Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1987/88:113

om kompetensinriktad vuxenutbildning för psykiskt utveckhngsstörda, särvux;


Prop. 1987/88:113


Regeringen föreslår riksdagen atl anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollel den 25 februari 1988.

På regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Lennart Bodström

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen behandlas frågor som rör kompetensinriktad vuxenutbild­ning för psykiskt utvecklingsstörda, särvux. Del sker på grundval av ett förslag från skolöverstyrelsen (SÖ).

Begreppet psykiskt utvecklingsstörd används i propositionen med sam­ma innebörd som i lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl. Det innebär alt förslagen gäller även dem som har fått etl betydande och beslående begåvningshandikapp på grund av hjärn­skada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, samt personer med barndomspsykos.

Vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda förekommer i skilda former. Särskilt folkbildningen gör betydelsefulla insatser. Försöksverk­samhet med särvux har bedrivits av landstingskommuner sedan budgetåret 1970/71. Hittills har dock för dessa vuxna saknats en reguljär utbildning som fyller motsvarande funktion som den utbildning normalbegåvade vux­na har tillgång till genom kommunal utbildning för vuxna (grundvux och komvux), dvs. en kompetensinriktad utbildning som förbereder för fortsatt utbildning eller för yrkesliv.

Landstingskommunerna föreslås bli huvudmän för den nya utbildningen liksom de har varit för försöksverksamheten. De förslås dock ha rätl att överföra ansvaret på kommuner i likhet med vad som redan gäller beträf­fande särskolan.

Vuxenutbildningslagen (1984:1118) och läroplanen för kommunal och statlig utbildning för vuxna (Lvux 82) föreslås gälla i tillämpliga delar även för särvux. Båda skall kompletteras med vissa särskilda föreskrifter för särvux.

I    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 113


Särvux föreslås omfatta utbildning som i princip är en vuxenanpassning Prop. 1987/88:113 av grundsärskolan. Innehållet skall dock begränsas i förhållande lill grund­särskolan på motsvarande sätt som grundvux och komvux har begränsats i förhållande till grundskolan och gymnasieskolan. Särvux föreslås inte hel­ler omfatta yrkesutbildning. SÖ skall få i uppdrag att närmare bedöma behovet samt överväga former, finansiering och statsbidragskonstmktion för en eventuell motsvarighet för vuxna till yrkessärskolan.

Särvux skall organiseras som deltidsstudier med lägst två undervisnings­tillfällen och högst 20 lektioner per vecka. Undervisningen skall bedrivas som gruppundervisning. Enskild undervisning föreslås få förekomma om särskilda skäl föreligger.

Studietiden i särvux föreslås bli begränsad för varje elev på samma sätt som har föreslagils för grundvux i budgetpropositionen 1988, dvs. högst I 000 timmar för svensklalande deltagare och högst I 500 timmar för icke svensktalande. Därefter föresläs möjligheter till förlängning av studietiden med 500 timmar efter beslut av den lokala styrelsen och, i ett begränsat antal fall, med ytterligare I 000 timmar efter beslut av länsskolnämnden.

Den som lar ledigt från etl arbete för atl studera i särvux och får avdrag på lönen, föreslås få timersättning med 46 kr.

Särvux föreslås bli inordnat i samma regelsystem som gäller för grundvux och komvux beträffande tilldelning av undervisnings- och skol­ledningsresurser och i del schabloniserade statsbidragssystem för kommu­nal utbildning för vuxna som avses träda i kraft den I juli 1988.

Förslagen i propositionen innebär en tredubbling av statsbidraget till särvux. De skall genomföras den I juli 1988.


 


Propositionens lagförslag

1  Förslag till

Lag om ändring i vuxenutbildningslagen (1984:1118)

Härigenom föreskrivs i fråga om vuxenutbildningslagen (1984:1118) dels att 1 kap. 6 §, 2 kap. 1-3 §§, 3 kap. 1 §, 4 kap. 5 §, 6 kap. 5 och 6 §§

och 8 kap. 1-2 a §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall inforas tre nya paragrafer, 1 kap. 3 a och 7 §§,

6 kap. 3 a § samt ett nytt kapitel, 4 a kap., av följande lydelse.


Prop. 1987/88:113


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


1 kap.

3a§

Varje landstingskommun får anordna vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) inom de ramar och på de villkor i övrigt som följer av denna lag och andra föreskrif­ter och beslut som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Motsvarande gäller för kom­muner som inte ingår i någon landstingskommun.

Med särvux avses sådan ut­bildning som syftar lill att ge vuxna psykiskt utvecklingsstör­da möjlighet alt skaffa sig kom­pelens motsvarande den som ges i grundsärskolan.

En landstingskommun får till en kommun som ingår i landstingskommunen överlåta att anordna särvux, om kom­munen medger det och rege­ringen lämnar sitt tillstånd.

6§


Föreskrifterna i denna lag om rätt att delta i grundvux och komvux och i utbildning vid statens skolor för vuxna gäl­ler endast dem som är kyrko-bokfbrda i riket.


Föreskrifterna i denna lag om rätt att delta i sådan vuxen­utbildning som avses i 2-4 §§ gäller endast dem som är kyr-kobokfÖrda i landet.


Med en persons hemkommun avses i denna lag den kommun i vilken personen är kyrkobokford. Med hemlandstingskommun avses den lands­tingskommun till vilken hemkommunen hör.


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1987/88:113


7§

Det som i lagen sägs om psy­kiskt utvecklingsstörda gäller även dem som har fått ett bety­dande och bestående begåv­ningshandikapp på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, samt personer med barndoms­psykos.

2 kap.


Skolöverstyrelsen skall ha tillsyn över grundvux, komvux och statens skolor för vuxna. Länsskolnämnden skall under överstyrelsen ha tillsyn över sådan utbildning inom länet.


Skolöverstyrelsen skall ha tillsyn över sådan vuxenut­bildning som avses i denna lag. Länsskolnämnden skall under överstyrelsen ha tillsyn över sådan utbildning inom länet.


2§


Kommunens skolstyrelse skall vara lokal styrelse for grundvux och komvux som kommunen anordnar. Om en statens skola for vuxna finns i kommunen, skall skolstyrelsen vara lokal styrelse även for den.


Kommunens skolstyrelse skall vara lokal styrelse för grundvux och komvux som kommunen anordnar. Om en statens skola for vuxna finns i kommunen eller om lands­tingskommunen överlåtit åt kommunen att anordna särvux, skall skolstyrelsen vara lokal styrelse även för sådan utbild­ning.


Landstingskommunens utbildningsnämnd skall vara lokal styrelse för komvux som landstingskommunen anordnar.

För särvux som landstings­
kommunen anordnar skall om­
sorgsnämnden vara lokal sty­
relse, om inte landstingskom­
munen beslutar att utbild­
ningsnämnden skall vara sty­
relse. För särvux som anordnas
av en kommun som inte ingår i
någon
       landstingskommun

skall omsorgsnämnden vara lo­kal styrelse, om inte kommunen beslutar att uppgiften skall an­komma på skolstyrelsen.


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1987/88:113


Dessa bestämmelser gäller i den mån inte annat följer av denna eller annan lag eller av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

3§


Såsom huvudmän for grund­vux och komvux skall kommu­ner och landstingskommuner samarbeta sinsemellan och även ta till vara möjligheter till samarbete med vuxenut­bildning i andra former och med gymnasieskolan.


Såsom huvudmän för grund­vux, komvux och särvux skall kommuner och landstingskom­muner samarbeta sinsemellan och även ta till vara möjlighe­ter till samarbete med vuxen­utbildning i andra former.


3 kap.

Rätt att genomgå grundvux har den som passerat skolpliktsåldern men som i läsning, skrivning eller räkning saknar sådana färdigheter som normalt uppnås på grundskolans mellanstadium.

Den som inte behärskar svenska språket men har grundläggande fär­digheter i att läsa och skriva på något annat språk har inte rätt att få un­dervisning i läsning och skrivning i grundvux.


Lagens bestämmelser om grundvux gäller inte vuxna som behöver undervisning motsvarande särskolans.

Lagens bestämmelser om grundvux gäller inte vuxna som behöver undervisning motsvarande särskolans. Be­träffande sådana vuxna gäller i stället lagens bestämmelser om särvux.

4 kap.

Den lokala styrelsen för komvux i den kommun eller landstingskom­mun, som anordnar den kurs ansökan avser, avgör om sökanden skall ne­kas tillträde på grund av bestämmelserna i 4 § första stycket andra me­ningen.


Om tillträde nekas får sö­
kanden överklaga beslutet hos
skolöverstyrelsen
      genom

besvär. Överstyrelsens beslut med anledning av sådana besvär får inte överklagas.


Om tillträde nekas får sö­kanden överklaga beslutet hos skolöverstyrelsen. Överstyrel­sens beslut får inte överklagas.


 


Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse                   Prop. 1987/88: 113

4 a kap.

Vuxenutbildning för psy­kiskt utvecklingsstörda

/ särvux får anordnas under­visning för dem av de psykiskt, utvecklingsstörda som saknar sådana grundläggande färdig­heter i läsning, skrivning eller räkning som normalt uppnås på grundsärskolans mellansta­dium.

I särvux får också anordnas undervisning för dem av de psykiskt utvecklingsstörda som vill skaffa sig kompetens i ett ämne som förekommer på grundsärskolans högstadium. En sådan undervisning skall anordnas i form av kurser som är fristående från varandra.

Regeringen eller den myn­dighet som regeringen bestäm­mer får meddela föreskrifter om undantag från andra stycket. Regeringen föreskriver i vilka ämnen särvux får anordnas.

2§

Den som uppfyller föreskriv­na behörighetsvillkor har rätt att i mån av plats delta i sär­vux, om inte annat följer av fö­reskrifter som meddelas av re­geringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Regeringen eller den myn­dighet som regeringen bestäm­mer meddelar närmare före­skrifter om behörighetsvillkor och om grunder för urval.


 


Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse                    Prop. 1987/88: 113

3§

I särvux skall sökande tas emot oberoende av var i landet de är kyrkobokförda. Ingen kommun eller landstingskom­mun behöver dock ta emot en sökande som inte är kyrkobok-förd där, om sökanden mycket väl skulle kunna delta i samma slags utbildning i särvux som anordnas av hemkommunen el­ler hemlandstingskommunen.

Den som har börjat en ut­bildning i särvux får fullfölja utbildningen oberoende av om hans kyrkobokföring ändras under pågående utbildning.

Kommunerna och lands­tingskommunerna får inte av dem som söker till eller är ele­ver i särvux ta ut avgifter för administrationen eller för un­dervisningen.

Om inte något annat följer av tredje stycket skall läroböcker, skrivmaterial och andra där­med jämförliga hjälpmedel som används i särvux vara kostnadsfria för eleverna.

I fråga om elever som deltar i sådan undervisning som avses i I § andra stycket får kommu­nerna eller landstingskommu­nerna besluta att eleverna på egen bekostnad skall anskaffa sådana hjälpmedel som de skall ha för eget bruk och be­hålla. Sådana hjälpmedel får också erbjudas mot avgifter, som högst motsvarar kommu­nens eller landstingskommu­nens anskaffningskostnader.


 


Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse                    Prop. 1987/88: 113

När en elev som avses i I § första stycket har sådana fär­digheter i läsning, skrivning och räkning som normalt upp­nås på grundsärskolans mel­lanstadium, skall undervis­ningen i särvux för eleven upp­höra. Detta gäller oberoende av vilka kunskaper eleven har i svenska språket.

Undervisningen för en elev i särvux skall upphöra, om ele­ven inte gör tillfredsställande framsteg.

Undervisningen skall alltid upphöra senast efter det antal timmar som regeringen före­skriver.

6§

Frågor om intagning av ele­ver till särvux och om avslutan­de av en sådan utbildning en­ligt 5 § första och andra stycke­na avgörs av den lokala styrel­sen för utbildningen.

Beslut i frågor som avses i 3 § första stycket andra me­ningen och i 5 § första eller andra stycket får överklagas hos skolöverstyrelsen. Översty­relsens beslut får inte överkla­gas.

6 kap.

3a§

Om en landstingskommun eller en kommun som inte hör till någon landstingskommun i sin särvux har en elev som är kyrkobokford i en kommun som hör till en annan landstings­kommun, skall hemlandstings­kommunen betala interkommu-nal ersättning lill den andra landstingskommunen.

Ar eleven kyrkobokford i en kommun som inte hör till en landstingskommun, skall er­sättningen betalas av hemkom­munen.


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1987/88:113


Vad som sägs i första och andra styckena om en hem­landstingskommuns eller en hemkommuns skyldighet att betala interkommunal ersätt­ning skall gälla också om ut­bildningen anordnas av en kommun som hör till en lands­tingskommun. Ersättningen skall då betalas till den kom­munen.

5§i


Hemkommunen eller hem­landstingskommunen är inte skyldig att betala interkom-munal ersättning, om eleven mycket väl hade kunnat delta i grundvux eller samma slags utbildning i komvux som an­ordnas av hemkommunen eller hemlandstingskommunen.


Hemkommunen eller hem­landstingskommunen är inte skyldig att betala interkom­munal ersättning, om eleven mycket väl hade kunnat delta i grundvux eller samma slags utbildning i komvux eller sär­vux som anordnas av hemkom­munen eller hemlandstings­kommunen.


Detta undantag från ersättningsskyldighet gäller dock inte, om hem­kommunen eller hemlandstingskommunen innan eleven togs emot be­reddes tillfälle att yttra sig till den mottagande kommunen eller lands­tingskommunen och därvid inte framförde någon sådan invändning.

6§

Vid oenighet om rätten till interkommunal ersättning eller om ersätt­ningens storlek, skall frågan avgöras av länsskolnämnden. Om någon av parterna är en landstingskommun eller om två tvistande kommuner hör till olika län, skall dock frågan avgöras av skolöverstyrelsen.


Länsskolnämndens beslut enligt första stycket får över­klagas hos skolöverstyrelsen genom besvär. Överstyrelsens beslut med anledning av såda­na besvär eller som första in­stans får inte överklagas.


Länsskolnämndens beslut enligt första stycket får över­klagas hos skolöverstyrelsen. Överstyrelsens beslut får inte överklagas.


1 Senaste lydelse 1986:160.


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1987/88:113


8 kap.


Regeringen eller den myn­dighet som regeringen bestäm­mer får meddela ytterligare fö­reskrifter om organisationen av grundvux, komvux och sta­tens skolor för vuxna samt om kommuners och landstings­kommuners befattning i övrigt med sådan utbildning.

I fråga om organ för samver­kan eller motsvarande inom grundvux, komvux och statens skolor för vuxna får regeringen eller den myndighet som rege­ringen bestämmer meddela fö­reskrifter om att ledamöter i organet eller andra företrädare utses och entledigas av enskil­da.


Regeringen eller den myn­dighet som regeringen bestäm­mer får meddela ytterligare fö­reskrifter om organisationen av sådan vuxenutbildning som avses i denna lag samt om kom­muners och landstingskommu­ners befattning i övrigt med så­dan utbildning.

I fråga om organ för samver­kan eller motsvarande inom utbildningen får regeringen el­ler den myndighet som rege­ringen bestämmer meddela fö­reskrifter om att ledamöter i organet eller andra företrädare utses och entledigas av enskil­da.


2§


Försöksverksamhet får an­ordnas inom grundvux, kom­vux ock utbildningen vid sta­tens skolor för vuxna. Före­skrifter om försöksverksamhet meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. 1 sådana föreskrif­ter får göras undantag från be­stämmelser i denna lag.


Försöksverksamhet får an­ordnas inom sådan vuxenut­bildning som avses i denna lag. Föreskrifter om försöksverk­samhet meddelas av regering­en eller den myndighet som re­geringen bestämmer. I sådana föreskrifter får göras undan­tag från bestämmelser i denna lag.


2 a §2


Regeringen eller den myn­dighet som regeringen bestäm­mer får meddela föreskrifter om rätt för den som inte är kyr­kobokford i riket att delta i grundvux, komvux och utbild­ning vid statens skolor för vux­na.


Regeringen eller den myn­dighet som regeringen bestäm­mer får meddela föreskrifter om rätt för den som inte är kyr-kobokförd i landet att delta i sådan vuxenutbildning som av­ses i denna lag.


Denna lag träder i kr2d"t den 1 juli 1988.


2 Senaste lydelse 1986:253.


10


 


Uppgifter som enligt vuxenutbildningslagen ankommer på omsorgs-          Prop. 1987/88: 113

nämnd skall till utgången av år 1988 fullgöras av sådan omsorgsstyrelse som avses i 12 § lagen (1985:569) om införande av lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl., om inte annat följer av den paragraifen eller av någon annan lag.

II


 


2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1986:159) om grundläggande svenskundervisning för invandrare

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1986:159) om grundläggande svenskundervisning för invandrare skall ha följande lydelse.


Prop. 1987/88:113


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Kommunens skyldighet i fråga om anordnande av svenskundervis­ning för invandrare avser följande personer:

1.  Utländsk medborgare, som antingen är kyrkobokford i kommunen eller som utan att vara kyrkobokford, regelmässigt vistas i kommunen efter att ha ansökt om uppehållstillstånd i avsikt att bosätta sig i riket. Beträffande sådan inte kyrkobokförd person gäller dessutom att han skall ha väntat på besked om uppehållstillstånd under minst den tid som regeringen bestämmer.

2.  Svensk medborgare, som är kyrkobokförd i kommunen, men som ti­digare har varit bosatt utom landet och som saknar grundläggande kun­skaper i svenska språket.

3.    Finländsk medborgare som stadigvarande arbetar i kommunen,
men som är bosatt i Finland nära gränsen till Sverige.

Skyldigheten gäller under det kalenderår då de som avses i första styc­ket 1. och 2. kommer till Sverige eller i fall som avses i 3. börjar arbeta i Sverige samt under det närmast påföljande kalenderåret.


Kommunens skyldighet av­ser dock inte en utländsk med­borgare som har svenska, dan­ska eller norska som moders­mål eller den som eljest har så­dana kunskaper i något av des­sa språk att grundläggande svenskundervisning inte kan anses nödvändig. Inte heller för den som är berättigad till grundutbildning för vuxna (grundvux) enligt vuxenutbild­ningslagen (1984:1118) gäller kommunens skyldighet i detta avseende.


Kommunens skyldighet av­ser dock inte en utländsk med­borgare som har svenska, dan­ska eller norska som moders­mål eller den som eljest har så­dana kunskaper i något av des­sa språk att grundläggande svenskundervisning inte kan anses nödvändig. Inte heller för den som är berättigad till grundutbildning för vuxna (grundvux) eller tagits in i vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) jgä\-ler kommunens skyldighet i detta avseende.


 


Denna lag träder i krjift den 1 juli 1988.


12


 


3  Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 12 av anvisningarna till 32 § kommu­nalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.


Prop. 1987/88:113


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Anvisningar

till 32 §

12.t Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring, lagen (1976:380) om arbetsskade­försäkring, lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän utgör skattepliktig in­täkt av tjänst om sjukpenningen grundas på inkomst, som hänför sig till tjänst och för sig eller tillsammans med annan sjukpenninggrundande inkomst uppgår till 6 000 kronor eller högre belopp för år. Till intäkt av tjänst hänföres under nämnda förutsättningar också ersättning enligt la­gen (1956:293) om ersättning åt smittbärare samt annan lag eller författ­ning, som utgått annorledes än på grund av försäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militär­tjänstgöring.

Föräldrapenning och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring ut­gör skattepliktig intäkt av tjänst, dock ej sådan del av vårdbidrag som ut­gör ersättning för merkostnader.


Korttidsstudiestöd    och

vuxenstudiebidrag enligt stu­diestödslagen (1973:349), ut­bildningsbidrag för doktoran­der, timersättning vid grund­utbildning för vuxna (grund­vux) och timersättning vid grundläggande svenskunder­visning för invandrare räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.


Korttidsstudiestöd    och

vuxenstudiebidrag enligt stu­
diestödslagen (1973:349), ut­
bildningsbidrag för doktoran­
der, timersättning vid grund­
utbildning för vuxna (grund­
vux), vid vuxenutbildning för
psykiskt
      utvecklingsstörda

(särvux) och vid grundläggan­de svenskundervisning för in­vandrare räknas som skatte­pliktig intäkt av tjänst.


 


Dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa, kontant arbetsmark­nadsstöd, statsbidrag motsvarande dagpenning från erkänd arbetslös­hetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd som lämnas till arbetslös som startar egen rörelse, ersättning enligt 14 och 15 §§ lagen (1983:1070) om arbete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare samt stöd enligt 6 § förordningen (1983:1079) om statsbidrag till verksamheten med ung­domslag, m.m. räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.

ISenaste lydelse 1987:296.


13


 


Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret räk-           Prop. 1987/88: 113

nas som skattepliktig intäkt av tjänst.

Detsamma gäller dagpenning och stimulansbidrag, vilka enligt av re­geringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser utgå till deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988 och tillämpas första gången vid 1989 års taxering.

14


 


4  Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att 37 § 1 mom. taxeringslagen (1956:623)t skall ha följande lydelse.

37§

Nuvarande lydelse

1 mom." Till ledning vid inkomsttaxering, förmögenhetstaxering och registrering av preliminär A-skatt, som har innehållits genom skatteav­drag, skall varje år utan anmaning avlämnas uppgifter (kontrolluppgif­ter) för det föregående kalenderåret enligt följande uppställning.


Prop. 1987/88: 113


 


Uppgiftsskyldig


Vem uppgiften skall avse


Vad uppgiften skall avse


 


3 f Vuxenutbildnings­nämnd.


Den som åtnjutit korttidsstudiestöd eller vuxenstudiebi­drag enligt studie­stödslagen (1973:349).

Den som uppburit timersättning vid grundutbildning för vuxna (grundvux) och vid grundläggande svenskundervisning för invandrare.


Utgivet belopp som uppgår.till samman­lagt minst 100 kro­nor för hela året.

Utgivet belopp som uppgår till samman­lagt minst 100 kro­nor för hela året.


 


1          Lagen omtryckt 1971:399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773.

2          Lydelse enligt prop. 1987/88:99.


15


 


Föreslagen lydelse


Prop. 1987/88: 113


1 mom. Till ledning vid inkomsttaxering, förmögenhetstaxering och registrering av preliminär A-skatt, som har innehållits genom skatteav­drag, skall varje år utan anmaning avlämnas uppgifter (kontrolluppgif­ter) för det föregående kalenderåret enligt följande uppställning.


Uppgiftsskyldig


Vem uppgiften skall avse


Vad uppgiften skall avse


 


3 f Vuxenutbildnings­nämnd.


Den som åtnjutit korttidsstudiestöd eller vuxenstudiebi­drag enligt studie­stödslagen (1973:349).

Den som uppburit timersättning vid grundutbildning för vuxna (grundvux), vid vuxenutbildning för psykiskt utveck­lingsstörda (särvux) och vid grundläggande svenskundervisning för invandrare.


Utgivet belopp som uppgår till samman­lagt minst 100 kro­nor för hela året.

Utgivet belopp som uppgår till samman­lagt minst 100 kro­nor för hela året.


 


Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988 och tillämpas första gången i fråga om kontrolluppgift till ledning vid 1989 års taxering.


