Regeringens proposition 1987/88:13

om ändring i lagen (1976:661) om immunitet p

och privilegier i vissa fall, m. m. 1987/88:13

Regeringen föreslår riksdagen all anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollel den 24 september 1987.

På regeringens vägnar

Kjell-Olof Feldt

Mats Hellström

Propositionens huvudsakliga innehåll

Sverige har undertecknat elt avlal om den rättsliga ställningen för Nordiska ministerrådets sekretariat och Nordiska rådets presidiesekrelariat. I propositionen föreslås alt riksdagen godkänner avtalet.

För alt Sverige skall kunna tillträda avtalet mäste en ändring göras i bilagan lill lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Förslag till en sådan ändring läggs fram i denna proposition.

1 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 13

utrikesdepartementet •■''p- 'I '

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 september 1987

Närvarande: statsrådet Feldt, ordförande, och statsråden Gustafsson, Lei
jon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson, Gra- ' .
din, Dahl, R. Carisson, Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström,
Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande: statsrådet Hellström

Proposition om ändring i lagen (1976: 661) om immunitet och privilegier i vissa fall, m. m.

1 Inledning

Sverige är bundet av etl antal stadgor och avlal rörande internationella organisationer och organ. Flertalet av dessa handlingar innehåller bestämmelser om immunitet och privilegier för den ifrågavarande organisationen liksom för personer med anknytning lill denna. Dessa bestämmelser avser ofta immunitet för organisationen mol rättsligt förfarande, okränkbarhet för organisationens lokaler och arkiv saml immunitet för organisationens Qänslemän och experter. Ofta fillförsäkras de anställda förmåner även av annat slag, såsom skalle- och tullfrihet. Bland dessa avlal och stadgor märks främst konventionen den 13 februari 1946 rörande Förenta nationernas privilegier och immunitet saml konventionen den 21 november 1947 om privilegier och immunitet för Förenta nationernas fackorgan. Vidare skall nämnas Wienkonvenlionerna år 1961 och år 1963 rörande diplomatiska resp. konsulära förbindelser. De bestämmelser om förmåner som finns i överenskommelser som Sverige tilllrätt har införlivats med svensk rätl genom lagen (1976:661) om immuniteler och privilegier i vissa fall.

2 Föredraganden
2.1 Bakgrund

Den 12 april 1973 slöts ett avlal mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om Nordiska ministerrådets sekretariat och deras rättsliga ställning. Avtalet innehöll bestämmelser om immunitet och privilegier för Nordiska ministerrådets sekretariat i Oslo, som inrättades år 1973, och sekretariatet för nordiskt kulturellt samarbete i Köpenhamn. Del innehöll ocksä bestämmelser om sekretarialspersonalens rättsliga ställning. Genom elt tilläggsprotokoll den 15 maj 1973 lill avtalet sattes della i kraft även för Nordiska rådets presidiesekretariat i Stockholm.

Under år 1984 gjordes en justering i avtalets artikel 11, som innehöll

ti Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 13

bestämmelser om Qänstledighet för statsanställd personal som Qänstgör Prop. 1987/88: 13 vid sekretariaten, och i tilläggsprotokollet. Innebörden härav var att man genomförde principen om tidsbegränsad anställning för personalen vid ministerrådssekreiarialen i syfte att tillgodose önskemålet om en allsidig nationell bemanning. En överenskommelse om ändring av avtalet och filläggsprotokollet undertecknades i november 1985. Överenskommelsen anmäldes för riksdagen i propositionen 1984/85: 198 om Nordiska ministerrådets allmänna budget för är 1986, m. m.

Under år 1986 genomfördes vissa organisationsförändringar i syfte atl effektivisera arbetsformerna i det nordiska samarbetet. Detta innebar bl. a. att sekretariatet för nordiskt kulturellt samarbete i Köpenhamn och Nordiska ministerrådets sekretariat i Oslo slogs ihop fill ett nyll gemensamt ministerrädssekrelarial i Köpenhamn. Dessa frågor medförde ändringar i de nordiska samarbetsavtalen (del s. k. Hdsingforsavlalet och avtalet om nordiskt kulturellt samarbete). Sedan riksdagen godkänt ändringarna (prop. 1985/86:64, UU 14, rskr. 69), trädde de i kraft den 12 februari 1986.

