Utbildningsutskottets betänkande
1987/88:9
om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av
Bergslagen och norra Sveriges inland (prop. 1987/
88:64, bil. 2)
I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1987/88:64 (utbildningsdepartementet) om särskilda regionalpolitiska
insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland jämte
motioner.
Utskottet har från kulturutskottet inhämtat yttrande över förslagen i
propositionen om stöd till kulturverksamhet jämte motioner. Yttrandet
(KrU 1987/88:3 y) är fogat som bilaga till detta betänkande.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1987/88:64 om särskilda regionalpolitiska
insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland föreslagit att
riksdagen till Särskilda insatser inom utbildningsdepartementets område på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 123 000 000 kr.
Motionerna
Motioner med anledning av proposition 1987/88:64
1987/88:Ubl av Rune Ångström m.fl. (fp, m, c, vpk) vari yrkas att riksdagen
som som sin mening ger regeringen till känna att IT-forskningen vid Umeå
universitet bör permanentas och att medel om lägst 2,4 milj.kr. bör tillföras
matematisk-naturvetenskapliga fakultetens anslag fr.o.m. budgetåret 1989/
90.
1987/88:Ub2 av Pär Granstedt och Larz Johansson (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar att med instämmande i vad som anförts i motionen anvisa
2,4 milj.kr. till matematisk-naturvetenskaplig fakultet vid Umeå universitet
för informationsteknologisk forskning.
1987/88:Ub3 av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om fördelningen av stödet för kulturverksamhet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om betydelsen av intäkter i samband med den i propositionen
föreslagna uppdragsverksamheten,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om utveckling av lokala studiecentra,
UbU
1987/88:9
1
1 Riksdagen 1987/88. 14sami. Nr 9
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om medel för utrustning för de mindre högskolornas
behov,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om kontaktverksamhet m.m.,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om medel för informationsteknologisk forskning vid Umeå
universitet.
1987/88:A20 av Lars-Ove Hagberg m.fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om resurser för informationsteknologisk forskning vid
Umeå universitet,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om Umeå universitet som en riksresurs gällande informationsteknologi
i decentraliserad högskoleutbildning samt till Umeå universitet
för nämnda ändamål till och med budgetåret 1989/90 anvisar sammanlagt
6 milj.kr.,
18. att riksdagen beslutar anvisa 6 milj. kr. på tilläggsbudget för innevarande
budgetår att disponeras av skolöverstyrelsen för lokala projekt eller
yrkesutbildning för landsbygdens behov vid folkhögskolor i enlighet med vad
som i motionen anförts.
1987/88:A21 av Birgitta Hambraeus och Karl Boo (c) vari - såvitt nu är i
fråga - yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regionala
specialiteter, som t.ex. knuttimring, skall kunna ingå i den ordinarie
gymnasieskolan,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett
specialdestinerat anslag bör lämnas till Drevdagens by för upprätthållande av
skolan.
1987/88:A29 av Börje Hörnlund m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
8. att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget för budgetåret 1987/88 anvisa
6 000 000 kr. för kulturprojekt i Bergslagen och Jämtlands län att utnyttjas
enligt de riktlinjer som anges i motionen.
1987/88:A30 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs angående studieförbundens roll vad gäller vuxenutbildning,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs angående ekonomi- och teknikserviceverksamhet.
1987/88:A31 av Gunnel Jonäng och Gunnar Björk (c) vari - såvitt nu är i
fråga - yrkas
4. att riksdagen beslutar att satsning på kulturprojekt bör ske även i
Gävleborgs län.
UbU 1987/88:9
2
Motion från allmänna motionstiden 1988
UbU 1987/88:9
1987/88:Ub633 av Kerstin Keen (fp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
4. att de medel som avsatts för materialfysiklinjen i Uppsala kommer övrig
civilingenjörsutbildning till godo.
Utskottet
Den del av propositionen som rör utbildningsdepartementets verksamhetsområde
är avsedd att förstärka den reguljära verksamheten inom utbildning
och forskning. Sammantaget innebär propositionen i denna del att gymnasieskolan,
högskolan och vuxenutbildningen samt kulturområdet tillfälligt
förstärks med 123 milj.kr., varav 50 milj.kr. för åtgärder i Bergslagen och 73
milj.kr. för åtgärder i norra Sverige.
Då många av förslagen avser frågor av principiell karaktär för permanent
verksamhet har utskottet behandlat dem samlat i de reguljära budgetbetänkandena
tillsammans med övriga förslag i budgetpropositionen. Frågor
rörande lokalisering, planeringsramar etc. för materialfysiklinjen behandlas
således i utskottets betänkande 1987/88:22, medan ekonom- och turismlinjerna
behandlas i betänkande 1987/88:23. Medel för dessa utbildningslinjer
anvisas emellertid inom det särskilda anslag som behandlas i detta betänkande.
Utskottet övergår härmed till att behandla de delar av propositionen som
föranlett motioner.
Gymnasieskolan
Två motioner, nämligen 1987/88:Ub3 (m) yrkande 4 och 1987/88:A30 (fp)
yrkande 7, berör föreslagen teknik- och ekonomiserviceverksamhet i gymnasieskolan.
I den förstnämnda motionen förutsätts att verksamheten kan
bedrivas som uppdragsverksamhet och att den således kommer att ge relativt
stora intäkter. Motionärerna anser att det är av central betydelse att
verksamheten inte subventioneras så att naturliga konkurrensförhållanden
snedvrids. I den andra motionen pekas på att utgångspunkten för denna
verksamhet skall vara att ge eleverna tillfälle till adekvat praktik under
gymnasiestudierna.
