudel och andra selekliva åtgärder för produktionsanpassning bör vara tidsbegränsade eftersom de - om de permanentas - har en tendens atl medföra komplicerade detaljregleringar som på sikt verkar effektivitetshämmande.

Regeringen har som jag nämnt nu lämnat förslag till ny djurskyddslag och förslag lill miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m. m. Lantbruks-styrelsens tillämpningsföreskrifter bör kunna träda i kraft den I januari 1989. Några begränsningar ulöver vad dessa förslag kan komma atl innebära är enligt min mening inle befogade. I avvaktan på dessa tillämpningsföreskrifter bör lagen om invesleringsförbud emellertid förlängas etl halvår för nötkreaturs- och svinslallar, fr. o. m. den Ijuli 1988 t. o. m. den 31 december 1988.

sluter sig före 1991 års utgång. Ersättningen föreslås höjas från 50 till 60 öre Prop. 1987/88: 165 per kg ersätlningsgrundande kvantitet. Ersältningsgrundande kvantiteter för dem som ansluter sig fr. o. m. den Ijuli 1988 bör baseras pä produktionen är 1987. Jag har inget alt erinra mol nämndens förslag. Del ankommer pä regeringen alt besluta i denna fråga.

Tvåprissystem för mjölk

Under liden den Ijuli 1985-den 30juni 1988 pågår försöksverksamhel med tvåprissystem för mjölk. Systemet syftar lill all minska mjölköverskolten och skall ses som en temporär åtgärd. Tväprissystemel är frivilligt och innebär i princip alt mjölkproducenten erhåller hemmamarknadspris för den andel av produktionen som kan avsättas på den svenska marknaden. För eventuell överskjutande kvantitet erhålls världsmarknadspris. Innan beslut om eventuell förlängning fallas skulle försöksverksamheten utvärderas. En sädan utvärdering har gjorts av jordbruksnämnden.

Tvåprissystemet har i slort sell uppfyllt sina huvudsyften. Överskotts-produktionen har kunnat minskas väsentligt, vilket gjort all avräkningspriserna kunnat höjas. Delta har medfört en lönsamhelsförbältring för det stora flertalet producenler.

Systemet är dock förenat med betydande nackdelar. Del innebär dels en låsning av produktionsstrukturen vilkel verkar effektivitetshämmande, dels atl mjölkkvoterna successivt kapitaliseras.

Som jag redan nämnt skall Ivåprissystemel för mjölk ses som en temporär åtgärd för alt nedbringa överskotten och bör följaktligen avvecklas. Jag har därför för avsikt alt senare föreslå regeringen atl Ivåprissystemel som villkor för uljämningsbidrag förlängs endasl t. o. m. den 30juni 1989. Det bör ankomma på näringen (Lantbrukarnas riksförbund och Svenska mejeriernas riksförening) att i övrigt genomföra avvecklingen av nämnda tvåprissystem så alt systemet kan upphöra vid ovanstående datum. Samråd kan i vissa frägor behöva äga rum med jordbruksnämnden och lanlbruksr styrelsen.

2.2.2 Vegetabilier

Enligt 1985 ärs livsmedelspolitiska beslut har näringen huvudansvaret för överskotlsproduklionen och produklionsanpassningen. Under en övergångsperiod av fem år skall emellertid slalen betala en del av överskotts-kostnaderna för spannmål. Under perioden skulle åtgärder vidlas för atl minska överskotten och därmed koslnadsbelastningen för samhället och jordbruket.

Våren 1986 tillsattes den s.k. spannmålsgruppen med uppgift atl lägga-
fram förslag till hur kostnaderna för spannmålsöverskollel kunde minskas
redan från 1987 ärs skörd, men även på längre sikl. Gruppen har i olika
rapporter lämnat såväl överväganden som mer kortsiktiga och mer långsik
tiga förslag. I den senaste, som presenterades hösten 1987, lämnades för
slag till åtgärder för atl minska spannmålsöverskollel och stimulera till
alternativ markanvändning. 11

Skälen för mitt förslag: Regeringen har beslutat om ett omställningsprogram för år 1988 i syfte all minska kostnaderna för spannmålsöverskotten samt i syfte atl stimulera alternativ markanvändning. Anslutningen för år 1988 är god. Jag avser att senare föreslå regeringen all samma åtgärdsprogram tillämpas även under år 1989. Vissa mindre justeringar av programmet har gjorts sedan beslutet för år 1988 fattades och kan eventuellt komma att behöva göras även för är 1989. Jag anser därför all del bör ankomma på regeringen alt besluta om åtgärder för produklionsanpassning för 1989 års skörd.

Riksdagen ultalade våren 1986 att det är angeläget alt de medel som slalen under en övergångsperiod ställer till förfogande för alt underlätta produklionsanpassningen utnyttjas för atl stödja en inriktning av produktionen som så snart som möjligt minskar belastningen på samhällets och på lantbrukels ekonomi.

Jag vill i detta sammanhang betona viklen av att detta utnyttjande sker på ett sätt som även i vidare mening bidrar lill uppfyllandet av de år 1985 fastställda målen för livsmedelspolitiken. Vid valet av ätgärder för att minska belastningen är det således viktigt atl beakta de regionala, fördel-ningsmässiga och miljöpäverkande effekterna av de olika former som prövats eller kan komma i fråga för alt främja en ändamålsenlig produktionsstruktur.

Väridsmarknadspriserna fluktuerar väsentligt över tiden. För närvarande ligger priserna på en mycket låg nivå. Del är i dag inle möjligt alt avgöra till vilket pris det svenska spannmålsöverskottet av 1988 års skörd kan exporteras. Exportkostnaderna, dvs. skillnaden mellan svenskt pris och världsmarknadspris, är för närvarande höga, men är alltså svära all förutsäga även på relativt kort sikt.

En annan faktor som är av stor belydelse i sammanhanget är skördens Prop. 1987/88: 165 storlek. Det är i dag av naturliga skäl omöjligt atl förutsäga den exakta storleken på denna.

Jordbruksnämnden har lämnat förslag till ändringar av de preliminära spannmålspriserna. Jag har inget att invända mot förslagen. De definitiva priserna fastställs emellertid först i höst då såväl skördens storiek som världsmarknadspriserna kan anges med störte säkerhet.

Den största osäkerhetsfaktorn i dag är nivån på väridsmarknadspriserna. Med hänsyn till osäkerheten om exportkostnaden anser jag det därför inte vara meningsfullt att i dagsläget söka precisera beloppet för statens delansvar. Del bör göras först i höst.

Jag har i min anmälan till budgetpropositionen 1988 (prop. 1987/88:100 bil. II) beräknat alt delansvarskostnaden blir 250milj. kr. under budgetåret 1988/89 med antagande om en exportkostnad på I kr. per kg spannmål. Jag har därvid utgått från ell överskott på I 000milj. kg. Riksdagen har uttalat att delta är den kvantitet som normall bör betraktas som överskott i della sammanhang.

Riksdagen har vidare beslutat att statens delansvar skall ulgöra 40% av kostnaderna för exportöverskottet vid normalskörd (I 000 milj. kg) och att delansvarel skall trappas ned under den femårsperiod för vilken staten påtagit sig delta ansvar.

Min utgångspunkt har varit att statens delansvar del första årel avsåg hela kvantiteten för att år fem ha trappats ned med 50%. Detta är den avtrappning som ursprungligen användes för alt söka förutsäga kostnaderna för delansvarel under femårsperioden. Kostnaden per kg har ökat väsentligt sedan dess - och därmed totalkostnaden - men avlrappnings-modellen vad avser kvantiteten är fortfarande tillämplig.

Regeringen har i 1988 års budgetproposition (prop. 1987/88: 100bil. 11), mot bakgrund av den osäkerhet som föreligger, föreslagit atl den under förslagsanslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets omräde upptagna anslagsposten Samhällets delansvar för överskotlsarealen tas upp som en förslagsvis post av I 000 kr. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag (JoU 1987/88: 17, rskr. 184).

Jordbruksnämnden föreslår att en reserv inom regleringsekonomin bör övervägas för att finansiera underskott vid skördevariationer.

Jag anser atl regeringen bör la ställning till huruvida en sådan reserv skall inrättas först när nämnden närmare har övervägt frägan.

Jordbruksnämndens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skälen för mitt förslag: Jordbruksnämnden har efter överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation, där nämndens slutbud som redan nämnts godtogs av Lantbrukarnas förhandlingsdelegation men inte av konsumentdelegationen, lämnat förslag om en ettårig prisregleringsperiod för jordbruksprodukter ulom sockerbetor och socker. Perioden omfattar liden den Ijuli 1988-den 30juni 1989. Förslaget bygger på de riktlinjer som har angetts i riksdagens beslut om livsmedelspolitiken (prop. 1984/85:166, JoU 33, rskr. 393) och om totalförsvaret (prop. 1986/87:95, FöU II, rskr. 310).

Till nämndens förslag har fogals särskilda yttranden, dels av ledamoten Alamaa, dels av ledamöterna Arvidsson och Fringel.

Jag noterar med tillfredsställelse atl samtliga ledamöter i jordbruksnämndens styrelse biträder förslaget till reglering av priserna på jordbruksprodukter under den föreslagna regleringsperioden. Jag biträder förslaget i sin helhet.

Elt kompensalionsbelopp på I 409,7 milj. kr. den Ijuli 1988 har föreslagits av nämnden. Av detta föreslås 1 009,7 milj. kr. tas ul som prishöjningar fr. o. m. den Ijuli 1989 medan 400 milj. kr. tas av införselavgiftsmedel ulan-för fördelningsplanen. Elt belopp av 300milj. kr. tas av medel för regleringsåret 1987/88 som enligl riksdagens beslul står lill regeringens disposition för användning inom eller i samband med jordbruksprisregleringen. Resterande 100milj. kr. skall tas av medel för regleringsärel 1988/89.

Förslag lill fördelning på produkter kommer i huvudsak alt lämnas senare av jordbruksnämnden efter överläggningar med delegationerna. Det ankommer på regeringen alt besluta i denna fråga.

Jordbruksnämnden föreslår emellertid redan nu atl del preliminära priset på vete skall höjas med 2 öre, på andra spannmålsslag med 10öre och på oljeväxter med 35 öre per kg för 1988 års skörd. Prishöjningarna avser förändringar jämfört med de definitiva priser som fastställdes hösten 1987.

Jag har för avsikt atl senare föreslå regeringen atl besluta enligl nämndens Prop. 1987/88: 165 förslag.

Jordbruksnämnden föreslär att en s. k. ventil tillämpas inför den Ijanuari 1989. Denna innebär alt jordbruket tillförs ytteriigare 425 milj. kr. om kostnadsutvecklingen i jordbruket mätt enligl PM-index under perioden februari-september 1988 överstiger 2,5%. I annat fall skall inga prisjusteringar göras. Förädlingsindustrin erhåller acontokompensation för denna period den Ijuli 1988.

Till grund för förslaget har legat uppgifter om bl. a. kostnadsutvecklingen i jordbruket under perioden januari 1987-februari 1988 som enligt PM-index uppgått till 3,8%, motsvarande ett belopp av 657 milj. kr. Delta belopp har justerats med hänsyn till rabatter på lantbruksmaskiner och till ändrade fodermedelsavgifter. Beloppet uppgär efter detta till 616,5 milj. kr.

Som utgångspunkt för inkomstkompensalionen till jordbruket har legat bl. a. uppgifter om löneavtal pä det statliga området för år 1988. Kompensation ges under regleringsåret 1988/89 med 369milj. kr. Av beloppet skall 40 milj. kr. användas för sociala åtgärder.

1 beloppet till jordbruket den Ijuli 1987 ingick etl aconlobelopp som preliminär kompensation lill förädlingsindustrin med 160 milj. kr. För förädlingsindustrin bör nu utgå ytteriigare a contobelopp av totalt 325 milj. kr. Dessa båda belopp avser preliminär kompensation för perioden september l986-seplemberl988. Av acontobeloppel på 325 milj. kr. utgör 98 milj. kr. ytterligare kompensation för regleringsärel 1987/88 och 227 milj. kr. kompensation för regleringsärel 1988/89. Avstämning av beloppen skall göras inför den Ijuli 1989.

Jag har för avsikt all föreslå regeringen all en expertgrupp tillsätts med uppgift att gä igenom vissa principer för kostnadskompensalion till den förädlingsindustri som ligger inom ramen för jordbruksprisregleringen. Expertgruppen bör pröva olika principer i fråga om kompensation för löneglidning för nämnda industri, liksom frågan om volymförändringars effekter på kostnadskompensationen saml frågan om kompensation för kapitalkostnader.

Härvid bör gruppen särskilt beakta sambandet med de allmänna jordbrukspolitiska riktlinjerna saml möjligheten för denna prisreglerade industri atl ta ut kostnadshöjningar inom jordbruksprisregleringens ram.

Expertgruppens arbete skall redovisas senast vid årsskiftet 1988/89.

Sedan expertgruppen redovisat sina slutsatser kan ställning tas till de aconlobelopp som tillförts förädlingsindustrin under regleringsåren 1987/88 och 1988/89. Expertgruppens arbete bör också utgöra underlag för ställningstagande i fråga om de principer som framgent bör gälla för kost-nadskompensationen till förädlingsindustrin. Dessa diskussioner förutsätts ske under vintern och våren 1989 inför regleringsärel 1989/90.

Utöver ovanstående delbelopp (616,5 milj. kr. 4-369milj. kr. -t-325 milj. kr.) tillförs jordbruket 99,2milj. kr. under regleringsärel 1988/89. För en närmare precisering av beloppels delkomponenter hänvisas lill jordbruksnämndens skrivelse (bilaga I).

Del bör få ankomma på regeringen atl besluta om de pris- och avgifts
ändringar som kan bli aktuella under perioden lill följd av förslagen. 15

2.3.2 Vissa övriga frågor

Ränte- och etableringsstöd

Jordbruksnämnden föreslår att amortering och räntebetalning av ränte-stödslån senareläggs ytterligare tvä är och börjar först regleringsärel 1990/91. Det fordras inga nya medel för ränteslödet. Vidare föreslår jordbruksnämnden att medel för etableringsstöd anslås endast till de jordbrukare som redan har anslutits till stödformen. Elableringsslödel finansieras av regleringsmedel inom den ram som tilldelats jordbruket. För regleringsåret 1988/89 bedömer lantbruksstyrelsen vid oförändrad räntenivå medelsbehovet till 15-20 milj. kr.

Det ankommer på regeringen att besluta i dessa frågor. Jag har för avsikt att föreslå regeringen alt jordbruksnämndens förslag godkänns.

Låginkomstsatsning m. m.

Under anslagsposten Låginkomstsatsning m. m. inom jordbruket disponerar jordbruksnämnden 435 milj. kr. för budgetåret 1987/88. Regeringen har i budgetpropositionen 1988 under anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukels område tagit upp oförändrat 435 milj. kr. under denna anslagspost. Jordbruksnämnden föreslår att del belopp av 50milj. kr., som enligl regeringsbeslut den 4 januari 1988 skulle användas för sociala åtgärder inom jordbruket, används tillsammans med medlen under anslaget Låginkomstsatsning m.m.

Dessutom föresläs atl 40 milj. kr. av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen anvisas för sociala ätgärder inom jordbruket. Av de 90 milj. kr., som således anvisas utöver anslaget på 435 milj. kr., används 60milj. kr. för avbytarverksamhel och 30 milj. kr. för produklionsanpassning.

Totalt föreslär nämnden att 88milj. kr. anvisas för leveranstillägg för mjölk, 210milj. kr. för avbytarverksamhel, 23 milj. kr. för förelagshälsovård, 100milj. kr. för socialförsäkringsskydd och 104 milj. kr. för produk-tionsanpassningsåtgärder m. m. Jag avser senare föreslå regeringen atl besluta enligt nämndens förslag.

Ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område

Uppsamling av självdöda djur

1 prop. (1987/88:93) om djurskyddslag m.m. föreslår regeringen att köttmjöl frän självdöda djur inte får användas till utfodring, annal än lill pälsdjur. Regeringen föreslår vidare atl en ökad uppsamling av självdöda djur sker på frivillig väg genom slakteriernas försorg. De merkostnader för omhändertagandel av djuren som förslaget medför bör inte drabba den enskilde lantbrukaren. Merkostnaden får tas upp i samband med jordbruksprisöverläggningarna.

Jordbruksnämnden har förklarat sig beredd att i samråd med branschen utforma ett system för uppsamling av självdöda djur. Kostnaderna torde kunna beräknas och las upp vid överiäggningarna inför den Ijuli 1989. Kostnader som uppstår före denna tidpunkt bör i förskott täckas av regleringsmedel. Jag avser alt senare föreslå regeringen att bemyndiga jordbruksnämnden att använda sädana medel för ändamålet.

2.4 Införselavgiftsmedel m. m.

Mitt förslag: Inflytande införselavgiftsmedel för regleringsåret 1988/89 skall disponeras i enlighet med redovisningen i tabell 2.4.1. Pälsdjursuppfödare skall erhålla prisälerbäring vid användning av vegetabiliskt fett i utfodringen. En del av den prisåterbäring som återbetalas för detta och andra fodermedel bör användas för uppbyggnad av en forskningsfond för pälsdjursnäringen.

2 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 165

Ulgifier

a) Av medel inom fördelnings
planen

Svensk spannmålshandel Sveriges potatisintressenler Sveriges oljeväxtinlressenter Svensk köllhandel Föreningen för mejeriprodukter Svensk ägghandel Regleringskassan för fågelkötl Regionall koslnadsbidrag, norra Sverige

- mjölk

- koll

- ägg

Bidrag lill fraktkostnader för

mjölk och grädde

Upplysningsverksamhet och

utvecklingsarbete

Stiftelsen lantbruksforskning

Djurhälsovård, konlrollverk-

samhet m. m.