Nordiska ministerrådet beslutade den 20 januari 1986 om en översyn av 1973 års avtal om Nordiska ministerrådets sekrelarial m.m. Syftet med översynen var alt granska avtalet i dess helhet, bl. a. mol bakgrund av de beslutade organisatoriska förändringarna och att särskilt granska artikel 7 angående vissa skattemässiga förhållanden och artikel 14 angående skiljenämnd. Översynen genomfördes av sakkunniga från de nordiska länderna i samråd med de berörda sekretariaten under är 1986. Nordiska ministerrådet beslutade den 26 november 1986 att ett nytt avtal om Nordiska ministerrådels sekretariat och Nordiska rådets presidiesekrelariat jämte till-läggsprolokoll skulle ersätta tidigare avtal. Tilläggsprotokollet upptar i huvudsak regler om meritvärdering av Qänslgöring vid sekretariaten och om Qänstledighet. Vid möte mellan Nordiska ministerrådet och Nordiska rådets presidium nyssnämnda dag enades man om avtalsutformningen.

Del nya avtalet jämte tilläggsprotokollet undertecknades av parterna den 13 maj 1987 i etl exemplar på danska, finska, isländska, norska och svenska. Avtalet på svenska bör fogas som bilaga 1 lill regeringsprotokollet i detta ärende.

Ett godkännande av avtalet kräver en ändring i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Efter samråd med statsrådet Sten Andersson tar jag nu upp frågorna om godkännande av avtalet och om den lagstiftning som behövs.

2.2 Avtalets materiella innehåll m. m.

1987 års.avtal om den rättsliga ställningen för Nordiska ministerrådets
sekrelarial och Nordiska rådels presidiesekrelariat reglerar bl. a. omfatt
ningen av den immunitet och de privilegier som tillkommer organisationen
och dess Qänslemän jämte deras familjemedlemmar. Reglerna i det nya
avtalet med tilläggsprotokoll överensstämmer i stora delar med vad som
gäller enligt del tidigare 1973 års avlal i samma ämne jämte tilläggsproto
koll.
Avtalet träder i kraft trettio dagar efter den dag då samtliga avtalsslulan- 4

de parter har meddelat det norska utrikesdepartementet att de har godkänt Prop. 1987/88: 13 avtalet.

2.3 överväganden

Den under år 1986 genomförda översynen av avlalen om Nordiska ministerrådets sekretariat och Nordiska rådets presidiesekretariat jämte till-läggsprolokollet har gjorts bl. a. mot bakgrund av organisationsförändringarna inom del nordiska samarbetet. Syftet har varil atl få fram ett aktuellt avtal. I förhällande till 1973 års avlal innebär det nya avtalet, förutom en anpassning till den nya organisationen och en allmän modernisering, endast vissa preciseringar och justeringar. I artikel 7 preciseras skatt- och uppbördsskyldighelen för anställda vid sekretariaten. Ändringen i artikel 11 medger en anpassning fill de förhållanden som numera gäller för skiljeförfarandel i arbetstvister. Dessutom är avtalet gemensamt för Nordiska ministerrådets sekretariat och Nordiska rådels presidiesekrelariat. Jag anser atl Sverige bör tillträda avtalet. Det sker enligt artikel 15 genom godkännande.

Ändringarna är sakligt av mindre vikt. Den omständigheten alt avtalet träder i stället för etl tidigare nödvändiggör dock en ändring i 1976 års lag om immunitet och privilegier. I och med atl lagändring fordras kan avtalet inte tillträdas utan riksdagens godkännande.

Del nya avtalet medför all punkt 20 i bilagan lill 1976 års lag bör ändras på sä sätt att hänvisningen till 1973 års avlal samt tilläggsprotokoll ändras lill all avse 1987 års avlal. För närvarande anges i punkten alt till kretsen av förmånsberättigade också räknas de sekrelariatsanslälldas familj. Jag föreslår alt personkretsen i stället anges atl avse familjemedlemmar för att markera alt personerna i fräga skall ingå i de anställdas hushåll.

Den föreslagna lagändringen bör träda i kraft snarast möjligt. Jag förordar den 1 januari 1988 med hänsyn till lagstiftningsproceduren. Överenskommelsens bestämmelser om privilegier och immunitet blir dock tillämpliga som svensk lag först från den dag då överenskommelsen träder i kraft i förhållande lill Sverige Qfr prop. 1975/76:205 s. 18-20). Det åligger rege-• ringen all kungöra lidpunkten dä avtal eller stadga har trätt i kraft i förhållande lill Sverige.

3 Upprättat lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom utrikesdepartementet upprättats etl förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Den föreslagna lagändringen är av sådan beskaffenhet all lagrådels hörande skulle sakna betydelse.

4 Hemställan Prop. 1987/88:13

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen all

dels godkänna avtalet den 13 maj 1987 om den rättsliga ställningen för Nordiska ministerrådets sekrelarial och Nordiska rådets presidiesekrelariat,

dels anta förslaget fill lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

5 Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar atl genom proposition föreslå riksdagen att anla de förslag som föredraganden har lagt fram.

