Motion till riksdagen
1987/88 :Ub507
av Jan-Erik Wikström och Ingemar Eliasson (fp)
om bidrag till S:t Lukasstiftelsens
utbildningsverksamhet
Mot.
1987/88
Ub507—514
S:t Lukasstiftelsen är en ideell förening grundad 1939. Den är uppbyggd på
lokalavdelningar. Antalet lokalavdelningar som vuxit kontinuerligt är för
närvarande 33. De är fördelade över hela landet.
Verksamheten består dels av den föreningsverksamhet som bedrivs av
lokalavdelningarna. Den innefattar främst upplysningsverksamhet kring
frågor som berör den psykiska hälsan med speciell inriktnig på den roll som
värderingar och inte minst religiösa värderingar spelar för den psykiska
hälsan.
30 av lokalavdelningarna driver egna mottagningar (eller mottagningsfilialer
till andra avdelningars mottagningar) för psykoterapi, psykisk rådgivning
och själavård. Dessa mottagningar är fördelade över hela landet. 1986
omfattade verksamheten vid samtliga mottagningar ca 50 000 psykoterapeutiska
samtal. Antalet samtal har ökat kontinuerligt. Det psykoterapeutiska
arbete som stiftelsen bedriver torde vara det största i landet som drivs i
enskild regi. Arbetet utförs utan inriktning på ekonomisk vinst.
Stiftelsens riksorganisation driver ett utbildningsinstitut. Vid detta utbildas
normalt samtidigt ca 500 studerande i utbildningar och fortbildningar
som ligger på högskolenivå. På grund av att psykoterapiutbildningen måste
förändras har vissa kurser under de senaste åren måst inställas och antalet
studerande är därför för närvarande tillfälligt nere i ca 300.
Utbildningsinstitutet har hittills drivit fyra former av utbildningar eller
fortbildningar: en utbildning i psykoterapi, en fortbildning i psykosocialt
arbetssätt, en fortbildning i själavård för församlingsanställda och en
utbildning i enskild själavård.
Den utbildning i psykoterapi som stiftelsen bedriver började redan på
1950-talet i mer systematisk form. När den statliga utredningen om psykoterapiutbildning
lades fram 1976, räknades stiftelsens utbildning som en av de
existerande utbildningarna i landet och det förutsattes att S:t Lukasstiftelsen
därför också i fortsättningen skulle kunna utbilda för psykoterapeutiskt
arbete. Den utbildning som stiftelsen bedrivit har vid ekvivalering vid
högskolorna gett vad som kallats steg-l-kompetens. Stiftelsen har under
senare år givit intern kompletteringsutbildning åt egna medarbetare som
givit dem steg-2-kompetens, vilket lett till att de kunnat få legitimation som
psykoterapeuter.
Situationen för det psykoterapeutiska arbetet och för psykoterapiutbild- 1
1 Riksdagen 1987/88.3 sami. Nr Ub507-514
ningen har ändrats under senare år. Legitimation för psykoterapeuter
infördes 1984 (prop. 1983/84:179, SFS 1984:542 21 juni 1984). Utbildningen
vid högskolorna har ändrats och kommer nu bara att ges på steg-2-nivå.
S:t Lukasstiftelsen har gjort bedömningen att det i framtiden kommer att
krävas, att åtminstone de flesta av psykoterapeuterna vid stiftelsens mottagningar
är legitimerade för att arbetet skall komma att anses ha tillräcklig
kvalitet. Man har också ansett att behovet av utbildning för sådan kompetens
som ger legitimation kommer att bli stort i samhället.
För att kunna förse sina egna mottagningar med kompetent personal så att
inte mottagningarna under 1990-talet måste läggas ner och för att samtidigt
erbjuda en kvalificerad utbildning i psykoterapi har stiftelsen beslutat att
anordna en ny utbildning i psykoterapi, som skulle ha sådan nivå att de
studerande efter avslutade studier skall kunna anhålla hos socialstyrelsen om
legitimation som psykoterapeut. Beslutet gäller under förutsättning att
stiftelsen kan lösa de ekonomiska problem som en sådan utbildning medför.
Ekonomin för S:t Lukasstiftelsens utbildning bygger huvudsakligen på de
studerandes terminsavgifter. För dem som går i utbildningen i psykoterapi
(på steg-l-nivå) och fortbildningen i psykosocialt arbetssätt har terminsavgiften
den senaste tiden varit 3 800 kronor.
En utbildning i psykoterapi på den högre utbildningsnivån (steg 2) skulle
medföra avsevärt högre utbildningskostnader. Dels kräver utbildningen mer
lärarkrafter. Dels behöver handledningsarbetet vid de mottagningar, till
vilka utbildningen knyts, få förstärkta resurser för att kunna motsvara de
högre ställda kraven. Om de studerande själva skulle betala kostnaderna för
den planerade nya utbildningen skulle terminsavgifterna behöva vara högre
än 7 000 kronor. Det skulle göra det svårt att rekrytera studerande.
S:t Lukasstiftelsen ser det därför som en förutsättning för att man skall
kunna anordna den planerade utbildningen att stiftelsen på annat sätt än
genom terminsavgifter kan anskaffa 700 000 kronor per år för att täcka de
ökade kostnaderna.
Stiftelsen har samtidigt sett det som en överlevnadsfråga för stiftelsen att
anordna denna utbildning, därför att om den inte kommer till stånd kommer
också arbetet vid mottagningarna långsiktigt att behöva läggas ned.
Utbildningen är planerad att sträcka sig över fyra år. Vartannat år räknar
stiftelsen med att kunna ta in en grupp på 24 studerande till utbildningen.
Huvuddelen av de studerande kommer troligen att utnyttja sina kunskaper
för arbete inom vårdformer drivna av stat, landsting eller kommun. Så har i
varje fall hittills varit fallet. En genomgång av de senaste hundra personerna
som utbildats i psykoterapi och psykosocialt arbetssätt vid stiftelsens
utbildningsinstitut visade att i båda grupperna 79 av 100 arbetade inom
offentliga sektorn.
Den av S:t Lukasstiftelsen drivna utbildningen tjänar alltså inte främst
stiftelsens egna övriga verksamhet utan framför allt samhällets vårdarbete.
Till S:t Lukasstiftelsens utbildning utgår för närvarande inte något anslag
från utbildningsdepartementet. Till riksorganisationen utgår från socialdepartementet
ett organisationsanslag som budgetåret 87/88 utgör 400 000
kronor.
Mot. 1987/88
Ub507
2
Först inför budgetåret 1989/90 behöver S:t Lukasstiftelsen statsbidrag för
den angelägna utbildningsverksamhet man bedriver. Inför den utbyggnad av
påbyggnadsutbildningen i psykoterapi som nu planeras bör också möjligheten
prövas att genom statsbidrag stödja utbildningsverksamheten vid S:t
Lukasstiftelsen.
Hemställan
Med anledning av det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om S:t Lukasstiftelsens utbildningsverksamhet.
Stockholm den 15 januari 1988
Jan-Erik Wikström (fp) Ingemar Eliasson (fp)
Mot. 1987/88
Ub507
3