Regeringens proposition 1987/88:123
om handelslager av värdepapper i
fondkommissionsrörelse 1987/88-123
Regeringen föreslär riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollel den 3 mars 1988.
På regeringens vägnar
Ingvar Carlsson
Bengt K.A. Johanssorl
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att den högsta gränsen för en fondkommissionärs innehav av aktier och vissa andra värdepapper för egen räkning (det s. k. handelslagret) skall höjas från nuvarande 50 milj. kr. till 100 milj. kr. 1 fräga om koncerner föresläs att gränsen om 100 milj. kr. skall gälla för en koncern i dess helhet, oberoende av hur mänga banker med fondkommis-sionstillstånd och fondkommissionsbolag som ingår i koncernen.
1 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 123
1 Förslag till
Lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748)
Härigenom föreskrivs att 16 8 fondkommissionslagen (1979:748) skall ha följande lydelse.
Prop.; 1987/88:123
16§' |
Nuvarande lydelse
Fondkommissionsbolag fär inneha värdepapper som anges i 15 § första stycket 4 till etl anskaffningsvärde som uppgår till högst fyra miljoner kronor eller som svarar mot fyra procent av den genomsnittliga årsomsättningen i bolagets kommissionshandel under de fern närmast föregäende kalenderåren, dock högst femtio miljoner kronor. I fråga om bolag som ej har varit verksamt under fem kalenderår skall den genomsnittliga årsomsäti-ningen i stället avse den tid belagt i har varit verksamt.
Föreslagen lyddse
Fondkommissionsbolag får inneha värdepapper som anges i 15 § första stycket 4 lill elt anskaffningsvärde som uppgår till högst fyra miljoner kronor eller som svarar mot fyra procent av den genomsnittliga årsomsättningen i bolagets kommissionshandel under de fem närmast föregående kalenderåren, dock högst etthundra miljoner kronor. Om ett fondkommissionsbolag ingår i en koncern, i vilken ingår ytterligare fondkommissionsbolag eller en hank som har tillstånd att driva fondkoininissionsrörelse. gäller vad som nu har sagts Jör koncernen i dess helhet. 1 sådant fall skall moderbolaget till hankinspektionen anmäla vilka värdegränser som hestäints för de olika jörcta-gens innehav av värdepapper. I fråga om bolag som ej har varit verksamt under fem kalenderår skall den genomsnittliga årsomsättningen i stället avse den tid bolaget har varit verksamt.
Fondkommissionsbolag får, för alt underiätta fondkommissionsrörel-sen, förvärva egna aktier i moderbolag ulan hinder av bestämmelsen i 7 kap. I § första stycket aktiebolagslagen (1975:1385). Delta gäller dock endast om aktierna är av del slag som sägs i 21 § första stycket. Anskaffningsvärdet av det sammanlagda innehavet av egna aktier och aktier i annat bolag i den koncern som bolaget tillhör får inte vid något tillfälle överstiga elt belopp som svarar mot tre procent av det för bolaget högsta tillåtna värdet enligt första stycket.
Vid tillämpningen av första stycket skall ej medräknas innehav av sådan aktie eller andel som avses i 15 § andra och tredje styckena.
Om synneriiga skäl föreligger, kan bankinspektionen medge alt fond-kommissionbolag fär inneha värdepapper som avses i första stycket i större omfattning än som anges där.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.
Senaste lydelse 1987:622.
2 Förslag till
Lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617)
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 7 § bankrörelselagen (1987:617) skall ha följande lydelse.
Prop. 1987/88:123
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 kap. 7 §
En sparbank och en central föreningsbank fär endast efter tillstånd av bankinspektionen medverka vid emission av aktier, förlagsbevis eller förlagsandelsbevis pä den allmänna marknaden.
Etl bankaktiebolag, en sparbank eller en central föreningsbank som medverkar vid emission av aktier pä den allmänna marknaden får förvärva akfier som ingår i emissionen men skall avyttra dessa sä snart det lämpligen kan ske och senast etl är efter förvärvet. Om särskilda skäl föreligger, kan bankinspektionen medge atl aktierna fär innehas längre fid.
En bank som har tillstånd att driva fondkommissionsrörelse fär, för alt underiätta rörelsen, i samband med denna förvärva aktier, emissionsbevis samt andelar i aktiefonder och ekonomiska föreningar. Banken får inte inneha sädana värdepapper till högre anskaffningsvärde än som anges i 16 § första stycket fondkommissionslagen (1979:748). Om en bank driver fondkommissionsrörelse och samtidigt äger ett fondkommissionsbolag, skall dessa begränsningar gälla för banken och bolaget gemensamt. Om synnerliga skäl föreligger kan bankinspektionen medge att banken fär inneha värdepapper i större omfattning än vad som anges i nämnda paragraf.
En bank som har tillstånd att driva fondkommissionsrörelse får, för alt underiätta rörelsen, i samband med denna förvärva akfier, emissionsbevis samt andelar i aktiefonder och ekonomiska föreningar. Banken får inte inneha sådana värdepapper till högre anskaffningsvärde än som anges i 16 § första stycket fondkommissionslagen (1979:748). Om en bank sotn driver fondkommissionsrörelse ingår i en koncern, i vilken också ingår fondkommissionsbolag eller annan bank som har tillstånd att driva fondkommissionsrörelse, gäller dessa begränsningar för koncernen i dess helhet. I sådant fall skall banken till bankinspektionen anmäla vilka värdegränser som bestämts för de olika företagens innehav av värdepapper. Om synnerliga skäl föreligger kan bankinspektionen medge alt banken får inneha värdepapper i större omfattning än vad som anges i nämnda paragraf.
Denna lag träder i kraft den I juli 1988.
