Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagils upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 3 mars 1988 för den åtgärd och det ändamål som framgår av föredragandens hemställan.

På regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Kjell-Olof Feldt

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att valutaregleringen förlängs att gälla i ytterligare ett år, dvs. för fiden den I juli 1988-den 30 juni 1989. För riksdagens kännedom läggs samtidigt fram förslag om fortsatt giltighet av valutaförordningen samt om viss ändring i förordningen.

I Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 134

2 Förslag t ill Prop. 1987/88:134

Förordning om dels fortsatt giltighet av valutaförordningen (1959;264), dels ändring i samma förordning

Härigenom föreskrivs i fråga om valulaförordningen (1959:264) dels att förordningen, som gäller till utgången av juni 1988', skall fortsätta att gälla till utgången av juni 1989, dels att 6 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lyddse Föreslagen lydelse

er-

Andra betalningsmedel än växlar får inte utan riksbankens tillstånd införas till riket. Resande från utlandet får dock införa resevaluta lill belopp som riksbanken medger.

I den mån annat inte följer av 10 a § fordras riksbankens tillstånd, om den som är bosatt här i riket skall

1) direkt eller genom annans för- 1) direkt eller genom annans för
medling, i annal fall än som avses i medling, i annal fall än som avses i
första stycket, ta emot betalning första stycket, ta emot betalning
från någon som är bosatt i utlandet, från någon som är bosatt i utlandet,

eller

2) sätta sig i skuld till någon som 2) sätta sig i skuld till någon som är bosatt i utlandet, där del inte är är bosatt i utlandet, där det inte är fråga om att ingå köpeavtal på såda- fråga om atl ingå köpeavtal på sådana köpevillkor som tillämpas all- na köpevillkor som tillämpas allmänt inom branschen eller om alt mänt inom branschen eller om all vidta andra jämförbara åtgärder, el- vidta andra jämförbara åtgärder. ler

3) lämna kredit mot säkerhet av borgen av någon som är bosatt i utlandet.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1988.

' Förordningens gihighetstid senast föriängd 1987:390. 2 Senaste lydelse 1987:390.

ti Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 134

Finansdepartementet Prop. 1987/88:134

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars 1988

Närvarande: statsministern Carisson, ordförande, statsråden Feldt, Sigurdsen, Hjelm-Wallén, Peterson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R.Carisson, Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om fortsatt valutareglering, m. m. 1 Inledning

Enligt valutalagen (1939:350, ändrad senast 1987:1189) gäller i fredstid att fullmäkfige i Sveriges riksbank skall göra framställning fill regeringen om valutareglering, om det bedöms nödvändigt för att nå de centrala mål som har fastställts för den ekonomiska politiken. Fullmäktige skall därvid begära att regeringen föreslår riksdagen en lag om tillämpning av valutalagen för högst elt år. Regeringen skall samtidigt med att elt sådant lagförslag läggs fram förelägga riksdagen de valutareglerande föreskrifter som regeringen avser atl besluta. Sådana föreskrifter finns i valutaförordningen (1959:264, ändrad senast 1987:1034). En redogörelse för innehållet i valutalagen och valutaförordningen finns i prop. 1975:82 (s. 14-21) och prop. 1977/78:169 (s. 6 och 7). I valulakommitléns slutbetänkande (SOU 1985:52) Översyn av valularegleringen finns vidare en ingående redogörelse för valularegleringens principer och tillämpning.

Genom lagen (1987:387) om tillämpning av valulalagen och förordningen (1987:390) om fortsatt giltighet av valulaförordningen har valutareglering föreskrivits för tiden den I juli 1987-den 30 juni 1988 (prop. 1986/87:123, FiU 27, rskr. 308).

2 Riksbankens skrivelse

Fullmäktige i riksbanken har i en skrivelse den 17 december 1987 hemställt om föriängning av valutaregleringen saml om viss författningsändring.

I skrivelsen anför fullmäktige bl. a. att liberaliserings- och förenklingsarbetet inom valutaområdet fortsatt under år 1987 i enlighet med vad som framförts i fullmäktiges remissyttrande över valulakommitléns betänkande. För att de centrala mål som fastställts för den ekonomiska politiken skall uppnås anser fullmäktige dock att det är nödvändigt att tillämpa valutaregleringen även efter utgången av juni 1988. Fullmäktige hemställer därför att regeringen föreslår riksdagen att anta en lag om tillämpning av 2 § första stycket 1, 2 och 4-8 saml 5 § 1 och 3 valutalagen att gälla under

tiden den I juli 1988-den 30 juni 1989 saml alt regeringen förordnar om Prop. 1987/88:134 fortsatt giltighet av valutaförordningen.

