Motion till riksdagen
1987/88:Ub716

av Hans Dau m. fl. (m, fp, c)
om högre musikutbildning i Umeå

Universitetet i Umeå som regionalpolitisk satsning

Universitetet i Umeå har otvivelaktigt varit en av de mest lyckade regionalpolitiska
satsningarna i Sverige. Även om universitetet fortfarande inte kan
betraktas som färdigbyggt, har forskningen och utbildningen på många
områden tillvunnit sig respekt i det internationella vetenskapssamhället. Det
har även betytt mycket för regionens försörjning med kvalificerad arbetskraft
att en läroanstalt på högsta nivå finns där.

Att universitetet inte är färdigbyggt visar sig i två avseenden. Dels är
flertalet institutioner små även i svenskt perspektiv och har svårt att nå upp
till den kritiska massa som garanterar långsiktig framgång i verksamheten,
dels finns det fortfarande stora luckor i den för ett universitet normala
ämnesstrukturen.

Att förstärka institutionerna överlag eller att komplettera strukturen på
humaniorasidan med exempelvis alla traditionella historiska och lingvistiska
specialiteter är en dyr väg att gå. Enklare är att rikta in sig på några få punkter
av strategisk betydelse för hela miljöns funktion.

Kulturmiljöns betydelse för universitetet och regionen

Den konstnärliga verksamheten har en sådan strategisk funktion för hela
universitetet när det gäller att skapa en allmän kulturmiljö. Till skillnad från
de mera etablerade universiteten i eller nära storstäderna har den kulturella
kringmiljön saknats vid universitetets tillkomst i Umeå och har bl. a. lett till
rekryteringsproblem för högre tjänster. I regel föredrar en eftersökt och högt
kvalificerad arbetstagare Uppsala eller Lund framför Umeå, inte så mycket
på grund av kylan eller avstånden i norr, som på grund av den som fattig
ansedda kulturmiljön kring universitetet.

Till en början var föreställningen berättigad. Under senare år har mycket
gjorts från kommunen, landstinget och universitetet självt för att förbättra
situationen på kulturområdet, men åtskilligt återstår att göra.

Konstnärlig utbildning vid universitetet

Universitetet har genom den nystartade konsthögskolan och den planerade
designutbildningen lagt grunden till en konstnärlig fakultet, som kan anses
vara ännu mer strategisk i skapandet av en kulturmiljö än humaniora i mera
inskränkt mening. Som nästa led planeras en högre musikutbildning vid
universitetet.

Umeå stad har också blivit en musikstad av rang genom tillkomsten av
Norrlandsoperan, den därmed sammanhängande utbyggnaden av regionmusiken
och de återkommande festivalerna.

Allt detta är viktigt för universitetets funktion. Det är alltför lätt att bortse
från den nära släktskapen mellan vetenskap och konst, och från miljöns
strategiska betydelse för all skapande verksamhet.

Kulturkonsumtionens betydelse

Det måste också betonas att kulturområdet är den del av universitetens
verksamhet som kommer det omgivande samhället närmast då kulturkonsumtionen
tillfredsställer ett viktigt mänskligt behov och kan njutas av många
samtidigt.

Även om kulturmiljöer av det slag som Umeå börjar utveckla sig till tyvärr
inte kan etableras i mindre enheter än så, bör man vara medveten om vikten
för ett betydande omland av att ett sådant kulturcentrum finns i Norrland. De
moderna kommunikationerna gör detta omland mycket större än man är van
att tänka sig.

Kulturen och regionalpolitiken

Senare studier över de faktorer som styr den regionala utvecklingen pekar på
tillgänglighet till kultur och service som regionalpolitisk! minst lika viktig
som det direkta skapandet av arbetstillfällen i stödområdena.

Det sagda innebär att Umeå universitets strävanden att etablera en
konstnärlig fakultet genom tillkomsten av även en högre musikutbildning har
mycket stor regionalpolitisk betydelse.

Planerna på högre musikutbildning
Situationen i Norrland

På uppdrag av universitetets rektorsämbete arbetar sedan något år en
interfakultär kommitté med planer på en sådan högre musikutbildning.

I dag finns i hela Norrland en musikhögskola enbart i Piteå. Utöver
musikpedagogisk utbildning har den endast en linje för kyrkomusik.
Därstädes finns planer på att ytterligare utveckla den kyrkomusikaliska
utbildningen, och dessa planer är värda allt stöd, men någon högre utbildning
på diplomnivå är i övrigt inte påtänkt.

Samtidigt råder det stor musikerbrist i Norrland. Av 4 500 professionella
musiker fanns 1980 bara 300 i de fyra nordligaste länen. Detta är en mycket

Mot. 1987/88

Ub716

4

stor kulturpolitisk obalans mellan regionerna.

Det är alltså uppenbart att den kvalificerade musikutbildningen i Norrland
måste stärkas. Erfarenheterna från exempelvis läkarutbildningen visar att i
regionen lokaliserad utbildning är enda sättet att häva bristen på kvalificerad
arbetskraft.

Förutsättningarna i Umeå

Genom de kammarmusikfestivaler, med de däri ingående högt kvalificerade
sommarakademierna, som i sju år anordnats i Umeå, och den i grannkommunen
Nordmaling nystartade men återkommande barockmusikfestivalen, har
ett kontaktnät skapats med framstående solister och pedagoger som har sin
normala verksamhet förlagd till i huvudsak utländska akademier och
konservatorier. Tanken i planerna för högre musikutbildning i Umeå har
varit att utnyttja detta kontaktnät och de moderna kommunikationerna till
att på deltidsbasis knyta huvudlärare av den digniteten till verksamheten.