Utskottet anser att de goda erfarenheter som vunnits av teknikserviceverksamheten
i anslutning till årskurserna 3 och 4 av teknisk linje i gymnasieskolan
på olika orter talar för att verksamheten bör breddas till att omfatta såväl
den tekniskt inriktade yrkesutbildningen som utbildningar inom den ekonomiska
sektorn. Enligt vad utskottet har erfarit tar de berörda skolorna betalt
av de företag man hj älper. Då de uppdrag som eleverna åtar sig måste utföras
på elevernas villkor - dvs. passa in i studieplanen, ta erforderlig tid m.m. -kan skolorna emellertid inte alltid ta ut marknadsmässiga priser. Den
fortbildning som skolorna kan komma att erbjuda företagen skall givetvis
betraktas som uppdragsutbildning. Utskottet är för sin del övertygat om att
både elever och lärare stimuleras av att arbeta med verkliga och viktiga
problemställningar samtidigt som de mindre företagen kan ha stor glädje av
1* Riksdagen 1987188. 14 sami. Nr 9
Rättelse: S. 6 rad 6 nedifrån Står: 1989/90 Rättat till: 1988/89
skolans urustningsresurser och kompetens. Rätt utnyttjad kommer teknikoch
ekonomiserviceverksamheten att innebära ömsesidigt utbyte för såväl de
mindre företagen på orten som utbildningarna i fråga. Utskottet finner
emellertid ingen anledning att riksdagen gör något särskilt uttalande i frågan
varför motionerna 1987/88:Ub3 yrkande 4 och 1987/88:A30 yrkande 7
avstyrks.
Vuxenutbildning
I motion 1987/88:A30 (fp) yrkande 6 påpekas att studieförbundens roll i
vuxenutbildningen inte alls berörs i propositionen. Motionärerna anser det
önskvärt att också de resurser och erfarenheter som studieförbunden
representerar tas till vara i de projekt som syftar till att utveckla en ort eller en
region. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet anser inte att det finns anledning att göra något uttalande av det
slag motionärerna efterlyser, då det är självklart att studieförbunden genom
sin verksamhet kan spela en roll för att åstadkomma en lokal mobilisering.
Utskottet avstyrker med det anförda motion 1987/88:A30 yrkande 6.
I motion 1987/88:A20 (vpk) yrkande 18 framhålls att folkhögskolornas
förmåga till samverkan inom decentraliserad undervisning måste utnyttjas
bättre inom vuxenundervisningen. Motionärerna erinrar om de av Europrådet
proklamerade kampanjåren för landsbygden, som i Sverige följs upp av
projektet ”Hela Sverige skall leva”. Motionärerna menar att folkhögskolorna
på ett aktivt sätt skall tillåtas främja utvecklingen på landsbygden. I
motionen föreslås att skolöverstyrelsen ges ytterligare 6 milj.kr. i anslag för
lokala projekt eller yrkesutbildning för landsbygdens behov. De folkhögskolor
som vill bidra till en aktiv regionalpolitik skall kunna söka medel från
detta anslag.
Utskottet anser det inte möjligt av statsfinansiella skäl att föreslå åtgärder
som kräver medel utöver vad regeringen föreslagit i propositionen, varför
motion 1987/88:A20 yrkande 18 delvis bör avslås av riksdagen.
Högskoleutbildning m.m.
I motion 1987/88:Ub3 (m) yrkande 5 framhålls att de lokala studiecentra som i
propositionen föreslås inrättas av kommunerna i bl.a. Lycksele, Vilhelmina,
Sveg och Strömsund för distansundervisning inom högskoleutbildning kan
vara värdefulla. Motionärerna pekar emellertid på risken att dessa utvecklas
till ”miniinstitutioner”.
Utskottet finner ingen anledning för riksdagen att göra något uttalande
rörande lokala studiecentra, varför motion 1987/88:Ub3 yrkande 5 avstyrks.
För att förbättra och utvinna erfarenheter kring användningen av informationsteknologi
i decentraliserad högskoleutbildning föreslås i motion 1987/
88:A20 (vpk) yrkande 17 delvis att ytterligare medel, 2 milj.kr., skall anslås
för detta ändamål. Då universitetet i Umeå har kompetens inom bl.a.
regionalvetenskapliga områden föreslås att universitetet skall utgöra en
riksresurs i detta sammanhang.
UbU 1987/88:9
4
De totala resurser om 38,5 milj.kr. som i propositionen har beräknats för
fort- och vidareutbildning, inkl. lokala studiecentra, kommer enligt utskottets
mening att ge tillräckligt utrymme för en innehållsmässig, metodisk och
organisatorisk utveckling av distansundervisningen. Denna summa skall
också användas för investering i viss datorutrustning i lokala studiecentra.
Med det anförda avstyrker utskottet motion 1987/88: A20 yrkande 17 delvis.
I propositionen samlas under rubriken Samverkan mellan gymnasieskola,
vuxenutbildning och högskola ett antal förslag vars sammanlagda medelsbehov
beräknats till 80,5 milj.kr. I motion 1987/88:Ub3 (m) yrkande 7 hävdas
att den sammanlagda medelsramen är för stor, då de föreslagna åtgärderna
inte är tillräckligt preciserade och genomtänkta. Motionärerna anser däremot
behovet av utrustning för de mindre högskoleenheterna vara klart
fastlagt. I motionen föreslås därför att av det tidigare nämnda beloppet om
80,5 milj.kr. skall 30 milj.kr. avse utrustning till de mindre högskolorna.
Utskottet anser att de ändamål som föreslagits i propositionen är väl
ämnade att ligga till grund för medelsfördelningen. Behovet av utrustning är
visserligen stort, men det gäller samtliga högskoleenheter i Sverige och får
prövas mot andra angelägna behov inom ramen för vad det statsfinansiella
läget tillåter. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1987/88:Ub3
yrkande 7.
I propositionen föreslås, i enlighet med vad som tidigare anmälts i 1987 års
budgetpropositon, att kostnaderna för civilingenjörsutbildning i materialteknik
inledningsvis skall betalas med medel ur det särskilda anslag som nu
föreslås för utbildningsdepartementets del. Dessa kostnader har beräknats
till 10 milj.kr. och i detta belopp ingår, enligt vad utskottet inhämtat, även
vissa kostnader för utrustning. Frågor rörande bemyndigande att inrätta den
nya allmänna utbildningslinjen, materialfysiklinjen, samt planeringsram för
densamma behandlar utskottet i sitt betänkande UbU 1987/88:22. Här
behandlas enbart frågor rörande medelstilldelning till materialfysiklinjen.
I motion 1987/88:Ub633 (fp) yrkande 4 föreslår motionären att de medel
som avsatts för materialfysiklinjen skall komma övrig civilingenjörsutbildning
till del. Yrkande 3 i samma motion som innebär att riksdagen skall avslå
förslaget att inrätta linjen i fråga har utskottet avstyrkt i sitt betänkande
1987/88:22. I konsekvens härmed avstyrker utskottet yrkande 4 i motion
1987/88:Ub633.
