Motion till riksdagen
1987/88 :Jo220

av Göthe Knutson (m)
om bytesaffärer med skogsfastigheter

En av de ändringar som skett i jordförvärvslagen innebär att hänsyn nu skall
tas till den regionala situationen.

Detta bör givetvis beaktas även när skogsfastigheter skall byta ägare. De
flesta jordbruk i vårt land behöver tillskott av skog för att ge brukaren ökad
inkomst. Det ingår i lantbruksnämndernas uppgift att verka för sådana
storleksrationaliseringar.

Gör bytesaffärer!

När större sammanhängande skogsfastigheter är till salu bör rådande
speciella arronderingsförhållanden bli vägledande. Är den salubjudna
skogsfastigheten lämpad för stordrift bör den rimligen inte styckas upp i
mindre fastigheter.

Så sker emellertid ofta i syfte att tillföra kompletterande skog till
intresserade skogs- och jordbrukare. I stället borde lantbruksnämnden gå in
och förvärva de större skogsfastigheterna som är lämpade för stordrift, och
sedan arrangera lämpliga bytesaffärer med skogsindustrier som besitter
många mindre välarronderade skogsfastigheter.

Till gagn för landsbygden

Dessa mindre skogsfastigheter och skiften ligger ofta i områden där behovet
är som störst att förstärka heltids- och deltidsskogsbruk. I sådana bygder
skulle bytesaffärer av skisserat slag kunna förhindra fortsatt avfolkning.

Lantbruksnämnden skulle vara garanten för att dels skogsindustrier säljer
lämpliga skogsarealer till enskilda skogs- och jordbrukare, dels att samma
industrier får förvärva stora enheter och där ta vara på rationaliteten.

Det vore angeläget att lantbruksnämnderna gavs sådana riktlinjer när det
gäller hanteringen av förvärvsärenden av det slag som här beskrivits.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär att lantbruksnämnderna ges
sådana riktlinjer att skogsfastigheter i ökad omfattning blir föremål för
bytesaffärer där dels rationaliteten tillvaratas, dels lokaliseringspolitiska
syften kan vinnas.

Stockholm den 20 januari 1988

Mot. 1987/88
Jo220

Göthe Knutson (m)