Motion till riksdagen
1987/88:Ub284

av Sigge Godin och Barbro Sandberg (fp)
om utbildningen i teckenspråk

I Sverige finns ca 150 barn sorn inte har möjligheter att kommunicera med
sina föräldrar på föräldrarnas språk - teckenspråket. Därtill kommer ca 600
barn som är syskon till döva barn. Utöver dessa finns också föräldrarna till
döva barn. Dessa familjer är en minoritet i det svenska samhället och bör
därför få samma möjligheter till språkundervisning som övriga språkliga
minoriteter.

Språkets betydelse för personlig utveckling och mänsklig kommunikation
är väl befäst hos såväl allmänheten som forskare. Språket ger utveckling
genom att vi kan uttrycka tankar, känslor och idéer. Genom teckenspråket
nås full personlig utveckling och skapas rika mänskliga kontakter.

90 % av föräldrarna till ett barn med dövhet/hörselskada behärskar inte
själva barnets språk. Hörande föräldrar till döva eller hörselskadade barn
känner ofta förtvivlan och ilska när de inte klarar den livsviktiga kommunikationen
mellan föräldrar och barn. Hela familjen behöver snabbt kunna
tillägna sig barnets språk för att inte barnet skall tvingas växa upp i en torftig
miljö på grund av kommunikationsproblemet.

På Västanviks folkhögskola i Leksand och Dövas Hus i Stockholm erbjuds
intentivveckor i teckenspråk. Båda intensivveckorna och studiecirklar får
föräldrarna ta intiativ till och också stå för kostnaderna. Ersättning för
lönebortfall och rätt till tjänstledighet måste kunna erbjudas alla som tillhör
familjer med döva eller hörselskadade barn.

Skolöverstyrelsen har nu fått i uppdrag att kartlägga hur många barn som
har döva eller hörselskadade föräldrar som kommunicerar med teckenspråket.
I skolöverstyrelsens kartläggning vore det av stort värde om också
föräldrar och syskon till döva och hörselskadade barn kunde ingå. Efter
denna kartläggning bör frågan om språkutbildning för denna minoritetsgrupp
snarast kunna få sin lösning. Det svenska kommunikationssamhället
ställer sådana krav på människorna att alla måste ha tillgång till god språklig
utveckling för att inte hamna vid sidan av välfärdssamhället.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om teckenspråksutbildning för familjer med döva
eller hörselskadade barn,

2. att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen skall
kartlägga antalet föräldrar och syskon till döva och hörselskadade
barn.

Stockholm den 25 januari 1988

Sigge Godin (fp) Barbro Sandberg (fp)

Mot. 1987/88
Ub284

12