Forskning m.m.
I propositionen föreslås att 4,6 milj.kr. skall fördelas under budgetåren
1987/88 och 1988/89 till ett antal mindre och medelstora högskolor för att ge
dem möjligheter att stödja forskarutbildning av sina lärare. Högskolorna bör
också få möjligheter att ytterligare utveckla sina kontakter med universitet
och forskande högskolor inom och utom landet. För den föreslagna
kontaktverksamheten m.m. bör nya och okonventionella metoder prövas.
I motion 1987/88:Ub3 yrkande 9 anförs att man har full förståelse för att
det är nödvändigt att ge särskilt stöd åt dem som är engagerade i
uppbyggnaden av de aktuella högskolorna. Motionärerna anser emellertid
UbU 1987/88:9
5
inte att det är rimligt att anslå medel utan att ha tillgång till ett reellt
beslutsunderlag. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med
förslag till konkreta åtgärder.
Utskottet kan för sin del inte finna det nödvändigt eller ens önskvärt att
ytterligare precisera förslagen beträffande kontaktverksamheten. Det bör
ankomma på berörda högskoleenheter att utifrån de lokala behoven utveckla
lämpliga former för verksamheten. Med det anförda avstyrker utskottet
motion 1987/88:Ub3 yrkande 9.
Riksdagen beslöt vid riksmötet 1986/87 (UbU 1986/87:26, rskr. 1986/87:282)
uppdra åt regeringen att återkomma till riksdagen med förslag i syfte att
minska den regionala obalansen mellan norra och södra Sverige när det gäller
forskning inom informationsteknologiområdet. I propositionen föreslås en
tillfällig medelsförstärkning om 2,4 milj.kr. till informationsteknologisk
forskning vid universitetet i Umeå. Enligt föredragande statsrådet är det
angeläget att med hjälp av dessa medel få pröva hur kompetensen inom
informationsteknologiområdet bäst kan tas till vara inom universitetet.
Medlen bör, enligt propositionen, disponeras intill utgången av budgetåret
1988/89, varefter en redovisning bör lämnas av erfarenheter av verksamheten.
Samtidigt bör förslag lämnas i fråga om vilka fortsatta åtgärder som
erfordras för att bibehålla och utveckla forskningskompetensen inom
området.
Fyra motioner behandlar frågan om mer permanenta resurser till forskningen
inom informationsteknologi vid universitet i Umeå.
I motion 1987/88:Ubl (fp, m, c, vpk) anförs att forskningen bör permanentas
vid universitetet och att medel om lägst 2,4 milj.kr. bör tillföras
matematisk-naturvetenskapliga fakultetens anslag fr.o.m. budgetåret 1989/
90 för ändamålet.
I motion 1987/88:Ub2 (c) hävdas att regeringens förslag inte kan anses vara
i samklang med det tidigare nämnda riksdagsbeslutet. 1 motionen begärs att
2,4 milj.kr. anvisas till matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid universitetet
för informationsteknologisk forskning.
I motion 1987/88:Ub3 (m) yrkande 10 påpekas att forskning är en
långsiktig verksamhet som kräver en basorganisation av visst omfång.
Motionärerna föreslår därför att 3 milj.kr. anvisas från det särskilda anslaget
och att verksamheten därefter anvisas medel i ordinarie budget.
Slutligen föreslås i motion 1987/88:A20 (vpk) yrkandena 16 och 17 delvis
att universitetet anvisas 4 milj.kr. för informationsteknologisk forskning
samt att medlen bör disponeras intill utgången av budgetåret 1989/90.
Därigenom skulle den informationsteknologiska forskningen i Umeå följa
den av riksdagen tidigare beslutade treåriga forskningspolitiska perioden.
Utskottet anser att den i propositionen föreslagna satsningen om 2,4 milj.
kr. är ett rimligt medelsbehov t. o. m. budgetåret 1988/89. Med hänvisning
till riksdagens tillkännagivande rörande den informationsteknologiska forskningen
utgår utskottet från att medel av motsvarande storleksordning
fr. o. m. budgetåret 1989/90 kommer att anvisas till den informationsteknologiska
forskningen vid universitet i Umeå under ordinarie anslag i budgetpropositionen.
Vad utskottet har anfört bör riksdagen med anledning av
UbU 1987/88:9
6
motionerna 1987/88:Ubl, 1987/88:Ub2, 1987/88:Ub3 yrkande 10 och 1987/ UbU 1987/8&:9
88:A20 yrkande 16 och 17 delvis som sin mening ge regeringen till känna.
Kulturverksamhet
I propositionen föreslås att 7 milj.kr. skall användas för satsningar inom
kultursektorn. För en försöksverksamhet i Bergslagen och i Jämtlands län
med syfte att stimulera lokal och regional kulturverksamhet beräknas 6
milj.kr. Av propositionen framgår att avsikten är att beloppet skall fördelas
lika mellan regionerna och att Bergslagsdelegationen och länsstyrelsen i
Jämtlands län skall få i uppdrag att samordna planeringen av projekten.
Vidare föreslås 1 milj.kr. till Svensk Arkivinformation i Ramsele (SVAR)
som en engångsanvisning.
Beträffande stimulansstödet har i tre motioner tagits upp frågor om vilken
kulturverksamhet som skall kunna få stöd, om vilka organ som skall få
disponera stödet och om den geografiska avgränsningen av stödet.
Kulturutskottet har i sitt yttrande tillstyrkt förslaget i propositionen om
försöksverksamhet med syfte att stimulera kulturverksamhet i vissa delar av
landet. Vid bedömningen av de i motionerna upptagna frågorna måste enligt
kulturutskottets mening beaktas att propositionen har ett regionalpolitisk!
syfte. Inte bara kulturpolitiska utan även regionalpolitiska synpunkter måste
därför vägas in vid bedömningen av frågorna.
I motion 1987/88:Ub3 (m) yrkande 1 behandlas frågan om kulturstödets
användning. Det framhålls i motionen att stödet bör fördelas så att det
främjar kulturverksamhet inom olika områden, som t.ex. konst, musik,
musei- och teaterverksamhet .Vidare framhålls att endast verksamhet av hög
kvalitet kan motivera ett anslag av den i propositionen föreslagna omfattningen.