Slöd till odling av konservärter

och andra köksväxler

Bidrag lill grönmjöl

Stöd till odling av bruna bönor

Stöd till odling av vallväxtfrö

Fonden för kollekliva åtgärder

inom biodlingen

Sveriges exportråd

Sveriges potalisodlares riksförbund

Bidrag lill ersättningsfoder,

norra Sverige

Bidrag till polatisodling,

norra Sverige

Reserv lill jordbruksnämndens

förfogande

Summa

Härefter kvarstående införsel-avgiftsmedel

b) Av medel utanför fördel
ningsplanen

Utbyleshandel nötkött, öststaterna Ulbyteshandel kött och fläsk Pristillägg fär- och lammköll Svensk matpolatiskonlroll Bidrag lill Stiftelsen för ackord-hästorganisalionens bevarande

86000	92000
27 500	27 500
0	0
4000	4000
161000	69500
52000	52000
3000	6000
45 500	45 500
5000	5000
1700	4 500
500	500
13 500	15 000
0	5000
32 300	33 800
6000	10000
1000	0
1700	4 500
8000	8000
500	500
2000	3 000
2780	2780
13 883	80000
0	4 500
36522	152942
504385	626522	617200
281281	618000	460800
44933	. 70000	70000
75000	50000	50000
15925	17000	27000
6038	6204	6 362

250

	1986/87	1987/88	1988/89
	1 OOO-tal kr.	1 000-lal kr.	1 000-lal kr.
		prel.	prognos
Minskning av mekaniska skador
på malpolalis	500	500	0
Slöd lill maltproduklionen	2000	1000	1000
Sveriges exportråd	2000	4000	4000
Ränta på lån i riksgäldskontoret	2240	0
Djurhälsovård	0	17 000	20677
Lantbruksslatistik	100	26000	37708
Konsumentdelegationens
sekretariat	400		400
Koslvaneundersökningar		1250
Alternativ odling		1000
Skördeskadefonden			60000
Ersättning för uteblivna pris-
höjningar under 1988/89		300000	90000
Summa	149386	494204	367397
Summa utgifter	653771	1120726	984597
Årets saldo (prognos)	-I-I3I895	+ 123 796	-93403

Prop. 1987/88: 165

Statens jordbruksnämnds förslag: Överensstämmer med milt förslag.

Skälen för mitt förslag: 1 tabell 2.4.1 redovisas användningen av införselavgiftsmedel m.m. under regleringsärel 1986/87 liksom en beräkning av och förslag till användning av införselavgiflsmedel som inflyter under regleringsåren 1987/88 och 1988/89. För en närmare redovisning av införselavgiflsmedlen hänvisas till bilagal.

Fördelningsplanen för regleringsåret 1987/88 utgör 267,2milj. kr. saml inflytande avgifter för fodermedelsimporten enligt riksdagens beslut våren 1987 (prop. 1986/87: 146, JoU 26, rskr. 346). Med hänsyn till alt inflytande avgifter för fodermedelsimporten för närvarande kan beräknas till 320 milj. kr. beräknar jag därmed fördelningsplanen till 587,2 milj. kr. Därtill kommer kvarstående medel från regleringsärel 1986/87 på 36,5 milj. kr. Jag beräknar de disponibla inkomsterna av införselavgifter till totalt I 244,5 milj. kr., vilkel innebär atl 620,8 milj. kr. beräknas återstå sedan medel avsatts till fördelningsplanen. Enligl jordbruksnämndens förslag skall utgå bl. a. etl utökat arealbidrag lill stöd för potatisodlingen i norra Sverige och odlingen av bruna bönor lill följd av skördeskador är 1987. Jag har inget att erinra mol det preliminära förslag till fördelningsplan som lämnats av jordbruksnämnden. Definitiv fördelningsplan för regleringsärel 1987/88 kan fastställas först efter utgången av regleringsåret då de verkliga inkomsterna av införselavgifterna för fodermedel är kända.

Sammanställningen avseende ändamål utanför fördelningsplanen för regleringsärel 1987/88 skiljer sig på ell anlal punkter från de preliminära beräkningar som låg till grund för riksdagens beslut våren 1987. De införselavgiflsmedel frän regleringsåren 1986/87 och 1987/88 som enligt riksdagens beslut står lill regeringens förfogande (prop. 1986/87: 146, JoU 26, rskr. 346) har därvid delvis tagits i anspråk för olika ändamål sammanhängande med prisregleringen. Poslen Ulbyteshandel med nötkött från öststaterna beräknas öka med 30milj. kr. Bidraget till Svensk matpolatiskonlroll (SMAK) ökar med 56 143 kr. till följd av tidigare inle beaktade löneökning-

ar för SMAK under regleringsärel 1987/88. Bidraget lill Sveriges exportråd Prop. 1987/88: 165 har, genom regeringens beslul, höjts med 2 milj. kr. för 1987/88. Till statens livsmedelsverks medverkan i kostvaneundersökningar disponeras 1250000kr., vilkel jag tidigare redogjort för i årets budgetproposition. Vidare bör I milj. kr. användas för all stödja uppbyggnaden av en fungerande kontroll av allernalivi producerade jordbruksprodukter. Detta har jag tidigare redovisat i prop. (1987/88: 128) om miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m.m.

Enligt nämndens förslag skall 300 milj. kr. av de införselavgiflsmedel som stär lill regeringens förfogande för regleringsärel 1987/88 las i anspråk för att ersätta prishöjningar på jordbruksprisreglerade produkter under regleringsärel 1988/89. Jag har ingenting atl erinra mol vad jordbruksnämnden föreslagit i dessa delar.

Kostnaderna för sådana ändamål som får täckas av införselavgiflsmedel utanför fördelningsplanen beräknas därför för regleringsåret 1987/88 lill 494 milj. kr., varav 300 milj. kr. avser ersättning för uteblivna prishöjningar under regleringsärel 1988/89. Jag återkommer senare lill regeringen med anledning av jordbruksnämndens förslag lill disposition av de införselavgiftsmedel som står till regeringens förfogande för regleringsärel 1987/88.

Jag föreslår atl fördelningsplanen för regleringsärel 1988/89 skall omfatta oförändrat 267,2 milj. kr. jämte inflytande fodermedelsavgifier, vilket totalt beräknas ge 617,2 milj. kr.

Jag föreslär atl Svensk spannmålshandel liksom hittills tillförs införselavgifter för viss ulbyteshandel med brödsäd. Dessa avgifter beräknas till 40milj. kr. Vidare bör Sveriges oljeväxtinlressenter tillföras fettvaruavgifter såväl pä importerad som inhemsk olja för en kvantitet motsvarande fettinnehållel i den inhemska fröskörden, dock högst motsvarande fettvaruavgifter pä den totala feltkonsumlionen inom landet. Beloppet beräknas nu uppgå till 550milj. kr.

Med hänsyn lill ovissheten rörande regleringsekonomins ulveckling för de olika varuområdena har nämnden inle lagl fram någon plan för fördelning av det preliminärt beräknade beloppet för regleringsärel 1988/89. Nämnden avser atl återkomma med förslag till preliminär fördelning av beloppet. Ett sådant förslag kan då avges i samband med alt förslag lämnas lill gränsskydd m. m. fr. o. m. den Ijuli 1988. Nämnden bör liksom tidigare få jämka delbeloppen mellan de olika regleringsföreningarna och besluta om fördelning av det belopp som kan komma att stå lill nämndens förfogande.

I del följande anger jag medelsbehovet under regleringsåret 1988/89 för de ändamål som bör läckas av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen.

För utbyteshandel med nötkött med öststaterna har jag i likhet med jordbruksnämnden beräknal 70milj. kr.

I likhet med jordbruksnämnden föreslår jag all för ulbyteshandel med
kött och fiäsk avsätts 50 milj. kr. av införselavgiflsmedel från import av
kött och fläsk. En förutsättning är att motsvarande export ägt rum och alt
införselavgiftsmedel finns tillgängliga sedan samtliga övriga ändamäl tillgo
dosetls inom och utom fördelningsplanen med tillägg av en skälig reserv 20
för oförutsedda ändamål.

Under regleringsärel 1987/SS utgår prisiUlägg för får- och lammkött med Prop. 1987/88: 165 3,30öre per kg, vilkel beräknas motsvara en utgift på 17 milj. kr. Jag föreslär atl pristillägget höjs till 5,40öre per kg fär- och lammkött under regleringsärel 1988/89, vilkel beräknas medföra en utgift på 27 milj. kr. Höjningen ingår i kompensalionsbeloppel lill jordbruket.

Jag föreslår atl SMAK tilldelas högst 4 844000 kr. för den officiella kontrollen och I 518000kr. för upplysningsverksamheten.

Bidrag till stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande bör ulgå oförändrat med 250000 kr.

Stöd UU maltproduktionen för regleringsåret 1988/89 bör lämnas med I milj. kr.

Jag föreslår att Sveriges exportråd skall erhålla 4milj. kr. av medel, utanför fördelningsplanen regleringsärel 1988/89, förutsatt alt jordbruket avsätter 4milj. kr. från medel inom fördelningsplanen.

I enlighet med regeringens förslag i årets budgelproposition (1987/88: 100 bil. II) har jordbruksnämnden föreslagit atl 20,7 milj. kr. anslås för finansiering av viss del av kostnaderna fördjurens hälso- och sjukvård saml 37,7 milj. kr. för statistik på jordbrukets område.

Till finansiering av sekretariatet hos jordbruksnämndens konsumentdelegation föresläs 400 000 kr.

Jordbruksnämndens förslag innebär vidare att 60 milj. kr. av disponibla införselavgifter utanför fördelningsplanen för regleringsåret 1988/89 skall avsällas lill skördeskadefonden för 1987 års skördeskador. Medlen skall enligt förslaget utbetalas regleringsåret 1989/90. Jag kan även godta förslaget i denna del.

Jordbruksnämnden har föreslagit att totalt 400 milj. kr. av- införselavgiftsmedel skall disponeras för alt begränsa konsumeniprishöjningar under regleringsärel 1988/89. Till detta används som jag nämnt 300 milj. kr. av medel för regleringsärel 1987/88. Till resterande 100 milj. kr. disponeras införselavgiftsmedel för regleringsåret 1988/89, varav 10 milj. kr. utgör höjningen av pristillägget för får- och lammkött.

Jordbruksnämnden har föreslagit alt en prisåterbäring lämnas för vegetabiliskt fett som används för utfodring av pälsdjur. Pälsdjursnäringen erhåller för närvarande återbetalning för fördyring av spannmål och annat foder orsakad av jordbruksprisregleringen. Bakgrunden är att huvuddelen av skinnen säljs pä världsmarknaden. Jag biträder nämndens förslag.

Nämnden föreslår vidare atl en del av prisälerbäringen för foder i fortsättningen avsätts för uppbyggnad av en forskningsfond för pälsdjursnäringen. Jag tillstyrker alt en sädan fond byggs upp och hanteras på del sätt som nämnden har föreslagit.

I detta sammanhang vill jag nämna atl enligl den överenskommelse som
träffats mellan regeringen och jordbruksnäringen skall staten och näringen
bidra med hälflen var till den del av kostnaderna för 1987 års skördeskador
som överstiger 90 milj. kr. Skadorna år 1987 blev som regeringen tidigare
redovisat för riksdagen betydligt störte än vad som varil fallet under
senare är. Konsekvenser av de slora skadorna har blivit att fonden i sin
helhet tömts pä medel. Regeringen har därför föreslagit riksdagen att
anvisa 127 milj. kr. som ersättning lill fonden i enlighet med nämnda 21

överenskommelse (prop. 1987/88: 125 bil. 6). För jordbruksnäringens del innebär överenskommelsen all näringens andel fär avsättas inom ramen förde medel som tillförs jordbruket. Ulöver dessa kostnader för ersättning till skördeskadefonden kommer kostnader för administrationen av skyddet för skördeåret 1987 som i normalfallet skulle finansierats av fonden. Sammanlagt kan dessa administrationskostnader komma att uppgä lill ca 17-18 milj. kr. Jag avser att senare föreslå regeringen aft avsälla medel för della ändamål inom ramen för de införselavgiftsmedel från regleringsåret 1986/87 som står till regeringens förfogande. Av resterande odisponerade införselavgiftsmedel från regleringsärel 1986/87 lill regeringens disposition avser jag att föreslå regeringen att 100 milj. kr. tas lill intäkt under anslaget Prisreglerande åtgärder pä jordbrukels omräde under nionde huvudtiteln. Härigenom avlastas statsbudgeten motsvarande belopp.

Med hänsyn till de oundgängliga variationerna i inflödet av införselavgifter harjag i min anmälan till årets budgetproposition (prop. 1987/88: 100 bil. 11, s. 34) föreslagit atl en rörlig kredit av 60 milj. kr. även fortsättningsvis ställs till jordbruksnämndens förfogande. Med hänsyn till osäkerheten i prognosen bör det i enlighet med sammanställningen beräknade överskottet inte inlecknas för något ändamål utöver de jag nu nämnt. Del på delta sätt beräknade överskottet bör liksom för innevarande år slå lill regeringens disposition.

Prop. 1987/88: 165

svenska marknaden. Kostnadsvolymen täcker även in produktionen av vissa foderbiprodukter. Nämnden har i sitt prisförslag i princip beaktat foderbiprodukterna. Sockerpriset bör liksom hittills justeras när oljepriset ändras med ± 160 kr./m'.

Kostnadsersättningen lill Sockerbolaget bör, inkl. definitiv justering för olje- och gaskostnader under regleringsåret 1986/87, uppgå till 5566000 kr., vilket motsvarar 1,71 kr. per 100 kg socker.

I kostnadskompensationen har även merkostnaderna vid ö-bruken beaktats. Den kompensation som tillerkänns Sockerbolaget för dessa merkostnader för regleringsåret 1988/89 beräknas lill 6,20 kr. per 100 kg socker, vilkel vid normal produktionsvolym motsvarar 20,2 milj. kr. Med hänsyn till förväntat inflöde av införselavgifter bör, utöver de 4,3 milj. kr. som hiftills tagils ur sockertegleringsfonden, även dessa 20,2 milj. kr. tas ur fonden under regleringsåret 1988/89. Sockerpriset reduceras i motsvarande grad.

Prisregleringspriset på strösocker bör höjas med 0,6% per 100 kg till 456,42 kr. per 100 kg.

Ersättningen för raffinering och lagring av importerat råsocker bör höjas för inträffade kostnadsökningar med 2,78% till 85,58 kr. per 100 kg.

Öm väsentligt ändrade förutsättningar inträffar under regleringsperioden bör det ankomma på jordbruksnämnden att efter överiäggningar med delegationerna lägga fram förslag till de åtgärder som under perioden kan anses påkallade. Det bör därefter ankomma på regeringen atl fatta de beslul som kan behövas.

Enligl jordbruksnämndens och konsumentdelegationens mening har årets överläggningar visat atl en nära samordning mellan sockerbetor och övriga grödor behövs. Nämnden vidhåller sitt förslag från i fjol atl överläggningarna som sker rörande prissättningen på sockerbetor bör ingå i de allmänna överläggningarna för övriga jordbruksprodukter medan överläggningarna med Sockerbolagel bör ske separat. Det ankommer pä regeringen atl inför överläggningarna för prisregleringen för liden efter den 30 juni 1989 besluta i denna fräga.

Prop. 1987/88:165

2.5.3 Skördeskadeskydd

Mitt förslag: Sockernäringens andel av de medel som skall tillföras för en uppbyggnad av det nya skördeskadeskyddel skall under regleringsåret 1988/89 betalas av fonderade försäljningsavgifter.

Statens jordbruksnämnds förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skälen för mitt förslag: Enligl vad jag anförde i prop. 1987/88: 74 bör del nya skördeskadeskyddel för regleringsåret 1988/89 tillföras 60 milj. kr. Detta skall betalas över konsumenlpriserna fördelade på alla jordbruksprodukter. Den andel som faller pä socker beräknas till 3 528000 kr. och bör för regleringsärel 1988/89 tas av fonderade försäljningsavgifler som lagts upp med stöd av 10 § lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukels område. Därmed påverkas inle konsumentpriserna pä socker under regleringsärel 1988/89.

Om utbetalda ersättningar och behovsprövade bidrag till följd av skördeskador är 1987 överstiger 90milj. kr. skall staten och jordbruksnäringen vardera tillföra skördeskadefonden hälften av överskjutande belopp. Utbetalningarna för år 1987 innebär atl jordbruksnäringen skall tillskjuta 127 milj. kr. Vid överläggningarna har överenskommits all betodlingen skall bidra med 7,5 milj. kr. som avräknas från det belopp som i avsnill 2.5.4 anges som betodlarnas ränteersättning.

Statens jordbruksnämnds förslag: Överensstämmer med milt förslag.

Skälen för mitt förslag: Införselavgift tas liksom hittills ul för importerade kvantiteter under perioder dä världsmarknadspriset understiger del fastställda avräkningsprisel på socker av svenska betor. De uppburna medlen bör - liksom hittills — tillföras sockerregleringsfonden.

Behållningen i sockertegleringsfonden var den 30juni 1987 16,5 milj. kr. Produktionen år 1987 av socker ur inhemska betor uppgick lill ca 253 000lon. Under regleringsärel 1987/88 beräknas en komplelteringsim-port av drygt 80000 ton komma atl fä göras. Vid nuvarande prisskillnad mellan Sverige och världsmarknaden bör del ge etl betryggande tillskott av införselavgifter till sockertegleringsfonden för alt läcka de utgifter som redan ligger pä fonden och de tillfälliga som föreslås under regleringsåret 1988/89.

Med hänsyn lill det förväntade inflödet av införselavgifter bör, som redan nämnts, hela Sockerbolagets kostnadskompensation för merkostnaderna vid ö-bruken finansieras med medel ur sockerregleringsfonden. Beloppet uppgår lill totalt 24,5 milj. kr. (4,3 -I- 20,2). Om mol förmodan inflytande belopp kommer atl bli väsentligt lägre bör föreslagen finansiering under regleringsärel 1988/89 avseende del av regionalstöd inle genomföras utan liksom tidigare las ul över sockerpriset.

