Motion till riksdagen
1987/88:Jo248

av Alf Svensson (c)
om livsmedel och jordbruk

Bättre livsmedel, minskad giftanvändning i jordbruket

Det svenska jordbruket brottas med allvarliga problem. Av produktionen
har en betydande del inte kunnat avsättas inom landet. Både animalier och
spannmål har fått säljas på exportmarknaden till priser som legat långt
under producentpriset. Exportförlusterna har fått bäras av både jordbruksföretagen,
konsumenterna och staten. För det kommande året verkar det
som om det förlustbringande överskottet på animaliesidan är borta under
det att läget på spannmålssidan förvärrats. Samtidigt står det klart att
jordbrukets nuvarande produktionsmetoder utgör en belastning på miljön.
Riksdagens beslut att minska mjölk-subventonerna utan att differentiera
matskatten förbättrar inte situationen. Jordbruket är i behov av nationellt
stöd och värt en generös behandling med syftet att åstadkomma ett jordbruk
i balans med naturen.

Ett ekologiskt riktigt jordbruk kräver att kemikaliseringen stoppas. Gifterna
rubbar naturens egen balans och kan ha konsekvenser som vi inte kan
överblicka. Deras inverkan på livsmedelskvaliteten skapar oro bland konsumenterna.
Konstgödning bidrar bl. a. till markförsurning och övergödning
av vattendrag. Mycket talar för att den påverkar livsmedelskvaliteten negativt.
Det nuvarande jordbruket är helt beroende av konstgödsel och kemiska
bekämpningsmedel. En omläggning mot ett mera miljöanpassat jordbruk
tar därför åtskilliga år i anspråk. Det är viktigt att den genomförs på
ett sådant sätt att den inte skadar näringen och att den kan mötas med
förtroende av lantbrukarna. I denna motion presenteras ett förslag till väg
ut ur kemikaliejordbruket. Situationen med övergödningen av Östersjön
och Kattegatt innebär att en del åtgärder måste ske så gott som omedelbart.

Målsättning för den kristdemokratiska livsmedelspolitiken

1. Biologiskt fullvärdiga giftfria livsmedel.

2. Miljövänlig, energi- och råvarusnål produktion.

3. Djurvänlig animalieproduktion i mindre enheter

4. Ingen krympning av växtodlingen, långsiktig minskning av fläsk-, kött-,
ägg- och mjölkproduktionen.

5. Hög sysselsättning, meningsfullt arbete, god arbetsmiljö.

6. All åkermark skall i princip utnyttjas för jordbruksproduktion.

7. Minskad sårbarhet i jordbruket och decentraliserad, resurssnål förädling.

8. Ökat boende på landsbygden.

9. Familjejordbruk med stärkt samband brukande-boende-ägande.

10. Ekonomi som stärker initiativkraft och framtidstro.

Långsiktig och målmedveten jordbrukspolitik

Ett väl fungerande jordbruk som täcker livsmedelsbehovet är en nationell
tillgång som är grundläggande för välstånd och trygghet. Vi har skyldighet
att förvalta den oersättliga resurs som den odlade jorden utgör så att dess
avkastningsförmåga inte försämras. Brukningsmetoder som tär på begränsade
råvaruresurser och som medför risker för hälsa och miljö måste ersättas
med biologisk-ekologisk odling. Man bör dock beakta att detta tar tid,
eftersom praktiskt taget inga resurser satsats på att utveckla ett sådant
jordbruk under de senaste tre årtiondena. En del av prisregleringen som är
till nackdel för den biologiskt-ekologiska odlingen kan tillrättaläggas omedelbart.

Fostran till ansvarig förvaltning

För att komma till rätta med den rovdrift och förgiftning som hotar vår miljö
krävs en vilja hos oss människor att bli ansvariga förvaltare. Grunden för
detta läggs genom fostran till respekt för det mycket komplicerade men fint
avvägda biologiska-ekologiska system som vi lever i och fostran till omtanke
om alla människor i både nuet och framtiden. Kristen etik med omsorg om
medmänniskor och förval taransvar är den bästa grunden för denna fostran.

Från gruppegoism och kortsiktighet till samarbete och
helhetssyn

Kds vill i samarbete med övriga partier och i samråd med företrädare för
alla berörda införa lämpliga styrmedel för att de i motionen angivna jordbrukspolitiska
målsättningarna skall uppnås.

Biologisk-ekologiskt inriktad forskning

Den samhällsstödda jordbruksforskningen bör uppmuntras till att utveckla
råvarusnål biologisk-ekologisk odling. Denna forskning bör ske i samarbete
med biologisk-ekologiska odlare. Forskning bör vidare utveckla lämpliga
alternativ till WC-systemet så att kretsloppet växt-föda-avfall-växtnäringväxt
osv. slutes samt så att ingen inblandning med främmande ämnen såsom
tungmetaller sker.