16


 


5  Förslag till                                                               Prop. 1987/88:113

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän för-säkringi skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                         Föreslagen lydelse

11 kap. 2§2

Med inkomst av anställning avses den lön i pengar eller skattepliktiga naturaförmåner, som en försäkrad har fått såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Till sådan inkomst räknas dock inte från en och sam­me arbetsgivare utgiven lön som under ett år ej uppgått till 1 000 kronor. I fråga om arbete som har utförts utomlands bortses vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst från sådana lönetillägg som betingas av ökade levnadskostnader och andra särskilda förhållanden i sysselsätt­ningslandet. Såsom inkomst av anställning anses även

a)  sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1976:380) om arbetsskade­försäkring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författ­ning eller på grund av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för försäkrads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,

b) föräldrapenning,

c)  vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §, i den mån bidraget inte är ersättning för merkostnader,

d)      dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,

e)   kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant ar­
betsmarknadsstöd,

f)    utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinrik­
tad rehabilitering i form av dagpenning,

g)    korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen
(1973:349),

h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om delpensions­försäkring,

i) dagpenning till värnpliktiga och vapenfria tjänstepliktiga under re­petitionsutbildning, frivilliga som genomgår utbildning under krigsför-bandsövning eller särskild övning inom värnpliktsutbildningen, läkare under försvarsmedicinsk tjänstgöring samt civilförsvarspliktiga,

j) utbildningsbidrag för doktorander,

k) timersättning vid grund-           k) timersättning vid grund-

utbildning  för  vuxna  (grund-      utbildning  för  vuxna  (grund-

vux)   och   vid   grundläggande     vux), vid vuxenutbildning för

svenskundervisning    för    in-      psykiskt      utvecklingsstörda

vandrare,                                     (särvux) och vid grundläggan-

de svenskundervisning för in­vandrare.

17

1 Lagen omtryckt 1982:120.

2 Senaste lydelse 1987:1307.

2    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 113


Nuvarande lydelse                       Föreslagen lydelse                    Prop. 1987/88: 113

1) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring el­ler motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag,

m) från Sveriges författarfond och konstnärsnämnden utgående bidrag som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 §, i den mån regeringen så förordnar,

n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de startar egen rörelse,

o) värdet av vad den försäkrade tillgodoförs som följd av att en arbets­givare lämnar sådant bidrag som likställs med lön enligt 2 kap. 3 § andra stycket lagen (1981:691) om socialavgifter.

1 fråga om ersättning i pengar eller naturaförmåner som sägs i första stycket för arbete som någon utfört för någon annans räkning utan att vara anställd i dennes tjänst gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 3 kap. 2 § andra stycket.

Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller annan ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, som är bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den försäkrade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats en­ligt 3 kap. 2 a § eller då han tjänstgjort som sjöman ombord på svenskt handelsfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svenska medborgare, om svenska staten eller, där lönen härrör från ut­ländsk juridisk person, en svensk juridisk person, som äger ett bestäm­mande inflytande över den utländska juridiska personen, enligt av riks­försäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspen­sionsavgiften.

Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främ­mande makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från ar­betsgivare, som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är svensk medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svensk medborgare eller till den som utan att vara svensk med­borgare är bosatt i riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspen­sionsavgiften.

Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall anses såsom arbetsgivare.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.


 


6  Förslag till                                                               Prop. 1987/88: 113

Lag om ändring i lagen (1987:1321) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 § lagen (1987:1321) om ändring i la­gen (1962:381) om allmän försäkringi skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                          Föreslagen lydelse

3 kap.

Den allmänna försäkringskassan skall i samband med inskrivning av en försäkrad besluta om den försäkrades tillhörighet till sjukpenningför­säkringen. I fråga om en försäkrad som avses i 1 § första stycket skall kassan samtidigt fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande in­komst och, om inkomsten helt eller delvis är att hänföra till anställning, dennes årsarbetstid. Sådan fastställelse skall också ske för försäkrad som avses i 1 § andra stycket så snart anmälan om hans inkomstförhållanden gjorts hos kassan. Av beslutet skall framgå i vad mån den sjukpenning­grundande inkomsten är att hänföra till anställning eller till annat för­värvsarbete. Sjukpenningförsäkringen skall omprövas

a)  när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållan­den, arbetstid eller andra omständigheter har undergått ändring av be­tydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek,

b) när förtidspension enligt denna lag beviljas den försäkrade eller re­dan utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäk­rades förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete,

c)  när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkra­des arbets- och inkomstförhållanden, samt

d)      när tjänstepension beviljas den försäkrade.

Ändring skall i fall som avses i första stycket a) inte ske förrän 14 da­gar efter det försäkringskassan fått kännedom om de ändrade omstän­digheterna. Ändring skall i annat fall ske så snart anledning till änd­ringen uppkommit.

Den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten får ej i annat fall än som avses i första stycket b), c) eller d) sänkas under tid då den försäk­rade

1. bedriver studier, för vilka han uppbär studiehjälp, studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349), studiestöd enligt lagen (1983:1030) om särskilt vu.xenstudiestöd för arbetslösa eller bidrag enligt förordningen (1976:536) om utbildningsbidrag för dokto­rander.


ILagen omtryckt 1982:120.


19


 


Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse                    Prop. 1987/88:113

2.   genomgår   grundutbild-         2.   genomgår   grundutbild-

ning för vuxna (grundvux) el-       ning   för   vuxna   (grundvux),

ler   grundläggande   svenskun-     vuxenutbildning   för   psykiskt

dervisning för invandrare och       utvecklingsstörda (särvux)   el-

uppbär timersättning för studi-     ler  grundläggande  svenskun-

erna,                                             dervisning för invandrare och

uppbär timersättning för studi­erna,

3.  är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller efter förmedling av en arbetsmarknadsmyndighet genomgår yrkesutbildning,

4.  är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,

5.  är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn, om den försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt 1 § la­gen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. och barnet inte har fyllt ett år. Motsvarande gäller vid adoption av barn som ej fyllt tio år eller vid mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera det, om mindre än ett år har förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård.

För en försäkrad som avses i tredje stycket 1 skall försäkringskassan, vid sjukdom under utbildningstiden, beräkna sjukpenningen på en sjuk­penninggrundande inkornst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid. Om därvid den sjukpenninggrundande inkomsten helt eller delvis är att hänföra till anställning, skall årsarbetstiden beräknas på grundval av enbart det antal arbetstimmar som den försäkrade kan antas ha i ifrågavarande förvärvsarbete under utbildningstiden.

Under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den försäkrade inte uppbär studiesocial förmån som anges i tredje stycket 1, skall dock sjukpenningen för tid efter utgången av en sådan period om 14 dagar som anges i 10 § beräknas på den sjukpenninggrundande inkomst som följer av första-tredje styckena, om sjukpenningen blir högre än sjukpenning beräknad på den sjukpenninggrundande inkomsten enligt fjärde stycket.

20


 


7 Förslag till

Lag om ändring i kungörelsen (1973:1125) om skatteavdrag från sjukpenning m.m.


Prop. 1987/88:113


Härigenom föreskrivs att 1 § kungörelsen (1973:1125) om skatteav­drag från sjukpenning m.m. skall ha följande lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


1§1


I fråga om skatteavdrag på
inkomst, som avses i punkt 12
av anvisningarna till 32 § kom­
munalskattelagen (1928:370)
med undantag för vårdbidrag
enligt lagen (1962:381) om all­
män försäkring samt timstu-
diestöd och inkomstbidrag
enligt
          studiestödslagen

(1973:349), skall gälla vad som föreskrives i uppbördslagen (1953:272) om skatteavdrag vid huvudsaklig inkomst av tjänst, om icke annat framgår av denna kungörelse.    .


I fråga om skatteavdrag på inkomst, som avses i punkt 12 av anvisningarna till 32 § kom­munalskattelagen (1928:370) med undantag för vårdbidrag enligt lagen (1962:381) om all­män försäkring samt korttids­studiestöd enligt studiestödsla­gen (1973:349), skall gälla vad som föreskrives i uppbördsla­gen (1953:272) om skatteav­drag vid huvudsaklig inkomst av tjänst, om icke annat fram­går av denna kungörelse.


Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.


ISenaste lydelse 1975:1037.


21


 


Utbildningsdepartementet                       Prop. 1987/88:113

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 februari 1988

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande och statsråden Leijon, R. Carlsson, Sigurdsen, Lindqvist, Feldt, Johansson, Bodström, Görans­son, Hellström, Thalén, G. Andersson, Gustafsson, Peterson, Holmberg, Dahl

Föredragande: statsrådet Bodström


Proposition om kompetensinriktad vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda, särvux

1 Inledning

Under budgetåret 1970/71 inleddes en försöksverksamhet med vuxenut­bildning för psykiskt utvecklingsstörda, särvux (prop. 1970:1 bil. 7, K 9, SU 5, rskr. 5).

Omsorgskommittén föreslog i betänkandet (SOU 1981:26) Omsorger om vissa handikappade, bl. a. att särvux skulle göras reguljär. Den i december 1983 för fortsatt beredning av betänkandet tillkallade omsorgsberedningen ansåg dock, att formerna för en reguljär särvux och dennas finansiering borde utredas ytterligare.

Riksdagen har den 5 juni 1985 fattat beslut med anledning av propositio­nen (1984/85:176) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.(SoU27, rskr. 386).

Regeringen uppdrog den 15 augusti 1985 åt skolöverstyrelsen (SÖ) alt utreda vuxensärskolans verksamhetsformer. I uppdraget ingick atl beräk­na kostnaderna samt att i samråd med socialstyrelsen föreslå finansiering härför. SÖ skulle beakta regeringens allmänna filläggsdirektiv lill kommit­téer (1984:5), som innebär att det statsfinansiella läget ej medger genomfö­rande av sådana förslag som leder till ökade ekonomiska åtaganden. Upp­draget skulle utföras efter samråd med Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet saml berörda handikapporganisationer och fackliga or­ganisationer.

SÖ framlade den 16 december 1986 utredning angående vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda - särvux. En sammanfattning av utredning­en bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I.

Utredningen har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan­serna och en sammanslällning av remissyttrandena bör fogas till protokol­let i detta ärende som bilaga 2.

Försöksverksamheten med särvux har bedrivits uteslutande av lands­tingskommuner. Statens bidrag för verksamheten betalas från femte huvudtiteln. Det uppgår under budgetåret 1987/88 fill 5 187000 kr. I bud­getpropositionen 1988 (prop. 1987/88:100 bil. 7, G 3) har statsrådet Lind-


22


 


qvist bl. a. anfört alt den försöksverksamhet med undervisning av vuxna Prop. 1987/88:113 psykiskt utvecklingsstörda som har bedrivits sedan år 1970 bör upphöra och ersättas med en reguljär kompetensinriktad vuxenutbildning. I anslut­ning därtill aviserade jag (prop. 1987/88:100 bil. 10, C I) a» jag efter samråd med statsrådet Lindqvist avsåg alt återkomma lill regeringen i denna fråga.

Jag har samrått med statsrådet Lindqvist beträffande mina förslag i del följande. För överblickens och sammanhangets skull redovisar jag också vissa förslag som inte fordrar beslut av riksdagen.

2 Vissa avgränsningsfrågor

Redan inledningsvis vill jag poänglera atl jag, när jag talar om psykiskt utvecklingsstörda, använder beteckningen med samma innebörd som i lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. Del innebär att jag inbegriper även dem som har fått elt betydande och bestående begåvningshandikapp på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, samt personer med barndomspsykos.

Psykiskt utvecklingsstörda vuxna har - utöver den utbildning som erbjuds inom försöksverksamheten med särvux - tillgång till viss vuxenut­bildning, nämligen studiecirklar och folkhögskola. Sådan folkbildning är av stor betydelse. Inom arbetsmarknadsverket finns dessutom arbetsmark­nadsinstitut med särskilda resurser för intellektuellt arbetshandikappade (Ami/S-ia) som bedriver yrkesinriktad rehabilitering.

Del som hittills har saknats för psykiskt utvecklingsstörda vuxna är en kompetensinriktad utbildning eller med andra ord en vuxenutbildning som fyller motsvarande funktion som den utbildning normalbegåvade vuxna har tillgång till genom kommunal utbildning för vuxna (grundvux och komvux).

Den försöksverksamhet som för närvarande bedrivs under beteckningen särvux har skiftande karaktär. I samband med uppdraget atl utreda särvux genomförde SÖ våren 1986 en kartläggning av försöksverksamheten i form av en enkät och kompletterande intervjuer. Av kartläggningen framgår alt särvux har kommit att i viss mån överlappa både insatser för habililering och terapi och verksamhet som kan bedrivas som reguljär folkbildning.

Den nya kompetensinriklade vuxenutbildningen för psykiskt utveck­lingsstörda bör konstrueras så att den så långt som möjligt överensstäm­mer med den kompetensinriklade vuxenutbildning som erbjuds normalbe­gåvade vuxna i kommunal regi. En avgränsning måste därför göras i förhållande till insatserna för habililering och till folkbildningen. Avgräns­ningen bör kunna förhindra konkurrens och dubbelarbete. En klar arbets­fördelning bör också kunna vara en god grund för samråd och samarbete mellan landstingen som vårdhuvudmän och olika anordnare av vuxenut­bildning kring åtgärder av skilda slag som riktar sig till en och samma individ.

23


 


Habilitering                                                                   Prop. 1987/88:113

Försöksverksamheten med särvux har enligt SÖ bl. a. blivit en viktig del av habiliteringen för psykiskt utvecklingsstörda och del är svårt att skilja ut särvux från habiliteringsverksamheten. Ansvaret för habiliteringen åvilar landstingskommunerna i deras egenskap av vårdhuvudmän.

Statens bidrag lill försöksverksamheten uppgår under budgetåret 1987/88 till ca 5 milj. kr. Dessutom fillskjuter landstingskommunerna bety­dande belopp. Av SÖ:s utredning framgår alt kostnaderna för särvux läsåret 1985/86 uppgick till totalt 14930064 kr., varav statsbidraget utgjor­de 4767740 kr. Landstingskommunerna svarade alltså med egna medel för drygt 68 % av kostnaderna för särvux under budgetåret 1985/86. Jag räknar därför med att landstingskommunerna som vårdhuvudmän även i fortsätt­ningen kommer atl göra betydande insatser för gruppen utvecklingsstörda vuxna. Jag förutsätter atl de kommer atl satsa sina resurser bl. a. på sådan verksamhet, som hittills har kunnat förekomma inom ramen för för­söksverksamheten med särvux men som inte kommer alt tillhöra särvux, om mina förslag i dag genomförs. Jag tänker främst på habilileringsinsat-ser.

Folkbildning

Av SÖ:s kartläggning framgår att det i viss utsträckning är möjligt för utvecklingsstörda personer att delta i det reguljära utbudet av studiecirk­lar. Dessutom anordnas cirkelverksamhet som direkt riktar sig till utveck­lingsstörda. Denna verksamhet har genomgått en kraftig utveckling och uppgick 1984/85 till drygt 13000 cirklar med ca 85000 deltagare. Vissa folkhögskolor har också utvecklingsstörda elever i långa eller korta folk­högskolekurser.

Mina förslag i dag går ul på att skapa ett komplement till redan existeran­de utbildningsmöjligheter för psykiskt utvecklingsstörda vuxna. Enligt SÖ finns del i dag inte några klara gränser mellan särvux och studieförbundens verksamhet. Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) anför i sitt remissyttran­de bl. a. alt det inte framgår klart hur kompetensinriktningen skall utfor­mas.

Enligt min mening är den utformning av särvux i reguljär form, som jag föreslår, en renodling som innebär dels alt konkurrens och dubbelarbete kan undvikas mellan särvux och folkbildningen, dels att psykiskt utveck­lingsstörda vuxna hädanefter får tillgång till etl utbud av vuxenutbildning som så nära som möjligt ansluter lill de olika utbildningsformer som erbjuds normalbegåvade vuxna. Det som främst skiljer särvux från den utbildning som kan erbjudas inom folkbildningen är att särvuxutbildningen skall bygga på en läroplan. Villkoren motsvarar därmed dem som gäller inom övrig kommunal utbildning för vuxna med centralt fastställda kurs­planer.

Inom den nuvarande försöksverksamheten med särvux förekommer un­
dervisning som snarare överensstämmer med sådan verksamhet som det
ankommer på studieförbund och folkhögskolor att anordna. Den bör i
fortsättningen inte ingå i särvux utan anordnas som folkbildning.
               24


 


Jag vill i detta sammanhang också framhålla, alt landstingskommunerna kan använda sådana landstingsmedel som hittills har utnyttjats för för­söksverksamheten med särvux för all utöka utbudet av vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda genom uppdragsutbildning i regi av studie­förbund eller folkhögskolor.


Prop. 1987/88:113


3 Allmän motivering

3.1 Inrättande av en kompetensinriktad vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda

Mitt förslag: Nuvarande försöksverksamhet med särvux skall upp­höra och ersättas med en kompetensinriktad vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda.


SÖ:s förslag överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: Åtskilliga påpekar atl försöksverksamheten har på­gått länge, sedan läsåret 1970/71, och alt del är angelägel att den länge diskuterade permanentningen blir av. Vidare anförs att det finns etl upp­dämt behov av vuxenutbildning bland utvecklingsstörda och att de bör ges samma möjligheter som andra vuxna att delta i utbildning.

Många tillstyrker en kompetensinriktad vuxenutbildning för utveck­lingsstörda. Flera uttalar sig för att den skall ha en klar vuxenutbildnings­profil.

Riksrevisionsverket (RRV) anser att det finns behov av en ytterligare analys av flera frågor, vilket enligt RRV talar för alt statsmakternas beslut bör anstå.

Skälen för mitt förslag: För utvecklingsstörda vuxna saknas en kompe­tensinriktad utbildning motsvarande den som erbjuds andra vuxenstude­rande genom grundvux och komvux. Försöksverksamhet med särvux har pågått länge. Redan år 1981 föreslog omsorgskommiltén att särvux skall göras reguljär och inordnas i kornvux. I propositionen med förslag fill lag om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl. (prop. 1984/85:176) uttalade sig dåvarande socialministern för en sådan föränd­ring.

SÖ:s kartläggning av särvux visar att nästan alla ämnen från grundsär­skolans och träningsskolans kursplan förekommer i försöksverksamheten i tämligen ostrukturerad form. Det är därför angelägel att ange riktlinjer för en ny kompetensinriktad form av vuxenutbildning.

I andra utbildningssammanhang avses, när man talar om kompetensin­riktad utbildning, en utbildning som ger behörighet för fortsatta studier eller för yrkeslivet. Sålunda ger grundskolan kompelens för intagning i gymnasieskolan och gymnasieskolan ger behörighet för antagning till hög­skolestudier eller yrkeskompetens. För barn och ungdomar som inte kan gå i grundskolan och gymnasieskolan därför atl de är psykiskt utvecklings­störda finns särskolan. Inom vuxenutbildningen har grundskolan och gym-


25


 


nasieskolan sin motsvarighet i grundvux och komvux. På motsvarande sätt bör särvux anordnas för vuxna som inte kan gå i gmndvux och komvux därför atl de är psykiskt utvecklingsstörda. Särvux bör avse sådan utbild­ning som syftar till atl ge vuxna psykiskt utvecklingsstörda möjlighet att skaffa sig kompetens motsvarande den som ges i gmndsärskolan. En bestämmelse härom bör tas in i vuxenulbildningslagen (1984:1118).

För tydlighetens skull vill jag tillägga att de som kan följa en undervis­ning, som svarar mot den vanliga grundskolans låg- och mellanstadier, liksom hittills kan tas in i grundvux.


Prop. 1987/88:113


3.2 Huvudmannaskap

Mitt förslag: Landstingskommunerna skall vara huvudmän för den nya utbildningen. De får rätt att överföra ansvaret på primärkom­mun, om kommunen medger det.

Omsorgsnämnden skall vara lokal styrelse för särvux som anord­nas av en landstingskommun. Landstingskommunen skall ha rätt att i stället uppdra åt sin utbildningsnämnd att vara lokal styrelse för särvux. Om ansvaret för särvux har förts över på en kommun skall skolstyrelsen vara lokal styrelse.


SÖ:s förslag: Primärkommunalt huvudmannaskap med anknytning till komvux förordas av SÖ.

Remissinstanserna: Bl. a. socialstyrelsen, statens handikappråd och Riksföreningen för Psykotiska Barn (RFPB) tillstyrker primärkommunalt huvudmannaskap eller anknytning till reguljär vuxenutbildning, medan bl. a. Centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR), Tjänstemännens Cen­tralorganisation (TCO) och Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (RFUB) anser atl särvux i huvudmannaskapsfrågan bör följa särskolan. Ganska många avstår från alt ta ställning. Åtskilliga uttalar stor tveksamhet i huvudmannaskapsfrågan. Någon klar majoritet för det ena eller andra alternativet finns inte. De som tillstyrker primär­kommunen som huvudman betonar ofta samtidigt vikten av ett samarbete med särskolan. Andra som tillstyrker landsfingskommunen som huvud­man betonar samtidigt behovet av samarbete med gmndvux och komvux. Även behovet av samordning mellan små kommuner framhålls som skäl för landstingskommunalt huvudmannaskap.

Kommunförbundet avstyrker kommunen som huvudman. De pedago­giska förutsättningarna för en överföring av ansvaret för undervisning av psykiskt utvecklingsstörda måste etableras, innan ett primärkommunalt överlagande av ansvaret kan ske.

Landstingsförbundet anser det viktigt att den kompelens som finns hos olika huvudmän las till vara samtidigt som komvux organisafionsmöjlighe-ter utnyttjas. Särvux bör kunna ingå i komvux. Såväl kommuner som landsting skall kunna anordna särvux. Den som anordnar särskola bör anordna även särvux.


26


 


Skälen för mitt förslag: Min slutsats av den splittrade remissopinionen är alt man måste betona dels vuxenutbildningsprofilen för den kommande nya utbildningen, dels sambandet med särskolan.

Att särvux är en utbildning för vuxna, som så långt det är möjligt skall organiseras och läggas upp som motsvarande verksamhet i gmndvux och komvux, bör framgå tydligt av vuxenutbildningslagen. Jag återkommer strax till förslag i denna fråga. Vuxenutbildningsprofilen bör också betonas i de föreskrifter som del ankommer på regeringen att utfärda i form av läroplan och förordningar.

Sambandet med särskolan ser jag som en praktisk fråga. Undervisningen i särvux kommer i många fall att fullgöras av särskolans lärare. Om huvudmannaskapet för särskolan och för särvux följs åt, blir det färre administrativa problem. Särvux bör därför anordnas av landstingskommu­ner.

När det gäller organisationen på skolenheter skall övrig kommunal ut­bildning för vuxna ingå i en vuxenutbildningsenhel. Om huvudmannens vuxenutbildning inte har tillräcklig omfattning för en vuxenutbildningsen­hel, skall vuxenutbildningen ingå i en gymnasieenhet eller, om sådan också saknas, i en skolenhet under ledning av en rektor i grundskolan.

Jag förordar att särvux normall skall ingå i en skolenhet under ledning av en rektor i särskolan, eftersom ingen vuxenutbildningsenhel ännu har inrättats i någon landstingskommun. Det bör stå landstingskommunerna fritt att, om de önskar ytterligare betona särvux karaktär av vuxenutbild­ning, låta särvux ingå i samma gymnasieenhel som komvux.

Detta synsätt innebär att ansvaret för särvux bör läggas på omsorgs­nämnden med rätt för landstingskommunen atl föra över ansvaret på utbildningsnämnden.

Jag vill för säkerhets skull betona i detta sammanhang atl den organisa­toriska tillhörigheten som väljs för särvux inte skall innebära alt särvux är bundet till en viss skolenhets lokaler. Liksom för all kommunal utbildning för vuxna är ansvaret för att tillhandahålla lämpliga lokaler en rent kommu­nal angelägenhet. Ett lokalmässigt samband mellan särvux och annan vuxenutbildning är ofta naturligt och önskvärt.

I klarhetens namn vill jag också betona att den organisatoriska tillhörig­heten inte heller får ha någon belydelse för fillämpningen av vuxenutbild­ningens mål.

Om ansvaret för särskolan överförs från landstingskommun fill kom­mun, i enstaka fall eller generellt, bör normalt särvux följa med. I sådana fall skall särvux karaktär av vuxenutbildning leda till atl verksamheten skall ingå i kommunens utbildning för vuxna och att ansvaret därmed läggs på skolstyrelsen.