Sockerregleringsfonden.bör vidare få användas för fraklsubvenlionering lill de fyra nordligaste länen och Kopparbergs län med l,2milj.kr. Ur fonden bör dessutom betalas kostnaderna för arealbidrag lill de odlare som levererar betor till ö-bruken lill en beräknad kostnad av ca 3,5 milj. kr.

Till kollektiva åtgärder inom biodlingen bör las 0,5 milj. kr. ur fonden. Till yrkesmässig biodling bör av fondens medel återföras ett belopp som motsvarar odlingens sockerförbrukning gånger den skillnad i sockerpris som föreligger mellan Sverige och världsmarknaden.

Vidare bör regleringsföreningen Svensk sockerhandels administrationskostnader täckas ur fonden. Fondmedlen används också till vissa kostnader inom prisutjämningen för varor innehållande socker. Vid tillverkning av vissa produkter såsom farmacevliska halvfabrikat för export återbetalas införselavgiften för förbrukat socker. I en situation med ingen eller ringa sockerimporl bör exportbidrag för sådana produkter finansieras ur sockerregleringsfonden.

Under regleringsärel 1982/83 betalade intressenterna på sockerområdet in elt belopp sä all underskotlel i regleringsekonomin kunde avveclflas.

Kapitaldelen av della belopp har sedan återbetalats i tre omgångar och Prop. 1987/88: 165 slulreglerades hösten 1987 sä när som pä knappt 100000kr. Detta belopp bör nu återbetalas lill betodlarna, varefter hela kapitaldelen är slulreg-lerad.

Sockerbolagel, betodlarna och konsumenterna bör tillerkännas ränta för den lid medlen stått till sockertegleringens förfogande. Konsumenternas belopp på 850000 kr. förs lill jordbruksnämndens fond för försäljningsavgifler. Beloppet till betodlarna uppgår lill 10906000 kr. jämte 99500 kr. avseende nämnd avvikelse på kapitaldelen. Beloppet till Sockerbolaget uppgår till 7 838 000 kr.

Vid behov bör jordbruksnämnden liksom hittills få la ut en försäljningsavgift på allt socker som säljs inom landet för alt subventionera sockerimporten när världsmarknadspriset är högre än det svenska priset.

2.6 Lagstiftningsfrågor

Jag har i avsnitt 2.2.1 föreslagit atl det temporära förbudet mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur och svin förlängs ytterligare ell halvår fr. o. m. den Ijuli 1988. Förslaget förutsätter ändring i I § lagen (1983: 147) om förbud under viss lid mol nybyggnad av djurslallar för nötkreatur och svin.

Jag har dessutom i avsnill 2.3.2 föreslagit en ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukels område, vilken gör det möjligt för slatens jordbruksnämnd atl vid behov föreskriva alt vissa varor som används som handelsgödsel beläggs med prisregleringsavgift.

Lagändringarna bör träda i kraft den Ijuli 1988.

1 enlighet med del anförda har inom jordbruksdepartementet upprättats förslag till

1. lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1983: 147) omförbud under viss tid mot nybyggnad av djurslallar för nötkreatur och svin, dels ändring i samma lag,

2. lag om ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område.

De föreslagna författningsändringarna är av sådan beskaffenhet atl lagrådets hörande enligt min mening skulle sakna betydelse.

3 Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen dels att anla inom jordbruksdepartementet upprättade förslag till

1. lag om dels fortsall giltighet av lagen (1983: 147) om förbud under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur och svin, dels ändring i samma lag,

2. lag om ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område,

dels att

3. godkänna vad jag har förordat i fråga om produklionsanpass- 26
ning på vegelabilieområdet (avsnill2.2.2),

STATENS 1988-04-13 Dnr 402-362/88 Prop. 1987/88: 165

JORDBRUKSNÄMND Bilaga 1

Förslag till jordbruksprisreglering under perioden Ijuli 1988-30 juni 1989

Innehållsförteckning

1 Inledning ..................................................................... 29

2 Prisregleringens utformning under tiden den I juli 1988-30 juni 1989 30

2.1 Allmänna utgångspunkter ..................................... 30

2.2 Kompensation till jordbruket och förädlingsindustrin den

Ijuli 1988 .............................................................. ... 30

2.3 Kompensation per den I januari 1989................... 34

3 Prisändringar fr. o. m. den I juli 1988............................ 34

4 Produktionsanpassninsåtgärder på animalieområdel... 34

- Invesleringsförbud

- Avvecklingsersättning

- Tvåprissystem för mjölk

5 Ränte- och etableringsstöd........................................... ... 38

6 Sociala åtgärder ........................................................... ... 39

7 Införselavgiftsmedel m. m. för 1988/89 ..................... ... 40

8 Prisregleringen på olika produkter m. m....................... ... 45

8.1 Medel till skördeskadefonden ............................. ... 45

8.2 Finansiering av djurens hälso- och sjukvård ........ ... 45

8.3 Förmalningsavgift för korn och havre .................. ... 45

8.4 Spannmålsregleringens finansiering ................... ... 46

8.5 Förbättrade skolmåltider........................................ 46

8.6 Forskningsprojekt om landsbygdsutveckling ...... ... 46

8.7 Omställning 90 .................................................... 47

8.8 Uppsamling av självdöda djur ............................. ... 47

8.9 Fodermedelsregleringen ..................................... .. 47

8.10 Prisälerbäring för pälsdjursfoder ........................... .. 48

8.11 Handelsgödselavgiflen........................................... 49

8.12 Vissa utredningar m.m........................................... 50

8.13 Information om kassan för råvarukoslnadsutjämningen .... 50

9 Hemställan ................................................................. .. 51

10 Beslutsmening .......................................................... .. 51

STATENS 1988-04-13 Dnr 402-362/88 Prop. 1987/88: 165

JORDBRUKSNÄMND Bilaga 1

Regeringen

Jordbruksdepartementet

Statens jordbruksnämnd angående jordbruksprisreglering under perioden Ijuli 1988-30 juni 1989

1 Inledning

Regeringen uppdrog den 14 januari 1988 åt statens jordbruksnämnd (JN) att efter överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens konsumentdelegation avge förslag om den närmare utformningen av prisregleringen pä jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker för tiden efter den 30 juni 1988. Förslagen skall utformas med utgångspunkt i riksdagens beslul om livsmedelspoliliken (prop 1984/85: 166, JoU 33, rskr 393) och om totalförsvaret (prop 1986/87:95, FöU II, rskr 310).

Av uppdraget framgår alt jordbruksnämnden skall beakta de riktlinjer regeringen har angivit för prissättningen i samband med avvecklingen av prisstoppet.

Nämnden skall vidare beakta vad som anförts om skördeskadeskyddets finansiering i prop 1987/88: 74.

Jordbruksnämnden skall även beakta vad regeringen i prop 1987/88: 100 bil 11 har föreslagit riksdagen om finansieringen av kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård och kostnaderna för statistik pä jordbrukels område.

Jordbruksnämnden skall överväga tillämpningen av det särskilda ränte-och elableringsslödel.

Jordbruksnämnden är oförhindrad att inom den ram som tilldelas jordbruket föreslå andra åtgärder som kan främja en jämnare inkomstfördelning mellan olika kategorier av jordbrukare.

Jordbruksnämnden skall reddvisa behovet av och förslag lill fortsatta åtgärder för produktionsanpassning. När del gäller iväprissyslem för mjölk, skall emellertid en utvärdering redovisas särskill.

Regeringen har i beslul den 4januari 1988 angett alt av medel som tillförs Svensk Spannmålshandel, ekonomisk förening under regleringsåret 1988/89 skall 50 milj. kr. användas för sociala åtgärder inom jordbruket. Jordbruksnämnden skall, efter överiäggningar med ovan nämnda delegationer, lämna förslag till den närmare användningen av dessa medel.

I uppdraget anges atl frågan om intensiteten i jordbruket samt andra
miljöfrågor som berör jordbruket f. n. bereds inom regeringskansliet.
Miljöfrågorna är ocksä ett av ämnena för de särskilda samtal som pägår
mellan regeringen, riksdagspartierna. Lantbrukarnas Riksförbund och
konsumentdelegationen. 29

2 Prisregleringens utformning under tiden den 1 juli _°p- '987/88:165
1988-30 juni 1989 '

2.1 Allmänna utgångspunkter

Marknadsbalansen inom animalieområdel har under de senaste åren förbättrats väsentligt. De minskade kostnaderna för överproduktionen har också medfört alt lönsamheten förbättrats. Enligt JN:s bedömning är del av stor vikt atl en försiktighet iakttas vid prissättningen så att nya problem med överproduktion kan undvikas.

Inom vegelabilieområdet är problemen betydligt större beroende på överskottsproduktionen och de låga världsmarknadspriserna. Därigenom har lönsamheten inom vegelabilieproduktionen försämrals. Balanssituationen utgör dock enligt nämndens uppfattning fortfarande elt skäl för atl visa en försiktighet med prissättningen vid fördelningen pä olika produkter.

Enligl nämndens uppfattning visar således inkomslsituationen i jordbruket en splittrad bild.

Inkomstlägel och marknadsbalansen redovisas närmare i bilagor till denna skrivelse.

JN anser av planerings-och stabilitelsskäl alt fleråriga prisregleringsperioder bör eftersträvas. Nämndens medlingsbud vilket i princip godtogs av lantbrukarnas förhandlingsdelegation men avvisades av konsumentdelegationen omfattade en period av två år. Eftersom delta förslag inte godtogs av båda parter har JN inle funnit del möjligl att till regeringen lämna förslag om en flerårig period. JN föreslår därför en ettårig prisregleringsperiod för tiden den I juli 1988-30 juni 1989. Prisjusleringar föresläs ske den I juli 1988. Förslaget innefattar också en s. k. ventil per den I januari 1989.

2.2 Kompensation till jordbruket och förädlingsindustrin den
1 juli 1988

2.2.1 Kostnadskompensation till jordbruket

Till grund för de nu avslutade överläggningarna har legat uppgifter om kostnadsutvecklingen i jordbruket under perioden januari 1987-februari 1988, som enligt PM-index stigit med 3,8% räknat från det preliminära indexlal som användes vid överläggningarna våren 1987. Detta motsvarar etl kompensalionsbelopp om 657 milj. kr.

Genom en särskild studie som gjorts vid statens pris- och kartellnämnd (SPK) har kunnat konstateras alt rabatterna på vissa jordbruksmaskiner ökat. Rabatter på jordbruksmaskiner registreras inle i PM-index. Mot denna bakgrund föreslås ell avdrag från kompensalionsbeloppel med etl engångsbelopp om 60 milj. kr. för den ökade rabatleringen. Frägan om rabatter på maskiner skall åter prövas vid prisöverläggningarna inför den I juli 1989. Del är angeläget all motsvarande studie avseende rabatter upprepas för 1988 så alt en korrekt bedömning av prisutvecklingen på maskiner kan göras.

Parterna enades förra året om att en definitiv korrigering för inflytande 30

fodermedelsavgifter under 1986/87 skulle göras per den I januari 1988 om Prop. 1987/88: 165 den s. k. ventilen som ingick i 1987/88 års överenskommelse utlöstes. I Bilaga 1 annat fall skulle korrigeringen ske den 1 juli 1988. Om korrigeringen skulle göras den I juli 1988 skulle den eftersläpning som uppstått sedan den I januari 1988 beaktas i form av ett engångsbelopp.

JN föreslår nu att jordbruket tillförs etl belopp om 49 milj. kr. som utgör definitiv korrigering för inflytande fodermedelsavgifier under 1986/87. Härtill kommer ett engångsbelopp om 24,5 milj. kr. Det sistnämnda beloppet skalll utgå t. o. m. den 30 juni 1989.

För inflytande fodermedelsavgifter under 1987/88 skall nu göras ett preliminärt avdrag om 54 milj. kr. En slutlig avstämning skall ske när definitiva uppgifter om inflytande avgifter under 1987/88 föreligger.

Sammanfattning kostnadskompensation	till jordbruket
PM-index januari 1987-februari 1988		657 Mkr
Fodermedelsavgifter
- 1986/87		49 Mkr
- engångsbelopp		24,5 Mkr
- 1987/88 (prel)		- 54 Mkr
Rabatter på maskiner, engångsbelopp		- 60 Mkr
Summa		616,5 Mkr

2.2.2 Jordbrukarnas inkomster

JN föreslår att jordbruket tillförs ett belopp om sammanlagt 369 milj. kr. i inkomslförbältring under 1988/89. Av della belopp utgör 41 milj. kr. ett engångsbelopp. Beloppen har fastställts med utgångspunkt från löneavtalen för 1988 på det statliga omrädet. I beloppen ingär kompensation räknad fr. o. m. den I januari 1988. Av beloppet föreslås all 40 milj. används för sociala ändamål.

"Expertgruppen bör pröva olika principer om kompensation för löne- Prop. 1987/88: 165 glidning för nämnda industri, liksom frägan om volymförändringars effek- Bilaga 1 ter på koslnadskompensalionen saml ersättningen för kapitalkostnaderna. Härvid bör gruppen särskilt beakta sambandet med de allmänna jordbruks-politiska riktlinjerna saml möjligheten för denna prisreglerade industri alt la ul kostnadshöjningar inom jordbruksprisregleringens ram."

Expertgruppens arbete bör redovisas senast vid årsskiftet 1988/89.

Sedan expertgruppen redovisat sina slutsatser kan ställning las lill de å contobelopp som tillförts förädlingsindustrin under 1987/88 och 1988/89. Expertgruppens arbete bör också ulgöra underlag för ställningstagande i fråga om de principer som framgent bör gälla för koslnadskompensalionen till förädlingsindustrin. Dessa diskussioner förutsätts ske vintern/våren 1989 inför prisjusleringen den I juli 1989.

Justering för prisförändringar på rapsmjöl föreslås ske när definitiva uppgifter för 1987/88 föreligger och för rapsfrö till foder fr. o. m. reglerings-året 1988/89.

2.2.4 Produktivitetsutvecklingen i jordbruket

JN föreslår alt en produktivitetskorrigering om - 41 milj. kr. görs.

2.2.5 Miljöfrågor i jordbruket

1 prop 1987/88: 128 har regeringen lämnat förslag om miljöförbättrande åtgärder i jordbruket. Enligl propositionen bör kostnadsökningar och in-täklsförändringar - positiva och negativa - som uppslår för producenterna behandlas i jordbruksprisöverläggningarna i den takt de uppstår och registreras. Förslaget har ännu inle behandlats av riksdagen. Dessa frägor fär tas upp i prisöverläggningarna först vid elt senare tillfälle.

Till följd av de effekter av förbudet mot stråförkortningsmedel för 1987 års skörd bör ell engångsbelopp av 40 milj. kr. ulgå under regleringsåret 1988/89.

2.2.6 övriga belopp

Medel till skördeskadefonden

Riksdagen har beslutat att lill skördeskadefonden tills vidare skall årligen föras ett belopp av 60 milj. kr. Beloppet skall betalas av konsumenterna. JN föreslår att 56,5 milj. kr. av delta belopp som ingår i totalbeloppet las av ulomramsmedel. Resterande 3,5 milj. kr. tillförs frän sockerregleringen. Vidare gäller i enlighet med riksdagsbeslutet atl om utbetalda ersättningar och behovsprövade bidrag lill följd av skördeskador år 1987 överstiger 90 milj. kr. skall staten och jordbruket vardera tillskjuta skördeskadefonden hälflen av överskjutande belopp. Kostnaderna för skördeskador år 1987 innebär preliminärt atl jordbruksnäringen skall tillskjuta elt engångsbelopp av 127 milj. kr. lill skördeskadefonden. 7,5 milj. kr. tillförs från

sockertegleringen. JN föreslår att av resterande belopp skall 40 milj. kr.

32 finansieras av ulomramsmedel.

JN föreslår vidare alt ytteriigare 60 milj. kr. av ulomramsmedel avseen- Prop. 1987/88: 165 de 1988/89 överförs till skördeskadefonden under 1989/90. Nuvarande Bilaga 1 bedömning visar alt det finns medel tillgängliga för della. Mol detta förslag har styrelseledamoten Alamaa lämnat särskilt yttrande.

Djurhälsovård

JN föreslår alt höjningen av det belopp som jordbruket kollektivt skall finansiera med 3,7 milj. kr. tas av ulomramsmedel och inräknas i totalramen.

Prisstillägg får- och lammkött

JN föreslår en uppräkning av stödet från 3,30 kr/kg till 5,40 kr/kg. Stödet bör liksom hittills finansieras av ulomramsmedel. Uppräkningen som motsvarar ell belopp av 10 milj. kr. bör avräknas lotalkompensationen till jordbruket.

2.2.7 Sammanfattning av belopp den 1 juli 1988 och disposition av utomramsmedel

Av följande sammanställning framgår de belopp som skall tillföras jordbruket och förädlingsindustrin fr. o. m. den I juli 1988.

Jordbrukarnas inkomster

328	Mkr
41	Mkr
369	Mkr
657	Mkr
49	Mkr
24,5 Mkr
-54	Mkr
-60	Mkr
616,5 Mkr
98	Mkr
227	Mkr
325	Mkr
-41	Mkr
40	Mkr
40	Mkr
56,5 Mkr
3,7 Mkr
1409,7 Mkr

Nivåhöjning

Engångsbelopp

Summa

Jordbrukets kostnader

PM-index januari 1987-februari 1988

Fodermedelsavgifier

- 1986/87

- engångsbelopp

- 1987/88 (prel) Rabatter pä maskiner, engångsbelopp

Summa

Kostnadskompensalion till förädlingsindusrin Ylleriigare a contobelopp för 1987/88 A contobelopp för 1988/89

Summa

Produktivitetsutvecklingen i jordbruket Kompensation för förbud mot stråförkortningsmedel, engångsbelopp Jordbrukets bidrag till skördeskadefonden

Övriga frågor

Skördeskadeskyddel

Djurhälsovård 3,7 Mkr ,n

TOTALT

3 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 165

Totalt föreslås att 400 milj. kr. av utomramsmedel fär disponeras under Prop. 1987/88: 165 1988/89 för de förslag som JN här lämnat. Genom atl la i anspråk ulom- Bilaga 1 ramsmedel kan prishöjningen på marknaden begränsas till drygt 1 000 milj. kr.

