Motion till riksdagen
1987/88:N15
av Bengt-Ola Ryttarm. fl. (s)
med anledning av prop. 1987/88:64 om särskilda Mot.
regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och 1987/88
norra Sveriges inland N15
SGAB är ett företag som bl. a. arbetar med malmprospektering. Enheten i
Håksberg (Ludvika kommun) är den enda kvarvarande prospekteringsenheten
i Bergslagen. På grund av minskande prospektering riskerar Håksbergsenheten
att slås ut.
Att säkerställa verksamheten i Håksberg är en långsiktig åtgärd, av stor
vikt för Bergslagen.
Prospekteringen i Bergslagen (liksom i övriga landet) är i minskande från
ca 50 milj. kr. per år 1983-1986 till planerade ca 25 milj. kr. 1988 (ej
inflationskorrigerat) mest på grund av dålig lönsamhet hos gruvbolagen.
Boliden har nästan lämnat Bergslagen (kvar i Enåsenområdet), LKAB och
BP Minerals har minskat volymen till en fjärdedel. Staten har något minskat
sin prospektering via NSG.
Prospekteringen bör effektiviseras och nya resurser bör tillföras prospekteringen
i Bergslagen, för att i möjligaste mån lindra effekterna av den nu
pågående minskningen på gruvindustrins framtidsmöjligheter.
De malmgeologiska förutsättningarna för regionen är mycket goda för
basmetaller (zink, bly och koppar), ädelmetaller, volfram och flera industrimineral
och goda för flera andra metaller.
SGAB Prospekterings (tidigare LKAB Prospektering) Bergslagsenhet har
en särskild roll i detta sammanhang. Enheten är lokaliserad mitt i prospekteringsområdet,
har mycket hög kompetens inom samtliga geologiska discipliner,
har störst kunskap av alla prospekteringsorganisationer inom stora delar
av Bergslagen och har en organisation av lämplig storlek med låga
omkostnader.
Genom SGAB:s köp av LKAB Prospektering den 15 maj 1987 borde
förutsättningar funnits att samordna och effektivisera prospekteringen i
Bergslagen. Nu ett halvår senare kan konstateras att så ej skett. Exempelvis
har SGAB:s Uppsalaenhet åt NSG under fältsäsongen utfört arbeten i bl. a.
Ställdalen- och Hällsjösynklinalerna motsvarande de som SGAB Prospekterings
Bergslagsenhet redan väsentligen har utfört.
De fackliga organisationerna vid Bergslagsenheten ställer krav på att den
statliga prospekteringen samordnas genom att NSG köper LKAB:s prospekteringsmaterial
och att Bergslagsenheten sköter prospekteringen i de områden
där den är mest lämpad. Vi kräver även att medel ställs till förfogande för
en långsiktig effektiv prospektering enligt de tre förslag som presenterats i
detalj i bilagda projektförslag. De tre förslagen är fyraårsplaner för ett 1
1 Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr NI5
basmetallprojekt, ett ädelmetallprojekt och ett legeringsmetallprojekt om Mot. 1987/88
tillsammans årligen 7 milj. kr., att utföras i de områden där SGAB N15
Prospekterings Bergslagsenhet har större kompetens än andra organisationer.
Ovannämnda åtgärder leder till en effektiv prospektering med åtföljande
tillförande av brytvärda malmreserver till befintliga gruvor och eventuellt
öppnande av nya gruvor med vad detta samhällsekonomiskt kan betyda.
Bergslagen har i dag 2 järnmalmgruvor, Grängesberg och Dannemora; 5
basmetallgruvor, Falun, Garpenberg (2 gruvor), Saxberget och Zinkgruvan;
1 legeringsmetallgruva, Yxsjöberg; 1 guldgruva, Enåsen, i drift.
Industrimineral bryts och förädlas på ett flertal platser i regionen.
Karbonatsten är volymmässigt dominerande, men fältspat, kvartsit, kvarts,
kyanit och flusspat är även viktiga mineral.
