Motion till riksdagen
1987/88 :Jo265

av Gunnel Jonäng (c)

om en utredning om utboägandet

Landsbygden skall leva. Hela Sverige skall leva

Det räcker inte med vackra ord och med slogans. Det måste tagas krafttag
på många områden för att förverkliga en landsbygdsutveckling.

Antalet aktiva jordbrukare minskar - de som bor kvar på landet och
brukar jord och skog blir färre. Däremot okar utboägandet.

Detta innebär en negativ utveckling för bygden. Utboägama bidrar inte
till att upprätthålla service i bygden. Med den utformning skattelagstiftningen
har motverkar den att jordbruksfastigheter bjuds ut på öppna marknaden.

Man kan i och för sig förstå utboägare som har sina rötter i en bygd och
vill bevara en ärvd fastighet som en förankring.

Men det finns också utboägare som främst ser till en förmånlig förmögenhetstaxering.

LRF behandlar frågan i sitt landsbygdspolitiska program från 1985: "Problemen
med utbo- och flerägandet måste få en snar lösning. Skatter och
avgifter bör vara så utformade att det stimulerar boende och brukande samt
generationsskifte.”

Kapitalet bör inte styra ägandet. Strukturförbättringar och omarrenderingar
behövs ständigt. Det måste ges förutsättningar för det.

Även om vi ännu inte ser effekterna av den nya jordförvärvslagen bör
dock en utredning om utboägandet komma till stånd.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

att riksdagen hos regeringen begär en utredning om utboägandet.

Stockholm den 26 januari 1988

Gunnel Jonäng (c)