2.3 Kompensation per den 1 januari 1989

JN föreslår en s. k. ventil per den I januari 1989 med följande konstruktion.

Om koslnadsulvecklingen i jordbruket mätt enligt PM-index under perioden februari-september 1988 ej överstiger 2,5 % skall inga prisjusleringar skeden Ijanuari 1989.

Överstiger indexutvecklingen 2,5% skall jordbruket tillerkännas ell a conlo belopp om 425 milj. kr. avseende kostnadskompensalion lill jordbruket för perioden februari-september 1988.

3 Prisändringar fr. o. m. den 1 juli 1988

I denna skrivelse lämnar JN nu förslag lill prisändringar för vissa vegelabi-lieprodukter. I fräga om animalieprodukter och övriga vegetabilieproduk-ter återkommer JN senare med förslag till prisändringar. JN hemställer atl i detta sammanhang även fä inkomma med förslag till fördelning av de ulomramsmedel som föreslås bli anvisade för uteblivna prishöjningar. JN föreslår följande preliminära priser för 1988 års skörd.

	Prishöjning	Preliminärt	pris	Milj. kr.
	öre/kg	öre/kg
Vete	*■+- 2*	136		37,68
Råg	-1-10	142		17,22
Korn	-HIO	131		10,78
Havre	-HIO	132		7,77
Oljeväxter	-1-35	290		124,60

De ovan angivna prishöjningarna avser förändringar jämfört med de definitiva priserna som fastställdes hösten 1987.

Del har förutsatts atl förmalningsavgifterna återgår lill den nivå som gällde den I juli 1987 (110 kr/100 kg för normalvele, 108 kr/100 kg för kvalitelsvete, 106 kr/100 kg för råg saml 25 kr/100 kg för korn och havre).

Avräkningen från totalbeloppet skall ske utifrån de preliminära priser som gällde för 1987 års skörd.

4 Produktionsanpassningsåtgärder på animalieområdet

Av regeringens uppdrag framgår atl jordbruksnämnden skall redovisa behovet av fortsatta åtgärder för produktionsanpassning.

Jordbruksnämnden och delegationerna har tidigare varit eniga om atl
förorda vissa selekliva åtgärder för produktionsanpassning. 1 samband 34

härmed har framhållits alt åtgärderna borde vara tidsbegränsade eftersom Prop. 1987/88: 165 de - om de permanentas - har en tendens all medföra komplicerade Bilaga 1 detaljregleringar vilka på sikl verkar effektivitetshämmande.

Nedan följer en produktvis redovisning av vilka åtgärder som verkar f. n. Åtgärderna administreras i stor utsträckning av lanlbruksverket. Samråd har ägt rum med lantbruksslyrelsen i dessa frågor (se bilaga).

In vesleringsförbud

Enligt beslut av riksdagen infördes ett tillfälligt investeringsförbud fr. o. m. den 21 april 1983. Beslutet innebar ett temporärt förbud mol ny-, om- eller tillbyggnad av djurslallar för nötkreatur, svin eller fjäderfä. Förbudet gällde ursprungligen t. o. m. den 30 juni 1984. Genom riksdagsbeslut åren 1984-1987 förlängdes lagen etl år i sänder. Efter föregäende ärs författningsändring berör dock investeringsförbudel endast djurstallar för nötkreatur och svin.

I fjolårets skrivelse angående prisregleringen föreslog JN atl det tillfälliga investeringsförbudel i animalieproduktionen skulle avvecklas fr.o.m. den I juli 1987 för samtliga produktionsgrenar utom för fläskproduktionen. I fråga om mjölk framhöll JN att behovet av produktionsanpassning tills vidare tillgodosågs genom tväprissystemel. När del gäller fläsk borde förbudet enligl JN förlängas ytterligare elt år för all underlälla produktionsneddragningen och därefter avskaffas. För en sädan förlängning talade också de betydande invesleringsreserver som var tillgängliga för ullag under regleringsåret 1987/88. JN föreslog atl statsmakterna skulle pröva om dessa reserver kunde få tas i anspråk även för investeringar som ej berör jordbruksproduktionen.

I sill samrådsytlrande vidhåller lantbruksslyrelsen sin uppfattning från i flol att investeringsförbudel bör upphävas för nötkreatur. I fräga om svin framhåller lantbruksslyrelsen att marknadsläget förbättrats så att tillfredsslällande balans råder inom fläskproduklionen och visst underskott inom smågrisproduktionen. Med hänsyn till de mycket stora belopp som finns insatta på s. k. investeringskonton finns dock enligt styrelsen farhågor för att ett slopande av investeringsförbudel kommer att medföra en så kraftig ulbyggnad att marknadsbalansen upphävs och nya överskotlsproblem uppstår. Styrelsen anser dock alt eventuell överulbyggnad bör förhindras genom andra, mera specifika ätgärder än genom ytterligare förlängning av investeringsförbudet, vilket var avsett att vara tillfälligt och inte lar hänsyn lill exempelvis del behov av ny- och utbyggnader som kan föreligga vid familjejordbruken för att säkra familjens utkomst. Vidare är påföljderna för överträdelse av förbudet så obetydliga atl de inte kan anses ha någon avskräckande verkan. Sammanfattningsvis anser lantbruksslyrelsen nu därför att investeringsförbudet bör upphävas för samtliga djurslag.

JN delar lanlbruksstyrelsens uppfattning vilken överensstämmer med
det förslag som jordbruksnämnden lämnade i fjolårets skrivelse angående
prisregleringen. Jordbruksnämnden föreslår således att del tillfälliga inves
teringsförbudet avvecklas fr.o.m. den I juli 1988 för samtliga produk
tionsgrenar. 35

Vid överläggningarna har Lantbrukarnas förhandlingsdelegation föreslå- Prop. 1987/88: 165 git atl om investeringsförbudel upphör bör vissa åtgärder vidtas i samband Bilaga 1 därmed. I syfte att begränsa utbyggnaden av allt för stora enheter inom ägg- och svinproduktionen har föreslagils all en storleksbegränsning införs. Enligt Lantbrukarnas förhandlingsdelegations uppfattning bör en sådan begränsning utformas så atl nyoch tillbyggnad för dessa djurslag endasl tillåts upp till 100 djurenheter.

Enligl JN:s uppfattning bör investeringsförbudel t. v. inle ersällas av andra begränsningsåtgärder utöver dem som regeringen har föreslagit på djurskydds- och miljöområdet.

Avvecklingsersätlning

Avvecklingsersättning kan utgå till mjölkproducenter, specialiserade nötkötlsproducenler och smågrisproducenter.

Avvecklingsersätlning för mjölkproducenter ulgår till producenler mellan 60 och 65 år för atl dessa skall upphöra med mjölkproduktion. Ersättningen som infördes 1983 har föriängts fiera gånger. Enligt gällande beslul får nya producenler ansluta sig till systemet t. o. m. kalenderåret 1988. Delta innebär atl systemet kommer all medföra kostnader t. o. m. år 1993.

Antalet producenter som anslutit sig till systemet framgår av nedanstående tabell.

Period

Antal producenter

Mjölkleverans i medeltal, kg

Ersättning i medeltal, kr

1983-1984 1985 1986 1987

Summa

1625 726 632 489

3472

55000 61000 63000 72000

25 500 27 500 28000 30 000

De producenler som anslutit sig under senare delen av perioden har i genomsnitt varil lite yngre och lite större än de som anslöt sig i början av perioden. En viss geografisk förskjutning har även skett mot de södra delarna av landet.

Svenska Mejeriernas Riksförening (SMR) redovisar utbetalningarna och antalet ersältningstagare månad för månad. I december 1987 var utbetalningarna sammanlagt ca 5,1 milj. kr. till 2 169 ersättningslagare. Anlalet är relativt konstant eftersom avgången av 65-åringar är ungefär lika slor som nyanslutningen.

Utbetalning av ersättning

Period Ersätming Antal ersäll-

milj. kr. ningslagare

Lantbruksstyrelsen har j sitt samrådsytlrande framhållit att den inle har Prop. 1987/88: 165 någon erinran mot en eventuell ytterligare förlängning av avvecklingser- Bilaga 1 sättningen lill mjölkproducenler.

JN föreslår all mjölkproducenlernas möjlighet att ansluta sig lill systemet med avvecklingsersätlning förlängs t. o. m. dl 1991. Ersättningen bör höjas frän 50 till 60 öre per kg ersältningsgrundande kvantitet. Ersältningsgrundande kvantiteter för dem som ansluter sig fr. o. m. den 1 juli 1988 bör baseras på produktionen år 1987. De föreslagna förändringarna beräknas innebära en ökad kostnad om 25 milj. kr. Totalkostnaden beräknas därmed till 85 milj. kr.

Avvecklingsersätlning till specialiserade nötköttsproducenter och smågrisproducenler infördes som en engångsåtgärd 1986 och nya producenter kan inle ansluta sig. Ersättning betalas ut i fyra år till köllproducenter och i tre år lill smågrisproducenler. De sista utbetalningarna kommer alt inträffa den 31 augusti 1990 lill köllproducenter och 31 augusti 1989 lill smågrisproducenler.

Det slutliga anlalet producenler som anslöt sig var lägre än antalet ansökningar eftersom en del producenter inle fullföljde avvecklingen. Beräknat efter utbetalda ersällningar fullföljde ca 360 köllproducenter och ca 590 smågrisproducenter avvecklingen.

Den 4 februari 1988 beslöt lantbruksslyrelsen efter samräd med jordbruksnämnden alt göra en mindre ändring av tillämpningsreglerna efter framställning frän LRF. Ändringen innebär att ersältningstagare fär gå ur systemet och starta med självrekryterande köttproduktion utan all behöva betala tillbaka redan erhållen ersättning. Någon annan driftsinriklning är inle tillåten. Huvudregeln är fortfarande alt all ersättning skall återbetalas om produktionen återupptas. Regeländringen gäller bäde köllproducenter och smågrisproducenler. Endast en liten del av producenterna förväntas gå ur systemet.

Den totala kostnaden för avvecklingsersältningen lill köllproducenter och smågrisproducenter beräknas 1988/89 uppgå lill ca 25 milj. kr.

Tvåprissystem för mjölk

Under tiden den 1 juli 1985 t. o. m. den 30 juni 1988 pågår försöksverksamhel med tvåprissystem för mjölk. Systemet är frivilligt och innebär i princip atl mjölkproducenten erhåller hemmamarknadspris för den andel av produktionen som kan avsättas på den svenska marknaden. För eventuell överskjutande kvantitet erhålls väridsmarknadspris. Innan beslul om förlängning fattas skall försöksverksamheten utvärderas.

JN har i särskild skrivelse lill regeringen redovisat en utvärdering av Ivåprissystemel för mjölk.

5 Ränte- och etableringsstöd Prop. 1987/88:165

Bilaga 1

Tillfälligt räntestöd

Tillfälligt räntestöd betalades ul åren 1980-1985 till mellan ca I 100 och 2650 företag årligen. De totala beloppen var följande.

År	1980	1981	1982	1983	1984	1985
milj. kr.	21	72	57	35	30	30

Enligt reglerna skall - efter 5 år — hälften av beloppen avskrivas och hälflen förtärnas och återbetalas under en lO-årsperiod. Uppskov med återbetalning (och avskrivning) har skett tre gånger. Om nytt uppskov inte beviljas sä skall hösten 1988 beloppen avseende åren 1980 - 1983 förfalla, dvs. totalt ca 185 milj. kr. varav ca 95 milj. kr. skall betalas ränta på och amorteras.

Lantbruksslyrelsen har tidigare föreslagit att uppskov med återbetalning och avskrivning av räntestödlån beviljas till 1990. (Rapport oktober 1985: "Högt skuldsatta jordbrukares situation, etableringsstöd, regionalt ralionaliseringsstöd".) Situationen har inte förändrats sedan rapporten skrevs varför lantbruksstyrelsen bedömer att uppskov fortfarande är myckel angelägel för många företag.

Nya medel för räniestöd erfordras inle. En liten del återbetalas fortlöpande till följd av att företag säljs eller avvecklas på annat sätt.

1 enlighet med lantbruksstyrelsen föreslag, föreslår JN atl lidpunkten, då amortering och erläggande av ränta för lånedelen bör påbörjas uppskjuts till regleringsärel 1990/91.

Etableringsstöd

Etableringsstöd infördes den I juli 1982 för alt underlätta för lantbrukare utan stort kapital att etablera sig. Efter den 1 juli 1985 har inga nya etableringsstöd beviljats. Härefter har medel bara anslagits lill redan anslutna företag. Även elableringsslödel kan sägas vara etl slags räntestöd eftersom stöd utgår för den del av ränteskostnaden som överstiger 10% av godkänd låneskuld. Del 6:e och 7:e året höjs räntenivån till II % och det 8:e ärel till 12%. Efter det 8:e året avskrivs den del av elableringsslödel som avser inventarier och driftskapital. Den del som avser fastighetsförvärv skall återbetalas, vanligen med hjälp av garantilån.

Budgetär	1982/83	1983/84	1984/85	1985/86	1986/87
milj. kr.	12	25	30	44	26

JN föreslår att medel tills vidare endast bör anslås för stöd till de Prop. 1987/88: 165 jordbrukare som redan anslutils lill stödformen. Vid oförändrad räntenivå Bilaga 1 bedömer lantbruksslyrelsen medelsbehovet för 1988/89 till 15-20 milj. kr.

6 Sociala åtgärder

Budgetåret 1987188

För låginkomstsatsning m. m. inom jordbruket för budgetåret 1987/88 uppgår hos JN fonderade medel från tidigare år, anvisade medel och beräknat ulfall lill följande belopp, milj. kr.

1987/88	Ingående	Anvisade	Beräknat	Utgående
	balans,	medel,	Ulfall,	balans,
	milj. kr.	milj. kr.	milj. kr.	milj. kr.
Leveranstillägg
för mjölk	-	90	90	-
Avbytarverksamhel	96'	150	150	98'
Företagshälsovård	-	21	21	-
Socialförsäkrings-
skydd	215	90	71	252
Produklions-
anpassning	3	84	80	7
Summa	314	435	412	357

' Fonderat hos Lantbrukets Avbytartjänst AB. Inkl beräknad ränta.

Budgelåret 1988/89

JN har i anslagsframställningen för budgetåret 1988/89 föreslagit atl oförändrat 435 milj. kr. anvisas till låginkomstsatsning m. m.

Regeringen har i beslut den 4 januari 1988 angett att, av medel som tillförs Svensk Spannmålshandel under regleringsärel 1988/89 skall 50 milj. kr. användas för sociala åtgärder inom jordbruket.

Som anges under avsnitt 7 föresläs därutöver all 40 milj. kr. av ulomramsmedel anvisas för sociala åtgärder inom jordbruket.

Därmed anvisas totalt 525 milj. kr. för sociala åtgärder under budgelåret 1988/89. Därutöver finns en ingående balans om 407 milj. kr. JN föreslår följande fördelning av använda medel (se tablå nedan). Av de 90 milj. kr. som anvisas utöver anslaget om 435 milj. kr. används 60 milj. kr. för avbytarverksamhel och 30 milj. kr. för produklionsanpassning.

1988/89	Ingående	Anvisade
	balans,	medel.
	milj. kr.	milj. kr.
Leveranstillägg
för mjölk	-	88
Avbytarverksamhel	98'	210
Företagshälsovård	-	23
Socialförsäkrings-
skydd	252	100
Produklions-
anpassning	57	104'
Summa	407	525

Prop. 1987/88: 165 Bilaga 1

Beräkning för 1988/89 i sammandrag Inkomster

Utgifter

- Fettvaruavgifter till Sveriges Oljeväxtintressenter (SOI) -ulbyteshandel

- Införselavgifter för brödsäd m. m.

till Svensk Spannmålshandel (SSH) -utbyleshandel

Kvarstår inlorselavgifter till den s. k. fördelningsplanen

- Fördelningsplanen

- riksdagens beslul

- belopp motsvarande influtna införselavgifler på fodermedel

- Ingående balans, utom fördelningsplanen

- Ändamål utanför fördelningsplanen

Beräknat resultat

milj. kr. I 668,0

./. 550,0

./. 40.0

I 078,0 ,

267,2

350,0 ./. 617,2

258,5

./. 367.4

351,9

Fördelningsplanen för 1988189 föresläs uppta samma belopp som för Prop. 1987/88: 165 1987/88 dvs. 267,2 milj. kr. plus beloppet av inflytande avgifter för foder- Bilaga 1 medelsimporten enligl ovan beräknade till 350,0 milj. kr., alltså totalt 617,2 milj. kr. Liksom hittills blir det definitiva beloppet beroende av de verkliga intäkterna av införselavgifler på fodermedel.

