Motion till riksdagen
1987/88:T225

av Elver Jonsson och Anders Castberger (fp)
om den framtida flygplatsen i Fyrstadsområdet,

m. m.

Älvsborgs län med 430 000 invånare har ökat sin befolkning med mer än
genomsnittet för landet. Samtliga länsdelar visar en positiv utveckling. En
positiv befolkningsutveckling noteras också för alla kommuner utom de fyra
nordligaste Dalslandskommunerna. Tillväxten kan härledas till god industriutveckling
och i viss utsträckning en god anpassning av bostadsbyggandet.
Dalslands situation ger anledning till fortsatta aktiva regionalpolitiska
åtgärder. En fortsatt expansion av Älvsborg och den särskilda del som bildas
av kommunerna Trollhättan och Vänersborg samt kommunerna Uddevalla
och Lysekil i Bohuslän, kallat Fyrstad, är önskvärd. Åtgärder som syftar till
att öka tillväxten och säkerställa en fortsatt expansion också på lång sikt inom
tidsrymder av något upp till några decennier - förutsätter god
infrastruktur. Därmed kan också ensidigt beroende av enskilda sektorer eller
branscher på sikt undvikas. Folkpartiet i Älvsborg vill stödja en utveckling
mot en ökad tillväxt som kommer hela länet till del och ett ökat oberoende av
enskilda sektorer.

En regions utveckling och expansion är avhängiga infrastrukturens
utseende och sammansättning samt fortlöpande utbyggnad och anpassning
till behovet av transporter, utbildning m. m. Den hittills goda utvecklingen
under ett antal år inom främst Fyrstad har varit starkt avhängig tung industri i
främst Trollhättan och uppbyggnaden av ny tung industri i Uddevalla. Faran
med ett enskilt beroende av enskilda branscher visades i samband med
varvsnedläggelsen i Uddevalla. Det är angeläget med ett diversifierat
näringsliv. Det gynnar mångfald, medverkar till att öka jämställdhet för
könen och olika människors förmåga och önskemål och verkar konjunkturutjämnande.
Spridningseffekter sektors- och branschvis samt en ökad
geografisk spridning underlättas med diversifiering. Enligt en utredning som
länsstyrelsen i Älvsborgs län gjort under hösten 1987 är spridningseffekterna
i industrin i Fyrstad märkbart lägre än i jämförbara regioner i landet i övrigt.
Detta är en allvarlig omständighet sett i ett perspektiv av konjunkturnedgång
och förmåga till omställning av näringsgeografin inom området på 10-15 års
sikt. Särskilt intressant är att spjutspetsteknologi på verkligt avancerad nivå
utvecklas kontinuerligt i några enstaka storföretag inom regionen. Möjligheter
föreligger till ökad spridning och ”avknoppning” om ytterligare förutsättningar
kan skapas.

En särskilt viktig förutsättning för en positiv utveckling för Dalsland är att

något tillväxtcentrum kan bildas eller utvecklas i Älvsborgsregionen. Den Mot. 1987/88

utveckling som hittills skett inom Fyrstad har den senaste perioden också T225

spridit sig till de södra delarna av Dalsland. Denna geografiska spridningseffekt
föreligger också i den södra delen med kommunen Alingsås m. fl. där
influenserna från närbelägna Storgöteborg påverkat befolkningstillväxt,
pendlingsbenägenhet och serviceutbud i klart positiv riktning. Rätt medicin
för tillväxt torde därför inte vara att strypa aktiva tillväxtcentra, utan
uppmuntra tillväxtprocessen, ge förutsättningar för geografiska och näringspolitiska
spridningseffekter kombinerat i vissa fall med direkta lokaliseringspolitiska
åtgärder inom stödområdesindelningens ram t. ex.