Prop. 1987/88:113


3.3 Tillämpning av regelsystemet för kommunal utbildning för vuxna


Mitt förslag: Läroplanen för kommunal och statlig utbildning för vuxna (Lvux 82) skall i fillämpliga delar gälla för särvux.


27


 


SÖ:s förslag: Vuxenutbildningens allmänna mål bör gälla för särvux. Komvux, grundvux, statens skolor för vuxna och särvux skall ulgöra olika ulbildningsformer inom en gemensam ram.

Remissinstanserna: Alla som yttrat sig beträffande tillämpningen av vuxenutbildningens allmänna mål tillstyrker.

Skälen för mitt förslag: Enligt min mening är det självklart att tillämpa vuxenutbildningens allmänna mål på särvux på samma sätt som på all annan vuxenutbildning. Särvux bör, så långt det är möjligt med hänsyn fill målgruppen, utformas som en parallell till den kompetensinriklade vuxen­utbildning som övriga vuxna medborgare har tillgång till inom ramen för den kommunala och statliga utbildningen för vuxna. Regelsystemet i vuxenutbildningslagen, läroplanen och vuxenutbildningsförordningen m. fl. förordningar bör vara gemensamt i så stor utsträckning som möjligt.


Prop. 1987/88:113


3.4 Särskilda mål och målgrupper för särvux

SÖ har förslagit formuleringar av särskilda mål för särvux och angett målgrupper. Remissinstanserna har tillstyrkt detta. En klar målinriktning poängteras av flera liksom vikten av att rekrytera dem som tidigare inte alls deltagit i någon grundläggande utbildning.

För egen del anser jag alt det i likhet med vad som gäller i övrigt för den kommunala och statliga utbildningen för vuxna bör fastställas dels särskil­da mål, dels målgrupper för särvux. De bör ingå i mål och riktlinjer i Lvux 82, som det ankommer på regeringen alt fastställa. Jag räknar med att det skall kunna ske på grundval av de förslag som har lagts fram av SÖ med de ändringar som motiveras av mina förslag i dag.

3.5 Kostnadsfri undervisning

Mitt förslag: Undervisningen i särvux skall vara kostnadsfri för deltagarna. På den nivå som är jämförbar med gmndvux skall läro­medlen vara kostnadsfria för eleverna. När det gäller läromedel för elever på den nivå som är jämförbar med komvux får huvudmannen besluta alt deltagarna helt eller delvis själva skall bekosta sådana läroböcker, arbetsmaterial, skrivmaterial och andra undervisnings­hjälpmedel, som de använder för eget bruk och får behålla.


SÖ:s förslag: Läromedel skall bekostas av de studerande själva om inte enskild kommun beslutar annat.

Skälen för mitt förslag: Undervisningen är kostnadsfri i både gmndvux och komvux. I gmndvux skall även läromedlen tillhandahållas fritt. Delta­garna i komvux kan däremot få bekosta sina läromedel eller betala en avgift. Dessa regler bör ha en motsvarande tillämpning beträffande särvux, vilket innebär att läromedel skall fillhandahållas fritt även i särvux upp t. o. m. en nivå motsvarande särskolans årskurs 6 och att deltagare därefter


28


 


kan få betala för läromedel om huvudmannen beslutar det. En regel av denna innebörd bör las in i vuxenutbildningslagen.


Prop. 1987/88:113


3.6 Information, rekrytering, intagning m. m.

Mitt förslag: Psykiskt utvecklingsstörda skall ha rätt alt i mån av plats las in i särvux enligt gällande behörighets- och urvalsregler, oavsett i vilken landstingskommun utbildningen anordnas. Sökande som mycket väl skulle kunna delta i samma slags utbildning i hem­landstingskommunen skall dock inte kunna kräva atl få gå i en annan landstingskommuns särvux.

När en elev har tagits in i särvux i en annan landstingskommun skall hemlandstingskommunen betala s. k. interkommunal ersätt­ning till den andra landstingskommunen. Om en landstingskommun har överlåtit till en kommun att anordna särvux, skall interkommu­nal ersättning i stället betalas till den kommunen.

Motsvarande skall gälla beträffande kommuner som inte hör till någon landstingskommun.

Den lokala styrelsen för särvux skall besluta om intagning i sär­vux.


Skälen för mitt förslag: Enligt vuxenutbildningslagen är kommunerna och landstingskommunerna skyldiga atl främja vuxnas deltagande i utbild­ning. När detta förslag lades fram av min företrädare (prop. 1983/84:169, UbU 1984/85:1, rskr. 11) betonade hon att skyldigheten avser även en skyldighet alt informera om de olika utbildningsmöjligheter som samhället erbjuder de vuxna. Genom det s. k. schablontillägget lämnas statsbidrag till bl. a. information om vuxenutbildning och uppsökande verksamhet. Atl en kompetensinriktad vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda nu tillkommer bör underlätta för dessa vuxna atl genom kommunernas infor­mation och rekrytering hitta vägen till en utbildningsform som motsvarar deras behov och intressen, oavsett om delta är kompetensinriktad utbild­ning eller folkbildning.

Vid intagning till särvux bör i princip samma regler gälla som för komvux. Där finris inga elevområden och interkommunal ersättning skall utbetalas. Det normala blir att landstingskommuner är huvudmän.

Jag vill särskilt poängtera huvudregeln att det är den studerande själv som skall bestämma, var studierna skall bedrivas, och alt valet får gmndas på praktiska avgöranden såsom lämpliga kommunikationer och lämplig veckodag eller tidpunkt. Av vikt kan också vara t. ex. att en studerande vill studera tillsammans med någon arbetskamrat där kamraten är bosatt. Endast sökande som saknar beaktansvärda skäl att vilja studera på annat håll än där de är kyrkobokförda, skall kunna förvägras intagning av den anledningen. Denna fråga kommenteras också i specialmötiveringen.

När det gäller grundvux är det skolstyrelsen som avgör frågor om antagning. För komvux finns en särskild intagningsnämnd. Jag har inte


29


 


funnit skäl att föreslå någon särskild inlagningsnämnd för särvux utan förordar att ansvaret för intagningen till särvux läggs på den lokala styrel­sen.

I likhet med vad som gäller beträffande intagning till komvux bör rege­ringen få utfärda föreskrifter om behörighet och urval. Jag ämnar återkom­ma till regeringen med förslag i denna del. För riksdagens information vill jag dock nämna följande.

Intagning till grundvux och komvux får ske sedan skolplikten har upp­hört samt, för studier på gymnasial nivå, vid 18 års ålder.

.Den särskilda skolplikten, som gäller för bl. a. elever i särskolan, upphör vid utgången av vårterminen det kalenderår då eleven fyller 17 är. Därefter finns en ovillkorlig rätl för dessa elever till utbildning i yrkessärskolan intill utgången av vårterminen det kalenderår då vederbörande fyller 21 år samt rätt att fortsätta påbörjad utbildning lill utgången av vårterminen det kalen­derår då eleven fyller 23 år.

Med hänsyn härtill och till alt yrkessärskolan numera är frivillig bör enligt min mening gränsen för intagning till särvux sällas till höstterminen del år då den sökande fyller 21 år.

I likhet med vad som gäller beträffande komvux, bör intagningsmyndig­heten ha rätt alt medge undantag från ålderskravet, om särskilda skäl föreligger.

Bestämmelser om rätt att tas in i särvux, om interkommunal ersättning och om beslutande organ bör las in i vuxenutbildningslagen.


Prop. 1987/88:113


3.7 Studietidens längd m. m.

Mitt förslag: Regeringen får utfärda föreskrifter om studietidens längd i särvux.

Undervisningen för en elev i särvux skall avslutas, om eleven inte på elt tillfredsställande sätt tillgodogör sig ytterligare utbildning. Den lokala styrelsen skall besluta i denna fråga.


Skälen för mitt förslag: Hittills har tiden med timersättning varit begrän­sad i grundvux. I årets budgetproposition (prop. 1987/88:100, bil. 10, C 1, s. 179) föreslås atl studietiden skall begränsas i stället. På samma sätt bör studietiden begränsas även för särvux, bl. a. för att markera atl deltagande i särvux aldrig får bli en sysselsättningsterapi. För dem som t. ex. övergår från studier i särvux till studier i grundvux bör begränsningen av studieti­den avse den sammanlagda tiden i särvux och grundvux.

Om en elev i grundvux inte gör tillfredsställande framsteg skall undervis­ningen enligt föreskrift i 3 kap. 6 § vuxenulbildningslagen avslutas. Även på denna punkt bör regelsystemet för särvux överensstämma med vad som redan gäller för grundvux.

Bestämmelser i dessa frågor bör alltså las in i vuxenutbildningslagen.


30


 


3.8 Utbildningsprogrammet för särvux


Prop. 1987/88:113


Mitt förslag: Särvux får anordnas för den som är psykiskt utveck­lingsstörd och saknar sådana grundläggande färdigheter i läsning, skrivning eller räkning som normall uppnås på grundsärskolans mellanstadium. Utöver dessa grundläggande ämnen bör undervis­ningen kunna omfatta samhällsorienterande och naturorienterande moment upp till en nivå som motsvarar vad som normall uppnås i årskurs 6 i grundsärskolan. För utvecklingsstörda som är kommuni-kationshandikappade t.ex. på grund av flerhandikapp får särvux också omfatta undervisning som syftar lill atl de skall tillägna sig ett fungerande kommunikationssätt.

Vidare får särvux omfatta frislående kurser som syftar lill kompe­tens motsvarande grundsärskolans högstadium.

Innehållet skall vuxenanpassas.

Undervisning på hemspråk får förekomma. Den skall kombineras med undervisning i svenska som andraspråk.

Regeringen får besluta i vilka ämnen undervisning får anordnas inom särvux.

Den lokala styrelsen får besluta vilken utbildning som skall anord­nas i särvux.


SÖ:s förslag: Särvux skall omfatta såväl frislående kurser i enstaka ämnen som fullständig grundutbildning motsvarande den obligatoriska skolan, både träningsskolan och grundsärskolan, samt kompletterande eller fullständig yrkesutbildning. Beträffande hemspråk och svenska som andraspråk överensstämmer SÖ:s förslag med mitt förslag.

Remissinstanserna: De som yttrat sig tillstyrker i princip förslaget. Några konstaterar med tillfredsställelse all undervisningen kan syfta till all hålla kvar redan uppnådda färdigheter.

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) anser att utbildningen bör syfta högre än särskolans kursplaner eftersom en eftermognad ofta sker.

Landstingsförbundet anser atl särvux bör omfatta motsvarigheten till A-, B- och C-nivå inom träningsskola och yrkessärskola.

Skäl och kommentarer till förslaget: Mot bakgrund av innebörden i begreppet kompetensinriktad utbildning är det enligt min mening självklart alt göra vissa begränsningar i förhållande lill vad som kan ha förekommit inom försöksverksamheten. Etl av särdragen i annan kompetensinriktad utbildning är atl varje individ i princip inte får delta i samma utbildning mer än en gång. Att "gä om" är möjligt, under förutsättning att man kan delta i en undervisningsgrupp som ändå är i verksamhet utan atl man utestänger någon annan. Detta leder för särvux del till alt utbildning som siktar till atl bibehålla redan uppnådda kunskaper och färdigheter inte kan ingå i sär­vux.

Atl särvux skall leda lill en kompelens för fortsalt utbildning innebär alt målgruppen utgörs av personer som bedöms kunna tillgodogöra sig utbild­ning med detta syfte. Del är inte alltid möjligt att i förväg avgöra i vilken


31


 


utsträckning en utvecklingsstörd person kan tillägna sig ny a kunskaper och     Prop. 1987/88:113 färdigheter. En diagnostisering bör äga rum under den inskolningsperiod som enligt Lvux 82 alllid bör inleda studier i vuxenutbildningen.

Särvux skall vara en parallell till grundvux och komvux. Innehållet i grundvux och komvux är begränsat i förhållande till innehållet i undervis­ningen i gmndskolan. Särvux bör begränsas på samma sätt i förhållande till särskolan.

I särvux bör få anordnas undervisning som svarar mot vad som erbjuds i grundvux, dvs. läsning, skrivning och räkning saml samhällsorienterande och naturorienterande moment upp t. o. m. nivån för årskurs 6 i grundsär­skolan. Utvecklingsstörda är ofta dubbelhandikappade och kan därigenom ha nedsatt förmåga eller sakna förmåga alt kommunicera trots atl deras begåvningshandikapp i sig inte gör delta omöjligt. Särvux bör därför också få omfatta undervisning i kommunikation (språk- och begreppsutveckling).

Vuxna utvecklingsstörda som inte är svenskspråkiga bör till en början kunna få undervisning på sitt modersmål (hemspråk). Sådan undervisning skall liksom i grundvux kombineras med undervisning i svenska som andraspråk. En kommuns skyldighet alt anordna svenskundervisning för ' invandrare (grund-sfi) bör i normalfallet inte avse personer som har delta­git i särvux, eftersom de fömtsatts ha fått sitt behov av undervisning i svenska som andraspråk tillgodosett där. Detta ställningstagande föranle­der en ändring i lagen (1986:159) om gmndläggande svenskundervisning för invandrare. Jag återkommer strax med förslag härom.

Utöver en nivå som svarar mot grundvux bör särvux få omfatta under­visning som svarar mot vad som erbjuds på grundskolenivån i komvux. Fristående kurser, som är en vuxenanpassning av högstadienivån i grund­särskolan, bör få anordnas i ämnen som även kan förekomma inom komvux. Jag ämnar återkomma till regeringen med förslag i denna fråga. För riksdagens information vill jag nämna atl kurser bör få anordnas i ämnena svenska, svenska som andraspråk, matematik, religionskunskap, samhällskunskap, historia, geografi, naturkunskap, engelska och maskin­skrivning.

Inom vuxenutbildningen tillhör alla estetiska ämnen och liknande folk­bildningens ansvarsområde. Denna princip bör tillämpas även beträffande särvux.

Dessa ställningstaganden innebär inte att utvecklingsstörda vuxna, som inte kan tillgodogöra sig utbildning motsvarande grundsärskolan eller som inte vill ha eller behöver en kompetensinriktad utbildning av del slag som särvux skall erbjuda, kommer att stå utan vuxenutbildning. Särvux uppgift är enbart att komplettera den vuxenutbildning som redan finns och som kan anordnas av andra. Folkbildningen, både folkhögskolan och inte minst studieförbunden, gör värdefulla insatser med utbildning speciellt riktad till utvecklingsstörda. Delvis utgår särskilda tilläggsstatsbidrag för detta. Sär­vux skall, i likhet med gmndvux och komvux, inte gå in på folkbildningens område.

Jag vill också något kommentera SÖ:s förslag vad gäller yrkesutbildning
för vuxna psykiskt utvecklingsstörda. SÖ förordar ett myckel nära sam­
band med yrkessärskolan. Många remissinstanser delar denna uppfattning.
  32


 


Enligt min mening måste denna fråga analyseras ytterligare. Jag avser, Prop. 1987/88:113 efter samråd med statsrådet Göransson, alt föreslå regeringen alt uppdra åt SÖ att bedöma i vilken utsträckning vuxna har behov av en utbildning, som motsvarar yrkessärskolan, samt överväga former, finansiering och statsbidragskonstruktion för en eventuell motsvarighet för vuxna till yr­kessärskolan.

I sammanhanget vill jag framhålla alt yrkesutbildning inom ramen för komvux givetvis står öppen för dem som bedöms kunna tillgodogöra sig en sådan utbildning. Det bör vara möjligt all inom nu gällande regelsystem anordna yrkeskurser i komvux som i viss mån är anpassade efter psykiskt Utvecklingsstörda vuxnas behov. Kurser kan efter beslut av den lokala styrelsen anpassas genom att man utnyttjar den s. k. särskilda delramen för att utöka timplanen med upp till 10% och genom att man anordnar kurser med lägre deltagarantal än normall, dock lägst fem.

När det gäller den rättsliga regleringen anser jag det tillräckligt all i själva lagen ange vilka grupper särvux får anordnas för. Däremot anser jag det inte behövligt atl i lagen avgränsa vilka ämnen som skall få förekomma i särvux. Del bör få ankomma på regeringen alt utfärda föreskrifter härom.

3.9 Kursplaner och timplaner

SÖ har förslagit alt utbildningen efter diagnostisering under en inskolnings­period skall planeras för den enskilda deltagaren med utgångspunkt i särskolans kursplaner. Särskilda riksgiltiga kursplaner utarbetas inte enligt SÖ på grund av deltagarnas varierande behov.

För min del anser jag att följande principer bör gälla beträffande kurspla­ner och timplaner för särvux:

-     Undervisningen upp till en nivå motsvarande grundsärskolans årskurs 6
skall inte utgöra separata ämnen ulan ses som en helhet.

-    För de fristående ämneskurserna på högsladienivå skall särskilda kurs­planer fastställas för varje ämne av SÖ genom atl en vuxenanpassning görs av grundsärskolans kursplaner.

-    Timplaner skall också fastställas av SÖ för ämneskurserna. Det skall ske efter riktlinjer från regeringen.

Både SÖ och remissyttrandena betonar eftertryckligt all särvux måste ha en vuxenulbildningsprofil. Från studieförbundshåll uttrycks en oro för att särvux inte kommer att skilja sig tydligt från folkbildning. Mot denna bakgrund anser jag att likheten mellan särvux och övrig kommunal utbild­ning för vuxna bör framgå även genom all kursplaner och timplaner finns för särvux på motsvarande sätt som för grundvux och komvux. I grundvux ses undervisningen upp t.o.m. en nivå motsvarande årskurs 6 som en helhet utan ämnesindelning. I komvux finns vuxenanpassade kursplaner för de fristående ämneskurserna.

Jag delar SÖ:s uppfattning atl utbildningen skall planeras för varje
deltagare särskilt. Detta slår inte i något motsatsförhållande till en ordning
med centrala kursplaner. Jag utgår liksom SÖ från att deltagarna i särvux
har mycket olikartade behov av utbildning. Kursplanerna för ämneskur-
serna bör vara den ram inom vilken undervisningen får bedrivas.
               33

3    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 113


Enligt regeringens riktlinjer skall timplanerna för komvux ulgöra 50% av motsvarande undervisning i grundskolan och gymnasieskolan. Med hän­syn till alt målgruppen för särvux har större behov av lärarhandledning än vad normalbegåvade vuxna har, måste procentsatsen sältas högre beträf­fande särvux. SÖ bör få i uppdrag alt komma in med förslag lill vilka riktlinjer som skall gälla.

Det ankommer på regeringen atl utfärda föreskrifter beträffande faststäl­landet av kursplaner och limplaner.


Prop. 1987/88:113


3.10 Betygsfrågor

Mitt förslag: För utbildning i särvux upp lill en nivå motsvarande grundsärskolans årskurs 6 skall intyg utfärdas till den som önskar det.

Efter avslutad ämneskurs skall betyg sältas enligt den tvågradiga betygsskalan Godkänd eller Icke godkänd. Det bör vara möjligt för rektor alt besluta att betyg skall bytas ut mot intyg även efter ämneskurser, om det finns särskilda skäl.

Skälen för mitt förslag: I annan kompetensinriktad utbildning sätts i princip alllid betyg efter avslutad utbildning. Grundvux är elt undantag från huvudregeln. Där ges i stället intyg till den som så önskar. Efter grundskolekurser i komvux sätts betyg enligt en tvågradig betygsskala, Godkänd och Icke godkänd.

Motsvarande system bör tillämpas inom särvux. Dock bör det vara möjligt för rektor att, precis som kan ske i grundsärskolan, besluta alt intyg skall utfärdas i stället för betyg om någon deltagare föredrar det, om betyg inte kan sättas eller om kursen inte kan betraktas som slutförd.

Inom komvux skall slutbetyg, som ger grundskolekompelens, utfärdas när en studerande har slutfört utbildning i alla ämnen som är obligatoriska för slutbetyg. Något motsvarande bör inte införas beträffande särvux. Det bör vara tillräckligt att utfärda ett samlat belygsdokument av samma slag som kan förekomma i komvux. Ett sådant belygsdokument bör omfatta betyg och intyg på den utbildning i särvux som den studerande själv vill ha dokumenterad på delta sätt.

3.11 Undervisningens organisation

Mitt förslag: Särvux skall i princip bedrivas som deltidsstudier.


SÖ:s förslag överensstämmer i stort sett med mitt förslag. Behovet av flexibilitet betonas.

Remissinstanserna: Stockholms läns landstingskommun konstaterar att resurserna har varit så små och efterfrågan så stor under försöksperioden


34


 


att antalet timmar per elev blivit för lågt och antalet undervisningstillfällen för få.

ABF menar att studieförbunden likaväl som särvux skulle kunna anord­na enskild undervisning men hindras genom bidragsbeslämmelsernas ut­formning. Bestämmelserna borde ändras. Sker inte detta är del näst bästa alternativet att särvux anordnar den enskilda undervisningen.

Skälen för mitt förslag: Huvudmannen bör ha stor frihet att organisera undervisningen med hänsyn lill individuella behov. Föratt betona behovet av kontinuitet i undervisningen bör två undervisningstillfällen per vecka föreskrivas som undre gräns. En övre gräns bör också sältas. Den bör vara densamma som gäller för studier i grundvux, dvs. högst halvtid. Jag vill i sammanhanget erinra om att regeringen har föreslagit en ändring av defini­tionen av dellid i grundvux till atl avse högst 20 timmar per vecka fr. o. m. den I juli 1988 (prop. 1987/88:100 bil. 10, C I, s. 179).

För riksdagens information vill jag nämna alt all särvux enligt min uppfattning bör vara gruppundervisning, men i likhet med vad som gäller beträffande grundvux bör det vara möjligt atl anordna enskild undervis­ning, om det finns särskilda skäl till del. En strävan bör dock vara alt den enskilda undervisningen så småningom skall övergå i gruppundervisning.

Det bör ankomma på regeringen att utfärda föreskrifter i dessa frågor.


Prop. 1987/88:113


3.12 Timersättning m. m.

Mitt förslag: Den som tar ledigt från etl arbete för alt studera i särvux och därigenom får löneavdrag skall ha rätl till timersättning enligt i princip samma regler som gäller för den högre timersättning­en vid grundvuxstudier. Ersättningen bör från beskattnings- och socialförsäkringssynpunkt likställas med ersättning för studier vid grundvux.


SÖ:s förslag överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: Centrala studieslödsnämnden tillstyrker SÖ:s för­slag. Kostnaderna bör betalas med skattemedel. Riksförsäkringsverket påpekar alt den sjukpenninggrundande inkomsten inte skall sänkas för en försäkrad som genomgår gmndvux och uppbär timersättning för studierna. Bestämmelsen bör utvidgas att gälla även studerande i särvux.

Skälen för mitt förslag: Av utvecklingsstörda vuxna har enligt SÖ ca 14% inkomst av arbete. När det gäller timersättning bör studier i särvux vara helt jämställda med studier i grundvux för deltagare som lar ledigt från elt arbete och får löneavdrag. I övrigt bör ingen ersättning utgå.

I skattehänseende bör samma regler tillämpas som beträffande timer­sättning vid grundvuxstudier. Dessa innebär att ersättningen är skatteplik­tig, att den som betalar ut ersättningen är skyldig att göra skatteavdrag för betalning av mottagarens preliminära A-skatt och att vuxenutbildnings-nämnden är skyldig att lämna kontrolluppgift på utbetalda belopp. Vidare bör ersättning för studier i särvux från socialförsäkringssynpunkl likställas


35


 


med ersättning för studier i grundvux. Mina förslag beträffande dessa frågor föranleder mindre ändringar i bl. a. kommunalskaltelagen (1928:370), taxeringslagen (1956:623) och lagen (1962:381) om allmän försäkring. Jag återkommer strax med förslag härom.