Med hänsyn lill ovissheten om den kommande utvecklingen av regleringsekonomin för de olika varuområdena har det inte ansetts möjligl all nu lägga fram nägon plan för fördelning av del preliminärt beräknade beloppet. Jordbruksnämnden avser all återkomma med etl förslag till preliminär fördelning senare under våren 1988. Etl sådant förslag avges i samband med alt förslag lämnas till gränsskydd m.m. fr.o.m. den 1 juli 1988. Det förulsälls härvid all nämnden liksom hittills skall kunna jämka delbeloppen mellan de olika regleringsföreningarna och besluta om fördelning av det belopp som kan komma atl stä till förfogande. Vidare förulsälls att, liksom hittills. Svensk Spannmålshandel får tillföras införselavgifter för viss s. k. utbyleshandel med brödsäd. Del förulsälls även alt Sveriges Oljeväxtintressenter av inflytande fettvaruavgifter såväl på importerad som inhemsk olja får tillföras medel för en kvantitet som motsvarar feltin-nehållel i den svenska oljeväxlskörden. Dock får ej mer pengar överföras än vad som skulle motsvara fettvaruavgifter på den totala feltkonsumlionen inom landet.

Vad avser ändamål utanför fördelningsplanen (utomramsmedel) lämnar jordbruksnämnden följande förslag.

För ulbyteshandel med nötkött med öststaterna beräknas 70 milj. kr.

För utbyleshandel med kött och fiäsk föresläs atl 50 milj. kr. utgår av införselavgiflsmedel från import av kött och fläsk under förutsättning alt motsvarande export ägt rum och alt införselavgiftsmedel finns tillgängliga sedan samtliga övriga ändamål tillgodosetts inom och ulom fördelningsplanen med tillägg av en skälig reserv för oförutsedda ändamäl. Någon ändring av reglerna bör således inte göras i avvaktan på en diskussion inom jordbruksnämnden om den lämpliga kapaciteten på förädlingsindustrin m. m. Frågan om beloppets storlek bör las upp inför den I juli 1989 i samband med diskussioner om inom- och ulomramsmedel.

Pristillägg får- och lammkött. Jordbruksnämnden föreslår alt pristillägget höjs från 3,30 kr/kg lill 5,40 kr/kg vilket beräknas motsvara en utgift för 1988/89 på 27 milj. kr. Som tidigare nämnts har höjningen avräknats frän kompensationsbeloppet till jordbruket.

Nämnden har efter samråd med SMAK och lantbruksslyrelsen beräknat SMAK:s medelsbehov enligt de direktiv som gäller för de statliga myndigheternas anslagsframställningar. Nämnden föreslår alt SMAK tilldelas högst 4844660 kr för den officiella kontrollen och I 517673 kr för upplysningsverksamheten. För löneökningar under 1987/88 som inte beaktades i föregående års anslagsframställning föreslås etl tilläggsanslag för 1987/88 på 56143 kr. Frågan om kvalitetsarbetet pä matpotatisområdel avser JN att la upp i anslutning till uppdraget om kvalitelsbelalning.

För information till odlare och förpackare om hur mekaniska skador för

matpotatis kan undvikas har anslagits 0,5 milj. kr. per år under 1986/87 och

1987/88. För 1988/89 bör inte anslås ytterligare medel. Frågan om ylteriiga- Prop. 1987/88: 165
re anslag bör prövas när den nuvarande verksamheten har utvärderats. Bilaga 1

Bidrag till stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande. Jordbruksnämnden föreslär elt oförändrat bidrag pä 250000 kr.

Stödet tid maltproduktionen. Jordbruksnämnden föreslär etl oförändrat anslag på I milj. kr. för 1988/89.

Sveriges Exportråd. JN anser alt det även fortsättningsvis är angeläget att man söker bearbeta exportmarknaderna för bl. a. förädlade livsmedel. För 1987/88 har anvisats 4 milj. kr. av utomramsmedel. Det förutsätts atl jordbruket för 1987/88 ökar anslaget av inomramsmedel från 2 milj. kr. lill 3 milj. kr. För 1988/89 föreslär JN elt belopp av 4 milj. kr. till exportrådet. Det förutsätts att jordbruket även för detta är anslår 4 milj. kr. av inomramsmedel.

Vidare har regeringen i budgetpropositionen 1988 föreslagit atl viss del av kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård samt statistik pä jordbrukets område skall finansieras av utomramsmedel.

Som har redovisats tidigare föreslår JN atl 60 milj. kr. av utomramsmedel avseende 1988/89 överförs till skördeskadefonden under 1989/90 för alt finansiera en del av lantbrukets bidrag till fonden för 1987 års skörd.

Av tillgängliga medel under regleringsåret 1986/87 disponerar JN 400000 kr för förstärkning av sekretariatet vid slatens jordbruksnämnds konsumentdelegation. JN föreslår alt motsvarande belopp tas upp för regleringsåret 1988/89.

Regeringen har i prop. 1987/88: 128 om miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m.m. föreslagit atl stödet för kontrollarbetet inom den alternativa odlingen skall täckas av tillgängliga införselavgiftsmedel. Stödet under en treårsperiod beräknas lill 1 milj. kr.

För elt projekt om förbättrade skolmåltider föreslär JN atl ulomramsmedel avsätts. Förslaget utvecklas närmare i avsnitt 8.

Av avsnitt 2 framgår atl JN föreslagit att prishöjningen den 1 juli 1988 begränsas genom tillförsel av utomramsmedel. Totalt föreslås 390 milj. kr. tillföras som ersättning för uteblivna prishöjningar den I juli 1988, varav 300 milj. kr. av medel från 1987/88 och 90 milj. kr. från 1988/89. Därtill kommer 10 milj. kr. för höjningen av pristillägget för får- och lammkött.

Med hänsyn till de oundvikliga svängningarna i inflödet av införselavgifter föreslår jordbruksnämnden atl en likvidiletsbufferl i form av en oförändrad rörlig kredit även fortsättningsvis ställs till nämndens förfogande. Krediten bör, i den mån införselavgifer inte står till förfogande, kunna användas för finansiering av ändamål utanför fördelningsplanen samt för sockertegleringen. Krediten får ej ulan regeringens särskilda medgivande användas för finansiering av utbyleshandel med köft och fläsk.

Huvudsaklig medelsdisposition av införselavgiftsmedel m. m. regleringsåren 1986/87-1988/89 framgår av nedanstående tabell.

I 363 000

320000

1683000

1318000

350000

1668000

Inkomster

Ärter och bönor (för människoföda)

Potatis

Stärkelse och slärkelseprodukier

Mall m.m.

Sällskapsdjursfoder

Fellråvaror och fellvaror

Råg och vete m. m.

Mjölk och mejeriprodukter m, m.

Slaklvaror (saml slaktdjur,

ej fäderfä)

Agg och äggprodukter m. m.

Ränla

Summa

Fodermedel

Summa

Utgifter

- Feltvaruavgifler lill Sveriges Oljeväxtinlressenter (SOI) -ulbyteshandel

- Fettvaruavgifter lill Svensk spannmålshandel (SSH)

- Införselavgifler för brödsäd m. m. lill Svensk Spannmålshandel - utbyleshandel

Kvarstår införselavgifter lill den s. k. fördelningsplanen

- Fördelningsplan

- riksdagsbeslut

- belopp motsvarande influtna införselavgifter på fodermedel

- Ingående balans, utom för-delningsplanen

- Ändamål utom fördelningsplanen

Saldo vid utgången av resp. regleringsår

Ingående behållning (reserv till JNs förfogande inom fördelningsplanen)

1574	3 000	2000
10392	7000	7000
16660	12000	12000
21869	15000	15 000
24562	22000	22000
584056	560000	560 000
55 781	65 000	40000
144747	150000	150000
301251	500000	500000
10253	10000	10000
16370	19000	0

1187515

219454

1406969

./.5I0253	./.410000	./.550000
./.73000	0	0
,/.55781	./.65000	./.40000
767935	1208000	1078000
./.267200	./.267200	./.267200
./.219454	./.320000	./.350 000
./.149386	131895 ./.494 204	258491 ./.367 397
131895 17731	-1-258491 36522	4-351894

Regionalt kostnadsbidrag, norra Sverige

- mjölk

- kött

- ägg

Bidrag till fraktkostnader för

mjölk och grädde Upplysningsverksamhet och

ulvecklinsarbele Stiftelsen lantbruksforskning Djurhälsovård, kontrollverksamhet m. m. Stöd lill odling av konservärter

och andra köksväxler Bidrag lill grönmjöl Stöd lill odling av bruna bönor Slöd lill odling av vallväxtfrö Fonden för kollekliva åtgärder

inom biodlingen Sveriges Exportråd Sveriges Potalisodlares

Riksförbund Bidrag lill ersältningsfoder

norra Sverige Bidrag lill potatisodling

norra Sverige Reserv lill JN:s förfogande Summa

' Plenumbeslut 1987-10-06

45 500 5 000 1700	45 500 5000 4500
500	500
13 500 0 32 300	15000 5000 33 800
6000 1000 1700 8000	10000 0 4500 8000
500 2000	500 3000
2780	2780
13 883	80000-
0 36522	4 500 152942

504385

623722

617 200

Ingående balans, utom fördelningsplanen

Medel utom fördelningsplanen Ulbyteshandel nötkött, öststaterna Utbyteshandel kött och fläsk Pristillägg får- och lammkött Svensk Matpotaliskonlroll Bidrag till stiftelsen för

ackordhästorganisationens bevarande Minskning av mekaniska skador

på malpolalis Stöd lill mallproduktionen Sveriges Exportråd Ränla på lån från riksgäldskontoret Djurhälsovård Lanlbruksslalislik Förstärkning av KD:s sekrelarial Koslvaneundersökningar Alternativ odling Skördeskadefonden Ersättning för uteblivna prishöjningar den Ijuli 1988 Summa

Utgående balans, ulom fördelningsplanen

131895

258491

44 933	70000	70000
75 000	50000	50000
15 925	17 000	27000
6038	6148-H 56	6362
250	250	250
500	500	0
2000	1000	1000
2000	4000	4000
2240	0
0	17000	20677
100	26000	37708
400	1250 1000	400 60000
	300000 494 204	90000
149386	300000 494 204	367 397
131895	258491	351894

8 Prisregleringen pa olika produkter m. m. Pip- '987/88:165

Bilaga 1

8.1 Medel till skördeskadefonden

Riksdagen har beslutat (prop. 1987/88:74, JoU, rskr.) att till skördeskadefonden tills vidare skall åriigen föras etl belopp av 60 milj. kr. Detta är avsett att dels motsvara de åriiga genomsnittliga utbetalningarna för ersättningar och administration, dels bygga upp fonden till erforderlig slorlek. Avsättningen lill fonden skall ske frän de prisregleringsmedel som jordbruksnäringen tillförs enligt åriiga riksdagsbeslut eller genom särskild skördeskadeavgift. Jordbrukets kompensationsram skall höjas med motsvarande belopp utan avräkning.

Som framgär av avsnitt 2 föreslås att konsumenternas andel av avsättningen lill skördeskadefonden, 56,5 milj. kr., tas av ulomramsmedel. Detta belopp ingår i del vid prisöverläggningarna överenskomna totalbeloppet. Resterande 3,5 milj. kr. tillförs frän sockertegleringen.

Vidare gäller att om utbetalda ersättningar och behovsprövade bidrag till följd av skördeskador år 1987 överstiger 90 milj. kr. skall slalen och jordbruksnäringen vardera tillföra skördeskadefonden hälften av överskjutande belopp. Näringens bidrag får täckas inom ramen för de prisregleringsmedel som tillförs jordbruket. Kostnaderna för skördeskador är 1987 innebär preliminärt att jordbruksnäringen skall tillskjuta ett engångsbelopp av 127 milj. kr. till skördeskadefonden. 7,5 milj. kr. tillförs frän sockerregleringsfonden. Därmed älertär 119,5 milj. kr. alt finansiera. JN föreslår alt 40 milj. kr. av ulomramsmedel för 1987/88 tillskjuls för finansieringen av detta belopp. JN föreslär vidare alt yfteriigare 60 milj. kr. av utomramsmedel avseende 1988/89 överförs till skördeskadefonden under 1989/90. I avvaktan på tillskottet av det senare beloppet skall jordbruket nu per den I juli 1988 tillskjuta 79,5 milj. kr.

8.2 Finansiering av djurens hälso- och sjukvård

Enligt budgetpropositionen 1988 har det belopp av kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård som jordbruket kollektivt skall finansiera höjts lill 47676000 kr. Enligt prisöverenskommelsen föreslås 3 676000 kr finansieras av utomramsmedel och inräknas i totalramen. Resterande belopp föresläs finansieras via regleringskassorna och fördelas utifrån respektive produktionsgrens andel enligt normkalkylen. Delta innebär atl mejeriregleringen skall bidra med 52% eller 23 milj. kr., kött- och fläskregleringen med 40% eller 19 milj. kr., äggregleringen med 5% eller 1,25 milj. kr. och fjäderfäregleringen med 3 % eller 0,75 milj. kr.

8.3 Förmalningsavgift för korn och havre

Regeringen lämnade i beslut 1987-06-18 JN bemyndigande att fastställa en förmalningsavgift för korn och havre med högst 400 kr per ton. Avgift skall dock inte eriäggas vid tillverkning av mall.

I överiäggningarna våren 1987 var parterna överens om atl frågan om en
höjning av avgiften enligt steg 2 i regeringens uppgörelse med LRF den 10 45

november 1986 borde tas upp vid överläggningarna våren 1988. I regering- Prop. 1987/88: 165 ens överenskommelse med LRF anges bl.a. att avgiften får motsvara Bilaga 1 högst 50% av ordinarie förmalningsavgift.

JN förutsätter all en höjning av avgiften lill 50% av ordinarie förmalningsavgift sker fr. o. m. den 1 juli 1989.

8.4 Spannmålsregleringens finansiering

Produktionen av vegetabilier varierar med areal och årsmån. Statistiskt sett innebär skördevariationerna elt överskott av spannmål som mer än vart tionde år överstiger det normala med minst 500000 ton.

Med de exportpriser som f. n. råder innebär en slor exporlvolym slora påfrestningar på regleringsekonomin. För att finansiera en ökad volym om t.ex. 500000 lon exportspannmål krävs ett belopp om 500 milj. kr. Detta kan inte ske med de medel som normalt finns tillgängliga inom regleringsekonomin utan extra ordinära ätgärder måsle sältas in.

En reserv inom regleringsekonomin bör övervägas så att underskott som uppslår vid normala skördevariationer i störte utsträckning kan finansieras utan alt åtgärder i form av prissänkningar och överföringar av medel behöver tillgripas.

Reserven bör kunna användas för att täcka kostnader för vegetabilier vid exportvolymer överstigande normalvolym och/eller vid exceptionella förhållanden pä våridsmarknaden.

Reserven bör vara räntebärande och handhas av jordbruksnämnden som beslutar om när medlen skall las i anspråk. Uppbyggnad och storleken av reserven bör fastställas av JN efter överiäggningar.

Enligt överenskommelse mellan regeringen och LRF skall jordbruket under en fyraårsperiod amortera 305 milj. kr. av det ackumulerade underskott som fanns i spannmålsregleringen vid utgången av regleringsåret 1985/86. Den 30 juni 1988 uppgår detta underskoll till 230 milj. kr. Den 30 juni 1989 bör underskottet få uppgå till högst 155 milj. kr.

8.5 Förbättrade skolmåltider

Tidigare har JN lämnat förslag om att använda ulomramsmedel för konsumentfrämjande ätgärder genom att begränsa prishöjningarna den 1 juli 1988. Konsumentdelegationen har vid överläggningarna föreslagit alt aktivt stöd lämnas för en annan konsumentfrämjande åtgärd, nämligen för en förbättring av skolmåltiderna. Även LRF har i olika sammanhang förespråkat åtgärder för en sådan satsning. Della är således en åtgärd som bör kunna mötas av förtroende av både konsumenter och producenler. Med anledning härav föreslår JN att utomramsmedel avsätts för informations-och försöksverksamhet med förbättrade skolmåltider.

8.6 Forskningsprojekt om landsbygdsutveckling

Lantbrukarnas förhandlingsdelegation har föreslagit atl ulomramsmedel

anvisas för forsknings- och rädgivningsarbete rörande landsbygdsutveck- 46

ling vid Sveriges lantbruksuniversitet. Kostnaden uppgår till sammanlagt 6 Prop. 1987/88: 165
milj. kr. under en treårsperiod. Bilaga 1

JN har pä grund av tidsbrist inte hunnit remissbehandla detta förslag. JN är allmänl tveksamt till alt medel avsätts till preciserade forskningsprojekt vid prisöverläggningarna utan föregäende prövning av berörda instanser, t.ex. SJFR och lantbruksslyrelsen. JN avser att efter remissbehandling inkomma med förslag i frågan.

8.7 Omställning 90

Lantbrukarnas förhandlingsdelegation har i samband med överiäggningarna begärt alt regler för 1989 och 1990 angående omställningsprogrammet tas med i prisregleringsskrivelsen. Förslaget bygger på spannmålsgruppens förslag till regler om ersättning och innebär en uppjustering av ersättningsbeloppen för 1988 och 1989 (förslaget bifogas).

JN har tidigare hemställt atl regeringen fattar beslut om omställnings-programmet avseende 1989 ärs skörd. JN hemställer nu att regeringen lar ställning till omslällningsprogrammel för 1989. JN är för sin del beredd all tillstyrka detta. Vidare föreslås all JN får bemyndigande all fastställa ersättningsbeloppen för de aktuella åren. Till grund för beloppen bör ligga spannmålsgruppens förslag uppjuslerade med hänsyn till nu aktuella prishöjningar pä spannmål.

Vad beträffar LRFs förslag om en förlängning av programmet till 1990 överlämnar JN förslaget för regeringens avgörande.

JN överlämnar även LRFs förslag om utvecklingsprogram för energiskog lill regeringen.

8.8 Uppsamling av självdöda djur

1 prop. 1987/88:93 om djurskyddslag, m. m. föreslår regeringen att en ökad uppsamling av självdöda djur sker pä frivillig väg genom slakteriernas försorg. De merkostnader för omhändertagandet av djuren som förslaget medför föreslås emellertid inle belasta den enskilde lantbrukaren. Kostnaden får enligl förslaget i stället las upp i samband med jordbruksprisöverläggningarna.