Kulturutskottet har i sitt yttrande anfört följande:
Av propositionen framgår klart att de aktuella resurserna är avsedda för en
utveckling inom olika kulturområden. Motionärernas synpunkter står därför
inte i motsättning till regeringens förslag. Utskottet vill i sammanhanget peka
på vikten av att resurserna används för satsningar som innebär att lokalt
kulturliv och kulturutbud stimuleras. Projekt som får stöd måste syfta till ett
deltagande av olika grupper. Som angivits i propositionen bör stöd kunna
utgå både till insatser av amatörer och professionella och till sådana där de
båda grupperna samverkar.
Kulturutskottet påpekar vidare att det råder bred enighet om att offentligt
kulturstöd skall utgå till verksamhet av hög kvalitet, och utskottet förutsätter
att kvalitetsprincipen kommer att gälla även i fråga om de här aktuella
resurserna. Utbildningsutskottet delar kulturutskottets uppfattning att någon
riksdagens åtgärd med anledning av motion 1987/88:Ub3 yrkande 1 inte
är erforderlig, varför motionen bör avslås.
Frågan om vilka organ som skall fördela kulturstödet tas upp i motion
1987/88: A29 (c) yrkande 8.1 motionen erinras om att landstingen tilldelats en
betydelsefull roll på kulturområdet. Motionären vill därför att landstingen
och - i Bergslagen - primärkommunerna vid sidan av delegationen och
länsstyrelsen i Jämtlands län skall kunna få del av medlen.
Som ovan angetts bör inte bara kulturpolitiska utan även regionalpolitiska
synpunkter vägas in vid fördelningen av stödet till kulturprojekt i Bergslagen.
Det är då enligt kulturutskottets mening lämpligt att Bergslagsdelegationen,
som har en verksamhet som sträcker som över ett antal län, får
ansvaret för fördelningen av resurserna. Vid sin bedömning har kulturutskottet
beaktat att det har förutsatts att Bergslagsdelegationen har ett intensivt
samarbete med bl.a. kommuner och länsorgan (prop. 1985/86:125 s. 35, AU
1985/86:13 s. 80). Kulturutskottet har därför förutsatt att Bergslagsdelegationen
tar till vara den kompetens som finns hos berörda landsting på
kulturområdet och beaktar de intressen landstingen ger uttryck för i fråga om
stödets inriktning.
På kulturområdet har länsstyrelserna hitintills haft uppgifter främst på
kulturminnesvårdssektorn. Däremot har de sedan länge betydelsefulla
uppgifter då det gäller regionalpolitiska insatser. Det är enligt kulturutskottets
mening mot denna bakgrund av stort intresse att i enlighet med förslag i
propositionen i den här aktuella försöksverksamheten låta en länsstyrelse få
ansvaret för fördelning av kulturstöd. Det är mot bakgrund av det tidigare
sagda av vikt att uppdraget förvaltas i nära kontakt med landstingen och
primärkommunerna. Erfarenheterna i fråga om utfallet m.m. av de nu
aktuella insatserna kan få stor betydelse för en framtida bedömning av
administrationen av det regionala och lokala statliga kulturstödet. Självfallet
är det av vikt att det sker en utvärdering av stödinsatserna.
Utbildningsutskottet delar kulturutskottets uppfattning att motionens
syfte att landsting och kommuner skall få ett stort inflytande vid fördelningen
av resurserna kommer att tillgodoses, varför motion 1987/88:A29 yrkande 8
bör avslås.
I motion 1987/88:A31 (c) yrkande 4 föreslås att en satsning på kulturprojekt
bör ske även i Gävleborgs län.
Bergslagsdelegationen har ett verksamhetsområde som omfattar bl.a.
kommunerna Hofors och Sandviken i Gävleborgs län. Motionens syfte är
därmed i huvudsak redan tillgodosett. Med beaktande härav och med
hänvisning till att förslagen i propositionen på kulturområdet avser en
försöksverksamhet har kulturutskottet avstyrkt motionen. Utbildningsutskottet
delar kulturutskottets bedömning, varför motion 1987/88: A31 yrkande
4 bör avslås.
Övrigt
I motion 1987/88:A21 (c) yrkande 4 behandlas frågan om vad som kan
godkännas som gymnasiekurs. Motionärerna menar, till skillnad från
skolöverstyrelsen, att Orsa kommuns knuttimringskurser borde anses vara
yrkesförberedande. I motionen hemställs att riksdagen som sin mening skall
uttala att sådana regionala specialiteter skall kunna ingå i den ordinarie
gymnasieskolan.
Utskottet vill erinra om länsskolnämndernas rätt att fastställa kursplaner
för regionalt arbetsmarknadsanknutna påbyggnadsutbildningar (RA-kurser).
Det får ankomma på länsskolnämnd att pröva om den i motionen
UbU 1987/88:9
8
nämnda kursen kan godkännas som påbyggnadsutbildning på t.ex. träteknisk
linje. Utskottet finnér ingen anledning för riksdagen att göra något
uttalande i frågan, varför motion 1987/88:A21 yrkande 4 avstyrks.
I yrkande 7 i motion 1987/88: A21 (c) föreslås att ett specialdestinerat bidrag
bör lämnas till Drevdagens skola som en erkänsla för befolkningens uthålliga
och hängivna kamp.
Frågor om statsbidrag till skolväsendet och om vilka instanser som skall
fatta beslut om bidag till skolverksamhet kommer att behandlas i en särskild
proposition som avses att lämnas senare i år. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet motion 1987/88:A21 yrkande 7 i det här sammanhanget.
Medelsanvisning
Med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört föreslår utskottet att
riksdagen med avslag på motion 1987/88: A20 yrkande 17 och 18, båda delvis,
anvisar det av regeringen begärda anslaget om 123 000 000 kr. till Särskilda
insatser inom utbildningsdepartementets område.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande viss teknik- och ekonomiserviceverksamhet
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub3 yrkande 4 och 1987/
88:A30 yrkande 7,
2. beträffande studieförbundens roll i vuxenutbildningen
att riksdagen avslår motion 1987/88:A30 yrkande 6,
3. beträffande medel för lokala projekt m.m. för landsbygdens behov
att riksdagen avslår motion 1987/88:A20 yrkande 18 delvis,
4. beträffande lokala studiecentra
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub3 yrkande 5,
5. beträffande medel för informationsteknologi i decentraliserad
högskoleutbildning
att riksdagen avslår motion 1987/88:A20 yrkande 17 delvis,
6. beträffande utrustning för de mindre högskolornas behov
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub3 yrkande 7,
7. beträffande materialfysiklinjen
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub633 yrkande 4,
8. beträffande kontaktverksamhet m.m.