Enligt samstämmiga framstående forskare kan utvecklingen i landet på
sikt gå emot ett antal verkliga tillväxtregioner, K-regioner. Dessa kännetecknas
främst av goda möjligheter till kommunikationer och utbildning, dvs.
infrastruktur i vid bemärkelse. I takt med att andelen förvärvsarbetande
inom den renodlade tunga industrisektorn minskar till förmån för expansion
inom högteknologisk utveckling och servicesektorer ökar betydelsen av
infrastruktur anpassad till denna utveckling. Samstämmiga bedömningar ger
vid handen att utvecklingen i denna riktning kommer att accelerera inom de
närmaste 10-15 åren. Härvid ökar betydelsen av verkligt snabba kommunikationer
- häri ingår t. ex. en kraftig expansion av teleelektronisk kommunikation
samt utbildning på högskolenivå.

En politik som tar till vara tekniska möjligheter till sådan utveckling måste
i verklig mening anses vara framsynt regional- och tillväxtpolitik, och tjäna
som motor för geografiska spridningseffekter.

Folkpartiet tror på en framtid för hela Älvsborg med Fyrstadsområdet, och
anser att riksdagen därvid måste ta fasta på de riktlinjer som redovisas i
motionen.

Kanaltrafik

När förbindelsen mellan Vänern och Västerhavet - Göta älv med Trollhätte
kanal - mer allmänt började trafikeras under 1800-talet transporterades
ungefär 140 ton gods per båt. Från mitten av 1980-talet tar fartygen laster på
upp till 4 000 ton. Nära fyra miljoner ton gods fraktas per år. Möjligheten att
transportera dessa mängder gods medverkar till fortsatt industrialisering runt
hela Vänerområdet med omland. Alternativ fraktmetod såsom vägtrafik
skulle motsvara vissa dygn upp till 1 000 långtradare per dygn, i genomsnitt
ca 300 långtradare per dygn. Kanaltrafiken är av betydelse som miljövänligt
transportalternativ och av betydelse för hamn- och främst storskalig industriverksamhet
i Vänerområdet. Fortsatt året-runt- och dygnet-runt-service i
kanalen är en förutsättning för att kanaltrafiken skall kunna konkurrera med
andra transportalternativ när det gäller de stora bulklasterna. Det är även
viktigt att transportköpare noga överväger konsekvenser av omläggning av
kanaltrafik till andra transportslag för framtida möjligheter att erbjuda fullt
modern och tekniskt fullgod kanalservice i Sverige.

11

Dubbelspårsjärnväg via Dalsland

Möjligheten att använda järnväg för medeltungt högkvalitetsgods på långa
avstånd och för persontrafik på medellånga sträckor ligger i att erbjuda
attraktiva förbindelser när det gäller snabbhet, punktlighet och kvalitet.
Fjärrförbindelser i detta avseende till och från samt genom Älvsborg
erbjuder i dag västra stambanan mellan Göteborg och Stockholm. Det är
väsentligt att prioriteringen av den sträckan för insättning av höghastighetstågen
kvarstår. Västkustbanan uppfyller i dag inte de krav som kan ställas på
tågförbindelser, och dubbelspår saknas ännu på merparten av sträckan.
Järnvägsförbindelserna mellan Norge och kontinenten går i dag via
Göteborg-Trollhättan—Dalsland och via Kornsjö till Norge och Oslo. Om
järnvägstrafik på västkusten och mellan kontinenten och Norge skall erbjuda
konkurrenskraft erfordras utbyggnad till dubbelspår med successiv insats av
höghastighetståg och snabbtåg för godstrafik. Redan i dag är kapacitetstaket
nått för sträckan Göteborg-Trollhättan—Vänersborg. Denna sträcka och
vidare upp mot Oslo är av god enkelspårskvalitet och kan utbyggas. En
utbyggnad via Dalsland och Kornsjö innebär att i övrigt nödvändig utbyggnad
till dubbelspår på delsträckan Göteborg—Trollhättan-Vänersborg
alltså också kan användas till att ingå i den intemordiska trafiken. Därmed
öppnas även möjligheten genom samutnyttjande en upprustning av tågalternativet
Göteborg—Karlstad och vidare mot Mälardalen, benämnd Svealandsbanan.
Ett sådant alternativ bör i den långsiktiga planeringen prioriteras.