Hushållningssällskapens och lantbruksskolornas jordbruk samt lantbruksnämndernas
försöksverksamhet skall utnyttjas för att utveckla lokalt
anpassad odlingsteknik.

Grundforskningen skall vara fri. Forsknings- och försöksverksamheten
bör få väsentligt utökat ekonomiskt stöd.

Mot. 1987/88

Jo248

6

Utbildnng med helhetssyn

Det är viktigt att tillvarata allt tänkbart kunnande som finns i det konventionellajordbruket.
I utbildningen måste kontinuerligt nya rön inom den
biologisk-ekologiskt inriktade forsknings- och försöksverksamheten förmedlas.
Utbildningen skall inte ensidigt vara inriktad på optimal ekonomi
för det enskilda företaget utan måste kompletteras med vad olika åtgärder
innebär i fråga om nationell och global förbrukning av råvaror. Hälso-,
miljö, sysselsättnings-, boende- och beredskapseffekter måste starkare uppmärksammas.
Alla som genomgått lantbruksutbildning skall om möjligt
känna motivation för att utveckla resurssnål biologisk odling.

Lantbruksrådgivningen

Rådgivarnas huvuduppgift skall vara att hjälpa lantbrukarna med att uppnå
bästa möjliga överensstämmelse med samhällets målsättning: Bra produktionsresultat
och god ekonomi.

Lanbruksnämndernas och hushållningssällskapens rådgivning bör utökas
och utgöra en motvikt till den kommersiella rådgivningen. Den bör i huvudsak
vara kostnadsfri. Största möjliga rättvisa vid fördelning av rådgivningsresurserna
skall eftersträvas så att inte endast ett fåtal lantbrukare utnyttjar
hela rådgivningskapaciteten.

Bakgrund till nuvarande situation

Avkastningen inom jordbruket har ökat snabbt under 1900-talet. Den ökade
avkastningen beror på flera faktorer som bättre brukningsmetoder,
användningen av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Växtförädlingen
har också utvecklat sorter med högre avkastning. De största förändringarna
har skett efter andra världskriget. En hög mekanisering och
specialisering har ägt rum. Denna utveckling har tillsammans med den
ökade användningen av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel underlättat
övergången till kreaturslösa jordbruk. På dessa jordbruk har vallodlingen
mer eller mindre upphört. Animalieproduktionen har koncentrerats
till färre enheter.

Mekaniseringen och de kemiska bekämpningsmedlen mot skadedjur och
ogräs har möjliggjort att jordbruket inte behöver tillämpa de olika växtföljder
som tidigare krävdes för ogräsbekämpning och för att förebygga
angreppen av skadedjur. Allt detta sammantaget har bidragit till dagens
överskottsproblem.

Denna utveckling har stimulerats - för att inte säga varit ett krav - från
samhällets sida. Den under 1960-talet förda jordbrukspolitiken skapade
stordrift och förutsättningar för en kraftig satsning på kemikalieanvändningen.
Samma inriktning har sedan fortsatt trots att den politikens negativa
konsekvenser blivit alltmer uppenbara för varje år som går.

Mot. 1987/88

Jo248

7

Minskad användning av bekämpningsmedel och konstgödsel
i jordbruket

Regeringen har vid flera tillfällen förklarat att användningen av bekämpningsmedel
i jordbruket bör halveras inom fem år. Enligt vår uppfattning
kan inte denna målsättning nås med nu framtaget handlingsprogram utan
att detta kompletteras med ekonomiska styrmedel.

I nuläget är bekämpningsmedlen belagda med två slags avgifter, dels en
miljöavgift som går in i statskassan, dels en avgift som går till jordbrukets
regleringskassor.

Miljöavgiften är kvantitetsbaserad och utgår per kg bekämpningsmedel,
under det att avgiften till regleringskassan är mera kvalitetsbaserad, dvs.
den har siktat in sig på att det skall kosta lika mycket per ha när gifter av
olika koncentration används.

Avgifterna på bekämpningsmedel bör omvandlas till en avgift och utgå
efter de principer som gäller för avgiften till regleringskassoma.

Denna avgift bör sedan höjas med förslagsvis 10 procentenheter per år.
Oavsett i vilket led avgiften tas ut bör avgiften baseras på priset i förbrukningsledet.

På konstgödsel utgår en miljöavgift. Denna bör höjas med förslagsvis 5
procentenheter per år. Utformningen berörs närmare längre fram i motionen.

De medel som inflyter på detta sätt skall gå tillbaka i sin helhet till
jordbruket enligt förslag som preciseras längre fram i motionen.

Hälsa och miljö

Mångå människor anser att livsmedlens kvalitet försämrats genom den höga
användningen av konstgödning och kemiska bekämpningsmedel. Klart är
att kemikaliejordbruket har negativa effekter på hälsa, miljö, sysselsättning,
beredskap, boende och förbrukning av begränsade råvaruresurser. Kvalitetsaspekterna
beaktas i otillräcklig grad i rådande prissystem.