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub3 yrkande 9,
9. beträffande informationsteknologisk forskning vid universitetet i
Umeå
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Ubl, 1987/
88:Ub2,1987/88:Ub3 yrkande 10 samt 1987/88: A20 yrkandena 16 och
17 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
10. beträffande kulturstödets användning
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub3 yrkande 1,
11. beträffande fördelningen av kulturstödet
att riksdagen avslår motion 1987/88:A29 yrkande 8,
UbU 1987/88:9
9
12. beträffande kulturprojekt i Gävleborgs län
att riksdagen avslår motion 1987/88:A31 yrkande 4,
13. beträffande regionala specialiteter i gymnasieskolan
att riksdagen avslår motion 1987/88:A21 yrkande 4,
14. beträffande specialdestinerat bidrag till Drevdagens skola
att riksdagen avslår motion 1987/88:A21 yrkande 7,
15. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:64 delvis och med
avslag på motion 1987/88:A20 yrkandena 17 och 18, båda delvis, till
Särskilda insatser inom utbildningsdepartementets område på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 123 000 000 kr.
Stockholm den 24 mars 1988
På utbildningsutskottets vägnar
Lars Gustafsson
Närvarande: Lars Gustafsson (s), Helge Hagberg (s), Birgitta Rydle (m),
Lars Svensson (s), Ylva Annerstedt (fp). Ingvar Johnsson (s). Barbro Nilsson
(s), Margareta Hemmingsson (s), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård (m),
Marita Bengtsson (s). Larz Johansson (c), Björn Samuelson (vpk), Hans
Dau (m) och Marianne Andersson (c).
Reservationer
1. Viss teknik- och ekonomiserviceverksamhet (mom. 1)
Birgitta Rydle, Birger Hagård och Hans Dau (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Utskottet
anser” och på s. 4 slutar med ”yrkande 7 avstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att den föreslagna teknik- och serviceverksamheten för det
det lokala näringslivet bör kunna var ett led i gymnasieskolans verksamhet.
Att engagera elever i ett verklighetsanknutet arbete är ett positivt inslag i
utbildningen. Av propositionen framgår inte närmare hur denna service till
det lokala näringslivet skall gå till. Utskottet förutsätter emellertid att
verksamheten kommer att bedrivas som uppdragsverksamhet så att verksamheten
inte subventioneras. Vad utskottet har anfört bör riksdagen med
bifall till motion 1987/88:Ub3 yrkande 4 och avslag på motion 1987/88:A30
yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande viss teknik- och ekonomiserviceverksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub3 yrkande 4 och med
avslag på motion 1987/88:A30 yrkande 7 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
UbU 1987/88:9
10
2. Viss teknik- och ekonomiserviceverksamhet (mom. 1)
Ylva Annerstedt och Lars Leijonborg (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Utskottet
anser” och på s. 4 slutar med ”yrkande 7 avstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att förslaget att öka teknik- och ekonomiserviceverksamheten
kommer att bidra till att stärka och vidmakthålla de berörda
gymnasieskolornas kompetens. Det finns emellertid anledning att klargöra
utgångspunkten för verksamheten. Utskottet finner det därför angeläget att
riksdagen som sin mening uttalar att ekonomi- och serviceverksamheten
endast skall ha som syfte att ge eleverna adekvat praktik. Med det anförda
tillstyrker utskottet motion 1987/88:A30 yrkande 7 och avstyrker motion
1987/88:Ub3 yrkande 4.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande viss teknik- och ekonomiserviceverksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A30 yrkande 7 och med
avslag på motion 1987/88:Ub3 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Studieförbundens roll i vuxenutbildningen (mom. 2)
Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Lars Leijonborg (fp), Birger
Hagård (m) och Hans Dau (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Utskottet
anser inte” och slutar med ”1987/88:A30 yrkande 6” bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser att det i detta sammanhang särskilt bör framhållas den
stora roll som studieförbunden spelar när det gäller att åstadkomma lokal
mobilisering i för olika orter viktiga frågor, och att studieförbundens
erfarenheter och resurser bör tas till vara i detta arbete. Detta bör riksdagen
med bifall till motion 1987/88:A30 yrkande 6 som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande studieförbundens roll i vuxenutbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A30 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Medel för lokala projekt m.m. för landsbygdens behov
(mom. 3)
Larz Johansson och Marianne Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Utskottet
anser det” och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att folkhögskolorna måste få spela en aktivare roll när det
gäller regionpolitiska insatser än vad som föreslagits i propositionen.
Utskottet anser därför att inom de medel, totalt 15 milj.kr., som beräknats
UbU 1987/88:9
11
för ökade resurser för vuxenutbildningen det är möjligt att avsätta resurser av
den storleksordning som föreslås i motionen till folkhögskolorna avseende
lokala projekt inom ramen för kampanjen ”Hela Sverige skall leva”. Vad
utskottet anfört med anledning av motion 1987/88: A20 yrkande 18 delvis bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande medel för lokala projekt m. m. för landsbygdens behov
att riksdagen med anledning av motion 1987/88: A20 yrkande 18 delvis
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Medel för lokala projekt m.m. för landsbygdens behov
(mom. 3)
Björn Samuelson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Utskottet anser
det” och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att folkhögskolan måste få spela en aktivare roll i regionaloch
fördelningspolitiken än vad som föreslagits i propositionen. Utskottet
tillstyrker därför förslaget i motion 1987/88:A20 yrkande 18 delvis att
ytterligare medel om 6 milj.kr. ställs till skolöverstyrelsens förfogande för
lokala projekt m.m. för landsbygdens behov.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande medel för lokala projekt m.m. för landsbygdens behov
att riksdagen med bifall till motion 1987/88: A20 yrkande 18 delvis som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Lokala studiecentra (mom. 4)
Birgitta Rydle, Birger Hagård och Hans Dau (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”yrkande 5 avstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna
vad som anförs i motion 1987/88:Ub3 yrkande 5 beträffande lokala studiecentra.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande lokala studiecentra
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub3 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
UbU 1987/88:9
12
7. Medel för informationsteknologi i decentraliserad
högskoleutbildning (mom. 5)
Björn Samuelson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "De totala” och
slutar med ”yrkande 17 delvis” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att utöver de medel som föreslås i propositionen bör
ytterligare 1 milj. kr. anslås för vart och ett av budgetåren 1988/89 och 1989/90
till universitetet i Umeå för att utveckla användningen av informationsteknologi
i distansundervisningen. Verksamheten bör riktas mot de mindre
högskoleenheterna i länen i Bergslagen och norra Sveriges inland, dvs.