Hittills gjorda utredningar av SJ pekar på att alternativet Vänerlänken
med utbyggnad av dubbelspår hela sträckan Göteborg—Oslo på svenska
sidan via Dalsland och Kornsjö innebär investeringar för 4,5 miljarder
kronor, medan en alternativ dragning längre västerut med helt nybyggda
delar i norra Bohuslän innebär investeringar om 5,4 miljarder. En första
etapp med utbyggnad av dubbelspår upp till Erikstad i Dalsland innebär 2,25
miljarder kronor. En sådan utbyggnad med ett väsentligt förbättrat enkelspår
från Erikstad och vidare till Norge kostar obetydligt mer än enbart
enkelspår hela vägen mellan Göteborg och i det västliga alternativet.
Enkelspår kan på sikt inte konkurrera som transportkorridor, även om det
rent tekniskt kan framföras höghastighetståg i viss utsträckning också på
enkelspårslinjer.

Regional trafik

Regional pendeltrafik måste för att kunna erbjuda konkurrenskraft i
människors fria val av kommunikationsmedel vara snabb, anpassad till
framtida tätortscentra, erbjuda många avgångar och vara bekväm med goda
övergångsmöjligheter och möjlig att komplettera. Delsträckorna
Uddevalla-Öxnered-Vänersborg respektive Trollhättan samt vidare mot
Göteborg och Herrljunga trafikeras i dag med undantag för
Trollhättan—Göteborg av äldre motorvagnsset, ibland populärt kallade
paprikatåg. Tågen uppfyller inte dagens krav på komfort och snabbhet och är
ur driftteknisk synpunkt åldersstigna och inte längre driftekonomiska. Den

tekniska livslängden kan nu uppskattas enligt SJ till högst 5-6 år. Några Mot. 1987/88

beställningar på ny vagnmateriel för sträckorna har inte gjorts. En utbyggd T225

och bekväm regional pendeltrafik efterfrågas för närvarande och utgör en
viktig faktor i regionens utveckling. En fortsatt utveckling men i långsammare
takt kan emotses om inte den regionala trafiken kan upprätthållas och
förbättras. Trycket på det regionala vägnätet kommer också att öka om inte
järnvägsalternativet kan erbjudas.

Vänerpendeln underlättar en banmässig anpassning till behovet av den
regionala pendeltrafiken. Den kan dessutom medverka till att låta Dalsland
ingå i den inomregionala trafiken. En viktig förutsättning är vidare att
Öxnereds hittillsvarande järnvägsstation ersätts med lämpliga spårdragningar
av en Vänersborgs järnvägsstation.

R 45 i stamvägnätet

Riksväg 45 är vid sidan av E 3 i berörd del den vägpulsåder som betyder mest
för regionens högstandardtrafik. Via R 45 fördelas också trafik mellan östra
Sverige mot västkusten på riksväg 44, som nyligen påbörjats ny- och
ombyggnad av, och långdistanstransporter på väg norrut från Göteborgsområdet
mot Värmland och vidare mot norra Sverige. Ett initiativ har nyligen
tagits av kommuner och län på sträckan Göteborg-Älvsborg och vidare upp
till Västerbotten och Norrbotten, för att erhålla enhetlig standard och
märkning. R 45 är av vital betydelse för regionens trafik mot Göteborg och
vidare till Sydsverige och kontinenten. Tungt vägande skäl talar för att låta
riksväg 45 ingå i landets stamvägnät. Enligt vägverkets trafikmätningar är
dygnsmedeltrafiken på sträckan mellan Trollhättan och Göteborg i Göta
Älvdalen större än på Europaväg 6 vid Ljungskile, som genom beslut nu
utbyggs till full motorvägsstandard. Dagens standard på denna del av R 45
tillkom i slutet på 1950-talet och början av 1960-talet och var då mycket
framsynt med kapacitetsreserv. På samma tid har bilparken nästan fyrdubblats
med en ökad koncentration av trafiken till bl. a. denna huvudled. Långa
sträckor av R 45 genom Dalsland har en sämre standard.