När det gäller miljön har den ökade tillförseln av växtnäringsämnen till
jordbruksmarken också medfört en ökad urlakning av växtnäringsämnen till
vattendragen. Detsamma gäller för grundvattnet. För höga halter av nitrat
kan medföra att vattnet blir otjänligt som dricksvatten. Särskilt gäller detta
för spädbarn. Sannolikt är detta ett underskattat problem för glesbygdsboendet
i områden med intensiv växtodling på framför allt lättare jordar.

Urlakningen av kväve och fosfor bidrar till övergödningen av vattendrag
och sjöar. I Laholmsbukten uppmärksammades detta först. Där har övergödningen
medfört planktonblomning, syrefria bottenförhållanden och fiskdöd.
Kvävet anses här vara den avgörande faktorn. Uppskattningsvis 60 %
av kvävetillskottet i Laholmsbukten kommer från jordbruket.

Ett ytterligare exempel på de problem övergödningen skapar är förstörelsen
av Östersjön. Kvävebelastningen bedömes här vara ungefär fyra
gånger större än vid sekelskiftet. Även fosforn har ökat - med åtta gånger!
Ökningen av näringsämnena har medfört ökade algblomningar. Andelen
giftiga algarter har också ökat. Vid nedbrytningen av döda alger har syrebrist
uppkommit över mycket stora ytor. På grund av syrebristen saknas

Mot. 1987/88

Jo248

8

bottendjur på ca 100 000 kvadratkilometer av Östersjöns botten. Farhågor
finns att djupvattnet i torskens och rödspättans lekområden kan drabbas av
syrebrist.

Källorna till den ökade näringstillförseln är flera. Många anser att näringsläckaget
från jordbruksmarken är en av huvudorsakerna. En minskad
tillförsel av kväve skulle resultera i minskat läckage från åkermarken eftersom
det finns ett samband mellan höga gödselgivor och urlakningens omfattning.
Urlakningen varierar också med olika slag av grödor. Ensidig
stråsädsodling medför betydligt större urlakning än ett jordbruk med vallodling
i växtföljden. Det stöd som regeringen förra året införde för trädesbruket
omfattade 127 000 ha. Det ökade med säkerhet läckaget till vattendragen
eftersom träda uppskattningsvis läcker 50 % mer kväve än en åker
med spannmål. Uppgifter tyder också på att användningen av ogräsbekämpningsmedel
ökat på trädesarealen.

Användningen av försurande gödselmedel medför ungefär samma försurning
som eldningen med fossila bränslen.

Kadmium som är farligt för allt levande tillförs åkermarken genom handelsgödsel
och upptas sedan av växterna. Ju surare mark desto mer kadmium
tas upp av grödorna.

Tillförseln av kemiska bekämpningsmedel, varav merparten används för
bekämpning av ogräs, får också miljökonsekvenser. De anrikas i näringskedjan,
de slår ut även andra organismer än de som primärt bekämpas och
de återfinns som rester i livsmedel. Bekämpningsmedel som används i
jordbruket läcker ut i våra vatten. I en särskild motion föreslås ett handlingsprogram
till skydd för dricksvattnet.

Spannmålsöverskott

Överskottet av spannmål som till låga priser måste avsättas på världsmarknaden
har som ovan nämnts blivit en belastning för både statskassan och
jordbruksnäringen. Olika förslag diskuteras för att minska överskottet. Den
gemensamma nämnaren för dessa är att de leder till att större eller mindre
arealer åkermark tas ur livsmedelsproduktionen.

Ett medeltal för de siffror som nämnts i fråga om nedläggning av åkermark
ligger i storleksordningen 500 000 ha. I så fall kan det röra sig om
uppemot 30 000 arbetstillfällen som försvinner. I en av livsmedelkommitténs
delrapporter redovisas vad som skulle bli följden om 340 000 ha åkermark
togs bort i södra och mellersta Sverige. Rapporten visar att det i
huvudsak skulle bli i skogsbygder och mellanbygder som åkermarken skulle
försvinna. Sannolikt är det dessa åkrar med tillhörande betes- och hagmarker
som svenska folket uppskattar mest när det gäller landskapsbilden.

Minska kemikalier och spannmålsöverskott

Kds anser att hänsyn till miljön kräver att vi i stället behåller åkermarken
för jordbruksändamål. En avveckling av kemikaliejordbruket skulle minska
överskottsproduktionen samtidigt som belastningen på våra sjöar och vattendrag
minskar.

Mot.

