Motion till riksdagen
1987/88:Ub519

av Martin Olsson och Görel Thurdin (c)

om utlokalisering av journalistutbildning till
Sundsvall

Den framtida journalistutbildningen har utretts och ett betänkande Högskolans
journalistutbildning (SOU 1987:50) har avlämnats och remissbehandlats.
Utredningsmannens förslag innebär betydande ändringar i journalistutbildningen.
Intagningsproverna föreslås bli återinförda och utbildningen
blockindelas så att den som vill kan välja delar av den. Journalistutbildningen
avses öppnas även för dem som har utbildning från andra delar
av högskolan och för dem som redan hunnit skaffa sig journalistiska yrkeserfarenheter.
Utredaren föreslår att 100 elever antas till den sammanhängande
journalistutbildningen om fyra terminer.

För närvarande genomförs journalistutbildning i Stockholm och Göteborg
men utredningsmannen redovisar starka krav på en tredje journalisthögskoleutbildning.
Utredningens direktiv innehöll dock inget uppdrag att
pröva frågan om utlokalisering av ett antal studieplatser från de båda storstäderna
som nu har all journalistutbildning.

I utredningens betänkande redovisas motiv för utlokalisering. Under avsnittet
”dimensionering och lokalisering” anges bl. a. följande som vi finner
anledning citera.

Arbetslöshetens koncentration till storstadsområdena skulle däremot kunna
vara ett motiv för att pröva utlokalisering av en del av utbildningen från
Stockholm och Göteborg till den norra högskoleregionen. Arbetsgivare i
Norrland rapporterar svårigheter att få välutbildade journalister att söka
sig dit från storstadsområdena. Intresset bland högskolans elever för att
fullgöra praktikterminen i Norrland har heller inte varit stort. Bundenheten
till storstädernas arbetsmarknad uppstår alltså redan under studietiden.
Norrlänningar som utbildar sig i Stockholm eller Göteborg får familjära
och andra band i de nya landsdelarna och återvänder inte. Omvänt, hävdar
man, tvekar norrlänningar att söka sig till utbildning så långt bort som i
Stockholm och Göteborg. Problem av detta slag är inte särskilt utmärkande
för massmedierna. Tidigare rekryteringsproblem i norr, t. ex. i fråga om
tandläkare och läkare, har minskat drastiskt genom att utbildning för dessa
kategorier förlagts till Norrland.

Som avslutning på detta avsnitt i betänkandet fastslår utredningsmannen
efter att ha påpekat att han inte hade mandat att pröva frågan om utlokalisering
av ett antal studieplatser: ”Utredaren vill dock anmäla sin uppfattning:
det Finns starka skäl för att en sådan prövning görs”.

Vi vill i denna motion — mot bakgrund av vad som framkommit i utredningens
betänkande och under remissbehandlingen av detta — ta upp frågan
om utlokalisering av ett antal platser från Stockholm och Göteborg.

Arbetsmarknaden

Vad först gäller arbetsmarknaden för journalister framgår av citatet ur betänkandet
att det råder en anmärkningsvärd obalans mellan storstäderna
och främst skogslänen.

I sitt yttrande över betänkandet har Kommunikationsvetenskapligt centrum
i Sundsvall, (KVC), tagit upp och belyst denna fråga ytterligare.

Det framhålls av KVC att en stor del av förklaringen till obalansen finns i
lokaliseringen av journalisthögskolorna till de båda storstäderna. En sammanställning
som KVC genomfört visar att det i skogslänen finns ungefär
2 000 journalister på massmedieföretag. Personalomsättningen är stor och
utvecklingen i Västernorrlands län har specialstuderats under de senaste
åren. För 1985 och 1986 redovisas en personalomsättning på över 10 procent
på redaktionerna i detta län och första halvåret 1987 var omsättningen
uppe i 17 procent. Med 10 procents omsättning blir rekryteringsbehovet i
skogslänen 200 journalister per år.

Med högskoleutbildning för journalister förlagd till skogslänen kan sannolikt
personalomsättningen minskas något. Men, framhåller KVC, även
om man bara räknar med fem procents omsättning blir rekryteringsbehovet
i skogslänen minst 100 journalister per år. KVC har genomfört enkätundersökning
bland de åtta massmedieföretagen i Sundsvall, vilka för närvarande
har 110 journalisttjänster tillsammans. Enligt undersökningen räknar
dessa företag med att år 2000 ha ökat antalet tjänster till cirka 150.

Med en försiktig bedömning synes det inte råda någon tvekan om att
rekryteringsbehovet blir minst 100 journalister per år i skogslänen.

Även högskolan i Sundsvall — Härnösand behandlar i sitt remissyttrande
arbetsmarknaden för journalister i norra Sverige och kommer till slutsatsen
att 30 platser — vad avser hela grundutbildningen — bör utlokaliseras till
Sundsvall.

Utlokalisering till Sundsvall

När det gäller att bedöma till vilken ort i skogslänen journalistutbildningen
bör utlokaliseras måste enligt vår mening hänsyn tas till var förutsättningarna
är bäst.

