Motion till riksdagen
1987/88:Ub810

av Björn Samuelson (vpk)
om utbildning och forskning i Värmland

En av grundstenarna i en politik för rättvis fördelning och regional utveckling
är forsknings- och utbildningspolitik. Med rätt inriktning och behovsanpassad
lokalisering utifrån nationella perspektiv gynnas andra beslut
inom social, industriell och kulturell sektor.

Vpk föreslår i andra motioner särskilda anslag för vuxenutbildning i
Värmland. Vidare föreslås beredskapsåtgärder för skolor i glesbygd samt
för gymnasieorganisationen, i tider av vikande elevunderlag.

Värmland kan komma att förlora skolorganisationen för 800 elever, eller
27 klasser i gymnasieskolan, om inte särskilda åtgärder vidtas. Risk föreligger
också för att skolor i glesbygd kan komma att onödigtvis läggas ner, om
inte skolorganisationen struktureras och ekonomiseras på annorlunda sätt
än i dag. Sammantaget innebär detta att högskolan i Karlstad kan få svårt
att rekrytera ”värmländska” studenter. Utan att måla en viss potentat på
väggen är det nödvändigt att klargöra sambanden och dess möjliga effekter.
Det är också nödvändigt att föreslå åtgärder för att neutralisera och skapa
motvikt till negativa följdverkningar. Jag menar inte att de förslag jag nu
lägger inom forsknings- och utbildningssektorn i Värmland är den totala
lösningen. Jag vill dock bidra med insatser även på dessa områden.

Grundskolan

Riksdagen har fattat beslut om en ny lärarutbildning. Lärare skall utbildas
för årskurserna 1 —7 och 4—9. Utbildning av både s. k. tidigarelärare och
senarelärare kommer att ske vid högskolan i Karlstad. En tanke bakom
förslaget till ny lärarutbildning är att underlätta arbetet i lärarlag. En annan
mening var att öka möjligheten för lärare att följa eleven under en längre tid
än i dag. Lärarutbildningen ger möjligheter att planera skolorganisationen
och skolans inre verksamhet till en näst intill ”årskurslös” grundskola.

Det är viktigt att de lärarstuderande som nu kommer att börja på högskolan
i Karlstad får möjlighet att på nära håll studera lärarreformens inverkan
och betydelse för den kommunala organisationen. Det vore därför lämpligt
att Karlstad kommun ges särskilda villkor för att kunna utveckla sin skolorganisation.
Utvecklingsarbetet skulle kunna vara ett samarbetsprojekt mellan
kommunen och högskolan.

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen

anförs om samarbetsprojekt mellan högskolan i Karlstad och Karlstad
kommun.

Gymnasieskolan

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att en försöksverksamhet med
treårig gymnasieutbildning, för tidigare tvååriga utbildningar, genomförs.
Det är ännu inte känt huruvida det under innevarande valperiod kommer
förslag och om beslut kan tas om en reformering av de tvååriga gymnasieutbildningarna
i hela landet. Mot bakgrund av denna situation, samt det
faktum att en ny läroplan för gymnasieskolan kommer att tas en bit in på
nittiotalet, vore det värdefullt med ett fullskaleförsök.

Jag föreslår därför att Värmland blir ett län där ett fullskaleprojekt genomförs.
Nämnas kan i sammanhanget att länsskolnämnden i Värmland är
positiv till ovannämnda förslag.

Datasatsning för regional gymnasieutbildning

Regeringen har föreslagit vissa insatser för datautrustning och datorns användning
i undervisningen. Vpk delar i huvudsak de förslag regeringen
lägger. På ett område vill vi dock gå längre, nämligen samordningen av
undervisning och regionalt samutnyttjande av datautrustning.

Jag anser att Värmlands gymnasieskolor bör ingå i en verksamhet där
gymnasieskolorna i Värmland sammanlänkas via sina datautrustningar.
Detta skulle innebära att nya erfarenheter och fördelar kunde vinnas. Här
kan pekas på några: Ett snabbt utbyte mellan skolorna om undervisningsuppläggning,
programarbete och programinstruktioner. Ökade möjligheter
till utbyte och samarbete i temaorienterade studier, dock inte enbart vad
gäller tekniska ämnesområden.

Även på vuxenutbildningens område skulle erfarenheter kunna vinnas.
Sammankoppling ökar nämligen möjligheten till distansundervisning och
ett fierartat kursutbud kan komma människor till del i glesbygd.

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad ovan sagts
om en utveckling för datorns användning för gymnasieskolan.