Sällsynta jordartsmetaller (aktuella som ingående i supraledare), niobtantal,
höghaltig mangan och platinametaller har noterats i regionen.
Titan-vanadin-järnmalmer av betydande storlek samt kobolt i sedimentär
miljö har påvisats.
Fyndigheterna är av bästa europeiska klass såväl haltmässigt som storleksmässigt
om än ej av yppersta världsklass. Den geologiska miljön är utmärkt
speciellt för basmetaller och guld, vilket även bevisas av multinationella
prospekteringsbolags intresse för området. God infrastruktur, gammal
gruvtradition, effektiv gruvindustri och tillgång till kunnig arbetskraft är för
exploatering positiva faktorer.
Trots att malmletning pågått i nära tusen år i Bergslagen finns främst tack
vare utvecklandet av nya malmletningsmetoder fortfarande goda möjligheter
att finna nya malmer. Så är t. ex. Lovisa, Dammsjön i Garpenberg,
Fredrikssongruvan nya basmetallfyndigheter; Enåsen, guldet i Falu gruva
nya guldfyndigheter; Wigströmmalmen, Sandudden m. fl. små W-fyndigheter
exempel på detta. Flera av dessa ligger i nära anslutning till gamla gruvfält
där malmletning förekommit i hundratals år.
SGAB Prospektering (tidigare LKAB Prospektering) har funnits och varit
med om att utveckla flera av de nya fyndigheterna i Bergslagen. (Basmetallfyndigheterna
Lovisamalmen och Fredrikssongruvan; wolframfyndigheterna
Wigströmgruvan och Sandudden m. fl. mindre fyndigheter; industrimineralfyndigheter,
bl. a. kyanitfyndigheten Hålsjöberg.)
Effektiviteten i prospekteringsarbetet beror på ett flertal faktorer:
1. Vetenskaplig standard
Ett femårigt samarbete med BP Minerals samt studieresor till världens
viktigaste malmfält har gett Bergslagsenheten kunskap om de modernaste
prospekteringsmodeller som används av världens viktigaste prospekteringsbolag.
Flera av de modeller som är på det malmgeologiska forskningsstadiet i
Sverige har tillämpats praktiskt under lång tid (berggrundsgeokemiska
modeller, modell för massiv sulfidmalmsbildning, guld i Shearzones).
2
2. Metodik—personalresurser Mot. 1987/88
N15
Bergslagsenheten har personal med lång erfarenhet av prospekteringsmetodiken
inom geologi, kvartärgeologi, geokemi och geofysik och lämplig
utrustning inom resp. disciplin. Enheten har aktivt medverkat vid utvecklingen
av nya effektiva djupprovtagningsutrustningar för berggrund och morän.
De två effektivaste och därmed billigaste terränggående borrutrustningarna i
Sverige har tillkommit efter specifikationer från Bergslagsenheten.
3. Organisation-lokalisering
All tillgänglig litteratur visar att enheter på 15—20 personer är de effektivaste,
något som parterna var överens om vid sammanslagningen
SGAB-LKAB Prospektering. Bergslagsenheten har denna storlek, men
kan komma att underskrida siffran den 1 januari 1988 och därmed tappa
kompetens inom något delområde. Enheten är lokaliserad mitt i malmprovinsen,
vilket innebär låga kostnader och små tidsförluster för resor.
4. Samordning av gammalt prospekteringsmaterial och
kunnande
Inom Nora-Stråssa-, Stollbergs-, Grangärde-, Ställdalen-, Hällsjösynklinalerna
samt i Norbergs-, Falun—Hofors- och Yxsjöbergsområdena har
Bergslagsenheten störst kunskap och bör utföra prospekteringen där.
LKAB:s och NSG:s prospekteringsmaterial bör snarast sammankopplas
för undvikande av dubbelarbete. Omfattande arbeten har under fältsäsongen
på NSG:s uppdrag utförts av Uppsalaenheten i Ställdalen- och Hällsjöområdena,
trots att LKAB sedan länge äger motsvarande prospekteringsmaterial.