I detta sammanhang vill jag också föreslå en justering i kungörelsen (1973:1125) om skatteavdrag för sjukpenning m. m. Enligt beslut av riksda­gen (prop. 1986/87:100 bil. 10, E 5, SfU-11, rskr. 176) har timstudiestöd och dagstudiestöd i form av inkomstbidrag ersatts av korttidsstudieslöd. Detta föranleder en följdändring av formell natur i I § i kungörelsen.


Prop. 1987/88:113


3.13 Lärare

Mitt förslag: Del skall vara möjligt att inrätta särskilda tjänster som lärare i skolväsendet i kommunen för undervisning inom särvux.

SÖ:s förslag: Kompetenskraven för lärare i särvux bör utgå frän behörig­hetsvillkor för särskolan. Lärare som uppfyller dessa krav samt har erfa­renhet av vuxenutbildning bör beredas företräde till tjänst inom särvux.

Remissinstanserna: De som yttrat sig tillstyrker SÖ:s förslag.

Skälen för mitt förslag: De studerandes utbildningsbehov skall vara avgörande vid valet av lärare.

Jag räknar inte med alt del kommer att bli möjligt alt i någon större utsträckning anställa speciella lärare för tjänstgöring inom särvux. I flerta­let fall kommer undervisningen sannolikt att handhas av lärare som också tjänstgör i särskolan, eventuellt i grundskolan som speciallärare. Trots detta anser jag att man bör öppna möjligheten att inrätta särskilda lärar­tjänster för särvux. I likhet med vad som gäller för grundvux och komvux bör dessa tjänster inrättas enligt föreskrifter i förordningen (1975:337) om tjänster som lärare i skolväsendet i kommun. För behörighet lill tjänsterna bör utbildning i specialpedagogik och erfarenhet av vuxenutbildning vara ett krav.

Det bör ankomma på regeringen att utfärda de närmare föreskrifter som behövs för atl mitt förslag skall kunna genomföras.

3.14 Skolledningsresurser och undervisningsresurser


Mitt förslag: Skolpoäng och skolledningsresurser skall beräknas för särvux enligt samma principer som för grundvux och komvux. Skol­ledningsresurserna får utnyttjas för skolledare och lärare med spe­cialfunktioner på i princip samma sätt som i grundvux och komvux. Del skall finnas en studierektor med ansvar för särvux närmast under rektor i den skolenhet där särvux ingår.

Särvux skall ingå i den ordning för fördelning av undervisnings­timmar mellan kommunerna som sedan den I juli 1987 tillämpas för grundvux och komvux.


36


 


SÖ:s förslag berör dessa frågor helt kortfattat eftersom enbart principbe­slut föreslås. SÖ:s beräkningar ansluter lill vad som gäller beträffande grundvux, nämligen alt skolledningsresursen skall beräknas som för grundvux och att statsbidrag skall lämnas för antalet utnyttjade timmar inom en av länsskolnämnden fastställd ram.

Remissinstanserna: Landstingsförbundet förordar att varje länsskol-nämnd får en pott med slalsbidragstimmar och särskilda resursbidrag alt fördela till huvudmän som anordnar särvux.

Skälen för mitt förslag: Särvux bör även pä dessa punkter inordnas i de system som gäller för övrig kommunal utbildning för vuxna.

De förslag jag har lagt fram i dag innebär flera genomgripande olikheter jämfört med försöksverksamheten med särvux. Därmed råder osäkerhet t. ex. om hur många som kommer att efterfråga särvux i dess nya form som kompetensinriktad utbildning. Mot den bakgrunden anser jag atl undervis-ningstimmarna för särvux bör specialdestineras för sitt ändamål genom atl omfördelningar mellan särvux och grundvux eller komvux inte tillåls.


Prop. 1987/88:113


3.15 Statsbidragsfrågor

Mitt förslag: Statsbidrag för särvux skall inordnas i det nya schablo­niserade statsbidragssystem som för närvarande förbereds av rege­ringen och avses träda i kraft för grundvux och komvux den I juli 1988.

I likhet med vad som gäller för grundvux och komvux skall statsbidrag - utöver för undervisningsresurser och skolledningsre­surser - utgå med ett schablontillägg. Användningsområdet skall överensstämma med vad som gäller för grundvux.

Bidrag lill lokal skolutveckling skall också utgå enligt samma principer som för grundvux och komvux.

Bidrag till stödåtgärder för hörselskadade, synskadade eller rörel­sehindrade studerande i särvux skall tills vidare utgå efter beslut av SÖ på samma sätt som för grundvux och komvux.

Statsbidragen till särvux skall utgå med 100%.


SÖ:s förslag: SÖ räknar med ett schablontillägg på 15%. Syo måste knytas till utbildningen. SÖ betonar vikten av information till dem som överväger att söka sig till särvux. Syoinsalser tillsammans med kompe­tensinriktad utbildning kan vara elt verksamt medel all bryta den i dag dominerande tendensen alt allt fler utvecklingsstörda får sin sysselsättning vid dagcentra. De berördas förutsättningar alt komma ul i arbetslivet kan påtagligt förbättras.

Fortbildning i vuxenpedagogik med särskild inriktning pä psykiskt ut­vecklingsstörda vuxna är nödvändig. Den bör kunna tillgodoses inom ramen för den reguljära personalutvecklingen.

Medel för stödåtgärder föreslås utgå enligt likartade principer som för komvux/grundvux.


37


 


Remissinstanserna: Socialstyrelsen och AMS framhäver vikten av syoin­salser. TCO tillstyrker förslaget om syo. SACO/SR anser all ett schablon­tillägg på 15 % är otillräckligt för denna målgrupp.

En landstingskommun framhåller atl omsorgspersonalen bör medverka i fortbildningsinsatser för all personal som skall ansvara för undervisningen. RFPB uttalar atl enskilda studiedagar inte kan anses tillfyllest.

Skälen för mitt förslag: Även beträffande statsbidragen bör regelsyste­met i största möjliga utsträckning överensstämma med vad som tillämpas för övrig kommunal utbildning för vuxna. Det innebär atl det bör utgå statsbidrag med elt schabloniserat belopp per undervisningstimme och ett schabloniserat belopp för skolledningsresurser inkl. resurser för special­funktioner.

Inom både grundvux och komvux utgår statsbidrag med etl s. k. scha­blontillägg om 15%. Användningsområdet för schablontilläggel inom grundvux är information om vuxenutbildning, uppsökande verksamhet, studiehandledning, syo, studiebesök, kurativa insatser, tolkning och stöd­undervisning. Jag förordar alt statsbidrag utgår för schablontillägg för särvux med samma omfattning och konstruktion som gäller för grundvux. Schablontilläggel för särvux bör vara specialdeslineral lill särvux genom alt överföringar mellan särvux och grundvux eller komvux inte tillåls.

Statsbidrag till lokal skolutveckling utgår beträffande grundvux och komvux med 1,67% av lönekostnaderna för skolledare och lärare. Bidra­gen är avsedda för personalutveckling och lokalt utvecklingsarbete. Även för särvux bör statsbidrag utgå enligt samma procentsals och för samma ändamål.

Enligt gällande föreskrifter för grundvux och komvux lämnas statsbidrag till skolskjutsar, personell assistans och andra stödåtgärder, dock inte tekniska hjälpmedel, för hörselskadade, synskadade eller rörelsehindrade studerande. SÖ fastställer belopp i varje särskilt fall efter ansökan av kommunen. Jag har beräknat medel för en höjning av anslagsposten till stödåtgärder med 235000 kr. med anledning av atl särvux införs. Jag vill i detta sammanhang erinra om alt min företrädare redan i propositionen om kommunal och statlig utbildning för vuxna (prop. 1983/84:169) förordade att en försöksverksamhet borde inledas i syfte atl finna vägar att decentra­lisera besluten om stödåtgärder.

Statsbidragen till komvux minskas med 2 eller 20%. För statsbidragen lill grundvux görs ingen sådan minskning. Särvux bör följa samma regler som grundvux härvidlag.


Prop. 1987/88:113


3.16 Ikraftträdande

Mitt förslag: De nya reglerna orn en ny kompetensinriktad vuxenut­bildning för psykiskt utvecklingsstörda skall träda i kraft den I juli 1988.


Skälen för mitt förslag: Del framgår av flertalet remissyttranden all


38


 


införandel av en reguljär kompetensinriktad vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda är en efterlängtad och angelägen reform. Den bör därför träda i kraft snarast möjligt. Jag ser inga hinder att särvux i sin nya form startar den I juli 1988.

Det första året kan emellertid behöva bli något av elt övergångsår. Det ankommer på regeringen att utfärda de tillfälliga föreskrifter eller över­gångsregler som kan komma att behövas. Bl. a. är del enligt min mening inte realistiskt all kräva atl vuxenanpassningen av särskolans kursplaner skall vara klar till läsåret 1988/89. Inom SÖ pågår för närvarande en översyn av särskolans läroplan bl. a. vad gäller innehållet i undervisning­en. Särskolans nya läroplan beräknas träda i kraft den 1 juli 1989. Arbetet med vuxenanpassning av kursplanerna bör bedrivas parallellt med läro­plansarbetet för särskolan.


Prop. 1987/88:113


3.17 Omfattningen av särvux budgetåret 1988/89

Mitt förslag: Jag förordar att den totala omfattningen av särvux under budgetåret 1988/89 skall vara 55000 limmar. Jag förordar också alt en genomföranderesurs utgår.

Skälen för mitt förslag: Den reformram om 15 milj. kr. som regeringen enligt 1988 års budgetproposition (prop. 1987/88:100 bil. 10, s. 180) har avsatt för särvuxreformen bör i största möjliga utsträckning anslås till undervisningslimmar.

Mina förslag i dag om en ny kompetensinriktad vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda innebär i många stycken genomgripande nyhe­ter i förhållande till vad som har förekommit inom den försöksverksamhet som har bedrivits sedan budgetåret 1970/71. För all underiätta genomfö­randel av dessa förändringar och ge utrymme lill viss fortbildning i vuxen­pedagogik bör en särskild resurs avsättas under de första åren. Medlen bör disponeras av SÖ och länsskolnämnderna enligt senare beslut av regering­en. Jag har beräknat 200000 kr. för ändamålet under budgetåret 1988/89, 500000 kr. under budgetåret 1989/90 och 200000 kr. under budgetåret 1990/91.


3.18 Kostnader budgetåret 1988/89

Jag har beräknat kostnaderna för särvux med den föreslagna utformningen och omfattningen till sammanlagt 14000000 kr. Detta belopp bör tillföras förslagsanslaget C I. Bidrag fill kommunal utbildning för vuxna utöver det belopp som har föreslagits i budgelproposifionen 1988 (prop. 1987/88:100 bil. 10).

Jag har vidare beräknat kostnaderna för timersättning vid särvuxstudier till 1 000000 kr. Detta belopp bör tillföras förslagsanslaget E 6. Timersätt­ning vid vissa vuxenutbildningar utöver del belopp som har föreslagils i budgetpropositionen 1988.


39


 


4 Upprättade lagförslag,                                 Prop. 1987/88:113

1 enlighet med det anförda har inom utbildningsdepartementet upprät­tats förslag till

1.   lag om ändring i vuxenutbildningslagen (1984:1118)

2.   lag om ändring i lagen (1986:159) om grundläggande svenskunder­visning för invandrare,

3.   lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

4.   lagom ändring i taxeringslagen (1956:623),

5.   lagom ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

6.   lag om ändring i lagen (1987:1321) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

7.   lag om ändring i kungörelsen (1973:1125) om skatteavdrag från sjukpenning mm.

•Jag har beträffande utformningen av lagförslagen under 3, 4 och 7 samrått med chefen för finansdepartementet och beträffande utform­ningen av lagförslagen under 5 och 6 med chefen för socialdepartemen­tet.

Lagförslagen under 1, 2, 5 och 6 kräver inte lagrådets hörande. Lagför­slagen under 3, 4 och 7 är av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

5 Specialmotivering

Förslaget till lag om ändring i vuxenutbildningslagen (1984:1118)

Den nya utbildningen vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) föreslås få sin huvudsakliga reglering i ett nytt kapitel, 4 a kap., i vuxenutbildningslagen. Det nya kapitlet följer omedelbart efter de två kapitel som handlar om vuxenutbildning med kommunalt huvudmanna­skap, nämligen 3 kap. (grundvux) och 4 kap. (komvux). Förslaget inne­bär också vissa ändringar i 1-4, 6 och 8 kap.

I samband med tillkomsten av vuxenutbildningslagen infördes ter­merna grundvux och komvux i lagen. För den försöksverksamhet med undervisning av vuxna psykiskt utvecklingsstörda som har bedrivits har beteckningen särvux allmänt kommit till användning. Mot den bakgrun­den anser jag att den termen bör användas i lagtexten.

I kap.

3 a § Varje landstingskommun får anordna vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) inom de ramar och på de villkor i övrigt som följer av denna lag och andra föreskrifter och beslut som meddelas av re­geringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, \fotsuarande gäller för kommuner som inte ingår i nagonlandstingskommun.

Med särvux avses sådan utbildning som syftar till att ge vuxna psykiskt utvecklingsstörda möjlighet att skaffa signompelens motsvarande den som ges i grundsärskolan.

En landstingskommun får till en kommun som ingår i landstingskom­munen överlåta att anordna särvux, om kommunen medger det och rege­ringen lämnar sitt tillstånd.

I 1 kap. 3 a § ges en översiktlig presentation av särvux. Närmare regler om uppbyggnaden m.m. fmns i 4 a kap.

Enligt första stycket får varje landstingskommun och kommun som in­
te ingår i en landstingskommun anordna särvux. På samma sätt som när
          40


 


det gäller komvux är rätten att anordna särvux inte oinskränkt (jfr    Prop. 1987/88: 113

1 kap. 3 §). En begränsning är att staten varje budgetår fastställer ramar som anges i undervisningstimmar.

I andra stycket definieras begreppet särvux. Det framgår till en början att utbildningen är avsedd för vuxna psykiskt utvecklingsstörda. Frågan om åldersgränser vid intagning av elever i särvux har kommenterats i avsnitt 3.6. Av 4 a kap. 2 § följer att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om bl.a. behörighetsvillkor. Med "psykiskt utvecklingsstörda" jämställs liksom i lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. vissa andra grupper (jfr 7 §). Jag har tidigare betonat att särvux skall vara kompe­tensinriktad på samma sätt som t.ex. komvux. Detta synsätt har kommit till uttryck i andra stycket. Kompetensen skall motsvara den som ges i grundsärskolan, jfr 6 kap. 7 § skollagen (1985:1100).

I tredje stycket anges att en landstingskommun på samma sätt som nar det gäller särskolan (jfr 6 kap. 2 § skollagen) får överlåta till en kom­mun som ingår i landstingskommunen att anordna särvux.

6 § Föreskrifterna i denna lag om rätt att delta i sådan vuxenutbildning
som avses i 2-4 §§ gäller endast dem som är kyrkobokförda i landet.

Med en persons hemkommun avses i denna lag den kommun i vilken personen är kyrkobokförd. Med hemlandstingskommun avses den lands­tingskommun till vilken hemkommunen hör.

Den nya lydelsen av första stycket innebär att även särvux omfattas av den berörda bestämmelsen.

7 § Det som i lagen sägs om psykiskt utvecklingsstörda gäller även dem
som har fått ett betydande och bestående begåvningshandikapp på grund
av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, samt per­
soner med barndomspsykos.

•Ifr specialmotlveringeti till 1 kap. 3 a §. Paragrafen överensstämmer i sak med såväl 1 kap. 8 § första stycket skollagen (1985:1100) som 1 § and­ra stycket lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utveck­lingsstörda m.n.

2 kap.

1 § Skolöverstyrelsen skall ha tillsyn över sådan vuxenutbildning som
avses i denna lag. Länsskolnämnden skall under överstyrelsen ha tillsyn
över sådan utbildning inom länet.

Ändringen innebär att de berörda skolmyndigheterna skall ha tillsyn över samtliga de vuxenutbildningsformer som regleras i vuxenutbild­ningslagen.

Närmare föreskrifter om skolöverstyrelsens och länsskolnämndernas tillsynsfunktion finns iförordningen (1981:1371) med instruktion för den statliga skoladministrationen.

2 § Kommunens skolstyrelse skall vara lokal styrelse för grundvux och
komvux som kommunen anordnar. Om en statens skola för vuxna fmns i
kommunen eller om landstingskommunen överlåtit åt kommunen att an­
ordna särvux, skall skolstyrelsen vara lokal styrelse även för sådan ut­
bildning.

Landstingskommunens utbildningsnämnd skall vara lokal styrelse för komvux som landstingskommunen anordnar.

För särvux som Landstingskommunen anordnar skall omsorgsnämn-
den vara lokal styrelse, om inte landstingskommunen beslutar att utbild­
ningsnämnden skall vara styrelse. För särvux som anordnas au en kom­
mun som inte ingår i någon landstingskommun skall omsorgsnämnden
vara lokal styrelse, om inte kommunen beslutar att uppgiften skall an­
komma på skolstyrelsen.
                                                                                     4I


 


Dessa bestämmelser gäller i den mån inte annat följer av denna eller        Prop. 1987/88: 113 annan lag eller av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Jfr specialmotiveringen till paragrafen i prop. 1984/85:37 sid. 24 f Grundläggande bestämmelser om omsorgsnämnd finns i lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.

3 § Såsom huvudmän för grundvux, komvux och särvux skall kommuner och landstingskommuner samarbeta sinsemellan och även ta till vara möjligheter till samarbete med vuxenutbildning i andra former.

Enligt den nya lydelsen skall paragrafens bestämmelser om samarbe­te gälla också för en huvudman för särvux. Vidare har den uttryckliga fö­reskriften om samarbete med gymnasieskolan tagits bort. Skälet till det­ta är att huvudmännen självfallet bör samarbeta med det offentliga skol­väsendet i alla dess former (jfr. I kap. 7 § skollagen, 1985:1100). Det sag­da gäller i synnerhet beträffande utbildningar på jämförbar nivå.

3   kap.

1 § Rätt att genomgå grundvux har den som passerat skolpliktsåldern men som i läsning, skrivning eller räkning saknar sådana färdigheter som normalt uppnäs på grundskolans mellanstadium.

Den som inte behärskar svenska språket men har grundläggande fär­digheter i att läsa och skriva på något annat språk har inte rätt att få un­dervisning i läsning och skrivning i grundvux.

Lagens Destämmelser om grundvux gäller inte vuxna som behöver un­dervisning motsvarande särskolans. Beträffande sådana vuxna gäller i stället lagens bestämmelser om särvux.

Hänvisningen i tredje stycket till lagens bestämmelser om särvux in­nebär inte någon saklig ändring ifråga om rätten att genomgå grundvux. Liksom hittills skall psykiskt utvecklingsstörda som kan följa en under­visning som motsvarar den vanliga grundskolans låg- och mellanstadier kunna tas in i grundvux.

4   kap.

5 § Den lokala styrelsen för komvux i den kommun eller landstings­kommun, som anordnar den kurs ansökan avser, avgör om sökanden skall nekas tillträde på grund av bestämmelserna i 4 § första stycket andra meningen.

Om tUlträde nekas får sökanden överklaga beslutet hos skolöversty­relsen, överstyrelsens beslut får inte överklagas.

Ändringen innebär endast en anpassning till den terminologi som an­vänds i den nya förvaltningslagen (1986:223).

4 a kap.

1 § I särvux får anordnas undervisning för dem av de psykiskt utveck­lingsstörda som saknar sådana grundläggande färdigheter i läsning, skrivning eller räkning som normalt uppnäs på grundsärskolans mellan­stadium.

I särvux får också anordnas undervisning för dem av de psykiskt ut­vecklingsstörda som vill skaffa sigkonipetens i ett ämne som förekommer på grundsärskolans högstadium. En sådan undervisning skall anordnas i form av kurser som är fristående från varandra.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medde­la föreskrifter om undantag från andra stycket. Regeringen föreskriver i vilka ämnen särvux får anordnas.

En översiktlig presentation av särvux ges i 1 kap. 3 a §. Av 4 a kap. 1 §
framgår att undervisningen i särvux är uppdelad på så sätt att undervis-
           2


 


ning får anordnas dels som en motsvarighet till grundvux (första styc-         Prop. 1987/88: 113

ket), dels som en motsvarighet till komvux etapp 1 (andra stycket).

Liksom beträffande grundvux behöver de brister som avses i första stycket inte gälla samtliga tre nämnda färdigheter. I sammanhanget kan det anmärkas att uttrycket "läsning, skrivning eller räkning" inte inne­bär att undervisningen skall begränsas till dessa "ämnen".

2          § Den som uppfyller föreskrivna behörighetsvillkor har rätt att i mån
av plats delta i särvux, om inte annat följer av föreskrifter som meddelas
av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om behörighetsvillkor och om grunder för urval.

Paragrafen motsvarar vad som gäller i fråga om rätt att delta i kom­vux (4 kap. 2 §).

3          § I särvux skall sökande tas emot oberoende av var i landet de är kyrko­
bokförda. Ingen kommun eller landstingskommun behöver dock ta emot
en sökande som inte är kyrkobokförd där, om sökanden mycket väl skulle
kunna delta i samma slags utbildning i särvux som anordnas av hemkom­
munen eller hemlandstingskommunen.

Den som har börjat en utbildning i särvux får fullfölja utbildningen oberoende av om hans kyrkobokföring ändras under pågående utbildning.

Vissa frågor som regleras i paragrafen har kommenterats i den all­männa motiveringen (avsnitt 3.6). Bestämmelser av samma innebörd finns när det gäller komvux i 4 kap. 4 §. I specialmotiveringen till den pa­ragrafen uttalade föredraganden angående innebörden av första stycket andra meningen (prop. 1984/85:37 sid. 34). "En kommun behöver alltså inte ta emot en sökande som 'mycket väl skulle kunna delta i samma slags utbildning i komvux som anordnas av hemkommunen'. En första förutsättning för att sökanden på grund av kyrkobokföringen skall kun­na vägras tillträde till exempelvis en kurs i matematik etapp 2 är att hemkommunen vid samma tid - åtminstone samma termin - anordnar samma slags kurs och att han kan få plats där. En ytterligare förutsätt­ning är att han inte har något beaktansvärt skäl att i stället för hemkom­munen välja den andra kommunen. Ett sådant skäl kan vara att lektio­nerna i hemkommunens kurs hålls på veckodagar eller tider av dagen el­ler kvällen då han har svårt att delta. Var han förvärvsarbetar kan ha betydelse i sammanhanget." Det sagda äger tillämpning också på den nu aktuella bestämmelsen. Uttrycket "samma slags utbildning i särvux" syftar på att särvux enligt 4 a kap. 1 § kan anordnas i skilda former samt på att huvudmännen kan ha olika kursutbud.

4          § Kommunerna och landstingskommunerna får inte av dem som söker
till eller är elever i särvux ta ut avgifter för administrationen eller för un­
dervisningen.

Om inte något annat följer av tredje stycket skall läroböcker, skrivmate­rial och andra därmed jämförliga hjälpmedel som används i särvux vara kostnadsfria för eleverna.

I fråga om elever som deltar i sådan undervisning som avses i I § andra stycket får kommunerna eller landstingskommunerna besluta att eleverna pa egen bekostnad skall anskaffa sådana hjälpmedel som de skall ha för eget oruk och behålla. Sådana hjälpmedel far också erbjudas mot avgifter, som högst motsvarar kommunens eller landstingskommunens anskaff­ningskostnader.

Bestämmelserna i första stycket om avgifter för administration och undervisning överensstämmer med vad som gäller för grundvux och komvux. Vad avser kostnader för läroböcker m.m. innebär andra stycket att sådana hjälpmedel alltid skall vara kostnadsfria för elever som deltar i den undervisning i särvux som motsvarar grundsärskolans låg- och mellanstadier (4 a kap. 1 § första stycket). .När det däremot gäller elever som deltar i undervisning som motsvarar grundsärskolans högstadium


 


(4 a kap. 1 § andra stycket) ges huvudmannen i tredje stycket rätt att på    Prop. 1987/88: I 13

motsvarande sätt som inom komvux besluta att hjälpmedlen skall bekos­tas av eleverna själva (jfr 4 kap. 7 §).