JN är beredd atl i samråd med branschen utforma ett system för uppsamling av självdöda djur i enlighet med förslaget. När systemet har utformats kan ocksä en beräkning av kostnaderna göras. Kostnaderna torde kunna las upp vid prisöverläggningarna inför den I juli 1989. Kostnader som uppslår före denna tidpunkt bör JN få bemyndigande atl läcka i förskott av regleringsmedel.

8.9 Fodermedelsregleringen

JN vill åler understryka att del är angeläget atl elt enhetligt gränsskydd för fodermedel införs. En särskild grupp inom JN bör följa frågorna.

8.10 Prisåterbäring för pälsdjursfoder Prop. 1987/88:165

Bilaga 1 I skrivelse till regeringen 1987-06-02 aktualiserade JN frågan om kollekliv

återbetalning till en forskningsfond av en del av prisåterbäringen lill pälsdjursuppfödare samt alt återbäring får ges för vegetabiliskt fett. JN tar nu åter upp dessa frägor.

Prisåterbäring för vegetabiliskt fett

Pälsdjursnäringen erhåller återbetalning för den foderfördyring som orsakas av jordbruksprisregleringen. Bakgrunden är atl huvuddelen av skinnen säljs på export och då har att konkurtera på världsmarknaden. Medel till prisåterbäringen tas när det gäller inhemska fodermedel från förmalnings-avgifter och när det gäller importerade fodermedel som restitution från införselavgifterna. De prisreglerade fodermedel som hittills har använts har huvudsakligen varil spannmål, kvarnbiprodukter och till en mindre del oljekraftfoder.

Före 1984/85 finansierades prisåterbäringen till pälsdjursuppfödare med medel utanför fördelningsplanen. Fr. o. m. 1984/85 belastar finansieringen spannmålsregleringen (via avdrag på förmalningsavgifterna) och medel inom fördelningsplanen (avdrag pä fodermedelsavgifterna). Avdraget som faller på fodermedelsavgifterna görs innan resterande fodermedelsavgifier redovisas under rubriken "medel inom fördelningsplanen".

Under 1986 framfördes önskemål lill JN att prisåterbäring skall ges även för vegetabiliskt fett. Vegetabiliskt fett har bl.a. en positiv effekt pä skinnkvalilelen. JN anser del rimligt att prisåterbäringen även ges för vegetabiliskt fett som används lill pälsdjursfoder. Någon ny belastning på regleringsekonomin innebär inte förslaget eftersom vegetabiliskt fett hittills ej använts i pälsdjursfoder.

Avsättning av medel tdl forskningsfond

Från näringens sida har vidare framförts önskemål om att en del av prisåterbäringen, vilken hillills har utbetalats till respektive uppfödare, i fortsättningen avsätts för uppbyggnad av en forskningsfond för pälsdjursnäringen. Etl ökat forskningsbehov finns för alt upprätthålla och öka konkurtenskraflen i näringen.

För närvarande är de internationella foderpriserna mycket låga och prisälerbäringen följaktligen relativt stor per skinn jämfört med tidigare. Näringen har förslagit att en fond på ca 20 milj. kr. byggs upp pä 5 är och att avkastningen används för forskningsändamål. JN tillstyrker förslaget att del av prisåterbäringen fortsättningsvis återbetalas kollektivt lill en forskningsfond medan resterande del av prisälerbäringen som hittills återbetalas individuellt till respektive uppfödare.

JN tillstyrker inrättandet av en forskningsfond pä det sätt näringen
förordat. När del gäller fondens storlek och hur snabbi den skall byggas
upp föreslås atl JN fär ta upp överläggningar med näringen om delta. Som
villkor bör vidare gälla att resultaten av forskningsprojekt, vilka erhåller 4g

bidrag ur fonden, ställs lill hela näringens förfogande. JN bör vidare ges Prop. 1987/88: 165
insyn i fonden. Bilaga 1

8.11 Handelsgödselavgiften

Fr. o. m. den I juli 1982 utlas en prisregleringsavgift på handelsgödsel. JN begärde vid dess införande bemyndigande alt få ta ut avgifl pä varor som bedömdes kunna användas som handelsgödsel. Sedan dess har avgiften höjts i flera omgångar. Det föreligger därför risk för att en övergång kan ske lill andra varor som också kan användas som handelsgödsel. Därmed kan snedvridningar i konkurtensen uppkomma mellan produkter och även mellan företag på marknaden. JN begärde därför i fjolårets skrivelse om prisregleringen bemyndigande att få ta ul prisregleringsavgifl på ytterligare ett antal varuområden. Den fördubbling av miljöavgiften fr. o. m. den I juli 1988 som föreslås i prop 1987/88: 128 om miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m. m. understryker ytterligare detta behov.

JN kommer givetvis inte att ta ut avgift i dessa fall förtån tillräckligt starka skäl föreligger. Förhållandet torde vara att etl bemyndigande i sig minskar risken för övergång lill användning av icke-avgifisbelagda varor. Därmed minskar också behovet av alt verkligen avgrflsbelägga ytterligare varor vilket förhindrar en utvidgning av regleringen.

JN föreslår att ett tillägg görs i lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område. Förslag till ändring bifogas (bilaga).

JN vill i detta sammanhang vidare informera regeringen om de skillnader som har uppstått i omfattningen av varor för vilka prisregleringsavgift resp miljöavgift tas ut.

När miljöavgiften på handelsgödsel infördes på kväve och fosfor anslöt avgiftsuttaget till de varor som då var belagda med prisregleringsavgifl. Sedan dess har JN tagit in följande varor under prisregleringsavgift.

Den 9 november 1985 infördes prisregleringsavgifl på varor som dä gick under tullstatistiskt nummer; 25.10 Naturliga kalciumfosfater, naturliga kalciumaluminiumfosfater, apatit och fosfatkrita: 100 omalda 900 andra slag.

(Tullstatistiska nr ft.o.m. 88-01-01 är 25.10.100 resp 25.10.900)

Den I juli 1986 infördes prisregleringsavgift på varor som gär under tullstatistiskt nummer;

28.16 Ammoniak, vatlenfri eller i vattenlösning: 100 förtätad 900 annan.

(Tullstatistiska nr fr. o. m. 88-01-01 är 28.14.100 resp 28.14.200)

Pä ovan angivna varor utlas för närvarande inga miljöavgifter.

4 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 165

8.12 Vissa utredningar m. m. Prop. 1987/88:165

Under regleringsperioden förutsätts ett antal frågor bli föremål för ytterligare studier och beslutas av jordbruksnämnden. Sådana frågor är gränsskyddet för brödsäd och förpackningslilläggel för mjölk.

Frågan om kapitalkostnadernas behandling liksom metoden för avskilj-ning av exportproduktionens andel i normkalkylen bör ocksä prövas av jordbruksnämnden och förslag lämnas till delegationerna för ställningstagande i dessa principfrågor vid nästa överläggningstillfälle.

Frågan om avgiftsbeläggning av spannmål för sprit tillverkning har samband med den utredning som JN lämnat om socker, stärkelse och sprit. Utredningen remissbehandlas f. n. Frågan får behandlas i detta sammanhang.

När det gäller regleringsföreningarna avser JN att i sin rapport med underlag för 3-årsbudget föreslå att regeringen beslutar om en översyn av föreningarnas verksamhet och arbetsformer.

Lantbruksekonomiska samarbetsnämndens indexgrupp bör i fortsättningen svara för den s. k. icke branschspecifika indexmodell som utarbetats vid JN.

8.13 Information om kassan för råvarukostnadsutjämningen

I regleringsbrev rörande råvarukostnadsutjämning till viss industri den 16 juni 1981 föreskrivs att JN i anslutning till sin årliga redovisning av användningen av införselavgiftsmedel m.m. också skall redovisa användningen av utjämningskassan. Delta sker i form av följande sammanslällning. Se även bilaga.

Kassan för råvarukoslnadsutjämningen

	1985/86	1986/87
	tkr	tkr
Extern prisutjämning
Inkomster	199461	234553
Utgifter	176007	201897
Saldo	-H 23 454	+32656
Intern prisutjämning.
ej avgiftsfinansierad
Inkomster	23 156	44287
Utgifter	36107	54 728
Saldo	-12951	-10441
Intern prisuljämning.
avgiftsfinansierad
Inkomster	458898	673 107
Utgifter	435 103	677759

Saldo -1-23 795 - 4652

Kassan för råvarukoslnadsutjämningen				Prop. 1987/88: 165
		1985/86 1kr	1986/87 1kr	Bilaga 1
Räntor Inkomster Utgifter		5 855 54	5 1.59 0
Saldo		-(- 5 801	-h 5159
Extraordinära Inkomster Utgifter	poster	1490	80 3 805
Saldo		-H 1490	- 3 725
Totalt Inkomster Utgifter		688 860 647271	957 187 938 190
Saldo		-1-41 589	+ 18997
Ackumulerat saldo vid slutet av regleringsåret		-57433	+ 76430

9 Hemställan

Med stöd av det nyss anförda hemställer JN att

1 del nu framlagda förslaget om jordbruksprisregleringens allmänna utformning för perioden den 1 juli 1988-den 30 juni 1989 godkänns,

2 förslaget om prisregleringspriser för vissa vegelabilieprodukler fr. o. m. den I juli 1988 godkänns,

3 för övriga produkter senare få inkomma med förslag till prisregleringspriser,

4 lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område ändras i fråga om prisregleringsavgiften på handelsgödsel,

5 förslaget angående ränte- och etableringsstöd inom jordbruket godkänns,

6 förslaget om fördelning och användning av fonderade och anvisade medel för låginkomstsatsning m. m. inom jordbruket för budgetåren 1987/88 och 1988/89 godkänns,

7 vad nämnden anfört rörande användning av regleringsmedel godkänns,

8 prisregleringen i övrigt under perioden I juli 1988-30 juni 1989 får tillämpas enligl hillills gällande principer.

Särskilt yttrande av Eskil Arvidsson och Viggo Pop. 1987/88:165

Fringel '''

Vi biträder Jordbruksnämndens förslag lill prisreglering 1988-07-01-1989-06-30 men vill foga några kommentarer till värt ställningstagande. Förslaget lill prisreglering ger inle den långsiktiga inkomstförstärkning som jordbruket borde tillerkännas mol bakgrund av ökad inkomsteftersläpning gentemot andra grupper i samhället. För jordbrukets del hade del också varil myckel värdefullt med elt flerårigt avlal som gett jordbrukarna bättre planeringsmöjligheter. Vi måste konstatera atl riksdagsbeslutet om fria förhandlingar uppenbarligen omintetgör möjligheterna att sluta fleråriga avtal på jordbrukels omräde. Då dessutom flera principiella frågor, trots upprepade krav från jordbrukets sida, ännu inte fått någon realbehandling och kommil närmare sin lösning har vi anledning alt uttrycka etl berättigat missnöje med della.

Vi vill därför starkt understryka alt de arbetsgrupper som nu måste tillsättas fär krav på sig att föra olika principfrågor framåt i syfte all uppnå en för alla parter acceptabel lösning. Detta ser vi som en nödvändighet för alt skapa förtroende för den framlida förhandlingsverksamhelen på jordbrukets omräde.

I Jordbruksnämndens förslag anges atl 40 Mkr av jordbrukarnas inkomsttilldelning skall avsättas för sociala åtgärder. Detta är en märklig markering eftersom jordbruket i sitt förslag lill förhandlingsuppgörelse har beräknal och redan finansierat medelsbehovet till sociala åtgärder under regleringsperioden 1988/89. Frän jordbrukels sida har del aldrig räll nägon tvekan om att fullfölja och vidareutveckla det sociala programmet som näringen redan uttalat ansvar för. Statsmakterna och motparten har emellertid i överläggningarna inte visat vilja all genom ökad medelstilldelning utöka ambitionsnivån. Trots atl jordbruket levt upp lill sitt ansvar, och redan anvisat erforderliga medel för 1988/89 har jordbruksnämndens majoritet föreslagit alt ytterligare medel för kommande behov skall avsällas redan nu och därmed reducera jordbrukarnas inkomslulrymme. Vi anser att ställning till ökad medelstilldelning bör las när behovet för 1989/90 är beräknat.

I jordbruksnämndens förslag förutsattes att investeringsförbudet upphör fr.o.m. 1988-07-01. Jordbruket har begärt en begränsning av ny- och tillbyggnad inom ägg- och svinproduklionen på produktionsplatser störte än 100 djurenheter, dvs. 2500 årssvin, 10000 höns saml 300 suggor.

Denna åtgärd skulle markera viklen av familjejordbrukets betydelse saml utgöra etl svar på kritiken mot storskalig produktion. Konsumentdelegationen har avvisat jordbrukels förslag. Vi kan konstatera att konsumentattityder som jordbrukarna möter i vardagsarbetet inle finner gehör vid förhandlingsbordet.

För utbyteshandel med kött och fläsk har gällt alt medel tillförs först
sedan övriga ändamål tillgodosetls. Enligt jordbruksnämndens förslag fö
reslås ingen ändring av reglerna för utbyteshandeln. Jordbruksnämndens
förslag för 1988/89 innebär atl 400 Mkr av utomramsmedel skall användas
för att begränsa prishöjningarna pä marknaden. Enligl vär uppfattning bör 54

Lennart Alamaa/sj Prop. 1987/88: 165

1988-04-15 Bilaga 1

Särskilt yttrande

I årets överläggningar har jordbruksnämnden ej lyckats ena parterna. Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen.

Jordbruksnämnden har dock kunnat enas om elt förslag lill regeringen. Eftersom oenigheten mellan parterna är stor har en grundförutsättning för jordbruksnämndens ställningstagande dock varit alt förslaget endast skall omfatta elt år. Denna förutsättning klargjordes tydligt för parterna under överläggningarnas gång. Endasl om parterna kunde enas var ett flerårigt avtal aktuellt.

Trots della har jordbruksnämndens majoritet beslutat att föreslå regeringen alt medel anslås för mer än ett år.

Det gäller medel till lantbrukets bidrag lill skördeskadefonden där nämnden föreslår alt 60 Mkr skall reserveras för användning 1989/1990.

Jag anser att detta förfarande är felaktigt och etl sätt att smygvägen delvis få ett tvåärsavtal.

Riksdagen har beslutat atl skördeskadefonden ärligen skall tillföras medel och att delta skall betalas av konsumenterna genom att jordbrukels kompensationsram höjs. Konsumentdelegationen har accepterat detta. Därutöver skall staten och jordbruksnäringen tillföra belopp.

Jordbruksnämnden har föreslagit alt jordbruket skall få hjälp med sin del genom atl 40 Mkr las från utomramsmedel 1988/89 samt 60 Mkr 1989/1990. Detta har konsumentdelegationen avvisat.

Jag tycker det är fel att mot en part driva igenom etl beslul gällande nästföljande avtalsår. Denna fråga borde ha fått tas upp till prövning i nästa års överläggningar och jag kan således ej tillstyrka alt 60 Mkr reserveras föratt betala jordbrukets bidrag till skördeskadefonden 1989/1990.

Stockholm den 15 april 1988

Lennart Alamaa

LANTBRUKARNAS FRAMSTÄLLAN Prop. 1987/88: 165

RIKSFÖRBUND Bilaga 1

1988-04-11 Dnr 257/88

Näringspolitiska avd Stig Larsson/el

Statens Jordbruksnämnd

55183 Jönköping

Utvecklingsprogram för energiskog

Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) bedömer att energiskog efter en ulveckling har förutsättningar att bli en bärkraftig jordbruksgröda. För att möjliggöra detta har LRF till jordbruksdepartementet föreslagit ett utvecklingsprogram för upp till 10000 ha energiskog i Örebro m. fl. projektområden fram till senast 1992. Som ett svar pä LRFs förslag uttalade jordbruksministern i etl pressmeddelande atl regeringen beslutat stödja energiskogen inom ramen för Omställning 90. Med hänvisning lill bifogade PM hemställer därför LRF

alt statens jordbruksnämnd hos regeringen begär bemyndigande att medge Svensk Spannmålshandel (SSH) att fram lill senast 1992 disponera i storleksordningen 50 milj. kr. av regleringsmedel för odlarslöd, rådgivning m. m. vad gäller energiskog atl för regleringsåret 1988/89 9,2 milj. kr. får utnyttjas enligt ovan, varav 5 milj. kr. i direkt odlarslöd ulöver nuvarande omställningsersättning och 4,2 milj. kr. för rådgivning m. m. Odlarstödet förutsätts administreras av SSH och lantbruksverket på samma sätt som Omställning 90. Rådgivning kommer i första hand att skötas av regionala projektorganisationer. Denna verksamhet kommer atl samordnas av Svenska Lantmännens Riksförbund (SLR) atl energiskog omfattas av samma regler för omslällningsersältning som skogsplantering, vilket innebär atl man vid plantering kan uppbära 3 års omslällningsersältning.

Lantbrukarnas Riksförbund

Bo Dockered Thorsten Andersson

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND PM Prop. 1987/88: 165

Näringspolitiska avd 1988-04-11 Bilagal

Lars Dahlgren/el

Utvecklingsprogram för energiskog (Salix)

Bakgrund

Energiskog bedöms efter en utvecklingsfas ha förutsättningar att bli en bärkraftig jordbruksgröda. Mol denna bakgrund överlämnade LRF till jordbruksdepartementet i oktober 1987 ett förslag till utvecklingsprogram för energiskog.

Förslaget innebar planteringsslöd för upp lill 10000 ha energiskog i regionala projekt fram lill senast 1992 och ett parallellt löpande FoU-program med tyngdpunkt på teknikutveckling, minimering av besländsska-dor och förädling.

Målsättningen är atl utveckla energiskog till en lönsam jordbruksgröda utan behov av stöd. Av den totala arealen kan Örebroomrädel svara för hälften. Resterande 5000 ha skulle förläggas i senare specificerade projekt om ca I 000 ha vardera.