En utbyggnad av Europaväg 3 mellan Stockholm och Göteborg på hela
sträckningen till fullt godtagbar standard ur kapacitets- och säkerhetssynpunkt
är ytterligare en infrastrukturell förutsättning för fortsatt utveckling i
Älvsborg. Den bör därför prioriteras inom ramen för tillgängliga investeringsmedel.

Inomregionalt är R 42 mellan Trollhättan och Borås en viktig förbindelselänk
öster och sydost från regionen, och mellan delcentra i norra Älvsborg.

Redan i dag är vägen av inte godtagbar standard.

Ett högkvalitativt vägnät är en viktig förutsättning för geografisk utveckling
och expansion. Vägnätets utformning påverkar dessutom ytterligare en
viktig samhällssektor, nämligen sjukvården. Förbättringar av vägnätet och
anpassning av kapaciteten till efterfrågan innebär således också en höjd
säkerhet för den enskilde och minskade kostnader för det gemensamma.

Älvsborgs andel av landets befolkning uppgår till 5,1 %, trafikarbetets andel
uppgår till drygt 5,5 %, medan tilldelade medel enligt flerårsplan för tiden
1988-1997 uppgår till endast 4,1 %. Samtidigt utgör andelen polisrapporte

rade dödsolyckor på vägarna exklusive viltolyckor 10,6 av landets alla Mot. 1987/88

dödsolyckor. Andelen högtrafikerade grusvägar, dvs. grusvägar med mer än T225

250 årsmedelsdygnsfordon är högst i landet efter de mellannorrländska
länen. 31 % av länets hela statsvägnät är grusvägar och 79 mil är högtrafikerade
grusvägar. I Dalsland har 50 % av vägnätet tjällossningsrestriktioner.

Hela länet har i särklass mest bärighetsrestriktioner under tjällossningen
utanför skogslänen.

Möjligheten till spridningseffekter av industrialiseringsprocessen försämras
allvarligt för t. ex. Dalslands del med nuvarande standard och medelsfördelning.

Särskilt viktiga sträckor utanför delar aktuella för stamvägnätet utgör
Falköping-Vårgårda och Åmål-Bohuslän. Abrupta standardvariationer
vid länsgränserna medverkar här till onödigt och stort miljöslitage genom att
en stor andel vägtransporter tvingas till långa om vägar.

Kapacitetsstarkt affärsflyg förutsättning för folkflyg

Den nuvarande flygplatsen för regionen, förutom den allra sydligaste delen
som kan betjänas av Landvetter, är belägen i Trollhättans kommun och drivs
av Fyrstads Flygplats AB - ett mellan fyrstadskommunerna gemensamägt
driftbolag. Flygtrafiken har under den senaste tioårsperioden uppvisat en
uppseendeväckande tillväxt. Under 1987 uppgick passagerarantalet till drygt
110 000. Alla prognoser har överträffats med bred marginal. Kapacitetstaket
för flyplatsen har överskridits och kapacitetstaket för plantypen SAAB
SF-340 har nåtts. Nya plantyper behöver sättas in, och servicebyggnadernas
kapacitet utökas. I samband med byggandet av nuvarande flygplats godtog
parterna en begäran att ej bygga ut ytterligare på nuvarande plats av
miljöskäl. Ett förslag varöver kommunerna och bolaget samt operatörer är
eniga har framlagts till ny plats för en kommande flygplats. Med en
nödvändig prövning av miljöhänsyn måste av ekonomiska och trafikeringsmässiga
skäl en ny flygplats prövas. För byggande av en framtida flygplats för
Fyrstad bör alternativa finansieringsformer tillåtas. En investering i Fyrstads
flygplats har stor betydelse för en långsiktig regional utveckling och har ett
högt avkastningsvärde. Snabba och effektiva flygtransporter är en grundläggande
förutsättning för regional tillväxt. En kapacitetsstark flygverksamhet
för näringslivet är också en förutsättning för underlag för folkflyg i verklig
bemärkelse. Spridningseffekten för ännu kortare pendlingsavstånd med
föreslaget läge för flygplatsen till och från Dalsland och yttre Bohuslän måste
uppskattas som god.