11 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 123
Finansdepartementet Prop. 1987/88:123
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars 1988
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Hjelm-Wallén, Peterson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén
Föredragande: statsrådet Johansson
Proposition om ändringar i fondkommissionslagen 1 Inledning
Fondkommissionslagen (1979:748) innehåller bl. a. regler om i vilken omfattning ett fondkommissionsbolag får inneha aktier och vissa andra värdepapper för egen räkning, det s. k. handelslagret. I 16 § anges att ett fondkommissionsbolag får inneha sädana värdepapper till ett anskaffningsvärde som uppgår till högst fyra milj. kr. eller som svarar mot 4 % av den genomsnittliga årsomsättningen i bolagets kommissionshandel under de fem närmast föregående kalenderåren, dock högst 50 milj. kr. Reglerna tar sikte pä en fondkommissionärs bruttoinnehav. Eventuella utestående termins- och optionskontrakt beaktas således inte. Genom en hänvisning i 2 kap. 7 § bankrörelselagen (1987:617) till 16 § fondkommissionslagen gäller denna regel också för en bank som har tillstånd att driva fondkommissionsrörelse.
Frägan om fondkommissionärs egenhandel och möjlighet att inneha akfier och vissa andra värdepapper är för närvarande ur olika synvinklar i tre utredningar föremål för utredning. Kreditmarknadskommittén (Fi 1983:06) har bl. a. till uppgift att mer allmänt överväga vilka slags verksamheter som är förenliga med fondkommissionsbolagens primära uppgift atl vara förmedlare av värdepapper för annans räkning (Dir. 1983:38). Vidare har optionsutredningen (Fi 1987:01) fått i uppdrag att i sitt utredningarbete redovisa bl. a. sin syn pä fondkommssionslagens bestämmelser om fondkommissionärers handelslager (Dir. 1987:1). Slutligen skall också värdepappersmarknadskommittén (Fi 1987:03) enligl sina direktiv göra en översyn av centrala delar av fondkommissionslagstiftningen (Dir. 1987:11). Bl. a. gäller detta reglerna om handelslager i värdepapper.
Svenska Bankföreningen har i en skrivelse till regeringen den 1 oktober 1987 föreslagit att 16 § fondkommissionslagen ändras sä atl gränsen för det maximala värdet av handelslager hcjs från nuvarande 50 milj. kr. lill 200 milj. kr.
Bankföreningens skrivelse, som har remissbehandlats, bör fogas som bilaga 1 till protokollet i delta ärende. En sammanställning av remissyttrandena har upprättats inom finansdepartementet och bör fogas som bilaga 2 fill protokollet i ärendet.
2 Bakgrund Prop. 1987/88:123
I betänkandet (SOU 1976:54) Om fondkommissionsrörelse m.m. prövade fondbörsutredningen ingående frågan om fondkommissionärernas rätl till handel för egen räkning. Bakom utredningens överväganden låg en strävan att begränsa egenhanddn lill vad som är förenligt med en verksamhet, där kommissionshandeln utgör det väsentliga. Övervägandena syftade till att undvika den intressekonflikt som kan uppkomma om den som köper och säljer i kommission, dvs. handlar på annans uppdrag, samtidigt handlar för egen räkning. Vidare sökte utredningen att också i fråga om egenhandel så långt möjligt utjämna konkurrensvillkoren mellan banker och andra fondkommissionärer. Mot denna bakgrund föreslog utredningen att såväl banker som fondkommissionsbolag skulle ges rätt att handla med aktier och vissa andra värdepapper i den utsträckning som behövdes för att underlätta kundernas affärer. Syftet skulle vara att underiätta fondkommissionshandeln genom att göra marknaden mera likvid och bidra till kursutjämning. Dessutom borde egenhandel få bedrivas för att rationalisera hanteringen av små värdepappersposter. Utredningen föreslog vissa begränsningar av bankernas och fondkommissionsbolagens rätl atl förvärva värdepapper.
I prop. 1978/79:9 anslöt sig departmentschefen till utredningens grundtankar beträffande egenhanddn och fann utredningens förslag vara en lämplig avvägning av de olika intressen som borde beaktas. Fondkommissionsbolagen och bankerna som driver fondkommissionsrörelse gavs alltså rätt att utan särskilt tillstånd förvärva och inneha aktier, dock endast i den omfattning som behövdes för att underlätta fondkommissionshandeln. När det gällde begränsningarna att handla och hålla lager för egen räkning förordade dock departementschefen en annan teknisk lösning än den utredningen valt.
Vid fondkommissionslagens tillkomst föreskrevs därför i 16 § första stycket bl. a att fondkommissionsbolag fick inneha vissa slag av värdepapper - aktier, emissionsbevis m.m- till ett anskaffningsvärde som uppgick till högst 2 milj. kr. eller som motsvarade 2 % av den genomsnittliga årsomsättningen i bolagels kommissionshandel under de fem närmast föregående kalenderåren, dock högst 10 milj. kr. I propositionen angavs särskilt att de fasta beloppsgränserna kunde behöva omprövas efter några år (prop. 1978/79:9 s. 138).
I 16 § tredje stycket fondkommissionslagen stadgas alt bankinspektionen - om synneriiga skäl föreligger - kan medge ett fondkommissionsbolag att inneha ett störte handelslager än vad som är tillåtet enligt första stycket.
Den nuvarande fondkommissionslagen
ersatte lagen (1919:240) om
fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet. I 1919 års lag fanns inte
någon regel om begränsning för fondkommissionsbolag av rätten att hålla
lager av egna aktier. För att dessa bolag skulle få rimlig tid att anpassa sig
till de nya reglerna föreskrevs i punkt 3 övergångsbestämmelserna lill den
nya fondkommissionslagen alt bestämmelsen i 16 § skulle träda i kraft den
1 januari 1985, såvitt avsåg fondkommissionsbolag. 5
År 1982 ändrades bestämmelsen om omfattningen av en fondkommissio-
närs rätt aft hälla handelslager (prop. 1981/82:116 s. 15 f, NU 43, rskr. 433, Prop. 1987/88:123 SFS 1982:546). En fondkommissionär fick således inneha aktier m. m. för egen räkning till ett anskaffningsvärde av högst 4 milj. kr. eller högst 4 % av rörelsens ärliga omsättning, dock högst 25 milj. kr. Med hänsyn till den ovan redovisade övergångsbestämmelsen till den nya fondkommissionslagen trädde ändringen i kraft den I januari 1985, men för bankerna har den nya bestämmelsen tillämpats sedan juli 1982.