5 § När en elev som avses i 1 § första stycket har sådana färdigheter i läs­
ning, skrivning och räkning som normalt uppnås på grundsärskolans
mellanstadium, skall undervisningen i särvux för eleven upphöra. Detta
gäller oberoende av vilka kunskaper eleven har i svenska språket.

Undervisningen för en elev i särvux skall upphöra, om eleven inte gör I i llfredss tälla nde fra ms teg.

Undervisningen skall alltid upphöra senast efter det antal timmar som regeringen föreskriver.

Bestämmelserna i första och andra styckena motsvarar vad som gäller enligt 3 kap. 6 § i fråga om upphörande av undervisning i grundvux (jfr specialmotiveringen i prop. 1984/85:37 sid. 30 f). Det kan anmärkas att första stycket gäller enbart sådana elever som avses i 1 § första stycket medan andra och tredje styckena gäller alla elever i särvux.

Beträffande tredje stycket, jfr prop. 1987/88:100, bil. 10, sid 178 f.

6 § Frågor om intagning av elever till särvux och om avslutande av en så­
dan utbildning enligt 5 § första och andra styckena avgörs av den lokala
styrelsen för utbildningen.

Beslut i frågor som avses i 3 § första stycket andra meningen och i 5 § första eller andra stycket får överklagas hos skolöverstyrelsen. Överstyrel­sens beslut får inte överklagas.

Bestämmelser om vilket organ som är lokal styrelse för utbildningen fmns i 2 kap. 2 §. Enligt andra stycket får bl.a. beslut i frågor som avses i 3 § första stycket andra meningen överklagas hos skolöverstyrelsen. Öv­riga beslut om intagning till särvux kan inte överklagas genom förvalt­ningsbesvär. I stället kan kommunalbesvär komma i fråga.

6 kap.

3 a § Om en landstingskommun eller en kommun som inte hör till någon landstingskommun i sin särvux har en elev som är kyrkobokförd i en kommun som hör till en annan landstingskommun, skall hemlandstingskommunen betala interkommunal ersättning till den and­ra landstingskommunen.

Ar eleven kyrkobokförd i en kommun som inte hör till en landstings­kommun, skall ersättningen betalas av hemkommunen.

Vad som sägs i första och andra styckena om en hemlandstingskom­muns eller en hemkommuns skyldighet att betala interkommunaiersätt-ning skall sälla också om utbildningen anordnas av en kommun som hör till en landstingskommun. Ersättningen skall då betalas till den kommu­nen.

Den föreslagna regleringen förutsätter att en landstingskommun och en kommun träffar avtal om de olika ersättningsfrågor som uppkommer om landstingskommunen överlåter till kommunen att anordna särvux. Tredje stycket avser det fallet att en landstingskommun överlåtit åt en kommun att anordna särvux. Om den kommunen i sin särvux tar in en elev som är kyrkobokförd inom en annan landstingskommun skall hem­landstingskommunen betala interkommunal ersättning till den anord­nande kommunen. Om elevens hemkommun inte hör till någon lands­tingskommun skall också den kommunen betala interkommunal ersätt­ning.

5§ Hemkommunen eller hemlandstingskommunen är inte skyldig att betala interkommunal ersättning, om eleven mycket väl hade kunnat delta i grundvux eller samma slags utbildning i komvux eller särvux som anordnas av hemkommunen eller hemlandstingskommunen.

Detta undantag från ersättningsskyldighet gäller dock inte, om hem­
kommunen eller hemlandstingskommunen innan eleven togs emot be-
              44


 


reddes tillfälle att yttra sig till den mottagande kommunen eller lands-          Prop. 1987/88: 113

tingskommunen och därvia inte framförde någon sådan invändning.

Jfr specialmotiveringen till paragrafen i prop. 1984/85:37 sid. 38. Den nya bestämmelsen angående särvux skall ses mot bakgrund av fö­reskrifterna i 4 a kap. 3 §.

6 § Vid oenighet om rätten till interkommunal ersättning eller om er­sättningens storlek, skall frågan avgöras av länsskolnämnden. Om nå­gon av parterna är en landstingskommun eller om två tvistande kommu­ner hör till olika län, skall dock frågan avgöras av skolöverstyrelsen.

Länsskolnämndens beslut enligt första stycket får överklagas hos skolöverstyrelsen. Överstyrelsens beslut får inte överklagas.

Ändringen innebär endast en anpassning till den terminologi som an­vänds i den nya förvaltningslagen (1986:223).

8 kap.

1          § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela ytterligare föreskrifter om organisationen av sådan vuxenut­
bildning som avses i denna lag samt om Kommuners och landstingskom­
muners oefattning i övrigt med sådan utbildning.

1 fråga om organ för samverkan eller motsvarande inom utbildningen får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om att ledamöter i organet eller andra företrädare utses och entledigas av enskilda.

2§ Försöksverksamhet får anordnas inom sndan vuxenutbildning som avses i denna lag. Föreskrifter om försöksverksamhet meddelas av rege­ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. I sådana före­skrifter får göras undantag från bestämmelser i denna lag.

2          a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om rätt för den som inte är kyrkoDokförd i landet att
delta i sådan vuxenutbildning som avses i denna tag.

Ändringarna i 8 kap. 1-2 a §§ innebär att även särvux omfattas av de berörda bestämmelserna.

6 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

dels att anta inom utbildningsdepartementet upprättade förslag till

1.      lagom ändring i vuxenutbildningslagen (1984:1118),

2.      lag om ändring i lagen (1986:159) om grundläggande svensk­undervisning för invandrare,

3.      lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

4.      lag om ändring 1 taxeringslagen (1956:623),

5.      lagom ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

6.      lag  om  ändring   i   lagen  (1987:1321)   om   ändring   i   lagen (1962:381) om allmän försäkring,

7.      lag om ändring i kungörelsen (1973:1125) om skatteavdrag från sjukpenning m.m.,

dels att

8.      godkänna vad jag har förordat i betygsfrågor (avsnitt 3.10),

9.      godkänna vad jag har förordat om att särvux i princip skall be­drivas somdeltidsstudier (avsnitt 3.1U,

 

10.      godkänna vad jag har förordat om timersättning vid särvux (avsnitt 3.12),

11.      godkänna vad jag har förordat om tjänster som lärare vid skol­väsendet i kommun för undervisning inom  särvux (avsnitt

313),                                                                                                       45

12.      godkänna vad jag har förordat om resurstilldelning och stats­
bidrag till särvux (avsnitten 3.14 och 3.15),


 


13.      godkänna vad jag har förordat beträffande omfattningen av     Prop. 1987/88: 113 särvux budgetåret 1988/89 (avsnitt 3.17),

14.      till förslagsanslaget Bidrag till kommunal utbildning för vux­na för budgetåret 1988/89 anvisa ytterligare 14 000 000 kronor,

15.      till förslagsanslaget Timersättning vid vissa vuxenutbildning­ar för budgetåret 1988/89 anvisa ytterligare 1 000 000 kronor.

7 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredra­ganden har lagt fram.

46


 


Sammanfattning av skolöverstyrelsens utredning angående       Prop. 1987/88:113
vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda - särvux
     Bilaga 1

Regeringen (socialdepartementet) gav 1985-08-15 skolöverstyrelsen (SÖ) i uppdrag att utreda formerna för en reguljär vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) och beräkna kostnaderna för denna samt till­sammans med socialstyrelsen föreslå finansiering av verksamheten.

SÖ tillsatte fillsammans med socialstyrelsen en arbetsgrupp, som i en rapport redovisat en kartläggning av den nuvarande försöksverksamheten, en analys av möjliga målgrupper och utbildningsbehov och ett förslag lill en framtida organisation för särvux.

SÖ ansluter sig i huvudsak till arbetsgruppens förslag men gör några kommentarer. Dessa redovisas i slutet av sammanfattningen.

Arbetsgruppens rapport

Personkrets

Till gruppen utvecklingsstörda räknas begåvningshandikäppade, personer som på grund av hjärnskada fått ett begåvningshandikapp samt personer med barndomspsykos.

Inlärningssituation

De olika individerna har mycket varierande inlärningsförmåga och utbild­ningsbehov.

Arbetsgruppen refererar till dr Gunnar Kylen. Begåvningsnivå är en fråga om abstraktionsnivå i tänkandet. Abstraktionsnivån är beroende av hjärnans biologiska mognad, medan innehållet beror på erfarenheten. Inom ramen för sin begåvning har alla människor möjligheter atl göra erfarenheter och skaffa sig kunskaper. Begåvningshandikäppade behöver mer tid för att lära sig något. Med utgångspunkt från vissa rimliga värden på abstraktionsnivåns normala utveckling indelas abstraktionsnivån vad gäller begåvningshandikäppade i tre nivåer. A-nivå (den lägsta abstrak­tionsnivån), B-nivån (en mellannivå) och C-nivån (som ligger närmast abstraktionsnivån bland normalbegåvade).

Vuxenutbildning som tar emot psykiskt utvecklingsstörda

Komvux bedrivs med ett reducerat timtal i förhållande till motsvarande ungdomsutbildning och har därför i ringa utsträckning kunnat tillgodose utbildningsbehov hos vuxna utvecklingsstörda.

Vuxna "som behöver undervisning motsvarande särskolans" är undan­tagna från rätlen till grundvux.

I viss utsträckning kan del vara möjligt för utvecklingsstörda personer
att delta i del reguljära utbudet av studiecirklar. Dessutom har sludiedr-
kelverksamhet som direkt riktar sig lill psykiskt utvecklingsstörda genom-
gäu en kraftig utveckling. 1984/85 fanns ca 85000 deltagare i drygt 13000
cirklar.
                                                                                                                  47


 


Folkhögskolan lar årligen emot några hundra psykiskt utvecklingsstörda     Prop. 1987/88:113 elever i långa folkhögskolekurser. Psykiskt utvecklingsstörda deltar även i     Bilaga 1 korta kurser.

Kartläggning av nuvarande försöksverksamhet med särvux

Försökverksamhet med särvux startade 1970. Försöksverksamheten skul­le avse dels en samordning och systematisering av det totala utbudet, dels prövning av nya former, i första hand grundsärskola för vuxna, tränings-skola för vuxna och primär ADL-träning. SÖ har utvärderat försöksverk­samheten tre gånger, nämligen läsåren 1970/71, 1972/73 och 1976/77.

Ytterligare en kartläggning har genomförts av arbetsgruppen under vå­ren 1986. En enkät riktades till särskolans skolledare. Särskilt intressanta områden eller förslag undersöktes närmare genom personliga intervjuer med totalt 24 skolledare.

Deltagarantalet i särvux uppges i enkäten till 2404 (vecka 4 1986). Ungefär hälften av de studerande var mellan 25 och 35 år. Delta innebär att särvuxutbildningen ofta påbörjas mycket kort tid efter avslutad yrkessär­skola. För en tredjedel uppgavs Iräningsskola eller yrkesträning som se­nast genomgångna skolform. 258 studerande var helt utan tidigare utbild­ning.

I 254 av deltagarna (drygt hälften) befann sig på B-nivå (den mellersta abstraktionsnivån), 151 pä A-nivå (den lägsta) och 927 pä C-nivå (nivån närmast normalbegåvade). 37 hade annat hemspråk än svenska.

Försöksverksamheten administrerades av 42 av särskolans 73 rektors­områden. Endast Stockholm hade en skolledartjänsl speciellt avdelad för särvux. Del totala antalet lärare var 133, varav en majoritet (103) med speciallärarulbildning.

Det praktiska ansvaret för särvuxverksamhelen delas i dag i allmänhet av dagcenterföreständare och särvuxlärare. Det är särvuxlärarna som i samråd med personalen på dagcenlra tar ut deltagare, oftast efter "indivi­duella bedömningar". De som bedöms vara i behov av enskild undervis­ning prioriteras, medan övriga föreslås till studiecirklar.

Undervisningen bedrivs oftast inom dagcentra, en anknytning som kan upplevas positiv. De studerande kan dock inte alltid skilja mellan studier och övrigt arbete. Flera anser att undervisningen skulle bli mer struktu­rerad om den bedrevs utanför dagcenlra. En annan motivering för en utfiyttning av särvux från dagcentra är att man befarar, atl psykiskt ut­vecklingsstörda med arbete på den öppna arbetsmarknaden i vissa fall kanske avböjer erbjudanden om utbildning därför alt de känner motstånd inför att studera på en institution.

Beträffande försöksverksamhetens funktion poängleras att särvux

-    uppehåller tidigare inlärda kunskaper

-    kompenserar utebliven grundutbildning

-    höjer livskvaliteten.

De flesta utarbetar "individuella kursplaner". Ungefär en Qärdedel an­
vänder särskolans kursplaner. Ämnena svenska och matematik dominerar.
Antalet undervisningslimmar för de studerande varierar mellan 0,5 och
              48


 


38 per vecka. Majoriteten går en eller två limmar per vecka. Nästan hälften     Prop. 1987/88:113 av lärarveckotimmarna ägnas åt enskild undervisning, drygt 30% åt under-     Bilaga 1 visning i grupper om 2-3 och ca 15% i grupper om 4-5 deltagare. Någon genomsnittlig längd av studietiden per deltagare i särvux har inte varit möjlig all få fram.

Särvux har blivit en viktig del av habiliteringen för psykiskt utvecklings­störda. En allmän uppfattning är atl en fördubbling avdagens studerande-antal skulle täcka behoven. I samband med all yrkessärskolan blir frivillig kan behovet av yrkesutbildning för vuxna öka.

Vikten av att särvux blir en reguljär vuxenutbildningsform betonas. De flesta önskar en fast förankring till särskolans organisafion. Meningarna är dock delade. Några betonar betydelsen av att få vuxenutbildningskaraklär på särvux. Vikten av specialutbildade lärare betonas.

Möjliga målgrupper

Kartläggningen visar att utvecklingsstörda personer har många och vari­erande behov av utbildning. Behoven har främst uttryckts av personer i de utvecklingsstördas omgivning såsom skolledare, lärare, föreståndare, ar­betsledare, anhöriga m. fl. SÖ har också vänt sig direkt fill utvecklingsstör­da och barndomspsykotiska vuxna samt deras intresseorganisationer och begärt uppgifter om utbildningsbehov.

De som ej fått grundutbildning är en stor grupp. Antalet är svårt atl uppskatta. Först 1967 bereddes alla psykiskt utvecklingsstörda rätt till undervisning. Gruppen kommer att minska men deras utbildningsbehov måste tillgodoses åtminstone fill år 2025.

De som ej tillägnat sig något kommunikationssätt är en annan gmpp, där främst flerhandikappade personer ingår. Kunskapen om olika kommu­nikationsmetoder är i dag så utvecklad att det med största sannolikhet går att hitta någon lämplig kommunikationsmetod för alla människor.

Hos dem som fått nya intressen och behov kan en nyväckt motivation för utbildning uppstå. Först när löneutbetalningen kommer inser man exempelvis värdet av att kunna skriva sin namnteckning. Även utveck­lingsstörda behöver utbildning för att kunna anpassa sig till utvecklingen i samhället.

De som ej fått yrkesutbildning är en annan grupp, vars storlek är svår att beräkna. Fr. o. m. 1986 är den tidigare obligatoriska 4-åriga yrkessärskolan frivillig. Eleverna har rätt lill utbildning, men den måste påbörjas före 21 års ålder. Det fmns anledning att tro att även studerande från särskolan kommer att göra uppehåll i studierna efter avslutad grundutbildning.

Det finns grupper med särskilda behov. Drygt 60% av de utvecklings­
störda har filläggshandikapp. Utvecklingsstörda med ett annat hemspråk
har en svår situation. Lindrigt utvecklingsstörda har ofta kunskapsluckor
som de behöver möjligheter att fylla. De som blivit föräldrar behöver
speciella utbildningsinsatser för atl klara föräldraskapet. Personer som
efter 16 års ålder fått en hjärnskada har ofta "kunskapsöar" i behåll, men
kan ha förlorat det mesta.
                                                                 49

4    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 113


 


Utbildningsbehov                                                           Prop. 1987/88:113

I kartläggningen av försöksverksamheten med särvux framkom att nästan      "

alla ämnen från grundsärskolans och träningsskolans kursplaner förekom­mer i lämligen oslmkturerad form. Utbildningen saknar profil. Det finns inga klara gränser gentemot övriga utbildningsformer som anordnar utbild­ning för utvecklingsstörda vuxna. Klara gränser saknas också gentemot sådant innehåll som bör ligga inom områdena habilitering och terapi.

De flesta vuxenutbildningar, förutom komvux, har särskilda linjer eller verksamhetsformer för utvecklingsstörda parallellt med den reguljära verksamheten. Av samma anledning som utvecklingsstörda personer be­höver få sin utbildning i särskola behöver de också få sin vuxenutbildning tillrättalagd enligt samma principer.

Det är en kompetensinriktad utbildning som saknas för dessa studeran­de. Den framlida särvuxutbildningen bör utformas som en sådan. Del bör då inte vara oklart vad särvux skall erbjuda i relation lill andra utbildnings-och folkbildningsformer. Verksamhetsformer som är atl betrakta som ha­bililering eller terapi bör då också naturligt falla utanför särvux ramar.

Förslag till framtida särvux

Särvux bör i framtiden vara en kompetensinriktad utbildning. Särvux bör fylla samma funktion för denna studerandekategori som den kommunala vuxenutbildningen fyller för andra studerande. Ett förslag till målbeskrivning har utformats:

Mål och riktlinjer

1 Särskilda mål för särvux

Särvux skall medverka lill atl förverkliga vuxenutbildningens allmänna mål genom alt erbjuda psykiskt utvecklingsstörda, barndomspsykotiska och hjärnskadade vuxna kompetensinriktad utbildning. Det sker genom alt särvux erbjuder en utbildning som

1.  Utvecklar dellagarnas kunskaper om sig själva och omgivningen saml
deras förmåga all kommunicera, undersöka och påverka sin egen situation
och sin omgivning.

2.   Förmedlar kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för den
enskilde och som kan utgöra komplettering i enstaka undervisningsområ­
den/ämnen som ges i särskolan eller kompelens motsvarande den som ges i
yrkessärskolan.

2 Målgrupper för särvux

Särvux skall vända sig lill psykiskt utvecklingsstörda och barndomspsyko­tiska vuxna som

-     tidigare ej fått fullständig grundutbildning eller inte fått någon utbildning alls

-     tidigare ej berells möjlighet alt tillägna sig ett fungerande kommunika­tionssätt

-     i vuxen ålder fått nya intressen och behov och därigenom nyväckt

motivation för utbildning                                                                 50


 


-     har arbete på öppna arbetsmarknaden eller i samhällsföretag och kan     Prop. 1987/88:113 behöva viss utbildning för att kunna möta de ökade krav som det     Bilaea 1 föränderliga samhället ställer

-     ej fått fullständig yrkesutbildning eller som har behov av ytterligare yrkesutbildning

-     personer som efter 16 års ålder fått en hjärnskada med betydande och beslående intellektuell funktionsnedsättning och på grund av detta är i behov av lämplig utbildning.

3 Särvux uppbyggnad

3.1  Utbildningens innehåll

Särvux skall omfatta såväl fristående kurser i enstaka ämnen som fullstän­dig grundutbildning motsvarande den obligatoriska skolan samt komplette­rande eller fullständig yrkesutbildning.

Deltagare som ej tidigare erhållit någon grundutbildning skall inom sär­vux ges en vuxenanpassad grundutbildning motsvarande den som erbjuds inom tränings- eller grundsärskolan.

Vuxna som av olika anledningar ej kunnat tillgodogöra sig delar av utbildningen i den obligatoriska skolan skall inom särvux kunna komplette­ra sina kunskaper i vissa ämnen. Andra behöver på grund av ändrade egna förhållanden eller utvecklingen i samhället kompletterande utbildning i vissa ämnen anpassad efter individuella behov. Kompletterande kunska­per i vissa ämnen skall ha särskolans kursplaner som grund och erbjudas i form av frislående kurser.

Utbildningen skall ge dellagarna möjlighet till utveckling och träning av sin kommunikationsfärdighel. De nya begrepp, kunskaper och färdigheter som deltagarna tillägnar sig kan hållas levande om de kommer till använd­ning i vardagslivet. Del är därför viktigt att samverkan mellan inlärning under utbildningen och deltagarnas dagliga liv utnyttjas.

Deltagare med annat språk än svenska skall, om möjligt, och om deltaga­ren själv önskar det förutom undervisning i svenska, få undervisning på sitt eget språk (hemspråk). Grundläggande läs- och skrivfärdigheter på hem­språket är ofta en förutsättning för all deltagaren skall kunna lära sig att läsa och skriva på svenska om vederbörandes utvecklingsnivå så medger. Dessa deltagare skall också få utbildning i svenska som andraspråk.

3.2 Kursplaner

All utbildning inom särvux skall vara kompetensinriktad med särskolans läroplaner som grund.

Det är på grund av deltagarnas varierande utbildningsbehov inte möjligt att utarbeta särskilda kursplaner för särvux. Utbildningen får i stället planeras med utgångspunkt från särskolans kursplaner varifrån innehållet i undervisningen anpassas till vuxnas behov.

Utbildningen bör börja med en inskolningsperiod då en diagnostisering av deltagarens tidigare kunskaper och färdigheter bör göras. Med denna kunskap som grund bör utbildningen planeras efter motsvarande stadier i särskolans kursplan och innehållet i undervisningen vuxenanpassas.

Med jämna mellanrum bör en utvärdering äga rum där lärare och stude­
rande gemensamt diskuterar sina erfarenheter. Utvärderingen bör ligga till
grund för den fortsatta detaljplaneringen.
                                                           51


 


3.3 Undervisningens organisation                                                 Prop. 1987/88:113

Enskild undervisning - gruppundervisning                                     tHiaga

Dellagarnas behov av individrelaterad undervisning och det lokalt relativt låga deltagarantalet medför all särvux måste ges stor frihet atl organisera utbildningen med hänsyn till individuella behov. För många deltagare kan det vara nödvändigt med enskild undervisning. En strävan bör dock vara alt föra deltagarna samman till gmpper för att möjliggöra social träning.

Yrkesträningen inom särvux bör i möjligaste mån planeras i samverkan med den lokala yrkessärskolan. De flesta studerande inom denna del av utbildningen bör kunna få delar av eller hela sin yrkesutbildning inom yrkessärskolan.

Heltid - dellid

Deltagare i fristående kurser skall alltid ha undervisningen planerad till minst två studietillfällen per vecka. Del är betydelsefullt all deltagarna upplever kontinuitet i utbildningen. Vissa deltagare kan ha behov av att få sin undervisning dagligen under en kortare tidsperiod. Organisationen bör vara flexibel och möjliggöra att all planering kan ske med hänsyn till deltagarnas inlärningsbehov och situation i övrigt.

För deltagare som skall tillägna sig fullständig grundutbildning motsva­rande den obligatoriska skolan är del lämpligt med högst halvtidsstudier. Delta för att inte inkräkta för mycket på den studerandes arbetstid. De studerande ingår ofta i en arbetsgrupp på dagcentrel.

Övergripande organisation av särvux

För- och nackdelar med två alternativ diskuteras, nämligen anknytning till den kommunala och statliga utbildningen för vuxna eller anknytning till den landstingskommunala särskolan.

Utifrån den förda diskussionen föreslås att särvux inordnas under den kommunala och statliga utbildningen för vuxna. Som elt tungt vägande skäl anges att man vill tillförsäkra de studerande en vuxenanpassad utbild­ning och tillskapa ett kompetensinriktal utbildningsalternativ. Förslaget avser inte anknytning till landstingens komvuxulbildning då denna omfat­tar elt begränsat antal utbildningar och endast få ämneskurser.