5. Långsiktigt effektivare prospekteringsstöd
Det prospekteringsstöd som lämnats till företagen under 1983-1987 har
förbättrat malmreserverna och drivit på undersökningarna av befintliga
objekt. Det har därmed också inneburit att företagen minskat aktiviteten när
det gäller s. k. greenfieldprospektering. För att stimulera framtagande av nya
objekt bör stöd även (kanske särskilt) tilldelas grundläggande uppslagssökande
prospektering.
Nedanstående är detaljförslag på Bergslagsprojekten basmetall, ädelmetall
och legeringsmetall i områden där SGAB Prospektering är bäst lämpad
att utföra prospekteringen. Projektförslagen innehåller såväl inledande
undersökningar (I) som objektutvecklande undersökningar (U) och rena
objektundersökningar (O) och sträcker sig över en fyraårsperiod.
Projektkostnaderna anges i milj. kr.
3
Område
Basmetall
7988 1989 1990 1997
Mot. 1987/88
N15
Falun-Hofors |
1,4(1+0) |
0,6 (U) |
0,6 (U+O) |
0,6(0) |
Grangärde |
0,3(1) |
0,3 (U) |
0,6(U+O) |
0,4 (O) |
Norberg |
0,6 (I+U) |
0,5 (I+U) |
0,6 (U+O) |
0,5(0) |
Stollberg - Hällsjön |
0,3 (U) |
0,3(0) |
0,3(0) |
|
Ställdalen |
0,3 (U) |
0,2(0) |
||
Örebro-Frövi |
0,4(I+U+O) 0,3(U+O) |
|||
Östergötland |
0,2(1) |
0,4 (?) |
||
Nytt område |
0,2(1) |
0,2(1) |
0,6(I+U) |
|
Totalt |
3,0 |
2,7 |
2,5 |
2,5 |
Legeringsmetall |
|||
Område |
1988 1989 |
1990 |
1991 |
Gävle - Söderhamn |
0,5(1) 0,4(1) 0,5 (U+O) 0,3 (U) 0,4 (U+O) 0,2(1) |
0,4(0) 0,4(0) 0,8(0) 0,4 (I+U) |
|
Totalt |
1,1 1,4 |
2,0 |
2,0 |
Adelmetall |
||||
Område |
1988 |
1989 |
1990 |
1991 |
Falun-Hofors |
l,8(U+0) |
1,3 (U+O) |
0,6 (U+O) |
0,4(0) |
Värmland |
1,1 (I+O) |
0,8(I + U+O) 0,8(U+O) |
0,8(U+O) |
|
Västernorrland |
0,6 (U) |
0,4 (U) |
0,3(0) |
|
Yxsjöberg |
0,5 (O) |
0,4(0) |
||
Örnsköldsvik |
0,2(1) |
0,4 (U) |
||
Nytt område |
0,2(1) |
0,2(1) |
||
Totalt |
2,9 |
2,9 |
2,5 |
2,5 |
Summa projekt |
7,0 |
7,0 |
7,0 |
7,0 |
Industrimineralprojekt genereras vanligen i samband med metallprospektering
varför budget för objektsuppföljning av dessa skall finnas för 1989-1991
(ej inkluderat ovan).
Med relativt små ekonomiska insatser är det alltså möjligt att säkerställa en
verksamhet som kan bli av utomordentligt stor betydelse både nationellt och
regionalt.
4
Hemställan Mot. 1987/88
N15
Mot bakgrund av det ovan anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av att verksamheten vid SGAB:s enhet i
Håksberg säkerställs.
Stockholm den 9 december 1987
Bengt-Ola Ryttar (s)
Bo Södersten (s)
Krister Andersson (s)
Ove Karlsson (s)
gotsb Stockholm 1988 V