Ytterligare en ändring har skett i bestämmelserna om storleken av en fondkommissionärs handelslager, .kr 1984 beslutades nämligen, efter förslag av bankinspektionen, att högsta gränsen för etl sådant lager skulle höjas från 25 milj. kr. fill 50 milj. kr. (prop. 1983/84:164, NU 38, rskr 381, SFS 1984:438). I lagstiftningsärendet förelåg också ett förslag frän Säfve-äns Aktiebolag och Bonnier & Bonnier Independent Investment Aktiebolag alt maximigränsen pä 25 milj. kr. skulle slopas, medan 4 %-gränsen skulle bibehållas. I propositionen uttalade föredraganden alt del - mot bakgrund av bl. a. den starkt ökade omsättningen och kursstegringarna när det gällde såväl börsregistrerade aktier som OTC-aktier - fanns anledning att vidga ramarna för en fondkommissionärs möjligheter atl inneha handelslager av aktier m. m. Han förklarade sig emellertid inte vara beredd att därvid ge avkall på principen om en fast maximibeloppsgräns. Inte heller ansåg han att gränsen borde höjas så kraffigl som exempelvis Svenska Bankföreningen och Sveriges Föreningsbankers Förbund hade föreslagit i sina remissvar. Bankföreningen hade föreslagit alt gränsen skulle sättas till högst 200 milj. kr. medan Föreningsbankernas förbund hade förordat en gräns vid högst 100 milj. kr.
3 Bankföreningens skrivelse
I den inledningsvis nämnda skrivelsen har Bankföreningen - med instämmande av PKbanken - föreslagit alt beloppsgränsen i 16 § fondkommissionslagen höjs frän nuvarande 50 milj. kr. till 200 milj. kr., vilket motsvarar den nivå som Bankföreningen och PKbanken föreslog i samband med den senaste ändringen av bestämmelsen (se avsnitt 2). Som skäl för framställningen har Bankföreningen anfört bl. a. följande.
Aktiviteten på den svenska värdepappersmarknaden har fortsatt atl öka även under senare år. Omsättningen på svenska börsregistrerade aktier pä A-listor fördubblades mellan åren 1984-1986, från ca 71 miljarder kr. till ca 142 miljarder kr. Antalet bolag, vilkas aktier omsätts på marknaden, har också ökat under de senaste åren, även om den största ökningen i den delen hänför sig till liden före är 1984. Huvudparten av affärerna pä värdepappersmarknaden görs gencm fondkommissionärer. Delta är till nytta för en pä alla sätt väl fungerande marknad. Bankerna ombesörjer i egenskap av fondkommissionärer omkring hälften av de affärer som görs genom fondkommissionärer. Erfarenheterna har visat att den begränsning i rätten att hålla handelslager som följer av 16 § fondkommissionslagen har medfört avsevärda och tilllagande svårigheter för fondkommissionärerna, inte minst bankerna.
I skrivelsen anför föreningen vidare alt frågan om handelslagrets storlek Prop. 1987/88:123 visserligen kommer att behandlas av bl. a. kreditmarknadskommittén. Föreningen konstaterar emellertid därvid atl kommitténs förslag, som ännu inte föreligger, inte torde kunna genomföras på ganska lång tid. Enligl föreningens uppfattning är dock frägan så viktig att en ändring bör genomföras redan nu.
När det gäller risker för intressekonflikter i en fondkommissionärs egenhandel och i kommissionärens handel för kunders räkning anser föreningen att sädana knappast har aktualiserats i den praktiska verksamheten. Föreningen tror inte heller alt detta skulle ske med etl handelslager av den föreslagna storleken, bl. a. till följd av att marknaden nu fungerar väl i fräga om såväl kurssättning som kursdokumentation.
Enligl föreningens mening skulle den föreslagna höjningen inte heller medföra någon nämnvärd risk för bankerna eller fondkommissionsbolagen. För det första skulle handelslagret nämligen alltjämt ligga pä en låg nivå. För det andra skulle fyraprocentspärren såsom hittills sälta en lägre gräns för de mindre fondkommissionärerna och för del tredje begränsas förlustriskerna av att rörelserna i ett handelslager är mycket kortfristiga.
Avslutningsvis framhåller Bankföreningen att den föreslagna höjningen kommer att innebära atl handdslagren förfarande kommer alt ligga pä en begränsad nivä. Föreningen hänvisar därvid lill att fyraprocenlregeln i 16 § skulle medge handelslager för de största kommissionärerna på miljardbelopp, om den beloppsmässiga begränsningen inte fanns.
4 Remissutfallet
Samtliga remissinstanser har anslutit sig lill Bankföreningens uppfattning att de nuvarande reglerna om handelslagrets begränsning inte är anpassade till den volym som akfiemarknaden har i dag. De flesta har därvid tillstyrkt eller lämnat utan erinran förslaget atl gränsen höjs till 200 milj. kr. Bankinspektionen anser atl en långsiktig lösning kräver en annan konstmktion av handelslagerbegränsningen. I avvaktan på optionsutredningens och värde-pappersmarknadskommitténs förslag föreslär inspektionen en höjning av gränsen till 100 milj. kr. En motsvarande höjning förespråkas av fullmäktige i Sveriges riksbank. Enligt fullmäktiges mening bör gränsen avse en koncern i dess helhet även om del i denna ingår flera fondkommissionärer. Fullmäktige erinrar samtidigt om att en begränsning av det fysiska innehavet av ett visst slags värdepapper inte nödvändigtvis återspeglar en fondkommissionärs totala position i sådana papper eftersom eventuellt uteslående termins- och optionskontrakt inte beaktas. Frågan om även sädana innehav bör innefattas i begränsningen övervägs enligt fullmäkfiges mening lämpligen när ställning tas till kreditmarknadskommitténs belänkande. Ocksä kreditmarknadskommittén anser att gränsen för värdepappersinnehav bör höjas till 100 milj. kr. Kommittén föreslär ocksä att den lägre begränsningen höjs från 4 milj. kr. till 25 milj. kr., bl. a. i syfte att underlätta nyetableringar av fondkommissionsbolag. I fråga om koncerner skall begränsningen enligt kommitténs mening gälla för koncernen i dess helhet.
