Motion till riksdagen

1987/88 :Jo516

av Per Arne Aglert (fp)

om myndigheters åtgärder i fråga om kost och
miljö

Mot.
1987/88
Jo516 —522

Helhetssyn på mineraler och spårelement

Sambandet mellan mineraler och spårelement för bibehållande av god hälsa
och undvikande av sjukdom är viktiga frågor från samhällsekonomisk
och social synpunkt. Ökade kunskaper om toleransgränser och mekanismer
som betingar hälsa och sjukdom är nödvändiga för en långsiktig planering
och inriktning i livsmedelsproduktionen och hälsovården. Det är härvid
viktigt att beakta inte ett enda ämne utan balansen av ingående element.

Viktig balans av mineraler och spårelement

Spårelement är grundämnen som föreligger i låga halter (< 0,01%), många
med livsviktiga funktioner hos växter, djur och människor. Brist på ett eller
flera spårelement har givit upphov till sjukdomar hos växter (t. ex. mangan,
bor, koppar), djur (t. ex. zink, järn, koppar, selen) och människor (t. ex. jod,
järn, zink, koppar, selen). För att bättre förstå grundämnens egenskaper
och betydelse för växter, djur och människor räcker det inte att känna ett
enskilt ämnes egenskaper väl utan även funktioner och växelverkan tillsammans
med andra element vid passagen genom näringskedjorna.

Påverkan av elementflödet genom markhantering och
försurning

De naturliga processerna i mark och vatten tillsammans med människans
hantering spelar en viktig roll i flödet. Kvalitetskravet, dvs. fysiologiskt
balanserade livsmedel, har fått stå tillbaka för kvantitetskravet, dvs. en god
tillgång på billiga produkter. Som exempel kan nämnas att en hög avkastning
av majs i USA gav lägre halter av spårelementet selen än en vid en lägre
produktionsnivå. Åkermarkens mineralförråd söker man kompensera genom
gödsling, mineraltillsatser och kalkning. Emellertid synes man inte ha
optimerat insatserna, då såväl djursjukdomar som läckage (kväve, fosfor)
har noterats i landet.

Vattenförsurning och grundvattenkemiska förändringar har noterats i
Sverige under 1980-talet. Processerna är till synes långsamma i början beroende
på systemens inneboende kapacitet och depåer som motverkar försurning.
När förrådet förbrukats, sjunker emellertid pH drastiskt samtidigt 1

1 Riksdagen 1987/88. 3 sami Nr Jo5I6—522

som metalljoner mobiliseras från markförråd. För att korrigera pH sker Mot. 1987/88

kalkning och tillsättes selen för att binda tungmetaller. Härvid är det lätt att Jo516

åstadkomma en ny obalans av kalcium och andra metaller. En kartläggning

är nödvändig för att optimera och gynna de naturliga biologiska systemen

och bättre efterlikna den naturliga balansen för att inte långsiktigt påverka

grundvatten och dricksvatten i negativ riktning. En bättre samordning

krävs mellan berörda myndigheter för att fastställa toleransgränser för den

inre och yttre miljön, utforma kvalitetskrav och föreslå produktionsformer.

Myndighetssamverkan och stöd

Mångå människor drabbas av sjukdomstillstånd som sannolikt härrör från
obalans i intaget av mineral och spårelement. I Naturresursers nyttjande
och hävd, SOU 1983:56, utreddes problematiken kring markhantering och
konsekvenser. Emellertid torde erfarenheterna hittills i ringa grad ha tillgodogjorts
i praktiken. Exempelvis har en växande grupp av människor med
besvär från tandamalgam förgäves sökt stöd för sina besvär hos Socialstyrelsen
och Socialdepartement. LEK-utredningen utmynnade i ett positivt
uttalande om ökat stöd för denna patientgrupp men i praktiken har ej synts
några större effekter av denna nya positiva inställning.

Uppsala universitet har fått 3 milj. kr. från Crafoordska stiftelsen för
inköp av tung utrustning. Emellertid saknas driftskapital för att utnyttja
denna resurs. Genom ett årligt stöd med 1 milj. kr. skulle kunskaper tillgodogöras
samhället och därmed vara en nationell resurs. En komplettering
av Crafoordska stiftelsens insats skulle långsiktigt spara vårdresurser, förbättra
beslutsunderlaget i kostrekommendationer och ge underlag för val
av produktionsformer och därmed större möjlighet att avläsa verkningsgraden
av åtgärder i miljön. Den värdefulla och dyrbara utrustning som nu
finns på Gustaf Werners institut vid Uppsala universitet och som installerats
genom anslag från universitetet står nu till denna viktiga forsknings
förfogande. Dessvärre har den hittills varit starkt underutnyttjad därför att
anslag till driften saknats. Detta innebär kapitalförstöring, undanhållande
av beslutsunderlag till kortrekommendationer och val av produktionsformer.
Med denna tunga utrustning vid Gustaf Werners institut i fullt utnyttjande
skulle på lång sikt vårdresurser kunna sparas. Detta skulle i sin tur
spara mänskligt lidande och vårdkostnader som långt överstiger de driftkostnader
som nu äskas. Universitetet bör därför inom ramen för av regeringen
föreslagna anslag bereda utrymme för driften av denna utrustning.

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samordning och helhetssyn av myndigheters åtgärder
i kost och miljö,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen sagts om stöd för drift av tung utrustning vid Gustaf Werners
institut vid Uppsala universitet1].

Stockholm den 22 januari 1988

Per Arne A gier t (fp)

' 1987/88:Ub585