Högskola i Fyrstad

För närvarande bedrivs högskoleutbildning i Fyrstadsområdet med ett flertal
huvudmän. Utbildningen och administrationen samordnas via Fyrstads
högskolekommitté med kansli.

Kombinationen högskola och flyg anses vara den mest förlösande kombinationen
av faktorer för en framtida expansion och utveckling av regioner.

Den stora efterfrågan som redan i dag finns i Fyrstad av högskoleutbildning

har hittills inte kunnat tas till vara tillräckligt. Många ungdomar som flyttar ut Mot. 1987/88

från Dalsland för högre utbildning återvänder sedan inte. Rekryteringssvå- T225

righeter för högutbildad personal till industrier och övrig näringsverksamhet
samt förvaltning i Fyrstadsområdet är vissa perioder mycket besvärande.

Sedan särskild utredningsman fått i uppdrag att komma med förslag till
framtida högskoleorter vill vi uttala vårt stöd för en permanent högskoleutbildning
i Fyrstad under fasta former som ett nödvändigt inslag för regionens
utveckling i framtiden. Nu måste dessutom former finnas för överförande av
de s. k. LIE-medlen till högskolekommittén. Enligt UHÄ:s anslagsframställan
bör en av de tre ytterligare klasserna på förskollärarlinjen som avses
inrättas komma till stånd i Fyrstad.

Verkstadsingenjörslinje om 80 poäng i samarbete med företagen inom
regionen bör komma till stånd.

Kombinationen av genomgripande investeringar i högteknologi, miljöförbättringar
och kapacitet ger förutsättningar för expansion, utveckling och
spridning till svagare kringområden. Det ger också därmed förutsättningar
för en bättre livskvalitet och människors möjlighet att utvecklas inom
regionen. En fortsättning på hittillsvarande goda utveckling inom Älvsborg
på 10-20 års sikt förutsätter enligt vår uppfattning sådana investeringar.

Sysselsättningsstödet

Förra året föreslog regeringen - och genomdrev - mot bl. a. folkpartiets vilja
att slopa sysselsättningsstödet i stödområde C, dvs. utöver ett antal
Bergslagskommuner så drabbas kommuner i norra Dalsland, Dals Ed,

Bengtsfors och Åmål. Detta sysselsättningsstöd har med sin generella
uppläggning varit till stor glädje för berörda regioner. Vi föreslår därför att
sysselsättningsstödet återinförs.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående föreslår vi

[att riksdagen beslutar att sysselsättningsstöd även skall kunna ges
i stödområde C,1]

[att riksdagen under anslaget C 7 anslår i förhållande till regeringens
förslag ytterligare 25 milj. kr.,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts beträffande infrastrukturella förutsättningar för
expansion och utveckling,1]

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts beträffande vikten av bibehållande av året-runt- och
dygnet-runt-service i Trollhätte kanal/Göta älv,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts beträffande prioritering av alternativet Vänerlänken
för järnvägstrafiken i den långsiktiga planeringen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts beträffande riksväg 45 som ingående i landets
stamvägnät, samt den stora andelen grusvägar, m.m.,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i Mot. 1987/88

motionen anförts beträffande behovet för den regionala utvecklingen i T225

Fyrstad av en kapacitetsstark flygplats,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts beträffande tillåtelse till alternativa finansieringsformer
för Fyrstads nya flygplats,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av ytterligare överväganden vad avser
huvudmannaskap för flygplatsen i Fyrstad,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om högskola i Fyrstad.2]

Stockholm i januari 1988

Elver Jonsson (fp) Anders Castberger (fp)

1 1987/88: A491

2 1987/88:Ub737