Motion till riksdagen
1987/88 :Ub667
av Margitta Edgren (fp)
om behörighetsgrunden för tjänst som
högskolelektor
Mot.
1987/88
Ub667—669
Riksdagen beslöt vid 1984/85 års riksmöte om en ny arbets- och tjänsteorganisation
för lärare i den statliga högskolan. Förslaget innebär bl. a. inrättande
av tjänster som högskolelektor. Behörighet för sådan tjänst bör, enligt
propositionen ”vara doktorsexamen eller motsvarande kompetens eller
kompetens av annat slag. Med kompetens av annag slag avser jag t. ex.
meriter från konstnärligt utvecklingsarbete. Regeringen bör inhämta riksdagens
godkännande av vad jag har förordat om behörighetsgrund för tjänst
som högskolelektor.”
I riksdagens behandling av högskolans lärartjänsteorganisation uppmärksammades
i motion 1984/85:169 tillämpningen av denna behörighetsgrund
för bl. a. dåvarande tjänster som metodiklektor i lärarutbildningen.
Utgångspunkten i motionen var att om de icke-akademiska utbildningarna
skall ha möjlighet att ”utveckla sin särart med hänsyn till sina förutsättningar
och mål” (SOU 1973:2, s. 60) tjänster som högskolelektor måste kunna
inrättas på grunden kompetens av annat slag än doktorsexamen eller
motsvarande kompetens. Det framhålls att man måste räkna med att det blir
undantag att sådana tjänster inrättas, och motionen utmynnar i ett yrkande
att ”högskolans tjänsteorganisation utan dröjsmål ses över med utgångspunkt
i de icke-akademiska högskoletraditionemas problem”.
I utbildningsutskottets betänkande 1984/85:9 pekar utskottet på att
utskottet ”anfort att det på vissa områden av högskolans utbildningar kan
komma i fråga annan utbildning och andra erfarenheter än de som följer av
doktorsexamen för att betraktas som behörig till tjänst som högskolelektor.
Med hänvisning till dessa ställningstaganden finner utskottet att de 'ickeakademiska’
traditionerna val kan tillgodoses inom den föreslagna ramen
och avstyrker därför motion 1984/85:169 i denna del.” Med hänsyn till
exemplifieringen i motionen har riksdagen således beslutat att hittillsvarande
tjänster som metodiklektor i lärarutbildningen skall kunna innefattas i
formuleringen "kompetens av annat slag än doktorsexamen eller motsvarande
vetenskapliga kompetens” i vad avser behörighet till tjänst som högskolelektor.
Vid lärarhögskolan i Malmö, som är ett område inom universitetet i Lund,
ledigförklarades den 11 februari 1987 en extra tjänst som högskolelektor i
geografi och historia, avsedd företrädesvis för praktisk-pedagogisk utbildning
av grundskollärare. För behörighet till tjänsten angavs, med hänvisning
1 Riksdagen 1987/88.3 sami. Nr Ub667-669
till 19 kap. 24 § högskoleförordningen, krav på kompetens av annat slag än
doktorsexamen/motsvarande, nämligen lärarutbildning och erfarenhet av
undervisning i grundskolan. I fråga om befordringsgrund skulle särskild vikt
fästas vid att pedagogisk skicklighet och erfarenhet av pedagogiskt utvecklingsarbete
fordras. Den utlysta tjänsten var sålunda en tjänst som metodiklektor
av det slag som enligt riksdagens beslut skulle kunna inrättas som
högskolelektor. Två personer sökte tjänsten, och lärarhögskolans styrelse
utnämnde sökanden J. Medsökanden P., som i motsats till J. avlagt
doktorsexamen överklagande utnämningen hos UHÄ.
UHÄ fattade den 11 november 1987 beslut med anledning av överklagande
frå P. I detta heter det: ”Med hänsyn till att behörighetskraven i
ledigkungörelsen utformats felaktigt upphäver UHÄ det överklagade beslutet
och återförvisar ärendet till universitetet för förnyad handläggning med
beaktande av vad ämbetet här har anfört”.
I motiven för sitt beslut hävdar UHÄ att detta behörighetskriterium
(kompetens av annat slag) ”inte kan komma i fråga när det gäller rekrytering
till tjänster inom områden som har etablerad forskning och forskarutbildning.
Således är det inte tillämpligt vid tillsättning av förevarande tjänst.” I
sitt yttrande över P:s överklagande hade lärarhögskolans styrelse, som
yttrade sig på universitetsstyrelsens vägnar, refererat till riksdagens behandling
av motion 1984/85:169.
Högskolans nya lärartjänstorganisation har sålunda i sin tillämpning redan
kommit att avvika från riksdagsbeslutet. I det här refererade fallet har frågan
betydelse för bl. a. högskolans möjlighet att utveckla en tjänsteorganisation
med kvalificerade tjänster av de olika slag (på vetenskaplig och annan grund)
som är en förutsättning för ett lyckosamt genomförande av grundskollärarreformen.
Hemställan
Med hänvisning till ovanstående hemställs
att riksdagen begär att regeringen för riksdagen redovisar riktlinjer i
fråga om bl. a. behörighet till tjänst som högskolelektor vilka överensstämmer
med 1984/85 års riksmötes beslut om ny arbets- och
tjänsteorganisation för den statliga högskolan.
Stockholm den 25 januari 1988
Margitta Edgren (fp)
Mot. 1987/88
Ub667
2