förutom de enheter som nämns i propositionen också mot högskolorna i
Örebro och Karlstad. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion
1987/88:A20 yrkande 17 delvis skall ge regeringen till känna vad utskottet
anfört beträffande ytterligare medel för informationsteknologi i decentraliserad
högskoleutbildning.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande medel för informationsteknologi i decentraliserad
högskoleutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1987/88: A20 yrkande 17 delvis som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Utrustning för de mindre högskolornas behov (mom. 6)
Birgitta Rydle, Birger Hagård och Hans Dau (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”1987/88:Ub3 yrkande 7” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det av propositionen klarare borde ha framgått vilka
verksamheter som avses komma till stånd. För att satsade medel skall ge
avsedd effekt krävs i sådana här sammanhang en bättre framförhållning och
klarare inriktning som underlag för beslut. Starka skäl kan anföras för att
riksdagen borde begära ett nytt och bättre genomarbetat förslag från
regeringen. För att undvika ytterligare tidspillan nöjer sig emellertid
utskottet med att här och senare i detta betänkande föreslå vissa preciseringar
och tillägg. Utskottet anser därför att av det belopp om 80,5 milj.kr. som
tidigare nämnts bör 30 milj.kr. användas för utrustning till de mindre
högskoleenheterna. Riksdagen bör med bifall till motion 1987/88:Ub3
yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande utrustning för de mindre högskolornas behov
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub3 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
UbU 1987/88:9
13
9. Kontaktverksamhet m.m. (mom. 8)
Birgitta Rydle, Birger Hagård och Hans Dau (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet kan”
och slutar med ”1987/88:Ub3 yrkande 9” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, med hänvisning till vad som tidigare anförts, att de förslag
som presenterats i propositionen beträffande kontaktverksamhet m.m. är så
oprecisa att utskottet inte kan ta ställning till dem. Regeringen bör därför
återkomma till riksdagen med förslag till konkreta åtgärder. Riksdagen bör
med bifall till motion 1987/88:Ub3 yrkande 9 som sin mening ge regeringen
till känna vad utskottet anfört.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
8. beträffande kontaktverksamhet m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub3 yrkande 9 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Användningen av stödet till kulturverksamhet (mom. 10)
Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Lars Leijonborg (fp), Birger
Hagård (m), Larz Johansson (c), Hans Dau (m) och Marianne Andersson (c)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Kulturutskottet
påpekar” och slutar med ”bör avslås” bort ha följande lydelse:
Kulturutskottet påpekar vidare att det råder bred enighet om att offentligt
kulturstöd skall utgå till verksamhet av hög kvalitet och utskottet vill
understryka att kvalitetsprincipen måste gälla även i fråga om de här aktuella
resurserna. Vad kulturutskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till
motion 1987/88:Ub3 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
10. beträffande kulturstödets användning
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub3 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Fördelningen av kulturstödet i Jämtlandslän (mom. 11)
Larz Johansson och Marianne Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”På
kulturområdet” och slutar med ”yrkande 8 bör avslås” bort ha följande
lydelse:
Kulturutskottet påpekar att länsstyrelserna på kulturområdet hitintills har
haft uppgifter så gott som uteslutande på kulturminnesvårdsområdet.
Däremot har landstingen viktiga uppgifter på nämnda område och har i
många fall en betydande kompetens inom detta. Därtill kommer att
landstingen har mycket omfattande uppgifter på utbildningsområdet, något
som kan vara av stort värde för kultursidan. Landstingen spelar också en
viktig roll på ett område som har regionalpolitisk betydelse och som ligger
nära kulturområdet, nämligen hemslöjdsområdet. Regeringen har i årets
UbU 1987/88:9
14
budgetproposition (prop. 1987/88:100, bil. 14, p. B 5) framlagt förslag om
ökat statligt stöd till främjande av hemslöjden. Ett krav för det ökade stödet
är att landstingens bidrag är minst lika stora som statens. Då det gäller
landstingen och kulturen vill kulturutskottet också erinra om att landstingen
fr.o.m. årsskiftet 1987/88 efter förhandlingar med staten tagit över ansvaret
för den regionala musiken.
Mot den redovisade bakgrunden anser kulturutskottet att det ter sig föga
rationellt att låta länsstyrelsen få ansvaret för fördelningen av det i ärendet
aktuella kulturstödet till Jämtland. Landstingets kompetens bör tas till vara.
Kulturutskottet anser att det här finns ett utmärkt tillfälle för statsmakterna
att låta ett landsting svara för administrationen av ett lokalt och regionalt
statligt stöd. Jämtlands läns landsting bör således anförtros denna uppgift i
fråga om stödet till Jämtland. En utvärdering av försöket bör komma till
stånd lika väl som av stödinsatserna i Bergslagen. Vad kulturutskottet
sålunda anfört om det av utskottet tillstyrkta stödet till Jämtland bör enligt
utbildningsutskottets mening riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna med anledning av motion 1987/88:A29 yrkande 8 i motsvarande del.