Bilaga 1 Prop. 1987/88: 13

Avtal om den rättsliga ställningen för Nordiska ministerrådets sekretariat och Nordiska rådets presidiesekretariat

Danmarks, Finlands, Islands, Norges och Sveriges regeringar,

vilka är ense om alt främja del nordiska samarbetet,

vilka i detta syfte har upprättat etl sekretariat för Nordiska rninisterrådet i Köpenhamn,

vilka konstaterar atl Nordiska rådels presidium enligt artikel 54 i den nordiska samarbetsöverenskommelsen av år 1962 (Hdsingforsävtalel) har upprättat ett sekretariat i Stockholm,

vilka anser del önskvärt alt fastslå den rättsliga ställningen för dessa sekrelarial saml förhållanden som hänför sig till dessa,

har kommit överens om följande.

Avtalets tillämpningsområde

Artikel 1

Avtalet gäller Nordiska ministerrådets sekrelarial och Nordiska rådets presidiesekrelariat.

Sekretariatens rättsliga ställning

Artikel 2

Varje sekretariat är etl självständigt rättssubjekt med samma rättsliga handlingsförmåga som andra juridiska personer i del land, där sekretariatet har sitt säle. Således kan del förvärva och avhända sig fäst egendom och lösöre saml vara part i en rättssak.

Nordiska ministerrådets sekrelarial företräds av generalsekreleraréii eller av den eller dem som denne bemyndigar. Nordiska rådets presidiesekrelariat företräds av presidiesekreleraren eller av den eller dem som denne bemyndigar.

Immunitet och privilegier

Artikel 3

Sekretariatens egendom och andra tillgångar kan icke göras till föremål för någon åtgärd från administrativ eller judiciell myndighets sida annat än efter uttryckligt medgivande av Nordiska ministerrådet eller Nordiska rådets presidium i varje särskill fall.

Artikel 4

Sekretariatens lokaler och arkiv saml övriga handlingar som tillhör eller innehas av sekretariaten skall vara okränkbara oberoende av var de befinner sig.

I fräga om sådana handlingars offentlighet skall gälla de regler som Nordiska ministerrådet respekfive Nordiska rådels presidium beslutar.

Arfikd5 Prop. 1987/88: 13

Sekretariatens korrespondens och andra Qänslemedddanden kan icke underkastas censur och skall i fråga om befordran likställas med diplomatisk representations korrespondens.

Artikel 6

Sekretariatens inkomster och egendom som används för Qänstebruk skall
vara fritagna från all direkl beskattning. ; ,

Beträffande gods som införs eller utförs för Qänstebruk skall sekretariaten vidare vara befriade från alla tullar och andra avgifter med samma verkan.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller icke i fråga om skatter eller avgifter, vilka endast avser betalning för utförda Qänster.

I övrigt gäller för varje sekretariat samma skatte- och avgiftsregler som för diplomatisk representation i del land, där sekretariatet har sitt säle.

Artikel 7

Skatt kan icke påföras lön och annan ersättning som sekretariaten utbetalar till personal anställd i en Qänsl som är uppförd i personalförteckningen för något av sekretariaten. Detta gäller även uppbörd med motsvarande verkan som direkta skaller. Sekretariaten är skyldiga alt tillställa berörda myndigheter i de avtalsslutande staterna en förteckning över den personal som tillhör denna kategori.

Regler om skyldigheten för den personal som avses i första stycket atl betala avgift lill sekretariaten i slället för skalt fastställs av Nordiska ministerrådet respektive Nordiska rådets presidium.

Avgiftens slorlek fastställs av Nordiska ministerrådet respektive Nordiska rådets presidium.

Avdrag som medgetts vid fastställande av underlag för beräkning av avgifl enligl reglerna i detta avlal kan icke därutöver utnylQas som avdrag vid nationell beskattning.

Myndigheterna i avialsslutande stater har räll all laga hänsyn till den i första stycket avsedda personalens lön och annan ersättning vid beräkning av skall som enligl landets lag med beaktande av del nordiska dubbelbeskattningsavtalet påförs intäkter från en annan inkomstkälla än sekretaria-len.

Artikel 8

De anställda i sekretariaten och de familjemedlemmar som ingår i deras hushåll skall i Qänstgöringslandel vara fritagna frän tull och andra avgifter för egendom, inbegripet motorfordon, avsedd för deras personliga bruk, som de medför i anledning av all de tillträder Qänsl i elt av sekretariaten.

Artikd 9 , Prop. 1987/88: 13

Egendom som har införts tull- och avgiftsfritt enligt artikel 6 eller 8 får i det land där tull- och avgiflsfriheten åtnjöts överlåtas endasl på villkor som della lands regering här godkänt.