Som ett svar pä LRFs förslag ultalade jordbruksministern i etl pressmeddelande atl regeringen beslutat stödja energiskogen inom ramen för Omställning 90.

Energiskog ur regleringsekonomisk synpunkt

Med en total ram om 50 milj. kr. enligt nedan plus omslällningsersältning är kostnaden ca 8 000 kr. per hektar. Pay-off i regleringsekonomin blir då med en exportkoslnad om 4000 kr./ha ca 2 år. Eftersom energiskogen beräknas ligga mellan 20 och 30 är är den regleringsekonomiska effekten ■ synnerligen god. Den intressantaste aspekten är dock alt energiskog i framtiden kan bli ekonomiskt bärkraftig utan stöd och då kan la slora arealer i anspråk.

Omfattning

I enlighet med motiveringar till tidigare förslag bör ett utvecklingsprojekt omfatta upp till 10000 hektar energiskog fram lill senast 1992. När det gäller odlarstödet kan en viss nedtrappning vara möjlig dä teknikutvecklingen efterhand bl.a. kan ge lägre etableringskostnader. I utgångsläget krävs dock elt planteringsbidrag på 5000 plus en omslällningsersältning motsvarande den för skogsplantering. För de marker som i första hand kan komma i anspråk för energiskog beräknas omställningsersättningen för Ire år motsvara 3 000 kr per hektar. Behovet av planleringsbidrag enligl två olika utvecklingsscenarier kan då tecknas enligt följande.

	Slöd	Maximiscenario			Minimiscenario
	Slöd	Plantering	Stöd Mkr		Plantering	Slöd Mkr
	kr/ha	hektar	exkl.	om-	hektar	exkl.	om-
			ställn	.ers		slälln	.ers
1988-89	5000	1000	5		500	2,5
1990	4000	4 000	16		2000	8
1991	3000	5 000	15		3 000	9
1992	3000				4500	13,5
		10000	36		10000	33

Prop. 1987/88: 165 Bilaga 1

Administration Prop. 1987/88: 165

Svenska Lantmännens Riksförbund kommer att ha en central projektgrupp för energiskog.

Denna finansieras via SLRs budget. Kostnaderna beräknas 1988 motsvara ca 3,5 Mkr. Till detta tillkommer insatser från berörda Lantmännenföreningar.

Projektgruppen kommer atl samordna de regionala aktiviteterna, sörja för bl. a. atl erforderliga rådgivningsresurser tillställs de regionala projekten samt svara för övergripande aktiviteter. För den övergripande uppläggningen bör en referensgrupp med representanter från JN, SSH, LBS, LFR, SSR och SLR tillskapas.

För de regionala projekten tillskapas regionala projektorganisationer. För Örebroprojeklets del bör Örebro Lantmän ingå som en kommersiell part och lantbruksnämnden som myndighetsrepresentant.

Samma administrativa modell bör utnyttjas för tillkommande projekt. De regionala projektorganisationerna skall sörja för atl rådgivning, regional informationsverksamhet m. m. kommer till sländ.

FoU program

För utvecklingsprogrammet har FoU-behov rörande minimering av be-slåndsskador, växtförädling, teknik och systemstudier identifierats. FoU-behovet förutses kunna fyllas inom ramen för SJFR och lantbrukets forskningsstiftelser.

Villkor för planteringsbidrag

De regionala projektorganisationerna avgör vilka odlingar som skall innefattas i projektet.

Förutom de kriterier som uppställts för elt omsiällningsbidrag bör planteringsbidraget förknippas med följande villkor.

- De planterade arealerna skall ingå i specifika energiskogsprojekt och projektområden.

- Godtagbara planer för avsättning de närmaste sju åren skall ha presenterats. Delta förutsätter i allmänhet att etl handelsled är involverat.

- Marken skall ha legat under plog de senaste tre åren.

- Av SLU eller motsvarande instans godkända kloner används.

- Klonmaterialet skall vara kontrollerat vad avser vitalitet och kvalitet av Statens utsädeskontroll.

- Marken skall uppfylla kraven enligt SLU upprättad kriterielista.

- Brukaren skall ha erhållit utbildning enligt i samverkan med SLU uppgjord utbildningsplan saml en dags individuell rådgivning där individuell odlarkalkyl upprättats.

- Den som bryter mol villkoren för bidrag skall vara älerbelalningsskyldig för erhållet belopp.

Utfallet av projekten bör fortlöpande följas och en samlad utvärdering

bör ske senast 1992.

Regeringen uppdrog den 17 december 1987 åt statens jordbruksnämnd att efter överläggningar med företrädare för sockerbetsodlarna och sockertillverkningen samt jordbruksnämndens konsumentdelegation avge förslag om utformningen av prisregleringen pä sockerbetor och socker för tiden 1 juli 1988 - 30 juni 1989.

I uppdraget står följande:

"Nämndens förslag skall bygga pä att driften vid samtliga nu existerande sockerbruk for den aktuella perioden skall upprätthällas. På sikt skall ett importutrymme pä 10-15 procent av den totala sockerkonsumtionen skapas.

Överläggningarna skall ske med utgångspunkt i riksdagens beslut om mål fijr livsmedelspolitiken (prop 1984/85:166, JoU 33, rskr 393) och i den ordning som gäller för övriga jordbruksprodukter enligt nämnda riksdagsbeslut. Förslaget skall vara så avvägt att nägot underskott inte beräknas uppkomma i sockerregleringsfonden.

Den 30 januari 1987 beslutade regeringen om ett allmänt prisstopp. Prisstoppet har under året successivt avvecklats för branscher, i vilka företagen med utgångspunkt i av regeringen angivna riktlinjer gjort utfästelser om prissättningen åtminstone till utgången av januari 1988. Motsvarande riktlinjer som gällt för prissättningen i allmänhet bör tillämpas också för jordbruksprisreglerade produkter. Jordbruksnämnden bör i sitt förslag beakta dessa riktlinjer.

Nämnden skall vid uppdragets fullgörande även beakta vad som Prop. 1987/88:165
anförts om skördeskadeskyddets finansiering i proposition Rilnua 7

1987/88:74." ouagd z

Med hänsyn till dessa riktlinjer har nämnden dels analyserat kostnadsutvecklingen för betodlingen, dels med bistånd av särskild expertis från statens pris- och kartellnämnd (SPK) granskat Sockerbolaget AB:s ekonomi och kostnadsutveckling. Vidare har bl a konsumtionens storlek och utveckling analyserats. Även utvecklingen inom EG har belysts (bilaga 1).

Jordbruksnämnden har nu avslutat de föreskrivna överläggningarna och därvid beaktat de riktlinjer regeringen gett i sitt uppdrag. Delegationerna har biträtt följande förslag till prisreglering för tiden 1 juli 1988 - 30 juni 1989. Nämndens konsumentdelegation, Sveriges Betodlares Central föreni ng (SBC) och Sockerbolaget AB har dock avgett var sitt särskilt yttrande i vissa speciella frägor (bilagorna 2, 3 och 4).

Om väsentligt ändrade förutsättningar inträffar under regleringsperioden bör det ankomma pä nämnden att efter överläggningar med delegationerna lägga fram förslag till de ätgärder som kan anses påkallade.

Vidare vill nämnden erinra om att regeringen gav nämnden i uppdrag att utreda vissa frägor avseende tillverkning av socker, andra sötmedel, sprit och stärkelse. Utredningen avlämnades till regeringen i december 1987.

2 AREAL OCH AREALBIDRAG

Arealen föreslås oförändrad och bör uppgå till högst 51 000 hektar är 1988.

Fördelningen av sockerbetsarealen bland odlarna gar till sä att dessa fär göra en förhandsteckning. Om den sammanlagda tecknade arealen överstiger den areal som statsmakterna har fastställt sker en kvotering av arealen. Härvid tilldelas i en första om-gäng, om statsmakterna har fastställt oförändrad areal för

riket, de som har odlat sockerbetor tidigare högst oförändrad Prop. 1987/88: 165

areal. Den areal som friställs genom att tidigare odlare slutar Bilaga 2

odla sockerbetor eller minskar sin areal fördelas sedan mellan nya odlare och tidigare odlare som önskar öka sin areal.

Nämnden anser det angeläget att en odling som har begränsats genom statsmakternas beslut inte helt förbehälles en redan etablerad odlarkär. En rimlig möjlighet bör finnas för dem som inte redan odlar sockerbetor att fä göra detta. Kvoteringen av arealen bör godkännas av jordbruksnämnden.

Cirka en tredjedel av odlingen skall kontrollmätas. Mätningen bör direkt bekostas av odlarna och Sockerbolaget. För betor pä areal utöver kontrakterad bör liksom hittills göras ett kraftigt prisavdrag.

Arealbidraget föresläs oförändrat 200 kr per hektar till odlarna pä fastlandsdelen av Mörbylångadistriktets upptagningsområde (exkl Östergötland), 400 kr per hektar till odlarna pä Öland och 500 kr per hektar till odlarna pä Gotland. I de fall arealen vid arealkontroll befinns vara mindre än den kontrakterade, bör bidraget utgå efter den uppmätta arealen. Arealbidraget finansieras med medel ur sockerregleringsfonden, se avsnitt 6.

3 AREALUTBYTET SOCKERBETOR/FABRIKSPOTATIS

Jordbruksnämnden och delegationerna föreslär att det utbyte mellan fabrikspotatisareal och sockerbetsareal som gjordes i början av 1980-talet skall upphöra fr o m 1989 ärs odling.

Rätt att leverera fabrikspotatis pä aktuella andelar i stärkelsefabrik äterinförs därvid. De lantbrukare som önskar fortsätta med ifrågavarande betodling bör i största möjliga utsträckning fä göra detta med hänsyn till den tid som arealbytet existerat (för vissa odlare sedan 1981). Det bör överlåtas ät Sveriges Betodlares Central förening och Sockerbolaget AB att i samband med den ärliga areal til Idel ningen avgöra storleken på tilldelad areal i de särskilda fallen.

Som föresläs i avsnitt 2 bör jordbruksnämnden godkänna areal- Prop. 1987/88: 165

kvoteringen och bör dessutom fä pröva tvister i kvoteringsfrägor Bilaga 2 vad avser areal som erhållits i utbyte mot friställande av andelar i stärkelsefabrik.

4 ERSÄTTNING TILL BETODLARNA

Med hänsyn till att vissa principiella frägor som är gemensamma för sockerområdet och övriga jordbruket ännu inte är lösta utan kommer att tas upp vid överläggningarna med jordbruket vintern 1988, anser jordbruksnämnden och delegationerna att man nu för sockeromrädet inte kan ta slutlig ställning i sädana frägor. Betodlarna tillerkänns därför ett totalbelopp om 23 Mkr som utgär via 1988 ärs sockerbetspriser. Vid överläggningarna inför 1989 ärs betodling bör parterna kunna fä aktualisera frägor kopplade till utfallet av överläggningarna inför 1 juli 1988 för övriga jordbruket.

Med utgångspunkt frän det nyss anförda bör grundpriset för sockerbetor höjas med 0,90 kr per 100 kg, vilket motsvarar en betprishöjning med 3,0 procent och en partiprishöjning av socker med 7,04 kr per 100 kg eller 1,6 procent.

5 ERSÄTTNING TILL SOCKERBOLAGET

5.1 Allmänna utgångspunkter

Prisregleringen bör liksom tidigare avse endast strösocker, bäde i bulk och förpackat. Av verksamheten vid raffinaderiet i Arlöv bör inga raffineringen av säväl inhemskt som importerat räsocker för den svenska marknaden. Kostnadsvolymen täcker även in produktionen av vissa foderbiprodukter. Nämnden har i sitt prisförslag i princip beaktat foderbiprodukterna.

Sockerbolaget bör kompenseras för kostnadsändringar. Beräkningen av kostnadsändringarna (exkl olje- och gaskostnaderna) baseras sä längt möjligt pä en generell branschkalkyl. För ändringar i

olje- och gaskostnaderna har gjorts preliminära justeringar av Prop. 1987/88: 165

sockerpriset när priset pä olja har ändrats med minst Bilaga

160 kr/m . For 1986/87 ärs olje- och gaskostnader görs nu en slutjustering.

Alla beräkningar bygger på normerad skördevolym och normerad sockerhalt.

Beräkningar och analyser som avser Sockerbolaget har i huvudsak utförts av SPK.

5.2 Korrigering av sockerpriset pä grund av ändringar i
olje- och gaspriserna__________________________

5.2.1 Ä-£ot£ j.u£t£r-2n£ £V_o2J£-_o£h_g£skO£tjiade£

Sockerpriset har hittills justerats när oljepriset enligt ett löpande SO-dagarsgenomsnitt av Rotterdamnoteringen (inkl bikost-naderna) har ändrats med +_ 160 kr/m . Regeln föresläs gälla även under 1988/89. Regeln har under perioden november 1986 -oktober 1987 lett till tvä prishöjningar pä sammanlagt 11,95 kr per 100 kg socker.

5.2.2_______________________________________ Definitiv justering av olje- och gaskostnaderna för
j_986/87____________________________________

Sockerbolagets olje- och gaskostnader under perioden november 1986 - oktober 1987 har överstigit baskostnaderna med 29,846 Mkr. A-conto höjningarna har enligt utförda beräkningar ökat Sockerbolagets intäkter med 32,656 Mkr.

Ett engängsavdrag om 2,810 Mkr bör därför göras gentemot Sockerbolaget. Vidare skall avdrag göras för förra årets engångsbelopp om 10,407 Mkr.

Sockerbolagets kostnadsersättning bör således med hänsyn till olja och gas minskas med 13,217 Mkr.

5 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 165

Metod för avstämning av skattedelen i oljekostnaderna bör ana- Prop. 1987/88:165

lyseras närmare inför överläggningarna avseende 1989/90. Bilaga 2

5.3 Korrigering av sockerpriset pä grund av ändringar i
andra kostnader än olje- och gaskostnader________

Kostnadsökningarna oktober 1986 - oktober 1987 exkl olja och gas har av SPK beräknats till 18,783 Mkr. Liksom inom odlaromrädet gäller för sockerindustrin att vissa principiella frägor som är gemensamma för sockerindustrin och övrig industri inom jordbruksregleringen inte är lösta och att sädana frägor bör kunna fä aktualiseras vid överläggningarna avseende sockerpriset fr o m 1 juli 1989.

Den totala kostnadsersättningen till Sockerbolaget (definitiv ersättning för olje- och gaskostnader samt ersättning för övriga kostnadsökningar) blir 5,566 Mkr, vilket motsvarar 1,71 kr per 100 kg socker.

De ä-conto prishöjningar om 11,95 kr per 100 kg socker som gjorts som en följd av höjda olje- och gaskostnader beräknas, som nämnts i avsnitt 5.2.2, ha tillfört Sockerbolaget en ersättning om 32,650 Mkr.

5.4 Ersättning för merkostnaderna vid bruken pä Öland och
Gotland_______________________________________

Liksom tidigare vill nämnden och de tre delegationerna framhälla att man i princip anser att stöd som har tydlig regional karaktär inte bör belasta konsumenterna av socker eller sockernäringen utan bör täckas genom statliga medel.

I kostnadskompensationen har även merkostnaderna vid öbruken beaktats. Den del av sockerpriset som tillerkänns Sockerbolaget för dessa merkostnader för regleringsäret 1988/89 beräknas till 6,20 kr per 100 kg socker, vilket vid normal produktionsvolym blir 20,2 Mkr, Dessutom tillkommer 4,3 Mkr ur sockerregleringsfonden.

Med hänsyn till förväntat inflöde av införselavgifter till Prop. 1987/88:165

sockerregleringsfonden och i linje med synen pä regionalstödens Bilaga 2 finansiering föresläs att utöver de 4,3 Mkr som hittills tagits ur sockerregleringsfonden även de ca 20,2 Mkr tas ur fonden under 1988/89. Sockerpriset reduceras i motsvarande grad. För konsumenterna har det fördelar genom att sockerpriset inte belastas med regionalstödet och inte heller med handelsmarginaler och mervärdeskatt på det aktuella beloppet. Beräkningsmässigt ger de senare faktorerna upphov till ytterligare minskade utgifter om 10-12 Mkr för konsumenterna.

5.5 Ersättning för raffinering av importerat räsocker

Ersättningen för raffinering och lagring av importerat räsocker bör höjas för inträffade kostnadsökningar med 2,78 procent till 85,58 kr per 100 kg.

6 REGLERINGSEKONOMIN

Behållningen i sockerregleringsfonden var den 30 juni 1987 15,5 Mkr. 1987 års produktion av socker ur inhemska betor uppgick till ca 253 000 ton. Under 1987/88 beräknas en kompletteringsimport om drygt 80 000 ton komma att fä göras. Vid nuvarande prisskillnad mellan Sverige och världsmarknaden bör det ge ett betryggande tillskott av införselavgifter till sockerregleringsfonden för att täcka de utgifter som redan ligger pä fonden och de tillfälliga som föresläs under 1988/89. Om mot förmodan inflytande belopp kommer att bli väsentligt lägre bör föreslagen finansiering under 1988/89 avseende del av regionalstöd inte genomföras utan liksom tidigare tas ut över sockerpriset.

Under 1982/83 betalade intressenterna pä sockeromrädet in ett belopp sä att underskottet i regleringsekonomin kunde avvecklas. Kapitaldelen av detta belopp har sedan återbetalats i tre om-gängar och slutreglerades hösten 1987 sä när som pä 0,0995 Mkr som återstår att reglera gentemot betodlarna pga avvikelse

mellan prognostiserad och faktisk skörd hösten 1987. Äter- Prop. 1987/88:165

föringen till betodlarna gjordes via en tillfällig betpris- Bilaga 2

höjning om 0,26 kr per 100 kg betor.

