Motion till riksdagen
1987/88: Ub209

av Barbro Sandberg och Karl-Göran Biörsmark (fp)
om undervisningen i bild

Sedan länge har landets bildlärare krävt mindre undervisningsgrupper i
ämnet bild. Det hänger samman med bildämnets praktiskt-laborativa
karaktär. Huvudmomenten i bildämnet är bildframställning, bildanalys,
bildkommunikation, estetisk orientering samt bild och miljö. Bildframställning
utgör ca två tredjedelar av all bildundervisning på högstadiet. Här
använder man penna, färg, sax, klister, papper och många olika verktyg och
skiftande byggbara material som lera, trä, hönsnät, gips, linoleum och sten.
Många verktyg är både svåra att hantera, dyrbara och farliga. Det gäller
skärande verktyg, kemikalier för keramiktillverkning, frätande vätskor och
lösningsmedel av olika slag. Vid foto-, film- och videoarbete används en
mycket dyrbar och ömtålig apparatutrustning samt farliga vätskor.

Att göra bilder tar tid och kräver utrymme. Vissa tekniker, särskilt då man
använder precisionsinstrument, kräver lugn och noggrannhet.

Även i övriga huvudmoment krävs till viss del undervisning i mindre
grupper. Enligt det s. k. Nordstressprojektet visade det sig att bildlärarna är
den lärargrupp som har de utan jämförelse största svårigheterna att få
tillräckligt med tid för varje enskild elev.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen får i
uppdrag att undersöka skolans bildundervisning genom arbetsmiljömässiga
och pedagogiska analyser.

Stockholm den 15 januari 1988

Barbro Sandberg (fp)

Karl-Göran Biörsmark (fp)