Personalens rättsliga ställning

Artikel 10

Arbetsordning samt anställnings- och arbetsvillkor för de anställda i sekretariaten fastställs av Nordiska ministerrådet respektive Nordiska rådels presidium.

Artikel 11

Envar av de avtalsslutande parterna förbinder sig all bevilja statsanställd personal, som fär tidsbegränsad anställning i ell av sekretariaten, Qänstledighet under den tid som anställningen varar öch att låta sädan personal tillgodoräkna sig Qänstgöringsliden där som Qänsl utövad i hemlandet.

Med tidsbegränsad anställning avses sådan anställning som inte överstiger åtta år.

Artikel 12

Varje Qänstgöringsland förbinder sig att laga in anställda i sekretariaten som medlemmar i Qänstgöringslandels statliga pensionsordning på samma villkor som gäller för motsvarande statliga Qäiister i detta land såvida icke annat fastställts genom avlal med den anställde.

Överenskommelse, som ingåtts eller som kan komma atl ingås mellan de nordiska länderna om samordning av rättigheter inQänade i statliga eller motsvarande pensionsordningar, skall även gälla för de anställda i sekretariaten som har pensionsrättigheter i de nordiska länder, vilka tillträtt överenskommelsen.

De anställdas rätt lill sociala förmåner regleras genom den nordiska konventionen den 5 mars 1981 om social trygghet.

Artikel 13

1 fräga om de anställdas rättsliga ställning gäller i övrigt vad som framgär av anställningsavtal eller beslutas av Nordiska ministerrådet respektive Nordiska rådets presidium.

Artikel 14

Tvist om tolkning eller tillämpning av ett anställningsavtarskall hänskjutas till avgörande av en skiljenämnd.

En skiljenämnd inrättas på begäran av någon av de tvistande parterna.

Skiljenämnden skall ha tre ledamöter av vilka envar av de tvistande

parterna utser en och dessa gemensamt utser den tredje, som skall vara Prop. 1987/88: 13 skiljenämndens ordförande.

Om parterna icke kan enas om vem som skall vara den tredje ledamoten, skall chefen för arbetsdomstolen i Qänstgöringslandel anmodas att utse denne.

Skiljedom skall avfattas skriftligen och undertecknas av skiljenämndens ledamöter.

Skiljenämnden fastställer i övrigt själv sin arbetsordning.

Arvode fill skiljenämnden fastställs av Nordiska ministerrådet respekti- . ve Nordiska rådets presidium efter förslag från nämnden.

Skiljenämnden beslutar hur kostnaderna för skiljemannaförfarandet skall fördelas mdlan parterna.

Slutbestämmelser

Arfikel 15,

Detta avlal träder i kraft trettio dagar efter den dag då samfiiga avialsslutande parter har meddelat del norska utrikesdepartementet, att de har godkänt avtalet.

Det norska ulrikesdepartementel underrättar de övriga avialsslutande parterna om mottagandet av dessa meddelanden och om tidpunkten för avtalets ikraftträdande.

Vid avtalets ikraftträdande upphör avlalen den 12 april 1973 om Nordiska ministerrådets sekretariat och deras rättsliga ställning med ändring den 22 november 1984 samt tilläggsprotokollet den 15 maj 1973 om Nordiska rådets pi-.esidiesekrelarial och dess rättsliga släljning och tilläggsprotokoll den 22 november 1984 lill avtalen om ändring i avlalen om Nordiska ministerrådssekreiarialen och deras rättsliga ställning och om avtalens . gillighel för Nordiska rådels presidiesekretariat och om de anställdas ställning i samband med återgång i Qänsl i hemlandet.

Artikel 16

En avialsslutande part kan säga upp avtalet genom ell skriftligt rnedddan-de lill del norska utrikesdepartementet, som underrättar de övriga avtals-slutande parterna om mottagandet av sådant meddelande och dess innehåll.

En uppsägning gäller endasl den part, som har gjort den, och får verkan sex mänader efter den dag då det norska ulrikesdepartementel mottagit meddelandet om uppsägningen.

Artikel 17

Originaltexten lill detta avlal deponeras hos del norska utrikesdepartemen
tet, som tillställer de övriga avialsslutande parterna bestyrkta kopior där
av. ,

Till bekräftelse härav har.underlecknade befullmäkligade ombud under
tecknat della avlal. 10

Utfärdat i Oslo den 13. maj 1987 i ett exemplar på danska, finska, Prop. 1987/88:13 isländska, norska och svenska språken, vilka samtliga texter har samma gilfighet.

For Danmarks regering: Christian Christensen

Suomen halliluksen puolesla: Henrik Blomstedt

Fyrir rikisstjörn Islands: Niels P. Sigurdsson

For Norges regjering: Bjarne M0rk Eidem

För Sveriges regering: Mats Hellström

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987 11