Jo248

Det under 1986 beslutade trädesbidraget minskar visserligen spannmålsarealen.
Däremot minskade inte som nämnts tidigare växtnäringsläckaget
till vattendragen. Tvärtom ökade framför allt kväveläckaget på grund av att
det kväve som utmineraliserats under året inte togs upp av någon gröda.
Samtidigt finns det risk för att en ökad tillförsel av växtnäringsämnen på
brukad areal bibehåller eller t. o. m. ökar överskottet. Därigenom kvarstår
eller i värsta fall ökar läckaget även från den areal som utnyttjas för
produktion. Då dessutom trädan ger skördehöjande effekt på efterföljande
gröda leder den temporära trädan till höjd skörd nästa år.

Trädesbidraget motverkade därigenom sitt syfte. Överskottsproblemen
förvärras med påföljande krav om att ännu mer jordbruksmark skall tas ur
livsmedelsproduktionen.

Ekonomiska styrmedel och stimulanser behövs för att öka intresset för
ett jordbruk som är mera inriktat på hushållning med naturresurser och
därmed också skonsammare mot miljön. Kristdemokraterna förordar därför
sedan flera år tillbaka det ovan beskrivna avgiftssystemet på bekämpningsmedel
och konstgödsel. Avgiften bör när det gäller bekämpningsmedel
vara farorelaterad så att den är högre för mera giftiga bekämpningsmedel.
Konstgödsel med hög kadmiumhalt eller med stor försurningseffekt beläggs
med högre avgift. Svagheten med nuvarande miljöavgift är att den är
viktbaserad och inte tar någon hänsyn till hur stor areal som bekämpas.
Högeffektiva medel av vilka det åtgår en låg dos per arealenhet bör beläggas
med en högre avgift så att den totala avgiften per ha blir någorlunda
lika oavsett medlets vikt i samma giftklass.

De två avgifterna på konstgödsel, miljöavgiften och avgiften till jordbrukets
regleringskassor skulle också kunna omvandlas till en enhetlig
avgift som också höjs enligt en på förhand beslutad skala så att jordbruket
får långsiktiga ekonomiska signaler att rätta sig efter. Här bör avgiften
förslagvis höjas med 5 procentenheter per år i förbrukningsledet. För bekämpningsmedel
bör höjningstakten vara dubbelt så stor eller 10 procentenheter
per år.

Även om avgiften tas ut på priset i förbrukningsledet bör den erläggas av
tillverkaren eller importören. Jordbruksnämnden bör bli uppbördsmyndighet.
Inkomna avgifter skall helt återföras till jordbruket i form av arealersättning
och som medel till jordbrukets regleringskassor för täckande av
exportkostnader samt medel till utökad jordbruksforskning och försöksverksamhet.

Arealersättningen bör utgå med ett lika stort belopp för vaije ha odlad
mark över hela Sverige. Ytterligare medel i jordbrukets regleringsekonomi
bör utgå i form av arealersättning. I en särskild motion lämnas förslag om
bidrag till jordbruket för hag- och ängsmarker.

Förändrad prissättning

En något annorlunda utformning av prissättningssystemet skulle mycket
snabbt kunna reducera användningen av konstgödselkväve i jordbruket
med 20-30 % och ändå medge en förbättrad ekonomisk situation för jordbrukaren.
Utredningen om användningen av kemiska medel i jord- och

Mot. 1987/88

Jo248

10

skogsbruket (SOU 1983:10) anger att en minskning av kvävegivorna med
20-30 % i allmänhet inte skulle kosta mer än några tiotal kronor per ha och
år. Sambandet mellan skörd och kvävegivor är kanske något mera komplicerat
än vad läroboksexemplet nedan anger men exemplet kan ändå
något belysa de ekonomiska effekterna. Under vissa betingelser är den
optimala avkastningen av spannmålsskörden med nuvarande priser 4 310 kg
spannmål vid en kvävetillförsel på 90 kg per ha. Minskar man kvävegivan
med 33 % till 60 kg blir skörden 4 030 kg. Skillnaden i totalintäkt för
lantbrukaren rör sig om ca 140 kr. Samtidigt ligger exportförlusten på ca 280
kr. för merskörden.

Ett totalgrepp på ekonomin skulle i detta exempel kunna ge lantbrukaren
mera pengar i handen vid en minskad giva kväve samtidigt som belastningen
på miljön minskar.

I miljökänsliga områden där det är önskvärt med en snabbare neddragning
av växtnäringsämnen, främst kväve, kanske till 50 % av nuvarande
kvävetillförsel, är det nödvändigt med riktade stöd för att klara omställningskostnaderna.
Dessa kostnader måste samhället, inte minst med
tanke på den tidigare förda jordbrukspolitiken, ta på sig.

