Motion till riksdagen
1987/88 :Ub509

av Lars-Erik Lövdén och Kurt Ove Johansson (s)

om behörighetsgrunderna för tjänst som
högskolelektor

Vid genomförandet av den nya lärartjänsteorganisationen infördes möjlighet
att inrätta tjänst som högskolelektor inte endast med doktorsexamen eller
motsvarande kompetens, utan - alternativt - med krav på kompetens av
annat slag. I propositionen 1984/85:57 anför föredragande statsrådet meriter
för konstnärligt utvecklingsarbete som exempel på sådan kompetens av
annat slag.

Vid riksdagens behandling av propositionen anförde utbildningsutskottet
(UbU 84/85:9) ”att det på vissa områden av högskolans utbildningar kan
komma i fråga annan utbildning och andra erfarenheter än de som följer av
doktorsexamen för att betraktas som behörig till tjänst som högskolelektor”.

Denna möjlighet är emellertid i praktiken nästan obefintlig då UHÄ bl. a. i
”Normer för meritvärdering vid tillsättning av tjänster inom högskolan”
framhållit vikten av att kravet på doktorsexamen upprätthålls vid bl. a.
tillsättning av tjänst som högskolelektor. Denna princip torde också UHÄ ha
upprätthållit vid ställningstaganden i tjänstetillsättningsärenden.

Denna utveckling är enligt vår mening olycklig. Inom lärarutbildningen är
det av stor vikt att kunna tillgodose behovet av kompetens inom den
praktik-pedagogiska utbildningen.

Den nya lärarutbildningen skall inriktas på lärarnas alla uppgifter i skolan.
Utbildningen skall organiseras så att ämnesstudier, praktik och pedagogik/
dialektik bildar en enhet. Elevens förutsättningar, erfarenheter och allsidiga
utveckling sätts i centrum för reformen. Med ett sådant synsätt måste också
andra inslag i lärarutbildningen än ämneskunskaper uttryckt i doktorsexamen
eller motsvarande hävdas.

Det bör således vara möjligt att tillsätta högskolelektorer med hög
kompetens inom den praktisk-pedagogiska utbildningen. Dessa lärare måste
ha kompetens av annat slag än doktorsexamen, nämligen pedagogisk
skicklighet visad genom lärarutbildning och undervisning i grundskolan.
Eftersom dessa lärare kommer att undervisa blivande grundskolelärare i
bl. a. metodik i samhällsorienterande ämnen är ämnesbredden inom skolan
viktig. Det är naturligt att man på en lärarhögskola också behöver
högskolelektorer som rekryteras främst på grund av pedagogisk skicklighet
som lärare i grundskolan och förmåga att föra denna vidare till de blivande
lärarna.

6

Då denna rekryteringsmöjlighet för närvarande i praktiken är obefintlig
bör riksdagen ge regeringen till känna att en sådan möjlighet bör finnas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behörighetsgrunderna för tjänst som högskolelektor.

Stockholm den 15 januari 1988

Lars-Erik Lövdén (s) Kurt Ove Johansson (s)

Mot. 1987/88
Ub509