Som redan framhållits under utredningsarbetet men främst under remissbehandlingen
har Sundsvall därvid speciellt goda förutsättningar.

Vid Sundsvall —Härnösands högskola finns en informationslinje. Journalistutbildningen
skulle som framhålls i högskolans remissyttrande resursoch
kompetensmässigt och även organisatoriskt kunna samordnas med
högskolans informationslinje. Detta innebär inte att dessa båda utbildningar
skall blanda ihop den journalistiska yrkesrollen med informatörens yrkesroll.

I sitt remissyttrande framhåller högskolan även den nära kontakt med det

Mot. 1987/88

Ub519

13

omgivande informationssamhället, som högskolans lokala informationslinje
under dess uppbyggnad sedan 1979 erfarit, och som hela tiden inbegripit
även de regionala massmedierna, har utvecklats till en resurs som har
kunnat utnyttjas i många sammanhang — för rekrytering av timlärare vad
gäller praktiskt inriktad utbildning, för rekrytering av praktikplatser, för
mobilisering av utbildnings-, utvecklings- och forskningsresurser och tillika
forskningsuppdrag. Denna stegvis uppbyggda kompetens, bland annat i
nätverkets form, synes kunna nyttiggöras i lika hög grad vid etablering av
en journalistutbildning vid sidan av den nuvarande informationsutbildningen
i Sundsvall.

En specifik resurs i sammanhanget utgör den rika arkivmiljön i både
Härnösand och Sundsvall. Högskolan har utnyttjat dessa resurser som
grund för utbildning i arkivkunskap, en utbildning med rikskaraktär. Redan
nu föreligger planer på en intressant samverkan mellan arkivutbildning
och informations- och journalistutbildning.

Ett tydligt uttryck för det regionala ”närsamhällets” starka intresse för
informations- och journalistutbildning är skapandet av Stiftelsen Kommunikationsvetenskapligt
Centrum i Sundsvall i mars 1987. Ett annat uttryck
för detta intresse är de diskussioner som pågår inom mellersta Norrlands
krets inom Tidningsutgivareföreningen kring frågan om att skapa resurser
vid högskolan i Sundsvall — Härnösand för adjungerad professur i journalistik/kommunikationsvetenskap
(med 20 % tjänstgöring). Ett tredje uttryck
för intresset inom regionen är den medieutbildning på Hola folkhögskola,
med vilken redan visst samarbete sker inom ramen för informationslinjen.
Fort- och vidareutbildning på både informations- och journalistikområdet i
samverkan mellan högskolan i Sundsvall —Härnösand och Hola Folkhögskola
är redan under planering, som uppdragsutbildning eller på annat sätt,
framhåller högskolan i sitt remissyttrande.

De ekonomiska förutsättningarna för en utlokalisering måste enligt vår
mening även beaktas. Speciellt goda förutsättningar för lokalisering till
Sundsvall föreligger även härvidlag bl. a. genom högskolans resurser och
genom det väl utvecklade samarbetet mellan högskolan och massmedieföretagen.

Genom samarbete med Sveriges Television i Sundsvall kan utbildningen
få tillgång till modern teknik utan egna investeringar. För radioutbildning
finns redan en mycket välutrustad radiostudie i Tonhallen, som ligger i
direkt anslutning till högskolans lokaler.

När det gäller modern tidningsteknik ligger både Sundsvalls Tidning och
Nya Norrland —Dagbladet långt framme och tidningsledningarna har ett
starkt intresse av samarbetsformer som kan vara en hjälp för journalistutbildning
i Sundsvall.

Genom högskolan och dess informationslinje skulle en lokalisering till
Sundsvall inte innebära att något helt nytt måste byggas upp av resurser
eftersom mycket redan finns, som behövs för journalistutbildningen.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera dels att arbetsmarknaden för journalister
är sådan att mycket starka skäl talar för utlokalisering av viss del av
journalistutbildningen till norra Sverige, dels att en lokalisering till Sunds

Mot. 1987/88

Ub519

14

vall har speciellt goda förutsättningar både utbildningsmässigt och ekonomiskt.

Västernorrlands län har som bekant haft den svagaste befolkningsutvecklingen
av länen hittills under 80-talet. Krav på åtgärder, bl. a. i form av
utlokalisering av statlig verksamhet, framför vi i andra motioner, varför vi i
denna motion begränsar oss till att påpeka att även för länets befolkningsoch
sysselsättningsutveckling skulle vara mycket positivt om journalistutbildning
utlokaliseras till länets högskola.

Enligt vår mening bör riksdagen i uttalande till regeringen framhålla
både vikten och lämpligheten av utlokalisering av förslagsvis 30 platser
avseende grundutbildning av journalister till Sundsvall samt att utlokaliseringen
kombineras med satsning på fort- och vidareutbildning.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utlokalisering av 30 platser avseende grundutbildning
av journalister till Sundsvall samt att lokaliseringen kombineras
med satsning på fort- och vidareutbildning.

Stockholm den 18 januari 1988

Martin Olsson (c) Görel Thurdin (c)

Mot. 1987/88

Ub519

15

Svenskt Tryck