Stöd för biologisk-ekologisk odling

Redan nu finns det vissa odlare som ägnar sig åt alternativ odling. Med
alternativ odling avses här resursbevarande odlingssystem där produktionen
i huvudsak baseras på platsgivna resurser och där biologiska och ekoloigska
hänsyn ligger till grund för odlarnas åtgärder. Gemensamt för dessa odlare
är att de inte använder konstgödsel och syntetiska bekämpningsmedel.
Dessa odlare har inte någon del i det överskott som uppkommit till följd av
höga givor konstgödsel till åkermarken. Det finns därför inget skäl att dessa
alternativodlare skall betala avgifter som i dag används för att täcka de
exportkostnader som uppstår genom att man med kemiska bekämpningsmedel
och konstgödsel pressar fram stora överskott. Förmalningsavgiften är
en sådan avgift. Den utgår i dag för brödspannmål, havre och korn som
används för humankonsumtion. Kvarnarna betalar in avgiften och tar sedan
ut kostnaden genom höjda priser. Kds föreslår att denna förmalningsavgift
omedelbart avvecklas för spannmål som odlas utan kemiska bekämpningsmedel
och konstgödselkväve. Skulle detta inte vara praktiskt genomförbart
bör alternativodlarna stödjas genom att ett stöd motsvarande trädesbidraget
lämnas för de arealer som är anslutna till KRAV-kontrollen.

Jordbrukarna skall garanteras samma ekonomiska utbyte som jämförbara
gruppen i Sverige.

Effekterna av de livsmedelspolitiska åtgärderna skall kontinuerligt följas.
Genom regelbundna förhandlingar mellan företrädare för regering, jordbrukare
och konsumenter skall jordbrukarna kompenseras om deras ekonomi
försämras på grund av styrningseffekterna. I övrigt bör jordbruket få full
kompensation enligt tidigare regler genom i huvudsak bundna överläggningar.
Större prisstyrning mellan olika produktionsgrenar skall vid behov
tillämpas för att nå önskad produktionsbalans.

Mot. 1987/88

Jo248

11

Biologisk-ekologisk odling - vinst för alla

En utveckling och övergång till biologisk-ekologisk odling ger stora fördelar.
Positiva effekter på hälsa, miljö, förbrukning av råvaror, sysselsättning,
minskat tätortsboende och beredskap kan förväntas. De som ägnar sig
åt biologisk-ekologisk odling vill producera hälsobefrämjande livsmedel,
bevara jordens fruktbarhet, skapa en sådan miljö som tillfredsställer husdjurens
naturliga beteenden och inneboende behov. Hushållning med naturresurser
förhindrar miljöförstöring. Den alternativa odlingen kännetecknas
av en naturuppfattning där naturen betraktas som en helhet vilken har
sitt egenvärde, människan är beroende av naturen och har ett moraliskt
ansvar att anpassa sina odlingsåtgärder så att kulturlandskapet kan ingå som
en positiv del i den omgivande naturen. En allsidig och varierande växtföljd
med inslag av baljväxter utgör en viktig del i den alternativa odlingen.
Markens produktivitet upprätthålls i huvudsak med organiskt material,
symbiotisk kvävefixering och microbiell mineralmobilisering utgör väsentliga
inslag. Gröngödsling i renbestånd eller samodling tillämpas. Om marken
saknar något näringsämne i växttillgänglig form tillföres detta i svårlöslig
och så naturlig form som möjligt. Konstgödselkväve användes inte.
Odlingssystemet i sig själv motverkar sjukdomar, skadedjur och ogräs. I
förebyggande syfte användes mostståndskraftiga sorter, anpassad växtföljd
och andra odlingstekniska åtgärder. Som direkta åtgärder användes mekaniska,
fysikaliska och biologiska metoder. Syntetiska, ej naturligt förekommande,
bekämpningsmedel användes inte. Jordbeararbetningssystemet
utformas så att det blir skonsamt för markens struktur och organismer. Där
djurhållning förekommer eftersträvas balans i förhållande till odlingsarealen.

Genom att den alternativa odlingen satsar på lokal resursanvändning med
minimal insats av produktionsmedel utifrån, såsom konstgödsel och bekämpningsmedel,
är odlingssystemet miljövänligt, energibesparande och
mindre sårbart.

Oförändrade mellanledskostnader

Då bondens andel av konsumentpriset är liten blir de vid omläggningen
erforderliga prishöjningarna relativt små för konsumenten.

Då dessutom kostnaderna för export av livsmedelsöverskott försvinner
reduceras den erforderliga prishöjningen avsevärt. Pris- och kartellnämnden
skall övervaka prissättningen i mellanleden så att den nödvändiga producentprishöjningen
inte åtföljs av sedvanligt procentuellt prispåslag i konsumentledet.
Kostnaden för förädling, distribution och försäljning av ekologiskt
odlade produkter är vid samma kvantitet obetydligt högre än för
konventionellt odlade produkter.