dvs. oavsett antalet banker med fondkommissionstillständ och fondkom- Prop. 1987/88:123 missionsbolag som ingår i koncernen. Kommittén har vidare anfört att frägan om höjning av gränsen avseende handelslager inte har sådan koppling till kommitténs arbete att lösningen måste anstå till dess atl kommittén lämnar sitt betänkande.
5 Föredragandens överväganden
Som jag har anfört tidigare är tanken bakom begränsningarna av fondkommissionärers rätt att inneha akfier för egen räkning, det s. k. handelslagret, att intressekonflikter härigenom skall undvikas. Av många skäl, inte minst praktiska, är det emellertid också viktigt att en fondkommissionär för att underiätta fondkommissionshandeln har möjlighet att ha etl tillräckligt stort handelslager.
Aktieomsättningen på Stockholms fondbörs ökade under är 1985 med 18 % och under är 1986 med 70 %. Under år 1987 uppgick omsättningen fill 125 miljarder kr. att jämföras med 142 miljarder kr. för år 1986. Under åren 1985 och 1986 steg fondbörsens totalindex med drygt 24 % resp. drygt 51 %. Under år 1987 sjönk index med 7 %.
Ovan nämnda uppgifter talar för att det nu kan vara befogat att fillåta fondkommissionärer atl inneha ett större handelslager. En utvidgning skulle också ligga helt i linje med vad som uttalades i samband med att begränsningsregeln infördes (prop. 1978/79:9 s. 138), då det anfördes att beloppsgränsen kunde behöva omprövas efter några år. Sä har också skett såväl år 1982 som år 1984. Å andra sidan har, som framgär av vad jag har anfört tidigare, kreditmarknadskommittén, optionsulredningen och värdepappersmarknadskommittén enligt sina direktiv att överväga bl. a. frågan om fondkommissionärers handelslager.
I sitt remissyttrande har kreditmarknadskommittén ställt sig positiv till en höjning av den beloppsmässiga gränsen för handelslager. Kommittén har samtidigt uttalat atl frågan inte har en sådan koppling till kommitténs arbete atl lösningen måste anstå lill dess att kommittén lämnar sitt betänkande. Jag delar den uppfattningen och föreslår därför att det nu genomförs en utvidgning av del slag som Bankföreningen har begärt. Den slutliga, mer genomgripande, prövningen av frågan bör anstå till dess att utredningsförslagen föreligger. Detta gäller även den fråga som riksbanken särskilt berört, nämligen om begrärisningsregdn skall ändras så att utestående termins- och optionskontrakt beaktas. Med hänsyn till volymutvecklingen och kursförändringarna på aktiemarknaden under de senaste åren är det emellertid enligt min mening angeläget att redan nu medge en höjning av gränsen för handelslagrets storiek, så att det gmndläggande syftet med handelslager inte hämmas. Jag vill dock samtidigt understryka att den lösning som jag nu förordar endast torde bli av kortfristig karaktär.
När det gäller storieken av den höjning som bör genomföras ansluter jag mig till det ställningstagande som bankinspektionen, riksbanksfullmäktige och kreditmarknadskommittén har gjort i sina remissyttranden. Jag förordar således att den högsta gränsen för fondkommissionärers innehav av
aktier m. m. för egen räkning höjs från 50 milj. kr. lill 100 milj. kr. Denna Prop. 1987/88:123 höjning anser jag vara väl förenlig med de syften som ligger bakom begränsningsregeln.
I fräga om koncerner bör begränsningsregeln gälla för en koncern i dess helhet, oberoende av hur många banker med fondkommissionstillständ och fondkommissionsbolag som ingår i koncernen. Som jag har framhållit i propositionen om finansiella koncerner (prop. 1986/87:148 s. 30) måste en bank, som avser att driva fondkommissionsrörelse inom banken och samtidigt äger ett fondkommissionsbolag, bestämma hur stor del av det gemensamma handelslagret som skall hänföras till banken resp. fondkommissionsbolaget. På motsvarande sätt bör man nu bestämma hur stor del av den föreslagna höjningen som skall hänföras lill resp. institut inom koncernen. Denna fördelning skall anmälas till bankinspektionen.
I sitt remissyttrande har kreditmarknadskommittén ocksä föreslagit att den lägre begränsningen för en fondkommissionärs rätt att inneha värdepapper för egen räkning skall höjas från 4 milj. kr. fill 25 milj. kr. Förslaget syftar enligt kommittén bl. a. lill att underlätta nyetableringar av fondkommissionsbolag på marknaden. Jag anser emellertid inte att del finns anledning alt nu genomföra en sådan ändring. I stället bör de förslag som är att vänta frän de olika utredningar som är sysselsatta med frågan om handelslager avvaktas. De eventuella problem som härvidlag kan uppstå för ett nyetablerat fondkommissionsbolag bör dessutom kunna lösas genom dispensregeln i 16 § tredje stycket fondkommissionslagen.
