Motion till riksdagen

1987/88:Ub221

av Alf Svensson(c)
om skolmåltidsverksamheten

Mot.

1987/88

Ub221-228

Sedan 1946 då kommunala bidrag för att starta skolfrukost infördes genom
riksdagsbeslut har samhället genomgått stora förändringar. Sådana samhällsförändringar
som ändrad familjestruktur, ökad förvärvsfrekvens bland
kvinnor, nya matvanor m. m. påverkar också skolmatens roll. En SIFOundersökning
visar att endast ca 14 % av befolkningen numera äter enligt
traditionellt mönster med fasta måltidsvanor och hela familjen samlad.
Familjemedlemmarna äter på olika tider mer eller mindre oberoende av
varandra. Man äter snabbt utan att bry sig så mycket om smak eller tillagning.
Konsumtionsstatistiken visar också att konsumtionen av näringsmässigt
undermåliga livsmedelsgrupper kraftigt ökat under de senaste decennierna.

Matvanornas betydelse för hälsa, välbefinnande och prestationsförmåga
är väl belagt genom undersökningar. Måltider med högt proteininnehåll har
t. ex. visats hjälpa till att höja uppmärksamhet, kreativitet och minneskapacitet.
En bra frukost och skollunch är nödvändiga förutsättningar för att
eleverna skall kunna tillgodogöra sig undervisningen så bra som möjligt. Då
så många som upp till 25 % av skolbarnen inte äter frukost är skolmaten nu
viktigare för elevernas matstandard än tidigare. Mot denna bakgrund är det
mycket beklagligt att skolmatens standard tillåtits sjunka under senare år.

Under 1980-talet har kommunerna tvingats till kraftiga nedskärningar och
besparingsåtgärder.

Inom skolmåltidsverksamheten har utgifterna för livsmedel blivit det
främsta sparobjektet, eftersom lokalkostnader och personalkostnader är
svåra att påverka på kort sikt. Under samma period har livsmedelspriserna
stigit kraftigt, vilket lett till att anslagshöjningarna för skolmaten endast räckt
till att kompensera för knappt hälften av de ökade livsmedelskostnaderna.

Enligt de näringsrekommendationer som utfärdats av statens livsmedelsverk
bör skollunchen ge ca 30 % av det dagliga näringsbehovet. Lantbrukarnas
Riksförbund har i en undersökning visat att livsmedelskostnaderna per
portion i dag på många håll är för låga för att kunna uppfylla dessa
rekommendationer. För att uppfylla dem skulle utgifterna för livsmedel
behöva öka från 4:83 till 6:50 kr./portion. Vid en jämförelse med motsvarande
kostnader för andra offentliga inrättningar visar det sig att skollunchen
kostar mindre än hälften av något jämförbart alternativ vilket är mycket
otillfredsställande.

Matstandarden påverkas också av hanteringen. Det är mycket vanligt att
maten tillagas i stora centralkök vilket medför att mer än hälften av landets

1 Riksdagen 1987188.3 sami NrUb221-228

skolor får sin skollunch serverad i kantiner. Hanteringen innebär långa
varmhållningstider som försämrar matens utseende, smak och näringsvärde.
Detta i kombination med att miljön i skolmatsalen på många håll är otrivsam,
bullrig och stressig har lett till att skollunchen ofta utsatts för klagomål och att
en del elever föredragit kiosken eller cafeterian framför skolmatsalen.

Det är nödvändigt att skolmåltidsverksamheten ses över i hela landet så att
en jämn och hög kvalitet vad gäller livsmedlen, inramningen, schemaläggningen
m. m. uppnås.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen får i
uppdrag att lämna kommunerna föreskrifter och anvisningar angående
utformningen av skolmåltidsverksamheten.

Stockholm den 20 januari 1988
Alf Svensson (c)

Mot. 1987/88
Ub221

2