Upplysning för motivation

En genomgripande folkupplysning som förklarar varför maten blir dyrare
och om förväntade andrahandsvinster bör motivera både konsumenter och

Mot. 1987/88

Jo248

12

producenter till omställningen. Upplysningskampanjen bör påbörjas så
snart beslut om övergång till biologisk-ekologisk odling tagits.

Ökat importskydd

Genom stora kemikalieinsatser kan livsmedel odlas till lågt pris. Krav måste
därför ställas på att inga restmängder av bekämpningsmedel eller deras
nedbrytningsprodukter får tillåtas i livsmedel. Efterhand som kemikalieanvändningen
i den svenska livsmedelsproduktionen minskar måste ett effektivare
kontrollsystem för importerade livsmedel utvecklas och tillämpas.
Det behövs dessutom om vi vill förhindra att livsmedel som behandlats med
i Sverige förbjudna tillsatser eller metoder inte importeras. Förbud för
import av livsmedel behandlade med ämnen eller metoder som inte är
tillåtna i Sverige bör införas. Alla livsmedel som framställs i Sverige skall
saluföras ursprungsmärkta. Önskvärt vore också att ”deklarera” livsmedel.
På förpackningarna skulle då anges om de under odlingen utsatts för kemiska
tillsatser.

Ökad beredskap

Överskottsproduktion i fredstid ökar möjligheterna att klara missväxtår
eller spärrade gränser. Man bör beakta att ett stort antal djur, som kan
slaktas, utgör en stor livsmedelsreserv. I förväg genomförd övergång till
biologisk-ekologisk odling innebär att behovet av importerade produktionsmedel
såsom olja, konstgödsel, bekämpningsmedel och proteinfoder minskar
mycket väsentligt. Sådana odlingssystem klarar därför avspärrning
mycket bättre.

Solidaritet

Produktionsöverskott på spannmål skall solidariskt bäras av alla och bör i de
flesta fall ses som bidrag till den globala livsmedelsförsörjningen. Kostnaden
för detta skall i princip, med undantag för vad den föreslagna tredjedelen
av bekämpningsmedels- och konstgödselavgifter ger, finansieras med
statsmedel. Balans mellan behovet av olika livsmedel och produktionen
förutsätts bli uppnådd genom överenskommelse om åtgärder vid jordbruksförhandlingarna.

Hjälp till de svältande

U-ländernas livsmedelsbehov måste i första hand tillgodoses genom egen
livsmedelsproduktion. Den bör i största möjliga utsträckning baseras på
lokala resurser och utveckling av för området i fråga lämplig biologiskekologisk
odlingsteknik. Åtgärder för att stoppa skövlingen av skog måste
vidtas. Likaså måste skogsplantering understödjas. En stor del av Sveriges
bistånd för ges till utveckling av anpassad livsmedels- och skogsodlingsteknik.

Mot.

Jo248

Inom överskådlig tid är behovet av direkta livsmedelssändningar till
många u-länder mycket stort. Katastrofberedskap behövs alltid. Vårt välbärgade
folk har moralisk skyldighet att i stor utsträckning bidra till den
globala livsmedelsförsörjningen. Kravet på stor produktionsvolym får dock
aldrig överordnas kravet på hög biologisk kvalitet och miljövänlig ekologisk
odling.

Livsmedelssubventionerna

Livsmedelssubventionerna infördes med verkan fr. o. m. den 1 januari 1973
och ökade sedan i rask takt under en tid då svenska folkets köpkraft var
större än någonsin tidigare. Så sent som i maj 1980 beslöts om ytterligare
höjning. I slutet av samma år beslutade man att successivt minska dem. Med
undantag för mjölksubventionerna har de sedan avskaffats.

Subventionerna togs alltså bort då konsumenternas köpkraft var låg och
ekonomin i lantbruket dålig.

Praktiskt taget bara mjölkprodukter, kött och fläsk har subventionerats.
Därmed har vår överkonsumtion av fett och protein ytterligare stimulerats.
Den ensidiga subventioneringen av animalier har motverkat önskvärda
kostförändringar i riktning mot mer vegetabilier. Många jordbrukare har i
sin planering utgått från den prisnivå som uppnåtts med hjälp av subventioner.
Det har medfört att många jordbrukare gjort omfattande lånefinansierade
investeringar i framför allt mjölkproduktion. Tas subventionerna
bort innebär det risk för ekonomisk katastrof för många jordbrukare. Regeringens
förslag går nu ut på att ytterligare minska mjölksubventionerna med
250 milj. kr. Kds kan inte godta en sådan nedskärning av mjölksubventionerna
om inte en differentiering av matmomsen kommer till stånd med en
lägre mervärdeskatt för baslivsmedel. Frågan utvecklas närmare i en särskild
kds-motion.

Odling av växter för direkt mänsklig konsumtion ger i jämförelse med
omvägen genom djur mångfaldigt mer näring per arealenhet. Även små
förskjutningar mot mer vegetabilier och mindre animalier i vår kost ger
därför relativt stort utslag i form av överskott. Då även hälsoskäl talar för en
sådan förskjutning bör detta beaktas vid utarbetandet av styrmedel för
produktion och konsumtion.