6 Övergångsbestämmelser
De nya bestämmelsema föreslås träda i kraft den 1 juli 1988. Några övergångsbestämmelser är inte erforderliga. Reglerna om atl begränsningen av handelslager i en koncern skall avse koncernen i dess helhet, oavsett hur många fondkommissionsbolag eller banker med fondkommissionstillständ som ingår i koncernen, skulle i och för sig kunna innebära en begränsning i förhållande lill vad som gäller i dag. Delta skulle emellertid förutsätta koncerner med tre eller flera banker med fondkommissionstillständ eller fondkommissionsbolag. Någon sådan koncern finns emellertid - med ett särskilt undantag - inte i Sverige. Undantaget avser GotaGmp-pen-koncernen, i vilken ingår bl. a. två banker och etl fondkommissionsbolag. För denna koncern har dock regeringen i ett beslut i januari 1988 föreskrivit att koncernens handelslager får uppgå fill högst 100 milj. kr.
7 Lagrådets hörande
De föreslagna ändringarna är av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
8 Hemställan Prop. 1987/88:123
Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen att anta inom finansdepartementet upprättade förslag till
1. lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748)
2. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617).
9 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen alt anta de förslag som föredraganden har lagt fram.
10
Svenska Bankföreningen Prop. 1987/88:123
FRAMSTÄLLNING ' 1987-10-01
Finansdepartementet
Ändring I fondkommissionslagens bestämmelse om fondkommlssionsbolags handelslager
Fondkommissionslagens (1979:748) 16 § innehåller en bestämmelse om hur stort innehav av aktier m. m. ett fondkommissionsbolag får ha för egen räkning, det s.k. handelslagret. Bestämmelsen innehåller bl.a. följande: "Fondkommissionsbolag får inneha värdepapper ... som svarar mot fyra procent av den genomsnittliga årsomsättningen i bolagets kommissions-handel under de fem närmast föregående kalenderåren, dock högst femtio miljoner kronor." Genom hänvisning i 2 kap. 7 § tredje stycket bankrörelselagen (1987:617) till den nu nämnda bestämmelsen gäller den också i banks fondkommissionsrörelse.
Begränsningen till fyra procent respektive högst 50 milj. kr. har gällt sedan den 1 juli 1984 (se prop. 1983/84:164), då den beloppsmässiga gränsen höjdes från 25 till 50 milj. kr. Den i fondkommissionslagen ursprungligen införda bestämmelsen hade redan dessförinnan ändrats år 1982 (se prop. 1981/82:116), ocksä dä i höjande riktning, nämligen så att en tidigare tvåprocentsgräns höjdes till därefter alltså alltjämt gällande fyra procent och den beloppsmässiga ramen höjdes från tio till tjugofem milj. kr. De höjningar som således förekommit ligger i linje med uttalanden som gjordes vid fondkommissionslagens tillkomst om att de fasta beloppsgränserna i 16 § fondkommissionslagen efter viss tid kunde behöva omprövas (prop. 1978/79:9, s. 138). De skäl som legat bakom hittills genomförda höjningar har främst gällt den ökande omsättningen på värdepappersmarknaden. Det kan noteras all Svenska Bankföreningen och PKbanken i samband med den senaste av de båda nämnda höjningarna föreslog att den beloppsmässiga gränsen skulle sättas till 200 milj. kr.
Aktiviteten på den svenska värdepappersmarknaden har fortsatt att öka även under senare år. Omsättningen på svenska börsnoterade aktier pä A-listorna fördubblades mellan åren 1984 och 1986 frän ca 71 Mdr. kr. fill ca 142 Mdr. kr. Antalet bolag vars aktier omsätts på marknaden har också ökat under de senaste åren, även om den största ökningen i den delen ligger i tiden före är 1984. Kurserna pä aktier har under större delen av 1980-talet stigit kraftigt och i del närmaste fördubblats under perioden 1984—1986. Kursstegringen har varit markant även under innevarande år.
Huvudparten av affärerna på värdepappersmarknaden görs genom fondkommissionär. Detta är till gagn för en pä alla sätt väl fungerande marknad. Bankerna ombesörjer i egenskap av fondkommissionärer omkring hälften av de affärer som går genom fondkommissionär.
Erfarenheterna har visat att den begränsning i rätten att
hälla handels
lager som följer av 16 § fondkommissionslagen har medfört avsevärda och ''
tilltagande svårigheter för fondkommissionärerna, inte
minst bankerna. Prop. 1987/88:123
Frågan om en höjning av ramen måste därför nu återigen aktualiseras. Bilaga 1
Del är tydligt alt frågan om handelslagrets storlek tas upp i kreditmarknadskommittén och enligt ultcilanden som gjorts i massmedia av kommitténs ordförande är del också tydligt all kommittén syftar till en höjning av den legala ramen för lagret. Kommitténs förslag, som ännu inte föreligger, torde dock inte kunna genomföras på ganska lång tid. Frägan är emellertid så viktig alt bankföreningen anser att en höjning bör genomföras redan nu. Den kan ske oberoende av kreditmarknadskommitténs arbete och av det arbete som utförs inom den statliga kommitté, som ser över värdepappershandeln i stort och som - liksom kreditmarknadskommittén - torde ha anledning att komma in också pä handelslagrel och som kanske kan presentera förslag till mera långtgående förändringar i hittillsvarande ordning. Del förslag som framförs i del följande får ses som provisoriskt i avvaktan på den mer genomgripande översyn av reglerna om handelslagrel som pågår.