Fullmäktige har i sin skrivelse vidare föreslagit alt föreskriften i 6 § andra stycket 3 valutaförordningen upphävs. Föreskriften innebär alt riksbankens tillstånd erfordras, i den män annat inte följer av 10 a § samma förordning, om den som är bosatt här i riket skall lämna kredit mot säkerhet av borgen från någon som är bosatt i utlandet.

En minoritet av fullmäktige har reserverat sig och anfört alt riksbanken bort föranstalta om en skyndsam liberalisering som syftar fill avveckling av valularegleringen.

Till protokollet i detta ärende bör som bilaga fogas fullmäktiges skrivelse.

3 Remissyttranden

Efter remiss har yttranden över riksbanksfullmäktiges skrivelse avgetls av fullmäktige i riksgäldskontoret, bankinspektionen, Sveriges Industriförbund, Sveriges Föreningsbankers Förbund, Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska Bankföreningen och Svenska sparbanksföreningen. PKbanken har förklarat sig dela de av Svenska Bankföreningen framförda synpunkterna.

Fullmäktige i riksgäldskontoret tillstyrker bifall till framställningen. En minoritet av fullmäktige har reserverat sig och anslutit sig lill den reservation som framförts av en minoritet av riksbanksfullmäktige. Bankinspektionen har ingen erinran mot förlängd giltighet av valularegleringen. Bland övriga remissinstanser avstyrker Sveriges Industriförbund förlängning. Förbundet framhåller bl. a. all den kärna av valutaregleringen som återstår år elt otjänligt instrument för valutapolitiken och snarast bör avvecklas, inte minst med hänsyn lill den negativa opinion mot den svenska valutaregleringen som finns inom den europeiska gemenskapen (EG). LO tillstyrker förslagen och menar, med hänvisning lill sitt tidigare yttrande över valulakommitléns slutbetänkande, all man inte till alla delar är införstådd med den liberalisering som sker genom riksbanken. Enligt LO leder liberaliseringen av de internationella kapitalrörelserna till en press uppåt pä den svenska räntenivån. Detta fordrar varsamhet med omfattningen och lidslokaliseringen av fortsatta liberaliseringsåtgärder med hänsyn lill del aktuella konjunkturlägel. Sveriges Föreningsbankers Förbund, liksom Svenska Bankföreningen och Svenska sparbanksföreningen lillstyrker förslagen men förutsätter alt avregleringen fortsätter och påskyndas. Svenska Bankföreningen, i likhet med Sveriges Industriförbund, understryker vikten av atl Sverige anpassar sig lill de strävanden som sker inom EG mot bl. a. en gemensam kapitalmarknad.

Samfiiga remissinstanser tillstyrker eller lämnar utan erinran den föreslagna ändringen av valulaförordningen.

4 Föredragandens överväganden Prop. 1987/88:134

4.1 Valutaregleringen

Valularegleringen är ett medel i penning- och valutapolitiken. Den omfattar i huvudsak sådana transaktioner som inte har något direkt samband med varu- och tjänsletransakfionerna i utrikeshandeln utan som främst är rent finansiella placeringar. Med stöd av regleringen kan man hindra eller begränsa störande kapitalflöden av framför allt kortfristig natur.

Inom den ram som bestäms i valutalagen och valutaförordningen är det riksbanken som genom sina tillämpningsföreskrifter ulformar de närmare bestämmelserna för kapitaltransaktionerna.

Den ekonomiska politik som har förts under de senaste åren har i hög grad bidragit lill att de ekonomiska obalanserna minskat och att den svenska ekonomin nu är avsevärt starkare än vid 1980-talets början. Orosmoln saknas emellertid inte. Ett försämrat internafionellt ekonomiskt klimat och etl högt tryck på inhemska priser och kostnader utgör hot mot en fortsalt god tillväxt, hög sysselsättning och ekonomisk stabilitet. Dessa hot kan endast mötas med en konsekvent ekonomisk politik som lar sikte på alt hålla nere inflationen för att värna den fulla sysselsättningen och den yttre balansen.

De minskade obalanserna i den svenska ekonomin under de senaste åren har skapat förutsättningar för en målmedveten, successiv liberalisering av valularegleringen. Detta arbete har fortsatt under år 1987 i enlighet med den inriktning som angavs i den reviderade finansplanen 1986 (prop. 1985/86:150 s. 19). Riksbanken har under del gångna året beslutat bl. a. att i vidgad utsträckning medge fastighetsförvärv i utlandet. Vidare har en avveckling påbörjats av de hinder som finns för valutainlänningar atl förvärva utländska aktier. I detta sammanhang kan också nämnas atl prövning av ansökningar om direkta investeringar i ullandel i betydande omfattning skall överföras till valutabankerna.

