Motion till riksdagen
1987/88:Ju605

av Alf Svensson (c)

om promillegränsen vid rattonykterhet

Rattonykterhet och rattfylleri är ett betydande samhällsproblem. Det leder
till mängder av mänskliga tragedier, onödigt lidande och stora kostnader för
samhället. Årligen dödas i Sverige ca 200 människor som en följd av att de
själva eller andra givit sig ut i trafiken med alkohol i kroppen. Årligen straffas
ca 15 000 svenskar för att ha kört bil i alkoholpåverkat tillstånd. Det beräknas
att ca 3,5 miljoner brott mot lagen om alkohol i trafik begås varje år.

Alla torde vara överens om att alkohol och bilkörning inte hör ihop. Det är
väl känt att omdöme och reaktionsförmåga blir kraftigt nedsatt redan efter
ett mycket litet alkoholintag. För några år sedan gjorde t. ex. statens väg- och
trafikinstitut en uppmärksammad undersökning som mycket klart påvisade
hur koncentrationen minskar efter konsumtion av alkohol. VTI lät då det
svenska alpina landslaget åka slalom efter att ha druckit alkohol. Undersökningen
visade med all önskvärd tydlighet att alkoholen sätter ned ”körskickligheten”.

Den nuvarande lagstiftningen gör det möjligt att vid 0,5 promille alkohol i
blodet döma den skyldige för rattonykterhet. Straffet blir oftast böter. Vid
1,5 promille kan man dömas för rattfylleri. Straffet blir då i normala fall
fängelse. Nyligen har också domstolen fått möjlighet att beslagta bilen från
en person som upprepade gånger gjort sig skyldig till rattfylleri.

Tidningen Vi Bilägare presenterade hösten 1987 en artikel som visade hur
en testgrupp också efter ett mycket stort intag av alkohol skulle kunna köra
bil utan att fällas för rattonykterhet. Tidningen arrangerade en ”fest” med
regelbundna alkotester. Tiden för försöket sattes till sex timmar — ungefär
som en festkväll mellan 19 och 01. All alkohol intogs under de första 4,5
timmarna. En av personerna i testgruppen drack 6 cl starkvin, 40 cl vin och 20
cl starksprit.

Tidningens försök gav det häpnadsväckande resultatet att den man som
druckit den ovan relaterade mängden vin och sprit vid provtagning visade sig
efter de sex timmarna ha 0,45 promille alkohol i blodet. Som mest under
kvällen hade han 0,7 promille.

Om det inte hade rört sig om ett försök utan ett restaurangbesök eller en
privat festkväll kunde man alltså tänka sig att den ovan nämnda mannen hade
tagit sin bil och kört hem. Om polisen hade stoppat mannen hade han
betecknats som nykter i lagens mening.

Det finns en rad undersökningar som visar att körskickligheten klart avtar

även vid mindre alkoholhait i blodet än det som lagen tillåter. Från
kristdemokratiskt håll anser vi det vara angeläget att lagen på detta område
blir föremål för en översyn och en förändring som innebär en ny högsta
tillåtna promillegräns för bilkörning.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om nödvändigheten av en ny högsta tillåtna
promillegräns vid bilkörning.

Stockholm den 13 januari 1988

Mot. 1987/88
Ju605

Alf Svensson (c)

gotab Stockholm 1988 14282