Kommunerna blir för små upptagningsområden för att kunna organisera särvux. Detta gäller egentligen också för särskolan. I samband med ett förväntat successivt kommunalt överlagande av särskolan kommer del att behövas en samordning mellan kommunerna så alt vissa kommuner utses att ha huvudansvaret för planeringen av utbildningen för psykiskt utveck­lingsstörda i en större region. Särvux skulle kunna planeras enligt samma principer. Länsskolnämnderna bör ges ett samordnande ansvar för att sådan planering sker.

För yrkesutbildning inom särvux föreslås alt de studerande skall få den
inom den befintliga yrkessärskolan. En sådan pedagogisk samverkan bör
kunna regleras genom lämplig resurssamverkan enligt samma principer
som idag praktiseras vid individualinlegrering av särskolelever i grundsko­
lan.
                                                                                                                       52


 


Speciallärarutbildning skall vara ett grundläggande kompetenskrav för     Prop. 1987/88:113 alla lärare i särvux. Därutöver är del nödvändigt med en fortbildning i     Bilaga 1 vuxenpedagogik med särskild inriktning på psykiskt utvecklingsstörda vuxna. Sådan fortbildning bör kunna tillgodoses inom ramen för den re­guljära personalutvecklingen.

Kompetenskraven för lärare i särvux bör utgå från behörighetsvillkor för särskolan. Kompetenta att undervisa inom särvux blir då särskolans lärare 2, 3, 4, 5, 15 och 16 och grundskolans lärare 3 och 4. Lärare som uppfyller dessa krav samt har erfarenhet av vuxenutbildning bör beredas företräde till tjänst inom särvux. För undervisning av invandrare bör läraren dessut­om ha insikter i och erfarenheter av invandrarnas situation samt utbildning i svenska som andraspråk. Yrkesutbildningen, som föreslås förlagd till yrkessärskolan, kommer att bedrivas av lärarna där. Särskild påbyggnads-utbildning i vuxenpedagogik för dessa lärare är inte praktiskt genomförbar.

En lokalanknytning till dagcentra är sannolikt välgrundad för vissa av de , studerande, som på grund av flerhandikapp eller bristande förmåga inte kan förflytta sig utanför dagscentret på egen hand. För andra studerande skulle det säkert vara utvecklande att få förflytta sig lill en friliggande studielokal. Vissa vuxna utvecklingsstörda som arbetar inom den öppna arbetsmarknaden eller i samhällsföretag avstår ibland från särvux därför att de inte vill komma i kontakt med dagcenlra. Gemensamma lösningar med komvux skulle sannolikt ge ökad flexibilitet.

Omfattning av framtida särvux

Psykiskt utvecklingsstörda har haft obligatorisk utbildning i särskolan och yrkessärskolan till 21 års ålder. I vissa fall har utbildningstiden kunnat föriängas lill 23 år. Sedan den 1 juli 1986 är yrkessärskolan frivillig.

Underlaget för särvux beräknas komma att utgöras av psykiskt utveck­lingsstörda i åldrarna 23-64 år. De uppgår till ca 22000 personer. Den särvuxutbildning som föreslås innebär en kvalitetshöjning i form av mer omfattande och koncentrerad undervisning än vad försöksverksamheten erbjudit, något som sannolikt medför att inte lika många (dvs. för närva­rande 11,8%) av gruppen i åldrarna 21-64 år) kommer att ha behov av sådan utbildning. Mycket av det som i dag erbjuds inom särvux bör i stället ligga inom övriga habiliteringsinsalser. Mot bakgrund av detta konstaterar arbetsgruppen atl del sannolikt föreligger elt behov av sådan utbildning hos ca 7 % av personerna i undertaget (dvs. 1 540).

En genomsnittlig undervisningstid om 10 undervisningstimmar per vec­
ka förutsätts. Behovet av enskild undervisning kommer att vara relativt
stort även om intentionen bör vara alt bilda undervisningsgrupper. En
genomsnittlig gruppstorlek på 2,5 deltagare förutsätts. För detta beräknas
ett behov av 228000 undervisningslimmar per år. Schablontillägg (för
information, uppsökande verksamhet m.m.) och skolledning bör följa
samma principer som för komvux/grundvux. Den totala kostnaden beräk­
nas till 50000000 kr. Medel för stödåtgärder för handikappade studerande
föreslås utgå enligt likartade principer som för komvux/grundvux. Kostna­
derna beräknas till mellan 2 och 3 milj. kr. Timersättning föreslås utgå till
          53

5    Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 113


 


de deltagare som förlorar inkomst genom dellagande i särvux, vilket upp-     Prop. 1987/88:113

skattas gälla för ca 14% av dellagarna. Det innebär en kostnad på 3,3 milj.     Bilaga I

kr.

En eventuell kostnadsökning för huvudmannen för lokaler är svår alt beräkna. I de flesta fall kan man räkna med atl befintliga lokaler kan utnyttjas.

Läromedel bör bekostas av de studerande själva om inte enskild kom­mun beslutar annat.

Beträffande finansieringen konstateras att den föreslagna utbildningen på grund av kvalitetshöjningen medför en kostnadsökning med ca 35 milj. kr. utöver nuvarande statlig och landstingskommunal finansiering. Med oförändrade kostnader skulle den föreslagna särvuxutbildningen komma alt omfatta ca 506 studerande per år, dvs. bara en tredjedel (2,3 %) av dem som beräknas ha behov av utbildningen. En gradvis utbyggnad till full omfattning skulle ge den nya organisationen möjlighet atl utvecklas i takt med de ekonomiska ramarna utan all kvaliteten eftersatts. Därför föreslår arbetsgruppen en successiv utbyggnad, förslagsvis under en sexårsperiod.

SÖ:s kommentarer till arbetsgruppens förslag

Nästan alla ämnen från grundsärskolans och iräningsskolans kursplan förekommer i försöksverksamheten med särvux i tämligen oslruklurerad form. Det finns inte några klara gränser gentemot studieförbundens verk­samhet och i flera avseenden är del svårt atl skilja ut särvux från lands­tingens habilileringsverksamhet.

Enligt SÖ:s mening är det väsentligt att den nya särvuxutbildningen ges en klar målbeskrivning som tar sin utgångspunkt i individens behov och förutsättningar och som tydligt skiljer särvux från annan verksamhet och beskriver den kompelens som utbildningen skall ge. Särvux bör ge grund­läggande utbildning och viss yrkesutbildning. Utbildningen bör få en klart vuxenpedagogisk profil. Den bör omfattas av vuxenutbildningens allmän­na mål enligt läroplanen för kommunal och statlig utbildning för vuxna.

En god information om särvux till dem som överväger att söka sig dit är viktig. Syoresurser måste därför knytas till utbildningen. Syoinsalser i kombination med en kompetensinriktning av särvux kan vara elt verksamt medel all bryta den i dag dominerande tendensen att allt fler utvecklings­störda får sin sysselsättning vid dagcenlra. Deras förutsättningar att kom­ma ul i arbetslivet kan på så sätt påtagligt förbättras.

Vad gäller organisatorisk tillhörighet finns del för- och nackdelar både med en knylning till särskolan och med en knytning till den kommunala vuxenutbildningen. En knylning till den kommunala och statliga vuxenut­bildningen skapar bättre förutsättningar att ge särvux karaktären av en regelrätt vuxenutbildning. Det är också en psykologisk fördel för den som tvekar alt söka sig tillbaka lill särskolan. En anknytning till komvux ligger vidare i linje med den allmänna utvecklingen av särskolans organisation. En landstingskommun kan överiåta ledningsansvar för särskolan på pri­märkommun.

För en knylning till särskolan talar att del där finns erfarenhet av och en  54


 


samlad kunskap om inlärningssituationen för psykiskt utvecklingsstörda.     Prop. 1987/88:113 Hänsyn måste tas till den speciella inlärningssituationen och erfarenheter-     Bilaga I na tas till vara även vid elt förändrat huvudmannaskap. De särskilda kompetenskrav för lärare inom särvux som arbetsgruppen föreslagit bör vara en garanti för delta.

Mot komvux som huvudman talar också att en kommun i många fall blir en för liten enhet för särvux och att det behövs samordning mellan flera kommuner. SÖ konstaterar atl det under alla förhållanden i samband med ett successivt primärkommunalt övertagande av särskolan kommer att behövas en samordning mellan kommuner så atl någon kommun har hu­vudansvaret i en större region. Motsvarande ordning bör kunna tillämpas för särvux. Länsskolnämnden kan ges ansvar för atl en sådan samordning kommer till stånd.

Det kan inte uteslutas att på kort sikt en anknytning av särvux till särskolan skulle ge de bästa resultaten. Viklen av alt markera särvux karaktär av en kompetensgivande vuxenutbildning och hänsyn lill den berörda gruppens behov och önskemål atl frigöra sig från "omsorgsvärl­den" talar emellertid för den av arbetsgruppen föreslagna principlösning­en.

SÖ anser således att särvux bör utformas som en parallell till den kompelensinriktade vuxenutbildning som övriga vuxna medborgare har tillgång till. Komvux, grundvux, statens skolor för vuxna och särvux skulle då utgöra olika ulbildningsformer inom en formell ram, den kommu­nala och statliga utbildningen för vuxna. Med de påpekanden som här gjorts föreslår SÖ att särvux lill innehåll, omfattning och organisation utformas i huvudsak enligt arbetsgruppens förslag.

Vad gäller kostnader och finansiering anser SÖ del för närvarande inte möjligt att ta närmare ställning. Frågan förutsätter ytterligare beredning i samverkan mellan berörda departement samt Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet. Efter ett principbeslut bör det ankomma på SÖ all i reguljär ordning lägga fram förslag om dimensionering och kostna­der.

55


 


Förteckning över remissinstanser och sammanställning av Prop. 1987/88:113

remissyttranden över skolöverstyrelsens utredning angående    Bilaga 2 vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda - särvux

Remissinstanser

Yttranden över utredningen har avgetts av socialstyrelsen, riksförsäk­ringsverket (RFV), statens handikappråd (SHR), centrala studiestöds-nämnden (CSN), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), riksrevisionsverket (RRV), länsskolnämnderna i Stockholms, Skaraborgs och Västerbottens län, Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet, Stockholms, Älvsborgs, Skaraborgs och Västerbottens läns landstingskommuner. Cen­tralorganisationen SACO/SR (SACO/SR), Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Handikappförbundens Centralkommitté (HCK), Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ung­domar och Vuxna (RFUB), Riksföreningen för Psykotiska Barn (RFPB), Arbetarnas Bildningsförbund (ABF), Nykterhetsrörelsens Bildningsverk­samhet (NBV), Studieförbundet Vuxenskolan (SV) saml särvuxlärarna i Stockholms läns landsting. Länsskolnämnden i Älvsborgs län har medde­lat alt den avstår från att avge yttrande.

Remissyttranden

Allmänna och övergripande synpunkter på permanentning av särvux

Socialstyrelsen konstaterar alt behoven av vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda inte kunnat tillgodoses trots stora ambitioner och enga­gemang från många utbildningsgivare. Det har inneburit alt utbildningen trots god metodutveckling genom försöksverksamheten med särvux och insatser från olika studieförbund och folkhögskolor inte som helhet ut­vecklats i samma takt som samhällets vuxenutbildningsinsatser för andra medborgare. Särvux karaktär av långvarig försöksverksamhet har också inneburit en osäkerhet som det är angeläget att undanröja för att utveck­lingsstörda skall kunna ges möjligheter som andra även när det gäller utbildning i vuxen ålder. Detta avspeglar samma synsätt som den nya omsorgslagen, som syftar till all stärka utvecklingsstördas roll som sam­hällsmedborgare.

RRV anser alt arbetsgruppens rapport innehåller en alltför begränsad analys dels vad gäller atl förklara varför särvux utvecklat de drag som utredningen kritiserar, dels vad gäller att belysa vilka hinder och svårighe­ter som måste övervinnas för atl särvux framöver skall kunna utvecklas i den riktning arbetsgruppen förordar (dvs. en delvis annorlunda samman­sättning av eleverna och en kompetensgivande, målinriktad undervisning med tydlig vuxenpedagogisk profil). Behovet av en utvecklad analys av dessa frågor talar också, enligt RRV:s mening, för att statsmakternas beslut bör anslå.

Bland frågor som bör belysas ytterligare nämner RRV fömtsättningar
och svårigheter atl genomföra den föreslagna förändringen av särvux inne­
håll: Med reservation för atl arbetsgruppens formuleringar är tämligen
        56


 


allmänna finner RRV atl de förändringar av särvux innehåll som arbets-     Prop. 1987/88:113 gruppen föreslår innebär en avsevärd kursändring i förhållande till dagens     Bilaga 2 innehåll såsom arbetsgruppen beskriver del. Förändringen synes innefatta bl. a. följande.

Från oslmklurerat utbildningsinnehåll till mål- och kompetensinriktad utbildning med klar vuxenpedagogisk profil

Från "låginlensiv" utbildning lill "höginiensiv" utbildning

Ökat inslag av elever med lindrigt handikapp och elever som etablerat sig utanför "omsorgsvärlden".

SHR anför alt det finns etl uppdämt behov av vuxenundervisning för psykiskt utvecklingsstörda. Det är angeläget alt försöksverksamheten med särvux, efter 17 år, permanentas och alt den utvecklas så att den tillsam­mans med andra undervisningsformer är i nivå med vad som står till förfogande för övriga i samhället.

Vuxna utvecklingsstörda bör enligt Landstingsförbundet ges samma möjligheter som andra vuxna alt ta del av samhällets vuxenutbildningsin-salser. Särvux har anordnats som försöksverksamhet i över femton år. Den undervisning som faktiskt genomförts - trots små resurser - har givit både deltagare, omsorgspersonal och anhöriga kunskaper och erfarenheter som bör las fillvara i en mera planerad form. Särvux bör bli en permanent skolform inom komvuxsyslemel med de tillägg i lag och förordning om kommunal och statlig utbildning för vuxna som behövs för etl flexibelt utnyttjande.

Stockholms läns landstingskommun anför att tillgång till vuxenutbild­ning är minst lika angelägen och motiverad för psykiskt utvecklingsstörda som för andra vuxna. Motivation för inlärning kommer ofta först då de upplevt behov av atl kunna något t. ex. i samband med utflyttning lill egen bostad eller elt arbete på dagcenter eller annan arbetsplats. Vuxenutbild­ningen kan då ge lill resultat att den utvecklingsslörde kan klara sig med mindre hjälp än annars skulle varit fallet.

Skaraborgs läns landstingskommun finner det angeläget att vuxenut­bildningen för utvecklingsstörda formaliseras som en skolform och att verksamheten ges en inriktning som överensstämmer med vuxenutbild­ningen i övrigt.

Älvsborgs läns landstingskommun konstaterar att primärkommuner och landstingskommuner enligt vuxenutbildningslagen skall verka för att vux­na deltar i utbildning. Det råder emellertid viss osäkerhet inom landsting och kommuner om hur detta skall tolkas. Det finns en tvingande formule­ring beträffande utbildning som syftar till att "ge vuxna grundläggande färdigheter i att läsa, skriva och räkna". Inom primärkommunerna upp­fylls denna skyldighet inom grundvux. Tveksamhet råder dock om hur bedömningen om en person har förmåga att följa undervisningen vid grundvux skall göras. Det är därför positivt atl SÖ utrett formerna för en reguljär undervisning för målgruppen. När det gäller benämningen särvux är det viktigt atl finna en annan benämning för denna undervisningsform.

Västerbottens läns landstingskommun anser det synnerligen tillfreds­
ställande atl den alltför långa försöksverksamheten med särvux upphör
och permanentas med en kompetensinriktad väl organiserad särvux. Man
         57


 


bör eftersträva en vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda som är     Prop. 1987/88:113 jämförbar med den vuxenutbildning som övriga medborgare har tillgång till     Bilaga 2 genom komvux/grundvux. Detta måste prioriteras högt eftersom det är en jämlikhetsfråga. En kraftig satsning på särvux kan innebära att fler psy­kiskt utvecklingsstörda kan få arbete utanför traditionell omsorgsverksam­het.

LO kan ansluta sig till det av SÖ presenterade förslaget. Det är viktigt alt den aktuella målgruppen ges möjligheter till kompetensinriktad utbildning.

TCO stöder förslaget alt särvux blir permanent skolform. Det är elt rättvisekrav alt vuxna utvecklingsstörda som övriga samhällsmedborgare skall ha tillgång till utbildning.

RFUB gläds åt atl det äntligen föreligger etl förslag om att ge psykiskt utvecklingsstörda lagfäst rätt till vuxenutbildning. Utvecklingsstörda är i dag den enda grupp i Sverige som inte har denna rätt. Först 1967 lagfästes rätten lill undervisning för utvecklingsstörda barn och ungdomar. Del finns alltså etl uppdämt behov av vuxenundervisning. Därtill kommer att ut­vecklingsstörda mognar sent och har behov av kompletterande utbildning i vuxen ålder.

RFPB framhåller att gruppen barndomspsykotiska hittills varit mycket eftersatt vad gäller möjligheterna lill vuxenutbildning. En förfrågan har visat att ingen länsförening kände till alt det fanns en försöksverksamhet med särvux. RFPB ansluter sig i stort lill SÖ:s förslag.

NBV ser positivt på att en reguljär vuxenutbildning för psykiskt utveck­lingsstörda kommer lill stånd. Beträffande frågor om gränsdragning, eko-nomisering, kompetensgivande utbildning, läromedel, lärarutbildning samt huvudmannaskap anser NBV atl det är angeläget all samråd sker med studieförbunden innan formerna för särvux fastställs.

Särvuxlärarna i Stockholms läns landsting stöder utredningens förslag att särvux efter 17 års försöksverksamhet skall bli en lagstadgad skolform, en rättighet alt som utvecklingsstörd vuxen erhålla samma möjligheter som övriga samhällsmedborgare har att få tillgång lill fortbildning — utbildning.

Kompetensinriktad utbildning med vuxenutbildningsprofil

En kompetensinriktad utbildning med vuxenutbildningsprofil tillstyrks av socialstyrelsen, SHR, AMS, Kommunförbundet, LO, RFUB och SV.

Landstingsförbundet tillstyrker och anför bl. a. all skollagen sedan den I juli 1986 omfattar även särskolan. Del är därför naturligt alt också motsva­righeten för vuxna, dvs. särvux, inordnas i systemet med kommunal ut­bildning för vuxna. Enligt lagen om kommunal och statlig utbildning för vuxna skall kommuner och landsting verka för atl vuxna deltar i utbild­ning. Detta ansvar bör även omfatta kompetensinriktad utbildning för vuxna utvecklingsstörda.

Älvsborgs läns landstingskommun ser positivt på att undervisningen för
en del av eleverna skall kunna vara kompetensgivande. Vikten av att
särvux får en klart vuxenpedagogisk profil understryks. I anslutning härtill
bör länsskolnämnderna inom den regionala organisationen genom särskil-
        58


 


da konsulenter (experter) stödja kommunerna i att kunna genomföra denna     Prop. 1987/88:113
målsättning.
                                                                                   Bilaga 2

SACO/SR betonar atl det är angeläget atl de personer som omfattas av personkretsen i lagen om vissa handikappomsorger också bereds möjlighe­ter till vuxenutbildning. Denna utbildning måste ges i former som de begåvningshandikäppade kan tillgodogöra sig. Utbildningen måste vara klart målinriktad, vilket ställer stora krav på organisation och pedagogik.

TCO tillstyrker alt vuxenutbildningen för psykiskt utvecklingsstörda ges en målsättning som utgår från individernas behov och som ger särvux en klar vuxenulbildningsprofil.

RFPB anser att det borde vara nära nog obligatoriskt med undervisning i olika former hela livet för barndomspsykotiska. De har i allmänhet ingen förmåga atl själva aktivera sig och hålla sina kunskaper och färdigheter vid liv.

ABF erinrar om att undervisningen i särvux skall vara klart mål- och kompetensinriktad. Vad som dock ej framgår klart, är hur kompetensin­riktningen skall utformas och vilka uttryck den skall få. ABF:s studiecir­kelverksamhet ger dellagarna kunskaper eller kompetens och ABF finner det därför otillräckligt eller tveksamt att ange läroplansbundna och kompe­tensinriklade studier som de enda kriterierna för gränsdragningen mellan verksamheterna.

Vuxenutbildningens allmänna mål och särskilda mål för särvux

SHR understryker viklen av atl särvux omfattas av vuxenutbildningens allmänna mål enligt läroplanen för kommunal och statlig utbildning för vuxna.

I särskilda mål för särvux bör enligt länsskolnämnden i Skaraborgs län gränsdragning göras vad gäller undervisningslerapi, kunskapsutvärdering och undervisningens upphörande. Nämnden anser också all del för vissa särvuxelever bör vara rimligt att ha som mål att ingå i en s. k. skarvgrupp mellan särvux och grundvux. Så småningom kanske denna skarvundervis­ning i sin tur kan leda fram till reguljära grundvuxstudier för elt fåtal.

Stockholms läns landstingskommun delar utredningens uppfattning att den nya särvuxutbildningen ges en klar målbeskrivning som tydligt skiljer särvux från annan verksamhet. Målbeskrivningen skall visa vilken kompe­tens utbildningen skall ge.

Komniunförbundet anser att målskrivningarna för särvuxenutbildningen
måste vara klara och ha lill utgångspunkt de individuella behov och förut­
sättningar som gäller för denna utsatta målgrupp. Med hänsyn lill de
skiftande handikapp som denna målgrupp kan förete behöver särvux skilja
sig frän annan verksamhet även om integration bör kunna förekomma för
de särvuxelever som i sin utveckling kan klara detta. Utbildningen handlar
alltså till stora delar om individuella åtgärder. Denna grundregel behöver
inte innebära avsteg från vuxenutbildningens allmänna mål. Med syftet atl
så långt möjligt inlemma psykiskt utvecklingsstörda i den samhällsservice
som kan bjudas, framstår det snarast som en självklarhet atl vuxenutbild­
ningens allmänna mål även skall omfatta dessa.
                                                 59


 


SACO/SR lillstyrker de föreslagna målen och målgrupperna för särvux.     Prop. 1987/88:113
TCO tillstyrker också förslagen beträffande mål och inriktning.
     Bilaga 2

RFPB framhåller vikten av att undervisningen är målinriktad. Den skall ha etl syfte och får inte vara en punktinsats — terapi eller sysselsättning — i brist pä andra alternativ utan skall vara en del i ett välintegrerat habilite-ringsprogram.

SV instämmer i uppställda mål.

Målgruppen

AMS. SACO/SR och TCO tillstyrker.

Landstingsförbundet anser all eftersom skolplikten upphör för elever inom särskolan vid sjutton år bör samhället erbjuda även denna grupp möjligheter lill återkommande utbildning som vuxna. Del finns därtill vuxna utvecklingsstörda som tidigare aldrig fått någon reell utbildning.

För många utvecklingsstörda, särskilt de gravt störda, behövs enligt Älvsborgs läns landstingskommun undervisningen som stimulans ätt ut­nyttja de resurser som finns tillgängliga i personligheten och för att vid­makthålla kommunikationsförmågan med omvärlden. Denna grupp för-slåndshandikappade på A-nivå får inte glömmas bort i den kommande vuxenutbildningen.

SV vill med kraft understryka viklen av all nå de utvecklingsstörda som tidigare inte alls deltagit i någon grundutbildning.

Innehållet i särvux

Utbildningen bör enligt AMS grunda sig på särskolans kursplaner men den bör syfta högre eftersom en eftermognad ofta sker. Den bör vara målinrik­tad och systematiskt uppbyggd men medge individualisering efter vars och ens behov. Innehållet bör vara anpassat lill vuxnas behov och intressen. Under dessa förutsättningar kommer särvux atl bli en bra förberedelse för den teoretiska delen vid Ami-S/ia (Arbetsmarknadsinstitut med särskilda resurser för intellektuellt arbetshandikappade), för ungdomslagen och för anställda vid Samhall.