Då det gäller Bergslagen bör yrkandet inte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
11. beträffande fördelningen av kulturstödet
att riksdagen med anledning av motion 1987/88: A29 yrkande 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Anslagsbeloppet (mom. 15)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 5 och 7
Björn Samuelson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Med
hänvisning” och slutar med "utbildningsdepartementets område” bort ha
följande lydelse:
Utskottet har tidigare förordat vissa ökningar av det föreslagna anslaget
Särskilda insatser inom utildningsdepartementets område. Dessa ökningar
om sammanlagt 8 milj.kr. avser dels 6 milj.kr. till lokala projekt m.m. för
landsbygdens behov, dels 2 milj.kr. till informationsteknologi i decentraliserad
högskoleutbildning. Riksdagen bör således med bifall till motion
1987/88.A20 yrkandena 17 och 18, båda delvis, och med anledning av
proposition 1987/88:64 för budgetåret 1987/88 anvisa ett särskilt reservationsanslag
av (123 000 000 kr. + 8 000 000 kr.=) 131 000 000 kr.
dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
15. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A20 yrkandena 17 och 18,
båda delvis, och med anledning av proposition 1987/88:64 delvis till
Särskilda insatser inom utbildningsdepartementets område på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 131 000 000 kr.
UbU 1987/88:9
15
Kulturutskottets yttrande
1987/88:3 y
om stöd till kulturverksamhet i delar av Bergslagen
och norra Sveriges inland (prop. 1987/88:64 bil. 2
delvis)
Till utbildningsutskottet
Utbildningsutskottet har den 2 februari 1988 beslutat bereda kulturutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1987/88:64 om särskilda regionalpolitiska
insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland, såvitt avser bilaga
2 avsnittet Kulturområdet, jämte motionerna 1987/88:Ub3 yrkande 1,
1987/88:A29 yrkande 8 samt 1987/88:A31 yrkande 4.
Utskottet
I propositionen föreslås i här aktuell del att under ett nytt anslag i
statsbudgeten medel anvisas till särskilda insatser inom utbildningsdepartementets
område. Avsikten är att av dessa medel 7 milj. kr. skall användas för
satsningar inom kultursektorn. För en försöksverksamhet i Bergslagen och i
Jämtlands län med syfte att stimulera lokal och regional kulturverksamhet
beräknas 6 milj. kr. Av propositionen (s. 11 och s. 19) framgår att avsikten är
att beloppet skall fördelas lika mellan regionerna. För att göra det möjligt att
vidareutveckla Svensk arkivinformation i Ramsele (SVAR) i Västernorrlands
län beräknas 1 milj. kr. som en engångsanvisning för att tillgodose delar
av det investeringsbehov som finns.
Utskottet tillstyrker att medel beräknas till SVAR i enlighet med
regeringens förslag.
Beträffande stödet i övrigt har motionsvägen tagits upp frågor om vilken
kulturverksamhet som skall kunna få stöd, om vilka organ som skall få
disponera stödet och om den geografiska avgränsningen av stödet.
Som en bakgrund till förslagen framhåller kulturministern att olika former
av kulturarbete på en krisdrabbad ort i många fall har kunnat medverka till
ny tillförsikt och framtidstro. Han erinrar också om de goda resultat som
lokalt förankrade försök att utveckla s.k. kulturturism givit. Han hänvisar till
att det såväl i Bergslagen som i Jämtlands län tagits initiativ som man kan
bygga vidare på.
Kulturministern pekar också på den form av kulturverksamhet som
arbetar- och bygdespel liksom festivaler utgör. Arrangemangen förenar ofta
många konstarter och aktiverar många människor. De är ofta en kontaktpunkt
mellan amatörer och professionella författare, musiker och skådespelare.
Slutligen framhåller kulturministern vikten av att barn och ungdom
deltar i kulturlivet och att man därför bör uppmärksamma möjligheterna att
UbU 1987/88:9
Bilaga
16
understödja ungdomarnas intresse för särskilt film och musik men också
andra konstarter såsom t.ex. teater.
Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen om att 6 milj. kr. beräknas
för en försöksverksamhet med syfte att stimulera kulturverksamhet i vissa
delar av landet. Vid bedömningen av de i motionerna upptagna frågorna
måste enligt utskottets mening beaktas att propositionen har ett regionalpolitiskt
syfte. Inte bara kulturpolitiska utan även regionalpolitiska synpunkter
måste därför vägas in vid bedömningen av frågorna.
Det framhålls i motion Ub3 (m) att kulturstödet bör fördelas så att det
främjar kulturverksamhet inom olika områden, som t.ex. konst, musik,
musei- och teaterverksamhet. Vidare framhålls att endast verksamhet av hög
kvalitet kan motivera ett anslag av den i propositionen föreslagna omfattningen.
Utskottet vill för sin del anföra följande. Av propositionen framgår klart
att de aktuella resurserna är avsedda för en utveckling inom olika kulturområden.
Motionärernas synpunkter står därför inte i motsättning till regeringens
förslag. Utskottet vill i sammanhanget peka på vikten av att resurserna
används för satsningar som innebär att lokalt kulturliv och kulturutbud
stimuleras. Projekt som får stöd måste syfta till ett deltagande av olika
grupper. Som angivits i propositionen bör stöd kunna utgå både till insatser
av amatörer och professionella och till sådana där de båda grupperna
samverkar. Det råder bred enighet om att offentligt kulturstöd skall utgå till
verksamhet av hög kvalitet, och utskottet förutsätter att kvalitetsprincipen
kommer att gälla även i fråga om de här aktuella resurserna. Någon
riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandet (motion Ub3 yrkande
1) är inte erforderlig.
Utskottet vill i sammanhanget tillägga följande. Erfarenheten visar att ett
aktivt kulturliv på orter som drabbas av ingripande omställningar på
arbetsmarknaden har stor betydelse för att få medborgarna på en ort att tro
på en framtid för den egna orten och för att de själva kan påverka
livsbetingelserna där.
Enligt propositionen är avsikten att Berslagsdelegationen och länsstyrelsen
i Jämtlands län skall få i uppdrag att samordna planeringen av projekten.
I motion A29 (c) erinras om att landstingen tilldelats en betydelsefull roll på
kulturområdet. Motionären vill därför att landstingen och - i Bergslagen -primärkommunerna vid sidan av delegationen och länsstyrelsen i Jämtlands
län skall kunna få del av medlen.
Som ovan angetts bör inte bara kulturpolitiska utan även regionalpolitiska
synpunkter vägas in vid fördelningen av stödet till kulturprojekt i Bergslagen.