Den liberalisering som pågår tar sikte på att avveckla de delar av .valutaregleringen som inte är av central betydelse för penning- och valutapolitiken. Till denna hårda kärna som bör undantas från avvecklingen hör placeringar i räntebärande papper och bankdeposilioner. Dessa utgör kanaler för korta kapitalrörelser som styrs av räntenivåer och valutakurs-förväntningar. Enligt min mening bör liberaliserings- och förenklingsarbe-lel fortsätta i en takt som är lämplig med hänsyn fill betalningsbalansens utveckling och erfarenheterna av avregleringen. Detta arbete skall också drivas med sikte på atl Sverige så långt som möjligt skall delta i det västeuropeiska samarbetet för liberalisering av kapitalrörelser.

4.2 Ändring i valutaförordningen

Enligt 6 § andra stycket 3) valulaförordningen fordras, om inte annal följer av 10 a §, riksbankens tillstånd om den som är bosatt här i riket skall lämna kredit mot säkerhet av borgen från någon som är bosatt i utlandet. Bestämmelsen har gällt under olika perioder, senast sedan år 1975 (prop. 1975:82,

FiU 20, rskr. 132). Bestämmelsen har ulnyttjals bl. a. för all övervaka att Prop. 1987/88:134 utlandsägda dotterbolags investeringar i Sverige finansierades genom alt medel i skähg utsträckning tillfördes från ullandel och inte uteslutande genom upplåning i Sverige mot borgen från det utländska moderbolaget.

Riksbanken framhåller i sin skrivelse att valutaslyrdsen beslutat alt i' tillämpningsföreskrifterna införa en generell dispens från tillslåndskravet och föreslår med hänvisning till det pågående liberaliseringsarbetet att föreskriften i valulaförordningen upphävs. Förslaget har inte mött någon erinran vid remissbehandlingen och jag förordar all nämnda föreskrift upphävs.

4.3 Ikraftträdande ;

Med hänsyn till vad jag anfört anser jag alt valutaregleringen i dess nuvarande utformning — med den ändring jag föreslagit - bör förlängas och gälla under tiden den 1 juli 1988-den 30 juni 1989. Den föreslagna författningsändringen bör träda i kraft den I juli 1988.

5 Lagrådets hörande

Lagstiftningsärendet är av sådan beskaffenhet alt lagrådets hörande skulle sakna belydelse.

6 Hemställan

Med hänsyn till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

dels föreslår riksdagen atl anta ett inom finansdepartementet upprättat förslag till lag om tillämpning av valulalagen (1939:350),

dels bereder riksdagen tillfälle alt ta del av ett inom finansdepartementet upprättat förslag lill förordning om dels fortsatt giltighet av valutaförordningen (1959:264), dels ändring i samma förordning.

7 Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar alt genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden anfört för den åtgärd och det ändamål som föredraganden har hemställt om.

Bilaga Prop. 1987/88:134 Bilaga

SVERIGES RIKSBANK . 1987-12-17

Till Finansdepartementet

Fullmäktige i riksbanken hemställer i denna skrivelse om fortsatt tillämpning av valutaregleringen och föreslår en ändring i valulaförordningen.

1. Inledning

Genom lagen (1987:387) om tillämpning av valulalagen (1939:350) har föreskrivits atl 2 § första stycket 1, 2 och 4-8 saml 5 § 1 och 3 valulalagen (1939:350) skall fillämpas under tiden den 1 juli 1987 - den 30 juni 1988. Vidare har genom lagen (1987:388) om ändring i valutalagen (1939:350) föreskrivits att 6 a § valutalagen skall ha ny lydelse. I samband därmed har genom lagen (1987:389) om ändring i lagen (RFS 1975:6) med reglemente för riksbanken (Bankoreglementel) föreskrivits att 13 § bankoreglementet skall ha ny lydelse. Därjämte har genom förordningen (1987:390) om dels fortsatt giltighet av valutaförordningen (1959:264), dels ändring i samma förordning föreskrivits atl valulaförordningen skall fortsätta att gälla till utgången av juni 1988 och atl 4, 6, 7 a och 15 §§ saml rubrikerna närmast före 4 och 6 §§ skall ha ny lydelse. Genom förordningen (1987:1034) om ändring i valulaförordningen (1959:264) har vidare föreskrivits atl 13 a § valutaförordningen skall ha ny lydelse.