Sockerbolaget, betodlarna och konsumenterna bör tillerkännas ränta för den tid medlen statt till sockerregleringens förfogande. Konsumenternas belopp förs till jordbruksnämndens fond för försäljningsavgifter. Ränta bör utgä enligt fastställt diskonto. Beloppet till betodlarna uppgär till 10,906 Mkr plus 0,0995 Mkr avseende nämnd avvikelse pä kapitaldelen och till Sockerbolaget till 7,838 Mkr. Regleringen mot försäljnings-avgiftsfonden uppgår till 0,850 Mkr. Beloppen innefattar ränta till utbetalningsdag. Även räntedelen är därmed slutligt reglerad. Medlen bör tas ur sockerregleringsfonden.

7 UPPBYGGNAD AV SKÖRDESKADEFONDEN

Enligt prop 1987/88:74 skall det nya skördeskadeskyddet för 1988/89 tillföras 60 Mkr att betalas över konsumentpriserna fördelade på alla jordbruksprodukter. Den andel som faller pä sockerpriserna beräknas till 3,528 Mkr och bör för 1988/89 tas utav de försäljningsavgifter som finns fonderade. Därmed påverkas inte konsumentpriserna pä socker under 1988/89.

8 BETODLARNAS ANDEL I INBETALNING TILL SKÖRDESKADEFONDEN

Om utbetalda ersättningar och behovsprövade bidrag till följd av skördeskador är 1987 överstiger 90 Mkr skall staten och jordbruksnäringen enligt prop 1986/87:146 vardera tillföra skördeskadefonden hälften av överskjutande belopp. Utbetalningarna för 1987 innebär att jordbruksnäringen skall tillskjuta 127 Mkr. Vid överläggningarna har fastställts att betodlingen skall bidra med 7,5 Mkr.

Beloppet avräknas frän tidigare nämnd ränteersättning (avsnitt 6).

9 FORMERNA FÖR ÖVERLÄGGNINGARNA Prop. 1987/88: 165

Bilaga 2

Enligt jordbruksnämndens och konsumentdelegationens mening har arets överläggningar visat att en nära samordning mellan sockerbetor och övriga grödor behövs. Nämnden vidhåller sitt förslag frän ifjol att överläggningarna som sker rörande prissättningen pä sockerbetor bör inga i de allmänna överläggningarna för övriga jordbruksprodukter medan överläggningarna med Sockerbolaget bör ske separat.

10 JORDBRUKSNÄMNDENS FÖRSLAG TILL PRISREGLERING PÄ
SOCKERBETOR OCH SOCKER FÖR REGLERINGSÄRET 1988/89

Jordbruksnämndens förslag till sockerreglering för perioden 1 juli 1988 - 30 juni 1989 kan sammanfattas i följande punkter:

1 Sockerbetsarealen för 1988 ärs odling bör fä uppgä till 51 000 hektar. Erforderl ig kvoteri ng av odlingen bör godkännas av nämnden. Cirka en tredjedel av odlingen bör kontrollmätas. Mätningen bör bekostas av näringen. Prisavdraget vid överodling bör vara kraftigt.

2 Grundpriset pä sockerbetor, som. avser 16 procent sockerhalt, föresläs för 1988 ärs skörd bli 30,79 kr per. 100 kg. Det innebär en prishöjning med 3,0 procent.

3 Till de odlare i Smaland och Blekinge som levererar betor till bruket i Mörbylänga föresläs utgä ett oförändrat arealbidrag om 200 kr per hektar kontrakterad areal. Till odlare pä Öland föresläs arealbidraget bli oförändrat 400 kr per hektar och till odlare pä Gotland oförändrat 500 kr per hektar. I de fall arealen vid arealkontrollen befinns vara mindre än den kon-trakterade, bör bidraget utgä efter den uppmätta arealen. Bidraget bör finansieras med medel ur sockerregleringsfonden.

6 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 165

Sockerbolagets nettopris (genomsnittligt nettopris Prop. 1987/88:165

efter avdrag för ärsbonus och kvantitetsrabatter) för Bilaga 2

baskvaliteten i sortimentet, strösocker K5 i säck om 50 kg, föresläs vid oljepriset 1 453 V.r/tir vara 462,28 kr per 100 kg. Detta innebär en prishöjning med 1,9 procent. Priset justeras når oljepriset har ändrats med +_ 160 kr/m . Föreslagen finansiering av regionalstödet över sockerregleringsfonden 1988/89 gör att Sockerbolagets nettopris i stället blir 456,42 kr per 100 kg, vilket innebär en höjning med ca 0,6 procent.

Gränsskyddet för socker bör utgä enligt de grunder som hittills gällt. Detta innebär att en införselavgift tas ut för importerade kvantiteter under perioder dä världsmarknadspriset understiger det fastställda av-räkningspriset pä socker ur svenska betor. De uppburna medlen bör - liksom hittills - tillföras sockerregleringsfonden. Som världsmarknadspris pä färdigt socker bör därvid gälla Parisbörsens spot-notering för vitsocker. Denna notering bör ökas med kostnader för frakt m m till svensk hamn samt korrigeras för kvalitetsskillnad mellan den svenska baskvaliteten och den kvalitet Parisnoteringen avser. Fraktkostnadens och kvalitetskorrektionens storlek bör fastställas av jordbruksnämnden. Som mätt pä världsmarknadspriset pä räsocker bör gälla den nominella Londonnoteringen pä räsocker. Båda noteringarna skall omräknas till svensk valuta enligt den säljkurs som gäller noteringsdagen.

Införselavgiften för färdigt socker bör utgöra skillnaden mellan Sockerbolagets nettopris enligt punkt 4 (456,42 kr) och världsmarknadspriset pä färdigt socker, mätt pä nyss angivet sätt.

Införselavgiften för räsocker föresläs anpassas sä att svensk raffineringsindustri, som köper in räsocker till gällande Londonnotering och säljer den raf-

finerade varan till Sockerbolagets nettopris enligt Prop. 1987/88:165

punkt 4 erhåller en ersättning för raffineringen som Bilaga 2

inkl ersättning för säckkostnader och viss utfrakt

samt lagringsbidrag uppgär till 85,58 kr per 100 kg

raffinad. Raffineringen bör härvid förutsättas medföra

ett svinn om 8 procent.

Införselavgiften för sirap, sockerlösningar och sockerkulör bör liksom hittills motsvara avgiften för färdigt socker, varvid hänsyn tas till produktens torrsubstanshalt.

Införselavgifterna bör förutom vid svenska prisändringar i princip justeras en gäng varje manad för ändringar i de internationella priserna samt dessutom vid större variationer i de utländska priserna.

Vid behov bör jordbruksnämnden fä ta ut en försäljningsavgift pä allt socker som säljs inom landet. Därvid kommer det inhemska partipriset att höjas med ett belopp som motsvarar försäljningsavgiften. De insamlade medlen bör användas för att subventionera sockerimport när världsmarknadspriset är högre än det svenska. Under 1988/89 bör utav fonderade försäljningsavgifter föras 3,528 Mkr till skördeskadefonden utgörande sockerkonsumenternas andel av finansieringen av nytt skördeskadeskydd.

Sockerregleringsfonden föresläs fä användas för frakt-subventionering till de fyra nordligaste länen och Kopparbergs län med 1,2 Mkr.

Ur fonden bör dessutom tas dels arealbidraget till de odlare som i enlighet med pUnkt 3 ovan levererar betor till öbruken till en beräknad kostnad av ca 3,5 Mkr, dels den ersättning om 24,5 Mkr (4,3+20,2) som skall utgä för Sockerbolagets merkostnader för driften vid dessa bruk.

Vidare bör ur fonden betalas 11,006 Mkr till bet- Prop. 1987/88: 165

odlarna och 7,838 Mkr till Sockerbolaget. Till för- Bilaga 2

säljningsavgiftsfonden bör överföras 0,850 Mkr som utgör ränta pa medel som tidigare har lånats ur denna fond. Frän odlarnas belopp avräknas 7,5 Mkr och förs till skördeskadefonden.

Till kollektiva ätgärder inom biodlingen bör tas 0,5 Mkr ur fonden.

Till yrkesmässig biodling (med yrkesmässig biodling avses innehav av minst 16 bisamhällen) bör av fondens medel återföras ett belopp som motsvarar odlingens sockerförbrukning gähger den skillnad i sockerpris som föreligger mellan Sverige och världsmarknaden.

Vidare bör regleringsföreningen Svensk Sockerhandels administrationskostnader täckas ur fonden.

Fondmedlen används ocksä till vissa kostnader inom prisutjäraningen för varor innehållande socker. Vid tillverkning av vissa produkter säsom farmacevtiska halvfabrikat för export återbetalas införselavgiften för förbrukat socker. I en situation med ingen eller ringa sockerimport bör exportbidrag för sädana produkter finansieras ur sockerregleringsfonden.

Föreslagna prisändringar skall i princip gälla fr o m den 1 juli 1988. Erfarenheten har visat att kännedom om prishöjningar resulterar i forcerade inköp under tiden närmast före höjningen och motsvarande stark nedgång i inköpen under tiden närmast därefter. Jordbruksnämnden bör därför bemyndigas att medge att prisändringarna fördelas i tiden pä ett sädant sätt att minsta möjliga störning uppstår pä marknaden. Systemet bör utformas sä att varken Sockerbolaget eller dess kunder kalkylmässigt gör nägon vinst eller förlust.

-01-21

SOCKERREGLERINGEN 1988/89

INNEHÅLL

Bakgrund

1 Förhandlingsuppdraget

2 Jämförelse mellan EG:s priser och de svenska priserna

3 Skörden av sockerbetor samt produktion och förbrukning av socker

4 Arealbidragen (sockerbetsodlingens anfatrtning iraii Mörbylånga och Roma sockerbruks tillförselcmråden)

5 Frågor att behandla vid överläggningarna med tietxadlama

6 Sockerbetsodlingens lönsamhet i förhållande till andra grödor

7 Utvecklingen av produktionsmedelprisindex för sockerbetsodlingen under perioden oktober 1986 - oktober 1987

8 Kostnadskcnpensation och inkcmstkcnpensation att tillföras betodlarna under perioden 1/7 1988 -30/6 1989

Gemensanma frågor för betxjdlama och bolaget

9 Normskörden och dess användning

10 Regleringsekononin

11 Finansieringen av nytt skördeskadeskydd

12 Overheadbilder för socker

1988-02-23 Bilaga 2 Prop. 1987/88: 165

Bilaga 2

KONSUMENTDtLLGAIIONEN

SÄRSKILT YTTRANDE

KD biträder Förslaget till sockerregler ing men vjll

beträffande beloppet till betodlingen, 23 Mkr, lämna
kompletterande uppgifter. Nämnda belopp fördelar sig
enligt KDs uppfattning pä följande komponenter:

Kostnadsökning enligt s k tillämpad index 22,32 Mkr

Justering För att betfrö inte ingår i index 0,32 "

Justering för lejt arbete en] SPK och

regeringens direktiv -0,6 "

Summa kostnader 22,00 Mkr

Inkomstföljsamhet (4 %) 2,54 Mkr

Justering för definitiv beräkning av

ändrade egenavgifter 0,15 "

Produktivitetsavdrag - 1,69 "

Summa inkomstföljsamhet 1,00 Mkr

Totalt 23,00 Mkr

Jordbruksnämndens förslag till prisreglering på
sockerbetor och socker 1988/89_________________

Betodlarna accepterar i stort nämndens förslag men vill till detta göra följande kommentarer och klarlägganden .

Nämnden anför i anslutning till förslaget om betprishöjning att "vid överläggningarna inför 1989 års betodling bör parterna kunna få aktualisera frågor kopplade till utfallet av överläggningarna 1 juli 1988 avseende övriga jordbruket". Till detta vill vi redan nu säga att vi inte kan ansluta oss till den tolkning av regeringens riktlinjer beträffande kompensation för lönekostnadshöjningar under 1987 som konsumentdelegationen framförde i de nu avslutade överläggningarna. Lantarbetarlönerna hade redan i början av 1986 fastställts i kollektivavtal gällande för perioden 1 april 1985 - 31 jan 1988. Lönekostnadsökningen under perioden okt 1986 - okt 1987 hade alltså lagts fast ca ett år före prisstoppets ikraftträdande. Att i efterhand sätta ett tak för kompensationen - som parterna vid fastställandet av lantarbetaravtalet inte hade någon kännedom om - framstår sora orimligt. Dessutom avser regeringens riktlinjer kalenderåret 1987, dvs en annan period än den vårt kompensationskrav gällt för. Slutligen anger riktlinjerna utfästelser till utgången av jan 1988 medan den nya socker regler ingen gäller från 1 juli 1988. De åberopade riktlinjerna kan sålunda enligt vår uppfattning inte tillämpas pä sockeravtalet.

Vad beträffar formerna för framtida överläggningar vill vi framföra följande synpunkter.

Enligt vår uppfattning bör hittillsvarande förhandlingsordning behållas. Eftersom jordbruksnämnden föreslår fortsatta separata överläggningar med sockerbolaget skulle betydande praktiska nackdelar uppstå om samtidigt överläggningarna med odlarna bryts ut enligt nämndens förslag och inordnas i de stora jordbruksförhandlingarna. Allt för många frågor är av gemensamt intresse för odlarna och bolaget särskilt rörande odlingens omfattning och regleringsekonomin.

Statens Jordbruksnämnd 552 82 JÖNKÖPING

Förhandlingsuppdrag socker

I regeringens uppdrag åt statens jordbruksnämnd angående utformningen av prisregleringen på sockerbetor och socker för tiden 1 juli 1988 - 30 juni 1989 anges att de s k prisstoppsreglerna skall tillämpas. Från Sockerbolagets sida kan vi inte acceptera dessa förutsättningar och skälen till detta är bl a följande:

1. Sockerverksamheten i bolaget består av en prisreglerad och en pris-
övervakad del. För den prisövervakade delen har tillämpats de regler
angående allmänt prisstopp som gällt enligt regeringens beslut 30
januari 1987. För den prisreglerade delen gäller prisstopp under
varje regleringsperiod. F n har således ett pris på socker fast
ställts av,-riksdagen för perioden 1 juli 1987 - 30 juni 1988 (för
övrigt innebar priset fr o m 1 juli 1987 en prissänkning).

Sockerbolaget har således aldrig möjlighet att kompensera sig för höjda kostnader inom den reglerade delen på samma sätt som andra företag i tider då allmänt prisstopp inte gäller.

2. De förestående överläggningarna gäller sockerpriset frän 1 juli 1988 medan prisstoppet successivt avvecklats för andra företag sedan ut-fä.stelser om prissättningen gjorts till och med utgången av januari 1988.

3. En tillämpning av prisstoppsreglerna innebär även att de hittillsvarande "principerna för Sockerbolagets kostnadskompensation inom ramen för sockerregleringsavtalet" inte längre ligger till grund för överläggningarna, vilket strider mot vad parterna kommit överens om. Förutsättningarna för överläggningarna har således förändrats, eftersom det gällande regelverket åsidosatts.

Bilaga 5 Prop. 1987/88: 165 Bilaga 2

särskilt yttrande av Eskil Arvidsson och Viggo Fringel

I regeringens direktiv till jordbruksnämnden angåonde förhandlingarna för sockerbetor och socker hänvi.'5as till det under 1987 gällande allmänna prisstoppet. T direktiven anges beträffande prisstoppet att "motsvarande riktlinjer som gällt för prissättningen i allmänhet bör tillämpas också för jordbcuksreglerade produkter". Vi vill här redovisa vår syn i denna fråga.

Regeringen beslutade den 30 januari 1987 om ett allmänt prisstopp. Prisstoppet och de med anledning av prisstoppet gjorda utfästelserna har sedan dess successivt avvecklats och helt upphört från den 31 januari 1988. Prisstoppet och gjorda utfästelsei: innebar för företag utanför jordbruksregleringeri att prishöjningar fick ske med vad som motiverades av inträffade kostnadsökningar. För lönekostnadsökningar gällde därvid särskilda regler med maximerat procenttal och produktivitetsavdrag. Da prisstoppet och de utfästelser som företagen gjort angående prissättningen nu har upphört att gälla, finns inga formella hinder angående företagens möjligheter att via priserna nu kompensera sig för kostnadsökningar.

Företagen utanför jordbruksregleringen kan i tider utan prisstopp till fullo kompensera sig för kostnadsökningar samt även i övrigt anpassa priserna efter kostnads- och marknadssituationen.

Jordbruksregleringon innebär att priserna är fastlagda under avtalsperioden. De mätmetoder och den praxis som hittills gällt har inneburit att det fastställda kostnadskompensationsbeloppet inte ändrats i efterhand såvida inte detta särskilt angetts i avtalet. I praktiken innebär detta att den kostnadskompensation som ges under en avtalsperiod även kommer att gälla framgent.

För att samma behandling av företagen inom och utom jordbruksregleringen skall ske måste företagen inom jordbruksregleringen få rätt att på samma sätt som övriga företag höja priserna i syfte att kompensera kostnadsökningarna till fullo. Niväbeloppet måste sålunda inkludera samtliga kostnadsökningar. I vissa situationer kan dock t ex tidpunkten för prishöjningarna påverkas men inte rätten att erhålla täckning för kostnaderna. Skulle beloppet till de jord-bruksreglerade företagen påverkas av skrivningar i direktiven på så sätt att inte full kompensation ges sätts de jordbruksreglerade företagen i en sämre situation än övriga företag. Detta står i så fall i strid med direktivens skrivning om "motsvarande riktlinjer som gällt i allmänhet bör tillämpas också för jordbruksreglerade produkter".

dec 1984	2,47	1 195
dec 1985	3,86	1786
dec 1986	4,81	2 107
dec 1987	5,08	2169

1988/89	3,0	0,4	0,7	4,1
1990	2,1	0,2		2,3
1991	2,1	0,2		2,3
1992		0,2	0,3	0,5
	7,2	1,0	1,0	9,2