Handelslagrets egentliga funktion är alt underiätta aktiehandeln och handeln i vissa andra värdepapper. Elära det faktum all lagret måste hållas pä en nivä som för många kommissionärer är mycket låg i förhållande till omsättningen gör att lagret inte får denna åsyftade effekt. Det är angeläget att servicen mot de många kunderna som handlar med smärre poster kan hällas pä en hög nivå, vilket underlättas av ett decentraliserat innehav hos fondkommissionärerna, nägot som hindras av nuvarande alltför begränsade handelslager. Här kan vidare pekas på alt många affärer avser mycket stora poster till avsevärda belopp, i vilket fall del inte är möjligt för en kommissionär att köpa eller sälja den aktuella posten vid ett tillfälle. Denne måste antingen under en kortare tid samla pä sig den aktuella posten eller successivt sälja ut den. Detta försvåras eller hindras helt av del gällande taket för lagrets storiek. Här kan ocksä pekas på den konkurrens från utlandet som blir alltmer märkbar även när det gäller svenska aktier. För atl svenska fondkommissionärer skall klara den konkurrens får de inte hämmas av legala begränsningar som går längre än vad som gäller hos konkurrenterna, vilkel är fallet med nu behandlade regler. Etl aktivt deltagande från svenska fondkommissionärers sida i internationell aktie-handel, vilket är angelägel, understryker ytterligare behovet för kommissionärerna att kunna hålla hög likviditet i värdepapper, antingen så att de snabbt måste kunna ta på sig en stor post i eget lager eller lill undvikande av oönskade kursrörelser successivt sälja ut en dylik post.
En ytterligare faktor som talar för ett större handelslager än f n. är det förhållandet att numera i en finansiell koncern kan ingå fler än en fondkommissionär. Här må hänvisas lill bankföreningens remissyttrande denna dag över GotaGruppens dispensansökan och vad däri anförs om handelslager. Eftersom GotaGmppen inte bör tillåtas ha ett större sammanlagt handelslager än vad en kommissionär tillåls ha, kan det nu gällande låga beloppet ä andra sidan i elt slag menligt inskränka de i gmppen ingående kommissionärernas sedan länge inarbetade förmåga att driva handel.
Den risk för att intressekonflikter skulle kunna uppstå i fondkommissio
närs egenhandel och i kommissionärens handel för kunds räkning som i 12
några sammanhang påtalats har knappast aktualiserats i den praktiska Prop. 1987/88:123 verksamheten. Det finns inte anledning alt befara att detta skulle ske heller Bilaga 1 med ett handelslager av den storlek som här kommer att föresläs. Marknaden torde dessutom nu fungera sä väl i fräga om kurssättning och kursdokumentation alt kunden normalt sett inte skall behöva utsättas för en dylik risk. Viktigast i detta sammanhang är emellertid att bankerna med denna framställning inte vill skapa utrymme för egenhandel ulan vill få bättre möjligheter att genomföra affärer för kunders räkning. Även om det skulle gå att göra vinster i egenhanddn är dessa nämligen så obetydliga i delta sammanhang jämfört med andra vinster i handeln att de kan försummas. Att hålla ett handelslager är dessutom kostsamt.
Med en så begränsad höjning som bankföreningen här föreslär skulle heller inte uppkomma någon nämnvärd risk för bankerna eller fondkommissionsbolagen. För det första skulle handelslagret alltjämt ligga pä en låg nivä. För del andra skulle fyraprocentspärren såsom hittills sätta en lägre gräns för de minsta fondkommissionärerna och för det tredje begränsas förlustrisken av att rörelserna i handelslagret är myckel kortfristiga, vilket i sig ger en begränsad risk för kursförluster. En stor del av risken kan dessutom elimineras med hjälp av options- eller terminsaffärer.
Del anförda föranleder bankföreningen att föreslå att den beloppsmässiga gränsen i 16 § fondkommissionslagen höjs från nuvarande femtio milj. kr. till tvåhundra milj. kr., dvs. till den nivå som bankföreningen och PKbanken föreslog redan i samband med den senaste ändringen av bestämmelsen. Med en sådan höjning återförs inte endast lagret lill en marknadsmässig nivå motsvarande 1984 års utan en sådan höjning borde ocksä ge lagret en sådan storiek att del räcker till dess atl en mer genomgripande översyn av regleringen av handelslagrel kommit lill stånd.
När det gäller den sålunda föreslagna ändringen kan påpekas atl fyrapro-centsregeln i samma bestämmelse, om inte den beloppsmässiga begränsningen fanns, skulle medge handelslager för de största kommissionärerna pä miljardbelopp. Detta visar på vilken begränsad nivå lagret skulle ligga för dessa företag även med nu föreslagen höjning.
Hemställan
Svenska Bankföreningen hemställer således om den ändringen i 16 § fondkommissionslagen att den beloppsmässiga gränsen för handelslagrel som nu diskuterats höjs till 200 milj. kr. Detta bör ske så atl ändringen kan träda i kraft senast vid årsskiftet 1987/88.
PKbanken har förklarat sig instämma i denna framställning.
SVENSKA BANKFÖRENINGEN C.-G. Kallner
Per-Ola Jansson
13
Sammanställning av remissyttranden över skrivelse Prop. 1987/88:123 den 1 oktober 1987 från Svenska Bankföreningen Bilaga 2 om ändring av 16 § fondkommissionslagen (1979:748).
1. Remissinstanserna
Efter remiss har yttranden över skrivelsen avgivits av bankinspektionen, fullmäktige i Sveriges riksbank. Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska sparbanksföreningen, Sveriges Föreningsbankers Förbund, Sparbankernas Bank, Föreningsbankernas Bank, styrelsen för Stockholms fondbörs, kreditmarknadskommittén saml värdepappersmarknadskommittén.
Sparbankernas Bank har förklarat sig instämma i yttrandet frän Svenska sparbanksföreningen, och på motsvarande sätt har Föreningsbankernas Bank instämt i yttrandet från Sveriges Föreningsbankers Förbund.
2. Remissyttrandena
Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska sparbanksföreningen samt Sveriges Föreningsbankers Förbund har i sina remissyttranden endast förklarat att man tillstyrker förslaget eller lämnar detta utan erinran. Värdepappersmarknadskommittén har fö:fklarat att kommittén för närvarande inte är beredd att uttala sig. I övrigt har följande synpunker framförts.