2. Fortsatt tillämpning av valutaregleringen

Liberaliserings- och förenklingsarbetet har fortsalt under 1987 i enlighet med vad som anförts i fullmäkfiges remissyttrande den 17 april 1986 över valulakommitléns belänkande (SOU 1985:52). Valutaslyrdsen har beslutat bl. a. atl i vidgad utsträckning medge fastighetsförvärv i utlandet och att under 1988 påbörja avvecklingen av gällande hinder för valutainlänningar atl förvärva utländska aktier i ullandel. Vidare har beslutats att prövningen av ansökningar om direkta investeringar i betydande omfattning skall överföras till valutabankerna. Detta innebär en väsentligt förenklad tillståndsprocedur i inemot hälften av direktinvesteringsärendena. För att "nå de centrala mål som fastställts för den ekonomiska politiken" (I § tredje stycket valulalagen) anser fullmäktige del emellertid vara nödvändigt att tillämpa valularegleringen också efter juni 1988. Fullmäktige hemställer därför atl tillämpningen av valutaregleringen förlängs från den I juli 1988 med ett år.

3. Ändring i valutaförordningen

De i sak betydande liberaliseringar och förenklingar som redovisats i del föregående ger ej möjlighet till motsvarande förändringar i de förbud i valutaförordningen som är den formella grunden för valutaregleringens upprätthållande. Dessa förbud behövs alltjämt för att upprätthålla den

återstående kärnan av reglering. På en punkt har dock gjorts en liberalise- Prop. 1987/88:134 ring som bör medföra att också motsvarande föreskrift i valutaförordning- Bilaga en upphävs.

Enligt 6 § andra stycket 3) valutaförordningen fordras riksbankens tillstånd i den mån annat inte följer av 10 a § om den som är bosatt här i riket skall lämna kredit mot säkerhet av borgen från någon som är bosatt i utlandet. Härigenom kan således kreditgivning mellan valutainlänningar påverkas genom valutaregleringen om krediten lämnas mot borgenssäkerhet av valutautlänning. Föreskriften har utnyttjats bl. a. för atl övervaka finansieringen av de utlandsägda dotterbolagens investeringar i Sverige så att skäliga bidrag till dessa lämnas från moderbolaget i utlandet. Bestämmelsen har gällt sedan 1975 då den återinfördes sedan den tidigare gällt från 1949 till 1960 (prop. 1975:82, FiU 20, rskr. 132, SFS 1975: 206).

I det pågående liberaliseringsarbetet inom valutaregleringen har valutastyrelsen beslutat införa en generell dispens i tillämpningsföreskrifterna fill valutaförordningen från kravet på tillstånd i 6 § andra stycket 3) valutaförordningen. Kraven på tillstånd i valutaförordningen bör inte vara mera omfattande än vad som är nödvändigt. Fullmäktige föreslär därför att föreskriften upphävs i valutaförordningen. Ändringsförslaget redovisas närmare i bilaga.'

4. Hemställan

Under åberopande av del anföra hemställer fullmäktige i riksbanken atl regeringen mätte

dels föreslå riksdagen antaga lag om tillämpning av 2 § första stycket 1, 2 och 4-8 samt 5 § 1 och 3 valulalagen atl gälla under tiden den I juli 1988-den 30juni 1989,

dels förordna om ändring av 6 § valulaförordningen, dels förordna om fortsatt giltighet av valutaförordningen.

Stockholm som ovan

Pä Fullmäktiges vägnar:

Erik Åsbrink

Hanna Ericson

Reservation: se fullmäktiges protokoll 1987-12-17, § 6.

Bilagans författningstext överensstämmer med mitt förslag och utesluts därför här.

Prop. 1987/88:134
SVERIGES RIKSBANK Udragur Bilaga

FULLMÄKTIGES PROTOKOLL

1987-12-17

Närvarande: Ordföranden Erik Åsbrink, vice ordföranden Olle Göransson, Bengt Dennis, Jan Bergqvist, Ingemar Eliasson, Karl Boo, Johan Gernandt

§ 6. Skrivelse med hemställan om förlängning av valutaregleringen, m. m. ■

På hemställan av Åke Gustafsson beslöt fullmäktige att till regeringen avlåta skrivelse med hemställan om förlängning av valularegleringen samt förslag till viss författningsändring.

Skrivelsens lydelse framgår av registraluret.

Mot skrivelsens lydelse reserverade sig Ingemar Eliasson, Karl Boo och Johan Gernandt, som anförde följande.

Liksom vid tidigare behandling (se fullm. prot. 1987-02-05, § 4) anser vi att riksbanken hade bort föranstalta om "en skyndsam liberalisering som syftar till avveckling av valutaregleringen".

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

Ur protokollet:

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988 10