Det är då enligt utskottets mening lämpligt att Bergslagsdelegationen,
som har en verksamhet som sträcker sig över ett antal län, får ansvaret för
fördelningen av resurserna. I sammanhanget vill utskottet erinra om det
projekt som benämns Ekomuseum Bergslagen och som omspänner sju
kommuner i tre län (se närmare härom KrU 1986/87:21). Ett forsknings- och
utbildningsprojekt där Uppsala universitet och högskolor inom Bergslagsregionen
samverkar med det lokala kulturlivet på några orter ingår också bland
projekten. Vid sin bedömning beaktar utskottet att det har förutsatts att
Bergslagsdelegationen har ett intensivt samarbete med bl.a. kommuner och
UbU 1987/88:9
Bilaga
17
länsorgan (prop. 1985/86:125 s. 35 och AU 1985/86:13 s. 80). Som påpekats i
motionen har landstingen en betydelsefull roll på kulturområdet - detta
gäller inte minst efter den musikreform som trädde i kraft vid årsskiftet - och
utskottet förutsätter därför att Bergslagsdelegationen tar till vara den
kompetens som finns hos berörda landsting på kulturområdet och beaktar de
intressen landstingen ger uttryck för i fråga om stödets inriktning.
På kulturområdet har länsstyrelserna hitintills haft uppgifter främst på
kulturminnesvårdssektorn. Däremot har de sedan länge betydelsefulla
uppgifter då det gäller regionalpolitiska insatser. Det är enligt utskottets
mening mot denna bakgrund av stort intresse att i enlighet med förslag i
propositionen i den här aktuella försöksverksamheten låta en länsstyrelse få
ansvaret för fördelning av kulturstöd. Det är mot bakgrund av det tidigare
sagda av vikt att uppdraget förvaltas i nära kontakt med landstingen och
primärkommunerna. Erfarenheterna i fråga om utfallet m.m. av de nu
aktuella insatserna kan få stor betydelse för en framtida bedömning av
administrationen av det regionala och lokala statliga kulturstödet. Självfallet
är det av vikt - såväl då det gäller Bergslagen som Jämtlands län - att det sker
en utvärdering av stödinsatserna.
Med hänsyn till det anförda, som innebär att utskottet anser att motionens
syfte att landsting och kommuner skall få ett stort inflytande vid fördelningen
av resurserna tillgodoses, avstyrks motion A29 yrkande 8.
Bergslagsdelegationen har ett verksamhetsområde som omfattar bl.a.
kommunerna Hofors och Sandviken i Gävleborgs län. Motionens syfte är
därmed i huvudsak redan tillgodosett. Med beaktande härav och med
hänvisning till att förslagen i propositionen på kulturområdet avser en
försöksverksamhet avstyrker utskottet motion A31 (c) såvitt däri yrkas att
satsning på kulturprojekt bör ske även i nämnda län (yrkande 4).
Stockholm den 16 februari 1988
På kulturutskottets vägnar
Ingrid Sundberg
Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Catarina Rönnung
(s), Maja Bäckström (s), Karl Boo (c), Berit Oscarsson (s), Lars
Ahlmark (m), Anders Nilsson (s), Sylvia Pettersson (s), Margareta Mörck
(fp), Erkki Tammenoksa (s), Kerstin Göthberg (c), Alexander Chrisopoulos
(vpk), Margareta Fogelberg (fp) och Håkan Stjernlöf (m).
Avvikande meningar
1. Kulturstödets användning
Ingrid Sundberg (m), Karl Boo (c), Lars Ahlmark (m), Margareta Mörck
(fp), Kerstin Göthberg (c), Margareta Fogelberg (fp) och Håkan Stjernlöf
(m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med
”Utskottet vill för” och slutar med "inte erforderlig” bort ha följande
lydelse:
UbU 1987/88:9
Bilaga
18
Utskottet vill (=utskottet 9 rader) grupperna samverkar. Det råder bred
enighet om att offentligt kulturstöd skall utgå till verksamhet av hög kvalitet,
och utskottet vill understryka att kvalitetsprincipen måste gälla även i fråga
om de här aktuella resurserna. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen
med bifall till motionsyrkandet (motion Ub3 yrkande 1) som sin mening ge
regeringen till känna.
2. Ansvaret för fördelningen av kulturstödet i Jämtlands län
Karl Boo och Kerstin Göthberg (båda c) anser att den del av utskottets
yttrande som på s. 18 börjar med ”På kulturområdet” och slutar med
”yrkande 8” bort ha följande lydelse:
Länsstyrelserna har på kulturområdet hitintills haft uppgifter så gott som
uteslutande på kulturminnesvårdsområdet. Däremot har landstingen viktiga
uppgifter på nämnda område och har i många fall en betydande kompetens
inom detta. Därtill kommer att landstingen har mycket omfattande uppgifter
på utbildningsområdet, något som kan vara av stort värde för kultursidan.
Landstingen spelar också en viktig roll på ett område som har regionalpolitisk
betydelse och som ligger nära kulturområdet, nämligen hemslöjdsområdet.
Regeringen har i årets budgetproposition (bil. 14, B 5) framlagt förslag
om ökat statligt stöd till främjande av hemslöjden. Ett krav för det ökade
stödet är att landstingens bidrag är minst lika stora som statens. Då det gäller
landstingen och kulturen vill utskottet också erinra om att landstingen
fr.o.m. årsskiftet 1987/88 efter förhandlingar med staten tagit över ansvaret
för den regionala musiken.
Mot den redovisade bakgrunden ter det sig föga rationellt att låta
länsstyrelsen få ansvaret för fördelningen av det i ärendet aktuella kulturstödet
till Jämtland. Landstingets kompetens bör tas till vara. Utskottet anser
att det här finns ett utmärkt tillfälle för statsmakterna att låta ett landsting
svara för administrationen av ett lokalt och regionalt statligt stöd. Jämtlands
läns landsting bör således anförtros denna uppgift i fråga om stödet till
Jämtland. En utvärdering av försöket bör komma till stånd lika väl som av
stödinsatserna i Bergslagen. Vad utskottet sålunda anfört om det av utskottet
tillstyrkta stödet till Jämtland bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna med anledning av motion A29 yrkande 8 i motsvarande del. Då det
gäller Bergslagen bör yrkandet inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
UbU 1987/88:9
19
■