Kost och hälsa

Människor har alltid insett att det finns ett samband mellan kost och hälsa.
Ett ökat antal bevis för detta har presenterats under senare år. Exempelvis
anser den s. k. cancerkommittén i ett betänkande (SOU 1984:67) att kostfaktorer
är orsak till ca 30 % av cancersjukdomarna. Närmast liggande
orsaksgrupp är tobak 15 %. - Luftföroreningarna orsakar enligt samma
utredning bara 1 % av cancerfallen. Kostfaktorer är således huvudorsak,
Livsmedelskommitténs expertgrupp skriver (SOU 1984:86) i fråga om kost
och hälsa bl. a. följande: ”Obalansen mellan å ena sidan behov av energi
och näringsämnen och å andra sidan konsumtion utgör grunden för olika
besvär och sjukdomar som enligt expertgruppen dominerar sjukdomspano

Mot. 1987/88

Jo248

14

ramat i dagens samhälle.” Expertgruppen hävdar att konsumtion av fett,
raffinerat socker och salt måste minska samt att konsumtion av kostfibrer
och andelen stärkelse bör öka. Kostförändringen bör enligt experterna ske
genom ökad konsumtion av fiberrika spannmålsprodukter, potatis, grönsaker,
frukt och bär samt minskning av kött-, fläsk- och äggkonsumtion.

Kds hävdar att producenter, förädlare och handel måste beakta detta.
Ökade samhällsresurser för konsumentinformation måste till för att önskvärda
kostförändringar skall uppnås. Skolans möjligheter till att förändra
kostvanorna i önskvärd riktning måste i ännu högre grad uppmärksammas.
Undervisning i kostkunskap bör ske från förskolenivå upp till gymnasiet.
Läkarutbildningen bör i väsentligt ökad omfattning även innefatta kostkunskap
och kostterapi. Livsmedelstillsatserna måste testas bättre. Syntetiska
färg- och smakämnen måste förbjudas.

Höjd införselavgift på högvärdiga proteinfoder

Import av proteinfoder bör kraftigt begränsas, framför allt då det gäller för
mänsklig konsumtion lämpligt protein. Införselavgifterna bör höjas ytterligare.
Vid förhandlingar med våra handelspartner bör krav ställas på att
Sveriges import av fiskmjöl begränsas genom att även detta får beläggas
med införselavgift.

Ökat stöd för imhemsk proteinodling

Ökade resurser bör ges till forskning avseende samspelet mellan olika
växter, odlings- och skördeteknik å ena sidan samt utfodringsförsök och
användbarhet för direkt mänsklig konsumtion å andra sidan. Rådgivning
om odlings- och skördeteknik bör också ges ökade resurser. Införandet av
arealbidrag för odling av proteingrödor bör övervägas.

Styrning mot mindre enheter

Under perioden 1951-1986 har antalet brukningsenheter minskat från
282 000 till 106 000. Denna minskning har i många fall ryckt undan basen
för boendet på landsbygden. Kds har velat införa styrmedel som stoppat
upp utvecklingen mot alltför stora jordbruksenheter.

Den nya jordförvärvspolitik som kan bli en följd av den under förra året
beslutade ändringen i jordförvärvslagen kan medverka till att fler kan ägna
sig åt biologisk-ekologisk odling. De mindre brukningsenheternas större
möjligheter att klara en sådan odling bör beaktas vid tillämpningen av
jordförvärvslagen och när statliga lånegarantier skall lämnas.

Kds anser att vid försäljning av stora jordbruksfastigheter skall lantbruksnämnderna
undersöka om delning av fastigheten lämpligen kan ske. Därvid
skall särskilt beaktas värdet för ökad sysselsättning och ökat boende på
landsbygden. Vid bedömning av utvecklingsbarhet skall hänsyn tas till om
lämplig kombination med annat arbete på eller utanför gården kan ske.
Föreligger starka skäl för delning skall förvärvstillstånd endast ges om
fastigheten delas. Den biologiska-ekologiska odlingen har en bättre för

Mot.

Jo248

måga än det konventionella jordbruket att upprätthålla och bidra till livsmedelsförsörjningen
om vårt lands gränser blir spärrade vid krig eller ekonomisk
konflikt. Även detta bör beaktas.

Familjeföretag skall vara basen i svenskt jordbruk men deltidsjordbruk
skall kunna accepteras som fullvärdig och bestående driftsform.

Regional produktionsbalans

Resursslöseriet och miljöbelastningen genom regional obalans måste motverkas
och åtgärdas.