Landstingsförbundet anser att särvux bör omfatta även motsvarigheten till A-, B- och C-nivå inom särskolans träningsskola och yrkessärskola. Landsting och kommuner bör också kunna anordna särvux inom sina reguljära ansvarsområden. Inom några landsting sker detta redan t. ex. vid jordbruksskolor, vårdskolor och lanthushållsskolor.

Älvsborgs läns landstingskommun konstaterar med tillfredsställelse, att utredningen föreslår, att primärkommunerna skall anordna grundläggande undervisning i basämnena även för psykiskt utvecklingsstörda kommun­innevånare och att undervisningen även kan syfta till att hålla kvar redan uppnådda färdigheter.

TCO tillstyrker den inriktning som föreslås av utredningen, en grundläg­gande utbildning och viss yrkesutbildning.

RFPB anför att inskolningen bör göras med stor försiktighet och under
lång tid. Den pedagogiska diagnostiseringen ställer krav på lärarens kun-
         60


 


skåp om handikappet. Barndomspsykotiska har ofta kunskaper som de     Prop. 1987/88:113 inte visar. Delta gör alt "den oinsatte" lätt undervärderar deras förmåga.     Bilaga 2 lägger undervisningen på för låg nivå och ibland håller på med inlärning av kunskaper som de faktiskt har, men inte visar av sig själva.

Enskild undervisning — gruppundervisning. Fristående kurser

Enskild undervisning kan enligt länsskolnämnden i Skaraborgs län vara nödvändig, men en strävan bör vara gruppundervisning med 2-4 elever. Självständighetslränande moment är vikliga, vilka man bäst tränar upp i grupp.

Elt antagande som enligt Kommunförbundet inte är tillräckligt under­byggt är att gruppstorleken, som skall ligga till grund för statsbidrags­schablon, skall omfatta 2,5 deltagare.

Enligt SACO/SR:s uppfattning bör undervisningen i större utsträckning än föreslaget anordnas som gruppundervisning. Det bör endast i undan­tagsfall bli fråga om studier i enstaka ämnen. Huvuddelen av undervisning­en måste läggas upp som sammanhållen utbildning på minst halvtid. Della­garna i särvux behöver betydligt mer omfattande lärarhandledning och annan handledning än vanliga kursdeltagare i komvux. Särvuxdeltagama behöver också vanligen slöd av gruppen och träning i atl fungera i en grupp.

För en del barndomspsykotiska, speciellt för dem som i dag inte har haft tillgång till regelbunden skolgång, är det nödvändigt med enskild undervis­ning, menar RFPB. Detta för alt de bara kan fungera i en "en-lill-en" relation. Man skall sträva mot gruppundervisning, dock snarare för alt öka det sociala samspelet än för att ge social träning. Detta kan prioriteras i annan verksamhet.

ABF menar atl studieförbunden likaväl som särvux skulle kunna anord­na enskild undervisning men de är nu förhindrade på grund av bidragsbe­slämmelsernas utformning. Bestämmelserna borde därför ändras! Sker inte detta är det näst bästa alternativet att särvux anordnar den enskilda undervisningen.

SV anser atl undervisningen, så långt det är möjligt, skall ske i mindre grupper, dock kommer enskild undervisning att vara nödvändig. Det är angeläget att individens behov och förutsättningar är vägledande.

Studiernas organisation (två gånger per vecka och högst 1/2-tid)

Länsskolnämnden i Skaraborgs län anför, med tanke på det stora antalet
elever, som enligt utredningen enbart kommit i åtnjutande av 1-3 ut/vec­
ka, atl satsningen mer tycks se till kvantiteten än fill kvaliteten. 1-3
ut/vecka torde ej vara tillräckligt för atl ens upprätthålla tidigare kunska­
per, än mindre till att utveckla nya färdigheter. Nämnden påpekar också
atl det ej framgår i målen för särvux om gränser har satts för den maximala
utbildningstiden med ersättning. (Jämför grundvux I 120 timmar eller, om
särskilda skäl föreligger, 2220 timmar.)
Utredningens förslag att höja kvalitén på utbildningen genom atl öka
                61

6   Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 113


 


antalet undervisningsfimmar per vecka är bra och väl motiverat, anser     Prop. 1987/88:113 Stockholms läns landstingskommun. Under försöksperioden har resurser-     Bilaga 2 na varit så små och efterfrågan på utbildning så stor atl lärare och skolleda­re tvingats försöka undervisa så många elever som möjligt. Antalet fimmar per elev har blivit för lågt och undervisningstillfällena för få. Varje särvux-elev behöver minst två tillfällen per vecka för att inte glömma vad han lärt.

Avgränsningar

Enligt socialstyrelsen krävs vissa avgränsningar i förhållande lill studieför­bundens verksamhet liksom lill de pedagogiska aktiviteter som skall ingå i habilileringsverksamhet vid dagcenter. Socialstyrelsen vill därför starkt betona, att del även i fortsättningen finns behov som måste täckas av studiecirkelverksamhel respektive genom dagcenterverksamhelens pro­gram för habilitering. Individuella behov måste kunna tillgodoses med varierande insatser. Socialstyrelsen utgår också ifrån all särvux som en del av den kommunala utbildningen för vuxna inte ger upphov fill missför­stånd, som innebär, alt utvecklingsstörda utestängs från möjligheten att vid behov kunna delta i grundvux. Som anges i rapporten utgör grundvux en betydelsefull möjlighet för vissa.

RRV anför beträffande samverkan/gränsdragning mellan särvux och om­sorgen: Arbetsgmppens förslag innebär atl särvux blir en del av den kommunala vuxenutbildningen samtidigt som omsorgen fortsätter alt sva­ra för en del av den utbildning som särvux hittills erbjudit. I detta samman­hang uppkommer frågor om hur gränsdragning och samverkan i framliden skall organiseras mellan de båda verksamheterna. RRV finner atl arbets­gruppen inte belyser dessa frågor.

SHR betonar atl särvux är etl komplement till och inte en ersättning för den vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda som bl. a. bedrivs i studiecirklar, folkhögskolor och vid dagcenter.

AMS stöder på alla punkter utredningens förslag till framtida särvux men vill tillägga atl man i målbeskrivningen klart bör avgränsa verksamhe­ten dels mot landslingen som skall bedriva habilitering, dels mot folkhög­skolan som bör ägna sig ål personlighetsulvecklande och samhällsoriente­rande verksamhet.

Enligt länsskolnämnden i Skaraborgs län bör utbildningsdelen klart avgränsas från terapidelen i elevernas arbetsdag. Skolan bör från början klart markera - både gentemot elev och dagcenlerpersonal — atl lärarna har det pedagogiska ansvaret för eleven. Kurators insatser, habilitering m. m. får ske på annan tid, med för ändamålet avsedd personal. Klara gränser mellan dessa områden bör betonas.

ABF instämmer i utredningens resonemang om hur viktigt det är med
enskild undervisning och yrkesutbildning för utvecklingsstörda. ABF för­
ordar därför atl man utifrån etl helhetsperspektiv på utvecklingsstördas
utbildningsbehov drar gränsen så att yrkesutbildning faller på särvux. Om
man följer ABF:s förslag till gränsdragning så kommer kvaliteten på del
totala utbudet av utbildningsmöjligheter att öka och dessutom skulle kvan-
     62


 


titeten kunna ökas väsentligt om studieförbunden fick samma ekonomiska     Prop. 1987/88:113
resurser per studietimme som särvux.
                                          Bilaga 2

NBV anför alt det är mycket angeläget att syftet med och uppgiften för särvux definieras så entydigt som möjligt och alt avgränsningen mellan särvux verksamhet och studieförbundens blir klarlagd och fastställd. Detta skall ske i samråd med studieförbunden. NBV instämmer i SÖ:s kommen­tar om vikten av att särskilja särvux från annan verksamhet och att en tydlig beskrivning görs av vilken kompelens utbildningen avser atl ge. Även i detta sammanhang förordas samråd med studieförbunden.

SV förutsätter att särvux följer de vedertagna regler som uppställts för komvux. Särvux skall ge en kompetensinriktad utbildning, SV:s verksam­het som bl. a. syftar lill alt öka medvetenheten om den egna personen samt att öka de utvecklingsstördas medinflytande och delaktighet i samhället är ett mycket viktigt komplement till särvux.

Samarbete med annan vuxenutbildning

Länsskolnämnden i Skaraborgs län pekar på atl en inskolningsperiod med diagnostisering är föreslagen. Utifrån denna skall en individuell handlings­plan upprättas för varje elev, vilken bör följa både skolformens och ele­vens mål. Delta är fullt jämförbart med gmndvux nuvarande arbetsformer. I vuxenutbildningslagen står att "undervisningen för en gmndvuxelev skall upphöra om eleven inte gör tillfredsställande framsteg". Denna para­graf är viktig för grundvux del och borde kunna gälla även för särvux. Att under en inskolningsperiod bedöma vilka psykiskt handikappade elever som kan förväntas klara en kompetensinriktad undervisning med dess krav på engagemang, aktivitet, ansvar, eget arbete, närvaro, punktlighet m.m., blir en svår uppgift. Uppfyller eleven inte det ovan sagda och förmåga lill . ny inlärning, bör del klart anges humvida eleven ifråga får fortsätta som särvuxelev eller t. ex. bör rekommenderas övergå lill verksamhet i studie­cirkelform.

Stockholms läns landstingskommun har deltagit från början i för­söksverksamheten med vuxenundervisning för psykiskt utvecklingsstör­da. Anvisningar med målbeskrivning och vägledning har förekommit myc­ket sparsamt. Inom landstinget har vuxenundervisningen från mitten av 1970-lalel haft en egen skolledning. Den har svarat både för särvux och andra former av vuxenutbildning såsom folkhögskolekurser och studie­cirklar. Delta har visat sig vara till fördel för verksamheten då de olika utbildningsformerna kompletterat varandra och gett en viss valfrihet för eleverna.

SV framhåller det fina resultat som folkhögskolornas arbete med psy­kiskt utvecklingsstörda ger. Det är viktigt att ta tillvara den möjlighet till utbildning på dellagarnas villkor som folkhögskolorna ger psykiskt utveck­lingsstörda.

Allmänna synpunkter på huvudmannaskapsfrågan

Rapportens två alternativa lösningar aktualiserar enligt Kommunförbun­
dets mening var för sig förändringar i den nuvarande rollfördelningen
               63


 


mellan primär- och landslingskommunala åtaganden och är följaktligen av     Prop. 1987/88:113 stort kommunalpolitiskt intresse. Avgörande för hur organisafionen av     Bilaga 2 särvux skall se ul och vem som skall organisera den måste vara den samhällsinstans som har de bästa möjligheterna och kompetensen alt ge­nomföra utbildning för denna speciella målgrupp.

Avslutningsvis anför Kommunförbundet att frågan om elt förändrat ansvar och en annan rollfördelning mellan primär- och landsfingskommu-nala åtaganden har ett så stort principiellt intresse att de redan från början borde ha varit föremål för politiska överväganden. Kommunförbundet kan inte tillstyrka föreliggande förslag.

Länsskolnämnden i Stockholms län menar alt det finns både för- och nackdelar med såväl en knytning lill särskolan som en knylning till den kommunala vuxenutbildningen. Länsskolnämnden vill i detta läge inte ta ställning lill huvudfrågan utan istället peka på vissa frågor som måste lösas om särvux skall kunna knytas till den kommunala vuxenutbildningen. Nämnden erinrar bl. a. om alt SÖ, med tanke på de låga studerandetal som särvux i många fall skulle få i den enskilda kommunen, pekar på behovet av samordning mellan olika kommuner. Länsskolnämnden delar denna uppfattning liksom att länsskolnämnden kanske bör vara det organ som ges ansvar för att en samordning kommer fill stånd. Nämnden saknar dock i nuläget personella resurser men även kompetens för atl påta sig dessa arbetsuppgifter. Enligt nämndens uppfattning bör vidare mot bakgrund av de låga studerandetalen möjligheterna fill en samverkan med yrkessärsko­lan undersökas.

Älvsborgs läns landstingskommun påpekar vikten av att ett samarbete får växa fram mellan den obligatoriska särskolan och vuxensärskolan även om huvudmannaskapet kan bli olika. Inifiativ bör tas fill planeringssamråd med företrädare för kommunens vuxenutbildning och omsorgerna om hur vuxenundervisningen skall genomföras.

Både primärkommunalt och landstingskommunalt huvudmannaskap

Landstingsförbundet menar att huvudmannaskap är ointressant för kurs­deltagarna. Däremot är det viktigt att den kompetens som finns hos olika huvudmän tas tillvara, samtidigt som komvux organisationsmöjligheter utnyttjas. Landstingsförbundet anser därför att särvux bör kunna ingå i komvux om det fmns möjlighet att använda detta system flexibelt. Såväl kommuner som landsting skall kunna anordna särvux. Den som har ansvar och kompetens för utbildning inom en viss sektor för unga skall också kunna erbjuda vuxenutbildning. Det innebär att om en kommun övertagit särskoleundervisningen helt eller delvis är det naturligt, och helt i linje med den utveckling som sker, atl även särvux anordnas där. Landsting som idag anordnar både särskoleundervisning och särvux skall också kunna göra det framöver.

Skaraborgs läns landstingskommun lillstyrker i princip att särvux inord­
nas i den primärkommunala vuxenutbildningen och att länsskolnämnden
ges etl övergripande samordningsansvar. Del förutsätts att den erfarenhet
av yrkesutbildning och kompetens som finns inom yrkessärskolan och
         64


 


utbildningar inom områdena jordbruk, trädgård, skogsbruk och vårdtillva-     Prop. 1987/88:113 ratas på elt sätt som gagnar de utvecklingsstördas integrering i samhället.     Bilaga 2 -Mot denna bakgrund bör särvux inom dessa områden bedrivas i landstings­kommunal regi.

Primärkommunalt huvudmannaskap

Socialstyrelsen har funnit för- och nackdelar med en anknytning till den kommunala vuxenutbildningen men funnit, atl skäl talar för en anknytning lill en utbildningsform inom en formell ram av den kommunala och statliga utbildningen för vuxna. Socialstyrelsen anser, atl en sådan organisation bäst främjar en fortsatt utveckling. Samtidigt hävdar socialstyrelsen viklen av atl kunskap och erfarenheter som finns inom särskolan tas tillvara och vidareutvecklas. Detta bör dels beaktas genom särskilda kompetenskrav för lärare inom särvux, dels ingå som ett naturligt led för att garantera kvalitetskrav, då samordning mellan kommuner aktualiseras.

Särvux är en parallell lill den kompetensinriklade vuxenutbildning som övriga vuxna medborgare har tillgång till och bör enligt SHR därför ha samma organisatoriska anknytning. En anknytning till den kommunala vuxenutbildningen ligger i linje med utvecklingen av särskolans organisa­tion. SHR vill också understryka betydelsen av att de erfarenheter och den kunskap som i dag finns i landstingskommunerna i frågor som rör utveck­lingsstörda tas till vara vid elt ändrat huvudmannaskap.

Enligt AMS uppfattning bör särvux inte knytas lill särskolan. Utbild­ningen bör ingå i kommunernas ordinarie grundvux- och komvuxulbild­ning, framför allt för alt få karaktären av regelrätt vuxenutbildning. Enbart detta kan säkerligen för många elever innebära etl välbehövligt "lyft". Även andra skäl talar för kommunalt huvudmannaskap, t.ex. atl flera kommuner redan har övertagit särskolan och att etl antal utvecklingsstör­da elever redan fmns i grundvux. Ytterligare skäl är atl elever som lämnat omsorgen inte gärna vill återvända dit. Samtidigt är det enligt AMS upp­fattning viktigt atl ändå upprätthålla etl samarbete med omsorgen och särskolan. Länsskolnämnderna bör kunna ta ansvaret för denna samver­kan. Elt gemensamt huvudmannaskap för särvux, grundvux och komvux bör också kunna underiätta övergångar mellan särvux och grundvux och vice versa, så att eleverna alltid kan få undervisning på optimal nivå.

Särvux bör vara ett fiexibelt system när del gäller yrkesutbildning. AMS lägger stor vikt vid atl eleverna vid särvux får yrkesutbildning eller delar därav inom den befintliga säryrkesskolan så atl de får del av denna skolas samtliga resurser och erfarenheter.

Eftersom det är en kompetensinriktad, vuxenanpassad utbildning som saknas för de psykiskt handikappade ler det sig, enligt länsskolnämnden i Skaraborgs län, naturligt alt särvux i framtiden bör knytas till den kommu­nala och statliga vuxenutbildningen. Ledningsansvaret kan redan i dag överlåtas på primärkommunen. Vidare anför nämnden alt en samordning kommunerna emellan bör komma till stånd.

Kommunförbundets yttrande utmynnar i att man inte kan tillstyrka SÖ:s
förslag om primärkommunalt huvudmannaskap. SÖ har förutsatt att den
     65


 


samlade kompelens för undervisning av psykiskt utvecklingsstörda som Prop. 1987/88:113 idag finns inom landstingen på sikt kommer atl överföras till primärkom- Bilaga 2 munerna. Många sociala skäl kan tala för en sådan utveckling. Å andra sidan är det nödvändigt atl först etablera de pedagogiska förutsättningarna för en sådan överföring innan ett primärkommunalt övertagande av del ansvar som idag åvilar landstingen kan ske. En överföring enbart av organisatoriska eller ekonomiska skäl kan missgynna de utvecklingsstör­da. De sociala vinster som kan göras genom alt utvecklingslörda får tillgång till det kursutbud som erbjuds inom den kommunala och statliga vuxenutbildningen kan lätt förverkas om man inte först fåll möjlighet att utveckla den särskilda kompelens som erfordras vid undervisning av den­na speciella målgrupp. Kommunförbundet vill med detta synsätt värna om den kvalitet på undervisningen som målgruppen är i så stort behov av.

Stockholms läns landstingskommun erinrar om atl för- och nackdelar med två olika alternativ i huvudmannaskapsfrågan diskuteras. Pågående försöksverksamhet har visat positiva resultat av en samordning mellan särvux och andra utbildningsformer för utvecklingsstörda såsom folkhög­skolekurser och studiecirklar. Vid en samlad bedömning ställer sig lands­tingskommunen posititiv till elt principbeslut om alt överföra särvux till primärkommunalt huvudmannaskap. Överförandet måste ske planerat och efter nödvändiga informations- och utbildningsinsatser. Ett överförande av särvux till den kommunala vuxenutbildningen kan eventuellt tänkas ske stegvis. Även om särvux helt eller delvis överförs till kommunalt huvud­mannaskap behöver resurser finnas kvar inom landstingets omsorgsvård för andra utbildningsinsatser för vuxna utvecklingsstörda, t.ex. folkhög­skolekurser och studiecirklar. Sammanfattningsvis ställer sig landstings­kommunen positiv till alt särvux inordnas i den kommunala vuxenutbild­ningen. Formerna och tidpunkten för överförandel måste noggrant övervä­gas och förberedas.

Älvsborgs läns landstingskommun anser atl den kompetensgivande ut­bildningen kan administreras av den primärkommunala vuxenutbildning­en, och om det befinns lämpligt föriäggas till den befintliga yrkessärskolan och bedrivas av personalen där. Avslutningsvis understryks alt en decen­tralisering av vuxenundervisningen för berörd målgmpp kan skapa förut­sättningar att anpassa verksamheten, och då särskilt den kompetensgivan­de verksamheten, till de lokala förhållandena. Förhoppningsvis kan genom detta den önskvärda integreringen mellan olika vuxengrupper komma lill stånd.

RFPB finner del naturligt alt särvux skall knytas till den reguljära vuxenundervisningen.

NBV tillstyrker ett kommunalt huvudmannaskap för särvux. Svårighe­ten atl i en del kommuner ha elevunderlag för en särvuxundervisning kan lösas t.ex. genom internat i någon samordnande kommun. Här bör dock prövas möjligheten att där svårigheter föreligger uppdra åt studieförbund atl svara för undervisningen.

SV finner det naturligt att särvux utformas som en parallell till den
kompetensinriklade vuxenutbildning som övriga vuxna har tillgång till
inom ramen för den kommunala och statliga utbildningen för vuxna och alt
  66


 


särvux organisatoriskt knyts lill denna. Vuxna som är psykiskt utveck- Prop. 1987/88:113 lingsstörda måste behandlas och bemötas som övriga vuxna och få tillgång Bilaga 2 till reguljär vuxenutbildning på samma villkor som övriga. Dessutom skulle den erfarenhet som finns inom den kommunala och statliga utbildningen för vuxnas organisation komma särvux till del. Samtidigt måste de erfaren­heter och kompelens som idag finns i särskolan utnyttjas. Genom alt organisatoriskt knyta särvux till den övriga kommunala och stafiiga utbild­ningen för vuxna kan man skilja undervisningen från dagcentra. Det är viktigt atl undervisningen jämställs med övrig undervisning i samhället. Förhoppningsvis når man även grupper som ej regelbundet besöker dag­centra.

Landstingskommunalt huvudmannaskap

Länsskolnämndens i Västerbottens län synpunkter bottnar i stor osäkerhet om det till synes rationella förslaget om knytning av särvux till kommunal och statlig vuxenutbildning ger en lösning som är till fördel för målgrup­pen. SÖ:s förslag passar antagligen de stora och resursstarka kommuner­na. Om hänsyn också skall tas till de många "små" kommunerna med begränsade resurser och kompetens kan del ifrågasättas om inte ansvaret för särvux med dess speciella krav bör ligga i särskolan. Detta utesluter inte möjligheter till en decentraliserad verksamhet. Genom samverkan med kommunal och statlig utbildning kan enskilda eller grupper av särvux-sluderande beredas undervisning på hemorten — efter en individuell pröv­ning av individens behov och förutsättningar. Denna prövning bör åvila särskolan.

Också särskolans resurser och kunskaper i övriga frågor som kan vara av betydelse för både studerande och kursanordnare, t. ex. läromedelsfrå­gan, talar enligt länsskolnämnden i Västerbottens län för en anknytning av särvux till särskolan. Med knytning av särvux till särskolan kan man också erhålla den samordning mellan länets kommuner som särvux förutsätter — på ett mera smidigt, elevcenlreral och effektivt sätt än om den uppgiften läggs på länsskolnämnden.

Länsskolnämnden påpekar särskilt att den i delta yttrande inte lar ställ­ning i debatten om eventuell ändring av huvudmannaskapet för särskolan. Oavsett om kommun eller landsting är huvudman för särskolan bör särvux vara knuten till särskolan.

Västerbottens läns landstingskommun anser att särvux — åtminstone så länge som särskolan har landstingskommunalt huvudmannaskap - bör ingå som en del av särskolans organisation. Landslingen har stora kunska­per och erfarenheter av vuxenundervisning efter 17 års försöksverksam­het. Behovet av samordning av särvux mellan landets många små kommu­ner och de problem detta medför talar också för elt fortsalt landstings­ansvar för särvux men med helt andra stafiiga insatser.

SACO/SR avstyrker förslaget att särvux inordnas under den kommunala
och statliga utbildningen för vuxna. SACO/SR anser atl särvux organisato­
riskt bör knytas till särskolan. Inom komvux finns inte erfarenhet av eller
kompetens i fråga om undervisning av psykiskt utvecklingsstörda. SA-
              67


 


CO/SR anser denna kompetens viktigare för den aktuella målgruppen än     Prop. 1987/88:113

erfarenhet av vuxenundervisning. I de fall primärkommuner har tagit an-     Bilaga 2

svaret för särskolan bör det vara naturligt all dessa kommuner också lar

ansvaret för särvux. För en knytning till särskolan talar även att det i

huvudsak kommer att vara särskolans lärare som kommer att undervisa

även i särvux. Vidare kommer undervisningen huvudsakligen atl förläggas

till dagcentra där relevant utrustning finns tillgänglig.