2.1 Bankinspektionen
Enligt bankinspektionens mening är nuvarande regler för handelslagret inte anpassade till den aktiemarknad som finns i dag. En långsiktig lösning kräver, som inspektionen ser del, en annan konstruktion av handelslagerbegränsningen. Ett slutligt ställningstagande lill den frägan bör dock anslå till dess atl den prövats i optionsutredningen och värdepappersmarknadskommittén.
Enligt bankinspektionens uppfattning utgör emellertid volymutvecklingen och kursförändringarna sedan 1984 tillräckliga skäl för att ytterligare höja gränsen för handelslagrel. Samtidigt kräver dock den intressekonflikt, som ligger i handelslagret, liksom även risksynpunkter atl en höjning blir mer begränsad än vad Bankföreningen har föreslagit. Bankinspektionen konstaterar ocksä alt fondkommissionärernas behov av en ökning av beloppsgränsen skiftar med hänsyn till den historiska utnyltjandegraden.
Bankinspektionen anser vid en sammanvägning av de anförda synpunkterna att höjningen av lagergränsen bör stanna vid 100 milj. kr.
14
2.2 Fullmäktige i Sveriges riksbank Prop. 1987/88:123
Frågan om handelslagrets storlek i en finansiell koncern har tidigare behandlats av fullmäktige i remissyttrandet över promemorian "Finansiella koncerner". I sitt yttrande anförde fullmäktige att maximibeloppet borde höjas till 100 milj. kr. och alt i en koncern detta belopp borde gälla koncernen i dess helhet oavsett om däri ingick en eller flera fondkommissionärer. Fullmäktige framhöll atl förslaget var elt provisorium till dess en mera genomgripande prövning skett av bestämmelserna i anknytning lill behandlingen av kreditmarknadskommitténs betänkande.
Fullmäktige tillstyrker med hänvisning fill vad som anfördes i nämnda remissyttrande att handelslagrels storlek höjs. Höjningen bör dock begränsas till 100 milj. kr. som fullmäktige då föreslog och avse individuella fondkommissionärer eller, om flera fondkommissionärer ingår i en koncern, koncernen i dess helhet.
Fullmäktige vill emellertid erinra om att en begränsning av det fysiska innehavet av ett visst slags värdepapper inte nödvändigtvis återspeglar en fondkommissionärs totala position i sådana papper eftersom eventuella utestående termins- och optionskontrakt inte beaktas. Frågan om begränsningen av handelslagret bör innefatta även sådana positioner bör lämpligen övervägas när ställning tas till kreditmarknadskommitténs betänkande.
2.3 Styrelsen för Stockholms fondbörs
Under år 1985 och 1986 ökade akfieomsättningen med 18 respektive 70 procent. Fondbörsens totalindex steg under dessa två år med drygt 24 respektive 51 procent. För är 1987 uppgår omsättningen t.o.m. oktober månad till 105,9 miljarder kr. att jämföra med 1986 års motsvarande tal 123,0 miljarder. Index har t. o. m. oktober 1987 ökat med 4 procent.
Frän den I oktober 1985 finns tillföriilliga uppgifter om OTC-marknaden. Omsättningen under tre månader 1985 uppgick till 0,2 miljarder kr. medan motsvarande uppgift för hela 1986 utgjorde 2,1 miljarder. Omsättningen t.o.m. oktober år 1987 uppgick fill 2,4 miljarder. OTC-index har vid motsvarande tidpunkt ökat med 8 procent.
Den nu angivna utvecklingen beträffande aktiehandeln under åren 1985-1987 har varit sådan att den i och för sig enligl börsstyrelsens mening motiverar en höjning av gränsen för fondkommissionärernas handelslager. Lagrets syfte är bl. a. att underiätta handeln för de aktieägare som inte har möjlighet att handla i hela börsposter samt att inom ramen för market-makersystemet göra OTC-handeln sä effektiv som möjligt. Med dagens handelsvolymer kan det i vart fall för de större kommissionärerna vara svårt att inom nuvarande ramar hälla en fillfredsställande likviditet för dessa ändamål.
Den
i febmari 1987 tillsatta värdepappersmarknadsutredningen har att
enligt sina direktiv överväga bl. a. reglerna om fondkommissionärernas
handelslager i värdepapper. I direktiven anges vidare beträffande fond
kommissionärernas verksamhet att den internationella utvecklingen enty
digt går mot en minskning av kommissionshandeln och en ökning av 15
handeln i egen portfölj.
Slopandet den 1 juli 1984 av fast courtage kan på Prop. 1987/88:123
sikt leda till en likartad utveckling här i landet. Bilaga 2
Mot bakgrund av angivna direktiv finns det skäl alt anta att värdepap-persmarknadsutredningen i sinom tid kommer att ompröva den regel som nu föreslås justerad. Det torde emellertid dröja minst ett par år innan ett utredningsförslag om detta kan bli gällande lag. Även om det finns skäl som talar för att invänta utredningens grundligare genomgäng av de problem rörande intressekonflikter m. m. som kan vara förknippade med ett störte handelslager, vill börsstyrelser med hänsyn till den ovan redovisade utvecklingen på aktiemarknaden inte motsätta sig att den övre gränsen för fondkommissionärernas handelslager justeras redan nu.
2.4 Kreditmarknadskommittén
Kreditmarknadskommittén kommer i sitt betänkande att redovisa en principskiss över hur stmkturen på den svenska värdepappersmarknaden i framtiden bör vara uppbyggd samt vilka funktioner fondkommissionärerna bör utöva. De funktioner som avses .ir fondkommissionärens mäklarfunktion och handlarfunktion på respekfive penningmarknad och aktiemarknad. En form av kvalificerad handlariunktion som bör övervägas är märket maker rollen dvs. en fondkommissionär som ställer officiella köp- och säljkurser, tvåvägspriser. Kommittén kommer att föreslå konkreta regler för samtliga funktioner utom vad avser aktiehandlarfunktionen och märket making. I dessa delar har kommittén konstaterat att grundläggande fömtsättningar för tillskapande av dessa funktioner för närvarande saknas. Det som i första hand åsyftas är avsaknaden av handelsregler och effektiv genomlysning av marknaden. Därför anser kommittén att det bör ankomma på värdepappersmarknadskommittén att utarbeta förslag till detaljreglering för handlarfunktionen på aktiemarknaden.