Exempel: Från Mälardalsregionen transporteras stora mängder foderspannmål
till Skåne och Halland. Därifrån fraktas sedan stora mängder
fläsk till Stockholm. Den stora djurtätheten i Skåne och Halland har utpekats
som orsak till övergödningen av Laholmsbukten.

Regional balans kan uppnås genom restriktivare producentprisutveckling
på jordbruksprodukter i områden med hög djurtäthet och en generösare
prisutveckling där djurtätheten är låg. Fler djur bör hållas i sysselsättningssvaga
områden och på små gårdar där alternativ till djurproduktion saknas.

Lantbruksstyrelsen skall med utgångspunkt i ovanstående intentioner
utarbeta klara tillämpningsregler så att byråkratiskt krångel undviks.

Utvidgat ”Norrlandsstöd”

I likhet med övriga partier säger kds i princip ja till direkt statligt prisstöd
för animalieproduktion i norra Sverige. Det bör också övervägas att göra
även andra sysselsättningssvaga områden i Sverige med sämre jordar till
stödområde. Det statliga prisstödets storlek bör i princip motsvara den för
området i fråga större produktionskostnaden. Regeringens förslag att nu
öka stödet är därför bra.

Bevarande av åkermarker för livsmedelsproduktion

Skärpta regler och restriktiv tillämpning mot byggnation eller andra åtgärder
som omöjliggör livsmedelsproduktion skall gälla för alla mark som är
lämplig för livsmedelsproduktion. Prispolitiken bör utformas så att åkermark
i första hand utnyttjas till livsmedelsproduktion i erforderlig omfattning.

Gröngödslingsgröda, energigröda eller annan gröda för erforderligt alternativt
ändamål bör givetvis också odlas under förutsättning att de utgör
odlingsmässigt lämplig omväxling och förfrukt till livsmedelsgrödor.

Energiodling

Energigrödor som ger lämplig omväxling i odling för livsmedelsproduktionen
bör utvecklas. Därvid skall särskilt eftersträvas att växten bör vara
självförsörjande på kväve och ha god motståndskraft mot sjukdomar och
skadedjur. Försöken med oljeväxter som råvara till dieselbränsle bör på

Mot. 1987/88

Jo248

16

skyndas därför att dieselmotorn för närvarande är drivkälla i de fordon som
måste fungera även vid avspärrning. Försöken bör även innefatta åtgärder
för att effektivt minska avgasernas negativa hälso- och miljöeffekter.

Direkt förbränning i fastbränsleanläggningar, etanol- och metanolframställning
bör prövas och utvärderas.

Satsning bör göras på att utveckla allbränslemotorer såsom ångdrivna
motorer och Sterlingmotorn. Lyckas detta arbete bör allbränslemotorer
kunna bli lämpliga ersättare till dieselmotorn.

Storskalig etanolproduktion på brödsäd

Mycket talar för att Sverige bör avvakta med en storskalig satsning på
etanolproduktion baserad på brödspannmål. Energiutbytet är dåligt i relation
till energiinsatsen vid etanolproduktion. Däremot finns behov av omväxlingsgrödor
i livsmedelsproduktionen som kan användas för etanolframställning.
Ett moraliskt dilemma i detta sammanhang är om vi i tider
med omfattande hungerkatastrofer runt om i vår värld verkligen skall använda
brödsäd för energiproduktion.

Den försöksverksamhet som för närvarande pågår i Lidköping bör fortgå
och ökade resurser satsas på forskning.

Minskning av onödig och krånglig byråkrati

Största möjliga frihet skall eftersträvas i jordbruksproduktionen, dock med
undantag för de styrmedel som erfordras för att nå de i programmet angivna
målsättningarna. Under dessa förutsättningar kan ett produktions-, förädlings-
och försäljningssystem utvecklas som kännetecknas av mångfald.
Konkurrensen mellan privata, kooperativa och samhällsägda företag skall i
princip vara helt fri. De regler som är nödvändiga skall utformas så att de
blir enkla och så att godtycklig uttolkning undviks.

Hemställan

Mot bakgrund av det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till awecklingsplan
för kemiska bekämpningsmedel i enlighet med vad som anförts i
motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om jordbruksforskningen och lantbruksrådgivning

en,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om jordbruksförhandlingarna och jordbrukarnas
ekonomiska jämställdhet,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag på en prissättning på
konstgödsel och spannmål samt arealersättning till jordbruket så att
kväveanvändningen i jordbruket kan minskas med 30 % utan att det
ekonomiska utbytet för normaljordbrukaren minskar,

Mot. 1987/88

Jo248

17

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om importrestriktioner
för livsmedel med restmängder av bekämpningsmedel eller
deras nedbrytningsprodukter,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att någon
förmalningsavgift inte bör utgå på spannmål som odlats utan tillförsel
av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel.

Stockholm den 14 januari 1988
Alf Svensson (c)

Mot. 1987/88

Jo248

18

Graphic Systems Stockholm 1988