Extra insatser för decentraliserad vuxenutbildning i
Värmland och Bergslagen

Regeringen föreslog i december 1987 vissa åtgärder för Norrlands inland
samt delar av Bergslagen. Tyvärr får det sägas att Värmland kom på skam i
detta paket.

I propositionen föreslogs en del insatser inom utbildningspolitikens område.
Vpk föreslog då att decentraliserade s. k. studiecentra för högskoleutbildning
också skulle förläggas till Värmland. Nur är det dags att gå ett steg
ytterligare.

Statistiska centralbyrån har nyligen presenterat en undersökning som
visar att utbildningsnivån i Värmland och praktiskt taget hela Bergslagen
ligger klart under riksgenomsnittet. Utbildning är som tidigare påpekats ett
verksamt regionalpolitisk! instrument. Därför föreslår jag i annan motion
särskilda åtgärder för stärkande av vuxenutbildningen i Värmland och
Kopparbergs län.

Mot. 1987/88

Ub810

8

För att få fullt utslag av åtgärderna vill jag därutöver föreslå riksdagen en
lokalisering av en enhet av Statens skolor för vuxna (SSV) till Värmland.

Regeringen förordar i budgetpropositionen ett utvidgat samarbete mellan
komvux och Statens skolor för vuxna. Det vöre enligt min mening naturligt
att lokalisera en enhet av Statens skolor för vuxna till Värmland. En
sådan lokalisering till ett län som är hårt utsatt av strukturrationaliseringar
och som till stor del har glesbygdskaraktär, skulle bredda möjligheterna till
kompetensinriktad utbildning i länet.

Denna lokalisering skulle också serva inte bara Värmland utan hela
Bergslagen. Därför vore en lokalisering av enheten till Kristinehamn eller
Filipstad naturlig. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna
vad i motionen anförs om en lokalisering av SSV till Värmland.

Högskolan i Värmland — Sveriges nästa universitet

1 en undersökning som presenterades under 1987 påvisades Sveriges relativt
låga andel av högskolor med fasta forskningsresurser. Skulle Sverige ha
samma relativtal av högskolor med forskningsorganisation som USA har,
behöver vi fem nya universitet i Sverige.

Vpk har under många års tid i olika sammanhang förordat och föreslagit
att Sverige behöver fler högskolor med forskningsbas. Vi har anfört regionalpolitiska
skäl, fördelningspolitiska skäl, utbildningspolitiska skäl samt
näringspolitiska skäl. En ytterligare anledning kan nu också vara att nödvändigheten
driver fram olika verkansformer av forskning vid de högskolor
som i dag inte har fasta forskningsresurser. Det föreligger en risk i att inte ta
till vara dessa utvecklingstendenser, så tillvida att de kan komma att stå
utanför det nationella forskningspolitiska ”programansvaret”.

Den forskningsverksamhet som bedrivs vid högskolan i Karlstad, under
arbetsnamnet ”Karlstad-modellen”, kan utvecklas ytterligare och komma
att ingå som en naturlig del i det forskningspolitiska beslut som skall fattas
1989.

1 sammanhanget bör inte uteslutas att forskningsorganisationen kan byggas
på sådant sätt att den tekniskt-administrativt kan komma att innefatta
både högskolan i Karlstad och högskolan i Örebro. Detta får dock det
fortsatta arbetet närmare beskriva.

Riksdagen bör mot bakgrund av vad som nu sagts begära förslag om
forskningsorganisationen vid högskolan i Karlstad inför det forskningspolitiska
beslutet 1990.

För att tillföra forskningsmodellen i Karlstad ytterligare utvecklingskomponenter
bör en samordning ske av dels den statliga högskoleverksamheten,
dels den kommunala högskoleutbildningen. Värmland bör alltså bli
ett försökslän, där både statlig och kommunal forskning har ett gemensamt
huvudmannaskap. Detta innebär väsentliga möjligheter till vetenskapligt
arbete inom områden som samhällsmedicin och offentlig service.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om samarbetsprojekt rörande grundskolan och
grundskollärarutbildningen,

Mot. 1987/88

Ub810

i

9

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fullskaleförsök med treårig gymnasieutbildning
i Värmland,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett program för datorns användning i gymnasieskolan
i Värmland,

4. att riksdagen beslutar förlägga en enhet av Statens Skolor för
Vuxna till Värmland,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskning vid högskolan i Karlstad,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett statligt huvudmannaskap för forskning i
Värmland.

Stockholm i januari 1988
Björn Samuelson (vpk)

Mot. 1987/88

Ub810

10

Svenskt Tryck Stockholm 1988