Diskussionen om handelslagrets begränsning har samband med hur stmkturen på den framtida marknaden löses. Enligt den principskiss kreditmarknadskommittén förordar skall den fondkommissionär som bedriver aktiemarknadsmäkleri - den renodlade aktiemarknadsmäklaren - inte tillåtas ha nägot handelslager eftersom denne aldrig tar egna positioner. När det gäller fondkommissionärer som valt att uppträda som handlare eller märket maker skall denne ha möjlighet att ha ett väsentligt större handelslager än vad som idag är möjligt.
De
nuvarande reglerna beträffande handelslager gmndar sig pä bmtto-
innehav och beaktar inte de nya möjligheterna som tillskapats på senare tid
att med hjälp av optioner och terminskontrakt minska riskpositionstagande
i handdslager. Reglerna innebär dessutom att i praktiken lika stora lager
positioner ges till samtliga fondkommissionärer oavsett kapitalbasens stor
lek och verksamhetens omfattning. Kreditmarknadskommittén har mot
bakgmnd av bland annat dessa omständigheter övervägt att i sitt betänkan
de föreslå nya regler som bygger pä nettolagerberäkningar kombinerat med
detaljerade föreskrifter om "hedging", dvs. olika sätt att begränsa
risker. I
ett dylikt system, där man bortser från bruttoinnehavets storlek, utom
eventuellt ett högsta tak, och i stället koncentrerar sig på att beräkna 16
nettorisker, borde parallellt möjligheten till blankning tillålas. 1 etl system Prop. 1987/88:123 med netlolagerberäkning och där blankning tillåts kommer fondkommis- Bilaga 2 sionärerna alt på grund av kostnads- och riskskäl sträva efter att ha etl så litet handelslager som möjligt och del lager de innehar kommer de att riskförsäkra med hjälp av de nya instrumenten. Ett annat alternativ vore alt la bort del absoluta taket för handelslagrels storiek och i stället relatera lagerstorleken lill storleken av det egna kapitalel. Delta skulle dock innebära införandet av en ny kapitaltäckningsregel där handelslagret skulle jämställas med andra placeringar.
Kreditmarknadskommittén har funnit atl tiden ännu inte är mogen för atl kommittén i sill betänkande skall kunna föreslå så genomgripande förändringar i reglerna om handelslager som de tvä ovan skisserade lösningarna skulle innebära. Vidare har den under våren 1987 lillsalla värdepappersmarknadskommittén i sina direktiv fält i uppdrag atl utreda reglerna om handelslager och därvid söka en ny konstruktion för handelslagerbegräns-ning. Mot denna bakgrund har kommittén valt atl i sill förslag modifiera de gällande bmttolagerbegränsningsreglerna. Kommitténs förslag skall i denna del betraktas som en interimistisk lösning i avvaktan på all förutsättningar föreligger alt pä den svenska aktiemarknaden introducera handlarfunktionen och märket maker rollen.
Den nuvarande aktidagerbegränsningen trädde i kraft den I januari 1985. Efter regelns ikraftträdande har aktiemarknaden utvecklats kraftigt. Bland annat har omsättningen pä Stockholms fondbörs liksom börsvärdel mer än fördubblats. Enbart mot bakgrund härav finns elt behov att höja handelslagrets storlek för alt inte handelslagrets grundläggande funktioner skall hämmas. Dessutom har under samma period fondkommissionsbolagens totala egna kapital jämte obeskattade reserver ökat kraftigt och därmed har bolagens förmåga att bära förluster i handelslagret ökat. Enligt kreditmarknadskommittén skulle dock den av bankföreningen föreslagna höjningen till 200 milj. kr. innebära en aMtför kraftig ökning av möjligheten att inneha aktier i handelslager och rätten att bedriva egenhandel. Det är kommitténs mening att del skulle vara oförenligt med syftet bakom de nuvarande begränsningsreglerna att tillåta sä stora aktielager som bankföreningen föreslår. Föreningens förslag skulle kunna innebära ett steg i utvecklingen av införandet av handlarfunktionen pä den svenska aktiemarknaden ulan att de av kommittén ovan nämnda förutsättningarna, handelsregler och genomlysning av marknaden, är för handen.
Kreditmarknadskommittén föreslår därför att lagerbegränsningen höjs lill 100 milj. kr. och atl den lägre begränsningen höjs från fyra milj. kr. lill 25 milj. kr. bland annat i syfte atl underlätta nyetableringar. Däremot bör 4-procentsregeln, vilken beaktar omfattningen av tidigare års kommissionshandel, kvarstå eftersom de föreslagna ändringarna inte syftar lill atl förändra handelslagrets grundläggande funktion och syfte. Den beloppsmässiga gränsen för handelslagret - 100 milj. kr.- skall gälla en koncern i dess helhet dvs. oavsett hur mänga banker med fondkommissionstillständ och fondkommissionsbolag som ingår i samma koncern skall dessa gemensamt maximall ha rätt alt inneha handelslager om 100 milj. kr.
Kreditmarknadskommittén ställer sig sålunda positiv lill en höjning av 17
den beloppsmässiga gränsen för handelslagret på sätt ovan angivits. Frå- Prop. 1987/88:123 gan har inte sådan koppling lill kommitténs arbete att lösningen på frågan Bilaga 2 behöver avvaktas fram till dess att kommittén lämnar sitt betänkande. Slutligen skall erinras om alt reglerna om handelslager inte berör handeln med options- och terminskontrakt.
Norstedts Tryckeri, Stockliolm 1988