TCO påpekar att särvux innebär etl nytt uppdrag, oavsett var man förlägger del, och såväl primärkommunerna som landstingskommunerna är idag utbildningsanordnare och bör alltså ha möjlighet att fullfölja etl uppdrag atl ansvara för ledningen av särvux. TCO anser att del väsentliga i diskussionen om huvudman bör vara de utvecklingsstördas behov, att de kan mötas av kompetens och till deras speciella behov anpassad studie­gång. Därför bör en anknytning till särskolan ha stor betydelse för alt tillvarata de samlade specialkunskaper som finns där idag. Det måste vara särskilt väsentligt att en hög kvalitet i undervisningen möter dem som har behov av en speciell pedagogik och metodik. Det är också viktigt atl de som planerar särvux känner lill de förhållanden som möter de utvecklings­störda utanför skolsituationen, i boende och under fritid. Idag finns ingen sådan kompetens eller erfarenhet av psykiskt utvecklingsstördas undervis­ning i primärkommunerna. Särvux bör ulgöra en regelrätt vuxenutbildning och knytas lill särskolan saml också tillgodogöra sig kunskaper och erfa­renheter från den kommunala och statliga utbildningen.

RFUB anser alt SÖ:s förslag i stort sett är bra med undantag av att huvudmannaskapet bör följa huvudmannaskapet för särskolan. Skälet till det är främst den samlade kunskap om inlärningssituationen för utveck­lingsstörda som finns inom särskolan.

Särvuxlärarna i Stockholms läns landsting finner förslaget att huvud­mannaskapet för särvux skall åvila den kommmunala vuxenutbildningen som oacceptabelt. De kräver att få tillhöra samma huvudman som särsko­lan. På många håll i Sverige finns en fungerande organisation för särvux med speciell pedagogik, metodik, med kännedom om miljö och resurser omkring de utvecklingsstörda vuxna. Nuvarande huvudman har alltså större möjlighet atl ge en adekvat och anpassad vuxenutbildning. Låt därför särvux följa särskolan och överföras lill kommunal huvudman när särskolan i övrigt förs över.

Kompetenskrav för lärare

SHR anser det självklart alt man vid undervisningen inom särvux tar
hänsyn lill psykiskt utvecklingsstördas speciella behov. De särskilda kom­
petenskrav för lärare inom särvux som föreslagils är ett steg i rätt riktning.
Länsskolnämnden i Stockholms län anser det väsentligt atl den pedago­
giska kompetens som finns när del gäller utbildning av utvecklingsstörda
kan komma den nya organisationen tillgodo. De särskilda kompetenskra­
ven för lärare inom särvux som arbetsgruppen föreslagit bör vara en
garanti för detta. Det är emellertid också angeläget alt denna kompetens
kan tillgodoses pä skolledarnivå. En verksamhet som särvux kan naturligt-
   68


 


vis inte tillföras den befintliga komvuxorganisalionen utan all skolledarre-     Prop. 1987/88:113
surser tillförs både kvantitativt och kompetensmässigt.
         Bilaga 2

Länsskolnämnden i Skaraborgs län framhåller att undervisning av psy­kiskt utvecklingsstörda är ett kvalificerat arbete. Därför bör de angivna meriterna som anges i utredningen poängleras. Specialläramtbildning skall vara ett grundläggande kompetenskrav. Dämtöver bör starkt betonas vik­ten av vuxenpedagogisk fortbildning med inriktning på psykiskt utveck­lingsstörda vuxna. Del är betydelsefullt alt lärarna har god kännedom om uppläggningen av den utbildning som eleven genomgått tidigare och har kunskap om inlärningssituationen för psykiskt utvecklingsstörda och om övriga resurser i samhället som utvecklingsstörda kan vara beroende av. Talpedagog behövs för ett flertal elever med tilläggshandikapp.

Stockholms läns landstingskommun instämmer i att de studerandes ut­bildningsbehov skall vara vägledande vid val av lärarkategori. Under för­söksperioden har resurserna varit så små atl en lärare, oavsett utbildning, ofta fått undervisa elever på olika begåvningsnivåer och med olika tilläggs­handikapp. Bäst är naturligtvis atl man kan ge elever en lärare med rätt grund- och tilläggsutbildning. Dessutom kommer del atl behövas lärare som är specialutbildade för invandrare samt hemspråkslärare. Till mål­gruppen för särvux hör också de som drabbats av en hjärnskada efter 16 års ålder (nyhjärnskadegmppen). Till denna elevgrupp behövs särskilda speciallärare. Särvuxlärare behöver först och främst ha lämplig speciallä­rarutbildning. Vuxenpedagogik som påbyggnad är önskvärd. I planerna för ny speciallärarutbildning finns en särskild gren rörande vuxna begåvnings-handikappade som påbyggnad efter genomgången speciallärarutbildning. Detta bör eftersträvas som lämplig behörighet för lärare och skolledare inom särvux.

För atl tillförsäkra undervisningen i särvux en hög kvalitet, anser TCO atl de studerandes utbildningsbehov skall vara vägledande vid val av lärarkategori. Erfarenhet av atl undervisa utvecklingsstörda tillsammans med en adekvat speciallärarutbildning bör vara ett krav för undervisning inom särvux. Vuxenpedagogik med särskild inriktning på psykiskt utveck­lingsstörda vuxna och metodik är väsentliga moment som skall ingå i särvuxlärarnas fortbildning.

RFUB ser positivt på kompetenskraven på lärarna.

RFPB anför att barndomspsykotiska är en grupp med särskilda behov
också inom särskolans kompetensområde. Detta gäller hela handikapp­
gruppen men i särskilt hög grad de vuxna. Barndomspsykotiska har för­
utom sina inlärningssvårigheter, stora svårigheter bl. a. vad gäller kontakt
och kommunikation, vilkel ställer speciella krav på såväl bemötande som
metodik. En del av de lärare som i dag undervisar barn och ungdom inom
handikappgruppen har skaffat sig "specialkompetens" genom en påbygg­
nadskurs av speciallärarutbildningen för lärare till barndomspsykotiska
elever. RFPB betonar atl denna kompelens krävs i minst lika hög grad för
de lärare som undervisar vuxna barndomspsykotiska. Delta gäller också
yrkessärskolans lärare som, enligt RFPB:s erfarenhet, ofta saknar kun­
skap om denna handikappgmpp. Dessutom understryks behovet av all­
männa kunskaper om vuxenundervisning och att del är utbildningsbehovet
  69


 


som skall vara vägledande vid val av lärarkategori och inte motsatsen,     Prop. 1987/88:113
vilket då och då förekommer.
                                           Bilaga 2

NBV har inget atl invända mot utredningens förslag angående lärarkom­petens och läramtbildning. Viklen av kompletterande vuxenpedagogisk utbildning med inriktning på psykiskt utvecklingslörda vill NBV under-styrka. Fortbildningen är nödvändig både på kort och lång sikt.

Särvuxlärarna i Stockholms läns landsting vill ej ha en splittring av skolformerna. Deras förankring är särskolan och de ställer krav på atl särvuxlärarna bör ha speciallärarulbildning med mycket goda kunskaper om begåvningshandikapp och om vad det innebär alt vara utvecklingsstörd vuxen. Det finns en samlad bred erfarenhet i Stockholms läns landsting och den bör ligga till grund för fortsatt verksamhet.

Lärarnas fortbildning

Älvborgs läns landstingskommun anser atl omsorgspersonal bör medverka i fortbildningsinsatser för all personal som skall ansvara för undervisning­en.

RFPB frågar vad som menas med alt fortbildningen i vuxenpedagogik skall tillgodoses inom ramen för den reguljära personalutvecklingen. En­skilda studiedagar kan inte anses fylla kraven på en sådan utbildning.

Verksamhetens omfattning (totalt antal timmar och deltagare)

Det finns enligt Kommunförbundets mening starka skäl alt tro att antagan­det atl 7 % för särvux av hela målgruppen är för lågt tilltaget i synnerhet om de positiva vinster som arbetsgmppen förespeglar går i uppfyllelse.

Västerbottens läns landstingskommun anser att den föreslagna begräns­ningen av deltagare i särvux från 11,8 % (2 731 elever) till 7 % (1 540 elever) är oacceptabel. Att man därtill i startskedet sänker andelen vuxenstude­rande till 2,3% (506 elever) är slötande. Nuvarande andel vuxenstuderan­de 11,8% bör vara ett absolut minimum.

RFUB vill understryka alt det torde vara fler utvecklingsstörda än de ca I 540 som anges i förslaget, som har behov av vuxenundervisning. I den enkät som ligger till gmnd för rapporten uppskattar skolledarna behovet till över 5000! RFUB fömtsätter att särvux efterhand byggs ut så att del verkliga behovet kan täckas.

Timersättning

CSN anser att deltagare i särvux som har arbete på den öppna arbetsmark­
naden och som förlorar arbetsinkomst när de deltar i utbildningen bör få
fimersältning. När det gäller andra deltagare som arbetar på institutioner
eller i olika former av skyddat arbete, fömtsätter CSN atl de kan delta i
utbildningen utan att åsamkas något inkomstbortfall. CSN tillstyrker alltså
i princip SÖ:s förslag. Kostnaderna bör bestridas med skattemedel och
inte — såsom för närvarande är fallet med den högre timersättningen vid
grundvux - via medel som inflyter genom vuxenulbildningsavgiflen.
             70


 


RFV anför att vad beträffar den nuvarande ulbildningsformen grundvux Prop. 1987/88:113 sker ingen handläggning avseende utbetalning hos försäkringskassorna. Bilaga 2 Den handläggning som sker är när försäkringskassan får anledning utreda dessa försäkrades sjukpenninggmndande inkomst. Enligt 3 kap. 5 § 2 AFL skall den sjukpenninggrundande inkomsten inte sänkas för försäkrad som genomgår grundvux och uppbär fimersältning för studierna. Oni särvux införs bör därför nämnda lagbestämmelse, i samband med alt särvux införs, utvidgas lill atl omfatta även studerande vid särvux.

Syo

Socialstyrelsen framhäver viklen av alt kompetenta studie- och yrkesväg­ledningsinsatser knyts till utbildningen för alt främja utvecklingsstördas möjligheter att etablera sig i arbetslivet.

AMS anför att syofunktionen inom särvux kommer att bli utomordent­ligt viktig och vill fästa uppmärsamhelen på alt konkurrensen om pryoplal-ser numera är stor. Man bör därför etablera elt nära samarbete med arbetsförmedlingen i god tid när flera elever samtidigt skall ut på pryo.

TCO tillstyrker SÖ:s förslag alt studie- och yrkesvägledningsresurser knyts lill utbildningen.

Lokaler

Länsskolnämnden i Skaraborgs län anser alt undervisningen i möjligaste mån bör ligga i anslutning till grundvux och inte inom dagcentrel. Vid behov bör taxiresor till och från skolan erbjudas. Miljöombytet och atl eleven får känna sig som studerande på "en riktig skola" bör göra att eleven far en positiv syn på inlärningen.

Landstingsförbundet anser atl för de kursdeltagare som inte kan delta i undervisning utanför omsorgsverksamheten t. ex. gravt utvecklingsstörda och de som även har andra handikapp, barndomspsykotiska eller hjämska-dade vuxna är del naturligt att lärare anlitas för undervisning t.ex. vid dagcenter, institution eller annan lämplig lokal med nödvändig utrustning.

Stockholms läns landstingskommun framhåller att det måste bedömas utifrån den studerandes behov var undervisningen lokalmässigt bör äga rum. Det bör inte anses vara fel att ha undervisning på ett dagcenter om den utvecklingsslörde och personalen ser del som den bästa lösningen. I andra fall kan lokaler på distriktskontor eller på en skola vara atl föredra. Lokalfrågan bör lösas på ett flexibelt sätt.

RFPB finner det naturligt att särvux skall ha lokaler i anslutning till
annan vuxenundervisning, men då med de speciella arrangemang som
erfordras för varje individ. RFPB vill dock klargöra att för vissa barndoms-
psykofiska måste undervisningen på gmnd av bl. a. deras svårigheter atl
växla mellan olika miljöer, lokalmässigt knytas fill den dagliga verksamhe­
ten.
                                                                                                                      71


 


Läromedd                                                                                      Prop. 1987/88:113

/Vi? V framhåller alt det i dag finns ett myckel litet urval av vuxenanpassade tsiiaga z läromedel för psykiskt utvecklingsstörda vid sidan av studieförbundens produktion. Den senare är utarbetad med studiecirkelns arbetsmetod som grund. Dessa läromedel bör inte användas inom särvux, dels därför alt de har en annan pedagogisk utgångspunkt än särvux, dels därför all dessa studiematerial redan skulle vara förbrukade för de studiecirklar som sär­vuxelever kan komma att söka sig till. I planeringen för särvux måste också kostnader för läromedelsproduktion och metodutveckling inräknas.

Statsbidragsfrågor

Landstingsförbundet förordar alt varje länsskolnämnd får en särskild pott med statsbidragslimmar och särskilda resursbidrag alt fördela lill huvud­män som anordnar särvux. Finansieringen av verksamheten bör ske med statsbidrag som motsvarar det som landsting och kommuner behöver för motsvarande undervisning inom grundsärskola, träningsskola och yrkes­särskola. Landstingsförbundet förordar här, liksom i andra sammanhang, elt enkelt och samlat bidragssystem för de olika skolformerna inom grund­skolan, gymnasieskolan och komvux. Naturligtvis med tillägg för särskilda insatser för specialundervisning och särskild undervisning.

SACO/SR erinrar om alt utredningen föreslår att ett schablonlillägg för bl. a. syo, studiehandledning och kurativa insatser skall beräknas på sam­ma sätt som i komvux, dvs. med ett påslag av 15% av antalet undervis­ningslimmar. Enligt SACO/SR:s uppfattning är elt sådant schablontillägg helt otillräckligt för denna målgrupp. Behovet av kurativa insatser och annan elevsocial verksamhet för psykiskt utvecklingsstörda är betydligt större än för vanliga komvuxdever. Man måste därför beräkna elt minst dubbelt så stort schablontillägg för särvux som för vanlig kursverksamhet.

Finansiering. Genomförande

Psykiskt utvecklingsstörda är utbildningsmässigt en eftersatt grupp. Även om direktiven ej medger nya ekonomiska åtaganden anser socialstyrelsen atl det nu är angeläget med en kraftfull satsning. Försöksverksamheten med särvux har under många år huvudsakligen fått kompensera alt utveck­lingsstörda inte haft tillgång till skolgång som andra barn och ungdomar. Del finns i detta perspektiv anledning att öka utbyggnadslakten för atl i någon mån utjämna den skillnad som hittills förelegat och föreligger i förhållande till andra medborgares möjligheter inom den kommunala och statliga vuxenutbildningen.

Socialstyrelsen vill också åberopa det förhållandel alt en avsevärd lid förflutit sedan omsorgskommiltén i sitt slutbetänkande föreslog att särvux skulle anknytas till den kommunala vuxenutbildningen.

SHR anser att ytterligare dröjsmål med utbyggnaden av särvux ej kan
accepteras. Många vuxna utvecklingsstörda har inte fåll någon undervis­
ning alls. Många psykiskt utvecklingsstörda behöver vuxenundervisning
            72


 


minst lika bra som andra; det ligger i funktionshindrets natur. Det är hög     Prop. 1987/88:113 tid att de nu efter 17 års försöksverksamhet får den rätt som tillkommer     Bilaga 2 andra. En ökad och förbättrad vuxenundervisning för psykiskt utveck­lingsstörda medför att de utvecklas och får en ökad självständighet. Här­igenom minskar utvecklingsstördas omsorgsbehov och därmed samhällets kostnader.

RRV delar SÖ;s bedömning att arbetsgruppens analys av kostnads- och finansieringsfrågorna inte ger ett tillräckligt underiag för beslut. RRV finner däremot den av SÖ föreslagna beslutsgången olämplig, dvs. att staten först beslutar i princip och att SÖ sedan beräknar kostnaderna. RRV anser atl statsmakternas beslut i frågan bör anstå lill dess SÖ kan redovisa ett tillräckligt underlag även om de finansiella förutsättningarna. Bl. a. bör följande belysas ytterligare;

- Ekonomi: Av arbetsgruppens resonemang framgår att man tänker sig att delar av den undervisning som nu finns inom särvux i framtiden skall leva vidare inom omsorgens habilileringsverksamhet. Såvitt RRV kan se betyder detta att arbetsgruppens förslag får koslnadskonsekvenser både inom särvux och inom omsorgen. Arbetsgruppen redovisar emellertid inga bedömningar av kostnadskonsekvenserna inom omsorgen och hur dessa fördelas på staten och huvudmännen. RRV anser att förslaget bör kost­nadsberäknas både för särvux och för omsorgsverksamheten.

Länsskolnämnden i Skaraborgs län anför att en successiv utbyggnad pä en sexårsperiod torde vara rimlig för atl ej återigen sänka kvalitetsambitio­nerna. Tydliga direktiv bör utgå hur resursramen skall utnyttjas vid en organisatorisk knytning lill kommunal och statlig vuxenutbildning. Resur­serna bör specialinriktas till de berörda verksamheterna. Länsskolnämn­den anför att elt alternativ atl lösa finansieringen kan vara alt omsorgssty­relsen köper utbildningen av komvux, dvs. där kompetensen finns.

Västerbottens läns landstingskommun anser att nuvarande statsbidrag 4,8 milj. kr. bör tiodubblas för att ge 11,8%, dvs. nuvarande andel vuxen­studerande i särvux, vuxenutbildning med föreslagen kvalitetshöjning.

Vad gäller kostnader och finansiering av den föreslagna särvuxreformen anser Kommunförbundet det omöjligt alt ta ställning lill de förslag arbets­gruppen framlägger. Kommunförbundet saknar t. ex. en analys av de kost­nader och den tid det skulle ta för primärkommunen att utveckla en erforderlig kompelens. De antaganden som ligger bakom den ekonomiska analysen är orealistiska. Förslaget skulle t.ex. innebära att vi under lång lid framöver kommer att återfinna målgruppen antingen i särskolan i lands­tingens regi, i särvux i kommunal regi eller utanför utbildningssystemet. Del finns starka skäl att anta att 7 % av hela målgruppen är för lågt tilltagel. Antagandet om gruppstoriek är inte heller tillräckligt underbyggt. En dju­pare analys av kostnaderna för en särvuxreform måste därför göras.

Utredningen föreslår ingen finansiering av förslaget. Detta är enligt
SACO/SR:s uppfattning en allvariig brist. Det är naturiigtvis helt omöjligt
atl inordna särvux i den reguljära komvuxverksamheten utan att fillskjuta
medel i motsvarande omfattning. SACO/SR:s förslag att särvux bör knytas
till särskolan bör leda till alt staten och landstingen delar på kostnaderna
för denna verksamhet. SACO/SR anser att finansieringsfrågan bör utredas
73


 


ytterligare. Vidare behöver genomförandefrågorna bättre analyseras och     Prop. 1987/88:113
belysas.
                                                                       Bilaga 2

SACO/SR förordar fler undervisningstimmar och högre schablontillägg. I stället för en beräknad kostnad för särvux på 50 milj. kr. per år skulle man i stället få räkna med ca 85 milj. kr. per år.

LO anför att den föreslagna utbildningen inte bör genomföras på bekost­nad av minskade anslag till t. ex. folkbildningsarbete som riktar sig till målgruppen.

HCK kräver att man vid ett genomförande av en permanent särvuxut­bildning går ifrån nolldirektiven. Nu måste man, efter 16 års försöksverk­samhet, satsa de resurser som behövs för en utbildning med god kvalitet och som når alla som har behov av och rätt lill utbildningen. Pengar måste avsättas till uppsökande verksamhet. Det fmns i vårt samhälle många som inte på annat sätt nås av information om rätt till vuxenutbildning.

När nu omsorgslagens personkrets för första gången ges samma rättighe­ter som andra vuxna människor i samhället, kan RFPB naturligtvis inte acceptera att utredningens förslag inte får leda till merkostnader. Ny verksamhet måste självklart få kosta pengar! RFPB menar dessutom, att man förutom alt bygga upp verksamheter enligt SÖ:s principer och kost­nadsförslag, också måste avsätta pengar för uppsökande verksamhet, rik­tad lill de många vuxna som idag sitter isolerade utanför samhällets ordina­rie utbud.

NBV ställer sig tveksamt lill all principbeslut fallas innan kostnader och finansieringsmöjligheter blivit fullständigt belysta.

NBV finner utredningen oklar när det gäller kostnader och finansiering av särvux. För både handikapprörelsen och studieförbunden är det av stor vikt all inte några av de medel, som nu går lill sådan verksamhet tas i anspråk. Särvux får inte inrättas på bekostnad av andra verksamheter för psykiskt utvecklingsstörda. Detta gäller såväl statliga som landstings- och kommunbidrag. En målbeskrivning för särvux måste åtföljas av en ekono­misk plan där inte bara driftskostnaderna utan även kostnader för lärarut­bildning och produktion av läromedel beaktas. Ett sådant arbete bör göras i samråd med landsting, kommuner och studieförbund.

SV anser atl det är viktigt atl särvux tilldelas de medel som krävs för alt genomföra förslaget om kvalitetshöjning.

74


 


Innehållsförteckning                                      Prop. 1987/88:113

Propositionens huvudsakliga innehåll   ..................... .... I

Propositionens lagförslag....................................... .... 3

1   Lag om ändring i vuxenulbildningslagen (1984:1118)              3

2   Lag om ändring i lagen (1986:159) om grundläggande svensk­undervisning för invandrare                                                                     12

3   Lag om ändring i kommunalskaltelagen (1928:370) .. 13

4   Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)......... .. 15

5   Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring         17

6   Lag om ändring i lagen (1987:1321) om ändring i lagen (1962:381)

om allmän försäkring........................................    19

7................................................................. Lag om ändring i kungörelsen (1973: 1125) om skatteavdrag från
sjukpenning m.m.............................................
.. 21

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 febmari 1988  .     22

1   Inledning..........................................................    22

2   Vissa avgränsningsfrågor.................................... .. 23

3   Allmän motivering..............................................    25

 

3.1       Inrättande av en kompetensinriktad vuxenutbildning för psy­kiskt utvecklingsstörda                                                                  25

3.2       Huvudmannaskap   ......................................    26

3.3       Tillämpning av regelsystemet för kommunal utbildning för vuxna                  27

3.4       Särskilda mål och målgrupper för särvux...........    28

3.5       Kostnadsfri undervisning  ..............................    28

3.6       Information, rekrytering, intagning m.m............    29

3.7       Studietidens längd m. m................................    30

3.8       Utbildningsprogrammet för särvux ...................    31

3.9       Kursplaner och timplaner...............................    33

3.10    Betygsfrågor ..............................................    34

3.11    Undervisningens organisation  ........................    34

3.12    Timersättning m.m.......................................    35

3.13    Lärare   .....................................................    36

3.14    Skolledningsresurser och undervisningsresurser                 36

3.15    Statsbidragsfrågor  .....................................    37

3.16    Ikraftträdande.............................................    38

3.17    Omfattningen av särvux budgetåret 1988/89.....    39

3.18    Kostnader budgetåret 1988/89  ..................... .. 39

 

4   Upprättade lagförslag ........................................    40

5   Specialmofivering  .............................................    40

6   Hemställan ......................................................    45

7   Beslut   ..........................................................    46

Bilaga I   Sammanfattning av skolöverstyrelsens utredning angående

vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda -särvux   ..    47

Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser och sammanställning av
remissyttranden över skolöverstyrelsens utredning angå­
ende vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda -sär­
vux  .......................................................     56

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988                                                                                                                      75