Kontinuiteten i undervisningen skulle ombesörjas av hjälplärare med den
dubbla funktionen av stämledare i regionmusiken/Norrlandsoperan och
biträdande lärare vid universitetet. Den lönenivå som kombinationstjänsten
motiverar och den naturliga nedsättningen i orkestertjänstgöringen skulle
göra tjänsterna så pass attraktiva att man borde kunna rekrytera verkliga
toppkrafter till dessa. Överläggningar med ansvariga företrädare för landstinget
har givit positiva resultat, och landstingens övertagande av ansvaret för
musikområdet gör tiden gynnsam för en dylik samverkan.

Samfinansieringen och utnyttjandet av utländska krafter beräknas göra
utbildningen betydligt billigare än vad som är normalt i musikutbildning med
i regel mycket omfattande individuell instruktion av varje elev. Samtidigt
innebär konstruktionen en garanti för högsta professionella standard på
lärarna.

I planerna ingår även att på sikt utveckla ett interdisciplinärt centrum för
tillämpad musikvetenskap dit studier i exempelvis akustik, musikperception
och musikpedagogik kan förläggas. På detta sätt utnyttjas den samlade
kompetensen i universitetsmiljön bäst. En sådan utveckling kan givetvis ske
först när den rent konstnärliga utbildningen är fast etablerad.

Nivå och inriktning
Nivå

Det sagda innebär att det naturliga är att lägga den planerade utbildningen
som en tvåårig påbyggnadsutbildning på diplomnivå, alltså efter de fyra årens
grundläggande musikutbildning vid någon av landets nuvarande musikhögskolor.

Tilldelningen av studieplatser på diplomnivå är allmänt omvittnat alltför
liten i hela landet. Tecken härpå är att i dag 800 svenska musikstuderande
återfinns i utlandet, medan mycket få utländska musikstuderande bedriver
studier i Sverige.

Placeringen på diplomnivå i förening med den kammarmusikaliska

Mot. 1987/88

Ub716

5

inriktningen, varom mera nedan, garanterar att verksamheten inte konkurrerar
med någon nu existerande eller planerad musikerutbildning inom
landet.

Inriktning

Inriktningen i Umeå planeras bli kammarmusikalisk. På det området finns
för närvarande ett tomrum, då nästan all musikutbildning i landet sker med
inriktning på blivande orkestermusiker. Den kammarmusikaliska inriktningen
är också naturlig med hänsyn till det kontaktnät som byggts upp i samband
med kammarmusikfestivalerna i Umeå.

Instrumentariet är alltså tänkt att omfatta stråkfamiljen: violin, viola, cello
och kontrabas, därtill något träblåsinstrument och piano/cembalo, samt sång
för att knyta den naturliga relationen till Norrlandsoperan. Denna konstellation
ger maximal flexiblitet redan vid ett litet omfång på verksamheten.
Förutom lärare på resp. instrument är det tänkt att utnyttja även exempelvis
framstående stråkkvartetter i undervisningen.

Stilistisk medvetenhet

Den normala orkerstermusikern musicerar enligt en uppförandepraxis som
är en kompromiss av drygt 300 års varierande musikstilar. Kammarmusik
kräver mer av stilistisk medvetenhet och anpassning till musikens egenart.
Detta krav blir särskilt påträngande när det gäller dels äldre musik, dels
modern musik.

Den äldre konstmusiken är koncentrerad till generalbasepoken (”barocken”)
och dess uppförandepraxis börjar bli väl förstådd samtidigt som ett
autentiskt instrumentarium har tagtis fram. I träningen för stilistisk medvetenhet
är tidstroget framförande av barockmusik ett viktigt led. Av detta skäl
planeras verksamheten även utnyttja barockgruppsinstruktör och lärare i
uppförandepraxis. Relationen till barockmusikfestivalerna i Nordmaling är
här uppenbar och visar hur en större del av regionen än enbart Umeå direkt
berörs av verksamheten.

Den indirekta påverkan av Norrlands kulturliv omfattar givetvis, som
redan berörts, ett mycket större geografiskt omland.

Omfattning

Det planerade omfånget på verksamheten bestäms av ett intag av 30
studerande per år (20 är ett absolut minimum för att gruppkonstellationen
skall fungera, men 30 är säkrare, då verksamheten då inte är så kritiskt
beroende av tillfälliga sjukdomsfall o. d.) Vid tvåårig utbildning innebär det
60 studerande och lärare motsvarande 10 heltidstjänster.

Verksamheten är planerad för en försöksperiod om fyra år, varefter
utvärdering bör ske. Den bör starta hösten 1989.

Mot. 1987/88

Ub716

6

Hemställan

Åberopande det anförda hemställs

att riksdagen begär att regeringen vid utarbetandet av budgetpropositionen
för budgetåret 1989/90 beaktar vad i motionen anförts om att
starta en högre musikutbildning på diplomnivå vid universitetet i
Umeå.

Stockholm den 26 januari 1988
Hans Dau (m)

Ulla Orring (fp) Karin Israelsson (c)

Mot. 1987/88

Ub716

7